av Linus Sköld (S)
till Kulturminister Parisa Liljestrand (M)
Kulturskolan är en mycket viktig verksamhet för barns möjlighet att utöva kultur. Den har gett många unga människor tillgång till den bildning och självkänsla det kan innebära att lära sig estetiska uttrycksformer som att spela ett instrument, sjunga eller dansa. Kulturskolan har därtill varit en nyckel till Sveriges starka ställning som musikexportland.
Den individuella undervisningen i kulturskolan sker ofta under skoltid, det vill säga elever som är i skolan får möjlighet att gå ifrån på lektioner för att till exempel lära sig spela ett instrument. Detta är en grundläggande förutsättning för att möjligheterna att delta ska vara lika för alla barn oberoende av om de bor på landsbygden och måste åka skolskjuts eller om de bor granne med skolan.
År 2019 gjorde Skolinspektionen en tillsyn i Gislaved och förelade kommunen vid vite att upphöra med enskild undervisning i kulturskolan på lektionstid då detta inkräktade på den hårt reglerade garanterade undervisningstiden. Det blev startskottet på att en rad kulturskolors verksamhet nu äventyras. Dels har Skolinspektionen gjort motsvarande ingripande mot fler kommuner, dels har kommuner som ännu inte blivit föremål för tillsynen börjat betrakta inspektionens ingripande som prejudicerande och själva börjat separera kulturskolan från skolan. Detta äventyrar hela verksamheten då deltagarantalet kan förväntas kollapsa fullständigt.
Deltagandet i kulturskolan är ojämlikt fördelat redan som det är. Om kulturskolan separeras från skolan kommer den att bli ännu mindre jämlik eftersom barns tillgång till den kommer att vara helt beroende av föräldrarnas förmåga att uppmuntra, skjutsa och styra upp.
Jag vill med anledning av ovanstående fråga kulturminister Parisa Liljestrand:
Hur avser ministern att agera för att undvika negativa effekter på kulturskolan och säkerställa en fortsatt jämlik möjlighet till deltagande i kulturskolans verksamhet?