Interpellation 2022/23:91 Skiktgränsen för statlig inkomstskatt

av Sofie Eriksson (S)

till Finansminister Elisabeth Svantesson (M)

 

Svensk ekonomi står inför en lågkonjunktur. Människor riskerar att bli av med sina jobb, och klyftorna riskerar att öka. Inflationen har skenat, och räntorna höjs i omgångar. Läget för hushåll, företag och offentliga verksamheter är oerhört ansträngt. Höga priser på el, drivmedel och livsmedel drabbar många redan prövade plånböcker. Det utlovade högkostnadsskyddet blev något annat och förvägras norra Sverige – det försenades dessutom med fyra månader.

Samtidigt varnar Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) för att det kommer krävas åtgärder i hela landet för att få ekonomin i balans. Flera regioner har budgeterat för ett minusresultat, och ännu fler kommer att gå med underskott. Ett stålbad väntar svensk välfärd, och det kommer vara personal, elever och patienter som får betala priset.

Vi befinner oss i en krigsvinter där samhället prövas på en rad olika sätt. För att möta detta krävs en politik för sammanhållning, att var och en bidrar efter förmåga och får stöd efter behov.

Finansministern har under olika presskonferenser framhållit vikten av återhållsamhet för att inte elda på inflationen. Ändå går regeringen fram med en budgetproposition som sänker skatten för höginkomsttagare i Sverige. Det sker genom att brytpunkten för att betala statlig skatt höjs. Agerandet skapar frågetecken.

Med anledning av detta vill jag fråga finansminister Elisabeth Svantesson:

 

  1. Vilka skäl ligger till grund för ministerns och regeringens beslut om att höja skiktgränsen för statlig inkomstskatt, och anser ministern att höjningen är förenlig med en återhållsamhet i budgeten?
  2. Mot vilken bakgrund har ministern och regeringen fattat beslut om att personer med inkomster över 70 000 kronor i månaden ska vara prioriterade för en skattesänkning om cirka 1 400 kronor i månaden?