Interpellation 2022/23:79 Barnbidrag

av Mikael Damberg (S)

till Finansminister Elisabeth Svantesson (M)

 

Sverige står inför en prövande tid. De ekonomiska utsikterna ser dystra ut. Hushållen pressas hårt av å ena sidan skyhöga priser på el, drivmedel och mat, och å andra sidan kraftigt höjda räntor. Barnfamiljer är bland de mest utsatta grupperna. Föräldrar funderar en extra gång på om vinterjackan håller en säsong till, och många oroar sig över hur de ska ha råd med julklappar. 

Flera av våra välfärdssystem indexeras upp med prisbasbeloppet, och på grund av den höga inflationen kommer vi att få en rekordhög höjning av prisbasbeloppet år 2023. Det innebär att garantipensionen, studiemedlen och sjuk- och föräldrapenningen höjs. Men det innebär också att inkomstskatterna sänks, genom till exempel höjt jobbskatteavdrag och höjt grundavdrag. Den allra största skattesänkningen får höginkomsttagare, då brytpunkten för statlig inkomstskatt justeras upp. Det innebär en skattesänkning med nästan 1 000 kronor i månaden.

Däremot kommer barnbidraget inte att justeras upp. I ett mycket pressat läge och med en svår vinter framför oss väljer regeringen att prioritera en stor skattesänkning för höginkomsttagare, i stället för höjt barnbidrag för alla de barnfamiljer som sliter för att få vardagen att gå ihop.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga finansminister Elisabeth Svantesson:

 

Varför väljer ministern i det här tuffa ekonomiska läget att inte prioritera en höjning av barnbidraget?