Interpellation 2022/23:7 Lokal samverkan vid stora trafikprojekt

av Martina Johansson (C)

till Statsrådet Andreas Carlson (KD)

 

Under 2023 kommer bron över järnvägen i Vrena samhälle att bytas ut, ett arbete som beräknas ta elva månader. Järnvägen går rakt genom samhället, med boende på båda sidor. Budskapet från Trafikverket är att ingen ersättningsöverfart för biltrafik kommer att etableras då arbetet pågår. Det innebär att det blir en omväg på två mil för att ta sig från den ena till den andra sidan av samhället. Detta kommer att innebära stora problem för boende, företag och samhällsviktiga verksamheter.

De senaste 15 åren har Vrena gått från en slumrande tillvaro till en levande bygd med många nya verksamheter. Invånarna är nu oroade för att det kommer att innebära ett bakslag då samhället delas i två, vilket riskerar att företagarna kommer att få färre kunder under ett års tid eftersom skolan, livsmedelsbutiken, grönsaksproducenten med mera finns på olika sidor av järnvägen. Att handla lokalt kräver alltså omvägar på ett par mil. För ett mindre företag är bara några färre kunder ett stort tapp som kan påverka deras överlevnad. Det finns även en oro för vad som händer om det börjar brinna på fel sida om järnvägen.

Det har ordnats möten mellan lokalbefolkningen, Trafikverket och kommunen för att hitta vägar framåt. Men känslan av ointresse är stort. Det man har erbjudit är en gångpassage för att skolelever ska kunna ta sig till och från skolan, men det löser inte den arbetsföra befolkningens behov och inte heller det lokala näringslivets behov.

Det finns nedlagda överfarter som under en period skulle kunna användas igen; det är trots allt enbart fyra tåg om dagen som passerar den aktuella sträckan. På andra ställen i länet finns obevakade övergångar där det går få tåg. Varför kan man inte göra något liknande i detta fall?

Av arbetsmiljöskäl borde de som renoverar bron veta när det ska passera ett tåg, och i det fallet skulle en manuell bom kunna fällas så att det inte går att passera järnvägen med bil.

Trafikverket har gjort en mätning på antal fordon, vilket även den lokala föreningen gjort via NTF. Bägge undersökningarna är genomförda utan att vara marknadsförda för att få verklig trafik. Det som dock är anmärkningsvärt är att Trafikverkets mätning visar på 153 fordon och den andra på 820 fordon.

Vrenaborna har ställt frågor till Trafikverket om varför man inte kan ha en enklare lösning för bevakning av övergången de fyra tillfällen tågen passerar samt om deras trafikmätning, men de har inte fått några tillfredsställande svar på dem. Vrenaborna upplever att det inte finns något intresse från myndigheten att hitta lösningar som fungerar för hela samhället under en så här viktig investering för framtiden. Dessutom oroar de sig för att besluten inte baseras på rätt uppgifter. 

Jag har tidigare ställt en skriftlig fråga till den förra regeringen om vem som bär helhetsansvaret för att verksamheter och samhällsfunktioner fungerar även under denna typ av reparationer och om regeringen var beredd att ta generella initiativ för att få en bättre samverkan med de som berörs av bland annat Trafikverkets beslut. Sammanfattningen av regeringens svar på den frågan var att regeringen förutsätter att Trafikverket har rutiner och arbetssätt för att kommunikation sker med berörda parter och att enskilda statsråd inte kan detaljstyra myndigheter.

Tyvärr visar det som händer i Vrena att det inte fungerar med de arbetssätt som myndigheten har i dag. Regeringen måste ta krafttag om hur man styr sina myndigheter så att lokalbefolkningen kan vara med och påverka sitt närområde och så att man upplever att framtida infrastrukturprojekt blir positivt för hela bygden även under det år som renoveringen pågår.

Utifrån ovanstående resonemang vill jag ställa följande frågor till statsrådet Andreas Carlson:

 

  1. Vad kommer statsrådet att göra för att Trafikverket ska arbeta mer med helhetslösningar i sina projekt framöver?
  2. Hur kommer statsrådet att arbeta för att förtydliga uppdraget om att den lokala samverkan och den lokala acceptansen behöver prioriteras högre?
  3. Hur kommer statsrådet att följa upp att just den lokala samverkan ökar?