Interpellation 2022/23:53 Branschskolornas framtid

av Caroline Helmersson Olsson (S)

till Statsrådet Lotta Edholm (L)

 

Inom näringslivet finns flera exempel på företag med ett stort rekryteringsbehov av specifika och nischade yrkesroller. Det handlar till exempel om murare, golvläggare, plåtslagare inom byggbranschen, lastbils- och bussmekaniker inom transportnäringen samt kylmontörer till installationsbranschen.

Dessa yrkeskurser kan man läsa på yrkesprogram på gymnasiet och yrkesvux, men få väljer dessa. Och det är svårt för varje enskilt gymnasium att ha resurser och kompetens för att ge dessa kurser på ett kvalitativt sätt.

Försöksverksamheten med branschskolor (lag 2017:571, förordning 2017:623) pågår till och med den 30 juni 2023.

Tanken med branschskolor är att nischade branscher och företag med behov av specifika yrkesroller ska kunna initiera och etablera utbildningar, antingen i egen regi eller tillsammans med en befintlig skola särskilt inriktad på branschens kompetensbehov. På så vis kan resurser, utrustningar, lärmiljöer och yrkeslärarresurser koncentreras på en eller flera platser i Sverige.

I Skolverkets utvärdering konstateras att branschskolorna har medfört ett ökat utbud av yrkesutbildning för elever på olika platser över landet enligt de huvudmän som har anlitat branschskolor. Den övergripande bedömningen från Skolverket är att försöksverksamheten, om än i begränsad utsträckning, har bidragit till att stärka den nationella kompetensförsörjningen inom små yrkesområden.

Med anledning av detta vill jag ställa följande frågor till statsrådet Lotta Edholm:

  1. Avser statsrådet att agera för att de skolor som deltagit i försöksverksamheten ska kunna fortsätta ge elever en kvalificerad yrkesutbildning?
  2. Om inte, hur avser statsrådet att agera inom sitt ansvarsområde för att säkra kompetensförsörjningen i små och nischade branscher?