av Tony Haddou (V)
till Statsrådet Maria Malmer Stenergard (M)
Jag har tidigare ställt en skriftlig fråga till statsrådet Maria Malmer Stenergard om skillnaderna mellan asylprövningsenheterna avseende bedömningarna av asylärenden för afghanska medborgare och om hon avser göra något åt dem (fråga 2022/23:127).
Frågan har sin bakgrund i att Asylrättscentrum och UNHCR:s representation för de nordiska och baltiska staterna har i en rapport analyserat 98 beslut i grundärenden som fattades i en följd mellan den 23 juni och den 4 augusti 2022 rörande asylansökningar från afghanska medborgare och kommit till slutsatsen att bedömningarna skiljer sig kraftigt åt mellan olika asylprövningsenheter i Sverige.
Statistiken visar också på stora skillnader mellan hur Sverige och övriga EU-länder bedömer skyddsskälen. Sveriges asylbedömningar av afghanska medborgare har alltid varit stränga, så även efter talibanernas maktövertagande. Endast omkring hälften av asylsökande från Afghanistan har beviljats asyl i Sverige sedan september 2021. I resten av EU görs helt andra bedömningar. Exempelvis får omkring 96 procent asyl i Tyskland, i Spanien handlar det om 99 procent, i Italien 96, Österrike 99, Schweiz 97, Nederländerna 99 och så fortsätter det.
Regeringen har i behandlingen av EU-förordningen om asylförfaranden sagt följande: ”Regeringen välkomnar en ökad harmonisering av medlemsstaternas asylprocedurer och målsättningen att prövningen av skyddsskäl inte ska skilja sig märkvärt mellan olika medlemsstater.” Menar regeringen att övriga EU-länder ska anpassa sig till Sveriges extremt restriktiva inställning till afghanska medborgares skyddsskäl? Självfallet bör Sveriges bedömningar omedelbart förändras i linje med övriga EU:s.
Att verkställa utvisningar till Afghanistan är omöjligt på grund av situationen i landet. Konsekvensen av de utvisningsbeslut som svenska myndigheter fattar blir därmed att människor lever utan reella möjligheter till lagliga inkomster, i ett papperslöst limbo. Helt utan rättigheter och försörjning. Det skuggsamhälle som regeringen säger sig vilja bekämpa växer därmed ytterligare.
I ljuset av talibanernas maktövertagande har Migrationsverket förändrat sin bedömning av kvinnors och vissa etniska minoriteters skyddsskäl gentemot Afghanistan. Det är dags att myndigheten vidgar den bedömningen så att samtliga afghanska medborgare ges ett starkare skydd. Det finns inte heller några diplomatiska förbindelser med Afghanistan, vilket innebär att det fortsatt kommer att vara omöjligt att utvisa dit.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Maria Malmer Stenergard: