av Ida Ekeroth Clausson (S)
till Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
I mitten av mars ställde jag en skriftlig fråga till finansminister Elisabeth Svantesson angående skuldsättning och Kronofogden. Jag undrade då på vilket sätt regeringen avsåg att verka för att Kronofogden bättre ska kunna förebygga den höga skuldsättningen i Sverige och ifall ministern ämnade vidta några andra åtgärder inom sitt ansvarsområde för att minska den ökande skuldsättningen i samhället. Trots att ministern sa sig ha förståelse för allvaret så fortsätter det komma oroande rapporter.
Kronofogden rapporterar att allt fler äldre har skulder hos myndigheten. Mycket beror det på ökade räntor och avgifter. Då vet vi sedan innan att privatpersoners skulder har ökat till en ny rekordnivå och fortsätter att växa snabbt. Statistiken visar också att antalet personer med skulder hos Kronofogden har ökat i drygt hälften av landets kommuner. Det är något som också bekräftas av landets budget- och skuldrådgivare där antalet ärenden också ökar. Bara i min hemkommun Mariestad har man sett en 33-procentig ökning sedan förra året av hur många som hör av sig för att få hjälp.
Konsumentverkets tidning Råd och Rön rapporterar att elva kommuner har lagt ned sin lokala konsumentvägledning på ett år. Sveriges kommuner har enligt lag ett ansvar att hjälpa människor som har problem att betala sina skulder. Men en ny kartläggning från Konsumentverket visar att väntetiden kan bli lång. Konsumentverkets rekommendation är att väntetiden ska vara som längst fyra veckor. Allra längst får man vänta i Falköping, hela 24 veckor. Näst längst väntetid har Gullspång och Mariestad, där man får vänta 20 veckor. Vi socialdemokrater föreslog i vårt förslag till vårbudget att kommuner skulle ges extra medel för att aktivt arbeta med konsumentvägledning. Det hade såklart kunnat förbättra möjligheten att erbjuda fler hjälp snabbare.
Den statliga utredning som ska presenteras i slutet av juni och som nu arbetar för att ta fram förslag på åtgärder för att motverka att personer tar krediter som de inte kan betala tillbaka är viktig. För det är i dag svårt att få en helhetsbild av privatpersoners skuldbörda eftersom de svenska skuldregistren inte samverkar. Det går därför att låna pengar trots att man har höga skulder, vilket kan leda till ytterligare skuldsättning och allvarliga ekonomiska problem.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga finansminister Elisabeth Svantesson: