av Niklas Sigvardsson (S)
till Utbildningsminister Mats Persson (L)
Sedan regeringen och Sverigedemokraterna släppte sitt förslag på vårändringsbudget har kritiken varit stenhård. Regeringen tog inte chansen att underlätta för svenska hushåll och kommuner, utan i stället blev det en förlorad budget. En av alla saker som får massiv kritik är att det inte finns några pengar till CSN och dess förvaltningsanslag. Trycket på CSN är hårdare än vad någon har trott. Omställningsstudietstödet har visat sig vara mer populärt än vad bedömare trott. Över 55 000 personer har sökt trots att bedömningen var 18 000.
Skälet till att det är en viktig prioritering är att både generaldirektör och anställda på CSN varnar för att utebliven anslagsökning kommer att leda till att pengar brinner inne, vilket betyder att personer som skulle ha rätt till stöd inte kommer att kunna få det. CSN bedömer att de kanske kommer bli tvungna att lämna tillbaka 600 miljoner kronor. Det innebär att nästan 4 000 personer inte kommer att kunna få det stöd de har rätt till. Facket larmar om att personalen redan går på knäna, och då väljer regeringen att inte lägga en krona till utan säger att myndigheten får omplacera – vilket redan har skett för att kunna handlägga dem som redan har handlagts. Det är dags för regeringen att lyssna.
Även om regeringen inte väljer att lyssna på CSN och de fackliga företrädarna där borde regeringen lyssna på de samlade parterna. Såväl LO och PTK som Svenskt Näringsliv är tydliga i sin kritik. Staten måste ta sitt ansvar för den breda överenskommelsen om flexibilitet, omställningsförmåga och trygghet på arbetsmarknaden faktiskt genomförs som det är avtalat. Här lugnas inte parterna trots att utbildningsministern flera gånger i den här kammaren har försäkrat både parterna och oss i oppositionen att staten att regeringen ska göra sin del. De löftena verkar vara tomma löften.
Därför blir mina frågor till utbildningsminister Mats Persson följande: