Interpellation 2022/23:338 Användning av PKU-registret vid grov brottslighet

av Pontus Andersson (SD)

till Justitieminister Gunnar Strömmer (M)

 

PKU-registret är en biobank vid Karolinska institutet där blodprover för barn födda 1975 eller senare förvaras. Även vissa födda i slutet av 1974 ingår. Blodproverna förvaras för vård och behandling, för metodutveckling samt i forskningssyfte. PKU-provet tas på alla nyfödda barn för att diagnostisera ett antal medfödda sjukdomar för vilka det är viktigt att tidigt starta behandling.

När Sveriges utrikesminister Anna Lindh mördades på NK i Stockholm 2003 valde polisen i brottsbekämpande syfte för första och hittills enda gången att använda sig av PKU-registret i syfte att ta fram en dna-profil och därmed matcha det med den senare dömda mördaren Mijailo Mijailovic.

Min uppfattning är att det hade förenklat brottsbekämpande myndigheters arbete avsevärt om det vore regel, snarare än i exceptionella undantag, att man använde sig av PKU-registret vid grov brottslighet. På så sätt hade man både ökat rättssäkerheten och minskat arbetsbördan för brottsbekämpande myndigheter.

Om den misstänkte är född i Sverige 1975 eller senare och personens dna matchar med PKU-registret skulle det stärka misstankegraden avsevärt. En komplettering till det redan befintliga registret skulle kunna göras som ett krav för att en utlänning ska tilldelas uppehållstillstånd i Sverige, vilket är en fråga som omnämns i Tidöavtalet.

Vid en förändring av PKU-registrets huvudsakliga användningsområden måste en viss integritetsaspekt vägas in, men min uppfattning är att möjligheten att matcha misstänkta personers dna med PKU-registret och på så sätt påskynda uppklaringstakten och därmed öka rättssäkerheten och möjligheten för brottsoffer att få upprättelse väger tyngre. 

Med bakgrund av detta vill jag fråga justitieminister Gunnar Strömmer följande:

 

Är ministern beredd att genom ny lagstiftning möjliggöra för användning av PKU-registret vid grov brottslighet?