av Mattias Vepsä (S)
till Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
Den ekonomiska krisen slår just nu hårt mot allt fler, med stigande matpriser och höga energi- och drivmedelkostnader. Många familjer vänder på varje krona och fler tvingas söka stöd hos hjälporganisationer. Skolor har under våren larmat om att barnen äter upp sig inför helgen. Och på måndagarna är skollunchen räddningen för många som inte haft möjlighet att ställa näringsriktig mat på familjernas middagsbord.
Men den höga inflationen drabbar också Sveriges välfärd. Redan i valrörelsen visste vi att Sveriges ekonomi var påverkad av såväl pandemin som av Rysslands olagliga krig i Ukraina. Det var således ingen överaskning för regeringen att något måste göras för att stötta familjer, välfärden och näringsliv.
Sveriges Kommuner och Regioner varnade i höstas och uppmanade regeringen att skjuta till pengar till välfärden. För att klara situationen skulle det krävas 20–30 miljarder. Regeringen valde att lägga 13 miljarder på skattesänkningar för höginkomsttagare. Med Socialdemokraternas budget hade vi haft dubbelt upp i statsbidrag mot vad regeringen satsade.
Att regeringen valt en passiv linje och att man prioriterat stora skattesänkningar till höginkomsttagare är bara att beklaga, men detta drabbar nu många stockholmare.
Regeringens passivitet riskerar nu att driva in Sverige i en välfärdskris. Stockholms finansborgarråd och skolborgarråd har i en skrivelse till oss ledamöter vädjat till regeringen att öppna ögonen och inse att det krävs tillskott till välfärden. Trots att den nya majoriteten i Stockholms stadshus tillfört stora medel till skolorna innebär statens låga ambitioner och underfinansiering att det kommer att vara barnen i skolan som får ta smällen för det ekonomiska stålbad regeringen nu bäddar för.
Med anledning av detta vill jag fråga finansminister Elisabeth Svantesson: