Interpellation 2022/23:314 Koranbränningar och svensk yttrandefrihet

av Richard Jomshof (SD)

till Justitieminister Gunnar Strömmer (M)

 

I Sverige har vi en långtgående åsikts- och yttrandefrihet. Att bränna koranen är, vad man än må tycka om handlingen i sig, inte brottsligt. Det har slagits fast vid i varje fall två olika tillfällen. Den 16 november 2020 meddelade en kammaråklagare att koraneldning inte är att bedöma som hets mot folkgrupp (Sydsvenskan den 16 nov 2020). Uttalandet kom med anledning av att en koran hade eldats upp i närheten av Rosengård i Malmö. Den 27 mars i år meddelade en annan åklagare i sin tur att Rasmus Paludans koranbränning utanför den turkiska ambassaden i Stockholm tidigare i år inte var hets mot folkgrupp (Dagens Nyheter den 27 mars).

I början av april i år meddelade förvaltningsrätten att polisen gjorde fel då man nekade två koranbränningar på kort tid tidigare i år. I mitten av mars slog kammarrätten dessutom fast att polisens beslut att ställa in en demonstration i Norrköping i samband med korankravallerna i fjol var felaktigt. Det är således enligt min mening tydligt vad som gäller: att bränna en koran ligger inom ramarna för vad den svenska yttrandefriheten tillåter, och polisen har agerat fel när man har nekat tillstånd.

I februari meddelade polisens presstalesperson att man inte kommer att tillåta koranbränning framgent, även om det är fritt fram att elda andra heliga böcker. Polisen har nu valt att överklaga förvaltningsrättens dom. Presstalespersonen menar bland annat att ”säkerheten” väger tyngre än våra grundlagsskyddade fri- och rättigheter (Expressen den 5 mars).  

Med anledning av detta vill jag fråga justitieminister Gunnar Strömmer:

 

Kommer ministern att ta några generella initiativ med anledning av det ovan anförda?