av Aylin Fazelian (S)
till Statsrådet Lotta Edholm (L)
Betygsinflationen, även känd som glädjebetyg, är ett stort problem i svensk skola. Betygsinflationen kan kort beskrivas som att betygen blir allt högre utan att det motsvaras av att de faktiska kunskaperna ökar. Värst är betygsinflationen bland de fristående skolorna. Det är resultatet av att elever ses som kunder där vinstdrivande skolor som konkurrensmedel sätter högre betyg än vad som faktiskt motsvarar elevernas kunskaper.
De senaste veckorna har det kommit ett flertal granskningar från runt om hela landet som pekar på den alltmer allvarliga betygsinflation och den olikvärdiga betygsättningen. Det visar på problemen som uppstår när fristående skolor och kommunala skolor tvingas till en osund konkurrens om eleverna och skolpengen, och framför allt problemet i att den svenska skolans organisation reducerat elever och barn till varor på en marknad. För de vinstdrivande skolorna innebär fler elever större vinst, och lättförtjänta betyg används därmed för att locka till sig fler elever. Svensk skola är helt unik med dessa långtgående marknadsanpassningar, och konsekvenserna för våra barns och elevers lärande är förödande.
Den senaste tidens rapporter om betygsinflation har haft en ytterligare skrämmande dimension. Granskningar visar att många lärare uppger att de pressas av rektorer att sätta högre betyg för att få högre lön. Med andra ord hotas lärare med lägre lön för att de sätter rättvisa betyg.
När lönesättning kopplas till lärares myndighetsutövning riskerar det legitimiteten för hela betygssystemet. När betygen ses som en konkurrensfördel har marknadiseringen även påverkat myndighetsutövningen.
Situationen är mycket allvarlig. Betyg får aldrig användas som ett konkurrensmedel.
Mot bakgrund av detta vill jag fråga statsrådet Lotta Edholm:
Hur avser statsrådet att säkerställa att vinstintresset i svensk skola inte driver på betygsinflation?