av Isabell Mixter (V)
till Statsrådet Anna Tenje (M)
Regeringen har aviserat att den tillfälliga höjningen av bostadsbidraget ska förlängas och höjas. Det är bra och nödvändigt i den ekonomiska kris som råder.
Bostadsbidraget når de hushåll som har allra svagast ekonomi. Det har dock urholkats över tid, och såväl inkomstgränserna som ersättningsnivåerna i bostadsbidraget behöver höjas permanent. Dessutom behöver inkomstprövningen reformeras så att risken för skuldsättning minskar.
En grupp som inte får ta del av den nu gällande höjningen eller regeringens föreslagna höjning är personer som också får försörjningsstöd. Det höjda bidraget räknas i dagsläget av mot försörjningsstödet om inte den enskilda kommunen beslutar om undantag, vilket endast ett fåtal kommuner gör.
Under den presskonferens då SD och regeringen presenterade förlängningen och höjningen av det tillfälliga bostadsbidraget uppstod viss förvirring. På frågan om förslaget innebar att personer med försörjningsstöd får ta del av höjningen svarade finansministern att så var fallet och att de även fick ta del av den höjning som gäller i dag. Så är det alltså inte.
I den promemoria som ligger till grund för förslaget står det tydligt att höjningen kommer att innebära en besparing för kommunerna och deras kostnader för försörjningsstöd. SD och regeringen räknar alltså inte med att personer med försörjningsstöd ska få ta del av höjningen och har inte heller lagt fram några förslag i den riktningen.
Normen för försörjningsstöd är låg, och givet den höga inflationen har personer med försörjningsstöd mycket svårt att få pengarna att räcka till basala saker, till exempel mat och hyra. Civilsamhället vittnar om att allt fler personer söker sig till dem då försörjningsstödet inte räcker till. Om människor inte har råd att betala sin hyra riskerar vräkningar och bostadslöshet att öka. Vi ser samtidigt att skulderna till Kronofogden ökar i snabb takt.
Regeringsföreträdare har många gånger talat om att hjälpa dem som har det allra tuffast genom krisen. Därför undrar jag varför statsrådet lämnar en av de absolut mest utsatta grupperna i sticket, utan extra stöd.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Anna Tenje: