av Hanna Westerén (S)
till Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
Principen om skatt efter bärkraft har varit förhärskande i Sverige under lång tid, och principen har också borgat för det svenska skattesystemets legitimitet. Därför är det anmärkningsvärt att nuvarande regering lade ned utredningen om exitskatt. Syftet med utredningen av exitskatten var att säkra principen om skatt efter bärkraft och att stävja och motverka skatteflykt och skattefusk.
I en föränderlig tid finns det dock anledning att uppdatera skattevillkor för att bättre spegla rörelser hos människor och kapital, varför utredning och införande av en exitskatt på intet vis vore obruten mark; flera andra länder har gjort så före Sverige och landat i lite olika utformning. Syftet är dock detsamma: att säkra skatteuppbörden och motverka och stävja skattefusk och skatteflykt.
Jag bad riksdagens utredningstjänst att mer fördjupat belysa de olika modeller som förekommer för att kapitalbeskatta vid utflyttning. De undersökta länderna har varierande politisk ledning och i de flesta fall finansiell och inrikespolitisk stabilitet. Bland de undersökta länderna återfinns Australien, Danmark, Finland, Frankrike, Irland, Kanada, Nederländerna, Norge, Polen, Spanien, Storbritannien, Tyskland, USA och Österrike. De råkar alla, liksom Sverige, vara OECD-länder. Sverige sticker med andra ord ut genom att inte ha en fungerande kapitalbeskattning vid utflyttning.
Givet de utmanande tider Sverige befinner sig i finns det all anledning att säkra resurser till gemensamma behov och att det råder ordning och reda i våra gemensamma system. Att ha en fungerande kapitalbeskattning vid utflyttning är sett till uppräkningen av OECD-länder här ovan inte ens nödvändigtvis en högervänsterfråga, utan snarare en rimlig väg att ”följa pengarna”. Vilka länder som redan har en kapitalbeskattning vid utflyttning är förhoppningsvis redan väl känt för finansminister Elisabeth Svantesson.
Med anledning av detta vill jag fråga finansminister Elisabeth Svantesson: