av Niklas Sigvardsson (S)
till Utbildningsminister Mats Persson (L)
Folkbildningen i Sverige har en särställning som en bred arena för utbildning, bildning och delaktighet. Folkbildningen är viktig i arbetet med att möta en rad samhällsutmaningar, till exempel att stärka ett aktivt deltagande i samhället för alla människor, att ge människor fler möjligheter att utbilda sig eller att byta yrkesinriktning mitt i livet.
Folkhögskolan är som utbildningsform unik eftersom den når deltagare som andra utbildningsformer inte når och stöder deltagarna i att komma vidare till arbete och fortsatta studier. Folkhögskolan erbjuder därmed en andra och en annan chans till utbildning. Den socialdemokratiska regeringen har under flera år byggt ut folkhögskolan inom ramen för Kunskapslyftet. Utbildningsbehoven bland vuxna är fortsatt stora, och det behöver finnas olika utbildningsalternativ för till exempel unga vuxna, utrikes födda och personer som inte har uppnått målen för en gymnasieutbildning. Folkhögskolorna erbjuder också studiemotiverande folkhögskolekurs och etableringskurs på folkhögskola i samarbete med Arbetsförmedlingen.
I Jönköpings län, där jag kommer ifrån, finns det nio folkhögskolor som på olika sätt bidrar till att ge människor en chans att utveckla sig och få en andra chans. Det kan handla om människor som tidigare inte passat in i övriga skolmiljöer eller som av andra anledningar inte just där och då lyckats fullt ut i den svenska skolan. Här fyller folkhögskolorna en mycket viktig roll.
Det senaste halvåret har dock varit tufft för många folkhögskolor. Det är en trippelchock som drabbat landets och Jönköpings läns folkhögskolor. Det är höga elpriser, höga matpriser och en rejäl höger av den högerkonservativa regeringen, som minskade anslagen med nära 500 miljoner. Det innebär att många folkhögskolor svettas rejält över hur de ska klara av att erbjuda människor en andra chans.
Därför vill jag ställa följande frågor till utbildningsminister Mats Persson: