av Nima Gholam Ali Pour (SD)
till Statsrådet Maria Malmer Stenergard (M)
I svaret på en skriftlig fråga (2022/23:427) gällande kostnadsberäkning för hur den föreslagna migrations- och asylpaktens solidaritetsmekanism prognostiseras påverka statens budget framkommer att nivån på kostnaderna kommer att variera från år till år beroende på migrationstrycket på EU-länderna. Därmed är det migrationsministerns uppfattning att det inte är möjligt att bedöma vad kostnaderna för den föreslagna solidaritetsmekanismen skulle bli för Sverige.
Även om migrationstrycket varierar och är svårt att prognostisera så finns det prognoser, trender och scenarier som kan fungera som ett underlag för en kostnadsberäkning av den föreslagna solidaritetsmekanismen. Ett exempel är den EU-finansierade studien Assessing Immigration Scenarios for the European Union in 2030, där det tas fram olika scenarier för hur invandringen till EU kan se ut år 2030.
Migrationsverket tar fram prognoser över migrationen som sträcker sig fyra år framåt. Andra EU-länders motsvarigheter till Migrationsverket tar också fram liknande prognoser. Dessa är osäkra prognoser med tanke på att världen ständigt är under förändring. Däremot går det att med migrationsprognoser som underlag göra en kostnadsberäkning av vad den föreslagna solidaritetsmekanismen kan kosta.
Ett annat sätt att förtydliga den föreslagna solidaritetsmekanismens kostnader för Sverige är att utgå ifrån tidigare utfall. Den föreslagna solidaritetsmekanismens kostnader skulle kunna utgå ifrån 2015:s jämfört med 2020:s utfall avseende asylinvandring. Det finns otaliga sätt på vilka en kostnadsberäkning kunde ha tagits fram.
Att ta fram någon form av kostnadsberäkning är bättre än det nuvarande läget, där det inte finns någon uppfattning om hur mycket den föreslagna solidaritetsmekanismen kommer att kosta den svenska staten och därmed de svenska skattebetalarna.
I svaret till den skriftliga frågan som nämns ovan klargör inte migrationsministern heller hur mycket i bidrag som ska betalas ut per person som inte omfördelas. Även om regeringen inte har tagit fram en färdig kostnadsberäkning borde man veta vilka summor som diskuteras när det gäller bidragen per person som inte omfördelas.
Även om den föreslagna migrations- och asylpakten skulle få ned kostnaderna för asylprövning och mottagande för Sveriges del kan nettokostnaden för invandringen stiga genom att kostnaderna för den föreslagna solidaritetsmekanismen blir höga. Det går inte att göra en tillförlitlig bedömning av den föreslagna migrations- och asylpakten eftersom det finns ingen kostnadsberäkning av solidaritetsmekanismen.
Med hänsyn till det som anförs ovan vill jag fråga statsrådet Maria Malmer Stenergard: