av Jessica Rodén (S)
till Statsrådet Anna Tenje (M)
Inflationen fortsätter att öka. Maten är rekorddyr och priserna väntas fortsätta stiga. Barn får äta sig mätta i skolan för att maten inte räcker till hemma, köerna till hjälporganisationers hjälpcenter blir längre för varje vecka, ärendena till Kronofogden ökar, och allt fler människor vänder nu på varenda krona för att få ekonomin att gå ihop.
Den främsta anledningen till fattigdom hos personer med funktionsnedsättning är nivåerna i sjuk- och aktivitetsersättningen. Nuvarande beräkningsmodell har lett till att inkomstskillnaderna har ökat markant under lång tid. I år är den högsta garantinivån i sjukersättningen 12 163 kronor per månad före skatt, om du är över 30 år. Om du däremot är under 30 år så är nivån lägre. Utöver sjuk- och aktivitetsersättningen kan man även ha rätt till bostadstillägg och/eller merkostnadsersättning.
I svar på en skriftlig fråga framställde statsrådet det som en framgång att man räknat upp ersättningarna med 8,7 procent. Problemet är att kostnadsökningarna är väsentligt högre än så. Under det senaste året har matpriserna stigit med 22,1 procent, vilket är det snabbaste ökningen sedan 1950-talet.
Personer med funktionsnedsättning drabbas mycket hårt av inflationen. De har redan små marginaler och saknar ofta ekonomisk buffert. I en rapport skriver FUB att personer med sjuk- och aktivitetsersättning kan gå back med hela 1 700 kronor varje månad.
Jag vill därför fråga statsrådet Anna Tenje:
Vilka åtgärder tänker statsrådet vidta för att personer med funktionsnedsättning, som har sin enda inkomst i form av sjuk- och aktivitetsersättning, ska klara den ekonomiska krisen?