av Mathias Tegnér (S)
till Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
Tioårsregeln infördes för att Sverige ville skydda sina skatteanspråk och förhindra skatteflykt redan 1983. Beslutet togs i full enighet i Sveriges riksdag. Genom tioårsregeln skulle Sverige tillförsäkras skatt på kapitalvinster på andelar som en begränsat skattskyldig person erhåller, det vill säga en person som inte längre är bosatt i Sverige, stadigvarande vistas här eller har väsentlig anknytning hit. Förutsättningen är att den skattskyldige någon gång under de tio åren som föregick försäljningen hade hemvist i Sverige. (Tioårsregelns, 3 kap 19§ inkomstskattelagen, existens i svensk rätt – Är regeln begränsad av skatteavtal? – Är regeln förenlig med de fria rörligheterna i EUF-fördraget? Göteborgs universitet, 2009)
Regeln har över tid förändrats, både som en konsekvens av domar i EU-domstolen och som en konsekvens av nya praktiker. Över tid har flera instanser gett uttryck för tioårsregelns begränsningar. Dels fungerar regeln inte då bilaterala skatteavtal kom till innan 1983, då dessa inte uttryckligen ger Sverige någon beskattningsrätt. Dels finns det praktiska tillämpningsproblem.
Riksrevisionen granskade 2010 de svenska skatteavtalen (RiR 2010:24) och konstaterade att det, enligt ovan, finns problem med tioårsregeln. I kölvattnet av detta konstaterade dåvarande finansministern Anders Borg (M): ”Enligt de regler som gäller i dag ska, i grova drag, kapitalvinster som uppstår vid avyttring av aktier och vissa andra tillgångar beskattas i Sverige under de tio nästföljande åren efter utflyttning från Sverige. Det svenska skatteanspråket enligt dessa regler begränsas dock genom bestämmelser i vissa skatteavtal. Det bör därför övervägas om det bör införas generella regler för beskattning vid utflyttning. Denna fråga bereds för närvarande inom Finansdepartementet.”
För den tidigare alliansregeringen var det uppenbarligen viktigt att motverka den skatteflykt som den dåvarande tioårsregeln gav upphov till. Alliansregeringen kom också med justeringsförslag som förbättrade tioårsregelns funktionssätt. Över tid har alla partier i Sverige stått bakom Sveriges legitima skatteanspråk på utflyttade aktievinster.
Sedan dess har även Skatteverket konkluderat att tioårsregeln inte fungerar heller efter dessa justeringar. Detta var orsaken till att myndigheten kom med förslag på ny reglering.
I tidigare debatter i riksdagens kammare har finansminister Elisabeth Svantesson försäkrat att regeringen tar skattefusk på allvar. Samtidigt har regeringen lagt ned exitskatteutredningen, som är tillsatt för att åtgärda det faktum att tioårsregeln inte längre fyller sin funktion. Enligt finansministern arbetar i stället regeringen med att uppdatera gamla skatteavtal. Det arbetet är av godo och pågick febrilt också under förra regeringen. Dock kvarstår faktum från utredningarna från Riksrevisionen och Skatteverket att enbart omförhandlingar av skatteavtal inte löser detta problem med skatteflykt och tioårsregelns brister.
Frågan är därför om regeringen i likhet med arbetet mot bidragsfusk kan tänka sig att exempelvis Skatteverket får i uppdrag att återkomma med förslag på åtgärder eller att ett nytt förslag kan beredas inom Finansdepartementet.
Mina frågor till finansminister Elisabeth Svantesson är därför: