av Marielle Lahti (MP)
till Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)
Energimyndighetens senaste prognoser visar att behovet av el i Sverige kommer att fördubblas till 2035, samtidigt som stora delar av dagens kraftproduktion når sin tekniska livslängd och därmed kommer att behöva ersättas. Sveriges energisystem behöver enorma mängder energi det närmaste decenniet. Det kan tillgodoses bland annat genom energieffektivisering och flexibilitet men framför allt genom mer energiproduktion.
Det enda kraftslag som har både den tekniska och ekonomiska potentialen att möta denna utmaning är vindkraften. Oavsett vad man tycker om kärnkraften är det ett faktum att Sveriges elbehov nästkommande decennium inte kommer att kunna tillgodoses med hjälp av ny kärnkraft.
Vindkraften är det kraftslag som vuxit allra snabbast det senaste decenniet. Prognoser från svensk vindenergi visar att svensk vindkraft redan 2025 kommer producera mer än 50 terawattimmar årligen – det är mer än vad kärnkraften producerar i dag.
Denna positiva utveckling riskerar dock att stoppas. Efter 2025 sjunker nämligen tillväxttakten rejält. Om inte regeringen agerar för att, återigen, förbättra förutsättningarna för vindkraften kommer inte Sverige att kunna möta vårt ökade behov av el. I förlängningen innebär detta att svenska företag och stora gröna industrisatsningar riskerar att flytta någon annanstans, där politiken väljer att satsa på näringslivets gröna omställning.
En av de vanligaste anledningarna till att vindkraftsbolagen får nej på sina ansökningar är att det krockar med försvarets intressen. Aldrig någonsin har det varit tydligare att Sveriges energiberoende är en säkerhetsrisk i sig. Att Försvarsmakten arbetar med att främja ytterligare energiproduktion borde därför vara en självklarhet.
I regeringsställning initierade Miljöpartiet på flera punkter arbetet med att främja vindkraftens och försvarets samexistens. Sedan regeringen tillträdde har man på flera sätt stoppat detta arbete. Exempelvis har man tagit bort den styrning av Försvarsmakten som tidigare fanns med i deras regleringsbrev. Signalen man skickar till myndigheten är tydlig: Utbyggnaden av energiproduktion är inte prioriterad.
Mot denna bakgrund vill jag följande fråga till energi- och näringsminister Ebba Busch:
Vilka åtgärder vidtog ministern inom sitt ansvarsområde för att säkerställa att skrivningarna i Försvarsmaktens regleringsbrev som syftade till att främja Sveriges utbyggnad av energiproduktion skulle finnas kvar även i årets regleringsbrev för Försvarsmakten?