Interpellation 2022/23:161 Åtgärder mot Iran

av Alexandra Völker (S)

till Utrikesminister Tobias Billström (M)

 

"Sanktionerat dödande." Så beskriver FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter den iranska regimens verkställande av dödsdomar. Varje morgon vaknar vi med oron att ytterligare en människa ska ha avrättats för sin kamp för frihet. Varje dag möter det iranska folket regimens brutalitet.

När Sverige på nyårsnatten tog över ordförandeskapet i EU tog vi på oss ledartröjan. Nu är det Sverige som har till ansvar att leda EU:s arbete. Det är vår svenska ambassadör som det här halvåret är EU:s representant på plats i Teheran. Det är vår svenska statsminister som leder mötena i ministerrådet. Med det kommer stort ansvar.

Det har nu gått över fyra månader sedan mordet på Mahsa (Jina) Amini som skulle bli inledningen på den kvinnoledda frihetskamp som sedan dess pågått i Iran. En frihetskamp som mötts av brutalt våld, fängslanden och avrättningar.

I Strasbourg samlades den 16 januari 12 000 människor från hela Europa utanför EU-parlamentet för att stötta kampen för frihet och demokrati i Iran och för att uppmana EU att bedriva en hårdare linje mot Iran genom att bland annat terrorlista revolutionsgardet. 

I samband med sitt framträdande vid World Economic Forum i Davos den 17 januari uttryckte Ursula von der Leyen, ordförande för EU-kommissionen, sitt stöd för att terrorlista revolutionsgardet.

Den 19 januari beslutade ett näst intill enat Europaparlament att uppmana EU att terrorlista revolutionsgardet. Endast 9 ledamöter röstade emot medan 598 ledamöter röstade för.

I interpellationsdebatten den 13 december 2022 menade utrikesministern att en terrorlistning av revolutionsgardet inte skulle få någon betydelse. Att revolutionsgardet redan har sanktioner mot sig med anledning av spridning av massförstörelsevapen. Vidare menade utrikesministern att terrorlistning av det iranska revolutionsgardet inte innebär att enskilda medlemmar skulle träffas av sanktioner utan att de skulle behöva listas separat.

Samtidigt tyder mycket på att en terrorlistning av revolutionsgardet skulle öka möjligheten att tillämpa svensk terrorlagstiftning på personer som har samröre med eller på olika sätt stöder revolutionsgardet. De straffbara gärningarna enligt terroristbrottslagen är betydligt bredare än vad som är förbjudet enligt sanktionsbrottslagen. Begreppet "samröre" med en terroristorganisation enligt terroristbrottslagen är således betydligt bredare än den typ av stöd som typiskt sett är otillåtet enligt sanktionsbrottslagen. Vidare är straffskalan generellt högre i terroristbrottslagen än i sanktionsbrottslagen. 

Med anledning av ovanstående vill jag fråga utrikesminister Tobias Billström::

 

  1. På vilka omständigheter och fakta har ministern baserat sin ståndpunkt om terrorlistning av revolutionsgardet?
  2. Avser ministern att omvärdera sitt ställningstagande i frågan mot bakgrund av von der Leyens ståndpunkt att en terrorlistning är ett nödvändigt svar på kränkningarna av de mänskliga rättigheterna i Iran?
  3. Kommer Sveriges regering arbeta för att samla stöd för att terrorlista revolutionsgardet?
  4. Vilka försäkringar har ministern gett i sina samtal med representanter för Iran?