Interpellation 2022/23:158 Skolverkets regionala kvalitetsarbete

av Åsa Westlund (S)

till Statsrådet Lotta Edholm (L)

Likvärdigheten i svensk skola behöver öka, och vi socialdemokrater arbetade under vår tid i regeringsställning hårt för att staten ska öka sitt ansvarstagande för skolans likvärdighet. Ett likvärdighetsbidrag har införts som går till de skolor och elever som behöver det mest. Sedan 2014 har en rad satsningar gjorts för att höja kvaliteten i undervisningen och fortbilda lärare, till exempel Läslyftet, Matematiklyftet och Specialpedagogik för lärande. Detta utifrån att alla huvudmän inte är tillräckligt stora för att på egen hand antas kunna möta behoven av kompetensutveckling. 

Den socialdemokratisk ledda regeringen satsade också på att stärka Skolverkets närvaro regionalt, och därmed har flera nya kontor öppnat runt om i landet under 2022. Detta ska också ses som ett svar på att många lärare och retorer vittnar om att Skolinspektionens arbete leder till en kultur där man undviker att göra fel, men att staten inte på något konkret sätt bidrar till att stärka det som görs bra. Syftet med kvalitetsdialogerna var därför att staten skulle ta ansvar också för att stärka och sprida bra arbetssätt, att utveckla det kollegiala lärandet och lära av bra exempel.

Kvalitetsdialogerna var en viktig del i ett system där staten förstärker sitt ansvar för skolan med syfte att

• bidra till ökad kvalitet och likvärdighet
• underlätta huvudmännens arbete med planering, analys, uppföljning och utveckling av sin verksamhet samt att identifiera utvecklingsområden hos huvudmännen
• stärka huvudmännens systematiska kvalitetsarbete och därmed bidra till en undervisning av hög kvalitet som i förlängningen kan leda till höjda kunskapsresultat
• göra det möjligt att följa utvecklingen i skolväsendet i förhållande till nationella mål och därigenom få en tydligare nationell bild av läget i skolväsendet.

Med tanke på att arbetet med att stärka Skolverkets regionala närvaro och arbete är något som föreslagits av bland annat Skolkommissionen, Utredningen om en mer likvärdig skola, Jämlikhetskommissionen och OECD var det många som blev förvånade när regeringen i budgetpropositionen för 2023 plötsligt skar bort medlen för kvalitetsdialogerna.

På sidan 70 under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning står det följande: ”För en effektivisering av Statens skolverks arbete med riktade insatser mot huvudmän, bl.a. genom en omprioritering från kvalitetsdialoger, minskas anslaget med 61 000 000 kronor 2023 och beräknas minska med 85 000 000 kronor fr.o.m. 2024.”

I det regleringsbrev som regeringen beslutade om för Skolverket nämns inte kvalitetsdialogerna alls.

Mot bakgrund av detta, vill jag fråga statsrådet Lotta Edholm:

1. Varför har regeringen skurit ned 61 miljoner kronor på kvalitetsdialogerna år 2023 och 85 miljoner kronor från och med 2024?
2. Har statsrådet tagit något initiativ till en analys för att granska effekterna av nedskärningarna för det pågående arbetet med kvalitetsdialoger?
3. Vilka åtgärder tänker statsrådet vidta för att motverka de effekter som nedskärningarna riskerar att innebära för Skolverkets regionala närvaro?