av Gunilla Svantorp (S)
till Statsrådet Andreas Carlson (KD)
I dag tar den snabbaste resan med tåg mellan Stockholm och Oslo drygt fem timmar. Många avgångar har längre restid. Genom förbättringar av dagens infrastruktur skulle restiderna kunna minskas till tre timmar. Det skulle bidra till kraftig klimatnytta tillsammans med stora regionala och nationella samhällsnyttor.
Resandet på sträckan Stockholm–Oslo är omfattande, och enbart flyget mellan de båda huvudstäderna står för 1,4 miljoner resor årligen. Om man på riktigt vill minska klimatpåverkan från transporter finns det få järnvägsprojekt som flyttar lika många resenärer från flyget till tåget i förhållande till kostnaden.
Den åtgärdsvalsstudie (ÅVS) som Trafikverket färdigställde för sträckan under 2017 visar att det är fullt möjligt att uppnå målet genom en utbyggnad av befintlig infrastruktur och genom att bygga ett par nya länkar för att korta resvägen.
Den omedelbara effekten av ett fullt uppgraderat järnvägssystem skulle bli att drygt en miljon av dagens flygresenärer skulle sätta sig på tåget, och klimatutsläppen skulle minska med nästan 100 000 ton per år. Den nyttoanalys som genomfördes för projektet under 2017 visar att projektet dessutom skulle vara samhällsekonomiskt lönsamt.
Trafikverket och Jernbanedirektoratet levererade under förra hösten en gemensam utredning till ländernas regeringar om förutsättningarna för att förbättra järnvägen mellan huvudstäderna. Utredningen visar att en förbättrad järnväg skulle generera ett kraftigt ökat resande tillsammans med stora vinster för klimat och samhälle. Det är nu hög tid att ta nästa steg.
Så sent som i december 2022 föreslog också EU:s ministerråd att hela sträckan Oslo–Stockholm inkluderas i den så kallade Scanmed-korridoren. Det innebär att stråket Oslo–Stockholm kommer att prioriteras högre när medel för att förbättra infrastrukturen inom EU ska fördelas. Det här innebär inte bara att EU markerar Oslo–Stockholms betydelse utan också att man skapar bättre förutsättningar att söka EU-stöd för fortsatta arbetet med att planera, bygga och förbättra infrastrukturen
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Andreas Carlson: