av Elin Söderberg (MP)
till Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)
Vid statsministerns anförande om regeringens prioriteringar och arbetsprogram inför ordförandeskapet i Europeiska unionens råd våren 2023 lyftes EU:s framtida konkurrenskraft och grön omställning.
Nyckeln till den framtida konkurrenskraften ligger i klimatomställningen, och därför avgörs regeringens trovärdighet i näringslivspolitiken av dess trovärdighet i klimatpolitiken.
Sverige har ett starkt näringsliv och en industri som påbörjat ett fantastiskt arbete för klimatomställning och samhällsutveckling i hela landet genom den gröna industrirevolutionen.
Under Miljöpartiets tid i regering arbetade vi för att få de bästa förutsättningarna på plats för en snabb klimatomställning, näringslivsutveckling, innovation och konkurrenskraft som kan göra Sverige till en världsutställning för ny teknik och hållbart samhällsbygge. Och det har gett resultat.
Svenska företag är världsledande, och tack vare att detta varit prioriterat när Miljöpartiet satt i regering har vi också aktivt drivit på EU i dessa frågor. Nu ser vi leverantörskedjor inom bland annat stål-, batteri- och fordonsbranschen inom hela EU ta stora kliv framåt.
Det är dock inte en utveckling som sker av sig själv. Näringslivet är oerhört lyhört inför de politiska signaler som ges när de planerar sina investeringar.
Det tydligaste exemplet är att svenska företag gått ut med att de överväger att lägga sina investeringar i andra länder, som USA efter att de, till skillnad från den moderatledda svenska regeringen, växlar upp sin klimatpolitik och signalerar att man tror på klimatomställningen – och att ambitiösa företag därför kommer att belönas.
För drygt två år sedan skrev Ulf Kristerssons nuvarande statssekreterare att “Miljöpartiets blotta existens i regeringen är en enskild faktor. Eftersom de globala trenderna är så tydliga finns det en fördel att den svenska politiska miljön är extra tydlig då den skapar försprång.” Statssekreteraren skrev även att “ett regeringsskifte är i realiteten en affärsrisk om det gröna trycket på näringslivet försvinner eller försvagas.”
Sedan Ulf Kristersson tillträdde som statsminister har regeringen infört eller aviserat reformer som kraftigt ökar de svenska växthusgasutsläppen, slår undan benen för bioraffinaderibranschen och rycker undan mattan för förnybar elproduktion som snabbt skulle kunna komma på plats och möta behoven hos industrin.
Statsministern hänvisar varje klimatpolitisk fråga till energipolitiken, men prioriterar samtidigt ned åtgärder för energieffektiviseringar och försvårar investeringar i elproduktion i närtid. De signaler som regeringen skickar till näringslivet är att den har klimatpolitiska ambitioner någonstans mellan “når vi inte klimatmålen så når vi dem inte” och samarbetspartiets uttalanden om att vilja slopa klimatmålen.
EU, å sin sida, driver aktivt klimatarbetet med Fit for 55 och visar framfötterna genom att ligga på medlemsstaterna om att både bygga ut den billiga förnybara energiproduktionen och effektivisera användningen av energi.
Mot bakgrund av detta är min fråga till energi- och näringsminister Ebba Busch :
Hur avser ministern agera för att på ett trovärdigt sätt stärka EU:s konkurrenskraft under EU-ordförandeskapet?