av Annika Hirvonen (MP)
till Statsrådet Paulina Brandberg (L)
I en debattartikel i Expressen beskriver flera företrädare för antirasistiska organisationer och organisationer i vården hur rasismen riskerar kvinnors och barns hälsa. Föreställningar om skillnader på ljus och mörk hud leder till olika smärtlindring för vita och svarta barn. Strukturell rasism i förlossningsvården och i vården överlag leder i värsta fall till att människor dör.
Författarna i den debattartikeln efterlyser mer kunskap om hur den strukturella rasismen i vården påverkar vilken vård som människor ges i Sverige. Sådan kunskap är skral, och det beror bland annat på bristande statistik. Sverige har upprepade gånger fått kritik för att vi inte har tillgång till data kopplat till rasism. Vi i Miljöpartiet vill införa jämlikhetsdata i Sverige och öka kunskapen om rasism.
År 2021 gav Miljöpartiet i regering Brå i uppgift att ta fram den tredje i en serie rapporter som belyser rasismen i Sverige. De första rapporterna behandlade antisemitism och islamofobi, och Brås nya studie om afrofobiska hatbrott synliggör det som så många vittnat om under lång tid: hur hatbrotten sker öppet på gator och torg, i kollektivtrafiken och på våra skolor och arbetsplatser. Verbala påhopp, där n-ordet och andra nedsättande uttryck används, är vanliga. I nästan en femtedel av anmälningarna förekommer våld. Resultaten är alarmerande!
Att Sverige numera är ett av världens mest jämställda länder beror bland annat på att all offentlig statistik, enligt lag, är könsuppdelad. I dag finns statistik uppdelad på ålder och kön – men inte på till exempel religion, hudfärg eller etnicitet. Avsaknaden av statistik har lett till regelbunden kritik från både EU och FN. Också Brå lyfter avsaknaden av jämlikhetsdata. Afrosvenskar som Brå talat med lyfter att den osynlighet som finns i statistiken gör att stödåtgärder och öronmärkta resurser saknas.
Frågan om jämlikhetsdata utreddes av Diskrimineringsombudsmannen redan år 2012 och slutsatsen var att jämlikhetsdata både kan och bör införas i Sverige. Med större synlighet i statistiken blir kunskapsbilden tydligare och det blir lättare att identifiera nödvändiga åtgärder. Jämlikhetsdata bygger på enkätmetodens principer i form av frivillighet, anonymitet, informerat samtycke samt självidentifikation och självkategorisering. Det handlar alltså inte på något sätt om någon form av registrering av en enskild och identifierbar person.
Det är oacceptabelt att barn möter rasism i skolan. Det är oacceptabelt att vänner och grannar med mörk hudfärg utsätts för hatbrott på våra gator och att kvinnors förlossningsvård kan blir sämre på grund av rasism – medveten eller omedveten. För att få bukt med rasism, diskriminering och hatbrott måste vi få bättre kunskap om hur problemen ser ut. Sverige måste börja samla in jämlikhetsdata.
Därför vill jag fråga statsrådet Paulina Brandberg:
Kommer statsrådet att införa insamling av jämlikhetsdata i Sverige?