av Ingela Nylund Watz (S)
till Statsrådet Niklas Wykman (M)
I oktober 2019 beslutade en bred majoritet i finansutskottet att begära av regeringen att den skulle tillsätta en utredning om en ny statistik över hushållens tillgångar och skulder. Bakgrunden till beslutet var en framställan till utskottet från Riksbanken med ett önskemål om en sådan utredning. I utskottsbehandlingen valde Sverigedemokraterna att gå emot majoriteten och reserverade sig mot beslutet.
Fram till 2007 fanns en detaljerad och individbaserad statistik över hushållens tillgångar och skulder. Uppgifterna samlades in av SCB och baserades till en del på förmögenhetsuppgifterna i självdeklarationen. När förmögenhetsskatten avskaffades upphörde också uppgifterna att samlas in.
De svenska hushållens skuldsättning har ökat avsevärt sedan början av 2010-talet, och frågan om hushållens tillgångar har därmed åter aktualiserats. Såväl Riksbanken som Finansinspektionen har under flera år efterlyst mer detaljerade uppgifter kring hushållens ekonomiska ställning för att de bättre ska kunna analysera utvecklingen och därmed bli mer träffsäkra med åtgärder inom penningpolitiken och den finansiella stabiliteten. Internationella valutafonden (IMF) har rekommenderat Sverige att bygga upp detaljerad statistik över hushållens ekonomiska ställning, och den Europeiska systemrisknämnden (ESRB) har uppmanat EU:s medlemsländer att ta fram detaljerad statistik över fastighetssektorn, vilket inkluderar uppgifter om hushållens tillgångar och skulder. SCB har sökt alternativa sätt att samla in den statistik som efterfrågas men har inte de lagliga möjligheterna att samla in individbaserad statistik från finansiella institut.
Regeringen gav i januari 2021 en särskild utredare, Per Håkansson, i uppdrag att belysa och analysera hur individbaserad statistik över hushållens tillgångar och skulder kan tas fram och användas för att skapa en bild av hushållens finansiella ställning utan att åsidosätta personlig integritet och skyddet för personuppgifter. Utredaren överlämnade i oktober i år sina förslag till regeringen. Sammanfattningsvis föreslår utredaren att ett nytt statistikområde införs och att SCB ska bli ansvarig myndighet. Utredaren ger också förslag på hur sekretessfrågorna ska hanteras med avseende på forskares och myndigheters möjlighet att ta del av indata.
Oron i omvärlden, inflationen, den vikande konjunkturen och hushållens höga skuldsättning utgör sammantaget starka skäl för att snarast få ny lagstiftning på plats. Det finns ett färdigt förslag med sikte på ikraftträdande den 1 januari 2024.
Jag vill med anledning av ovanstående fråga statsrådet Niklas Wykman:
När avser statsrådet och regeringen att återkomma till riksdagen med förslag för att möjliggöra insamling av uppgifter om hushållens tillgångar?