Framställning till riksdagen 2022/23:RB1
Årsredovisning för Sveriges riksbank 2022
Till riksdagen
Sveriges riksbank överlämnar härmed Riksbankens årsredovisning för 2022 till riksdagen. I enlighet med 10 kap. 3 § lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank (riksbankslagen) innehåller årsredovisningen en förvaltningsberättelse, en balansräkning, en resultaträkning och en bedömning av den interna styrningen och kontrollen.
I förvaltningsberättelsen redogör Riksbanken för hur banken har bedrivit penningpolitiken, främjat ett säkert och effektivt betalningsväsende samt utfört övriga uppdrag under räkenskapsåret.
1
| 2022/23:RB1 | TILL RIKSDAGEN |
Direktionen föreslår
att riksdagen fastställer Riksbankens resultaträkning och balansräkning för räkenskapsåret 2022 enligt förslaget i årsredovisningen.
Stockholm den 15 februari 2023
På direktionens vägnar
ERIK THEDÉEN
/Anne Mattila Wass
Erik Thedéen, Anna Breman, Per Jansson, Martin Flodén, Henry Ohlsson och Aino Bunge har deltagit i beslutet.
Maria Ljungkvist och Henrik Gardholm har varit föredragande.
2
2022/23:RB1
3
2022/23:RB1
Året i korthet
En stor del av Riksbankens arbete under året kom att handla om effekterna på makroekonomin och den finansiella stabiliteten till följd av stigande priser och räntor samt Rysslands invasion av Ukraina. Arbetet med att anpassa och utveckla betalningsmarknaden fortsatte, såväl nationellt som internationellt.
Styrräntan höjdes för att dämpa den rekordhöga inflationen
•Under 2022 prövades inflationsmålet på uppsidan för första gången sedan det började tillämpas 1995.
•Riksbanken lade successivt om penningpolitiken i en allt stramare riktning under året och fattade beslut om höjningar av styrräntan som successivt steg från 0 procent i februari till 2,5 procent i november. Köp av värdepapper minskade också gradvis för att helt upphöra vid utgången av 2022.
Stigande räntor påverkade Riksbankens resultat negativt
•Riksbanken redovisade 2022 en huvudsakligen orealiserad förlust om 81 miljarder kronor. Detta berodde på att stigande marknadsräntor minskade värdet på Riksbankens värdepappersportfölj och då framför allt på statsobligationer och säkerställda obligationer. Förlusten påverkade det redovisade resultatet via en så kallad nedskrivning, även om förlusten ännu inte realiserats. Riksbankens egna kapital blir därmed mycket lågt framöver.
•En svagare krona har medfört ett positivt och till stor del orealiserat resultat för guld- och valutareserven, vilket har ökat värdet på värderegleringskontot för valuta och endast delvis påverkat det redovisade resultatet.
•Riksbanken bedömer att köpen av värdepapper, framför allt under coronapandemin, stöttade den realekonomiska utvecklingen och bidrog till att främja effektiviteten och stabiliteten i det finansiella systemet. Syftet med köpen var just att stimulera ekonomin genom att hålla det allmänna ränteläget nere, hålla sysselsättningen uppe och bevara förtroendet för inflationsmålet.
•Riksbankens vinster eller förluster är ett resultat av den förda politiken som syftar till att nå målet om en låg och stabil inflation.
Hoten mot den finansiella stabiliteten ökade
•Riksbanken bedömer att hoten mot den finansiella stabiliteten i Sverige ökade under 2022 till följd av bland annat Rysslands invasionskrig i
4
| ÅRET I KORTHET | 2022/23:RB1 |
Ukraina, stigande inflation och räntor samt en dåligt fungerande obligationsmarknad. Riksbanken bedömer att bankernas utlåning till de högt skuldsatta kommersiella fastighetsföretagen och, om än indirekt, hushållens höga skuldsättning ökade sårbarheterna.
•Riksbanken ingår i det Finansiella stabilitetsrådet med uppgift att motverka finansiella obalanser. Under året hölls två extrainsatta möten. Ett om coronapandemins och säkerhetslägets inverkan på de finansiella marknaderna och ett om likviditetsproblem i marknaden för elderivat.
•Baselkommittén presenterade under året ett förslag till gemensam och konsekvent tolkning av standarderna för hur banker ska ta hänsyn till klimatrelaterade finansiella risker. Riksbanken deltog aktivt i arbetet med förslaget.
Betalningsmarknaden fungerade väl
•Betalningarna i Sverige var under året överlag säkra och effektiva.
•Efterfrågan på kontanter ökade tillfälligt efter Rysslands invasion av Ukraina, dock från en mycket låg nivå.
•
•Riksbanken fortsatte sitt samarbete med andra centralbanker för att göra utlandsbetalningar snabbare och billigare samt diskuterade vägen framåt för att göra digitala centralbankspengar tillgängliga för allmänheten.
•Riksbanken intensifierade sitt arbete med beredskap för att öka motståndskraften i betalningssystemet.
Hög beredskap, nöjda medarbetare och ny ledning
•Medarbetarundersökningar visade att trivseln är god och att chefernas ledarskap får höga betyg. Möjligheten till distansarbete infördes permanent efter en prövoperiod och nya etiska regler infördes i slutet av året för samtliga medarbetare.
•Riksbanken ingår sedan den 1 oktober 2022 på frivillig basis i beredskapssektorn Finansiella tjänster och samarbetar där med bland andra Finansinspektionen och Riksgäldskontoret. All tillsvidareanställd personal vid Riksbanken krigsplacerades under året. Riksbanken har sedan den 1 januari 2023 ett tydligare ansvar för att allmänheten ska kunna göra betalningar även under fredstida krissituationer och höjd beredskap.
•Riksbanken påbörjade en översyn av mål och organisation för det interna miljöarbetet.
•Mediernas rapportering om Riksbanken ökade till rekordnivåer under 2022. Allmänhetens mycket höga förtroende för Riksbanken föll tillbaka något under året i takt med höstens räntehöjningar. Förtroendet är fortfarande på höga nivåer enligt Kantar Sifos mätning.
5
| 2022/23:RB1 | ÅRET I KORTHET |
| • Riksbanksfullmäktige beslutade den 17 juni 2022 att utse Erik Thedéen till | |
| riksbankschef från och med den 1 januari 2023 för en mandatperiod om | |
| sex år. Den 2 september 2022 utsåg riksbanksfullmäktige Aino Bunge till | |
| ny direktionsledamot från och med den 1 december 2022 för en mandat- | |
| period om sex år. |
Ny riksbankslag
•Den 23 november 2022 fattade riksdagen beslut om en ny riksbankslag. Lagen (2022:1568) om Sveriges riksbank trädde i kraft den 1 januari 2023. Riksbanken har under 2022 arbetat med att förbereda verksamheten inför den nya lagen.
•Riksbankens mål, att uppnå en låg och stabil inflation, ligger fast och den flexibla inflationsmålspolitiken lagfästs. Riksbanken ska också fortsätta att bidra till att det finansiella systemet är stabilt och effektivt.
•Den största förändringen är att Riksbanken får ett utökat ansvar för beredskapsfrågor och kontanthantering.
•En annan viktig förändring är att granskningen av Riksbanken förstärks ytterligare, med fokus på regelefterlevnad, måluppfyllelse och effektivitet.
•Den nya lagen innehåller också bestämmelser om storleken på Riksbankens egna kapital.
6
2022/23:RB1
Riksbankschefens kommentar
Jag är mycket stolt och hedrad över att tillträda som riksbankschef. Riksbanken har anor sedan 1668, ständigt med uppdraget att hålla penningvärdet stabilt. Detta är vår del i arbetet med att ge Sverige en stark och säker ekonomi och ett viktigt uppdrag för mig och mina kollegor i direktionen att förvalta väl.
Sedan 1999 ska vi enligt lag utföra vårt uppdrag oberoende av den politiska makten. Oberoendet ställer höga krav på att vårt arbete ska kunna granskas. Riksbanken har sedan inflationsmålet infördes strävat efter att kommunicera öppet och tydligt om vad vi gör och räknas i dag som en av världens mest transparenta centralbanker. Inflationsmålet på 2 procent är sedan lång tid tillbaka väl förankrat i samhället och Riksbanken åtnjuter ett högt förtroende hos allmänheten.
Det här är särskilt viktigt när omvärldsläget är skakigt och när händelser utanför Sveriges gränser leder till snabba och stora förändringar i förutsättningarna för ekonomin. De senaste årens pandemi och den ryska invasionen av Ukraina den 24 februari 2022 är händelser som har haft stor påverkan på världsekonomin, och därmed också på den svenska ekonomin. De har krävt ett resolut agerande från Riksbankens sida för att försvara inflationsmålet och hantera störningar i det finansiella systemet. Inflationen är nu betydligt högre än Riksbankens mål men det råder inget tvivel om att direktionen kommer att göra vad som krävs för att inom rimligt tidsperspektiv nå målet igen.
Från och med årsskiftet arbetar Riksbanken under en ny lag. Lagen innebär att Riksbanken får ett större ansvar framför allt när det gäller beredskap och kontanthantering, men den innebär också vissa förändringar i Riksbankens policyuppdrag. Riksbanken har under 2022 arbetat med att förbereda inför den nya lagen.
De värdepappersköp som Riksbanken och många andra centralbanker har gjort för att säkerställa kreditförsörjningen, upprätthålla förtroendet för inflationsmålet och bidra till en trygg samhällsekonomisk utveckling har också inneburit att Riksbanken har tagit på sig finansiella risker. I ett läge med krig i vårt närområde, med stigande inflation och räntor som följd, innebär det att Riksbanken redovisar en förlust under 2022 och att det egna kapitalet blir lågt framöver. Men Riksbankens uppdrag är inte att tjäna pengar. Tillgångsköpen har bidragit till att upprätthålla förtroendet för inflationsmålet och har stöttat den realekonomiska utvecklingen. Storleken av denna samhällsekonomiska vinst är svår att exakt beräkna. Den nya riksbankslagens bestämmelser för kapitalet, som gäller först från räkenskapsåret 2023, innebär bland annat att Riksbanken ska göra en framställning till riksdagen om att återställa det egna kapitalet om detta blir för lågt. En sådan framställning bör baseras på en bred bedömning av Riksbankens finansiella ställning och intjäningsförmåga vid det aktuella tillfället. Arbetet med denna analys blir en viktig fråga för Riksbanken framöver.
7
| 2022/23:RB1 | RIKSBANKSCHEFENS KOMMENTAR |
Min ambition är också att fortsätta med ett aktivt utvecklingsarbete inom bankens alla områden, där vi både anpassar oss till strukturförändringar och nyttjar de möjligheter som digitaliseringen ger. De senaste åren visar också att
vibehöver ha beredskap att hantera det oväntade. Att ha förmåga att snabbt ställa om, både i tanken och genom omprioriteringar, ser jag som en nyckelfaktor för att klara vårt uppdrag i en osäker omvärld. Det är också viktigt för att få en bra och hållbar arbetsmiljö för personalen med en rimlig arbetsbelastning över tid.
Det är med glädje som jag tar mig an uppdraget att leda Riksbanken. Jag ser fram emot att arbeta tillsammans med mina kollegor i direktionen och bankens alla kompetenta medarbetare i en utmanande tid. Jag vill slutligen tacka avgående riksbankschef Stefan Ingves för att ha lett Riksbanken under 17 år med stort engagemang och framgång.
ERIK THEDÉEN
8
2022/23:RB1
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSEN
Organisation och ledning
Sveriges riksbank är en myndighet under riksdagen. Riksdagen utser de elva ledamöterna i riksbanksfullmäktige. Riksbanksfullmäktige utser i sin tur de sex ledamöterna i Riksbankens direktion medan direktionen ansvarar för bankens verksamhet.
Organisationsstruktur
Riksbanken var under 2022 organiserad i åtta avdelningar (se figur 1 och bilaga 1). Riksbankens ledningsgrupp bestod från och med den 1 juli 2022 av cheferna för samtliga avdelningar utom internrevisionsavdelningen samt av kommunikationschefen och chefsjuristen. Chefen för internrevisionsavdelningen och riskchefen får närvara vid ledningsgruppens formella sammanträden i den mån de anser att det behövs. Chefen för stabsavdelningen är ledningsgruppens ordförande.
Verksamheten omorganiserades i vissa delar under året, bland annat för att förbättra samordningen av riksbanksgemensamma frågor och beredskapsfrågor.
Figur 1 Riksbankens organisation
Riksbanksfullmäktige
Riksbanksfullmäktige består av elva ledamöter och lika många suppleanter. Ledamöter och suppleanter utses av riksdagen efter allmänna val för en mandatperiod på fyra år. Nuvarande fullmäktige utsågs efter valet 2022. Fullmäktige väljer inom sig ordförande och vice ordförande.
Fullmäktige hade under perioden den 1 januari till och med den 10 oktober 2022 följande sammansättning: Susanne Eberstein (ordförande), Michael Lundholm (vice ordförande), Hans Hoff, Hans Birger Ekström, Bo Broman,
9
| 2022/23:RB1 | ORGANISATION OCH LEDNING |
| Marie Granlund, Peter Helander, Ali Esbati (till och med den 4 februari), Mia | |
| Sydow Mölleby (från och med den 6 maj), Chris Heister, Mikael Eskil- | |
| andersson och Caroline Helmersson Olsson. Suppleanter under samma period | |
| var Agneta Gille, Jonas Jacobsson Gjörtler, Thomas Strand, Malin Löfsjögård, | |
| Josef Fransson, Mathias Tegnér, Roger Tiefensee, ClasGöran Carlsson, Maria | |
| Plass, Sammy Almedal och Agneta Börjesson. | |
| Efter valet i september 2022 utsågs en ny sammansättning av fullmäktiges | |
| ledamöter från och med den 11 oktober: Bo Broman (ordförande), Tomas Ene- | |
| roth (vice ordförande, från och med den 18 oktober), Susanne Ackum, Martin | |
| Kinnunen, Annelie Karlsson, Hans Birger Ekström, Hans Hoff, Mattias Karls- | |
| son, Jonas Jacobsson Gjörtler, Emma Lennartsson och Mats Odell. Till sup- | |
| pleanter utsågs Andrea Kronvall, Mathias Tegnér, Malin Löfsjögård, Linda | |
| Lindberg, Ulla Andersson, Maria Plass, Peter Helander, Erik Kristow, Kata- | |
| rina Brännström, Rasmus Ling och Hanna Clivemo (från och med den 12 de- | |
| cember). |
Riksbanksfullmäktiges uppgifter
Fullmäktige utser ledamöterna i Riksbankens direktion och beslutar om deras löne- och anställningsvillkor. Fullmäktige beslutar vidare om utformningen av sedlar och mynt.
Fullmäktige har även en kontrollerande funktion och ska följa och granska direktionens arbete samt lämna förslag på hur Riksbankens resultat ska disponeras.
Fullmäktiges ordförande och vice ordförande får närvara vid och yttra sig under direktionens sammanträden, men de har inte förslags- eller rösträtt.
Direktionen och fullmäktige samråder med varandra om sina framställningar till riksdagen och regeringen inom sina respektive ansvarsområden och likaså när det gäller förslag till riksdagen och regeringen som avser ändringar i författningar eller andra åtgärder från statens sida. Fullmäktige lämnar dessutom remissyttranden inom sitt ansvarsområde.
Riksbankens direktion
Riksbankens direktion består av sex ledamöter med mandatperioder på fem eller sex år. Fullmäktige utser en ordförande i direktionen som samtidigt ska vara chef för Riksbanken och minst en vice ordförande som samtidigt ska vara förste vice riksbankschef.
Direktionens uppgifter
Direktionen har ett gemensamt ansvar för verksamhetens inriktning, utveckling och effektivitet. Direktionen fattar även beslut om Riksbankens organisation. Vidare fattar direktionen beslut om penning- och valutapolitiken, betydelsefulla frågor inom området finansiell stabilitet, betalningsfrågor och
10
| ORGANISATION OCH LEDNING | 2022/23:RB1 |
Riksbankens tillgångsförvaltning. Direktionen beslutar också om strategiska mål, verksamhetsplan och budget. Riksbankschefen har i uppdrag att följa upp verksamheten mot fastställda planer och mot den beslutade budgeten. Riksbankschefen är också chef för avdelningscheferna.
Direktionen fattar beslut kollektivt vid sina sammanträden. Under 2022 höll direktionen totalt 23 sammanträden (varav 5 penningpolitiska möten). Därutöver har direktionen fattat 15 beslut per capsulam.
Direktionen ska minst två gånger om året lämna en skriftlig redogörelse för penningpolitiken till riksdagens finansutskott. Under 2022 deltog direktionsledamöter i riksdagen vid två öppna utfrågningar om penningpolitiken, en öppen utfrågning om finansiell stabilitet och en öppen utfrågning om Riksbankens rapport till riksdagen: Redogörelse för penningpolitiken 2021.
Direktionens ledamöter
Under 2022 bestod direktionen av följande ledamöter:
Stefan Ingves
Stefan Ingves var riksbankschef och ordförande i direktionen fram till den 31 december 2022. Han tillträdde posten den 1 januari 2006. Sedan dess har han fått sitt mandat förlängt två gånger av fullmäktige, senast i september 2017 med ytterligare fem år fram till och med den 31 december 2022.
Stefan Ingves var medlem i Europeiska centralbankens (ECB) allmänna råd och förste vice ordförande i Europeiska systemrisknämnden (ESRB). Sedan 2006 var han styrelseledamot i Bank for International Settlements (BIS) där han i november 2021 valdes till vice ordförande för BIS. Han var sedan 2007 ordförande i BIS Banking and Risk Management Committee (BRC) och vidare Sveriges representant i Internationella valutafondens (IMF) guvernörsstyrelse, ledamot i det
Cecilia Skingsley
Cecilia Skingsley var förste vice riksbankschef fram till den 6 juni 2022. Hon tillträdde tjänsten den 8 november 2019 efter ett förlängt mandat som vice riksbankschef från maj 2013. Cecilia Skingsley var Riksbankens representant i Committee on Payments and Market Infrastructures (CPMI). Hon var även riksbankschefens ställföreträdare i ECB:s allmänna råd samt ledamot i ESRB:s styrelse och ledamot i dess rådgivande tekniska kommitté (ATC). Inom ramen för G20:s agenda för förbättrade gränsöverskridande betalningar ledde hon arbetsgruppen inom områdena interoperabla plattformar, stablecoins och digitala centralbanksvalutor. Vidare var Cecilia Skingsley ordförande i Betalningsrådet och Kontanthanteringsrådet samt medlem i Finansiella stabilitetsrådet.
11
| 2022/23:RB1 | ORGANISATION OCH LEDNING |
Anna Breman
Anna Breman är sedan den 2 september 2022 förste vice riksbankschef. Hon tillträdde sin post som vice riksbankschef den 1 december 2019 för en mandatperiod på sex år som löper till och med den 30 november 2025. Hon representerar Riksbanken i
Per Jansson
Per Jansson är vice riksbankschef. Han tillträdde posten den 1 januari 2012. Sedan dess har han fått sitt mandat förlängt två gånger, senast i augusti 2021, med ytterligare sex år som löper fram till och med den 31 december 2027. Han representerar Riksbanken i EU:s ekonomiska och finansiella kommitté (EFK) och Committee on the Global Financial System (CGFS) inom BIS. Vidare är Per Jansson riksbankschefens ställföreträdare i BIS styrelse.
Martin Flodén
Martin Flodén är vice riksbankschef. Han tillträdde posten den 22 maj 2013 för en mandatperiod på fem år. Under 2018 fick han ett förlängt mandat med ytterligare sex år som löper fram till och med den 21 maj 2024. Han representerar Riksbanken i OECD:s kommitté Working Party 3 (WP3), Baselkommittén (BCBS), Financial Stability Board (FSB), Regional Consultative Group for Europe
Henry Ohlsson
Henry Ohlsson är vice riksbankschef. Han tillträdde posten den 12 januari 2015 för en mandatperiod på sex år och fick under 2020 ett förlängt mandat med ytterligare fem år som löper till och med den 11 januari 2026. Han representerar Riksbanken i ECB:s International Relations Committee (IRC) och i FSB:s Regional Consultative Group for Europe
12
| ORGANISATION OCH LEDNING | 2022/23:RB1 |
Aino Bunge
Aino Bunge är vice riksbankschef. Hon tillträdde posten den 1 december 2022 för en mandatperiod på sex år som löper fram till och med den 30 november 2028. Aino Bunge är Riksbankens representant i Committee on Payments and Market Infrastructure (CPMI) och ledamot i ESRB:s rådgivande tekniska kommitté (ATC).
Direktionens sidouppdrag
Om en direktionsledamot vill ta ett sidouppdrag vid sidan om anställningen vid Riksbanken ska detta godkännas av fullmäktige och prövas vartannat år. Stefan Ingves är invald som ledamot i Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien (Iva). Uppdraget är vilande. Han är även styrelseordförande i Toronto Centre som främjar finansiell stabilitet genom att anordna kurser för tillsynsmyndigheter och centralbanker i tillväxtmarknads- och låginkomstländer. Martin Flodén är research fellow vid Centre for Economic Policy Research och ingick under 2022 även i en referensgrupp för ett projekt inom Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO). Henry Ohlsson är ledamot i Nordiska skattevetenskapliga forskningsrådet och Skatteakademien. Därutöver är han affilierad till Uppsala Center for Fiscal Studies och Uppsala Center for Labour Studies. Anna Breman är ledamot av Advisory Board, ett rådgivande organ i Swedish House of Finance.
13
2022/23:RB1
Verksamhet och strategi
Riksbanken moderniserar och utvecklar kontinuerligt sin verksamhet för att bidra till en stark och säker ekonomi i Sverige. Visionen är att vara en nytänkande centralbank med hög beredskap. Arbetet under 2022 omfattade bland annat förberedelser i verksamheten inför den nya riksbankslagen, lagen (2022:1568) om Sveriges riksbank, som trädde i kraft den 1 januari 2023. Riksbankens bedömning är att verksamheten bedrevs på ett stabilt sätt i enlighet med en ambitiös färdplan trots en snabbt föränderlig omvärld.
Riksbankens uppdrag, uppgifter och roll
Riksbanken är Sveriges centralbank och en myndighet under riksdagen. Riksbanken ansvarar för penningpolitiken och ska därmed upprätthålla ett fast penningvärde samt främja ett säkert och effektivt betalningsväsende. Årsredovisningen för 2022 utgår från uppdraget i då gällande riksbankslag, lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank.
Ett fast penningvärde – prisstabilitet
Enligt riksbankslagen ska Riksbanken upprätthålla ett fast penningvärde, vilket innebär att inflationen ska vara låg och stabil. Riksbanken har preciserat ett mål för inflationen som säger att den årliga förändringen i konsumentprisindex med fast ränta (KPIF) ska vara 2 procent.
Riksbankens penningpolitik inriktas på att uppfylla inflationsmålet och samtidigt stödja målen för den allmänna ekonomiska politiken, vars syfte är att uppnå en hållbar tillväxt och hög sysselsättning. Inflationsmålet är dock överordnat.
För att påverka inflationen och den ekonomiska utvecklingen beslutar Riksbanken om nivån på styrräntan. Riksbanken kan även påverka räntorna på andra sätt, till exempel genom att köpa olika värdepapper.
Ett säkert och effektivt betalningsväsende – finansiell stabilitet
Riksbanken ska enligt riksbankslagen främja ett säkert och effektivt betalningsväsende. Det gör Riksbanken genom att på olika sätt bidra till stabiliteten i det finansiella systemet och genom att se till att det går att göra betalningar på ett säkert och effektivt sätt. Riksbanken får enligt riksbankslagen tillhandahålla ett centralt betalningssystem som banker och andra aktörer kan använda för att göra betalningar. Riksbankens kapacitet att agera ”bankernas bank” är en förutsättning både för att uppfylla målet om prisstabilitet och för att främja finansiell stabilitet.
14
| VERKSAMHET OCH STRATEGI | 2022/23:RB1 |
Riksbanken kan bidra till att hantera en finansiell kris genom penningpolitiska åtgärder, genom att tillföra extra likviditet till det finansiella systemet, genom stöd till en enskild bank i form av utlåning mot säkerhet, genom att kommunicera Riksbankens bedömningar och genom samarbete med andra myndigheter och organisationer i Sverige och i utlandet.
Säker och effektiv kontantförsörjning
Riksbanken har ensamrätt att ge ut sedlar och mynt i Sverige och att ansvara för kontantförsörjningen. Målen är att säkerställa att sedlar och mynt är av hög kvalitet, att Riksbankens kontantförsörjning är säker och effektiv samt att förtroendet för sedlar och mynt och kontantförsörjningen är högt bland allmänheten och de företag som hanterar kontanter.
Säkra och effektiva finansiella överföringar
Riksbanken äger och driver det centrala betalningssystemet RIX, i vilket marknadsaktörer gör finansiella överföringar utan kredit- eller likviditetsrisker. Riksbanken genomför själv penningpolitiska transaktioner genom RIX.
RIX har en avgörande betydelse för det penningpolitiska styrsystemet och för att det svenska finansiella systemet ska fungera väl. Av det skälet har Riksbanken satt höga mål för dess tillgänglighet och funktion. I maj 2022 lanserade Riksbanken en ny avvecklingstjänst,
Förebyggande arbete och krishantering
Riksbanken analyserar löpande utvecklingen i det finansiella systemet och i ekonomin i övrigt. Analysen fokuserar främst på de stora bankerna i Sverige (SEB, Swedbank, Handelsbanken, Nordea och Danske Bank) samt de marknader och den infrastruktur som är viktiga för det svenska finansiella systemet.
Riksbanken ger rekommendationer dels till banker och andra aktörer på de finansiella marknaderna, dels till lagstiftaren och andra myndigheter med målet att upplysa om risker och lämpliga åtgärder för att minska dessa. Riksbanken påverkar också utformningen av lagar och regler för tillsyn och krishantering bland annat genom att aktivt delta i arbetet i internationella organisationer.
Flera myndigheter i Sverige ansvarar för att främja finansiell stabilitet. Om en finansiell kris inträffar, delar Riksbanken, Finansinspektionen, Finansdepartementet och Riksgälden ansvaret för att hantera krisen på ett sätt som minimerar de samhällsekonomiska kostnaderna.
Riksbankens självständiga ställning
Riksbankens direktion fattar de penningpolitiska besluten utan att söka eller ta instruktioner från någon annan. Genom att delegera uppgiften att upprätthålla ett stabilt penningvärde till Riksbanken har riksdagen gett penningpolitiken ett långsiktigt perspektiv och skapat förutsättningar för att inflationsmålet ska uppfattas som trovärdigt.
15
| 2022/23:RB1 | VERKSAMHET OCH STRATEGI |
| Den självständiga ställningen tar sig också uttryck i Riksbankens finansi- | |
| ella oberoende som säkras bland annat genom att Riksbanken har ett tillräck- | |
| ligt stort eget kapital och har rätt att förvalta finansiella tillgångar. Syftet med | |
| tillgångsförvaltningen är att säkerställa att banken kan uppfylla sitt lagstad- | |
| gade mål och utföra sina uppdrag, exempelvis att genomföra penningpolitiken, | |
| ha beredskap att intervenera på valutamarknaden och kunna ge tillfälligt lik- | |
| viditetsstöd till banker. Tillgångarna måste därför vara sammansatta så att | |
| Riksbanken alltid har beredskap och förmåga att utföra uppdragen. | |
| Riksbankens självständiga ställning ställer samtidigt stora krav på kommu- | |
| nikation och insyn i Riksbankens verksamhet så att den kan granskas och ut- | |
| värderas av allmänheten och riksdagen. Riksbanken lägger stor vikt vid att | |
| vara öppen och tydlig i sin verksamhet. En bred krets av utomstående ska | |
| kunna förstå vad Riksbanken gör och varför. Genom att Riksbanken är öppen | |
| och tydlig med vad som ligger till grund för de penningpolitiska besluten ökar | |
| trovärdigheten för inflationsmålet. Öppenhet skapar dessutom förtroende för | |
| hur Riksbanken bedömer och hanterar förhållanden på de finansiella mark- | |
| naderna. Att Riksbanken redogör för sina bedömningar bidrar också till att | |
| marknadsaktörerna kan bilda sig en egen uppfattning om den ekonomiska ut- | |
| vecklingen och riskerna i det finansiella systemet. | |
| På Riksbankens webbplats publiceras löpande ränteprognoser, pressmed- | |
| delanden, tal och artiklar, direktionens och fullmäktiges protokoll samt rap- | |
| porter om Riksbankens verksamhet och analysarbete. |
Översyn av riksbankslagen
Riksdagen fattade den 23 november 2022 beslut om en ny riksbankslag, lagen (2022:1568) om Sveriges riksbank, samt revideringar av regeringsformen och riksdagsordningen. Förändringarna trädde i kraft den 1 januari 2023.
I den nya riksbankslagen preciseras mål, uppgifter och befogenheter för Riksbankens olika verksamhetsområden. Även om lagen är ny, är Riksbankens huvuduppgifter i grunden desamma. Riksbanken ska upprätthålla en varaktigt låg och stabil inflation och bidra till ett stabilt och effektivt finansiellt system. Det tydliggörs att Riksbanken inom ramen för penningpolitiken ska ta realekonomiska hänsyn, vilket innebär att den flexibla inflationsmålspolitiken fastställs i lag.
På några områden får dock Riksbanken ett utökat ansvar. En större förändring är att Riksbankens ansvar för beredskapsfrågor utökas, främst genom att Riksbanken ska se till att allmänheten kan göra betalningar under fredstida krissituationer och höjd beredskap. En annan förändring är att Riksbanken får ett mer omfattande ansvar för kontanthanteringen, framför allt genom krav på att Riksbanken ska driva fem sedeldepåer från 2026. Lagen innehåller också nya bestämmelser om Riksbankens finansiella oberoende. Vidare kommer granskningen av Riksbanken att förstärkas, och det blir tydligt att finansutskottet ska följa upp och utvärdera Riksbankens hela verksamhet.
16
| VERKSAMHET OCH STRATEGI | 2022/23:RB1 |
Riksbanken har förberett sig för den nya lagen genom att analysera vilka förändringar av verksamheten som behöver göras från och med årsskiftet, förbereda sig för dessa samt genom vissa organisatoriska förändringar. Riksbanken har också sett över bankens styrdokument och förberett förändringar av rutiner och processer.
Riksbankens vision och strategiska prioriteringar
Riksbankens mål och uppdrag framgår av riksbankslagen, lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank. Riksbankens arbete styrdes under 2022 av en arbetsordning, en instruktion, en strategisk plan, en årlig verksamhetsplan samt interna regelverk i form av policyer, regler och rutinbeskrivningar.
I december 2018 beslutade direktionen om en strategisk plan för åren 2019– 2022. Eftersom den strategiska planen fortfarande ansågs relevant på ett par års sikt beslutade direktionen under 2021 att förlänga den strategiska planen med ett år, till att gälla till och med 2023.
Figur 2 Riksbankens målbild
Planen utgår från tre övergripande mål och uppdrag för verksamheten:
•prisstabilitet
•säkra och effektiva betalningar
•ett stabilt finansiellt system.
För att klara av att nå målen även när förutsättningarna för arbetet förändras behöver Riksbanken vara en nytänkande centralbank med hög beredskap.
Den strategiska planen innehåller fem prioriterade utvecklingsområden som den årliga verksamhetsplaneringen utgår från: En betalmarknad för framtiden, Kommunikation i nya former, Uppdaterad omvärldsanalys, Stärkt beredskap och Utvecklande arbetsplats. Inom vart och ett av dessa utvecklingsområden moderniserar och utvecklar Riksbanken verksamheten för att kunna
17
| 2022/23:RB1 | VERKSAMHET OCH STRATEGI |
| fortsätta att bidra till en stark och säker ekonomi i Sverige. Kontanternas roll | |
| som betalningsmedel behöver stärkas och deras roll i en digital omvärld ana- | |
| lyseras. Penningpolitikens verktyg behöver analyseras. Krisberedskapen över- | |
| lag kräver alltmer uppmärksamhet samt resurser. Nya digitala arbets- och | |
| kommunikationsformer är nödvändiga. | |
| Riksbankens mål för den löpande verksamheten följs upp med hjälp av in- | |
| dikatorer. Efter varje tertial får direktionen uppföljningsrapporter som sam- | |
| manfattar statusen för den löpande verksamheten, utvecklingsarbetet, budge- | |
| ten och de operativa och finansiella riskerna. I samband med uppföljningen | |
| diskuteras om resultatet motiverar nya åtgärder eller omprioriteringar. | |
| Den strategiska planen är en ambitiös färdplan. Under året gjordes löpande | |
| omprioriteringar för att möta utmaningar till följd av olika förändringar i vår | |
| omvärld. |
18
2022/23:RB1
Ett fast penningvärde – prisstabilitet
Efter många år med låg och stabil inflation steg konsumentpriserna snabbt under 2022. Inflationen nådde de högsta nivåerna på över 30 år. Uppgången berodde till stor del på kvardröjande produktions- och transportproblem efter pandemin och på kriget i Ukraina med efterföljande energikris i Europa. En stark efterfrågan i både Sverige och omvärlden bidrog också till att inflationen steg. Prisökningarna spred sig successivt under året till många olika kategorier av varor och tjänster. Det medförde att penningpolitiken lades om för att hindra inflationen från att bita sig fast i pris- och lönebildningen. Inflationsmålet prövades för första gången på uppsidan sedan det infördes och Riksbanken bedömde att den förda penningpolitiken skulle återföra inflationen till målet inom rimlig tid.
Den ekonomiska utvecklingen och den penningpolitiska diskussionen under 2022
Den ekonomiska aktiviteten var hög under större delen av 2022, trots att Rysslands invasion av Ukraina ökade den geopolitiska och ekonomiska osäkerheten och skapade stora problem på den europeiska energimarknaden. Vid årets början hade BNP återhämtat sig från det kraftiga fallet under pandemins inledning och de globala tillväxtutsikterna var fortfarande ljusa. Efterfrågan var stark och bidrog till en stigande sysselsättning och ett allt högre resursutnyttjande. Inflationen steg snabbt under året och nådde historiskt höga nivåer i såväl Sverige som omvärlden. Att konsumentpriserna kunde stiga så mycket berodde inte bara på utbudsstörningar i omvärlden, utan också på att den goda efterfrågan gjorde det möjligt för företagen att föra över sina kostnader till konsumentpriserna. Kombinationen av kraftiga internationella kostnadsökningar, höga energipriser som efterhand spred sig till andra varor och tjänster och en stark svensk konjunktur medförde att
Den penningpolitiska diskussionen under året dominerades helt av frågan om hur den höga inflationen skulle stävjas och inflationen inom rimlig tid återföras till 2 procent. Bland de frågor som diskuterades specifikt fanns de ekonomiska konsekvenserna av kriget i Ukraina, inflationsuppgångens utbredning och drivkrafter samt hur den penningpolitiska transmissionen fungerar i en miljö där hushållen är högt skuldsatta. Under 2022 höjdes styrräntan sammantaget med 2,5 procentenheter till 2,50 procent (se diagram 8). Samtidigt trappades värdepappersköpen ned så att innehavet började minska (se diagram 9).
19
| 2022/23:RB1 | ETT FAST PENNINGVÄRDE – PRISSTABILITET |
Inflationen steg till de högsta nivåerna på över 30 år
Inledningen av 2022 präglades av den starka återhämtningen efter pandemin. Tillväxtutsikterna var goda i både Sverige och omvärlden. Efterfrågan på arbetskraft var hög och arbetslösheten sjönk. Inflationen hade visserligen stigit på de flesta håll i världen, men en stor del av uppgången förklarades av att energipriserna stigit snabbt och att priserna på viktiga insatsvaror och transporter fortfarande var höga till följd av störningar i globala produktions- och leveranskedjor (se diagram 2). Det fanns dock skillnader mellan länderna. I till exempel USA och Storbritannien hade även den underliggande inflationen stigit till relativt höga nivåer, medan den fortfarande var nära 2 procent i Sverige och euroområdet (se diagram 1).
I den penningpolitiska rapporten i februari konstaterades att världsekonomin till stor del återhämtat det kraftiga
Vid det penningpolitiska mötet i februari beslutade därför direktionen att behålla styrräntan på noll procent. Prognosen innebar att styrräntan skulle höjas under andra halvåret 2024. Det innebar en något tidigare höjning än vad Riksbanken bedömde i november 2021 (se diagram 8).
Direktionen beslutade också om att under andra kvartalet 2022 köpa obligationer för 37 miljarder kronor för att kompensera för förfall i innehavet av värdepapper. Prognosen var som tidigare att innehavet skulle vara ungefär oförändrat under 2022 och gradvis minska därefter. Vice riksbankscheferna Anna Breman, Martin Flodén och Henry Ohlsson reserverade sig mot beslutet och prognosen för värdepappersköpen.
Stämningsläget i ekonomin vände nedåt när Ryssland inledde sitt invasionskrig mot Ukraina i slutet av februari och tillväxtutsikterna försämrades. Efter mötet i februari stod det klart att det skulle behövas en kraftig omläggning av penningpolitiken i april, vilket gjorde prognoserna från februari överspelade. Förändringen var påtaglig och kommunicerades i olika tal av direktionsledamöter. Under våren och sommaren ökade priserna på energi och livsmedel ytterligare på grund av osäkerhet om och störningar i gasexporten från Ryssland till EU samt livsmedelsexporten från Ukraina. I USA och Storbritannien, där den underliggande inflationen stigit under en tid, inledde centralbankerna åtstramningen av penningpolitiken tidigare än i euroområdet och i Sverige (se diagram 3).
I den penningpolitiska rapporten i april konstaterade Riksbanken att de ekonomiska konsekvenserna av Rysslands invasion av Ukraina orsakade nya störningar i de globala värdekedjorna, förvärrade leveransproblem och ökade osäkerheten om tillgången på flera viktiga råvaror. Högre priser på energi och
20
| ETT FAST PENNINGVÄRDE – PRISSTABILITET | 2022/23:RB1 |
livsmedel pressade upp inflationen ytterligare i ett läge då prisökningstakten i flera länder redan var hög. Sedan det penningpolitiska beslutet i februari hade inflationen även bortsett från energipriserna blivit väsentligt högre än väntat och utfallen pekade på att uppgången nu var bred. Samtidigt var svensk ekonomi fortfarande stark, och såväl arbetskraftsdeltagandet som sysselsättningsgraden hade stigit till historiskt höga nivåer och bristen på arbetskraft var stor.
Vid det penningpolitiska mötet i april bedömde direktionen därför att det var nödvändigt att lägga om penningpolitiken i en betydligt mindre expansiv riktning, för att hindra inflationen från att bita sig fast i pris- och lönebildningen. Direktionen beslutade att höja styrräntan från noll till 0,25 procent. Prognosen var att räntan därefter skulle höjas gradvis framöver och ligga något under 2 procent om tre år. Detta innebar en mycket stor förändring i förhållande till bedömningen i februari (se diagram 8). Direktionen beslutade också att sänka takten i Riksbankens köp av värdepapper under andra halvåret 2022 för att minska innehavet och att Riksbanken skulle sluta köpa statsskuldväxlar från och med den 28 april 2022 (se diagram 9). Under våren steg även den underliggande inflationen i Sverige, och det fanns tydliga indikationer på att prisökningarna breddades alltmer i ekonomin.
I den penningpolitiska rapporten i juni noterade Riksbanken att prisökningarna i Sverige, liksom i omvärlden, nu hade spridit sig alltmer. Såväl varusom livsmedels- och tjänstepriser hade stigit avsevärt mer än väntat sedan början av året. Företagens kostnader ökade snabbt och den starka efterfrågan gjorde att de kunde föra över kostnadsökningarna till konsumentpriserna. Rysslands invasion av Ukraina, som orsakar enormt mänskligt lidande och driver miljontals människor på flykt, medförde också en energikris i Europa eftersom gasexporten från Ryssland till EU minskade. Energipriserna steg därför ytterligare. Trots att tillväxtutsikter försämrades och osäkerheten ökade, var konjunkturen och arbetsmarknaden påfallande stark i många länder. I vissa länder, i synnerhet USA och Storbritannien, fanns tecken på att löneförväntningarna och de faktiska löneökningarna börjat stiga. Svenska företag mötte hög efterfrågan. I Riksbankens företagsundersökning vittnade företagen om en stark konjunktur och planerade nyanställningar på rekordhöga nivåer. I Sverige ökade sysselsättningen snabbt under det första kvartalet och arbetslösheten minskade tydligt. Sysselsättningen väntades fortsätta att stiga i relativt snabb takt på kort sikt och arbetslösheten väntades minska ytterligare något.
Vid det penningpolitiska mötet i juni konstaterade direktionen att inflationen fortsatt att stiga snabbt och att prisökningarna började sprida sig alltmer i ekonomin. Direktionen beslutade därför att höja styrräntan från 0,25 till 0,75 procent, för att se till att inflationen skulle återgå till målet och motverka att den höga inflationen skulle bita sig fast i pris- och lönebildningen (se diagram 8). Även prognosen för styrräntan justerades upp. Direktionen beslutade även att Riksbankens innehav av värdepapper skulle minska snabbare under andra halvåret än vad som beslutades i april. Därtill beslutades att Riksbanken från och med den 1 september 2022 endast skulle köpa företagsobligationer utgivna
21
| 2022/23:RB1 | ETT FAST PENNINGVÄRDE – PRISSTABILITET |
| av företag som redovisar sina årliga direkta och indirekta utsläpp av växthus- | |
| gaser (scope 1 och scope 2) i enlighet med rekommendationer från Task Force | |
| for |
|
| Under sommaren och hösten 2022 spred sig prisökningarna alltmer i eko- | |
| nomin, och såväl varu- och livsmedelspriserna som tjänstepriserna steg avse- | |
| värt mer än väntat. I den penningpolitiska rapporten i september konstate- | |
| rade Riksbanken att inflationen hade stigit snabbt och var hög i både Sverige | |
| och omvärlden och att flera faktorer kopplade till pandemin och Rysslands | |
| krig i Ukraina bidrog till denna utveckling. Inte minst el- och gaspriserna steg | |
| till mycket höga nivåer i Europa. Trots att de stora prisökningarna inneburit | |
| lägre köpkraft konsumerade svenska hushåll i snabb takt under andra kvartalet. | |
| Det berodde troligen på en uppdämd vilja att konsumera och leva mer som | |
| tidigare efter två år av pandemi och restriktioner. Detta återspeglades i en stark | |
| av näringslivets investeringar. Tillväxten i sysselsättningen var också stark. | |
| Vid det penningpolitiska mötet i september bedömde direktionen att pen- | |
| ningpolitiken behövde stramas åt ännu mer för att föra inflationen tillbaka till | |
| målet. Direktionen beslutade därför att höja styrräntan med 1 procentenhet till | |
| 1,75 procent. Prognosen för styrräntan innebar att den skulle fortsätta höjas | |
| det kommande halvåret till ungefär 2,5 procent (se diagram 8). Direktionen | |
| konstaterade att inflationsutvecklingen framöver var fortsatt svår att bedöma | |
| och att penningpolitiken skulle komma att anpassas på det sätt som behövs för | |
| att säkerställa att inflationen återförs till målet inom rimlig tid. Därutöver no- | |
| terade direktionen att stigande priser och högre räntekostnader var kännbara | |
| för hushåll och företag, men att det skulle bli än mer smärtsamt för svensk | |
| ekonomi om inflationen blev kvar på höga nivåer. En större räntehöjning be- | |
| dömdes minska risken för hög inflation på sikt och därmed också behovet av | |
| en ännu större penningpolitisk åtstramning längre fram. | |
| Under hösten var konjunkturen fortfarande stark i såväl Sverige som stora | |
| delar av omvärlden. Framåtblickande indikatorer tydde dock på att konjunk- | |
| turen bromsade in och att BNP skulle utvecklas svagt den närmaste tiden. I | |
| den penningpolitiska rapporten i november konstaterades att inflationen | |
| fortfarande var hög, trots att elpriserna sjunkit tillbaka tack vare milt väder och | |
| det faktum att europeiska gaslager byggts upp snabbare än väntat. För svensk | |
| del var det bekymmersamt att den underliggande inflationen hade fortsatt att | |
| stiga och låg en halv procentenhet högre än vad Riksbanken bedömde i sep- | |
| tember, mätt med KPIF exklusive energi. Kronan hade också försvagats och | |
| detta bidrog något till inflationsuppgången i Sverige. När den svenska kronans | |
| växelkurs försvagas brukar det sammanfalla med en minskad riskvilja på de | |
| finansiella marknaderna. Under året bidrog turbulensen på de finansiella mark- | |
| naderna och en åtstramande penningpolitik i omvärlden, framför allt i USA, | |
| till att kronan totalt sett försvagades med cirka 6 procent i |
|
| (se diagram 6). | |
| Vid årets sista penningpolitiska möte i november bedömde direktionen | |
| att penningpolitiken behövde stramas åt mer för att föra inflationen tillbaka till |
22
| ETT FAST PENNINGVÄRDE – PRISSTABILITET | 2022/23:RB1 |
målet, jämfört med bedömningen i september. Därför beslutade direktionen att höja styrräntan med 0,75 procentenheter till 2,5 procent. Prognosen var att räntan därefter skulle höjas ytterligare i början av nästa år, för att då hamna strax under 3 procent. Efter årsskiftet skulle innehavet av värdepapper, enligt det penningpolitiska beslutet i juni, minska i takt med förfallen. Även det skulle innebära en viss åtstramning av penningpolitiken.
Diagram 1 KPIF och KPIF exklusive energi
Procent
12
10
KPIF
8
KPIF exklusive energi
6
4
2
0
| 2008 | 2010 | 2012 | 2014 | 2016 | 2018 | 2020 | 2022 | 2024 |
Anm.: KPIF är konsumentprisindex (KPI) med fast ränta. Streckade linjer avser Riksbankens prognos i november 2022.
Källor: SCB och Riksbanken.
23
| 2022/23:RB1 | ETT FAST PENNINGVÄRDE – PRISSTABILITET |
Diagram 2 Inflationen i Sverige och omvärlden
Årlig procentuell förändring
12
| 10 | Sverige |
8
6
4
2
0
Euroområdet
Storbritannien
USA
| 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | 2014 | 2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 | 2020 | 2021 | 2022 |
Anm.: Avser KPIF för Sverige, HIKP för euroområdet och KPI för USA och Storbritannien.
Källor: Eurostat, SCB, U.K. Office for National Statistics och U.S. Bureau of Labor Statistics.
Diagram 3 Styrräntor i Sverige och omvärlden
Procent
| 6 | |||||||||||
| Sverige | |||||||||||
| 5 | |||||||||||
| Euroområdet | |||||||||||
| 4 | Storbritannien | ||||||||||
| USA | |||||||||||
| 3 | |||||||||||
| 2 | |||||||||||
| 1 | |||||||||||
| 0 | |||||||||||
| 2008 | 2010 | 2012 | 2014 | 2016 | 2018 | 2020 | 2022 |
Anm.: Utfall till och med december 2022.
Källor: Nationella källor och Riksbanken.
24
| ETT FAST PENNINGVÄRDE – PRISSTABILITET | 2022/23:RB1 |
Diagram 4
Årlig procentuell förändring
15
12
| 9 | ||||||||
| 6 | ||||||||
| 3 | ||||||||
| 0 | ||||||||
| 2008 | 2010 | 2012 | 2014 | 2016 | 2018 | 2020 | 2022 | 2024 |
Anm.: Säsongsrensade data. BNP i omvärlden är sammanvägd med vikterna i kronindex, KIX. Streckade linjer avser Riksbankens prognos i november 2022.
Källor: Nationella källor, SCB och Riksbanken.
Diagram 5 Arbetskraftsdeltagande, sysselsättningsgrad och arbetslöshet
Procent
| 12 | 76 | |||||||
| Arbetslöshet (vänster skala) | ||||||||
| Sysselsättningsgrad (höger skala) | 74 | |||||||
| Arbetskraftsdeltagande (höger skala) | ||||||||
| 10 | 72 | |||||||
| 70 | ||||||||
| 8 | ||||||||
| 68 | ||||||||
| 6 | 66 | |||||||
| 64 | ||||||||
| 4 | 62 | |||||||
| 2008 | 2010 | 2012 | 2014 | 2016 | 2018 | 2020 | 2022 | 2024 |
Anm.: Säsongsrensade data. Uppgifterna avser personer i åldern
Källor: SCB och Riksbanken.
25
| 2022/23:RB1 | ETT FAST PENNINGVÄRDE – PRISSTABILITET |
Diagram 6 Kronans nominella växelkurs
Index,
200
SEK per USD
| 175 | SEK per EUR |
KIX
150
| 125 | |||||||
| 100 | |||||||
| 75 | |||||||
| 2008 | 2010 | 2012 | 2014 | 2016 | 2018 | 2020 | 2022 |
Anm.: KIX (kronindex) är ett viktat genomsnitt mot valutor i 32 länder som är viktiga för Sveriges handel med omvärlden. Ett högre värde indikerar en svagare växelkurs.
Källor: Nationella källor och Riksbanken.
Penningpolitiska beslut 2022
Riksbankens direktion höll fem penningpolitiska möten under 2022. I anslutning till dessa publicerades en penningpolitisk rapport med prognoser för styrräntan, inflationen och andra ekonomiska variabler.
Den 9 februari. Direktionen beslutade att behålla styrräntan oförändrad på noll procent och att detta beslut skulle tillämpas från och med onsdagen den 16 februari 2022. Dessutom beslutades att Riksbanken mellan den 1 april och den 30 juni 2022 skulle
a)köpa svenska nominella och reala statsobligationer samt svenska statens gröna obligationer till ett sammanlagt nominellt belopp om 12 miljarder kronor
b)köpa svenska statsskuldväxlar till ett sådant sammanlagt nominellt belopp att Riksbankens innehav av statsskuldväxlar kunde upprätthållas på en nivå kring 20 miljarder kronor
c)köpa obligationer utgivna av svenska kommuner och regioner samt Kommuninvest i Sverige AB till ett nominellt belopp om 12 miljarder kronor som även fick omfatta köp av gröna kommunobligationer
d)köpa säkerställda obligationer utgivna i svenska kronor av svenska kreditinstitut till ett nominellt belopp om 12 miljarder kronor
e)köpa obligationer utgivna i svenska kronor av svenska
26
| ETT FAST PENNINGVÄRDE – PRISSTABILITET | 2022/23:RB1 |
Vice riksbankscheferna Anna Breman, Martin Flodén och Henry Ohlsson reserverade sig mot beslutet och prognosen för värdepappersköpen. De förespråkade köp av stats- och kommunobligationer samt säkerställda obligationer under andra kvartalet 2022 för 9 miljarder kronor per obligationsslag och att köpen sedan gradvis skulle trappas ned under andra halvåret. De förespråkade vidare att Riksbankens köp av statsskuldväxlar skulle upphöra efter första kvartalet 2022 och att köpen av företagsobligationer skulle minskas till 500 miljoner kronor under andra kvartalet för att sedan antingen trappas ned ytterligare eller helt avslutas. De bedömde att en sådan nedtrappning av köpen skulle vara förenlig med fortsatt expansiva finansiella förhållanden, en god realekonomisk utveckling och uppfyllelse av inflationsmålet.
Den 27 april. Direktionen beslutade att höja styrräntan till 0,25 procent och att detta beslut skulle tillämpas från och med onsdagen den 4 maj 2022. Dessutom beslutade direktionen att sänka takten i köpen av värdepapper under andra halvåret så att innehavet skulle börja minska. I detalj innebar beslutet att Riksbanken mellan den 1 juli och den 31 december 2022 skulle
a)köpa svenska statsobligationer till ett nominellt belopp om 12 miljarder kronor som även får omfatta köp av svenska statens gröna obligationer
b)köpa obligationer utgivna av svenska kommuner och regioner samt Kommuninvest i Sverige AB till ett nominellt belopp om 12 miljarder kronor som även får omfatta köp av gröna kommunobligationer
c)köpa säkerställda obligationer utgivna i svenska kronor av svenska kreditinstitut till ett nominellt belopp om 12 miljarder kronor
d)köpa obligationer utgivna i svenska kronor av svenska
Därtill beslutades att Riksbanken skulle sluta köpa svenska statsskuldsväxlar från och med den 28 april 2022.
Den 29 juni. Direktionen beslutade att höja styrräntan till 0,75 procent och att detta beslut skulle tillämpas från och med onsdagen den 6 juli 2022. Dessutom beslutades att Riksbanken inom ramen för köp av värdepapper i penningpolitiskt syfte, mellan den 1 juli och den 31 december 2022, skulle
a)köpa svenska statsobligationer till ett nominellt belopp om 6 miljarder kronor som även fick omfatta köp av svenska statens gröna obligationer
b)köpa obligationer utgivna av svenska kommuner och regioner samt Kommuninvest i Sverige AB till ett nominellt belopp om 6 miljarder kronor som även fick omfatta köp av gröna kommunobligationer
c)köpa säkerställda obligationer utgivna i svenska kronor av svenska kreditinstitut till ett nominellt belopp om 6 miljarder kronor
d)köpa obligationer utgivna i svenska kronor av svenska
27
| 2022/23:RB1 | ETT FAST PENNINGVÄRDE – PRISSTABILITET |
| Slutligen beslutades att Riksbanken från och med den 1 september 2022 endast | |
| skulle köpa företagsobligationer utgivna av företag som redovisar sina årliga | |
| direkta och indirekta utsläpp av växthusgaser (scope 1 och scope 2) i enlighet | |
| med rekommendationer från Task Force for |
|
| sures. | |
| Den 19 september. Direktionen beslutade att höja styrräntan med 1 pro- | |
| centenhet till 1,75 procent och att detta beslut skulle tillämpas från och med | |
| onsdagen den 21 september 2022. | |
| Den 23 november. Direktionen beslutade att höja styrräntan med 0,75 pro- | |
| centenheter till 2,5 procent och att detta beslut skulle tillämpas från och med | |
| den 30 november 2022. |
Måluppfyllelse
Riksbankens penningpolitik utvärderas av riksdagens finansutskott. Till denna utvärdering sammanställer Riksbanken rapporten Redogörelse för penningpolitiken, som publiceras i mars året efter det år som utvärderas. I rapporten beskrivs bland annat hur inflationen och realekonomin utvecklades under det gångna året. Redogörelsen för 2022 kommer att överlämnas till riksdagen i mars 2023.
Målet för Riksbankens penningpolitik är att stabilisera inflationen runt inflationsmålet. Riksbanken ska därutöver, utan att åsidosätta prisstabilitetsmålet, stödja målen för den allmänna ekonomiska politiken: att uppnå en hållbar tillväxt och hög sysselsättning.
Den 1 januari 2023 trädde den nya riksbankslagen i kraft. I den tydliggörs det att Riksbanken inom ramen för penningpolitiken ska ta realekonomiska hänsyn. Enligt den nya lagen är målet för Riksbanken att upprätthålla varaktigt låg och stabil inflation (prisstabilitetsmålet). Utan att åsidosätta prisstabilitetsmålet ska Riksbanken dessutom bidra till en balanserad utveckling av produktion och sysselsättning (realekonomiska hänsyn).
En viktig förutsättning för att Riksbanken ska kunna ta hänsyn till andra faktorer än inflationen är att förtroendet för inflationsmålet upprätthålls. In- flationen och den ekonomiska aktiviteten utsätts dock ständigt för oväntade störningar, som det kan ta tid att motverka. Det betyder att avvikelser från inflationsmålet enskilda år snarare är regel än undantag. Under 2022 var avvikelsen från inflationsmålet dock exceptionell stor till följd av stora oförväntade och globala störningar till ekonomin i kombination med en stark efterfrågan som gjorde det möjligt för företagen att föra över sina kostnader till konsumentpriserna.
28
| ETT FAST PENNINGVÄRDE – PRISSTABILITET | 2022/23:RB1 |
Inflationen
År 2022 innebar att inflationsmålet prövades på uppsidan för första gången sedan det började tillämpas 1995. Kontrasten till utvecklingen under åren dessförinnan var stark. Under 2020 var den genomsnittliga inflationen (KPIF) mycket låg till följd av pandemin och fallande energipriser. År 2021 präglades sedan av en stark ekonomisk återhämtning när pandemirelaterade restriktioner avvecklades och efterfrågan steg. Den genomsnittliga inflationen steg till 2,4 procent, framför allt för att energipriserna steg kraftigt (se tabell 1). Under 2022 fortsatte inflationen sedan att stiga snabbt och prisökningarna spred sig till att omfatta breda grupper av varor och tjänster. Såväl varu- och livsmedelspriserna som tjänstepriserna steg avsevärt mer än förväntat, vilket ledde till kontinuerliga upprevideringar av inflationsprognosen (se diagram 7). KPIF- inflationen uppgick i genomsnitt till 7,7 procent 2022. Rensat för energipriser, det vill säga mätt med KPIF exklusive energi, blev den genomsnittliga inflationen inte lika hög men var trots det väsentligt över inflationsmålet och uppgick till 5,9 procent.
Tabell 1 Jämförelse mellan olika inflationsmått
Årlig procentuell förändring, årsgenomsnitt
| 2020 | 2021 | 2022 | |
| KPIF | 0,5 | 2,4 | 7,7 |
| KPIF exkl. energi | 1,3 | 1,4 | 5,9 |
Anm.: KPIF är konsumentprisindex (KPI) med fast ränta.
Källa: SCB.
| Diagram 7 KPIF och prognoser 2022 | |
| Procent | |
| 12 | |
| PPR februari | |
| 10 | PPR april |
| PPR juni | |
| 8 | PPR september |
| 6 | PPR november |
| 4 | |
| 2 | |
| 0 | |
| 2008 | 2010 | 2012 | 2014 | 2016 | 2018 | 2020 | 2022 | 2024 |
Anm.: Den heldragna linjen är utfall (månadsdata), och de streckade linjerna är Riksbankens prognoser.
Källa: SCB och Riksbanken.
29
| 2022/23:RB1 | ETT FAST PENNINGVÄRDE – PRISSTABILITET |
Riksbanken lade om penningpolitiken i en successivt allt stramare riktning för att se till att inflationen skulle återgå till målet och för att motverka att den höga inflationen bet sig fast i pris- och lönebildningen. Styrräntan höjdes snabbare än förväntat och innehavet av värdepapper började minska (se diagram 8 och 9). Under året höjdes styrräntan sammantaget med 2,5 procentenheter till 2,50 procent. Penningpolitiken verkar med viss eftersläpning, men Riksbanken bedömde att den förda penningpolitiken skulle återföra inflationen till målet inom rimlig tid. En viktig förutsättning för det var att de långsiktiga inflationsförväntningarna hölls väl förankrade vid målet. Enligt enkäter steg de långsiktiga förväntningarna i Sverige något under 2022 men stabiliserades i slutet av året strax över 2 procent (se diagram 10). De långsiktiga inflationsförväntningarna enligt mer volatila marknadsbaserade mått föll dock snabbt tillbaka under andra halvåret. De kortsiktiga förväntningarna är normalt mer påverkade av de senaste inflationsutfallen. Därför steg även de kortsiktiga förväntningarna påtagligt under 2022.
Diagram 8 Styrräntan och styrränteprognoser 2022
Procent
| 5 | ||||||||
| PPR februari | ||||||||
| PPR april | ||||||||
| 4 | ||||||||
| PPR juni | ||||||||
| PPR september | ||||||||
| 3 | ||||||||
| PPR november | ||||||||
| 2 | ||||||||
| 1 | ||||||||
| 0 | ||||||||
| 2008 | 2010 | 2012 | 2014 | 2016 | 2018 | 2020 | 2022 | 2024 |
Anm.: Den heldragna linjen är utfall (dagsdata), och de streckade linjerna är Riksbankens prognoser (kvartalsmedelvärden).
Källa: Riksbanken.
30
| ETT FAST PENNINGVÄRDE – PRISSTABILITET | 2022/23:RB1 |
Diagram 9 Riksbankens värdepappersinnehav
Miljarder kronor
1 250
Kommunobligationer
1 000
750
500
250
0
Statspapper
| 2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 | 2020 | 2021 | 2022 |
Anm.: Avser Riksbankens krondenominerade värdepapper.
Källa: Riksbanken.
Diagram 10 Långsiktiga inflationsförväntningar
Procent
3,0
Marknadsförväntningar Penningmarknadens aktörer, 5 år, Prospera
Samtliga aktörer, 5 år, Prospera
2,5
2,0
1,5
| 1,0 | ||||||||||||||
| 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | 2014 | 2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 | 2020 | 2021 | 2022 |
Anm.: Det marknadsbaserade måttet på inflationsförväntningarna avser en
Källor: Kantar Sifo Prospera och Riksbanken.
31
| 2022/23:RB1 | ETT FAST PENNINGVÄRDE – PRISSTABILITET |
Den ekonomiska aktiviteten
Under inledningen av 2022 hade BNP återhämtat sig från det kraftiga fallet under pandemins inledning och tillväxtutsikterna var goda. Efterfrågan i svensk ekonomi var stark och bidrog till att sysselsättningen steg och arbetslösheten sjönk under året. Sysselsättningsgraden, det vill säga antalet sysselsatta i förhållande till befolkningen i arbetsför ålder, steg till rekordhög nivå.
Den flexibla inflationsmålspolitiken innebär att Riksbanken, utöver att stabilisera inflationen på 2 procent, också strävar efter att stödja målen för den allmänna ekonomiska politiken. I praktiken innebär det att försöka stabilisera den ekonomiska aktiviteten kring långsiktigt hållbara nivåer, alltså stabilisera resursutnyttjandet. Det finns dock inget entydigt mått som perfekt kan fånga resursutnyttjandet i ekonomin. Riksbanken gör därför en bedömning utifrån flera olika mått. De viktigaste är
Enligt dessa mått var den ekonomiska aktiviteten högre än normalt under större delen av 2022 (se diagram 11). Aktiviteten avtog dock i slutet av året. En anledning till detta var att centralbanker världen över stramade åt penningpolitiken för att kyla av ekonomin och på så sätt få ned den alltför höga inflationen.
Diagram 11 Olika mått på resursutnyttjande
Procent
| 4 | 8 | |||
| 2 | 4 | |||
0
| Indikatorer över resursutnyttjandet | ||||||||||||||
| (vänster axel) | ||||||||||||||
| Sysselsättningsgap | ||||||||||||||
| 2008 | 2010 | 2012 | 2014 | 2016 | 2018 | 2020 | 2022 | 2024 | ||||||
Anm.: Fältet visar det högsta och lägsta utfallet för standardiserade indikatorer över resursutnyttjandet.
Inkluderade serier är: Inverterad arbetslöshet enligt AKU respektive Arbetsförmedlingen; Kapacitetsutnyttjandet inom industrin/tillverkningsindustrin enligt SCB/Konjunkturbarometern; Konjunkturbarometerserier för näringslivet över bristtal, lönsamhetsomdöme samt efterfrågeläget. Gapen avser BNP:s och sysselsättningens avvikelse från Riksbankens bedömda trender. Heldragen linje avser utfall och streckad linje avser Riksbankens prognos i november 2022.
Källor: Konjunkturinstitutet, SCB och Riksbanken.
32
| ETT FAST PENNINGVÄRDE – PRISSTABILITET | 2022/23:RB1 |
Penningpolitiskt utvecklingsarbete
Under 2022 låg fokus för Riksbankens penningpolitiska utvecklingsarbete på att noggrant utreda inflationsuppgångens drivkrafter och utbredning, men utvecklingsarbete utfördes också på många andra områden. Samtliga penningpolitiskt relaterade studier är sammanställda i tabell 2. Det gjordes också ett flertal analyser av krigets ekonomiska effekter och av den eskalerande energikrisen i Europa. Därtill publicerades artiklar och fördjupningar som belyste penningpolitikens effekter, bland annat analyser av hushållens räntekänslighet i en miljö där skuldsättningen är hög. Klimatomställningen ställer också nya krav på penningpolitiken som väntas medföra strukturella förändringar som kan få både kort- och långsiktiga effekter på inflationen, produktionen och sysselsättningen. Hur det penningpolitiska prognos- och analysarbetet behöver ta hänsyn till klimatförändringarna analyseras därför fortlöpande.
Tabell 2 Penningpolitiskt relaterade studier gjorda 2022
Fördjupningar i den penningpolitiska rapporten
Höga energipriser – hur kommer andra konsumentpriser att påverkas?, februari
Ekonomiska konsekvenser av kriget i Ukraina, april
Mycket talar för hög inflation i år och nästa år, april
Prisökningarna sprider sig i ekonomin, juni
Brist på arbetskraft och högre lönetryck i omvärlden, juni
De
Högre räntekänslighet i den svenska ekonomin, september
Vad talar för att inflationen sjunker tillbaka nästa år?, september
Vilken effekt kan åtgärder för att dämpa elpriset få på inflationen?, september
Varför har kronan försvagats i år?, november
Alternativa scenarier för inflationen och penningpolitiken, november
Ekonomiska kommentarer
J. Ewertzh, M. Klein och O. Tysklind, ”Prisförändringar i Sverige – insikter från nya mikrodata”, nr 1
C. Flodberg, I. Häkkinen Skans och P. Wasén, ”Långtidsarbetslösheten i pandemins spår”, nr 2
M. Sjödin, ”Vägen till ett penningpolitiskt beslut”, nr 3
M. Apel, ”Hur påverkar klimatomställningen inflationen?”, nr 5
D. Kjellberg och M. Åhl, ”Riksbankens finansiella resultat och kapital påverkas av högre räntor”, nr 8
P. Stockhammar, I. Strid och T. Tornese ”Hur har styrräntans påverkan på konsumtionen förändrats när skuldkvoten har stigit?”, nr 9
J. Almenberg, M. Ankarhem, K. Blom och T. Jansson, ”Bostadspriser och ränteförväntningar”, nr 10
33
| 2022/23:RB1 | ETT FAST PENNINGVÄRDE – PRISSTABILITET |
Ekonomiska kommentarer, fortsättning
R. Emanuelsson, E. O. Andersson och T. Vasi, ”Riksbankens köp av säkerställda obligationer och genomslaget på bolåneräntorna”, nr 12
S. Laséen, J. Lindé och U. Söderström, ”Hur mycket påverkas inflationen av penningpolitiken?”, nr 13
Penning- och valutapolitik
S. Ingves, ”Sveriges roll i det internationella ekonomiska samarbetet – i går, i dag, i morgon”, nr 1
A. Nordström, ”Understanding the foreign exchange market”, nr 1
M. Apel och H. Ohlsson, ”Penningpolitik och inflation i krigstider”, nr 2
M. Beechey Österholm, ”The Riksbank’s bond purchases: who sold bonds to the Riksbank?”, nr 2
F. N. G. Andersson, E. Hjalmarsson och P Österholm, ”Inflation illiteracy – a
Staff memo
P. Gustafsson, ”En händelsestudie av värdepappersköpens effekter på finansiella priser under pandemin”, mars
J. Johansson, M. Löf, P. Stockhammar och I. Strid, ”Vad förklarar Riksbankens prognosfel för inflationen?”, juni
K. Doherty, M. Eriksson och D. Hansson, ”Välfungerande kreditförsörjning för flertalet företag under pandemin. En analys av mikrodata”, juli
S. Laséen, ”Hushållens skulder och penningpolitik: ett regionalt perspektiv”, september
C. Flodberg, M. Hesselman och M. Löf, ”Kan inflationsprognoser förbättras med alternativa mått på arbetsmarknadsläget?”, november
A.M. Ceh, ”How much is priced in? Market expectations of monetary policy lift”, december
A. Nordström och A. Vredin, ”Har centralbankens eget kapital någon betydelse för penningpolitiken?”, december
Riksbanksstudier
”Utvärdering av Riksbankens prognoser”, nr 1
B. Andersson, M. Beechey och P. Gustafsson, ”Riksbankens köp av värdepapper 2015– 2022”, nr 2
Working paper series
R. Billi and C. Walsh, “Seemingly Irresponsible but Welfare Improving Fiscal Policy at the Lower Bound”, nr 410
R. Billi, ”Inflation Targeting or Fiscal Activism?”, nr 412
M. Carlsson, A. Clymo and
T. Broer, J. Kramer och K. Mitman, ”The Curious Incidence of Monetary Policy Across the Income Distribution”, nr 416
C. Bertsch, I. Hull, R.L. Lumsdaine och X. Zhang, ”Central Bank Mandates and Monetary Policy Stances: through the Lens of Federal Reserve Speeches”, nr 417
Källa: Riksbanken.
34
2022/23:RB1
Tillgångsförvaltning
Under 2022 steg marknadsräntorna snabbt och det bidrog till att Riksbanken gjorde en kraftig förlust på sitt innehav av svenska obligationer. Ränteuppgången innebar även en negativ värdepåverkan på obligationsinnehavet i valutareserven, men eftersom den svenska kronan försvagades blev den sammanlagda avkastningen på valutareserven positiv. Försvagningen av kronan bidrog även till att öka värdet på guldreserven. Sammantaget över året uppgick Riksbankens totala avkastning, som omfattar både realiserade och orealiserade resultat, till
Även om det negativa resultatet kommer att slå mot det egna kapitalet påverkas inte Riksbankens förmåga att genomföra sina uppgifter under året. På kort sikt kan Riksbanken ha ett litet eller negativt eget kapital och ändå fungera ungefär som vanligt. På längre sikt behöver Riksbankens kapital dock bli större för att Riksbanken ska ha en tillfredsställande grad av finansiellt oberoende.
Finansiella tillgångar och skulder
Riksbanken förvaltar finansiella tillgångar för att banken ska kunna uppfylla sitt lagstadgade mål och utföra sina uppdrag. Merparten av tillgångarna utgörs av värdepapper i svenska kronor som Riksbanken köpt i penningpolitiskt syfte. I februari 2015 började Riksbanken köpa svenska statsobligationer för att motverka den då för låga inflationen. Efter coronapandemins utbrott köpte Riksbanken även svenska statsskuldväxlar, säkerställda obligationer, kommunobligationer och företagspapper för att stötta ekonomin och motverka problem på de finansiella marknaderna.
En annan stor del av tillgångarna utgörs av guld- och valutareserven. Denna säkerställer att Riksbanken vid behov kan ge tillfälligt likviditetsstöd i utländsk valuta och intervenera på valutamarknaden. Valutareserven består av räntebärande värdepapper i utländsk valuta med hög likviditet och låg kreditrisk, i huvudsak statsobligationer.
Bland Riksbankens tillgångar finns också fordringar på IMF eftersom Riksbanken är den myndighet i Sverige som ansvarar för de skyldigheter som följer av Sveriges medlemskap i fonden. Riksbanken har under många år haft beredskap att använda guld- och valutareserven för att låna ut pengar till IMF, som i sin tur lånat ut pengar till länder som exempelvis har problem med betalningsbalansen. Från och med den 1 januari 2023 ska Riksbanken till följd av den nya riksbankslagen finansiera delar av utlåningen till IMF genom upplåning från Riksgälden. Riksbanken finansierar även fortsättningsvis Sveriges tilldelning av särskilda dragningsrätter med medel från valutareserven.
35
2022/23:RB1TILLGÅNGSFÖRVALTNING
Riksbankens finansiella skulder består till största delen av inlåning i svenska kronor, det vill säga banksystemets likviditetsöverskott i svenska kronor gentemot Riksbanken. När Riksbanken tillför banksystemet likviditet i svenska kronor uppstår en skuld till bankerna i form av ett likviditetsöverskott. Bankerna placerar överskottet som inlåning i Riksbanken. Banksystemet har haft ett likviditetsöverskott gentemot Riksbanken sedan 2008.
Riksbanken har även finansiella skulder i utländsk valuta som Riksbanken lånat upp via Riksgälden för att finansiera valutareserven. I början av 2021 beslutade direktionen att ersätta lånen från Riksgälden med inlåning i svenska kronor från banker. Det innebar att Riksbanken under perioden februari 2021– december 2022 köpte utländsk valuta på valutamarknaden och betalade köpen med svenska kronor. Riksbanken återbetalar valutalånen hos Riksgälden i den takt de förfaller. Det sista lånet förfaller i april 2023.
Under 2022 minskade balansomslutningen med 64,3 miljarder kronor till 1 500,0 miljarder kronor, främst för att Riksbanken minskade sitt innehav av värdepapper i svenska kronor (se diagram 12). Posterna eget kapital (inklusive årets resultat) och värderegleringskonton minskade med 56,8 miljarder kronor till 98,4 miljarder kronor, vilket huvudsakligen beror på att värdet på tillgångarna påverkades negativt av att svenska och utländska marknadsräntor steg under året. Vid utgången av året uppgick värdet på Riksbankens finansiella tillgångar till 1 498,6 miljarder kronor (se tabell 3).
Den totala avkastningen på Riksbankens finansiella tillgångar och skulder uppgick till
Diagram 12 Riksbankens balansräkning i slutet av 2021 respektive 2022
Miljarder kronor
Källa: Riksbanken.
36
TILLGÅNGSFÖRVALTNING2022/23:RB1
Tabell 3 Riksbankens finansiella tillgångar och skulder i slutet av 2022
Miljoner kronor
| Avkastning | |||||
| Tillgångar | Skulder | Ränta | Valuta | Total | |
| Guld- och valutareserv | 558 824 | – | 57 223 | 23 439 | |
| Guldreserv | 76 488 | – | – | 9 808 | 9 808 |
| Valutareserv | 482 336 | – | 47 415 | 13 631 | |
| Valutalån | – | 76 140 | |||
| IMF | 116 053 | 90 833 | 435 | 2 398 | 2 833 |
| Penningpolitiska | |||||
| instrument | 823 744 | 1 158 141 | – | ||
| Värdepapper i SEK | 823 744 | – | – | ||
| In- och utlåning | – | 1 158 141 | – | ||
| Totalt | 1 498 621 | 1 325 114 | 46 499 |
Anm.: Tabellen visar finansiella tillgångar och skulder i Riksbankens balansräkning. Beräkningen av avkastningen baseras på både tillgångar och skulder och redovisas i tabellen för Riksbankens nettofordringar.
Källa: Riksbanken.
Penningpolitiska instrument
Under året beslutade direktionen att sänka takten i Riksbankens köp av svenska värdepapper (se avsnittet Ett fast penningvärde – prisstabilitet). Detta bidrog till att Riksbankens tillgångar i svenska kronor minskade under året. Vid årets slut uppgick det sammanlagda marknadsvärdet på Riksbankens penningpolitiska tillgångar och skulder till 823,7 respektive 1 158,1 miljarder kronor (se tabell 4).
Tabell 4 Riksbankens penningpolitiska instrument i slutet av 2022
Miljoner kronor
| Tillgångar | Skulder | Avkastning | |
| Värdepapper i svenska kronor | 823 744 | – | |
| Statsobligationer | 341 827 | – | |
| Statsskuldväxlar | 2 490 | – | |
| Säkerställda obligationer | 349 673 | – | |
| Kommunobligationer | 119 129 | – | |
| Företagsobligationer | 10 625 | – | |
| In- och utlåning i penningpolitiskt syfte | – | 1 158 141 | |
| Lån för vidareutlåning till företag | – | – | 3 |
| Stående faciliteter | – | 574 293 | |
| Riksbankscertifikat | – | 583 848 | |
| Totalt | 823 744 | 1 158 141 |
Anm.: Tabellen visar penningpolitiska tillgångar och skulder i Riksbankens balansräkning. Beräkningen av avkastningen baseras på både tillgångar och skulder och redovisas i tabellen för Riksbankens nettofordringar.
Källa: Riksbanken.
37
2022/23:RB1TILLGÅNGSFÖRVALTNING
Minskat innehav av värdepapper i svenska kronor
Riksbanken har sedan februari 2015 använt köp av svenska statsobligationer som ett verktyg för att göra penningpolitiken mer expansiv. För att mildra de ekonomiska effekterna av coronapandemin utökade Riksbanken köpen av svenska värdepapper. Efter den 31 december 2021, när Riksbankens program för köp av värdepapper löpte ut, var köpen under första halvåret 2022 inriktade på att innehavet av svenska värdepapper skulle vara ungefär oförändrat. Under andra halvåret drog Riksbanken gradvis ned på takten i köpen så att innehavet började minska. Innehavet minskade eftersom de samlade förfallen i Riksbankens innehav var större än köpen. Sammantaget över året minskade innehavet av svenska värdepapper med nominellt 82,2 miljarder kronor (se tabell 5).
Tabell 5 Riksbankens innehav av svenska värdepapper i slutet av 2021 respektive 2022 och förändring av innehavet under 2022
Miljoner kronor
| Innehav | Innehav | |||
| Köp 2022 | Förfall 2022 | |||
| Statsobligationer | 383 434 | 30 000 | 75 069 | 338 365 |
| Statsskuldväxlar | 19 950 | 16 650 | 34 100 | 2 500 |
| Säkerställda obligationer | 405 600 | 28 800 | 66 900 | 367 500 |
| Kommunobligationer | 105 375 | 28 400 | 8 621 | 125 154 |
| Företagsobligationer | 12 184 | 2 500 | 3 821 | 10 863 |
| Totalt | 926 543 | 106 350 | 188 511 | 844 382 |
Anm.: Tabellen visar det nominella värdet på köp, förfall och innehav av svenska värdepapper. I uppgiften om förfall under 2022 ingår även en obligationsförsäljning om nominellt 22 miljoner kronor.
Källa: Riksbanken.
Största innehavet bestod av svenska säkerställda obligationer
Det sammanlagda marknadsvärdet på Riksbankens innehav av svenska värdepapper uppgick i slutet av året till 823,7 miljarder kronor. Den genomsnittliga återstående löptiden för värdepapperen var då 3,7 år och deras återstående löptid sträckte sig mellan 18 dagar och knappt 23 år (se diagram 13). Eftersom marknadsräntorna stigit snabbt gjorde Riksbanken en kraftig förlust på värdepapperen. Avkastningen på värdepapperen uppgick under året till
Vid årets slut bestod värdepappersinnehavet till största delen av säkerställda obligationer utgivna av sju olika institut. En annan stor del av innehavet utgjordes av nominella och reala statsobligationer, varav 86,7 procent av det nominella beloppet bestod av nominella statsobligationer. Innehavet av svenska statspapper bestod även av en statsskuldväxel.
De kommunobligationer som fanns i Riksbankens innehav vid årets slut var utgivna av 20 olika svenska kommuner och regioner samt Kommuninvest i Sverige AB. Innehavet av kommunobligationer utgjordes till 91,2 procent av det nominella värdet av obligationer utgivna av Kommuninvest i Sverige AB. Riksbanken innehade även företagsobligationer utgivna av 52 olika svenska
38
TILLGÅNGSFÖRVALTNING2022/23:RB1
Diagram 13 Riksbankens innehav av svenska värdepapper i slutet av 2022 och tid för förfall
Miljarder kronor
Anm.: Diagrammet visar det nominella värdet på Riksbankens innehav av svenska värdepapper och när de olika typerna av värdepapper förfaller.
Källa: Riksbanken.
Diagram 14 Riksbankens innehav av företagsobligationer i slutet av 2022
Procent
Anm.: Diagrammet visar en branschuppdelad jämförelse mellan Riksbankens innehav av företagsobligationer och företagsobligationer som Riksbanken har kunnat köpa sedan köpen påbörjades i september 2020 och som fortfarande var utestående i slutet av 2022.
Källa: Riksbanken.
39
2022/23:RB1TILLGÅNGSFÖRVALTNING
Ökat fokus på hållbarhet vid köpen av företagsobligationer
Precis som andra centralbanker har Riksbanken en skyldighet att hantera finansiella risker som följer av de penningpolitiska åtgärderna. Eftersom hållbarhets- och klimatrisker kan innebära finansiella risker tillämpade Riksbanken en så kallad normbaserad negativ screening vid köpen av företagsobligationer. Detta innebär att Riksbanken endast köpte obligationer utgivna av företag som efterlever internationella standarder och normer för hållbarhet. Under 2022 införde Riksbanken ytterligare ett hållbarhetsrelaterat kriterium för köpen. Enligt detta skulle köpen endast omfatta obligationer som var utgivna av företag som redovisade sina årliga direkta och indirekta utsläpp av växthusgaser (scope 1 och scope 2) i enlighet med rekommendationer från Task Force on
Sedan 2021 beräknar och publicerar Riksbanken dessutom koldioxidavtrycket för sitt innehav av företagsobligationer. Per den 31 december 2022 uppgick koldioxidavtrycket för företagsobligationsportföljen till 99 ton koldioxidekvivalenter per miljon dollar intäkter. Genom att redovisa detta vill Riksbanken bidra till att främja transparensen för klimatrelaterad information. Hur koldioxidavtrycket är beräknat beskrivs närmare i Ekonomisk kommentar nummer 4 2021.
De sista extraordinära lånen återbetalades under året
Under 2020, i inledningen av coronapandemin införde Riksbanken olika utlåningsprogram för att garantera tillgången på likviditet i det finansiella systemet. Samtliga utlåningsprogram avslutades under 2021, och under 2022 förföll och återbetalades de sista lånen som Riksbanken lämnat inom programmen. Riksbankens ränteintäkt för utlåningen uppgick under året till 3 miljoner kronor.
Inlåningen ökade något
Det svenska banksystemet har ett likviditetsöverskott gentemot Riksbanken, som huvudsakligen skapats genom att Riksbanken köpte svenska värdepapper av bankerna. Under senare år ökade likviditetsöverskottet även när Riksbanken under 2021 och 2022 köpte utländsk valuta för att övergå till en egenfinansierad valutareserv och när Riksbanken levererade utdelning till statskassan. Detta berodde på att både köpen av valuta och inleveranserna finansierades genom att Riksbanken tillförde banksystemet likviditet i svenska kronor.
På motsvarande sätt som Riksbankens köp av svenska värdepapper ökar likviditetsöverskottet i banksystemet, minskar överskottet när Riksbankens innehav av svenska värdepapper förfaller och inte återinvesteras. Sådana förfall bidrog negativt till likviditetsöverskottet under 2022 medan köpen av utländsk valuta bidrog positivt vilket sammantaget gjorde att likviditetsöverskottet ökade något.
40
TILLGÅNGSFÖRVALTNING2022/23:RB1
Banker som är penningpolitiska motparter till Riksbanken får placera likviditetsöverskottet hos Riksbanken genom penningpolitiska instrument i form av stående inlåningsfacilitet över natten och riksbankscertifikat med en veckas löptid. Vid årets slut uppgick den totala inlåningen från banksystemet till 1158,1 miljarder kronor, vilket är en ökning med 35,1 miljarder kronor från föregående år. Inlåningen utgör en räntebärande skuld för Riksbanken och till följd av högre styrränta och positiva inlåningsräntor uppgick Riksbankens räntekostnad för den totala inlåningen till 8,2 miljarder kronor.
Guld- och valutareserven
Guld- och valutareserven ska förvaltas så att Riksbanken alltid står redo att uppfylla sina åtaganden. Reserven måste därför vara utformad så att den kan användas för att ge tillfälligt likviditetsstöd till banker verksamma i Sverige, fullgöra Sveriges del i IMF:s internationella långivning och intervenera på valutamarknaden. Dessutom är reserven utformad för att sprida Riksbankens finansiella risker och ge en långsiktig avkastning som bidrar till att värna Riksbankens finansiella oberoende.
Riksbankens beredskap att med kort varsel kunna ge tillfälligt likviditetsstöd i utländsk valuta ställer stora krav på guld- och valutareservens sammansättning. Valutareserven består därför huvudsakligen av tillgångar i sådana valutor som efterfrågas av bankerna när de behöver likviditetsstöd och sådana tillgångar som snabbt kan omvandlas till likvida medel, främst statsobligationer i amerikanska dollar och euro (se diagram 15).
Diagram 15 Guld- och valutareservens sammansättning i slutet av 2022
Miljarder kronor
Anm.: Diagrammet visar marknadsvärdet på guld- och valutareserven inklusive upplupna räntor.
Källa: Riksbanken.
41
2022/23:RB1TILLGÅNGSFÖRVALTNING
Inga större förändringar i valutareserven under året
Riksbankens direktion beslutar om en finansiell risk- och investeringspolicy som fastställer principerna för Riksbankens investeringar i guld- och valutareserven. I policyn anges vilka begränsningar som gäller för förvaltningen. De görs med utgångspunkt i det så kallade beredskapsbehovet som anger vilka valutor Riksbanken behöver hålla i valutareserven av beredskapsskäl. Riksbanken tar även hänsyn till avkastning och risk när valutareservens sammansättning bestäms. Vidare tar Riksbanken hänsyn till hållbarhet i valet av tillgångar genom att till exempel göra en bedömning utifrån faktorer som klimat, socialt ansvar och styrning innan nya tillgångar inkluderas i valutareserven. Dessutom väljer Riksbanken i den mån det är möjligt en sammansättning av tillgångar som begränsar det sammanlagda koldioxidavtrycket i valutareserven, utan att det får för stor negativ effekt på avkastningen. Under året började Riksbanken dessutom publicera valutareservens koldioxidavtryck. Per den 31 december 2022 uppgick koldioxidavtrycket för valutareserven till 264 ton koldioxidekvivalenter per miljon dollar BNP. Beräkningen av koldioxidavtrycket beskrivs närmare i Ekonomisk kommentar nummer 4 2022.
Under coronapandemin valde Riksbanken att placera en större andel av tillgångarna på centralbankskonton och i räntebärande värdepapper med kort löptid utgivna av Bank for International Settlements (BIS). Syftet var att snabbt kunna finansiera eventuell utlåning av amerikanska dollar med valutareserven. Dessa korta placeringar innebar att räntekänsligheten i valutareserven minskade. Under 2022 minskade Riksbanken dessa korta placeringar, vilket innebar att räntekänsligheten ökade igen. Riksbanken valde dock att öka till en lägre räntekänslighet än före pandemin. Inga större ändringar av valutasammansättningen gjordes under 2022.
Riksbanken slutförde valutaväxlingarna för en egenfinansierad valutareserv
Valutareserven finansieras i dag på två olika sätt, dels genom Riksbankens egen finansiering som består av eget kapital, utgivna sedlar och mynt samt inlåning från banker, dels genom lån av utländsk valuta på den internationella kapitalmarknaden via Riksgälden. I januari 2021 beslutade direktionen att Riksbanken skulle ersätta den upplånade delen av valutareserven med egen finansiering genom inlåning i svenska kronor från banker. Det innebar att Riksbanken skulle växla till sig 14,5 miljarder amerikanska dollar och 5,5 miljarder euro.
Växlingarna inleddes den 1 februari 2021 och spreds ut jämnt över tid och genomfördes i relativt små belopp. Syftet med att sprida ut växlingarna på det här sättet var att minimera effekten på valutamarknaden och på kronans växelkurs. Detta eftersom växlingarna inte hade något penningpolitiskt syfte och därmed inte genomfördes för att påverka kronans växelkurs. Från början var växlingarna tänkta att genomföras till och med den 31 december 2023. I feb-
42
TILLGÅNGSFÖRVALTNING2022/23:RB1
ruari 2022 beslutade dock direktionen att tidigarelägga datumet för när växlingarna skulle vara slutförda, till den 31 december 2022. På så sätt kunde man undvika att valutareserven blev mindre än vad som var önskvärt ur ett beredskapsperspektiv fram till slutet av 2023.
Sammantaget över året köpte Riksbanken utländsk valuta för motsvarande 141,1 miljarder kronor. Vid årets slut hade Riksbanken därmed köpt de totala belopp dollar och euro som tidigare aviserats.
Under året förföll valutalån från Riksgälden om sammanlagt 6,5 miljarder dollar. Valutalånen återbetalas när de förfaller. När det sista lånet förfaller i april 2023 har Riksbanken övergått till en helt egenfinansierad valutareserv.
Guldreserven behölls oförändrad
Riksbanken har en guldreserv som uppgår till 125,7 ton guld. Att Riksbanken äger guld beror till stor del på guldets historiska koppling till sedlar och mynt. Riksbanken var bland annat under en period med guldmyntfot skyldig att lösa in sedlar mot guld. Numera är guldet en finansiell tillgång som i likhet med valutareserven syftar till att säkerställa att Riksbanken kan utföra sina uppdrag. Riksbankens guldreserv förvaras av centralbankerna i Storbritannien (Bank of England), Kanada (Bank of Canada), USA (Federal Reserve Bank of New York) och Schweiz (Swiss National Bank) samt i Riksbankens egen depå i Sverige (se diagram 16).
Att förvara allt guld på ett ställe skulle innebära en för stor säkerhetsrisk, därför förvarar Riksbanken guldreserven på olika ställen i världen. Nästan hälften av guldreserven förvaras i Storbritannien där världens största kommersiella guldmarknad, London Bullion Market, har sin bas. Denna marknad är den mest likvida och centrala marknadsplatsen för handel med fysiskt guld. Genom placeringen hos Bank of England kan en stor del av Riksbankens guld omsättas med mycket kort varsel om så skulle behövas. Det kan på så sätt betraktas som en likvid tillgång.
I likhet med tidigare år förvarade Riksbanken guld även för en annan centralbanks räkning under 2022.
43
2022/23:RB1TILLGÅNGSFÖRVALTNING
Diagram 16 Guldreservens förvaring i slutet av 2022
Ton
Schweiz
USA 2,0 13,1
Sverige 15,2
Kanada
Källa: Riksbanken.
Positiv avkastning på guld- och valutareserven
Under året uppgick ränteavkastningen på valutareserven, inklusive priseffekter, till
Guld handlas och prissätts i amerikanska dollar och under året minskade guldpriset uttryckt i dollar med 0,5 procent. Eftersom dollarn förstärktes mot kronan ökade dock guldpriset uttryckt i kronor med 14,7 procent. Avkastningen på Riksbankens guldinnehav uppgick därmed till 9,8 miljarder kronor.
Riksbankens finansiella åtagande mot IMF
Riksbanken bidrar till IMF:s finansiering via insatskapital och lånearrangemang, vilket till och med den 31 december 2022 innebar att Riksbanken haft beredskap att använda guld- och valutareserven för att möta åtagandena mot fonden (se tabell 6). Sedan den nya riksbankslagen trädde i kraft den 1 januari 2023 ska delar av utlåningen till IMF finansieras genom upplåning från Riksgälden. Riksbankens åtaganden mot fonden beskrivs närmare i avsnitten Internationellt samarbete samt Balansräkning och resultaträkning.
44
TILLGÅNGSFÖRVALTNING2022/23:RB1
Tabell 6 Riksbankens återstående finansiella åtagande mot IMF
Miljoner SDR och kronor
| SDR | SEK | SDR | SEK | |
| Särskilda dragningsrätter (SDR) | 12 785 | 177 978 | 12 794 | 162 078 |
| Insatskapital (kvot) | 3 145 | 43 785 | 3 283 | 41 585 |
| New Arrangements to Borrow | 4 490 | 62 502 | 4 458 | 56 481 |
| Kreditavtal | 3 188 | 44 381 | 3 188 | 40 387 |
| Poverty Reduction and Growth Trust | 708 | 9 851 | 777 | 9 843 |
| Totalt återstående åtagande | 24 316 | 338 497 | 24 500 | 310 374 |
Anm.: Åtagandet som gäller särskilda dragningsrätter (SDR) är beräknat som ett tilldelat belopp plus två gånger det tilldelade beloppet minskat med Riksbankens innehav av SDR. Enligt
Källa: Riksbanken.
Under året ökade Riksbankens fordringar på IMF med 13,2 miljarder kronor till 116,1 miljarder kronor (se tabell 3). Anledningen var främst att kronan försvagades mot den valutakorg som värderingen av särskilda dragningsrätter (SDR) baseras på. På motsvarande sätt ökade Riksbankens skulder till IMF med 8,5 miljarder kronor och uppgick till 90,8 miljarder kronor vid årets slut. Ränteavkastningen på nettofordringarna uppgick under året till 435 miljoner kronor.
Redovisat resultat och kapital
Riksbankens räntebärande tillgångar behöver ge, och har hittills gett, tillräcklig avkastning för att täcka bankens kostnader och därmed bidra till att Riksbanken är en finansiellt oberoende myndighet. Även om det inte ingår i Riksbankens uppdrag har verksamheten under lång tid genererat vinster, som i hög grad har delats ut till staten. Riksbanken har under
En redovisad förlust på grund av fallande marknadsvärden
Riksbankens resultat kan delas in i två delar: det underliggande resultatet respektive värdeförändringar av Riksbankens innehav av utländska och svenska räntebärande värdepapper.
I det underliggande resultatet ingår ränteintäkter från tillgångarna, räntekostnader för skulderna (skillnaden mellan dessa brukar kallas räntenetto), övriga intäkter från exempelvis avgifter samt kostnader för att driva bankens
45
2022/23:RB1TILLGÅNGSFÖRVALTNING
verksamhet. Räntenettot gynnas av att en del av Riksbankens skuldsida är räntefri. Utestående sedlar och mynt är en räntefri skuld för Riksbanken som är förknippad med mycket låga kostnader och bidrar till den del av räntenettot som vanligtvis kallas för seignorage (se avsnittet Resultatmått och seignorage). Även Riksbankens kapital kan ses som räntefri skuld och gynnar räntenettot.
Eftersom det underliggande resultatet inte direkt påverkas av värdeförändringar är det mer stabilt och utgör därmed en bättre indikator för Riksbankens långsiktiga finansiella intjäning. Den underliggande delen av resultatet har de senaste tio åren varit i genomsnitt knappt 3 miljarder kronor och för 2022 blev det en liten vinst på 0,2 miljarder kronor (se diagram 18). En viktig orsak till det förhållandevis låga underliggande resultatet 2022 är stigande räntekostnader på Riksbankens inlåning i kronor, vilket beror på den högre styrräntan.
Värdet på Riksbankens tillgångar påverkas av förändringar i marknadspriser, som valutakurser och räntor. Högre obligationsräntor gör att marknadspriset på obligationer faller och vice versa. En försvagning av kronan gör att utländska tillgångar blir mer värda i kronor räknat och vice versa.
Värdeförändringarna på Riksbankens tillgångar kan vara realiserade eller orealiserade. Realiserade värdeförändringar uppstår när tillgångar säljs och leder till ett kassaflöde. Orealiserade värdeförändringar visar vad den realiserade vinsten eller förlusten för en tillgång skulle bli om den såldes till aktuellt marknadspris. Så länge Riksbanken inte avyttrar tillgången förknippas inte värdeförändringen med något kassaflöde.
De sammantagna värdeförändringarna blev
I det redovisade resultatet ingår dock endast värdeförändringar i form av realiserade vinster och förluster samt de orealiserade förluster som leder till nedskrivningar. Övriga värdeförändringar under året är bokförda mot värderegleringskonton. Värderegleringskontot för en enskild tillgång visar skillnaden mellan marknadsvärdet och anskaffningsvärdet. Om värdet är positivt har Riksbanken en orealiserad vinst, som ännu inte redovisats i resultaträkningen. Om värdet är negativt har Riksbanken en orealiserad förlust för tillgången i fråga. Vid årsbokslutet gör Riksbanken en nedskrivning av anskaffningsvärdet (till det aktuella marknadsvärdet) för alla tillgångar med negativt värderegleringskonto. En nedskrivning kan liknas vid att Riksbanken sålt tillgången och sedan köpt tillbaka den till det aktuella marknadsvärdet. I praktiken innebär en nedskrivning att den orealiserade förlusten förs till resultaträkningen och vär-
46
TILLGÅNGSFÖRVALTNING2022/23:RB1
deregleringskontot för tillgången återställs till noll. För de räntebärande tillgångarna innebär det samtidigt att de framtida redovisade ränteintäkterna stiger i paritet med nedskrivningen om tillgångarna behålls till förfall. Detta eftersom tillgångarna vid förfall är värda sitt på förhand kända nominella belopp.
De värdeförändringar som påverkar det redovisade resultatet 2022 var totalt
Det sammantagna redovisade resultatet, före avsättningar eller återföringar, är summan av det underliggande resultatet (0,2 miljarder kronor) och värdeförändringar som förs till resultatet
Diagram 17 Redovisat resultat
Miljarder kronor
40
20
0
| 2004 | 2006 | 2008 | 2010 | 2012 | 2014 | 2016 | 2018 | 2020 | 2022 |
Källa: Riksbanken.
47
2022/23:RB1TILLGÅNGSFÖRVALTNING
Diagram 18 Underliggande resultat
Miljarder kronor
9
8
7
6
5
4
3
2
1
0
| 2004 | 2006 | 2008 | 2010 | 2012 | 2014 | 2016 | 2018 | 2020 | 2022 |
Anm.: I det underliggande resultatet ingår räntenetto, övriga intäkter från exempelvis avgifter samt kostnader för att driva bankens verksamhet.
Källa: Riksbanken.
Diagram 19 Värdeförändringar på Riksbankens tillgångar
Miljarder kronor
40
20
0
Totala värdeförändringar
| 2004 | 2006 | 2008 | 2010 | 2012 | 2014 | 2016 | 2018 | 2020 | 2022 |
Anm.: Värdeförändringar som realiserats eller leder till nedskrivningar påverkar Riksbankens redovisade resultat. Orealiserade värdeförändringar som inte leder till nedskrivningar påverkar Riksbankens totala resultat men inte det redovisade resultatet.
Källa: Riksbanken.
48
TILLGÅNGSFÖRVALTNING2022/23:RB1
Olika redovisningsprinciper ger olika resultat på kort sikt
Även andra centralbanker gör förluster på grund av stora värdepappersinnehav och ökad räntebärande inlåning (centralbanksreserver) vid ett stigande ränteläge. Det är dock komplicerat att jämföra förlusternas storlek för olika centralbanker, vilket beror på att det finns olika sätt att redovisa och periodisera resultatet. Det finns två huvudtyper av redovisningsprinciper som centralbanker använder sig av i värderingen av tillgångar och skulder: upplupet anskaffningsvärde och marknadsvärdering. Flera centralbanker kombinerar dessutom dessa två principer, där exempelvis endast vissa delar av balansräkningen marknadsvärderas. Till exempel ger redovisningsriktlinjerna i ECBS, som även Riksbanken följer, möjlighet att välja om penningpolitiskt motiverade värdepappersinnehav ska redovisas till marknadsvärde eller upplupet anskaffningsvärde. Här kan vi notera att ECB redovisar sina penningpolitiska innehav till upplupet anskaffningsvärde, medan Riksbanken marknadsvärderar sina penningpolitiskt motiverade innehav på samma sätt som övriga värdepappersinnehav.
Fördelen med att marknadsvärdera värdepappersinnehav är att det ger en transparent bild av vad det realiserade resultatet skulle bli om innehavet såldes innan värdepapperna förfaller. För räntebärande värdepapper ger det också en uppdaterad bild av hur den förväntade framtida avkastningen ser ut. Nackdelen är att resultatet varierar med marknadspriserna, som kan vara volatila. An- vänds i stället upplupet anskaffningsvärde blir resultatet mindre volatilt. Men detta gäller bara så länge värdepappersinnehaven inte avyttras innan förfall och eventuella värdeförändringar realiseras.
De redovisningsprinciper som Riksbanken använder bygger till stor del på marknadsvärdering. Grundprincipen är att värdeförändringar till följd av fluktuationer i marknadspriserna redovisas i särskilda värderegleringskonton. Det redovisade resultatet påverkas av realiserade värdeförändringar och nedskrivningar (orealiserade förluster), men inte av orealiserade vinster. Exempelvis påverkas 2022 års resultat inte av de (orealiserade) vinster som uppstått på grund av kronförsvagningen. Däremot påverkas det redovisade resultatet av de (orealiserade) förluster som uppstått av ränteuppgången. Bruket av värderegleringskonton dämpar normalt sett variationen i det redovisade resultatet, vilket också kan minska variationen i eventuella vinstutdelningar till staten. Det kan också ses som en försiktighetsprincip att bara låta orealiserade förluster (och inte orealiserade vinster) påverka det redovisade resultatet och eget kapital.
Riksbanken och andra centralbanker som använder någon form av marknadsvärdering, redovisar en stor förlust för 2022. Om räntorna utvecklas i enlighet med de förväntningar som speglas i det nuvarande ränteläget kommer kommande års resultat snabbt att återgå till lite mer normala nivåer. Både redovisade ränteintäkter och räntekostnader justeras upp med det högre ränteläget. Därmed blir effekten på räntenettot inte så stor de kommande åren även om räntenettot försvagas av att förlusten minskar det räntefria kapitalet.
49
2022/23:RB1TILLGÅNGSFÖRVALTNING
För centralbanker som istället använder sig av upplupet anskaffningsvärde medför den nuvarande situationen att förlusten för 2022 blir lägre men också att det blir återkommande förluster över flera års tid vid ett oförändrat ränteläge. Det är en konsekvens av att högre styrräntor de kommande åren leder till en högre räntekostnad för inlåningen (centralbanksreserverna). Med upplupet anskaffningsvärde justeras inte de redovisade ränteintäkterna upp för att reflektera marknadsräntorna, vilket leder till negativa räntenetton de kommande åren.
För centralbanker som istället använder sig av upplupet anskaffningsvärde medför den nuvarande situationen att den redovisade förlusten för 2022 blir lägre men också att det väntas bli återkommande förluster de kommande åren. Det är en konsekvens av att högre styrräntor de kommande åren leder till en högre räntekostnad för in låningen (centralbanksreserverna). Med upplupet anskaffningsvärde justeras inte de redovisade ränteintäkterna upp för att reflektera marknadsräntorna, vilket leder till negativa räntenetton de kommande åren. Flera andra centralbanker flaggar nu för att stora förluster över de närmaste åren.
De olika redovisningsprinciperna handlar främst om olika sätt att periodisera vinster och förluster över tid. Sett över en längre tidsperiod blir dock det sammantagna resultatet ungefär detsamma oavsett vilken redovisningsprincip centralbanken väljer. Läs mer om Riksbankens redovisningsprinciper i avsnittet Redovisningsprinciper.
Årets förlust minskar Riksbankens kapital
Riksbankens kapital består av eget kapital, orealiserade vinster på värderegleringskonton och medel som tidigare avsatts för finansiella risker. Ett syfte med kapitalet är att det tillsammans med sedlar och mynt ska utgöra en räntefri finansiering som behövs för Riksbankens intjäning. Ett annat syfte med kapitalet är att utgöra en buffert mot framtida förluster.
Sedan 2015 har Riksbanken, i likhet med flera andra centralbanker, under två episoder initierat nya köp av värdepapper för att göra penningpolitiken mer expansiv och senare under pandemiåren även för att främja effektiviteten och stabiliteten i det finansiella systemet. Värdepappersköpen har varit motiverade utifrån Riksbankens mål och uppdrag. Riksbanken har varit medveten om att de också inneburit högre finansiella risker på balansräkningen. Trots att Riksbankens finansiella tillgångar är av god kreditkvalitet och förknippade med låg kreditrisk, blir Riksbankens resultat mer känsligt för ränteförändringar när innehavet av räntebärande värdepapper med lång löptid växer. Denna risk förstärktes av att Riksbanken köpte värdepapper under en tid då marknadsräntorna var historiskt låga. Under 2022 steg räntorna markant och därmed materialiserades dessa risker och ledde till förluster för Riksbanken. Övergången till en egenfinansierad valutareserv, som inleddes under 2021, bidrog också till att riskerna på balansräkningen ökade.
50
TILLGÅNGSFÖRVALTNING2022/23:RB1
När de finansiella riskerna är högre betyder det att Riksbankens resultat kan komma att variera mer än tidigare. Detta innebär att Riksbanken under de senaste åren har haft ett behov av att utöka kapitalet för att stärka sin buffert mot förluster framöver. För räkenskapsåret 2020 beslutade direktionen att göra en avsättning om 5 miljarder kronor för att öka Riksbankens buffert. Behovet att öka kapitalet fanns även 2021, men direktionen beslutade då att det inte var lämpligt att göra en riskavsättning eftersom Riksbanken inte gjorde någon vinst under det året. För 2022 har direktionen beslutat att återföra tidigare avsättningar för att reducera årets redovisade förlust.
Med årets stora och ränterelaterade värdeförluster har Riksbankens kapital minskat. Orealiserade ränterelaterade vinster från tidigare år har bytts till förluster. Det belastar värderegleringskonton för priseffekter, vars saldon minskar. Men eftersom värdeminskningarna är större än de orealiserade vinsterna som fanns på värderegleringskontona i början av 2022, medför den överskjutande värdeminskningen att det redovisade resultatet minskar via nedskrivningar. Värderegleringskontona för priseffekter minskade med 9,0 miljarder kronor till 3,5 miljarder kronor.
Riksbankens orealiserade guld- och valutavinster under 2022 ingår inte i det redovisade resultatet och bokförs istället direkt mot värderegleringskontona, vilka ökade med 36,9 miljarder kronor till 113,1 miljarder kronor.
Det egna kapitalet var 62,6 miljarder kronor i slutet av 2022 och med årets redovisade förlust om 80,7 miljarder kronor väntas det egna kapitalet bli negativt efter årets resultatdisposition. Riksbankens totala kapital, inklusive årets resultat, värderegleringskonton och avsatta medel, var 98,8 miljarder kronor i bokslutet för 2022. Det gör att Riksbankens totala kapital har minskat med totalt 61,8 miljarder kronor sedan bokslutet för 2021.
Riksbankens kapital och den nya riksbankslagen
Även om Riksbankens kapital minskar och det egna kapitalet blir negativt påverkas inte Riksbankens förmåga att utföra sina uppdrag i närtid. En centralbank kan alltid betala för sig i den egna valutan och centralbanken kan ha ett negativt eget kapital under en period och ändå fungera som vanligt. På sikt behöver dock Riksbankens kapital öka för att säkerställa bankens finansiella oberoende.
Riksbanken kan stärka sitt kapital genom att ackumulera vinster eller genom att få kapitaltillskott från staten. En lägre kapitalnivå, i kombination med en liten kontantmängd och därmed ett litet seignorage, medför att Riksbankens intjäning och möjlighet att vara självfinansierad har försämrats.
Den nya riksbankslagen som börjar gälla från redovisningsåret 2023 innehåller ett nytt ramverk för det egna kapitalet. Detta inkluderar en inflationsindexerad målnivå för eget kapital om inledningsvis 60 miljarder kronor. När det egna kapitalet är vid målnivån delas eventuella vinster ut till staten. När Riksbanken gör förluster och det redovisade egna kapitalet (enligt årsredovis-
51
2022/23:RB1TILLGÅNGSFÖRVALTNING
ningen) blir mindre än en tredjedel av målnivån ska Riksbanken göra en framställning till riksdagen om att få ett kapitaltillskott för att återställa det egna kapitalet.
Efter årets stora förlust och den resultatdisposition som riksdagen beslutar om under 2023, faller det egna kapitalet under en tredjedel av målnivån. Riksbanken behöver därmed göra en framställning för att återställa det egna kapitalet senast i samband med årsredovisningen för 2023, som är det första året den nya lagen gäller. Hur stort belopp en sådan framställning kommer att omfatta beror på flera faktorer som till stor del kan avgöras först i samband med att framställningen bereds. Exempel på viktiga faktorer är: (i) nivån på Riksbankens egna kapital, (ii) förväntad framtida intjäningsförmåga, (iii) förväntade framtida kostnader samt (iv) hur värderegleringskonton ska beaktas. Med utgångspunkt ifrån den nya riksbankslagens bestämmelser utgör ovan nämnda faktorer viktiga komponenter för en balanserad och rimlig bedömning av det belopp som framställningen ska omfatta.
Resultatmått och seignorage
Riksbankens resultat bestäms av avkastningen på bankens tillgångar, kostnaderna för bankens skulder och kostnaderna för att bedriva verksamheten. Det finns dock flera sätt att beräkna resultatet.
Det bredaste resultatmåttet kan benämnas totalt resultat och beskriver hur Riksbankens eget kapital (inklusive årets resultat och värderegleringskonton) förändrats under året. Det totala resultatet för 2022 uppgick till
Riksbankens redovisade resultat, det vill säga det som tas upp i Riksbankens resultaträkning, omfattar ränteintäkter och räntekostnader, alla realiserade värdeförändringar samt de orealiserade förluster som leder till nedskrivningar. Dessutom ingår riskavsättningar och posten övriga intäkter samt kostnader för personal, administration och avskrivningar. Riksbankens redovisade resultat för 2022 uppgick till
Det resultat som ligger till grund för vinstutdelningen till staten, Riksbankens utdelningsgrundande resultat, omfattar ränteintäkter och räntekostnader samt realiserade och orealiserade värdeförändringar kopplat till räntor och värdepapper men exkluderar det resultat på 46 499 miljarder kronor som härrör från guld och valuta. Dessutom ingår riskavsättningar och posten övriga intäkter samt kostnader för personal, administration och avskrivningar. Det utdelningsgrundande resultatet för 2022 uppgick därmed till
52
TILLGÅNGSFÖRVALTNING2022/23:RB1
fem åren och multiplicerar detta med 80 procent. En sammanställning över hur de olika resultatmåtten förhåller sig till varandra finns i tabell 7.
Tabell 7 Resultatmått 2022
Miljoner kronor
| Utdelnings- | |||
| Totalt | Redovisat | grundande | |
| Ränteintäkter | 11 661 | 11 661 | 11 661 |
| Räntekostnader | |||
| Nettoresultat av finansiella | |||
| transaktioner och nedskrivningar | |||
| varav försäljningar av värdepapper | |||
| respektive guld och valuta | 9 646 | 9 646 | – |
| varav nedskrivningar av värdepapper | |||
| respektive guld och valuta | – | – | – |
| Nettoresultat av andra värdeförändringar | |||
| än nedskrivningar | 27 856 | – | |
| varav värdeförändringar på värdepapper | – | ||
| respektive guld och valuta | 36 853 | – | – |
| Finansiell riskavsättning | 5 000 | 5 000 | 5 000 |
| Övriga intäkter | 210 | 210 | 210 |
| Summa nettointäkter | |||
| Personal- och administrationskostnader | |||
| samt avskrivningar | |||
| varav kostnader för hantering av sedlar | |||
| och mynt | |||
| övriga kostnader | |||
| Årets resultat | |||
| Källa: Riksbanken. |
Vad är seignorage?
Riksbankens seignorage är den del av Riksbankens redovisade resultat som kommer från rätten att ge ut sedlar och mynt. Värdet på alla utelöpande sedlar och mynt är upptaget som en skuld i Riksbankens balansräkning. Vid utgången av 2022 uppgick detta värde till 64 956 miljoner kronor. Riksbanken betalar ingen ränta på denna skuld men har kostnader för hanteringen av sedlar och mynt. Av Riksbankens totala kostnader för personal, administration och avskrivningar på 1 141 miljoner kronor utgjorde 164 miljoner kronor beräknade kostnader för kontantförsörjningen, det vill säga hanteringen av sedlar och mynt (se avsnittet Resultaträkning och balansräkning fördelade på verksamhetsområden).
53
2022/23:RB1TILLGÅNGSFÖRVALTNING
Genom att ge ut sedlar och mynt kan Riksbanken finansiera tillgångar med samma värde, men Riksbanken har inga öronmärkta tillgångar som exakt svarar mot posten sedlar och mynt. När man uppskattar intäkterna från dessa tillgångar görs därför en schablonberäkning. Eftersom sedel- och myntstockens genomsnittliga andel av balansomslutningen var 4,21 procent antas att 4,21 procent av intäkterna kommer från de tillgångar som svarar mot sedlar och mynt. Beräknat på detta sätt kan 481 miljoner kronor av Riksbankens totala ränteintäkter från tillgångar på 11 417 miljoner kronor (11 661 miljoner kronor minus 37 miljoner kronor i negativ ränta, exklusive ränteintäkter som avser inlåning från Riksbankens motparter på 207 miljoner kronor) sägas komma från dessa tillgångar. På samma sätt kan
Storleken på Riksbankens seignorage har minskat under de senaste decennierna, vilket beror såväl på att ränteläget varit lågt som på att det totala värdet på utelöpande sedlar och mynt har minskat. Årets seignorage var 100 miljoner kronor lägre än motsvarande värde för räkenskapsåret 2021, främst till följd av att nettoresultatet av finansiella transaktioner var lägre än under 2022. Seignoraget för 2022 var även mindre än Riksbankens förvaltningskostnader. Denna jämförelse är viktig, eftersom en förutsättning för att Riksbanken ska anses vara finansiellt oberoende är att Riksbanken kan stå för sina egna kostnader.
54
2022/23:RB1
Ett stabilt finansiellt system
Rysslands invasion av Ukraina och följderna av coronapandemin präglade Riksbankens arbete med finansiell stabilitet under 2022. Den ökade geopolitiska osäkerheten, stigande inflation och räntor, fallande tillgångspriser och svårigheter för vissa företag att finansiera sig på företagsobligationsmarknaden, gjorde att Riksbanken bedömde att hoten mot den finansiella stabiliteten hade ökat. Riksbankens bedömning av hoten mot det finansiella systemet och systemets motståndskraft mot dessa, publiceras två gånger per år i de finansiella stabilitetsrapporterna. Genom att offentliggöra resultaten av sin analys vill Riksbanken uppmärksamma och varna för risker och händelser som kan innebära hot mot det finansiella systemet samt bidra till debatten i ämnet.
Riksbanken fortsatte sitt arbete inom finansiell stabilitet med analys av nyckelområden som det svenska banksystemet, de kommersiella fastighetsföretagens och hushållens skuldsättning, risker kopplade till klimatomställningen samt det ökande cyberhotet. Riksbanken fortsatte också sitt samarbete med myndigheter i Sverige och internationellt.
Riksbankens arbete för att stärka det finansiella systemet
Att det finansiella systemet är stabilt och fungerar väl är en förutsättning för att ekonomin ska fungera och växa. En allvarlig kris i det finansiella systemet riskerar att leda till omfattande ekonomiska och sociala kostnader. Riksbanken analyserar därför löpande stabiliteten i det finansiella systemet för att tidigt upptäcka förändringar och sårbarheter som kan försämra systemets sätt att fungera. I vissa fall föreslår Riksbanken åtgärder för att motverka risker och öka motståndskraften.
Hoten mot den finansiella stabiliteten ökade
Under året publicerade Riksbanken två finansiella stabilitetsrapporter. I dessa konstaterades bland annat att de svenska storbankerna haft tillgång till finansiering på kapitalmarknaderna, att kreditförsörjningen upprätthållits och att banksektorn varit lönsam. Tillgängligheten i de svenska finansiella infrastruktursystemen var dessutom god.
Även om det finansiella systemet bedömdes fungera, blev påfrestningarna tydliga under året och hoten mot den finansiella stabiliteten ökade. Hushåll och företag påverkades kraftigt av det högre kostnadsläget, inte minst av de höga elpriserna. Bostadspriserna föll. Det blev påtagligt dyrare och svårare för fastighetsföretagen att emittera nya värdepapper. De höga och volatila elpriserna skapade likviditetsrisker för aktörer på elderivatmarknaden som behövde hanteras via statliga kreditgarantier.
55
| 2022/23:RB1 | ETT STABILT FINANSIELLT SYSTEM |
| Riskbilden präglades av att det var mycket svårt att veta hur mycket central- | |
| bankerna skulle behöva höja styrräntorna för att tämja den höga inflationen. | |
| Efter många år med låg inflation och mycket låga räntor, stigande tillgångs- | |
| priser och allt högre skuldsättning var det också osäkert hur ekonomins aktörer | |
| skulle kunna hantera en snabb uppgång i inflation och räntor. Riksbanken be- | |
| dömde att de två mest betydande sårbarheterna var bankernas exponering mot | |
| de högt skuldsatta kommersiella fastighetsföretagen och den höga skuldsätt- | |
| ningen bland hushållen. | |
| På senare tid har extremväder förekommit allt oftare. Detta kan i förläng- | |
| ningen påverka den finansiella stabiliteten. Riksbanken bedömde att detta | |
| sammantaget visar på behovet av en ordnad grön omställning. Det geo- och | |
| säkerhetspolitiska läget medförde också att cyberriskerna bedömdes vara för- | |
| höjda. |
Företagen mötte flera utmaningar
Utvecklingen i svensk ekonomi under inledningen av 2022 bidrog till att företagens investeringar och lönsamhet ökade. Företagen fortsatte dock att möta flera utmaningar, som brist på komponenter och störningar i frakt- och leveranskedjorna. Under året fortsatte energipriserna, inflationen och räntorna att stiga. Många företag kunde dock kompensera för högre kostnader genom att ta ut högre priser. En ytterligare utmaning var gradvis försämrade finansiella förutsättningar genom att det blev både dyrare och svårare för företagen att emittera nya certifikat och obligationer, i synnerhet fastighetsföretagen. Det bidrog till att vissa företag upplevde att det var svårare att finansiera sin verksamhet. Många företag valde därför att vända sig till bankerna för att refinansiera sina lån, vilket bidrog till att bankernas utlåning till företag ökade kraftigt under året. Stigande räntor försämrade under året företagens förmåga att betala räntor och amorteringar, vilket delvis bidrog till att företagskonkurserna har ökat något om än från en låg nivå.
Fastighetsföretagen har under lång tid tagit allt större lån och denna trend fortsatte under 2022. Lånen stod för ungefär hälften av bankernas exponering mot
56
| ETT STABILT FINANSIELLT SYSTEM | 2022/23:RB1 |
Hushållens motståndskraft sattes på prov
Stämningsläget i hushållssektorn försämrades kraftigt under året. Den höga inflationen minskade hushållens köpkraft och bidrog till att sänka de reala inkomsterna. Hushållen pressades av att priserna på bland annat el, drivmedel och livsmedel steg snabbt under året. Därtill steg bolåneräntorna, samtidigt som hushållens förväntningar om högre räntor i framtiden också reviderades upp. Bostadspriserna föll brett i Sverige under året. Från början av mars 2022 till och med utgången av 2022 föll priserna med 13 procent, på småhus med 14 procent och på bostadsrätter med 11 procent (se diagram 20). Även värdeutvecklingen på hushållens finansiella tillgångar var svag under året och det är osäkert hur utvecklingen kommer att se ut framöver.
Diagram 20 Bostadspriser i Sverige
Index, januari 2005 = 100
| 400 | 400 | |||||||
| 350 | 350 | |||||||
| 300 | 300 | |||||||
| 250 | 250 | |||||||
| 200 | 200 | |||||||
| 150 | 150 | |||||||
| Bostadsrätter | Småhus | |||||||
| 100 | 100 | |||||||
| 50 | 50 | |||||||
| 2005 | 2007 | 2009 | 2011 | 2013 | 2015 | 2017 | 2019 | 2021 |
Anm.: Säsongsjusterade priser.
Källa: Valueguard och Riksbanken.
I och med att bolåneräntorna steg och bostadspriserna föll växte hushållens skulder i långsammare takt under året. Hushållens skulder i förhållande till deras disponibla inkomster (skuldkvoten) fortsatte dock att öka och uppgick i slutet av året till drygt 200 procent, vilket är högt ur både ett historiskt och ett internationellt perspektiv. Bakom den totala skuldkvoten finns stora skillnader mellan hushållen, bland annat beroende på geografisk hemvist och ägandeförhållanden. Riksbanken har länge påpekat att de höga skulderna i hushållssektorn kan bli särskilt problematiska om den ekonomiska utvecklingen skulle bli betydligt sämre än väntat, i synnerhet om bostadspriserna skulle falla eller om räntorna skulle stiga. Detta scenario manifesterade sig under året och medförde att många hushåll tvingades göra någon form av anpassning i sin privatekonomi. En stor andel av bolånestocken i Sverige är knuten till rörlig ränta, vilket innebär att ränteuppgången får ett snabbt genomslag på ränteutgifterna
57
| 2022/23:RB1 | ETT STABILT FINANSIELLT SYSTEM |
| och därmed på hushållens konsumtionsutrymme. Andelen hushåll med rörliga | |
| räntor ökade under slutet av året, förmodligen för att räntorna på längre bind- | |
| ningstider steg både snabbare och procentuellt sett mer än den rörliga räntan. | |
| Högre skulder i kombination med högre räntor och kortare räntebindningstider | |
| gjorde hushållen än mer räntekänsliga. | |
| De allra flesta bolånetagare kunde sköta sina skuldbetalningar, men risken | |
| för betalningsproblem ökade, speciellt bland hushåll med konsumtionslån, ef- | |
| tersom dessa hushåll överlag har en sämre betalningsförmåga än bolånetagare. | |
| Hushållen behövde anpassa sin konsumtion för att parera det försämrade eko- | |
| nomiska läget, vilket påverkade såväl företagen som ekonomin i stort. Riks- | |
| banken har sedan tidigare bedömt att sårbarheterna i den svenska hushållssek- | |
| torn är stora. Om riskerna skulle materialiseras till fullo kan konsekvenserna | |
| bli betydande. |
Banksektorn
Till följd av Rysslands invasion av Ukraina ökade spänningarna och volatiliteten på marknaden. Sanktionerna mot Ryssland påverkade inte storbankerna i Sverige i någon högre grad då exponeringarna mot Ryssland och Ukraina var små. Däremot är storbankernas verksamhet gränsöverskridande och några banker har verksamhet i de baltiska länderna som i sin tur har större handel och kontaktytor med Ryssland.
De strukturella riskerna i den svenska banksektorn kvarstår eftersom banksystemet är stort, koncentrerat och sammanlänkat. De likartade branschexponeringarna och en stor exponering mot de högt skuldsatta kommersiella fastighetsföretagen bidrar till att öka sårbarheterna och medför kreditrisker för bankerna. Trots att den makroekonomiska utvecklingen försämrades kunde storbankerna uppvisa en god likviditetssituation, förhållandevis stora kapitalbuffertar och en relativt god lönsamhet. Det högre ränteläget stärkte räntenettot. I början av året uppvisade bankerna små kreditförluster. Men eftersom bankernas kreditrisker ökade när räntorna steg och makroutsikterna försämrades, ökade bankerna sina reserveringar för kreditförluster i slutet av året.
Under 2022 höjdes det kontracykliska kapitalbuffertkravet för banker, vilket Riksbanken ansåg vara viktigt eftersom det bidrog till en ökad motståndskraft i sektorn. Riksbanken har också bistått Finansdepartementet med synpunkter på arbetet inom EU med det så kallade bankpaketet (Basel III). Bankpaketet ska vara genomfört i svensk lagstiftning 2025 och det kommer att stärka bankernas motståndskraft och den finansiella stabiliteten genom striktare reglering och skärpt tillsyn.
Riksbanken fortsatte utveckla analysen av risker i banksystemet. Bland annat publicerades en ekonomisk kommentar som undersökte bankernas motståndskraft mot likviditetsrisker med hjälp av ett nytt likviditetsmått. Riksbanken har även breddat sitt ramverk för kapitalstresstester genom att använda mikrodata över svenska
58
| ETT STABILT FINANSIELLT SYSTEM | 2022/23:RB1 |
Den finansiella infrastrukturen är under förändring
De finansiella infrastruktursystemen fungerade överlag väl under 2022. Riksbanken påtalade att det var viktigt med en god beredskap och proaktiv riskhantering till följd av den ryska invasionen av Ukraina. Det svenska betal- och värdepappersområdet är alltjämt under förändring, vilket påverkar både infrastrukturföretagen och deras deltagare. Riksbanken noterade att det var viktigt att både infrastrukturföretagen och deras deltagare planerar noggrant och realistiskt för att säkerställa att funktionerna och tillgängligheten i de befintliga systemen upprätthålls under förändringsarbetet.
För centrala motparter (CCP) var frågan om hur
Priserna på de nordiska och europeiska el- och energimarknaderna var höga och volatila under året, vilket påverkade vissa deltagare i den svenska CCP:n Nasdaq Clearing. Höga marginalsäkerhetskrav för deltagarna ledde till en risk för att de inte skulle ha tillräckligt med likvida tillgångar för att möta kraven. I så fall skulle en eller flera deltagare kunna fallera. Riksdagen beslutade i början av september att ge ett stöd i form av en statlig kreditgaranti till elproducenter. Priserna på marknaden för elderivat sjönk dock snart därefter, vilket minskade marginalsäkerhetskraven och behovet av stödet. Riksbanken påpekade att det var viktigt att deltagarna även i fortsättningen hade tillgång till likvida tillgångar för att kunna möta marginalsäkerhetskraven.
Cyberriskerna fortsatte att öka
Riksbanken fortsatte att bedöma cyberrisker som ett av de största hoten mot den finansiella stabiliteten. Till följd av Rysslands invasion av Ukraina ökade det generella cyberhotet i omvärlden och i Sverige. Vidare påpekade Riksbanken att aktörerna i den finansiella sektorn behöver vara alerta inför eventuella cyberangrepp och fortsätta stärka sin motståndskraft eftersom den finansiella sektorn i stor utsträckning är digitaliserad och ofta använder tredjepartsleverantörer. Därtill är aktörerna beroende av el och telekom, som kan utsättas för cyberattacker. Eftersom den finansiella sektorns aktörer är tätt sammanlänkade kan ett cyberangrepp mot en aktör snabbt sprida sig vidare och, i värsta fall, påverka den finansiella stabiliteten. Riksbanken konstaterade dock att det är en utmaning att få en helhetsbild av hur stort cyberhotet är eftersom många incidenter inte rapporteras.
Under året fortsatte Riksbanken att arbeta med att stärka motståndskraften mot cyberrisker i den finansiella sektorn genom ramverket
59
| 2022/23:RB1 | ETT STABILT FINANSIELLT SYSTEM |
| i arbetet med cyberrisker i finanssektorn och noterade de framsteg som gjorts | |
| under året. |
Klimatriskerna kan hota den finansiella stabiliteten
Den finansiella sektorn kan bidra i arbetet med att uppnå klimatmålen. Om klimatriskerna inte avspeglas i tillgångspriserna kan det leda dels till att kapital inte avsätts till hållbara verksamheter, dels till att det uppstår stora och hastiga prisförändringar som skapar oro på regionala och globala finansmarknader, om riskerna materialiseras.
För att kunna mäta och prissätta klimatrelaterade risker behövs tillgång till relevanta, transparenta och verifierbara data. Därför fortsatte Riksbanken under året att följa och stödja det internationella arbetet för att främja klimatrelaterad rapportering.
Riksbanken gjorde under året en studie av svenska aktiefonders koldioxidavtryck och handelsaktivitet. Studien jämförde aktiefonder som är anslutna till initiativ för att på sikt nå nollutsläpp med sådana som inte är bundna till några klimatinitiativ. Riksbanken analyserade också, i samarbete med Finansinspektionen, hur de tre svenska storbankernas klimatexponeringar kan förväntas utvecklas i olika klimatscenarier. Utöver det utforskade Riksbanken ytterligare alternativa scenarier för att testa det svenska banksystemets motståndskraft mot klimatrelaterade risker. Riksbanken publicerade också en ekonomisk kommentar om vikten av enhetliga ramverk för rapportering av klimatrelaterade risker och att bankerna förbättrar sin transparens i rapporteringen av dessa.
Transaktionsbaserad referensränta – Swestr
Riksbanken är administratör för den fullt ut transaktionsbaserade referensräntan Swestr och tillhandahåller genomsnittsräntor och index baserade på de fastställda
Den internationella organisationen för värdepapperstillsyn (International Organization of Securities Commissions, Iosco), har tagit fram 19 principer för finansiella referensvärden, som utgör bästa internationella standard för hur arbete med referensvärden bör bedrivas. Likt flertalet andra centralbanker som tillhandahåller transaktionsbaserade referensräntor har Riksbanken utfäst sig att i tillämpliga och relevanta delar uppfylla dessa principer. Riksbanken intygade under året att man gör detta.
Swestr, genomsnittsräntor och index fastställdes och publicerades i god ordning varje bankdag under året. Normal beräkningsmetod för Swestr användes genomgående. Under året baserades
Under hösten lanserade Riksbanken ett branschforum som syftar till att öka finansbranschens användning av fullt ut transaktionsbaserade referensräntor.
60
| ETT STABILT FINANSIELLT SYSTEM | 2022/23:RB1 |
Fokus för dessa möten har varit att främja en övergång till sådana referensräntor. Under hösten har Swestr börjat användas i finansiella kontrakt i form av så kallade overnight index swaps (OIS).
Finansiella stabilitetsrådet
Riksbanken ingår tillsammans med regeringen, Finansinspektionen och Riksgälden i det finansiella stabilitetsrådet. Rådet har i uppgift att diskutera åtgärder som kan behövas för att motverka uppbyggnaden av finansiella obalanser. Myndigheterna fattar sedan självständiga beslut inom de egna ansvarsområdena.
Rådet träffades fyra gånger under 2022, varav två möten var extrainsatta. Myndigheterna diskuterade vid årets inledning den höga smittspridningen av coronaviruset och dess effekter på samhällsviktiga tjänster som de finansiella marknaderna tillhandahåller. Myndigheterna konstaterade att riskerna var begränsade och att de finansiella marknaderna i sammanhanget fungerade väl.
Rådet diskuterade under året effekterna på den finansiella stabiliteten till följd av det spända säkerhetsläget i Europa efter Rysslands invasion av Ukraina. Rådet bevakade utvecklingen noga och upprätthöll täta kontakter mellan stabilitetsrådets myndigheter, andra myndigheter och aktörer i den finansiella sektorn. Rådet konstaterade att Sveriges direkta exponeringar mot Ryssland och Ukraina via exempelvis handeln är små men att vi indirekt påverkas av stigande världsmarknadspriser på olja och andra råvaror. Rådet konstaterade att de stigande räntorna innebär att hoten mot den finansiella stabiliteten har ökat.
Myndigheterna diskuterade också frågor som rör cybersäkerhet, till exempel arbetet för att på olika sätt stärka beredskapen, inte minst genom förbättrad kommunikation och informationsdelning. Under hösten 2022 genomförde myndigheterna i rådet en scenarioövning kopplad till centrala motparter.
Riksbankens finansmarknadsenkät
Riksbanken skickar två gånger per år ut en finansmarknadsenkät till aktörer som är aktiva på de svenska ränte- och valutamarknaderna. Syftet med enkäten är att få en samlad bild av aktörernas syn på de svenska finansiella marknaderna – hur dessa fungerar, hur marknadsaktiviteten ser ut och vilka risker som aktörerna upplever finns i det svenska finansiella systemet framöver. Rapporten är enbart en redovisning av aktörernas svar och redogör inte för Riksbankens bedömningar.
I vårens enkät beskrev fyra av tio respondenter sitt risktagande som lågt eller mycket lågt, vilket kan jämföras med sex av tio i höstenkäten. Valutamarknaden för svenska kronor upplevdes fungera bra av majoriteten av respondenterna i vårens enkät. I höstens enkät svarade dock enbart fyra av tio att den fungerade bra. Andelen som ansåg att den svenska räntemarknaden fungerade dåligt eller mycket dåligt var sex av tio i vårens enkät, jämfört med
61
| 2022/23:RB1 | ETT STABILT FINANSIELLT SYSTEM |
| åtta av tio under hösten. Höstens enkät visade också att majoriteten ansåg att | |
| likviditeten på företagspappersmarknaden var dålig eller mycket dålig. |
62
2022/23:RB1
Säkra och effektiva betalningar
Betalningar i Sverige är överlag säkra och effektiva. Det har varit få störningar i Riksbankens avvecklingssystem RIX och kontantförsörjningen har fungerat väl. Efterfrågan på kontanter ökade snabbt efter Rysslands invasion av Ukraina, men kontantanvändningen är fortfarande låg och de flesta använder digitala betalsätt.
För att möta digitaliseringen undersöker Riksbanken hur en eventuell
Svenska betalningar i ett förändrat omvärldsläge
Rysslands invasionskrig mot Ukraina har ökat risken för cyberangrepp i hela samhället. Svenska betalningar är överlag säkra men den allmänna hotbilden visar hur viktigt det är att fortsätta arbeta för ett motståndskraftigt betalningssystem. Under 2022 har Riksbanken därför drivit och deltagit i olika samverkansgrupper, bland annat Krissamverkan i det centrala betalningssystemet och Finansiella sektorns
Betalningsmarknaden digitaliseras
Digitaliseringen av betalningsmarknaden fortsätter. Fler väljer att använda digitala betalsätt samtidigt som färre väljer att betala med kontanter. Mobilen har fått en mer framträdande roll som betalningsinstrument. Det illustreras bland annat av att Swish under 2022 nådde 8 miljoner användare. Andra tjänster som integrerar bankkortet i mobilen blir också allt vanligare, till exempel Apple Pay och Samsung Pay.
I dag har allmänheten tillgång till svenska kronor i två former: statligt utgivna pengar i form av kontanter och digitala pengar utgivna av privata aktörer. I takt med att kontanter används allt mindre finns det en risk att allmänheten i framtiden inte har tillgång till och kan betala med statligt utgivna pengar. Fö- retag och privatpersoner skulle då bli helt beroende av privata aktörer för att kunna betala.
Riksbanken undersöker därför möjligheten att ge ut ett digitalt komplement till kontanterna, så kallade
63
| 2022/23:RB1 | SÄKRA OCH EFFEKTIVA BETALNINGAR |
| kunna se ut. Under 2022 organiserades arbetet i olika delområden. Utöver det | |
| interna arbetet deltog Riksbanken under året i flera internationella samarbeten | |
| om digitala centralbankspengar. | |
| Under våren fokuserade projektet på att testa programmerbara betalningar | |
| och utreda samverkansmodeller för en potentiell digital centralbankspeng. | |
| Riksbanken driver Project Icebreaker tillsammans med centralbankerna i Is- | |
| rael och Norge samt Bank for International Settlements (BIS). Syftet med pro- | |
| jektet är att undersöka hur digitala centralbankspengar, till exempel |
|
| kan användas för internationella betalningar och överföringar. Modellen för- | |
| väntas möjliggöra omedelbara betalningar i digitala centralbankspengar mel- | |
| lan länder, till betydligt lägre kostnader än med de befintliga systemen. | |
| Riksbanken startade under året även ett forum för regelbundna möten med | |
| representanter från bland annat banksektorn, fintechbolag, detaljhandel och | |
| universitet. Där diskuteras olika sätt att använda en |
|
| ningen i |
|
| Projektet inhämtade vidare information om lösningar för digitala central- | |
| bankspengar för att lära sig mer om olika tekniska lösningar som finns på | |
| marknaden och som skulle kunna vara aktuella för en |
|
| hade möten med leverantörer för att testa olika tekniska lösningar. Riksbanken | |
| undersökte även hur privatpersoner upplever olika betalsituationer för att | |
| bättre förstå hur en |
|
| Projektet utarbetade under året ett förslag på hur |
|
| legalt. Utgångspunkten är att |
|
| som fungerar som ett komplement till fysiska kontanter. Analysen går nu vi- | |
| dare med syftet att utreda förutsättningar för en utgivningsbar |
|
| Under våren 2023 lämnar Betalningsutredningen sitt betänkande om statens | |
| roll på betalningsmarknaden. Detta blir en viktig utgångspunkt för Riksban- | |
| kens fortsatta arbete med en digital centralbankspeng. |
Riksbankens kostnadsstudie mäter betalningars effektivitet
Riksbanken leder Betalningsrådet, som är ett forum för dialog med betalningsmarknadens aktörer. Rådet består av representanter för myndigheter, infrastrukturföretag, betaltjänstleverantörer, näringsliv och konsumenter. I samråd med Betalningsrådet fattade Riksbanken under 2021 beslut om att genomföra en kostnadsstudie för betalningar. Syftet är att mäta samhällets kostnader för olika typer av betalningar i Sverige. Resultatet är viktigt om man vill kunna utvärdera hur effektiva svenska betalningar är och hur de förhåller sig till andra länders. Riksbanken samlade under året in uppgifter från bland annat hushåll, företag, offentlig sektor, banker och andra betaltjänstleverantörer. Kostnadsstudien kommer att publiceras i början av 2023.
64
| SÄKRA OCH EFFEKTIVA BETALNINGAR | 2022/23:RB1 |
Betalningsrapporten 2022 redogör för Riksbankens arbete med betalningar
I december 2022 publicerade Riksbanken Betalningsrapporten. I den redovisar Riksbanken resultatet från den återkommande undersökningen av svenska folkets betalningsvanor. Rapporten ska underlätta för utomstående att följa, förstå och utvärdera Riksbankens arbete på betalningsmarknaden. 2022 års undersökning visade att digitaliseringstrenden på betalningsmarknaden fortsatte. Riksbanken bedömer att betalningar i Sverige överlag är säkra och effektiva.
Kontantförsörjning
Under 2022 tillhandahöll Riksbanken sedlar och mynt till bankerna och följde värdet av kontanterna i cirkulation.
Kontantmängden har sedan sedelutbytet ökat varje år men planade ut under 2020 och minskade till och med något under 2021. Under 2022 såg vi i samband med krigsutbrottet i Ukraina en ökad efterfrågan på kontanter och därmed ökade kontantmängden totalt sett under året.
Värdet av kontanterna i cirkulation styrs av efterfrågan på sedlar och mynt, som varierar under året. Ett sätt att beskriva kontantmängden under året är att beräkna ett genomsnitt av värdet den sista dagen varje månad. Detta genomsnittliga värde uppgick till 65 miljarder kronor under 2022, varav värdet på sedlar uppgick till 62 miljarder kronor och värdet på mynt till 3 miljarder kronor (se diagram 21 och tabell 8).
Diagram 21 Genomsnittligt värde av sedlar och mynt i cirkulation
Miljarder kronor
Anm.: Uppgifterna i diagrammet inkluderar inte värdet av minnesmynt.
Källa: Riksbanken.
65
| 2022/23:RB1 | SÄKRA OCH EFFEKTIVA BETALNINGAR |
Kontantmängden uppgick till 65 miljarder kronor vid utgången av 2022, varav värdet på sedlar uppgick till 62 miljarder kronor och värdet på mynt till 3 miljarder kronor (se tabell 8). Detta är en ökning på hela 4 miljarder jämfört med motsvarande tidpunkt 2021.
Tabell 8 Värdet av sedlar och mynt i cirkulation
Miljarder kronor
| 2018 | 2019 | 2020 | 2021 | 2022 | |
| Totalt värde den 31 december | 62 | 63 | 63 | 61 | 65 |
| Sedlar | 59 | 60 | 60 | 58 | 62 |
| Mynt | 3 | 3 | 3 | 3 | 3 |
| Totalt värde, genomsnitt under | |||||
| året | 58 | 62 | 62 | 62 | 65 |
| Sedlar | 55 | 59 | 59 | 59 | 62 |
| Mynt (exklusive minnesmynt) | 3 | 3 | 3 | 3 | 3 |
| Anm.: Uppgifterna i tabellen är avrundade. | |||||
| Källa: Riksbanken. |
De svenska sedlarna förfalskas normalt i liten omfattning, men vi såg en kraftig ökning under 2020 och 2021. Under 2022 var nivån något lägre. Förfalskningarna är fortfarande inte särskilt avancerade, men eftersom människor inte är vana vid att använda sedlar, lyckas förfalskningarna ändå komma ut i samhället. Riksbanken fortsatte sina kommunikationsinsatser om detta bland annat på sociala medier. Värdet av de falska sedlar som togs ur cirkulation under året uppgick till 2 008 520 kronor. Antalet falska sedlar uppgick till 4 166 stycken. Cirka 94 procent av dessa var
Tabell 9 Antalet sedlar och mynt
| 2018 | 2019 | 2020 | 2021 | 2022 | |
| Antal sedlar i cirkulation | |||||
| (miljoner stycken) | 262 | 266 | 262 | 256 | 265 |
| Antal mynt i cirkulation | |||||
| (miljoner stycken) | 552 | 624 | 662 | 686 | 705 |
| Antal förfalskade sedlar | |||||
| (stycken) | 453 | 1 703 | 6 629 | 4 655 | 4 166 |
Anm.: Uppgifterna om antalet sedlar och mynt i cirkulation avser ett genomsnitt under året och är avrundade. I uppgiften om antalet mynt i cirkulation ingår inte minnesmynt.
Källa: Riksbanken och Polismyndigheten.
Betalningssystemet RIX
Riksbanken tillhandahåller betalningssystemet RIX som har två tjänster, RIX- RTGS och
66
| SÄKRA OCH EFFEKTIVA BETALNINGAR | 2022/23:RB1 |
Antal deltagare, transaktioner och omsättning
Under 2022 tillkom fyra nya deltagare i
Uppföljning
Hantering av säkerheter och kreditutrymme
För att undvika att överföringar i RIX misslyckas för att deltagare saknar likviditet kan Riksbanken under dagen ge kredit till deltagarna mot säkerhet. Det gör att överföringarna kan utföras snabbare och att betalningssystemet blir mer
67
| 2022/23:RB1 | SÄKRA OCH EFFEKTIVA BETALNINGAR |
effektivt. De säkerheter som Riksbanken accepterar är huvudsakligen obligationer eller andra skuldförbindelser med hög kreditvärdighet. Tillsammans hade deltagarna i RIX ett kreditutrymme på i genomsnitt 109 miljarder kronor per dag under 2022. I genomsnitt utnyttjades 29,8 procent av detta utrymme. Vid utgången av 2022 stod säkerställda obligationer för 39 procent av värdet av samtliga säkerheter som hade pantsatts hos Riksbanken (se diagram 22).
Diagram 22 Säkerheter pantsatta för kredit per den 30 december 2022
Fördelning per värdepappersslag
| Övrigt | Säkerställda |
| 29 % | obligationer |
| 39 % |
| Utgivna av | ||
| kreditinstitut | ||
| med offentlig | Statspapper | |
| garanti | ||
| 4 % | ||
| 27 % | ||
| Riksbankscertifikat | ||
| 0 % |
Källa: Riksbanken.
Krishantering i betalningssystemet
För att säkerställa att RIX kan fortsätta att fylla sin funktion även vid störningar och driftsavbrott krävs att det finns väl fungerande reservrutiner och att både Riksbanken och deltagarna kontinuerligt övar på att hantera kriser. Under 2022 genomförde Riksbanken ett trettiotal övningar av olika omfattning, både självständigt och tillsammans med
68
2022/23:RB1
Bankgemensamma områden
Riksbanken samarbetar med andra centralbanker, svenska myndigheter och internationella organisationer för att bedriva forskning, utveckla statistik och diskutera globala finansiella frågor. Mycket av det internationella samarbetets fokus låg under året på de effekter som Rysslands invasion av Ukraina får på de makroekonomiska utsikterna och den finansiella stabiliteten. All tillsvidareanställd personal krigsplacerades under 2022. Vi lanserade Riksbanken förklarar, en digital videosatsning som förklarar olika begrepp, utbildade personalen i förändringsledning och påbörjade ett arbete för att öka effektiviteten och kvaliteten i vår datahantering och våra analyser.
Hållbarhet och miljö
Riksbankens arbete med att främja långsiktig hållbarhet har under senare år blivit en alltmer integrerad del i policyarbetet. Det är särskilt klimatförändringarna som har varit i fokus eftersom de kan påverka förutsättningarna för hur Riksbanken uppfyller sitt mandat. Riksbankens arbete med detta beskrivs i Riksbankens klimatrapport.
En intern hållbarhetskommitté samordnar och utvecklar Riksbankens hållbarhetsarbete och en hållbarhetsstrategi antogs 2020. Strategin består dels i att stärka hållbarhetsarbetet i Riksbankens interna verksamhet, dels i att, inom Riksbankens mandat och utan att åsidosätta Riksbankens mål, anpassa Riksbankens policyarbete till förmån för en mer hållbar utveckling. Det senare berör den penningpolitiska analysen, arbetet med betalningar och finansiell stabilitet, samt omvärldsbevakning och tillgångsförvaltning. Dessa olika aspekter av Riksbankens hållbarhetsarbete redovisas i sina respektive avsnitt i årsredovisningen och presenteras samlat i Riksbankens klimatrapport.
Riksbanken anlitade under 2022 ett konsultföretag som fick i uppdrag att granska Riksbankens styrande dokument inom miljöområdet och ge förslag på ändringar. I uppdraget ingick att ge förslag på lämpliga mål för Riksbankens interna miljöarbete, ge förslag på hur det interna miljöarbetet lämpligast kan organiseras och bedrivas samt utvärdera om Riksbanken bör göra en ny miljöutredning.
Riksbanken sänkte under året värmen för att spara energi i sina lokaler. Riksbankens mått i miljöarbetet för de senaste tre åren anges i tabell 10. De låga siffrorna för utsläpp av koldioxid från tjänsteresor under 2020 och 2021 berodde på att få tjänsteresor genomfördes till följd av pandemin.
69
2022/23:RB1BANKGEMENSAMMA OMRÅDEN
Tabell 10 Uppföljningsmått ekologiskt hållbar utveckling
| 2020 | 2021 | 2022 | |
| Utsläpp av koldioxid från tjänste- | |||
| resor (ton), totalt per anställd | 0,23 | 0,08 | 1,15 |
| Energiförbrukning, totalt (MWh) | 5 408 | 5 785 | 5 549 |
| Energiförbrukning, totalt per an- | |||
| ställd (MWh per kvadratmeter) | 15,0 (0,21) | 14,6 (0,22) | 13,1 (0,21) |
Anm.: Med anställd avses här genomsnittligt antal årsarbetare. Utsläpp av koldioxid från tjänsteresor omfattar sedan andra halvåret 2021 även utsläpp från tågresor.
Källa: Riksbanken.
Forskning, statistik och informationsförsörjning
Forskningen ger vetenskapligt underlag till policybesluten
Målet med Riksbankens forskning är att tillhandahålla bättre underlag för Riksbankens policybeslut och att vara en länk mellan Riksbanken och den akademiska världen, bland annat genom ett formellt samarbete med Centrum för penningpolitik och finansiell stabilitet (CeMoF) vid Stockholms universitet. Forskningsresultaten publiceras i Riksbankens working
För att stärka samarbetet med den akademiska världen och i synnerhet med unga forskare arrangerades en workshop för doktorander på Riksbanken i samarbete med CeMoF, där doktorander från bland annat universiteten i Ox- ford, Pompeu Fabra i Barcelona, Carlos III i Madrid och Wharton School i Philadelphia deltog. Riksbanken organiserade under året också flera internationella konferenser, bland annat om centralbankers olika verktyg för penningpolitiska åtgärder, och om hur
De forskare som är inriktade mot finansiell stabilitet studerar svenska hushåll och företag i syfte att förstå deras ekonomiska agerande. Bland annat använder de stora mängder data som gör det möjligt att undersöka risken för företagskonkurser och att se hur ett lågt ränteläge påverkar bankernas lönsamhet. De forskare som är inriktade mot penningpolitik och makroekonomi analyserar bland annat hur penningpolitiska åtgärder påverkar konjunkturen och inflationen, arbetsmarknadens sätt att fungera och samspelet mellan penningpolitiken och finanspolitiken. Även inom detta område har möjligheten att använda mikrodata ökat på senare år, eftersom Riksbanken både har skapat och köpt in databaser som innehåller information om till exempel finansiella variabler och företagens priser.
70
| BANKGEMENSAMMA OMRÅDEN | 2022/23:RB1 |
Statistik och informationsförsörjning
Riksbanken publicerar statistiska uppgifter om valuta- och kreditförhållanden. Statistik över finansmarknaden, värdepappersemissioner och betalningsbalansen produceras och publiceras på Riksbankens uppdrag av Statistiska centralbyrån (SCB). Riksbanken är dock ytterst ansvarig för statistikens kvalitet, innehåll och utveckling. I utvecklingen av statistiken arbetar Riksbanken tillsammans med flera internationella institutioner, som Europeiska centralbankssystemet (ECBS), Internationella valutafonden (IMF) och Banken för internationell betalningsutjämning (Bank for International Settlements, BIS). Riksbanken samlar in och publicerar daglig omsättningsstatistik på ränte- och valutamarknaden och dagliga noteringar för referensräntan Swestr.
Analys av företagslån under pandemin
Under året publicerade statistikenheten en artikel med analys av kreditförsörjningen till företag under pandemin. Slutsatsen var att kreditförsörjningen fungerade väl för flertalet företag. De större förändringarna i företagens banklån berodde till stor del på att ett fåtal stora företag skiftade sin upplåning från värdepapper till banklån. I analysen hittades inga indikationer på att någon generell kreditåtstramning förekommit.
Riksbankens företagsundersökning och olika enkätundersökningar visade att företag inom branscher som drabbades hårt av pandemin uppgav att det varit svårare än vanligt att få lån under pandemin. Sannolikt valde en del företag med behov av extern finansiering att inte ansöka om banklån. En anledning till det kan vara att de istället utnyttjade de statliga stödåtgärder som sattes in under pandemin.
Riksbankens företagsundersökning visar på ett ökat kostnads- och pristryck under året
Under året genomfördes fyra omgångar med företagsintervjuer, varav tre publicerades i rapporter. I april genomfördes en mindre och kortare undersökning som fokuserade på effekterna på företagens verksamhet av Rysslands invasion av Ukraina. Resultaten av denna undersökning presenterades i en fördjupning i rapporten i maj.
Företagsundersökningarna under våren indikerade en fortsatt stark konjunktur, framför allt för tillverkningsindustrin. Olika typer av störningar som till exempel bristen på halvledare hade påtagliga negativa effekter på företagens produktion. Den allmänt starka efterfrågan förvärrade i sin tur logistikproblemen och bristen på insatsvaror. Under våren dämpades förväntningarna på konjunkturutvecklingen och i synnerhet inom handeln fanns en oro för att konjunkturen och försäljningen skulle sakta in. Utbudsstörningarna och högre energipriser innebar ett ökat kostnadstryck för företagen.
I företagsundersökningen i september 2022 framkom det bland annat att företagens kostnader ökade snabbt samtidigt som konjunkturutsikterna försämrades. Även lönerna har stigit mer än vad de rådande kollektivavtalen
71
| 2022/23:RB1 | BANKGEMENSAMMA OMRÅDEN |
| anger, men dessa ökningar är ändå förhållandevis små jämfört med andra kost- | |
| nadsökningar. | |
| Ökad publicering av data | |
| Med anledning av att |
|
| i svensk rätt (lagen [2022:818] om den offentliga sektorns tillgängliggörande | |
| av data) började Riksbanken under året att länka de datamängder som publi- | |
| ceras till en central dataportal där de kan återanvändas. För att allmänheten | |
| lättare ska få tillgång till Riksbankens data lades ett urval av publicerade pro- | |
| gnoser ut på webbplatsen och strukturerats så att man enklare kan nå dem på | |
| olika sätt. |
Internationellt samarbete
Sverige är en liten, öppen ekonomi som påverkas starkt av händelserna i världsekonomin. Genom att medverka i internationellt arbete strävar Riksbanken efter att, utifrån sina förutsättningar, bidra till prisstabilitet och finansiell stabilitet i världsekonomin.
Under 2022 var Riksbankens internationella arbete delvis inriktat på sakfrågor som de ekonomiska följderna av Rysslands invasion av Ukraina och vilka implikationer den stigande inflationen och situationen på energimarknaden har för penningpolitiken och den finansiella stabiliteten.
Riksbanken deltog såväl i beslutsfattande om utformningen av standarder och regler som i tillsyn inom EU och på global nivå. I många av dessa frågor samarbetade Riksbanken med Finansinspektionen, Riksgälden och Finansdepartementet. Det internationella arbetet utfördes till exempel inom ramen för BIS, Europeiska centralbankssystemet (ECBS) samt andra
Banken för internationell betalningsutjämning (Bank for
International Settlements)
BIS skapades 1930 som den första internationella finansiella institutionen med uppgift att bland annat fungera som samarbetsforum för centralbanker världen över. För närvarande är 63 centralbanker ägare i BIS. Riksbanken har varit med sedan starten och är den sjunde största aktieägaren.
Stefan Ingves och Per Jansson deltog under 2022 i sex så kallade bimonthly meetings. Diskussionerna rörde bland annat penningpolitiska implikationer av stigande inflation och dämpad tillväxt, volatila marknadsförhållanden, kryptovalutor och det framtida monetära systemet.
BIS Innovation Hub Nordic Centre i Stockholm
BIS etablerade detta innovationscenter i Stockholm 2021 i samarbete med Riksbanken och centralbankerna i Danmark, Island och Norge. Under året
72
| BANKGEMENSAMMA OMRÅDEN | 2022/23:RB1 |
arbetade centret med tekniska finansiella innovationer av betydelse för centralbanker. Det handlade bland annat om projekt som ska utveckla system för analys av betalningsdata, undersöka hur digitala centralbankspengar kan bli motståndskraftiga och fungera i ett offlineläge samt test av hur digitala centralbankspengar kan fungera över nationella gränser. Under året arbetade fyra medarbetare från Riksbanken på det nordiska centret. Cecilia Skingsley, före detta förste vice riksbankschef, tillträdde i september tjänsten som global chef för BIS Innovation Hub.
Globalt samarbete om banker
Baselkommittén för banktillsyn (BCBS) främjar global finansiell stabilitet genom att ta fram minimistandarder, riktlinjer och rekommendationer för reglering och tillsyn av internationellt aktiva banker.
Kommittén publicerade i december 2022 globala standarder för hur bankers exponeringar mot kryptotillgångar ska kapitaltäckas samt riktlinjer för proportionerliga regelsystem. Kommittén publicerade även tillsammans med CPMI och Iosco en analys av kraven på marginalsäkerheter under den globala marknadsturbulensen i mars och april 2020.
En annat viktigt område är de utvärderingar av Basel
Globalt samarbete om betalningar och finansiell infrastruktur
Riksbanken samarbetar med flera andra centralbanker och internationella organisationer för att undersöka förutsättningarna för att ge ut digitala centralbankspengar, förenkla utlandsbetalningar samt övervaka finansiella infrastrukturer.
Riksbanken deltar bland annat i en internationell arbetsgrupp som delar lärdomar och diskuterar vägen framåt för digitala centralbankspengar som är tillgängliga för allmänheten. I gruppen ingår, förutom Riksbanken, den europeiska centralbanken (ECB) och centralbankerna i Japan, Kanada, Schweiz, Storbritannien och USA. Gruppen samarbetar även med BIS Innovation Hub.
Under 2022 bidrog Riksbanken till
Riksbanken startade under året ett gemensamt projekt tillsammans med centralbankerna i Israel och Norge och BIS.
Vidare deltog Riksbanken i den internationella övervakningen av flera utländska finansiella infrastrukturer med relevans för den finansiella stabiliteten
73
| 2022/23:RB1 | BANKGEMENSAMMA OMRÅDEN |
| i Sverige. Riksbanken deltog också i övervakningen av Swift, som är en orga- | |
| nisation som tillhandahåller säkra finansiella meddelandetjänster till bland an- | |
| nat centralbanker och banker över hela världen. |
Internationella valutafonden
Pandemin innebar en stor ökning av efterfrågan på IMF:s krisfinansiering i form av särskilda låneprogram med mindre strikta lånevillkor. Under 2022 fasades de flesta av de låneprogram som införts under pandemin ut och målet var att istället så snart som möjligt återgå till traditionella
Rysslands invasion av Ukraina ledde till att fokus förflyttades till utmaningar relaterade till hög inflation, framförallt i energi- och matpriser. Låginkomst- och utvecklingsländer anses vara speciellt utsatta och IMF lanserade under hösten en ny typ av lånefacilitet som ska bistå länder som upplever betalningsbalansproblem länkade till energi- och matpriser. IMF efterfrågade under året ytterligare finansiering till Fonden för utlåning till låginkomstländer (PRGT) och i november gav riksdagen sitt medgivande till att Riksbanken bidrar med ytterligare 150 miljoner SDR till fonden. Sammantaget ökade efterfrågan på IMF:s resurser under året, till största delen när det gällde IMF:s traditionella lånearrangemang. Totalt under 2022 godkände IMF:s styrelse lån till 28 länder till ett värde av drygt 98 miljarder amerikanska dollar. En stor del av lånen utgjordes av förebyggande kreditlinor för länder med förhållandevis starka och stabila ekonomier som Chile och Peru.
Vidare arbetade IMF under 2022 med att inrätta en ny hållbarhetsfond Resilience and Sustainability Trust (RST), för utlåning till låg- och medelinkomstländer, med syftet att finansiera klimatomställning och pandemiberedskap. Riksbanken bidrog till utformningen av fonden genom aktiva diskussioner med IMF samt via den
På IMF:s vår- och årsmöten, som hölls på plats i Washington D.C., representerades Riksbanken av Stefan Ingves, medan Anna Breman representerade Riksbanken i
Riksbanken bidrar till IMF:s finansiering via insatskapital, så kallade kvoter, där alla medlemsländer bidrar och via frivilliga lånearrangemang där ett fyrtiotal länder bidrar. En eventuell ökning av kvoterna har diskuterats under
74
| BANKGEMENSAMMA OMRÅDEN | 2022/23:RB1 |
en längre tid och medlemsländerna har åtagit sig att slutföra de diskussionerna senast i december 2023.
IMF utvärderade den finansiella sektorn i Sverige
Under 2022 gjorde IMF en särskild utvärdering av den finansiella sektorn i Sverige, en så kallad Financial Sector Assessment Program (FSAP). Utvärderingen, som genomförs vart femte år, gjordes senast under 2016. Granskningen omfattade analys av den finansiella sektorn, myndigheternas arbete, lagstiftning och tillsyn. IMF fokuserade på frågor om banktillsyn, makrotillsyn, betalningsfrågor och
Europeiskt samarbete
Under 2022 deltog Riksbanken i Ekonomiska och finansiella kommittén (EFK), som förbereder Ekofinrådets möten. Per Jansson är Riksbankens representant i EFK. Kommittén diskuterade bland annat frågor med koppling till den ryska invasionen av Ukraina. Här kan nämnas sanktioner mot Ryssland och åtgärder för att underlätta växling av ukrainska kontanter till
Stefan Ingves deltog i två informella Ekofinmöten. Vid mötena diskuterades frågor kopplade till europeisk tillväxt och Rysslands invasion av Ukraina.
Riksbanken deltog under året i ECBS arbetsgrupper. Där diskuterades bland annat omvärldsfrågor, frågor om cybersäkerhet i den finansiella infrastrukturen, betalningsmarknadens utveckling och etablerandet av en dialog mellan centralbanker och
Riksbanken är observatör i Europeiska värdepappers- och marknadsmyndighetens (Esma) CCP Supervisory Committee, vars syfte är att förbättra säkerheten och effektiviteten hos centrala motparter i EU och tredjeländer. Ar- betet bestod i att bedöma om centrala motparter (central counterparty, CCP) utanför EU ska få tillstånd att erbjuda sina tjänster inom EU. Fokus under 2022 låg på att följa hur CCP:er påverkas av förändringar i elpriserna i de kontrakt som CCP:er clearar samt av invasionen av Ukraina.
Europeiskt samarbete för makrotillsyn
Europeiska systemrisknämnden (ESRB) identifierar, analyserar och arbetar för att motverka finansiella systemrisker i EU. Sedan början av 2020 är Stefan Ingves förste vice ordförande i ESRB, och deltog i den egenskapen i ESRB:s
75
| 2022/23:RB1 | BANKGEMENSAMMA OMRÅDEN |
| styrkommitté och styrelse samt representerar ESRB i andra sammanhang, som | |
| vid presentationer i EFK. Fram till och med första halvåret 2022 represente- | |
| rade Cecilia Skingsley Riksbanken i ESRB:s styrelse och rådgivande tekniska | |
| kommitté. Hon ersattes i styrelsen av Per Jansson respektive Anna Breman. | |
| Under 2022 bidrog Riksbanken bland annat till ESRB:s löpande risk- och po- | |
| licybedömningar, i utformningen av makroekonomiska scenarier som ligger | |
| till grund för stresstester av europeiska banker, pensionsfonder och penning- | |
| marknadsfonder samt i analysen av makrotillsynsfrågor som rör centrala mot- | |
| parter och clearing av värdepapperstransaktioner i EU. Andra områden där | |
| Riksbanken bidrog är i ESRB:s arbete med klimatrelaterade risker och med | |
| kopplingen mellan inflation och finansiell stabilitet. | |
| ESRB följde i februari 2022 upp |
|
| och fem andra medlemsländer om sårbarheter kopplade till bostadsmarknaden. | |
| För svensk del konstaterade ESRB att sårbarheterna kopplade till bostads- | |
| marknaden och skuldsättningen fortsatt att öka sedan 2019, trots de makrotill- | |
| synsåtgärder som finns på plats. ESRB lyfte bland annat fram behovet av | |
| strukturella åtgärder för att åtgärda dessa sårbarheter, men diskuterade även | |
| andra åtgärder för att begränsa utlåningen till överskuldsatta hushåll. |
Under 2022 hölls två möten med det
Riksbanken fortsatte även arbetet i den
Samarbete på klimatområdet
Klimatförändringarna och deras påverkan på det finansiella systemet har i allt högre grad kommit upp på centralbankernas agendor både nationellt och i det internationella samarbetet.
I tillägg till det arbete som utförs på klimatområdet genom IMF och ESRB deltar Riksbanken sedan 2018 i Network for Greening the Financial System
76
| BANKGEMENSAMMA OMRÅDEN | 2022/23:RB1 |
(NGFS), ett globalt nätverk för centralbanker och tillsynsmyndigheter med fokus på klimataspekter i dessa myndigheters arbete. Anna Breman är Riksbankens representant i NGFS.
Riksbanken bidrar till arbetet i tre av NGFS arbetsgrupper och ett expertnätverk. Dessa arbetsgrupper tittar på frågor som bland annat rör design och analys av klimatscenarier, klimatförändringarnas påverkan på penningpolitiken samt metoder för hur centralbanker kan arbeta med hållbara investeringar, klimatrelaterad rapportering och hållbar centralbanksverksamhet. Riksbanken deltar även i NGFS expertnätverk för juridiska frågor.
Riksbanken deltar även i Baselkommitténs arbetsgrupp om klimatrelaterade risker där fokus ligger på att analysera klimatrelaterade risker som en källa till finansiella risker, att ta fram metoder för att kvantifiera klimatrelaterade risker (exempelvis scenarioanalyser och stresstester) och undersöka möjliga policyåtgärder för att motverka sådana risker på europeisk nivå. Arbetsgruppen publicerade under 2022 dels principer för att förbättra hanteringen och tillsynen av bankers klimatrelaterade finansiella risker, dels ett antal förtydliganden om hur banker ska behandla klimatrelaterade finansiella risker enligt de globala minimistandarderna.
Riksbankens tekniska assistans
Riksbanken samarbetar med centralbanker i utvecklingsländer. Syftet är att ge rådgivning, så kallad teknisk assistans (TA) utifrån samarbetslandets problemformulering, bland annat i frågor om betalningssystem, utvärdering, kommunikation och utveckling av penningpolitiken. Verksamheten finansieras med medel från Sida. Under året samarbetade Riksbanken med den palestinska monetära myndigheten (PMA) och med centralbankerna i Rwanda och Ukraina.
Samarbetet med Rwandas centralbank och med PMA kunde under året återgå till ordinarie omfattning med både digitala och fysiska möten. Riksbanken hade under hösten ett tätt kunskapsutbyte med Ukraina om bland annat betalningssystem i händelse av kris och krig. Riksbanken bedömer att samarbetet ger kunskapsutbyte i många frågor och bidrar till kompetensutveckling av Riksbankens medarbetare.
Kommunikation
Under 2022 kom inflationen och höjningarna av styrräntan att prägla Riksbankens kommunikationsarbete. Detta var allra tydligast inom den penningpolitiska kommunikationen, där fokus låg på att förklara Riksbankens penningpolitiska beslut och prognoser i en kontext där nyhetsrapporteringen om ämnen som prisökningar och privatekonomi ökade kraftigt.
Kommunikationen om finansiell stabilitet handlade övergripande om att hoten mot den finansiella stabiliteten ökade. Bland annat lyftes just riskerna med hög inflation och stigande räntor samt vikten av att stärka motståndskraften i det finansiella systemet överlag.
77
| 2022/23:RB1 | BANKGEMENSAMMA OMRÅDEN |
| Kommunikationen om Riksbankens ledning fick ovanligt mycket fokus ef- | |
| tersom riksbanksfullmäktige tog flera beslut om Riksbankens direktion under | |
| året. Beslutet att Erik Thedéen efterträder Stefan Ingves den 1 januari 2023 | |
| fick mest uppmärksamhet. | |
| Riksbanken fortsatte under året att i olika former publicera bankens ana- | |
| lyser. På webbplatsen riksbank.se presenteras Riksbankens samtliga publika- | |
| tioner i fulltext. Flertalet av dessa publiceras på både svenska och engelska. | |
| På webbplatsen publicerar Riksbanken också pressmeddelanden, tal och artik- | |
| lar samt protokoll från direktionens och riksbanksfullmäktiges sammanträden. | |
| Kommunikation i nya former är en av fem prioriteringar i Riksbankens stra- | |
| tegiska plan. Strategin fokuserar på att utveckla möten och kommunikation | |
| med allmänheten, särskilt dialogen med unga vuxna. Riksbankens strategi att | |
| utveckla innehållet i digitala kanaler resulterade bland annat i en ny videosats- | |
| ning, Riksbanken förklarar, där både experter och ledamöter i Riksbankens | |
| direktion på ett kortfattat sätt förklarar olika begrepp eller slutsatser. Insatsen | |
| bedöms ha bidragit till ett fortsatt stort intresse för Riksbankens officiella kon- | |
| ton på sociala medier som Linkedin, Twitter och Facebook. |
Förtroendet för Riksbanken sjönk något
För att följa hur förtroendet för Riksbanken utvecklas hos olika målgrupper och hos allmänheten använder Riksbanken regelbundet externa undersökningar. Kantar Sifo mäter årligen anseendet för svenska myndigheter. Medieakademins förtroendebarometer, liksom
Under inledningen av 2022 visade mätningen från Medieakademin att allmänheten hade ett rekordhögt förtroende för Riksbanken. Knappt två av tre svarade att de hade ett högt eller mycket högt förtroende för Riksbanken när undersökningen genomfördes i slutet av februari. Även Kantar Sifos anseendeindex som genomfördes i maj visade på en högre notering för Riksbanken än föregående år. Riksbanken låter också Kantar Sifo mäta förtroendet tertialvis genom frågor till en webbpanel som är representativ för allmänheten. Detta föll något under året, dock från mycket höga nivåer. Den genomsnittliga andelen av de tillfrågade som svarade att de hade ett mycket eller ganska stort förtroende för Riksbankens sätt att sköta sitt arbete minskade till 52 procent.
Mediernas rapportering om Riksbanken ökade under 2022 till rekordnivåer. Genomslaget i medierna för budskapen i de penningpolitiska rapporterna nådde under året upp till den målsatta nivån.
Verksamhetsstöd och it
Riksbankens direktion beslutade i januari att öppna depåer på olika platser i Sverige för lagring och ut- och inlämning av sedlar till och från banker. Skälet till detta är det utökade ansvar för kontanthanteringen som Riksbanken får i den nya riksbankslagen. Depåerna, som blir minst fem, ska ligga i Stockholm,
78
| BANKGEMENSAMMA OMRÅDEN | 2022/23:RB1 |
Jönköping, nedre respektive övre Norrland samt på ytterligare en plats i södra eller mellersta Sverige. Tre av depåerna kommer att öppnas 2023 och de andra depåerna kommer att tas i drift längre fram. Under året pågick arbetet med att hitta och färdigställa lämpliga lokaler för denna verksamhet. Under året gjordes också anpassningar och underhåll av Riksbankens lokaler på Brunkebergstorg.
Under hösten genomfördes en utbildning i informationshantering för alla medarbetare på Riksbanken. Vid utbildningen presenterades det uppgraderade diariesystemet. Under hösten genomfördes också en översyn av organisationen för upphandling och avtalsförvaltning. Slutrapporten från översynen är tänkt att ligga till grund för ett fortsatt arbete och en utveckling som främjar arbetet med inköpsprocessen och avtalsförvaltningen inom Riksbanken. Un- der året införde Riksbanken också en ny digital lösning för att underteckna dokument elektroniskt, exempelvis beslut och avtal.
Eftersom verksamhetsutveckling med
Situationen i omvärlden gjorde det extra viktigt att säkerställa samverkan och kontinuitet. I och med att coronapandemin ledde till en ökad digitalisering, fortsatte arbetet med att etablera bättre lösningar för hybrida arbetssätt och fler anpassade lösningar för digital kommunikation. Avtalet med Riksbankens itdriftsleverantör förlängdes med ytterligare fyra år till och med december 2026. Detta ger förutsättningar för fortsatt effektivisering och utveckling inom ramen för de avtalade tjänsterna.
När det gäller
Analysprogram
Att kunna genomföra snabba och korrekta analyser baserat på stora datamängder är en av Riksbankens mest centrala förmågor och en vital del i den dagliga verksamheten. För att genomföra en strategisk förflyttning inom analysområdet påbörjades därför under året etableringen av Analysprogrammet.
79
| 2022/23:RB1 | BANKGEMENSAMMA OMRÅDEN |
| Programmet kommer att löpa över flera år för att successivt bygga upp | |
| Riksbankens nya data- och analysmiljö och etablera nya arbetssätt. Arbetet | |
| sker med innovationsmetodik tillsammans med flera avdelningar. Fokus är, | |
| förutom att införa nya lösningar, att etablera agila arbetssätt i tvärfunktionella | |
| team och öka den koddrivna analysen. Syftet är att effektivisera, förkorta led- | |
| tiderna och öka kvaliteten i Riksbankens data- och analysarbete. | |
| Under året genomfördes pilotstudier som gav oss mer kunskap om tekniska | |
| vägval och på vilka sätt vi kan använda molnbaserade lösningar och ökad för- | |
| ståelse för vilken kunskapsnivå medarbetarna har i dag. |
Arbetsplatsen och medarbetarna
Riksbanken fortsatte att rekrytera nya medarbetare under 2022 och sysselsatte vid utgången av året 479 medarbetare (422 årsarbetskrafter) jämfört med 444 medarbetare (416 årsarbetskrafter) vid utgången av 2021. Medelåldern var 46 år och andelen kvinnor var 45 procent och män 55 procent. På chefstjänsterna var andelen kvinnor och män 51 respektive 49 procent.
Projektet Hållbara arbetsformer med syftet att utreda hur vi över tid kan utföra våra arbetsuppgifter hållbart, inklusive hur vårt framtida kontor ska utformas, lämnade över sin förstudie till direktionen hösten 2022. Förslagets fokus var det framtida lokalkonceptet för riksbankshuset med konkreta förslag. I december fattade direktionen beslut om att gå vidare med en lite större ombyggnad av riksbankshuset som vi kombinerar med underhållsarbete och under tiden nyttjas en ersättningslokal.
De digitala arbetssätt som blev en naturlig del av arbetslivet och vardagen i och med coronapandemin innebar att Riksbankens medarbetare fick fortsatt möjlighet till distansarbete under en prövoperiod. En utvärdering genomfördes som en del i de årliga arbetsmiljömätningarna och ett direktionsbeslut resulterade i att distansarbete infördes permanent.
Sjukfrånvaron på Riksbanken var under året 1,46 procent. För att behålla den låga sjukfrånvaron fortsatte Riksbanken att arbeta med förebyggande hälsoinsatser där möjlighet bland annat ges att delta i digitala lärarledda träningspass. Medarbetarnas friskvårdsbidrag utökades även under året till 5 000 kronor för 2023 med hänsyn till den kommande renoveringen av riksbankshuset, som påverkar gymlokalerna. I den senaste arbetsmiljömätningen var resultatet för hur Riksbankens medarbetare trivs med sin arbetssituation fortfarande högt. Totalindex ökade från 72 till 75.
Med utgångspunkt i vår vision att vara en nytänkande centralbank med hög beredskap genomfördes under hösten obligatoriska utbildningar för alla medarbetare och chefer på temat förändringsledning. Syftet var att utveckla vår förmåga att tänka och göra nytt samt att möta och hantera de förändringar vi möter i vårt dagliga arbete och i vår omvärld. Medarbetarna har även genomgått obligatorisk utbildning i Riksbankens nya etiska regler som trädde i kraft den 1 november 2022. Arbetet med att ta fram nya etiska regler inleddes i
80
| BANKGEMENSAMMA OMRÅDEN | 2022/23:RB1 |
samband med att Riksbanken under pandemin började köpa företagsobligationer i penningpolitiskt syfte. Syftet med de uppdaterade reglerna är att få tydligare och mer ändamålsenliga etiska regler och att minska utrymmet för tolkningar som skulle kunna öka risken för regelöverträdelser. Under det inledande arbetet var målet främst att minska riskerna för missbruk av insiderinformation. Under hösten 2022 utökades revideringen till att även omfatta frågor om intressekonflikter och jäv.
Flera omorganisationer genomfördes under 2022 då stabsavdelningen (STA) minskades för att få ökat fokus på samordning av riksbanksgemensamma frågor. Avdelningen för verksamhetssupport (AVS) fick ett bredare uppdrag, vilket innebar att Riksbankens informationssäkerhet och riskarbete flyttade från STA till AVS samt att enheten för beredskap och samordning flyttade från avdelningen för betalningar (AFB) till AVS. Även
Rekrytering och kompetensförsörjning
Under året genomfördes 89 rekryteringar och 59 personer valde att lämna Riksbanken, varav 7 var naturliga pensionsavgångar. Den totala personalomsättningen var 13 procent.
Tillgången på kompetens är god vid merparten av alla rekryteringar, dock med undantag för vissa specialiserade kompetenser inom bland annat it- och betalningsområdet där rekryteringarna tar längre tid att genomföra.
Vi fortsatte att digitalisera rekryteringsprocessen genom att exempelvis använda digital referenstagning.
Riksbankens bedömning är att genomförandet av projektet Hållbara arbetsplatser, chefsutveckling med
Intern styrning och kontroll samt riskhantering
Direktionen är ytterst ansvarig för intern styrning och kontroll (ISK) och fastställer därmed övergripande policyer och vissa regler som styr verksamheten. I enlighet med bestämmelserna i riksbankslagen är ISK en process där momenten riskanalys, kontrollåtgärder, uppföljning och dokumentation ingår. Vi- dare presenterar direktionen i årsredovisningen sin bedömning av om den interna styrningen och kontrollen har varit betryggande.
En central del i en betryggande intern styrning och kontroll är att verksamheten har en ändamålsenlig riskhantering. Riskhanteringen ska säkerställa att verksamheten bedrivs effektivt och enligt gällande rätt, att den redovisas på ett tillförlitligt och rättvisande sätt samt att Riksbanken hushållar väl med statens medel.
81
| 2022/23:RB1 | BANKGEMENSAMMA OMRÅDEN |
| Ansvarsfördelningen för riskhanteringen följer principen om tre ansvarslin- | |
| jer. Det innebär att verksamheten i första ansvarslinjen ansvarar för den lö- | |
| pande riskhanteringen. Den andra ansvarslinjen består av en oberoende | |
| riskenhet som ansvarar för att definiera ramar och metoder för riskhantering. | |
| Riskenheten ansvarar även för att övervaka och kontrollera att verksamheten i | |
| första ansvarslinjen följer dessa och hanterar sina risker på ett ändamålsenligt | |
| sätt. Den tredje ansvarslinjen består av en oberoende internrevision, direkt un- | |
| derställd direktionen, som utför granskningar av utvalda delar av Riksbankens | |
| interna styrning och kontroll, inklusive kontrollfunktionernas arbete och Riks- | |
| bankens riskhantering. |
Operativa risker
Operativ risk avser risken för förlust till följd av icke ändamålsenliga eller otillräckliga interna processer eller rutiner, mänskliga fel, felaktiga system eller externa händelser. Arbetet med operativa risker följer riskhanteringsprocessens fem steg: identifiera, bedöma, åtgärda, följa upp och rapportera.
Under 2022 infördes en beredningsprocess som ska säkerställa att alla operativa risker som är förknippade med en väsentlig förändring av verksamheten identifieras, bedöms och vid behov åtgärdas innan förändringen genomförs.
Den sammantagna nivån i fråga om operativa risker bedömdes öka något under 2022. Orsaken var bland annat ökade risker relaterade till informationshantering samt utmaningar kopplade till nyckelpersonsberoende och leverantörsstyrning.
Finansiella risker
Riksbankens finansiella risk- och investeringspolicy beslutas årligen av direktionen och fastställer de yttre ramarna för hanteringen av de finansiella risker som uppstår i förvaltningen av Riksbankens tillgångar och skulder.
De finansiella riskerna utgörs av marknadsrisk, kreditrisk och likviditetsrisk. Dessa risker följs främst upp inom avdelningen för marknader, som ansvarar för den dagliga riskkontrollen, medan riskenheten ansvarar för en övergripande och oberoende riskkontroll.
Riksbanken genomför regelbundet stresstester för att mäta hur känsliga Riksbankens finansiella tillgångar och skulder är för oväntade marknadshändelser. Stresstesterna visar hur mycket värdet på tillgångarna och skulderna kan förändras om ett visst hypotetiskt eller historiskt scenario inträffar.
Årets utveckling i räntor och valutakurser, som Riksbanken är exponerad mot, medförde att de finansiella riskerna ökade. Det var främst marknadsrisken som ökade under året. Den påverkas huvudsakligen av två faktorer.
Den första faktorn är marknadsvärdet (exponeringen) på de tillgångar som Riksbanken äger. Denna exponering påverkas när Riksbanken köper eller säljer tillgångar och när tillgångspriserna förändras. Både i Sverige och i omvärlden har obligationsräntorna stigit och bidragit till att Riksbankens tillgångar
82
| BANKGEMENSAMMA OMRÅDEN | 2022/23:RB1 |
blivit mindre värda. Däremot har Riksbankens utländska tillgångar blivit mer värda, räknat i kronor, eftersom kronan har försvagats. Sammantaget är Riksbankens exponering mot finansiella risker i princip oförändrad jämfört med föregående år.
Den andra faktorn är variationen (volatiliteten) i priserna på de tillgångar som Riksbanken äger samt samvariationen (korrelationen) mellan dessa priser. Volatiliteten på de finansiella marknaderna steg under året, framför allt på obligationsmarknaden. Att både volatiliteten och korrelationen ökade beror på att räntorna i Sverige och omvärlden steg snabbt på ett synkroniserat sätt.
Årets ökning i marknadsrisk är därmed primärt en följd av att Riksbankens exponering mot finansiella risker är ungefär oförändrad och att både variationen och samvariationen i räntor är högre nu än vad de varit tidigare.
Dataskydd
Arbetet med att etablera en grundläggande nivå av dataskydd i verksamheten fortsatte under 2022. Fokus låg även detta år på förebyggande insatser, bland annat genom översyn och utvärdering av rutiner och processer samt utbildning och kunskapsspridning för att öka medarbetarnas medvetenhet om dataskyddsfrågor.
Direktionen fattade beslut om en ny policy för dataskydd där roller och ansvar förtydligades. Riksbankens dataskyddsnätverk, som inkluderar dataskyddsombudet, dataskyddssamordnaren och dataskyddsambassadörer, förstärktes med en ny tjänst i form av en dataskyddsjurist.
Krishantering och beredskap
Stärkt beredskap är en av Riksbankens fem strategiska prioriteringar. Inom Riksbanken omfattar begreppet både krisberedskap och civilt försvar. Krisberedskap består av
Krishantering
Året inleddes med att Riksbankens krisledning återigen aktiverades med anledning av coronapandemin. Rysslands invasion av Ukraina skiftade krisledningens fokus från pandemi till den säkerhetspolitiska situationen. Riksbanken satte in åtgärder för att stärka beredskapen att hantera störningar i den egna verksamheten, följde utvecklingen på de finansiella marknaderna och i ekonomin på nära håll samt förde löpande dialog med andra myndigheter, privata
83
| 2022/23:RB1 | BANKGEMENSAMMA OMRÅDEN |
| aktörer och andra centralbanker. Flera medarbetare på Riksbanken fick ned- | |
| prioritera ordinarie uppgifter och fokusera på frågor relaterade till omvärlds- | |
| bevakning och samverkan. |
Stärkt beredskap
Riksbanken fortsatte under året arbetet med att stärka sina förutsättningar att bedriva samhällsviktig verksamhet såväl under fredstida krissituationer (krisberedskap) som under höjd beredskap eller krig (civilt försvar). Riksbanken är en del av Sveriges totalförsvar och deltar aktivt tillsammans med andra myndigheter inom det finansiella området, i planeringen för det civila försvaret. En förutsättning som kom på plats under året var till exempel att all tillsvidareanställd personal krigsplacerades.
Riksbanken deltog under året i flera övningar för att öka förmågan att hantera en fredstida krissituation eller ett läge av höjd beredskap, exempelvis inom Finansiella sektorns
Förändrade mandat
Riksbanken ingår sedan den 1 oktober 2022 på frivillig basis i beredskapssektorn Finansiella tjänster. Finansinspektionen är sektorsansvarig myndighet och ska leda sektorns arbete med att samordna åtgärder inför och vid fredstida krissituationer och höjd beredskap. Sektorn består av fyra viktiga samhällsfunktioner
• betalningsförmedling
• finansiering och sparande
• finansiell stabilitet
• försäkring.
Förberedelserna inför Riksbankens utökade ansvar för beredskap enligt den nya riksbankslagen fortlöpte under 2022. Riksbanken ska enligt den nya lagen säkerställa allmänhetens möjligheter att göra betalningar såväl i fredstida krissituationer som under höjd beredskap. Ansvaret innebär bland annat att Riksbanken får definiera vilka företag som är av särskild betydelse för att betalningar ska fungera och därmed omfattas av krav på planering, utbildning, övning och deltagande i det arbete som Riksbanken leder.
Organisation
Lärdomar från coronapandemin innebar att vissa organisatoriska förändringar genomfördes under slutet av 2021. Stabschefen fick utökat mandat vid krishantering och en permanent krisledningsstab inrättades vid stabsavdelningen.
84
| BANKGEMENSAMMA OMRÅDEN | 2022/23:RB1 |
Under hanteringen av konsekvenserna av Rysslands invasion av Ukraina prövades den nya organisationen. Ett flertal beslut togs och erfarenheter så här långt visar att samordningen inom Riksbanken blivit effektivare.
Rysslands krig i Ukraina aktualiserade dessutom behovet av att långsiktigt stärka Riksbankens förmåga att verka i fredstida krissituationer och under höjd beredskap. Den 1 november 2022 flyttades därför flertalet resurser som arbetar med beredskap till avdelningen för verksamhetssupport.
85
2022/23:RB1
BALANSRÄKNING OCH
RESULTATRÄKNING
Sammanfattning
Balansräkning
Under 2022 minskade Riksbankens balansomslutning med 64 288 miljoner kronor. Värdepappersinnehavet i svenska kronor minskade med 156 354 miljoner kronor, främst till följd av direktionens beslut att utforma köpen under andra halvåret så att innehavet minskade. Syftet var att lägga om penningpolitiken i en mindre expansiv riktning. Dessutom har högre obligationsräntor medfört att marknadspriset på värdepappersinnehavet fallit.
Valutareserven ökade med 88 035 miljoner kronor främst till följd av direktionens beslut att redan under 2022 köpa utländsk valuta från banker motsvarande de valutalån som lånats upp från Riksgälden och som förfaller under våren 2023. Dessutom har kronförsvagningen medfört att de utländska tillgångarna blivit mer värda i kronor räknat.
Under perioden minskade posten Eget kapital med 3 936 miljoner kronor på grund av vinstutdelning på 3 900 miljoner kronor och omföring av föregående års resultat i enlighet med beslutad vinstdisposition. Eftersom Riksbanken redovisar en förlust om 80 734 miljoner kronor för 2022 kommer posten Eget kapital att bli negativ när riksdagen beslutat om Riksbankens vinstdisposition för 2022.
I tabellen nedan presenteras i sammandrag Riksbankens balansräkning och hur den förändrats jämfört med föregående år. För att undvika avvikelser vid jämförelse med de balansräkningsposter som presenteras under avsnittet Tillgångsförvaltning har upplupen ränta fördelats ut på respektive tillgångs- och skuldpost.
86
SAMMANFATTNING2022/23:RB1
Riksbankens tillgångar och skulder
Miljoner kronor
| 2022 | 2021 | Förändring | |
| Tillgångar | |||
| Guld | 76 488 | 66 680 | 9 808 |
| Fordringar på IMF | 116 053 | 102 804 | 13 249 |
| Valutareserv1 | 482 336 | 394 301 | 88 035 |
| Strukturella transaktioner | – | 19 000 | |
| Utlåningsfacilitet | – | 68 | |
| Värdepapper i svenska kronor | 823 744 | 980 098 | |
| Övriga tillgångar | 1 340 | 1 298 | 42 |
| Summa tillgångar | 1 499 961 | 1 564 249 | |
| Skulder | |||
| Utelöpande sedlar och mynt | 64 956 | 61 462 | 3 494 |
| Inlåningsfacilitet | 574 293 | 588 068 | |
| Emitterade skuldcertifikat | 583 848 | 535 007 | 48 841 |
| Skuld till Riksgälden i utländsk valuta2 | 76 140 | 127 408 | |
| Motpost till särskilda dragningsrätter | 90 833 | 82 288 | 8 545 |
| Övriga skulder | 11 087 | 9 422 | 1 665 |
| Avsättningar | 423 | 5 435 | |
| Värderegleringskonto | 116 563 | 88 707 | 27 856 |
| Eget kapital | 62 552 | 66 488 | |
| Redovisat resultat | |||
| Summa skulder | 1 499 961 | 1 564 249 |
1Posten Valutareserv består av banktillgodohavanden, lån och värdepapper som i balansräkningen redovisas under rubriken Fordringar i utländsk valuta på hemmahörande utanför Sverige.
2Skulden till Riksgälden redovisas i balansräkningen under posten Skulder i utländsk valuta till hemmahörande i Sverige.
Resultaträkning
Riksbankens resultat uppgick enligt resultaträkningen för 2022 till
Totalavkastningen av tillgångsförvaltningen uppgick till
87
2022/23:RB1SAMMANFATTNING
gångsförvaltningens resultat i avsnittet Tillgångsförvaltning. Av tabellen nedan framgår Riksbankens resultat fördelat på Riksbankens huvudsakliga tillgångsslag, det vill säga Guld, Valutareserv och Värdepapper i svenska kronor.
Resultatet för respektive tillgångsslag inkluderar orealiserade vinster och förluster som redovisas på värderegleringskontot i balansräkningen. Efter återläggning av detta orealiserade resultat motsvarar tabellens resultat det som redovisas i Riksbankens resultaträkning.
Förvaltningskostnaderna uppgick till
Riksbankens resultat
Miljoner kronor
| 2022 | 2021 | Förändring | |
| Guld | 9 808 | 3 783 | 6 025 |
| Orealiserat resultat på grund av förändring i | |||
| guldpris | 9 808 | 3 783 | 6 025 |
| Valutareserv3 | 13 631 | 23 048 | |
| Räntenetto | 6 292 | 2 339 | 3 953 |
| Realiserat resultat på grund av förändring i | |||
| räntor | 1 488 | ||
| Orealiserat resultat på grund av förändring i | |||
| räntor | 2 896 | ||
| Nedskrivning på grund av förändring i räntor | |||
| Realiserat resultat på grund av förändring i | |||
| valutakurs | 9 594 | 1 264 | 8 330 |
| Orealiserat resultat på grund av förändring i | |||
| valutakurs | 37 821 | 26 255 | 11 596 |
| Avgifter | |||
| Värdepapper i svenska kronor | |||
| Räntenetto | 3 581 | 1 488 | 2 093 |
| Realiserat resultat på grund av förändring i | |||
| räntor | 247 | – | 247 |
| Orealiserat resultat på grund av förändring i | |||
| räntor | |||
| Nedskrivning på grund av förändring i räntor | |||
| Utlåning i svenska kronor4 | 3 | 57 | |
| Inlåning i svenska kronor5 | 541 | ||
| Skuld till Riksgälden i utländsk valuta | |||
| Räntekostnader | 536 | ||
| Orealiserat resultat på grund av förändring i | |||
| valutakurs | |||
| IMF tillgångar och skulder | 2 833 | 1 466 | 1 367 |
| Räntenetto | 435 | 9 | 426 |
| Realiserat resultat på grund av förändring i | |||
| valutakurs | 52 | 29 | 23 |
88
SAMMANFATTNING2022/23:RB1
| 2022 | 2021 | Förändring | |
| Orealiserat resultat på grund av förändring i | |||
| valutakurs | 2 346 | 1 428 | 918 |
| Totalavkastning tillgångsförvaltningen | 15 367 | ||
| Förändring riskavsättning | 5 000 | – | 5 000 |
| Förvaltningsräntenetto och förvaltningsin- | |||
| täkter | 232 | 301 | |
| Förvaltningskostnader | |||
| Totalt resultat | 14 610 | ||
| Återläggning av orealiserat resultat ovan6 | |||
| Bokfört resultat i resultaträkningen |
3Valutareservsresultatet inkluderar avkastningen från inlåningsrepor i valuta.
4Utlåning i svenska kronor avser räntenetto för balansräkningsposterna Strukturella transaktioner och Utlåningsfacilitet.
5Inlåning i svenska kronor avser räntenetto för balansräkningsposterna Inlåningsfacilitet och Emitterade skuldcertifikat.
6Återläggningen motsvarar förändring av värderegleringskontot. Orealiserat resultat avser dels befintliga innehav, dels återföring av orealiserade vinster i fråga om innehav som sålts under året.
89
2022/23:RB1
Redovisningsprinciper
Riksbankens balansräkning och resultaträkning har upprättats enligt riksbankslagen med tillämpning av Regler för bokföring och årsredovisning i Sveriges riksbank, som senast uppdaterades av direktionen den 8 juni 2022 (dnr
Reglerna för löpande bokföring hänvisar till förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring, och reglerna för årsredovisning hänvisar till Europeiska centralbankssystemets (ECBS) riktlinje för redovisning, (EU) 2016/2249 (ECB/2016/34) ändrad enligt (EU) 2019/2217 (ECB/2019/34) samt (EU) 2021/2041 (ECB/2021/51).
Riksbanken ska enligt 10 kap. 3 § riksbankslagen i de delar som nu är aktuella tillämpa ECBS riktlinje för redovisning.
Det är
Riksbanken avviker från ECBS redovisningsriktlinje på följande punkter:
•I uppställningsformen för balansräkningen har begreppen ”euro” och ”euroområdet” ersatts med ”svenska kronor” respektive ”Sverige” eftersom Sverige inte har infört euro som betalningsmedel.
•Avskrivningstiden för byggnader uppgår till 50 år i stället för 25 år eftersom 50 år bedöms spegla den faktiska livslängden för Riksbankens byggnader bättre. Mindre avvikelser finns även för andra anläggningstillgångar.
•Riksbankens beloppsgräns för aktivering av anläggningstillgångar är 20 000 kronor i stället för 10 000 euro, vilket motiveras av att en lägre aktiveringsgräns bedöms ge en bättre kontroll över Riksbankens anläggningstillgångar.
•Undervärden på diskonteringspapper med löptid över ett år vid förvärvstillfället amorteras linjärt i stället för enligt internräntemetoden. Avvikelsen motiveras av att den bedöms ge en mer transparent redovisning av amorteringarna, och dessutom medför den att amorteringar för samtliga värdepapper redovisas på samma sätt.
Avvikelserna från ECBS redovisningsriktlinje framgår av Regler för bokföring och årsredovisning i Sveriges riksbank.
Kassaflödesanalysen presenteras som en del av årsredovisningen, vilket inte är ett krav enligt ECBS:s redovisningsriktlinje. Analysen har tagits fram
90
REDOVISNINGSPRINCIPER2022/23:RB1
med vägledning av den internationella redovisningsstandarden IAS 7. Avvikelsen motiveras av att kassaflödesanalysen tillför värdefull information om framför allt resultatet och förändringen i likvida medel.
Ändrade redovisningsprinciper
Inget byte av redovisningsprinciper gjordes under 2022.
Grundläggande redovisningsprinciper
Följande grundläggande redovisningsprinciper har tillämpats:
•Redovisningen ska återspegla den ekonomiska verkligheten och präglas av öppenhet.
•Värderingen av tillgångar och skulder liksom resultatavräkningen ska präglas av försiktighet.
•Avvikelser från redovisningsprinciperna får endast förekomma om det är rimligt att betrakta sådana avvikelser som oväsentliga totalt sett mot bakgrund av Riksbankens bokslut.
•Kriterierna för värdering av balansräkningsposter och för resultatavräkning ska tillämpas konsekvent.
•Vid värderingen av tillgångar och skulder ska det förutsättas att verksamheten kommer att fortsätta.
•Inkomster och utgifter ska redovisas som intäkter och kostnader under den redovisningsperiod då de intjänas eller uppkommer oavsett tidpunkten för betalning.
•Tillgångar och skulder ska justeras så att hänsyn tas till händelser som inträffar mellan räkenskapsårets utgång och den dag då direktionen godkänner årsredovisningen, förutsatt att dessa händelser har påverkat värdet på tillgångarna eller skulderna per bokslutsdagen.
Redovisning av tillgångar och skulder
Tillgångar och skulder redovisas i balansräkningen endast om det är sannolikt att ett eventuellt framtida ekonomiskt resultat med anknytning till tillgången eller skulden kommer att utgöra ett flöde till eller från Riksbanken och om i princip alla risker och rättigheter med anknytning till tillgången eller skulden har överlåtits till eller från Riksbanken.
Affärsredovisning
Valutatransaktioner och värdepapperstransaktioner bokförs i balansräkningen på likviddagen. Realiserade vinster och förluster från nettoförsäljningar bokförs på affärsdagen.
91
2022/23:RB1REDOVISNINGSPRINCIPER
Avsättning för finansiella risker
Avsättning för
Värderingsregler för balansräkningen
Guld och värdepapper värderas till de marknadsvalutakurser och marknadspriser som råder på bokslutsdagen. Enligt redovisningsreglerna finns det möjlighet att baserat på penningpolitiska överväganden värdera värdepapper som innehas i penningpolitiska syften till upplupet anskaffningsvärde med avdrag för eventuell värdeminskning. Riksbanken har inte valt att tillämpa denna värderingsmetod. Nedanstående valutakurser användes för omvärdering vid årets slut. I tabellen nedan har kurserna avrundats till fyra decimaler.
Valutakurser
| EUR/SEK | 11,1450 | 10,2857 |
| USD/SEK | 10,4177 | 9,0400 |
| GBP/SEK | 12,5817 | 12,2426 |
| AUD/SEK | 7,0897 | 6,5707 |
| CAD/SEK | 7,6985 | 7,1435 |
| SDR/SEK | 13,9212 | 12,6684 |
| NOK/SEK | 1,0589 | 1,0260 |
| JPY/SEK | 0,0790 | 0,0785 |
| DKK/SEK | 1,4989 | 1,3825 |
| Källa: Bloomberg. |
Fordringar, tillgodohavanden och skulder värderas till det nominella värdet. Belopp i utländsk valuta omräknas till bokslutsdagens valutakurs med undantag för fordringar och skulder som redovisas under posterna Övriga tillgångar och Övriga skulder. Dessa värderas till affärsdagens valutakurs.
Aktier och andelar värderas till anskaffningsvärdet.
Materiella och immateriella anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärdet och skrivs av enligt plan. Avskrivningstiden för byggnader är 50 år och för övriga fastighetsanläggningar
Reverserade transaktioner
Repoavtal redovisas som lånetransaktioner i stället för att påverka värdepappers- eller guldinnehavet. Med repoavtal avses ett avtal om försäljning av tillgångar, som värdepapper och guld, där säljaren samtidigt förbinder sig att
92
REDOVISNINGSPRINCIPER2022/23:RB1
köpa tillbaka motsvarande tillgångar till ett överenskommet pris vid en framtida tidpunkt.
De tillgångar som Riksbanken lämnar som säkerhet vid inlåningsrepor redovisas även i fortsättningen i balansräkningen och värderas enligt de regler som gäller för Riksbankens övriga värdepappers- och guldinnehav. Belopp som motsvarar köpeskillingen redovisas som skuld, och de överförda tillgångarna redovisas inom linjen.
Tillgångar som Riksbanken får vid utlåningsrepor redovisas inte i balansräkningen eftersom de är att betrakta som säkerhet för lån. Belopp som motsvarar köpeskillingen redovisas som en fordran. Skillnaden mellan repans båda likvidbelopp (avista och termin) periodiseras över repans löptid.
Transaktioner som genomförs inom ramen för avtal om automatiserade repor redovisas i balansräkningen endast om säkerheten ställts i form av kontanter som betalats in till ett konto hos Riksbanken.
Sedlar och mynt
Balansräkningsposten Utelöpande sedlar och mynt motsvaras av det nominella värdet och beräknas genom att värdet motsvarande de sedlar och mynt som Riksbanken har tagit emot från tillverkarna reduceras dels med värdet motsvarande de sedlar och mynt som ingår i Riksbankens lager, dels med värdet motsvarande de sedlar och mynt som Riksbanken har makulerat och avskrivit. Utelöpande sedlar och mynt som har upphört att vara lagliga betalningsmedel förs till resultaträkningen senast när de inte längre löses in av Riksbanken. De ska dock föras till resultaträkningen tidigare om endast ett mindre belopp förväntas återstå att lösa in och Riksbanken samtidigt gör en avsättning för detta belopp. Utelöpande minnesmynt och minnessedlar ska föras till resultaträkningen när utgåvan varit utelöpande i över tio år.
Resultatavräkning
Realiserade vinster och realiserade förluster förs till resultaträkningen. Orealiserade vinster förs till ett värderegleringskonto i balansräkningen. Orealiserade förluster förs till resultaträkningen om de överstiger oreali-
serade vinster som eventuellt sedan tidigare finns bokförda på det korresponderande värderegleringskontot. Orealiserade förluster som förs till resultaträkningen får inte återföras mot nya orealiserade vinster de påföljande åren. Orealiserade förluster i ett visst värdepapper, en viss valuta eller guld nettas inte mot orealiserade vinster i andra värdepapper, valutor eller guld.
Överkurser och underkurser på förvärvade värdepapper beräknas och redovisas som en del av ränteintäkterna och skrivs av under värdepapperens återstående löptid.
Värderingsjusteringar av IMF:s tillgodohavanden i svenska kronor avräknas mot de valutakursomvärderingar som är hänförliga till Riksbankens kvot i IMF. Kontoinnehavet i svenska kronor har IMF valutakurssäkrat mot SDR,
93
2022/23:RB1REDOVISNINGSPRINCIPER
vilket innebär att det uppstår valutakursomräkningar. Denna princip innebär att kronkontoinnehavet värderas som om det vore i SDR i stället för i svenska kronor.
Transaktionskostnader
För guld, instrument i utländsk valuta och värdepapper används genomsnittsmetoden dagligen för att fastställa anskaffningskostnaden för sålda poster när valutakurs- och priseffekter beräknas. Vid nettoförvärv av valutor och guld läggs den genomsnittliga anskaffningskostnaden för dagens förvärv av varje enskild valuta och guld till den föregående dagens innehav så att man får fram ett nytt vägt genomsnitt av valutakursen eller guldpriset. Vid nettoförsäljning beräknas det realiserade resultatet baserat på den genomsnittliga anskaffningskostnaden den föregående dagen för innehavet i fråga.
Derivatinstrument
Derivatinstrument värderas kontrakt för kontrakt inom varje grupp av derivatinstrument. Grupper med ett positivt värde redovisas som en tillgång och grupper med ett negativt värde som en skuld.
Valutaterminer bokförs till ett värde som motsvarar kontraktets valutabelopp multiplicerat med skillnaden mellan bokslutsdagens och affärsdagens valutakurs (avista). Skillnaden mellan affärsdagens valutakurs (avista) och den avtalade terminsvalutakursen periodiseras som ränta under kontraktets löptid. På affärsdagen bokförs såld valuta, multiplicerad med skillnaden mellan affärsdagens valutakurs (avista) och den genomsnittliga anskaffningskursen, som realiserat resultat.
Avistaledet i valutaswappar bokförs på likviddagen till affärsdagens valutakurs (avista). Terminsledet i valutaswappar bokförs på samma sätt som valutaterminer, det vill säga till ett värde som motsvarar kontraktets valutabelopp multiplicerat med skillnaden mellan bokslutsdagens och affärsdagens valutakurs (avista). Skillnaden mellan affärsdagens valutakurs (avista) och den avtalade terminsvalutakursen periodiseras som ränta under kontraktets löptid. Till skillnad från vid valutaterminer uppkommer inga realiserade valutakursresultat vid bokföring av valutaswappar.
Futurekontrakt bokförs dagligen som realiserat resultat till ett belopp som motsvarar det värde som beräknats vid den dagliga avräkningen.
94
2022/23:RB1
Balansräkning
Miljoner kronor
| Tillgångar | |||
| Guld | Not 1 | 76 488 | 66 680 |
Fordringar i utländsk valuta på hemmahörande utanför Sverige
Fordringar på IMF
Banktillgodohavanden, lån och värdepapper
Utlåning i svenska kronor till kreditinstitut i Sverige relaterad till penningpolitiska transaktioner
Strukturella transaktioner
Utlåningsfacilitet
Värdepapper i svenska kronor utgivna av hemmahörande i Sverige
Övriga tillgångar
Materiella och immateriella anläggningstillgångar
Finansiella tillgångar
Derivatinstrument
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
Övriga tillgångar
| Not 2 | 115 530 | 102 794 |
| Not 3 | 480 274 | 392 994 |
| 595 804 | 495 788 |
| Not 4 | – | 19 000 |
| Not 5 | – | 68 |
| – | 19 068 | |
| Not 6 | 819 664 | 974 712 |
| Not 7 | 600 | 576 |
| Not 8 | 554 | 554 |
| Not 9 | – | – |
| Not 10 | 6 721 | 6 725 |
| Not 11 | 130 | 146 |
| 8 005 | 8 001 |
| Summa tillgångar | 1 499 961 | 1 564 249 |
95
2022/23:RB1BALANSRÄKNING
| Skulder och eget kapital | |||
| Utelöpande sedlar och mynt | |||
| Sedlar | Not 12 | 61 798 | 58 315 |
| Mynt | Not 13 | 3 158 | 3 147 |
| 64 956 | 61 462 | ||
| Skulder i svenska kronor till | |||
| kreditinstitut i Sverige relaterade till | |||
| penningpolitiska transaktioner | |||
| Inlåningsfacilitet | Not 14 | 574 293 | 588 068 |
| Finjusterande transaktioner | Not 15 | – | – |
| 574 293 | 588 068 | ||
| Övriga skulder i svenska kronor till | |||
| kreditinstitut i Sverige | Not 16 | 268 | 108 |
| Emitterade skuldcertifikat | Not 17 | 583 726 | 535 007 |
| Skulder i svenska kronor till övriga | |||
| hemmahörande i Sverige | Not 18 | 2 436 | 806 |
| Skulder i svenska kronor till | |||
| hemmahörande utanför Sverige | Not 19 | 8 230 | 8 363 |
| Skulder i utländsk valuta till | |||
| hemmahörande i Sverige | Not 20 | 75 586 | 126 651 |
| Skulder i utländsk valuta till hemma- | |||
| hörande utanför Sverige | Not 21 | – | – |
| Motpost till särskilda dragningsrätter | |||
| som tilldelats av IMF | Not 22 | 90 417 | 82 280 |
| Övriga skulder | |||
| Derivatinstrument | Not 23 | – | – |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | Not 24 | 1 174 | 845 |
| Övriga skulder | Not 25 | 71 | 65 |
| 1 245 | 910 | ||
| Avsättningar | Not 26 | 423 | 5 435 |
| Värderegleringskonton | Not 27 | 116 563 | 88 707 |
Tabellen fortsätter på nästa sida.
96
BALANSRÄKNING2022/23:RB1
| Skulder och eget kapital | |||
| Eget kapital | |||
| Grundfond | Not 28 | 1 000 | 1 000 |
| Reserver | Not 29 | 61 552 | 65 488 |
| 62 552 | 66 488 | ||
| Årets resultat | |||
| Summa skulder och eget kapital | 1 499 961 | 1 564 249 |
97
2022/23:RB1
Resultaträkning
| Miljoner kronor | 2022 | 2021 | |
| Ränteintäkter | Not 30 | 11 661 | 4 557 |
| Räntekostnader | Not 31 | ||
| Nettoresultat av finansiella transaktioner, | |||
| nedskrivningar och riskavsättningar | Not 32 | ||
| Avgifts- och provisionsintäkter | Not 33 | 143 | 129 |
| Avgifts- och provisionskostnader | Not 34 | ||
| Erhållna utdelningar | Not 35 | 64 | 110 |
| Övriga intäkter | Not 36 | 31 | 59 |
| Summa nettointäkter | 1 022 | ||
| Personalkostnader | Not 37 | ||
| Administrationskostnader | Not 38 | ||
| Avskrivningar av materiella och immateriella an- | |||
| läggningstillgångar | Not 39 | ||
| Sedel- och myntkostnader | Not 40 | ||
| Summa kostnader | |||
| Årets resultat |
98
2022/23:RB1
Kassaflödesanalys
Miljoner kronor
LÖPANDE VERKSAMHET
Kassaflöde från den löpande verksamhetens resultat Erhållna räntor
Betalda räntor
Erhållet netto av finansiella transaktioner Erhållna avgifter och provisioner Betalda avgifter och provisioner Övriga inbetalningar
Betalda förvaltningskostnader
Kassaflöde från den löpande verksamhetens tillgångar Fordringar på IMF
Värdepapper i utländsk valuta Strukturella transaktioner Värdepapper i svenska kronor Övriga tillgångsposter
Kassaflöde från den löpande verksamhetens skulder Utelöpande sedlar och mynt
Skulder i svenska kronor till kreditinstitut i Sverige relaterade till penningpolitiska transaktioner
Emitterade skuldcertifikat
Skulder i svenska kronor till hemmahörande utanför Sverige
Skulder i utländsk valuta till hemmahörande i Sverige Skulder i utländsk valuta till hemmahörande utanför Sverige
Övriga skuldposter
Kassaflöde från den löpande verksamheten
Tabellen fortsätter på nästa sida.
| 11 816 | 3 184 |
| 2 781 | |
| 143 | 129 |
| 31 | 42 |
| 3 122 | |
| 1 571 | |
| 3 722 | |
| 19 000 | 148 500 |
| 82 129 | |
| 19 721 | |
| 3 494 | |
| 93 494 | |
| 48 719 | 155 005 |
| 6 715 | |
| – | – |
| 56 199 | |
| 252 879 | |
| 7 458 |
99
2022/23:RB1KASSAFLÖDESANALYS
| INVESTERINGSVERKSAMHET | ||
| Förvärv och avyttringar av materiella och immateriella an- | ||
| läggningstillgångar | ||
| Förvärv och avyttringar av finansiella tillgångar | – | |
| Erhållen utdelning | 64 | 110 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | 63 | |
| FINANSIERINGSVERKSAMHET | ||
| Inleverans till statskassan | ||
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | ||
| Periodens kassaflöde | 721 | |
| Likvida medel vid periodens början | 96 478 | 87 673 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 7 458 | |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | 63 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | ||
| Kursdifferens i likvida medel | 10 685 | 8 084 |
| Likvida medel vid periodens slut | 57 812 | 96 478 |
| Specifikation av likvida medel | ||
| Bankkonton, bankutlåning och utlåningsrepor i utländsk | ||
| valuta, se not 3 | 57 812 | 96 410 |
| Utlåningsfacilitet | – | 68 |
| Summa likvida medel | 57 812 | 96 478 |
Kassaflödesanalysen visar in- och utbetalningar under perioden samt likvida medel vid periodens början och slut. Analysen delas in i betalningar från den löpande verksamheten, investeringsverksamheten och finansieringsverksamheten.
Riksbanken kan i teorin skapa en obegränsad mängd likviditet i den nationella valutan. I praktiken begränsas denna kapacitet av mängden tillgångar som Riksbanken accepterar som säkerheter i sin utlåning och mängden tillgångar som Riksbanken kan köpa alternativt placera i.
100
KASSAFLÖDESANALYS2022/23:RB1
Den löpande verksamheten
Kassaflöden som är hänförliga till den löpande verksamheten kommer från Riksbankens huvudsakliga verksamhet. Kassaflödet från den löpande verksamhetens resultat utgår från Riksbankens bokförda resultat. Justeringar görs för poster som inte påverkar kassaflödet eller inte hör till den löpande verksamheten. Därutöver ingår kassaflödespåverkande förändringar av sådana balansräkningsposter som ingår i den löpande verksamheten.
Investeringsverksamheten
Investeringsverksamheten består av förvärv och försäljningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar samt de aktier och andelar som redovisas under posten Finansiella tillgångar. Därutöver ingår utdelning från aktie- och andelsinnehavet.
Finansieringsverksamheten
Finansieringsverksamheten består av förändringar i det egna kapitalet som normalt sker genom utdelning, även kallad inleverans till statskassan.
101
2022/23:RB1
Noter
Miljoner kronor
Sifferuppgifter inom parentes avser 2021.
Not 1 Guld
| Kvantitet | ||
| Uns (miljoner) | 4,0421 | 4,0421 |
| Pris | ||
| Amerikanska dollar/uns | 1 816,4217 | 1 824,8460 |
| Kronor/amerikanska dollar | 10,4177 | 9,0400 |
| Bokfört värde | 76 488 | 66 680 |
Per den 31 december 2022 innehar Riksbanken 4 miljoner uns (troy/oz) guld (4), vilket motsvarar 125,7 ton. Under 2022 avyttrades inget guld.
Not 2 Fordringar på IMF
| Särskilda dragningsrätter | 93 273 | 84 762 |
| Reservposition i IMF | ||
| Insatskapital (kvot) | 61 671 | 56 121 |
| IMF kronkonto | ||
| 17 886 | 14 536 | |
| PRGT (Poverty Reduction and Growth Trust) | 4 070 | 2 825 |
| NAB (New Arrangements to Borrow) | 301 | 671 |
| Summa | 115 530 | 102 794 |
Riksbankens innehav av särskilda dragningsrätter (SDR) uppgår till 6 700 miljoner SDR (6 691). Ett belopp motsvarande de SDR som sammanlagt tilldelades av IMF redovisas som skuld (se not 22). Vid utgången av 2022 var SDR- innehavet 206 miljoner högre än tilldelningen, vilket motsvarar 2 856 miljoner kronor.
Under posten Reservposition i IMF nettoredovisas Riksbankens insatskapital (kvoten) i IMF om 4 430 miljoner SDR, med IMF:s konto för svenska kronor. IMF:s konto i svenska kronor är ett skuldkonto som visar hur stor andel av insatskapitalet som Riksbanken har betalat in till IMF i svenska kronor. Nettoredovisningen av dessa poster medför att endast den del av insatskapitalet som IMF använder för utlåning till medlemsländer redovisas som fordran på IMF. Kontoinnehavet i svenska kronor har IMF valutakurssäkrat mot SDR, vilket innebär att det uppstår valutakursomräkningar.
Vid utgången av 2022 uppgick Riksbankens
102
NOTER2022/23:RB1
Den 23 december 2022 återbetalade IMF de medel som IMF under tidigare år ansamlat som en buffert genom att bland annat göra avdrag från räntebetalningar som avser Riksbankens reservposition i IMF. Återbetalningen uppgick till 11,3 miljoner SDR och gjordes till Riksbankens
Not 3 Banktillgodohavanden, lån och värdepapper
| Bankkonton | 2 350 | 15 961 |
| Bankutlåning | 55 462 | 80 449 |
| Utlåningsrepor | – | – |
| Obligationer | 422 462 | 296 584 |
| Korta värdepapper | – | – |
| Summa | 480 274 | 392 994 |
Banktillgodohavandena och värdepapperen är utgivna i euro, amerikanska dollar, brittiska pund, australiska dollar, kanadensiska dollar, norska kronor, danska kronor och japanska yen. Fördelningen framgår av tabellen nedan. Värdepapperen har värderats till noterade priser.
Valutafördelning över banktillgodohavanden, lån och värdepapper
| Euro | 100 844 | 76 356 |
| Amerikanska dollar | 303 855 | 252 452 |
| Brittiska pund | 25 283 | 17 511 |
| Australiska dollar | 20 552 | 16 496 |
| Kanadensiska dollar | 12 088 | 16 991 |
| Norska kronor | 11 937 | 8 690 |
| Danska kronor | 5 714 | 4 498 |
| Japanska yen | 0 | 0 |
| Summa | 480 274 | 392 994 |
103
2022/23:RB1NOTER
Fördelningen av banktillgodohavanden, lån och värdepapper enligt löptid framgår av tabellen nedan.
Löptid för banktillgodohavanden, lån och värdepapper
| Löptid | Banktillg. och lån | Värdepapper | |
| Upp till 1 månad | 47 614 | 1 470 | |
| Över 1 månad, upp till 3 månader | – | 8 323 | |
| Över 3 månader, upp till 1 år | 10 198 | 39 124 | |
| Över 1 | år, upp till 5 år | – | 254 130 |
| Över 5 | år | – | 119 415 |
| Summa | 57 812 | 422 462 | |
Under 2022 deltog Riksbanken inte i något automatiserat värdepapperslåneprogram.
Not 4 Strukturella transaktioner
Under denna post redovisades Riksbankens utlåning till banker till följd av coronapandemin. Under året förföll lån till bankerna för vidareutlåning till företag till ett värde av 19 000 miljoner kronor och förnyades inte. Räntan för vidareutlåning till företag motsvarade Riksbankens styrränta.
Not 5 Utlåningsfacilitet
Under denna post redovisas utlåning över natten till bankerna på deras RIX- konton i Riksbanken. Utlåningen sker mot säkerhet, och räntan på utlåningsfaciliteten motsvarar Riksbankens styrränta plus 0,10 procentenheter.
Not 6 Värdepapper i svenska kronor utgivna av hemmahörande i Sverige
Under 2012 började Riksbanken förvärva värdepapper i svenska kronor för att med kort varsel kunna genomföra köp av svenska värdepapper, antingen för att säkerställa den finansiella stabiliteten eller för att bidra till en bättre fungerande transmissionsmekanism vid ett krisläge i det finansiella systemet.
Från 2015 utökade Riksbanken värdepappersinnehavet för att göra penningpolitiken mer expansiv. Under
Värdepapperen har värderats till noterade priser.
104
NOTER2022/23:RB1
Fördelning av värdepapper i svenska kronor
| Statsskuldväxlar | 2 490 | 19 972 |
| Statsobligationer | 339 747 | 422 368 |
| Säkerställda obligationer (bostadsobligationer) | 348 205 | 413 137 |
| Kommunobligationer | 118 641 | 106 955 |
| Företagsobligationer | 10 581 | 12 280 |
| Företagscertifikat | – | – |
| Summa | 819 664 | 974 712 |
Fördelningen av värdepapper i svenska kronor enligt återstående löptid framgår av tabellen nedan.
Löptid för värdepapper i svenska kronor
| Löptid | Värdepapper | ||
| Upp till 1 månad | 289 | 1 060 | |
| Över 1 månad, upp till 3 månader | 32 178 | 12 672 | |
| Över 3 månader, upp till 1 år | 147 312 | 163 665 | |
| Över 1 | år, upp till 5 år | 453 203 | 593 997 |
| Över 5 | år | 186 682 | 203 318 |
| Summa | 819 664 | 974 712 | |
105
2022/23:RB1NOTER
Not 7 Materiella och immateriella anläggningstillgångar
| Byggnader och mark | ||
| Anskaffningsvärde, årets början | 618 | 616 |
| Årets förvärv | 22 | 2 |
| Årets avyttringar | – | – |
| Anskaffningsvärde, årets slut | 640 | 618 |
| Ack. avskrivningar, årets början | ||
| Årets avskrivningar | ||
| Årets avyttringar | – | – |
| Ack. avskrivningar, årets slut | ||
| Bokfört värde | 298 | 295 |
| Maskiner och inventarier | ||
| Anskaffningsvärde, årets början | 773 | 736 |
| Årets förvärv | 68 | 42 |
| Årets avyttringar | ||
| Anskaffningsvärde, årets slut | 832 | 773 |
| Ack. avskrivningar, årets början | ||
| Årets avskrivningar | ||
| Årets avyttringar | 9 | 5 |
| Årets nedskrivning | – | – |
| Ack. avskrivningar, årets slut | ||
| Bokfört värde | 302 | 281 |
| Summa bokfört värde | 600 | 576 |
| Taxeringsvärde | ||
| Byggnader | 7 | – |
| Mark | 2 | – |
Under posten Byggnader och mark redovisas tre fastigheter, huvudkontoret i Stockholm samt kontantförsörjningskontoren i Sigtuna kommun (Broby) och Falun. Huvudkontoret och kontoret i Broby klassificeras som specialenheter och är därför inte skattepliktiga. Kontoret i Falun förvärvades under december 2022 och en ansökan om att klassificera kontoret som en specialenhet har lämnats in.
Årets förvärv 2022 avser bland annat fastigheten i Falun till ett värde av 40 miljoner kronor och
I posten Bokfört värde maskiner och inventarier ingår immateriella anläggningstillgångar i form av applikationssystem värda 127 miljoner kronor (138).
106
NOTER2022/23:RB1
Not 8 Finansiella tillgångar
| Aktier och andelar | ||
| Bank for International Settlements | ||
| 17 244 aktier à nominellt 5 000 SDR varav 25 % är inbetalt | 441 | 441 |
| Europeiska centralbanken | ||
| Andelsvärde 12 092 886,02 euro | 110 | 110 |
| Swift | ||
| 43 aktier (16) | 3 | 3 |
| Summa | 554 | 554 |
Centralbanker inom Europeiska centralbankssystemet (ECBS) som inte ingår i eurosystemet är skyldiga att betala in 3,75 procent av sin kapitalandel till ECB. Riksbankens kapitalandel uppgick per den 31 december 2022 till 2,9790 procent och ECB:s totala andelskapital till 10 825 007 069,61 euro. Kapitalandelen baseras på respektive lands BNP och antal invånare och beräknas vart femte år. Den inbetalda andelen ska täcka vissa administrationskostnader för deltagande i ECBS. Centralbanker inom ECBS som inte ingår i eurosystemet har ingen rätt att få vinstutdelning från ECB och har heller ingen skyldighet att täcka eventuella förluster hos ECB.
Not 9 Derivatinstrument
Under denna post redovisas derivatinstrumentgrupper med positivt värde.
Not 10 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
| Fordringar på IMF | 523 | 10 |
| Obligationer i utländsk valuta | 2 062 | 1 307 |
| Derivatinstrument | 0 | – |
| Statsobligationer i svenska kronor | 2 080 | 3 240 |
| Säkerställda obligationer i svenska kronor | 1 468 | 1 725 |
| Kommunobligationer i svenska kronor | 488 | 394 |
| Företagsobligationer i svenska kronor | 44 | 27 |
| Övrigt | 56 | 22 |
| Summa | 6 721 | 6 725 |
107
2022/23:RB1NOTER
Not 11 Övriga tillgångar
| Personallån | 96 | 108 |
| Kundfordringar | 0 | 1 |
| Momsfordran | 11 | 7 |
| Banktillgodohavanden | 23 | 30 |
| Övrigt | 0 | 0 |
| Summa | 130 | 146 |
Not 12 Sedlar
| 1 000 kronor | 2 048 | 2 276 |
| 500 kronor | 45 548 | 42 049 |
| 200 kronor | 4 444 | 4 308 |
| 100 kronor | 2 706 | 2 583 |
| 50 kronor | 834 | 803 |
| 20 kronor | 986 | 969 |
| Ogiltiga sedlar | 5 232 | 5 327 |
| Summa | 61 798 | 58 315 |
De utelöpande sedlarna fördelar sig på ovanstående valörer. Posten Ogiltiga sedlar innehåller utelöpande sedlar som upphörde att vara lagliga betalningsmedel vid utgången av 2013, juni 2016 och juni 2017. Sedlar som har varit ogiltiga i över tio år skrivs normalt av från den utelöpande sedelskulden. Samtidigt görs då en avsättning för det belopp som beräknas återstå att lösa in, och resterande del bokförs som intäkt. Riksbanken får lösa in ogiltiga sedlar om det finns särskilda skäl. Vid utgången av 2022 uppgick värdet på de sedlar som Riksbanken mottagit men ännu inte beslutat att lösa in till 24 miljoner kronor (22).
Not 13 Mynt
| 10 kronor | 2 045 | 2 071 |
| 5 kronor | 511 | 502 |
| 2 kronor | 390 | 370 |
| 1 krona | 212 | 204 |
| Minnesmynt | – | – |
| Summa | 3 158 | 3 147 |
De utelöpande mynten fördelar sig på ovanstående valörer.
108
NOTER2022/23:RB1
Not 14 Inlåningsfacilitet
Under denna post redovisas inlåning över natten från Riksbankens penningpolitiska motparter på deras
Not 15 Finjusterande transaktioner
Under denna post redovisades inlåning vars syfte var att finjustera likviditeten i banksystemet. De finjusterande transaktionerna upphörde den 9 oktober 2019.
Not 16 Övriga skulder i svenska kronor till kreditinstitut i Sverige
Under denna post redovisas inlåning över natten på
Not 17 Emitterade skuldcertifikat
Under denna post redovisas Riksbankens emissioner av skuldcertifikat, gjorda för att dra in likviditet från det finansiella systemet. Denna inlåning görs till styrräntan, med en löptid på i regel en vecka. Volymen av utestående riksbankscertifikat styrs av bankernas efterfrågan upp till en övre gräns som Riksbanken fastställer för att anpassa likviditeten i betalningssystemet till aktuella penningpolitiska beslut. Under större delen av 2020 valde Riksbanken att begränsa volymen av riksbankscertifikat till 380 000 miljoner kronor, för att låta reserverna i betalningssystemet växa i takt med Riksbankens utlåning och värdepappersköp i kronor. Den 4 maj 2021 begränsades emissionsvolymen till hälften av det utestående likviditetsöverskottet i RIX, för att se till att det ska finnas gott om extra daglig likviditet i RIX under pandemikrisen samtidigt som marknadens dagslåneräntor kan hållas nära Riksbankens styrränta. Posten har ökat under året främst till följd av beslutet att ersätta finansieringen av valutareserven från Riksgälden med inlåning i svenska kronor från banker.
Not 18 Skulder i svenska kronor till övriga hemmahörande i Sverige
Under denna post redovisas inlåning över natten på
Not 19 Skulder i svenska kronor till hemmahörande utanför Sverige
Under denna post redovisas konton i svenska kronor som Riksbanken håller för andra centralbankers och internationella organisationers räkning. Dessutom redovisas
109
2022/23:RB1NOTER
Not 20 Skulder i utländsk valuta till hemmahörande i Sverige
Under denna post redovisas sedan juni 2009 inlåning av utländsk valuta från Riksgälden. Inlåningen har gjorts för att förstärka valutareserven. Riksbanken beslutade i januari 2021 att ersätta valutainlåningen från Riksgälden med inlåning i svenska kronor från banker. Inlåningen i svenska kronor redovisas under skuldposterna Inlåningsfacilitet och Emitterade skuldcertifikat. Omvandlingen har successivt genomförts genom köp av valuta jämnt fördelat under perioden februari 2021 till och med den 31 december 2022. Under året förföll tre lån om totalt 6 500 miljoner USD (nominellt). Inlåningens valutafördelning framgår av tabellen nedan.
Inlåning av utländsk valuta
| Euro från Riksgälden | 44 482 | 41 052 |
| Amerikanska dollar från Riksgälden | 31 099 | 85 599 |
| Kontoinlåning från myndigheter | 5 | 0 |
| Summa | 75 586 | 126 651 |
Not 21 Skulder i utländsk valuta till hemmahörande utanför Sverige
Under denna post redovisades belopp motsvarande erhållen köpeskilling i utländsk valuta för inlåningsrepor.
Not 22 Motpost till särskilda dragningsrätter som tilldelats av IMF
Under denna post redovisas Riksbankens skuld motsvarande de särskilda dragningsrätter (SDR) som tilldelats av IMF. Den sammanlagda tilldelningen uppgår till 6 495 miljoner SDR (6 495). Det aktuella innehavet av SDR uppgår till 6 700 miljoner SDR (6 691) och redovisas under posten Fordringar på IMF (se not 2). Vid utgången av 2022 var
Not 23 Derivatinstrument
Under denna post redovisas derivatinstrument med negativt värde.
110
NOTER2022/23:RB1
Not 24 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
| Inlåningsrepor | – | – |
| Derivatinstrument | – | – |
| Inlåning Riksgälden | 559 | 757 |
| Emitterade skuldcertifikat | 122 | – |
| Motpost till särskilda dragningsrätter | 416 | 8 |
| Övrigt | 77 | 80 |
| Summa | 1 174 | 845 |
Not 25 Övriga skulder
| Leverantörsskuld | 49 | 43 |
| Övrigt | 22 | 22 |
| Summa | 71 | 65 |
Not 26 Avsättningar
| Pensionsskuld | 53 | 59 |
| Avskrivna sedlar och minnesmynt | 364 | 371 |
| Trygghetsstiftelsen | 6 | 5 |
| Finansiell riskavsättning | – | 5 000 |
| Summa | 423 | 5 435 |
Pensionsskulden har beräknats av Statens tjänstepensionsverk (SPV). Av pensionsskulden, inklusive särskild löneskatt, avser 52 miljoner kronor (58)
Posten Sedlar och minnesmynt avser den bedömda framtida kostnaden för skuldavskrivna sedlar och minnesmynt som Riksbanken fortfarande kan lösa in.
Posten Trygghetsstiftelsen avser avsättning för kompetensutveckling och kompetensväxling i enlighet med avtal med Trygghetsstiftelsen.
Posten Finansiell riskavsättning har återförts till resultatet med anledning av den redovisade förlusten.
111
2022/23:RB1NOTER
Not 27 Värderegleringskonton
| Priseffekt | 3 451 | 12 448 |
| Valutakurseffekt | 48 421 | 21 376 |
| Guldvärdeeffekt | 64 691 | 54 883 |
| Summa | 116 563 | 88 707 |
På särskilda värderegleringskonton redovisas sedan 2004 orealiserade vinster och förluster som utgörs av skillnaden mellan anskaffningsvärden och marknadsvärden. Vid övergången till 2004 beslutades att anskaffningsvärdena skulle motsvara marknadsvärdena per den 31 december 2003. Om de orealiserade förlusterna överstiger de orealiserade vinsterna vid årets slut redovisas skillnaden i resultaträkningen. Denna beräkning görs värdepapper för värdepapper och valuta för valuta.
Priseffekten består främst av orealiserade värdepappersvinster. Vid beräkningen av Riksbankens vinstdisposition justeras det redovisade resultatet med skillnaden mellan det ingående och det utgående värdet i priseffekten.
Priseffekt
| Utländska värdepapper | 57 | 3 357 |
| Statsskuldväxlar i svenska kronor | 0 | 3 |
| Statsobligationer i svenska kronor | 3 394 | 8 966 |
| Säkerställda obligationer i svenska kronor | 0 | 96 |
| Kommunobligationer i svenska kronor | 0 | 17 |
| Företagsobligationer i svenska kronor | 0 | 9 |
| Summa | 3 451 | 12 448 |
Valutakurseffekt
| Amerikanska dollar | 33 042 | 13 080 |
| Euro | 3 667 | 553 |
| Brittiska pund | 1 811 | 1 447 |
| Japanska yen | – | – |
| Australiska dollar | 2 252 | 1 410 |
| Kanadensiska dollar | 1 451 | 1 643 |
| Särskilda dragningsrätter | 4 920 | 2 574 |
| Norska kronor | 783 | 561 |
| Danska kronor | 495 | 108 |
| Summa | 48 421 | 21 376 |
112
NOTER2022/23:RB1
Not 28 Grundfond
Riksbanken ska enligt den gamla riksbankslagen ha en grundfond som uppgår till 1 000 miljoner kronor. Enligt den nya riksbankslagen ska Riksbankens grundfond uppgå till 40 000 miljoner kronor per den 1 januari 2023.
Not 29 Reserver
| Reservfond | 500 | 500 |
| Dispositionsfond | 41 638 | 40 345 |
| Resultatutjämningsfond | 19 414 | 24 643 |
| Summa | 61 552 | 65 488 |
Riksbanken ska enligt den gamla riksbankslagen ha en reservfond som uppgår till 500 miljoner kronor samt en dispositionsfond som inte är beloppsbestämd. Dispositionsfonden har tillsammans med den icke lagstadgade resultatutjämningsfonden sedan 1988 använts enligt riktlinjerna för Riksbankens vinstdisposition som fastställdes samma år. Därutöver har dispositionsfonden använts till att bokföra uppskrivningar av anläggningstillgångar 1994, aktier i BIS 1996 och guldinnehavet 1998. Vid utgången av 2022 uppgick det uppskrivna värdet motsvarande aktuellt guldinnehav till 8 604 miljoner kronor och aktuellt aktieinnehav i BIS till 235 miljoner kronor. Restvärdet för de anläggningstillgångar som skrevs upp 1994 uppgick vid utgången av 2022 till 41 miljoner kronor.
Enligt den nya riksbankslagen ska Riksbanken inte längre ha någon resultatutjämningsfond och dispositionsfonden ska namnändras till balanserade vinstmedel. Reservfonden ska finnas kvar men inga medel ska finnas avsatta per den 1 januari 2023. Detta innebär att Balanserade vinstmedel uppgår till 22 552 miljoner kronor per den 1 januari 2023. Omföringarna som gjorts mellan Riksbankens egna kapitalposter per den 1 januari 2023 i enlighet med den nya riksbankslagen framgår av tabellen nedan.
Förändring av Riksbankens egna kapitalposter i enlighet med den nya riksbankslagen
| Balanserade | Resultatutjäm- | |||
| Grundfond | Reservfond | vinstmedel | ningsfond | |
| Saldo den 31 december 2022 | 1 000 | 500 | 41 638 | 19 414 |
| Omföring inom eget kapital | 39 000 | |||
| Saldo den 1 januari 2023 | 40 000 | – | 22 552 | – |
Förändringen av posterna Grundfond, Reserver och Årets resultat förklaras av tabellen nedan.
113
2022/23:RB1NOTER
Förändring av posterna Grundfond, Reserver och Årets resultat
| Grundfond | Reserver | Årets resultat | |
| Saldo den 31 december 2020 | 1 000 | 76 561 | |
| Inleverans till statskassan | – | – | |
| Överföring till/från: | |||
| Resultatutjämningsfond | – | 2 264 | |
| Dispositionsfond | – | 13 337 | |
| Årets resultat | – | – | |
| Saldo den 31 december 2021 | 1 000 | 65 488 | |
| Inleverans till statskassan | – | – | |
| Överföring till/från: | |||
| Resultatutjämningsfond | – | 1 293 | |
| Dispositionsfond | – | 5 229 | |
| Årets resultat | – | – | |
| Saldo den 31 december 2022 | 1 000 | 61 552 |
Not 30 Ränteintäkter
| 2022 | 2021 | |
| Från utländska tillgångar: | ||
| SDR | 1 125 | 25 |
| Reservposition i IMF | 357 | 7 |
| PRGT (Poverty Reduction and Growth Trust) | 40 | 2 |
| NAB (New Arrangements to Borrow) | 4 | 0 |
| Bankkonton | 52 | – |
| Bankutlåning | 137 | 53 |
| Utlåningsrepor | 17 | – |
| Obligationer | 6 100 | 2 346 |
| Korta värdepapper | – | 0 |
| Derivatinstrument | 0 | 0 |
| 7 832 | 2 433 | |
| Från inhemska tillgångar och skulder: | ||
| Strukturella transaktioner | 3 | 57 |
| Statsobligationer i svenska kronor | 1 416 | 912 |
| Säkerställda obligationer i svenska kronor | 1 508 | 480 |
| Kommunobligationer i svenska kronor | 561 | 89 |
| Företagsobligationer i svenska kronor | 133 | 41 |
| Företagscertifikat i svenska kronor | – | 1 |
| Negativ ränta inlåningsfacilitet | 206 | 541 |
| Negativ ränta emitterade skuldcertifikat | – | 0 |
| Personallån | 1 | 1 |
| Korrespondentkonton (Loro) | 1 | 2 |
| 3 829 | 2 124 | |
| Summa | 11 661 | 4 557 |
114
NOTER2022/23:RB1
Not 31 Räntekostnader
| 2022 | 2021 | |
| Från utländska skulder och tillgångar: | ||
| Inlåning Riksgälden | ||
| Inlåningsrepor | – | |
| Motpost till särskilda dragningsrätter | ||
| Derivatinstrument | 0 | – |
| Bankkonton | – | |
| Övrigt | 0 | – |
| Från inhemska tillgångar: | ||
| Statsskuldväxlar | ||
| Emitterade skuldcertifikat | – | |
| Inlåningsfacilitet (RIX) | – | |
| Kontantdepåer | – | |
| Summa |
Not 32 Nettoresultat av finansiella transaktioner, nedskrivningar och riskavsättningar
| 2022 | 2021 | |
| Priseffekt: | ||
| Realiserat resultat utländska värdepapper | 1 488 | |
| Nedskrivning utländska värdepapperspriser | ||
| Realiserat resultat inhemska värdepapper | 247 | – |
| Nedskrivning inhemska värdepapperspriser | ||
| Valutakurseffekt: | ||
| Realiserade valutakurseffekter | 9 646 | 1 293 |
| Nedskrivning valutor | – | – |
| 9 646 | 1 293 | |
| Guldvärdeeffekt: | ||
| Realiserade guldvärdeeffekter | – | – |
| Nedskrivning guld | – | – |
| – | – | |
| Finansiell riskavsättning: | ||
| Finansiell riskavsättning | 5 000 | – |
| 5 000 | – | |
| Summa |
Vid årets slut gjordes prisnedskrivningar av de obligationsinnehav vars marknadspris vid årets utgång understeg anskaffningspriset. Vid årsskiftet fanns inget nedskrivningsbehov i fråga om Riksbankens guld- och valutainnehav.
115
2022/23:RB1NOTER
Posten Finansiell riskavsättning avser intäkten för återföring av Riksbankens finansiella riskavsättning. Denna riskbuffert var avsedd att stärka motståndskraften för framtida förluster och återfördes för att mildra förlusten för 2022.
Vid beräkningen av Riksbankens vinstutdelning exkluderas valutakurseffekten från det redovisade resultatet. Valutakurseffekten uppdelad på valutorna framgår av tabellen nedan.
Valutakurseffekt uppdelad på valuta
| Realiserade valutakurseffekter: | ||
| Amerikanska dollar | 5 730 | 816 |
| Euro | 1 422 | 34 |
| Brittiska pund | 343 | 83 |
| Japanska yen | – | – |
| Australiska dollar | 562 | 174 |
| Kanadensiska dollar | 1 308 | 103 |
| Särskilda dragningsrätter | 52 | 29 |
| Norska kronor | 151 | 53 |
| Danska kronor | 78 | 1 |
| 9 646 | 1 293 | |
| Summa | 9 646 | 1 293 |
Not 33 Avgifts- och provisionsintäkter
Posten innefattar års- och transaktionsavgifter för
Not 34 Avgifts- och provisionskostnader
Posten innefattar främst depå- och transaktionskostnader för valutareservsförvaltningen.
Not 35 Erhållna utdelningar
Under 2022 fick Riksbanken en utdelning från BIS på 64 miljoner kronor (110).
Not 36 Övriga intäkter
| 2022 | 2021 | |
| Ersättning för inlösen av ogiltiga sedlar | 4 | 4 |
| Mottagna ej inlösta kontanter | 21 | 34 |
| Ersättning för infärgade sedlar m.m. | 0 | 0 |
| Skrotförsäljning | 0 | – |
| Skuldavskrivna minnesmynt | – | 17 |
| Sida | 2 | 2 |
116
NOTER2022/23:RB1
| 2022 | 2021 | |
| Ersättning vid avyttring av maskiner och | – | – |
| inventarier | ||
| Övrigt | 4 | 2 |
| Summa | 31 | 59 |
Intäkterna från Sida avser ersättning för experthjälp till centralbanker i några utvecklingsländer (se rutan Internationella åtaganden).
Not 37 Personalkostnader
| 2022 | 2021 | |
| Löner och andra ersättningar | ||
| Tillgångsförda löner | – | – |
| Sociala avgifter | ||
| Pensionspremier | ||
| Pensionsutbetalningar | ||
| Förändring av pensionsskulden | 6 | 7 |
| Särskild löneskatt | ||
| Utbildning | ||
| Personalrepresentation | 0 | |
| Övrigt | ||
| Summa |
Pensionspremier betalades ut i enlighet med pensionsavtalet för arbetstagare hos staten med flera (PA 16).
Posten Pensionsutbetalningar avser utbetalningar dels till pensionärer med avgångsdag före 2003, dels till personer som sedan 2003 har beviljats delpension eller pensionsersättning före 65 års ålder.
Löner och andra ersättningar till ledamöterna i direktionen uppgick under
2022 till 15,8 miljoner kronor (14,9), fördelat enligt följande:
Löner och ersättningar till ledamöterna i direktionen
| 2022 | 2021 | |
| Stefan Ingves | 2,2 | 2,2 |
| Martin Flodén | 2,6 | 2,5 |
| Per Jansson | 2,6 | 2,5 |
| Henry Ohlsson | 2,6 | 2,5 |
| Anna Breman | 2,6 | 2,5 |
| Aino Bunge | 0,2 | – |
| Cecilia Skingsley | 1,9 | 2,7 |
117
2022/23:RB1NOTER
| 2022 | 2021 | |
| Karensperiodlön | 1,1 | – |
| Summa | 15,8 | 14,9 |
Därutöver fick riksbankschefen under 2022 ett styrelsearvode om 1,5 miljoner kronor (1,0) från Banken för internationell betalningsutjämning (BIS). I enlighet med fullmäktiges beslut görs avdrag från riksbankschefens bruttolön med ett belopp som motsvarar styrelsearvodet från BIS. Inget avdrag görs dock, enligt fullmäktiges beslut, för den pension som riksbankschefen får från IMF.
Posten karensperiodlön avser Stefan Ingves. Fullmäktige beslutade den
28 oktober 2011 att direktionsledamöter under den lagstiftade karensperioden efter att anställningen har upphört ska få full lön i högst sex månader, dock med avräkning för eventuella inkomster av annan tjänst under tiden.
Fullmäktige har beslutat att förordningen (2003:55) om avgångsförmåner för vissa arbetstagare med statlig chefsanställning ska tillämpas på samtliga nuvarande direktionsledamöter med undantag av Anna Breman och Aino Bunge. För Anna Breman och Aino Bunge har fullmäktige beslutat att den nya förordningen (2016:411) om tjänstepension, inkomstgaranti och avgångsvederlag till myndighetschefer ska tillämpas.
Stefan Ingves kan enligt rådande ordning komma att få en viss pension från BIS. Denna betalas ut till styrelseledamöter som har innehaft sitt uppdrag i BIS i minst fyra år, men först när de har uppnått 65 års ålder. Pensionen beräknas på basis av utbetalda styrelsearvoden och uppgår till 1,82 procent av dessa.
Not 38 Administrationskostnader
| 2022 | 2021 | |
| Information, extern representation | ||
| Transport, resor | ||
| Konsultuppdrag | ||
| Övriga externa tjänster | ||
| Ekonomipris | ||
| Kontors- och fastighetsdrift | ||
| Övrigt | ||
| Summa |
I informationskostnaderna ingår kostnader för Riksbankens löpande publikationer, bland annat de penningpolitiska rapporterna, de finansiella stabilitetsrapporterna och årsredovisningen.
Kostnaderna för representation uppgick till 0,9 miljoner kronor (0,2).
I posten Transport, resor ingår förutom resekostnader även kostnader för Riksbankens transporter av sedlar och mynt.
118
NOTER2022/23:RB1
Konsultkostnaderna uppgick till 86 miljoner kronor (100). I detta belopp ingår bland annat kostnaderna för
Inom Övriga externa tjänster är kostnaden för statistikleveranser om
81 miljoner kronor (81) den enskilt största posten. Den avser främst ersättning till SCB som tagit fram bland annat betalningsbalans- och finansmarknadsstatistik. Dessutom ingår ett revisionsarvode till Riksrevisionen och fullmäktiges revisorer med 2 miljoner kronor (2).
I posten
I posten Ekonomipris ingår prissumman om 10 miljoner kronor (10) och administrationskostnaderna för detta pris om 10 miljoner kronor (9).
De största posterna inom kostnadsgruppen Kontors- och fastighetsdrift består av ombyggnad och underhåll av Riksbankens lokaler om 16 miljoner kronor (14) och lokalhyror om 8 miljoner kronor (9).
Not 39 Avskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar
Under denna post redovisas planenliga avskrivningar av de materiella och immateriella anläggningstillgångarna.
Not 40 Sedel- och myntkostnader
De totala inköpen av sedlar och mynt 2022 uppgick till 15 miljoner kronor (6). Sedlar köptes in för 15 miljoner kronor
(6). Inga minnesmynt köptes in under 2022
Not 41 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser m.m.
Ställda säkerheter
Vid utgången av 2022 ställdes inga värdepapper som säkerhet i samband med utländska värdepappersrepor
Ansvarsförbindelser
•Vid utgången av 2022 fanns inga utestående ersättningskrav
•Riksbanken har ett åtagande mot Nobelstiftelsen att årligen ställa medel till förfogande motsvarande prissumman för priset i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne samt att stå för administrationskostnaderna för detta pris. Åtagandet uppgick för 2022 till 20 miljoner kronor (19).
•Riksbanken har förbundit sig att till KPA Pensionsförsäkring AB betala kompletteringsersättning om så krävs på grund av värdesäkringen av de pensionsförmåner som den försäkrade har rätt till. Åtagandet avser personal som 1971 övergick från Riksbanken till AB Tumba Bruk (numera Crane AB).
119
2022/23:RB1NOTER
Utlånings- och växlingsåtaganden mot IMF
Vid utgången av 2022 uppgick Riksbankens återstående utlånings- och växlingsåtaganden till 338 497 miljoner kronor (310 374); se tabellen och beskrivningen nedan.
Återstående utlånings- och växlingsåtaganden mot IMF
Särskilda dragningsrätter Avtalat åtagande (2*tilldelning)
Insatskapital (kvot)
Avtalat åtagande (Insatskapital se not 2) Reservposition (se not 2)
Återstående
NAB
Avtalat åtagande
NAB utlåning (se not 2) Återstående
Kreditavtal
| 180 834 | 164 560 |
| 90 417 | 82 280 |
| 177 978 | 162 078 |
| 61 671 | 56 121 |
| 43 785 | 41 585 |
| 13 921 | 12 668 |
| 9 851 | 9 843 |
| 62 803 | 57 151 |
| 62 502 | 56 481 |
| 44 381 | 40 387 |
| Totalt återstående åtagande | 338 497 | 310 374 |
Särskilda dragningsrätter
Åtagandet som gäller särskilda dragningsrätter (SDR) innebär att Riksbanken, enligt
120
NOTER2022/23:RB1
Insatskapitalet
Riksbankens maximala åtagande i fråga om insatskapitalet uppgår till det totala insatskapitalet 4 430 miljoner SDR (4 430), vilket motsvarar 61 671 miljoner kronor (56 121). Eftersom den andel av det totala insatskapitalet som har betalats in i utländsk valuta, det vill säga reservpositionen, uppgick till 17 886 miljoner kronor (14 536) vid utgången av 2022 uppgår det återstående åtagandet till 43 785 miljoner kronor (41 585), vilket motsvarar saldot på IMF:s kronkonto.
Riksbanken ingick i november 2016, juli 2020 och december 2022 avtal om utlåning till IMF om totalt 1 150 miljard SDR, vilket motsvarar 13 921 miljoner kronor (12 668), under ett program benämnt Poverty Reduction and Growth Trust (PRGT). Eftersom Riksbankens
NAB
Åtagandet i fråga om Riksbankens
Detta avtal aktiveras endast under särskilda omständigheter och syftar till att tillfälligt förstärka IMF:s utlåningskapacitet utöver de medel som är tillgängliga under posten Insatskapitalet. Den 1 januari 2021 förlängdes, med riksdagens medgivande, Riksbankens åtagande under NAB med ytterligare en femårsperiod.
Kreditavtal
I april 2017 slöt Riksbanken, efter riksdagens medgivande, ett avtal om att ge kredit till IMF med ett belopp om 7 400 miljoner SDR. För att IMF ska kunna nyttja det nya avtalet krävs det att IMF:s kvarvarande medel för utlåning understiger en nedre gräns om 100 000 miljoner SDR. Därutöver krävs även att långivarna, som tillsammans håller 85 procent av de utlovade låneresurserna, godkänner att avtalen aktiveras. Sedan den 1 januari 2021 gäller, med riksdagens medgivande, ett nytt bilateralt avtal med IMF. Det nya avtalet avser ett belopp om 3 188 miljoner SDR, vilket motsvarar 44 381 miljoner kronor (40 387).
121
2022/23:RB1NOTER
Utbetalningsavtal
•Riksbanken har åtagit sig att tre månader efter eventuell anfordran betala till BIS återstående 75 procent av det nominella värdet av Riksbankens aktieinnehav i BIS. Åtagandet uppgick vid utgången av 2022 till 65 miljoner SDR (65), vilket motsvarar 905 miljoner kronor (823).
•Riksbanken tecknade under 2020 ett swapavtal med Norges Bank som innebär att Norges Bank efter en särskild överenskommelse kan låna svenska kronor i utbyte mot norska kronor.
Eventualtillgångar
Vid utgången av 2022 fanns det inga utestående ersättningsanspråk
Inlåningsavtal
•BIS har utfärdat en kreditförklaring som inte är bindande enligt vilken BIS, på begäran av Riksbanken, efter en särskild överenskommelse kan låna ut utländsk valuta till Riksbanken. Denna kreditförklaring förlängdes under 2022 och gäller till den 27 april 2023.
•Riksbanken har ett avtal med BIS som innebär att Riksbanken efter särskild överenskommelse kan göra repotransaktioner med BIS i värdepapper denominerade i amerikanska dollar, euro och brittiska pund. Detta avtal förlängdes under 2022 och löper ut den 13 april 2023.
•Riksbanken har ett swapavtal med ECB som innebär att Riksbanken efter en särskild överenskommelse kan låna euro i utbyte mot svenska kronor.
•Riksbanken tecknade under 2020 ett swapavtal med Norges Bank som innebär att Riksbanken efter en särskild överenskommelse kan låna norska kronor i utbyte mot svenska kronor.
122
2022/23:RB1
Resultaträkning och balansräkning fördelade på verksamhetsområden
Av tabellen nedan framgår Riksbankens nettointäkter och kostnader fördelade på verksamhetsområden. Uppgifterna anges i miljoner kronor.
| 2022 | 2021 | |||||
| Verksamhets- | Netto- | Kost- | Netto- | Kost- | ||
| område | intäkter | nader | Resultat | intäkter | nader | Resultat |
| Penningpolitik | 2 | 1 | ||||
| Finansiell stabilitet | 68 | 112 | ||||
| Betalningar | 160 | 184 | ||||
| Varav | ||||||
| Betalningssystem | 143 | 129 | 17 | |||
| Kontantförsörjning | 17 | 55 | ||||
| Utv. och analys | 0 | 0 | ||||
| Tillgångsförvaltning | 721 | 518 | ||||
| Statistik | 0 | 0 | ||||
| Ekonomipris och | ||||||
| fullmäktige m.m. | 5 002 | 4 979 | 4 | |||
| Summa | 1 022 |
De fördelade andelarna ska så nära som möjligt spegla den verkliga förbrukningen av resurser inom varje verksamhetsområde. Principen är att kostnaderna och intäkterna i så hög grad som möjligt direkt ska föras till respektive verksamhetsområde utan inblandning av någon fördelningsnyckel.
Betalningssystemets kostnader ska finansieras av avgifter från deltagarna. Tillgångsförvaltningen ska ge så hög långsiktig avkastning som möjligt i förhållande till uppdraget och den risk som tas. För övriga verksamhetsområden finns det inget krav på kostnadstäckning.
Fördelningsmodellen utgår från uppställningen i resultat- och balansräkningen, där Riksbankens resultat för 2022 uppgår till
Fördelning av kostnader
Personalkostnader, exklusive
Personalkostnaderna för de medarbetare som är direkt involverade i ett verksamhetsområde har fördelats utifrån den faktiska lönekostnaden. Lönekostnaderna för de medarbetare som ingår i stödfunktionerna har fördelats med hjälp
123
| 2022/23:RB1 | RESULTATRÄKNING OCH BALANSRÄKNING FÖRDELADE PÅ VERKSAMHETSOMRÅDEN |
| av en fördelningsnyckel. Den oftast använda nyckeln är antalet direkt involve- | |
| rade medarbetare i förhållande till det totala antalet direkt involverade medar- | |
| betare inom alla verksamhetsområden. Totalt är cirka 275 medarbetare, eller | |
| 64 procent av totalt 432, direkt involverade i något verksamhetsområde. De | |
| resterande 157 medarbetarna finns inom stödfunktionerna, främst it, kommu- | |
| nikation och internservice. |
Administrationskostnader, exklusive
Riksbankens processredovisning innebär att administrationskostnaderna fördelas direkt per verksamhetsområde vid fakturaregistreringen.
En stor del av Riksbankens kostnader är dock gemensamma kostnader, till exempel kostnader för lokaler, fastighetsskötsel, säkerhet och bevakning. Dessa kan inte direktfördelas utan har fördelats med hjälp av fördefinierade nycklar, som oftast består av antalet direkt involverade medarbetare per verksamhetsområde i förhållande till det totala antalet direkt involverade medarbetare inom alla verksamhetsområden.
Diagram 23 Fördelning av kostnadsslag per verksamhetsområde 2022, miljoner kronor
Källa: Riksbanken.
124
| RESULTATRÄKNING OCH BALANSRÄKNING FÖRDELADE PÅ VERKSAMHETSOMRÅDEN | 2022/23:RB1 |
Avskrivningar, exklusive
Avskrivningarna är direkt fördelade på det verksamhetsområde som respektive anläggning stöder eller fördelade med fördefinierade nycklar.
Sedel- och myntkostnader
Kostnaderna för inköp av sedlar och mynt uppgick 2022 till 15 miljoner kronor
(6). Kostnaderna belastar i sin helhet verksamhetsområdet Kontantförsörjning.
Med
Fördelning av nettointäkter
Intäkterna har förts till det verksamhetsområde som ansvarar för dem. Hänsyn har därför till exempel inte tagits till att seignoraget har sitt ursprung i kontantförsörjningen, utan seignorageintäkterna har fördelats till tillgångsförvaltningen. Seignoraget för 2022 uppgick till 50 miljoner kronor (150).
Nettointäkterna inom verksamhetsområdet Finansiell stabilitet utgörs främst av utdelningen från Riksbankens innehav av
De nettointäkter för tillgångsförvaltningen som redovisas i resultaträkningen uppgick till
125
| 2022/23:RB1 | RESULTATRÄKNING OCH BALANSRÄKNING FÖRDELADE PÅ VERKSAMHETSOMRÅDEN |
Fördelning av tillgångar och skulder
Av tabellen nedan framgår Riksbankens tillgångar och skulder fördelade på verksamhetsområden i miljoner kronor.
| Verksamhetsområde | Tillgångar | Skulder | Tillgångar | Skulder |
| Finansiell stabilitet | 441 | – | 441 | – |
| Kontantförsörjning | – | 65 320 | – | 61 833 |
| Tillgångsförvaltning | 1 498 621 | 1 325 114 | 1 562 951 | 1 332 771 |
| Ofördelat | 899 | 109 527 | 857 | 169 645 |
| Summa | 1 499 961 | 1 499 961 | 1 564 249 | 1 564 249 |
Tillgångarna inom verksamhetsområdet Finansiell stabilitet består av aktieinnehavet i BIS.
Posten Ofördelade tillgångar innehåller främst posterna Materiella och immateriella anläggningstillgångar och Övriga tillgångar.
Posten Ofördelade skulder innehåller främst eget kapital, värderegleringskonton och årets resultat.
126
2022/23:RB1
Femårsöversikt
Ifemårsöversikten presenteras balans- och resultaträkningarna omräknade enligt de nu gällande redovisningsprinciperna.
Balansräkning
| Miljoner kronor | |||||
| TILLGÅNGAR | |||||
| Guld | 76 488 | 66 680 | 62 897 | 57 488 | 45 981 |
| Fordringar i utländsk va- | |||||
| luta på hemmahörande | |||||
| utanför Sverige | |||||
| Fordringar på IMF | 115 530 | 102 794 | 43 102 | 40 150 | 34 740 |
| Banktillgodohavanden, lån | |||||
| och värdepapper | 480 274 | 392 994 | 373 084 | 420 460 | 453 634 |
| 595 804 | 495 788 | 416 186 | 460 610 | 488 374 | |
| Utlåning i svenska kronor | |||||
| till kreditinstitut i Sverige | |||||
| relaterad till penningpoli- | |||||
| tiska transaktioner | |||||
| Strukturella transaktioner | – | 19 000 | 167 500 | – | – |
| Utlåningsfacilitet | – | 68 | – | – | 0 |
| – | 19 068 | 167 500 | – | 0 | |
| Värdepapper i svenska | |||||
| kronor utgivna av hem- | |||||
| mahörande i Sverige | 819 664 | 974 712 | 640 836 | 375 534 | 392 063 |
| Övriga tillgångar | |||||
| Materiella och immateriella | |||||
| anläggningstillgångar | 600 | 576 | 596 | 633 | 653 |
| Finansiella tillgångar | 554 | 554 | 552 | 532 | 522 |
| Derivatinstrument | – | – | – | 42 | – |
| Förutbetalda kostnader och | |||||
| upplupna intäkter | 6 721 | 6 725 | 5 271 | 4 968 | 6 730 |
| Övriga tillgångar | 130 | 146 | 148 | 158 | 191 |
| 8 005 | 8 001 | 6 567 | 6 333 | 8 096 | |
| Summa tillgångar | 1 499 961 | 1 564 249 | 1 293 986 | 899 965 | 934 514 |
Tabellen fortsätter på nästa sida.
127
2022/23:RB1FEMÅRSÖVERSIKT
SKULDER OCH EGET
KAPITAL
Utelöpande sedlar och mynt
| Sedlar | 61 798 | 58 315 | 59 717 | 60 383 | 59 147 |
| Mynt | 3 158 | 3 147 | 3 136 | 3 105 | 3 034 |
| 64 956 | 61 462 | 62 853 | 63 488 | 62 181 | |
| Skulder i svenska kronor | |||||
| till kreditinstitut i Sverige | |||||
| relaterade till penningpo- | |||||
| litiska transaktioner | |||||
| Inlåningsfacilitet | 574 293 | 588 068 | 494 574 | 117 666 | 6 |
| Finjusterande transaktioner | – | – | – | – | 104 099 |
| 574 293 | 588 068 | 494 574 | 117 666 | 104 105 | |
| Övriga skulder i svenska | |||||
| kronor till kreditinstitut i | |||||
| Sverige | 268 | 108 | 194 | 184 | 107 |
| Emitterade skuldcertifi- | |||||
| kat | 583 726 | 535 007 | 380 002 | 314 944 | 352 203 |
| Skulder i svenska kronor | |||||
| till övriga hemmahörande | |||||
| i Sverige | 2 436 | 806 | 349 | 303 | 309 |
| Skulder i svenska kronor | |||||
| till hemmahörande utan- | |||||
| för Sverige | 8 230 | 8 363 | 1 648 | 3 740 | 112 |
| Skulder i utländsk valuta | |||||
| till hemmahörande i | |||||
| Sverige | 75 586 | 126 651 | 173 791 | 192 934 | 254 802 |
| Skulder i utländsk valuta | |||||
| till hemmahörande utan- | |||||
| för Sverige | – | – | – | 10 575 | 2 220 |
| Motpost till SDR som | |||||
| tilldelats av IMF | 90 417 | 82 280 | 26 592 | 29 166 | 27 714 |
| Övriga skulder | |||||
| Derivatinstrument | – | – | – | – | 544 |
| Upplupna kostnader och | |||||
| förutbetalda intäkter | 1 174 | 845 | 1 138 | 1 488 | 1 640 |
| Övriga skulder | 71 | 65 | 47 | 37 | 51 |
| 1 245 | 910 | 1 185 | 1 525 | 2 235 |
Tabellen fortsätter på nästa sida.
128
FEMÅRSÖVERSIKT2022/23:RB1
| Avsättningar | 423 | 5 435 | 5 449 | 460 | 477 | ||
| Värderegleringskonton | 116 563 | 88 707 | 74 061 | 82 119 | 67 040 | ||
| Eget kapital | |||||||
| Grundfond | 1 000 | 1 000 | 1 000 | 1 000 | 1 000 | ||
| Reserver | 61 552 | 65 488 | 76 561 | 56 210 | 56 487 | ||
| 62 552 | 66 488 | 77 561 | 57 210 | 57 487 | |||
| Årets resultat | 25 651 | 3 522 | |||||
| SUMMA SKULDER | |||||||
| OCH EGET KAPITAL | 1 499 961 | 1 564 249 | 1 293 986 | 899 965 | 934 514 | ||
| Resultaträkning | |||||||
| Miljoner kronor | 2022 | 2021 | 2020 | 2019 | 2018 | ||
| Ränteintäkter | 11 661 | 4 557 | 6 478 | 11 369 | 8 147 | ||
| Räntekostnader | |||||||
| Nettoresultat av finansiella | |||||||
| transaktioner, nedskrivningar | |||||||
| och riskavsättningar | 19 522 | 460 | |||||
| Avgifts- och provisions- | |||||||
| intäkter | 143 | 129 | 104 | 98 | 86 | ||
| Avgifts- och provisions- | |||||||
| kostnader | |||||||
| Erhållna utdelningar | 64 | 110 | – | 55 | 51 | ||
| Övriga intäkter | 31 | 59 | 48 | 56 | 275 | ||
| Summa nettointäkter | 1 022 | 26 627 | 4 378 | ||||
| Personalkostnader | |||||||
| Administrationskostnader | |||||||
| Avskrivningar av | |||||||
| materiella och immateriella | |||||||
| anläggningstillgångar | |||||||
| Sedel- och myntkostnader | |||||||
| Summa kostnader | |||||||
| Årets resultat | 25 651 | 3 522 | |||||
129
2022/23:RB1
BEDÖMNING AV INTERN STYRNING
OCH KONTROLL
Direktionen ansvarar för verksamheten och ska se till att den bedrivs effektivt och enligt gällande rätt, att den redovisas på ett tillförlitligt och rättvisande sätt och att Riksbanken hushållar väl med statens medel. Detta regleras i 9 kap. 1 a § riksbankslagen. Direktionen ska se till att kraven uppfylls med rimlig säkerhet genom att säkerställa att det vid Riksbanken finns en process för intern styrning och kontroll där momenten riskanalys, kontrollåtgärder, uppföljning och dokumentation ingår. Direktionen ska i årsredovisningen lämna sin bedömning av om den interna styrningen och kontrollen har varit betryggande under den period som årsredovisningen avser. Detta regleras i 10 kap. 3 § riksbankslagen.
Direktionens bedömning av Riksbankens interna styrning och kontroll
Direktionen har utvärderat om den interna styrningen och kontrollen under 2022 har uppfyllt de krav som ställs i riksbankslagen och gör bedömningen att den har varit betryggande under den period som årsredovisningen avser.
Stockholm den 15 februari 2023
| Erik Thedéen | Anna Breman | Per Jansson |
| riksbankschef | förste vice riksbankschef | vice riksbankschef |
| Martin Flodén | Henry Ohlsson | Aino Bunge |
| vice riksbankschef | vice riksbankschef | vice riksbankschef |
130
2022/23:RB1
BILAGA 1
Riksbankens avdelningar och deras uppgifter
Avdelningen för betalningar
Avdelningschef: Christina Wejshammar
Avdelningen för betalningar ansvarar för Riksbankens kontantförsörjningsverksamhet och betalningssystemet RIX för stora betalningar i svenska kronor. Vidare har avdelningen till uppgift att följa upp utvecklingen på betalningsmarknaden och samordna analysen av betalningsfrågor. Sedan den 1 november 2022 ansvarar avdelningen för arbetet med
Avdelningen för finansiell stabilitet
Avdelningschef: Olof Sandstedt
Avdelningen för finansiell stabilitet ansvarar för analysen av det finansiella systemets stabilitet och effektivitet och lämnar underlag för direktionens beslut för att främja ett säkert och effektivt betalningsväsende. Avdelningen analyserar löpande risker och hot mot stabiliteten i det svenska finansiella systemet. Vidare samordnar avdelningen Riksbankens internationella arbete.
Avdelningen för marknader
Avdelningschef: Heidi Elmér
Avdelningen för marknader förvaltar Riksbankens tillgångar i guld och utländsk valuta. Den administrerar och avvecklar transaktioner i förvaltningen av Riksbankens finansiella tillgångar samt utvärderar och mäter löpande resultat och risker inom denna förvaltning. Avdelningen genomför penning- och valutapolitiska transaktioner i enlighet med de penningpolitiska besluten. Dessutom ansvarar avdelningen för den löpande marknadsbevakningen och Swestr, den transaktionsbaserade referensräntan.
Avdelningen för penningpolitik
Avdelningschef: Jesper Hansson
Avdelningen för penningpolitik ansvarar för den ekonomiska analys som utgör underlag för de beslut som fattas för att uppfylla målet om ett fast penningvärde. Avdelningen följer och analyserar konjunktur- och prisutvecklingen samt ansvarar för statistik över finansmarknaden och betalningsbalansen. Inom avdelningen finns även Riksbankens forskningsenhet.
131
| 2022/23:RB1 | BILAGA 1 RIKSBANKENS AVDELNINGAR OCH DERAS UPPGIFTER |
Avdelningen för verksamhetssupport
Avdelningschef: Henrik Jönsson tillförordnad avdelningschef till och med den 4 september 2022. Robert Sirkka avdelningschef sedan den 5 september 2022.
Avdelningen för verksamhetssupport ansvarar för Riksbankens arbete med personalutveckling och kompetensförsörjning, upphandlingsstöd, arkiv och registratur, kontors- och fastighetsservice, transporter, säkerhet, underlag för budget och bokslut samt löneadministration. Avdelningen ansvarar sedan den 1 november 2022 för samordningen av krisberedskapen i det centrala betalningssystemet, informationssäkerhet samt riskarbetet i form av operativa och finansiella risker.
Avdelningen för it och digitalisering
Avdelningschef: Ulrika Pilestål
Avdelningen för it och digitalisering ansvarar för Riksbankens digitala utveckling. Avdelningen ansvarar också för robust och säker drift, förvaltning och vidareutveckling av Riksbankens
Stabsavdelningen
Avdelningschef: Anders Vredin till och med den 31 maj 2022. Pernilla Meyersson tillförordnad avdelningschef sedan den 1 juni 2022.
Stabsavdelningen samordnar den löpande verksamheten och stöder direktionens styrning och kontroll samt den strategiska utvecklingen av bankens verksamhet. Den är också kansli åt fullmäktige, direktionen och ledningsgruppen. Inom avdelningen finns funktioner för krisberedskap, verksamhetsplanering, juridiskt stöd, dataskydd och kontinuitetssamordning. Stabsavdelningen samordnar Riksbankens kommunikationsarbete samt stödet till centralbanker i utvecklingsländer genom så kallad teknisk assistans.
Internrevisionsavdelningen
Avdelningschef: Simon Rörborn
Internrevisionsavdelningen granskar av direktionen utvalda delar av den interna styrningen och kontrollen samt stöder den övriga verksamheten i dessa frågor.
132
2022/23:RB1
BILAGA 2
Riksbankens remissarbete
Riksbanken besvarar årligen ett stort antal remisser. Alla remissyttranden från Riksbanken finns publicerade på Riksbankens webbplats riksbank.se. Avdelningscheferna ansvarar för att hantera remisserna inom respektive avdelnings ansvarsområde. I en avdelningschefs ansvar ingår att lämna underlag till direktionen för bedömningen av om ett remissyttrande ska beslutas av direktionen eller avdelningschefen. Avdelningschefen tar även fram förslag till yttranden för remisser som beslutas av direktionen. Principiellt viktiga remissyttranden ska besvaras av direktionen och övriga remisser besvaras av avdelningscheferna.
Under 2022 lämnade Riksbanken 28 remissyttranden. De rörde bland annat utvärdering av Riksbankens penningpolitik
Direktionens remissyttranden
Direktionen besvarade under året tre remisser av principiell vikt. Nedan listas dessa remisser:
–Utvärdering av Riksbankens penningpolitik
–Startlån till förstagångsköpare av bostad (SOU 2022:12)
–Ett register för alla bostadsrätter (SOU 2022:39)
För innehållet i yttrandena hänvisas till Riksbankens webbplats riksbank.se.
133
2022/23:RB1
BILAGA 3
Sveriges riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 2022
Riksbankens pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 2022 tilldelades Ben S. Bernanke, Douglas W. Diamond och Philip H. Dybvig för deras forskning om banker och finanskriser som väsentligt förbättrat vår förståelse av bankernas roll för ekonomin, särskilt vid finanskriser.
Ben S. Bernanke föddes 1953 i Augusta, USA och är professor vid The Brookings Institution, USA. Douglas W. Diamond föddes 1953 i Chicago, USA och är professor vid University of Chicago, USA. Philip H. Dybvig föddes 1955 i Gainesville, USA och är professor vid Washington University, USA.
Sveriges riksbanks pris i ekonomisk vetenskap instiftades i samband med Riksbankens
För att uppmärksamma årets ekonomipris stod Riksbanken den 10 oktober 2022 värd för Nobel Calling, ett digitalt seminarium för allmänheten i samarbete med Nobel Prize Museum. Deltagarna fick lyssna till samtal om Nobelprisets betydelse och höra mer om årets ekonomipristagare. Från Riksbanken deltog vice riksbankschef Henry Ohlsson.
Riksbankens pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne har delats ut varje år sedan 1969. Alla tidigare pristagare finns publicerade på Riksbankens webbplats riksbank.se.
134
2022/23:RB1
BILAGA 4
Ordlista
Aktivering av anläggningstillgång
Bokföring av utgifter för en anläggningstillgång som en tillgång i balansräkningen, i stället för som en kostnad i resultaträkningen. Anläggningstillgången skrivs sedan av över sin ekonomiska livslängd (se även avskrivning) Alla materiella anläggningstillgångar vars värde är större än 20 000 kronor aktiveras.
Anläggningstillgång
Tillgång som är avsedd för stadigvarande bruk eller innehav. Exempel på sådana tillgångar är byggnader och inventarier. Motsatsen är omsättningstillgång.
Avskrivning
Fördelning av anskaffningskostnaden för en tillgång över det antal år som tillgången beräknas vara i bruk. Tillgångens värde i balansräkningen minskas med motsvarande summa per år.
Avsättning
Belopp som reserveras i bokföringen för framtida kostnader.
Avveckling
Slutlig reglering av skulder och fordringar mellan två banker, när pengar eller värdepapper överförs mellan dem. Avveckling görs dagligen.
Basel III
Internationellt regelverk för banker som huvudsakligen reglerar deras kapitaltäckning, det vill säga hur mycket kapital en bank måste hålla i förhållande till den risk den tar, och deras sätt att hantera likviditet. Basel III har tagits fram av Baselkommittén.
Baselkommittén
Kommitté inom Banken för internationell betalningsutjämning (BIS) som har ett internationellt samarbete om frågor om banktillsyn och finansiell stabilitet. Baselkommittén består av tillsynsmyndigheter och centralbanker från 28 olika länder. Den formulerar standarder och riktlinjer och utfärdar rekommendationer.
Betalningsbalans
Sammanställning av ett lands ekonomiska transaktioner med utlandet.
Betalningsrådet
Forum för dialog med syftet att främja funktionen hos den svenska marknaden för betaltjänster. I Betalningsrådet deltar 14 myndigheter och privata aktörer som har en viktig roll på betalningsmarknaden.
135
| 2022/23:RB1 | BILAGA 4 ORDLISTA |
BIS, Banken för internationell betalningsutjämning
Samarbetsorgan för centralbanker med säte i Basel.
BNP, bruttonationalprodukt
Värdet av alla varor och tjänster som produceras i ett land under en period, vanligtvis ett år eller ett kvartal. BNP kan beräknas på flera olika sätt. Ett vanligt sätt är att summera värdet av allt som konsumeras, investeras och exporteras och sedan dra av värdet av det som importeras.
BNP per capita
BNP dividerat med antalet invånare i landet.
CCP, central motpart
Finansiellt företag som agerar mellanhand mellan köpare och säljare i en värdepapperstransaktion. På så vis får parterna ingen risk mot varandra, utan i stället mot den centrala motparten.
Civilt försvar
Förberedelser som civila aktörer genomför för att säkerställa en samlad förmåga under höjd beredskap.
CPMI, Committee on Payments and Market Infrastructures
Kommitté inom Banken för internationell betalningsutjämning (BIS) som ska främja säker och effektiv betalning, clearing och avveckling. Hette tidigare Committee on Payment and Settlement Systems (CPSS).
Derivatinstrument
Finansiellt instrument som är kopplat till en underliggande tillgång, till exempel aktier eller valuta, och som innebär en överenskommelse mellan två parter om ett köp eller byte vid en specifik tidpunkt eller tidsperiod i framtiden. De- rivatinstrumentets värde beror på värdeutvecklingen hos den underliggande tillgången. Att handla med derivatinstrument innebär att man spekulerar i hur värdet på den underliggande tillgången kommer att förändras under den tid som överenskommits. Derivatinstrument används ofta för att sprida och minimera risker. De vanligaste derivatinstrumenten är optioner, terminer och swappar (swapavtal).
Digitala centralbankspengar (även Central Bank Digital Currencies, CBDC)
Digitala pengar skapade av centralbanker.
Diskonterat värde
Värdet i dag av en framtida betalning, med hänsyn tagen till räntan under perioden fram till betalningen. Beroende på syftet med beräkningen av det diskonterade värdet kan man välja att även ta hänsyn till inflationen.
136
| ORDLISTA BILAGA 4 | 2022/23:RB1 |
EBA, Europeiska bankmyndigheten
Myndighet som upprättar gemensamma reglerings- och tillsynsstandarder inom EU och utför stresstester på europeiska banker.
ECB, Europeiska centralbanken
Gemensam centralbank för de medlemsländer i EU som har infört euron som valuta. Säte i Frankfurt. Bankens uppgifter anges i en stadga som är en del av
ECB:s allmänna råd
Samrådsorgan inom ECBS där centralbankschefer från alla
ECBS, Europeiska centralbankssystemet
Forum för samarbete mellan ECB och de nationella centralbankerna i alla EU:s medlemsstater, både de som har infört euron och de som inte har det. Se även Eurosystemet.
EFK, EU:s ekonomiska och finansiella kommitté
Rådgivande organ till Ekofinrådet och Europeiska kommissionen, som följer den ekonomiska och finansiella utvecklingen i EU och euroområdet. EFK består av högre tjänstemän från nationella myndigheter och centralbanker samt från Europeiska centralbanken och
Ekofinrådet
Konstellation inom Europeiska unionens råd (ministerrådet) som består av
Digitala centralbankspengar som kan komma att ges ut av Riksbanken som skulle vara tillgängliga för allmänheten (så kallad retail CBDC). Riksbanken har inte fattat något beslut om att ge ut
ESRB, Europeiska systemrisknämnden
Oberoende
Euroclear Sweden
Svensk värdepapperscentral som utför clearing och avveckling av transaktioner med svenska aktier och räntebärande värdepapper samt för register över vem som äger dem.
Eurosystemet
Samarbetsorganisation som sköter penningpolitiken i euroområdet. Består av Europeiska centralbanken och de nationella centralbankerna i euroländerna.
137
| 2022/23:RB1 | BILAGA 4 ORDLISTA |
Eventualtillgång
Tillgång som kanske kommer att tillfalla Riksbanken, beroende på framtida möjliga händelser som är utanför Riksbankens kontroll. På grund av osäkerheten ska tillgången inte tas upp i balansräkningen men nämnas i årsredovisningen.
Finansiella marknader
Marknader där finansiella tillgångar köps och säljs. De fyra viktigaste marknaderna är valutamarknaden, räntemarknaden, aktiemarknaden och derivatmarknaden.
Finansiella stabilitetsrådet
Diskussionsforum för frågor om finansiell stabilitet. I rådet deltar företrädare för regeringen, Finansinspektionen, Riksgälden och Riksbanken.
Finansinspektionen
Statlig myndighet med uppgift att övervaka verksamheten hos banker, kreditmarknadsbolag, värdepappersbolag, fondkommissionärer, fondbolag, börser, auktoriserade marknadsplatser, clearingorganisationer, försäkringsbolag och försäkringsförmedlare.
Finansutskottet
Riksdagsutskott som bereder ärenden i ekonomiska frågor, bland annat om Riksbankens verksamhet och om statsbudgeten.
Fredstida krissituationer
Situation som kännetecknas av att de avviker från det normala och är svåra att förutse, drabbar många människor och stora delar av samhället, hotar grundläggande värden, innebär en allvarlig störning eller en överhängande risk för en allvarlig störning av viktiga samhällsfunktioner, inte kan hanteras enskilt av ordinarie organisation och kräver samordnade och skyndsamma åtgärder från flera aktörer.
FSB, Rådet för finansiell stabilitet
Internationell nämnd som samordnar det arbete som nationella myndigheter och internationella regleringsorgan utför inom området finansiell stabilitet. Sverige är inte medlem, men representanter för Riksbanken medverkar ibland i olika arbetsgrupper.
IMF, Internationella valutafonden
Internationell organisation som verkar för att det globala finansiella systemet ska vara stabilt och att det inte ska uppstå internationella finansiella kriser. IMF övervakar och analyserar utvecklingen i de 190 länder som är medlemmar. Organisationen ger också teknisk assistans och lånar ut pengar till länder som genomför ekonomiska anpassningsprogram. IMF:s styrelse består av representanter för IMF:s 24 valkretsar, där varje valkrets innefattar ett land eller en grupp av länder.
138
| ORDLISTA BILAGA 4 | 2022/23:RB1 |
IMFC, Internationella monetära och finansiella kommittén
Kommitté inom IMF som i praktiken (men inte formellt) bestämmer den huvudsakliga inriktningen för IMF:s arbete på kort och medellång sikt. Kommittén består, precis som IMF:s styrelse, av en representant från varje valkrets, totalt 24 stycken. IMFC sammanträder två gånger per år.
Incidenthantering
Process som stöder såväl risksom kontinuitets- och krishantering. Incidenthantering tjänar som en första barriär innan andra funktioner aktiveras för att bemöta krisen. Med en effektiv incidenthantering minskar risken att händelser utvecklas till kriser och/eller större avbrott i verksamheten.
Inflation
Ökning av den allmänna prisnivån, vilket samtidigt innebär att pengarnas värde minskar. Inflationen mäts oftast som förändringen av KPI eller KPIF.
Inlåningsfacilitet
Konto där de penningpolitiska motparterna deponerar pengar hos Riksbanken över natten. Se även Stående faciliteter.
Instruktionsförbud
Förbud för en ledamot av direktionen att söka eller ta emot instruktioner när ledamoten fullgör sina penningpolitiska uppgifter. Direktionsledamöternas oberoende i penningpolitiska ställningstaganden grundar sig på regeringsformen och riksbankslagen.
Höjd beredskap
Antingen skärpt beredskap eller högsta beredskap. Regeringen beslutar om höjd beredskap om Sverige är i krigsfara eller om det råder utomordentliga förhållanden på grund av krig utanför Sverige eller att Sverige varit i krig eller krigsfara. Högsta beredskap råder om Sverige är i krig. En beredskapshöjning innebär att totalförsvaret aktiveras och är ett sätt för samhället att snabbt ställa om för att fungera vid krigsfara och ytterst i krig.
Kontanthanteringsrådet
Forum där man diskuterar frågor om kontanthanteringen i samhället. Kontanthanteringsrådet etablerades av Riksbanken 2006 och består av representanter för Riksbanken, banker, kontantdepåbolag, värdetransportbolag, detaljhandel och berörda myndigheter.
Kontinuitetshantering
Process som säkerställer att organisationen kan driva den kritiska verksamheten på en tolerabel nivå oavsett vilka störningar som inträffar. Med detta menas att organisationen minskar sin sårbarhet och ökar sin motståndskraft mot olika händelser som kan påverka dess kritiska verksamhet.
KPI, konsumentprisindex
Statistiskt mått på prisnivån. Beräknas av Statistiska centralbyrån (SCB) varje månad.
139
| 2022/23:RB1 | BILAGA 4 ORDLISTA |
KPIF, konsumentprisindex med fast bostadsränta
Statistiskt mått på prisnivån som är Riksbankens målvariabel för inflationsmålet. Till skillnad från KPI påverkas inte KPIF direkt av förändringar i räntorna på hushållens bostadslån. KPIF beräknas av Statistiska centralbyrån (SCB) varje månad.
Krisberedskap
Förberedelser som civila aktörer genomför för att säkerställa en samlad förmåga under fredstida krissituationer.
Krishantering
Process som innefattar allt det som organisationen behöver göra för att möta en kris, det vill säga ett tillstånd där organisationens resurser, rutiner eller system inte är tillräckliga och där särskilda åtgärder krävs för att lösa situationen. Krishanteringen kan delas upp i faserna före, under och efter en kris.
Kryptovaluta/kryptotillgång
Digitala valutor skapade i den privata sektorn som inte backas upp av en stat eller centralbank. Centralbanker kallar i allmänhet kryptovalutor för kryptotillgångar eftersom de oftast inte uppfyller de grundläggande funktionerna för pengar.
Likvida medel
Tillgångar som snabbt kan användas för betalningar, till exempel kontanter eller kontotillgodohavanden.
Likviditet
Betalningsförmåga på kort sikt, det vill säga förmåga att snabbt få fram likvida medel. Ordet kan användas om enskilda företag och organisationer eller om det finansiella systemet som helhet. Det kan också användas som synonym till likvida medel. Slutligen kan man även tala om värdepappers likviditet. Då syftar ordet på möjligheten att snabbt och till låg transaktionskostnad omsätta värdepapper i pengar.
Medieakademin
Ideell förening grundad av
&Bodenfors och NFO Infratest (numera Kantar Sifo) som bland annat publicerar Förtroendebarometern, en undersökning av förtroendet för samhällsinstitutioner, enskilda företag och massmedier.
Modifierad duration
Mått på hur känsligt värdet på ett räntebärande värdepapper är för förändringar i räntenivån. Anges som procentuell förändring av priset på värdepapperet om räntan faller eller stiger med 1 procentenhet.
140
| ORDLISTA BILAGA 4 | 2022/23:RB1 |
NBMF, det
Informell grupp bestående av centralbankschefer och chefer för tillsynsmyndigheter i Norden och Baltikum. NBMF träffas två gånger per år för att diskutera eventuella risker som hotar den finansiella stabiliteten och makrotillsynsåtgärder för att hantera dessa.
NBSG, den
Nominellt belopp
Belopp som ett värdepapper är utställt på. För ett räntebärande värdepapper är det den summa som innehavaren får tillbaka på förfallodagen. För sedlar och mynt är det beloppet som står på sedeln eller myntet.
NPL,
Lån där låntagaren har slutat betala avtalad ränta eller amorteringar. Kallas på svenska ibland för nödlidande lån. I de flesta länder klassas ett lån som NPL efter 90 dagar utan betalningar från låntagaren. Se även problemkrediter.
Obligation
Värdepapper som kan ges ut av staten, kommuner eller företag och som fungerar som ett slags lån. Den som köper en obligation lånar i praktiken ut en summa pengar till utgivaren och får ränta på dem. En obligation har normalt en fast löptid på ett år eller längre. När löptiden har gått ut betalar utgivaren tillbaka obligationens nominella belopp. Det finns också så kallade nollkupongobligationer där ingen periodvis ränta betalas ut. De säljs i stället till ett diskonterat värde.
Ränteswap där referensräntan som bestämmer det rörliga ränteflödet är en referensränta på den kortaste löptiden, det vill säga en dag (overnight). Förkortningen står för Overnight Index Swap.
Penningpolitik
Åtgärder från en centralbank för att upprätthålla prisstabilitet (ett fast penningvärde). Riksbankens huvudsakliga verktyg för detta är styrräntan. Penningpolitiken ska också stödja målen för den allmänna ekonomiska politiken, som är att uppnå en hållbar tillväxt och hög sysselsättning.
Penningpolitiska transaktioner
Riksbanken genomför olika penningpolitiska transaktioner för att genomföra penningpolitiken i praktiken. Detta gör Riksbanken framför allt med hjälp av marknadsoperationer och stående in- och utlåningsfaciliteter. Utöver det kan Riksbanken vid behov ta till andra åtgärder.
141
| 2022/23:RB1 | BILAGA 4 ORDLISTA |
Per capsulam
Beslut som fattas utan att direktionen är samlad. När ett beslut fattas per capsulam lägger riksbankschefen fram ett beslutsförslag muntligt eller skriftligt till de enskilda direktionsledamöterna, varefter ledamöternas ståndpunkter samlas in och protokollförs.
Post trade
Aktiviteter som sker efter order och avslut i ett värdepapper och bland annat omfattar avveckling av värdepapperstransaktionen.
Prisstabilitet
Tillstånd där priserna på varor och tjänster ökar endast måttligt eller inte alls. Målet om prisstabilitet, eller ett fast penningvärde som det kallas i riksbankslagen, definieras av Riksbanken som att inflationen, mätt som ökningen i KPIF, ska vara 2 procent.
Problemkredit
Lån där sannolikheten för kreditförluster är förhöjd. Kallas även problemlån. Vad som ingår i begreppet är inte exakt definierat. Ofta används ordet synonymt med NPL
Referensränta
Gemensamt riktmärke vid prissättning av finansiella kontrakt som ska spegla den allmänna ränteutvecklingen. Används till exempel för räntebärande värdepapper med rörlig kupong, derivatinstrument eller lån till rörlig ränta. En referensränta ska inte kontrolleras av någon av kontraktsparterna.
Resolution
Rekonstruktion eller avveckling av en krisande bank under ordnade former. Resolution används av staten som ett alternativ till konkurs för banker som bedöms vara systemviktiga
Riksbankscertifikat
Värdepapper med i regel en veckas löptid som Riksbanken ger ut och som kan köpas av Riksbankens penningpolitiska motparter. Riksbankscertifikaten fungerar som en typ av inlåning. Räntan som motparterna får när de placerar pengar i riksbankscertifikat är styrräntan. I balansräkningen redovisas riksbankscertifikaten under Emitterade skuldcertifikat.
RIX
Riksbankens betalningssystem för stora betalningar i realtid. Deltagare i RIX är banker, clearingorganisationer, Riksgälden och Riksbanken.
142
| ORDLISTA BILAGA 4 | 2022/23:RB1 |
Räntenetto
Ränteintäkter från utlåning minus räntekostnader för upp- och inlåning.
Ränteswap
Derivatinstrument som innebär ett avtal mellan två parter om att byta ränteflöden med varandra, till exempel fast mot rörlig ränta och tvärtom.
Samhällsviktig verksamhet
Verksamhet, tjänst eller infrastruktur som upprätthåller eller säkerställer samhällsfunktioner som är nödvändiga för samhällets grundläggande behov, värden eller säkerhet. Samhällsviktig verksamhet ska upprätthållas under fredstida krissituationer.
SCB, Statistiska centralbyrån
Central förvaltningsmyndighet för den officiella statistiken och för annan statistik som produceras av myndigheter i Sverige.
Oberoende undersökningsorganisation vid Göteborgs universitet som mäter svenskarnas vanor och attityder. SOM står för samhälle, opinion och massmedier.
Stablecoin
En form av kryptotillgång vars värde vanligtvis är knutet till värdet på andra tillgångar, som en eller flera nationella valutor eller andra finansiella tillgångar. Stablecoins har i huvudsak använts som en brygga mellan nationella valutor och investeringar i andra kryptovalutor.
Stibor
Traditionell budbaserad referensränta (interbankränta) i svenska kronor. Finns på ett flertal löptider från
Stresstest
Analys av olika scenarier för att bedöma vilken motståndskraft exempelvis banker har mot oväntade och negativa händelser.
Styrränta
Ränta som en centralbank sätter i penningpolitiskt syfte. Riksbankens styrränta är styrräntan.
Styrräntebana
Riksbankens prognos för styrräntan.
Stående faciliteter
Konton för in- och utlåning över natten som kan användas av Riksbankens penningpolitiska motparter. De stående faciliteterna ger motparterna möjlighet att hantera sin likviditet och fungerar samtidigt som ett penningpolitiskt styrmedel. Genom att inlåningsräntan sätts strax under styrräntan, och utlånings-
143
| 2022/23:RB1 | BILAGA 4 ORDLISTA |
räntan strax över den, får bankerna ett incitament att sätta sina egna dagslåneräntor däremellan. På så vis kan Riksbanken styra dagslåneräntorna och i förlängningen även andra korta marknadsräntor mot styrräntan. (De senaste åren, när banksystemet har haft ett överskott på likviditet, har utlåningsräntan blivit mindre viktig. Inlåningsräntan fungerar dock fortfarande som en undre gräns för dagslåneräntorna.)
Swapavtal
Derivatinstrument som innebär ett avtal mellan två parter om att under en viss period byta ränteströmmar (se ränteswap) eller valutor (se valutaswap) med varandra.
Swestr
En transaktionsbaserad referensränta med löptid en dag
Swift, Society for Worldwide Interbank Financial Telecommunication Belgiskt medlemsägt företag som tillhandahåller ett globalt nätverk för säker överföring av finansiella meddelanden, som betalningsinstruktioner, mellan finansiella aktörer världen över. Företaget verkar också för standardisering av finansiella meddelanden. Swift har över 11 000 deltagare i över 200 länder.
Säkerhetsskydd
Säkerhetsskydd handlar om att skydda den information och de verksamheter som är av betydelse för Sveriges säkerhet mot spioneri, sabotage, terroristbrott och vissa andra hot.
Säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter
I ett säkerhetsskydd ingår också att skydda uppgifter som rör säkerhetskänslig verksamhet och som därför omfattas av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen, eller som skulle ha omfattats av den lagen om den varit tillämplig. Säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter delas in i fyra säkerhetsskyddsklasser, utifrån vilken skada för Sveriges säkerhet som kan uppstå om de röjs.
Säkerställd obligation
Obligation där innehavaren har en högre säkerhet om utgivaren skulle gå i konkurs. Säkerheten består i att utgivaren håller vissa tillgångar (främst bostadslån) åtskilda från sina övriga tillgångar så att de kan användas vid en eventuell konkurs för att betala tillbaka pengar till innehavaren av den säkerställda obligationen.
Särskilda dragningsrätter (SDR)
En internationell reservtillgång skapad av IMF. SDR innebär en potentiell fordran på medlemsländernas valutareserver, men är ingen valuta i sig själv och kan endast användas av länder och internationella organisationer.
144
| ORDLISTA BILAGA 4 | 2022/23:RB1 |
Den svenska anpassningen av Europeiska centralbankens ramverk TIBER- EU. Ramverket gör det möjligt att på ett standardiserat sätt testa motståndskraften mot cyberrisker hos kritiska aktörer i det finansiella systemet.
Totalförsvar
Består av militärt försvar och civilt försvar. Totalförsvar är sådan verksamhet som behövs för att förbereda Sverige för krig. Under högsta beredskap är totalförsvar all samhällsverksamhet som då ska bedrivas.
För stor för att tillåtas gå omkull. Kallas även systemviktig. Uttrycket används om banker som anses vara så stora och komplext sammanlänkade med resten av det finansiella systemet att de inte kan gå omkull utan att det får mycket allvarliga konsekvenser för samhällsekonomin. När det gäller sådana banker kan marknaden förvänta sig att staten ska gå in och rädda banken om den får problem. Detta är problematiskt eftersom det kan leda till att banken blir mer benägen att ta risker och till att bankens risk inte prissätts korrekt.
Transmissionsmekanism
Den process genom vilken penningpolitiken påverkar inflationen och ekonomin i övrigt. Det sker både genom att marknadsräntorna och bankernas benägenhet att ge lån påverkas och genom att kronan stärks eller försvagas.
Undervärde
Skillnaden mellan betalt belopp och nominellt belopp för ett finansiellt instrument om det nominella beloppet är större.
Utelöpande sedlar och mynt
Sedlar och mynt som är i omlopp i samhället utanför Riksbanken. Om beloppet i posten Utelöpande sedlar och mynt i balansräkningen minskar innebär det att bankerna har lämnat in sedlar och mynt till Riksbanken och fått betalt för detta genom insättningar på sina konton i Riksbankens betalningssystem RIX. Skuldposten Sedlar och mynt minskar därmed samtidigt som skulden i svenska kronor till Riksbankens motparter ökar i motsvarande utsträckning.
Utlåningsfacilitet
Konto där de penningpolitiska motparterna kan låna pengar av Riksbanken över natten. Se även Stående faciliteter.
Valutaswap
Derivatinstrument som innebär ett avtal mellan två parter om att köpa respektive sälja en valuta till dagens kurs och sedan sälja respektive köpa tillbaka den vid en tidpunkt i framtiden till en kurs som bestämts i förväg. Valutaswappar används ofta för att skaffa likviditet i en annan valuta, men det kan också finnas andra anledningar. Centralbanker kan till exempel använda valutaswappar för att tillfälligt skapa ett större överskott eller underskott av den egna valutan i banksystemet.
145
| 2022/23:RB1 | BILAGA 4 ORDLISTA |
| Värdedag | |
| Gäller den transaktionsbaserade referensräntan Swestr, den dag som de un- | |
| derliggande transaktionerna genomfördes. Swestr reflekterar ränteläget på | |
| penningmarknaden denna dag. |
| 146 | Tryck: Riksdagstryckeriet, Stockholm 2023 |