Redogörelse till riksdagen 2022/23:ER1
Europarådets svenska delegations redogörelse om verksamheten under 2022
Redogörelsens huvudsakliga innehåll
Under 2022 har Europarådets parlamentariska församlings verksamhet präglats av Rysslands invasion av Ukraina. Efter att ministerkommittén inlett ett förfarande i enlighet med artikel 8 i Europarådets stadga och den parlamentariska församlingen hållit en extrainsatt session för att debattera konsekvenserna av Rysslands aggression mot Ukraina, uteslöts Ryssland ur Europarådet. Kriget i Ukraina och konsekvenserna av kriget har även återkommande debatteras av den parlamentariska församlingen i såväl som brådskande debatter och aktualitetsdebatter som vid högnivådialoger och debatter om rapporter.
Under året har fyra delsessioner och en extrasession genomförts, tre av dessa i hybridformat. Ständiga utskottet har sammanträtt två gånger och byrån 15 gånger. Utskotten har hållit sammanlagt 74 möten. Församlingen har antagit 26 resolutioner, 61 rekommendationer och ett yttrande. Valobservationer har genomförts i samband med val i Serbien, Bosnien och Hercegovina och Bulgarien.
Den parlamentariska församlingen har valt ny president och en ny domare. I samband med delsessionerna har församlingen hållit högnivådialog med Ir- lands president och utrikesminister, med Italiens president, utrikesminister och undersekreterare för utrikesfrågor, med Ukrainas president och premiärminister, Nederländernas kung, Greklands president, Schweiz president, Albaniens premiärminister, ordförande för Bosnien och Hercegovinas presidentråd, EU:s kommissionär för inrikesfrågor, EU:s kommissionär med ansvar för jämställdhet, Europarådets generalsekreterare och Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter.
Vid sidan av frågor som genomgått sedvanlig utskottsbehandling före debatt i plenum höll församlingen sju aktualitetsdebatter, fyra brådskande
1
| 2022/23:ER1 | REDOGÖRELSENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL |
| debatter och en policydebatt vars teman beslutades i samband med delsession- | |
| ernas öppnande och speglade en rad av de utmaningar som Europarådets med- | |
| lemsstater har haft att hantera under året. Sex av dem behandlade frågor rela- | |
| terade till Rysslands invasion av Ukraina. Andra frågor som har varit föremål | |
| för denna typ av debatter är bekämpandet av |
|
| toppmöte, Storbritanniens överenskommelse om asylsökande, fientligheter | |
| mellan Armenien och Azerbajdzjan och hot mot Prideevenemang. | |
| Sammantaget har svenska ledamöter varit anmälda till att delta i debatter i | |
| plenum vid 20 tillfällen. Delegationens medlemmar har sammanlagt haft sex | |
| rapportörskap, bl.a. rapportörskapen som gäller övervakningen av Polen och | |
| Armenien. Ordförandeposten för utskottet för jämlikhet och |
|
| ring har innehafts av en svensk ledamot. | |
| Riksdagens delegation till Europarådets parlamentariska församling över- | |
| lämnar härmed redogörelsen för sin verksamhet under 2022. Till redogörelsen | |
| bifogas bl.a. en förteckning över de rekommendationer och resolutioner som | |
| församlingen har antagit. | |
| Stockholm den 31 mars 2023 |
Markus Wiechel (SD)
Ordförande
Petra Sjöström
Delegationssekreterare
2
2022/23:ER1
Europarådets medlemsländer 2022
| 1 | Albanien | 17 | Italien | 33 | San Marino | |
| 2 | Andorra | 18 | Kroatien | 34 | Schweiz | |
| 3 | Armenien | 19 | Lettland | 35 | Serbien | |
| 4 | Azerbajdzjan | 20 | Liechtenstein | 36 | Slovakien | |
| 5 | Belgien | 21 | Litauen | 37 | Slovenien | |
| 6 | Bosnien och Hercegovina | 22 | Luxemburg | 38 | Spanien | |
| 7 | Bulgarien | 23 | Malta | 39 | Storbritannien | |
| 8 | Cypern | 24 | Moldavien | 40 | Sverige | |
| 9 | Danmark | 25 | Monaco | 41 | Tjeckien | |
| 10 | Estland | 26 | Montenegro | 42 | Turkiet | |
| 11 | Finland | 27 | Nederländerna | 43 | Tyskland | |
| 12 | Frankrike | 28 | Nordmakedonien | 44 | Ukraina | |
| 13 | Georgien | 29 | Norge | 45 | Ungern | |
| 14 | Grekland | 30 | Polen | 46 | Österrike | |
| 15 | Irland | 31 | Portugal | |||
| 16 | Island | 32 | Rumänien | |||
Demokratipartner i församlingen: Jordanien, Marocko, Palestina och Kirgizi-
stan. Observatörer i församlingen: Israel, Kanada och Mexiko. Observatörer i
ministerkommittén: USA, Kanada, Mexiko, Japan och Heliga stolen.
3
2022/23:ER1
4
2022/23:ER1
1 Europarådet och dess institutioner
Europarådet har sedan det bildades 1949 varit en huvudaktör när det gäller att skapa en gemensam europeisk värdegrund baserad på krav på mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatsprincipen. Europarådets uppdrag är att åstadkomma ett nära och etablerat samarbete mellan medlemmarna, bl.a. genom att upprätta internationella konventioner och rekommendationer. Genom sina över 200 konventioner är Europarådet en viktig normgivande institution inom europeisk politik.
Sverige var en av grundarna när Europarådets stadgar undertecknades av tio västeuropeiska stater i London den 5 maj 1949. Efter Berlinmurens fall har Europarådets medlemskrets mer än fördubblats och består i dag av totalt 46 medlemsstater. Samtliga europeiska länder utom Belarus, Kosovo, Vatikanstaten och Ryssland ingår.
Efter att Ryssland invaderat Ukraina den 24 februari 2022 beslutade ministerkommittén efter ett åsiktsutbyte med den parlamentariska församlingen att inleda ett förfarande i enlighet med artikel 8 i Europarådets stadga. Ryssland suspenderades från rätten att vara representerad i Europarådet, vilket innefattade såväl den parlamentariska församlingen som ministerkommittén. Den 10 mars fattade ministerkommittén beslut om att konsultera den parlamentariska församlingen om eventuella ytterligare åtgärder. Den parlamentariska församlingen höll den
Stöd för och uppföljning av samhällsutvecklingen i Öst- och Centraleuropa har länge varit en viktig del av arbetet i den parlamentariska församlingen tillsammans med övervakningen av att samtliga medlemsländer lever upp till sina åtaganden enligt stadgarna. Historiskt har den parlamentariska församlingen varit pådrivande för att avskaffa dödstraff liksom för paradigmskiftande konventioner, såsom ursprungligen Europeiska konventionen för mänskliga rättigheter och på senare år exempelvis Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet (”Istanbulkonventionen”).
Medlemskap i Europarådet bidrar till att stärka de rättsstatliga institutionerna och främjar att de mänskliga fri- och rättigheterna säkerställs i medlemsländerna.
En majoritet av länderna inom Europarådet är i dag
5
| 2022/23:ER1 | 1 EUROPARÅDET OCH DESS INSTITUTIONER |
| samarbetsprojekt inom området för mänskliga rättigheter, och EU är en stor | |
| bidragsgivare. | |
| Europarådet arbetar på tre politiska nivåer med ett beslutande och verkstäl- | |
| lande organ (ministerkommittén), ett rådgivande och pådrivande organ (den | |
| parlamentariska församlingen) och ett organ för samarbete på lokal och regi- | |
| onal nivå (Europarådets kongress för lokala och regionala organ, den s.k. kom- | |
| munalkongressen). En rad andra organ är knutna till organisationen, exempel- | |
| vis Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheter (Europadomstolen), | |
| Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter, konferensen för inter- | |
| nationella |
|
| organization), Europarådets kommitté för att avskaffa tortyr och annan förned- | |
| rande behandling samt Venedigkommissionen. |
1.1 Den parlamentariska församlingens roll och uppgifter
1.1.1 Sammansättning
Den parlamentariska församlingen var den första i sitt slag i Europa. Ledamöterna utses av medlemsländernas parlament och ska vara medlemmar av dessa. Antalet representanter i de nationella delegationerna fastställs i förhållande till landets invånarantal. Enligt församlingens arbetsordning ska delegationerna uppvisa en balanserad sammansättning som avspeglar såväl partisom könsrepresentationen i det nationella medlemsparlamentet.
Församlingen har 306 medlemmar och lika många suppleanter. Därtill deltar parlamentariker från Israel, Kanada och Mexiko som observatörer i församlingens arbete. Genom att ansöka om observatörsstatus anses landet ha gjort ett politiskt åtagande att respektera och främja mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatsprincipen. Församlingen övervakar även situationen för mänskliga rättigheter i observatörsländerna trots att dessa länder inte är formellt bundna att följa Europarådets normer och konventioner.
För att utveckla relationerna till fler länder i grannområdena införde församlingen 2010 en ny status för länder som önskar delta, s.k. partner för demokrati. Med denna status får en delegation från det aktuella landet delta i församlingens sessioner och möten men inte i omröstningar. Marockos parlament och Palestinas nationella råd fick denna status 2011, Kirgizistans parlament 2014 och Jordaniens parlament 2016.
Kosovos delegation har statusen ”andra delegationer”. Sedan 2017 har Ko- sovos delegation haft tillträde till den parlamentariska församlingens sammanträden, utan att permanenta platser tilldelats delegationen. Under
6
| 1 EUROPARÅDET OCH DESS INSTITUTIONER | 2022/23:ER1 |
sessionen och även talerätt vid ett antal debatter. Beslutet innebär att detta förfarande kan praktiseras på framtida sessioner fr.o.m. höstsessionen 2022.
Vikten av att säkerställa att Europarådets grundläggande värderingar, och därigenom dess trovärdighet, inte försvagas har stått alltmer i fokus under de senaste åren. I denna diskussion betonas att det inte räcker med att ett land ingår en principiell överenskommelse att respektera demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen utan landet måste även i praktisk tillämpning visa att man lever upp till det som ett medlemskap innebär.
1.1.2 De partipolitiska grupperna
Församlingen representerar nästan hela den partipolitiska skalan i medlemsländerna, något som bidrar till dess auktoritet. Totalt finns fem partigrupper: den socialistiska gröna gruppen (SOC), det europeiska folkpartiet (EPP/CD), Alliansen liberaler och demokrater för Europa (ALDE), den europeiska konservativa gruppen och demokratiska alliansen (EC/DA) och den europeiska enade vänstern (UEL). Samtliga svenska ledamöter är medlemmar i någon av de nämnda partigrupperna. Ett femtiotal medlemmar av församlingen är registrerade utan partigruppstillhörighet.
1.1.3 Församlingens externa relationer
Församlingens externa relationer består av samverkan med Europeiska unionen (EU), Europaparlamentet, vissa utomeuropeiska länder genom deras status som observatör eller partner för demokrati samt med internationella organisationer. Formellt har församlingen samarbetsavtal eller samverkansarrangemang med en lång rad organisationer, däribland Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD), Panafrikanska parlamentet, Europaparlamentet (EP), Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE), Oberoende staters samvälde (OSS), Interparlamentariska unionen (IPU) och Nordiska rådet (NR). Som exempel på samarbetet deltar församlingens politiska underutskott för externa relationer årligen i FN:s generalförsamling och jämlikhets- och
1.1.4Samspelet mellan den parlamentariska församlingen och ministerkommittén
Europarådets beslutsfattande organ är ministerkommittén som består av medlemsländernas utrikesministrar. Ministerkommittén sammanträder normalt en gång om året i denna sammansättning däremellan representeras länderna av sina ambassadörer vad gäller det löpande arbetet.
Ordförandeskapet i ministerkommittén roterar halvårsvis från maj till november. Under 2022 hade Italien ordförandeposten fram till att Irland tog över ordförandeskapet i maj. Irland lämnade därefter över till Island i november.
7
| 2022/23:ER1 | 1 EUROPARÅDET OCH DESS INSTITUTIONER |
| Ministerkommittén och den parlamentariska församlingen samarbetar för att | |
| nå de gemensamma målen. Ordföranden i ministerkommittén, tillika utrikes- | |
| ministern i ordförandelandet, rapporterar till församlingen vid varje delses- | |
| sion. | |
| Församlingens ambition är att stärka den parlamentariska dimensionen | |
| inom Europarådet för ökad öppenhet, demokratisk legitimitet och ansvarsut- | |
| krävande. De rekommendationer som församlingen antar riktas till medlems- | |
| staternas regeringar, och ministerkommittén ska lämna sitt svar till försam- | |
| lingen inom sex månader. Parlamentarikerna har i tillägg till rekommenda- | |
| tionerna även möjlighet att ställa skriftliga frågor till ministerkommittén, vilka | |
| ska besvaras skriftligt eller muntligt av kommitténs ordförande vid den efter- | |
| följande sessionen. | |
| För ett ökat och stärkt samarbete mellan den parlamentariska församlingen | |
| och ministerkommittén fattades 2019 beslut om att utarbeta en gemensam tre- | |
| partsprocedur för ministerkommittén, den parlamentariska församlingen och | |
| Europarådets generalsekreterare, för att kunna agera gemensamt i de fall en | |
| medlemsstat allvarligt åsidosätter sina åtaganden. Beslut om nödvändiga för- | |
| ändringar i församlingen arbetsordning för införandet av proceduren fattades | |
| vid januarisessionen 2021. |
1.1.5 Utvecklingstendenser inom församlingen
Under många år har debatten i församlingen alltmer kommit att handla om att flera medlemsländer brister när det gäller att värna om organisationens grundprinciper – demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen. Vissa länder agerar, såväl i ord som i handling, tvärt emot sina åtaganden enligt stadgarna. Medlemsstaters oförmåga att följa Europadomstolens domslut skapar ökande frustration. Sammantaget anses situationen skapa legitimitetsproblem för organisationen i dess roll som Europas främsta företrädare för och försvarare av mänskliga rättigheter.
Länder som är återkommande i diskussionerna om huruvida de lever upp till sina åtaganden är Turkiet, Azerbajdzjan, Ungern och Polen. Genom tätare dialog och samarbete fortgår församlingens ansträngningar att komma till rätta med dessa utmaningar. Därtill ses beslutet om att inrätta en gemensam kompletterande procedur för ministerkommittén, församlingen och generalsekreteraren, för att hantera fall där medlemsstater åsidosätter sina åtaganden som ytterligare ett instrument som i framtiden står till buds. Vid sidan av att upprätthålla den nivå av fri- och rättigheter som åstadkommits i medlemsländerna fram till i dag medför utvecklingen utmaningar på nya områden såsom digitalisering, artificiell intelligens, klimatförändringar och miljöförstöring.
Därtill finns en rad pågående konflikter mellan medlemsländer som kraftigt påverkar samarbetet och det allmänna debattklimatet i församlingen.
8
| 1 EUROPARÅDET OCH DESS INSTITUTIONER | 2022/23:ER1 |
1.2 Europakonventionen och Europadomstolen
Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, den s.k. Europakonventionen, är Europarådets främsta rättesnöre. Europarådets 46 medlemmar, inklusive alla
Europadomstolen har sitt säte i Strasbourg och består av 46 domare, en från varje medlemsland. Medlemsländernas regeringar nominerar tre kandidater till domare. Sedan 2014 säkerställer ett särskilt utskott i församlingen att samtliga kandidater lever upp till kraven som domare och lämnar en rekommendation till församlingen om vem av de tre som är bäst lämpad. Därefter väljer församlingen domare för en ämbetsperiod om nio år.
I församlingens riktlinjer anges att nomineringsförfarandet i medlemsländerna bör vara öppet och att både män och kvinnor ska finnas representerade bland de tre kandidaterna. Kandidaterna ska ha gedigen erfarenhet på området mänskliga rättigheter. Svensk domare i domstolen är för närvarande Erik Wennerström, som valdes av församlingen den 22 januari 2019.
Hur församlingens medlemsstater uppfyller sina åtaganden i förhållande till Europakonventionen och andra konventioner övervakas kontinuerligt inom ramen för församlingens granskningsförfarande.
1.2.1 EU och Europakonventionen
I samband med att Lissabonfördraget trädde i kraft 2009 fick EU en skyldighet att ansluta sig till Europakonventionen och därmed underkasta sig Europadomstolens jurisdiktion. Tanken är att det ska bli möjligt för enskilda och stater att klaga till Europadomstolen och få en prövning av om en åtgärd från EU:s institutioner eller organ strider mot Europakonventionen. På detta sätt skulle också en mer enhetlig rättstillämpning mellan
I ett brev till Europarådets generalsekreterare den 31 oktober 2019 undertecknat av
9
| 2022/23:ER1 | 1 EUROPARÅDET OCH DESS INSTITUTIONER |
1.2.2 Avskaffa dödsstraff och förhindra tortyr
Rätten till liv är en mänsklig rättighet, och respekten för liv tillhör Europarådets grundläggande värderingar. Därför ställer Europarådet kategoriska krav på att dödsstraffet ska avskaffas, inte bara i Europa utan i hela världen. Det är endast i Belarus, som inte är medlem i Europarådet, som dödsstraff fortfarande verkställs.
Förekomsten av dödsstraff i några observatörsländer i Europarådet är föremål för bevakning av församlingen, som konsekvent kritiserar USA och Japan. Europadagen mot dödsstraff infaller den 10 oktober varje år.
Den europeiska konventionen till förhindrande av tortyr och omänsklig och förnedrande behandling eller bestraffning trädde i kraft den 1 februari 1989. Konventionen bygger på artikel 3 i Europakonventionen och har ratificerats av samtliga medlemsstater. Europeiska kommittén till förhindrande av tortyr och omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning (European Committee for the Prevention of Torture and Inhuman or Degrading Treatment or Punishment, CPT) inrättades 1990 för att kontrollera behandlingen av frihetsberövade. Kommittén består av en representant för varje medlemsland. Medlemmarna är oberoende experter inom olika områden med anknytning till kommitténs uppgift. Församlingens nationella delegationer nominerar kandidater till CPT, men valet görs i ministerkommittén. Sveriges representant i CPT är sedan 2022 Anna Jonsson Cornell vars mandatperiod sträcker sig fram till den 19 december 2025.
1.2.3 Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter
I mandatet för Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter ingår att främja utbildning i och öka kunskapen om, mänskliga rättigheter i Europarådets medlemsländer, identifiera eventuella brister i lagar och regler samt främja respekten för de mänskliga rättigheterna så som de fastställts i Europarådets olika instrument. Kommissionären väljs av församlingen, och har sedan funktionen inrättades 1999 åtnjutit stor respekt. Samarbete med institutioner utanför Europarådet är en viktig del i arbetet, särskilt vad gäller EU, UNHCR, FN:s flyktingkommissarie och OSSE. Mandatperioden är sex år, och nuvarande kommissionär, Dunja Mijatović, tillträdde posten den 1 april 2018.
Kommissionären redovisade sin årliga rapport för 2021 vid aprilsessionen 2022. Kommissionärens anförande ägnades till stor del åt den ryska invasionen av Ukraina och kränkningarna av civilbefolkningens mänskliga rättigheter i form av exempelvis avrättningar, bortföranden och tortyr. Hon varnade särskilt för situationen i Mariupol där civila, däribland kvinnor och barn, var fångade under rysk belägring och underströk vikten av att etablera humanitära korridorer för att evakuera civilbefolkningen. Vidare berömde kommissionären det snabba och omfattande stöd som medlemsländerna gett till de människor som flytt Ukraina och de insatser som gjorts av
10
| 1 EUROPARÅDET OCH DESS INSTITUTIONER | 2022/23:ER1 |
En annan fråga som kommissionären uppmärksammade var hotet mot yttrandefriheten och regeringars ökade begränsningar av demonstrationer och åsiktsyttringar. Mijatović belyste även den oroande utvecklingen vad gäller förtryck av människorättsaktivister och journalister, där fallet med Osman Ka- vala är ett exempel. Kommissionären poängterade slutligen parlamentarikernas centrala roll i att understödja demokrati och demokratisk utveckling.
Kommissionärens årsrapportering för 2021 finns att läsa på
1.3 Venedigkommissionen
Venedigkommissionen är ett oberoende expertorgan inom Europarådet som har funnits sedan Berlinmurens fall 1990. Arbetet är inriktat på konstitutionella frågor och andra rättsliga frågor av särskild betydelse för demokratiutvecklingen i ett land. Venedigkommissionen bistår medlemsländer, och även andra stater, genom att bl.a. ta fram demokratiska författningar och erbjuda rådgivning i frågor om val, mänskliga rättigheter och oberoende domstolar. Församlingen har ett mycket nära samarbete med Venedigkommissionen, och representanter bjuds ofta in till utskottsmöten.
11
2022/23:ER1
2 Den svenska delegationens verksamhet
2022
En förteckning över den svenska delegation som utsågs efter valet 2018 respektive valet 2022 och de förändringar som skett därefter finns i bilaga 1, tillsammans med en förteckning över delegationens utskottsplatser och särskilda uppdrag.
Delegationen har deltagit vid samtliga delsessioner under året. Delegationen har det nionde högsta deltagandet vid delsessioner och det femte högsta deltagandet vid voteringar vid delsessioner. Delegationens ledamöter har varit anmälda till att delta i debatter i plenum vid 20 tillfällen.
Delegationens ledamöter har därtill, i enlighet med sin utskottstillhörighet, deltagit aktivt i de 75 utskottsmöten som hållits under året. Den svenska delegationen har det 23:e högsta deltagandet i utskottsmöten bland församlingens 46 nationella delegationer. I ständiga utskottet har delegationen representerats av Boriana Åberg (M) i egenskap av delegationsordförande och Annicka Engblom (M) i egenskap av ordförande för utskottet för jämlikhet och
Förutom platser i de sex fackutskotten har Sverige innehaft platser i två av de tre specialutskotten, till vilka partierna utser medlemmar. I utskottet för granskning av medlemsländernas efterlevnad av sina åtaganden har Boriana Åberg (M), Markus Wiechel (SD) och Azadeh Rojhan Gustafsson (S) ingått. Annicka Engblom (M) har ingått i utskottet för arbetsordningen, immunitet och institutionella frågor. Annicka Engblom blev i samband med vintersessionen vald till ordförande för utskottet för jämlikhet och
Den svenska delegationen har innehaft sex rapportörskap under året, varav två gäller övervakningen av medlemsländer. Azadeh Rojhan Gustafsson (S) har sedan 2020 varit medrapportör för granskningen av Polen. Boriana Åberg
(M)är sedan 2020 medrapportör för granskningen av Armenien. Detta har bl.a. inneburit att Åberg vid vintersessionen 2022 tillsammans med sin medrapportör presenterade en rapport om de demokratiska institutionernas funktionssätt i Armenien.
Momodou Malcolm Jallow (V) har sedan 2019 innehaft rollen som församlingens koordinator för nätverket Parlamentarisk allians mot hat och därmed även rollen som församlingens särskilda rapportör för bekämpandet av rasism och intolerans. Jallows uppdrag avslutades i samband med vintersessionen 2022. Momodou Malcolm Jallow (V) har varit rapportör för två rapporter som behandlats i utskottet för jämlikhet och
12
| 2 DEN SVENSKA DELEGATIONENS VERKSAMHET 2022 | 2022/23:ER1 |
varit rapportör för en rapport om de politiska partiernas roll i att främja mångfald och inkludering – en ny stadga för ett
(S)rapportör för en rapport om ett öppenhetsregister inom den parlamentariska församlingen.
En medlem av den svenska delegationens medlemmar har även deltagit i församlingens valobservationer vid ett tillfälle. Boriana Åberg (M) deltog i församlingens delegation för att observera valet i Bosnien och Hercegovina den 2 oktober.
I mars arrangerade delegationen, tillsammans med riksdagens delegation till OSSE:s parlamentariska församling, ett öppet rundabordssamtal om den politiska oppositionen i Ryssland. Samtalet samlade ca 50 riksdagsledamöter och anställda i Riksdagsförvaltningen och fokuserade på hur Rysslands invasion av Ukraina och det pågående kriget skapar en ny verklighet och vilka konsekvenser kriget får för den ryska inrikespolitiken och den politiska oppositionen i landet. Samtalet öppnades av delegationens ordförande Boriana Åberg (M). I samtalet deltog bl.a. utrikesutskottets presidium, Carolina Vendil Pallin, som är forskningsledare vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), en rysk demokratiaktivist och journalisten Kalle Kniivilä.
Med anledning av att Annicka Engblom (M) varit ordförande för utskottet för jämlikhet och
Delegationen har hållit sex delegationsmöten under året. Delegationen har i samband med dessa möten träffat Utrikesdepartementets medarbetare för sakupplysningar och dialog kring aktuella frågor i församlingen, bl.a Sveriges ambassadörer till Europarådet och Bosnien och Hercegovina och medarbetare från Europagruppen för samtal om ministerkommitténs initiativ för ökad synlighet för Europarådet. Inför extrasessionen om Rysslands aggression mot Ukraina deltog utrikesminister Ann Linde i delegationens förberedande
13
| 2022/23:ER1 | 2 DEN SVENSKA DELEGATIONENS VERKSAMHET 2022 |
| delegationsmöte för samtal om den aktuella situationen och regeringens syn | |
| på frågan om Rysslands fortsatta deltagande i Europarådet. | |
| Delegationen har därtill hållit möten med den belarusiska oppositionsleda- | |
| ren Svetlana Tichanovskaja och Kosovos ambassadör i Sverige. Vid ett möte | |
| med Folkens demokratiska partis (HDP) representant till de europeiska in- | |
| stitutionerna i Strasbourg fick delegationen information om den aktuella poli- | |
| tiska utvecklingen i Turkiet. I samband med höstsessionen höll delegationen | |
| ett möte med Kosovos delegation. I samband med delsessionerna har delega- | |
| tionen även hållit möten med Sveriges ambassadör till Europarådet för samtal | |
| om aktuella frågeställningar i ministerkommittén respektive parlamentariker- | |
| församlingen. | |
| Presidiet har under året träffat Rysslands ambassadör respektive Estlands | |
| ambassadör i Stockholm. Presidiet deltog även i ett av utrikesutskottets möten | |
| i mars och redogjorde för Europarådets hantering av Ryssland med anledning | |
| av Rysslands invasion av Ukraina. I samband med delsessionerna har presidiet | |
| deltagit i möte med den |
|
| möten mellan talmannen, utrikesutskottets presidium och delegationspresidi- | |
| erna. |
14
2022/23:ER1
3 Den parlamentariska församlingens verksamhet 2022
Den parlamentariska församlingens verksamhet har under 2022 präglats av den ryska invasionen av Ukraina. I mars höll den parlamentariska församlingen en extrainsatt session för att diskutera eventuella ytterligare åtgärder efter att Ryssland förlorat sin representationsrätt i Europarådet. Församlingen antog enhälligt ett yttrande om att Ryssland inte kan vara medlem av Europarådet, varpå ministerkommittén i enlighet med yttrandet fattade beslut om att utesluta Ryssland ur Europarådet. Den ryska invasionen av Ukraina har även återkommande diskuterats under årets delsessioner vid såväl brådskande debatter som vid högnivådialoger. Även
Som nämnts tidigare har 26 resolutioner, 61 rekommendationer och ett yttrande antagits av församlingen under året, vilka listas i bilaga 2. Byrån har sammanträtt 15 gånger och de nio fackutskotten har hållit totalt 75 möten. Rapportörsbesök och valobservationer har genomförts i den utsträckning restriktionerna i de aktuella länderna tillåtit det. Tre fullständiga valobservationer har genomförts i Serbien, Bosnien och Hercegovina och Bulgarien. Slutsatserna från valobservationerna presenteras kortfattat i en senare del av denna redogörelse.
Församlingen har valt ny president och en domare till Europadomstolen för Ukraina. Vid vintersessionen valdes Tiny Kox (UEL, Nederländerna) till församlingens president i enlighet med gällande överenskommelse mellan partigrupperna om rotationsordningen för presidentposten.
Deltagandet vid de fyra delsessionerna och extrasessionen låg under 2022 på 57 procent. De nationella delegationernas närvaro vid delsessionerna har sjunkit i jämförelse med föregående år, vilket till viss del kan förklaras av att endast två av delsessionerna hölls i hybridformat under 2022 till skillnad från under 2021. På längre sikt visar statistiken på en nedåtgående trend när det gäller medlemmars deltagande vid plenarsessioner och voteringar. Hybridformatet underlättade för många delegationer att delta. Vid samtliga delsessioner undantaget sommarsessionen låg deltagandet på över 50 procent, allra högst närvaro var det vid extrasessionen då 73 procent av medlemmarna deltog. Högst närvaro vid delsessioner uppvisade Lichtenstein, Schweiz och San Ma- rino. Högst deltagande i voteringar vid delsessioner uppvisade Lichtenstein, Schweiz, Monaco, Norge och Sverige.
Även deltagandet vid utskottsmöten har minskat från föregående år till 51,7 procent. Armenien, Azerbajdzjan och Turkiet är de länder som uppvisade högst närvaro vid utskottsmöten under 2022.
15
| 2022/23:ER1 | 3 DEN PARLAMENTARISKA FÖRSAMLINGENS VERKSAMHET 2022 |
Sedan 2012 redovisas årlig statistik vad gäller könsrepresentationen i församlingen. Det noteras i denna statistik att presidenten var man och att 42 procent av vicepresidenterna var kvinnor. Det totala antalet kvinnor bland medlemmarna i församlingen var 40 procent, vilket är något högre än föregående år då andelen uppgick till 37 procent. Det är även något högre än representationen för kvinnor i medlemsländernas parlament där genomsnittet uppgick till 31 procent i november 2022. Tre av nio utskottsordförande var kvinnor och 36 procent av rapportörerna.
I samband med delsessioner och ständiga utskottets möten har sammanlagt tolv brådskande debatter och aktualitetsdebatter genomförts. Ämnena har speglat pågående och nytillkomna kriser i Europa och dess närområde under året. Ämnen för dessa debatter föreslås av ett bestämt antal enskilda ledamöter alternativt av partigrupper, delegationer eller utskott. Byrån tar emot förslagen och förordar därefter församlingen de ämnen som man anser uppfyller kriterierna för denna typ av debatter. De ämnen som debatterades under 2022 var
•bekämpning av
•aktuella säkerhetsutmaningar i Europa och vad Europarådets roll är
•konsekvenserna av Rysslands fortsatta aggression mot Ukraina: Europarådets roll och svar
•Rysslands aggression mot Ukraina: att utkräva ansvar för allvarliga kränkningar av internationell humanitär rätt och andra internationella brott
•Fjärde toppmötet för ett förnyat, förbättrat och förstärkt Europaråd: vägen framåt
•Storbritanniens överenskommelse om asylsökande och dess regerings kritiska reaktion mot Europadomstolens beslut
•blockaden av Svarta havet
•de militära fientligheterna, inklusive strejker mot bosättningar och civil infrastruktur mellan Azerbajdzjan och Armenien
•den fortsatta eskaleringen av den ryska aggressionen mot Ukraina
•hot om förbud mot Prideevenemang i Europarådets medlemsländer
•eskaleringen av Rysslands aggression mot Ukraina.
Vad gäller granskningen av medlemsländernas efterlevnad i förhållande till sina åtaganden enligt organisationens stadgar är det totalt tio länder som omfattas av det fullständiga övervakningsförfarandet. Dessa länder är Albanien, Armenien, Azerbajdzjan, Bosnien och Hercegovina, Georgien, Moldavien, Polen, Serbien, Turkiet och Ukraina. Tre länder deltar i s.k. efterövervakningsdialog: Bulgarien, Montenegro och Nordmakedonien. När det gäller den s.k. periodiska övervakningen för övriga medlemsländer befann sig totalt sex länder under sådan granskning vid årsskiftet 2022/23. Dessa länder var Frankrike, Ungern, Malta, Nederländerna, Rumänien och San Marino.
Högnivåpaneler har förekommit i agendan för delsessionerna sedan 2021 för att synliggöra frågor av särskild betydelse. Vid församlingens sommarsession hölls en högnivåpanel på temat upprätthållande av demokratisk säkerhet i Europa. I panelen ingick Simon Coveney, Irlands utrikesminister tillika
16
| 3 DEN PARLAMENTARISKA FÖRSAMLINGENS VERKSAMHET 2022 | 2022/23:ER1 |
dåvarande ordförande för Europarådets ministerkommitté, Pekka Haavisto, Finlands utrikesminister, Marija Pejčinović Burić, Europarådets generalsekreterare och Svetlana Tichanovskaja, Belarus oppositionsledare. Samtalet öppnandes av den parlamentariska församlingens president Tiny Kox som konstaterade att Rysslands aggression mot Ukraina är ett direkt hot mot fred på kontinenten samt att kriget allvarligt har skadat mekanismerna för multilateralt samarbete. Kox betonade vidare vikten av att Europarådet arbetar för att värna respekten för demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen. Irlands utrikesminister instämde i vikten av att värna demokrati och betonade särskilt pressfrihet, civilsamhället och oberoende domstolar. Svetlana Tichanovskaja betonade vikten av ett stärkt stöd från Europarådet till oppositionen i Belarus och ett stärkt samarbete. Pekka Haavisto instämde och menade att Europarådet kan ha en roll att spela i fråga om att visa konkret stöd för oppositionsgrupper som arbetar för demokrati och mänskliga rättigheter i Belarus. Samtliga talare framhöll behovet av att fortsätta stötta Ukraina och värna Europarådets principer.
Förutom den återkommande dialogen med ministerkommitténs ordförande
–som under året varit Italien, Irland och Islands utrikesministrar – och med Europarådets generalsekreterare, som äger rum vid varje delsession, har följande högnivågäster deltagit vid delsessioner under året: Ylva Johansson, EU- kommissionär med ansvar för inrikes frågor, Helena Dalli,
Församlingen delade under året som vanligt ut en rad instiftade priser. Europarådets museipris tilldelades Nano Nagle Place i Cork på Irland, Europapriset tilldelades den turkiska staden Izmir och Václav Havels pris för mänskliga rättigheter tilldelades den fängslade ryska oppositionspolitikern Vladimir
17
2022/23:ER1
4 Sessioner
4.1 Vintersessionen den
Vid delsessionens öppnande valde församlingen Tiny Kox (UEL, Nederländerna) till ny president. Kox nominerades i enlighet med partigruppernas överenskommelse om rotationsordning för presidentposten. Kox valdes med 164 röster framför Maria Mezentseva (EPP), ordförande för den ukrainska delegationen, som fick 80 röster. Församlingen valde även som tidigare år ett antal vicepresidenter. I fråga om Rysslands vicepresidentpost önskade församlingen sluten votering för den nominerade kandidaten. Efter två rundor hade den ryska kandidaten inte fått den relativa majoriteten av de avlagda rösterna om minst hälften av antalet medlemmar i församlingen och den ryska vicepresidentposten förblev därför otillsatt. Vid delsessionens öppnande beslutade församlingen att hålla en aktualitetsdebatt om de senaste utmaningarna för säkerheten i Europa och en brådskande debatt om att bekämpa
Vid öppnandet behandlades även dagordningspunkten med det årliga godkännandet av delegationernas ackreditering till församlingen. I enlighet med arbetsordningens möjlighet att göra en särskild prövning av enskilda delegationers ackreditering önskade det antal ledamöter i församlingen som krävs att den ryska delegationens ackreditering skulle genomgå särskild prövning genom att först genomgå utskottsbehandling och därefter votering i plenum, Mo- tiveringen var bristande efterlevnad av dess förpliktelser och åtaganden enligt Europarådets stadgar. Frågan debatterades av församlingen varefter den ryska delegationens ackreditering godkändes i en omröstning (res. 2422). Byrån presenterade även sin sedvanliga rapport till församlingen. Vid samma tillfälle presenterades slutsatserna från valobservationen i Bulgarien och Kirgizistan.
Vid delsessionens högnivådialoger deltog Željko Komšić, ordförande för Bosnien och Hercegovinas presidentråd, Europarådets generalsekreterare Marija Pejčinović Burić liksom Italiens undersekreterare för utrikesfrågor och internationellt samarbete Benedetto Della Vedova i egenskap av representant för Italiens ordförandeskap i ministerkommittén. I samband med sessionen höll församlingen en ceremoni för att uppmärksamma den internationella minnesdagen till minne av Förintelsens offer, med meddelande från Förintelseöverlevare samt Frankrikes president Emmanuel Macron. Frankrikes utbild-
Bland de frågor som debatterades vid delsessionen fanns Europeiska unionens pakt om migration och asyl (rek. 2416) – vid vilken Ylva Johansson,
18
| 4 SESSIONER | 2022/23:ER1 |
tillsammans med sin medrapportör en rapport om de demokratiska institutionernas funktionssätt i Armenien (res. 2427) och Annicka Engblom (M) presenterade sin rapport om mediers roll i kristider (res. 2419). Andra frågor som debatterades under sessionen var idrottspolitik i kristider (res. 2421), Observatoriet för historieundervisning i Europa (res. 2426 och rek. 2224), ofrivilliga försvinnanden på Europarådets territorium (rek. 2223) och förgiftningen av Aleksej Navalnyj (res. 2423).
Från den svenska delegationen deltog Markus Wiechel (SD) i debatten om den europeiska unionens asyl- och migrationspakt samt i debatten om aktuella säkerhetsutmaningar i Europa och Europarådets roll. Annicka Engblom (M) deltog i debatten om förgiftningen av Aleksej Navalnyj, och Alexander Christiansson (SD) deltog i debatten om Armenien.
Samtliga godkända resolutioner och rekommendationer kan läsas via följande länk:
http://semanticpace.net/?search=KjoqfGNvcnB1c19uYW1lX2VuOiJPZm
ZpY2lhbCBkb2N1bWVudHMifHNlc3Npb25wYXJ0X3N0cl9lbjoiMjAyMi
AtIEZpcnN0IHBhcnQtc2Vzc2lvbiJ8Y2F0ZWdvcnlfc3RyX2VuOiJBZG9wd
GVkIHRleHQi&lang=en.
4.2 Extrasessionen den
Konsekvenserna av Rysslands aggression mot Ukraina stod i fokus för den extrasession som den parlamentariska församlingen höll i hybridformat måndagen den 14 och tisdagen den 15 mars. Sessionen hölls mot bakgrund av att Europarådets ministerkommitté den 25 februari beslutat att, i enlighet med artikel 8 i organisationens stadga, upphäva Rysslands representationsrätt i Europarådet som svar på Rysslands allvarliga överträdelser mot organisationens stadga. Ministerkommittén efterfrågade i samband med detta församlingens yttrande om ytterligare åtgärder att vidta mot Ryssland. Vid sessionen hölls en nio timmar lång brådskande debatt om den ryska aggressionen mot Ukraina. Efter debatten ställde sig församlingens medlemmar enhälligt bakom ett yttrande om att ministerkommittén omedelbart borde be Ryssland att lämna Europarådet och om denna begäran inte hörsammades besluta att utesluta landet som medlem av organisationen (yttrande 300).
Vid sessionen talade Ukrainas premiärminister Denys Shmyhal till församlingen via länk. Sessionen innehöll också åsiktsutbyten med Benedetto della Vedova, Italiens undersekreterare för utrikesfrågor och internationellt samarbete, inom ramen för det italienska ordförandeskapet i ministerkommittén, samt med Europarådets generalsekreterare Marija Pejčinović Burić.
Boriana Åberg (M), Annicka Engblom (M), Momodou Malcolm Jallow (V) och Markus Wiechel (SD) deltog i den brådskande debatten om den ryska aggressionen i Ukraina.
Samtliga godkända resolutioner och rekommendationer kan läsas via länken https://pace.coe.int/en/files/29885.
19
| 2022/23:ER1 | 4 SESSIONER |
4.3 Vårsessionen den
Delsessionen inleddes med att församlingens president Tiny Kox konstaterade att antalet medlemsländer och därmed även delegationer i församlingen numera är 46 efter att ministerkommittén, efter att ha mottagit församlingens yttrande den 15 mars, den 16 mars beslutade att utesluta Ryssland som medlem i Europarådet. Vid öppnandet beslutade församlingen att hålla en brådskande debatt om Rysslands aggression mot Ukraina: att säkerställa ansvar för allvarliga kränkningar av internationell humanitär rätt. Domare till Europadomstolen valdes för Ukraina. Sessionen genomfördes i hybridformat.
Vid delsessionens högnivådialoger deltog Italiens president Sergio Mattarella och Italiens minister för utrikesfrågor och internationellt samarbete Luigi Di Maio, med anledning av det italienska ordförandeskapet i ministerkommittén. Kommissionären för mänskliga rättigheter Dunja Mijatović, presenterade sin årsrapport för 2021 och Europarådets generalsekreterare Marija Pejčinović Burić deltog som brukligt i en frågestund.
På dagordningen för delsessionen stod en allmän policydebatt om konsekvenserna av Rysslands fortsatta aggression mot Ukraina: Europarådets roll och svar (res. 2433 och rek 2228). Andra frågor som debatterades var en utvärdering av verktyg och bestämmelser för att bekämpa barns exponering för pornografiskt innehåll (res. 2429 och rek. 2225), avinstitutionalisering av personer med funktionsnedsättning (res. 2431 och rek. 2227), diskriminering på grund av socialt ursprung (res. 2432), ett strategiskt partnerskap mellan Europarådet och Europeiska unionen (res. 2430 och rek. 2226), hur konfiskerade kriminella tillgångar kan användas (res. 2434 och rek. 2229) och förhindrandet av brottsbekämpande tjänstemäns överdrivna och omotiverade våldsanvändning (res. 2435 och rek. 2230) samt främjandet av demokrati i Europa (res. 2437 och rek. 2232). Under sessionen meddelades vinnaren av Europapriset 2022, Izmir i Turkiet, och vinnaren av Europarådets museipris, Nano Nagle Place på Irland.
Från den svenska delegationen deltog Markus Wiechel (SD) och Annicka Engblom (M) i den brådskande debatten om Rysslands aggression mot Ukraina.
Samtliga godkända resolutioner och rekommendationer kan läsas via följande länk:
http://semanticpace.net/default.aspx?search=KjoqfGNvcnB1c19uYW1lX
2ZyOiJEb2N1bWVudHMgb2ZmaWNpZWxzInxzZXNzaW9ucGFydF9zdH
JfZW46IjIwMjIgLSBTZWNvbmQgcGFydC1zZXNzaW9uInxjYXRlZ29ye
V9zdHJfZW46IkFkb3B0ZWQgdGV4dCI=&lang=en.
20
| 4 SESSIONER | 2022/23:ER1 |
4.4 Sommarsessionen
Vid sessionens öppnande beslutades det att två aktualitetsdebatter skulle hållas under veckan. Den första handlade om konsekvenserna av blockaden i Svarta havet medan den andra rörde Storbritanniens överenskommelse om asylsökande och dess regerings kritiska reaktion mot Europadomstolens beslut.
Sessionen innefattade debatter om humanitära konsekvenser och intern och extern fördrivning i samband med den ryska aggressionen mot Ukraina (res. 2448), politiska fångar i Ryssland (res. 2446 och rek. 2236), säkerställandet av ansvarsutkrävande för nedskjutningen av MH17 (res. 2452) samt det fortsatta behovet att återuppbygg mänskliga rättigheter och rättssäkerhet i Nordkaukasien (res. 2445).
Vidare debatterades även kontroll av onlinekommunikation (res. 2454), Europarådets roll i fråga om Europas säkerhet (res. 2444 och rek. 2235), skydd och alternativ omsorg för ensamkommande och separerade migrant- och flyktingbarn (res. 2449), rättvisa och säkerhet för kvinnor i fredsförmedling (res. 2450) och bekämpandet av sjukdomar som kan förebyggas med vaccin (res.
2455). Debatter om Maltas fullgörande av medlemsplikter mot Europarådet och om partnerskap för demokrati med Kirgizistans parlament (res. 2453) hölls också. Momodou Malcolm Jallow (V) från den svenska delegationen presenterade en rapport om politiska partiers roll i att främja mångfald och inkludering (res. 2443). Under en debatt om att förebygga och motverka antisemitism i Europa (res. 2447) var Ute Steyer, rabbin i Judiska församlingen i Stockholm, inbjuden gästtalare.
Vid delsessionen deltog Greklands president Katerina Sakellaropoulou, och kung
För att läsa antagna resolutioner och rekommendationer, se: http://semanticpace.net/default.aspx?search=KjoqfGNvcnB1c19uYW1lX
2ZyOiJEb2N1bWVudHMgb2ZmaWNpZWxzInxzZXNzaW9ucGFydF9zdH
JfZW46IjIwMjIgLSBUaGlyZCBwYXJ0LXNlc3Npb24ifGNhdGVnb3J5X3
N0cl9lbjoiQWRvcHRlZCB0ZXh0Ig==&lang=en.
4.5 Höstsessionen den
I samband med delsessionens öppnande höll församlingens president Tiny Kox ett anförande där han fördömde de ryska attackerna mot ett flertal civila mål i Ukraina som ägt rum under morgonen. Vid öppnandet fattades beslut om att totalt två aktualitetsdebatter skulle hållas under veckan. Den första handlade om militära fientligheter mellan Azerbajdzjan och Armenien, inklusive
21
| 2022/23:ER1 | 4 SESSIONER |
| strejker mot bosättningar och civil infrastruktur, och den andra handlade om | |
| hot om förbud mot Prideevenemang i Europarådets medlemsstater. Vid öpp- | |
| nandet fattades även beslut om en brådskande debatt om ytterligare upptrapp- | |
| ning av Rysslands aggression mot Ukraina, baserad på förslag från ordförande | |
| för de fem politiska grupperna. I rapporten fastslogs att Rysslands storskaliga | |
| aggression mot Ukraina fortsätter att framkalla enormt lidande, förstörelse och | |
| fördrivning till en nivå som inte har setts i Europa sedan andra världskriget. | |
| Bland de frågor som debatterades fanns rapportören tillika svenska delega- | |
| tionsmedlemmen Momodou Malcolm Jallows (V) rapport om islamofobi i | |
| Europarådets medlemsländer (res. 2457). På dagordningen fanns även debatter | |
| om brexits påverkan på mänskliga rättigheter i Irland (res. 2464), diskrimine- | |
| ring mot kvinnor i idrottsvärlden (res. 2465), arbetsrättens framtid (res. 2467), | |
| stödjandet av ett europeiskt perspektiv i västra Balkan (rek. 2237), missbruk | |
| av Schengens informationssystem (res. 2458), förebyggandet av vaccindiskri- | |
| minering (res. 2468 och rek. 2240), säkra tredjeländer för asylsökande (res. | |
| 2461), illegala åtgärder för migrationshantering (res. 2462) samt åtagande och | |
| förpliktelser gällande efterlevnad av rådets stadgar i Turkiet (res. 2459) | |
| Ungern (res. 2460) och Rumänien (res. 2466). | |
| Flera gästtalare hade bjudits in till höstsessionen, däribland Irlands presi- | |
| dent Michael D Higgins, Schweiz president Ignazio Cassis och Albaniens pre- | |
| miärminister Edi Rama. Thomas Byrne, Irlands Europaminister, presenterade | |
| ministerkommitténs arbete inom ramen för det irländska ordförandeskapet i | |
| Europarådet och Marija Pejčinović Burić, Europarådets generalsekreterare, | |
| svarade på frågorna från medlemmarna. | |
| Mot bakgrund av de pågående protesterna i Iran hölls en manifestation i | |
| anslutning till att utskottet för jämställdhet och |
|
| möte den 11 oktober antog ett uttalande där utskottet fördömde förtrycket av, | |
| och de bristande rättigheterna för, iranska kvinnor och flickor. Azadeh Rojhan | |
| (tidigare Gustafsson) (S) höll ett anförande, i egenskap av medlem av byrån | |
| för det parlamentariska nätverket Women@PACE. Vidare tilldelades Václav | |
| Havels pris för mänskliga rättigheter den fängslade ryske oppositionspoliti- | |
| kerna Vladimir |
|
| De svenska ledamöterna Boriana Åberg (M) och Alexander Christiansson | |
| (SD) talade i debatten om islamofobi i Europarådets medlemsstater. Boriana | |
| Åberg (M) talade även i aktualitetsdebatten om militära fientligheter mellan | |
| Armenien och Azerbajdzjan. Annicka Engblom (M) deltog i aktualitetsdebat- | |
| ten om hot om förbud mot Prideevenemang i Europarådets medlemsstater. | |
| För att läsa antagna resolutioner och rekommendationer, se: | |
| http://semanticpace.net/?search=KjoqfGNvcnB1c19uYW1lX2VuOiJPZm | |
| ZpY2lhbCBkb2N1bWVudHMifHNlc3Npb25wYXJ0X3N0cl9lbjoiMjAyMi | |
| AtIEZvdXJ0aCBwYXJ0LXNlc3Npb24ifGNhdGVnb3J5X3N0cl9lbjoiQWR | |
| vcHRlZCB0ZXh0Ig==&lang=en. |
22
2022/23:ER1
5 Arbetet i byrån och ständiga utskottet
Byrån ansvarar för koordineringen av församlingens och utskottens verksamhet. Den bistår församlingens president i dennes funktion och vägleder i externa relationer. Byrån beslutar om organiseringen av delsessioner och plenarsittningar. Byrån består av presidenten, 20 vicepresidenter, utskottsordförandena och ordförande för partigrupperna. I tillägg är delegationsordförandena för det innevarande, föregående och tillträdande ordförandelandet i ministerkommittén ex
Byrån har under året hållit 15 möten. Sju av dem hölls i hybridformat. By- rån möts alltid strax före en session och i samband med sessionens avslutning. Den viktiga uppgiften inför en session är att besluta om vilket av de inkomna förslagen om brådskande och aktuell debatt som ska föreslås för församlingen, samt att organisera sessionsagendan mot bakgrund av detta. Byrån beslutar om vilka motioner som ska hänvisas vidare för rapport och till vilket utskott. By- rån beslutar därtill om valobservationer och om sammansättningen av den s.k. ad
Ständiga utskottet agerar på uppdrag av församlingen mellan delsessioner, främst genom att hålla debatter och anta texter som behandlats av utskotten. Medlemmarna är desamma som i byrån plus ordförandena för de nationella delegationerna. Utskottet sammanträdde två gånger under 2022, den 31 maj i Dublin och den 25 november i Reykjavik. Ett sammanträde var planerat att hållas i mars men ställdes in med anledning av att den parlamentariska församlingen i stället höll en extrasession den
Vid utskottets möte den 31 maj deltog innevarande ordföranden för ministerkommittén, Simon Coveney, Irlands utrikes- och försvarsminister för åsiktsutbyte om aktuella frågor. Utskottet höll en aktualitetsdebatt om det fjärde toppmötet för ett förnyat, förbättrat och förstärkt Europaråd: vägen framåt. Utskottet debatterade även rapporter om tillgång till abort i Europa: stoppa abortmotståndares trakasserier (res. 2439), jämställdhetsintegrering inom migrationspolitik (res. 2440), missbruk av receptbelagd medicin (res. 2441 och rek. 2233) och utrotande av extrem barnfattigdom i Europa: ett
23
| 2022/23:ER1 | 5 ARBETET I BYRÅN OCH STÄNDIGA UTSKOTTET |
| internationellt åtagande och en moralisk plikt (res. 2442 och rek. 2234). Från | |
| den svenska delegationen deltog Boriana Åberg (M), i egenskap av ordförande | |
| för delegationen, och Annicka Engblom (M), i egenskap av ordförande för ut- | |
| skottet för jämlikhet och |
|
| Samtliga godkända resolutioner och rekommendationer kan läsas via föl- | |
| jande länk: | |
| http://semanticpace.net/default.aspx?search=KjoqfGNvcnB1c19uYW1lX | |
| 2ZyOiJEb2N1bWVudHMgb2ZmaWNpZWxzInxzZXNzaW9ucGFydF9zdH | |
| JfZW46IjIwMjIgLSBNYXkgU3RhbmRpbmcgQ29tbWl0dGVlInxjYXRlZ2 | |
| 9yeV9zdHJfZW46IkFkb3B0ZWQgdGV4dCI=&lang=en. | |
| Vid utskottets möte den 25 november deltog innevarande ordföranden för | |
| ministerkommittén, Þórdís Kolbrún Reykfjörð Gylfadóttir, Islands utrikesmi- | |
| nister, för dialog med utskottet om aktuella frågor. Islands premiärminister | |
| Katrín Jakobsdóttir deltog också i utskottsmötet. Efter dialogen med Ja- | |
| kobsdóttir antog utskottet en deklaration om det fjärde toppmötet mellan Euro- | |
| parådets stats- och regeringschefer i Reykjavik |
|
| I samband med mötet hölls ett sidoevent om digitalt våld mot kvinnor som | |
| anordnades med anledning av den internationella dagen för avskaffandet av | |
| våld mot kvinnor. Utskottet höll även en aktualitetsdebatt om eskaleringen av | |
| Rysslands aggression mot Ukraina. Vid mötet debatterades rapporter om ut- | |
| värdering av partnerskapet för demokrati avseende Jordaniens parlament (res. | |
| 2469), att skydda demokratins grundpelare under hälsokriser (res. 2470), co- | |
| 2471 och rek. 2241), |
|
| Europa (res. 2472 och rek. 2242), att stärka Europarådets roll som hörnsten i | |
| europeisk politisk struktur och säkerställa säkra medicinska försörjningskedjor | |
| (res. 2473). | |
| Samtliga godkända resolutioner och rekommendationer kan läsas via föl- | |
| jande länk: | |
| http://semanticpace.net/?search=KjoqfGNvcnB1c19uYW1lX2VuOiJPZm | |
| ZpY2lhbCBkb2N1bWVudHMifHNlc3Npb25wYXJ0X3N0cl9lbjoiMjAyMi | |
| AtIE5vdmVtYmVyIFN0YW5kaW5nIENvbW1pdHRlZSJ8Y2F0ZWdvcnlfc | |
| 3RyX2VuOiJBZG9wdGVkIHRleHQi&lang=en. |
24
2022/23:ER1
6 Arbetet i fackutskotten
6.1 Utskottet för politiska frågor och demokrati
Utskottet behandlar Europarådets allmänna politik och alla politiska frågor som faller inom organisationens behörighet samt frågor om brådskande politiska situationer och kriser i Europarådets medlemsstater. Till utskottet finns underutskott för mellanöstern och arabvärlden samt externa relationer. Svenska ordinarie medlemmar i utskottet under 2022 var Boriana Åberg (M) och Adnan Dibrani (S).
Nedan följer en förteckning över de rapporter och resolutioner och rekommendationer som behandlades av utskottet och debatterades av församlingen under året:
–Resolution 2430 och rekommendation 2226 Beyond the Lisbon Treaty: strengthening the strategic partnership between the Council of Europe and the European Union (bortom Lissabonfördraget: stärka det strategiska partnerskapet mellan Europarådet och Europeiska unionen)
–Resolution 2433 och rekommendation 2228 Consequences of the Russian Federation's continued aggression against Ukraine: role and response of the Council of Europe (konsekvenserna av Rysslands fortsatta aggression mot Ukraina: Europarådets roll och respons)
–Resolution 2444 och rekommendation 2235 Recent challenges to security in Europe: what role for the Council of Europe? (de senaste utmaningarna mot säkerheten i Europa: vad är Europarådets roll?)
–Resolution 2453 Review of the partnership for democracy in respect of the Parliament of the Kyrgyz Republic (översyn av partnerskapet för demokrati avseende Kirgizistans parlament)
–Resolution 2456 och rekommendation 2237 Supporting a European perspective for the Western Balkan (stödja ett europeiskt perspektiv för västra Balkan)
–Resolution 2463 Further escalation in the Russian Federation’s aggression against Ukraine (ytterligare upptrappning av Rysslands aggression mot Ukraina)
–Resolution 2464 The impact of Brexit on human rights on the island of Ireland (Brexits inverkan på mänskliga rättigheter på Irland)
–Resolution 2469 Evaluation of the partnership for democracy in respect of the Parliament of Jordan (utvärdering av partnerskapet för demokrati avseende Jordaniens parlament)
–Resolution 2470 Protecting the pillars of democracy during health crises (att skydda demokratins grundpelare under hälsokriser)
–Resolution 2473 Strengthening the role of the Council of Europe as a cornerstone of the European political architecture (att stärka Europarådets roll som hörnsten i europeisk politisk struktur)
25
| 2022/23:ER1 | 6 ARBETET I FACKUTSKOTTEN |
| – Yttrande 300 Consequences of the Russian Federation's aggression against | |
| Ukraine (konsekvenser av Rysslands aggression mot Ukraina). |
6.2 Utskottet för juridiska frågor och mänskliga rättigheter
Utskottet arbetar med frågor om mänskliga rättigheter, främjandet av rättsstatsprincipen och försvaret av mänskliga rättigheter. Utskottet ansvarar även för en mängd olika aktiviteter som i praktiken innebär att utskottet fungerar som församlingens juridiska rådgivare. Till utskottet finns underutskott för mänskliga rättigheter, artificiell intelligens och mänskliga rättigheter samt verkställande av domslut från Europadomstolen. Svenska ordinarie medlemmar i utskottet var under 2022 Azadeh Rojhan Gustafsson (S) och Markus Wiechel (SD).
Nedan följer en förteckning över de rapporter och resolutioner och rekommendationer som behandlades av utskottet och debatterades av församlingen under året:
– Resolution 2423 Poisoning of Alexei Navalny (förgiftningen av Aleksej Navalnyj)
– Resolution 2425 Ending enforced disappearances on the territory of the Council of Europe (stoppa ofrivilliga försvinnanden på Europarådets territorium)
– Resolution 2434 How to put confiscated criminal assets to good use? (Hur kan konfiskerade kriminella tillgångar användas?)
– Resolution 2435 Fighting and preventing excessive and unjustified use of force by the law enforcement officers (bekämpa och förhindra brottsbekämpande tjänstemäns överdrivna och omotiverade våldsanvändning)
– Resolution 2436 och rekommendation 2231 The Russian Federation’s aggression against Ukraine: ensuring accountability for serious violations of international humanitarian law and other international crimes (Rysslands aggression mot Ukraina: säkerställa ansvarsutkrävande för allvarliga överträdelser mot humanitär rätt och andra internationella brott)
– Resolution 2437 och rekommendation 2232 Safeguarding and promoting genuine democracy in Europe (säkra och främja demokrati i Europa)
– Resolution 2445 The continuing need to restore human rights and the rule of law in the North Caucasus region (det fortsatta behovet att återupprätta mänskliga rättigheter och rättssäkerhet i Nordkaukasien)
– Resolution 2446 och rekommendation 2236 Reported cases of political prisoners in the Russian Federation (inrapporterade fall av politiska fångar i Ryssland)
– Resolution 2452 Ensuring accountability for the downing of flight MH17 (säkerställa ansvarsutkrävande för nedskjutningen av MH17)
– Resolution 2458 Misuse of the Schengen Information system by Council of Europe member States as a
26
| 6 ARBETET I FACKUTSKOTTEN | 2022/23:ER1 |
Schengens informationssystem av Europarådets medlemsstater som en politiskt motiverad sanktion)
–Resolution 2471 och rekommendation 2241 The impact of the
–Resolution 2472 och rekommendation 2242 The impact of the
6.3Utskottet för sociala frågor, hälsa och hållbar utveckling
Utskottet arbetar med frågor som rör sociala rättigheter och policyer, folkhälsa, hållbar utveckling, ekonomiskt samarbete och utveckling, lokal och regional demokrati och god förvaltning på dessa områden med särskilt fokus på situationen för mer sårbara grupper i samhället. Utskottet beslutar även om Europarådets årliga Europapris som tilldelas byar och städer som främjar europeiska ideal. Till utskottet finns underutskott för europeiska sociala stadgan, barn, folkhälsa och hållbar utveckling samt Europapriset. Svenska ordinarie medlemmar i utskottet var under 2022 Carina Ohlsson (S) och Alexander Christiansson (SD).
Nedan följer en förteckning över de rapporter och resolutioner och rekommendationer som behandlades av utskottet och debatterades av församlingen under året:
–Resolution 2414 och rekommendation 2218 The right to be heard: child participation, a foundation for democratic societies (rätten att bli hörd: barns delaktighet, en grund för demokratiska samhällen)
–Resolution 2415 och rekommendation 2219 Inaction on climate change – a violation of children’s rights (inaktivitet avseende klimatförändringar – en kränkning av barns rättigheter)
–Resolution 2424 och rekommendation 2222 Beating
–Resolution 2429 och rekommendation 2225 For an assessment of the means and provisions to combat children’s exposure to pornographic content (för en utvärdering av verktyg och bestämmelser för att bekämpa barns exponering för pornografiskt innehåll)
–Resolution 2431 och rekommendation 2227 Deinstitutionalisation of persons with disabilities (avinstitutionalisering av personer med funktionsnedsättning)
–Resolution 2441 och rekommendation 2233 Addiction to prescribed medicines (missbruk av receptbelagd medicin)
–Resolution 2442 och rekommendation 2234 Eradicating extreme child poverty in Europe: an international obligation and a moral duty (utrotande av
27
| 2022/23:ER1 | 6 ARBETET I FACKUTSKOTTEN |
extrem barnfattigdom i Europa: ett internationellt åtagande och en moralisk plikt)
–Resolution 2455 Fighting
–Resolution 2467 och rekommendation 2239 The future of work is here: revisiting labour rights (arbetets framtid är här: att se över arbetstagarnas rättigheter)
–Resolution 2468 och rekommendation 2240 Preventing vaccine discrimination (förhindra diskriminering på grund av vaccin)
–Resolution 2474 och rekommendation 2243 Securing safe medical supply chains (säkerställa säkra medicinska försörjningskedjor).
6.4Utskottet för migration, flyktingar och fördrivna personer
Utskottet arbetar med alla relevanta frågor kopplade till migration, asyl och förflyttning i Europa och i andra relevanta delar av världen med fokus på i synnerhet personer som påverkas samt dessa personers rättigheter. Till utskottet finns underutskott för diasporor och integration, Barn och unga till flyktingar och migranter samt Migrantsmuggling och människohandel. Svenska ordinarie medlemmar i utskottet var under 2022 Arin Karapet (M) och Adnan Dibrani (S).
Nedan följer en förteckning över de rapporter och resolutioner och rekommendationer som behandlades av utskottet och debatterades av församlingen under året:
–Resolution 2416 European Union Pact on Migration and Asylum: a human
rights perspective (Europeiska unionens asyl- och migrationspakt: ett människorättsperspektiv)
–Resolution 2438 The honouring of obligations and commitments by Georgia (Georgiens fullgörande av åtaganden och förpliktelser)
–Resolution 2440 Gender mainstreaming of migration policies (jämställdhetsintegrering inom migrationspolitik)
–Resolution 2448 Humanitarian consequences and internal and external displacement in connection with the aggression of the Russian Federation against Ukraine (humanitära konsekvenser och intern och extern fördrivning i samband med den ryska aggressionen mot Ukraina)
–Resolution 2449 Protection and alternative care for unaccompanied and separated migrant and refugee children (skydd och alternativ omsorg av ensamkommande och separerade migrant- och flyktingbarn)
–Resolution 2461 och rekommendation 2238 Safe third countries for asylum seekers (säkra tredjeländer för asylsökande)
28
| 6 ARBETET I FACKUTSKOTTEN | 2022/23:ER1 |
–Resolution 2462 Pushbacks on land and sea: illegal measures of migration
management (pushbacks på land och till havs: illegala åtgärder för migrationshantering).
6.5Utskottet för kultur, vetenskap, utbildning och medier
Utskottet arbetar med frågor som rör kultur, vetenskap, utbildning och medier men även med ungdomsfrågor och sport. Utskottet beslutar även om Europarådets årliga museipris. Till utskottet finns följande underutskott för kultur, mångfald och arv, medier och informationssamhället samt utbildning, ungdomar och sport. Svenska ordinarie medlemmar i utskottet var under 2022 Ann- Britt Åsebol (M) och Ola Möller (S).
Nedan följer en förteckning över de rapporter och resolutioner och rekommendationer som behandlades av utskottet och debatterades av församlingen under året:
–Resolution 2419 The role of the media in times of crisis (mediers roll i kristider)
–Resolution 2420 och rekommendation 2221 Football governance: business
and values (fotbollsstyrning: affärer och värderingar)
–Resolution 2421 Sports policies in times of crisis (idrottspolitik i kristider)
–Resolution 2426 och rekommendation 2224 The Observatory on History Teaching in Europe (Observatoriet för historieundervisning i Europa)
–Resolution 2454 The control of online communication: a threat to media pluralism, freedom of information and human dignity (kontroll av onlinekommunikation: ett hot mot mångfald inom medierna, informationsfrihet och mänsklig värdighet)
6.6 Utskottet för jämlikhet och
Utskottet prioriterar särskilt bekämpandet av våld mot kvinnor, bl.a. genom en särskild rapportör som arbetar med att koordinera nätverket Kvinnor befriade från våld (Women Free from Violence). En annan särskild rapportör finns för att koordinera nätverket Parlamentarisk allians mot hat. Till utskottet finns underutskott för jämställdhet mellan könen, minoriteters rättigheter samt funktionshinder, multipel och intersektionell diskriminering. Svenska ordinarie medlemmar i utskottet var under 2022 Momodou Malcolm Jallow (V) och Annicka Engblom (M). Annicka Engblom har varit ordförande för utskottet och Momodou Malcolm Jallow har varit andre vice ordförande.
Nedan följer en förteckning över de rapporter och resolutioner och rekommendationer som behandlades av utskottet och debatterades av församlingen under året:
29
| 2022/23:ER1 | 6 ARBETET I FACKUTSKOTTEN |
| – Resolution 2417 och rekommendation 2220 Combating rising hate against | |
| LGBTI people in Europe (kampen mot ökat hat mot |
|
| Europa) | |
| – Resolution 2418 Alleged violations of the rights of LGBTI people in the | |
| Southern Caucasus (påstådda kränkningar av |
|
| Sydkaukasien) | |
| – Resolution 2432 Tackling discrimination based on social origin (bekämpa | |
| diskriminering på grund av socialt ursprung) | |
| – Resolution 2439 Access to abortion in Europe: stopping |
|
| rassment (tillgång till abort i Europa: stoppa abortmotståndares trakasse- | |
| rier) | |
| – Resolution 2443 The role of political parties in fostering diversity and in- | |
| clusion: a new Charter for a |
|
| främja diversitet och inkludering: en ny stadga för ett |
|
| hälle.) | |
| – Resolution 2447 Preventing and combating antisemitism in Europe (före- | |
| bygga och motverka antisemitism i Europa) | |
| – Resolution 2450 Justice and security for women in peace reconciliation | |
| (rättvisa och säkerhet för kvinnor i fredsförmedling) | |
| – Resolution 2457 Raising awareness of and countering Islamophobia, or | |
| mofobi, eller antimuslimsk rasism, i Europa) | |
| – Resolution 2465 The fight for a level playing field – ending discrimination | |
| against women in the world of sport (kampen för lika villkor – ett slut på | |
| diskriminering av kvinnor i idrottsvärlden). |
6.7 Utskottet för granskning av medlemsländernas uppfyllande av sina åtaganden
Utskottet är ansvarigt för att verifiera att medlemsstaterna uppfyller åtagandena i Europarådets stadgar, europeiska konventionen för mänskliga rättigheter samt Europarådets övriga konventioner som länderna ratificerat. Granskningen hjälper medlemsstaterna att uppfylla sina åtaganden. Utskottet har ett underutskott för konflikter mellan medlemsstater. Sverige hade under 2022 tre medlemmar i utskottet: Azadeh Rojhan Gustafsson (S) som valts till medrapportör för granskningen av Polen, Boriana Åberg (M) som valts till medrapportör för granskningen av Armenien och Markus Wiechel (SD). Medlemmar utses av partigrupperna.
Nedan följer en förteckning över de rapporter och resolutioner och rekommendationer som behandlades av utskottet och debatterades av församlingen under året:
– Resolution 2427 The functioning of democratic institutions in Armenia (de demokratiska institutionernas funktionssätt i Armenien)
30
| 6 ARBETET I FACKUTSKOTTEN | 2022/23:ER1 |
–Resolution 2428 The progress of the Assembly’s monitoring procedure
–Resolution 2451 The honouring of membership obligations to the Council of Europe by Malta (Maltas fullgörande av medlemsförpliktelser gentemot Europarådet)
–Resolution 2459 The honouring of obligations and commitments by Türkiye (Turkiets fullgörande av åtaganden och förpliktelser)
–Resolution 2460 The honouring of membership obligations to the Council of Europe by Hungary (Ungerns fullgörande av medlemsförpliktelser gentemot Europarådet)
–Resolution 2466 The honouring of membership obligations to the Council of Europe by Romania (Rumäniens fullgörande av medlemsförpliktelser gentemot Europarådet).
Boriana Åberg (M) har i egenskap av medrapportör för Armenien gjort ett uttalande som publicerats på församlingens webbplats. I oktober uttryckte rapportörerna sin oro över de många rapporterna om påstådda krigsförbrytelser eller omänsklig behandling som begåtts av Azerbajdzjans väpnade styrkor i Armenien.
Granskningen av medlemsländernas uppfyllande av sina åtaganden är en av den parlamentariska församlingens kärnfunktioner. Länder kan vara föremål för eftergranskning eller vara under granskning. Övriga medlemsländer granskas periodvis. Det är då granskningsutskottet som beslutar vilka länder som ska granskas. Nedan listas de länder som under 2022 varit under granskning, eftergranskning och periodisk granskning:
Länder under granskning
1.Albanien
2.Armenien
3.Azerbajdzjan
4.Bosnien och Hercegovina
5.Georgien
6.Moldavien
7.Polen
8.Serbien
9.Turkiet
10.Ukraina
Länder under eftergranskning
1.Bulgarien
2.Montenegro
3.Nordmakedonien
31
| 2022/23:ER1 | 6 ARBETET I FACKUTSKOTTEN |
Länder under periodisk granskning
1.Frankrike
2.Ungern
3.Malta
4.Nederländerna
5.Rumänien
6.San Marino
Granskningsutskottet presenterar årligen en rapport med en sammanfattning om sin verksamhet under året som gått samt bedömningar av de framsteg som gjorts i de länder som är under granskning. Denna redogörelse presenteras på församlingens webbplats i doc. 15682, se https://pace.coe.int/en/files/31452.
6.8Utskottet för arbetsordningen, immunitet och institutionella frågor
Utskottet ska se till att församlingens arbetsordning tillämpas korrekt och att den är förenlig med församlingens praxis. Utskottet ska även överväga eventuella förslag om ändrade regler, i enlighet med artikel 68 i arbetsordningen. Utskottet har ett underutskott för etik. Medlemmar utses av partigrupperna. Svensk medlem i utskottet var under 2022 Annicka Engblom (M).
En rapport och resolution behandlades av utskottet och debatterades av församlingen under året:
–Resolution 2422 Challenge, on substantive grounds, of the still unratified credentials of the parliamentary delegation of the Russian Federation (prövning, utifrån vägande skäl, av Ryska federationens parlamentariska delegations ännu oratificerade kreditiv).
6.9 Utskottet för val av domare till Europadomstolen
Förfarandet vid val av domare till Europadomstolen är noggrant reglerat. Medlemsstaternas regeringar nominerar tre kandidater, enligt ett särskilt förfarande, varefter församlingens utskott behandlar nomineringarna innan val förrättas av församlingen i sin helhet. Finner utskottet att ländernas nomineringar inte lever upp till regelverket kan utskottet avvisa listan med nomineringar och begära en ny. Medlemmar utses av partigrupperna. Sverige hade inte någon medlem i utskottet under 2022. Under året valde församlingen en ny domare för Ukraina.
32
2022/23:ER1
7 Valobservationer
Valobservation är ett komplement till granskningen av att medlemsländerna fullgör sina åtaganden som medlemmar i Europarådet. Den parlamentariska församlingen har under de senaste åren engagerat sig i ett antal valobservationsinsatser i framför allt Central- och Östeuropa, oftast i samarbete med OSSE och Europaparlamentet. Valobservation bedrivs i olika delar av länderna där parlamentarikerna på plats i vallokaler bl.a. observerar valtillfället, förseglingen av röstsedlarna och rösträkningen. Rapporterna från valobservationerna presenteras för plenum i samband med sessioner.
–Den 3 april, Serbien, tidiga parlaments- och presidentval Rapport från observationen redovisas i doc. 15534.
Församlingens observationsdelegation drog slutsatsen att grundläggande friheter var respekterade och att väljarna hade tillgång till flera olika politiska alternativ. Däremot kunde de också konstatera att brister fanns gällande tillgång till medier, påtryckningar gentemot offentligt anställda att rösta på det sittande styret, stora skillnader gällande finansiering av kampanjande och ett missbruk av statliga medel, faktorer som tillsammans gav en ojämn spelplan för de som kandiderar. Delegationen framhävde även att huvuddelen av valprocessen kräver vidare reformer och menade att Serbien bör vidta konkreta åtgärder för att stärka valprocessens lagliga ramverk och särskilda valförfaranden.
–Den 2 oktober, Bosnien och Hercegovina, parlamentsval Rapport från observationen redovisas i doc. 15655.
Observationsdelegationen från församlingen drog slutsatsen att valet innehöll politisk konkurrens, var välorganiserat och att grundläggande friheter respekterats under kampanjen. Däremot konstaterade de även att misslyckade reformer, misstro mot offentlig förvaltning och etniskt splittrande retorik satte spår i valmiljön. Vidare kunde ett antal tillkortakommanden och oegentligheter identifieras, och delegationen rekommenderade Bosnien och Hercegovina att genomföra konkreta åtgärder för att stärka valprocessens lagliga ramverk och särskilda valförfaranden.
–Den 2 oktober, Bulgarien, tidigt parlamentsval Rapport från observationen redovisas i doc. 15656.
Församlingens observationsdelegation konstaterade att valet genomförts med politisk konkurrens och respekt för grundläggande friheter, men att anklagelser om röstköp och påtryckningar på väljare påverkade processen negativt. Trots att förberedelserna inför valet börjat sent och en brist på teknisk och administrativ kompetens rådde ansågs valets förfarande vara adekvat. Vidare rekommenderade delegationen att Bulgarien fortsätter implementera Venedig-
33
| 2022/23:ER1 | 7 VALOBSERVATIONER |
| kommissionens och ministerkommitténs rekommendationer samt rättspraxis | |
| från Europadomstolen för att förbättra vallagen och valorganisationens pro- | |
| cess. | |
| Från den svenska delegationen var Boriana Åberg (M) på plats i Bosnien | |
| och Hercegovina för att delta i valobservationen i början av oktober. |
34
2022/23:ER1
8 Kampanjer och nätverk
Inom ramen för Europarådets arbete pågår ett antal kampanjer på olika områden. Ett exempel är nätverket Kvinnor befriade från våld (Women Free from Violence). Carina Ohlsson (S) har varit riksdagens kontaktperson för nätverket. Andra exempel är den parlamentariska kampanjen för att stoppa frihetsberövandet av migrantbarn.
Det finns även ett antal nätverk. Ett av dem är Parlamentarisk allians mot hat (No Hate Parliamentary Alliance). Momodou Malcolm Jallow (V) var koordinator för nätverket fram till januari 2022. Ett annat nätverk är Parlamentariker för en hälsosam miljö. Nätverket arbetar med att kräva att Europarådets regeringar skapar en laglig rätt till en hälsosam miljö och vidtar andra brådskande åtgärder för att hantera klimatkrisen. Under 2022 instiftades även den parlamentariska plattformen för
Under 2022 startades även Women@PACE som är en
35
2022/23:ER1
9 Priser och utmärkelser
9.1 Europarådets museipris
Europarådets museipris har delats ut årligen sedan 1977 och tilldelas ett museum som på ett betydande sätt bidragit till förståelsen för det europeiska kulturarvet. Priskommittén utgörs av utskottet för kultur, vetenskap, utbildning och medier, som utser vinnare på förslag av European Museum Forum som presenterar tre nomineringar. År 2022 tilldelades Nano Nagle Place i Cork på Irland. Museet uppmärksammar det pedagogiska och religiösa arbete som Nano Nagle, som grundade skolor på
9.2 Europapriset
Sedan 1955 har församlingen delat ut ett årligt pris till en europeisk stad, kommun eller region som på ett föredömligt sätt arbetat för att stärka Europasamarbetet. Priskommittén utgörs av utskottet för sociala frågor, hälsa och hållbar utveckling. En svensk stad belönades med Europapriset 2015 då Vara i Västergötlands kommun mottog priset för sitt europeiska engagemang.
Den turkiska staden Izmir tilldelades priset 2022. Izmir är den andra största hamnen i Turkiet och med sina fyra miljoner invånare den tredje största staden i Turkiet. I staden organiseras regelbundet olika evenemang, bl.a. Izmirs internationella jazzfestival, Balkan folkdansfestival och Izmirs internationella mässa. Under 2022 arrangerades även Izmirs internationella film- och musikfestival och en litteraturfestival. Europadagen firas varje år med många olika evenemang såsom informationsmöten och samtal om europeiska möjligheter eller informationsstånd vid universitet.
9.3 Václav
Församlingens pris för främjandet av mänskliga rättigheter som instiftades 2007 ersattes 2013 av Václav
Den ryska oppositionspolitikern Vladimir
36
| 9 PRISER OCH UTMÄRKELSER | 2022/23:ER1 |
rättsgrupper samt Ukraine 5 AM Coalition, en grupp av ukrainska människorättsorganisationer som arbetar för att öka medvetenheten om krigsbrott under det pågående kriget.
37
2022/23:ER1
BILAGA 1
Den svenska delegationen 2022
Den svenska delegationen består av sex ordinarie ledamöter och sex suppleanter. Samtliga tolv ledamöter deltar aktivt i församlingen och dess organ. Sverige har dock endast sex röster vid voteringar i plenum.
Den 1 november 2018 valdes följande ledamöter in i delegationen: Boriana Åberg (M), Carina Ohlsson (S), Thomas Hammarberg (S), Jörgen Warborn (M), Markus Wiechel (SD), Momodou Malcolm Jallow (V), Azadeh Rojhan Gustafsson (S), Annicka Engblom (M), Ola Möller (S),
Den 18 oktober 2022 valdes följande ledamöter in i delegationen: Markus Wiechel (SD), Mattias Jonsson (S), Boriana Åberg (M), Azadeh Rojhan (tidigare Gustafsson) (S), Alexander Christiansson (SD), Denis Begic (S), Beatrice Timgren (SD), Adnan Dibrani (S), Gustaf Göthberg (M), Yasmine Bladelius (S), Lars Andersson (SD) och Kristoffer Lindberg (S). Den 2 november 2022 avsa sig Denis Begic (S) sitt uppdrag som ordinarie ledamot. Genom ett fyllnadsval valdes Annika Strandhäll (S) till ordinarie ledamot. Den 2 december 2022 avsa sig Lars Andersson (SD) uppdraget som suppleant. Genom ett fyllnadsval valdes Jessica Stegrud (SD) till ersättare i delegationen. Den 24 november 2022 valdes Markus Wiechel (SD) till ordförande och Mattias Jonsson (S) till vice ordförande i delegationen.
Ordinarie ledamöter fram till den 31 oktober 2022
1.Boriana Åberg (M), ordförande
2.Carina Ohlsson (S), vice ordförande
3.Azadeh Rojhan Gustafsson (S)
4.Annicka Engblom (M)
5.Markus Wiechel (SD)
6.Momodou Malcolm Jallow (V)
Suppleanter fram till den 31 oktober 2022
7.Sultan Kayhan (S)
8.Arin Karapet (M)
9.Ola Möller (S)
10.
38
| DEN SVENSKA DELEGATIONEN 2022 BILAGA 1 | 2022/23:ER1 |
11.Alexander Christiansson (SD)
12.Adnan Dibrani (S)
Ordinarie ledamöter från den 1 november 2022
1.Markus Wiechel (SD), ordförande
2.Mattias Jonsson (S), vice ordförande
3.Boriana Åberg (M)
4.Azadeh Rojhan (tidigare Gustafsson) (S)
5.Alexander Christiansson (SD)
6.Annika Strandhäll (S)
Suppleanter från den 1 november 2022
7.Beatrice Timgren (SD)
8.Adnan Dibrani (S)
9.Gustaf Göthberg (M)
10.Yasmine Bladelius (S)
11.Jessica Stegrud (SD)
12.Kristoffer Lindberg (S)
Representation i församlingens byrå, utskott och underutskott under 2022
Ständiga utskottet
Boriana Åberg
Annicka Engblom
Församlingens byrå
Annicka Engblom
Utskottet för politiska frågor och demokrati
Boriana Åberg (Arin Karapet)
Adnan Dibrani (Carina Ohlsson)
Underutskottet för Mellanöstern och arabvärlden: Boriana Åberg
Underutskottet för externa relationer: Boriana Åberg
Utskottet för juridiska frågor och mänskliga rättigheter
Azadeh Rojhan Gustafsson (Sultan Kayhan)
Markus Wiechel (Momodou Malcolm Jallow)
Underutskottet för mänskliga rättigheter: Ingen svensk representant
39
| 2022/23:ER1 | BILAGA 1 DEN SVENSKA DELEGATIONEN 2022 |
Underutskottet för verkställande av domslut från Europadomstolen: Ingen svensk representant
Underutskottet för artificiell intelligens och mänskliga rättigheter: Ingen svensk representant
Utskottet för sociala frågor, hälsa och hållbar utveckling
Carina Ohlsson (Sultan Kayhan)
Alexander Christiansson (Ola Möller)
Underutskottet för den europeiska sociala stadgan: Carina Ohlsson
Underutskottet för folkhälsa och hållbar utveckling: Ola Möller
Underutskottet för barn: Carina Ohlsson
Underutskottet för Europapriset: Carina Ohlsson
Utskottet för migration, flyktingar och fördrivna personer
Arin Karapet (Alexander Christiansson) Adnan Dibrani (Carina Ohlsson)
Underutskottet för migrantsmuggling och människohandel: Ingen svensk representant
Underutskottet för diasporor och integration: Ingen svensk representant
Underutskottet för barn och unga till flyktingar och migranter: Ingen svensk representant
Utskottet för kultur, vetenskap, utbildning och medier
Ola Möller (Azadeh Rojhan Gustafsson)
Underutskottet för kultur, mångfald och arv: Ingen svensk representant
Underutskottet för medier och informationssamhället: Azadeh Rojhan
Gustafsson
Underutskottet för utbildning, ungdomar och sport: Ola Möller
Utskottet för jämställdhet och
Annicka Engblom (Carina Ohlsson), ordförande
Momodou Malcolm Jallow (Markus Wiechel), andre vice ordförande
Underutskottet för minoriteters rättigheter: Momodou Malcolm Jallow,
Annicka Engblom (ex officio)
Underutskottet för jämställdhet mellan könen: Carina Ohlsson, Annicka
Engblom (ex officio)
40
| DEN SVENSKA DELEGATIONEN 2022 BILAGA 1 | 2022/23:ER1 |
Underutskottet för funktionshinder, multipel och intersektionell diskriminering: Annicka Engblom (ex officio)
Utskottet för granskning av medlemsländernas efterlevnad av sina åtaganden
Azadeh Rojhan Gustafsson
Boriana Åberg
Markus Wiechel
Underutskottet för konflikter mellan medlemsstater: Boriana Åberg
Utskottet för arbetsordningen, immunitet och institutionella frågor
Annicka Engblom
Utskottet för val av domare till Europadomstolen
Annicka Engblom (ex officio)
Nätverk
Kvinnor befriade från våld: Carina Ohlsson
Parlamentarisk allians mot hat: Momodou Malcolm Jallow
Svenska rapportörskap under 2022
Azadeh Rojhan Gustafsson (S) har sedan den 27 maj 2020 varit rapportör för Polen i granskningsutskottet.
Boriana Åberg (M) har sedan den 10 oktober 2020 varit rapportör för Armenien i granskningsutskottet.
Momodou Malcolm Jallow (V) har sedan den 2 oktober 2019 varit koordinator för nätverket Parlamentarisk allians mot hat och generalrapportör för bekämpande av rasism och intolerans. Uppdraget avslutades i januari 2022.
Annicka Engblom (M) har sedan den 14 oktober 2020 varit rapportör för medier i tider av kris. Rapporten presenterades i januari 2022.
Momodou Malcolm Jallow (V) har sedan den 27 januari 2021 varit rapportör för att öka medvetenheten om och motverka islamofobi i Europa. Rapporten presenterades i oktober 2022.
Momodou Malcolm Jallow (V) har sedan den 28 september 2021 varit rapportör för de politiska partiernas roll i att främja mångfald och inkludering – en ny stadga för ett
41
| 2022/23:ER1 | BILAGA 1 DEN SVENSKA DELEGATIONEN 2022 |
| Azadeh Rojhan Gustafsson (S) har sedan den 7 december 2021 varit rapportör | |
| för en rapport om att gå i riktning mot ett öppenhetsregister inom den parla- | |
| mentariska församlingen. |
Utskottsyttranden
Boriana Åberg (M) har sedan den 4 februari 2021 varit rapportör för utskottsyttrandet om rättvisa och säkerhet för kvinnor i fredsförmedling. Rapporten presenterades i juni 2022.
42
2022/23:ER1
BILAGA 2
Resolutioner, rekommendationer och yttranden antagna av Europarådets parlamentariska församling under 2022
Resolutioner
2414 The right to be heard: child participation, a foundation for democratic societies
2415 Inaction on climate change – a violation of children’s rights
2416 European Union Pact on Migration and Asylum: a human rights perspective
2417 Combating rising hate against LGBTI people in Europe
2418 Alleged violations of the rights of LGBTI people in the Southern Caucasus
2419 The role of the media in times of crisis
2420 Football governance: business and values
2421 Sports policies in times of crisis
2422 Challenge, on substantive grounds, of the still unratified credentials of the parliamentary delegation of the Russian Federation
2423 Poisoning of Alexei Navalny
2424 Beating
2425 Ending enforced disappearances on the territory of the Council of Europe
2426 The Observatory on History Teaching in Europe
2427 The functioning of democratic institutions in Armenia
2428 The progress of the Assembly’s monitoring procedure (January- December 2021)
2429 For an assessment of the means and provisions to combat children’s exposure to pornographic content
2430 Beyond the Lisbon Treaty: strengthening the strategic partnership
between the Council of Europe and the European Union
2431 Deinstitutionalisation of persons with disabilities
2432 Tackling discrimination based on social origin
2433 Consequences of the Russian Federation’s continued aggression against Ukraine: role and response of the Council of Europe
2434 How to put confiscated criminal assets to good use?
43
| 2022/23:ER1 | BILAGA 2 | RESOLUTIONER, REKOMMENDATIONER OCH YTTRANDEN ANTAGNA AV |
| EUROPARÅDETS PARLAMENTARISKA FÖRSAMLING UNDER 2022 | ||
| 2435 | Fighting and preventing excessive and unjustified use of force by | |
| the law enforcement officers | ||
| 2436 | The Russian Federation’s aggression against Ukraine: ensuring ac- | |
| countability for serious violations of international humanitarian law | ||
| and other international crimes | ||
| 2437 | Safeguarding and promoting genuine democracy in Europe | |
| 2438 | The honouring of obligations and commitments by Georgia | |
| 2439 | Access to abortion in Europe: stopping |
|
| 2440 | Gender mainstreaming of migration policies | |
| 2441 | Addiction to prescribed medicines | |
| 2442 | Eradicating extreme child poverty in Europe: an international obli- | |
| gation and a moral duty | ||
| 2443 | The role of political parties in fostering diversity and inclusion: | |
| a new Charter for a |
||
| 2444 | Recent challenges to security in Europe: what role for the Council | |
| of Europe? | ||
| 2445 | The continuing need to restore human rights and the rule of law in | |
| the North Caucasus region | ||
| 2446 | Reported cases of political prisoners in the Russian Federation | |
| 2447 | Preventing and combating antisemitism in Europe | |
| 2448 | Humanitarian consequences and internal and external displacement | |
| in connection with the aggression of the Russian Federation against | ||
| Ukraine | ||
| 2449 | Protection and alternative care for unaccompanied and separated | |
| migrant and refugee children | ||
| 2450 | Justice and security for women in peace reconciliation | |
| 2451 | The honouring of membership obligations to the Council of Europe | |
| by Malta | ||
| 2452 | Ensuring accountability for the downing of flight MH17 | |
| 2453 | Review of the partnership for democracy in respect of the Parlia- | |
| ment of the Kyrgyz Republic | ||
| 2454 | The control of online communication: a threat to media pluralism, | |
| freedom of information and human dignity | ||
| 2455 | Fighting |
|
| antivaccine |
||
| 2456 | Supporting a European perspective for the Western Balkan | |
| 2457 | Raising awareness of and countering Islamophobia, or |
|
| racism, in Europe | ||
44
| RESOLUTIONER, REKOMMENDATIONER OCH YTTRANDEN ANTAGNA AV EUROPARÅDETS | 2022/23:ER1 |
| PARLAMENTARISKA FÖRSAMLING UNDER 2022 BILAGA 2 |
2458 Misuse of the Schengen Information system by Council of Europe member States as a
2459 The honouring of obligations and commitments by Türkiye
2460 The honouring of membership obligations to the Council of Europe by Hungary
2461 Safe third countries for asylum seekers
2462 Pushbacks on land and sea: illegal measures of migration management
2463 Further escalation in the Russian Federation’s aggression against Ukraine
2464 The impact of Brexit on human rights on the island of Ireland
2465 The fight for a level playing field – ending discrimination against women in the world of sport
2466 The honouring of membership obligations to the Council of Europe by Romania
2467 The future of work is here: revisiting labour rights
2468 Preventing vaccine discrimination
2469 Evaluation of the partnership for democracy in respect of the Parliament of Jordan
2470 Protecting the pillars of democracy during health crises
2471 The impact of the
2472 The impact of the
2473 Strengthening the role of the Council of Europe as a cornerstone of the European political architecture
2474 Securing safe medical supply chains
Rekommendationer
2218 The right to be heard: child participation, a foundation for democratic societies
2219 Inaction on climate change – a violation of children’s rights
2220 Combating rising hate against LGBTI people in Europe
2221 Football governance: business and values
2222 Beating
2223 Ending enforced disappearances on the territory of the Council of Europe
2224 The Observatory on History Teaching in Europe
45
| 2022/23:ER1 | BILAGA 2 | RESOLUTIONER, REKOMMENDATIONER OCH YTTRANDEN ANTAGNA AV |
| EUROPARÅDETS PARLAMENTARISKA FÖRSAMLING UNDER 2022 | ||
| 2225 | For an assessment of the means and provisions to combat children’s | |
| exposure to pornographic content | ||
| 2226 | Beyond the Lisbon Treaty: strengthening the strategic partnership | |
| between the Council of Europe and the European Union | ||
| 2227 | Deinstitutionalisation of persons with disabilities | |
| 2228 | Consequences of the Russian Federation’s continued aggression | |
| against Ukraine: role and response of the Council of Europe | ||
| 2229 | How to put confiscated criminal assets to good use? | |
| 2230 | Fighting and preventing excessive and unjustified use of force by | |
| law enforcement officers | ||
| 2231 | The Russian Federation’s aggression against Ukraine: ensuring ac- | |
| countability for serious violations of international humanitarian law | ||
| and other international crimes | ||
| 2232 | Safeguarding and promoting genuine democracy in Europe | |
| 2233 | Addiction to prescribed medicines | |
| 2234 | Eradicating extreme child poverty in Europe: an international obli- | |
| gation and a moral duty | ||
| 2235 | Recent challenges to security in Europe: what role for the Council | |
| of Europe? | ||
| 2236 | Reported cases of political prisoners in the Russian Federation | |
| 2237 | Supporting a European perspective for the Western Balkan | |
| 2238 | Safe third countries for asylum seekers | |
| 2239 | The future of work is here: revisiting labour rights | |
| 2240 | Preventing vaccine discrimination | |
| 2241 | The impact of the |
|
| activities | ||
| 2242 | The impact of the |
|
| Europe | ||
| 2243 | Securing safe medical supply chains | |
Yttranden
300Consequences of the Russian Federation’s aggression against Ukraine
46
2022/23:ER1
BILAGA 3
Gästtalare under sessioner
•Ylva Johansson,
•Helena Dalli,
•Željko Komšić, ordförande för Bosnien och Hercegovinas presidentråd, den 25 januari 2022
•Marija Pejčinović Burić, Europarådets generalsekreterare, den 25 januari 2022
•Benedetto Della Vedova, Italiens undersekreterare för utrikesfrågor och internationellt samarbete, den 25 januari 2022
•Giovanni Infantino, ordförande för Fifa, den 26 januari 2022
•Denys Shmyhal, Ukrainas premiärminister, den 14 mars 2022
•Marija Pejčinović Burić, Europarådets generalsekreterare, den 26 april 2022
•Dunja Mijatović, Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter, den 26 april 2022
•Sergio Mattarella, Italiens president, den 27 april 2022
•Luigi Di Maio, Italiens utrikesminister, den 28 april 2022
•Simon Coveney, Irlands utrikes- och försvarsminister, den 21 juni 2022
•Marija Pejčinović Burić, Europarådets generalsekreterare, den 21 juni
2022
•Katerina Sakellaropoulou, Greklands president, den 22 juni 2022
•Kung
•Ignazio Cassis, Schweiz president, den 10 oktober 2022
•Michael D Higgins, Irlands president, den 11 oktober 2022
•Marija Pejčinović Burić, Europarådets generalsekreterare, den 11 oktober 2022
•Edi Rama, Albaniens premiärminister, den 12 oktober 2022
•Volodymyr Zelenskyj, Ukrainas president, den 13 oktober 2022
47
2022/23:ER1
BILAGA 4
Brådskande debatter och aktualitetsdebatter
I samband med sessioner eller möten med ständiga utskottet kan brådskande debatter eller aktualitetsdebatter hållas. Det görs på initiativ av nationella delegationer, partigrupper, utskott eller grupper av ledamöter och behandlar vanligtvis aktuella ämnen eller frågor av brådskande karaktär.
Under 2022 hölls följande brådskande debatter och aktualitetsdebatter:
–Den 27 januari hölls en brådskande debatt om att bekämpa
–Den 27 januari hölls en aktualitetsdebatt om aktuella säkerhetsutmaningar i Europa: Vad är Europarådets roll?
–Den 27 april höll en policydebatt om konsekvenserna av Rysslands fortsatta aggression mot Ukraina: Europarådets roll och svar.
–Den 28 april hölls en brådskande debatt om Rysslands aggression mot Ukraina: att utkräva ansvar för allvarliga kränkningar av internationell humanitär rätt och andra internationella brott.
–Den 31 maj hölls en aktualitetsdebatt om Fjärde toppmötet för ett förnyat, förbättrat och förstärkt Europaråd: vägen framåt.
–Den 23 juni hölls en aktualitetsdebatt om Storbritanniens överenskommelse om asylsökande och dess regerings kritiska reaktion mot Europadomstolens beslut.
–Den 23 juni hölls en aktualitetsdebatt om konsekvenserna av blockaden av Svarta havet.
–Den 10 oktober hölls en aktualitetsdebatt om de militära fientligheterna, inklusive strejker mot bosättningar och civil infrastruktur, mellan Azerbajdzjan och Armenien,
–Den 13 oktober hölls en brådskande debatt om den fortsatta eskaleringen av den ryska aggressionen mot Ukraina.
–Den 13 oktober hölls en aktualitetsdebatt om hot om förbud mot Prideevenemang i Europarådets medlemsländer.
–Den 25 november hölls en aktualitetsdebatt om eskaleringen av Rysslands aggression mot Ukraina.
48