Regeringens proposition 2022/23:93

Utökade möjligheter att besluta om undantag	Prop.
från lagen om upphandling på försvars- och	2022/23:93
säkerhetsområdet med hänsyn till Sveriges
väsentliga säkerhetsintressen

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 16 mars 2023

Ulf Kristersson

Pål Jonson (Försvarsdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslår regeringen vissa ändringar i lagen (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet, som bland annat innebär följande:

•Försvarsmakten ska ha samma möjlighet som Försvarets materielverk att i vissa enskilda fall besluta om undantag från lagen om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet som är nödvändiga med hänsyn till Sveriges väsentliga säkerhetsintressen.

•Beloppsgränsen för när Försvarsmakten och Försvarets materielverk får besluta om undantag från lagen om upphandling på försvars- och

säkerhetsområdet med hänsyn till Sveriges väsentliga säkerhetsintressen ska höjas till 200 000 000 kronor.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juni 2023.

Prop. 2022/23:93

Innehållsförteckning

4.3Beloppsgränsen för Försvarsmakten och Försvarets

		materielverk........................................................................	9
5	Vissa mindre justeringar av lagen om upphandling på
	försvars- och säkerhetsområdet.......................................................		12
6	Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser...................................		12
7	Konsekvenser..................................................................................		13
8	Författningskommentar...................................................................		14
Bilaga 1		Sammanfattning av promemorian Utökade
		möjligheter att besluta om undantag från lagen om
		upphandling på försvars- och säkerhetsområdet med
		hänsyn till Sveriges väsentliga säkerhetsintressen ...........	16
Bilaga 2		Promemorians lagförslag..................................................	17
Bilaga 3		Förteckning över remissinstanserna .................................	20
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 16 mars 2023 .........			21

1	Förslag till riksdagsbeslut	Prop. 2022/23:93

Regeringens förslag:

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet.


Prop. 2022/23:93	2	Förslag till lag om ändring i lagen

		(2011:1029) om upphandling på
		försvars- och säkerhetsområdet
	Härigenom föreskrivs att 1 kap. 9 § och 7 kap. 1 och 17 §§ lagen
	(2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet ska ha
	följande lydelse.
	Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse

1 kap.

9 §1

I fråga om upphandling som avser sådan tillverkning av eller handel med vapen, ammunition och krigsmateriel som omfattas av artikel 346.1 b i EUF-fördraget och där 7 eller 8 § eller 10 § första stycket 2–4 eller 10 inte är tillämpliga får regeringen i enskilda fall besluta om de undantag från bestämmelserna i denna lag som är nödvändiga med hänsyn till Sveriges

väsentliga säkerhetsintressen.
Försvarets	materielverk	får	Försvarsmakten och Försvarets
besluta om sådana undantag som			materielverk får besluta om sådana
avses i första stycket om			undantag som avses i första stycket
upphandlingen			om upphandlingen

1.avser tillägg till en upphandling där regeringen tidigare beslutat om undantag med stöd av första stycket,

2.avser varor, tjänster eller byggentreprenader inom ramen för en av Sverige träffad internationell överenskommelse om mellanstatlig samverkan i fråga om försörjning av varor, tjänster eller byggentreprenader, eller

		3. har ett värde som understiger				3. har ett värde som är högst
	25 000 000 kronor.					200 000 000 kronor.
	Försvarsmakten			och Försvarets		Försvarets	radioanstalt			får
	radioanstalt får besluta om sådana					besluta om sådana undantag som
	undantag som avses i första stycket					avses i första stycket om
	om	upphandlingens			värde	upphandlingens	värde		är	högst
	understiger 5 000 000 kronor.					5 000 000 kronor.
					7 kap.
						1 §
	Tekniska specifikationer ska ingå					Tekniska specifikationer ska ingå
	i	annonsen	om	upphandling,		i annonsen	om	upphandling,
	förfrågningsunderlaget,				det	förfrågningsunderlaget,				det
	beskrivande		dokumentet		eller de	beskrivande dokumentet			eller de
	kompletterade			handlingarna.		kompletterande		handlingarna.
	Specifikationerna			ska	vara	Specifikationerna		ska		vara
	utformade på något av de sätt som					utformade på något av de sätt som
	anges i 2 och 3 §§.					anges i 2 och 3 §§.
4	1 Senaste lydelse 2018:594.

17 §

En upphandlande myndighet eller enhet får kräva att anbuden innehåller

1.certifiering eller dokumentation som visar i vilken utsträckning anbudsgivaren har förmåga att uppfylla sina skyldigheter i fråga om export, överföring och transitering av varor i samband med kontraktet,

2.uppgifter om eventuella begränsningar som exportkontroll eller säkerhetsarrangemang kan komma att medföra för den upphandlande myndigheten eller enheten i fråga om att sprida, överföra eller använda varorna och tjänsterna eller resultat av dessa varor och tjänster,

3.certifiering eller 3. certifiering eller dokumentation som visar att dokumentation som visar att

organisationen		och	lokaliseringen		organisationen			och	lokaliseringen
av anbudsgivarens			försörjnings-		av	anbudsgivarens			försörjnings-
kedja gör det möjligt för denne att					kedja gör det möjligt för
uppfylla		kraven		om	anbudsgivaren att uppfylla kraven
försörjningstrygghet			som	den	om	försörjningstrygghet som				den
upphandlande		myndigheten		eller	upphandlande			myndigheten		eller
enheten anger i annonsen om					enheten anger i annonsen om
upphandling,			förfrågnings-		upphandling,				förfrågnings-
underlaget,		det	beskrivande		underlaget,			det	beskrivande
dokumentet eller de kompletterade					dokumentet				eller	de
handlingarna,					kompletterande handlingarna,
4.	en	utfästelse		från		4.	en	utfästelse		från
anbudsgivaren om att se till att					anbudsgivaren om att se till att
eventuella		ändringar		i	eventuella			ändringar		i
försörjningskedjan			under		försörjningskedjan				under
genomförandet		av kontraktet		inte	genomförandet			av kontraktet		inte
kommer att skadligt inverka på					kommer att inverka skadligt på
uppfyllandet		av	kraven	om	uppfyllandet			av	kraven	om
försörjningstrygghet i annonsen om					försörjningstrygghet i annonsen om
upphandling,			förfrågnings-		upphandling,				förfrågnings-
underlaget,		det	beskrivande		underlaget,			det	beskrivande
dokumentet eller de kompletterade					dokumentet				eller	de
handlingarna,					kompletterande handlingarna,

5.en utfästelse från anbudsgivaren att, i enlighet med villkor som parterna ska komma överens om, upprätta eller upprätthålla den kapacitet som krävs för att tillmötesgå den upphandlande myndighetens eller enhetens eventuellt ökade behov till följd av en kris,

6.dokumentation i fråga om att tillgodose den upphandlande myndighetens eller enhetens ökade behov till följd av en kris,

7.en utfästelse från anbudsgivaren att utföra underhåll, modernisering och anpassningar av den utrustning som är föremål för upphandlingen,

8.en utfästelse från anbudsgivaren att i tid informera den upphandlande myndigheten eller enheten om varje förändring i anbudsgivarens organisation, försörjningskedja eller industriella strategi som kan påverka anbudsgivarens skyldigheter gentemot den upphandlande myndigheten eller enheten, eller

9.	en	utfästelse	från	9.	en	utfästelse	från
anbudsgivaren att, i enlighet med				anbudsgivaren att, i enlighet med
villkor	som	parterna ska	komma	villkor	som	parterna ska	komma

Prop. 2022/23:93

överens

om,

förse

den

överens

om,

förse

den

upphandlande

myndigheten

eller

upphandlande

myndigheten

eller

enheten med allt som behövs för

produktion

reservdelar,

produktion

reservdelar,

komponenter,

särskilda

tillbehör

komponenter,

särskilda tillbehör

och

särskild

testutrustning,

och

särskild

testutrustning,

inklusive

ritningar,

licenser

och

inklusive

ritningar,

licenser

och

instruktioner,

för den

händelse

instruktioner,

ifall

anbudsgivaren

inte

längre

kan

inte längre kan tillhandahålla denna

tillhandahålla denna utrustning.

utrustning.

En upphandlande myndighet eller enhet får kräva att anbuden även

innehåller annat för att visa att anbudsgivaren uppfyller kraven i fråga om

försörjningstrygghet.

1.Denna lag träder i kraft den 1 juni 2023.

2.Äldre bestämmelser gäller fortfarande för upphandlingar som har påbörjats före ikraftträdandet.

3	Ärendet och dess beredning	Prop. 2022/23:93

Försvarsdepartementet har tagit fram promemorian Utökade möjligheter att besluta om undantag från lagen om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet med hänsyn till Sveriges väsentliga säkerhetsintressen, med förslag om ändringar i lagen (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet. En sammanfattning av promemorian finns i bilaga 1. Promemorians lagförslag finns i bilaga 2.

Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 3. Remissvaren finns tillgängliga i Försvarsdepartementet (Fö2022/01624).

Lagrådet

Förslagen i denna proposition är författningstekniskt och även i övrigt av sådan beskaffenhet att Lagrådets granskning skulle sakna betydelse. Regeringen har därför inte inhämtat Lagrådets yttrande.

4Undantag vid upphandling på försvars- och säkerhetsområdet med hänsyn till Sveriges väsentliga säkerhetsintressen

4.1 Förutsättningar för att besluta om undantag

I 1 kap. 9 § lagen (2011:1029) om upphandling på försvars- och
säkerhetsområdet, förkortad LUFS, regleras en möjlighet att i enskilda fall
och under vissa förutsättningar göra de undantag från lagen som är
nödvändiga med hänsyn till Sveriges väsentliga säkerhetsintressen. I första
hand är det regeringens uppgift att besluta om sådana undantag. Under
vissa förutsättningar finns dock möjlighet för de upphandlande
myndigheter som anges i lagrummet att besluta om undantag.
Möjligheterna för de myndigheter som anges i den aktuella paragrafen
att besluta om sådana undantag skiljer sig åt. Gemensamt är dock att de
kan besluta om undantag om upphandlingens värde understiger vissa
beloppsgränser. För Försvarets materielverk är beloppsgränsen satt till
25 000 000 kronor och för Försvarsmakten och Försvarets radioanstalt är
den i stället 5 000 000 kronor. Därutöver kan Försvarets materielverk även
besluta om undantag när upphandlingen antingen avser tillägg till en
upphandling där regeringen tidigare beslutat om undantag eller avser
varor, tjänster eller byggentreprenader inom ramen för en av Sverige
träffad internationell överenskommelse om mellanstatlig samverkan i
fråga om försörjning av varor, tjänster eller byggentreprenader.
Fram till 2019 var det Försvarets materielverk som, med vissa undantag,
upphandlade varor, tjänster och byggentreprenader till Försvarsmakten på
uppdrag av den senare myndigheten. Eftersom Försvarets materielverk
hade det övergripande ansvaret för upphandlingar inom materiel- och
logistikförsörjningen till Försvarsmakten har myndigheten även kunnat	7
	7

Prop. 2022/23:93 besluta om undantag i väsentligt större utsträckning än Försvarsmakten. Från och med den 1 januari 2019 har dock Försvarsmakten fått ett utökat ansvar för upphandlingar till myndigheten.

	4.2	Utökade möjligheter för Försvarsmakten

	Regeringens förslag: Försvarsmakten ska ha samma möjlighet som
	Försvarets materielverk att besluta om undantag från lagen om
	upphandling på försvars- och säkerhetsområdet med hänsyn till
	Sveriges väsentliga säkerhetsintressen.

	Promemorians förslag överensstämmer med regeringens.
	Remissinstanserna tillstyrker eller har inga synpunkter på förslaget.
	Totalförsvarets forskningsinstitut anser att 1 kap. 9 § tredje stycket LUFS
	bör ändras så att Totalförsvarets forskningsinstitut, i likhet med Försvarets
	radioanstalt, omfattas av bestämmelsens möjlighet att besluta om sådana
	undantag som avses i första stycket om upphandlingens värde är högst
	5 000 000 kronor. Försvarets materielverk påpekar att lydelsen av 1 kap.
	8 § tredje punkten LUFS, som rör undantag vid upphandling enligt
	internationella regler, bör ändras på så sätt att ”sitt eget bruk” byts ut mot
	”organisationens ändamål” för att den bestämmelsen ska stå i bättre
	överensstämmelse med sitt syfte och ändamål.
	Skälen för regeringens förslag: Försvarsmakten ansvarar sedan 2019
	bland annat för upphandlingar av varor och tjänster inom det s.k.
	vidmakthållandeområdet. Försvarsmakten har därigenom fått ansvaret för
	ekonomiskt omfattande upphandlingar som dessutom kan röra det område
	där undantag från LUFS med hänsyn till Sveriges väsentliga
	säkerhetsintressen aktualiseras. Mot bakgrund av den ändrade
	ansvarsfördelningen på upphandlingsområdet saknas det skäl att
	fortsättningsvis låta Försvarsmaktens och Försvarets materielverks
	möjligheter att besluta om aktuella undantag skilja sig åt. Försvarsmakten
	bör därför ges samma möjligheter som Försvarets materielverk att besluta
	om de undantag från LUFS som är nödvändiga med hänsyn till Sveriges
	väsentliga säkerhetsintressen.
	Förslaget innebär att samma beloppsgräns kommer att gälla för när
	Försvarets materielverk och Försvarsmakten får besluta om aktuella
	undantag. Vidare innebär förslaget att Försvarsmakten, i likhet med
	Försvarets materielverk, även kommer att kunna besluta om sådana
	undantag om upphandlingen antingen avser tillägg till en upphandling där
	regeringen tidigare beslutat om undantag eller avser varor, tjänster eller
	byggentreprenader inom ramen för en av Sverige träffad internationell
	överenskommelse om mellanstatlig samverkan i fråga om försörjning av
	varor, tjänster eller byggentreprenader.
	När det gäller Totalförsvarets forskningsinstituts synpunkt om behovet
	av att möjliggöra för myndigheten att fatta beslut om undantag enligt
	1 kap. 9 § tredje stycket LUFS saknas det beredningsunderlag att göra en
	sådan ändring inom ramen för detta lagstiftningsärende. Regeringen kan
	dock komma att återkomma till frågan. Även när det gäller Försvarets
8	materielverks förslag om en ändrad lydelse av 1 kap. 8 § tredje punkten

LUFS saknas förutsättningar att hantera synpunkten inom ramen för detta Prop. 2022/23:93 lagstiftningsarbete. Regeringen avser dock att återkomma till frågan.

4.3Beloppsgränsen för Försvarsmakten och Försvarets materielverk

Regeringens förslag: Beloppsgränsen för när Försvarsmakten och Försvarets materielverk får besluta om undantag från lagen om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet med hänsyn till Sveriges väsentliga säkerhetsintressen ska höjas till 200 000 000 kronor.


Promemorians förslag överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: En stor majoritet av remissinstanserna, däribland
Försvarets materielverk, Försvarsmakten, Kommerskollegium, Säkerhets-
och	försvarsföretagen,		Totalförsvarets		forskningsinstitut		och
Upphandlingsmyndigheten, tillstyrker eller har inga synpunkter på
förslaget.
Försvarets		materielverk	och	Försvarsmakten		tillägger	att
Försvarsmakten vid ett antal tillfällen framfört att beloppsgränsen för när
myndigheten ska framställa om regeringens medgivande för
materielinvesteringar samt förberedelse för materielinvesteringar inom
anslaget 1:3 bör höjas samt att om denna beloppsgräns höjs bör även den
aktuella beloppsgränsen i LUFS höjas. Säkerhets- och försvarsföretagen
framhåller att det finns behov av att storleken på den aktuella
beloppsgränsen i LUFS justeras över tid. Flera remissinstanser, bland
andra Konkurrensverket, efterfrågar ett klargörande av vad som avses med
begreppet väsentliga säkerhetsintressen. Konkurrensverket framhåller att
det finns ett värde i att undantag från upphandlingslagstiftningen med
hänsyn till Sveriges väsentliga säkerhetsintressen prövas av regeringen
och att myndigheten har svårt att se att den nuvarande regleringen utgör
ett hinder mot säkerställandet av materielförsörjningen.
Skälen för regeringens förslag: Upphandlingar på försvars- och
säkerhetsområdet omfattas av EU:s regelverk inom upphandlingsområdet,
framför allt Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/81/EG av
den 13 juli 2009 om samordning av förfarandena vid tilldelning av vissa
kontrakt för byggentreprenader, varor och tjänster av upphandlande
myndigheter och enheter på försvars- och säkerhetsområdet och om
ändring av direktiven 2004/17/EG och 2004/18/EG, här benämnt LUFS-
direktivet. Direktivet har genomförts i svensk rätt genom LUFS.
Bestämmelsen i 1 kap. 9 § LUFS, som möjliggör undantag från
regelverket, genomför delvis artikel 2 i LUFS-direktivet enligt vilken
direktivet inte gäller för upphandlingar som omfattas av artikel 296 i
fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, som i sin tur
motsvaras av artikel 346 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt
(EUF-fördraget). Av den senare artikeln följer att varje medlemsstat får
vidta åtgärder som den anser nödvändiga för att skydda sina väsentliga
säkerhetsintressen i fråga om tillverkning av eller handel med vapen,
ammunition		och krigsmateriel. Sådana åtgärder får				emellertid	inte	9

Prop. 2022/23:93	försämra konkurrensvillkoren på den gemensamma marknaden för varor
	som inte är avsedda speciellt för militärändamål. Bestämmelsen i 346.1 b
	får tillämpas på sådana varor som är upptagna i den förteckning över
	vapen, ammunition och krigsmateriel som antogs av rådet i dess beslut
	255/58 av den 15 april 1958.
	Den i LUFS beslutade beloppsgränsen om 25 000 000 kronor som gäller
	för Försvarets materielverks möjlighet att besluta om undantag har inte sitt
	ursprung i någon bestämmelse i direktivet eller i övrigt i EU-rätten.
	Beloppsgränsen har inte ändrats sedan den infördes 2008 i den numera
	upphävda lagen (2007:1091) om offentlig upphandling, här benämnd äldre
	LOU. Genom den lagen genomförde Sverige Europaparlamentets och
	rådets direktiv 2004/18/EG av den 31 mars 2004 om samordning av
	förfarandena vid offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och
	tjänster.
	Någon närmare motivering till att beloppsgränsen sattes till 25 000 000
	kronor ges inte i förarbetena till äldre LOU (jfr prop. 2006/07:128 s. 142
	och 440–441).
	En rimlig utgångspunkt är att regeringen fortsatt ska besluta om
	undantag i de fall anskaffningen avser stora materielsystem eller innefattar
	betydande strategiska vägval. 25 000 000 kronor är i sammanhanget ett
	lågt belopp. Regeringen har i propositionen Totalförsvaret 2021–2025,
	mot bakgrund av det försämrade omvärldsläget, bedömt att det militära
	försvaret fortsatt behöver stärkas och den operativa förmågan öka (prop.
	2020/21:30 s. 98). Regeringen har meddelat att anslaget till det svenska
	militära försvaret ska öka till motsvarande två procent av
	bruttonationalprodukten (BNP) så snart som möjligt, men senast 2026. Att
	beakta är även att Sverige den 18 maj 2022 ansökte om medlemskap i
	Nordatlantiska fördragsorganisationen (Nato). Enligt Natos riktlinje bör
	minst 20 procent av försvarsbudgeten gå till materielinvesteringar. Ett
	svenskt Natomedlemskap kommer att påverka Sveriges framtida förmåge-
	och försvarsinriktning och medföra förändrade förutsättningar för
	materielförsörjningen. Med hänsyn till dessa omständigheter och för att
	säkerställa det militära försvarets behov av materiel bör det skapas
	förutsättningar för att underlätta upphandlingsprocessen. Mot denna
	bakgrund är det inte ändamålsenligt och effektivt att regeringen fortsatt
	ska fatta beslut om undantag i en upphandling därför att upphandlingens
	värde överstiger 25 000 000 kronor.
	Ett bredare mandat till ansvariga myndigheter att besluta om sådana
	undantag som är möjliga att göra enligt bestämmelserna i LUFS skulle
	understödja syftet att underlätta upphandlingsprocessen. Regeringen gör
	därmed en annan bedömning än Konkurrensverket i frågan om ifall den
	nuvarande regleringen utgör ett hinder mot säkerställandet av
	materielförsörjningen.
	När den nu gällande beloppsgränsen infördes befann sig Sverige i
	materielanskaffningshänseende i en annan situation än i dag. Regleringen
	bör utformas på ett sådant sätt att den möjliggör effektiva processer och är
	långsiktigt hållbar. För att detta ska uppnås föreslås att beloppsgränsen för
	när Försvarsmakten och Försvarets materielverk får besluta om undantag
	från LUFS ska bestämmas till 200 000 000 kronor. Det föreslagna
	beloppet om 200 000 000 kronor baseras på generella överväganden kring
10	i vilken omfattning det är lämpligt att ge myndigheterna mandat att fatta

egna beslut om att tillämpa undantaget för att möjliggöra Prop. 2022/23:93 effektivitetsvinster och underlätta administrativ hantering för

upphandlingar samtidigt som regeringen förbehålls beslutsmandat för anskaffningar av mer strategisk betydelse. Som framhölls i promemorian kan det föreslagna beloppet jämföras med den beloppsgräns om 200 000 000 kronor som gäller för ekonomiska åtaganden för materielinvesteringar samt förberedelse för materielinvesteringar som Försvarsmakten ska framställa om regeringens medgivande för enligt myndighetens regleringsbrev för 2022. Det ska dock understrykas att beloppsgränserna är motiverade utifrån olika syften och att de inte per automatik bör överensstämma.

Vid en sammantagen bedömning får 200 000 000 kronor anses vara en lämplig beloppsgräns för när Försvarsmakten och Försvarets materielverk får besluta om aktuella undantag från LUFS.

Säkerhets- och försvarsföretagen framhåller att den föreslagna beloppsgränsen innebär att myndigheterna endast i undantagsfall ges möjlighet att besluta om undantag enligt lagrummet sett till troliga framtida materielinvesteringar samt att det finns behov av att beloppsgränsen räknas upp över tid. Regeringen anser att den i promemorian föreslagna beloppsgränsen utgör en markant höjning. Vare sig Försvarets materielverk eller Försvarsmakten har invänt mot den. Det har inte framkommit tillräckliga skäl att höja beloppsgränsen ytterligare. För att lagregeln ska vara enkel och tydlig bör det vara en enhetlig beloppsgräns som blir lätt att tillämpa.

Flera remissinstanser, bland andra Konkurrensverket och Säkerhets- och försvarsföretagen, påpekar i sina remissyttranden att begreppet väsentliga säkerhetsintressen inte tydligt definierats. Konkurrensverket ställer sig mot denna bakgrund tveksamt till om det är lämpligt att utöka möjligheterna att besluta om undantag från upphandlingsregelverket. Regeringen vill framhålla att förutsättningarna för Sverige att besluta om undantag inte utökas genom förslaget om en högre beloppsgräns. Det är endast för det fall undantag från LUFS är nödvändiga med hänsyn till Sveriges väsentliga säkerhetsintressen som en tillämpning av lagregeln är möjlig.

Begreppet väsentliga säkerhetsintressen är, som framgått ovan, ett autonomt EU-rättsligt begrepp och bestämmelsen i LUFS ska tolkas fördragskonformt. Som Konkurrensverket påpekar följer av EU-domstolens praxis att undantaget ska tolkas restriktivt. Det är upp till respektive medlemsstat att definiera sina väsentliga säkerhetsintressen samtidigt som det är den medlemsstat som tillämpar en undantagsartikel i fördraget som ska visa att åtgärden är tillåten, vilket innefattar att de undantag som görs är nödvändiga för att skydda väsentliga säkerhetsintressen. Att myndigheterna ges en beloppsmässigt större möjlighet att tillämpa undantaget medför inte att de rättsliga förutsättningarna för dess tillämpning utökas.

Vad som i försvarsmaterielhänseende utgör väsentliga säkerhetsintressen för Sverige är föränderligt över tid och är varken möjligt eller lämpligt att i förväg slå fast.

Prop. 2022/23:93	5	Vissa mindre justeringar av lagen om

upphandling på försvars- och säkerhetsområdet

Regeringens förslag: Vissa mindre redaktionella och språkliga ändringar ska göras i lagen om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet.

Promemorians förslag överensstämmer i allt väsentligt med regeringens. I förhållande till promemorian föreslår regeringen vissa ytterligare språkliga ändringar.

Remissinstanserna uttalar sig inte särskilt i denna del.

Skälen för regeringens förslag: Av 7 kap. 1 § LUFS, som rör tekniska specifikationer för upphandling, framgår att tekniska specifikationer ska ingå i annonsen om upphandling, förfrågningsunderlaget, det beskrivande dokumentet eller de kompletterade handlingarna. Bestämmelsen genomför artikel 18.1 i LUFS-direktivet, där det framgår att det som avses är kompletterande handlingar, och inte kompletterade handlingar. Lagtexten bör därför ändras på så sätt att ordet kompletterade byts ut mot kompletterande. Motsvarande ändring bör göras i 7 kap. 17 § LUFS.

Vidare bör tre mindre språkliga ändringar göras i 7 kap. 17 § LUFS. Enligt regeringens bedömning medför dessa ändringar ingen förändring av bestämmelsens innebörd.

6Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Regeringens förslag: De föreslagna ändringarna ska träda i kraft den 1 juni 2023. Äldre bestämmelser ska fortfarande gälla för upphandlingar som har påbörjats före ikraftträdandet.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna uttalar sig inte särskilt i denna del.

Skälen för regeringens förslag: De föreslagna ändringarna bör träda i kraft så snart som möjligt. Det föreslås därför att bestämmelserna träder i kraft den 1 juni 2023.

Äldre bestämmelser bör fortfarande gälla för upphandlingar som har påbörjats före ikraftträdandet.

7	Konsekvenser	Prop. 2022/23:93

Regeringens bedömning: Förslagen ger utrymme för Försvarsmakten och Försvarets materielverk att i större utsträckning få besluta om undantag från lagen om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet.

Den ändrade beslutsordningen innebär inga ökade kostnader.

Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna har inget att

invända mot bedömningen. Konkurrensverket framför att konsekvensutredningen är bristfällig och efterfrågar ett tydliggörande av konsekvenserna för företag inom försvarssektorn, påverkan på konkurrensen och riskerna för korruption.

Skälen för regeringens bedömning: Förslagen innebär att Försvarsmakten och Försvarets materielverk i större utsträckning kommer att få besluta om undantag från LUFS med hänsyn till Sveriges väsentliga säkerhetsintressen och därmed att vissa avgöranden som i dagsläget kräver regeringens beslut i det särskilda fallet ska kunna beslutas av myndigheterna i stället. Genom delegationen till Försvarsmakten och

Försvarets materielverk effektiviseras och förenklas upphandlingsprocessen.

Den ändrade beslutsordningen medför i sig inga ökade kostnader. Ramarna för Försvarsmaktens respektive Försvarets materielverks upphandlingar följer av givna anslag. Förslagen bedöms inte innebära några ökade kostnader för det allmänna i övrigt.

Upphandlingar på försvars- och säkerhetsområdet har särskilda förutsättningar. Regeringen vill med anledning av Konkurrensverkets synpunkter framhålla att det sedan lång tid tillbaka har funnits ett fördragsmässigt undantag från upphandlingsrättsliga regler just när det gäller upphandling inom försvarsområdet. Genom möjligheten att besluta om undantag har medlemsstaternas intresse att kunna skydda sina legitima väsentliga säkerhetsintressen vid upphandling inom ramen för artikel 346 i EUF-fördraget getts företräde framför konkurrens inom försvarsupphandlingsområdet. Detta innebär inte att alla upphandlingar som i och för sig omfattas av tillämpningsområdet för artikel 346 helt eller delvis undantas från konkurrensutsättning eller upphandlingsförfarande. Förslagen innebär inte att någon ny möjlighet till undantag införs för de upphandlande myndigheterna som anges i lagrummet. Vilka konsekvenser som uppstår med anledning av ett konkret beslut med stöd av 1 kap. 9 § LUFS avgörs av innehållet i det aktuella beslutet. I sammanhanget kan även nämnas att branschorganisationerna SME-D och Säkerhets- och försvarsföretagen i sina remissyttranden inte anför särskilda synpunkter när det gäller förslagens konsekvenser för företag inom försvarssektorn.

Förslagen bedöms inte påverka den kommunala självstyrelsen, brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet, sysselsättning och offentlig service i olika delar av landet, små företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt i förhållande till större företag,

Prop. 2022/23:93 jämställdheten mellan kvinnor och män, eller möjligheten att nå de integrationspolitiska målen.

Förslagen bedöms inte heller i övrigt medföra några konsekvenser av betydelse.

8Författningskommentar

Förslaget till lag om ändring i lagen (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet

1 kap. 9 § I fråga om upphandling som avser sådan tillverkning av eller handel med vapen, ammunition och krigsmateriel som omfattas av artikel 346.1 b i EUF- fördraget och där 7 eller 8 § eller 10 § första stycket 2–4 eller 10 inte är tillämpliga får regeringen i enskilda fall besluta om de undantag från bestämmelserna i denna lag som är nödvändiga med hänsyn till Sveriges väsentliga säkerhetsintressen.

Försvarsmakten och Försvarets materielverk får besluta om sådana undantag som avses i första stycket om upphandlingen

1.avser tillägg till en upphandling där regeringen tidigare beslutat om undantag med stöd av första stycket,

3.har ett värde som är högst 200 000 000 kronor.

Försvarets radioanstalt får besluta om sådana undantag som avses i första stycket om upphandlingens värde är högst 5 000 000 kronor.

Paragrafen innehåller en bestämmelse om möjlighet att göra undantag för upphandlingar som avses i artikel 346.1 b EUF-fördraget. Av första stycket framgår att sådana undantag kräver beslut av regeringen.

Av andra stycket framgår att Försvarets materielverk har rätt att för egen del besluta om vissa undantag som omfattas av 346.1 b EUF-fördraget. Ändringarna i andra stycket innebär att Försvarsmakten får samma möjligheter som Försvarets materielverk att för egen del får besluta om sådana undantag och att beloppsgränsen i tredje punkten höjs till 200 000 000 kronor.

Av tredje stycket framgår att Försvarets radioanstalt har rätt att för egen del besluta om undantag som omfattas av artikel 346.1 b EUF-fördraget. Ändringen är endast av redaktionell art.

Övervägandena finns i avsnitt 4.2 och 4.3.

7 kap. 1 § Tekniska specifikationer ska ingå i annonsen om upphandling, förfrågningsunderlaget, det beskrivande dokumentet eller de kompletterande handlingarna. Specifikationerna ska vara utformade på något av de sätt som anges i 2 och 3 §§.

Ändringen i paragrafen är endast av redaktionell art. Övervägandena finns i avsnitt 5.

7 kap. 17 § En upphandlande myndighet eller enhet får kräva att anbuden Prop. 2022/23:93 innehåller

3.certifiering eller dokumentation som visar att organisationen och lokaliseringen av anbudsgivarens försörjningskedja gör det möjligt för anbudsgivaren att uppfylla kraven om försörjningstrygghet som den upphandlande myndigheten eller enheten anger i annonsen om upphandling, förfrågningsunderlaget, det beskrivande dokumentet eller de kompletterande handlingarna,

4.en utfästelse från anbudsgivaren om att se till att eventuella ändringar i försörjningskedjan under genomförandet av kontraktet inte kommer att inverka skadligt på uppfyllandet av kraven om försörjningstrygghet i annonsen om upphandling, förfrågningsunderlaget, det beskrivande dokumentet eller de kompletterande handlingarna,

6.dokumentation i fråga om att tillgodose den upphandlande myndighetens eller enhetens ökade behov till följd av en kris,

7.en utfästelse från anbudsgivaren att utföra underhåll, modernisering och anpassningar av den utrustning som är föremål för upphandlingen,

9.en utfästelse från anbudsgivaren att, i enlighet med villkor som parterna ska komma överens om, förse den upphandlande myndigheten eller enheten med allt som behövs för produktion av reservdelar, komponenter, särskilda tillbehör och särskild testutrustning, inklusive ritningar, licenser och instruktioner, ifall anbudsgivaren inte längre kan tillhandahålla denna utrustning.

En upphandlande myndighet eller enhet får kräva att anbuden även innehåller annat för att visa att anbudsgivaren uppfyller kraven i fråga om försörjningstrygghet.

I paragrafen har endast redaktionella och språkliga ändringar gjorts. Övervägandena finns i avsnitt 5.

Prop. 2022/23:93 Bilaga 1

Sammanfattning av promemorian Utökade möjligheter att besluta om undantag från lagen om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet med hänsyn till Sveriges väsentliga säkerhetsintressen

Promemorian har tagits fram av Försvarsdepartementet. I promemorian lämnas förslag till ändringar i lagen (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet. Tidigare var det Försvarets materielverk som, med vissa undantag, upphandlade varor, tjänster och byggentreprenader till Försvarsmakten på uppdrag av den senare myndigheten. Från och med den 1 januari 2019 har Försvarsmakten fått ett utökat ansvar för upphandlingar till myndigheten. Mot bakgrund av den ändrade ansvarsfördelningen på upphandlingsområdet saknas det skäl att fortsättningsvis låta Försvarsmaktens och Försvarets materielverks möjligheter att besluta om de undantag från LUFS som är nödvändiga med hänsyn till Sveriges väsentliga säkerhetsintressen skilja sig åt.

När beloppsgränsen i 1 kap. 9 § andra stycket LUFS infördes befann sig Sverige i materielanskaffningshänseende i en annan situation än i dagsläget. Enligt promemorian bör regleringen utformas på ett sådant sätt att den möjliggör effektiva processer och är långsiktigt hållbar. För att detta ska uppnås föreslås att beloppsgränsen för när Försvarsmakten och Försvarets materielverk får meddela undantag från LUFS i enlighet med förslaget bestäms till 200 000 000 kronor.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juni 2023.

Promemorians lagförslag

Prop. 2022/23:93 Bilaga 2

Förslag till lag om ändring i lagen (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 9 § och 7 kap. 1 och 17 §§ lagen (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1kap. 9 §1

väsentliga säkerhetsintressen.
Försvarets	materielverk	får	Försvarsmakten och Försvarets
besluta om sådana undantag som			materielverk får besluta om sådana
avses i första stycket om			undantag som avses i första stycket
upphandlingen			om upphandlingen

1.avser tillägg till en upphandling där regeringen tidigare beslutat om undantag med stöd av första stycket,

	3. har ett värde som understiger		3. har ett värde som är högst
25 000 000 kronor.			200 000 000 kronor.
Försvarsmakten och		Försvarets	Försvarets	radioanstalt	får
radioanstalt får besluta om sådana			besluta om sådana undantag som
undantag som avses i första stycket			avses i första stycket om
om	upphandlingens	värde	upphandlingens	värde är	högst
understiger 5 000 000 kronor.			5 000 000 kronor.

7kap. 1 §

Tekniska specifikationer ska ingå			Tekniska specifikationer ska ingå
i annonsen om	upphandling,		i annonsen	om	upphandling,
förfrågningsunderlaget,		det	förfrågningsunderlaget,			det
beskrivande dokumentet		eller de	beskrivande	dokumentet		eller de
kompletterade	handlingarna.		kompletterande		handlingarna.
Specifikationerna	ska	vara	Specifikationerna		ska	vara
1Senaste lydelse 2018:594.						17

Prop. 2022/23:93 Bilaga 2

utformade på något av de sätt som	utformade på något av de sätt som
anges i 2 och 3 §§.	anges i 2 och 3 §§.

17 §

En upphandlande myndighet eller enhet får kräva att anbuden innehåller

3.certifiering eller 3. certifiering eller dokumentation som visar att dokumentation som visar att

organisationen

och

lokaliseringen

organisationen

och

lokaliseringen

anbudsgivarens

försörjningskedja gör

det möjligt

försörjningskedja gör

det

möjligt

för denne att uppfylla kraven om

försörjningstrygghet

som

den

försörjningstrygghet

som

den

upphandlande

myndigheten

eller

upphandlande

myndigheten

eller

enheten anger i annonsen om

upphandling,

förfrågningsunderlaget,

det

förfrågningsunderlaget,

det

beskrivande dokumentet eller de

beskrivande dokumentet

eller de

kompletterade handlingarna,

kompletterande handlingarna,

utfästelse

från

utfästelse

från

anbudsgivaren om att se till att

eventuella

ändringar

eventuella

ändringar

försörjningskedjan

under

försörjningskedjan

under

genomförandet

kontraktet inte

genomförandet

kontraktet

inte

kommer att skadligt inverka på

kommer att inverka skadligt på

uppfyllandet

kraven

uppfyllandet

kraven

försörjningstrygghet i annonsen om

upphandling,

förfrågningsunderlaget,

det

förfrågningsunderlaget,

det

beskrivande dokumentet eller de

beskrivande dokumentet

eller de

kompletterade handlingarna,

kompletterande handlingarna,

6.dokumentation i fråga om att tillgodose den upphandlande myndighetens eller enhetens ökade behov till följd av en kris,

7.en utfästelse från anbudsgivaren att utföra underhåll, modernisering och anpassningar av den utrustning som är föremål för upphandlingen,

9.en utfästelse från anbudsgivaren att, i enlighet med villkor som parterna ska komma överens om, förse den upphandlande myndigheten eller enheten med allt som behövs för produktion av reservdelar, komponenter, särskilda tillbehör och särskild testutrustning, inklusive ritningar, licenser och instruktioner, för den händelse anbudsgivaren inte längre kan tillhandahålla denna utrustning

En upphandlande myndighet eller enhet får kräva att anbuden även innehåller annat för att visa att anbudsgivaren uppfyller kraven i fråga om försörjningstrygghet.

1.Denna lag träder i kraft den 1 juni 2023.

2.Äldre bestämmelser gäller fortfarande för upphandlingar som har påbörjats före ikraftträdandet.

Prop. 2022/23:93 Bilaga 2

Prop. 2022/23:93 Bilaga 3

Förteckning över remissinstanserna

Remissvar har lämnats av Försvarets materielverk, Försvarets radioanstalt, Försvarsmakten, Kommerskollegium, Konkurrensverket, SME-D, Säkerhets- och försvarsföretagen, Totalförsvarets forskningsinstitut och Upphandlingsmyndigheten.

Prop. 2022/23:93

Försvarsdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 16 mars 2023

Närvarande: statsminister Kristersson, ordförande, och statsråden Busch, Svantesson, Ankarberg Johansson, Edholm, J Pehrson, Waltersson Grönvall, Jonson, Strömmer, Forssmed, Tenje, Forssell, Slottner, M Persson, Wykman, Malmer Stenergard, Kullgren, Liljestrand, Brandberg, Bohlin, Carlson

Föredragande: statsrådet Jonson

Regeringen beslutar proposition Utökade möjligheter att besluta om undantag från lagen om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet med hänsyn till Sveriges väsentliga säkerhetsintressen

1	Förslag till riksdagsbeslut .................................................................		3
2	Förslag till lag om ändring i lagen (2011:1029) om
	upphandling på försvars- och säkerhetsområdet ...............................		4
3	Ärendet och dess beredning ..............................................................		7
4	Undantag vid upphandling på försvars- och säkerhetsområdet
	med hänsyn till Sveriges väsentliga säkerhetsintressen ....................		7
	4.1	Förutsättningar för att besluta om undantag .......................	7
	4.2	Utökade möjligheter för Försvarsmakten ...........................	8