Regeringens proposition 2022/23:57
| Senarelagd anslutning till nationell | Prop. |
| läkemedelslista | 2022/23:57 |
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 9 februari 2023
Ebba Busch
Acko Ankarberg Johansson (Socialdepartementet)
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslår regeringen att kravet på anslutning till registret nationell läkemedelslista senareläggs till den 1 december 2025 i stället för som tidigare beslutats den 1 maj 2023.
Även
1
Prop. 2022/23:57
2
Innehållsförteckning
4.2Utveckling och framtagning av registret nationell
| 1 | Förslag till riksdagsbeslut | Prop. 2022/23:57 |
Regeringens förslag:
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2018:1212) om nationell läkemedelslista.
3
Prop. 2022/23:57
2Förslag till lag om ändring i lagen (2018:1212) om nationell läkemedelslista
Härigenom föreskrivs att punkt 1 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen (2018:1212) om nationell läkemedelslista ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
1.Denna lag träder i kraft den 1 maj 2023 i fråga om 7 kap. 1 §
och 9 kap. 1 § och i övrigt den 1 maj 2021.
Föreslagen lydelse
1.1 Denna lag träder i kraft den
1 december 2025 i fråga om 7 kap. 1 § och 9 kap. 1 § och i övrigt den 1 maj 2021.
4
1Senaste lydelse 2020:305.
Prop. 2022/23:57
3 Ärendet och dess beredning
Den 13 juni 2018 beslutade riksdagen att anta lagen (2018:1212) om nationell läkemedelslista med anledning av regeringens proposition Nationell läkemedelslista (prop. 2017/18:223, bet. 2017/18:SoU35, rskr. 2017/18:369). Lagen om nationell läkemedelslista skulle enligt riksdagens beslut träda i kraft den 1 juni 2022 i fråga om 7 kap. 1 § och 9 kap. 1 § och i övrigt den 1 juni 2020.
Med anledning av utbrottet av sjukdomen
Regeringen gav den 30 juni 2022
I en skrivelse den 30 augusti 2022, ingiven av regionerna genom Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), redogör regionerna för sin samlade bedömning av när en anslutning till nationell läkemedelslista är möjlig (S2022/03674). Av skrivelsen framgår att regionerna bedömer att de inte kommer att ha möjlighet att ansluta till nationell läkemedelslista senast den 1 maj 2023, främst på grund av regionernas arbete med implementering av nya eller uppgraderade vårdinformationssystem.
Inom Socialdepartementet har en promemoria i form av ett utkast till proposition tagits fram med förslag om att bl.a. senarelägga kravet på anslutning till nationell läkemedelslista.
Utkastets lagförslag finns i bilaga 1. Utkastet har remissbehandlats. Remissvaren finns tillgängliga i Socialdepartementet (S2022/03952). En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 2.
I propositionen behandlas frågan om senareläggning av kravet på anslutning till registret nationell läkemedelslista respektive
Lagrådet
Förslaget bedöms författningstekniskt och även i övrigt vara av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Regeringen har därför inte inhämtat Lagrådets yttrande.
5
| Prop. 2022/23:57 4 | Nationell läkemedelslista |
4.1Bakgrund
Lagen (2018:1212) om nationell läkemedelslista togs fram för att möjliggöra att ett nytt personregister, nationell läkemedelslista, skulle kunna tas i bruk. Lagen om nationell läkemedelslista har ersatt lagen (1996:1156) om receptregister och lagen (2005:258) om läkemedelsförteckning och det nya registret, nationell läkemedelslista, har ersatt receptregistret och läkemedelsförteckningen. Registret förs av
Ett övergripande mål med nationell läkemedelslista är att samla uppgifter om en patients förskrivna och uthämtade läkemedel eller andra varor, samtidigt som patientens behov av integritetsskydd tillgodoses. Registret nationell läkemedelslista förväntas bidra till ökad patientsäkerhet och till en effektivisering av arbetsmomenten vid ordination och förskrivning av läkemedel.
Lagen om nationell läkemedelslista är en registerförfattning som reglerar vilka uppgifter som får behandlas i det nya registret samt för vilka ändamål. Lagen innehåller bestämmelser som kompletterar Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), i propositionen benämnd EU:s dataskyddsförordning, som på en grundläggande nivå reglerar förutsättningarna för att behandla personuppgifter.
Registret nationell läkemedelslista innehåller i allt väsentligt samma uppgifter som de tidigare registren, dvs. receptregistret och läkemedelsförteckningen. Ändamålen för behandling av uppgifterna i de befintliga registren har till stor del förts över till den nya lagen. Hälso- och sjukvårdspersonal, expedierande personal på öppenvårdsapotek och patienter ska ha ändamålsenlig åtkomst till uppgifterna i registret. Vissa integritetshöjande åtgärder som sökbegränsningar, samtycke och spärrning av uppgifter har också förts in.
4.2 Utveckling och framtagning av registret nationell läkemedelslista
4.2.1 Funktionalitet som har levererats enligt uppdrag
Införandet av nationell läkemedelslista sker i två övergripande faser: 1. Utveckling och framtagning av registret.
2. Anslutning av vård- och apoteksaktörer till registret.
| Den första av dessa två införandefaser har i allt väsentligt avslutats. | |
| I samband med att lagen om nationell läkemedelslista trädde i kraft den | |
| 1 maj 2021 togs tjänsten Förskrivningskollen i bruk, som möjliggör för | |
| förskrivare och andra behöriga användare att hämta uppgifter om | |
| patientens förskrivna och expedierade läkemedel. Tjänsten innehåller även | |
| 6 | funktioner för att hantera vårdnadshavarspärrar i enlighet med de krav som |
finns i lagen om nationell läkemedelslista. Vid samma tillfälle tillkom nya Prop. 2022/23:57 funktioner i tjänsten Läkemedelskollen, där privatpersoner kan hämta
uppgifter om bl.a. aktuella förskrivningar och uthämtade läkemedel. Med anledning av uppgifter som regionerna förde fram i en skrivelse
som kom in till Socialdepartementet den 30 mars 2021 (S2021/03090) beslutade
Fram till dess att berörda vård- och receptexpedieringssystem kan ansluta till nationell läkemedelslista finns en övergångslösning som kallas för transformatorn. Transformatorn möjliggör användning av samma tjänster som tidigare på den nya plattformen, men utan tillgång till den funktionalitet som har lagts till i nationell läkemedelslista och som blir tillgänglig först genom användning av den nya anslutningen.
Ytterligare ett viktigt led i införandet av nationell läkemedelslista var driftsättningen i april 2022 av den nya internationella standarden för överföring av hälsorelaterade uppgifter, FHIR (Fast Healthcare Interoperability Resources), som möjliggör nya funktioner för vård- och apotekssystem som ansluter till nationell läkemedelslista och som säkerställer att nationell läkemedelslista kan ha en lång livslängd. Med produktionssättningen av
Funktionaliteten i nationell läkemedelslista utökades i december 2022 genom tillägg av viss annan funktionalitet, patientanpassade doseringsanvisningar som bygger på strukturerad information och att det skapas förutsättningar för att göra två förskrivningar i samma förskrivningskedja samtidigt (s.k. parallellt expedierbara förskrivningar).
4.2.2Funktionalitet som ännu inte har kunnat levereras enligt uppdrag
En stor del av det som
7
| Prop. 2022/23:57 4.2.3 | Leveranser utöver uppdragsbeskrivningen |
Vikten av att snabbt kunna höja informations- och cybersäkerheten i den digitala infrastruktur som
Ytterligare författningsändringar som
Av
Redan tidigt i projektet gjorde myndigheten också en ambitionshöjning när det gäller drift och tillgänglighet. Ambitionen är att nationell läkemedelslista om några år aldrig ska behöva ligga nere även när nya funktioner läggs till samt att uppdateringar kan göras utan att användarna störs.
| 4.3 | Anslutning till nationell läkemedelslista | |
| Sedan april 2022 har samtliga vårdaktörer vars verksamhet innefattar för- | ||
| skrivning av läkemedel eller andra varor och samtliga apoteksaktörer som | ||
| expedierar receptförskrivna läkemedel eller andra varor möjlighet att | ||
| påbörja en process som leder till direktanslutning till nationell läkemedels- | ||
| lista, dvs. utan att behöva använda transformatorn. Från och med den 1 maj | ||
| 2023 ska den som bedriver verksamhet inom hälso- och sjukvård som | ||
| innefattar ordination och förskrivning av läkemedel eller andra varor ha | ||
| 8 | ett sådant elektroniskt system som gör det möjligt att få direktåtkomst till | |
uppgifter i den nationella läkemedelslistan enligt 9 kap. 1 § lagen om Prop. 2022/23:57 nationell läkemedelslista. Aktörerna ska också från och med den 1 maj
2023 vid en elektronisk förskrivning lämna de uppgifter som anges i 3 kap.
8 § lagen om nationell läkemedelslista. Det finns alltså en bortre tidsgräns för när aktörerna ska vara anslutna till systemet.
När bestämmelsen om krav på anslutning till nationell läkemedelslista träder i kraft behöver berörda aktörer kunna skicka in uppgifter till registret enligt den uppräkning som finns i lagen om nationell läkemedelslista och i ett nytt format för överföring. Detta förutsätter anslutning till nationell läkemedelslista genom de nya gränssnitten (se
Konsekvensen av att transformatorn stängs av är att förskrivare som inte har tillgång till en integrerad anslutning till nationell läkemedelslista endast kommer att kunna förskriva läkemedel via en separat webbapplikation. Förskrivningskollen är enligt
4.3.1Steg i anslutningsprocessen
Anslutning av vård- och apoteksaktörers system till nationell läkemedelslista hanteras av
–information till och samverkan med systemleverantörer om status i arbetet samt vilken funktionalitet som finns tillgänglig,
–diskussion om en anslutningsplan med varje enskild systemleverantör,
–framtagning av utbildningsmaterial och planering av utbildningstillfällen för att ge systemleverantörer och vård- och apoteksaktörer en insikt i hur nationell läkemedelslista påverkar dem såväl tekniskt som verksamhetsmässigt,
–tillgängliggörande av funktioner i nationell läkemedelslista i en gemensam utvecklingsmiljö så att utveckling av anslutande system kan påbörjas, och
–godkännande av anslutningar baserat på en modell där kontakt med systemleverantören upprätthålls under hela processen i syfte att felaktigheter och säkerhetsbrister ska upptäckas i ett tidigt skede.
9
| Prop. 2022/23:57 4.3.2 | Tidsplanen för anslutning till nationell |
| läkemedelslista |
Den tidsplan som ursprungligen togs fram för införande av och anslutning till nationell läkemedelslista var en avvägning mellan att snabbt få det nya registret och dess funktioner på plats och faktiska omständigheter kopplade till upphandling av nya vårdinformationssystem eller uppgradering av sådana system. I flera regioner påbörjades diskussioner om behovet av att modernisera vårdinformationssystem redan i början av
Enligt den ursprungliga tidsplanen (se prop. 2017/18:223 s. 201 f.), dvs. innan justering gjordes med anledning av utbrottet av
Den största utmaningen för att realisera nationell läkemedelslista enligt denna tidsplan har hittills varit att tidsplanen förutsätter att processen med moderniseringen av vårdinformationssystem skulle vara avslutad före anslutning till det nya registret. Av de senaste prognoserna från regionerna (S2022/03674) och den kartläggning som
(S2022/03177) framgår att regionerna nu bedömer att anslutning till och breddinförande (dvs. när alla användare i alla regioner bedöms kunna få tillgång till registret nationell läkemedelslistas funktionalitet) av nationell läkemedelslistas funktionalitet tidigast kan ske den 1 januari 2028, men mer sannolikt den 1 januari 2030. Anledningen till det sistnämnda datumet är att två regioner fortfarande är i början av upphandlingsprocessen och förmodligen inte blir klara med införandet 2028. Dessa tidpunkter tar alltså sikte på när en s.k. fullständig anslutning av samtliga regioner med möjlighet att föra över uppgifter enligt det nya gränssnittet kan ske. Regionerna bedömer också att anslutning till och breddinförande av endast läsfunktionalitet via de nya
10
| 5 | Skyldigheten att ansluta till registret | Prop. 2022/23:57 |
| nationell läkemedelslista ska | ||
| senareläggas | ||
| Regeringens förslag: Bestämmelsen i 9 kap. 1 § lagen om nationell | ||
| läkemedelslista om skyldighet för den som bedriver sådan verksamhet | ||
| inom hälso- och sjukvården som innefattar ordination och förskrivning | ||
| av läkemedel eller andra varor att ansluta till nationell läkemedelslista | ||
| ska gälla från och med den 1 december 2025 i stället för den 1 maj 2023. | ||
| Bestämmelsen i 7 kap. 1 § lagen om nationell läkemedelslista om | ||
| och omsorg om bl.a. uppgifter inte lämnas på avsett sätt ska gälla från | ||
| och med den 1 december 2025 i stället för den 1 maj 2023. | ||
| Utkastets förslag överensstämmer med regeringens. | ||
| Remissinstanserna: Inga remissinstanser invänder mot bedömningen | ||
| att det finns ett behov av att i någon omfattning senarelägga skyldigheten | ||
| att ansluta till registret nationell läkemedelslista. Flera remissinstanser, | ||
| däribland Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), samtliga regioner som | ||
| inkommit med remissvar, Svenska läkaresällskapet, Svensk sjuksköterske- | ||
| förening, Nätverket Sveriges Chefläkare och leverantörer av vårdinforma- | ||
| tionssystem som Cambio healthcare systems AB, Cerner Sverige AB och | ||
| CompuGroup Medical (CGM), anser dock att det föreslagna datumet inte | ||
| ger tillräcklig tid för full anslutning till nationell läkemedelslista och att | ||
| det av patientsäkerhetsskäl måste finns en beredskap för att förlänga den | ||
| så kallade transformatorns livslängd till dess att alla användare har tillgång | ||
| till ett mer fullständigt anslutet vårdinformationssystem. | ||
| får konsekvenser för myndigheten och innebär risker när det gäller säker- | ||
| gänglighet och robusthet. Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) har inte | ||
| några synpunkter på utkastets förslag. |
||
| att ett uppskjutet ikraftträdande dessutom innebär att tillgängliggörandet | ||
| av nya nationella datamängder, t.ex. från registret nationell källa för | ||
| ordinationsorsak och strukturerad information för utbyte av läkemedel för- | ||
| dröjs. |
||
| gränser kan påverkas om transformatorn är i drift vid införandet av tjänsten | ||
| och att det finns en risk för att införandet av tjänsten behöver förskjutas. | ||
| Sveriges Apoteksförening konstaterar att apoteken i princip hade varit | ||
| klara för en anslutning till den 1 maj 2023 och att den framflyttade tid- | ||
| punkten med krav på anslutning till nationell läkemedelslista innebär att | ||
| nyttan med det nya registret infaller senare. Myndigheten för vård- och | ||
| omsorgsanalys anser att senareläggandet av nationell läkemedelslista är | ||
| beklagligt, inte minst utifrån ett patientsäkerhetsperspektiv. Myndigheten | ||
| för fram att det är mycket angeläget att regionerna nu prioriterar att | ||
| färdigställa det arbete som behöver ske för att anslutningen ska vara fullt | ||
| ut slutförd vid det datum som föreslås. Liknande synpunkter lämnas av | ||
| Apotekarsocieteten och Sveriges Farmaceuter. Även Svenska Diabetes- | ||
| förbundet lyfter det angelägna med att arbetet runt införandet inte tappar | 11 | |
Prop. 2022/23:57 fart givet de ur förbundets perspektiv många potentiella vinsterna med en nationell läkemedelslista. Riksrevisionen understryker att införandet av nationell läkemedelslista kommer att ge viktiga förutsättningar för kontroll och uppföljning, vilket identifierats i myndighetens granskningar.
Att anslutningen inte bör skjutas upp längre än nödvändigt lyfter också Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) och Socialstyrelsen. TLV hänvisar till de otydligheter som i dagsläget råder kring förskrivningsuppgifter rörande läkemedelsförmånerna till följd av den tillfälliga hantering som tillämpas i avvaktan på att aktörerna ansluter sig. Enligt Socialstyrelsen påverkas bl.a. utvecklingen av myndighetens läkemedelsregister eftersom planerad insamling av nya uppgifter fördröjs. Myndigheten för också fram att den nationella källan för ordinationsorsak påverkas eftersom en bred implementering av denna är planerad i samband med införandet av den nationella läkemedelslistan.
Läkemedelsverket för fram att de vårdinformationssystem som används i Sverige, alternativt systemens förskrivningsmoduler, i huvudsak utgörs av
Skälen för regeringens förslag: Ett av syftena med införandet av nationell läkemedelslista är den ökade patientsäkerhet som uppnås när hälso- och sjukvården, öppenvårdsapoteken och en patient har aktuell och samma information om patientens samtliga förskrivna och uthämtade läkemedel. Registret nationell läkemedelslista är ett rikstäckande register, och samma information ska vara tillgänglig för vården, öppenvårdsapoteken och patienten oavsett var i landet förskrivningen är gjord eller var patienten har hämtat ut sina läkemedel. Med samma aktuella information kan patienten bli mer delaktig i sin vård. Det blir också enklare att följa upp en läkemedelsbehandling och att undvika felaktiga kombinationer av läkemedel. En ytterligare förväntad effekt är att förutsättningarna för att förhindra missbruk av läkemedel förbättras. Nationell läkemedelslista förväntas således bidra till ökad patientsäkerhet och till en effektivisering av arbetsmomenten vid ordination och förskrivning av läkemedel. De förväntade nyttorna och den ökade patientsäkerheten uppnås först när samtliga aktörer inom hälso- och sjukvården och öppenvårdsapoteken har anslutit sig till registret nationell läkemedelslista. I dag gäller enligt 9 kap. 1 § lagen (2018:1212) om nationell läkemedelslista att den som bedriver verksamhet inom hälso- och sjukvården som innefattar ordination och förskrivning av läkemedel eller andra varor ska vara ansluten till registret från och med den 1 maj 2023. Med detta avses att aktörerna ska ha ett elektroniskt system som gör det möjligt att få direktåtkomst till uppgifter i den nationella läkemedelslistan och vid en elektronisk förskrivning lämna de uppgifter som anges i 3 kap. 8 § lagen om nationell läkemedelslista till nationell läkemedelslista. Med kravet på anslutning till nationell läkemedelslista avses alltså dels att ha det elektroniska systemet, dels att kunna lämna uppgifterna på avsett sätt.
12
Den 1 maj 2023 träder också bestämmelserna i 7 kap. 1 § lagen om nationell läkemedelslista i kraft. Det innebär att
I utkastet till proposition föreslås att skyldigheten att ansluta till registret nationell läkemedelslista senareläggs, främst på grund av att regionerna inte kommer att kunna ansluta till nationell läkemedelslista inom den utsatta tiden, eftersom nästan samtliga regioner upphandlar nya vårdinformationssystem eller uppgraderar befintliga system. En konsekvens av att regionerna inte kan ansluta till nationell läkemedelslista inom den utsatta tiden är att i stort sett samtliga förskrivare i Sverige antingen kommer att bli tvungna att förskriva läkemedel eller andra varor genom webbapplikationen Förskrivningskollen eller genom någon annan extern förskrivartjänst med stora patientsäkerhetsrisker som följd. I utkastet bedöms öppenvårdsapoteken generellt ha bättre förutsättningar för att få till en integrerad anslutning till nationell läkemedelslista. Även apoteksaktörerna bedöms dock ges bättre möjligheter att genomföra samtliga de tester som behöver göras före driftsättning med en något senare bortre tidsgräns för anslutning.
I princip alla remissinstanser delar utkastets bedömning att en senareläggning av krav på anslutning till nationell läkemedelslista är nödvändig för att inte skapa patientsäkerhetsrisker. Regeringen anser, i likhet med bl.a.
Frågan är därefter vid vilken tidpunkt en anslutning till nationell läkemedelslista senast bör ske. En stor del av de förbättringar som nationell läkemedelslista förväntas föra med sig kräver en annan typ av anslutning till registret än den som används i dag. För att realisera nyttorna med registret är det därför angeläget att anslutning till och införande av samtliga tjänster hos samtliga berörda aktörer genom de nya gränssnitten sker så snabbt som möjligt.
I utkastet till proposition föreslås att skyldigheten att ansluta till registret nationell läkemedelslistan senareläggs till den 1 december 2025. Bland andra SKR, Nätverket Sveriges chefläkare, Svensk Sjuksköterskeförening, leverantörer av vårdinformationssystem som Cambio healthcare systems AB, Cerner Sverige AB och CompuGroup Medical (CGM) och regionerna anser att detta datum inte ger tillräckligt med tid för att färdigställa
Prop. 2022/23:57
13
| Prop. 2022/23:57 | anslutning och breddinförande (dvs. när alla användare i alla regioner |
| bedöms kunna få tillgång till registret nationell läkemedelslistas funk- | |
| tionalitet) av nationell läkemedelslista. Enligt SKR och regionerna bedöms | |
| anslutning till och breddinförande av läsfunktionalitet (möjligheten att läsa | |
| och ta del av nationell läkemedelslista direkt i vårdinformationssystemet) | |
| till registret nationell läkemedelslista kunna genomföras till den 1 juni | |
| 2025 och anslutning till och breddinförande av registrets nya skrivfunktio- | |
| nalitet (möjligheten att förskriva recept direkt via nationell läkemedels- | |
| lista) tidigast till den 1 januari 2028, men mer sannolikt den 1 januari | |
| 2030. Flera regioner lyfter också utestående frågor kopplat till utform- | |
| ningen av nationell läkemedelslista som bidragande orsak till att tids- | |
| planen inte kunnat hållas. | |
| Läkemedelsverket framhåller att anpassningar till |
|
| kan påverka tillverkarnas möjligheter att anpassa informationssystem till | |
| nationell läkemedelslista. | |
| Myndigheten för vård- och omsorgsanalys, Apotekarsocieteten och | |
| Sveriges Farmaceuter anser att det är mycket angeläget att regionerna nu | |
| prioriterar att färdigställa det arbete som behövs för att anslutningen ska | |
| kunna vara fullt ut slutförd vid det datum som föreslås. Myndigheten kon- | |
| staterar att tidsramarna har varit väl kända för regionerna sedan beslutet | |
| om att införande skulle ske togs. Sveriges Farmaceuter ser med oro på den | |
| oerhört långa implementeringstid som kommer att ha förflutit när den | |
| kompletta anslutningen till nationell läkemedelslista till slut är genomförd, | |
| särskilt då regionerna redan nu varnar för att även det nya datumet kan bli | |
| svårt för alla att klara. Det är enligt Sveriges Apoteksförening svårt att | |
| motivera ett senare datum än 1 december 2025 då det innebär att nyttorna | |
| realiseras ännu senare och apoteken redan i dag betalar en högre avgift för | |
| att |
|
| Flera myndigheter lyfter de konsekvenser som ett senare ikraftträdande | |
| får för deras respektive verksamheter och Riksrevisionen understryker | |
| nationell läkemedelslistas betydelse för kontroll och uppföljning. TLV | |
| framhåller att förslaget medför en försening av de för staten kostnads- | |
| dämpande nyttor som den nationella läkemedelslistan förväntas medföra. | |
| påverkas om transformatorn är i drift vid införandet av tjänsten. | |
| Kompletterande utveckling kan krävas i såväl myndighetens som | |
| aktörernas system, alternativt kan införandet av tjänsten |
|
| landsgränser behöva förskjutas. Socialstyrelsens regeringsuppdrag att | |
| upprätthålla och vidareutveckla den nationella källan för ordinationsorsak | |
| påverkas enligt myndigheten då bred implementation är planerad i sam- | |
| band med införandet av nationell läkemedelslista. | |
| Samtidigt som regeringen bedömer att en viss senareläggning av kravet | |
| på anslutning till nationell läkemedelslista är befogad är det svårt att | |
| motivera för patienter, patientorganisationer och berörd vård- och apoteks- | |
| personal att de flesta nyttor med nationell läkemedelslista skulle dröja till | |
| 2028 eller 2030. Efter en avvägning mellan vikten av att så snart som | |
| möjligt realisera de potentiella nyttorna med nationell läkemedelslista och | |
| regionernas behov av mer tid för att synkronisera införandet av nationell | |
| läkemedelslista med den pågående moderniseringen av vårdinforma- | |
| tionssystem, bedömer regeringen att den bortre tidsgränsen för krav på | |
| 14 | anslutning till registret bör flyttas fram till den 1 december 2025. Denna |
bortre tidsgräns innefattar då både läsanslutning till nationell läkemedels- Prop. 2022/23:57 lista hos samtliga berörda aktörer och möjligheten att förskriva recept
direkt från det egna vårdinformationssystemet. Den 1 december 2025 kommer det ha gått mer än tre och ett halvt år från publiceringen av basspecifikationerna för nationell läkemedelslista enligt de nya standarderna och tre år för de specifikationer som tillkom i december 2022. År 2025 är också måldatumet för Vision
Bland annat SKR, regionerna och Svenska Läkaresällskapet anför att det måste finnas en beredskap för att i ett senare skede ytterligare förlänga transformatorns livslängd till dess att alla vårdgivare kan ge alla användare tillgång till ett mer fullständigt anslutet vårdinformationssystem. Risken är annars att de patientsäkerhetsproblem som beskrivs i utkastet till proposition kommer att uppstå ändå, bara i samband med nästa bortre tidsgräns. Regeringen gav i juni 2022
Bestämmelsen om
7 kap. 1 § lagen om nationell läkemedelslista kan träda i kraft först när kravet på anslutning till nationell läkemedelslista träder i kraft. Som en följd av att tidsgränsen för anslutning till nationell läkemedelslista flyttas fram föreslås därför att kravet på att
6 Konsekvenser
6.1Berörda aktörer
En senarelagd skyldighet att ansluta till nationell läkemedelslista enligt 9 kap. 1 § lagen (2018:1212) om nationell läkemedelslista berör i första hand den myndighet som har tagit fram nationell läkemedelslista och som ska föra det nya registret, dvs.
15
| Prop. 2022/23:57 6.2 | Kostnadsmässiga och övriga konsekvenser |
I detta avsnitt redogörs för kostnadsmässiga och övriga konsekvenser för berörda aktörer.
6.2.1Konsekvenser för patienter
Senareläggningen av den bortre tidsgränsen för anslutning till nationell läkemedelslista medför konsekvenser för patienterna. De patientsäkerhetsvinster som nationell läkemedelslista skulle medföra försenas. Det handlar bl.a. om att samma information ska vara tillgänglig för vården, öppenvårdsapoteken och patienten oavsett var i landet förskrivningen är gjord eller var patienten har hämtat ut sina läkemedel. Som en konsekvens försenas de förväntade nyttorna om att patienten kan bli mer delaktig i sin vård, att det ska bli lättare att följa upp en läkemedelsbehandling och det ska bli lättare att undvika felaktiga kombinationer av läkemedel och lättare att förhindra missbruk (se mer om nyttorna med nationell läkemedelslista
ipropositionen Nationell läkemedelslista 2017/18:223). På en övergripande nivå innebär senareläggningen att den förväntade ökningen av patientsäkerheten och övriga nyttor som anslutning till och breddinförande av nationell läkemedelslista skulle ha inneburit för patienter från och med den 1 maj 2023 kommer att komma dem till del senare än planerat. Samtidigt kan de patientsäkerhetsrisker som skulle ha varit resultatet av en anslutning som inte bygger på integration mellan vårdinformationssystem och det nya registret undvikas. Nettoeffekten av en senareläggning enligt det förslag som nu läggs fram bedöms vara betydligt mer gynnsam för patienterna än vad en anslutning baserad på en webbapplikation eller på andra externa förskrivarstöd skulle ha varit.
| 6.2.2 | Konsekvenser för staten | |
| För staten innebär en senareläggning av vård- och apoteksaktörernas | ||
| anslutning till nationell läkemedelslista ett ökat behov av finansiering för | ||
| 2025. Dessa ökade kostnader kommer 2023 att finansieras inom befintliga | ||
| ekonomiska ramar för utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social | ||
| omsorg, anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård, under förutsätt- | ||
| ning att riksdagen anvisar medel för det aktuella anslaget. Utrymme | ||
| kommer att skapas att finansiera |
||
| inom samma ekonomiska ramar åren |
||
| utredas på vilket sätt särskilda avgifter skulle kunna införas från 2024 för | ||
| aktörer som saknar en anslutning till nationell läkemedelslista i syfte att | ||
| fördela de merkostnader som uppstått på grund av att övergångsperioden | ||
| förlängs. Se ytterligare redovisning av de kostnadsmässiga konsekven- | ||
| serna för staten i avsnitt 6.2.3 Konsekvenser för |
||
| I propositionen Nationell läkemedelslista (prop. 2017/18:223) diskute- | ||
| ras möjligheten att den nationella läkemedelslistan kan ha en svagt dämp- | ||
| ande effekt på mängden läkemedel som förskrivs varje år genom att läke- | ||
| medel som patienten inte ska ha kan tas bort från patientens läkemedels- | ||
| 16 | lista, t.ex. dubbletter eller läkemedel som interagerar med andra läke- | |
medel. En sådan kostnadsdämpande effekt förväntas infalla mellan två och Prop. 2022/23:57 tre år senare om anslutningen senareläggs enligt det nu aktuella förslaget.
En annan positiv effekt av nationell läkemedelslista på kostnadsutvecklingen för läkemedel inom läkemedelsförmånssystemet som eventuellt kan uppstå på längre sikt försenas också. Det handlar om effekten av att uppgifter om ordinationsorsak kan börja användas av Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket för indikationsbaserade subventionsbeslut.
6.2.3Konsekvenser för
För
Kostnaderna förväntas även öka på grund av att
Det sammanlagda finansieringsbehovet under hela perioden beräknas utifrån nu tillgängliga uppgifter uppgå till cirka 104 miljoner kronor.
För
Det bedöms att det finns en risk för att tjänsten
gränser kan påverkas om transformatorn är i drift vid införandet av
17
Prop. 2022/23:57 tjänsten. Kompletterande utveckling kan komma att krävas i såväl myndighetens som aktörernas system, alternativt kanske införandet av tjänsten
6.2.4Konsekvenser för regionerna och de privata vårdgivarna
För regionerna innebär en senareläggning av kravet på anslutning till nationell läkemedelslista att en forcerad övergång till förskrivning via en webbapplikation kan undvikas och därmed en rad patientsäkerhetsrisker. Även ökad tidsåtgång för vården kan undvikas genom att behovet av manuell dubbeldokumentation inte finns kvar. Det nu aktuella förslaget om senarelagd anslutning till den 1 december 2025 innebär en anslutningsperiod på tre och ett halvt år från det att
Samtidigt innebär senareläggningen av kravet på anslutning precis som för patienter att den förväntade ökningen av patientsäkerheten och övriga nyttor som anslutning till och breddinförande av nationell läkemedelslista förväntas ge upphov till kommer att komma dem till del senare än planerat.
Regionernas kostnader förväntas få viss positiv påverkan på så sätt att ett större mått av synkronisering kan åstadkommas mellan den pågående moderniseringen av vårdinformationssystem och införandet av nationell läkemedelslista. Samtidigt framför Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och flera regioner, t.ex. Region Gävleborg, Region Kalmar län och Västra Götalandsregionen, att regionerna på samma sätt som
6.2.5Konsekvenser för öppenvårdsapoteken
Apoteksbranschen har i allt väsentligt hunnit med de förberedande stegen inför anslutning till nationell läkemedelslista. Utifrån vad som framkommit hade samtliga apotekskedjor förutom en varit klar för anslutning den 1 maj 2023 men det har också framkommit att ett senare datum skulle öka säkerheten och kvaliteten vid anslutning till nationell läkemedelslista.
18
För apotekspersonalen gäller liksom för patienter och berörd vård- Prop. 2022/23:57 personal att de behöver vänta längre till dess att den förväntade ökningen
av patientsäkerheten och övriga nyttor som anslutning till och breddinförande av nationell läkemedelslista förväntas ge upphov till kan förverkligas. De patientsäkerhetsrisker som skulle ha varit resultatet av att förskrivningen endast skulle ske genom webbapplikation eller andra externa förskrivarstöd skulle dock med stor sannolikhet ha medfört stora konsekvenser för öppenvårdsapoteken genom en väsentlig ökning av förskrivningar som inte bygger på inarbetade rutiner på förskrivarsidan.
19
Prop. 2022/23:57
Bilaga 1
Promemorians lagförslag
Förslag till lag om ändring i lagen (2018:1212) om nationell läkemedelslista
Härigenom föreskrivs att punkt 1 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen (2018:1212) om nationell läkemedelslista ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
1. Denna lag träder i kraft den
1 maj 2023 i fråga om 7 kap. 1 § och 9 kap. 1 § och i övrigt den 1 maj 2021.
Föreslagen lydelse
1.1 Denna lag träder i kraft den
1 december 2025 i fråga om 7 kap. 1 § och 9 kap. 1 § och i övrigt den 1 maj 2021.
20
1Senaste lydelse 2020:305.
Förteckning över remissinstanserna
Prop. 2022/23:57
Bilaga 2
Efter remiss har yttranden kommit in från Apotekarsocieteten, Cambio healthcare Systems AB, Cerner Sverige AB, CompuGroup Medical (CGM),
Därutöver har yttranden kommit in från Internetstiftelsen, Nätverket Sveriges chefläkare och Svenska Diabetesförbundet.
Följande remissinstanser har inte svarat eller angett att de avstår från att lämna synpunkter: Distriktssköterskeföreningen, Funktionsrätt Sverige, Pensionärernas riksorganisation (PRO), Praktikertjänst, Privattandläkarna, Region Norrbotten, Region Västerbotten, Sveriges Pensionärsförbund (SPF), Tjänstetandläkarna och Vårdföretagarna.
21
Prop. 2022/23:57
22
Socialdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 9 februari 2023
Närvarande: statsrådet Busch, ordförande, och statsråden Billström, Svantesson, Ankarberg Johansson, Edholm, J Pehrson, Jonson, Strömmer, Forssmed, Forssell, Slottner, M Persson, Wykman, Malmer Stenergard, Liljestrand, Brandberg, Bohlin, Carlson, Pourmokhtari
Föredragande: statsrådet Ankarberg Johansson
Regeringen beslutar proposition Senarelagd anslutning till nationell läkemedelslista