Regeringens proposition 2022/23:46
Ny mervärdesskattelag |
Prop. |
|
2022/23:46 |
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 12 januari 2023
Ulf Kristersson
Elisabeth Svantesson (Finansdepartementet)
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås en ny mervärdesskattelag som ersätter den nuvarande mervärdesskattelagen (1994:200). Den föreslagna lagen utgör en omarbetning av den nuvarande mervärdesskattelagen i syfte att göra regleringen mer lättförståelig och lättillämpad. Den nya lagen får en ny struktur, moderniseras språkligt och anpassas till mervärdesskatte- direktivets begrepp, struktur och systematik.
I den nya lagen införs även bestämmelserna i lagen (2011:1245) om särskilda ordningar för mervärdesskatt för distansförsäljning av varor och för tjänster samt vissa bestämmelser i lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import, m.m. som endast avser mervärdesskatt. Vidare föreslås följdändringar i flera lagar.
Den nya lagen och övriga lagändringar föreslås träda i kraft den 1 juli 2023.
1
Prop. 2022/23:46 Innehållsförteckning
2.3Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1551) om
frihet från skatt vid import, m.m. ................................... |
2.4Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om
skatt på energi ................................................................ |
2.5Förslag till lag om ändring i lagen (1998:189) om
förhandsbesked i skattefrågor......................................... |
2.6Förslag till lag om ändring i lagen (1999:446) om
proviantering av fartyg och luftfartyg ............................ |
2.7Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen
(1999:1229) .................................................................... |
2.8Förslag till lag om ändring i lagen (2005:807) om ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner,
|
|
samordningsförbund....................................................... |
2.9Förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen
|
(2011:1244) .................................................................... |
|
Förslag till lag om ändring i tullagen (2016:253)........... |
2.11Förslag till lag om ändring i lagen (2016:1091) om
|
|
|
|
myndigheter.................................................................... |
|
|
||
|
skatt på vissa nikotinhaltiga produkter ........................... |
2.13Förslag till lag om ändring i lagen (2018:1277) om
|
|
upphandling.................................................................... |
2.14Förslag till lag om ändring i lagen (2022:155) om
tobaksskatt...................................................................... |
2.15Förslag till lag om ändring i lagen (2022:1568) om
4.2Bestämmelser om mervärdesskatt i andra
|
|
||
|
mervärdesskattelagen ..................................................... |
||
|
|||
4.4.2En bestämmelse med benämningar för
|
||
2 |
terminologi ..................................................................... |
5.2Tillämpningsområdet för leverans av varor och
tillhandahållande av tjänster .......................................... |
||
Gällande rätt ................................................. |
||
5.2.2Tillämpningsområdet för leverans av varor och tillhandahållande av tjänster
utformas i enlighet med mervärdesskattedirektivet............................. 233
5.3Tillämpningsområdet för unionsinterna förvärv av
Prop. 2022/23:46
3
10.2Frivillig skattskyldighet ersätts med frivillig
beskattning .................................................................... |
10.3Upplåtelser som kan omfattas av frivillig beskattning är som utgångspunkt undantagna från
11.3Avdragsrätt i stället för återbetalning i vissa
Prop. 2022/23:46
5
Prop. 2022/23:46 |
Gällande rätt .................................................. |
||
|
|
styrkas vid import .......................................... |
11.6En ny bestämmelse som skiljer avdragsrätt från
återbetalningsrätt ............................................................ |
11.7Återbetalning av mervärdesskatt till
11.9En ny bestämmelse som anger vilka transaktioner
som en ansökan om återbetalning ska avse .................... |
11.10Nya bestämmelser om beräkning av tidsfristen för
13.3Ändrade bestämmelser om hur årsomsättningen ska
beräknas.......................................................................... |
13.4En uttrycklig bestämmelse om avdragsbegränsning
14.2Uttrycket rätt att bli skattskyldig ersätts med frivillig
beskattning ..................................................................... |
14.3Rätt till återbetalning av ingående skatt ersätts med
18.2Förslaget till lag om ändring i lagen (1985:146) om
18.3Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1551) om
frihet från skatt vid import, m.m. ................................... |
18.4Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1776) om
skatt på energi ................................................................ |
18.5Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:189) om
förhandsbesked i skattefrågor......................................... |
18.6Förslaget till lag om ändring i lagen (1999:446) om
proviantering av fartyg och luftfartyg ............................ |
6
18.7Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen
(1999:1229) ................................................................... |
samordningsförbund ...................................................... |
18.9Förslaget till lag om ändring i skatteförfarandelagen
(2011:1244) ................................................................... |
|
18.10 Förslaget till lag om ändring i tullagen (2016:253) ....... |
18.11Förslaget till lag om ändring i lagen (2016:1091) om
|
|
myndigheter................................................................... |
18.12Förslaget till lag om ändring i lagen (2018:696) om
skatt på vissa nikotinhaltiga produkter .......................... |
18.13Förslaget till lag om ändring i lagen (2018:1277) om elektroniska fakturor till följd av offentlig
upphandling ................................................................... |
18.14Förslaget till lag om ändring i lagen (2022:155) om
tobaksskatt ..................................................................... |
18.15Förslaget till lag om ändring i lagen (2022:1568) om
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 januari 2023... 999
Prop. 2022/23:46
7
Prop. 2022/23:46 |
1 |
Förslag till riksdagsbeslut |
|
Regeringens förslag:
1.Riksdagen antar regeringens förslag till mervärdesskattelag.
2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1985:146) om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter.
3.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import, m.m.
4.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi.
5.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1998:189) om förhandsbesked i skattefrågor.
6.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1999:446) om proviantering av fartyg och luftfartyg.
7.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229).
8.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2005:807) om ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner, regioner, kommunalförbund och samordningsförbund.
9.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244).
10.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i tullagen (2016:253).
11.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2016:1091) om budget och ekonomiadministration för riksdagens myndigheter.
12.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2018:696) om skatt på vissa nikotinhaltiga produkter.
13.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2018:1277) om elektroniska fakturor till följd av offentlig upphandling.
14.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2022:155) om tobaksskatt.
15.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2022:1568) om Sveriges riksbank.
8
2 |
Lagtext |
Prop. 2022/23:46 |
|
Regeringen har följande förslag till lagtext.
2.1Förslag till mervärdesskattelag
Härigenom föreskrivs1 följande.
1 kap. Lagens innehåll
1 § I denna lag finns bestämmelser om mervärdesskatt.
Mervärdesskatt är en transaktionsbaserad, indirekt och allmän skatt på konsumtion. Skatten ska betalas till staten i enlighet med denna lag.
2 § Lagens innehåll är uppdelat enligt följande.
1 kap. Lagens innehåll
2 kap. Definitioner och förklaringar
3 kap. Mervärdesskattens tillämpningsområde
4 kap. Beskattningsbara personer
5 kap. Beskattningsbara transaktioner
6 kap. Platsen för beskattningsbara transaktioner
7 kap. Beskattningsgrundande händelse och redovisning
8 kap. Beskattningsunderlag
9 kap. Skattesatser
10 kap. Generell skatteplikt och undantag
11 kap. Varor i vissa lager
12 kap. Frivillig beskattning för fastighetsupplåtelser
13 kap. Avdrag för ingående skatt
14 kap. Återbetalning av skatt
15 kap. Justering av avdrag för ingående skatt som är hänförlig till investeringsvaror
16 kap. Vem som är betalningsskyldig
17 kap. Fakturering
18 kap. Särskild ordning för beskattningsbara personer med liten års- omsättning
19 kap. Särskild ordning för resebyråer
20 kap. Särskild ordning för begagnade varor, konstverk, samlarföremål och antikviteter
21 kap. Särskild ordning för investeringsguld
22 kap. Särskilda ordningar för distansförsäljning av varor och vissa tillhandahållanden av tjänster
23 kap. Särskild ordning för deklaration och betalning av mervärdes- skatt vid import
24 kap. Överklagande
1Jfr rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för
mervärdesskatt, i lydelsen enligt rådets direktiv (EU) 2022/890. |
9 |
Prop. 2022/23:46
10
Bestämmelser om mervärdesskatt i andra författningar
3 § Ytterligare bestämmelser om mervärdesskatt finns i
1.lagen (2000:142) om avtal med Danmark om mervärdesskatt för den fasta vägförbindelsen över Öresund, och
2.lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import, m.m.
4 § Bestämmelser om mervärdesskatt finns även i rådets genomförandeförordning (EU) nr 282/2011 av den 15 mars 2011 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt system för mervärdesskatt.
Bestämmelser om förfarandet i andra författningar
5 § Bestämmelser om förfarandet vid uttag av skatt finns i skatte- förfarandelagen (2011:1244).
Bestämmelser om förfarandet finns även i
1.14 kap. om återbetalning av skatt,
2.22 kap. om särskilda ordningar för distansförsäljning av varor och vissa tillhandahållanden av tjänster,
3.23 kap. om särskild ordning för deklaration och betalning av mervärdesskatt vid import, och
4.tullagen (2016:253).
Bestämmelser om omräkningsförfarande för företag som har sin redovisning i euro
6 § Bestämmelser om omräkning från euro till svenska kronor finns, förutom i denna lag, även i lagen (2000:46) om omräkningsförfarande vid beskattning för företag som har sin redovisning i euro, m.m.
Annan statlig skatt eller avgift
7 § Vid beräkning av en sådan statlig skatt eller avgift som enligt särskilda bestämmelser ska tas ut efter försäljningspriset eller något annat liknande värde ska värdet inte inbegripa kompensation för skatt enligt denna lag.
2 kap. Definitioner och förklaringar
Var finns definitioner och förklaringar?
1 § I detta kapitel finns definitioner av vissa begrepp samt förklaringar till hur vissa termer och uttryck används i lagen. Det finns definitioner och förklaringar också i andra kapitel. Var definitioner och förklaringar finns framgår av följande uppställning:
Definition eller förklaring av |
finns i |
–ankomstort vid del av person-
transport inom EU |
6 kap. 19 och 50 §§ |
– anläggning för tillfällig lagring |
24 § |
– avgångsort vid del av person- |
Prop. 2022/23:46 |
transport inom EU |
6 kap. 19 och 50 §§ |
–benämningar för vissa
akter |
2 § |
– beskattningsbar person |
4 kap. 2 och 3 §§ |
– beskattningsbara transaktioner |
5 kap. 2 § |
–beskattningsbar återförsäljare av
el m.m. |
6 kap. 21 § |
–beskattningsbar återförsäljare av
begagnade varor m.m. |
20 kap. 10 § |
– beskattningsgrundande händelse |
7 kap. 3 § |
– beskattningsår |
|
– del av persontransport inom EU |
6 kap. 19 och 50 §§ |
– distansförsäljning av varor |
7 och 8 §§ |
– ekonomisk verksamhet |
4 kap. 2 § |
– elektronisk faktura |
10 § |
– enfunktionsvoucher |
27 § |
– EU eller |
21 § |
– faktura |
9 § |
– fastighet |
11 § |
–felaktigt debiterad mervärdes-
skatt |
12 § |
– flerfunktionsvoucher |
27 § |
– fri omsättning |
24 § |
– frizon |
24 § |
– |
24 § |
– import av varor |
5 kap. 37 § |
– ingående skatt |
13 kap. 4 och 5 §§ |
– investeringsguld |
21 kap. 2 § |
– justeringsbelopp |
15 kap. 16 § |
– justeringsperiod |
15 kap. 10 § |
– kommun |
13 § |
–korttidsuthyrning av transport-
medel |
6 kap. 52 § |
– leverans av varor |
5 kap. 3 § |
11
Prop. 2022/23:46 |
– marknadsvärde |
14 och 15 §§ |
|
– mellanhand vid leverans av varor |
|
|
i flera led |
6 kap. 16 § |
|
– mervärdesskattegrupper |
4 kap. 7 § |
|
– nya transportmedel |
16 § |
|
– personbil |
17 § |
|
– punktskattepliktiga varor |
18 § |
|
– representant |
22 kap. 8 § |
|
– skatteupplag |
11 kap. 2 § |
|
– statliga affärsverk |
19 § |
|
– särskild mervärdesskattedeklara- |
|
|
tion |
22 kap. 6 § |
|
– telekommunikationstjänster |
20 § |
|
– temporärt exporterade varor |
24 § |
|
– tillhandahållande av tjänster |
5 kap. 26 § |
|
– tredje territorium |
22 § |
|
– tullager |
24 § |
|
– tullförfarandena extern transi- |
|
|
tering, intern unionstransitering, |
|
|
passiv förädling och tillfällig in- |
|
|
försel |
24 § |
|
– tullskuld |
24 § |
|
– unionsintern varutransport |
6 kap. 42 § |
|
– unionsinternt förvärv av varor |
5 kap. 22 § |
|
– unionsvara |
24 § |
|
– utgående skatt |
25 § |
|
– uttag av tjänster |
5 kap. 29 och 30 §§ |
|
– uttag av varor |
5 kap. |
|
– voucher |
26 § |
|
Benämningar för vissa |
|
|
2 § I denna lag avses med |
|
|
– direktivet om handel med |
utsläppsrätter: Europaparlamentets och |
|
rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för |
|
|
handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom unionen och om ändring |
|
av rådets direktiv 96/61/EG, i lydelsen enligt kommissionens delegerade |
12 |
förordning (EU) 2021/1416, |
|
– dricksvattendirektivet: Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) Prop. 2022/23:46 2020/2184 av den 16 december 2020 om kvaliteten på dricksvatten, i den
ursprungliga lydelsen,
–EU:s livsmedelsförordning: Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 av den 28 januari 2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedels- säkerhet, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1381,
–
–förordningen om tullbefrielse: rådets förordning (EG) nr 1186/2009 av den 16 november 2009 om upprättandet av ett gemenskapssystem för tullbefrielse,
–genomförandeförordningen: rådets genomförandeförordning (EU) nr 282/2011 av den 15 mars 2011 om fastställande av tillämpnings- föreskrifter för direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt system för mervärdesskatt,
–mervärdesskattedirektivet: rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt, i lydelsen enligt rådets direktiv (EU) 2022/890,
–unionstullkodexen: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 av den 9 oktober 2013 om fastställande av en tullkodex för unionen.
Beskattningsår
3 § Med beskattningsår avses beskattningsår enligt inkomstskattelagen (1999:1229), om inte annat följer av
4 § Om skatt enligt denna lag hänför sig till en verksamhet för vilken skattskyldighet inte gäller enligt inkomstskattelagen (1999:1229), avses med beskattningsår
1.kalenderåret, eller
2.räkenskapsåret, om detta är brutet och överensstämmer med vad som anges i 3 kap. bokföringslagen (1999:1078).
5 § I ärenden om återbetalning av ingående skatt till en sådan beskatt- ningsbar person som avses i 14 kap. 3 § avses med beskattningsår det kalenderår som ansökan om återbetalning gäller.
6 § Med beskattningsår avses kalenderåret när det gäller skatt enligt denna lag som redovisas enligt
1.22 kap. om särskilda ordningar för distansförsäljning av varor och vissa tillhandahållanden av tjänster, eller
2.bestämmelser som i ett annat
13
Prop. 2022/23:46
14
Distansförsäljning av varor
7 § Med unionsintern distansförsäljning av varor avses leverans av varor som sänds eller transporteras av leverantören eller för dennes räkning från ett annat
1. varorna levereras till
a)en beskattningsbar person, eller en juridisk person som inte är en beskattningsbar person, vars unionsinterna förvärv av varor inte är föremål för mervärdesskatt enligt 3 kap.
b)någon annan som inte är en beskattningsbar person, och
2.varorna varken är nya transportmedel eller varor som levereras efter montering eller installation, med eller utan provning, av leverantören eller för dennes räkning.
Transporten eller försändningen ska anses utföras av leverantören eller för dennes räkning även när leverantören medverkar indirekt i den.
8 § Med distansförsäljning av varor importerade från en plats utanför EU avses leverans av varor som sänds eller transporteras av leverantören eller för dennes räkning från en plats utanför EU till en förvärvare i ett
1. varan levereras till
a)en beskattningsbar person, eller en juridisk person som inte är en beskattningsbar person, vars unionsinterna förvärv av varor inte är föremål för mervärdesskatt enligt 3 kap.
b)någon annan som inte är en beskattningsbar person, och
2.varorna varken är nya transportmedel eller varor som levereras efter montering eller installation, med eller utan provning, av leverantören eller för dennes räkning.
Transporten eller försändningen ska anses utföras av leverantören eller för dennes räkning även när leverantören medverkar indirekt i den.
Faktura
9 § Med faktura avses dokument eller meddelande i pappersform eller i elektronisk form som uppfyller villkoren för fakturor i 17 kap. eller, om faktureringsreglerna i ett annat
10 § Med elektronisk faktura avses en faktura enligt 9 § som utfärdas och tas emot i ett elektroniskt format.
Fastighet
11 § Med fastighet avses fast egendom enligt artikel 13b i genom- förandeförordningen.
Felaktigt debiterad mervärdesskatt
12 § Med felaktigt debiterad mervärdesskatt avses belopp som inte utgör mervärdesskatt enligt denna lag men som i en faktura eller liknande handling har betecknats som mervärdesskatt.
Kommun
13 § Med kommun avses en kommun eller region enligt kommunallagen (2017:725).
Marknadsvärde
14 § Med marknadsvärde avses hela det belopp som förvärvaren av en vara eller tjänst i samma försäljningsled som det där varan levereras eller tjänsten tillhandahålls, vid tidpunkten för leveransen eller tillhandahållandet och i fri konkurrens, skulle få betala till en oberoende leverantör eller tillhandahållare inom landet för en sådan vara eller tjänst.
15 § Om ingen jämförbar leverans av varor eller inget jämförbart tillhandahållande av tjänster kan fastställas, utgörs marknadsvärdet
1.när det gäller varor, av ett belopp som inte understiger inköpspriset för varorna eller för liknande varor eller, om inköpspris saknas, av självkostnadspriset, fastställt vid tidpunkten för transaktionen, eller
2.när det gäller tjänster, av ett belopp som inte understiger den beskattningsbara personens kostnad för att tillhandahålla tjänsten.
Nya transportmedel
16 § Med nya transportmedel avses
1.motordrivna marktransportmedel som är avsedda för transporter till lands av personer eller varor och som har en motor med en cylindervolym på mer än 48 kubikcentimeter eller en effekt på mer än 7,2 kilowatt, om leveransen utförs inom sex månader efter det att de första gången tagits i bruk eller om de före leveransen har körts högst 6 000 kilometer,
2.fartyg vars längd överstiger 7,5 meter, utom sådana fartyg som anges
i10 kap. 69 § 1 och 2, om leveransen utförs inom tre månader efter det att de första gången tagits i bruk eller om de före leveransen har färdats högst 100 timmar, och
3.luftfartyg vars startvikt överstiger 1 550 kilogram, utom sådana luftfartyg som anges i 10 kap. 69 § 3, om leveransen utförs inom tre månader efter det att de första gången tagits i bruk eller om de före leveransen har flugits högst 40 timmar.
Personbil
17 § Med personbil avses även lastbil med skåpkarosseri och buss, om fordonets totalvikt är högst 3 500 kilogram. Detta gäller dock inte om lastbilens förarhytt utgör en separat karosserienhet.
Med personbil avses i 5 kap. 31 §, 7 kap. 25 §, 8 kap. 7 § och 13 kap.
1. överstiger 3 500 kilogram, eller
Prop. 2022/23:46
15
Prop. 2022/23:46 2. är högst 3 500 kilogram, om fordonets förarhytt utgör en separat karosserienhet.
Punktskattepliktiga varor
18 § Med punktskattepliktiga varor avses energiprodukter, alkohol, alkoholhaltiga drycker eller tobaksvaror såsom dessa varor definieras i gällande unionslagstiftning för punktskatter. Det gäller dock inte gas som levereras genom ett naturgassystem som finns inom unionens territorium eller genom ett gasnät som är anslutet till ett sådant system.
Statliga affärsverk
19 § Vid tillämpning av denna lag utgör de statliga affärsverken inte en del av staten.
Telekommunikationstjänster
20 § Med telekommunikationstjänster avses tjänster för
1.överföring, sändning eller mottagning av signaler, text, bilder och ljud eller information i övrigt via tråd, radio eller optiska eller andra elektro- magnetiska medel, eller
2.överlåtelse eller upplåtelse av en rättighet att utnyttja kapacitet för sådan överföring, sändning eller mottagning, inbegripet tillhandahållande av tillgång till globala informationsnät.
Territoriella definitioner och förklaringar
21 § Med EU eller
Furstendömet Monaco, Isle of Man och Förenade kungarikets suveräna basområden Akrotiri och Dhekelia likställs med EU eller
22 § Med tredje territorium avses
1.berget Athos,
2.Kanarieöarna,
3.de franska territorier som avses i artiklarna 349 och 355.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
4.Åland,
5.Kanalöarna,
6.Campione d’Italia,
7.de italienska delarna av Luganosjön,
8.ön Helgoland,
9.territoriet Büsingen,
10.Ceuta,
11.Melilla,
12.Livigno.
Territorierna i första stycket
16
23 § Transaktioner med ursprung i eller avsedda för |
Prop. 2022/23:46 |
1.Furstendömet Monaco behandlas som transaktioner med ursprung i eller avsedda för Frankrike,
2.Isle of Man behandlas som transaktioner med ursprung i eller avsedda för Förenade kungariket,
3.Förenade kungarikets suveräna basområden Akrotiri och Dhekelia behandlas som transaktioner med ursprung i eller avsedda för Cypern.
Tullrelaterade termer och uttryck
24 § Med anläggning för tillfällig lagring, fri omsättning, frizon, icke- unionsvara, temporärt exporterade varor, tullager, tullskuld, unionsvara och tullförfarandena extern transitering, intern unionstransitering, passiv förädling och tillfällig införsel avses detsamma som i unionstullkodexen.
Utgående skatt
25 § Med utgående skatt avses sådan mervärdesskatt som ska redovisas till staten vid leverans av varor, tillhandahållande av tjänster, unions- interna förvärv av varor eller import av varor.
Voucher
26 § Med voucher avses ett instrument för vilket det finns en skyldighet att godta det som ersättning eller partiell ersättning för leverans av varor eller tillhandahållande av tjänster. De varor som ska levereras eller tjänster som ska tillhandahållas eller de potentiella leverantörernas eller tillhandahållarnas identitet måste anges antingen på instrumentet eller i tillhörande dokumentation som inbegriper villkoren för användning av instrumentet.
27 § Med enfunktionsvoucher avses en voucher för vilken det redan när den ställs ut är känt dels med vilket belopp mervärdesskatt ska betalas för de varor eller tjänster som vouchern avser, dels på vilken plats varorna levereras eller tjänsterna tillhandahålls.
Med flerfunktionsvoucher avses en annan voucher än en enfunktions- voucher.
3 kap. Mervärdesskattens tillämpningsområde
Transaktioner som är föremål för mervärdesskatt
1 § Enligt denna lag är följande transaktioner föremål för mervärdes- skatt:
1.leverans av varor mot ersättning som görs inom landet av en beskatt- ningsbar person som agerar i denna egenskap,
2.unionsinternt förvärv av varor mot ersättning, om
a)förvärvet görs inom landet av en beskattningsbar person som agerar i denna egenskap eller av en juridisk person som inte är en beskattningsbar person, och
b)säljaren är en beskattningsbar person som agerar i denna egenskap
och som inte omfattas av |
17 |
|
Prop. 2022/23:46 – bestämmelserna om undantag från skatteplikt för små företag i artik- larna
–bestämmelserna om distansförsäljning i artikel 33 i mervärdesskatte- direktivet, eller
–bestämmelserna om monteringsleverans i artikel 36 i mervärdesskatte- direktivet,
3. tillhandahållande av tjänster mot ersättning som görs inom landet av en beskattningsbar person som agerar i denna egenskap, och
4. import av varor till landet.
2 § Föremål för mervärdesskatt enligt denna lag är även unionsinterna förvärv mot ersättning av nya transportmedel, om förvärvet görs inom landet av
1.en beskattningsbar person eller en juridisk person som inte är en beskattningsbar person, vars övriga förvärv inte är föremål för mervärdes- skatt i enlighet med
2.varje annan person som inte är en beskattningsbar person.
3 § Föremål för mervärdesskatt enligt denna lag är dessutom unions- interna förvärv mot ersättning av punktskattepliktiga varor, om
1.förvärvet görs inom landet,
2.förvärvet görs av en beskattningsbar person eller en juridisk person som inte är en beskattningsbar person, vars övriga förvärv inte är föremål för mervärdesskatt i enlighet med
3.varorna har transporterats till Sverige under ett sådant uppskovs- förfarande som avses i 1 kap. 20 § och 4 a kap.
Unionsinterna förvärv som inte är föremål för mervärdesskatt
Förvärv där en leverans av varorna inom landet skulle omfattas av undantag
4 § Med avvikelse från 1 § 2 är unionsinterna förvärv av varor inte föremål för mervärdesskatt enligt denna lag, om
1.förvärvet görs av en beskattningsbar person eller en juridisk person som inte är en beskattningsbar person, och
2.en leverans av varorna inom landet skulle vara undantagen från skatteplikt enligt
– 10 kap. 69, 70, 71, 72 eller 73 § om leveranser avseende fartyg och luftfartyg, eller
– 10 kap. 78 § om leveranser av motorfordon till utländska beskick- ningar m.fl.
Förvärv som skulle medföra rätt till återbetalning
5 § Med avvikelse från 1 § 2 är unionsinterna förvärv av varor inte heller föremål för mervärdesskatt om förvärvet görs under sådana förutsättningar att det skulle medföra rätt till återbetalning enligt 14 kap.
18
Om villkoren enligt första stycket upphör att vara uppfyllda för att det Prop. 2022/23:46 inte längre skulle finnas rätt till återbetalning enligt 14 kap. 66 §, ska
Europeiska kommissionen eller den byrå eller det organ som har förvärvat varorna underrätta Skatteverket. Det unionsinterna förvärvet ska då vara föremål för mervärdesskatt enligt de förutsättningar som gällde vid den tidpunkt då villkoren upphörde att vara uppfyllda.
Förvärvaren saknar avdrags- eller återbetalningsrätt
6 § Med avvikelse från 1 § 2 är andra unionsinterna förvärv av varor än dels de förvärv som avses i 4, 5 och 9 §§, dels förvärv av nya transport- medel och punktskattepliktiga varor inte föremål för mervärdesskatt enligt denna lag, om förvärvet görs av
1.en beskattningsbar person som enbart utför sådana leveranser av varor eller tillhandahållanden av tjänster som varken medför rätt till avdrag eller rätt till återbetalning av ingående skatt enligt 14 kap.
2.en juridisk person som inte är en beskattningsbar person.
7 § Bestämmelserna i 6 § gäller bara om det sammanlagda beloppet för förvärven inte överstiger ett tröskelvärde på 90 000 kronor under vare sig det löpande eller det närmast föregående kalenderåret.
Tröskelvärdet i första stycket utgörs av det sammanlagda beloppet för unionsinterna förvärv av varor enligt 6 §, exklusive mervärdesskatt som ska betalas eller har betalats i det
8 § Skatteverket ska på begäran av en sådan förvärvare som anges i 6 § besluta att dennes unionsinterna förvärv av varor ska vara föremål för mervärdesskatt, även om tröskelvärdet i 7 § inte överstigs. Beslutet ska gälla från datum för beslutet och under två påföljande kalenderår.
Förvärv av begagnade varor, konstverk, samlarföremål m.m.
9 § Unionsinterna förvärv av begagnade varor, konstverk, samlar- föremål och antikviteter är inte föremål för mervärdesskatt, om de förvärvade varorna har
1.levererats av en beskattningsbar återförsäljare eller en auktions- förrättare som agerar i denna egenskap, och
2.varit föremål för mervärdesskatt i det
4 kap. Beskattningsbara personer
Innehåll
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om
–vad som avses med beskattningsbar person och ekonomisk verksamhet (2 §),
19
Prop. 2022/23:46 – beskattningsbar person vid tillfällig unionsintern leverans av ett nytt transportmedel (3 §),
–viss offentlig verksamhet (4 och 5 §§),
–ideella föreningar och registrerade trossamfund (6 §),
–mervärdesskattegrupper
–beskattningsbara personer i särskilda fall
Vad som avses med beskattningsbar person och ekonomisk verksamhet
2 § Med beskattningsbar person avses den som självständigt bedriver en ekonomisk verksamhet, oavsett på vilken plats det sker och oberoende av dess syfte eller resultat. Anställda och andra personer anses inte bedriva verksamhet självständigt i den utsträckning de är bundna till en arbets- givare av ett anställningsavtal eller av ett annat rättsligt förhållande som skapar ett anställningsförhållande i fråga om arbetsvillkor, lön och arbets- givaransvar.
Med ekonomisk verksamhet avses varje verksamhet som bedrivs av en producent, en handlare eller en tjänsteleverantör, inbegripet gruvdrift och jordbruksverksamhet samt verksamheter inom fria och därmed likställda yrken. Utnyttjande av materiella eller immateriella tillgångar i syfte att fortlöpande vinna intäkter av dem ska särskilt betraktas som ekonomisk verksamhet.
Beskattningsbar person vid tillfällig unionsintern leverans av ett nytt transportmedel
3 § Med beskattningsbar person avses även var och en som tillfälligtvis utför en leverans av ett nytt transportmedel som sänds eller transporteras till förvärvaren av säljaren eller förvärvaren eller för någonderas räkning från Sverige till ett annat
Viss offentlig verksamhet
4 § Verksamhet som bedrivs av staten, ett statligt affärsverk eller en kommun anses inte som ekonomisk verksamhet om den
1.ingår som ett led i myndighetsutövning, eller
2.avser bevis, protokoll eller motsvarande vid myndighetsutövning.
5 § Bestämmelserna i 4 § tillämpas inte om det skulle leda till betydande snedvridning av konkurrensen.
Omhändertagande och förstöring av avfall och föroreningar samt avloppsrening är att anse som ekonomisk verksamhet även i sådana fall som avses i 4 §, när åtgärderna utförs mot ersättning.
Ideella föreningar och registrerade trossamfund
6 § Som ekonomisk verksamhet räknas inte en verksamhet som bedrivs av en ideell förening eller ett registrerat trossamfund, när inkomsten därifrån utgör sådan inkomst av näringsverksamhet för vilken dessa inte är skattskyldiga enligt 7 kap. 3 § inkomstskattelagen (1999:1229).
20
Det som sägs i första stycket om ideella föreningar gäller också för sådan Prop. 2022/23:46 förening som omfattas av 4 kap. 2 § lagen (1999:1230) om ikraftträdande
av inkomstskattelagen (1999:1229).
Mervärdesskattegrupper
7 § Vid tillämpningen av bestämmelserna i denna lag får två eller flera beskattningsbara personer anses som en enda beskattningsbar person (mervärdesskattegrupp) om förutsättningarna i
8 § En mervärdesskattegrupp får bestå av någon av följande gruppering- ar av personer:
1.Beskattningsbara personer som står under Finansinspektionens tillsyn och som tillhandahåller tjänster som är undantagna från skatteplikt enligt 10 kap. 32 eller 33 §. I gruppen får det också ingå beskattningsbara personer med huvudsaklig inriktning att leverera varor eller tillhandahålla tjänster till dem som anges i första meningen. De personer som avses i denna punkt får inte ingå i fler än en mervärdesskattegrupp.
2.Beskattningsbara personer som är kommissionärsföretag och kommittentföretag i ett sådant kommissionärsförhållande som avses i 36 kap. inkomstskattelagen (1999:1229).
9 § Enbart beskattningsbara personers fasta etableringsställen i Sverige får ingå i en mervärdesskattegrupp.
10 § En mervärdesskattegrupp får bara bestå av beskattningsbara personer som är nära förbundna med varandra i finansiellt, ekonomiskt och organisatoriskt hänseende.
11 § En mervärdesskattegrupp anses bildad den dag Skatteverket beslutar att de beskattningsbara personerna ska registreras som en sådan grupp (gruppregistrering), eller den senare dag som Skatteverket bestämmer. Av beslutet ska det framgå vem Skatteverket utsett som huvudman för gruppen.
Grupphuvudman för en mervärdesskattegrupp som
1.avses i 8 § första stycket 1 ska vara den medlem i mervärdes- skattegruppen som de övriga i gruppen föreslår, om det inte finns särskilda skäl som talar mot detta, eller
2.avses i 8 § första stycket 2 ska vara en medlem i mervärdesskatte- gruppen som är kommittentföretag.
12 § Efter beslut av Skatteverket får nya beskattningsbara personer träda |
|
in i gruppen, medlemmar träda ur gruppen eller grupphuvudmannen bytas |
|
ut. |
|
Gruppregistreringen består till dess Skatteverket har beslutat att den ska |
|
upphöra. |
|
Ett beslut om ändring av registreringen enligt första stycket eller om |
|
avregistrering enligt andra stycket gäller från och med dagen för beslutet |
|
eller den senare dag som Skatteverket bestämmer. |
21 |
|
Prop. 2022/23:46 |
13 § |
Skatteverket ska besluta om gruppregistrering, ändring eller |
|
avregistrering om berörda beskattningsbara personer ansöker om detta och |
|
|
det inte finns särskilda skäl som talar mot ett sådant beslut. |
|
|
Om förutsättningarna för gruppregistrering har upphört eller om det |
|
|
annars finns särskilda skäl, får Skatteverket på eget initiativ besluta om |
|
|
avregistrering. |
|
|
14 § Om ett förhållande som har legat till grund för gruppregistrering har |
|
|
ändrats, ska grupphuvudmannen underrätta Skatteverket om ändringen. |
|
|
Underrättelsen ska lämnas inom två veckor från det att ändringen |
|
|
inträffade. |
|
|
Skatteverket får förelägga en grupphuvudman att lämna en underrättelse |
|
|
enligt första stycket. I fråga om sådant föreläggande gäller 44 kap. |
|
|
och 68 kap. 1 § skatteförfarandelagen (2011:1244). |
|
|
Beskattningsbara personer i särskilda fall |
|
|
15 § När ett handelsbolag självständigt bedriver ekonomisk verksamhet |
|
|
är bolaget en beskattningsbar person. |
|
|
16 § När ekonomisk verksamhet bedrivs i form av ett enkelt bolag eller |
|
|
partrederi är varje delägare som bedriver verksamheten självständigt en |
|
|
beskattningsbar person. Skyldigheter och rättigheter enligt denna lag |
|
|
gäller för var och en av delägarna. När skyldigheterna och rättigheterna |
|
|
går att fördela, gäller de i förhållande till delägarens andel i bolaget eller |
|
|
rederiet. |
|
|
I 5 kap. 2 § skatteförfarandelagen (2011:1244) finns bestämmelser om |
|
|
när Skatteverket får besluta att en av delägarna ska vara representant. |
|
|
17 § |
När ett statligt affärsverk bedriver ekonomisk verksamhet är |
|
affärsverket en beskattningsbar person. |
|
|
18 § Om en beskattningsbar person försätts i konkurs, är konkursboet en |
|
|
beskattningsbar person för den ekonomiska verksamheten efter konkurs- |
|
|
beslutet. |
|
|
19 § Om en beskattningsbar person avlider, är dödsboet en beskattnings- |
|
|
bar person för den ekonomiska verksamheten efter dödsfallet. |
|
5 kap. Beskattningsbara transaktioner Innehåll
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om
22
– leverans av varor
– unionsinternt förvärv av varor
– tillhandahållande av tjänster
– import av varor (37 §),
– överlåtelse av verksamhet (38 §),
– försäljning av varor och tjänster för en producents räkning (39 §), och
– voucher
2 § Med beskattningsbara transaktioner avses leverans av varor, unions- Prop. 2022/23:46 internt förvärv av varor, tillhandahållande av tjänster och import av varor.
I vilka fall en beskattningsbar transaktion anses gjord inom landet anges i 6 kap.
Leverans av varor
3 § Med leverans av varor avses överföring av rätten att såsom ägare förfoga över materiella tillgångar.
Med leverans av varor avses även
1.överföring av äganderätten till en vara mot ersättning i enlighet med beslut av staten, ett statligt affärsverk eller en kommun eller på uppdrag av någon av dessa,
2.faktiskt överlämnande av en vara i överensstämmelse med ett avtal om uthyrning av varor under en viss tid eller om avbetalningsköp, enligt vilket äganderätten normalt ska övergå senast när den sista avbetalningen har gjorts, eller
3.överföring av en vara i enlighet med ett kommissionsavtal om köp eller försäljning.
Leverans av varor genom användning av ett elektroniskt gränssnitt
4 § Med elektroniskt gränssnitt avses i 5 och 6 §§ en marknadsplats, en plattform, en portal eller motsvarande.
5 § Om en beskattningsbar person genom användning av ett elektroniskt gränssnitt möjliggör distansförsäljning av varor importerade från en plats utanför EU i försändelser med ett verkligt värde på högst 150 euro, ska den beskattningsbara personen anses själv ha förvärvat och levererat dessa varor.
6 § Om en beskattningsbar person genom användning av ett elektroniskt gränssnitt möjliggör leverans av varor inom EU från en beskattningsbar person som inte är etablerad i EU till någon som inte är en beskattningsbar person, ska den som möjliggör leveransen anses själv ha förvärvat och levererat dessa varor.
Tillgångar som likställs med materiella tillgångar
7 § Med materiella tillgångar likställs el, gas, värme, kyla och liknande.
Uttag av varor
8 § Uttag av varor likställs med leverans av varor mot ersättning. Vad som utgör uttag av varor framgår av 9 och 10 §§.
9 § Med uttag av varor avses att en beskattningsbar person tar ut en vara ur sin rörelse
1.för sitt eget eller personalens privata bruk,
2.för överlåtelse av varan utan ersättning, eller
3.annars för användning för andra ändamål än den egna rörelsen.
23
Prop. 2022/23:46 Överlåtelse av varor utan ersättning anses inte som uttag, om varorna är gåvor av mindre värde eller varuprover och ges inom ramen för den beskattningsbara personens rörelse.
10 § Med uttag av varor avses även att en beskattningsbar person för över en vara från en verksamhetsgren där transaktionerna medför avdrags- rätt till en verksamhetsgren där transaktionerna inte alls eller bara delvis medför avdragsrätt.
Första stycket gäller även om en vara förs över från en verksamhetsgren där transaktionerna medför avdragsrätt till en verksamhetsgren som omfattas av avdragsbegränsningen i 13 kap. 18 §.
11 § Bestämmelserna i 9 och 10 §§ om uttag av varor gäller bara om
1.den ingående skatten vid förvärvet av varan eller dess beståndsdelar helt eller delvis har varit avdragsgill för den beskattningsbara personen,
2.den leverans genom vilken den beskattningsbara personen förvärvat varan har undantagits från skatteplikt enligt 10 kap. 69, 70, 71 eller 73 §, eller
3.den beskattningsbara personens unionsinterna förvärv eller import inte har beskattats när varan förts in i Sverige, eftersom motsvarande leverans inom landet skulle ha undantagits från skatteplikt enligt 10 kap. 69, 70, 71 eller 73 §.
Överföring av varor till andra
12 § En beskattningsbar persons överföring av varor från den egna rör- elsen till ett annat
Med överföring av varor till ett annat
1.av en beskattningsbar person eller för denna persons räkning,
2.inom ramen för den beskattningsbara personens rörelse, och
3.från det
13 § En sådan försändning eller transport av varor som avses i 12 § utgör inte en överföring av varor till annat
1. en leverans av varan som utförs av den beskattningsbara personen
a)inom landet i enlighet med förutsättningarna om distansförsäljning i 6 kap. 7 §, eller
b)i ett annat
2. en leverans av varan för installation eller montering, om leveransen utförs av den beskattningsbara personen
a)inom landet i enlighet med förutsättningarna i 6 kap. 13 §, eller
b)i ett annat
3. en leverans av varan som utförs av den beskattningsbara personen
24
a)inom landet i enlighet med förutsättningarna om leveranser ombord på ett fartyg, ett luftfartyg eller ett tåg under en persontransport i 6 kap. 18 §, eller
b)i ett annat
4. en leverans av el, gas, värme eller kyla
a)inom landet i enlighet med förutsättningarna i 6 kap.
b)i ett annat
5. en leverans av varan som utförs av den beskattningsbara personen
a)inom landet, i enlighet med förutsättningarna i 10 kap. 34 § 4 eller 42, 64, 65, 66, 69, 70, 71, 72, 73, 84, 88, 92, 93 eller 94 §, eller
b)i ett annat
6. ett tillhandahållande av en tjänst som utförs för den beskattningsbara personen och som innebär att arbete på eller värdering av varan faktiskt utförs i det
7. tillfällig användning av varan i det
8. tillfällig användning av varan under högst två år i ett annat
14 § När någon av de förutsättningar som anges i 13 § inte längre uppfylls, anses varan ha överförts till ett annat
Överföring av varor från ett
15 § En överföring av varor från en beskattningsbar persons rörelse till ett avropslager i ett annat
Första stycket gäller bara om
1.varan sänds eller transporteras av en beskattningsbar person eller för dennes räkning från ett
2.den som överför varan varken har sätet för sin ekonomiska verk- samhet eller något fast etableringsställe i det land som varan sänds eller transporteras till,
3.den som har rätt att förvärva varan är registrerad för mervärdesskatt i det land som varan sänds eller transporteras till och den som överför varan
Prop. 2022/23:46
25
Prop. 2022/23:46 har kännedom om den avsedda förvärvarens identitet och registrerings- nummer för mervärdesskatt när försändningen eller transporten avgår, och
4. den som överför varan
a)registrerar överföringen i det register som föreskrivs i 39 kap. 14 a § skatteförfarandelagen (2011:1244) eller i ett register enligt bestämmelser som i ett annat
b)för in uppgifter om den avsedda förvärvarens registreringsnummer för mervärdesskatt i det
– periodisk sammanställning enligt 35 kap. skatteförfarandelagen, eller
– sammanställning enligt bestämmelser som i ett annat
16 § Vid överföring av en vara enligt 15 § anses följande transaktioner ha gjorts vid den tidpunkt då varan överlåts till den avsedda förvärvaren, eller någon som ersatt denne enligt 19 §:
1.Den som har överfört varan gör en leverans i det
a) 10 kap. 42 och 43 §§ i det fall leveransen görs inom landet, eller
b) bestämmelser som i ett annat
2.Den som förvärvar varan gör ett unionsinternt förvärv av varor i det
Första stycket gäller om varan överlåts till förvärvaren inom 12 månader från det att varan ankom till det
17 § Om varan inte har levererats till en sådan beskattningsbar person som avses i 16 § inom 12 månader från det att varan ankom till det EU- land som den sändes eller transporterades till, ska en överföring av varan anses ha skett enligt 12 §. Tidpunkten för överföringen ska vara dagen efter
18 § Vid överföring av en vara enligt 15 § får varan skickas tillbaka till det
1.rätten att såsom ägare förfoga över varan inte har överförts,
2.varan återsänds inom 12 månader från det att varan ankom till det EU- land som den sändes eller transporterades till, och
3.den beskattningsbara person som sände eller transporterade varan anger återsändandet av varan i det register som föreskrivs i 39 kap. 14 a § skatteförfarandelagen (2011:1244) eller i ett register enligt bestämmelser som i ett annat
|
19 § Om förvärvaren som avses i 15 § byts ut mot en annan beskatt- |
|
ningsbar person inom 12 månader från det att varan ankom till det EU- |
|
land som den sändes eller transporterades till, ska inte någon överföring |
|
av varan enligt 12 § anses ske vid bytet, om |
26 |
1. övriga villkor i 15 § är uppfyllda, och |
2.bytet registreras av den som överför varan i det register som föreskrivs
i39 kap. 14 a § skatteförfarandelagen (2011:1244) eller enligt bestäm- melser som i ett annat
20 § Om något av villkoren i 15 eller 19 § upphör att vara uppfyllt inom
12månader från det att varan ankom till det
21 § Om en vara levereras till en annan person än en sådan beskatt- ningsbar person som avses i 16 §, ska villkoren som följer av 15 och 19 §§ anses upphöra att vara uppfyllda omedelbart före tidpunkten för leveransen.
Om varan sänds eller transporteras från avropslagret till ett annat land än det
Om varan förstörts, gått förlorad eller stulits, ska villkoren som följer av 15 och 19 §§ anses upphöra att vara uppfyllda den dag då varan förstördes eller försvann eller, om det är omöjligt att fastställa vilken dag detta skedde, den dag det upptäcktes att varan var förstörd eller försvunnen.
Unionsinternt förvärv av varor
22 § Med unionsinternt förvärv av varor avses förvärv av rätten att såsom ägare förfoga över materiell lös egendom som sänds eller trans- porteras av säljaren, förvärvaren eller för någonderas räkning till förvärv- aren i ett annat
Om varor som förvärvats av en juridisk person som inte är en be- skattningsbar person sänds eller transporteras från en plats utanför EU och importeras av förvärvaren till ett annat
Med unionsinternt förvärv enligt första stycket avses även förvärv från ett avropslager enligt 16 §.
Överföring av varor från andra
23 § Med unionsinternt förvärv av varor mot ersättning likställs en beskattningsbar persons användning inom ramen för den egna rörelsen av varor som sänts eller transporterats av den beskattningsbara personen eller för dennes räkning från ett annat
1.producerats, utvunnits, bearbetats, köpts in,
2.förvärvats genom ett unionsinternt förvärv i den mening som avses i artikel 2.1 b i mervärdesskattedirektivet, eller
3.importerats till det andra
Försändningar och transporter som enligt 13 § inte utgör överföring av varor till annat
Prop. 2022/23:46
27
Prop. 2022/23:46 |
24 § Vid överföring av varor från ett |
|
annat |
|
med en leverans av varor mot ersättning enligt 12 §. |
25 § Med unionsinternt förvärv av varor mot ersättning likställs även användning av varor, om
1.varorna används av de väpnade styrkorna i ett
2.varorna inte har förvärvats enligt de allmänna regler om beskattning som gäller för ett
3.import av varorna till det
Tillhandahållande av tjänster
26 § Med tillhandahållande av tjänster avses varje transaktion som inte utgör leverans av varor.
27 § Om en beskattningsbar person i eget namn men för någon annans räkning deltar i ett tillhandahållande av tjänster, ska den beskattningsbara personen anses själv ha förvärvat och tillhandahållit dessa tjänster.
Uttag av tjänster
28 § Uttag av tjänster likställs med tillhandahållande av tjänster mot ersättning. Vad som utgör uttag av tjänster framgår av
29 § Med uttag av tjänster avses att en beskattningsbar person utan ersättning utför eller på annat sätt tillhandahåller en tjänst för sitt eget eller personalens privata bruk eller annars för annat ändamål än den egna rörelsen.
30 § Med uttag av tjänster avses även att en beskattningsbar person använder eller låter personalen använda en vara som hör till rörelsen för privat bruk eller annars för annat ändamål än den egna rörelsen, om
1.den ingående skatten vid förvärvet, tillverkningen eller förhyrningen av varan helt eller delvis har varit avdragsgill för den beskattningsbara personen,
2.leveransen eller tillhandahållandet som den beskattningsbara personen förvärvat eller hyrt varan genom har undantagits från skatteplikt enligt 10 kap. 69, 70, 71, 73 eller 74 §, eller
3.den beskattningsbara personens unionsinterna förvärv eller import av varan inte har beskattats när varan förts in i Sverige, eftersom motsvarande leverans inom landet skulle ha undantagits från skatteplikt enligt 10 kap. 69, 70, 71 eller 73 §.
Första stycket gäller bara om värdet av användningen är mer än ringa.
28
Uttag av tjänster avseende personbilar och motorcyklar
31 § Med uttag av tjänster avses även att en beskattningsbar person för privat ändamål själv använder eller låter någon annan använda en person- bil eller motorcykel som hör till rörelsen.
Första stycket gäller bara om värdet av användningen är mer än ringa och
1.vid förvärv eller tillverkning av personbilen eller motorcykeln, den ingående skatten helt eller delvis har varit avdragsgill för den beskattnings- bara personen, eller
2.vid förhyrning av personbilen eller motorcykeln, hela den ingående skatt som hänför sig till hyran har varit avdragsgill för den beskattnings- bara personen.
Uttag av tjänster i byggnadsrörelse
32 § Med uttag av tjänster avses även att en beskattningsbar person i en byggnadsrörelse utför eller förvärvar följande tjänster och tillför dem en egen fastighet eller en lägenhet som denna person innehar med hyresrätt eller bostadsrätt:
1.bygg- och anläggningsarbeten, inräknat reparationer och underhåll,
eller
2.ritning, projektering, konstruktion eller andra liknande tjänster. Första stycket gäller bara om
1.den beskattningsbara personen även tillhandahåller tjänster åt andra
(byggentreprenader),
2.fastigheten eller lägenheten utgör lagertillgång i byggnadsrörelsen enligt inkomstskattelagen (1999:1229), och
3.tjänsterna hänför sig till en del av fastigheten eller lägenheten som inte används för en verksamhet där transaktionerna medför avdragsrätt.
Första stycket gäller även i de fall den beskattningsbara personen utför tjänsterna på en fastighet eller lägenhet som utgör en annan tillgång i byggnadsrörelsen än lagertillgång, om kraven i andra stycket 1 och 3 är uppfyllda.
Uttag av tjänster i övrigt på fastighetsområdet
33 § Med uttag av tjänster avses även att en fastighetsägare utför följande tjänster på en egen fastighet:
1.bygg- och anläggningsarbeten, inräknat reparationer och underhåll,
2.ritning, projektering, konstruktion eller andra liknande tjänster, eller
3.lokalstädning, fönsterputsning, renhållning och annan fastighets- skötsel.
Första stycket gäller bara om
1.fastigheten utgör en tillgång i fastighetsägarens ekonomiska verksamhet,
2.fastighetsägaren inte skulle haft avdragsrätt för ingående skatt på tjänsterna om de hade tillhandahållits av en annan beskattningsbar person, och
3.de nedlagda lönekostnaderna för tjänsterna under beskattningsåret överstiger 300 000 kronor, inräknat skatter och avgifter som grundas på lönekostnaderna.
Prop. 2022/23:46
29
Prop. 2022/23:46
30
34 § Med uttag av tjänster avses även att en hyresgäst eller bostadsrätts- havare utför följande tjänster på en lägenhet som denne innehar med hyres- rätt eller bostadsrätt:
1.bygg- och anläggningsarbeten, inräknat reparationer och underhåll,
eller
2.ritning, projektering, konstruktion eller andra liknande tjänster. Första stycket gäller bara om
1.lägenheten innehas med hyresrätt eller bostadsrätt i hyresgästens eller
bostadsrättshavarens ekonomiska verksamhet,
2.hyresgästen eller bostadsrättshavaren inte skulle haft avdragsrätt för ingående skatt på tjänsterna om de hade tillhandahållits av en annan beskattningsbar person, och
3.de nedlagda lönekostnaderna för tjänsterna under beskattningsåret överstiger 300 000 kronor, inräknat skatter och avgifter som grundas på lönekostnaderna.
35 § När en fastighetsägare som även är hyresgäst eller bostadsrätts- havare utför tjänster enligt 33 och 34 §§, gäller beloppsgränsen 300 000 kronor det sammanlagda värdet av de nedlagda lönekostnaderna för tjänsterna under beskattningsåret, inräknat skatter och avgifter som grundas på lönekostnaderna.
36 § Om en fastighet ägs eller en hyresrätt eller bostadsrätt innehas av en medlem i en sådan mervärdesskattegrupp som avses i 4 kap. 7 §, ska gruppen anses som fastighetsägare, hyresgäst eller bostadsrättshavare vid tillämpning av
Import av varor
37 § Med import av varor avses införsel till EU av
1.varor som inte är i fri omsättning, och
2.varor i fri omsättning från ett tredje territorium som ingår i unionens tullområde.
Överlåtelse av verksamhet
38 § En sådan överlåtelse av tillgångar i en verksamhet som sker i samband med att verksamheten överlåts eller i samband med fusion eller liknande förfarande, anses inte som en leverans av varor eller ett tillhandahållande av tjänster.
Första stycket gäller under förutsättning att den skatt som annars skulle ha tagits ut på överlåtelsen skulle vara avdragsgill för mottagaren av tillgångarna eller att mottagaren skulle vara berättigad till återbetalning av denna skatt.
Försäljning av varor och tjänster för en producents räkning
39 § Bestämmelserna i 3 § andra stycket 3 och 27 § tillämpas även om ett producentföretag säljer en vara eller en tjänst på auktion för en producents räkning.
Med producentföretag avses ett företag som har bildats av producenter för avsättning av deras produktion eller som har tillkommit i detta syfte.
Voucher |
Prop. 2022/23:46 |
Enfunktionsvoucher
40 § Varje överlåtelse av en enfunktionsvoucher som görs av en be- skattningsbar person som agerar i eget namn ska anses som en leverans av de varor eller ett tillhandahållande av de tjänster som vouchern avser.
Det faktiska överlämnandet av varorna eller tillhandahållandet av tjänst- erna i utbyte mot en enfunktionsvoucher som godtas som ersättning eller partiell ersättning av leverantören eller tillhandahållaren är inte en själv- ständig transaktion, om inte annat följer av 42 §.
41 § Om en överlåtelse av en enfunktionsvoucher görs av en beskatt- ningsbar person som agerar i en annan beskattningsbar persons namn, ska den i vars namn överlåtelsen sker anses leverera de varor eller tillhanda- hålla de tjänster som vouchern avser.
42 § Om den som levererar varor eller tillhandahåller tjänster i utbyte mot en enfunktionsvoucher inte är den beskattningsbara person som i eget namn ställt ut vouchern, ska leverantören eller tillhandahållaren anses ha levererat varorna eller tillhandahållit tjänsterna till denna beskattningsbara person.
Flerfunktionsvoucher
43 § Den faktiska leveransen av varorna eller det faktiska tillhanda- hållandet av tjänsterna i utbyte mot en flerfunktionsvoucher som godtas som ersättning eller partiell ersättning av leverantören eller tillhanda- hållaren ska vara föremål för mervärdesskatt i enlighet med 3 kap. 1 §. Tidigare överlåtelser av flerfunktionsvouchern ska dock inte vara föremål för mervärdesskatt.
44 § När en överlåtelse av en flerfunktionsvoucher görs av en annan beskattningsbar person än den som utför den transaktion som är föremål för mervärdesskatt enligt 43 §, ska alla tillhandahållanden av tjänster som kan identifieras, exempelvis distributions- eller marknadsföringstjänster, vara föremål för mervärdesskatt.
6 kap. Platsen för beskattningsbara transaktioner
Innehåll
1 § I detta kapitel finns bestämmelser som anger om platsen för en beskattningsbar transaktion anses vara inom landet eller utomlands. Bestämmelserna gäller för
–leverans av varor
–unionsinternt förvärv av varor
–tillhandahållande av tjänster
–tröskelvärde vid unionsintern distansförsäljning av varor och tillhandahållande av vissa tjänster
–import av varor
31
Prop. 2022/23:46
32
Bestämmelser om platsen för beskattningsbara transaktioner i andra kapitel
2 § Bestämmelser om platsen för beskattningsbara transaktioner finns även i 19 kap. om särskild ordning för resebyråer.
Transaktioner som anses gjorda utomlands
3 § En transaktion som inte är gjord inom landet enligt detta kapitel eller 19 kap. anses gjord utomlands.
Platsen för leverans av varor
Leverans av varor utan transport
4 § Om en vara inte sänds eller transporteras, är leveransen gjord inom landet om varan finns här när leveransen sker.
Leverans av varor med transport – huvudregler
5 § Om en vara sänds eller transporteras av leverantören, förvärvaren eller någon annan, är leveransen gjord inom landet, om varan finns här vid den tidpunkt då försändningen eller transporten till förvärvaren påbörjas. Det gäller under förutsättning att
1.annat inte följer av 8 eller 14 §, eller
2.transporten inte ska hänföras till en annan leverans enligt 15 §.
6 § Om försändningen eller transporten av en vara påbörjas utanför EU men varan importeras till Sverige, är leveransen gjord inom landet om den görs av den som är skyldig att betala mervärdesskatten för importen enligt 16 kap.
Första stycket gäller inte en sådan distansförsäljning av varor som är gjord enligt 10 §.
Leverans av varor med transport – distansförsäljning
7 § Vid unionsintern distansförsäljning av varor är leveransen gjord inom landet om varan finns här när försändningen eller transporten till förvärvaren avslutas.
Första stycket gäller dock inte om leveransen av varan är gjord i ett annat
8 § Även om en vara finns här i landet på det sätt som anges i 5 §, är leveransen av varan gjord utomlands, om
1.det är fråga om unionsintern distansförsäljning av varor,
2.försändningen eller transporten av varan avslutas i ett annat
och
3.annat inte följer av 62 § om tröskelvärden.
9 § Vid distansförsäljning av varor importerade från en plats utanför EU till ett annat
10 § Vid distansförsäljning av varor importerade från en plats utanför Prop. 2022/23:46 EU till Sverige är leveransen gjord utomlands om försändningen eller
transporten till förvärvaren avslutas i ett annat
11 § Vid distansförsäljning av varor importerade från en plats utanför EU till Sverige är leveransen gjord inom landet, om
1.försändningen eller transporten till förvärvaren avslutas här, och
2.mervärdesskatt för varorna ska redovisas enligt
a)22 kap. om särskilda ordningar för distansförsäljning av varor och vissa tillhandahållanden av tjänster, eller
b)bestämmelser som i ett annat
12 § Bestämmelserna om distansförsäljning av varor i
1.Sverige enligt bestämmelser om vinstmarginalbeskattning i 20 kap.,
eller
2.ett annat
Leverans av varor med transport – monteringsleverans
13 § En leverans av en vara är gjord inom landet om varan sänds eller transporteras av leverantören, förvärvaren eller någon annan för att monteras eller installeras här, med eller utan provning, av leverantören eller för dennes räkning.
14 § Även om en vara finns här i landet på det sätt som anges i 5 §, är leveransen av varan gjord utomlands, om varan
1.sänds eller transporteras av leverantören, förvärvaren eller någon annan, och
2.ska installeras eller monteras, med eller utan provning, i ett annat land av leverantören eller för dennes räkning.
Leverans av varor i flera led med transport
15 § Vid flera på varandra följande leveranser av samma vara, med en försändning eller transport av varan från ett
Försändningen eller transporten ska dock hänföras till den leverans som görs av mellanhanden om denne till sin leverantör har meddelat sitt registreringsnummer för mervärdesskatt i det
Första och andra styckena gäller dock inte för sådana leveranser av varor genom användning av ett elektroniskt gränssnitt som omfattas av 5 kap. 6 §.
33
Prop. 2022/23:46
34
16 § Med mellanhand avses en leverantör i kedjan som är annan än den första leverantören och som sänder eller transporterar varan eller låter sända eller transportera varan.
17 § Om en beskattningsbar person anses ha förvärvat och levererat en vara enligt 5 kap. 5 eller 6 §, ska försändningen eller transporten av varan hänföras till den personens leverans.
Leverans av varor ombord på fartyg, luftfartyg eller tåg
18 § En leverans av en vara ombord på fartyg, luftfartyg eller tåg under den del av en persontransport som genomförs inom EU är gjord inom landet om avgångsorten finns i Sverige.
För en resa tur och retur gäller att återresan ska anses som en fristående transport.
19 § Med del av en persontransport som genomförs inom EU avses den del som utan uppehåll utanför EU utförs mellan avgångsorten och ankomstorten.
Med avgångsorten avses den första orten för påstigning av passagerare inom EU. Detta gäller även om en del av transporten dessförinnan utförts utanför EU.
Med ankomstorten avses den sista orten för avstigning av passagerare inom EU för passagerare som stigit på inom EU. Detta gäller även om en del av transporten därefter utförs utanför EU.
20 § En leverans av en vara ombord på fartyg eller luftfartyg i utrikes trafik i andra fall än som anges i 18 § är gjord utomlands.
Leverans av el, gas, värme eller kyla till en beskattningsbar återförsäljare
21 § Med en beskattningsbar återförsäljare avses i
22 § Leverans av el till en beskattningsbar återförsäljare är gjord inom landet, om återförsäljaren antingen har sätet för sin ekonomiska verksam- het i Sverige eller har ett fast etableringsställe här för vilket varan levereras.
Om återförsäljaren varken här eller utomlands har ett sådant säte eller fast etableringsställe, är leveransen av elen gjord inom landet, om åter- försäljaren är bosatt eller stadigvarande vistas här i landet.
23 § En leverans som avses i 22 § är dock gjord utomlands om elen levereras för ett fast etableringsställe som återförsäljaren har utomlands.
24 § Bestämmelserna i 22 och 23 §§ gäller även för leverans av
1.gas genom ett naturgassystem som finns inom unionens territorium eller genom ett gasnät som är anslutet till ett sådant system, och
2.värme eller kyla genom ett nät för värme eller kyla.
Leverans av el, gas, värme eller kyla till någon annan än en beskattningsbar återförsäljare
25 § Leverans av el är gjord inom landet, om
1.förvärvarens faktiska användning och förbrukning av elen sker i Sverige, och
2.leveransen görs till någon annan än en sådan beskattningsbar åter- försäljare som avses i 21 §.
26 § Om elen inte helt förbrukas av förvärvaren, ska den återstående delen av varan ändå anses ha använts och förbrukats i Sverige, om förvärvaren antingen har sätet för sin ekonomiska verksamhet i Sverige eller har ett fast etableringsställe här för vilket varan levereras.
Om förvärvaren varken här eller utomlands har ett sådant säte eller fast etableringsställe, ska elen anses ha använts och förbrukats i Sverige, om förvärvaren är bosatt eller stadigvarande vistas här i landet.
27 § Elen ska inte anses ha använts och förbrukats i Sverige enligt 26 § om den levereras till ett fast etableringsställe som förvärvaren har utom- lands.
28 § Bestämmelserna i
1.gas genom ett naturgassystem som finns inom unionens territorium eller genom ett gasnät som är anslutet till ett sådant system, och
2.värme eller kyla genom ett nät för värme eller kyla.
Platsen för unionsinternt förvärv av varor
Transporten avslutas i Sverige
29 § Ett unionsinternt förvärv är gjort inom landet om varan befinner sig här när försändningen eller transporten till förvärvaren avslutas.
Förvärvaren har angett ett svenskt registreringsnummer
30 § Ett unionsinternt förvärv är gjort inom landet även om varan inte finns i Sverige när försändningen eller transporten till förvärvaren avslutas, om
1.det är ett sådant förvärv som avses i 3 kap. 1 § 2,
2.förvärvaren är registrerad för mervärdesskatt här i landet och har angett sitt svenska registreringsnummer för mervärdesskatt vid förvärvet, och
3.förvärvaren inte visar att förvärvet varit föremål för mervärdesskatt i det
I 7 kap. 47 § finns bestämmelser om hur utgående skatt för sådana förvärv som avses i första stycket ska återfås, i de fall förvärvet har varit föremål för mervärdesskatt i ett annat
31 § Bestämmelserna i 30 § gäller inte om det unionsinterna förvärvet har ansetts vara föremål för mervärdesskatt i det
Prop. 2022/23:46
35
Prop. 2022/23:46 Ett unionsinternt förvärv ska anses ha varit föremål för mervärdesskatt enligt första stycket, om
1.förvärvaren visar att förvärvet gjorts för en efterföljande leverans i det
2.mottagaren av den leveransen är betalningsskyldig för mervärdes- skatten i enlighet med tillämpningen av artikel 197 i mervärdesskatte- direktivet, och
3.förvärvaren har lämnat uppgift om leveransen i en periodisk samman- ställning enligt 35 kap. skatteförfarandelagen (2011:1244).
Platsen för tillhandahållande av tjänster
Beskattningsbara personer vid bestämningen av platsen för tillhandahållande av tjänster
32 § Vid tillämpningen av
1.beskattningsbar person som även bedriver verksamhet eller genomför transaktioner som inte innefattar sådana beskattningsbara leveranser av varor eller beskattningsbara tillhandahållanden av tjänster som anges i 3 kap. 1 §, anses vara en beskattningsbar person för alla tjänster som denne förvärvar,
2.juridisk person som inte är en beskattningsbar person men som är registrerad för mervärdesskatt eller som skulle ha varit en beskattningsbar person om inte 4 kap. 6 § varit tillämplig, anses vara en beskattningsbar person.
Huvudregel när förvärvaren är en beskattningsbar person
33 § En tjänst som tillhandahålls en beskattningsbar person som agerar i denna egenskap är tillhandahållen inom landet, om den beskattningsbara personen antingen har sätet för sin ekonomiska verksamhet i Sverige eller har ett fast etableringsställe här och tjänsten tillhandahålls detta.
Om den beskattningsbara personen varken här eller utomlands har ett sådant säte eller fast etableringsställe, är tjänsten tillhandahållen inom landet, om den beskattningsbara personen är bosatt eller stadigvarande vistas här i landet.
34 § Om tjänsten tillhandahålls till ett fast etableringsställe som den beskattningsbara personen har utomlands är den dock tillhandahållen utomlands.
Huvudregel när förvärvaren inte är en beskattningsbar person
35 § En tjänst som tillhandahålls någon som inte är en beskattningsbar person är tillhandahållen inom landet, om den som tillhandahåller tjänsten antingen har sätet för sin ekonomiska verksamhet i Sverige eller har ett fast etableringsställe här från vilket tjänsten tillhandahålls.
Om den som tillhandahåller tjänsten varken här eller utomlands har ett sådant säte eller fast etableringsställe, är tjänsten tillhandahållen inom landet, om denne är bosatt eller stadigvarande vistas här i landet.
36
36 § Om tjänsten tillhandahålls från ett fast etableringsställe som den som tillhandahåller tjänsten har utomlands är den dock tillhandahållen utomlands.
Förmedlingstjänster
37 § En förmedlingstjänst som tillhandahålls någon som inte är en beskattningsbar person är tillhandahållen inom landet, om
1.förmedlaren utför tjänsten för någon annans räkning i dennes namn,
och
2.den transaktion som förmedlingen avser är gjord inom landet enligt denna lag.
Tjänster med anknytning till fastighet
38 § En tjänst med anknytning till en fastighet är tillhandahållen inom landet, om fastigheten ligger i Sverige.
Transporttjänster
39 § En persontransporttjänst är tillhandahållen inom landet, om transporten inte till någon del genomförs i ett annat land.
40 § En varutransporttjänst som tillhandahålls någon som inte är en beskattningsbar person är tillhandahållen inom landet, om transporten inte till någon del genomförs i ett annat land.
Första stycket gäller inte en sådan unionsintern varutransporttjänst som avses i 41 §.
41 § En unionsintern varutransporttjänst som tillhandahålls någon som inte är en beskattningsbar person är tillhandahållen inom landet, om avgångsorten finns i Sverige.
42 § Med unionsintern varutransport avses en transport av varor där avgångsorten och ankomstorten finns i två olika
Med avgångsorten avses den ort där transporten av varorna faktiskt inleds, utan hänsyn till det avstånd som tillryggalagts till den plats där varorna befinner sig.
Med ankomstorten avses den ort där transporten av varorna faktiskt avslutas.
Tjänster med anknytning till transport
43 § En tjänst med anknytning till transport såsom lastning, lossning, godshantering och liknande tjänster är tillhandahållen inom landet, om tjänsten
1.tillhandahålls någon som inte är en beskattningsbar person, och
2.fysiskt utförs i Sverige.
Värdering av och arbete på lös egendom
44 § En tjänst i form av värdering av eller arbete på en vara som är lös egendom är tillhandahållen inom landet om tjänsten
1. tillhandahålls någon som inte är en beskattningsbar person, och
Prop. 2022/23:46
37
Prop. 2022/23:46 2. fysiskt utförs i Sverige.
Tjänster som har samband med kulturella, konstnärliga, idrottsliga, vetenskapliga, pedagogiska, underhållningsmässiga och liknande evenemang och aktiviteter
45 § Bestämmelserna i 46 och 47 §§ gäller evenemang och aktiviteter som är
1.kulturella,
2.konstnärliga,
3.idrottsliga,
4.vetenskapliga,
5.pedagogiska,
6.av underhållningskaraktär, eller
7.liknande dem som anges i
46 § En tjänst som avser tillträde till ett sådant evenemang som anges i 45 § och som tillhandahålls en beskattningsbar person är tillhandahållen inom landet, om evenemanget faktiskt äger rum i Sverige. Detsamma gäller tjänster med anknytning till tillträdet.
47 § En tjänst som tillhandahålls någon som inte är en beskattningsbar person i samband med en aktivitet som anges i 45 § är tillhandahållen inom landet, om aktiviteten faktiskt äger rum i Sverige. Detsamma gäller tjänster som är underordnade en sådan tjänst och tjänster som tillhandahålls av den som organiserar aktiviteten.
Restaurang- och cateringtjänster
48 § En restaurang- eller cateringtjänst är tillhandahållen inom landet, om den fysiskt utförs i Sverige och inte annat följer av
Restaurang- och cateringtjänster ombord på tåg
49 § En restaurang- eller cateringtjänst som fysiskt utförs ombord på tåg under den del av en persontransport som genomförs inom EU är tillhanda- hållen inom landet, om avgångsorten finns i Sverige.
För en resa tur och retur gäller att återresan ska anses som en fristående transport.
50 § Med del av en persontransport som genomförs inom EU avses den del som utan uppehåll utanför EU utförs mellan avgångsorten och an- komstorten.
Med avgångsorten avses den första orten för påstigning av passagerare inom EU. Detta gäller även om en del av transporten dessförinnan utförts utanför EU.
Med ankomstorten avses den sista orten för avstigning av passagerare inom EU för passagerare som stigit på inom EU. Detta gäller även om en del av transporten därefter utförs utanför EU.
38
Tjänster ombord på fartyg eller luftfartyg i utrikes trafik
51 § En tjänst som tillhandahålls och fysiskt utförs ombord på fartyg eller luftfartyg i utrikes trafik är tillhandahållen utomlands.
Korttidsuthyrning av transportmedel
52 § En tjänst som avser korttidsuthyrning av transportmedel är tillhandahållen inom landet om transportmedlet faktiskt ställs till kundens förfogande i Sverige.
Med korttidsuthyrning avses att transportmedlet får innehas eller användas under en sammanhängande period på
1.högst 30 dagar, eller
2.högst 90 dagar, när det gäller fartyg.
Annan uthyrning av transportmedel än korttidsuthyrning
53 § En tjänst som avser uthyrning av transportmedel och som inte är en sådan korttidsuthyrning som avses i 52 § är tillhandahållen inom landet, om
1.den tillhandahålls en kund som inte är en beskattningsbar person,
2.kunden är etablerad, är bosatt eller stadigvarande vistas i Sverige, och
3.annat inte följer av 54 §.
54 § En tjänst enligt 53 § anses dock vara tillhandahållen utomlands, om
1.den avser en fritidsbåt som faktiskt levereras till kunden i ett annat
2.uthyraren har sätet för sin ekonomiska verksamhet eller ett fast etableringsställe i det
3.tjänsten tillhandahålls från sätet eller det fasta etableringsstället.
55 § En tjänst som avser uthyrning av transportmedel och som inte är en sådan korttidsuthyrning som avses i 52 § är tillhandahållen inom landet, om
1.den tillhandahålls en kund som inte är en beskattningsbar person,
2.den avser en fritidsbåt som faktiskt levereras till kunden i Sverige,
3.uthyraren har sätet för sin ekonomiska verksamhet eller ett fast etableringsställe i Sverige, och
4.tjänsten tillhandahålls från sätet eller det fasta etableringsstället.
Telekommunikationstjänster, sändningstjänster och elektroniska tjänster
56 § Telekommunikationstjänster, radio- och
Första stycket gäller inte för tjänster som är tillhandahållna i ett annat
57 § Med elektroniska tjänster avses bland annat tillhandahållande av
1.webbplatser, webbhotell samt distansunderhåll av programvara och utrustning,
Prop. 2022/23:46
39
Prop. 2022/23:46 2. programvara och uppdatering av denna,
3.bilder, texter och uppgifter samt databasåtkomst,
4.musik, filmer och spel, inklusive hasardspel och spel om pengar, samt politiska, kulturella, konstnärliga, idrottsliga, vetenskapliga eller under- hållningsbetonade sändningar och evenemang, och
5.distansundervisning.
Om en tjänst tillhandahålls via
Tjänster från Sverige till förvärvare utanför EU
58 § De tjänster som anges i 59 § är tillhandahållna utomlands, om
1.tjänsterna tillhandahålls någon som inte är en beskattningsbar person,
och
2.förvärvaren är etablerad, är bosatt eller stadigvarande vistas utanför
EU.
Tjänster som anses vara tillhandahållna utomlands enligt första stycket anses dock tillhandahållna inom landet, om de faktiskt används och utnyttjas i Sverige.
59 § Följande tjänster är tillhandahållna utomlands under de förutsätt- ningar som anges i 58 §:
1.överlåtelse eller upplåtelse av upphovsrätter, patenträttigheter, licens- rättigheter, varumärkesrättigheter och liknande rättigheter,
2.reklam- och annonseringstjänster,
3.tjänster av rådgivare, ingenjörer, konsultbyråer, jurister och revisorer och andra liknande tjänster samt databehandling och tillhandahållande av information,
4.bank- och finansieringstjänster, med undantag för uthyrning av för- varingsutrymmen, samt försäkrings- och återförsäkringstjänster,
5.tillhandahållande av personal,
6.uthyrning av varor som är lös egendom, med undantag för alla slags transportmedel,
7.förpliktelser att helt eller delvis avstå från att utnyttja en sådan rättig- het som anges i 1 eller från att utöva en viss verksamhet,
8.tillträde till och överföring eller distribution genom
a)ett system för el,
b)ett naturgassystem som finns inom unionens territorium eller ett gasnät som är anslutet till ett sådant system, eller
c)ett nät för värme eller kyla, och
9. tjänster som är direkt kopplade till sådana tjänster som avses i 8.
Tjänster från en plats utanför EU till förvärvare i Sverige
60 § Tjänster som anges i 59 § och som tillhandahålls från en plats utanför EU är tillhandahållna inom landet, om
1.tjänsterna tillhandahålls någon som inte är en beskattningsbar person,
2.förvärvaren är etablerad, är bosatt eller stadigvarande vistas i Sverige,
och
3.tjänsterna faktiskt används och utnyttjas i Sverige.
40
Tjänster till beskattningsbara personer som uteslutande utnyttjas eller tillgodogörs utanför EU
61 § En varutransporttjänst, en sådan tjänst med anknytning till transport som avses i 43 § eller en tjänst i form av värdering av eller arbete på en vara som avses i 44 § är tillhandahållen utomlands, om tjänsten
1.tillhandahålls en beskattningsbar person, och
2.uteslutande utnyttjas eller på annat sätt tillgodogörs utanför EU.
Tröskelvärde vid unionsintern distansförsäljning av varor och tillhandahållande av vissa tjänster
62 § Tillhandahållande av tjänster som omfattas av 56 § och leverans av varor som omfattas av 8 § är också gjorda inom landet om
1. tillhandahållaren eller leverantören
a)är etablerad i Sverige och saknar etablering i något annat
eller
b)saknar etablering men är bosatt eller stadigvarande vistas här i landet och inte i något annat
2. tjänsterna tillhandahålls någon som är etablerad, är bosatt eller stadig- varande vistas i ett annat
3. det sammanlagda värdet, exklusive mervärdesskatt, av varorna och tjänsterna inte överstiger 99 680 kronor under innevarande kalenderår och inte heller översteg detta belopp under det närmast föregående kalender- året.
63 § Om det belopp som avses i 62 § 3 överskrids, är tillhanda- hållandena av tjänsterna och leveranserna av varorna gjorda utomlands. Detta gäller från och med det tillhandahållande eller den leverans som medför att beloppet överskrids.
64 § Även om villkoren i 62 § är uppfyllda får tillhandahållaren eller leverantören begära att tillhandahållandena av tjänsterna och leveranserna av varorna ska anses gjorda där förvärvaren av tjänsterna är etablerad, är bosatt eller stadigvarande vistas eller där försändningen eller transporten av varorna till förvärvaren avslutas.
65 § Efter en begäran enligt 64 § ska Skatteverket besluta att till- handahållandet av tjänsterna och leveransen av varorna ska anses gjorda utomlands. Beslutet gäller tills vidare.
Om ett beslut har fattats enligt första stycket, får bestämmelsen i 62 § inte tillämpas igen förrän efter utgången av det andra kalenderåret efter det kalenderår då beslutet fattades.
Platsen för import av varor
66 § Import av en vara anses äga rum i Sverige om varan finns här när den förs in i EU.
67 § Även om varan finns här när den förs in i EU ska importen inte anses äga rum i Sverige, om varan finns i ett annat
Prop. 2022/23:46
41
Prop. 2022/23:46
42
att omfattas av ett förfarande för tillfällig införsel med fullständig befrielse från tull eller ett förfarande för extern transitering.
Detsamma gäller en vara som är i fri omsättning och förs in till Sverige från ett tredje territorium som utgör en del av unionens tullområde, om varan
1.förflyttas här i landet under ett förfarande för intern unions- transitering enligt unionens tullbestämmelser och hänfördes till det förfarandet genom en deklaration när den fördes in till landet, eller
2.när den förs in till Sverige hade omfattats av 11 kap. 4 § eller ett förfarande för tillfällig införsel med fullständig befrielse från importtullar, om den hade importerats i den mening som avses i 5 kap. 37 § 1.
68 § Import av en vara anses äga rum i Sverige även om varan förs in till ett annat
1.varan omfattas av ett förfarande eller en situation enligt det landets tillämpning av artikel 61 i mervärdesskattedirektivet, och
2.varan finns här i landet när den upphör att omfattas av ett sådant förfarande eller sådan situation.
7 kap. Beskattningsgrundande händelse och redovisning
Innehåll
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om
–vad som avses med beskattningsgrundande händelse (3 §),
–beskattningsgrundande händelse vid leverans av varor och tillhanda- hållande av tjänster
–beskattningsgrundande händelse vid unionsinterna förvärv (12 §),
–beskattningsgrundande händelse vid import (13 §),
–redovisning av utgående skatt – huvudregler
–redovisning av utgående skatt – specialregler
–utgående skatt hänförlig till unionsinterna förvärv (26 §),
–utgående skatt hänförlig till import (27 §),
–valuta vid redovisning av utgående skatt (28 §),
–redovisning av leverans av varor och tillhandahållande av tjänster (29 och 30 §§),
–redovisning av ingående skatt – huvudregler
–redovisning av ingående skatt – specialregler
–ingående skatt hänförlig till unionsinterna förvärv (40 §),
–ingående skatt hänförlig till import (41 §),
–valuta vid redovisning av ingående skatt (42 §),
–ändring av tidigare redovisad utgående skatt
–ändring av tidigare redovisad ingående skatt (48 §),
–redovisning av felaktigt debiterad mervärdesskatt (49 och 50 §§), och
–redovisning vid justering av avdrag
Bestämmelser om beskattningsgrundande händelse och redovisning i andra kapitel
2 § Bestämmelser om beskattningsgrundande händelse och redovisning finns även i 22 kap. om särskilda ordningar för distansförsäljning av varor och vissa tillhandahållanden av tjänster.
Vad som avses med beskattningsgrundande händelse
3 § Med beskattningsgrundande händelse avses den händelse genom vilken de rättsliga villkoren för att mervärdesskatt ska kunna tas ut är uppfyllda. I 4 och
Beskattningsgrundande händelse vid leverans av varor och tillhandahållande av tjänster
4 § Vid leverans av varor eller tillhandahållande av tjänster inträffar den beskattningsgrundande händelsen när leveransen eller tillhandahållandet sker, om inte annat följer av
5 § Vid sådan leverans eller överföring av varor till ett annat
6 § Vid sådana tillhandahållanden av tjänster i ett annat
1.tjänsterna tillhandahålls kontinuerligt under en tidsperiod som över- stiger ett år, och
2.tillhandahållandet inte ger upphov till avräkningar eller betalningar under tidsperioden.
Första stycket gäller till dess tillhandahållandet av tjänsterna upphör.
Betalning i förskott
7 § Om den som levererar varor eller tillhandahåller tjänster får ersätt- ning helt eller delvis för en beställd vara eller tjänst före den tidpunkt som avses i 4 §, inträffar den beskattningsgrundande händelsen när ersätt- ningen inflyter kontant eller på annat sätt kommer den som levererar varan eller tillhandahåller tjänsten till godo. Detta gäller dock bara om leveransen eller tillhandahållandet omfattas av skatteplikt när ersättningen kommer den som levererar varan eller tillhandahåller tjänsten till godo.
Första stycket gäller inte för leverans eller överföring av varor som är undantagen från skatteplikt enligt 10 kap. 42 och 46 §§.
Bygg- och anläggningstjänster
8 § Vid tillhandahållande av bygg- och anläggningstjänster och leverans av varor i samband med tillhandahållande av sådana tjänster inträffar den beskattningsgrundande händelsen när faktura har utfärdats. Om det inte har utfärdats någon faktura när betalning tas emot eller om faktura inte har utfärdats inom den tid som anges i 17 kap. 16 §, inträffar den beskattnings- grundande händelsen dock enligt 4 eller 7 §.
Prop. 2022/23:46
43
Prop. 2022/23:46
44
Tillfälligt registrerad personbil eller motorcykel
9 § Vid leverans av en personbil eller motorcykel som vid leveransen är tillfälligt registrerad enligt 17 § första stycket 1 lagen (2019:370) om fordons registrering och användning och levereras till en fysisk person som är bosatt eller stadigvarande vistas på en plats utanför EU och som avser att föra fordonet till en plats utanför EU, inträffar den beskattnings- grundande händelsen vid utgången av den sjätte månaden efter den månad då fordonet levererades.
Upplåtelse av avverkningsrätt
10 § Vid upplåtelse av avverkningsrätt till skog i de fall som avses i 21 kap. 2 § inkomstskattelagen (1999:1229) inträffar den beskattnings- grundande händelsen allteftersom betalningen tas emot av upplåtaren.
Leveranser vid användning av ett elektroniskt gränssnitt
11 § Om en beskattningsbar person anses ha förvärvat och levererat varor enligt 5 kap. 5 eller 6 §, inträffar den beskattningsgrundande händelsen för den leverans av varorna som görs av den beskattningsbara personen när betalningen har godkänts. Detsamma gäller för den leverans av varorna som görs till den beskattningsbara personen.
Beskattningsgrundande händelse vid unionsinterna förvärv
12 § Vid unionsinterna förvärv av varor inträffar den beskattnings- grundande händelsen när förvärvet sker. Tidpunkten för förvärvet motsvarar den tidpunkt då leverans av liknande varor inom landet sker enligt 4 och 5 §§.
Beskattningsgrundande händelse vid import
13 § Vid import inträffar den beskattningsgrundande händelsen vid den tidpunkt då tullskuld uppkommer i Sverige enligt tullagstiftningen, eller skulle ha uppkommit om varan hade varit belagd med tull.
I de fall som avses i 16 kap. 21 eller 22 § inträffar den beskattnings- grundande händelsen vid den tidpunkt då tullskuld uppkommer, eller skulle ha uppkommit om varan hade varit belagd med tull, i det andra EU- landet.
Redovisning av utgående skatt – huvudregler
14 § Om inget annat följer av
1.den som enligt 16 kap. 5 § är betalningsskyldig för mervärdesskatt för en leverans av en vara eller ett tillhandahållande av en tjänst enligt god redovisningssed har bokfört eller borde ha bokfört leveransen eller till- handahållandet,
2.den som enligt 16 kap. 6, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15 eller 16 § är betalningsskyldig för mervärdesskatt för förvärv av en vara eller en tjänst enligt god redovisningssed har bokfört eller borde ha bokfört förvärvet, eller
3.den som anges i 1 eller 2 har tagit emot eller lämnat förskotts- eller a
15 § Om den som är betalningsskyldig för mervärdesskatt inte är bok- föringsskyldig enligt bokföringslagen (1999:1078), ska den utgående skatten redovisas för den redovisningsperiod då den beskattningsgrund- ande händelsen har inträffat.
16 § Den utgående skatten får redovisas för den redovisningsperiod då betalning tas emot kontant eller på annat sätt kommer den som är betalningsskyldig för skatten till godo, om värdet av dennes sammanlagda årliga omsättning här i landet normalt uppgår till högst 3 miljoner kronor. Den utgående skatten för samtliga fordringar som är obetalda vid beskatt- ningsårets utgång ska dock alltid redovisas för den redovisningsperiod då beskattningsåret går ut.
Första stycket gäller också för den som är betalningsskyldig för mervärdesskatt enligt 16 kap. 6, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15 eller 16 §.
Första och andra styckena gäller dock inte
1.företag som omfattas av lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller lagen (1995:1560) om års- redovisning i försäkringsföretag, eller
2.finansiella holdingföretag som ska upprätta koncernredovisning enligt någon av de lagar som anges i 1.
17 § Den som tillämpar de allmänna bestämmelserna i 14 § i fråga om redovisning av utgående skatt kan inte övergå till att tillämpa bestäm- melserna i 16 § utan att först ansöka om detta hos Skatteverket. Om det finns särskilda skäl ska Skatteverket besluta om att utgående skatt får redovisas enligt 16 §.
Redovisning av utgående skatt – specialregler
Överlåtelse av enfunktionsvoucher
18 § Utgående skatt för överlåtelse av en enfunktionsvoucher ska redovisas för den redovisningsperiod då vouchern har överlämnats eller betalning dessförinnan har tagits emot.
Första stycket gäller inte om den som är betalningsskyldig för skatten redovisar utgående skatt enligt 16 §.
Förbehåll om återtaganderätt
19 § Om den utgående skatten för fordringar avser varor som den som är betalningsskyldig för skatten har sålt med förbehåll om återtaganderätt enligt lagen (1978:599) om avbetalningsköp mellan näringsidkare m.fl., ska säljaren alltid redovisa den utgående skatten för den redovisnings- period då fakturan enligt god redovisningssed har utfärdats eller borde ha utfärdats.
Konkurs
20 § Om den som är betalningsskyldig för mervärdesskatt har försatts i konkurs, ska denne redovisa den utgående skatt som hänför sig till
Prop. 2022/23:46
45
Prop. 2022/23:46 leverans, tillhandahållande, förvärv eller import vars beskattningsgrund- ande händelse har inträffat före konkursbeslutet för den redovisnings- period då konkursbeslutet meddelats. Detta gäller dock inte om den betalningsskyldige har varit skyldig att redovisa skatten för en tidigare redovisningsperiod.
Om den utgående skatten ändras efter konkursbeslutet till följd av nedsättning av priset, återtagande av en vara eller kundförlust, tillämpas
Överlåtelse av verksamhet
21 § Om den som är betalningsskyldig för mervärdesskatt har överlåtit sin verksamhet till någon annan, ska överlåtaren redovisa utgående skatt som hänför sig till leverans, tillhandahållande, förvärv eller import vars beskattningsgrundande händelse har inträffat före övertagandet, för den redovisningsperiod då övertagandet har skett. Detta gäller dock inte om den betalningsskyldige har varit skyldig att redovisa skatten för en tidigare redovisningsperiod.
Om den utgående skatten ändras efter övertagandet till följd av ned- sättning av priset, återtagande av en vara eller kundförlust, tillämpas 43 och 44 §§.
Uttag av tjänst som tillhandahållits under flera redovisningsperioder
22 § Vid uttag av en tjänst som har tillhandahållits under en tid som sträcker sig över mer än en redovisningsperiod ska det till varje redo- visningsperiod hänföras den del av tjänsten som har tillhandahållits under perioden, om inte annat framgår av 23 eller 24 §.
Uttag av tjänst av den som bedriver byggnadsrörelse
23 § Om den som bedriver byggnadsrörelse som avses i inkomstskatte- lagen (1999:1229) genom uttag tar i anspråk en tjänst som till större delen avser
Bygg- eller anläggningstjänster eller leverans av varor i samband med sådana tjänster
24 § Vid tillhandahållande av bygg- eller anläggningstjänster eller leverans av varor i samband med tillhandahållande av sådana tjänster ska den utgående skatten på tillhandahållandet eller leveransen redovisas för den redovisningsperiod då faktura har utfärdats. Om den som utför bygg- eller anläggningstjänsten har fått betalning i förskott eller a conto utan faktura, ska redovisning ske för den redovisningsperiod då betalningen har tagits emot. Redovisning ska dock ske senast för den redovisningsperiod som omfattar den andra kalendermånaden efter den månad då tjänsterna tillhandahållits eller varorna levererats.
Första stycket gäller inte om skatten med tillämpning av 20 eller 21 §
ska redovisas tidigare eller om redovisning sker enligt 16 §.
46
Uttag av tjänst genom användning av personbil eller motorcykel
25 § Om den som är betalningsskyldig för mervärdesskatt tar ut en tjänst enligt 5 kap. 31 § genom att själv använda eller låta någon annan använda en personbil eller en motorcykel, får redovisningen av den utgående skatten för uttaget skjutas upp till dess redovisning ska lämnas för den sista redovisningsperioden under det kalenderår då bilen eller motorcykeln använts.
Utgående skatt hänförlig till unionsinterna förvärv
26 § Utgående skatt som hänför sig till unionsinterna förvärv av varor ska redovisas för den redovisningsperiod då fakturan har utfärdats. Den utgående skatten ska dock redovisas senast för den redovisningsperiod som omfattar den femtonde dagen i den månad som följer på den månad då den beskattningsgrundande händelsen har inträffat enligt 12 §.
Utgående skatt hänförlig till import
27 § Utgående skatt som hänför sig till import av varor ska redovisas för den redovisningsperiod då Tullverket har ställt ut en tullräkning eller ett tullkvitto för importen.
I de fall som avses i 16 kap. 21 eller 22 § ska utgående skatt dock redo- visas för den redovisningsperiod då den beskattningsgrundande händelsen för importen har inträffat.
Valuta vid redovisning av utgående skatt
28 § Om den utgående skattens belopp enligt 17 kap. 29 § första stycket har angetts i flera valutor i en faktura, ska den som är betalningsskyldig för skatten vid redovisning av skatten utgå från det skattebelopp som angetts i svenska kronor eller, om den egna redovisningen är i euro, det skattebelopp som angetts i euro.
I 15 och 17 §§ lagen (2000:46) om omräkningsförfarande vid beskatt- ning för företag som har sin redovisning i euro, m.m. finns regler om omräkning från euro till svenska kronor. Dessa regler ska tillämpas även av den som saknar etablering inom landet och som har sin redovisning i euro.
Redovisning av leverans av varor och tillhandahållande av tjänster
Leverans eller överföring av varor till ett annat
29 § Sådan leverans eller överföring av varor till ett annat
Prop. 2022/23:46
47
Prop. 2022/23:46
48
Tillhandahållande av tjänster som ska redovisas i periodisk sammanställning
30 § Tillhandahållande av tjänster som ska tas upp i en periodisk sammanställning enligt 35 kap. 2 § första stycket 2 skatteförfarandelagen (2011:1244), ska redovisas för den redovisningsperiod då den beskatt- ningsgrundande händelsen inträffar.
Redovisning av ingående skatt – huvudregler
31 § Om inget annat följer av
1.den som förvärvar en vara eller en tjänst enligt god redovisningssed har bokfört eller borde ha bokfört förvärvet, eller
2.den som förvärvar en vara eller en tjänst har lämnat förskotts- eller a
32 § Om den som ska redovisa ingående skatt inte är bokföringsskyldig enligt bokföringslagen (1999:1078), ska den ingående skatten redovisas för den redovisningsperiod då varan har levererats eller tjänsten har tillhandahållits till denne.
33 § Den som redovisar utgående skatt enligt 16 § ska dra av den ingående skatten först för den redovisningsperiod då beskattningsåret går ut eller då betalning dessförinnan har gjorts.
34 § Ingående skatt som hänför sig till leveranser av varor eller till- handahållanden av tjänster för vilka förvärvaren är betalningsskyldig för mervärdesskatt enligt 16 kap. 6, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15 eller 16 § ska, om den utgående skatten redovisas enligt 16 §, tas upp för den redovis- ningsperiod för vilken den utgående skatten ska redovisas.
Redovisning av ingående skatt – specialregler
Förvärv av en enfunktionsvoucher
35 § Ingående skatt för förvärv av en enfunktionsvoucher ska redovisas för den redovisningsperiod då vouchern har tagits emot eller betalning dessförinnan har gjorts.
Första stycket gäller inte om den som ska redovisa skatten redovisar utgående skatt enligt 16 §.
Förbehåll från säljaren om återtaganderätt
36 § Om en vara har förvärvats genom kreditköp med förbehåll från säljaren om återtaganderätt enligt lagen (1978:599) om avbetalningsköp mellan näringsidkare m.fl., får den ingående skatten alltid dras av för den redovisningsperiod då en faktura tagits emot.
Bygg- eller anläggningstjänster eller leverans av varor i samband med sådana tjänster
37 § Vid förvärv av sådana tjänster och varor som avses i 24 § får den ingående skatten dras av när redovisning ska ske enligt första stycket i den paragrafen.
Första stycket gäller inte om redovisning sker enligt 16 §.
Konkurs
38 § Den som har försatts i konkurs ska senast för den redovisnings- period då konkursbeslutet meddelades göra avdrag för ingående skatt som hänför sig till förvärv, import eller förskotts- eller a
Förvärv av avverkningsrätt
39 § Vid ett förvärv av avverkningsrätt till skog ska, i de fall ersättningen för avverkningsrätten ska betalas under flera år, avdrag för ingående skatt göras för den redovisningsperiod då betalning görs.
Ingående skatt hänförlig till unionsinterna förvärv
40 § Ingående skatt som hänför sig till unionsinterna förvärv av varor ska dras av för den redovisningsperiod då den utgående skatten ska redovisas enligt 26 §.
Ingående skatt hänförlig till import
41 § Ingående skatt som hänför sig till import av varor ska dras av för den redovisningsperiod då utgående skatt för den import som avdraget avser ska redovisas.
Om den utgående skatten inte ska redovisas till Skatteverket, ska den ingående skatten dras av för den redovisningsperiod då Tullverket har ställt ut tullräkning eller tullkvitto för importen.
Valuta vid redovisning av ingående skatt
42 § Om skattens belopp enligt 17 kap. 29 § första stycket har angetts i flera valutor i en faktura, ska vid redovisningen av den ingående skatten det skattebelopp användas som angetts i svenska kronor eller, om den egna redovisningen är i euro, det skattebelopp som angetts i euro. Om skatte- beloppet inte har angetts i svenska kronor eller, om den egna redovis- ningen är i euro, i euro, ska det skattebelopp användas som angetts i den valuta som fakturan är utställd i.
Om skattebeloppet måste räknas om till svenska kronor ska omräk- ningen göras på det sätt som följer av 8 kap.
Andra stycket gäller även i de fall skattebeloppet i fakturan bara angetts i en valuta.
Ändring av tidigare redovisad utgående skatt
43 § Om utgående skatt har redovisats och beskattningsunderlaget för den skatten därefter minskar på grund av nedsättning av priset, återtagande
Prop. 2022/23:46
49
Prop. 2022/23:46
50
av en vara eller kundförlust enligt 8 kap. 14, 15 eller 16 §, får den som har redovisat skatten minska skatten med ett belopp som motsvarar den del av den tidigare redovisade skatten som är hänförlig till ändringen. Om en kundförlust har medfört en sådan minskning av skatten och betalning därefter görs, ska det belopp med vilket skatten minskats redovisas på nytt i motsvarande mån.
Om en nedsättning av priset gjorts, en vara återtagits eller en kundförlust uppkommit efter det att någon har övertagit en verksamhet från den som redovisat den utgående skatten, är det dock övertagaren som får göra den i första stycket angivna minskningen.
44 § En minskning av skatten enligt 43 § ska, om inte annat följer av 45 § eller av andra stycket, göras för den redovisningsperiod då ned- sättningen av priset, återtagandet av varan eller kundförlusten enligt god redovisningssed har bokförts eller borde ha bokförts.
Om den som ska minska skatten enligt 43 § redovisar utgående skatt enligt 15 eller 16 §, ska minskningen av skatten göras på det sätt som gäller för dennes redovisning av utgående skatt, om inte annat följer av 45 §.
45 § Om den som har redovisat utgående skatt försätts i konkurs innan en nedsättning av priset gjorts, en vara återtagits eller en kundförlust uppkommit, ska en sådan minskning av skatten som avses i 43 § göras för den redovisningsperiod då konkursbeslutet meddelats.
46 § En minskning av skatten enligt 43 § på grund av nedsättning av priset ska grundas på en sådan handling eller ett sådant meddelande som avses i 17 kap. 22 §.
47 § Den som är betalningsskyldig för mervärdesskatt får på det sätt som gäller för dennes redovisning av utgående skatt dra av ett belopp mot- svarande utgående skatt som har redovisats i en deklaration, om
1.den redovisade skatten hänför sig till sådana unionsinterna förvärv av varor som avses i 6 kap. 30 §, och
2.förvärvet har varit föremål för mervärdesskatt i ett annat
Ändring av tidigare redovisad ingående skatt
48 § Om den som har gjort avdrag för ingående skatt därefter har tagit emot en sådan handling eller ett sådant meddelande som avses i 17 kap. 22 § avseende denna skatt, ska den avdragna skatten återföras med ett belopp som motsvarar den del av den tidigare redovisade skatten som varit hänförlig till nedsättningen av priset. Avdraget ska återföras på det sätt som gäller för dennes redovisning av ingående skatt.
I det fall en handling eller ett meddelande som avses i 17 kap. 22 § avser en ändring enligt 50 § av felaktigt debiterad mervärdesskatt ska hela det felaktiga skattebeloppet återföras enligt första stycket, om det inte redan skett.
Om den som har gjort avdrag för ingående skatt har överlåtit sin verksamhet efter tidpunkten för avdraget, ska det som sägs i första stycket om återföring av den skatten gälla den som får tillgodogöra sig den prisnedsättning som föranleder återföringen.
Redovisning av felaktigt debiterad mervärdesskatt
49 § Den som är betalningsskyldig för mervärdesskatt ska även redovisa felaktigt debiterad mervärdesskatt på det sätt som gäller för dennes redovisning av utgående skatt. Om det felaktiga skattebeloppet i en faktura eller liknande handling inte motsvaras av någon leverans av vara eller tillhandahållande av tjänst, ska det redovisas för den period då fakturan eller handlingen har utfärdats.
Av 26 kap. 7 § skatteförfarandelagen (2011:1244) framgår hur den som inte är betalningsskyldig för mervärdesskatt ska redovisa felaktigt debiterad mervärdesskatt.
50 § Om ett belopp som avses i 49 § första stycket har redovisats, ska beloppet ändras om en sådan handling eller ett sådant meddelande som avses i 17 kap. 22 § utfärdas. Ändringen ska göras för den redovisnings- period då handlingen eller meddelandet har utfärdats.
Om det finns särskilda skäl ska Skatteverket avstå från kravet enligt första stycket på en sådan handling eller ett sådant meddelande som avses i 17 kap. 22 §.
Redovisning vid justering av avdrag
51 § Avdrag för ingående skatt i de fall som avses i 12 kap.
52 § Vid överlåtelse av en fastighet ska överlåtaren justera avdrag för den andra redovisningsperioden efter den då överlåtelsen skett. Om redovisningsperioden för mervärdesskatt är beskattningsår, ska avdraget i stället justeras i enlighet med 51 §.
53 § Vid konkurs ska avdrag justeras för den redovisningsperiod då konkursbeslutet meddelats. Om konkursboet senare ska överta rättighet och skyldighet enligt 15 kap. 25 §, ska även ändringen av justerings- beloppet göras i konkursgäldenärens redovisning för den redovisnings- period då konkursbeslutet meddelades. De ändringar på grund av justering som konkursboet ska göra genom övertagandet, ska göras i konkursboets redovisning för de redovisningsperioder som anges i 51 och 52 §§.
54 § När ett tidigare verkställt avdrag ska minskas, justeras det genom att skatt återförs i enlighet med bestämmelserna i 48 §. När ytterligare avdrag för ingående skatt får göras, justeras avdraget genom att redovisad ingående skatt för redovisningsperioden ökas.
8 kap. Beskattningsunderlag
Innehåll
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om beräkning av beskattnings- underlag. Ytterligare bestämmelser om beräkning av beskattningsunderlag
Prop. 2022/23:46
51
Prop. 2022/23:46 finns i 19 kap. om särskild ordning för resebyråer och i 20 kap. om särskild ordning för begagnade varor, konstverk, samlarföremål och antikviteter.
Beskattningsunderlaget vid leverans av varor, tillhandahållande av tjänster och unionsinternt förvärv av varor
Leverans av varor och tillhandahållande av tjänster
2 § Vid leverans av varor och tillhandahållande av tjänster utgörs be- skattningsunderlaget av ersättningen, om inte annat följer av 17 eller 18 §.
Första stycket gäller dock inte uttag av varor eller tjänster eller över- föring av varor till ett annat
Vad som avses med ersättning
3 § Med ersättning avses i 2, 11, 17 och 18 §§ allt det som leverantören eller tillhandahållaren har fått eller ska få för varan eller tjänsten från förvärvaren eller en tredje part, inbegripet sådana bidrag som är direkt kopplade till priset för varan eller tjänsten.
4 § Vid leverans av varor eller tillhandahållande av tjänster mot en flerfunktionsvoucher ska den ersättning som betalas för vouchern anses som ersättning enligt 2 §. Om det saknas information om det beloppet, ska det monetära värde som anges på flerfunktionsvouchern eller i tillhörande dokumentation anses som ersättning.
Uttag av varor
5 § Vid uttag av varor utgörs beskattningsunderlaget av varornas eller liknande varors inköpspris eller, om ett sådant pris saknas, av själv- kostnadspriset, vid tidpunkten för uttaget.
Uttag av tjänster
6 § Vid uttag av tjänster utgörs beskattningsunderlaget av kostnaden vid tidpunkten för uttaget för att utföra eller på annat sätt tillhandahålla tjänsterna, om inte annat följer av 7, 8 eller 9 §. Med kostnad för att utföra eller på annat sätt tillhandahålla tjänsterna avses den del av de fasta och löpande kostnaderna i rörelsen som hör till tjänsterna.
7 § Vid uttag i form av användande av personbil för privat ändamål enligt 5 kap. 31 § utgörs beskattningsunderlaget av det värde som enligt 2 kap. 10 a och 10 b §§ socialavgiftslagen (2000:980) har bestämts i fråga om tillhandahållandet av bilförmåner åt anställda.
När det gäller den beskattningsbara personens eget nyttjande får Skatteverket efter ansökan bestämma beskattningsunderlaget enligt de grunder som anges i 2 kap. 10 a och 10 b §§ socialavgiftslagen. Detsamma gäller i fråga om delägare i handelsbolag.
8 § Vid uttag av sådana tjänster gällande fastigheter, hyresrätter och bostadsrätter som avses i 5 kap. 32, 33 eller 34 § utgörs beskattnings- underlaget av
1. de nedlagda kostnaderna,
52
2.beräknad ränta på kapital, annat än lånat, som är nedlagt i sådant varulager eller sådana andra tillgångar än omsättningstillgångar som används för tjänsterna, och
3.värdet av arbete som personligen utförts av de personer som avses i 5 kap. 32, 33 eller 34 §.
9 § Vid uttag av sådana tjänster gällande fastigheter, hyresrätter och bostadsrätter som avses i 5 kap. 33 eller 34 § utgörs dock beskattnings- underlaget av lönekostnaderna, inräknat skatter och avgifter som grundas på dessa kostnader, om fastighetsägaren i 5 kap. 33 § eller hyresgästen eller bostadsrättshavaren i 5 kap. 34 § begär det.
Överföring av varor till ett annat
10 § Vid överföring av varor till ett annat
Unionsinternt förvärv av varor
11 § Vid unionsinternt förvärv av varor utgörs beskattningsunderlaget av ersättningen och punktskatt som förvärvaren påförts i ett annat EU- land, om inte annat följer av 17 §.
Första stycket gäller dock inte överföring av varor från ett annat EU- land.
Överföring av varor från ett annat
12 § Vid överföring av varor från ett annat
Vad som ska ingå i beskattningsunderlaget
13 § I beskattningsunderlaget ska det ingå skatter och avgifter utom skatt enligt denna lag. I beskattningsunderlaget ska det även ingå bikostnader som
Vad som inte ska ingå i beskattningsunderlaget
14 § Följande belopp ska inte ingå i beskattningsunderlaget:
1.prisnedsättning på grund av betalning före förfallodagen,
2.prisnedsättning och rabatt till förvärvaren som ges vid tidpunkten för leveransen av varorna eller tillhandahållandet av tjänsterna,
3.prisnedsättning som ges efter leveransen eller tillhandahållandet om inte annat följer av andra stycket.
I beskattningsunderlaget ska det ingå belopp som avses i första stycket 3 om leverantören eller tillhandahållaren och förvärvaren avtalat om detta.
15 § Om en vara återtas med stöd av förbehåll om återtaganderätt enligt konsumentkreditlagen (2010:1846) eller lagen (1978:599) om avbetal-
Prop. 2022/23:46
53
Prop. 2022/23:46 ningsköp mellan näringsidkare m.fl., får leverantören minska beskatt- ningsunderlaget med vad denne vid avräkning med förvärvaren tillgodo- räknar förvärvaren för den återtagna varans värde. Denna rätt gäller bara om leverantören kan visa att den ingående skatt som hänför sig till förvärvet av varan inte till någon del varit avdragsgill för förvärvaren.
16 § Om en förlust uppkommer på leverantörens eller tillhandahållarens fordran som avser ersättning för en vara eller en tjänst (kundförlust), får denne minska beskattningsunderlaget med förlusten.
Omvärdering av beskattningsunderlaget
17 § I de fall som avses i 2 och 11 §§ utgörs beskattningsunderlaget av marknadsvärdet respektive marknadsvärdet och punktskatt som förvärv- aren påförts i ett annat
1.ersättningen är lägre än marknadsvärdet,
2.mervärdesskatten inte är fullt avdragsgill för förvärvaren,
3.leverantören eller tillhandahållaren och förvärvaren är förbundna med varandra, och
4.den som är skyldig att betala mervärdesskatten inte kan göra sannolikt att ersättningen är marknadsmässigt betingad.
18 § I det fall som avses i 2 § utgörs beskattningsunderlaget av marknadsvärdet, om
1.ersättningen är lägre än marknadsvärdet och avser en leverans av varor eller ett tillhandahållande av tjänster som ska undantas från skatteplikt enligt 10 kap. 5, 6, 9, 11, 12, 15, 16, 17, 18, 27, 28, 29, 30, 32 eller 33 §, 34 § 2, 35 eller 37 §, eller är högre än marknadsvärdet,
2.leverantören eller tillhandahållaren inte har full avdragsrätt,
3.leverantörens eller tillhandahållarens avdragsbelopp med stöd av 13 kap. 29 § andra stycket om uppdelning efter skälig grund bestäms genom att den del av årsomsättningen som medför avdragsrätt sätts i relation till den totala årsomsättningen,
4.leverantören eller tillhandahållaren och förvärvaren är förbundna med varandra, och
5.leverantören eller tillhandahållaren inte kan göra sannolikt att ersätt- ningen är marknadsmässigt betingad.
19 § En leverantör eller en tillhandahållare och en förvärvare ska anses förbundna med varandra enligt 17 och 18 §§, om det finns familjeband eller andra nära personliga band, organisatoriska band, äganderättsliga band, finansiella band, band på grund av medlemskap, band på grund av anställning eller andra juridiska band.
Som band på grund av anställning ska även anses band mellan arbetsgivare och en arbetstagares familj eller andra personer som står arbetstagaren nära.
Uppdelning efter skälig grund
20 § När leveranser av varor eller tillhandahållanden av tjänster bara delvis ska beskattas och den delen av beskattningsunderlaget inte kan
54
fastställas, ska beskattningsunderlaget bestämmas genom uppdelning efter skälig grund.
Första stycket tillämpas också i fråga om uppdelning av beskatt- ningsunderlaget när skatt enligt denna lag tas ut med olika procentsatser.
Omräkning av valuta
21 § När uppgifter till ledning för beskattningsunderlaget vid leverans av varor, tillhandahållande av tjänster och unionsinternt förvärv av varor uttrycks i en annan valuta än svenska kronor, ska omräkning göras till svenska kronor med användande av
1.den senaste genomsnittliga växelkurs som har fastställts på den mest representativa valutamarknaden i Sverige när den beskattningsgrundande händelsen inträffar, eller
2.den senaste växelkurs som offentliggjorts av Europeiska central- banken när den beskattningsgrundande händelsen inträffar.
22 § Omräkning enligt 21 § 2 mellan andra valutor än euro ska göras med användande av växelkursen i euro för varje valuta.
23 § För beskattningsbara personer som har sin redovisning i euro gäller, i stället för vad som anges i 21 §, följande. När uppgifter till ledning för beskattningsunderlaget uttrycks i en annan valuta än euro ska omräkning göras till euro. Omräkningen ska i övrigt göras på det sätt som följer av 21 §.
I 15 och 17 §§ lagen (2000:46) om omräkningsförfarande vid beskattning för företag som har sin redovisning i euro, m.m. finns regler om omräkning från euro till svenska kronor. Dessa regler ska tillämpas även av den som saknar etablering inom landet och som har sin redovisning i euro.
Beskattningsunderlaget vid import av varor
24 § Beskattningsunderlaget vid import utgörs av varans värde för tulländamål, fastställt av Tullverket, enligt unionstullkodexen.
25 § I beskattningsunderlaget ska det även ingå tull och andra statliga skatter eller avgifter, utom skatt enligt denna lag, som
1.tas ut av Tullverket vid import, och
2.inte redan ingår i varans värde.
26 § I beskattningsunderlaget ska det dessutom ingå bikostnader som
Om det när den beskattningsgrundande händelsen inträffar är känt att varan ska transporteras till någon annan bestämmelseort här i landet eller till någon bestämmelseort i ett annat
27 § Med första bestämmelseort i 26 § första stycket avses den ort som anges i en fraktsedel eller annan transporthandling avseende importen till Sverige. Ska varan transporteras till någon annan bestämmelseort ska detta
Prop. 2022/23:46
55
Prop. 2022/23:46 anses känt när den beskattningsgrundande händelsen inträffar, om en sådan annan ort anges på fraktsedeln eller transporthandlingen.
Centraliserad klarering
28 § I de fall som avses i 16 kap. 21 eller 22 § ska varans värde för tulländamål i 24 § utgöras av det värde som fastställts av det andra EU- landets tullmyndighet enligt unionstullkodexen. Tull och avgifter i 25 § ska i dessa fall utgöras av tull och avgifter som tas ut av det andra EU- landets tullmyndighet eller av Tullverket.
Återimport med användning av tullförfarandet passiv förädling
29 § Vid återimport av sådana varor som exporterats temporärt med användning av tullförfarandet passiv förädling och bearbetats utanför EU på något annat sätt än genom reparation, ska beskattningsunderlaget beräknas på det sätt som anges i 24, 25, 26 och 28 §§. Avdrag ska dock göras för beskattningsunderlaget för mervärdesskatt som tidigare tagits ut i Sverige eller i ett annat
30 § Bestämmelserna i 29 § ska också gälla när sådant material som utgör unionsvaror exporterats temporärt med användning av tullförfarandet passiv förädling och varor som helt eller delvis tillverkats av detta material utanför EU återimporteras.
Återimport av varor som reparerats utanför EU
31 § Om unionsvaror exporterats för att repareras utanför EU, ska beskattningsunderlaget vid återimport utgöras av ersättningen för reparationen samt tull och statliga skatter eller avgifter, utom skatt enligt denna lag, som tas ut med anledning av importen.
Om den tidigare exporten av varorna har medfört avdrag eller återbetalning av mervärdesskatt eller om varorna annars inte har blivit belagda med mervärdesskatt på grund av den tidigare exporten, ingår även varornas värde vid exporten i beskattningsunderlaget.
9 kap. Skattesatser
Innehåll
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om tillämpliga skattesatser på leverans av varor, unionsinternt förvärv av varor, tillhandahållande av tjänster och import av varor.
Normalskattesats – 25 procent
2 § Skatt enligt denna lag tas ut med 25 procent av beskattningsunder- laget om inte annat följer av
56
Reducerad skattesats – 12 procent
Livsmedel
3 § Skatt tas ut med 12 procent av beskattningsunderlaget för leverans, unionsinternt förvärv och import av sådana livsmedel som avses i artikel 2 i EU:s livsmedelsförordning, med undantag för
1.vatten som avses i artikel 6 i dricksvattendirektivet, och
2.spritdrycker, vin och starköl.
Skatt ska dock tas ut med 12 procent av beskattningsunderlaget för leverans, unionsinternt förvärv och import av vatten som tappats på flaskor eller i behållare som är avsedda för försäljning.
Rumsuthyrning och upplåtelse av campingplatser
4 § Skatt tas ut med 12 procent av beskattningsunderlaget för rums- uthyrning i hotellrörelse eller liknande verksamhet samt upplåtelse av campingplatser och motsvarande i campingverksamhet.
Restaurang- och cateringtjänster
5 § Skatt tas ut med 12 procent av beskattningsunderlaget för restau- rang- och cateringtjänster, med undantag för den del av tjänsten som avser spritdrycker, vin och starköl.
Konstverk, samlarföremål och antikviteter
6 § Skatt tas ut med 12 procent av beskattningsunderlaget för
1.leverans av sådana konstverk som avses i 20 kap. 7 § och som ägs av upphovsmannen eller dennes dödsbo, och
2.import av sådana konstverk, samlarföremål och antikviteter som avses
i20 kap.
Vissa reparationstjänster
7 § Skatt tas ut med 12 procent av beskattningsunderlaget för repa- rationer av cyklar med tramp- eller vevanordning, skor, lädervaror, kläder och hushållslinne.
Reducerad skattesats – 6 procent
Persontransporttjänster
8 § Skatt tas ut med 6 procent av beskattningsunderlaget för person- transporttjänster, med undantag för sådan transport där resemomentet är av underordnad betydelse.
Böcker, tidningar och liknande produkter
9 § Skatt tas ut med 6 procent av beskattningsunderlaget för leverans, unionsinternt förvärv och import av
1.böcker, broschyrer, häften och liknande alster, även i form av enstaka blad,
2.tidningar och tidskrifter,
3.bilderböcker, ritböcker och målarböcker för barn,
4.musiknoter, och
5.kartor, inbegripet atlaser, väggkartor och topografiska kartor.
Prop. 2022/23:46
57
Prop. 2022/23:46
58
Första stycket gäller under förutsättning att annat inte följer av 10 kap. 20 och 21 §§ och under förutsättning att varorna inte helt eller huvud- sakligen är ägnade åt reklam.
Program och kataloger
10 § Skatt tas ut med 6 procent av beskattningsunderlaget för
1.leverans, unionsinternt förvärv och import av program och kataloger för verksamhet som avses i 14, 15 eller 18 §, och
2.annan leverans än för egen verksamhet, unionsinternt förvärv och import av program och kataloger för verksamhet som avses i 10 kap. 25 §.
Första stycket gäller under förutsättning att programmen och katalog- erna inte helt eller huvudsakligen är ägnade åt reklam.
Radiotidningar, kassettidningar och kassetter
11 § Skatt tas ut med 6 procent av beskattningsunderlaget för
1.tillhandahållande av radiotidningar om inte annat följer av 10 kap. 24 §,
2.leverans, unionsinternt förvärv och import av kassettidningar, om inte annat följer av 10 kap. 24 §, och
3.leverans, unionsinternt förvärv och import av kassetter eller något annat tekniskt medium som återger en uppläsning av innehållet i en vara som omfattas av 9 §.
Varor som gör skrift eller annan information tillgänglig
12 § Skatt tas ut med 6 procent av beskattningsunderlaget för leverans, unionsinternt förvärv och import av varor som genom teckenspråk, punktskrift eller annan sådan särskild metod gör skrift eller annan information tillgänglig särskilt för personer med läsnedsättning, om inte annat följer av 10 kap. 6 och 9 §§.
Produkter som tillhandahålls på elektronisk väg
13 § Skatt tas ut med 6 procent av beskattningsunderlaget för tillhanda- hållande på elektronisk väg av sådana produkter som avses i
Första stycket gäller inte produkter som helt eller huvudsakligen är ägnade åt reklam och inte heller produkter som helt eller huvudsakligen består av rörlig bild eller hörbar musik.
Vissa tillträden och förevisningar
14 § Skatt tas ut med 6 procent av beskattningsunderlaget för
1.tillträde till konserter,
2.tillträde till och förevisning av djurparker och förevisning av natur- områden utanför tätort samt av nationalparker, naturreservat, national- stadsparker och Natura
Tjänster i biblioteks- och museiverksamhet
15 § Skatt tas ut med 6 procent av beskattningsunderlaget för tjänster i biblioteks- och museiverksamhet som anges i 10 kap. 30 § 2 och 4 och som inte undantas från skatteplikt enligt samma paragraf.
Upplåtelser och överlåtelser av vissa rättigheter
16 § Skatt tas ut med 6 procent av beskattningsunderlaget för upplåtelse eller överlåtelse av rättigheter som omfattas av 1, 4 eller 5 § lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.
Första stycket gäller dock inte fotografier, reklamalster, system och program för automatisk databehandling eller film, videogram eller annan liknande upptagning som avser information.
17 § Skatt tas ut med 6 procent av beskattningsunderlaget för upplåtelse eller överlåtelse av rättighet till ljud- eller bildupptagning av en utövande konstnärs framförande av ett litterärt eller konstnärligt verk.
Tjänster inom idrottsområdet
18 § Skatt tas ut med 6 procent av beskattningsunderlaget för tjänster inom idrottsområdet som anges i 10 kap. 28 § och som inte undantas från skatteplikt enligt 10 kap. 29 §.
10 kap. Generell skatteplikt och undantag
Innehåll
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om generell skatteplikt i 2 § och om undantag från skatteplikt som avser
–postområdet (4 och 5 §§),
–området för sjukvård och tandvård
–området för social omsorg (14 §),
–utbildningsområdet
–tjänster inom fristående grupper (19 §),
–massmedieområdet
–idrottsområdet (28 och 29 §§),
–kulturområdet (30 och 31 §§),
–försäkringsområdet (32 §),
–området för finansiella tjänster (33 §),
–sedlar, mynt, lotterier, gravskötsel och guld (34 §),
–fastighetsområdet (35 och 36 §§),
–leverans av vissa tillgångar
–statens och kommuners uttag (40 och 41 §§),
–unionsinterna transaktioner
–import
–export
–tjänster i samband med export eller import av varor (68 §),
–fartyg och luftfartyg
–transaktioner som likställs med export
–förmedlingstjänster som avser vissa undantagna transaktioner eller transaktioner gjorda utanför EU (95 §),
–exportbutiker (96 §), och
–leverans till beskattningsbara personer som använder ett elektroniskt gränssnitt (97 §).
Prop. 2022/23:46
59
Prop. 2022/23:46
60
Generell skatteplikt
2 § Leveranser av varor, tillhandahållanden av tjänster, unionsinterna förvärv av varor samt import av varor är skattepliktiga, om inget annat följer av detta kapitel.
Bestämmelser om undantag i andra kapitel
3 § Bestämmelser om undantag från skatteplikt finns även i
–11 kap. om undantag avseende varor i vissa lager,
–18 kap. om en särskild ordning för beskattningsbara personer med liten årsomsättning,
–20 kap. om en särskild ordning för begagnade varor, konstverk, samlarföremål och antikviteter, och
–21 kap. om en särskild ordning för investeringsguld.
Undantag inom postområdet
4 § Från skatteplikt undantas
1.tillhandahållanden av posttjänster som ingår i den samhällsom- fattande posttjänsten enligt postlagen (2010:1045), till den del de tillhandahålls av någon som med stöd av samma lag är utsedd att tillhandahålla hela eller delar av denna tjänst, och
2.leveranser av frimärken som sker till det nominella värdet, om frimärkena är giltiga som betalningsmedel för posttjänster som avses i 1.
Tillhandahållanden av posttjänster för vilka villkoren förhandlats indi- viduellt omfattas dock inte av undantaget i första stycket 1.
5 § Från skatteplikt undantas tillhandahållanden av transporttjänster och tillhörande tjänster i samband med distribution av brev eller paket, om tjänsterna tillhandahålls mellan ett utländskt postbefordringsföretag och någon som är utsedd att tillhandahålla hela eller delar av den samhällsomfattande posttjänsten enligt postlagen (2010:1045).
Undantag inom området för sjukvård och tandvård
Sjukvård och tandvård
6 § Från skatteplikt undantas tillhandahållanden av sjukvård eller tand- vård.
7 § Med sjukvård avses åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda eller behandla sjukdomar, kroppsfel och skador samt mödra- och förlossningsvård, om åtgärderna
1.vidtas vid sjukhus eller någon annan inrättning som drivs av det allmänna eller, inom enskild verksamhet, vid inrättningar för sluten vård, eller
2.annars vidtas av någon med särskild legitimation att utöva yrke inom sjukvården.
Med sjukvård avses även sjuktransporter som utförs med transportmedel som är särskilt inrättade för sådana transporter.
Med sjukvård likställs medicinskt betingad fotvård.
8 § Med tandvård avses åtgärder för att förebygga, utreda eller behandla sjukdomar, kroppsfel och skador i munhålan.
9 § Undantaget i 6 § omfattar även
1.tillhandahållanden av andra tjänster och leveranser av varor av den som tillhandahåller vården, och
2.tillhandahållanden av kontroller och analyser av prov.
Första stycket gäller under förutsättning att tillhandahållandet eller leveransen görs som ett led i tillhandahållandet av sjukvården eller tand- vården.
10 § Skatteplikt gäller dock för
1.leveranser av glasögon eller andra synhjälpmedel, även om leverans- en görs som ett led i tillhandahållandet av sjukvård,
2.leveranser av varor av apotekare eller receptarier, och
3.tillhandahållanden av vård av djur.
Dentaltekniska produkter
11 § Från skatteplikt undantas leveranser av dentaltekniska produkter och tillhandahållanden av tjänster som avser sådana produkter, om produkten levereras eller tjänsten tillhandahålls av tandläkare eller tandtekniker.
Modersmjölk, blod och organ
12 § Från skatteplikt undantas leveranser av modersmjölk, blod och organ från människor.
Läkemedel
13 § Från skatteplikt undantas
1.leveranser av läkemedel till sjukhus,
2.leveranser av läkemedel som lämnas ut enligt recept, eller
3.läkemedel som förs in i landet i anslutning till en sådan leverans eller utlämning som avses i 1 eller 2.
Undantag inom området för social omsorg
14 § Från skatteplikt undantas tillhandahållanden av social omsorg. Undantaget omfattar även tillhandahållanden av andra tjänster och leveranser av varor av den som tillhandahåller omsorgen, om tillhandahållandet eller leveransen görs som ett led i omsorgen.
Med social omsorg avses offentlig eller privat verksamhet för barnomsorg, äldreomsorg, stöd eller service till vissa funktionshindrade och annan jämförlig social omsorg.
Undantag inom utbildningsområdet
15 § Från skatteplikt undantas tillhandahållanden av
Prop. 2022/23:46
61
Prop. 2022/23:46 |
16 § |
Från skatteplikt undantas även tillhandahållanden av utbildning |
|
som berättigar de studerande till |
|
|
1. studiestöd enligt studiestödslagen (1999:1395), |
|
|
2. statsbidrag som administreras av Sametinget för kortare studier i |
|
|
alfabetisering i samiska, eller |
|
|
3. statsbidrag som administreras av Specialpedagogiska skolmyndig- |
|
|
heten för |
|
|
a) kortare studier om funktionshinder, |
|
|
b) kortare studier på grundskole- eller gymnasienivå som är särskilt |
|
|
anpassade för personer med funktionshinder, och |
|
|
c) studier inom kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning. |
|
|
17 § Undantagen enligt 15 och 16 §§ omfattar också tillhandahållanden |
|
|
av andra tjänster och leveranser av varor, om tillhandahållandet eller |
|
|
leveransen görs som ett led i utbildningen. |
|
|
18 § |
Från skatteplikt undantas tillhandahållanden av uppdragsutbild- |
|
ning, om utbildningen ingår i en av uppdragsgivaren bedriven egen |
|
|
utbildning enligt 15 eller 16 §. |
|
|
Med uppdragsutbildning avses utbildning som tillhandahålls av |
|
|
utbildare mot ersättning från en uppdragsgivare som själv utser de |
|
|
personer som ska utbildas. |
|
|
Undantag för tjänster inom fristående grupper |
|
|
19 § |
Från skatteplikt undantas tillhandahållanden av tjänster inom |
|
fristående grupper av fysiska eller juridiska personer, om |
|
|
1. gruppens eller personernas verksamhet i övrigt antingen omfattas av |
|
|
undantag från skatteplikt eller är en sådan verksamhet för vilken de inte är |
|
en beskattningsbar person,
2. tjänsterna är direkt nödvändiga för att bedriva denna verksamhet, och
3. ersättningen för tjänsterna exakt motsvarar den fysiska eller juridiska personens andel av de gemensamma kostnaderna för tjänsternas tillhandahållande.
Första stycket gäller under förutsättning att undantaget inte kan befaras vålla snedvridning av konkurrensen.
Undantag inom massmedieområdet
20 § Från skatteplikt undantas leveranser av periodiska medlemsblad och periodiska personaltidningar till utgivaren, medlemmar eller anställda eller när en sådan publikation delas ut gratis till någon. Även införsel av en sådan publikation är undantagen från skatteplikt om publikationen förs in till landet för att distribueras på något av dessa sätt.
21 § Från skatteplikt undantas leveranser och införsel av periodiska organisationstidskrifter.
Med en organisationstidskrift avses en publikation
1.som inte är en allmän nyhetstidning, ett medlemsblad eller en personaltidning, och
62
2.som väsentligen framstår som ett organ för en eller flera samman- slutningar med det huvudsakliga syftet att verka för ett religiöst, nykter- hetsfrämjande, politiskt, miljövårdande, idrottsligt eller försvarsfrämjande ändamål eller att företräda medlemmar med funktionshinder.
22 § Med sammanslutning med huvudsakligt syfte att verka för ett idrottsligt ändamål avses sammanslutningar som är anslutna till Sveriges riksidrottsförbund eller Korpen Svenska Motionsidrottsförbundet eller som är representerade i Sveriges olympiska kommitté.
Med sammanslutning med huvudsakligt syfte att verka för ett försvarsfrämjande ändamål avses sådan sammanslutning som enligt gällande föreskrifter får statligt stöd till sin verksamhet.
23 § En publikation som anges i 20 och 21 §§ anses som periodisk bara om den enligt utgivningsplanen utkommer med normalt minst fyra nummer om året.
24 § Undantagen i 20 och 21 §§ omfattar även tillhandahållanden av radiotidningar och leveranser av kassettidningar.
25 § Från skatteplikt undantas leveranser av program och kataloger för en egen verksamhet där transaktionerna inte medför avdragsrätt för ingående skatt.
26 § Från skatteplikt undantas tillhandahållanden av tjänster som
1.avser införande eller ackvisition av annonser i periodiska medlems- blad, personaltidningar och organisationstidskrifter som anges i 20 och 21 §§, eller
2.tillhandahålls en utgivare av sådana publikationer som avses i 1 på uppdrag av denne, om tjänsterna avser
a) framställning av publikationen, det vill säga mångfaldigandet eller de tekniska tjänster som krävs för mångfaldigandet av publikationen, eller
b) distribution av upplagan eller någon annan åtgärd som naturligt hänger samman med framställningen.
Från skatteplikt undantas även tillhandahållanden av tjänster som avser införande av annonser i sådana publikationer som anges i 25 §.
27 § Från skatteplikt undantas tillhandahållanden av tjänster i en verk- samhet för produktion och utsändning av radio- och televisionsprogram, om verksamheten huvudsakligen finansieras genom statsanslag.
Undantag inom idrottsområdet
28 § Från skatteplikt undantas tillhandahållanden av tjänster varigenom någon ges tillträde till idrottsligt evenemang eller möjlighet att utöva idrottslig verksamhet.
Från skatteplikt undantas även tillhandahållanden av tjänster som har omedelbart samband med utövandet av den idrottsliga verksamheten, om dessa tjänster tillhandahålls av den som tillhandahåller den idrottsliga verksamheten.
Prop. 2022/23:46
63
Prop. 2022/23:46 |
29 § Undantagen inom idrottsområdet gäller bara om tjänsterna till- |
|
handahålls av staten eller en kommun eller av en förening i de fall verk- |
|
samheten inte anses som ekonomisk enligt 4 kap. 6 §. |
|
Undantag inom kulturområdet |
|
30 § Från skatteplikt undantas följande tillhandahållanden: |
|
1. en utövande konstnärs framförande av ett sådant litterärt eller konst- |
|
närligt verk som omfattas av lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära |
|
och konstnärliga verk, |
|
2. tillhandahållanden i biblioteksverksamhet av böcker, tidskrifter, |
|
tidningar, ljud- och bildupptagningar, reproduktioner av bildkonst samt |
|
bibliografiska upplysningar, om verksamheten bedrivs av eller fortlöpande |
|
i mer än ringa omfattning understöds av det allmänna, |
|
3. förvaring och tillhandahållande i arkivverksamhet av arkivhandlingar |
|
och uppgifter ur sådana handlingar, om verksamheten bedrivs av eller |
|
fortlöpande i mer än ringa omfattning understöds av det allmänna, |
|
4. anordnande i museiverksamhet av utställningar för allmänheten och |
|
tillhandahållande i museiverksamhet av föremål för utställningar, om |
|
verksamheten bedrivs av eller fortlöpande i mer än ringa omfattning |
|
understöds av det allmänna, |
|
5. av det allmänna understödd folkbildningsverksamhet som tillhanda- |
|
hålls av studieförbund, och |
|
6. kulturbildningsverksamhet som bedrivs av en kommun. |
31 § Från skatteplikt undantas leveranser av sådana konstverk som avses i 20 kap. 7 §, om
1.leveransen görs av upphovsmannen eller dennes dödsbo,
2.konstverket vid leveransen ägs av upphovsmannen eller dennes dödsbo, och
3.beskattningsunderlagen för beskattningsåret sammanlagt understiger
300 000 kronor.
På begäran av en upphovsman eller dennes dödsbo ska Skatteverket besluta att leveranser av sådana konstverk som omfattas av första stycket är skattepliktiga oavsett beskattningsunderlagens storlek. Skatteverkets beslut ska då gälla för alla sådana leveranser till utgången av det andra året efter det år under vilket beslutet fattades.
Undantag inom försäkringsområdet
32 § Från skatteplikt undantas tillhandahållanden av försäkrings- och återförsäkringstjänster, inbegripet tjänster som tillhandahålls av försäk- ringsmäklare eller andra förmedlare av försäkringar och som avser försäkringar eller återförsäkringar.
Undantag inom området för finansiella tjänster
33 § Från skatteplikt undantas tillhandahållanden av bank- och finan- sieringstjänster samt sådana tillhandahållanden som utgör värdepappers- handel eller liknande verksamhet.
64
Med bank- och finansieringstjänster avses inte notariatverksamhet, Prop. 2022/23:46 inkassotjänster, administrativa tjänster avseende factoring eller uthyrning
av förvaringsutrymmen.
Med värdepappershandel avses
1.tillhandahållanden och förmedling av aktier, andra andelar och fordringar, oavsett om de representeras av värdepapper eller inte, och
2.förvaltning av värdepappersfonder enligt lagen (2004:46) om värde- pappersfonder och specialfonder enligt lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder.
Undantag som rör sedlar, mynt, lotterier, gravskötsel och guld
34 § Från skatteplikt undantas leveranser och tillhandahållanden av följande varor och tjänster:
1.sedlar och mynt som är lagligt betalningsmedel, med undantag av samlarföremål, det vill säga
2.lotterier, inräknat vadhållning och andra former av spel,
3.tjänster som avser gravöppning eller gravskötsel på allmän begrav- ningsplats när tjänsten tillhandahålls av huvudmannen för eller inne- havaren av begravningsplatsen, och
4.guld som levereras till Sveriges riksbank.
Undantag inom fastighetsområdet
35 § Från skatteplikt undantas leveranser av fastigheter samt överlåtelse och upplåtelse av arrenden, hyresrätter, bostadsrätter, tomträtter, servituts- rätter och andra rättigheter till fastigheter.
Undantaget för upplåtelse av nyttjanderätter till fastigheter omfattar också underordnade tillhandahållanden, exempelvis upplåtarens tillhanda- hållande av gas, vatten, el, värme och nätutrustning för mottagning av radio- och televisionssändningar, om tillhandahållandet är en del av upp- låtelsen av nyttjanderätten.
36 § Skatteplikt gäller dock för
1.upplåtelse eller överlåtelse av maskiner och utrustning som har installerats varaktigt,
2.leveranser av växande skog, odling och annan växtlighet utan sam- band med överlåtelse av marken,
3.upplåtelse eller överlåtelse av rätt till jordbruksarrende, avverknings- rätt och annan liknande rättighet, rätt att ta jord, sten eller andra natur- produkter samt rätt till jakt, fiske eller bete,
4.rumsuthyrning i hotellrörelse eller liknande verksamhet samt upp- låtelse av campingplatser och motsvarande i campingverksamhet,
5.upplåtelse av lokaler och andra platser för parkering, inklusive för- töjning och ankring, av transportmedel,
6.upplåtelse av förvaringsboxar,
7.upplåtelse av utrymmen för reklam eller annonsering på fastigheter,
8.upplåtelse av byggnader eller mark för djur,
65
Prop. 2022/23:46 9. upplåtelse av väg, bro eller tunnel för trafik samt upplåtelse av spår- anläggning för järnvägstrafik,
10.korttidsupplåtelse av lokaler och anläggningar för idrottsutövning,
11.upplåtelse av terminalanläggning för buss- och tågtrafik till trafik- operatörer, och
12.upplåtelse till en mobiloperatör av plats för utrustning på en mast eller liknande konstruktion och tillhörande utrymme för teknisk utrustning som omfattas av upplåtelsen.
I 12 kap. finns bestämmelser om frivillig beskattning för fastighets- uthyrning eller bostadsrättsupplåtelse.
Undantag för leverans av vissa tillgångar
37 § Från skatteplikt undantas leveranser av andra tillgångar än omsätt- ningstillgångar, om
1.den beskattningsbara person som levererar tillgången kan visa att den ingående skatten inte till någon del har varit avdragsgill vid förvärvet av tillgången eller vid mera betydande förvärv av varor eller tjänster som tillförts tillgången, eller
2.en överföring av tillgången från en verksamhetsgren till en annan verksamhetsgren enligt 5 kap. 10 § har medfört uttagsbeskattning.
Tillgångar som är avsedda att förbrukas i en verksamhet anses inte som omsättningstillgångar.
38 § Skatteplikt gäller dock för
1.ett försäkringsföretags leverans av tillgångar som övertagits i sam- band med skadereglering, och
2.ett finansieringsföretags leverans av tillgångar som företaget har återtagit med stöd av ett av företaget övertaget köpeavtal.
39 § Skatteplikt gäller också om
1.den leverans genom vilken den beskattningsbara personen förvärvat varan har undantagits från skatteplikt enligt 69, 70, 71 eller 73 §, eller
2.det unionsinterna förvärvet eller importen av varan inte har beskattats när varan förts in i Sverige, eftersom motsvarande leverans inom landet skulle ha undantagits från skatteplikt enligt 69, 70, 71 eller 73 §.
Undantag för statens och kommuners uttag
Staten
40 § Från skatteplikt undantas statens uttag av sådana tjänster avseende en fastighet som avses i 5 kap. 33 och 34 §§ under förutsättning att tjänsterna inte avser en stadigvarande bostad.
Kommuner
41 § Från skatteplikt undantas en kommuns uttag av varor och tjänster för eget behov.
Skatteplikt gäller dock för uttag av tjänster avseende en stadigvarande bostad i de fall som avses i 5 kap. 33 och 34 §§ utom i fråga om sådana boendeformer som avses i 4 § lagen (2005:807) om ersättning för viss
66
mervärdesskatt för kommuner, regioner, kommunalförbund och Prop. 2022/23:46 samordningsförbund.
Undantag för unionsinterna transaktioner
Undantag för leveranser till ett annat
42 § Från skatteplikt undantas leverans av varor som sänds eller trans- porteras av säljaren eller förvärvaren eller för någonderas räkning från Sverige till ett annat
43 § Leverans av varor undantas från skatteplikt enligt 42 §, om
1.förvärvaren är en beskattningsbar person eller en juridisk person som inte är en beskattningsbar person och agerar i denna egenskap i ett annat
2.förvärvaren har ett registreringsnummer för mervärdesskatt i ett annat
3.säljaren har fullgjort sin skyldighet att lämna korrekta uppgifter om leveransen i en periodisk sammanställning enligt 35 kap. skatteförfarande- lagen (2011:1244) eller kan förklara på ett tillfredsställande sätt varför så inte skett.
Undantag från skatteplikt enligt första stycket gäller inte om annat följer av 47 §.
44 § Utöver de leveranser som avses i 43 § undantas leverans av punktskattepliktiga varor från skatteplikt enligt 42 §, om
1. förvärvaren är
a)en beskattningsbar person som enbart utför sådana leveranser av varor eller tillhandahållanden av tjänster som varken medför rätt till avdrag eller rätt till återbetalning motsvarande den i 14 kap.
b)en juridisk person som inte är en beskattningsbar person, eller
c)en beskattningsbar person som gör förvärvet för sin
värdesskattedirektivet, och
3. förvärvaren inte heller har utnyttjat en möjlighet att låta sina förvärv bli föremål för mervärdesskatt i det
Undantag från skatteplikt enligt första stycket gäller bara om försänd- ningen eller transporten utförs i enlighet med ett sådant uppskovs- förfarande som avses i 1 kap. 20 § och 4 a kap.
45 § Utöver de leveranser som avses i 43 § undantas leverans av nya |
|
transportmedel från skatteplikt enligt 42 §, om förvärvaren är |
|
1. en sådan person som avses i 44 § första stycket, eller |
|
2. en annan person som inte är en beskattningsbar person. |
67 |
Prop. 2022/23:46 |
46 § Från skatteplikt undantas en sådan överföring från Sverige till ett |
|
annat |
|
mot ersättning under förutsättning att leveransen skulle ha omfattats av |
|
undantag från skatteplikt enligt 42 § om den hade gjorts till en annan |
|
beskattningsbar person. |
68
47 § Om förvärvaren är en beskattningsbar person som saknar rätt till avdrag eller rätt till återbetalning motsvarande den i 14 kap.
1.det sammanlagda beloppet för förvärvarens unionsinterna förvärv i det
2.förvärvaren har utnyttjat en möjlighet att låta sina förvärv bli föremål för mervärdesskatt i det
Detsamma gäller om förvärvaren är en beskattningsbar person vars förvärv avser en
Första och andra styckena gäller inte leveranser av punktskattepliktiga varor eller nya transportmedel.
48 § Undantagen från skatteplikt i 42 och 46 §§ gäller inte en sådan leverans av varor som omfattas av vinstmarginalbeskattning enligt 20 kap.
Undantaget från skatteplikt i 42 § gäller inte heller vid leveranser som avses i 43 och 44 §§ om leveransen av varorna undantas från skatteplikt enligt den särskilda ordningen för beskattningsbara personer med liten årsomsättning i 18 kap.
Undantag för unionsinterna förvärv
49 § Från skatteplikt undantas unionsinterna förvärv av varor om mot- svarande leverans av varor inom landet skulle ha varit undantagen från skatteplikt enligt denna lag.
50 § Från skatteplikt undantas unionsinterna förvärv av varor om förvärvet görs av en beskattningsbar person som inte är etablerad inom landet och som vid en motsvarande leverans inom landet skulle haft rätt till återbetalning enligt 14 kap.
51 § Från skatteplikt undantas unionsinterna förvärv av varor, om
1. förvärvet görs av en beskattningsbar person som inte är etablerad inom landet,
2. den beskattningsbara personen är registrerad för mervärdesskatt i ett annat
3. förvärvet görs för en efterföljande leverans av varorna här i landet,
4. varorna sänds eller transporteras direkt till Sverige från ett annat EU- land än det där den beskattningsbara personen är registrerad för mer- värdesskatt, och
5.mottagaren av den efterföljande leveransen är en annan beskattnings- bar person eller en juridisk person som inte är en beskattningsbar person, som
a) är registrerad för mervärdesskatt här i landet, och
b) är skyldig att betala mervärdesskatt för leveransen enligt 16 kap. 10 §.
Undantag för transporttjänster – Azorerna och Madeira
52 § Från skatteplikt undantas tillhandahållande av tjänster som avser varutransporter till eller från Azorerna eller Madeira eller mellan dessa öar.
Undantag för import
53 § Från skatteplikt undantas import av varor om motsvarande leverans av varor inom landet skulle ha varit undantagen från skatteplikt enligt denna lag.
54 § Från skatteplikt undantas sådan import av varor som medför frihet från skatt enligt lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import, m.m.
Import med efterföljande leverans
55 § Från skatteplikt undantas import av varor, om
1.importen följs av en leverans av varorna till ett annat
2.leveransen är undantagen från skatteplikt enligt 42, 46 eller 84 §.
56 § Om det är fråga om sådana leveranser av varor som avses i 43 eller 46 § och leveransen som följer därför undantas från skatteplikt, gäller undantaget från skatteplikt i 55 § bara om importören har
1.angett sitt registreringsnummer för mervärdesskatt i Sverige,
2.angett sitt registreringsnummer för mervärdesskatt i det
3.lämnat bevisning till Tullverket om att varan är avsedd att sändas eller transporteras till ett annat
Registreringsnumren i första stycket 1 och 2 ska anges vid den tidpunkt då den beskattningsgrundande händelsen inträffar för importen enligt 7 kap. 13 §.
Första stycket 3 gäller bara om Tullverket begär sådan bevisning. Bevisningen ska i sådana fall ha inkommit till Tullverket innan varan övergår till fri omsättning.
Import av el, gas, värme och kyla
57 § Från skatteplikt undantas import av
1.el,
2.gas som
a)transporteras genom ett naturgassystem eller genom ett gasnät som är anslutet till ett sådant system, eller
b)förs över från ett fartyg som transporterar gas till ett naturgassystem eller till ett rörledningsnät uppströms, och
3. värme eller kyla genom ett nät för värme eller kyla.
Prop. 2022/23:46
69
Prop. 2022/23:46
70
Import som görs av en person med identifieringsnummer
58 § Från skatteplikt undantas import av varor som görs av en beskatt- ningsbar person eller en representant som har ett identifieringsbeslut och identifieringsnummer enligt
1.22 kap. 15 och 25 §§, eller
2.motsvarande bestämmelser i ett annat
Första stycket gäller bara om identifieringsnumret har tillhandahållits Tullverket senast i samband med att tulldeklarationen lämnas in.
Import som görs av EU eller
59 § Från skatteplikt undantas sådan import av varor som görs av ett kontor eller anläggning i Sverige som tillhör
–Europeiska unionen,
–Europeiska atomenergigemenskapen,
–Europeiska centralbanken,
–Europeiska investeringsbanken, eller
–ett organ som har inrättats av unionen eller atomenergigemenskapen och för vilket protokollet (nr 7) om Europeiska unionens immunitet och privilegier gäller.
Första stycket gäller bara i den omfattning undantaget inte leder till att konkurrensen snedvrids.
60 § Från skatteplikt undantas sådan import av varor som görs av Europeiska kommissionen eller en byrå eller ett organ som har inrättats enligt unionsrätten, om
1.Europeiska kommissionen, byrån eller organet importerar varorna för att utföra uppgifter som har tilldelats enligt unionsrätten i syfte att hantera
2.varorna inte säljs vidare direkt eller vid en senare tidpunkt.
Om villkoren för undantaget upphör att vara uppfyllda ska Europeiska kommissionen eller den byrå eller det organ som har gjort importen underrätta Skatteverket i de fall som avses i 2 kap. 2 § tullagen (2016:253), eller i andra fall Tullverket. Importen av varorna ska då vara föremål för mervärdesskatt på de villkor som gällde vid den tidpunkt då villkoren upphörde att vara uppfyllda.
Import som görs av väpnade styrkor som tillhör ett annat
61 § Från skatteplikt undantas sådan import av varor som görs av väpnade styrkor som tillhör ett annat
Import av varor för försäljning i exportbutik
62 § Från skatteplikt undantas import av varor av de slag som avses i 4 § andra stycket lagen (1999:445) om exportbutiker, om varorna är avsedda för försäljning i en sådan butik.
Tjänster som ingår i beskattningsunderlaget för import
63 § Om ersättningen för en tillhandahållen tjänst är en sådan bikostnad som enligt 8 kap. 26 § ska ingå i beskattningsunderlaget för import, är tillhandahållandet av tjänsten undantaget från skatteplikt.
Detsamma gäller om en sådan bikostnad ska ingå i beskattnings- underlaget vid införsel till ett annat
Undantag för export
Varor som levereras eller förs ut direkt till en plats utanför EU
64 § Från skatteplikt undantas leverans av varor, om
1.säljaren levererar varan till en plats utanför EU,
2.direkt utförsel av varan till en plats utanför EU ombesörjs av en speditör eller fraktförare, eller
3.en beskattningsbar person som inte är etablerad inom landet förvärvar varan för sin verksamhet i utlandet och hämtar den för att direkt föra ut den till en plats utanför EU.
Förvärvaren är en fysisk person utanför EU
65 § Från skatteplikt undantas leverans av varor, om
1.varan levereras här i landet till en fysisk person som är bosatt eller stadigvarande vistas på en plats utanför EU,
2.ersättningen uppgår till minst 200 kronor, och
3.säljaren kan visa att förvärvaren har medfört varan vid resa till en plats utanför EU före utgången av tredje månaden efter den månad då leve- ransen av varan gjordes.
Vid leverans av en vara inom landet till en fysisk person som är bosatt i Norge eller på Åland är dock leveransen undantagen från skatteplikt bara om
1.leveransen avser en vara eller en grupp av varor som normalt utgör en helhet och ersättningen uppgår till minst 1 000 kronor efter avdrag för skatt enligt denna lag som hänför sig till ersättningen, och
2.säljaren kan visa att förvärvaren i nära anslutning till leveransen fört in varan eller varorna till Norge eller till Åland och enligt tullräkning eller liknande handling betalat skatt motsvarande skatt enligt denna lag.
Tillfälligt registrerad personbil eller motorcykel
66 § Från skatteplikt undantas leverans av en sådan personbil eller motorcykel som vid leveransen är tillfälligt registrerad enligt 17 § första stycket 1 lagen (2019:370) om fordons registrering och användning, under förutsättning att
1.fordonet levereras till en fysisk person som är bosatt eller stadig- varande vistas på en plats utanför EU, och
2.säljaren kan visa att fordonet varaktigt förts till en plats utanför EU före utgången av den sjätte månaden efter den månad då fordonet leve- rerades.
Prop. 2022/23:46
71
Prop. 2022/23:46
72
Tjänster – arbete på lös egendom
67 § Från skatteplikt undantas tillhandahållande av tjänster som består av arbete på lös egendom, om
1.egendomen förvärvats eller importerats för att genomgå sådant arbete inom EU, och
2.egendomen efter det att arbetet utförts transporteras ut ur EU
a)av den som tillhandahåller tjänsterna,
b)av förvärvaren om denne inte är etablerad inom landet, eller
c)för någonderas räkning.
Tjänster i samband med export eller import av varor
68 § Från skatteplikt undantas tillhandahållande av lastning, lossning, transport och andra tjänster i direkt samband med
1.export av varor från Sverige eller ett annat
2.import av varor
a)som omfattas av undantaget från skatteplikt i 11 kap. 4 §,
b)som omfattas av 6 kap. 67 §, eller
c)som förs in till ett annat
Undantag för fartyg och luftfartyg
Leverans av fartyg eller luftfartyg
69 § Från skatteplikt undantas leverans av
1.fartyg som används på öppna havet och transporterar passagerare mot betalning eller används för
2.fartyg som används för sjöräddning eller assistans eller för kustfiske,
och
3.luftfartyg som används av flygbolag som huvudsakligen bedriver internationell flygtrafik mot betalning.
Utrustning
70 § Från skatteplikt undantas leverans av utrustning, inklusive fiskeri- utrustning, som utgör en del av eller används i ett sådant fartyg eller luft- fartyg som anges i 69 §.
Varor för förbrukning och försäljning ombord
71 § Från skatteplikt undantas leverans av varor för
1.förbrukning ombord på ett sådant fartyg eller luftfartyg som anges i 69 § 1 och 3,
2.försäljning ombord på ett sådant fartyg eller luftfartyg som anges i 69 § 1 och 3
a) i andra fall än som avses i 6 kap. 18 §,
b) i de fall som avses i 6 kap. 18 §, om varorna är sådana livsmedel som anges i artikel 2 i EU:s livsmedelsförordning, och
3.förbrukning eller försäljning ombord på fartyg som anges i 69 § 2, dock inte fartygsproviant för fartyg som används för kustfiske.
72 |
§ |
I fråga om punktskattepliktiga varor för vilka det krävs tillstånd Prop. 2022/23:46 |
enligt 7 § lagen (1999:446) om proviantering av fartyg och luftfartyg |
||
gäller |
71 § 1 och 2 a bara om leveransen uppfyller villkoren för |
|
proviantering i |
||
71 |
§ 2 b. |
|
Leverans av varor för försäljning ombord på fartyg på linjer mellan Sverige och Norge eller mellan Sverige och Åland undantas från skatteplikt enligt 71 § 2 endast om leveransen inte strider mot 5 och 6 §§ lagen om proviantering av fartyg och luftfartyg.
Varor för förbrukning och försäljning ombord på krigsfartyg
73 § Från skatteplikt undantas leverans av varor för förbrukning eller försäljning ombord på krigsfartyg som lämnar svenskt territorium och är destinerade till hamnar eller ankarplatser utanför svenskt territorium.
Första stycket gäller för krigsfartyg som kan hänföras till
Tjänster som avser fartyg eller luftfartyg
74 § Från skatteplikt undantas tillhandahållande av
1.tjänster i form av ombyggnad, reparation, underhåll, befraktning och uthyrning av sådana fartyg eller luftfartyg som anges i 69 §,
2.tjänster i form av uthyrning, reparation och underhåll av sådan utrustning som avses i 70 §, och
3.andra tjänster för att täcka direkta behov för de fartyg eller luftfartyg som anges i 69 § och deras laster.
Tjänster av mäklare och andra förmedlare
75 § Från skatteplikt undantas tillhandahållande av tjänster som görs av sådana mäklare och andra förmedlare som handlar för någon annans räkning i dennes namn, om tjänsten avser sådana leveranser eller tillhanda- hållanden som anges i någon av
Flygbensin och flygfotogen
76 § Från skatteplikt undantas leverans av flygbensin och flygfotogen.
Varor för konsumtion ombord
77 § Från skatteplikt undantas leverans av varor ombord på fartyg eller luftfartyg, om leveransen görs för konsumtion ombord under en sådan persontransport inom EU som avses i 6 kap. 18 §.
Undantag som likställs med export
Leverans av motorfordon till utländska beskickningar m.fl.
78 § Från skatteplikt undantas leverans av motorfordon, om förvärvaren är någon som har rätt till återbetalning av ingående skatt
1. enligt 14 kap. 60 eller 64 §, eller
73
Prop. 2022/23:46 2. enligt 14 kap. 61 eller 63 §, om fordonet är avsett för förvärvarens personliga bruk.
Undantaget gäller bara om förvärvaren lämnar över ett intyg till leverantören som visar att förutsättningarna i första stycket är uppfyllda.
79 § Om ett motorfordon har förvärvats genom en leverans som undan- tagits från skatteplikt men sedan överlåtits tidigare än två år efter förvärvet, ska överlåtaren till staten betala ett belopp som motsvarar den mervärdes- skatt som överlåtaren skulle ha fått betala om denne hade varit betalnings- skyldig för mervärdesskatt för sin överlåtelse. Beloppet ska dock inte överstiga den mervärdesskatt som skulle ha betalats vid överlåtarens förvärv om 78 § inte hade tillämpats.
Första stycket gäller inte om annat följer av 82 §.
80 § Om det inte betalas någon ersättning vid överlåtelsen av motorfordonet eller om ersättningen väsentligen understiger marknads- värdet, ska det belopp som avses i 79 § första stycket beräknas med utgångspunkt från marknadsvärdet.
81 § Bestämmelserna i 79 och 80 §§ gäller även om motorfordonet för- värvats genom ett unionsinternt förvärv som undantagits från skatteplikt eller inte varit föremål för mervärdesskatt.
82 § Skyldighet att betala ett belopp till staten enligt 79 § gäller inte, om
1.fordonet överlåts på grund av att ägaren avlidit, eller
2.den som fordonet överlåts till kan förvärva motorfordon genom en leverans som undantas från skatteplikt enligt 78 §.
Detsamma gäller vid överlåtelse av ett fordon på grund av att ägaren fått förflyttning från Sverige, om fordonet innehafts av ägaren minst sex månader.
Om en överlåtelse sker enligt första stycket 2, ska den som förvärvar fordonet anses ha förvärvat detta genom en leverans som undantas från skatteplikt enligt 78 §.
83 § Vid beräkning av det belopp som ska betalas till staten gäller 8 kap. om beskattningsunderlag och 9 kap. om skattesats. Beloppet betalas genom insättning på ett särskilt konto. Betalningen ska göras senast 35 dagar efter överlåtelsen av motorfordonet.
Leverans av varor till beskickningar, konsulat, EU,
84 § Från skatteplikt undantas leverans av varor som sänds eller trans- porteras av säljaren eller förvärvaren eller för någonderas räkning från Sverige till ett annat
Undantag från skatteplikt enligt första stycket gäller bara i den omfatt- ning som frihet från mervärdesskatt medges en motsvarande leverans i det
85 § Leverans av varor undantas från skatteplikt enligt 84 § om förvärv-
aren är en
74
1.beskickning eller ett konsulat i ett annat
2.medlem av den diplomatiska personalen vid en sådan beskickning eller ett sådant konsulat.
86 § Leverans av varor undantas från skatteplikt enligt 84 § om för- värvaren är ett kontor eller anläggning som finns i ett annat
1.Europeiska unionen,
2.Europeiska atomenergigemenskapen,
3.Europeiska centralbanken,
4.Europeiska investeringsbanken, eller
5.ett organ som har inrättats av unionen eller atomenergigemenskapen och för vilket protokollet (nr 7) om Europeiska unionens immunitet och privilegier gäller.
Undantag från skatteplikt enligt första stycket gäller bara i den om- fattning skattefriheten inte leder till att konkurrensen snedvrids.
87 § Leverans av varor undantas från skatteplikt enligt 84 § om förvärv- aren är
1.ett kontor eller anläggning som finns i ett annat
2.en medlemsstats ombud vid en sådan organisation,
3.en person med tjänst hos en sådan organisation, eller
4.en person med uppdrag hos en sådan organisation.
88 § Från skatteplikt undantas leverans av varor till Europeiska kommissionen eller en byrå eller ett organ som har inrättats enligt unionsrätten, om
1.varorna sänds eller transporteras från Sverige till ett annat
2.Europeiska kommissionen, byrån eller organet förvärvar varorna för att utföra uppgifter som har tilldelats enligt unionsrätten i syfte att hantera
3.Europeiska kommissionen, byrån eller organet inte säljer de förvärvade varorna vidare, vare sig direkt eller vid en senare tidpunkt.
Om villkoren för undantaget i första stycket upphör att vara uppfyllda ska Europeiska kommissionen, byrån eller organet som har förvärvat varorna underrätta Skatteverket. Leveransen av varorna till Europeiska kommissionen, byrån eller organet ska då vara föremål för mervärdesskatt enligt de förutsättningar som gällde vid den tidpunkt då villkoren upphörde att vara uppfyllda.
Tjänster som tillhandahålls EU,
89 § Från skatteplikt undantas tillhandahållande av tjänster till ett kontor eller anläggning som finns i ett annat
1.Europeiska unionen eller ett sådant
2.en sådan internationell organisation som avses i 87 §.
Undantag från skatteplikt enligt första stycket 1 gäller bara i den omfattning skattefriheten inte leder till att konkurrensen snedvrids.
Prop. 2022/23:46
75
Prop. 2022/23:46
76
90 § Från skatteplikt undantas tillhandahållande av tjänster till en person som i en sådan internationell organisation som avses i 87 §
1.är en medlemsstats ombud,
2.har en tjänst, eller
3.har uppdrag.
91 § Undantagen från skatteplikt enligt 89 och 90 §§ gäller bara i den omfattning som frihet från mervärdesskatt medges ett motsvarande tillhandahållande i det
Undantag för väpnade styrkor som tillhör ett annat
92 § Från skatteplikt undantas leverans av varor och tillhandahållande av tjänster som har ett annat
1.leveransen eller tillhandahållandet är till för väpnade styrkor som tillhör något annat
2.varorna eller tjänsterna ska användas av dessa styrkor eller av den civilpersonal som följer med dem, eller användas för försörjning av deras mässar eller marketenterier, och
3.styrkorna deltar i en försvarsinsats för att genomföra en unionsverksamhet inom ramen för den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken.
Undantag från skatteplikt enligt första stycket gäller bara i den omfattning som frihet från mervärdesskatt medges i destinationslandet för motsvarande leverans av varor eller tillhandahållande av tjänster.
Undantag för väpnade styrkor som tillhör part i Nato
93 § Från skatteplikt undantas leverans av varor och tillhandahållande av tjänster som har ett annat
1.leveransen eller tillhandahållandet är till för väpnade styrkor till- hörande någon annan stat som är part i Nato än destinationslandet,
2.varorna eller tjänsterna ska användas av dessa styrkor eller av den civilpersonal som följer med dem, eller användas för försörjning av deras mässar eller marketenterier, och
3.styrkorna deltar i de gemensamma försvarsansträngningarna. Undantag från skatteplikt enligt första stycket gäller bara i den omfatt-
ning som frihet från mervärdesskatt medges i destinationslandet för mot- svarande leverans av varor eller tillhandahållande av tjänster.
Undantag för vissa väpnade styrkor stationerade på Cypern
94 § Från skatteplikt undantas leverans av varor och tillhandahållande av tjänster till Förenade kungariket Storbritannien och Nordirlands väpnade styrkor stationerade på ön Cypern i enlighet med Fördraget om upprättandet av Republiken Cypern av den 16 augusti 1960, om
1.leveransen eller tillhandahållandet är till för dessa styrkor, och
2.varorna eller tjänsterna ska användas av dessa styrkor eller av den civilpersonal som följer med dem, eller användas för försörjning av deras mässar eller marketenterier.
Undantag från skatteplikt enligt första stycket gäller bara i den omfatt- ning som frihet från mervärdesskatt medges i Cypern för motsvarande leverans av varor eller tillhandahållande av tjänster.
Undantag för förmedlingstjänster som avser vissa undantagna |
Prop. 2022/23:46 |
transaktioner eller transaktioner gjorda utanför EU |
|
95 § Från skatteplikt undantas tillhandahållande av tjänster, om
1.tillhandahållandet görs av förmedlare som handlar för någon annans räkning i dennes namn, och
2.tjänsten avser sådana leveranser av varor eller tillhandahållanden av tjänster som
a) är undantagna från skatteplikt enligt någon av
b) anses gjorda utanför EU.
Undantag för exportbutiker
96 § Från skatteplikt undantas leverans av varor, om
1.leveransen avser obeskattade unionsvaror av de slag som avses i 4 § andra stycket lagen (1999:445) om exportbutiker och varorna är avsedda för försäljning i en sådan butik, eller
2.det är fråga om en sådan försäljning som avses i 4 § första stycket lagen om exportbutiker.
Undantag från skatteplikt vid leverans till beskattningsbara personer som använder ett elektroniskt gränssnitt
97 § Från skatteplikt undantas leverans av en vara till en beskattningsbar person som anses ha förvärvat och levererat varan i enlighet med 5 kap. 6 §.
11 kap. Varor i vissa lager
Innehåll
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om
–vad som avses med skatteupplag (2 §),
–varor i skatteupplag (3 §),
–undantag från skatteplikt (4 och 5 §§),
–när mervärdesskatt ska tas ut (6 §),
–vem som är betalningsskyldig (7 §),
–vad mervärdesskatten ska motsvara (8 §),
–ingående skatt (9 §), och
–godkännande av upplagshavare och skatteupplag (10 och 11 §§).
Vad som avses med skatteupplag
2 § Med skatteupplag avses
1.för sådana varor i 3 § som utgör energiprodukter enligt 1 kap. 3 § lagen (1994:1776) om skatt på energi och omfattas av de förfaranderegler som anges i 3 a § i samma kapitel, sådana godkända skatteupplag som bedrivs av en upplagshavare som godkänts enligt 4 kap. 1 § i den lagen,
2.för etylalkohol, sådana godkända skatteupplag som bedrivs av en upplagshavare som godkänts enligt 3 kap. 2 § lagen (2022:156) om alkoholskatt, och
77
Prop. 2022/23:46 3. för övriga varor som anges i 3 §, sådana godkända skatteupplag som bedrivs av en upplagshavare som godkänts enligt 10 §.
Varor i skatteupplag
3 § I 2 § och 4 § 1 och 4 avses varor som kan hänföras till följande nummer i Kombinerade nomenklaturen
1.tenn
2.koppar
3.zink
4.nickel
5.aluminium
6.bly
7.indium
8.spannmål
9.oljeväxter och oljehaltiga frukter
10.spannmål och utsäde, inklusive sojabönor
11.kaffe, inte rostat
12.te
13.kakaobönor, hela eller sönderslagna, råa eller rostade (KN- nummer 1801),
14.råsocker
15.gummi, i ursprungliga former eller som plattor, ark eller remsor
16.ull
17.kemikalier i bulk (kapitel 28 och 29),
18.mineraloljor, inklusive hydrerade vegetabiliska och animaliska oljor
och fetter, naturgas, biogas, propan och butan; också inklusive råpetroleumoljor
19.silver
20.platina; palladium, rhodium
21.potatis
22.vegetabiliska oljor och fetter och deras fraktioner, oavsett om de är raffinerade eller inte, dock inte kemiskt modifierade
23.virke
24.etylalkohol, E85 och ED95
25.fettsyrametylestrar
26.råtallolja
27.tillsatser i motorbränsle
3811 19 00 eller 3811 90 00).
78
Undantag från skatteplikt
4 § Från skatteplikt undantas
1.leverans, unionsinternt förvärv och import av varor som anges i 3 §, om de är avsedda att placeras i skatteupplag inom landet,
2.tillhandahållande av tjänster som avser en sådan leverans av varor eller ett sådant unionsinternt förvärv av varor som anges i 1,
3.leverans av
4.leverans av varor som anges i 3 § och tillhandahållande av tjänster, om leveransen eller tillhandahållandet görs i ett skatteupplag inom landet under den tid varorna är placerade i skatteupplaget.
5 § Undantaget gäller bara om leveransen, det unionsinterna förvärvet eller importen av varor inte syftar till slutlig användning eller konsumtion.
När mervärdesskatt ska tas ut
6 § När en vara upphör att vara placerad på sådant sätt som avses i 4 § ska mervärdesskatt tas ut. Om den beskattningsgrundande händelsen för import enligt 7 kap. 13 § inträffar samtidigt, ska bara skatt enligt den här paragrafen tas ut.
Vem som är betalningsskyldig
7 § Den som är ansvarig för att en vara upphör att vara placerad på sådant sätt som avses i 4 § är skyldig att betala den mervärdesskatt som anges i 6 § till staten.
Vad mervärdesskatten ska motsvara
8 § Den mervärdesskatt som avses i 6 § ska, i de fall varan inte har levererats under den tid den varit placerad på sådant sätt som avses i 4 §, motsvara den skatt som skulle ha beräknats för den leverans, det unions- interna förvärv eller den import av varor som undantagits enligt 4 §, med tillägg av den skatt som skulle ha beräknats för sådant tillhandahållande av tjänster som undantagits enligt 4 §.
I de fall varan har levererats under den tid den varit placerad på sådant sätt som avses i 4 §, ska den mervärdesskatt som avses i 6 § i stället motsvara den skatt som skulle ha beräknats för den sista av dessa leveranser, med tillägg för den skatt som skulle ha beräknats för sådant tillhandahållande av tjänster som undantagits enligt 4 § och som utförts efter den sista leveransen.
Ingående skatt
9 § När mervärdesskatt ska tas ut enligt 6 §, utgörs ingående skatt för den som är betalningsskyldig för mervärdesskatten enligt 7 § av beloppet av den mervärdesskatt som denne ska betala eller har betalat.
Prop. 2022/23:46
79
Prop. 2022/23:46
80
Godkännande av upplagshavare och skatteupplag
10 § Som upplagshavare får den godkännas som med hänsyn till sina ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt är lämplig som upplagshavare och som i egenskap av beskattningsbar person i större omfattning lagrar sådana varor som avses i 2 § 3.
Upplagshavarens lagring av varor ska äga rum i godkänt skatteupplag.
11 § Frågor om godkännande av upplagshavare och av skatteupplag prövas av Skatteverket efter särskild ansökan.
Godkännande av upplagshavare eller av skatteupplag får återkallas av Skatteverket, om förutsättningarna för godkännande inte längre finns.
12 kap. Frivillig beskattning för fastighetsupplåtelser
Innehåll
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om frivillig beskattning för fastig- hetsuthyrning eller bostadsrättsupplåtelse som annars skulle vara undan- tagen från skatteplikt enligt 10 kap. 35 §. Bestämmelserna avser
–vad som avses med ingående skatt (2 §),
–vad som avses med fastighet och fastighetsägare (3 och 4 §§),
–förutsättningar för frivillig beskattning
–när frivillig beskattning börjar gälla (14 §),
–frivillig beskattning vid överlåtelse (15 §),
–när den frivilliga beskattningen upphör
–anmälningsskyldighet (20 och 21 §§),
–avdrag för ingående skatt
–utfärdande av handling vid överlåtelse av fastighet (26 §), och
–justering av avdrag för ingående skatt
Vad som avses med ingående skatt
2 § Med ingående skatt avses detsamma som i 13 kap. 4 och 5 §§. Ingående skatt utgörs också av skatt enligt denna lag som hänför sig till en tidigare ägares förvärv enligt 22 § andra stycket.
Vad som avses med fastighet och fastighetsägare
3 § Det som sägs i
4 § Det som sägs i
Förutsättningar för frivillig beskattning
Uthyrningar och upplåtelser som får omfattas av frivillig beskattning
5 § Om en fastighetsägare, ett konkursbo eller en mervärdesskattegrupp för stadigvarande användning i en verksamhet där transaktionerna medför
avdragsrätt eller rätt till återbetalning enligt 14 kap.
6 § En uthyrning som avses i 5 § till staten, en kommun, ett kom- munalförbund eller ett samordningsförbund som avses i 4 § lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser, får omfattas av frivillig beskattning även om uthyrningen sker för stadig- varande användning i en verksamhet där transaktionerna inte medför avdragsrätt eller rätt till återbetalning enligt 14 kap.
Första stycket gäller dock inte om kommunen, kommunalförbundet eller samordningsförbundet vidareuthyr fastigheten för användning i en verksamhet som bedrivs av någon annan än staten, en kommun, ett kommunalförbund eller ett samordningsförbund och där transaktionerna inte medför avdragsrätt eller rätt till återbetalning enligt 14 kap.
7 § Det som sägs om uthyrning i 5 och 6 §§ gäller även vid
1.upplåtelse av bostadsrätt,
2.uthyrning i andra och tredje hand, och
3.bostadsrättshavares upplåtelse av nyttjanderätt till fastighet som inne- has med bostadsrätt.
Frivillig beskattning genom mervärdesskatt i fakturan
8 § En fastighetsägare, en hyresgäst, en bostadsrättshavare, ett konkurs- bo eller en mervärdesskattegrupp som väljer frivillig beskattning genom att ange mervärdesskatt i en faktura för sådan fastighetsuthyrning eller bostadsrättsupplåtelse som avses i
Första stycket gäller även om fakturan har utfärdats i uthyrarens eller upplåtarens namn och för dennes räkning av förvärvaren eller av en tredje person.
9 § Om den fastighet, hyresrätt eller bostadsrätt som ska omfattas av den frivilliga beskattningen ägs eller innehas av en beskattningsbar person som ingår i en mervärdesskattegrupp, blir gruppen skyldig att betala mervärdesskatt om fakturan har utfärdats av den som äger fastigheten eller, i fråga om en hyresrätt eller bostadsrätt, av den som innehar hyresrätten eller bostadsrätten.
Första stycket gäller även om fakturan har utfärdats i den beskattnings- bara personens namn och för dennes räkning av förvärvaren eller av en tredje person.
10 § Frivillig beskattning enligt 8 § för uthyrning eller annan upplåtelse till någon som har rätt till återbetalning av ingående skatt enligt 14 kap. 60, 64 eller 65 § gäller bara om upplåtaren har ett intyg om att upplåtelsen sker till någon som har rätt till sådan återbetalning.
Prop. 2022/23:46
81
Prop. 2022/23:46 |
11 § En faktura som avses i 8 § ska ha utfärdats senast sex månader från |
|
den första dagen i den uthyrningsperiod eller upplåtelseperiod som |
|
fakturan avser. |
|
En fastighetsuthyrning eller bostadsrättsupplåtelse ska inte anses ha om- |
|
fattats av frivillig beskattning enligt 8 § om hela skattebeloppet sätts ned |
|
genom en handling eller ett meddelande som avses i 17 kap. 22 §. Det |
|
gäller dock bara om handlingen eller meddelandet utfärdas senast fyra |
|
månader från den dag då fakturan utfärdades. |
|
Frivillig beskattning genom beslut av Skatteverket |
|
12 § När en byggnad eller annan anläggning som utgör fastighet uppförs |
|
eller genomgår omfattande till- eller ombyggnad i syfte att anläggningen |
|
helt eller delvis ska kunna hyras ut eller upplåtas enligt 5 eller 6 §, får en |
|
fastighetsägare, ett konkursbo eller en mervärdesskattegrupp ansöka om |
|
frivillig beskattning. Om Skatteverket beslutar om frivillig beskattning, |
|
blir sökanden skyldig att betala mervärdesskatt till staten för uthyrningen |
|
eller upplåtelsen. |
|
Om den fastighet som ska omfattas av den frivilliga beskattningen ägs |
|
av en beskattningsbar person som ingår i en mervärdesskattegrupp, ska |
|
ansökan göras av en sådan grupphuvudman som avses i 4 kap. 11 § med |
|
samtycke av den beskattningsbara personen. |
13 § Skatteverket ska besluta om frivillig beskattning enligt 12 § bara om
1.det finns särskilda skäl,
2.den sökande har för avsikt att använda fastigheten för sådan uthyrning eller upplåtelse som avses i 5 eller 6 §, och
3.det är lämpligt med hänsyn till den sökandes personliga eller ekono- miska förhållanden och omständigheterna i övrigt.
När frivillig beskattning börjar gälla
14 § Frivillig beskattning enligt 8 § gäller från och med den första dagen i den uthyrningsperiod eller upplåtelseperiod som fakturan avser, dock tidigast den dag då hyresgästen eller bostadsrättshavaren enligt avtal tillträder den del av fastigheten som uthyrningen eller upplåtelsen avser.
Frivillig beskattning till följd av beslut enligt 12 § gäller från och med den dag då ansökan kommer in till Skatteverket eller den senare dag som sökanden angett.
Frivillig beskattning vid överlåtelse
15 § En fastighetsägare som överlåter en fastighet och som efter försälj- ningen fortsätter att hyra ut eller upplåta fastigheten, ska vara skyldig att betala mervärdesskatt till staten enligt detta kapitel för uthyrningen eller upplåtelsen till dess den nya ägaren tillträder fastigheten.
Från och med tillträdesdagen övergår den frivilliga beskattningen till den nya ägaren som då inträder i den tidigare ägarens ställe när det gäller rättigheter och skyldigheter enligt denna lag.
82
När den frivilliga beskattningen upphör
16 § Den frivilliga beskattningen upphör
1.när fastighetsägaren övergår till att använda fastigheten för annat ändamål än för uthyrning eller annan upplåtelse som avses i
2.när fastigheten inte längre kan hyras ut eller på annat sätt upplåtas på grund av brand eller av annan orsak som fastighetsägaren inte råder över eller på grund av rivning.
17 § Skatteverket får besluta att frivillig beskattning till följd av beslut enligt 12 § ska upphöra, om det inte längre finns förutsättningar för en sådan beskattning. Ett sådant beslut får endast fattas innan uthyrning eller annan upplåtelse påbörjats.
18 § I de fall en fastighet överlåts, ska Skatteverket besluta att frivillig beskattning för uthyrning eller annan upplåtelse ska upphöra vid tillträdet, om den tidigare och den nya ägaren gemensamt ansöker om detta före tillträdesdagen.
Första stycket gäller dock bara om
1.frivillig beskattning beslutats enligt 12 §, och
2.överlåtelsen sker innan uthyrning eller upplåtelse som avses i 5 eller 6 § har påbörjats.
19 § Om en fastighet överlåts i andra fall än som avses i 18 § upphör den frivilliga beskattningen vid tillträdet, om den tidigare och den nya ägaren före tillträdesdagen ingått ett skriftligt avtal om att den frivilliga beskatt- ningen inte ska övergå.
Anmälningsskyldighet
20 § Om en fastighet som omfattas av frivillig beskattning enligt 12 § överlåts innan uthyrning eller upplåtelse som avses i 5 eller 6 § har påbörjats, ska överlåtelsen anmälas till Skatteverket av både den tidigare och den nya ägaren.
21 § Om frivillig beskattning som beslutats enligt 12 § upphör i enlighet med 16 § innan uthyrning eller upplåtelse som avses i 5 eller 6 § har påbörjats, är fastighetsägaren skyldig att anmäla det förhållande som medför att beskattningen upphör till Skatteverket.
Avdrag för ingående skatt
22 § En fastighetsägare har rätt att göra avdrag för ingående skatt enligt bestämmelserna i 13 kap.
Fastighetsägaren får göra avdrag i stället för att korrigera den ingående skatten genom justering av avdrag, om
1.frivillig beskattning enligt 8 § har börjat gälla inom tre år från utgången av det kalenderår då fastighetsägaren eller en tidigare ägare har utfört eller låtit utföra
2.vid frivillig beskattning till följd av beslut enligt 12 §, en uthyrning eller annan upplåtelse som avses i 5 eller 6 § har påbörjats inom tre år från
Prop. 2022/23:46
83
Prop. 2022/23:46 utgången av det kalenderår då fastighetsägaren eller en tidigare ägare har utfört eller låtit utföra
23 § Om fastighetsägaren har utfört eller låtit utföra
24 § Om en tidigare ägare av fastigheten har utfört eller låtit utföra
1.den nya ägaren inte har avdragsrätt enligt 13 kap. 8 § 4,
2.den tidigare ägaren inte varit skyldig att betala mervärdesskatt enligt 8 eller 12 §, och
3.varken den tidigare eller den nya ägaren tagit den del av fastigheten som omfattas av
25 § Avdrag enligt 22 § andra stycket får göras för den ingående skatt som hänför sig till byggarbetena och som motsvarar den upplåtelse som omfattas av frivillig beskattning. Avdrag får dock inte göras för ingående skatt som det gjorts avdrag för efter beslut enligt 12 §.
Utfärdande av handling vid överlåtelse av fastighet
26 § Vid förvärv av en fastighet ska avdragsrätten för ingående skatt hänförlig till en tidigare ägares
Handlingen ska innehålla uppgift om
1.den ingående skatt som hänför sig till
2.överlåtarens och förvärvarens namn och adress eller någon annan uppgift genom vilken de kan identifieras,
3.överlåtarens registreringsnummer för mervärdesskatt eller, om denne inte är registrerad, person- eller organisationsnummer eller en likvärdig uppgift,
4.transaktionens art, och
5.övrigt som kan ha betydelse för bedömningen av beskattningen och förvärvarens avdragsrätt.
Överlåtaren är skyldig att utfärda en sådan handling som avses i första stycket om förvärvaren begär det.
Justering av avdrag för ingående skatt
27 § Avdrag för ingående skatt som hänför sig till fastighet som är eller har varit föremål för uthyrning eller annan upplåtelse som omfattas eller har omfattats av frivillig beskattning, ska justeras enligt vad som före- skrivs i
28 § Avdrag för ingående skatt ska justeras när frivillig beskattning upp- hör enligt
84
1. den frivilliga beskattningen upphör enligt 16 § 2, eller
2. fastighetsägaren övergår till att använda fastigheten i en annan verk- Prop. 2022/23:46 samhet där transaktionerna medför avdragsrätt.
29 § Om frivillig beskattning som beslutats enligt 12 § upphör innan någon uthyrning eller annan upplåtelse som avses i 5 eller 6 § kommit till stånd, ska avdrag för ingående skatt justeras vid ett enda tillfälle och avse återstoden av justeringsperioden. Dessutom ska ingående skatt som hänför sig till tiden mellan beslutet om frivillig beskattning och dennas upp- hörande, betalas in till staten. På justerings- och skattebelopp ska kostnads- ränta betalas. Räntan ska motsvara den fastställda basräntan enligt 65 kap. 3 § skatteförfarandelagen (2011:1244) och löpa från och med dagen för återbetalning av den ingående skatten till fastighetsägaren.
När en fastighetsägare har avdragsrätt enligt 22 § andra stycket beräknas justeringsperioden från ingången av det beskattningsår då avdragsrätten inträtt.
30 § Bestämmelserna i 15 kap.
Om den frivilliga beskattningen upphör enligt 18 eller 19 § är den tidigare ägaren skyldig att justera avdrag för ingående skatt, om inte den nya ägaren övertar rättighet och skyldighet att justera avdrag enligt 15 kap.
31 § Om frivillig beskattning upphör på grund av åtgärder som vidtagits av en hyresgäst eller en bostadsrättshavare är såväl denne som fastighets- ägaren skyldig att justera avdrag för ingående skatt. Skyldigheten omfattar den ingående skatt som var och en av dem dragit av och som hänför sig till den del av fastigheten som omfattas av hyres- eller bostadsrätten.
13 kap. Avdrag för ingående skatt
Innehåll
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om
–vad som avses med ingående skatt (4 och 5 §§),
–avdragsrättens omfattning
–begränsningar och preciseringar av avdragsrätten
–uppdelning av den ingående skatten (29 och 30 §§), och
–att avdrag ska styrkas
Bestämmelser om avdrag i andra kapitel
2 § Bestämmelser om avdrag för ingående skatt finns även i de särskilda ordningarna för
–beskattningsbara personer med liten årsomsättning i 18 kap.,
–resebyråer i 19 kap.,
–begagnade varor, konstverk, samlarföremål och antikviteter i 20 kap.,
–investeringsguld i 21 kap., och
–distansförsäljning av varor och vissa tillhandahållanden av tjänster i
22 kap. |
85 |
Prop. 2022/23:46 3 § Särskilda bestämmelser om vad som avses med ingående skatt, om avdrag och om justering av avdrag för ingående skatt finns i
–11 kap. om undantag avseende varor i vissa lager,
–12 kap. om frivillig beskattning för vissa fastighetsupplåtelser, och
–15 kap. om justering av avdrag för ingående skatt hänförlig till in- vesteringsvaror.
Vad som avses med ingående skatt
4 § Ingående skatt utgörs av beloppet av den mervärdesskatt enligt denna lag som har betalats eller ska betalas och som hänför sig till
1.ersättning för varor som har levererats eller kommer att levereras av en beskattningsbar person, om den beskattningsgrundande händelsen för leveransen har inträffat,
2.ersättning för tjänster som har tillhandahållits eller kommer att till- handahållas av en beskattningsbar person, om den beskattningsgrundande händelsen för tillhandahållandet har inträffat,
3.ersättning för unionsinterna förvärv av varor,
4.sådana överföringar som likställs med unionsinterna förvärv av varor mot ersättning enligt 5 kap.
5.import av varor.
5 § Ingående skatt utgörs också av beloppet av den mervärdesskatt enligt denna lag som har betalats eller ska betalas och som hänför sig till
1.förvärv som avses i 8 § 4, och
2.uttag av tjänster i byggnadsrörelse som avses i 8 § 5.
Avdragsrättens omfattning
Huvudregel
6 § I den utsträckning en beskattningsbar person använder varorna och tjänsterna för sina beskattade transaktioner inom landet får denne, från den mervärdesskatt som ska betalas, dra av ingående skatt som hänför sig till
1.leverans av varor eller tillhandahållande av tjänster till den beskatt- ningsbara personen,
2.sådana unionsinterna förvärv av varor som görs av den beskattnings- bara personen,
3.sådana överföringar som enligt 5 kap.
4.import av varor.
Avdragsrätt vid en tillfällig unionsintern leverans av ett nytt transportmedel
7 § Den som är en beskattningsbar person bara på grund av en tillfällig leverans av ett nytt transportmedel enligt 4 kap. 3 § har rätt till avdrag för ingående skatt om leveransen är undantagen från skatteplikt enligt 10 kap.
42§. Avdragsrätten avser den mervärdesskatt som ingår i säljarens inköps- pris eller som denne har betalat vid importen eller det unionsinterna förvärvet av transportmedlet. Avdragsrätten är dock begränsad till högst
86
det skattebelopp säljaren skulle vara skyldig att betala om leveransen inte Prop. 2022/23:46 hade varit undantagen från skatteplikt.
Avdrag enligt första stycket får göras först sedan transportmedlet har levererats.
Avdragsrätt i särskilda fall
8 § I den utsträckning den beskattningsbara personen använder varorna och tjänsterna för sina beskattade transaktioner inom landet får avdrag också göras enligt följande uppställning.
Om den beskattnings- |
får avdrag göras för |
under förutsättning |
|||||||
bara personen |
|
|
|
|
|
att |
|
|
|
1. övertar |
en |
den |
ingående |
skatt |
den |
tidigare |
ägaren |
||
verksamhet från |
en |
som hänför sig till |
inte |
har gjort avdrag |
|||||
annan beskattningsbar |
– leveranser |
av |
men |
den |
ingående |
||||
person, |
|
varor |
och |
tillhanda- |
skatten skulle ha varit |
||||
|
|
hållanden av tjänster |
avdragsgill om |
denne |
|||||
|
|
till |
den |
tidigare |
hade |
fortsatt |
att |
driva |
|
|
|
ägaren för |
rörelsens |
rörelsen, |
|
|
|||
|
|
behov, och |
|
|
|
|
|
|
|
–unionsinterna förvärv av varor och import som gjorts av den tidigare ägaren för rörelsens behov,
2.är delägare i en den ingående skatt den fastighet som
samfällighet för vatten- |
som |
motsvarar |
den |
ingår i samfälligheten |
|
reglering, väghållning |
beskattningsbara |
|
används för den be- |
||
eller liknande ändamål, |
personens |
andel i |
skattningsbara person- |
||
|
samfälligheten |
och |
ens transaktioner som |
||
|
som hänför sig till |
medför avdragsrätt, |
|||
|
– leveranser |
av |
|
||
|
varor |
och |
tillhanda- |
|
|
|
hållanden av tjänster |
|
|||
|
till |
samfälligheten, |
|
||
|
och |
|
|
|
|
–unionsinterna förvärv av varor och import som gjorts av samfälligheten,
3. har fått |
en |
vara |
den |
skatt |
som |
leverantören |
inte |
är |
|
||
levererad till sig och då |
Tullverket tagit ut, |
betalningsskyldig |
|
|
|||||||
har |
betalat |
skatt |
vid |
|
|
|
enligt denna |
lag |
för |
|
|
importen av varan utan |
|
|
|
annat än importen och |
|
||||||
att |
ha |
betalnings- |
|
|
|
den ingående skatten |
|
||||
skyldighet för |
import- |
|
|
|
skulle ha varit avdrags- |
|
|||||
en eller har betalat er- |
|
|
|
gill om den beskatt- |
|
||||||
sättning för denna skatt |
|
|
|
ningsbara |
personen |
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
själv hade varit betal- |
87 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Prop. 2022/23:46 till den som haft sådan betalningsskyldighet,
4. förvärvar |
en |
fastighet, en |
hyresrätt |
eller en bostadsrätt till en lägenhet,
den utgående skatt som säljaren har redovisat eller ska redovisa för uttagen,
ningsskyldig för im- porten,
fastigheten eller läg- enheten i säljarens byggnadsrörelse har tillförts tjänster som uttagsbeskattas med stöd av 5 kap. 32 §, utan att fastigheten eller lägenheten där- efter har tagits i bruk av säljaren,
5. i sin byggnads- |
den |
utgående |
skatt |
fastigheten eller |
läg- |
|
rörelse tillfört en egen |
som |
fastighetsägar- |
enheten därefter |
tas i |
||
fastighet eller en läg- |
en, hyresgästen eller |
bruk av den beskatt- |
||||
enhet som innehas med |
bostadsrättshavaren |
ningsbara personen för |
||||
hyresrätt eller bostads- |
har |
redovisat |
eller |
transaktioner |
som |
|
rätt sådana tjänster som |
ska redovisa för ut- |
medför avdragsrätt. |
||||
uttagsbeskattas |
med |
tagen, |
|
|
|
|
stöd av 5 kap. 32 §,
Första stycket 1 gäller även om den tidigare ägaren har använt varorna och tjänsterna för sina beskattade transaktioner inom landet.
Avdragsrätt för transaktioner i ekonomisk verksamhet utanför landet
9 § En beskattningsbar person får göra avdrag för ingående skatt som är hänförlig till sådana transaktioner som avses i 6 och 8 §§, i den ut- sträckning den beskattningsbara personen använder varorna och tjänsterna för sina transaktioner utanför landet som
1.utförs i en sådan ekonomisk verksamhet som avses i 4 kap. 2 §, och
2.skulle ha medfört rätt till avdrag för ingående skatt om de hade gjorts inom landet.
Avdragsrätt för transaktioner som är undantagna från skatteplikt
10 § En beskattningsbar person får göra avdrag för ingående skatt som är hänförlig till sådana transaktioner som avses i 6 och 8 §§, i den utsträckning den beskattningsbara personen använder varorna och tjänst- erna för sina transaktioner inom landet som är undantagna från skatteplikt i enlighet med någon av följande bestämmelser i 10 kap.:
–13 § om läkemedel,
–26 § första stycket 2 om framställning och distribution av periodiska publikationer,
–34 § 4 om leverans av guld till Sveriges riksbank,
–42 eller 46 § om unionsinterna leveranser av varor,
–52 § om transporttjänster – Azorerna och Madeira,
–63 § om tjänster som ingår i beskattningsunderlaget för import,
–64, 65, 66 eller 67 § om export,
–68 § om tjänster i samband med export eller import av varor,
88
–69 eller 70 § om leverans av fartyg eller luftfartyg och utrustning till dessa,
–71 eller 72 § om varor för förbrukning och försäljning ombord på fartyg och luftfartyg,
–73 § om varor för förbrukning och försäljning ombord på krigsfartyg,
–74 § om tjänster som avser fartyg eller luftfartyg,
–75 § om tjänster av mäklare och andra förmedlare,
–76 eller 77 § om vissa leveranser av varor avseende fartyg och luft- fartyg,
–78 § om leverans av motorfordon till utländska beskickningar m.fl.,
–84 § om leverans av varor till beskickningar, konsulat,
–88 § om leverans av varor till Europeiska kommissionen,
–89, 90 eller 91 § om tjänster som tillhandahålls EU,
–92 § om väpnade styrkor som tillhör ett annat
–93 § om väpnade styrkor som tillhör part i Nato,
–94 § om vissa väpnade styrkor stationerade på Cypern,
–95 § om förmedlingstjänster som avser vissa undantagna transaktioner eller transaktioner gjorda utanför EU,
–96 § om exportbutiker, eller
–97 § om leveranser vid användning av ett elektroniskt gränssnitt. Första stycket gäller även sådana transaktioner som är undantagna från
skatteplikt i enlighet med 11 kap. 4 och 5 §§ om varor i vissa lager.
11 § En beskattningsbar person får göra avdrag för ingående skatt som är hänförlig till sådana transaktioner som avses i 6 och 8 §§, i den utsträckning den beskattningsbara personen använder varorna och tjänst- erna för sina transaktioner som är undantagna från skatteplikt i enlighet med någon av följande bestämmelser i 10 kap.:
–32 § om tjänster inom försäkringsområdet,
–33 § om tjänster inom det finansiella området, utom i fråga om sådan fondförvaltning som avses i tredje stycket 2 eller liknande verksamhet, eller
–34 § 1 om leveranser av sedlar och mynt som är lagligt betalnings- medel.
Första stycket gäller bara om
1. förvärvaren är en beskattningsbar person som i ett land utanför EU har antingen sätet för sin ekonomiska verksamhet eller ett fast etablerings- ställe till vilket tjänsten tillhandahålls eller, om sådant säte eller etable- ringsställe saknas i det landet, den beskattningsbara personen är bosatt eller stadigvarande vistas där,
2. förvärvaren inte är en beskattningsbar person och är bosatt eller stadigvarande vistas i ett land utanför EU, eller
3. transaktionerna är direkt kopplade till varor som ska exporteras till ett land utanför EU.
Prop. 2022/23:46
89
Prop. 2022/23:46
90
Beskattningsbara personer som omfattas av bestämmelserna om återbetalning har inte avdragsrätt
12 § Beskattningsbara personer som omfattas av bestämmelserna om återbetalning av ingående skatt i 14 kap.
Begränsningar och preciseringar av avdragsrätten
Fastigheter delvis använda i ekonomisk verksamhet
13 § Ingående skatt som omfattas av avdragsrätt enligt 6 § eller någon av
1.rörelsen, och
2.eget privat bruk, personalens privata bruk eller annars för andra ända- mål än den egna rörelsen.
Första stycket gäller inte
1.en stadigvarande bostad som omfattas av avdragsförbudet i 26 §, eller
2.ingående skatt som får dras av i enlighet med 27 § vid utförande av sådana tjänster för vilka uttagsbeskattning ska ske och vid jordbruks- arrende som omfattar bostad.
14 § Om den avdragsgilla delen av den ingående skatten inte kan fast- ställas, får avdragsbeloppet i stället bestämmas genom uppdelning efter skälig grund.
15 § Om användningen av fastigheten ändras, ska avdraget för den ingå- ende skatten justeras i enlighet med 15 kap.
Bestämmelserna i 5 kap. 29 och 30 §§ är inte tillämpliga vid ändrad användning av fastigheten.
Fastighetsförvaltande verksamhet
16 § Avdrag får inte göras för ingående skatt som hänför sig till kostnader vid uttag av sådana tjänster i en fastighetsförvaltande verksam- het där beskattningsunderlaget beräknats enligt 8 kap. 9 §.
Finansieringsföretag
17 § Ett finansieringsföretag som har övertagit en säljares rätt enligt ett köpeavtal får göra avdrag för den ingående skatt som hänför sig till värdet av en vara som med stöd av köpeavtalet återtas av finansieringsföretaget.
Första stycket gäller bara om finansieringsföretaget kan visa att den ingående skatten inte till någon del har varit avdragsgill för förvärvaren.
Försäljning från fartyg på vissa linjer
18 § Avdrag får inte göras för ingående skatt som hänför sig till leve- ranser, unionsinterna förvärv eller import av varor för försäljning från fartyg på linjer mellan Sverige och Norge eller Sverige och Åland.
19 § Avdragsbegränsningen gäller dock inte om leveransen, det unionsinterna förvärvet eller importen avser spritdrycker, vin, starköl, öl, tobaksvaror, parfymer, kosmetiska preparat, toalettmedel eller choklad- och konfektyrvaror.
I fråga om punktskattepliktiga varor är det dock en förutsättning för avdrag att varorna får provianteras utan punktskatt enligt
Personbilar och motorcyklar
20 § Den som förvärvar eller importerar en personbil eller en motor- cykel får inte dra av ingående skatt som hänför sig till leveransen, det unionsinterna förvärvet eller importen av fordonet.
Första stycket gäller dock inte om en beskattningsbar person förvärvar eller importerar fordonet för
1.återförsäljning,
2.uthyrning,
3.persontransporter enligt taxitrafiklagen (2012:211),
4.transporter av avlidna, eller
5.körkortsutbildning som omfattas av skatteplikt.
21 § Den som hyr en personbil eller en motorcykel får inte dra av ingående skatt som hänför sig till hyran av fordonet.
Första stycket gäller dock inte om en beskattningsbar person använder det hyrda fordonet för
1.uthyrning,
2.persontransporter enligt taxitrafiklagen (2012:211),
3.transporter av avlidna, eller
4.körkortsutbildning som omfattas av skatteplikt.
22 § En beskattningsbar person som använder en hyrd personbil eller motorcykel i en verksamhet där transaktionerna medför avdragsrätt, får dra av hälften av den ingående skatt som hänför sig till hyran, om fordonet
1.i mer än ringa omfattning används i den verksamhet där transaktionerna medför avdragsrätt, och
2.hyrs för andra ändamål än för uthyrning, persontransporter enligt taxitrafiklagen (2012:211), transporter av avlidna eller körkortsutbildning som omfattas av skatteplikt.
Första stycket gäller utan någon begränsning på grund av att fordonet bara delvis används i verksamheten.
23 § En beskattningsbar person som använder en personbil eller en motorcykel i en verksamhet där transaktionerna medför avdragsrätt, får dra av ingående skatt som hänför sig till driftskostnader, om fordonet tillhör inventarierna i verksamheten eller har hyrts för användning i denna.
Första stycket gäller utan någon begränsning på grund av att fordonet bara delvis används i verksamheten.
Representation och liknande ändamål
24 § Avdrag får inte göras för ingående skatt som hänför sig till utgifter för representation och liknande ändamål för vilka den beskattningsbara
Prop. 2022/23:46
91
Prop. 2022/23:46 personen inte har rätt att göra avdrag vid inkomstbeskattningen enligt 16 kap. 2 § inkomstskattelagen (1999:1229).
25 § Avdragsbegränsningen gäller dock inte ingående skatt som avser måltider eller liknande förtäring, om
1.utgifterna har ett sådant omedelbart samband med verksamheten som avses i 16 kap. 2 § inkomstskattelagen (1999:1229),
2.avdraget inte överstiger vad som kan anses skäligt, och
3.avdraget högst uppgår till den ingående skatten på 300 kronor per person och tillfälle.
Stadigvarande bostad
26 § Avdrag får inte göras för ingående skatt som hänför sig till stadig- varande bostad.
27 § Avdragsbegränsningen gäller dock inte ingående skatt som hänför sig till
1.leveranser av varor, tillhandahållanden av tjänster, unionsinterna förvärv av varor eller import för utförande av sådana tjänster som avses i 5 kap.
2.ett jordbruksarrende även till den del arrendet omfattar bostad.
Staten
28 § Ingående skatt är inte avdragsgill för staten.
Uppdelning av den ingående skatten
29 § Avdrag ska göras enligt andra stycket om den ingående skatten avser en beskattningsbar persons förvärv eller import som
1.bara delvis är avdragsgill,
2.görs gemensamt för flera ekonomiska verksamheter, av vilka det saknas avdragsrätt i någon, eller
3.görs för en verksamhet där det delvis saknas rätt till avdrag.
Avdrag får då endast göras för skatten på den del av ersättningen eller inköpspriset som hänför sig till den del av förvärvet eller importen som är avdragsgill respektive hänför sig till en verksamhet där transaktionerna medför avdragsrätt. Om denna del inte kan fastställas, får avdragsbeloppet i stället bestämmas genom uppdelning efter skälig grund.
Första och andra styckena gäller även ingående skatt som till viss del avser annat än den ekonomiska verksamheten.
30 § I det fall den ingående skatten avser förvärv eller import för en eko- nomisk verksamhet där det delvis saknas rätt till avdrag, får hela den ingå- ende skatten för ett visst förvärv eller en viss import ändå dras av, om
1.förvärvet eller importen till mer än 95 procent görs för de transak- tioner som medför rätt till avdrag, eller
2.skatten för förvärvet eller importen inte överstiger 1 000 kronor och ersättningen för transaktionerna som medför rätt till avdrag uppgår till mer än 95 procent av ersättningen i verksamheten.
92
Avdrag ska styrkas
31 § En beskattningsbar person har bara rätt att göra avdrag för ingående skatt om den kan styrkas.
Leverans av varor, tillhandahållande av tjänster och unionsinternt förvärv
32 § Avdraget ska styrkas genom faktura, om den ingående skatten hän- för sig till
1.leverans av varor eller tillhandahållande av tjänster, eller
2.unionsinternt förvärv av varor.
33 § Faktura för att styrka avdraget behövs dock inte, om
1.det finns särskilda skäl,
2.avdraget kan styrkas genom annan dokumentation, och
3.den ingående skatten hänför sig till unionsinterna förvärv av varor eller sådana leveranser av varor och tillhandahållanden av tjänster för vilka förvärvaren är skyldig att betala mervärdesskatten enligt 16 kap. 6 § eller någon av
34 § Om den ingående skatten hänför sig till sådana överföringar som likställs med unionsinterna förvärv av varor mot ersättning enligt 5 kap.
Import
35 § Om den ingående skatten hänför sig till import, ska avdraget styrkas genom importdokument som anger eller medger beräkning av den mer- värdesskatt som har betalats eller ska betalas.
Av importdokumentet eller av en annan handling ska det dessutom fram- gå att den beskattningsbara personen är importör eller mottagare av de importerade varorna.
Vissa förvärv av fastighet, hyresrätt eller bostadsrätt till lägenhet
36 § Om den ingående skatten hänför sig till ett sådant förvärv av en fastighet, hyresrätt eller bostadsrätt till en lägenhet som avses i 8 § 4, ska avdraget styrkas genom en av överlåtaren utfärdad handling.
Handlingen ska innehålla uppgift om
1.den mervärdesskatt som överlåtaren har redovisat eller ska redovisa för sina gjorda uttag av tjänster på fastigheten eller lägenheten,
2.överlåtarens och förvärvarens namn och adress eller någon annan uppgift genom vilken de kan identifieras,
3.överlåtarens registreringsnummer för mervärdesskatt eller, om denne inte är registrerad, person- eller organisationsnummer eller en likvärdig uppgift,
4.transaktionens art, och
5.övrigt av betydelse för bedömningen av överlåtarens skyldighet att betala mervärdesskatt och förvärvarens avdragsrätt eller rätt till återbetalning.
Överlåtaren är skyldig att utfärda en sådan handling som avses i första stycket om förvärvaren begär det.
Prop. 2022/23:46
93
Prop. 2022/23:46
94
14 kap. Återbetalning av skatt
Innehåll
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om
–återbetalning till beskattningsbara personer etablerade i andra EU- länder
–återbetalning till beskattningsbara personer som inte är etablerade inom EU
–återbetalning vid viss import (49 och 50 §§),
–återbetalning till den som är eller ska vara registrerad för mervärdes- skatt
–återbetalningsansökningar riktade till andra
–återbetalning till hjälporganisationer (59 §),
–återbetalning till utländska beskickningar m.fl.
–återbetalning till EU och vissa
–återbetalning till väpnade styrkor som tillhör ett annat
–gemensamma bestämmelser för
–att återbetalningsrätten ska styrkas (70 §),
–skattetillägg (71 §),
–omprövning i vissa fall
–indrivning och verkställighet (76 §).
Bestämmelser om återbetalning i andra kapitel
2 § Bestämmelser om återbetalning av ingående skatt finns även i
–19 kap. om en särskild ordning för resebyråer, och
–22 kap. om de särskilda ordningarna för distansförsäljning av varor och vissa tillhandahållanden av tjänster.
Återbetalning till beskattningsbara personer etablerade i andra
Vem som kan ansöka om återbetalning
3 § En beskattningsbar person som är etablerad i ett annat
14§
1.varken haft sätet för sin ekonomiska verksamhet i Sverige eller ett fast etableringsställe här från vilket affärstransaktioner genomförts eller, om säte eller fast etableringsställe saknas, inte har varit bosatt eller stadig- varande vistats i Sverige, och
2.inte har levererat några varor eller tillhandahållit några tjänster inom landet, med de undantag som följer av
4 § Den beskattningsbara personen får inom landet ha tillhandahållit transporttjänster och stödtjänster till dessa, under förutsättning att till- handahållandena är undantagna från skatteplikt i enlighet med någon av följande bestämmelser i 10 kap.:
–63 § om tjänster som ingår i beskattningsunderlaget för import,
–68 § om tjänster i samband med export eller import av varor,
–74 § om tjänster som avser fartyg eller luftfartyg,
–75 § om tjänster av mäklare och andra förmedlare,
–89 eller 90 § om tjänster som tillhandahålls EU,
–92 § om väpnade styrkor som tillhör ett annat
–93 § om väpnade styrkor som tillhör part i Nato,
–94 § om vissa väpnade styrkor stationerade på Cypern, eller
–95 § om förmedlingstjänster som avser vissa undantagna transaktioner eller transaktioner gjorda utanför EU.
Första stycket gäller även sådana transaktioner som är undantagna från skatteplikt i enlighet med 11 kap. 4 § 2, 3 eller 4 om varor i vissa lager.
5 § Den beskattningsbara personen får också ha levererat varor och till- handahållit tjänster inom landet för vilka förvärvaren är skyldig att betala mervärdesskatten i enlighet med någon av följande bestämmelser i
16kap.:
–6 § om leverans av varor och tillhandahållande av vissa tjänster med anknytning till fastighet,
–8 § om leverans av el, gas, värme eller kyla,
–9 § om tillhandahållande av tjänster som avses i 6 kap. 33 §,
–10 § om trepartshandel,
–13 § om tillhandahållande av vissa tjänster inom byggsektorn, eller
–14 § om handel med avfall och skrot.
6 § Den beskattningsbara personen får dessutom inom landet ha leve- rerat varor och tillhandahållit tjänster, om mervärdesskatten för leveransen av dessa varor eller tillhandahållandet av dessa tjänster redovisats enligt bestämmelser som i ett annat
Återbetalningsrättens omfattning
7 § En beskattningsbar person som uppfyller villkoren i
Första stycket gäller bara i den utsträckning den beskattningsbara personen använder varorna eller tjänsterna för transaktioner som avses i
–13 kap. 9 § om avdragsrätt för transaktioner i ekonomisk verksamhet utanför landet,
–13 kap. 10 och 11 §§ om avdragsrätt för vissa transaktioner som är undantagna från skatteplikt, eller
–5 § om leverans av varor och tillhandahållande av tjänster för vilka förvärvaren är skyldig att betala mervärdesskatten.
8 § Den beskattningsbara personen har rätt till återbetalning av ingående skatt enligt 7 § under förutsättning att denne utför transaktioner som medför rätt till avdrag i det
Om den beskattningsbara personen utför både transaktioner som medför rätt till avdrag och sådana som inte medför rätt till avdrag i det
Prop. 2022/23:46
95
Prop. 2022/23:46
96
där denne är etablerad, omfattar rätten till återbetalning enligt 7 § bara sådan ingående skatt som hänför sig till transaktionerna som medför rätt till avdrag i enlighet med tillämpningen av artikel 173 i mervärdesskatte- direktivet i etableringslandet.
9 § Rätten till återbetalning omfattar bara sådan ingående skatt som skulle ha varit avdragsgill enligt denna lag om den beskattningsbara personen i stället hade haft rätt till avdrag för ingående skatt.
10 § Någon rätt till återbetalning finns inte för
1.sådan felaktigt debiterad mervärdesskatt som avses i 2 kap. 12 §, eller
2.mervärdesskatt som fakturerats för en leverans av varor som är undan- tagen från skatteplikt enligt någon av följande bestämmelser i 10 kap.:
– 42 eller 46 § om unionsinterna leveranser av varor, eller
– 64 § 3 om leverans av varor när en beskattningsbar person som inte är etablerad inom landet förvärvar varan för sin verksamhet i utlandet och hämtar den för att direkt föra ut den till en plats utanför EU.
Vad en ansökan ska avse
11 § En ansökan om återbetalning ska avse
1. förvärv av varor eller tjänster
a)som har fakturerats under återbetalningsperioden, om redovisnings- skyldigheten för skatten inträtt före eller vid tidpunkten för faktureringen, eller
b)för vilka redovisningsskyldigheten har inträtt under återbetalnings- perioden, om förvärven har fakturerats innan redovisningsskyldigheten har inträtt, eller
2. import av varor under återbetalningsperioden.
Utöver de transaktioner som anges i första stycket får ansökan även avse fakturor eller importdokument som inte omfattas av en tidigare ansökan och som gäller transaktioner som genomförts under kalenderåret i fråga.
Hur en ansökan ska göras
12 § En beskattningsbar person som är etablerad i ett annat
En ansökan anses ingiven till den behöriga myndigheten i etablerings- landet bara om sökanden har lämnat samtliga uppgifter som ansökan ska innehålla enligt 13 §.
Bestämmelser om hur en ansökan ska göras om den beskattningsbara personen är eller ska vara registrerad för mervärdesskatt enligt 7 kap. 1 § första stycket
Ansökans innehåll och språk
13 § En ansökan ska innehålla nödvändiga identifikationsuppgifter och de ytterligare uppgifter som Skatteverket behöver för att kunna besluta om återbetalning.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela närmare föreskrifter om
1.ansökans innehåll,
2.vilka språk som får användas i en ansökan, och
3.när uppgifter lämnas enligt 18 och 19 §§.
Återbetalningsperiod
14 § En ansökan om återbetalning ska avse en period på minst tre på varandra följande kalendermånader under ett kalenderår och högst ett kalenderår. En ansökan som avser tiden till utgången av ett kalenderår får omfatta kortare tid än tre månader.
Ansökningstid
15 § En ansökan om återbetalning ska senast den 30 september kalen- deråret efter återbetalningsperioden ha kommit in till den behöriga mynd- igheten i det
Tidsfristen i första stycket får inte beräknas med stöd av 2 § lagen (1930:173) om beräkning av lagstadgad tid.
Minimibelopp
16 § Om en ansökan om återbetalning avser en återbetalningsperiod som är minst tre kalendermånader men mindre än ett kalenderår, ska det sökta beloppet vara minst 4 000 kronor.
Avser ansökan perioden ett kalenderår eller återstoden av det, ska det sökta beloppet vara minst 500 kronor.
Skatteverkets underrättelseskyldighet
17 § Skatteverket ska på elektronisk väg och utan dröjsmål underrätta sökanden om vilket datum en ansökan om återbetalning kom in till Skatteverket.
Skatteverkets rätt att begära uppgifter
18 § Om Skatteverket inte har alla uppgifter som behövs för att fatta beslut i fråga om hela eller en del av en ansökan om återbetalning, får Skatteverket inom den fyramånadersperiod som anges i 21 § på elektronisk väg begära ytterligare uppgifter från
1.sökanden,
2.den behöriga myndigheten i det
eller
3.någon annan.
En begäran enligt första stycket 3 får göras på elektronisk väg endast om den kan tas emot på det sättet.
19 § Skatteverket får även begära originalet eller en kopia av den berörda fakturan eller importdokumentet, om det finns rimligt tvivel om giltigheten eller riktigheten av en fordran.
Tidsfrist för att lämna uppgifter
20 § Uppgifter som Skatteverket har begärt enligt 18 eller 19 § ska ha kommit in till Skatteverket inom en månad från den dag då mottagaren fick begäran.
Prop. 2022/23:46
97
Prop. 2022/23:46
98
Tidsfrister för Skatteverkets beslut
21 § Skatteverket ska meddela beslut avseende en ansökan om återbetalning senast fyra månader från den dag då ansökan kom in till Skatteverket.
22 § Om Skatteverket begär ytterligare uppgifter enligt 18 §, ska beslutet om återbetalning meddelas senast två månader från den dag då
1.uppgifterna kom in till Skatteverket, eller
2.tidsfristen som anges i 20 § har löpt ut, om begäran inte har besvarats. Skatteverket har dock alltid sex månader på sig att slutligt avgöra
ärendet, räknat från den dag då ansökan kom in till Skatteverket.
Om Skatteverket har begärt kompletterande ytterligare uppgifter, ska ett slutligt beslut avseende ansökan meddelas inom åtta månader från den dag då ansökan kom in till Skatteverket.
Följden av att beslut inte meddelas inom tidsfristen
23 § En ansökan ska anses ha avslagits om Skatteverket inte meddelar sitt beslut inom de tidsfrister som anges i 21 och 22 §§.
Korrigering och återkrav av återbetalt belopp
24 § Sökanden ska korrigera det belopp som sökts eller som redan har betalats tillbaka, om den avdragsgilla andelen av den ingående skatten har justerats i enlighet med tillämpningen av artikel 175 i mervärdesskatte- direktivet i det
Korrigeringen ska göras senast under kalenderåret efter återbetalnings- perioden
1.i en ansökan om återbetalning, eller
2.genom inlämnande av en särskild anmälan genom den elektroniska portal som inrättats av det
25 § Om sökanden har gjort en korrigering i en ansökan om återbetalning, ska Skatteverket i sitt beslut avseende den ansökan även fatta beslut om att med anledning av korrigeringen höja eller sänka det belopp som ska återbetalas.
26 § Om sökanden har gjort en korrigering i en särskild anmälan, ska Skatteverket besluta att
1.betala tillbaka det belopp som sökanden har att fordra, eller
2.sökanden ska betala tillbaka vad som har betalats ut för mycket.
Ett beslut enligt första stycket 2 får verkställas även om det inte har fått laga kraft.
27 § Om någon har fått en återbetalning på ett bedrägligt eller annars oriktigt sätt, ska Skatteverket besluta att det belopp som felaktigt tillgodoförts ska betalas tillbaka. Beloppet ska betalas tillbaka senast 30 dagar från den dag då Skatteverket meddelade sitt beslut.
Det belopp som ska betalas tillbaka och obetalda skattetillägg får räknas av mot ingående skatt som den som ska betala tillbaka det felaktigt
mottagna beloppet har rätt att få tillbaka på grundval av en annan ansökan än den som lett till den felaktiga återbetalningen.
Ett beslut enligt första eller andra stycket får verkställas även om det inte har fått laga kraft.
28 § Åtgärder för att återkräva ett sådant belopp som felaktigt tillgodoförts får inte vidtas senare än fem år efter utgången av det kalenderår då beloppet betalats ut.
Tidpunkt och land för utbetalning
29 § Om Skatteverket bifaller en ansökan om återbetalning, ska Skatteverket betala ut det beviljade beloppet till sökanden eller den som sökanden anger senast 10 arbetsdagar från den dag då
1.tidsfristen i 21 § löpte ut, eller
2.tidsfristerna i 22 § löpte ut, om ytterligare uppgifter eller komplette- rande ytterligare uppgifter har begärts av Skatteverket.
30 § Det beviljade beloppet ska betalas ut i
1.Sverige, eller
2.ett annat
Vid utbetalning i ett annat
Ränta
31 § Sökanden ska tillgodoföras ränta på det beviljade beloppet, om ut- betalningen görs efter den senaste tidpunkt som anges i 29 §.
Om Skatteverket har begärt ytterligare uppgifter eller kompletterande ytterligare uppgifter, tillämpas första stycket bara om sökanden har kommit in till Skatteverket med uppgifterna i enlighet med 20 §.
32 § Ränta ska beräknas från och med dagen efter den i 29 § angivna senaste dagen för utbetalning till den dag då utbetalningen faktiskt görs.
Räntan ska beräknas efter den räntesats som anges i 65 kap. 4 § tredje stycket skatteförfarandelagen (2011:1244).
Återbetalning till beskattningsbara personer som inte är etablerade inom EU
Vem som kan ansöka om återbetalning
33 § En beskattningsbar person som inte är etablerad i något
Med beskattningsbar person som inte är etablerad i något
1.varken haft sätet för sin ekonomiska verksamhet inom EU eller ett fast etableringsställe inom EU från vilket affärstransaktioner genomförts eller, om säte eller fast etableringsställe saknas, inte har varit bosatt eller stadigvarande vistats inom EU, och
2.inte har levererat några varor eller tillhandahållit några tjänster inom landet, med de undantag som följer av 34 och 35 §§.
Prop. 2022/23:46
99
Prop. 2022/23:46 |
34 § Den beskattningsbara personen får inom landet ha tillhandahållit |
|
|
transporttjänster och stödtjänster till dessa, under förutsättning att till- |
|
|
handahållandena är undantagna från skatteplikt i enlighet med någon av |
|
|
följande bestämmelser i 10 kap.: |
|
|
– 63 § om tjänster som ingår i beskattningsunderlaget för import, |
|
|
– 68 § om tjänster i samband med export eller import av varor, |
|
|
– 74 § om tjänster som avser fartyg eller luftfartyg, |
|
|
– 75 § om tjänster av mäklare och andra förmedlare, |
|
|
– 89 eller 90 § om tjänster som tillhandahålls EU, |
|
|
internationella organisationer, |
|
|
– 92 |
§ om väpnade styrkor som tillhör ett annat |
|
– 93 |
§ om väpnade styrkor som tillhör part i Nato, |
|
– 94 |
§ om vissa väpnade styrkor stationerade på Cypern, eller |
|
– 95 |
§ om förmedlingstjänster som avser vissa undantagna transaktioner |
|
eller transaktioner utanför EU. |
|
|
Första stycket gäller även sådana transaktioner som är undantagna från |
|
|
skatteplikt i enlighet med 11 kap. 4 § 2, 3 eller 4 om varor i vissa lager. |
|
35 § Den beskattningsbara personen får också ha levererat varor och till- handahållit tjänster inom landet för vilka förvärvaren är skyldig att betala mervärdesskatten i enlighet med någon av följande bestämmelser i
16kap.:
–6 § om leverans av varor och tillhandahållande av vissa tjänster med anknytning till fastighet,
–8 § om leverans av el, gas, värme eller kyla,
–9 § om tillhandahållande av tjänster som avses i 6 kap. 33 §,
–10 § om trepartshandel,
–13 § om tillhandahållande av vissa tjänster inom byggsektorn, eller
–14 § om handel med avfall och skrot.
Återbetalningsrättens omfattning
36 § En beskattningsbar person som uppfyller villkoren i
Första stycket gäller bara i den utsträckning den beskattningsbara per- sonen använder varorna eller tjänsterna för transaktioner som avses i
–13 kap. 9 § om avdragsrätt för transaktioner i ekonomisk verksamhet utanför landet,
–13 kap. 10 och 11 §§ om avdragsrätt för vissa transaktioner som är undantagna från skatteplikt, eller
–35 § om leverans av varor och tillhandahållande av tjänster för vilka förvärvaren är skyldig att betala mervärdesskatten.
37 § Rätten till återbetalning omfattar bara sådan ingående skatt som skulle ha varit avdragsgill enligt denna lag om den beskattningsbara per- sonen i stället hade haft rätt till avdrag för ingående skatt.
100
38 § Någon rätt till återbetalning finns inte för |
Prop. 2022/23:46 |
1.sådan felaktigt debiterad mervärdesskatt som avses i 2 kap. 12 §, eller
2.mervärdesskatt som fakturerats för en leverans av varor som är undan- tagen från skatteplikt enligt någon av följande bestämmelser i 10 kap.:
– 42 eller 46 § om unionsinterna leveranser av varor, eller
– 64 § 3 om leverans av varor när en beskattningsbar person som inte är etablerad inom landet förvärvar varan för sin verksamhet i utlandet och hämtar den för att direkt föra ut den till en plats utanför EU.
Vad en ansökan ska avse
39 § En ansökan om återbetalning ska avse
1. förvärv av varor eller tjänster
a)som har fakturerats under återbetalningsperioden, om redovisnings- skyldigheten för skatten inträtt före eller vid tidpunkten för faktureringen, eller
b)för vilka redovisningsskyldigheten har inträtt under återbetalnings- perioden, om förvärven har fakturerats innan redovisningsskyldigheten har inträtt, eller
2. import av varor under återbetalningsperioden.
Utöver de transaktioner som anges i första stycket får ansökan även avse fakturor eller importdokument som inte omfattas av en tidigare ansökan och som gäller transaktioner som genomförts under kalenderåret i fråga.
Hur en ansökan ska göras
40 § En beskattningsbar person som inte är etablerad i något
Bestämmelser om hur en ansökan ska göras om den beskattningsbara personen är eller ska vara registrerad för mervärdesskatt enligt 7 kap. 1 § första stycket
Ansökans innehåll, språk och handlingar som ska bifogas
41 § En ansökan ska innehålla nödvändiga identifikationsuppgifter och de ytterligare uppgifter som Skatteverket behöver för att kunna besluta om återbetalning.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela närmare föreskrifter om
1.ansökans innehåll,
2.vilka språk som får användas i en ansökan, och
3.vilka handlingar som ska bifogas en ansökan.
Återbetalningsperiod
42 § En ansökan om återbetalning ska avse en period på minst tre på varandra följande kalendermånader under ett kalenderår och högst ett kalenderår. En ansökan som avser tiden till utgången av ett kalenderår får omfatta kortare tid än tre månader.
101
Prop. 2022/23:46
102
Ansökningstid
43 § En ansökan om återbetalning ska ha kommit in senast sex kalender- månader efter utgången av det kalenderår som den avser.
Tidsfristen i första stycket får inte beräknas med stöd av 2 § lagen (1930:173) om beräkning av lagstadgad tid.
Minimibelopp
44 § Om en ansökan om återbetalning avser en återbetalningsperiod som är minst tre kalendermånader men mindre än ett kalenderår, ska det sökta beloppet vara minst 4 000 kronor.
Avser ansökan perioden ett kalenderår eller återstoden av det, ska det sökta beloppet vara minst 500 kronor.
Tidsfrist för Skatteverkets beslut
45 § Skatteverket ska meddela beslut avseende en ansökan om återbetalning senast sex månader från den dag då en fullständig ansökan och övriga föreskrivna handlingar kom in till Skatteverket.
Utbetalningsland
46 § Det beviljade beloppet ska betalas ut i
1.Sverige, eller
2.ett annat land, om sökanden begär det.
Vid utbetalning i ett annat land ska Skatteverket från beloppet som ska betalas ut dra av de bankavgifter som tagits ut för överföringen.
Återkrav och avräkning
47 § Om någon har fått en återbetalning på ett bedrägligt eller annars oriktigt sätt, ska Skatteverket besluta att det belopp som felaktigt tillgodoförts ska betalas tillbaka. Beloppet ska betalas tillbaka senast 30 dagar från den dag då Skatteverket meddelade sitt beslut.
Det belopp som ska betalas tillbaka och obetalda skattetillägg får räknas av mot ingående skatt som den som ska betala tillbaka det felaktigt mottagna beloppet har rätt att få tillbaka på grundval av en annan ansökan än den som lett till den felaktiga återbetalningen.
Ett beslut enligt första eller andra stycket får verkställas även om det inte har fått laga kraft.
48 § Åtgärder för att återkräva ett sådant belopp som felaktigt tillgodoförts får inte vidtas senare än fem år efter utgången av det kalenderår då beloppet betalats ut.
Återbetalning vid viss import
49 § Om en vara har importerats till Sverige för att sändas eller trans- porteras till ett annat
50 § Den som vill få återbetalning av ingående skatt ska ansöka om detta Prop. 2022/23:46 i enlighet med
Återbetalning till den som är eller ska vara registrerad för mervärdesskatt
51 § Om den som vill få återbetalning är eller ska vara registrerad för mervärdesskatt enligt 7 kap. 1 § första stycket
52 § Ansökan ska göras i en skattedeklaration i enlighet med det förfar- ande för deklaration av mervärdesskatt som anges i 26 kap. skatteför- farandelagen (2011:1244).
För den som ansöker gäller även i övrigt bestämmelserna om förfarandet i skatteförfarandelagen.
53 § Mervärdesskatten ska redovisas i enlighet med 7 kap.
54 § Det som sägs i 16 och 44 §§ om minsta belopp för en ansökan om återbetalning gäller även en ansökan i en skattedeklaration.
Återbetalningsansökningar riktade till andra
Hur en ansökan ska göras
55 § En beskattningsbar person som är etablerad i Sverige, men inte i det
En ansökan anses ingiven endast om sökanden har lämnat samtliga uppgifter som krävs enligt tillämpningen av artiklarna 8, 9 och 11 i EU- återbetalningsdirektivet i det
Ansökningstid
56 § En ansökan om återbetalning ska ha kommit in till Skatteverket senast den 30 september kalenderåret efter återbetalningsperioden.
Tidsfristen i första stycket får inte beräknas med stöd av 2 § lagen (1930:173) om beräkning av lagstadgad tid.
Skatteverkets underrättelseskyldighet
57 § Skatteverket ska utan dröjsmål skicka en elektronisk bekräftelse till sökanden om vilket datum ansökan kom in till Skatteverket.
Skatteverkets vidarebefordran av ansökan
58 § Skatteverket ska vidarebefordra en ansökan till det
Skatteverket ska dock besluta att inte vidarebefordra ansökan, om sök-
anden under återbetalningsperioden
103
Prop. 2022/23:46 1. inte är en beskattningsbar person,
2.i Sverige endast utför leveranser av varor eller tillhandahållanden av tjänster som är undantagna från skatteplikt utan rätt till avdrag för ingående skatt, eller
3.omfattas av undantaget från skatteplikt för beskattningsbara personer med liten årsomsättning i 18 kap.
Skatteverket ska på elektronisk väg underrätta sökanden om ett beslut enligt andra stycket.
Återbetalning till hjälporganisationer
59 § Den som bedriver en verksamhet för Förenta nationernas eller något av dess fackorgans räkning har efter ansökan rätt till återbetalning av ingå- ende skatt. Detta gäller bara om skatten hänför sig till varor som förvärvas eller importeras för att föras ut ur EU och användas i denna verksamhet utanför EU.
Även en riksomfattande hjälporganisation har sådan återbetalningsrätt, om varorna förs ut ur EU för att användas i en hjälpverksamhet.
Återbetalning till utländska beskickningar m.fl.
Utländska beskickningar, karriärkonsulat och internationella organisationer
60 § Utländska beskickningar, karriärkonsulat i Sverige eller sådana internationella organisationer som avses i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall, har efter ansökan rätt till återbetalning av ingående skatt.
Första stycket gäller bara om den ingående skatten hänför sig till förvärv av
1.varor som är avsedda för inredning eller utrustning av en sådan bygg- nad som är avsedd för förvärvaren,
2.inventarier eller trycksaker för den verksamhet som utövas av för- värvaren,
3.tillbehör eller utrustning till motorfordon som ägs av förvärvaren,
4.tjänster på en sådan fastighet som är avsedd för förvärvaren samt på sådana varor som anges i
5.teletjänster, vatten, elektrisk kraft, avloppsrening eller sophämtning för en fastighet som är avsedd för förvärvaren,
6.sådana bränslen för vilka energiskatt och koldioxidskatt enligt lagen (1994:1776) om skatt på energi ska tas ut,
7.alkohol- och tobaksvaror,
8.tjänster avseende uthyrning av byggnad eller annan anläggning som utgör fastighet, under förutsättning att uthyrningstjänsten är avsedd för den verksamhet som utövas av förvärvaren, och
9.bevakningstjänster avseende fastighet eller lokal som är avsedd för den verksamhet som utövas av förvärvaren.
Diplomatisk personal och karriärkonsuler
61 § Medlemmar av den diplomatiska personalen vid utländska beskick- ningar i Sverige och karriärkonsuler vid utländska konsulat i Sverige som
104
inte är svenska medborgare eller stadigvarande bosatta här i landet, har efter ansökan rätt till återbetalning av ingående skatt.
Första stycket gäller bara om den ingående skatten hänför sig till förvärv av
1.utrustning för hemmabruk avsedd för mottagning, inspelning eller uppspelning av ljud eller bild,
2.kameror, objektiv till kameror och annan utrustning för film- eller bildåtergivning,
3.vitvaror och hushållsmaskiner,
4.datorer och utrustning med liknande användning,
5.möbler, belysningsarmaturer, inredningstextilier, mattor, pianon och flyglar,
6.tillbehör eller utrustning till motorfordon eller till sådana varor som anges i
7.tjänster på sådana varor som anges i
8.tjänster på en fastighet i samband med inmontering av vitvaror och hushållsmaskiner,
9.bränslen för vilka energiskatt och koldioxidskatt enligt lagen (1994:1776) om skatt på energi ska tas ut, och
10.alkohol- och tobaksvaror.
62 § Sådan återbetalningsrätt finns dock bara om
1.förvärvet görs för personligt bruk, och
2.den sammanlagda ersättningen enligt varje faktura uppgår till minst
– 1 000 kronor för förvärv som anges i 61 § andra stycket
– 200 kronor för förvärv som anges i 61 § andra stycket 9 och 10.
63 § Medlemsstaters ombud vid en internationell organisation med säte i Sverige och personal hos en sådan organisation har efter ansökan rätt till återbetalning av ingående skatt som hänför sig till sådana förvärv som anges i 61 § andra stycket, om Sverige har träffat överenskommelse med en annan stat eller med en mellanfolklig organisation om detta.
Återbetalning till EU och vissa
64 § Ett kontor eller en anläggning som ligger i Sverige har efter ansökan rätt till återbetalning av ingående skatt, om kontoret eller anläggningen tillhör
–Europeiska unionen,
–Europeiska atomenergigemenskapen,
–Europeiska centralbanken,
–Europeiska investeringsbanken, eller
–ett organ som har inrättats av unionen eller atomenergigemenskapen och för vilket protokollet (nr 7) om Europeiska unionens immunitet och privilegier gäller.
Första stycket gäller bara om den ingående skatten hänför sig till sådana förvärv som anges i 60 § andra stycket.
65 § Återbetalningsrätten gäller dock bara i den omfattning återbetal- ningen inte leder till att konkurrensen snedvrids.
Prop. 2022/23:46
105
Prop. 2022/23:46 |
66 § |
Europeiska kommissionen eller en byrå eller ett organ som har |
|
inrättats enligt unionsrätten har efter ansökan rätt till återbetalning av |
|
|
ingående skatt som hänför sig till förvärv av varor och tjänster, om |
|
|
1. Europeiska kommissionen, byrån eller organet förvärvar varorna eller |
|
|
tjänsterna för att utföra uppgifter som tilldelats enligt unionsrätten i syfte |
|
|
att hantera |
|
|
2. Europeiska kommissionen, byrån eller organet inte säljer de för- |
|
|
värvade varorna eller tjänsterna vidare, vare sig direkt eller vid en senare |
|
|
tidpunkt. |
|
|
Om villkoren för återbetalning enligt första stycket upphör att vara |
|
|
uppfyllda, ska Europeiska kommissionen, byrån eller organet som har |
|
|
förvärvat varorna eller tjänsterna underrätta Skatteverket och betala |
|
|
tillbaka det belopp som tidigare återbetalats. |
|
|
Återbetalning till väpnade styrkor som tillhör ett annat |
|
|
67 § Väpnade styrkor som tillhör ett annat |
|
|
till återbetalning av ingående skatt som hänför sig till förvärv av varor och |
|
|
tjänster, om |
|
|
1. varorna eller tjänsterna ska användas av dessa styrkor eller av den |
|
|
civilpersonal som följer med dem, eller användas för försörjning av deras |
|
|
mässar eller marketenterier, och |
|
|
2. styrkorna deltar i en försvarsinsats för att genomföra en unionsverk- |
|
|
samhet inom ramen för den gemensamma säkerhets- och försvars- |
|
|
politiken. |
|
|
Gemensamma bestämmelser för |
|
|
68 § Skatteverket ska fatta beslut om återbetalning enligt |
|
|
Regeringen kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela före- |
|
|
skrifter om förfarandet vid återbetalning enligt |
|
|
69 § |
Bestämmelser om återbetalning av mervärdesskatt finns även i |
|
64 kap. 6 § skatteförfarandelagen (2011:1244). |
|
Återbetalningsrätten ska styrkas
70 § Rätten till återbetalning enligt
Skattetillägg
71 § Bestämmelserna om skattetillägg i 49, 51 och 52 kap. skatteför- farandelagen (2011:1244) gäller också i fråga om uppgifter som lämnas i en ansökan om återbetalning av ingående skatt enligt detta kapitel.
Omprövning i vissa fall
72 § Bestämmelserna i 66 kap. skatteförfarandelagen (2011:1244) gäller vid omprövning av Skatteverkets beslut om
1.återbetalning av ingående skatt till en sådan beskattningsbar person som är etablerad i ett annat
106
2. att inte vidarebefordra en ansökan om återbetalning riktad till ett annat Prop. 2022/23:46
Första stycket 1 gäller dock inte omprövningsbeslut enligt 27 och 28 §§.
73 § Ett beslut i en fråga om återbetalning av ingående skatt till en sådan beskattningsbar person etablerad utanför EU som avses i
En begäran om omprövning ska vara skriftlig. Den ska ha kommit in till Skatteverket senast två år efter utgången av det kalenderår som den tidigare ansökan gäller.
74 § En begäran om omprövning av Skatteverkets beslut om återbetalning enligt
75 § En fråga som avser återbetalning av ingående skatt får inte om- prövas enligt 73 § om den har avgjorts av en allmän förvaltningsdomstol.
Indrivning och verkställighet
76 § Skatteverket ska utan dröjsmål överlämna obetalda belopp enligt ett beslut enligt 26, 27 eller 47 § för indrivning enligt lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m.
Skatteverket får besluta att inte överlämna en fordran för indrivning om fordran avser ett ringa belopp.
Vid indrivning får verkställighet enligt utsökningsbalken ske.
15 kap. Justering av avdrag för ingående skatt som är hänförlig till investeringsvaror
Innehåll
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om justering av avdrag för ingå- ende skatt som avser investeringsvaror. Bestämmelserna avser
– vad som avses med ingående skatt (2 §),
– särskilt om hyresrätter och bostadsrätter (3 §),
– vad som är en investeringsvara
– i vilka fall avdrag ska justeras
– justeringsperiod (10 och 11 §§),
– hur avdrag ska justeras
– övertagande av rättighet och skyldighet att justera avdrag
– utfärdande av justeringshandling
– justeringshandling vid övertagande av rättighet och skyldighet att justera avdrag (31 §).
Ytterligare bestämmelser om justering av avdrag för ingående skatt finns
i 12 kap. om frivillig beskattning för vissa fastighetsupplåtelser.
107
Prop. 2022/23:46
108
Vad som avses med ingående skatt
2 § Med ingående skatt avses detsamma som i 13 kap. 4 och 5 §§. När någon enligt
Särskilt om hyresrätter och bostadsrätter
3 § För hyresrätter och bostadsrätter gäller det som sägs om fastigheter i 7 §
Vad som är en investeringsvara
4 § Med investeringsvaror avses
1.maskiner, inventarier och liknande anläggningstillgångar vars värde minskar, om den ingående skatten på anskaffningskostnaden för tillgången uppgår till minst 50 000 kronor,
2.fastigheter som varit föremål för
3.fastigheter och lägenheter som innehas med hyresrätt eller bostadsrätt, som tillförts varor och tjänster genom uttag enligt 5 kap. 32 §, om avdrag för ingående skatt har gjorts enligt 13 kap. 8 § 4 eller 5 med minst 100 000 kronor, och
4.bostadsrätt eller hyresrätt till en lägenhet, om bostadsrättshavaren eller hyresgästen utfört eller låtit utföra
5 § Maskin, utrustning och särskild inredning ska vid tillämpning av bestämmelserna i detta kapitel anses som sådan tillgång som avses i 4 § 1, om den
1.tillförts sådan byggnad eller del av byggnad som är inrättad för annat än bostadsändamål, och
2.anskaffats för att direkt användas i en särskild verksamhet som bedrivs på fastigheten.
6 § Har under ett beskattningsår avseende en viss fastighet både en åtgärd som avses i 4 § 2 företagits och ett avdrag enligt 4 § 3 gjorts eller mer än en åtgärd företagits eller mer än ett avdrag gjorts, ska åtgärderna och avdragen läggas samman vid tillämpning av beloppsgränsen. Avdrag och åtgärder som avses i 4 § 3 och 4 ska på motsvarande sätt läggas samman med andra avdrag och åtgärder som avser samma hyresrätt eller bostadsrätt.
I vilka fall avdrag ska justeras
7 § Om inte annat följer av 9 § eller
1.om användningen av en investeringsvara, för vilken ingående skatt för förvärvet eller importen varit helt eller delvis avdragsgill, ändras på så sätt att den avdragsgilla delen minskar,
2.om användningen av en investeringsvara, för vilken ingående skatt för förvärvet eller importen inte varit avdragsgill eller bara delvis varit avdragsgill, ändras på så sätt att den avdragsgilla delen ökar,
3.om en annan investeringsvara än en fastighet avyttras och leveransen är skattepliktig, under förutsättning att den ingående skatten för förvärvet eller importen av varan bara delvis varit avdragsgill,
4.om en fastighet överlåts under förutsättning att avdrag gjorts för ingående skatt på kostnader för
5.om en fastighet som avses i 4 § 3 överlåts, eller
6.om en fastighetsägare, bostadsrättshavare eller hyresgäst försätts i konkurs, under förutsättning att ingående skatt som hänför sig till kost- nader för investeringsvaror som avses i 4 § 2, 3 eller 4 varit avdragsgill för denne.
8 § Statens fordran på grund av justering av avdrag för ingående skatt enligt 7 § 6 får göras gällande i en konkurs, om fordran uppkommer på grund av att gäldenären försätts i konkurs.
9 § Avdrag för ingående skatt ska inte justeras
1.om en förändring i användandet av en investeringsvara leder till uttagsbeskattning med stöd av 5 kap., eller
2.om förändringen av den avdragsgilla delen i förhållande till den avdragsgilla delen som gällde vid anskaffandet är mindre än fem procent- enheter.
Justeringsperiod
10 § Avdrag för ingående skatt ska justeras bara när de fall som avses i 7 § inträffar inom en viss tid (justeringsperioden). Justeringsperioden är
1.tio år för investeringsvaror som avses i 4 § 2 eller 4,
2.tio år för investeringsvaror som avses i 4 § 3 räknat från det att avdrag gjorts enligt 13 kap. 8 § 4 eller 5, och
3.fem år från tidpunkten för förvärvet eller importen för andra investe- ringsvaror.
11 § Det beskattningsår då avdraget gjorts eller förvärvet, importen,
Prop. 2022/23:46
109
Prop. 2022/23:46
110
Hur avdrag ska justeras
Ändrad användning och överlåtelse
12 § Vid ändrad användning av en investeringsvara ska avdrag för ingående skatt justeras för varje beskattningsår under återstoden av justeringsperioden.
Vid övergång till det undantag från skatteplikt som avses i 18 kap. ska dock avdrag för ingående skatt justeras vid ett enda tillfälle och avse återstoden av justeringsperioden, om inte den beskattningsbara personen motsätter sig det. Även om den beskattningsbara personen motsätter sig det ska avdrag för ingående skatt justeras vid ett enda tillfälle, om det finns särskilda skäl för det.
13 § Vid överlåtelse av investeringsvaror och i de fall som avses i 7 § 6 ska avdrag som gjorts för ingående skatt justeras vid ett enda tillfälle och justeringen ska avse återstoden av justeringsperioden.
14 § I återstoden av justeringsperioden ska det beskattningsår då användningen ändras eller överlåtelse sker räknas in.
Om en ändrad användning eller en överlåtelse bara avser en del av en fastighet, ska endast avdrag för den ingående skatt som hänför sig till denna del justeras.
Ursprungsbeloppet
15 § Den ingående skatt som ska justeras (ursprungsbeloppet) är
1.i de fall som avses i 4 § 2 eller 4 den ingående skatt som hänför sig till
2.i de fall som avses i 4 § 3 den ingående skatt som dragits av,
3.för övriga investeringsvaror den ingående skatten vid förvärvet eller importen av varan.
Justeringsbeloppet
16 § Det belopp som avdrag för ingående skatt årligen ska justeras med (justeringsbeloppet) ska beräknas utifrån justeringsperioden som en tiondel respektive en femtedel av den del av ursprungsbeloppet som motsvarar skillnaden i procentenheter mellan den avdragsgilla andelen ingående skatt vid justeringsperiodens början och den avdragsgilla andelen efter förändringen.
17 § Om en förvärvare övertagit rättighet och skyldighet att justera avdrag för ingående skatt enligt 21 §, ska justeringsbeloppet för förvärv- aren beräknas som en tiondel av den del av ursprungsbeloppet som motsvarar skillnaden i procentenheter mellan överlåtarens avdragsgilla andel ingående skatt vid överlåtelsen och förvärvarens avdragsgilla andel ingående skatt efter förändringen.
18 § Justeringsbeloppet får i de fall som avses i 7 § 3 uppgå till högst 25 procent av priset med anledning av avyttringen av varan exklusive skatt enligt denna lag.
19 § Om avdrag för ingående skatt ska justeras till följd av ändrad användning, ska andelen avdragsgill ingående skatt under justeringsåret bestämmas med ledning av förhållandena vid utgången av året. Om det finns särskilda skäl får andelen avdragsgill ingående skatt i stället bestäm- mas efter vad som är skäligt.
Övertagande av rättighet och skyldighet att justera avdrag
Överlåtelse av investeringsvaror vid överlåtelse av verksamhet, fusion och liknande förfaranden
20 § Vid överlåtelse av investeringsvaror, utom sådana som omfattas av frivillig beskattning, i samband med att en verksamhet överlåts eller vid fusion eller liknande förfarande, ska förvärvaren överta överlåtarens rättighet och skyldighet att justera avdrag för ingående skatt. Detta gäller dock bara om förvärvaren har avdragsrätt.
Överlåtelse av fastighet i vissa fall
21 § Vid överlåtelse av fastighet i annat fall än som avses i 20 § ska förvärvaren överta överlåtarens rättighet och skyldighet att justera avdrag för ingående skatt, om förvärvaren har avdragsrätt. Detta gäller dock inte om överlåtaren och förvärvaren har träffat avtal om att överlåtaren ska justera avdragen.
22 § Om en förvärvare som avses i 21 § övertar rättighet och skyldighet att justera avdrag, ska överlåtaren inte till följd av överlåtelsen justera avdrag för ingående skatt. Överlåtaren ska dock justera avdrag på grund av ändringar som inträffat under dennes innehavstid.
23 § En överlåtare som avses i 21 § ska fullgöra skyldighet att justera avdrag som uppstått på grund av att förvärvaren ändrat användningen av fastigheten eller överlåtit den, om överlåtaren
1.dragit av ingående skatt och inte tagit upp den i en justeringshandling som avses i 28 §, eller
2.inte lämnat uppgift om justeringshandling som avses i 29 §.
Inträde och utträde ur mervärdesskattegrupp
24 § När en beskattningsbar person inträder i en mervärdesskattegrupp, övertar gruppen dennes rättighet och skyldighet att justera avdrag för ingående skatt.
När en beskattningsbar person utträder ur en mervärdesskattegrupp övertar den beskattningsbara personen gruppens rättighet och skyldighet att justera avdrag för ingående skatt hänförlig till den beskattningsbara personens investeringsvaror.
Fastighetsägare som försätts i konkurs
25 § Om en fastighetsägare försätts i konkurs får konkursboet överta konkursgäldenärens rättighet och skyldighet att justera avdrag för ingå- ende skatt under förutsättning att
1.konkursboet är en beskattningsbar person enligt 4 kap. 18 § för den ekonomiska verksamheten i fastigheten, och
Prop. 2022/23:46
111
Prop. 2022/23:46 2. verksamheten består helt eller delvis av beskattade transaktioner. Övertagandet ska ske innan konkursboet överlåter fastigheten, men
gäller från det att konkursboet blivit en beskattningsbar person för den ekonomiska verksamheten i fastigheten.
26 § Konkursgäldenären ska dock alltid justera avdrag för ingående skatt på grund av ändringar som inträffat under tiden fram till dess denne försatts i konkurs.
Om en fastighet överlåts av konkursboet ska bestämmelserna i
Hyresgäst eller bostadsrättshavare som lämnar en hyresrätt eller bostadsrätt
27 § Om en hyresgäst eller bostadsrättshavare lämnar en hyresrätt eller bostadsrätt, utan att överlåta den till någon annan, ska fastighetsägaren överta rättighet och skyldighet att justera avdrag för ingående skatt på kostnaden för
Utfärdande av justeringshandling
28 § När rättighet och skyldighet att justera avdrag för ingående skatt övertas enligt
Om utfärdaren av en justeringshandling efter utfärdandet fått förändrad ingående skatt eller förändrad avdragsgill andel avseende denna skatt, ska denne utfärda en kompletterande handling om ändringen.
29 § Om utfärdaren har en justeringshandling som utfärdats av en tidigare ägare till en investeringsvara och som innehåller uppgifter av betydelse för rättigheten och skyldigheten att justera avdrag för den som övertar denna rättighet och skyldighet, ska ett exemplar av handlingen överlämnas till denne.
30 § En justeringshandling ska innehålla följande uppgifter:
1.den ingående skatt som hänför sig till utfärdarens förvärv eller import av investeringsvaran eller
2.den del av den ingående skatten i 1 som utfärdaren efter eventuell justering gjort avdrag för,
3.vid vilka tidpunkter förvärven, importerna och avdragen i 1 och 2 har skett,
4.om det finns en justeringshandling som avses i 29 §,
5.utfärdarens namn och adress eller någon annan uppgift genom vilken denne kan identifieras,
6.namn och adress till den som ska överta rättigheten och skyldigheten att justera avdrag för ingående skatt, eller någon annan uppgift genom vilken denne kan identifieras,
7.transaktionens art,
112
8. utfärdarens registreringsnummer för mervärdesskatt eller, om denne Prop. 2022/23:46 inte är registrerad, person- eller organisationsnummer eller en likvärdig
uppgift,
9.om justeringshandlingen avser en fastighet, uppgift om hur den ingå- ende skatten fördelar sig mellan olika delar av fastigheten, och
10.övrigt som kan ha betydelse för bedömningen av beskattningen och avdrag för ingående skatt för den som ska överta rättigheten och skyldig- heten att justera avdrag för ingående skatt.
Justeringshandling vid övertagande av rättighet och skyldighet att justera avdrag
31 § Den som enligt
16 kap. Vem som är betalningsskyldig
Innehåll
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om
–tillämpningsområde för bestämmelserna i kapitlet (3 §)
–vem som ska anses som en beskattningsbar person som inte är eta- blerad inom landet (4 §),
–leverans av varor och tillhandahållande av tjänster
–unionsinternt förvärv av varor (17 §),
–import av varor
–felaktigt debiterad mervärdesskatt (23 §).
Bestämmelser om betalningsskyldighet i andra kapitel
2 § Bestämmelser om vem som är betalningsskyldig för mervärdesskatt finns även i
–11 kap. om undantag avseende varor i vissa lager,
–12 kap. om frivillig beskattning för vissa fastighetsupplåtelser,
–22 kap. om särskilda ordningar för distansförsäljning av varor och vissa tillhandahållanden av tjänster, och
–23 kap. om särskild ordning för deklaration och betalning av mer- värdesskatt vid import.
Tillämpningsområde för bestämmelserna i kapitlet
3 § Bestämmelserna i detta kapitel om vem som är skyldig att betala mervärdesskatt till staten är tillämpliga på beskattningsbara transaktioner som är skattepliktiga och görs inom landet.
Vem som ska anses som en beskattningsbar person som inte är etablerad inom landet
4 § Vid tillämpningen av bestämmelserna i detta kapitel ska en beskatt- ningsbar person som har ett fast etableringsställe i Sverige anses vara en beskattningsbar person som inte är etablerad inom landet, om
113
Prop. 2022/23:46 1. personen utför en leverans av varor eller ett tillhandahållande av tjäns- ter inom landet, och
2.leveransen eller tillhandahållandet sker utan medverkan av det sven- ska etableringsstället.
Leverans av varor och tillhandahållande av tjänster
Huvudregel
5 § En beskattningsbar person som levererar varor eller tillhandahåller tjänster är skyldig att betala mervärdesskatt för leveransen eller tillhanda- hållandet, om inte annat följer av
Omvänd betalningsskyldighet – beskattningsbar person som inte är etablerad inom landet
6 § Vid leverans av varor eller tillhandahållande av tjänster med anknytning till fastighet i Sverige är den som förvärvar varan eller tjänsten skyldig att betala mervärdesskatt för leveransen eller tillhandahållandet, om
1.förvärvaren är registrerad för mervärdesskatt här i landet, och
2.den som levererar varan eller tillhandahåller tjänsten är en beskatt- ningsbar person som inte är etablerad inom landet.
Första stycket gäller dock inte fastighetstjänster som avses i 13 § eller i 12 kap.
7 § En beskattningsbar person som inte är etablerad inom landet har dock på begäran rätt att bli betalningsskyldig för mervärdesskatt för leverans av varor eller tillhandahållande av tjänster som förvärvaren annars skulle ha varit betalningsskyldig för enligt 6 §. Denna betalnings- skyldighet ska då gälla för alla sådana leveranser eller tillhandahållanden.
8 § Vid leverans av el, gas, värme eller kyla i enlighet med förutsätt- ningarna i 6 kap.
1.förvärvaren är registrerad för mervärdesskatt här i landet, och
2.den som levererar varan är en beskattningsbar person som inte är etablerad inom landet.
9 § Om en beskattningsbar person som inte är etablerad inom landet till- handahåller sådana tjänster som avses i 6 kap. 33 §, är den som förvärvar tjänsten skyldig att betala mervärdesskatt för tillhandahållandet, om denne är
1.en beskattningsbar person,
2.en juridisk person som inte är en beskattningsbar person men är regi- strerad för mervärdesskatt här, eller
3.en juridisk person som skulle ha varit en beskattningsbar person om inte 4 kap. 6 § om ideella föreningar och registrerade trossamfund varit tillämplig.
114
Omvänd betalningsskyldighet – trepartshandel
10 § Vid sådan efterföljande leverans av varor inom landet som avses i 10 kap. 51 §, är mottagaren av leveransen skyldig att betala mervärdes- skatt för leveransen, om
1.mottagaren är en annan beskattningsbar person eller juridisk person som inte är en beskattningsbar person,
2.mottagaren är registrerad för mervärdesskatt här, och
3.den beskattningsbara person som gör den efterföljande leveransen har utfärdat en faktura i enlighet med artiklarna
Omvänd betalningsskyldighet – guld
11 § Vid leverans av investeringsguld är den som förvärvar varan skyldig att betala mervärdesskatt till staten för leveransen, om
1.leverantören har valt frivillig beskattning av leveransen enligt 21 kap. 7 eller 8 §, och
2.både leverantören och förvärvaren är beskattningsbara personer som är eller ska vara registrerade för mervärdesskatt här i landet.
12 § Vid leverans av guld i råvaruform eller i form av halvfärdiga produkter med en finhalt av minst 325 tusendelar är den som förvärvar varan skyldig att betala mervärdesskatt för leveransen, om både leve- rantören och förvärvaren är beskattningsbara personer som är eller ska vara registrerade för mervärdesskatt här i landet.
Omvänd betalningsskyldighet – byggsektorn
13 § Om en beskattningsbar person tillhandahåller tjänster som avses i andra stycket är den som förvärvar tjänsten skyldig att betala mervärdes- skatt för tillhandahållandet, om 9 § inte gäller och förvärvaren är
1.en beskattningsbar person som i sin ekonomiska verksamhet inte bara tillfälligt tillhandahåller sådana tjänster, eller
2.en annan beskattningsbar person som tillhandahåller en beskattnings- bar person som avses i 1 sådana tjänster.
Första stycket gäller
1.sådana tjänster avseende fastighet som kan hänföras till
– mark- och grundarbeten,
– bygg- och anläggningsarbeten,
– bygginstallationer,
– slutbehandling av byggnader, eller
– uthyrning av bygg- och anläggningsmaskiner med förare,
2.byggstädning, och
3. tillhandahållande av personal för sådana aktiviteter som avses i
1 och 2.
Omvänd betalningsskyldighet – avfall och skrot
14 § Vid leverans av sådana varor som avses i andra stycket är den som förvärvar varan skyldig att betala mervärdesskatt för leveransen, om både leverantören och förvärvaren är beskattningsbara personer som är eller ska vara registrerade för mervärdesskatt här i landet.
Prop. 2022/23:46
115
Prop. 2022/23:46
116
Första stycket gäller
1.avfall och skrot av järn, stål, koppar, nickel, aluminium, bly, zink, tenn och andra oädla metaller,
2.omsmältningsgöt av järn och stål, och
3.avfall och skrot av galvaniska element, batterier och elektriska ackumulatorer.
Omvänd betalningsskyldighet – utsläppsrätter och andra enheter
15 § Vid tillhandahållande av sådana tjänster som avses i andra stycket är den som förvärvar tjänsten skyldig att betala mervärdesskatt för till- handahållandet, om både tillhandahållaren och förvärvaren är beskatt- ningsbara personer som är eller ska vara registrerade för mervärdesskatt här i landet och 9 § inte gäller.
Första stycket gäller överlåtelse av
1.sådana utsläppsrätter för växthusgaser enligt definitionen i artikel 3 i direktivet om handel med utsläppsrätter som kan överlåtas enligt artikel 12 i det direktivet, och
2.andra enheter som verksamhetsutövare kan använda för att följa direktivet om handel med utsläppsrätter.
Omvänd betalningsskyldighet – mobiltelefoner, integrerade kretsanordningar, spelkonsoler, pekdatorer och bärbara datorer
16 § Vid leverans av sådana varor som avses i andra stycket är den som förvärvar varorna skyldig att betala mervärdesskatt för leveransen, om
1.både leverantören och förvärvaren är beskattningsbara personer som är eller ska vara registrerade för mervärdesskatt här i landet, och
2.beskattningsunderlaget för leveransen av dessa varor i en faktura sammantaget överstiger 100 000 kronor och registreringsskyldigheten för förvärvaren inte endast är en konsekvens av förvärvet.
Första stycket gäller leveranser av
1.mobiltelefoner, det vill säga apparater som har tillverkats eller anpassats för användning i ett auktoriserat nät och på särskilt angivna frekvenser, oberoende av om de har någon annan användning eller inte,
2.integrerade kretsanordningar, om dessa inte har integrerats i slutanvändningsprodukter, och
3.spelkonsoler, pekdatorer och bärbara datorer.
Unionsinternt förvärv
17 § Den som gör ett unionsinternt förvärv av varor är skyldig att betala mervärdesskatt för förvärvet.
Import
18 § Om en tullskuld uppkommer i Sverige till följd av en import av varor, är den som är skyldig att betala tullen även skyldig att betala mervärdesskatt för importen, om inte annat följer av 20 §.
19 § Om en import av varor avser en unionsvara eller om varan ska deklareras för övergång till fri omsättning i Sverige men inte är belagd med tull, är den som skulle ha varit skyldig att betala tullen om varan hade
varit tullbelagd skyldig att betala mervärdesskatt för importen, om inte annat följer av 20 §.
20 § Om den som är eller skulle ha varit skyldig att betala tullen enligt 18 eller 19 § är ett ombud och Skatteverket är beskattningsmyndighet, är den för vars räkning ombudet handlar skyldig att betala mervärdesskatt för importen.
21 § Om det vid en import av varor i Sverige uppkommer en tullskuld i ett annat
22 § Om den som är eller skulle ha varit skyldig att betala tullen enligt 21 § är ett ombud och Skatteverket är beskattningsmyndighet, är den för vars räkning ombudet handlar skyldig att betala mervärdesskatt för importen.
Felaktigt debiterad mervärdesskatt
23 § Den som felaktigt debiterar mervärdesskatt på en faktura eller liknande handling är betalningsskyldig till staten för beloppet.
17 kap. Fakturering
Innehåll
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om fakturering och bevarande av fakturor. Bestämmelserna avser
–hur bestämmelserna ska tillämpas på en mervärdesskattegrupp (3 §),
–tillämpningsområde för bestämmelserna om fakturering
–faktureringsskyldighet
–självfakturering (15 §),
–särskilda tidpunkter för utfärdande av faktura
–samlingsfaktura (19 §),
–elektronisk faktura (20 och 21 §§),
–handling eller meddelande som likställs med faktura (22 och 23 §§),
–fakturans innehåll (24 och 25 §§),
–förenklad faktura
–valuta (29 §),
–säkerställande av ursprungets äkthet och innehållets integritet (30 §),
–bevarande av faktura (31 och 32 §§),
–åtkomst till faktura som bevaras på elektronisk väg (33 och 34 §§), och
–dokumentationsskyldighet för beskattningsbara personer som använ- der ett elektroniskt gränssnitt
Bestämmelser om fakturering i andra kapitel
2 § Bestämmelser om fakturering finns även i
Prop. 2022/23:46
117
Prop. 2022/23:46 – 18 kap. om särskild ordning för beskattningsbara personer med liten årsomsättning,
–19 kap. om särskild ordning för resebyråer, och
–20 kap. om särskild ordning för begagnade varor, konstverk, samlar- föremål och antikviteter.
Hur bestämmelserna ska tillämpas på en mervärdesskattegrupp
3 § När detta kapitel tillämpas på en mervärdesskattegrupp, avses med beskattningsbar person den person i gruppen som levererar varor eller tillhandahåller tjänster utanför gruppen. Med leverantörens, tillhanda- hållarens eller förvärvarens registreringsnummer för mervärdesskatt avses det registreringsnummer för mervärdesskatt som tilldelats en sådan grupphuvudman som avses i 4 kap. 11 §.
Tillämpningsområde för bestämmelserna om fakturering
Leverans av varor och tillhandahållande av tjänster inom landet
4 § Bestämmelserna om fakturering i
5 § Bestämmelserna i
1.leveransen eller tillhandahållandet görs från ett annat
2.förvärvaren är skyldig att betala mervärdesskatten för leveransen eller tillhandahållandet.
Om förvärvaren utfärdar fakturan för en leverans eller ett tillhanda- hållande som avses i första stycket, ska dock
6 § Bestämmelserna i
Leverans av varor och tillhandahållande av tjänster i ett annat
7 § Bestämmelserna i
1. leverantören eller tillhandahållaren
a)har sätet för sin ekonomiska verksamhet i Sverige och leveransen av varan eller tillhandahållandet av tjänsten inte görs från ett fast etablerings- ställe i ett annat land,
b)har ett fast etableringsställe i Sverige från vilket leveransen av varan eller tillhandahållandet av tjänsten görs, eller
c)varken i Sverige eller utomlands har ett säte eller fast etableringsställe men är bosatt eller stadigvarande vistas här i landet,
118
2.leverantören eller tillhandahållaren inte är etablerad i det
3.förvärvaren är skyldig att betala mervärdesskatten för leveransen eller tillhandahållandet.
Om förvärvaren utfärdar fakturan för en leverans eller ett tillhanda- hållande som avses i första stycket, ska dock
8 § Bestämmelserna i
Leverans av varor och tillhandahållande av tjänster utanför EU
9 § Bestämmelserna i
1.har sätet för sin ekonomiska verksamhet i Sverige och leveransen av varan eller tillhandahållandet av tjänsten inte görs från ett fast etableringsställe i ett annat land,
2.har ett fast etableringsställe i Sverige från vilket leveransen av varan eller tillhandahållandet av tjänsten görs, eller
3.varken i Sverige eller utomlands har ett säte eller fast etableringsställe men är bosatt eller stadigvarande vistas här i landet.
Faktureringsskyldighet
Huvudregler
10 § Varje beskattningsbar person ska se till att faktura utfärdas av den beskattningsbara personen själv eller i den beskattningsbara personens namn och för dennes räkning av förvärvaren eller en tredje person, för leverans av varor eller tillhandahållande av tjänster till en annan beskattningsbar person eller till en juridisk person som inte är en beskattningsbar person.
11 § En beskattningsbar person ska även se till att faktura utfärdas vid
1.leverans av nya transportmedel enligt 10 kap. 45 § till en privat- person,
2.leverans av varor enligt 6 kap. 7 § första stycket till en förvärvare i Sverige, och
3.tillhandahållande av bygg- eller anläggningstjänster till en privat- person och leverans av varor i samband med sådant tillhandahållande.
Undantag från huvudreglerna
12 § Faktura behöver inte utfärdas för personbefordran som är tillhandahållen utomlands enligt 6 kap. Faktura behöver inte heller utfär- das för leveranser eller tillhandahållanden som avses i någon av följande bestämmelser i 10 kap.:
–6, 9 eller 11 § om undantag inom sjukvård och tandvård,
–12 § om modersmjölk, blod eller organ från människor,
Prop. 2022/23:46
119
Prop. 2022/23:46 |
– 13 § om läkemedel, |
–14 § om undantag inom social omsorg,
–15, 16, 17 eller 18 § om undantag inom utbildningsområdet,
–19 § om undantag inom fristående grupper,
–26 § första stycket 1 om undantag för införande eller ackvisition av annonser i periodiska medlemsblad, personaltidningar och organi- sationstidskrifter,
–27 § om undantag avseende verksamhet för produktion och utsändning av radio- och televisionsprogram,
–28 eller 29 § om undantag inom idrottsområdet,
–30 § om undantag inom kulturområdet,
–32 § om undantag inom försäkringsområdet,
–33 § om undantag inom området för finansiella tjänster,
–34 § 2 om lotterier, eller
–35 § om undantag på fastighetsområdet.
13 § Faktura behöver inte heller utfärdas för unionsintern distans- försäljning av varor, om den beskattningsbara personen omfattas av ett identifieringsbeslut för unionsordningen enligt 22 kap. 12, 13 eller 14 §.
Faktureringsskyldighet vid betalningar i förskott eller a conto
14 § Varje beskattningsbar person ska se till att en faktura utfärdas av den beskattningsbara personen själv eller i den beskattningsbara personens namn och för dennes räkning av förvärvaren eller en tredje person, för betalningar i förskott eller a conto som gjorts till den beskattningsbara personen för en sådan leverans eller ett sådant tillhandahållande som avses i 10 eller 11 §.
Faktura behöver dock inte utfärdas för betalningar i förskott eller a conto för leveranser eller tillhandahållanden som avses i 12 § eller 10 kap. 42 §.
Självfakturering
15 § Faktura får utfärdas av förvärvaren om det finns
1.ett i förväg träffat avtal om detta mellan leverantören eller tillhanda- hållaren och förvärvaren, och
2.ett förfarande för leverantörens eller tillhandahållarens godkännande av varje faktura.
Särskilda tidpunkter för utfärdande av faktura
16 § Faktura för bygg- eller anläggningstjänster eller varor som leve- reras i samband med sådana tjänster ska utfärdas senast vid utgången av den andra kalendermånaden efter den månad då tjänsterna tillhandahållits eller varorna levererats.
17 § Faktura för sådan leverans av varor till annat
120
18 § Faktura för sådant tillhandahållande av tjänster som ska tas upp i en periodisk sammanställning enligt 35 kap. 2 § första stycket 2 skatte- förfarandelagen (2011:1244) ska utfärdas senast den femtonde dagen i den månad som följer på den månad då den beskattningsgrundande händelsen för tillhandahållandet inträffar.
Samlingsfaktura
19 § Samlingsfaktura får utfärdas för flera separata leveranser av varor eller tillhandahållanden av tjänster.
Vid utfärdande av samlingsfaktura ska tidsfristerna i
Elektronisk faktura
20 § Elektronisk faktura får utfärdas bara om mottagaren godkänner det. I 5 § lagen (2018:1277) om elektroniska fakturor till följd av offentlig upphandling finns bestämmelser om skyldighet att ta emot elektroniska
fakturor som har utfärdats till följd av offentlig upphandling.
21 § Om flera elektroniska fakturor översänds samlat till samma mot- tagare eller ställs till dennes förfogande, behöver gemensamma uppgifter bara anges en gång om alla uppgifter är åtkomliga för varje faktura.
Handling eller meddelande som likställs med faktura
22 § Varje handling eller meddelande med ändring av den ursprungliga fakturan och med en särskild och otvetydig hänvisning till den ursprung- liga fakturan likställs med en faktura.
23 § En sådan handling eller ett sådant meddelande ska utfärdas vid
1.sådan nedsättning av priset som avses i 8 kap. 14 § första stycket 1 eller 3 om förutsättningarna i 8 kap. 14 § andra stycket inte är uppfyllda,
2.sådan nedsättning av priset som avses i 8 kap. 14 § första stycket 2 om nedsättningen inte framgår av tidigare upprättad faktura, och
3.kundkreditering av annat slag än som avses i 1 och 2.
Fakturans innehåll
24 § Fakturor som utfärdas i enlighet med 10, 11 eller 14 § ska, om inte annat följer av 25 eller 26 §, innehålla följande uppgifter:
1.datum för utfärdandet,
2.ett löpnummer baserat på en eller flera serier, som unikt identifierar fakturan,
3.leverantörens eller tillhandahållarens registreringsnummer för mer- värdesskatt under vilket varorna har levererats eller tjänsterna har till- handahållits,
4.förvärvarens registreringsnummer för mervärdesskatt under vilket varorna eller tjänsterna har förvärvats, om förvärvaren är betalnings- skyldig för mervärdesskatt för leveransen av varorna eller tillhandahåll- andet av tjänsterna eller det är fråga om en unionsintern varuförsäljning enligt 10 kap. 42 §,
5.leverantörens eller tillhandahållarens fullständiga namn och adress,
Prop. 2022/23:46
121
Prop. 2022/23:46 6. förvärvarens fullständiga namn och adress,
7.de levererade varornas mängd och art eller de tillhandahållna tjänsternas omfattning och art,
8.datum då leveransen av varorna eller tillhandahållandet av tjänsterna utförts eller slutförts eller det datum då sådan förskotts- eller a conto- betalning som avses i 14 § gjorts, om ett sådant datum kan fastställas och det skiljer sig från datumet för fakturans utfärdande,
9.beskattningsunderlaget för varje skattesats eller undantag, enhets- priset exklusive skatt enligt denna lag, samt eventuell prisnedsättning eller rabatt om dessa inte är inkluderade i enhetspriset,
10.tillämpad mervärdesskattesats,
11.det mervärdesskattebelopp som ska betalas, om inte en särskild ordning tillämpas som utesluter en sådan uppgift,
12.när faktura utfärdas av förvärvaren enligt 15 §, uppgiften själv- fakturering,
13.vid undantag från skatteplikt, en hänvisning till
a)den tillämpliga bestämmelsen i denna lag,
b)den tillämpliga bestämmelsen i mervärdesskattedirektivet, eller
c)en annan uppgift om att leveransen av varor eller tillhandahållandet av tjänster undantas från skatteplikt,
14. när förvärvaren är skyldig att betala mervärdesskatten, uppgiften omvänd betalningsskyldighet,
15. vid leverans av ett nytt transportmedel till ett annat
16. vid tillämpning av den särskilda ordningen för resebyråer i 19 kap., uppgiften vinstmarginalbeskattning för resebyråer, och
17. vid tillämpning av den särskilda ordningen för begagnade varor, konstverk, samlarföremål och antikviteter i 20 kap., den eller de av följ- ande uppgifter som är relevanta:
a)vinstmarginalbeskattning för begagnade varor,
b)vinstmarginalbeskattning för konstverk, eller
c)vinstmarginalbeskattning för samlarföremål och antikviteter.
25 § Uppgifterna som avses i 24 §
Förenklad faktura
26 § Förenklad faktura får utfärdas, om
1.fakturans totalbelopp inte överstiger 4 000 kronor inklusive mer- värdesskatt,
2.handelsbruket eller administrativ praxis inom den berörda verksam- hetssektorn eller de tekniska förutsättningarna för utfärdandet av fakturan gör det svårt att följa alla de krav som anges i 24 §, eller
3.fakturan är en sådan handling eller sådant meddelande som likställs med en faktura enligt 22 §.
122
27 § Förenklad faktura får dock inte utfärdas för
1.leverans av varor som avses i 6 kap. 7 § första stycket eller 10 kap. 42 §,
2.leverans av varor eller tillhandahållande av tjänster som avses i 7 § första stycket, eller
3.leverans av varor eller tillhandahållande av tjänster där förvärvaren är skyldig att betala mervärdesskatten och den som levererar varan eller till- handahåller tjänsten är
a) en beskattningsbar person som inte är etablerad inom landet, eller
b) en sådan beskattningsbar person som enligt 16 kap. 4 § ska anses vara en beskattningsbar person som inte är etablerad inom landet.
28 § En förenklad faktura ska minst innehålla följande uppgifter:
1.datum för utfärdandet,
2.identifiering av leverantören eller tillhandahållaren,
3.identifiering av den typ av varor som har levererats eller tjänster som har tillhandahållits,
4.det mervärdesskattebelopp som ska betalas eller uppgifter som gör det möjligt att beräkna detta, och
5.om fakturan är en sådan handling eller sådant meddelande som lik- ställs med en faktura enligt 22 §, en särskild och otvetydig hänvisning till den ursprungliga fakturan samt de uppgifter i denna som ändras.
Valuta
29 § Oavsett i vilken valuta beloppen i en faktura anges ska mervärdes- skattebeloppet även anges i svenska kronor om mervärdesskatten ska beta- las till staten. Om den som ska se till att faktura utfärdas har sin redovis- ning i euro, ska mervärdesskattebeloppet i stället även anges i euro.
Om mervärdesskattebeloppet vid tillämpningen av första stycket måste anges efter omräkning, ska omräkningen göras på det sätt som följer av 8 kap.
Säkerställande av ursprungets äkthet och innehållets integritet
30 § Den som enligt 31 § ska se till att ett exemplar av fakturan bevaras, ska också från tidpunkten för utfärdandet av fakturan och under hela lag- ringstiden säkerställa
1.leverantörens, tillhandahållarens eller fakturautfärdarens identitet (ursprungets äkthet),
2.att det innehåll som krävs i fakturan inte har ändrats (innehållets integritet) samt
3.att uppgifterna i fakturan är läsbara.
Bevarande av faktura
31 § Den som ska se till att faktura utfärdas är även skyldig att se till att ett exemplar av fakturan bevaras. Skyldigheten att se till att ett exemplar av fakturan bevaras gäller även fakturor som en beskattningsbar person tagit emot.
Prop. 2022/23:46
123
Prop. 2022/23:46 |
32 § I bokföringslagen (1999:1078) finns ytterligare bestämmelser om |
|
arkivering av räkenskapsinformation som ska tillämpas av fysiska och |
|
juridiska personer som är bokföringsskyldiga. |
|
Den som inte är bokföringsskyldig men som omfattas av skyldigheten |
|
att bevara fakturor enligt 31 §, ska tillämpa bestämmelserna om former för |
|
bevarande av räkenskapsinformation i 7 kap. 1 och 6 §§ bokföringslagen |
|
och om platsen för bevarande av räkenskapsinformation i 7 kap. |
|
samma lag. |
|
Åtkomst till faktura som bevaras på elektronisk väg |
|
33 § Med bevarande av fakturor på elektronisk väg avses att data bevaras |
|
med användning av utrustning för elektronisk behandling (inbegripet |
|
digital signalkomprimering) och med användning av kabel, radio, optisk |
|
teknik eller andra elektromagnetiska hjälpmedel. |
34 § När en behörig myndighet i ett annat
1.begäran görs för kontrolländamål, och
2.mervärdesskatt som är hänförlig till leverans av varor eller tillhanda- hållande av tjänster i fakturan ska betalas i detta
För en sådan begäran som avses i första stycket gäller motsvarande begränsningar som enligt 47 kap. 2 § skatteförfarandelagen (2011:1244).
Dokumentationsskyldighet för beskattningsbara personer som använder ett elektroniskt gränssnitt
35 § Med elektroniskt gränssnitt avses en marknadsplats, en plattform, portal eller motsvarande.
36 § En beskattningsbar person som genom användning av ett elektro- niskt gränssnitt möjliggör leverans av varor eller tillhandahållande av tjänster till någon som inte är en beskattningsbar person ska genom räken- skaper eller annan lämplig dokumentation se till att det finns underlag för dessa leveranser och tillhandahållanden. Underlagen ska vara så detaljerade att Skatteverket kan avgöra om den mervärdesskatt som redovisats för dessa leveranser och tillhandahållanden är korrekt.
37 § Om Skatteverket begär det, ska den beskattningsbara personen göra underlaget tillgängligt på elektronisk väg.
Underlaget ska bevaras i tio år efter utgången av det år då den trans- aktion som underlaget avser utfördes.
124
18 kap. Särskild ordning för beskattningsbara personer med liten årsomsättning
Innehåll
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om undantag från skatteplikt för leverans av varor och tillhandahållande av tjänster inom landet som görs av beskattningsbara personer med liten årsomsättning. Bestämmelserna avser
–undantag från skatteplikt
–ansökan och beslut om undantag (5 och 6 §§),
–hur årsomsättningen ska beräknas
–åtgärder om undantaget upphör (12 §),
–avdragsbegränsning (13 §),
–faktura (14 §), och
–ansökan och beslut om beskattning (15 §).
Undantag från skatteplikt
2 § Leveranser av varor och tillhandahållanden av tjänster inom landet är undantagna från skatteplikt om de görs av en beskattningsbar person vars årsomsättning enligt
Om beskattningsåret är längre eller kortare än tolv månader, ska be- loppet justeras i motsvarande utsträckning.
3 § Undantaget från skatteplikt gäller inte leveranser av varor eller till- handahållanden av tjänster som görs av beskattningsbara personer som
1.inte är etablerade här i landet,
2.utför sådana leveranser av konstverk som är skattepliktiga enligt 10 kap. 31 §,
3.hyr ut eller upplåter fastigheter som enligt 12 kap. omfattas av frivillig beskattning, eller
4.utför sådana leveranser av investeringsguld eller tillhandahållanden av förmedlingstjänster avseende investeringsguld som omfattas av frivillig beskattning enligt 21 kap.
4 § Undantaget gäller inte heller leveranser av nya transportmedel som undantas från skatteplikt enligt 10 kap. 42 § eller sådana uttag av varor som avses 5 kap. 9 §.
Ansökan och beslut om undantag
5 § Om den beskattningsbara personen inte är registrerad för mervärdes- skatt, gäller undantaget från skatteplikt utan ansökan eller beslut.
6 § Om den beskattningsbara personen är registrerad för mervärdesskatt, gäller undantaget bara om Skatteverket efter ansökan av den beskatt- ningsbara personen har beslutat om det. Undantaget gäller tidigast från och med dagen för beslutet.
Prop. 2022/23:46
125
Prop. 2022/23:46
126
Ett beslut om undantag enligt första stycket gäller dock tidigast från ingången av det tredje beskattningsåret efter det beskattningsår då ett beslut om beskattning fattades enligt 15 §.
Hur årsomsättningen ska beräknas
7 § Den beskattningsbara personens årsomsättning ska beräknas med hänsyn till de belopp som anges i
Mervärdesskatt enligt denna lag ska dock inte ingå i beloppen.
8 § I den beskattningsbara personens årsomsättning ingår värdet av leveranser av varor och tillhandahållanden av tjänster inom landet, i den utsträckning de är skattepliktiga om de utförs av en beskattningsbar person som inte omfattas av bestämmelserna i detta kapitel.
9 § I årsomsättningen ingår också värdet av transaktioner som är undan- tagna från skatteplikt enligt någon av följande bestämmelser i 10 kap.:
–13 § om läkemedel,
–26 § första stycket 2 om framställning och distribution av periodiska publikationer,
–34 § 4 om leverans av guld till Sveriges riksbank,
–64, 65, 66 eller 67 § om export,
–68 § om tjänster i samband med export eller import av varor,
–69 eller 70 § om leverans av fartyg eller luftfartyg och utrustning till dessa,
–71 eller 72 § om varor för förbrukning och försäljning ombord på fartyg och luftfartyg,
–73 § om varor för förbrukning och försäljning ombord på krigsfartyg,
–74 § om tjänster som avser fartyg eller luftfartyg,
–75 § om tjänster av mäklare och andra förmedlare,
–76 § om flygbensin och flygfotogen,
–78 § om leverans av motorfordon till utländska beskickningar m.fl.,
–84 § om leverans av varor till beskickningar, konsulat,
–88 § om leverans av varor till Europeiska kommissionen,
–89, 90 eller 91 § om tjänster som tillhandahålls EU,
–92 § om väpnade styrkor som tillhör ett annat
–93 § om väpnade styrkor som tillhör part i Nato,
–94 § om vissa väpnade styrkor stationerade på Cypern, eller
–95 § om förmedlingstjänster som avser vissa undantagna transaktioner eller transaktioner gjorda utanför EU.
10 § I årsomsättningen ingår också värdet av
–fastighetstransaktioner,
–försäkringstransaktioner,
–finansiella transaktioner som är undantagna från skatteplikt enligt 10 kap. 33 §, och
–leveranser av sedlar och mynt som är undantagna från skatteplikt enligt 10 kap. 34 § 1.
Första stycket gäller dock inte beloppet för en transaktion som bara har Prop. 2022/23:46 karaktären av en bitransaktion.
11 § Ersättning vid avyttring av anläggningstillgångar ska inte ingå i årsomsättningen.
Åtgärder om undantaget upphör
12 § Om förutsättningarna för att tillämpa undantaget upphör på grund av att årsomsättningen under beskattningsåret överstiger 80 000 kronor, ska den beskattningsbara personen ta ut skatt enligt denna lag för den leverans av en vara eller det tillhandahållande av en tjänst som medför att beloppet överskrids.
Den beskattningsbara personen ska också anmäla sig för registrering hos Skatteverket på det sätt som framgår av 7 kap. 2 § skatteförfarandelagen (2011:1244).
Avdragsbegränsning
13 § En beskattningsbar person som utför sådana leveranser av varor eller tillhandahållanden av tjänster som är undantagna från skatteplikt enligt 2 § har inte rätt till avdrag för ingående skatt enligt 13 kap. 6 § eller någon av
Faktura
14 § Vid leveranser av varor eller tillhandahållanden av tjänster som omfattas av undantaget från skatteplikt ska mervärdesskatt inte anges i fakturan.
Ansökan och beslut om beskattning
15 § Om en beskattningsbar person ansöker om det, ska Skatteverket besluta att skatt ska tas ut enligt denna lag trots att det fortfarande finns förutsättningar att undanta den beskattningsbara personens leveranser av varor och tillhandahållanden av tjänster från skatteplikt enligt 2 §.
Beslutet gäller tidigast från ingången av beskattningsåret närmast före det beskattningsår då ansökan kom in till Skatteverket.
19 kap. Särskild ordning för resebyråer
Innehåll
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om
–tillämpningsområde (2 och 3 §§),
–platsen för tillhandahållande av resetjänster (4 §),
–beskattningsunderlag (5 och 6 §§),
–resetjänst som likställs med förmedlingstjänst (7 §),
–begränsning av rätten till avdrag eller återbetalning (8 §),
–faktura (9 §), och
–tillämpning av de allmänna bestämmelserna (10 §).
127
Prop. 2022/23:46
128
Tillämpningsområde
2 § Detta kapitel tillämpas vid en resebyrås tillhandahållande av resor till resenärer, om resebyrån som ett led i det tillhandahållandet
1.förvärvar varor och tjänster från andra beskattningsbara personer,
eller
2.förmedlar varorna och tjänsterna i eget namn för deras räkning. Med resebyrå avses i detta kapitel även researrangör.
3 § Vad resebyrån tillhandahåller en resenär på det sätt som avses i 2 § ska anses som ett enda tillhandahållande av tjänster (en resetjänst).
Platsen för tillhandahållande av resetjänster
4 § En resetjänst är tillhandahållen inom landet om resebyrån har sätet för sin ekonomiska verksamhet i Sverige eller har ett fast etableringsställe här från vilket tjänsten tillhandahålls.
Beskattningsunderlag
5 § Vid tillhandahållande av en resetjänst utgörs beskattningsunderlaget av resebyråns marginal. Marginalen utgörs av skillnaden mellan ersätt- ningen för resetjänsten och resebyråns kostnader för sådana varor och tjänster som
1.levereras eller tillhandahålls till resebyrån av andra beskattningsbara personer, och
2.kommer resenären direkt till godo.
6 § Vid beräkning av beskattningsunderlaget ska resebyråns kompensa- tion för skatt enligt denna lag inte räknas in i ersättningen.
Resetjänst som likställs med förmedlingstjänst
7 § Om resebyrån som ett led i tillhandahållandet av resetjänsten för- värvat varor och tjänster som en annan beskattningsbar person levererat eller tillhandahållit resebyrån utanför EU, ska resetjänsten likställas med en sådan förmedlingstjänst som är undantagen från skatteplikt enligt 10 kap. 95 §.
Om förvärven avser varor och tjänster som den andra beskattningsbara personen levererat eller tillhandahållit resebyrån både inom och utanför EU, gäller bestämmelserna i 10 kap. 95 § bara för den del av tillhanda- hållandet av resetjänsten som avser varor och tjänster som levererats eller tillhandahållits utanför EU.
Begränsning av rätten till avdrag eller återbetalning
8 § Vid tillhandahållande av resetjänster är ingående skatt som hänför sig till förvärv av varor eller tjänster som kommer resenären direkt till godo inte avdragsgill. Tillhandahållande av resetjänster medför inte heller rätt till återbetalning enligt 14 kap.
Faktura
9 § Om mervärdesskatt ska redovisas enligt bestämmelserna i detta kapitel, behöver resebyrån inte redovisa skattens belopp eller underlag för beräkning av beloppet i fakturan.
Om förvärvaren av resetjänsten är en beskattningsbar person, gäller dock de allmänna bestämmelserna i denna lag om en fakturas innehåll för rätt till avdrag för eller återbetalning av ingående skatt.
Tillämpning av de allmänna bestämmelserna
10 § Om resenären är en beskattningsbar person som har avdragsrätt eller rätt till återbetalning av ingående skatt, får resebyrån i stället tillämpa de allmänna bestämmelserna i denna lag på ett tillhandahållande av rese- tjänster som omfattas av detta kapitel.
20 kap. Särskild ordning för begagnade varor, konstverk, samlarföremål och antikviteter
Innehåll
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om
–tillämpningsområde
–vad som avses med vissa uttryck i detta kapitel
–beskattningsunderlag
–begränsning av rätten till avdrag
–räkenskaper (19 §),
–faktura (20 §), och
–undantag från skatteplikt (21 §).
Tillämpningsområde
Förvärvskriteriet
2 § Detta kapitel tillämpas vid en beskattningsbar återförsäljares leve- rans av begagnade varor, konstverk, samlarföremål eller antikviteter, om dessa levererats till återförsäljaren inom EU av
1.någon som inte är en beskattningsbar person,
2.en beskattningsbar person som ska redovisa mervärdesskatt enligt bestämmelserna om vinstmarginalbeskattning i detta kapitel eller enligt bestämmelser som i ett annat
3.en beskattningsbar person vars leverans är undantagen från skatte- plikt enligt 10 kap. 37 § eller enligt bestämmelser som i ett annat
4.en beskattningsbar person vars leverans är undantagen från skatteplikt enligt 10 kap. 31 §, eller
5.en beskattningsbar person vars leverans omfattas av undantag från skatteplikt för beskattningsbara personer med liten årsomsättning enligt 18 kap. eller enligt bestämmelser som i ett annat
Prop. 2022/23:46
129
Prop. 2022/23:46 förvärvade varan utgjort anläggningstillgång hos den beskattningsbara personen.
Nya transportmedel
3 § Detta kapitel tillämpas inte på en leverans av ett sådant nytt trans- portmedel som avses i 2 kap. 16 §, om
1.transportmedlet har förvärvats från ett annat
1§ 2 eller 2 §, eller
2.leveransen är en sådan unionsintern leverans av varor som omfattas av undantag från skatteplikt enligt 10 kap. 42 §.
Särskilt undantag från förvärvskriteriet
4 § Om en beskattningsbar återförsäljare begär det ska Skatteverket be- sluta att återförsäljaren ska tillämpa detta kapitel vid leverans av
1.konstverk, samlarföremål och antikviteter som återförsäljaren själv har importerat, eller
2.konstverk som återförsäljaren har förvärvat från upphovsmannen eller dennes dödsbo.
Ett beslut enligt första stycket gäller till utgången av det andra året efter det år då beslutet fattades.
Frivilligt att tillämpa vinstmarginalbeskattning
5 § En beskattningsbar återförsäljare har rätt att i stället tillämpa de allmänna bestämmelserna i denna lag på en leverans som annars skulle omfattas av bestämmelserna om vinstmarginalbeskattning i detta kapitel.
Vad som avses med vissa uttryck i detta kapitel
Begagnade varor
6 § Med begagnade varor avses varor som har varit i bruk och som är lämpliga för vidare användning i befintligt skick eller efter reparation, med undantag för
1.fastigheter,
2.konstverk, samlarföremål eller antikviteter,
3.varor som helt eller till väsentlig del består av guld, silver eller platina, om materialet är obearbetat eller i huvudsak obearbetat, samt skrot, avfall eller liknande som innehåller guld, silver eller platina, och
4.oinfattade naturliga eller syntetiska ädelstenar.
Konstverk
7 § Med konstverk avses
1.tavlor m.m. och konstgrafiska blad m.m. som kan hänföras till nummer 9701 eller 9702 00 00 i Kombinerade nomenklaturen (KN- nummer) i rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan, i den ursprungliga lydelsen,
2.skulpturer enligt
130
3.handvävda tapisserier enligt
Samlarföremål
8 § Med samlarföremål avses
1.frimärken och beläggningsstämplar, frankeringsstämplar, förstadags- brev samt kuvert, brevkort, kortbrev och liknande försedda med frimärke, under förutsättning att de är makulerade eller, om de är omakulerade, inte gångbara och inte avsedda som lagligt betalningsmedel, allt enligt nummer 9704 00 00 i Kombinerade nomenklaturen
2.samlingar och samlarföremål av zoologiskt, botaniskt, minera- logiskt, anatomiskt, historiskt, arkeologiskt, paleontologiskt, etnografiskt eller numismatiskt intresse, allt enligt
Antikviteter
9 § Med antikviteter avses varor som är mer än 100 år gamla och som inte är konstverk eller samlarföremål, enligt nummer 9706 00 00 i Kombinerade nomenklaturen i rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemen- samma tulltaxan, i den ursprungliga lydelsen.
Beskattningsbar återförsäljare
10 § Med beskattningsbar återförsäljare avses en beskattningsbar person som inom ramen för sin ekonomiska verksamhet förvärvar, använder eller importerar begagnade varor, konstverk, samlarföremål eller antikviteter i syfte att sälja dem vidare.
Första stycket gäller också om den beskattningsbara personen handlar i eget namn för en annan persons räkning inom ramen för ett avtal enligt vilket provision ska betalas vid köp eller försäljning.
Beskattningsunderlag
Normal vinstmarginalbeskattning
11 § Vid en sådan leverans av begagnade varor, konstverk, samlar- föremål och antikviteter som avses i 2 eller 4 § utgörs beskattnings- underlaget av återförsäljarens vinstmarginal minskad med den mervärdes- skatt som hänför sig till vinstmarginalen.
Vinstmarginalen utgörs av skillnaden mellan en varas försäljningspris och varans inköpspris, om inte annat följer av 14 §.
12 § Om en beskattningsbar återförsäljare själv har importerat konst- verk, samlarföremål eller antikviteter, ska som inköpspris anses beskatt- ningsunderlaget vid importen med tillägg av den mervärdesskatt som hänför sig till importen.
Prop. 2022/23:46
131
Prop. 2022/23:46
132
13 § Om inköpspriset för en vara överstiger försäljningspriset för varan, får skillnaden räknas av mot vinst som uppkommit vid försäljning av andra varor bara i det fall som avses i 14 §.
Förenklad vinstmarginalbeskattning
14 § När flera varor köps eller säljs samtidigt utan att de enskilda varornas pris är känt, utgörs beskattningsunderlaget av den sammanlagda vinstmarginalen för sådana varor, minskad med den mervärdesskatt som hänför sig till vinstmarginalen, under redovisningsperioden enligt 26 kap.
Om inköp eller försäljningar av varor enligt första stycket utgör den huvudsakliga delen av en återförsäljares inköp eller försäljningar under redovisningsperioden, får även andra leveranser som avses i 2 eller 4 § ingå i beskattningsunderlaget.
Första och andra styckena gäller i fråga om motorfordon bara om de har förvärvats för att efter skrotning säljas i delar.
15 § Om värdet av inköp av varor som avses i 14 § under en redo- visningsperiod överstiger värdet av försäljningar av sådana varor under perioden, får det överskjutande beloppet läggas till värdet av inköpen under en efterföljande period, om beskattningsunderlaget bestäms enligt 14 § första eller andra stycket och inköpen är hänförliga till samma skattesats.
Begränsning av rätten till avdrag
16 § En beskattningsbar person har inte rätt att, från den mervärdesskatt som ska betalas, dra av ingående skatt som hänför sig till en leverans av varor
1.till den beskattningsbara personen,
2.av en beskattningsbar återförsäljare, och
3.som omfattas av vinstmarginalbeskattning enligt detta kapitel eller enligt bestämmelser som i ett annat
17 § Om en beskattningsbar återförsäljare använder varorna för leveranser som omfattas av vinstmarginalbeskattning enligt detta kapitel, har återförsäljaren inte rätt att, från den mervärdesskatt som ska betalas, dra av ingående skatt som hänför sig till
1.konstverk, samlarföremål eller antikviteter som återförsäljaren själv har importerat, eller
2.konstverk som har levererats till återförsäljaren av upphovsmannen eller dennes dödsbo.
18 § Om en beskattningsbar återförsäljare väljer att tillämpa de allmänna bestämmelserna i denna lag för en leverans av varor som annars skulle omfattas av vinstmarginalbeskattning enligt detta kapitel, har åter-
försäljaren rätt att, från den mervärdesskatt som ska betalas, dra av Prop. 2022/23:46 ingående skatt som hänför sig till
1.konstverk, samlarföremål eller antikviteter som återförsäljaren själv har importerat, eller
2.konstverk som har levererats till återförsäljaren av upphovsmannen eller dennes dödsbo.
Den ingående skatten får dras av för den redovisningsperiod då åter- försäljaren utför den leverans av varor för vilken denne väljer att tillämpa de allmänna bestämmelserna enligt denna lag.
Räkenskaper
19 § Den som redovisar mervärdesskatt både enligt de allmänna bestämmelserna i denna lag och enligt detta kapitel är skyldig att i sina räkenskaper särskilja de transaktioner som hänför sig till leveranser som vinstmarginalbeskattas enligt detta kapitel.
Faktura
20 § När detta kapitel tillämpas vid vinstmarginalbeskattning av en leverans av varor, får varken skattens belopp eller underlag för beräkning av beloppet anges i fakturan.
Undantag från skatteplikt
21 § Från skatteplikt undantas en leverans av varor som omfattas av vinstmarginalbeskattning enligt detta kapitel, under förutsättning att leveransen görs i enlighet med någon av följande bestämmelser om undantag i 10 kap.:
–64, 65 eller 66 § om export,
–69 eller 70 § om leverans av fartyg eller luftfartyg och utrustning till dessa,
–71 § 2 a eller 3 om leverans av varor för försäljning ombord,
–73 § om leverans av varor för försäljning ombord på krigsfartyg,
–78 § om leverans av motorfordon till utländska beskickningar m.fl.,
–84 § om leverans av varor till beskickningar, konsulat,
–88 § om leverans av varor till Europeiska kommissionen,
–92 § om leverans av varor till väpnade styrkor som tillhör ett annat
–93 § om leverans av varor till väpnade styrkor som tillhör part i Nato, eller
–94 § om leverans av varor till vissa väpnade styrkor stationerade på Cypern.
21 kap. Särskild ordning för investeringsguld
Innehåll |
|
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om investeringsguld. |
|
Bestämmelserna avser |
133 |
|
Prop. 2022/23:46 – vad som avses med investeringsguld
–i vilka fall investeringsguld undantas från skatteplikt (5 och 6 §§),
–frivillig beskattning
–avdragsrätt vid undantagna leveranser (10 och 11 §§).
Ytterligare bestämmelser om investeringsguld finns i 16 kap. Det finns
också bestämmelser om dokumentationsskyldighet vid leverans av investeringsguld i 39 kap. 14 § skatteförfarandelagen (2011:1244).
Vad som avses med investeringsguld
2 § Med investeringsguld avses
1. guld i form av en tacka eller platta med en vikt som godtas på någon av marknaderna för sådant guld och med en finhalt av minst 995 tusendelar, oavsett om guldet representeras av värdepapper eller inte, och
2. guldmynt som
–har en finhalt av minst 900 tusendelar,
–är präglade efter år 1800,
–är eller har varit gällande betalningsmedel i ursprungslandet, och
–normalt säljs till ett pris som inte överstiger marknadsvärdet för guld- innehållet i myntet med mer än 80 procent.
3 § Små tackor eller plattor med en vikt av 1 gram eller mindre omfattas inte av 2 § 1.
4 § Guldmynt som omfattas av den förteckning som årligen offentlig- görs i
Guldmynt som avses i 2 § 2 ska inte anses vara sålda på grund av det numismatiska värdet.
Investeringsguld undantas från skatteplikt
5 § Från skatteplikt undantas leverans, unionsinternt förvärv och import av investeringsguld, inbegripet sådana transaktioner med investeringsguld representerat av värdepapper som medför en äganderätt till eller en fordran på guldet.
6 § Från skatteplikt undantas även förmedling som görs för någon annans räkning i dennes namn, om förmedlingen avser en leverans enligt 5 §.
Frivillig beskattning
7 § En säljare som är en beskattningsbar person har rätt att välja frivillig beskattning av en leverans av investeringsguld som annars skulle ha undantagits från skatteplikt enligt 5 §, om
1.den beskattningsbara personen framställer investeringsguld eller om- vandlar guld till investeringsguld, och
2.investeringsguldet levereras till en annan beskattningsbar person.
134
8 § En säljare som är en beskattningsbar person har även rätt att välja frivillig beskattning av en leverans av investeringsguld som annars skulle ha undantagits från skatteplikt enligt 5 §, om
1.den beskattningsbara personen inom ramen för sin ekonomiska verksamhet normalt levererar guld för industriella syften,
2.leveransen avser investeringsguld enligt 2 § 1, och
3.investeringsguldet levereras till en annan beskattningsbar person.
9 § Ett ombud har rätt att välja frivillig beskattning av förmedling som annars skulle ha undantagits från skatteplikt enligt 6 §, om den för vars räkning förmedlingen görs har valt frivillig beskattning enligt 7 eller 8 §.
Avdragsrätt vid undantagna leveranser
10 § Om en beskattningsbar person gör en efterföljande leverans av investeringsguld som är undantagen från skatteplikt enligt 5 §, har denne rätt att göra avdrag för ingående skatt som hänför sig till
1.leverans av investeringsguld till den beskattningsbara personen, om den som levererar investeringsguldet har valt frivillig beskattning av leveransen enligt 7 eller 8 §,
2.leverans till den beskattningsbara personen av annat guld än investeringsguld, som därefter omvandlas till investeringsguld av den beskattningsbara personen eller för dennes räkning,
3.unionsinternt förvärv eller import som görs av den beskattningsbara personen av annat guld än investeringsguld, som därefter omvandlas till investeringsguld av den beskattningsbara personen eller för dennes räkning, och
4.tillhandahållande av tjänster till den beskattningsbara personen som innebär en förändring av form, vikt eller finhalt på guld, inbegripet inves- teringsguld.
11 § En beskattningsbar person har rätt att göra avdrag för ingående skatt i enlighet med andra stycket om denne
1.framställer investeringsguld eller omvandlar guld till investerings- guld, och
2.gör en efterföljande leverans av investeringsguld som är undantagen från skatteplikt enligt 5 §.
Avdrag får göras för ingående skatt som ska betalas eller har betalats av den beskattningsbara personen för leverans, unionsinternt förvärv eller import av varor eller tillhandahållande av tjänster som är knutna till fram- ställningen eller omvandlingen av guldet, som om den efterföljande leve- ransen hade beskattats.
22 kap. Särskilda ordningar för distansförsäljning av varor och vissa tillhandahållanden av tjänster
Innehåll 1 §
I detta kapitel finns bestämmelser om
–tillämpningsområde för bestämmelserna i kapitlet (2 §),
Prop. 2022/23:46
135
Prop. 2022/23:46 – de särskilda ordningarna
–definitioner
–identifieringsbeslut
–särskilda regler om beskattningsgrundande händelse och betalnings- skyldighet (32 och 33 §§),
–deklaration och betalning av mervärdesskatt
–ändring av tidigare redovisad skatt (45 och 46 §§),
–förfarandet i samband med beslut om identifiering eller återkallelse
–förfarandet i samband med beslut om skatt
–avdrag och återbetalning av ingående skatt
–ansökan om återbetalning av ingående skatt
–omprövning av beslut om återbetalning (74 och 75 §), och
–dokumentationsskyldighet
Tillämpningsområde för bestämmelserna i kapitlet
2 § Bestämmelserna i detta kapitel gäller särskilda ordningar för beskattningsbara personer som tillhandahåller tjänster till förvärvare som inte är beskattningsbara personer, bedriver distansförsäljning av varor eller möjliggör vissa leveranser av varor där försändningen eller transporten av varorna påbörjas och avslutas i samma
De särskilda ordningarna
Tredjelandsordningen
3 § Tredjelandsordningen avser tillhandahållande av tjänster av beskattningsbara personer som inte är etablerade inom EU, om tjänsterna förvärvas av någon som inte är en beskattningsbar person och förvärvaren är etablerad, är bosatt eller stadigvarande vistas i ett
Unionsordningen
4 § Unionsordningen avser leverans av varor och tillhandahållande av tjänster av beskattningsbara personer som
1.bedriver unionsintern distansförsäljning av varor (12 §),
2.genom att möjliggöra leverans av varor genom användning av ett elektroniskt gränssnitt omfattas av 5 kap. 6 §, om försändningen eller transporten av varorna påbörjas och avslutas i samma
3.är etablerade i ett
Importordningen
5 § Importordningen avser beskattningsbara personer som
1.är etablerade inom EU, eller företräds av en representant som är etablerad inom EU, och som bedriver distansförsäljning av varor som inte är punktskattepliktiga, och som importerats från en plats utanför EU med ett verkligt värde på högst 150 euro (15 §), eller
136
2. är etablerade i ett land som anges i kommissionens genomförandeakt Prop. 2022/23:46 som antas med stöd av artikel 369m.3 i mervärdesskattedirektivet och som
bedriver distansförsäljning av varor från det landet (15 §).
Definitioner
Särskild mervärdesskattedeklaration
6 § Med särskild mervärdesskattedeklaration avses i detta kapitel en sådan deklaration som är avsedd för redovisning av mervärdesskatt enligt bestämmelserna i detta kapitel.
Motsvarande bestämmelser i ett annat
7 § Med motsvarande bestämmelser i ett annat
Representant
8 § Med representant avses i detta kapitel en person som är etablerad inom EU och som av en beskattningsbar person som bedriver distans- försäljning av varor importerade från en plats utanför EU har utsetts till betalningsskyldig för mervärdesskatten och till att fullgöra skyldigheterna enligt importordningen i 15 §, i den beskattningsbara personens namn och för dennes räkning.
Identifieringsbeslut
9 § Skatteverket ska efter ansökan från en beskattningsbar person besluta att denne ska redovisa och betala mervärdesskatt enligt bestämmelserna i detta kapitel (identifieringsbeslut).
Om ansökan avser importordningen enligt 15 § och den beskattnings- bara personen företräds av en representant, ska Skatteverket besluta att representanten ska redovisa och betala mervärdesskatt enligt bestäm- melserna i detta kapitel.
Hinder mot identifieringsbeslut
10 § Ett identifieringsbeslut ska inte fattas, om
1.det redan har fattats ett motsvarande identifieringsbeslut i ett annat
2.den beskattningsbara personen, eller dennes representant, är bunden av ett identifieringsbeslut i ett annat
3.den beskattningsbara personen, eller dennes representant, är utesluten från den särskilda ordningen enligt artikel 58b.1 i genomförande- förordningen.
Identifieringsbeslut enligt tredjelandsordningen |
|
11 § Identifieringsbeslut ska fattas, om |
|
1. den beskattningsbara personen inte har sätet för sin ekonomiska |
|
verksamhet eller ett fast etableringsställe inom EU, |
137 |
|
Prop. 2022/23:46 2. mervärdesskatten avser tillhandahållanden av tjänster,
3.tillhandahållandena ska beskattas i Sverige eller i ett annat
och
4.tjänsterna tillhandahålls någon som inte är en beskattningsbar person och denne är etablerad, är bosatt eller stadigvarande vistas i Sverige eller
iett annat
Första stycket gäller inte om det finns hinder enligt 10 § mot att fatta ett identifieringsbeslut.
Identifieringsbeslut enligt unionsordningen vid distansförsäljning av varor
12 § Identifieringsbeslut ska fattas, om
1. den beskattningsbara personen
a)har sätet för sin ekonomiska verksamhet i Sverige eller, om denne inte har ett sådant säte inom EU, har ett fast etableringsställe här i landet, eller
b)inte har sätet för sin ekonomiska verksamhet eller ett fast etablerings- ställe inom EU men bedriver unionsintern distansförsäljning av varor och försändningen eller transporten av varorna påbörjas här i landet,
2. mervärdesskatten avser unionsintern distansförsäljning av varor, och
3. leveranserna av varor ska beskattas i det
Första stycket gäller inte om det finns hinder enligt 10 § mot att fatta ett identifieringsbeslut.
Identifieringsbeslut enligt unionsordningen vid leverans av varor med transport som påbörjas och avslutas i samma
13 § Identifieringsbeslut ska fattas, om
1. den beskattningsbara personen
a)har sätet för sin ekonomiska verksamhet i Sverige eller, om denne inte har ett sådant säte inom EU, har ett fast etableringsställe här i landet och försändningen eller transporten av de varor som levereras påbörjas och avslutas i samma
b)inte har sätet för sin ekonomiska verksamhet eller ett fast etableringsställe inom EU men levererar varor enligt 5 kap. 6 § och försändningen eller transporten av de varor som levereras påbörjas och avslutas här i landet,
2. mervärdesskatten avser leverans av varor enligt 5 kap. 6 §, och
3. leveranserna ska beskattas här i landet eller i ett annat
identifieringsbeslut.
Identifieringsbeslut enligt unionsordningen vid tillhandahållande av tjänster
14 § Identifieringsbeslut ska fattas, om
1.den beskattningsbara personen har sätet för sin ekonomiska verk- samhet i Sverige eller, om denne inte har ett sådant säte inom EU, har ett fast etableringsställe här i landet,
2.mervärdesskatten avser tillhandahållanden av tjänster,
3.tillhandahållandena ska beskattas i ett annat
138
4. den beskattningsbara personen inte har ett fast etableringsställe i det Prop. 2022/23:46
5.tjänsterna tillhandahålls någon som inte är en beskattningsbar person. Första stycket gäller inte om det finns hinder enligt 10 § mot att fatta ett
identifieringsbeslut.
Identifieringsbeslut enligt importordningen
15 § Identifieringsbeslut ska fattas, om
1. den beskattningsbara personen
a)har sätet för sin ekonomiska verksamhet i Sverige eller, om denne inte har ett sådant säte inom EU, har ett fast etableringsställe här i landet,
b)företräds av en representant som har sätet för sin ekonomiska verksamhet i Sverige eller, om representanten inte har ett sådant säte inom EU, ett fast etableringsställe här i landet, eller
c)inte har sätet för sin ekonomiska verksamhet eller ett fast etablerings- ställe inom EU men är etablerad i ett land som anges i kommissionens genomförandeakt antagen med stöd av artikel 369m.3 i mervärdesskatte- direktivet, och bedriver distansförsäljning av varor från det landet,
2. mervärdesskatten avser distansförsäljning av varor som inte är punktskattepliktiga, och som importerats från en plats utanför EU i försändelser med ett verkligt värde på högst 150 euro, och
3. leveranserna ska beskattas i Sverige eller i ett annat
motsvarigheten i svenska kronor till beloppet för tullfrihet för varor av ringa värde enligt artikel 23 i förordningen om tullbefrielse.
Första stycket gäller inte om det finns hinder enligt 10 § mot att fatta ett identifieringsbeslut.
16 § En beskattningsbar person som företräds av en representant får bara utse en representant i taget.
Valet av identifieringsstat är bindande
17 § En beskattningsbar person som omfattas av ett identifieringsbeslut för unionsordningen enligt 12, 13 eller 14 § eller för importordningen enligt 15 § är bunden av beslutet under det kalenderår då beslutet fattades och under de två närmast följande kalenderåren, om den beskattningsbara personen
1.har sätet för sin ekonomiska verksamhet utanför EU, och
2.har flera fasta etableringsställen i skilda
Detsamma gäller en representant som omfattas av ett identifierings- beslut för importordningen enligt 15 §.
18 § En beskattningsbar person som varken har sätet för sin ekonomiska verksamhet eller ett fast etableringsställe inom EU och som omfattas av ett identifieringsbeslut för unionsordningen enligt 12 eller 13 § är bunden av beslutet under det kalenderår då beslutet fattades och under de två närmast följande kalenderåren.
139
Prop. 2022/23:46 Ansökan på elektronisk väg
19 § En ansökan om identifieringsbeslut ska ges in till Skatteverket på elektronisk väg.
Mervärdesskattegrupper
20 § Om Skatteverket har beslutat att beskattningsbara personer får bilda en mervärdesskattegrupp, ska identifieringsbeslutet fattas för den huvud- man som Skatteverket utsett för gruppen enligt 4 kap. 11 §.
Vad identifieringsbeslutet innebär
21 § Den som ska redovisa mervärdesskatt för leverans av varor eller tillhandahållande av tjänster inom landet i en särskild mer- värdesskattedeklaration enligt detta kapitel, ska inte redovisa och betala mervärdesskatt enligt skatteförfarandelagen (2011:1244) för dessa leveranser eller tillhandahållanden.
22 § En beskattningsbar person som är skyldig att betala mervärdesskatt i Sverige enligt 16 kap. för leverans av varor och tillhandahållande av tjänster och som omfattas av ett identifieringsbeslut i ett annat
Identifieringsnummer
23 § Skatteverket ska ge ett individuellt nummer (identifieringsnummer) till den som identifieringsbeslutet gäller.
24 § Om en beskattningsbar person som omfattas av ett identifierings- beslut för unionsordningen enligt 12, 13 eller 14 § har ett registrerings- nummer för mervärdesskatt här i landet, ska det numret användas som identifieringsnummer.
25 § Om Skatteverket fattar ett identifieringsbeslut för importordningen enligt 15 §, ska den beskattningsbara personen ges ett särskilt identi- fieringsnummer för tillämpning av importordningen.
En representant ska ges ett särskilt identifieringsnummer och ett separat identifieringsnummer för varje beskattningsbar person som representanten företräder.
Ett särskilt identifieringsnummer får bara användas för tillämpningen av importordningen.
Underrättelse till Skatteverket om förändringar
26 § Om en beskattningsbar persons verksamhet upphör eller ändras på ett sådant sätt att villkoren för att redovisa och betala mervärdesskatt enligt detta kapitel inte längre är uppfyllda, ska den beskattningsbara personen eller dennes representant på elektronisk väg underrätta Skatteverket om ändringen. Detsamma gäller om något annat förhållande som har tagits upp i en ansökan om identifieringsbeslut har ändrats.
140
Återkallelse av ett identifieringsbeslut enligt tredjelandsordningen
27 § Skatteverket ska återkalla ett identifieringsbeslut enligt 11 §, om den beskattningsbara personen
1.enligt en egen anmälan inte längre tillhandahåller tjänster som omfattas av tredjelandsordningen,
2.på annat sätt kan antas ha upphört med sin beskattningsbara verk- samhet,
3.inte längre uppfyller övriga krav i 11 §, eller
4.ständigt bryter mot reglerna för tredjelandsordningen.
Återkallelse av ett identifieringsbeslut enligt unionsordningen
28 § Skatteverket ska återkalla ett identifieringsbeslut enligt
1.enligt en egen anmälan inte längre levererar varor eller tillhandahåller tjänster som omfattas av unionsordningen,
2.på annat sätt kan antas ha upphört med sin beskattningsbara verksamhet inom ramen för unionsordningen,
3.inte längre uppfyller övriga krav i
4.ständigt bryter mot reglerna för unionsordningen.
Återkallelse av ett identifieringsbeslut enligt importordningen för en beskattningsbar person som inte företräds av en representant
29 § Skatteverket ska återkalla ett identifieringsbeslut enligt 15 § för en beskattningsbar person som inte företräds av en representant, om den beskattningsbara personen
1.enligt en egen anmälan inte längre bedriver distansförsäljning av varor importerade från en plats utanför EU som omfattas av import- ordningen,
2.på annat sätt kan antas ha upphört med sin beskattningsbara verk- samhet inom ramen för importordningen,
3.inte längre uppfyller övriga krav i 15 §, eller
4.ständigt bryter mot reglerna för importordningen.
Återkallelse av ett identifieringsbeslut enligt importordningen för en representant
30 § Skatteverket ska återkalla ett identifieringsbeslut enligt 15 § för en representant som
1.enligt en egen anmälan inte längre företräder någon beskattningsbar person som använder importordningen enligt 15 §,
2.under två på varandra följande kalenderkvartal inte har agerat som representant för en beskattningsbar person som använder importordningen
i15 §,
3.inte längre uppfyller övriga krav i 8 eller 15 §, eller
4.ständigt bryter mot reglerna för importordningen.
Prop. 2022/23:46
141
Prop. 2022/23:46
142
Återkallelse av ett identifieringsbeslut enligt importordningen för en beskattningsbar person som företräds av en representant
31 § Skatteverket ska återkalla ett identifieringsbeslut enligt 15 § för en beskattningsbar person som företräds av en representant, om den beskatt- ningsbara personen
1.enligt en anmälan från dennes representant inte längre bedriver sådan distansförsäljning av varor importerade från en plats utanför EU som omfattas av importordningen,
2.enligt en anmälan från dennes representant inte längre företräds av representanten,
3.på annat sätt kan antas ha upphört med sin beskattningsbara verksam- het inom ramen för importordningen,
4.inte längre uppfyller övriga krav i 15 §, eller
5.ständigt bryter mot reglerna för importordningen.
Särskilda regler om beskattningsgrundande händelse och betalningsskyldighet
Beskattningsgrundande händelse för importordningen
32 § Vid distansförsäljning av varor importerade från en plats utanför EU för vilken skatt enligt denna lag ska redovisas enligt importordningen inträffar den beskattningsgrundande händelse som avses i 7 kap. 3 §, när leveransen sker. Leveransen av varorna ska anses ske vid den tidpunkt då betalningen har godkänts.
Betalningsskyldighet för mervärdesskattegrupp i annat
33 § Om en grupp av personer som i ett annat
Deklaration och betalning av mervärdesskatt
Elektronisk deklaration
34 § En beskattningsbar person eller en representant som omfattas av ett identifieringsbeslut ska för varje redovisningsperiod lämna en särskild mervärdesskattedeklaration på elektronisk väg.
Deklaration ska lämnas även om den beskattningsbara personen eller representanten inte har någon mervärdesskatt att redovisa för perioden.
Redovisningsperioder
35 § En redovisningsperiod omfattar ett kalenderkvartal.
För en beskattningsbar person eller en representant som omfattas av ett identifieringsbeslut enligt 15 § omfattar en redovisningsperiod dock en månad.
Uppgifter som ska lämnas i deklarationen
36 § En särskild mervärdesskattedeklaration ska innehålla
1.identifieringsnumret för den beskattningsbara personen och, om Prop. 2022/23:46 denne företräds av en representant, identifieringsnumret för represen-
tanten,
2.följande uppgifter för varje
tillhandahållanden av tjänster ska beskattas:
a)det sammanlagda värdet, exklusive mervärdesskatt, av ersättningarna för dessa leveranser av varor och tillhandahållanden av tjänster under redovisningsperioden,
b)det sammanlagda beloppet av mervärdesskatten för leveranserna av varor och tillhandahållandena av tjänster, fördelat på skattesatser, och
c)tillämpliga skattesatser, och
3.det sammanlagda beloppet av den mervärdesskatt som ska betalas för redovisningsperioden.
37 § Den som omfattas av ett identifieringsbeslut för unionsordningen enligt 12, 13 eller 14 § ska i deklarationen redovisa uppgifterna i 36 § 2 och 3 fördelat på
1.unionsintern distansförsäljning av varor,
2.leverans av varor av en beskattningsbar person som använder ett elektroniskt gränssnitt enligt 5 kap. 6 § om försändningen eller transporten av varorna påbörjas och avslutas i samma
3.tillhandahållande av tjänster.
38 § En särskild mervärdesskattedeklaration ska även innehålla ändringar av tidigare inlämnade deklarationer, om ändringen tas med inom tre år från den dag då den ursprungliga deklarationen skulle ha lämnats.
En ändring ska innehålla uppgifter om det land där leveransen av varan eller tillhandahållandet av tjänsten har eller skulle ha beskattats, redovis- ningsperiod och det mervärdesskattebelopp som ändringen avser.
Ytterligare uppgifter i deklarationen vid distansförsäljning och användning av elektroniskt gränssnitt (unionsordningen)
39 § Om den som omfattas av ett identifieringsbeslut för unionsord- ningen enligt 12, 13 eller 14 § bedriver unionsintern distansförsäljning av varor, eller är en beskattningsbar person som använder ett elektroniskt gränssnitt enligt 5 kap. 6 §, och varorna sänds eller transporteras från ett annat
1.det sammanlagda värdet, exklusive mervärdesskatt, av ersättningarna för de leveranser av varor som omfattas av den särskilda ordningen, för varje annat
2.det sammanlagda beloppet av mervärdesskatten för leveransen av varorna fördelat på skattesatser, för varje annat
3.det registreringsnummer för mervärdesskatt eller motsvarande upp- gift som tilldelats i varje annat
143
Prop. 2022/23:46 |
40 § De uppgifter som ska lämnas enligt 39 § ska fördelas på |
|
1. unionsintern distansförsäljning av varor som inte omfattas av 5 kap. |
|
6 §, |
|
2. unionsintern distansförsäljning av varor av en beskattningsbar person |
|
som använder ett elektroniskt gränssnitt enligt 5 kap. 6 §, och |
|
3. leverans av varor av en beskattningsbar person som använder ett |
|
elektroniskt gränssnitt enligt 5 kap. 6 §, om försändningen eller |
|
transporten av varorna påbörjas och avslutas i samma |
|
Ytterligare uppgifter i deklarationen vid tillhandahållande av tjänster |
|
(unionsordningen) |
|
41 § Om den som omfattas av ett identifieringsbeslut för unions- |
|
ordningen enligt 12, 13 eller 14 § tillhandahåller tjänster i enlighet med |
|
vad som anges i 14 § och har ett eller flera fasta etableringsställen i ett eller |
|
flera andra |
|
mervärdesskattedeklarationen också innehålla följande uppgifter för varje |
|
|
|
1. det sammanlagda värdet, exklusive mervärdesskatt, av ersättningarna |
|
för de tillhandahållanden som omfattas av unionsordningen, uppdelat för |
|
varje annat |
|
etableringsställe, och |
|
2. det fasta etableringsställets registreringsnummer för mervärdesskatt |
|
eller motsvarande uppgift. |
|
Redovisning i euro |
|
42 § Belopp som redovisas i en särskild mervärdesskattedeklaration ska |
|
anges i euro. |
|
Tidpunkt för att lämna deklaration |
|
43 § En särskild mervärdesskattedeklaration ska ha kommit in till |
|
Skatteverket senast den sista dagen i månaden efter redovisningsperiodens |
|
utgång. |
|
Betalning av mervärdesskatt |
|
44 § Mervärdesskatt som ska redovisas i en särskild mervärdesskatte- |
|
deklaration ska ha betalats till Skatteverket senast den dag då deklara- |
|
tionen ska ha kommit in. |
|
Inbetalning ska göras genom insättning i euro på Skatteverkets konto för |
|
skattebetalningar enligt denna lag. Vid inbetalningen ska det anges vilken |
|
deklaration som betalningen avser. Skatten anses ha betalats den dag då |
|
betalningen har bokförts på kontot. |
|
Ändring av tidigare redovisad skatt |
|
45 § Om skatt enligt denna lag har redovisats av en beskattningsbar |
|
person i enlighet med tredjelandsordningen i 11 §, unionsordningen i 12 |
|
eller 13 § eller importordningen i 15 § och den beskattningsbara personen |
|
därefter ska ändra de tidigare redovisade uppgifterna, ska ändringen göras |
|
för den ursprungliga redovisningsperioden. En sådan ändring ska tas med |
144 |
|
i en senare deklaration, men det förfarandet får bara användas inom tre år från den dag då den ursprungliga deklarationen skulle ha lämnats.
Första stycket gäller även skatt som har redovisats som skatt enligt denna lag enligt bestämmelser som i ett annat
1.tredjelandsordningen i artiklarna
2.unionsordningen i artiklarna
3.importordningen i artiklarna
debiterad mervärdesskatt, nedsättning av priset, återtagande av vara eller kundförlust som ska redovisas i en senare period enligt 46 § eller enligt 7 kap. 44 § första stycket eller 45 §.
46 § Om sådan felaktigt debiterad mervärdesskatt som avses i 7 kap. 49 § första stycket har redovisats enligt 11, 12, 13 eller 15 § ska beloppet ändras om en sådan handling eller ett sådant meddelande som avses i 17 kap. 22 § utfärdas. Ändringen ska göras för den redovisningsperiod då handlingen eller meddelandet har utfärdats.
Första stycket gäller även om beloppet redovisats enligt bestämmelser som i ett annat
1.tredjelandsordningen i artiklarna
2.unionsordningen i artiklarna
3.importordningen i artiklarna
sådan handling eller ett sådant meddelande som avses i 17 kap. 22 §.
Förfarandet i samband med beslut om identifiering eller återkallelse
Omprövning av beslut om identifiering eller återkallelse
47 § Skatteverket ska ompröva ett beslut om identifiering eller åter- kallelse, om
1.den som beslutet gäller har begärt det,
2.beslutet överklagas, eller
3.det finns andra skäl.
48 § En begäran om omprövning ska vara skriftlig. Begäran om ompröv- ning ska ha kommit in till Skatteverket senast två månader från den dag då beslutet meddelades.
49 § Skatteverket får inte ompröva ett beslut i en fråga som har avgjorts av allmän förvaltningsdomstol. Skatteverket får dock på begäran av den som beslutet gäller ompröva en fråga som har avgjorts av förvaltnings- rätten eller kammarrätten genom beslut som har fått laga kraft, om beslutet avviker från rättstillämpningen i ett avgörande från Högsta förvaltnings- domstolen som har meddelats senare.
Skatteverket får inte på eget initiativ ompröva ett identifieringsbeslut till nackdel för den som beslutet gäller.
50 § Om Skatteverket på eget initiativ omprövar ett sådant beslut om återkallelse som avses i 47 § till nackdel för den som beslutet gäller, ska omprövningsbeslut meddelas senast två månader från den dag då beslutet meddelades.
Prop. 2022/23:46
145
Prop. 2022/23:46
146
Ett omprövningsbeslut som är till fördel för den som beslutet gäller får meddelas även efter denna tid.
Överklagande av beslut om identifiering eller återkallelse
51 § Beslut om identifiering eller återkallelse får överklagas till allmän förvaltningsdomstol av den som beslutet gäller eller av det allmänna ombudet hos Skatteverket.
Överklagandet ska ha kommit in inom två månader från den dag då beslutet meddelades.
52 § I fråga om överklagande av beslut om identifiering eller återkallelse tillämpas bestämmelserna i 67 kap.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
Förfarandet i övrigt i samband med beslut om identifiering eller återkallelse
53 § Vid prövning av frågor om identifiering eller återkallelse tillämpas bestämmelserna i skatteförfarandelagen (2011:1244) om
1.uppgifter som har lämnats för någon annans räkning i 4 kap.,
2.Skatteverkets utredningsskyldighet och kommunikationsskyldighet i 40 kap.
3.begäran om omprövning som lämnas till domstol i 66 kap. 18 §, och
4.besluts verkställbarhet i 68 kap. 1 §.
54 § Skatteverket ska godkänna en fysisk person som har utsetts som deklarationsombud av den som omfattas av ett identifieringsbeslut för unionsordningen enligt 12, 13 eller 14 §, om den som utsetts uppfyller kraven enligt 6 kap. 6 och 7 §§ skatteförfarandelagen (2011:1244).
I fråga om deklarationsombud som godkänts enligt första stycket tilläm- pas bestämmelserna i skatteförfarandelagen om
1.behörighet och återkallelse av godkännande i 6 kap. 5 § första stycket
2.omprövning och överklagande i 66 och 67 kap., och
3.besluts verkställbarhet i 68 kap. 1 § och 3 § 1.
Förfarandet i samband med beslut om skatt
Beslut om skatt
55 § Om en särskild mervärdesskattedeklaration har lämnats och skatt enligt denna lag har redovisats i deklarationen, anses Skatteverket ha fattat ett beslut om skatten i enlighet med deklarationen. Detsamma gäller i fråga om en deklaration som har lämnats till en myndighet i ett annat
Omprövning av beslut om skatt
56 § Beslut om skatt enligt denna lag som redovisas enligt detta kapitel eller enligt motsvarande bestämmelser i ett annat
Hur en begäran om omprövning ska göras framgår även av artiklarna 61 Prop. 2022/23:46 och 61a i genomförandeförordningen.
Överklagande av beslut om skatt
57 § Beslut om skatt enligt denna lag som redovisas enligt detta kapitel eller enligt motsvarande bestämmelser i ett annat
I fråga om överklagandet tillämpas bestämmelserna i 67 kap. 2 § andra stycket, 5 §, 6 § andra meningen, 12, 13,
Förfarandet i övrigt i samband med beslut om skatt
58 § I fråga om skatt enligt denna lag som ska redovisas enligt detta kapitel eller enligt motsvarande bestämmelser i ett annat
1.uppgifter som har lämnats för någon annans räkning i 4 kap.,
2.föreläggande i 37 kap. 9 och 10 §§,
3.Skatteverkets utredningsskyldighet och kommunikationsskyldighet i 40 kap.
4.revision i 41 kap.,
5.ersättning för kostnader för ombud, biträde eller utredning i 43 kap.,
6.bevissäkring i 45 kap.,
7.betalningssäkring i 46 kap.,
8.uppgifter och handlingar som ska undantas från kontroll i 47 kap.,
9.skattetillägg i 49 kap.
10.befrielse från särskilda avgifter i 51 kap 1 §,
11.beslut om särskilda avgifter i 52 kap.
12.skönsmässiga beslut om skatter i 57 kap. 1 §,
13.ansvar för skatter och avgifter i 59 kap. 13,
14.beslut om befrielse från skatteavdrag, arbetsgivaravgifter, mer- värdesskatt och punktskatt i 60 kap.,
15.betalning av skatter och avgifter i 62 kap. 8, 9 och 19 §§,
16.anstånd med betalning av skatter och avgifter i 63 kap. 2,
17.överskott som inte har kunnat betalas tillbaka i 64 kap. 10 § första stycket,
18.kostnadsränta i 65 kap. 3 §, 4 § första stycket, 7, 8, 11,
19.besluts verkställbarhet i 68 kap.,
20.verkställighet av beslut om bevissäkring och betalningssäkring i 69 kap.,
21.indrivning i 70 kap., och
22.övriga bestämmelser om verkställighet i 71 kap.
59 § Vid omprövning och överklagande av beslut enligt de bestäm- melser som räknas upp i 58 § tillämpas 66 och 67 kap. skatteförfarande- lagen (2011:1244).
147
Prop. 2022/23:46 |
60 § Vid tillämpningen av de bestämmelser som räknas upp i 58 § ska |
|
följande gälla: |
|
1. Det som sägs i skatteförfarandelagen (2011:1244) om skattedeklara- |
|
tion eller deklaration tillämpas för en särskild mervärdesskattedeklaration |
|
eller en deklaration som lämnats enligt motsvarande bestämmelser i ett |
|
annat |
|
2. Det som sägs i skatteförfarandelagen om uppgiftsskyldighet enligt |
|
|
|
3. Det som sägs i 49 kap. 7 § tredje stycket skatteförfarandelagen om |
|
Skatteverket tillämpas även för motsvarande myndighet i ett annat EU- |
|
land. |
|
61 § Om skatt enligt denna lag ska tillgodoräknas på grund av ett |
|
omprövningsbeslut eller ett beslut av en domstol, ska den beskattningsbara |
|
personen tillgodoföras ränta på det tillgodoräknade beloppet. Intäktsräntan |
|
ska beräknas från och med dagen efter beloppets ursprungliga förfallodag |
|
till och med den dag då beloppet tillgodoräknas. |
|
Räntan ska beräknas efter den räntesats som anges i 65 kap. 4 § tredje |
|
stycket skatteförfarandelagen (2011:1244). Dessutom tillämpas 65 kap. |
|
20 § skatteförfarandelagen. |
|
62 § Indrivning får inte begäras av ett belopp som omfattas av anstånd. |
|
Avdrag och återbetalning av ingående skatt |
|
63 § En beskattningsbar person som varken har sätet för sin ekonomiska |
|
verksamhet eller ett fast etableringsställe inom EU har inte rätt till avdrag |
|
för ingående skatt enligt 13 kap. om denne redovisar mervärdesskatt enligt |
|
1. tredjelandsordningen i 11 §, |
|
2. importordningen i 15 § första stycket 1 b eller c, eller |
|
3. bestämmelser som i ett annat |
|
ordningen i artiklarna |
|
369x i mervärdesskattedirektivet. |
|
En beskattningsbar person som saknar rätt till avdrag för ingående skatt |
|
enligt första stycket har efter ansökan rätt till återbetalning av ingående |
|
skatt enligt 14 kap. avseende förvärv eller import som hänför sig till de |
|
beskattningsbara verksamheter i Sverige som omfattas av bestämmelserna |
|
i första stycket |
|
68 §§. |
|
Första och andra styckena gäller inte om annat följer av 65 §. |
|
64 § En beskattningsbar person har inte rätt till avdrag enligt 13 kap. för |
|
ingående skatt som avser förvärv eller import i verksamheter för vilka den |
|
beskattningsbara personen redovisar mervärdesskatt enligt |
|
1. unionsordningen i 12, 13 eller 14 §, |
|
2. importordningen i 15 § första stycket 1 a, eller |
|
3. bestämmelser som i ett annat |
|
a) unionsordningen i artiklarna |
|
eller |
|
b) importordningen i artiklarna |
148 |
om den beskattningsbara personen är etablerad i det |
|
En beskattningsbar person som saknar rätt till avdrag för ingående skatt Prop. 2022/23:46 enligt första stycket har efter ansökan rätt till återbetalning av ingående
skatt enligt 14 kap. avseende förvärv eller import som hänför sig till de beskattningsbara verksamheter i Sverige som omfattas av bestämmelserna i första stycket
Första och andra styckena gäller inte om annat följer av 65 §.
65 § Den som är eller ska vara registrerad för mervärdesskatt i Sverige för annan verksamhet än sådan som omfattas av bestämmelserna i 63 och 64 §§ får dock göra avdrag för ingående skatt enligt 13 kap. avseende förvärv eller import som hänför sig till de beskattningsbara verksamheter i Sverige som omfattas av bestämmelserna.
Ansökan om återbetalning av ingående skatt
Ansökan för vissa beskattningsbara personer etablerade utanför EU
66 § En beskattningsbar person som vill få återbetalning av ingående skatt enligt 63 § andra stycket ska ansöka om detta hos Skatteverket.
67 § En ansökan ska vara undertecknad av den sökande eller av dennes ombud. Tillsammans med ansökan ska följande handlingar ges in:
1.Om den ingående skatten avser ett förvärv: fakturan i original. Om en faktura hänvisar till underliggande fakturor ska även dessa bifogas.
2.Om den ingående skatten avser en import av varor: ett import- dokument utfärdat av Tullverket.
3.Andra handlingar som behövs för att Skatteverket ska kunna bedöma den sökandes rätt till återbetalning.
68 § För den sökande gäller också vad som föreskrivs i följande bestäm- melser i 14 kap.:
–40 § första stycket och 41 § om formulär för ansökan samt ansökans innehåll,
–42 § om återbetalningsperiod,
–43 § om ansökningstid,
–44 § om minimibelopp,
–47 och 48 §§ om återkrav och avräkning, och
–76 § om indrivning av belopp.
Ansökan riktad till Sverige som ges in via den elektroniska portalen i ett annat
69 § En beskattningsbar person som vill få återbetalning av ingående skatt enligt 64 § andra stycket ska ansöka om detta hos Skatteverket. Ansökan ska göras genom den elektroniska portal som inrättats för detta ändamål i det
149
Prop. 2022/23:46
150
70 § För den sökande gäller också vad som föreskrivs om återbetalning i 14 kap. 11 §, 12 § andra stycket,
Ansökan riktad till andra
71 § En beskattningsbar person som är etablerad i Sverige och som vill få återbetalning av mervärdesskatt i ett annat
72 § Den som ansöker om återbetalning ska ge in ansökan till Skatte- verket genom den elektroniska portal som inrättats för detta ändamål.
För den som är etablerad i Sverige gäller detsamma om förvärven eller importen hänför sig till sådana beskattningsbara verksamheter som i ett annat
Ansökan riktad till Sverige som ges in via den elektroniska portalen i Sverige
73 § En beskattningsbar person som vill få återbetalning av mervärdes- skatt avseende förvärv eller import som hänför sig till en beskattningsbar verksamhet här i landet som omfattas av unionsordningen enligt 12, 13 eller 14 § eller importordningen enligt 15 § första stycket 1 a ska ge in ansökan till Skatteverket genom den elektroniska portalen.
Omprövning av beslut om återbetalning
74 § Bestämmelserna i 66 kap. skatteförfarandelagen (2011:1244) gäller vid omprövning av Skatteverkets beslut om återbetalning av ingående skatt till en beskattningsbar person som ansöker om återbetalning enligt 69 eller 73 §.
Första stycket gäller inte omprövningsbeslut enligt 14 kap. 27 och 28 §§.
75 § Bestämmelserna i 14 kap. 73 och 75 §§ gäller vid omprövning av Skatteverkets beslut om återbetalning av ingående skatt till en beskattningsbar person som ansöker om återbetalning enligt 66 §.
Dokumentationsskyldighet
76 § Den som ett identifieringsbeslut gäller för enligt detta kapitel eller enligt motsvarande bestämmelser i ett annat
de leveranser av varor eller tillhandahållanden av tjänster som omfattas av Prop. 2022/23:46 beslutet.
Underlagen ska vara så detaljerade att Skatteverket kan avgöra om en särskild mervärdesskattedeklaration eller en deklaration som lämnats enligt motsvarande bestämmelser i ett annat
För en representant gäller skyldigheten enligt första och andra styckena i fråga om varje beskattningsbar person som representanten företräder.
77 § Om Skatteverket begär det, ska den beskattningsbara personen eller dennes representant göra det underlag som avses i 76 § tillgängligt på elektronisk väg.
Underlaget ska bevaras i tio år efter utgången av det år då den trans- aktion som underlaget avser utfördes.
78 § Om ett identifieringsbeslut för unionsordningen enligt 12 eller 14 § eller för importordningen enligt 15 § gäller en mervärdesskattegrupp, ska det underlag som avses i 75 § finnas tillgängligt hos den huvudman som Skatteverket har utsett för gruppen enligt 4 kap. 11 §.
23 kap. Särskild ordning för deklaration och betalning av mervärdesskatt vid import
Innehåll
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om en särskild ordning för deklaration och betalning av mervärdesskatt vid import. Bestämmelserna avser
–tillämpningsområde (2 §),
–betalning och redovisning till Tullverket (3 §),
–dokumentationsskyldighet (4 och 5 §§), och
–omräkning av belopp till svenska kronor (6 §).
Tillämpningsområde
2 § Vid import av varor där försändningen eller transporten av varorna avslutas här i landet får den som anmäler varornas ankomst till Tullverket åt den person som varorna är avsedda för använda den särskilda ordning för deklaration och betalning av mervärdesskatt som framgår av 3 och 4 §§, om
1.varorna transporteras i försändelser med ett verkligt värde på högst
150 euro,
2.varken den särskilda ordningen i 22 kap. 15 § eller bestämmelser som
iett annat
3.varorna inte är punktskattepliktiga.
Betalning och redovisning till Tullverket
3 § Den person som varorna är avsedda för är skyldig att betala mer- värdesskatt för importen.
151
Prop. 2022/23:46 Den person som anmäler varornas ankomst till Tullverket enligt 2 § ska ta ut mervärdesskatt för importen från den som varorna är avsedda för och betala in mervärdesskatten månadsvis senast vid den tidpunkt då tullskuld skulle ha uppkommit enligt tullagstiftningen om varan hade varit belagd med tull.
Den som anmäler varorna ska också redovisa mervärdesskatten månads- vis i en sammanställning som ska ges in till Tullverket vid den tidpunkt som anges i andra stycket. I sammanställningen ska det totala beloppet av den mervärdesskatt som tagits ut under den aktuella kalendermånaden anges.
Dokumentationsskyldighet
4 § Den som tillämpar den särskilda ordningen ska genom räkenskaper eller annan lämplig dokumentation se till att det finns underlag för de importer som omfattas av den särskilda ordningen. Underlagen ska vara så detaljerade att Tullverket kan avgöra om en sammanställning enligt 3 § tredje stycket är korrekt.
5 § Om Tullverket begär det, ska den som tillämpar den särskilda ordningen göra underlaget tillgängligt på elektronisk väg.
Underlaget ska bevaras i sju år efter utgången av det år då den trans- aktion som underlaget avser utfördes.
Omräkning av belopp till svenska kronor
6 § Motsvarigheten i svenska kronor till 150 euro i 2 § är detsamma som motsvarigheten i svenska kronor till beloppet för tullfrihet för varor av ringa värde enligt artikel 23 i förordningen om tullbefrielse.
24 kap. Överklagande
1 § Vid överklagande av beslut enligt denna lag gäller 67 kap. skatte- förfarandelagen (2011:1244), om inte annat följer av
Bestämmelser om överklagande i andra kapitel
2 § Bestämmelser om överklagande finns även i 22 kap. om särskilda ordningar för distansförsäljning av varor och vissa tillhandahållanden av tjänster.
Överklagande i vissa fall
3 § Beslut av Skatteverket som överklagas till en förvaltningsrätt ska tas upp av Förvaltningsrätten i Falun om beslutet gäller ärenden om
1.betalningsskyldighet enligt 10 kap. 79 §,
2.återbetalning av ingående skatt till en sådan beskattningsbar person etablerad utanför EU som avses i 14 kap.
3.betalningsskyldighet och avräkning enligt 14 kap. 47 §, och
4.återbetalning av ingående skatt enligt 14 kap.
152
4 § Beslut av Skatteverket om gruppregistrering enligt 4 kap. 11 § och om ändring eller avregistrering enligt 4 kap. 12 § som överklagas till en förvaltningsrätt ska tas upp av den förvaltningsrätt som är behörig att pröva ett överklagande av grupphuvudmannen.
5 § Beslut om avräkning enligt 14 kap. 47 § får överklagas särskilt på den grunden att avräkningsbeslutet i sig är felaktigt men i övrigt bara i samband med överklagande av beslut om betalningsskyldighet.
6 § Ett överklagande enligt 3, 4 eller 5 § ska ha kommit in inom två månader från den dag då klaganden fick del av beslutet.
7 § Ett beslut enligt 4 kap. 11 eller 12 § får även överklagas av det allmänna ombudet hos Skatteverket. Om en enskild part överklagar ett sådant beslut förs det allmännas talan av Skatteverket.
1.Denna lag träder i kraft den 1 juli 2023.
2.Genom lagen upphävs
a)mervärdesskattelagen (1994:200),
b)lagen (2011:1245) om särskilda ordningar för mervärdesskatt för distansförsäljning av varor och för tjänster.
3. Den upphävda mervärdesskattelagen gäller dock fortfarande enligt vad som anges i punkt 8, 9 och 17.
4. Den upphävda lagen om särskilda ordningar för mervärdesskatt för distansförsäljning av varor och för tjänster gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.
5. Bestämmelserna i 2 kap. 26 och 27 §§, 5 kap.
6. Bestämmelserna i 6 kap.
Om den beskattningsbara personen begär det ska Skatteverket dock besluta att den nya bestämmelsen i 6 kap. 62 § ska tillämpas om förutsättningarna för det är uppfyllda.
7. Bestämmelserna i 14 kap.
8. För återbetalningsperioder som påbörjats före ikraftträdandet gäller bestämmelserna i 10 och 19 kap. i den upphävda mervärdesskattelagen i fråga om återbetalning till beskattningsbara personer som är etablerade i andra
Prop. 2022/23:46
153
Prop. 2022/23:46 9. Bestämmelserna om utfärdande av faktura i 11 kap. 3 § i den upphävda mervärdesskattelagen gäller om betalning eller a conto för leveransen har tagits emot före ikraftträdandet.
10.Om skattskyldigheten för en omsättning inträtt enligt 1 kap. 3 § i den upphävda mervärdesskattelagen för att varan före ikraftträdandet sänts till köparen mot postförskott eller efterkrav, ska en beskattningsgrundande händelse inte anses ske efter ikraftträdandet enligt 7 kap. 4 § vid den tidpunkt då varan lämnas ut.
11.Med mervärdesskatt enligt denna lag och skyldighet att betala mervärdesskatt likställs i tillämpliga delar skatt enligt den upphävda mervärdesskattelagen och skyldighet att betala sådan skatt.
12.Om någon bestämmelse i de upphävda lagarna har tillämpats och den motsvaras av en bestämmelse i denna lag, ska bestämmelsen i denna lag anses ha tillämpats.
13.En
– vid ett förvärv eller nybyggnad före den 1 januari 2017 ansågs som en fastighet enligt 1 kap. 11 § och 8 a kap. i den upphävda mervärdesskatte- lagen, och
– vid en överlåtelse eller ändrad användning som sker efter ikraftträdandet inte utgör en fastighet enligt 2 kap. 11 § och 15 kap.
14.Avdrag som avser ett förvärv eller
– vid en överlåtelse eller ändrad användning som sker efter ikraftträdandet anses utgöra en fastighet enligt 2 kap. 11 § och 15 kap., och
– vid förvärvet eller
15.En fastighet eller lägenhet som varit föremål för
– avdrag för en
ienlighet med 8 kap. 4 § första stycket 5 i den upphävda mervärdesskatte- lagen, och
– fastigheten eller lägenheten ansågs som en investeringsvara enligt den lagen.
16.För en hyresgäst eller bostadrättshavare som gjort ett sådant avdrag för en
17.Den upphävda mervärdesskattelagen gäller i övrigt för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.
154
2.2Förslag till lag om ändring i lagen (1985:146) om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter
Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1985:146) om avräkning vid åter- betalning av skatter och avgifter ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse
1 §1
Avräkning enligt denna lag ska göras från belopp som återbetalas eller annars utbetalas på grund av bestämmelse i
1. skatteförfarandelagen (2011:1244),
2. 10 kap. |
2. 14 kap. |
skattelagen (1994:200), |
mervärdesskattelagen (2023:000), |
3.lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import, m.m.,
4.lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter,
5.tullagstiftningen enligt 1 kap. 3 § tullagen (2016:253), eller
6.lagen (1972:435) om överlastavgift.
Vad som sagts i första stycket 1 gäller inte utbetalning enligt 9 kap. 1 § lagen (1994:1776) om skatt på energi.
Avräkning ska också göras vid återbetalning av belopp som tagits ut som förrättningskostnad vid indrivning av en sådan fordran som avses i 2 § första meningen.
1.Denna lag träder i kraft den 1 juli 2023.
2.Äldre föreskrifter gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.
1 Senaste lydelse 2016:258. |
155 |
Prop. 2022/23:46
156
2.3Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import, m.m.
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import, m.m.1
dels att 2 kap. 3 a, 3 b och 4 §§ ska upphöra att gälla,
dels att 1 kap. 4 § och 2 kap. 5, 8 och 10 §§ ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
1kap. 4 §2
Genom denna lag genomförs
–rådets direktiv 2009/132/EG av den 19 oktober 2009 om tillämpnings- området för artikel 143 b och c i direktiv 2006/112/EG vad gäller befrielse från mervärdesskatt vid slutlig import av vissa varor (kodifierad version),
–artikel 12 i rådets direktiv 2008/118/EG av den 16 december 2008 om allmänna regler för punktskatt och om upphävande av direktiv 92/12/EEG, senast ändrat genom rådets direktiv 2010/12/EU,
– rådets direktiv 2007/74/EG av |
– rådets direktiv 2007/74/EG av |
|||
den 20 december 2007 om undan- |
den 20 december 2007 om undan- |
|||
tag från mervärdesskatt och punkt- |
tag från mervärdesskatt och punkt- |
|||
skatt på varor som införs av resande |
skatt på varor som införs av resande |
|||
från tredjeländer, |
|
från tredjeländer, och |
||
– artikel 143.1 fa, 143.1 fb och |
|
|||
143.3 |
i |
rådets |
direktiv |
|
2006/112/EG av den 28 november |
|
|||
2006 om ett gemensamt system för |
|
|||
mervärdesskatt, |
senast |
ändrat |
|
|
genom |
rådets |
direktiv |
(EU) |
|
2021/1159, och
–rådets direktiv 2006/79/EG av den 5 oktober 2006 om befrielse från införselskatter på varor i små försändelser av
2 kap.
5 §3
Frihet från skatt ska medges för unionsvaror som efter att ha förts ut från EU till tredjeland förs in till Sverige av den som fört ut dem utan att de har bearbetats under tiden de varit utförda från EU.
Frihet från skatt enligt första stycket medges endast om varorna omfattas av tullbefrielse enligt artiklarna
1Senaste lydelse av
2kap. 3 a § 2011:284
2kap. 3 b § 2021:1186
2kap. 4 § 2020:1163.
2Senaste lydelse 2021:1186.
3Senaste lydelse 2016:263.
(EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomen- klaturen och om Gemensamma tulltaxan ska behandlas som om de varit tullbelagda.
Frihet från skatt enligt första stycket medges inte
–om den tidigare utförseln av varorna har medfört en rätt till åter- betalning av skatt eller
–om varorna annars inte har blivit belagda med skatt på grund av den tidigare utförseln.
Vad som anges i tredje stycket gäller dock inte om ett köp har gått åter och varorna återinförs av säljaren eller överlämnas till säljaren i omedelbar anslutning till återinförseln.
Imervärdesskattelagen (1994:200) finns särskilda bestäm- melser om underlaget för beräkning av mervärdesskatt vid återinförsel av varor som bearbetats i tredje land.
|
|
|
|
8 §4 |
|
|
|
|
|
Frihet från skatt ska medges för |
Frihet från skatt ska medges för |
||||||||
import |
av |
samlarföremål |
och |
import |
av |
samlarföremål |
och |
||
konstverk som inte är avsedda att |
konstverk som inte är avsedda att |
||||||||
säljas, när den för vars räkning |
säljas, när den för vars räkning |
||||||||
varorna införs är ett galleri, |
varorna införs är ett galleri, |
||||||||
museum eller annan institution som |
museum eller annan institution som |
||||||||
har godkänts av Tullverket för |
har godkänts av Tullverket för |
||||||||
skattefri |
import |
enligt |
denna |
skattefri |
import |
enligt |
denna |
||
paragraf. Frihet från skatt ska dock |
paragraf. Frihet från skatt ska dock |
||||||||
inte medges om varan tillhanda- |
inte medges om varan tillhanda- |
||||||||
hålls mot betalning av någon som |
hålls mot betalning av någon som |
||||||||
är en beskattningsbar person i den |
är en beskattningsbar person i den |
||||||||
mening |
som |
avses |
i 4 kap. 1 § |
mening |
som |
avses |
i 4 kap. 2 § |
||
mervärdesskattelagen (1994:200). |
mervärdesskattelagen (2023:000). |
||||||||
10 §5
Om förutsättningarna för frihet från skatt enligt detta kapitel har upphört ska den som medgetts skattefriheten utan dröjsmål anmäla det till Tullverket och betala skatten på varan.
Om villkoren för frihet från skatt i 3 b § upphör att vara uppfyllda ska dock Europeiska kommissionen eller den byrå eller det organ som har importerat varorna underrätta Skatteverket i de fall som avses i 2 kap. 2 § tullagen (2016:253), eller i andra fall Tullverket. Importen av varorna ska då
4Senaste lydelse 2014:944.
5Senaste lydelse 2021:1186. Ändringen innebär att andra stycket tas bort.
Prop. 2022/23:46
157
Prop. 2022/23:46 beskattas enligt de förutsättningar som gällde vid den tidpunkt då villkoren upphörde att vara uppfyllda.
1.Denna lag träder i kraft den 1 juli 2023.
2.Äldre föreskrifter gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.
3.Bestämmelsen i 2 kap. 10 § andra stycket i den äldre lydelsen gäller fortfarande om varan importerats före ikraftträdandet.
158
2.4 |
Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) Prop. 2022/23:46 |
|
|
om skatt på energi |
|
Härigenom föreskrivs att 7 kap. 2 § lagen (1994:1776) om skatt på energi |
||
ska ha följande lydelse. |
|
|
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
|
7kap. 2 §1
En skattskyldig får göra avdrag |
En skattskyldig får göra avdrag |
|||||
för skatt på |
bränsle |
som |
avses i |
för skatt |
på bränsle som avses i |
|
1 kap. 3 a § och som levererats till |
1 kap. 3 a § och som levererats till |
|||||
en sådan köpare som avses i 3 kap. |
en sådan köpare som avses i 10 kap. |
|||||
30 c § första |
stycket mervärdes- |
mervärdesskattelagen |
||||
skattelagen (1994:200), i den |
(2023:000), i den omfattning som |
|||||
omfattning |
som |
frihet |
från |
frihet från bränsleskatt föreligger i |
||
bränsleskatt föreligger i det EU- |
det |
|||||
landet. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1.Denna lag träder i kraft den 1 juli 2023.
2.Äldre föreskrifter gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.
1 Senaste lydelse 2015:890. |
159 |
Prop. 2022/23:46
160
2.5Förslag till lag om ändring i lagen (1998:189) om förhandsbesked i skattefrågor
Härigenom föreskrivs att 1 § i lagen (1998:189) om förhandsbesked i skattefrågor ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
1§1 Denna lag gäller förhandsbesked om
1.skatt eller avgift som avses i
a)lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt,
b)lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel för dem som avses i 2 § första stycket
c)lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader,
d)lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift,
e)inkomstskattelagen (1999:1229), och
f)lagen (2007:1398) om kommunal fastighetsavgift,
2.punktskatt som avses i 3 kap. 15 § skatteförfarandelagen (2011:1244),
3. skatt enligt mervärdesskatte- |
3. skatt enligt mervärdesskatte- |
lagen (1994:200), |
lagen (2023:000), |
4.taxering enligt fastighetstaxeringslagen (1979:1152), och
5.skatt enligt kupongskattelagen (1970:624).
Förhandsbesked lämnas av Skatterättsnämnden efter ansökan av en enskild eller det allmänna ombudet hos Skatteverket.
1.Denna lag träder i kraft den 1 juli 2023.
2.Äldre föreskrifter gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.
1Senaste lydelse 2022:1752.
2.6 |
Förslag till lag om ändring i lagen (1999:446) |
Prop. 2022/23:46 |
|||
|
om proviantering av fartyg och luftfartyg |
|
|||
Härigenom föreskrivs att 3 § i lagen (1999:446) om proviantering av |
|
||||
fartyg och luftfartyg ska ha följande lydelse. |
|
||||
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
|
|||
|
|
3 §1 |
|
||
Proviantering med obeskattade unionsvaror får ske för försäljning |
|
||||
ombord vid resa till en plats utanför EU:s skatteområde och för |
|
||||
förbrukning ombord vid resa till utländsk ort. |
|
||||
Proviantering med |
|
||||
resa till utländsk ort över det fria havet, om varorna består av animaliska |
|
||||
livsmedel och provianteringen sker enligt gällande föreskrifter om kontroll |
|
||||
av livsmedel som importeras från ett land utanför EU. |
|
||||
I fråga om mervärdesskatt får |
I fråga om mervärdesskatt får |
|
|||
proviantering ske i de fall som avses |
proviantering ske i de fall som avses |
|
|||
i 3 kap. 21 a § första stycket 4 eller 5 |
i 10 kap. 71 § 1 eller 2 mervärdes- |
|
|||
eller |
5 kap. |
3 a § första stycket 4 |
skattelagen (2023:000). |
|
|
eller |
4 a |
mervärdesskattelagen |
|
|
|
(1994:200). |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1.Denna lag träder i kraft den 1 juli 2023.
2.Äldre föreskrifter gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.
1 Senaste lydelse 2017:1198. |
161 |
Prop. 2022/23:46
162
2.7Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Härigenom föreskrivs att 15 kap. 6 §, 16 kap. 16 §, 18 kap. 17 a och 17 b §§, 19 kap. 14 § och 67 kap. 13 c och 16 §§ inkomstskattelagen (1999:1229)1 ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
15kap. 6 §2
Vad som motsvarar utgående skatt enligt mervärdesskattelagen (1994:200) ska inte tas upp. I 16 kap. 16 § finns bestämmelser om avdrag för det fall att skatten ändå har tagits upp samt för det fall denna sätts ned.
Om den skattskyldige eller ett svenskt handelsbolag vid redovis- ningen av mervärdesskatt har dragit av ingående skatt enligt 9 kap. 8 § mervärdesskattelagen, ska beloppet tas upp till den del de utgifter som avdraget avser har dragits av omedelbart vid beskattningen.
Om den skattskyldige eller ett svenskt handelsbolag vid redovis- ningen av mervärdesskatt har dragit av ingående skatt på grund av jämkning enligt 8 a kap. eller 9 kap.
16kap.
16 §3
Sådan ingående |
skatt enligt |
Sådan ingående |
skatt enligt |
mervärdesskattelagen |
(1994:200) |
mervärdesskattelagen |
(2023:000) |
som medför rätt till avdrag enligt |
som medför rätt till avdrag enligt |
||
1Lagen omtryckt 2008:803.
2Senaste lydelse 2011:1256.
3Senaste lydelse 2011:1256.
8 kap. eller återbetalning |
enligt |
13 eller 21 kap. eller återbetalning |
||
10 kap. nämnda lag får inte dras av. |
enligt 14 kap. samma lag får inte |
|||
|
|
|
|
dras av. |
Om den skattskyldige eller ett |
Om den skattskyldige eller ett |
|||
svenskt handelsbolag vid redovis- |
svenskt handelsbolag vid redovis- |
|||
ningen av mervärdesskatt har åter- |
ningen av mervärdesskatt har åter- |
|||
fört ingående skatt på grund av |
fört ingående skatt på grund av |
|||
jämkning |
enligt |
8 a kap. |
eller |
justering enligt 12 kap. |
9 kap. |
mervärdesskatte- |
eller 15 kap. mervärdesskattelagen, |
||
lagen, ska summan av jämknings- |
ska summan av justeringsbeloppen |
|||
beloppen |
för |
den återstående |
för den återstående justerings- |
|
korrigeringstiden dras av till den |
perioden dras av till den del |
|||
del jämkningen avser mervärdes- |
justeringen avser mervärdesskatt |
|||
skatt på sådana utgifter som har |
på sådana utgifter som har dragits |
|||
dragits av omedelbart vid beskatt- |
av omedelbart vid beskattningen. |
|||
ningen. |
|
|
|
|
Mervärdesskatt ska dras av om skatten avser utgående skatt som i strid med 15 kap. 6 § första stycket har tagits upp som intäkt och som har betalats in till staten. Om denna mervärdesskatt sätts ned ska motsvarande del av avdraget återföras.
18kap. 17 a §
Om den skattskyldige eller ett |
Om den skattskyldige eller ett |
|||||
svenskt |
handelsbolag |
har |
jämkat |
svenskt |
handelsbolag har |
justerat |
avdrag |
för ingående |
skatt enligt |
avdrag för ingående skatt enligt |
|||
8 a kap. |
eller 9 kap. |
12 kap. |
15 kap. |
|||
mervärdesskattelagen |
(1994:200), |
mervärdesskattelagen (2023:000), |
||||
gäller bestämmelserna i andra och |
gäller bestämmelserna i andra och |
|||||
tredje styckena till den del det |
tredje styckena till den del det |
|||||
jämkade beloppet avser mervärdes- |
justerade beloppet avser mer- |
|||||
skatt på sådana utgifter som ingår i |
värdesskatt på sådana utgifter som |
|||||
anskaffningsvärdet för inventarier. |
ingår |
i anskaffningsvärdet för |
||||
|
|
|
|
inventarier. |
|
|
Om den skattskyldige gör avdrag för värdeminskning enligt den räkenskapsenliga avskrivningsmetoden, ska avskrivningsunderlaget enligt 13 § justeras med det belopp som gäller enligt god redovisningssed. Vid beräkning enligt 17 § ska anskaffningsvärdet justeras med motsvarande
belopp. |
|
Om den skattskyldige gör avdrag |
Om den skattskyldige gör avdrag |
för värdeminskning enligt rest- |
för värdeminskning enligt rest- |
värdesmetoden, ska avskrivnings- |
värdesmetoden, ska avskrivnings- |
underlaget enligt 13 § justeras med |
underlaget enligt 13 § justeras med |
summan av jämkningsbeloppen för |
summan av justeringsbeloppen för |
den återstående korrigeringstiden. |
mervärdesskatt för den återstående |
|
justeringsperioden. |
17 b § |
|
Om den skattskyldige eller ett |
Om den skattskyldige eller ett |
svenskt handelsbolag vid redovis- |
svenskt handelsbolag vid redovis- |
ningen av mervärdesskatt har dragit |
ningen av mervärdesskatt har dragit |
Prop. 2022/23:46
163
Prop. 2022/23:46
av ingående skatt enligt 9 kap. 8 § mervärdesskattelagen (1994:200), ska avskrivningsunderlaget enligt 13 § respektive anskaffningsvärdet enligt 17 § minskas med det avdragna beloppet till den del detta avser mervärdesskatt på sådana utgifter som ingår i anskaffnings- värdet för inventarier.
av ingående skatt enligt 12 kap. 22–
25 §§ mervärdesskattelagen (2023:000), ska avskrivnings- underlaget enligt 13 § respektive anskaffningsvärdet enligt 17 § minskas med det avdragna beloppet till den del detta avser mer- värdesskatt på sådana utgifter som ingår i anskaffningsvärdet för inventarier.
164
19kap. 14 §
Om den skattskyldige eller ett |
Om den skattskyldige eller ett |
|||||||||
svenskt |
handelsbolag |
har |
jämkat |
svenskt |
handelsbolag har justerat |
|||||
avdrag |
för |
ingående |
skatt |
enligt |
avdrag för ingående skatt enligt |
|||||
8 a kap. |
eller |
9 kap. |
12 kap. |
|||||||
mervärdesskattelagen (1994:200), |
värdesskattelagen (2023:000), ska |
|||||||||
ska anskaffningsvärdet |
justeras |
anskaffningsvärdet |
justeras |
med |
||||||
med summan av jämknings- |
summan av justeringsbeloppen för |
|||||||||
beloppen |
för |
den |
återstående |
mervärdesskatt för den återstående |
||||||
korrigeringstiden |
till |
den |
del |
justeringsperioden |
till den |
del |
||||
jämkningen |
avser mervärdesskatt |
justeringen avser |
mervärdesskatt |
|||||||
på sådana utgifter som ingår i |
på sådana utgifter som ingår i |
|||||||||
anskaffningsvärdet för en byggnad. |
anskaffningsvärdet för en byggnad. |
|||||||||
Om den skattskyldige eller ett |
Om den skattskyldige eller ett |
|||||||||
svenskt handelsbolag vid redovis- |
svenskt handelsbolag vid redovis- |
|||||||||
ningen av mervärdesskatt har dragit |
ningen av mervärdesskatt har dragit |
|||||||||
av ingående skatt enligt 9 kap. 8 § |
av ingående skatt enligt 12 kap. 22– |
|||||||||
mervärdesskattelagen, ska anskaff- |
25 §§ |
mervärdesskattelagen, |
ska |
|||||||
ningsvärdet |
minskas |
med |
det |
anskaffningsvärdet |
minskas |
med |
||||
avdragna beloppet till den del |
det avdragna beloppet till den del |
|||||||||
avdraget avser mervärdesskatt på |
avdraget avser mervärdesskatt på |
|||||||||
sådana utgifter som ingår i |
sådana utgifter som ingår i |
|||||||||
anskaffningsvärdet för en byggnad. |
anskaffningsvärdet för en byggnad. |
|||||||||
67kap.
13 c §4
Som hushållsarbete räknas inte
1.arbete som enbart avser installationer eller service på maskiner och andra inventarier vid tillämpningen av 13 a eller 13 b §,
2.arbete för vilket försäkringsersättning lämnats,
3.arbete för vilket bidrag eller annat ekonomiskt stöd lämnats från staten, en kommun eller en region,
4.arbete för vilket skattereduktion för installation av grön teknik beviljats,
5.om- eller tillbyggnad av ett småhus för vilket fastighetsavgift inte har tagits ut för de fem första kalenderåren efter beräknat värdeår, eller
4Senaste lydelse 2020:1068.
6. sådana |
tjänster som anges i |
6. sådana |
tjänster som anges i |
7 kap. 1 § |
andra stycket 5 mer- |
9 kap. 5 § |
mervärdesskattelagen |
värdesskattelagen (1994:200). |
(2023:000). |
|
|
16 §5
För rätt till skattereduktion krävs beträffande den som utför hushålls- arbete (utföraren) att denne uppfyller förutsättningarna i någon av 1 eller 2 eller i 17 §.
1.Utföraren ska vara godkänd för
2. Redovisning av arbetsgivar- avgifter på ersättning för arbetet har skett i en förenklad arbetsgivar- deklaration enligt 26 kap. 4 § skatteförfarandelagen (2011:1244). Utföraren får då inte ha varit skattskyldig enligt mervärdes- skattelagen (1994:200) i fråga om verksamhet som omfattar hushålls- arbetet.
1.Denna lag träder i kraft den 1 juli 2023.
2.Äldre föreskrifter gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.
3.Om avdrag för eller jämkning av ingående skatt görs i enlighet med bestämmelserna i mervärdesskattelagen (1994:200) gäller 15 kap. 6 §, 16 kap. 16 §, 18 kap. 17 a och 17 b §§ samt 19 kap. 14 § i den äldre lydelsen.
5Senaste lydelse 2011:1256.
Prop. 2022/23:46
165
Prop. 2022/23:46
2.8Förslag till lag om ändring i lagen (2005:807) om ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner, regioner, kommunalförbund och samordningsförbund
Härigenom föreskrivs att
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
1 §2 |
|
Denna lag innehåller bestäm- |
Denna lag innehåller bestäm- |
melser om rätt till ersättning för |
melser om rätt till ersättning för |
kommuner för ingående skatt enligt |
kommuner för ingående skatt enligt |
mervärdesskattelagen (1994:200) |
mervärdesskattelagen (2023:000) |
och skyldighet att i vissa fall justera |
och skyldighet att i vissa fall justera |
en sådan ersättning. |
en sådan ersättning. |
Det som sägs om kommun i denna lag gäller även region och kommunalförbund samt samordningsförbund som avses i 4 § lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser.
1 a §
I denna lag förstås med investeringsvara: det som enligt
8 a kap. 2 § mervärdesskattelagen (1994:200) avses med investerings- vara, och
korrigeringstid: det som enligt
8 a kap. 6 § mervärdesskattelagen avses med korrigeringstid.
investeringsvara: det som enligt 15 kap.
justeringsperiod: det som enligt 15 kap. 10 och 11 §§ mervärdes- skattelagen avses med justerings- period.
166
2 §3
Kommuner har rätt till ersättning |
Kommuner har rätt till ersättning |
för ingående skatt |
för ingående skatt som inte får dras |
1.som inte får dras av enligt av enligt mervärdesskattelagen mervärdesskattelagen (1994:200), (2023:000).
eller
2.för vilken de inte har rätt till
återbetalning enligt mervärdes- skattelagen.
1Lagen omtryckt 2008:909. Senaste lydelse av lagens rubrik 2019:922.
2Senaste lydelse 2019:922.
3Senaste lydelse 2012:385.
|
|
2 a § |
|
|
Prop. 2022/23:46 |
|
I denna paragraf finns bestämmelser om vad som utgör ersättnings- |
||||||
belopp och när rätten till ersättning inträder när användningen av en |
||||||
investeringsvara ändras samt när en investeringsvara förvärvas. |
|
|||||
Om jämkning enligt 8 a kap. 4 § |
Om justering av avdrag för |
|||||
första |
stycket 1 |
mervärdes- |
ingående skatt ska göras enligt |
|||
skattelagen (1994:200) ska göras |
15 kap. |
7 § 1 |
mervärdesskatte- |
|||
eller rättighet och skyldighet att |
lagen (2023:000) eller rättighet och |
|||||
jämka avdrag för ingående skatt |
skyldighet att justera avdrag för |
|||||
övertas enligt 8 a kap. 11 eller 12 § |
ingående skatt |
övertas |
enligt |
|||
samma lag, utgör ersättnings- |
15 kap. 20 eller 21 § samma lag, |
|||||
beloppet ett belopp som beräknas |
utgör |
ersättningsbeloppet |
ett |
|||
på samma sätt som jämk- |
belopp som beräknas på samma sätt |
|||||
ningsbeloppet enligt 8 a kap. 7, 8 |
som |
justeringsbeloppet |
enligt |
|||
och 10 §§ samma lag. |
|
15 kap. |
||||
|
|
|
lag. |
|
|
|
Rätten |
till ersättning inträder |
Rätten |
till |
ersättning |
inträder |
|||||||
årligen |
under |
återstoden |
av |
årligen under återstoden av juste- |
||||||||
korrigeringstiden. I |
korrigerings- |
ringsperioden. I justeringsperioden |
||||||||||
tiden ska även det kalenderår då |
ska även det kalenderår då |
|||||||||||
användningen |
ändras |
eller |
användningen ändras eller för- |
|||||||||
förvärvet sker räknas in. |
|
|
värvet sker räknas in. |
|
||||||||
|
|
|
|
|
|
|
3 § |
|
|
|
|
|
Om det vid tillämpningen av |
Om det vid tillämpningen av |
|||||||||||
denna lag inte går att fastställa |
denna lag inte går att fastställa |
|||||||||||
fördelningen mellan ingående skatt |
fördelningen mellan ingående skatt |
|||||||||||
som får dras av enligt mervärdes- |
som får dras av enligt mervärdes- |
|||||||||||
skattelagen (1994:200) och ingå- |
skattelagen (2023:000) och ingå- |
|||||||||||
ende skatt för vilken ersättning kan |
ende skatt för vilken ersättning kan |
|||||||||||
erhållas enligt denna lag, får |
erhållas enligt denna lag, får |
|||||||||||
fördelningen i stället göras efter |
fördelningen i stället göras efter |
|||||||||||
skälig grund. |
|
|
|
|
skälig grund. |
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
4 §4 |
|
|
|
|
|
|
Vid |
utbetalning |
av |
ersättning |
Vid |
utbetalning |
av |
ersättning |
|||||
enligt |
2 § |
tillämpas |
bestämmel- |
enligt |
2 § |
tillämpas bestämmel- |
||||||
serna i 8 kap. 9, 10, 15 och 16 §§ |
serna i 13 kap. 16 och |
|||||||||||
mervärdesskattelagen (1994:200). |
mervärdesskattelagen (2023:000). |
|||||||||||
Bestämmelsen i 8 kap. |
9 § första |
Bestämmelsen |
i |
13 kap. 26 § |
||||||||
stycket 1 mervärdesskattelagen ska |
mervärdesskattelagen ska dock inte |
|||||||||||
dock inte tillämpas i fråga om |
|
tillämpas i fråga om |
|
|
||||||||
1.boendeformer som anges i 5 kap. 5 § andra och tredje styckena och 7 § tredje stycket socialtjänstlagen (2001:453),
2.hem för vård eller boende och stödboenden som anges i 6 kap. 2 § socialtjänstlagen, och
3.boendeformer som anges i 9 § 8 och 9 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade.
4 Senaste lydelse 2018:1725. |
167 |
Prop. 2022/23:46 |
6 b § |
|
|
En kommun är skyldig att justera |
En kommun är skyldig att justera |
||
ersättning enligt denna lag om en |
ersättning enligt denna lag om en |
||
investeringsvara överlåtits |
inom |
investeringsvara överlåtits |
inom |
korrigeringstiden. |
|
justeringsperioden. |
|
Justeringen ska göras med ett |
Justeringen ska göras med ett |
||
belopp (justeringsbelopp) |
som |
belopp (justeringsbelopp) |
som |
motsvarar den ingående skatt som |
motsvarar den ingående skatt som |
||
avser återstoden av korrigerings- |
avser återstoden av justerings- |
||
tiden. I korrigeringstiden ska även |
perioden. I justeringsperioden ska |
||
det kalenderår då överlåtelsen sker |
även det kalenderår då överlåtelsen |
||
räknas in. |
|
sker räknas in. |
|
Justeringen ska göras vid ett enda |
Justeringen ska göras vid ett enda |
||
tillfälle. |
|
tillfälle. |
|
6 c §
En kommun är skyldig att justera ersättning enligt denna lag om jämkning ska göras enligt 8 a kap.
4 § första stycket 2 mervärdes- skattelagen (1994:200).
Justeringen ska göras med ett belopp (justeringsbelopp) som motsvarar den jämkning som ska göras. Om kommunen i stället gjort avdrag enligt 9 kap. 8 § mer- värdesskattelagen, ska justerings- beloppet motsvara avdraget.
Justering ska göras med ett årligt belopp under återstoden av korrigeringstiden. I korrigerings- tiden ska även det kalenderår då användningen ändras räknas in. Om kommunen i stället gjort avdrag enligt 9 kap. 8 § mervärdesskatte- lagen, ska justering göras vid ett enda tillfälle.
12 a §
Underlaget för rätt till ersättning |
Underlaget för rätt till ersättning |
ska bevaras under fyra år efter |
ska bevaras under fyra år efter |
utgången av det kalenderår som |
utgången av det kalenderår som |
underlaget avser. Underlag som |
underlaget avser. Underlag som |
avser rätt till ersättning vid |
avser rätt till ersättning vid |
anskaffning av investeringsvara ska |
anskaffning av investeringsvara ska |
dock bevaras under fyra år efter |
dock bevaras under fyra år efter |
utgången av det kalenderår som |
utgången av det kalenderår som |
korrigeringstiden löpte ut. |
justeringsperioden löpte ut. |
168
1.Denna lag träder i kraft den 1 juli 2023.
2.Äldre föreskrifter gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.
3.Om avdrag för eller jämkning av ingående skatt görs i enlighet med bestämmelserna i mervärdesskattelagen (1994:200) gäller bestämmelserna
i1 a, 2 a, 6 b och 6 c §§ i den äldre lydelsen.
Prop. 2022/23:46
169
Prop. 2022/23:46
170
2.9Förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244)
Härigenom föreskrivs att 2 kap. 1 och 4 §§, 3 kap. 4 och 12 §§, 5 kap. 3 §, 6 kap.
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
2 kap.
1 §1
Lagen gäller för skatt, dock inte skatt som tas ut enligt
1.kupongskattelagen (1970:624),
2.lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter,
3.lagen (1990:676) om skatt på ränta på skogskontomedel m.m.,
4.tullagen (2016:253),
5.lagen (2004:629) om trängselskatt,
6.vägtrafikskattelagen (2006:227), och
7.lagen (2014:1470) om beskattning av viss privatinförsel av cigaretter.
Lagen gäller även för belopp som |
Lagen gäller även för belopp som |
|||
avses i |
1 kap. |
1 § tredje |
stycket |
avses i 16 kap. 23 § mervärdes- |
mervärdesskattelagen (1994:200). |
skattelagen (2023:000). |
|||
|
|
|
4 §2 |
|
Lagen gäller inte heller för |
Lagen gäller inte heller för |
|||
mervärdesskatt som ska redovisas |
mervärdesskatt som ska redovisas |
|||
och |
betalas |
enligt |
lagen |
och betalas enligt 22 eller 23 kap. |
(2011:1245) om särskilda ord- |
mervärdesskattelagen (2023:000). |
|||
ningar |
för mervärdesskatt för |
|
||
distansförsäljning av varor och för |
|
|||
tjänster. |
|
|
|
|
Lydelse enligt SFS 2022:1763
3 kap.
4 §
Vad som avses med beskattningsår framgår av följande uppställning:
För |
avses med beskattningsår |
1. skatt eller avgift enligt |
beskattningsår enligt 1 kap. 13– |
a) inkomstskattelagen |
15 §§ inkomstskattelagen eller, för |
(1999:1229), |
svenska handelsbolag, räkenskaps- |
b) lagen (1984:1052) om statlig |
året |
fastighetsskatt, |
|
1Senaste lydelse 2016:286.
2Senaste lydelse 2020:1162.
c) lagen (1990:661) om avkast- |
|
|
|
|
|
|
Prop. 2022/23:46 |
|||||||
ningsskatt på pensionsmedel i fall |
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
som avses i 2 § första stycket |
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
11 och 12, |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
d) lagen (1991:687) om särskild |
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
löneskatt på pensionskostnader, |
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
e) lagen |
(2021:1256) |
om |
|
risk- |
|
|
|
|
|
|
|
|||
skatt för kreditinstitut, och |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
f) lagen |
(2007:1398) |
om |
kom- |
|
|
|
|
|
|
|
||||
munal fastighetsavgift |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
2. skatt enligt lagen om avkast- |
det kalenderår som skatten ska |
|||||||||||||
ningsskatt på pensionsmedel i fall |
betalas för eller det beskattningsår |
|||||||||||||
som avses i 2 § första stycket |
då skatteunderlag för avkastnings- |
|||||||||||||
och 13 |
|
|
|
|
|
|
skatt ska tas upp enligt 13 § lagen |
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
om avkastningsskatt på pensions- |
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
medel |
|
|
|
|
|
|
3. skatt enligt lagen (1991:586) |
det kalenderår |
då |
|
ersättningen |
||||||||||
om |
särskild |
inkomstskatt |
|
för |
betalas ut |
|
|
|
|
|
|
|||
utomlands |
bosatta |
och |
lagen |
|
|
|
|
|
|
|
||||
(1991:591) om särskild inkomst- |
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
skatt för utomlands bosatta artister |
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
m.fl. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4. skatt |
enligt |
mervärdesskatte- |
beskattningsår |
enligt |
1 kap. |
14 § |
||||||||
lagen |
(1994:200) |
som |
|
ska |
mervärdesskattelagen |
|
|
|||||||
redovisas för redovisningsperioder |
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
5. annan mervärdesskatt |
|
|
det kalenderår då den felaktiga |
|||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
debiteringen |
har |
gjorts, |
eller |
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
förvärvet |
eller |
omsättningen |
har |
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
skett |
|
|
|
|
|
|
6. punktskatt som ska redovisas |
beskattningsår |
enligt |
1 kap. |
14 § |
||||||||||
för redovisningsperioder |
|
|
|
mervärdesskattelagen |
|
|
||||||||
7. punktskatt enligt |
|
|
|
|
det kalenderår under vilket beslutet |
|||||||||
a) beslut som avses i 53 kap. 5 §, |
om |
återbetalning |
eller |
|||||||||||
b) 5 kap. |
kompensation, |
beslutet |
om |
|||||||||||
(1994:1776) om skatt på energi, |
beskattning |
vid |
oegentlighet |
eller |
||||||||||
c) 8 a § |
lagen |
(2016:1067) |
om |
felaktiga |
uppgifter, |
eller beslutet |
||||||||
skatt på kemikalier i viss |
om ansvar vid oegentlighet, har |
|||||||||||||
elektronik, |
|
|
|
|
|
|
meddelats |
|
|
|
|
|
|
|
d) 9 kap. |
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
(2022:155) om tobaksskatt, eller |
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
e) 9 kap. |
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
(2022:156) om alkoholskatt |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
8. annan punktskatt |
|
|
|
|
det kalenderår då den händelse som |
|||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
medför skattskyldighet har inträffat |
||||||
9. övriga skatter |
|
|
|
|
det kalenderår som skatten ska |
|||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
betalas för |
|
|
|
|
|
|
10. arbetsgivaravgifter |
och |
av- |
det kalenderår som avgiften ska |
|||||||||||
gifter som ingår i slutlig skatt |
|
|
betalas för. |
|
|
|
|
|
||||||
Med beskattningsår för fysisk person avses dock i fråga om preliminär skatt alltid kalenderår.
171
Prop. 2022/23:46 |
Föreslagen lydelse |
3 kap.
4 §
Vad som avses med beskattningsår framgår av följande uppställning:
För |
avses med beskattningsår |
1. skatt eller avgift enligt |
beskattningsår enligt 1 kap. 13– |
a) inkomstskattelagen |
15 §§ inkomstskattelagen eller, för |
(1999:1229), |
svenska handelsbolag, räkenskaps- |
b) lagen (1984:1052) om statlig |
året |
fastighetsskatt, |
|
c)lagen (1990:661) om avkast- ningsskatt på pensionsmedel i fall som avses i 2 § första stycket
d)lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader,
e)lagen (2021:1256) om risk- skatt för kreditinstitut, och
f)lagen (2007:1398) om kom-
munal fastighetsavgift |
|
|
2. skatt enligt lagen om avkast- |
det kalenderår som skatten ska |
|
ningsskatt på pensionsmedel i fall |
betalas för eller det beskattningsår |
|
som avses i 2 § första stycket |
då skatteunderlag för avkastnings- |
|
och 13 |
|
skatt ska tas upp enligt 13 § lagen |
|
|
om avkastningsskatt på pensions- |
|
|
medel |
3. skatt enligt lagen (1991:586) |
det kalenderår då ersättningen |
|
om särskild inkomstskatt |
för |
betalas ut |
utomlands bosatta och |
lagen |
|
(1991:591) om särskild inkomst- skatt för utomlands bosatta artister m.fl.
4.skatt enligt mervärdesskatte- beskattningsår enligt 2 kap.
redovisas för redovisningsperioder
5. annan mervärdesskatt |
det kalenderår då den felaktiga |
||||
|
debiteringen |
har |
gjorts, |
eller |
|
|
förvärvet eller leveransen har skett |
||||
6. punktskatt som ska redovisas |
beskattningsår enligt 2 kap. |
||||
för redovisningsperioder |
mervärdesskattelagen |
|
|||
7. punktskatt enligt |
det kalenderår under vilket beslutet |
||||
a) beslut som avses i 53 kap. 5 §, |
om |
återbetalning |
eller |
||
b) 5 kap. |
kompensation, |
beslutet |
om |
||
(1994:1776) om skatt på energi, |
beskattning |
vid oegentlighet |
eller |
||
c) 8 a § lagen (2016:1067) om |
felaktiga |
uppgifter, eller beslutet |
|||
skatt på kemikalier i viss |
om ansvar vid oegentlighet, har |
||||
elektronik, |
meddelats |
|
|
|
|
172
d) 9 kap. |
Prop. 2022/23:46 |
(2022:155) om tobaksskatt, eller |
|
e) 9 kap. |
|
(2022:156) om alkoholskatt |
|
8. annan punktskatt |
det kalenderår då den händelse som |
|
medför skattskyldighet har inträffat |
9. övriga skatter |
det kalenderår som skatten ska |
|
betalas för |
10. arbetsgivaravgifter och av- |
det kalenderår som avgiften ska |
gifter som ingår i slutlig skatt |
betalas för. |
Med beskattningsår för fysisk person avses dock i fråga om preliminär
skatt alltid kalenderår. |
|
|
Nuvarande lydelse |
|
Föreslagen lydelse |
|
12 § |
|
Det som sägs om mervärdesskatt |
Det som sägs om mervärdesskatt |
|
gäller även belopp som har |
gäller även belopp som har |
|
betecknats som mervärdesskatt och |
betecknats som mervärdesskatt och |
|
som enligt 1 kap. 1 § tredje stycket |
som enligt 16 kap. 23 § mervärdes- |
|
mervärdesskattelagen |
(1994:200) |
skattelagen (2023:000) ska betalas |
ska betalas till staten, även om |
till staten, även om beloppet inte |
|
beloppet inte utgör mervärdesskatt |
utgör mervärdesskatt enligt samma |
|
enligt samma lag. Det som sägs om |
lag. |
|
skattskyldig enligt |
mervärdes- |
|
skattelagen gäller även den som är |
|
|
skyldig att betala sådant belopp. |
|
|
|
5 kap. |
|
|
3 §3 |
|
Om Skatteverket har beslutat att |
Om Skatteverket har beslutat att |
|
beskattningsbara personer får bilda |
beskattningsbara personer får bilda |
|
en mervärdesskattegrupp, ska den |
en mervärdesskattegrupp, ska den |
|
huvudman som verket utsett för |
huvudman som verket utsett för |
|
gruppen enligt 6 a kap. 4 § |
gruppen enligt 4 kap. 11 § |
|
mervärdesskattelagen |
(1994:200) |
mervärdesskattelagen (2023:000) |
redovisa och betala mervärdesskatt |
redovisa och betala mervärdesskatt |
|
för den verksamhet som gruppen |
för den verksamhet som gruppen |
|
bedriver och i övrigt företräda |
bedriver och i övrigt företräda |
|
gruppen i frågor som rör sådan |
gruppen i frågor som rör sådan |
|
skatt. |
|
skatt. |
Underlag för kontroll av redovisningen ska finnas tillgängligt hos huvudmannen.
3 Senaste lydelse 2013:369. |
173 |
Prop. 2022/23:46
174
6kap.
1§4 I detta kapitel finns bestämmelser om
– ombud för en utländsk beskatt- |
– ombud för en beskattningsbar |
ningsbar person (2 och 3 §§), och |
person som inte är etablerad i |
|
Sverige (2 och 3 §§), och |
– deklarationsombud |
|
I 38 kap. 3 § andra stycket 3 finns en bestämmelse om ombud för ett dödsbo.
|
|
2 §5 |
|
|
|
|
En utländsk |
beskattningsbar |
En |
beskattningsbar person som |
|||
person som är skattskyldig enligt |
inte är etablerad i Sverige och som |
|||||
mervärdesskattelagen (1994:200) |
är |
skyldig |
att |
betala |
||
ska företrädas av ett ombud som är |
mervärdesskatt |
enligt mervärdes- |
||||
godkänt av Skatteverket. Ombudet |
skattelagen |
(2023:000) |
ska |
|||
ska enligt fullmakt av den |
företrädas av ett ombud som är |
|||||
beskattningsbara |
personen |
svara |
godkänt av Skatteverket. Ombudet |
|||
för redovisningen av mervärdes- |
ska enligt fullmakt av den |
|||||
skatt för den verksamhet som |
beskattningsbara personen |
svara |
||||
skattskyldigheten |
omfattar |
och i |
för redovisningen av mervärdes- |
|||
övrigt företräda den beskattnings- |
skatt för den verksamhet där |
|||||
bara personen i frågor som gäller |
betalningsskyldigheten uppkommer |
|||||
mervärdesskatt. |
|
|
och i övrigt företräda den |
|||
|
|
|
beskattningsbara personen i frågor |
|||
|
|
|
som gäller mervärdesskatt. |
|
||
Underlag för kontroll av redovisningen ska finnas tillgängligt hos
ombudet. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
3 §6 |
|
|
|
|
En utländsk |
beskattningsbar |
En beskattningsbar person |
som |
|||||
person behöver inte utse ett ombud |
inte är etablerad i Sverige behöver |
|||||||
om Sverige har en särskild |
inte utse ett ombud om Sverige har |
|||||||
överenskommelse |
om |
ömsesidigt |
en särskild överenskommelse |
om |
||||
bistånd för indrivning av skatte- |
ömsesidigt bistånd |
för indrivning |
||||||
fordringar |
och |
utbyte |
av |
av skattefordringar och utbyte av |
||||
information |
i skatteärenden |
med |
information i skatteärenden |
med |
||||
det land där den beskattningsbara |
det land där den beskattningsbara |
|||||||
personen har sätet för sin |
personen har sätet för sin |
|||||||
ekonomiska |
verksamhet eller |
sitt |
ekonomiska verksamhet |
eller |
sitt |
|||
fasta etableringsställe eller är bosatt |
fasta etableringsställe eller är bosatt |
|||||||
eller stadigvarande vistas. En sådan |
eller stadigvarande vistas. En sådan |
|||||||
överenskommelse |
ska |
ha |
en |
överenskommelse |
ska |
ha |
en |
|
räckvidd som är likartad med den |
räckvidd som är likartad med den |
|||||||
som föreskrivs i |
|
|
|
som föreskrivs i |
|
|
|
|
4Senaste lydelse 2013:369.
5Senaste lydelse 2013:369.
6Senaste lydelse 2017:189.
1. rådets förordning (EU) nr 904/2010 av den 7 oktober 2010 om Prop. 2022/23:46 administrativt samarbete och kampen mot mervärdesskattebedrägeri, och
2.rådets direktiv 2010/24/EU av den 16 mars 2010 om ömsesidigt bistånd för indrivning av fordringar som avser skatter, avgifter och andra åtgärder.
5 §7
Ett deklarationsombud får
1.lämna deklaration, men bara elektroniskt,
2.ta del av de deklarations- och skattekontouppgifter som den deklarationsskyldige har direktåtkomst till,
3.komplettera lämnade uppgifter i en deklaration, och
4.begära anstånd med att lämna deklaration.
Om |
deklarationsombudet |
har |
Om deklarationsombudet |
har |
||
utsetts |
av |
en |
utländsk |
utsetts av en sådan beskattningsbar |
||
beskattningsbar |
person som |
är |
person som inte är etablerad i |
|||
skyldig att utse ett ombud enligt |
Sverige och som är skyldig att utse |
|||||
2 och |
3 §§, |
får |
deklarations- |
ett ombud enligt 2 och 3 §§, får |
||
ombudet dock inte företräda denne |
deklarationsombudet dock |
inte |
||||
i frågor som gäller mervärdesskatt. |
företräda den beskattningsbara |
|||||
|
|
|
|
|
personen i frågor som gäller |
|
|
|
|
|
|
mervärdesskatt. |
|
7kap. 1 §8
Skatteverket ska registrera
1.den som är skyldig att göra skatteavdrag,
2.den som är skyldig att betala arbetsgivaravgifter,
3. den som är skattskyldig enligt |
3. den som är betalningsskyldig |
||||
mervärdesskattelagen |
(1994:200), |
enligt |
mervärdesskattelagen |
||
med undantag för den som är |
(2023:000), med undantag för den |
||||
skattskyldig bara på grund av |
som är betalningsskyldig bara på |
||||
förvärv av sådana varor som anges |
grund av |
|
|||
i 2 a kap. 3 § första stycket 1 och 2 |
a) förvärv av sådana varor som |
||||
samma lag, |
|
|
anges i 3 kap. 2 eller 3 § den lagen, |
||
|
|
|
|
eller |
|
|
|
|
|
b) felaktigt debiterad mervärdes- |
|
|
|
|
|
skatt enligt |
16 kap. 23 § samma |
|
|
|
|
lag, |
|
4. den som utan att omfattas av |
4. den som i annat fall än som |
||||
19 kap. 1 § |
mervärdesskattelagen |
avses i 3 har rätt till |
|||
har rätt till återbetalning av |
a) avdrag |
för ingående mer- |
|||
ingående |
mervärdesskatt enligt |
värdesskatt enligt 13 kap. 6, 9, 10 |
|||
10 kap. |
9, |
11 och |
11 |
eller 11 § eller 21 kap. 10 eller 11 § |
|
samma lag, |
|
|
mervärdesskattelagen, eller |
||
7Senaste lydelse 2013:369.
8 Senaste lydelse 2022:172. |
175 |
Prop. 2022/23:46
5. den som gör sådant unions- internt förvärv som är undantaget från skatteplikt enligt 3 kap. 30 d § första stycket mervärdesskatte- lagen,
6.en utländsk beskattningsbar person som är etablerad i ett annat
7. en beskattningsbar person som |
6. en beskattningsbar person som |
||||||||
är etablerad i Sverige och omsätter |
är etablerad i Sverige och tillhanda- |
||||||||
tjänster i ett annat |
håller tjänster i ett annat |
||||||||
förvärvaren |
av |
tjänsten |
är |
som förvärvaren av tjänsten är |
|||||
skattskyldig för i det landet i |
betalningsskyldig för i det landet i |
||||||||
enlighet |
med |
tillämpningen av |
enlighet |
med |
tillämpningen av |
||||
artikel 196 i rådets direktiv |
artikel 196 i rådets direktiv |
||||||||
2006/112/EG av den 28 november |
2006/112/EG av den 28 november |
||||||||
2006 om ett gemensamt system för |
2006 om ett gemensamt system för |
||||||||
mervärdesskatt, |
|
|
mervärdesskatt, |
|
|
|
|||
8. den som är skyldig att jämka |
7. den som är skyldig att justera |
||||||||
ingående |
mervärdesskatt |
enligt |
ingående |
mervärdesskatt |
enligt |
||||
8 a kap. eller 9 kap. |
12 kap. |
||||||||
värdesskattelagen, |
|
|
värdesskattelagen, |
|
|
||||
9. den som är skyldig att använda |
8. den som är skyldig att använda |
||||||||
kassaregister enligt 39 kap. |
kassaregister enligt 39 kap. |
||||||||
10. den som enligt 39 kap. 11 b § |
9. den som enligt 39 kap. 11 b § |
||||||||
är skyldig |
att |
tillhandahålla |
är skyldig |
att |
tillhandahålla |
||||
utrustning så att en elektronisk |
utrustning så att en elektronisk |
||||||||
personalliggare kan föras på en |
personalliggare kan föras på en |
||||||||
byggarbetsplats, och |
|
|
byggarbetsplats, och |
|
|
||||
11. den som betalar ut ersättning |
10. den som betalar ut ersättning |
||||||||
som är underlag för statlig |
som är underlag för statlig |
||||||||
ålderspensionsavgift |
enligt |
lagen |
ålderspensionsavgift |
enligt |
lagen |
||||
(1998:676) om statlig ålders- |
(1998:676) om statlig ålders- |
||||||||
pensionsavgift. |
|
|
|
pensionsavgift. |
|
|
|
||
Om den som ska registreras enligt första stycket har en företrädare enligt
5 kap., ska dock företrädaren registreras i stället.
176
2 §9 |
|
|
|
Prop. 2022/23:46 |
|
Den som avser att bedriva näringsverksamhet och som ska registreras |
|||||
ska anmäla sig för registrering hos Skatteverket innan näringsverksam- |
|||||
heten påbörjas eller övertas. |
|
|
|
|
|
Den som driver flera verksam- |
Den |
som |
driver |
|
flera |
heter som medför skattskyldighet |
verksamheter |
som |
medför |
||
för eller rätt till återbetalning av |
skyldighet |
att |
betala |
||
mervärdesskatt ska göra en |
mervärdesskatt eller rätt till avdrag |
||||
anmälan för varje verksamhet. |
för |
eller |
återbetalning |
av |
|
|
mervärdesskatt |
ska göra |
en |
||
anmälan för varje verksamhet.
En sådan mottagare av ersättning som avses i 5 kap. 5 § ska anmäla sig för registrering hos Skatteverket inom två veckor från det att avtalet ingicks.
26kap.
2 §10
En skattedeklaration ska lämnas av
1.den som är skyldig att göra skatteavdrag eller betala arbets- givaravgifter eller som har gjort ett skatteavdrag utan att vara skyldig att göra det,
2. den som är skattskyldig enligt |
2. den som är betalningsskyldig |
|
mervärdesskattelagen (1994:200), |
enligt |
mervärdesskattelagen |
|
(2023:000), |
|
3. den som ska registreras enligt |
3. den som ska registreras enligt |
|
7 kap. 1 § första stycket 4, 5 eller 6, |
7 kap. 1 § första stycket 4 eller 5, |
|
4. den som är skyldig att jämka |
4. den som är skyldig att justera |
|
ingående mervärdesskatt enligt |
ingående |
mervärdesskatt enligt |
8 a kap. eller 9 kap. |
12 kap. |
|
värdesskattelagen, |
värdesskattelagen, |
|
5.den som är skattskyldig för punktskatt enligt någon av de lagar som anges i 3 kap. 15 §,
6.den som är skattskyldig enligt lagen (1991:586) om särskild inkomst- skatt för utomlands bosatta eller lagen (1991:591) om särskild inkomst- skatt för utomlands bosatta artister m.fl. och som ska redovisa och betala skatt enligt 13 kap. 6 och 7 §§,
7. den som begär återbetalning |
7. den |
som begär avdrag för |
av ingående skatt enligt 10 kap. |
ingående |
mervärdesskatt enligt |
11 a § mervärdesskattelagen, och |
13 kap. 7 § mervärdesskattelagen, |
|
|
och |
|
8.den som betalar ut ersättning som är underlag för statlig ålders- pensionsavgift enligt lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift.
5 §
Den som är skyldig att lämna en skattedeklaration enligt 2 § 2, 3 eller 4 ska, om inte annat följer av
Den som är skyldig att lämna en skattedeklaration enligt 2 § 2, 3 eller 4 ska, om inte annat följer av
9 Senaste lydelse 2012:835. |
177 |
10 Senaste lydelse 2017:387. |
Prop. 2022/23:46
178
7 § |
andra stycket, fullgöra |
7 § första |
eller |
andra stycket, |
||
skyldigheten genom att lämna en |
fullgöra |
skyldigheten genom att |
||||
mervärdesskattedeklaration |
för |
lämna |
en |
mervärdesskatte- |
||
redovisningsperioder. |
|
deklaration |
för |
redovisnings- |
||
|
|
|
perioder. |
|
|
|
Den som är registrerad ska lämna en mervärdesskattedeklaration för varje redovisningsperiod.
7§11
Den som är betalningsskyldig bara på grund av felaktigt debiterad mervärdesskatt enligt 1 kap. 2 e § mervärdesskattelagen (1994:200) ska redovisa betalningen i en särskild skattedeklaration för den redovisningsperiod då debiteringen har gjorts.
Den som är skattskyldig bara på grund av förvärv av sådana nya transportmedel eller punktskatte- pliktiga varor som avses i 2 a kap. 3 § första stycket 1 eller 2 mer- värdesskattelagen ska redovisa mervärdesskatten i en särskild skattedeklaration för varje förvärv.
Den som vid omsättning av nya
transportmedel begär åter- betalning av ingående skatt enligt 10 kap. 11 a § mervärdesskatte- lagen ska redovisa skatten i en särskild skattedeklaration för varje omsättning.
21 §
En mervärdesskattedeklaration ska innehålla uppgift om
1. utgående skatt, |
|
|
|
|
2. ingående skatt, och |
|
|
|
|
3. omsättning, förvärv och över- |
3. leveranser, |
|
förvärv |
och |
föringar av varor som transporteras |
överföringar |
av |
varor |
som |
mellan |
transporteras mellan |
|||
En mervärdesskattedeklaration som ska lämnas av en grupphuvudman ska innehålla uppgifter för hela gruppen.
11Senaste lydelse 2015:892.
|
24 §12 |
|
Prop. 2022/23:46 |
|
En sådan särskild skattedeklaration som avses i 7 och 8 §§ ska innehålla |
||||
uppgift om |
|
|
|
|
1. det förvärv eller den händelse |
1. det förvärv eller den händelse |
|||
som medför |
skattskyldighet och |
som medför |
skattskyldighet eller |
|
skatten på grund av förvärvet eller |
betalningsskyldighet och skatten på |
|||
händelsen, |
|
grund av förvärvet eller händelsen, |
||
2. det belopp som felaktigt har |
2. det belopp som felaktigt har |
|||
betecknats |
som mervärdesskatt |
betecknats |
som |
mervärdesskatt |
enligt 1 kap. 1 § tredje stycket mer- |
enligt 16 kap. |
23 § mervärdes- |
||
värdesskattelagen (1994:200), eller |
skattelagen (2023:000), eller |
|||
3. den omsättning som medför |
3. den leverans som medför rätt |
|||
rätt till återbetalning och det |
till avdrag och det belopp som ska |
|||
belopp som ska betalas tillbaka. |
betalas tillbaka. |
|
||
33 a §13
Fysiska personer och dödsbon som har beskattningsår som redovisningsperiod och ska lämna inkomstdeklaration, ska lämna mervärdesskattedeklaration senast den 12 maj året efter utgången av beskattningsåret.
Första stycket gäller inte den som under redovisningsperioden har
genomfört |
|
|
|
|
|
|
|
1. omsättningar, förvärv |
eller |
1. leveranser, |
förvärv |
eller |
|||
överföringar av varor som transpor- |
överföringar av varor som transpor- |
||||||
teras mellan |
|
teras mellan |
|
||||
2. omsättningar eller förvärv av |
2. tillhandahållanden |
|
eller |
||||
tjänster som |
förvärvaren |
är |
förvärv av tjänster som förvärvaren |
||||
skattskyldig för i Sverige eller ett |
är betalningsskyldig för i Sverige |
||||||
annat |
eller ett annat |
||||||
tillämpningen av artikel 196 i |
med tillämpningen av artikel 196 i |
||||||
rådets direktiv 2006/112/EG av den |
rådets direktiv 2006/112/EG av den |
||||||
28 november |
2006 |
om |
ett |
28 november |
2006 |
om |
ett |
gemensamt system för mervärdes- |
gemensamt system för mervärdes- |
||||||
skatt. |
|
|
|
skatt. |
|
|
|
33 b §14
|
Juridiska personer, med undantag för dödsbon och handelsbolag, som |
||
har beskattningsår som redovisningsperiod och ska lämna inkomst- |
|||
deklaration, ska lämna mervärdesskattedeklaration enligt följande |
|||
uppställning: |
|
|
|
|
|
|
|
|
Om beskattningsåret går ut den |
ska deklarationen ha kommit in |
|
|
|
senast den |
|
|
31 december |
12 juli |
|
|
30 april |
12 november |
|
|
30 juni |
27 december |
|
|
31 augusti |
12 mars |
|
12 |
Senaste lydelse 2015:892. |
|
|
13 |
Senaste lydelse 2013:1068. |
179 |
|
14 |
Senaste lydelse 2013:1068. |
||
Prop. 2022/23:46
180
Den som lämnar mervärdesskattedeklarationen elektroniskt får lämna den i månaden efter den månad som följer av första stycket. I januari och augusti ska deklarationen i så fall ha kommit in senast den 17, i april och
december den 12. |
|
|
|
|
|
|
|
Första och andra styckena gäller |
Första och andra styckena gäller |
||||||
inte den som under redovisnings- |
inte den som under redovisnings- |
||||||
perioden |
genomfört |
sådana |
perioden |
genomfört |
sådana |
||
omsättningar, förvärv eller över- |
leveranser, |
tillhandahållanden, |
|||||
föringar som avses i 33 a § andra |
förvärv |
eller överföringar |
som |
||||
stycket. |
|
|
avses i 33 a § andra stycket. |
|
|||
|
|
33 e §15 |
|
|
|
|
|
Den som saknar möjlighet att |
Den som saknar möjlighet att |
||||||
lämna mervärdesskattedeklaration i |
lämna mervärdesskattedeklaration i |
||||||
rätt tid på grund av ett beslut enligt |
rätt tid på grund av ett beslut enligt |
||||||
33 c § eller |
enligt 9 d |
kap. 6 § |
33 c § |
eller |
enligt 18 kap. |
15 § |
|
mervärdesskattelagen (1994:200) |
mervärdesskattelagen |
(2023:000) |
|||||
ska lämna deklarationen senast den |
ska lämna deklarationen senast den |
||||||
12 i månaden efter beslutet, i |
12 i månaden efter beslutet, i |
||||||
januari eller augusti senast den 17. |
januari eller augusti senast den 17. |
||||||
35kap.
2 §16
Den som är registrerad eller skyldig att anmäla sig för registrering för
mervärdesskatt |
enligt |
7 kap. |
1 |
eller 2 § |
ska |
lämna |
en |
periodisk |
|||
sammanställning över |
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
1. omsättning, |
|
förvärv |
och |
1. leverans, |
förvärv |
och |
|||||
överföring |
av |
varor |
som |
överföring |
av |
varor |
som |
||||
transporteras mellan |
transporteras mellan |
||||||||||
och |
|
|
|
|
|
och |
|
|
|
|
|
2. omsättning av en tjänst som är |
2. tillhandahållande av en tjänst |
||||||||||
skattepliktig i det |
som är skattepliktigt i det |
||||||||||
tjänsten är omsatt om förvärvaren |
där |
tjänsten |
anses |
vara |
|||||||
av tjänsten är skattskyldig för |
tillhandahållen om förvärvaren av |
||||||||||
förvärvet i det landet i enlighet med |
tjänsten |
är betalningsskyldig |
för |
||||||||
tillämpningen av artikel 196 i |
förvärvet i det landet i enlighet med |
||||||||||
rådets direktiv 2006/112/EG av den |
tillämpningen av artikel 196 i |
||||||||||
28 november |
|
2006 |
om |
ett |
rådets direktiv 2006/112/EG av den |
||||||
gemensamt system för mervärdes- |
28 november |
2006 |
om |
ett |
|||||||
skatt. |
|
|
|
|
|
gemensamt |
system |
|
för |
||
|
|
|
|
|
|
mervärdesskatt. |
|
|
|
||
Uppgifterna ska tas upp för den |
Uppgifterna ska tas upp för den |
||||||||||
period som omfattar den tidpunkt |
period som omfattar den tidpunkt |
||||||||||
som avses i 13 kap. |
8 b § andra |
som avses i 7 kap. 29 eller 30 § |
|||||||||
stycket eller |
|
8 c § |
mervärdes- |
mervärdesskattelagen (2023:000). |
|||||||
skattelagen (1994:200).
15Senaste lydelse 2017:1199.
16Senaste lydelse 2019:790.
I fråga om överföring av en vara till ett avropslager i ett annat EU- land enligt 2 kap. 1
överföringen gjordes. Om förhållandena därefter ändras, ska uppgift om detta lämnas utan dröjsmål.
I fråga om överföring av en vara Prop. 2022/23:46 till ett avropslager i ett annat EU-
land enligt 5 kap.
mervärdesskattelagen ska uppgift- erna tas upp för den period som omfattar den tidpunkt när
överföringen gjordes. Om förhållandena därefter ändras, ska uppgift om detta lämnas utan dröjsmål.
4 §
Skatteverket ska besluta att en periodisk sammanställning ska göras för varje kalenderkvartal i stället för vad som föreskrivs i 3 § första stycket 1,
om |
|
|
|
|
|
1. den som är skyldig att lämna sammanställningen begär det, och |
|
||||
2. det sammanlagda värdet |
av |
2. det sammanlagda värdet |
av |
||
omsättning |
och överföringar |
av |
leveranser |
och överföringar |
av |
varor enligt 2 § första stycket 1 inte |
varor enligt 2 § första stycket 1 inte |
||||
överstiger |
500 000 kronor |
överstiger |
500 000 kronor |
||
exklusive |
mervärdesskatt för |
det |
exklusive |
mervärdesskatt för |
det |
innevarande kalenderkvartalet eller |
innevarande kalenderkvartalet eller |
||||
för något av de fyra närmast |
för något av de fyra närmast |
||||
föregående kalenderkvartalen. |
|
föregående kalenderkvartalen. |
|
||
38kap.
3 §17
Uppgifter enligt 2 § ska undertecknas av den uppgiftsskyldige eller behörig ställföreträdare.
Uppgifterna får undertecknas av ett ombud i följande fall:
1.Ett deklarationsombud får underteckna uppgifter i en deklaration som lämnas elektroniskt.
2. Ett ombud för en utländsk |
2. Ett ombud för en beskattnings- |
beskattningsbar person får under- |
bar person som inte är etablerad i |
teckna uppgifter i en mervärdes- |
Sverige får underteckna uppgifter i |
skattedeklaration. |
en mervärdesskattedeklaration. |
3.En dödsbodelägare som är ombud för ett dödsbo får underteckna upp- gifter i en deklaration.
39kap.
1 §18
I detta kapitel finns bestämmelser om
–definitioner (2 och 2 a §§),
–generell dokumentationsskyldighet (3 §),
–dokumentationsskyldighet som avser ansökan om återbetalning av eller kompensation för punktskatt (3 a §),
–dokumentationsskyldighet som avser kassaregister
17 |
Senaste lydelse 2013:369. |
181 |
18 |
Senaste lydelse 2019:790. |
Prop. 2022/23:46
182
–dokumentationsskyldighet som avser personalliggare
–dokumentationsskyldighet som avser torg- och marknadshandel
(13 §),
– dokumentationsskyldighet som |
– dokumentationsskyldighet som |
avser omsättning av investerings- |
avser leverans av investeringsguld |
guld (14 §), |
(14 §), |
–dokumentationsskyldighet som avser avropslager (14 a §),
–dokumentationsskyldighet som avser internprissättning
och
–föreläggande (17 §).
2§19
I denna lag avses med
kassaregister: kassaapparat, kassaterminal, kassasystem och liknande apparatur för registrering av försäljning av varor och tjänster mot kontant betalning eller mot betalning med kontokort,
torg- och marknadshandel: all handel utom sådan som en näringsidkare stadigvarande bedriver i permanenta lokaler eller i omedelbar anslutning till dessa,
distansavtal: avtal som ingås inom ramen för ett av näringsidkaren organiserat system för att träffa avtal på distans, om kommunikationen uteslutande sker på distans,
hemförsäljningsavtal: avtal som ingås vid ett hembesök eller under en av näringsidkaren organiserad utflykt till en plats utanför dennes fasta försäljningsställe,
restaurangverksamhet: näringsverksamhet som avser restaurang, pizzabutik och annat liknande avhämtningsställe, gatukök, kafé, personalmatsal, catering och centralkök,
fordonsserviceverksamhet: näringsverksamhet som avser underhåll och reparation av sådana motordrivna fordon som avses i lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner,
livsmedels- och tobaksgrossistverksamhet: näringsverksamhet som avser partihandel med livsmedel, drycker och tobak,
partihandel: vidareförsäljning av varor till andra än konsumenter samt anskaffning, enklare bearbetning, förpackning, innehav och leverans av varor i samband med sådan verksamhet,
kropps- och skönhetsvårdsverksamhet: näringsverksamhet som avser behandling av en persons kropp eller omsorg om en persons yttre, dock inte
1.åtgärder som normalt utförs av sådan hälso- och sjukvårdspersonal som avses i 1 kap. 4 § patientsäkerhetslagen (2010:659),
2.kirurgiska ingrepp,
3.injektionsbehandlingar, och
4. sådan medicinskt |
betingad |
4. sådan |
medicinskt betingad |
|
fotvård som avses i |
3 kap. 5 § |
fotvård |
som |
avses i 10 kap. 7 § |
tredje stycket mervärdesskattelagen |
tredje |
stycket mervärdesskatte- |
||
(1994:200), |
|
lagen (2023:000), |
||
19Senaste lydelse 2018:243.
tvätteriverksamhet: näringsverksamhet som avser rengöring av textilier Prop. 2022/23:46 eller därmed jämförbara material samt sådan uthyrning, färgning, lagning
eller ändring av textilier eller därmed jämförbara material som sker i samband med den näringsverksamheten,
byggverksamhet: näringsverksamhet som avser
byggarbetsplats: en plats där byggverksamhet bedrivs. Näringsverksamhet som huvudsakligen avser annan verksamhet än
restaurangverksamhet, fordonsserviceverksamhet, livsmedels- och tobaksgrossistverksamhet, kropps- och skönhetsvårdsverksamhet eller tvätteriverksamhet ska dock inte anses som sådan verksamhet.
Omsättning av investeringsguld |
Leverans av investeringsguld |
14§20
En |
beskattningsbar |
person |
som |
En |
beskattningsbar |
person |
som |
||||
omsätter |
investeringsguld |
som |
levererar |
investeringsguld |
som |
||||||
avses |
i |
1 kap. |
18 § |
mervärdes- |
avses |
i |
21 kap. |
2 § |
mervärdes- |
||
skattelagen (1994:200) i Sverige |
skattelagen (2023:000) i Sverige |
||||||||||
eller till ett annat |
eller till ett annat |
||||||||||
en transaktion som uppgår till ett |
en transaktion som uppgår till ett |
||||||||||
belopp motsvarande 10 000 kronor |
belopp motsvarande 10 000 kronor |
||||||||||
eller mer dokumentera nödvändiga |
eller mer dokumentera nödvändiga |
||||||||||
identifikationsuppgifter |
för |
identifikationsuppgifter |
för |
||||||||
köparen. |
|
|
|
|
kunden. |
|
|
|
|
||
Första |
stycket |
gäller även för |
en transaktion |
som |
understiger |
||||||
10 000 kronor men som kan antas ha samband med en annan transaktion och tillsammans med denna uppgår till minst detta belopp. Om summan inte är känd vid tidpunkten för en transaktion, ska nödvändiga identifika- tionsuppgifter dokumenteras så snart summan av transaktionerna uppgår till minst 10 000 kronor.
Bestämmelserna i 3 kap. 4 § första stycket, 8 och
|
|
14 a §21 |
|
|
|
Den som överför en vara till ett |
Den som överför en vara till ett |
||||
avropslager i ett annat |
avropslager i ett annat |
||||
enlighet |
med 2 kap. |
1 |
enlighet |
med 5 kap. |
|
mervärdesskattelagen |
(1994:200) |
mervärdesskattelagen |
(2023:000) |
||
ska föra ett register med de upp- |
ska föra ett register med de upp- |
||||
gifter som anges i artikel 54a.1 i |
gifter som anges i artikel 54a.1 i |
||||
rådets |
genomförandeförordning |
rådets |
genomförandeförordning |
||
(EU) nr 282/2011 av den 15 mars |
(EU) nr 282/2011 av den 15 mars |
|
20 |
Senaste lydelse 2017:657. |
183 |
21 |
Senaste lydelse 2019:790. |
|
Prop. 2022/23:46 2011 om fastställande av tillämp- ningsföreskrifter för direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt system för mervärdesskatt.
Den som förvärvar en vara från ett avropslager i Sverige i enlighet med 2 a kap. 2 § 5 mervärdes- skattelagen ska föra ett register med de uppgifter som anges i artikel 54a.2 i genomförandeförordningen.
Lydelse enligt SFS 2022:174
2011 om fastställande av tillämp- ningsföreskrifter för direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt system för mervärdesskatt.
Den som förvärvar en vara från ett avropslager i Sverige i enlighet med 5 kap. 22 § tredje stycket mervärdesskattelagen ska föra ett register med de uppgifter som anges i artikel 54a.2 i genom- förandeförordningen.
Föreslagen lydelse
41 kap.
2 §
Skatteverket får besluta om revision för att kontrollera
1.att uppgiftsskyldighet enligt
2.att det finns förutsättningar att fullgöra uppgiftsskyldighet enligt 15– 35 kap. som kan antas uppkomma,
3.skatteupplag enligt lagen (1994:1776) om skatt på energi, lagen (2022:155) om tobaksskatt eller lagen (2022:156) om alkoholskatt,
4.att den som har ansökt om återbetalning av eller kompensation för punktskatt i de fall som avses i 53 kap. 5 § 2 har lämnat riktiga och fullständiga uppgifter,
5.att den som har ansökt om återbetalning av punktskatt i de fall som avses i 53 kap. 5 § 1 har lämnat riktiga och fullständiga uppgifter,
6.att den som har eller kan antas ha upplåtit en plats för torg- och marknadshandel har fullgjort sina skyldigheter enligt 39 kap. 13 §,
7. att den som har eller kan antas |
7. att den som har eller kan antas |
|
ha omsatt investeringsguld har |
ha levererat |
investeringsguld har |
fullgjort sina skyldigheter enligt |
fullgjort sina |
skyldigheter enligt |
39 kap. 14 §, eller |
39 kap. 14 §, eller |
|
8.att den som har överfört en vara till eller förvärvat en vara från ett avropslager har fullgjort sina skyldigheter enligt 39 kap. 14 a §.
Skatteverket får besluta om revision också för att inhämta uppgifter av betydelse för kontroll enligt första stycket
Lydelse enligt SFS 2022:1691 |
Föreslagen lydelse |
3 §
Revision får göras hos
1.den som är eller kan antas vara bokföringsskyldig enligt bokföringslagen (1999:1078),
2.någon annan juridisk person än ett dödsbo,
3.den som har anmält sig för registrering,
4.den som har ansökt om eller är godkänd för
184
5. sådant ombud för en utländsk |
5. sådant ombud för |
en Prop. 2022/23:46 |
beskattningsbar person som avses i |
beskattningsbar person som inte är |
|
6 kap. 2 §, |
etablerad i Sverige och som avses i |
|
|
6 kap. 2 §, |
|
6.den som har ansökt om godkännande som upplagshavare enligt lagen (1994:1776) om skatt på energi, lagen (2022:155) om tobaksskatt eller lagen (2022:156) om alkoholskatt,
7.den som har ansökt om godkännande som registrerad varumottagare enligt lagen om skatt på energi, lagen om tobaksskatt eller lagen om alkoholskatt,
8.den som har ansökt om godkännande som skattebefriad förbrukare enligt lagen om skatt på energi eller lagen om alkoholskatt,
9.den som har ansökt om godkännande som registrerad avsändare enligt lagen om skatt på energi, lagen om tobaksskatt eller lagen om alkoholskatt,
10.den som har ansökt om godkännande som lagerhållare enligt lagen om skatt på energi, lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik, lagen (2018:696) om skatt på vissa nikotinhaltiga produkter, lagen (2020:32) om skatt på plastbärkassar eller lagen om tobaksskatt,
11.den som har ansökt om godkännande som registrerad mottagare eller registrerad
12.den som har ansökt om godkännande som registrerad distansförsäljare av tuggtobak och övrig tobak enligt lagen om tobaksskatt,
13.den som har ansökt om godkännande för särskild hantering av proviantering till havs enligt 8 kap. 4 § lagen om skatt på energi, och
14.den som är eller kan antas vara en rapporteringsskyldig plattformsoperatör enligt 2 kap. 2 eller 3 § lagen (2022:1681) om plattformsoperatörers inhämtande av vissa uppgifter på skatteområdet och hos den som åtagit sig att genomföra de åtgärder för kundkännedom som anges i 6 kap. samma lag för en rapporteringsskyldig plattformsoperatörs räkning.
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
50 kap. |
|
Torg- och marknadshandel samt |
Torg- och marknadshandel samt |
omsättning av investeringsguld |
leverans av investeringsguld |
7§22
Kontrollavgift ska tas ut av den |
Kontrollavgift ska tas ut av den |
som inte har fullgjort dokumen- |
som inte har fullgjort dokumen- |
tationsskyldigheten vid upplåtelse |
tationsskyldigheten vid upplåtelse |
av plats för torg- och marknads- |
av plats för torg- och marknads- |
handel eller vid omsättning av |
handel eller vid leverans av |
investeringsguld. |
investeringsguld. |
Kontrollavgiften är 2 500 kronor för varje tillfälle då skyldigheten inte har fullgjorts.
22 Senaste lydelse 2015:768. |
185 |
Prop. 2022/23:46
186
53kap.
1 §23
Beslut om skatteavdrag, arbetsgivaravgifter, mervärdesskatt och punktskatt ska fattas för varje redovisningsperiod för sig med ledning av
innehållet i skattedeklarationer och andra tillgängliga uppgifter. |
|
|||||||
Om mervärdesskatt ska redovisas |
Om mervärdesskatt ska redovisas |
|||||||
i en särskild skattedeklaration för |
i en särskild skattedeklaration för |
|||||||
varje |
förvärv |
enligt |
26 kap. 7 § |
varje förvärv |
enligt |
26 kap. 7 § |
||
andra stycket, ska beslut om skatten |
andra stycket, ska beslut om skatten |
|||||||
fattas för varje förvärv med ledning |
fattas för varje förvärv med ledning |
|||||||
av innehållet i den särskilda |
av innehållet i den särskilda |
|||||||
skattedeklarationen |
och |
andra |
skattedeklarationen |
och |
andra |
|||
tillgängliga |
uppgifter. |
Om |
tillgängliga uppgifter. Om avdrag |
|||||
återbetalning för ingående skatt har |
för ingående skatt har begärts i en |
|||||||
begärts i en särskild skatte- |
särskild skattedeklaration för varje |
|||||||
deklaration för varje |
omsättning |
leverans enligt |
26 kap. 7 § |
tredje |
||||
enligt 26 kap. 7 § tredje stycket, ska |
stycket, ska beslut om skatten fattas |
|||||||
beslut om skatten fattas för varje |
för varje leverans med ledning av |
|||||||
omsättning med ledning av inne- |
innehållet i den särskilda skatte- |
|||||||
hållet i den särskilda skattedeklara- |
deklarationen |
och |
andra |
|||||
tionen |
och |
andra |
tillgängliga |
tillgängliga uppgifter. |
|
|
||
uppgifter.
Om punktskatt ska redovisas i en särskild skattedeklaration för varje händelse som medför skattskyldighet enligt 26 kap. 8 §, ska beslut om skatten fattas för varje händelse med ledning av innehållet i den särskilda skattedeklarationen och andra tillgängliga uppgifter.
För beslut om ansvar för den som har betalat ut ersättning utan att göra skatteavdrag med rätt belopp gäller 59 kap.
Lydelse enligt SFS 2022:174 |
Föreslagen lydelse |
64kap. 6 §
Den som till följd av lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall, lagen (1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen eller direkt tillämpliga
–10 kap.
–9 kap. 1 § lagen (1994:1776) om skatt på energi,
–15 § lagen (2018:696) om skatt på vissa nikotinhaltiga produkter,
– 12 kap. |
10 § lagen (2022:155) |
– 12 kap. |
10 § lagen (2022:155) |
om tobaksskatt, eller |
om tobaksskatt, |
||
– 12 kap. |
10 § lagen (2022:156) |
– 12 kap. |
10 § lagen (2022:156) |
om alkoholskatt. |
om alkoholskatt, eller |
||
23Senaste lydelse 2015:892.
– 14 kap. |
|
skattelagen |
(2023:000). |
1.Denna lag träder i kraft den 1 juli 2023.
2.Äldre föreskrifter gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.
187
Prop. 2022/23:46
2.10Förslag till lag om ändring i tullagen (2016:253)
Härigenom föreskrivs att 2 kap. 1, 2, 10 och 19 §§, 5 kap. 7 § och 6 kap. 3 och 7 §§ tullagen (2016:253) ska ha följande lydelse.
Lydelse enligt SFS 2022:175 |
Föreslagen lydelse |
2kap. 1 §
Bestämmelser om skyldighet att betala annan skatt än tull vid import eller införsel till det svenska tullområdet finns i
–mervärdesskattelagen
(1994:200),
–lagen (1994:1776) om skatt på energi,
–lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik,
–lagen (2018:696) om skatt på vissa nikotinhaltiga produkter,
–lagen (2020:32) om skatt på plastbärkassar,
– lagen |
(2022:155) |
om |
– lagen |
(2022:155) |
om |
tobaksskatt, och |
|
tobaksskatt, |
|
|
|
– lagen |
(2022:156) |
om |
– lagen |
(2022:156) |
om |
alkoholskatt. |
|
|
alkoholskatt, och |
|
|
|
|
|
– mervärdesskattelagen |
|
|
|
|
|
(2023:000). |
|
|
Skatt som avses i första stycket ska fastställas och betalas enligt det förfarande som gäller för tull, om inte något annat föreskrivits. Om det i beskattningsunderlaget för sådan skatt ska ingå tullvärde, tull eller motsvarande avgift som fastställts i annan valuta, ska sådant underlag omräknas till svensk valuta efter den kurs som enligt tullagstiftningen gällde den dag då tullvärdet fastställdes.
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
|
2 §1 |
Mervärdesskatt som avses i 1 § första stycket ska inte tas ut enligt denna lag utan i enlighet med skatteförfarandelagen (2011:1244),
om deklaranten eller, om deklaranten är ett ombud, den för vars räkning ombudet handlar är registrerad till mervärdesskatt i Sverige vid tidpunkten för beslutet om fastställande av tull och
1.agerar i egenskap av be-
skattningsbar person enligt mervärdesskattelagen (1994:200) vid importen eller införseln, eller
Mervärdesskatt som avses i 1 § första stycket ska inte tas ut enligt denna lag utan i enlighet med skatteförfarandelagen (2011:1244),
om deklaranten eller, om deklaranten är ett ombud, den för vars räkning ombudet handlar är registrerad för mervärdesskatt i Sverige vid tidpunkten för beslutet om fastställande av tull och
1.agerar i egenskap av be-
skattningsbar person enligt mervärdesskattelagen (2023:000) vid importen eller införseln, eller
188
1Senaste lydelse 2020:1161.
2. är en juridisk person som inte agerar i egenskap av beskattningsbar Prop. 2022/23:46 person enligt mervärdesskattelagen vid importen eller införseln.
Det som sägs om beskattningsunderlag i 1 § gäller även i de fall som
avses i första stycket. |
|
|
|
|
|
|||
Vid tillämpning av det särskilda |
Vid tillämpning av det särskilda |
|||||||
förfarandet för mervärdesskatt vid |
förfarandet för mervärdesskatt vid |
|||||||
import |
i |
lagen |
import i 23 kap. mervärdesskatte- |
|||||
(2011:1245) om särskilda ord- |
lagen ska mervärdesskatt alltid tas |
|||||||
ningar |
för |
mervärdesskatt för |
ut enligt 1 §. |
|
|
|
||
distansförsäljning av varor och för |
|
|
|
|
||||
tjänster |
ska |
mervärdesskatt |
alltid |
|
|
|
|
|
tas ut enligt 1 §. |
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
10 § |
|
|
|
|
Ränta enligt 8 eller 9 § tas inte ut |
Ränta enligt 8 eller 9 § tas inte ut |
|||||||
på belopp som får dras av vid |
på belopp som får dras av vid |
|||||||
redovisning |
av |
skatt |
enligt |
redovisning |
av |
skatt |
enligt |
|
mervärdesskattelagen (1994:200). |
mervärdesskattelagen (2023:000). |
|||||||
19 §2
Om en ansökan om återbetalning eller eftergift av tull görs enligt bestämmelserna i artikel 121 i förordning (EU) nr 952/2013, i den ursprungliga lydelsen, ska även frågan om återbetalning eller eftergift av skatt som avses i 1 § första stycket prövas. Vid prövningen gäller artiklarna
tillämpliga delar. |
|
|
|
|
|
|
Om en sådan ansökan görs i ett |
Om en sådan ansökan görs i ett |
|||||
annat |
annat |
|||||
uppkommit till följd av ingivandet |
uppkommit till följd av ingivandet |
|||||
av en tulldeklaration med stöd av |
av en tulldeklaration med stöd av |
|||||
ett tillstånd |
för |
centraliserad |
ett tillstånd |
för centraliserad |
||
klarering enligt artikel 179 i |
klarering enligt artikel 179 i |
|||||
förordning (EU) nr 952/2013, i den |
förordning (EU) nr 952/2013, i den |
|||||
ursprungliga |
lydelsen, |
ska |
ursprungliga |
lydelsen, |
ska |
|
Tullverket på begäran av den |
Tullverket på begäran av den som |
|||||
skattskyldige |
pröva |
frågan |
om |
är skyldig att betala skatten pröva |
||
återbetalning eller eftergift av skatt |
frågan om |
återbetalning |
eller |
|||
som beslutats för samma varor |
eftergift av skatt som beslutats för |
|||||
enligt 2 a §. |
|
|
|
samma varor enligt 2 a §. |
|
|
Bestämmelsen om återbetalning och eftergift på eget initiativ i artikel
116.4i förordning (EU) nr 952/2013, i den ursprungliga lydelsen, ska tillämpas även på skatt som avses i 1 § första stycket.
Vid |
återbetalning |
får |
avdrag |
Vid återbetalning får avdrag |
|
göras för sådan beslutad tull och |
göras för sådan beslutad tull och |
||||
annan skatt som ska betalas till |
annan skatt som ska betalas till |
||||
Tullverket. I lagen (1985:146) om |
Tullverket. I lagen (1985:146) om |
||||
avräkning |
vid återbetalning av |
avräkning vid återbetalning av |
|||
skatter |
och |
avgifter |
finns |
också |
skatter och avgifter finns också |
2 Senaste lydelse 2021:1153. |
|
|
189 |
||
Prop. 2022/23:46 föreskrifter som begränsar rätten till återbetalning. Belopp som får dras av vid redovisning av skatt
enligt mervärdesskattelagen (1994:200) eller som medför rätt till återbetalning enligt 10 kap. 9,
föreskrifter som begränsar rätten till återbetalning. Belopp som får dras av vid redovisning av skatt
enligt mervärdesskattelagen (2023:000) eller som medför rätt till återbetalning enligt 14 kap. 49 § den lagen betalas inte tillbaka.
5 kap.
7 §
Tulltillägget enligt 5 § är tjugo procent av den tull som inte skulle ha
tagits ut, om den oriktiga uppgiften godtagits. |
|
||
Tulltillägget är dock tio procent |
Tulltillägget är dock tio procent |
||
när det gäller mervärdesskatt som |
när det gäller mervärdesskatt som |
||
får dras av vid redovisning av skatt |
får dras av vid redovisning av skatt |
||
enligt |
mervärdesskattelagen |
enligt |
mervärdesskattelagen |
(1994:200). |
|
(2023:000). |
|
6kap. 3 §
Om ett överklagande enligt 2 § gäller beslut om tull eller beslut om annan skatt än tull enligt 2 kap. 1 § andra stycket, ska överklagandet ha kommit in till Tullverket inom tre år från den dag då tullskulden uppkom eller skattskyldigheten inträdde. Om beslutet har meddelats senare än två och ett halvt år efter den dag då
tullskulden uppkom eller skattskyldigheten inträdde, får överklagandet dock komma in inom två månader från den dag då gäldenären eller den skattskyldige fick del av beslutet, om tiden för överklagande därigenom blir längre.
|
Om beslut som avses i första |
|
stycket har omprövats, får även |
190 |
omprövningsbeslutet överklagas |
Om ett överklagande enligt 2 § gäller beslut om tull eller beslut om annan skatt än tull enligt 2 kap. 1 § andra stycket, ska överklagandet ha kommit in till Tullverket inom tre år från den dag då tullskulden
uppkom, skattskyldigheten inträdde eller den beskattnings- grundande händelsen inträffade.
Om beslutet har meddelats senare än två och ett halvt år efter den dag som avses i första stycket, får överklagandet dock komma in inom två månader från den dag då gäldenären eller den skattskyldige fick del av beslutet, om tiden för överklagande därigenom blir längre.
Om beslut som avses i första stycket har omprövats, får även omprövningsbeslutet överklagas
inom treårsfristen. Om ompröv- ningsbeslutet meddelats senare än två och ett halvt år efter den dag då
tullskulden uppkom eller skattskyldigheten inträdde, får överklagandet dock komma in inom två månader från den dag då gäldenären eller den skattskyldige fick del av omprövningsbeslutet, om tiden för överklagande därigenom blir längre.
Gäldenären eller den skatt- skyldige får överklaga ett beslut som avses i första och andra styckena även om beslutet inte är till nackdel för denne.
inom treårsfristen. Om ompröv- Prop. 2022/23:46 ningsbeslutet meddelats senare än
två och ett halvt år efter den dag som avses i första stycket, får överklagandet dock komma in inom två månader från den dag då gäldenären eller den skattskyldige fick del av omprövningsbeslutet, om tiden för överklagande därigenom blir längre.
Gäldenären eller den som är skyldig att betala skatten får överklaga ett beslut som avses i första eller tredje stycket även om beslutet inte är till nackdel för denne.
7 §
Bestämmelserna i
tulltillägg och förseningsavgift. |
|
|
|
En gäldenärs eller skattskyldigs |
Ett yrkande som avser tulltillägg |
||
yrkande i fråga om tulltillägg ska, |
och som görs av en gäldenär eller |
||
oavsett tidsfristerna i 3 §, prövas |
den som är skyldig att betala |
||
om beslutet om den tull som tull- |
skatten ska, oavsett tidsfristerna i |
||
tillägget avser inte har fått laga |
3 §, prövas om beslutet om den tull |
||
kraft. Detsamma gäller om Tull- |
som tulltillägget avser inte har fått |
||
verket eller det allmänna ombudet |
laga kraft. Detsamma gäller om |
||
framställt ett sådant yrkande till |
Tullverket |
eller det |
allmänna |
förmån för gäldenären eller den |
ombudet |
framställt |
ett sådant |
skattskyldige. Om yrkandet fram- |
yrkande till förmån för gäldenären |
||
ställs först i domstol, kan |
eller den som är skyldig att betala |
||
domstolen besluta att det ska tas |
skatten. Om yrkandet framställs |
||
upp till prövning av Tullverket. |
först i domstol, kan domstolen |
||
|
besluta att det ska tas upp till |
||
|
prövning av Tullverket. |
|
|
Bestämmelserna i andra stycket gäller även en deklarants yrkande i fråga om förseningsavgift.
1.Denna lag träder i kraft den 1 juli 2023.
2.Äldre föreskrifter gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.
191
Prop. 2022/23:46
192
2.11Förslag till lag om ändring i lagen (2016:1091) om budget och ekonomiadministration för riksdagens myndigheter
Härigenom föreskrivs att 8 kap. 1 § lagen (2016:1091) om budget och ekonomiadministration för riksdagens myndigheter ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
8kap. 1 §1
Myndigheten har rätt till kom- |
Myndigheten har rätt till kom- |
||||||||||
pensation för belopp, motsvarande |
pensation för belopp, motsvarande |
||||||||||
ingående |
skatt |
|
enligt |
mer- |
ingående |
skatt |
enligt |
mer- |
|||
värdesskattelagen (1994:200), som |
värdesskattelagen (2023:000), som |
||||||||||
hänför sig till verksamheten. |
|
hänför sig till verksamheten. |
|
||||||||
Myndigheten har dock inte rätt |
Myndigheten har dock inte rätt |
||||||||||
till kompensation om den ingående |
till kompensation om den ingående |
||||||||||
skatten hänför sig till utgifter för |
skatten hänför sig till utgifter för |
||||||||||
representation |
eller |
liknande |
representation |
eller |
liknande |
||||||
ändamål. |
Myndigheten |
har |
inte |
ändamål. |
Myndigheten |
har |
inte |
||||
heller rätt till kompensation om den |
heller rätt till kompensation om den |
||||||||||
ingående |
skatten |
omfattas |
av |
ingående |
skatten omfattas |
av |
|||||
begränsningar i avdragsrätten enligt |
begränsningar i avdragsrätten enligt |
||||||||||
8 kap. 9 § första stycket 1, 3 eller 4 |
13 kap. 16, 18, 20, 21, 22, 26 eller |
||||||||||
eller 10, 15 eller 16 § mervärdes- |
27 § mervärdesskattelagen. |
|
|
||||||||
skattelagen. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1.Denna lag träder i kraft den 1 juli 2023.
2.Äldre föreskrifter gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.
1Senaste lydelse 2020:22.
2.12 |
Förslag till lag om ändring i lagen (2018:696) |
Prop. 2022/23:46 |
|
|
om skatt på vissa nikotinhaltiga produkter |
|
|
Härigenom föreskrivs att 12 § lagen (2018:696) om skatt på vissa |
|
||
nikotinhaltiga produkter ska ha följande lydelse. |
|
||
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
|
|
12 §
En godkänd lagerhållare får göra avdrag för skatt på
1.som har levererats till en köpare i ett annat
2.för vilka skattskyldighet enligt denna lag tidigare har inträtt och som förvärvats från någon som inte är godkänd lagerhållare,
3.för vilka skattskyldighet enligt denna lag tidigare har inträtt och som innehas av lagerhållaren vid tidpunkten för godkännandet,
4.som har förstörts genom oförutsedda händelser eller force majeure,
5.som har använts vid tillverkningen av skattepliktiga varor,
6.som exporterats till tredjeland eller förts till frizon för annat ändamål än att förbrukas där,
7. som har levererats till en sådan |
7. som har levererats till en sådan |
|
köpare som avses i 3 kap. 30 c § |
förvärvare som avses i 10 kap. 84– |
|
första stycket mervärdesskattelagen |
87 §§ |
mervärdesskattelagen |
(1994:200), |
(2023:000), |
|
8.som har tagits emot för förbrukning ombord på fartyg eller luftfartyg på resa till utländsk ort av någon som har tillstånd enligt lagen (1999:446) om proviantering av fartyg och luftfartyg, eller
9.som har tagits emot för försäljning ombord på fartyg eller luftfartyg på resa till tredjeland av någon som har tillstånd enligt lagen om proviantering av fartyg och luftfartyg.
1.Denna lag träder i kraft den 1 juli 2023.
2.Äldre föreskrifter gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.
193
Prop. 2022/23:46
194
2.13Förslag till lag om ändring i lagen (2018:1277) om elektroniska fakturor till följd av offentlig upphandling
Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (2018:1277) om elektroniska fakturor till följd av offentlig upphandling ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse
1 §
I denna lag finns bestämmelser om elektroniska fakturor som utfärdas till följd av offentlig upphandling enligt lagen (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet, lagen (2016:1145) om offentlig upphandling, lagen (2016:1146) om upphandling inom för- sörjningssektorerna eller lagen (2016:1147) om upphandling av kon-
cessioner. |
|
|
|
|
|
|
Bestämmelser om fakturerings- |
Bestämmelser om fakturerings- |
|||||
skyldighet och en fakturas innehåll |
skyldighet och en fakturas innehåll |
|||||
finns |
i |
mervärdesskattelagen |
finns |
i |
mervärdesskattelagen |
|
(1994:200). |
|
|
(2023:000). |
|
||
|
|
|
|
|
|
|
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2023.
2.14 |
Förslag till lag om ändring i lagen (2022:155) |
Prop. 2022/23:46 |
|
|
om tobaksskatt |
|
|
Härigenom föreskrivs att 11 kap. 4 § lagen (2022:155) om tobaksskatt ska |
|
||
ha följande lydelse. |
|
|
|
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
|
|
11kap. 4 §
En godkänd lagerhållare får göra avdrag för skatt på
1.tuggtobak och övrig tobak som har levererats till en köpare i ett annat
2.snus, tuggtobak och övrig tobak som
a)har förstörts genom oförutsedda händelser eller force majeure,
b)har exporterats eller förts till en frizon för annat ändamål än att förbrukas där, eller
c) har levererats till en sådan |
c) har |
levererats till en sådan |
|
köpare som avses i 3 kap. 30 c § |
förvärvare som avses i 10 kap. 84– |
||
första stycket mervärdesskattelagen |
87 §§ |
mervärdesskattelagen |
|
(1994:200), i den omfattning som |
(2023:000), i den omfattning som |
||
frihet från tobaksskatt gäller i det |
frihet från tobaksskatt gäller i det |
||
|
|
|
|
1.Denna lag träder i kraft den 1 juli 2023.
2.Äldre föreskrifter gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.
195
Prop. 2022/23:46
196
2.15Förslag till lag om ändring i lagen (2022:1568) om Sveriges riksbank
Härigenom föreskrivs att 8 kap. 16 § lagen (2022:1568) om Sveriges riksbank ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
8kap. 16 §
Riksbanken har rätt till
kompensation för belopp, motsvarande ingående skatt enligt mervärdesskattelagen (1994:200), som hänför sig till verksamheten.
Första stycket gäller inte om den ingående skatten omfattas av begränsningar i avdragsrätten enligt 8 kap. 9, 10, 15 eller 16 § mervärdesskattelagen.
1.Denna lag träder i kraft den 1 juli 2023.
2.Äldre föreskrifter gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.
Prop. 2022/23:46
3Ärendet och dess beredning
Regeringen beslutade den 22 juni 2016 att ge en särskild utredare i uppdrag att genomföra en författningsteknisk översyn av mervärdesskattelagstift- ningen och föreslå en ny mervärdesskattelag. Översynen syftar till att förbättra mervärdesskattelagstiftningen genom att den får en tydligare struktur och blir mer överskådlig samt språkligt moderniserad. En särskild målsättning är att den föreslagna lagstiftningen i högre grad ska stå i överensstämmelse med rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt (mervärdesskatte- direktivet), särskilt med avseende på terminologi och struktur. En viktig utgångspunkt var att undvika att rent språkliga och systematiska för- ändringar leder till omfattande materiella förändringar av de svenska reglerna. Utredningen skulle vidare inte föreslå några materiella föränd- ringar rörande ett antal frågor och områden som har behandlats i vissa andra betänkanden. Utredningen, som tog namnet Utredningen om en strukturell översyn av mervärdesskattelagstiftningen, överlämnade i juni 2020 betänkandet En ny mervärdesskattelag (SOU 2020:31). Betänkandet innehåller ett förslag till en ny mervärdesskattelag och förslag till följd- ändringar i andra författningar.
En sammanfattning av betänkandet finns i bilaga 1. Betänkandets lag- förslag finns i bilaga 2.
Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstans- erna finns i bilaga 3. Remissvaren finns tillgängliga i Finansdepartementet (Fi2020/02542).
I denna proposition behandlas betänkandets förslag.
Riksdagen har tillkännagett för regeringen att den skyndsamt ska utreda hur frågan om intern mervärdesskatt mellan föreningar i samma organisation kan lösas utan att orsaka snedvridning av konkurrensen i strid med
Till Finansdepartementet har det inkommit skrivelser som gäller mervärdesskatt på interna tjänster och avdrag för tjänster inom det finansiella området. Dessa behandlas i avsnitt 9.8.2 respektive 11.3.1. Det har även inkommit skrivelser som avser sänkt skattesats för ambulerande tivoli och frisörtjänster. Dessa behandlas i avsnitt 4.3.
Lagrådet
Regeringen beslutade den 17 februari 2022 att inhämta Lagrådets yttrande över lagförslagen i bilaga 7. Lagrådets yttrande finns i bilaga 8. Regeringen har i allt väsentligt följt Lagrådets förslag. Lagrådets synpunkter behandlas i avsnitt 4.3, 4.6.1, 4.6.4, 6.3.2, 6.7, 7.2, 9.3.2 och
11.3.1och i författningskommentaren. I förhållande till lagrådsremissen har vissa språkliga och redaktionella ändringar gjorts.
Därutöver föreslås ett antal följdändringar i lagförslag
197 |
Prop. 2022/23:46 lagar justeras till följd av förslagen i denna proposition. Ett antal hänvisningar till andra lagar och direktiv har också uppdaterats i lagförslag
2.1.I lagförslag 2.1 föreslås också ändringar i 22 kap. 74 § och en ny 22 kap. 75 §. Förslagen är författningstekniskt och även i övrigt av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Regeringen har därför inte inhämtat Lagrådets yttrande över de förslagen.
4Förslag till en ny mervärdesskattelag
4.1En ny mervärdesskattelag införs
Regeringens förslag: Den nuvarande mervärdesskattelagen ska er- sättas av en ny mervärdesskattelag.
Den nya lagen får en ny struktur, moderniseras språkligt och anpassas till mervärdesskattedirektivets begrepp, struktur och systematik.
Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens. Följande ändringar av mervärdesskattereglerna som har beslutats av riksdagen har arbetats in i regeringens förslag: Omvänd skattskyldighet vid omsättning av vissa varor (SFS 2020:1220, SFS 2020:1221, prop. 2020/21:20), ändrade regler för mervärdesskatt vid handel med avfall och skrot (SFS 2021:568, prop. 2020/21:128), nya mervärdesskatteregler om vissa förvärv som görs av
Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna, däribland Skatteverket, Kammarrätten i Stockholm och Srf konsulterna, är positiva till förslaget eller har inga invändningar. Ett flertal remissinstanser för fram de språkliga förändringarna och en förbättrad överskådlighet som positiva. Många välkomnar också anpassningarna till mervärdesskatte- direktivets begrepp och struktur. Ett flertal remissinstanser, däribland Näringslivets Skattedelegation, FAR och Skatteverket, pekar dock på att det är en brist att undantagen från skatteplikt inte utretts närmare, främst i fråga om finansiella tjänster och sjukvård. Flera remissinstanser, bl.a. Svenska Bankföreningen, Sveriges advokatsamfund och Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet framför också kritik om att bestämmelserna om avdrag för ingående skatt efter skälig grund inte har samma utformning som i mervärdesskattedirektivet. Vidare framförs önskemål om utredningar och materiella förändringar av olika slag.
Fastighetsägarna avstyrker införandet av en ny mervärdesskattelag om inte de materiella ändringar de påtalar åtgärdas samtidigt.
198
Skälen för regeringens förslag: Utredningen har gjort en i huvudsak författningsteknisk översyn och föreslår en ny mervärdesskattelag. En målsättning för utredningen har varit att den nya lagen ska vara ändamåls- enlig och i hög grad anpassad till rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt (mer- värdesskattedirektivet), särskilt med avseende på begrepp och struktur. Utredningen har till allra största del undvikit materiella förändringar av reglerna. Utredningen har på grund av tidsbrist inte föreslagit några större anpassningar av undantagen från skatteplikt, exempelvis undantaget för finansiella tjänster. Förslagen har i stället inriktats på sådant som har mer systemövergripande karaktär.
Sedan mervärdesskattelagen trädde i kraft 1994 har ett nytt moderniserat mervärdesskattedirektiv antagits. De svenska reglerna har också för- ändrats åtskilliga gånger och nya regler har tillkommit bl.a. till följd av ändringar i mervärdesskattedirektivet. Detta har ökat komplexiteten i lag- stiftningen och gjort den svår att tillämpa. Det mervärdesskatterättsliga regelverket är därför i behov av en förenkling. Tydliga och enkla regler underlättar för dem som ska tillämpa regelverket.
Den nuvarande mervärdesskattelagen har ansetts svåröverskådlig. Många av bestämmelserna i lagen har förändrats, och genom att tillägg har gjorts till vissa bestämmelser har dessa blivit mycket omfattande. Därmed har bestämmelserna blivit svåra att förstå och överblicka. I lagen finns också flera exempel på att nya bestämmelser har infogats i befintliga kapitel, exempelvis reglerna om vissa undantag för omsättningar till och förvärv från andra
Remissinstanserna är till övervägande del positiva till en ny mer- värdesskattelag och förändringarna avseende språk och tydlighet samt att begrepp och struktur anpassas till mervärdesskattedirektivet. Kritik fram- förs dock mot att det inte föreslås några större förändringar av undantagen från skatteplikt. Främst gäller det finansiella tjänster och sjukvård men även flera andra undantag tas upp.
I avsaknad av konkreta förslag från utredningen saknas nödvändigt underlag inom ramen för detta lagstiftningsärende för att göra större för- ändringar i undantagen från skatteplikt. Det kan även nämnas att kommissionen i sin handlingsplan för rättvis och enkel beskattning till stöd för återhämtningsstrategin aviserat att den ska lägga fram förslag om förändrade mervärdesskatteregler för finansiella tjänster. Detta är ytterligare skäl för att inte nu ändra undantagen för finansiella tjänster. Vidare kan nämnas att utredningen om mervärdesskatt vid inhyrd personal
Prop. 2022/23:46
199
Prop. 2022/23:46 för vård och social omsorg har överlämnat betänkandet Mervärdesskatt vid inhyrd personal för vård och social omsorg (SOU 2021:40) till regeringen. Utredningens slutsats var bland annat att det saknas förutsättningar att utvidga det nationella mervärdesskatteundantaget för sjukvård på så sätt att det även skulle omfatta inhyrd vårdpersonal.
Flera remissinstanser framför även önskemål om flera och mer omfatt- ande materiella förändringar än vad utredningen föreslår. Flera av de önskemål som framförs har dessutom inte omfattats av utredningens upp- drag. Inriktningen i detta lagstiftningsärende är dock att så långt som möjligt undvika materiella förändringar i förhållande till den nuvarande mervärdesskattelagen. En författningsteknisk översyn bör inte hindras av det skälet att det finns önskemål om andra mer omfattande materiella för- ändringar. Sådana förändringar kan inte ske utan vidare utredningar och överväganden och omfattas därför inte av detta lagstiftningsärende. Re- missinstansernas förslag och önskemål på förändringar av sådant slag behandlas därför inte vidare.
Tillsättande av utredningar för att se över olika mervärdesskatte- relaterade frågor som flera remissinstanser efterfrågat omfattas inte heller av detta lagstiftningsärende.
Sammanfattningsvis är det angeläget med en författningsteknisk översyn av regelverket och att det genomförs förändringar av det slag som utredningen föreslår. Tillämpningen av regelverket bör underlättas med en ny mervärdesskattelag som är språkligt moderniserad, mer överskådlig och i högre grad anpassad till mervärdesskattedirektivets begrepp, struktur och systematik. Regeringen föreslår därför att en ny mervärdesskattelag införs som ersätter den nuvarande mervärdesskattelagen (1994:200).
|
4.2 |
Bestämmelser om mervärdesskatt i andra |
|
|
författningar överförs till den nya |
|
|
mervärdesskattelagen |
|
|
|
|
Regeringens förslag: Genom den nya lagen upphävs lagen |
|
|
(2011:1245) om särskilda ordningar för mervärdesskatt för distans- |
|
|
försäljning av varor och för tjänster. Bestämmelserna i den upphävda |
|
|
lagen överförs till den nya mervärdesskattelagen. Även vissa bestäm- |
|
|
melser i lagen (1994:1551) om befrielse från skatt vid import, m.m. som |
|
|
endast avser mervärdesskatt överförs till den nya mervärdesskattelagen. |
|
|
|
|
|
Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens. |
|
|
Regeringen föreslår att även 2 kap. 3 b § och 10 § andra stycket lagen |
|
|
(1994:1551) om frihet från skatt vid import, förkortad LFS, som till- |
|
|
kommit i mervärdesskattelagen (1994:200), förkortad ML, efter utred- |
|
|
ningens förslag, införs i den nya mervärdesskattelagen, förkortad NML. |
|
|
Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser, däribland Kammarrätten |
|
|
i Göteborg, Srf konsulterna och Näringslivets Skattedelegation (NSD), till |
|
|
vilka Almega, Föreningen Svensk Sjöfart, Företagarna, LRF, |
|
|
Näringslivets Regelnämnd, Passagerarrederiernas Förening, Svensk |
|
|
Försäkring, Svenskt Näringsliv och Transportföretagen, ansluter sig, är |
|
200 |
positiva till förslaget eller har inga invändningar. |
|
|
|
|
Skälen för regeringens förslag
Lagen om särskilda ordningar för mervärdesskatt för distansförsäljning av varor och för tjänster
Utredningen föreslår att bestämmelserna i lagen (2011:1245) om särskilda ordningar för mervärdesskatt för distansförsäljning av varor och för tjänster, förkortad lagen om särskilda ordningar, ska tas in i NML.
Lagen om särskilda ordningar innehåller bestämmelser om särskilda ordningar om redovisning och betalning av mervärdesskatt vid distans- försäljning av varor och för tjänster. Bestämmelserna genomför artiklarna
Före den 1 januari 2015 fanns en tillfällig särskild ordning för beskatt- ningsbara personer i tredjeland avseende elektroniska tjänster, som grundades på det s.k.
Den 1 januari 2015 infördes tredjelandsordningen och unionsordningen i lagen. Tredjelandsordningen medförde att den tidigare särskilda ordningen med en kontaktpunkt för beskattningsbara personer i tredjeland utvidgades genom att fler tjänster kom att omfattas av ordningen. Unionsordningen innebar att nya regler infördes för beskattningsbara pers- oner etablerade inom EU som tillhandahöll telekommunikationstjänster etc. till icke beskattningsbara personer i andra
Det finns bestämmelser i ML som avser dessa särskilda ordningar (se t.ex. 1 kap. 2 § första stycket 1 a och 14 §, 8 kap. 1 a § och 10 kap. 4 a § ML). Det framstår enligt regeringen som mer användarvänligt att försöka samla dessa ordningar i NML. En placering i NML minskar risken för att lagen om särskilda ordningar med tiden kommer att omfatta allt fler transaktioner och att det till slut uppkommer två parallella mervärdes- skattelagstiftningar med olika gränsdragningsproblem som följd.
Något som skulle kunna tala emot att flytta de särskilda ordningarna till NML är att det leder till att ett flertal förfaranderegler införs i NML. Detta skulle kunna göra lagen svårare att överblicka. Det kan dock konstateras att det redan i nuvarande ML finns förfaranderegler, dels avseende åter- betalning av mervärdesskatt i 19 kap., dels avseende överklagande i 20 kap. Dessa regler gör inte lagen svårtillgänglig eftersom de finns i se- parata kapitel. Genom en tydlig uppdelning i kapitel och en tydlig rubrik- sättning som hjälper läsaren att hitta i lagen, bedöms den förenkling som uppnås genom att särskilda förfaranderegler avseende mervärdesskatt samlas i en lag överväga nackdelen att lagens omfattning kommer att öka något.
I sammanhanget kan konstateras att ML redan innehåller bestämmelser som motsvarar mervärdesskattedirektivets särskilda ordningar för små
Prop. 2022/23:46
201
Prop. 2022/23:46 företag (9 d kap.), resebyråer (9 b kap.) och begagnade varor (9 a kap.). En större likformighet med direktivets utformning uppnås om även bestämmelserna i lagen om särskilda ordningar flyttas till NML.
202
Regeringen föreslår mot denna bakgrund att bestämmelserna i lagen om särskilda ordningar införs i NML och att lagen om särskilda ordningar ska upphöra att gälla.
Lagen om frihet från skatt vid import
I fråga om LFS föreslår utredningen att bestämmelserna i 2 kap. 3 a § och 4 § 2 i lagen ska flyttas till NML.
LFS innehåller bestämmelser om frihet från mervärdesskatt vid import. I lagen regleras bl.a. frihet från skatt vid import som är befriad från tull, frihet från skatt för varor som medförs i personliga bagaget för resande från tredjeland samt schablonberäkning av skatt och tull i vissa fall. Be- stämmelserna avseende mervärdesskatt baseras på mervärdesskatte- direktivet, rådets direktiv 2009/132/EG, rådets direktiv 2007/74/EG samt rådets direktiv 2006/79/EG. De flesta bestämmelserna i lagen är gemensamma för flera skatter, t.ex. mervärdesskatt och alkoholskatt, och kopplas dessutom ofta ihop med bestämmelser avseende tull. I 2 kap. 3 a och 4 §§ LFS finns dock bestämmelser som endast rör mervärdesskatt.
I 2 kap. 3 a § LFS regleras frihet från mervärdesskatt för import av varor till ett antal
Ett skäl som talar emot att flytta bestämmelsen i 2 kap. 3 a § till NML är att frihet från mervärdesskatt för import av varor till andra inter- nationella organisationer omfattas av 2 kap. 2 § LFS. Den senare bestämmelsen rör emellertid undantag från fler skatter än mervärdesskatt och kopplar undantaget till tullbefrielser enligt tullagstiftningen. För närvarande bör den därför inte föras över till NML. Det innebär att bestämmelserna avseende import av varor till
Ett skäl för att flytta bestämmelsen för
vilket bör underlätta tillämpningen. Om NML dessutom får en struktur där Prop. 2022/23:46 undantag från mervärdesskatt vid import inordnas på ett bra sätt, blir lagen
mer långsiktigt hållbar eftersom den då är förberedd för ett eventuellt framtida scenario där fler bestämmelser om mervärdesskatt vid import skulle införas i NML.
Vid en sammantagen bedömning talar övervägande skäl för att överföra bestämmelsen i 2 kap. 3 a § till NML. Detsamma bör gälla i fråga om bestämmelserna i 2 kap. 3 b § samt 2 kap. 10 § andra stycket LFS som trädde i kraft den 1 januari 2022. De gäller vid import av varor som görs av
Även i 2 kap. 4 § 2 LFS finns en bestämmelse som enbart rör mervärdes- skatt. Bestämmelsen reglerar befrielse från mervärdesskatt vid import av varor som levereras till s.k. exportbutiker. I förarbetena till bestämmelsen diskuterades inte möjligheten att införa regeln i ML, utan det konstaterades endast att en regel skulle införas i LFS (prop. 1998/99:86 s. 71). Denna bestämmelse har samband med bestämmelserna i ML om omsättning av varor för försäljning i exportbutiker samt försäljningen av varor i sådan butik (5 kap. 3 a § första stycket 6 och 6 a ML). Det bör därför underlätta överskådligheten om även undantaget från mervärdesskatt vid import av varor för exportbutiker förs över till NML.
Det finns också ett undantag från mervärdesskatt vid import i 2 kap.
4 § 1 LFS, som avser varor som ska levereras till vissa fartyg och luft- fartyg. I avsnitt 9.6 föreslås att den ska slopas. Om även undantaget från mervärdesskatt för import av varor för exportbutiker i 2 kap. 4 § 2 LFS överförs till NML medför det att undantag från mervärdesskatt vid import huvudsakligen finns i NML och endast sådana bestämmelser som har direkta kopplingar till andra skatter och tullbestämmelser återfinns i LFS. En sådan struktur bör underlätta tillämpningen av mervärdesskatte- bestämmelserna. Mot denna bakgrund föreslås att bestämmelserna i 2 kap.
3 a och 3 b §§, 2 kap. 4 § 2 samt 10 § andra stycket LFS ska överföras till NML.
4.3Den nya mervärdesskattelagens struktur och språk
Regeringens förslag: Den nya mervärdesskattelagen görs tydligt strukturerad och användarvänlig, bl.a. genom att
–den disponeras i huvudsak i samma ordning som i mervärdesskatte- direktivet,
–den delas upp i 24 kapitel där kapitelindelningen i stor utsträckning följer avdelningsordningen i mervärdesskattedirektivet,
–den förses med en innehållsförteckning och ett kapitel där vissa begrepp definieras och förklaras,
–bestämmelser införs i vissa kapitel med upplysningshänvisningar till andra kapitel,
–språket moderniseras,
–korshänvisningar minskar och hänvisningar förtydligas,
– omfattande paragrafer delas upp och fler underrubriker införs. |
203 |
|
Prop. 2022/23:46
204
Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens. I utredningens förslag är några bestämmelser i de allmänna delarna om exempelvis undantag från skatteplikt och fakturering i stället placerade i kapitlen för de särskilda ordningarna.
Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna, däribland Almega, Förvaltningsrätten i Falun och Sparbankernas Riksförbund, är positiva till förslagen avseende den nya mervärdesskattelagens språk och struktur. Flera remissinstanser, bl.a. Sveriges advokatsamfund, Föreningen Svensk Sjöfart, Skatteverket och Förvaltningsrätten i Malmö, framför dock att det finns kapitel som är långa och borde delas upp, främst 10 kap. NML.
Kammarrätten i Göteborg anser att det med hänsyn till mervärdes- skattedirektivets struktur är ologiskt att bestämmelser om redovisnings- skyldighet föreslås redan i 7 kap. NML, dvs. innan det överhuvudtaget har slagits fast om och i så fall hur mycket mervärdesskatt som ska betalas med hänsyn till skattesatser och undantag från skatteplikt m.m. samt vem som ska betala respektive redovisa skatten.
Några remissinstanser, däribland Passagerarrederiernas Förening och Sveriges advokatsamfund, pekar på att NML är omfattande med fler paragrafer än ML. Småföretagarnas Riksförbund framför att de språkliga förändringarna inte gör lagen mer lättläst eftersom paragraferna blir längre och fler.
Srf konsulterna anser att det vore lämpligt att i 2 kap. NML ha en ut- tömmande (komplett) uppräkning av definitioner och förklaringar.
FAR noterar att antalet hänvisningar mellan NML:s kapitel och para- grafer fortfarande är stort, trots syftet att minska antalet korshänvisningar. FAR är positiv till att definitioner och begrepp samlas i 2 kap., men anser att det finns behov av att behandla fler begrepp där, bl.a. betalningsskyldig och förmedling. Kammarrätten i Stockholm anser att hänvisningar till lag- rummen för begreppen tredjelandsordningen, unionsordningen och importordningen bör föras in i 2 kap. 1 § NML.
Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet anser att ut- trycket ingående skatt bör framgå av 2 kap. Fastighetsägarna anser att genomförandeförordningens definition av fast egendom bör återges i lagen. Fastighetsägarna föreslår även att vissa begrepp, bl.a. ”rörelse- tillgångar” i 13 kap. 13 § NML som hämtats från direktivtexten, ska definieras i lagen.
Skatteverket framför att vissa bestämmelser som har placerats i kapitlen för de särskilda ordningarna i stället ska placeras bland de allmänna reglerna i NML för att uppnå en bättre överensstämmelse med mervärdes- skattedirektivets struktur. Respektive direktivregel får enligt Skatteverket då en tydligare motsvarighet i NML, vilket underlättar vid jämförelse mellan bestämmelserna i de båda regelverken och minskar risken för oavsiktliga fel. Skatteverket föreslår också att bl.a. 14 kap. 2 § NML med uppgifter om bestämmelser i andra kapitel bör hänvisa till enskilda paragrafer.
Förvaltningsrätten i Falun menar att valet att lägga bestämmelserna om reducerad skattesats i separata lagrum jämfört med nu gällande lösning i punktform i en och samma bestämmelse kan leda till problem längre fram. Liknande synpunkter framförs också av FAR och Näringslivets
Skattedelegation (NSD), till vilka Almega, Föreningen Svensk Sjöfart, Prop. 2022/23:46 Företagarna, LRF, Näringslivets Regelnämnd, Passagerarrederiernas
Förening, Svensk Försäkring, Svenskt Näringsliv och Transportföretagen ansluter sig.
För att minska antalet paragrafer och hänvisningar anser FAR även att det bör övervägas att ta bort den särskilda regleringen i 9 kap. 13 § NML om produkter som tillhandahålls på elektronisk väg och i stället tydliggöra under respektive bestämmelse att den reducerade skattesatsen även omfattar produkter som tillhandahålls elektroniskt.
Skälen för regeringens förslag
Den nya mervärdesskattelagen disponeras i huvudsak i samma ordning som mervärdesskattedirektivet
Ett sätt att göra NML mer flexibel och hållbar vid framtida ändringar är att den i hög grad anpassas till direktivets struktur. De flesta och största för- ändringarna på mervärdesskatterättens område görs nämligen på
Skatteverket föreslår att några bestämmelser flyttas från kapitlen om de särskilda ordningarna till de allmänna delarna av lagen eftersom mot- svarande bestämmelser i direktivet finns i de allmänna delarna. I syfte att få bättre överensstämmelse med direktivets struktur och underlätta jämförelse mellan de båda regelverken flyttas de aktuella bestämmelserna (18 kap. 15 §, 20 kap. 22 och 23 §§, 21 kap. 10 § och 22 kap.
Den nya lagen delas in i 24 kapitel där kapitelindelningen i stor utsträckning följer avdelningsordningen i mervärdesskattedirektivet
Att NML disponeras i huvudsak i samma ordning som mervärdesskatte- direktivet innebär att kapitelindelningen i lagen i stor utsträckning föreslås följa direktivets avdelningsordning. Det bör underlätta för användaren eftersom det blir lättare att hitta direktivets motsvarigheter och jämföra bestämmelserna i de båda regelverken. NML är en mer omfattande lag än ML. För att NML ska vara lätt att använda föreslås den i likhet med ut- redningens förslag delas in i 24 kapitel.
Kapitel
Kapitel 11 innehåller bestämmelser om varor i vissa lager (9 c kap. ML) och har placerats där eftersom bestämmelserna i det kapitlet huvud- sakligen bygger på artiklar som i direktivet utgör undantag från skatteplikt. Kapitlet om undantagen (10 kap.) hade blivit alltför omfattande om inte denna uppdelning gjorts.
I anslutning till undantagen finns även 12 kap. om frivillig beskattning för fastighetsupplåtelser (9 kap. ML). Bestämmelserna om frivillig be- skattning baseras på artikel 137.1 d i direktivet som återfinns bland undan- tagen. Det framstår därför som logiskt att NML:s motsvarande kapitel placeras nära undantagen från skatteplikt. Det blir också mer överskådligt om bestämmelserna om frivillig beskattning för fastighetsupplåtelser
205
Prop. 2022/23:46 |
placeras i ett eget kapitel, jämfört med att de placeras under en rubrik bland |
|||||
|
undantagen i 10 kap. |
|
|
|
|
|
|
Kapitel |
|||||
|
betalning av ingående skatt samt justering av avdrag för ingående skatt |
|||||
|
som är hänförlig till investeringsvaror. Motsvarande bestämmelser i |
|||||
|
direktivet är samlade i en avdelning (avdelning X – Avdrag). Bestäm- |
|||||
|
melserna föreslås i stället fördelas på tre kapitel i NML i syfte att öka |
|||||
|
överskådligheten. Det kan också medföra en större flexibilitet vid framtida |
|||||
|
ändringar. Det kan också tilläggas att bestämmelserna om återbetalning |
|||||
|
baseras till största del på rådets direktiv 2008/9/EG |
|||||
|
direktivet) samt rådets direktiv 86/560/EEG (trettonde direktivet). Om |
|||||
|
bestämmelserna om återbetalning fanns i samma kapitel som |
|||||
|
bestämmelserna om avdrag och justering av avdrag skulle detta bli mycket |
|||||
|
omfattande. |
|
|
|
|
|
|
Kapitel 16 innehåller bestämmelser om vem som är betalningsskyldig |
|||||
|
för mervärdesskatt. Kapitelrubriken har inte förebild i någon avdelnings- |
|||||
|
rubrik i direktivet, utan i stället i rubriken till 1 kap. i avdelning XI i direk- |
|||||
|
tivet (Skyldigheter avseende betalning). |
|
|
|||
|
Kapitel 17 innehåller bestämmelser om fakturering och bevarande av |
|||||
|
fakturor. Inte heller här motsvaras rubrikerna av någon avdelningsrubrik i |
|||||
|
direktivet, utan av rubrikerna till |
|
||||
|
Kapitel |
|||||
|
finns i avdelning XII. |
|
|
|
|
|
|
Det sista kapitlet, 24 kap., innehåller bestämmelser om överklagande. |
|||||
|
Med hänsyn till mervärdesskattedirektivets struktur anser |
|||||
|
Kammarrätten i Göteborg att det är ologiskt att bestämmelser om redo- |
|||||
|
visningsskyldighet föreslås redan i 7 kap. Kammarrätten synes vara av |
|||||
|
uppfattningen att bestämmelserna ska placeras senare, men har inte |
|||||
|
föreslagit |
någon |
närmare |
placering. |
Bestämmelserna |
om |
|
redovisningsskyldighet baseras till stor del på direktivets bestämmelser |
|||||
|
om mervärdesskattens utkrävbarhet som finns i direktivets avdelning VI, |
|||||
|
Beskattningsgrundande händelse och mervärdesskattens utkrävbarhet. |
|||||
|
Mot bakgrund av det bör bestämmelserna om redovisningsskyldighet på |
|||||
|
det sätt som utredningen föreslagits placeras i 7 kap. |
|
||||
|
Ett flertal remissinstanser framför att det finns kapitel som bör delas upp |
|||||
|
och några pekar på att vissa kapitel innehåller många paragrafer. En upp- |
|||||
|
delning av kapitel kan ha fördelar, men det kan också finnas fördelar med |
|||||
|
att ha bestämmelser om en företeelse samlat i ett kapitel i stället för att |
|||||
|
sprida ut dem i flera. Synpunkterna om uppdelning av kapitel avser främst |
|||||
|
10 kap., |
som behandlar generell |
skatteplikt |
och undantag. Remiss- |
||
|
instanserna lämnar några olika förslag på hur en uppdelning av kapitlet |
|||||
|
skulle kunna se ut. I 10 kap. finns visserligen förhållandevis många para- |
|||||
|
grafer, men många av dem är relativt korta till följd av den uppdelning av |
|||||
|
paragrafer som utredningen gjort. Antalet paragrafer behöver därför inte i |
|||||
|
sig leda till att reglerna blir komplicerade eller svåröverskådliga. Det finns |
|||||
|
vidare en innehållsförteckning i början av de flesta kapitel, inklusive |
|||||
|
10 kap., samt ett större antal underrubriker, som bör underlätta att hitta rätt |
|||||
|
bestämmelse. En uppdelning kan också föranleda att de inledande be- |
|||||
|
stämmelserna kan behöva upprepas i respektive nytt kapitel. Vid en |
|||||
|
uppdelning av 10 kap. blir det vidare svårt att finna en lämplig placering |
|||||
206 |
för bestämmelsen om generell skatteplikt. Mot denna bakgrund bör någon |
|||||
uppdelning av 10 kap. inte göras. Det bör inte heller i övriga kapitel göras någon uppdelning, utan den kapitelindelning som utredningen föreslår behålls.
Den nya lagen förses med en innehållsförteckning…
För att det ska bli lätt att hitta i NML föreslås att lagen förses med en innehållsförteckning där lagens kapitelindelning tydligt framgår. Inne- hållsförteckningen placeras i ett inledande kapitel om lagens innehåll. Kapitlet föreslås även innehålla upplysningar om andra författningar där ytterligare bestämmelser om mervärdesskatt och förfarandet finns. Vidare föreslås kapitlet innehålla en upplysning om bestämmelser i en annan författning om omräkning från euro till svenska kronor.
… och ett kapitel där vissa begrepp definieras och förklaras
NML innehåller delvis nya termer och begrepp. För att den delvis nya terminologin inte ska göra NML svår att tillämpa, föreslås ett kapitel där vissa begrepp definieras och förklaras (2 kap.). Detta bör även underlätta tillämpningen på längre sikt. De definitioner och förklaringar som finns i detta kapitel är främst sådana som används mer allmänt i hela lagen och som inte är knutna till ett specifikt kapitel.
Det finns även bestämmelser om betydelsen av begrepp, termer och uttryck i andra kapitel. Dessa hittar läsaren genom de hänvisningar till bestämmelserna som ges i 2 kap. 1 §. Den paragrafen innehåller dock ingen uttömmande uppräkning av alla begrepp som förekommer i lagen. Paragrafen är främst till för hänvisningar till paragrafer där det anges vad som avses med en viss term eller ett visst begrepp, vilket t.ex. medför att hänvisningar till begreppen tredjelandsordningen, unionsordningen och importordningen, som Kammarrätten i Stockholm efterfrågar, inte tas in i paragrafen.
Srf konsulterna vill att alla definitioner och förklaringar samlas i 2 kap. Vissa termer och uttryck används dock bara i ett sammanhang. Det saknas i dessa fall anledning att placera dem i 2 kap. Andra termer och uttryck kan i hög grad hänga samman med övriga bestämmelser i ett kapitel och förklaras då bäst där. Ett exempel på det är definitionen av ingående skatt, som finns i 13 kap. 4 och 5 §§. En hänvisning till dessa bestämmelser har därför i stället tagits in i 2 kap. 1 §.
Fastighetsägarna föreslår att genomförandeförordningens definition av fast egendom ska återges i NML i stället för att det i bestämmelsen (2 kap. 11 §) görs en hänvisning till genomförandeförordningens bestämmelse. Genomförandeförordningen är dock direkt tillämplig. Det medför att genomförandeförordningens definition inte ska upprepas i svensk lag. Om definitionen upprepas finns det en risk att den uppfattas som en nationell rättsregel. Genom att i stället hänvisa till tillämpningsförordningen har det ansetts tydligt framgå att det är ett
Prop. 2022/23:46
207
Prop. 2022/23:46
208
utformas som en upplysningsbestämmelse angående var det finns en definition av uttrycket ”fast egendom”.
I NML används dock liksom i ML begreppet fastighet i stället för fast egendom. Lagrådets förslag skulle leda till att kopplingen mellan begreppet ”fastighet” i NML och genomförandeförordningens definition av ”fast egendom” blir otydligare. Det kan leda till en ökad osäkerhet om innebörden av begreppet ”fastighet” i NML. Bestämmelsen har därför inte utformats på det sätt Lagrådet föreslår.
Lagrådet föreslår vidare en ändring av 2 kap. 22 § NML som avser vilka områden som anses som tredje territorium. Lagrådet föreslår att paragrafens andra stycke, där det anges vilka av dessa områden som ingår i unionens tullområde, ska ändras så att den innehåller en hänvisning till artikel 4 i unionstullkodexen.
Lagrådsremissens förslag ligger dock närmare lydelsen i mervärdes- skattedirektivet. Bestämmelsen i 2 kap. 22 § genomför artikel 6 i mervärdesskattedirektivet. Direktivbestämmelsen innehåller inte någon hänvisning till artikel 4 i unionstullkodexen. Någon sådan bör inte heller införas i 2 kap. 22 § NML. Paragrafens andra stycke har därför inte ändrats i enligt med Lagrådets förslag.
Vidare har Fastighetsägarna föreslagit att det ska införas en definition av begreppet ”rörelsetillgångar”.
Någon definition av ”rörelsetillgångar” bör dock inte införas i NML eftersom det är ett unionsrättsligt begrepp som inte är definierat i mervärdesskattedirektivet. Samma bedömning görs i fråga om en definition av de av FAR efterfrågade begreppen betalningsskyldig och förmedling, eftersom dessa begrepp inte heller är definierade i mervärdesskattedirektivet.
Bestämmelser införs i vissa kapitel med upplysningshänvisningar till andra kapitel
NML har bestämmelser i vissa kapitel med upplysningshänvisningar till andra kapitel i lagen där det också finns bestämmelser om samma förete- elser (se t.ex. 14 kap. 2 § om återbetalning av ingående skatt). Dessa be- stämmelser syftar till att underlätta för läsaren att hitta i lagen. I de bestämmelserna hänvisas inte till enskilda paragrafer utan till andra kapitel, vilket får anses tillräckligt eftersom det i dessa också finns bestämmelser med upplysningar om innehåll i kapitlet. Någon hänvisning till enskilda paragrafer som Skatteverket föreslår införs därför inte.
Språket moderniseras
Ett problem med den nuvarande lagstiftningen är att många av ML:s be- stämmelser har kommit att bli mycket omfattande och därmed blivit svåra att förstå och överblicka. Bestämmelserna bör dock vara så lättlästa som möjligt. Avsikten är att språket ska moderniseras och att krånglig menings- byggnad undviks.
Korshänvisningar minskar och hänvisningar förtydligas
Vidare föreslås antalet korshänvisningar minska och hänvisningar som finns förtydligas. I syfte att minska antalet korshänvisningar i NML und- viks hänvisningar mellan bestämmelser där det av lagtexten eller av
rubriker ändå framgår att en bestämmelse inskränker eller förtydligar en Prop. 2022/23:46 annan bestämmelse. Om det i NML hänvisas till en bestämmelse som in-
skränks eller förtydligas av andra bestämmelser, så är utgångspunkten att hänvisningen även avser de övriga bestämmelserna.
Omfattande paragrafer delas upp och fler underrubriker införs
NML föreslås så långt som möjligt bestå av paragrafer med högst tre stycken. Det innebär att flera bestämmelser, i synnerhet de äldre och om- fattande, får en ny struktur eller delas upp i flera paragrafer. Syftet är att göra paragraferna mer lättillgängliga.
Några remissinstanser har synpunkter på att NML är omfattande med fler paragrafer än ML, även med beaktande av att de särskilda ordningarna införts i NML. Att antalet paragrafer är högre i NML förklaras dock till stor del med att NML inte har lika många omfattande paragrafer, eftersom flera bestämmelser har delats upp i flera paragrafer. En nymodighet i förhållande till ML är att de flesta kapitel inleds med en paragraf som upplyser om kapitlets innehåll. Det bör göra regelverket mer överskådligt och lättare att ta till sig. Ett ökat antal paragrafer bör därför inte nödvändigtvis innebära att regelverket blir mer komplicerat eller svåröverskådligt.
Förvaltningsrätten i Falun, FAR och NSD framför att det kan leda till problem längre fram om bestämmelserna om reducerad skattesats läggs i separata lagrum.
Enligt regeringens bedömning skulle dock ett sammanförande av para- graferna leda till längre och mer omfattande paragrafer. Detta bör undvikas för att göra paragraferna mer lättillgängliga. I föreslagna 9 kap. NML om skattesatser har det dessutom tagits in ett stort antal underrubriker, vilket bör göra reglerna mer överskådliga. Sammantaget bedöms fördelarna med separata lagrum överväga nackdelarna. Den lösning som utredningen föreslår behålls därför.
Beträffande FAR:s synpunkt på regleringen av skattesatser på produkter som tillhandahålls på elektronisk väg, så bedömer regeringen att det blir tydligare att, som utredningen föreslår, ha regleringen samlad i en para- graf. Det ska därför inte spridas ut under respektive bestämmelse att den reducerade skattesatsen även omfattar produkter som tillhandahålls elektroniskt.
Sveriges Tivoliägareförening begär i skrivelse (Fi2019/01994) att skattesatsen för ambulerande tivoliverksamhet sänks till sex procent. Regeringen har tidigare inte varit beredd att medge avsteg från normalskattesatsen för verksamhet i nöjespark med fast verksamhet (se prop. 2000/01:23 s. 14). Regeringen är inte beredd att nu medge avsteg från normalskattesatsen för ambulerande tivoliverksamhet. Någon åtgärd vidtas därför inte med anledning av begäran.
Till Finansdepartementet har det även inkommit en skrivelse med begäran om att skattesatsen på frisörtjänster sänks (Fi2022/00643). Regeringen är inte beredd att nu medge avsteg från normalskattesatsen för frisörtjänster. Någon åtgärd vidtas därför inte med anledning av begäran.
209
Prop. 2022/23:46 |
4.4 |
Hänvisningar till |
|
|
|
|
4.4.1 |
Statiska och dynamiska hänvisningar |
|
|
|
|
Regeringens förslag: Hänvisningar till |
|
|
dvs. avse direktivet i den vid en viss tidpunkt gällande lydelsen. Hän- |
|
|
visningar till |
|
|
dvs. avse förordningen i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen. |
|
|
|
|
|
Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens. |
|
|
Utredningen föreslår att hänvisningar till EU:s livsmedelsförordning ska |
|
|
vara dynamiska i stället för statiska. |
|
|
Remissinstanserna: Kammarrätten i Göteborg tillstyrker förslaget. |
|
|
Övriga remissinstanser har inga invändningar mot förslaget. |
|
|
Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet framför att en fråga |
|
|
är i vilken omfattning den svenska implementeringen bör hänvisa till andra |
|
|
rättsakter. I allmänhet kan sägas att det många gånger är motiverat att hän- |
|
|
visa till direktivbestämmelser, såsom i de fall där en paragraf i den svenska |
|
|
lagen refererar till en bestämmelse i ett annat |
|
|
en artikel i direktivet. Ett exempel på när det kanske inte är så motiverat |
|
|
är när hänvisningen i lagtexten skulle kunna ha gjorts till bestämmelser i |
|
|
mervärdesskattelagen. Detta kan illustreras av föreslagna 3 kap. 1 § avse- |
|
|
ende när unionsinterna förvärv är föremål för mervärdesskatt där det hän- |
|
|
visas till reglerna om distansförsäljning i artikel 33 eller monterings- |
|
|
leveranser i artikel 36. Här skulle hänvisningen i stället kunna göras till de |
|
|
svenska bestämmelserna i enkelhets- och tydlighetssyfte. |
|
|
Skälen för regeringens förslag: I några av de bestämmelser som före- |
|
|
slås i den nya lagen krävs det hänvisningar till vissa |
|
|
hänvisningar kan göras antingen statiska eller dynamiska. En statisk hän- |
|
|
visning innebär att hänvisningen avser |
|
|
lydelse. En följd av denna hänvisningsteknik är därmed att den nationella |
|
|
författningen normalt behöver ändras varje gång |
|
|
ändras. Den hänvisningstekniken bör användas när exempelvis ett EU- |
|
|
direktiv ger den svenska författningstexten ett materiellt innehåll. En |
|
|
dynamisk hänvisning innebär i stället att hänvisningen avser |
|
|
i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen. Den används till exempel när |
|
|
hänvisningen endast bör ses som en ren upplysningsbestämmelse. Sådana |
|
|
hänvisningar används i större utsträckning vid |
|
|
I ML finns hänvisningar till flera olika |
|
|
och hänvisningarna är ibland statiska och ibland dynamiska. |
|
|
Utredningen föreslår att samtliga hänvisningar i NML till |
|
|
ska vara statiska, vilket medför en förändring i förhållandet till ML. En |
|
|
följd av att ha statiska hänvisningar blir att om rättsakterna ändras behöver |
|
|
lagstiftaren överväga om någon ändring behöver göras i den nationella lag- |
|
|
stiftningen. |
|
|
I fråga om |
|
|
dynamiska i samtliga fall där det är möjligt. Dynamiska hänvisningar till |
|
|
||
|
bindande och direkt tillämpliga i Sverige, omedelbart får genomslag även |
|
210 |
i NML. I vissa fall kan dock en bestämmelse behöva ”låsas” till en viss |
|
lydelse av en
Regeringen delar bedömningen som utredningen gjort i fråga om hän- visningar till direktiv respektive
Hänvisningar till EU:s livsmedelsförordning (Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 av den 28 januari 2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet) föreslås dock, till skillnad från utredningens förslag, vara statisk. Då EU:s livsmedelsförordning, som inte är direkt tillämplig på skatteområdet, används som ett hjälpmedel för att nationellt definiera vad som omfattas av reducerad skattesats skulle en dynamisk hänvisning kunna innebära att en förordningsändring får omedelbart genomslag på tillämplig skattesats.
Hänvisningarna till rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tull- taxan används för att ge lagtexten ett visst materiellt innehåll. För att und- vika att ändringar av förordningen, som inte är direkt tillämplig för det aktuella ändamålet, ska ändra innebörden i lagtexten föreslås att hänvis- ningarna, liksom i dag, vara statiska. För att bibehålla den eftersträvade innebörden behöver hänvisningarna alltjämt avse förordningen i två olika lydelser (se t.ex. 10 kap. 73 § och 20 kap. 7 § NML).
I författningskommentaren till samtliga bestämmelser i NML där hän- visningar görs till ett
Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet har synpunkter på att hänvisningar i större omfattning kan ske till svenska bestämmelser i stället för mervärdesskattedirektivet och anger som exempel 3 kap. 1 § NML om vad som är föremål för mervärdesskatt.
Hänvisningar till bestämmelser i andra
Prop. 2022/23:46
211
Prop. 2022/23:46
212
4.4.2En bestämmelse med benämningar för vissa
Regeringens förslag: De fullständiga namnen på vissa
Utredningens förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna har inga in-
vändningar mot förslaget. Kammarrätten i Göteborg framhåller fördelen med att samla de fullständiga namnen på EU:s rättsakter i 2 kap. NML med angivande av kortnamn i den löpande lagtexten när så behövs.
Skälen för regeringens förslag: I ML finns många hänvisningar till
Ett alternativ till det är att, som i ML, ange hela namnet på direktivet eller förordningen varje gång en hänvisning behöver göras. Fördelen med att ange hela namnet är att det direkt av bestämmelsen framgår exakt vilket direktiv eller vilken förordning, och i de fall hänvisningen är statisk även vilken lydelse som avses. En nackdel med denna lösning är att dessa full- ständiga hänvisningar i många fall gör författningstexten svår att läsa, särskilt i de fall hänvisningen är statisk och därmed även innehåller information om tillämplig lydelse av direktivet eller förordningen. En annan nackdel är att dessa långa hänvisningar måste upprepas på många ställen i NML.
Det alternativ som utredningen föreslår för hantering av hänvisningar är att samla de fullständiga namnen på
En nackdel med en sådan lösning är att läsaren måste läsa i 2 kap. för att se de fullständiga namnen på direktiven respektive förordningarna eller för att se vilken lydelse av ett direktiv som hänvisningen avser.
En fördel med denna lösning är att i stort sett samtliga fullständiga namn finns samlade på ett ställe, vilket gör det enkelt för läsaren att hitta dem. En annan fördel är att den övriga författningstexten blir enklare att läsa när den inte tyngs av hänvisningar.
Utredningen bedömer att en lösning där de fullständiga namnen på EU- direktiv och
Regeringen delar utredningens bedömning och föreslår därför en be- stämmelse med kortnamn på
I avsnitt 4.4.1 bedöms rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tull-
taxan behöva finnas i två olika lydelser. Behovet av att ha förordningen i Prop. 2022/23:46 två olika lydelser medför att det inte är lämpligt att ge den ett kortnamn.
Ett kortnamn föreslås därför inte i 2 kap. 2 § NML.
4.5Den nya mervärdesskattelagens systematik och terminologi
4.5.1En jämförelse mellan den nuvarande mervärdesskattelagen och mervärdesskattedirektivet
Skattskyldighetsbegreppets betydelse för den nuvarande mervärdesskattelagen
Begreppet skattskyldig utgör grunden för ML:s systematik. Med skatt- skyldighet förstås skyldigheten att betala skatt till staten (prop. 1993/94:99 s. 105 f.). De som tidigare var s.k. tekniskt skattskyldiga, t.ex. exportörer och nystartade företag utan omsättning under ett uppbyggnadsskede, be- tecknas inte som skattskyldiga utan har i stället rätt till återbetalning av ingående skatt enligt 10 kap. ML.
Skattskyldig är det centrala begreppet i ML. På begreppet vilar i sin tur följande fyra begrepp: omsättning, vara, tjänst och skatteplikt. Den som enligt ML är skyldig att betala mervärdesskatt till staten är skattskyldig. Skattskyldig i denna mening är bl.a. en beskattningsbar person som i denna egenskap inom landet omsätter skattepliktiga varor och tjänster (1 kap. 1 § första stycket 1 ML). Att begreppet skattskyldig är centralt framgår även av att det genom hänvisningar i 1 § kopplas till begreppen omsättning (2 kap.), skatteplikt (3 kap.), beskattningsbar person och ekonomisk verk- samhet (4 kap.) och omsättningsland (5 kap.). Vem som är skyldig att betala skatten (skattskyldig) anges i 1 kap. 2 § ML. Tidpunkten för skatt- skyldighetens inträde, dvs. när beskattning ska ske, anges i 1 kap. 3 § ML som kopplas samman med skattskyldigheten genom en hänvisning till 1 §.
Införandet av begreppet beskattningsbar person
De unionsrättsliga begreppen beskattningsbar person och ekonomisk verk- samhet infördes i ML 2013 och ersatte begreppet yrkesmässig verksamhet (SFS 2013:368, prop. 2012/13:124). I mervärdesskattedirektivet är i princip samtliga bestämmelser som behandlar skattesubjektens rättigheter och skyldigheter knutna till begreppet beskattningsbar person.
När begreppet beskattningsbar person infördes i ML anpassades dock inte lagen efter direktivets systematik, utan begreppet infogades i ML:s befintliga struktur så långt det var möjligt. Begreppet infördes t.ex. inte i bestämmelserna om skattskyldighet i särskilda fall (6 kap.) och inte heller i bestämmelserna om avdragsrätt för ingående skatt (8 kap.) eller i redo- visningsreglerna (13 kap.). Följden av att begreppet beskattningsbar person infördes utan att strukturen anpassades till direktivet är att ML innehåller två centrala begrepp som systematiskt är inkompatibla, nämligen skattskyldig och beskattningsbar person.
213
Prop. 2022/23:46
214
Närmare om begreppet skattskyldighet
Mervärdesskatteutredningen föreslog i betänkandet ”Mervärdesskatt i ett
Begreppet skattskyldig kan sägas ha två betydelser. Skattskyldighet i materiellt hänseende avser skyldigheten att för en viss transaktion betala skatt till staten (1 kap. 2 § första stycket ML). Mervärdesskattedirektivets närmaste motsvarighet är bestämmelserna om vem som ska betala skatten vid olika transaktioner, dvs. betalningsskyldigheten (artiklarna
I formell betydelse används begreppet skattskyldig för att beteckna de subjekt som omfattas av ML:s regler om skattskyldighet enligt 1 kap. 1 § ML. Dessa subjekt omfattas därigenom också av bestämmelserna om t.ex. tidpunkten för skattskyldighetens inträde och avdragsrätt för ingående skatt samt även av förfarandebestämmelser i skatteförfarandelagen (2011:1244), förkortad SFL, t.ex. registrering (7 kap.) och mervärdes- skattedeklaration (26 kap.). Motsvarande bestämmelser i mervärdesskatte- direktivet har knutits till den beskattningsbara personen.
Den här skillnaden mellan ML och direktivet leder till olikheter avse- ende den logiska uppbyggnaden. Bestämmelserna om skattskyldighetens inträde, dvs. tidpunkten då en skuld till staten uppkommer, finns i 1 kap.
En annan skillnad mellan ML och direktivet hänförlig till skattskyldig- hetsbegreppet gäller avdragsrätten för ingående skatt. Avdragsbestäm- melserna i ML är kopplade till definitionen av skattskyldig enligt 1 kap. 2 § ML, medan direktivets bestämmelser är kopplade till egenskapen beskattningsbar person som definieras i artikel 9.1. Skillnaden resulterar i att avdragsreglerna kan tillämpas i ett tidigare skede enligt direktivet då egenskapen beskattningsbar person inte förutsätter att utgående
skattepliktiga transaktioner faktiskt har genomförts. Detta får bl.a. betydelse för nystartade företag.
Ett annat exempel på när skattskyldig enligt ML närmast motsvaras av beskattningsbar person enligt direktivet är bestämmelserna om skatt- skyldighet i särskilda fall (6 kap.) och om mervärdesskattegrupper (6 a kap.).
Den nuvarande mervärdesskattelagens begrepp omsättning
Ett annat centralt begrepp i ML är omsättning. Vid den lagtekniska anpass- ning av ML som gjordes inför Sveriges inträde i dåvarande EG (prop. 1994/95:57), behandlades inte frågan om begreppets förenlighet med dåvarande sjätte direktivet.
Begreppet omsättning nämns redan i 1 kap. 1 § första stycket 1 ML där det anges att mervärdesskatt ska betalas till staten vid skattepliktig omsätt- ning inom landet av varor eller tjänster som görs av en beskattningsbar person. I bestämmelsen anges vad för slags händelser som medför att skatt ska betalas till staten, dvs. skattskyldigheten. Det finns därmed ett sam- band mellan begreppen omsättning och skattskyldighet som båda av- gränsar lagens tillämpningsområde, även om lagen trots allt tillämpas på transaktioner som inte omfattas av portalparagrafen, t.ex.
Beskattningens räckvidd prövas i första hand på grundval av bestäm- melserna i 2 kap. ML, men beskattningens räckvidd framgår också av 7 kap. ML om beskattningsunderlaget (prop. 1993/94:99 s. 134). I 2 kap. ML finns bestämmelser om vilka slags transaktioner som räknas som omsättning och som ska beskattas såvida de inte omfattas av något undantag från skatteplikt i 3 kap. ML.
Begreppet omsättning används alltså för att bestämma vad som ska be- skattas, inte när beskattning ska ske. När beskattning ska ske bestäms i stället av bestämmelserna om skattskyldighetens inträde i 1 kap.
Omsättning av vara i den nuvarande mervärdesskattelagen
Med omsättning av vara förstås enligt huvudregeln att en vara överlåts mot ersättning (2 kap. 1 § första stycket 1 ML). Det avgörande är att själva äganderätten till varan överlåts och att detta sker mot ersättning. Eftersom det är överlåtelsen som sådan som läggs till grund för beskattningen, förut- sätter det att ett köp eller byte kommer till stånd. Enligt förararbetena skulle frågan om det är en överlåtelse eller inte avgöras av civilrättsliga regler (prop. 1993/94:99 s. 135). Överlåtelseavtalet kan vara muntligt eller skriftligt. Det krävs dock inte att köparen har fått sakrättsligt skydd för sitt förvärv.
Omsättning och leverans av vara i den nuvarande mervärdesskattelagen jämfört med artiklarna 2.1 a och 14.1 i mervärdesskattedirektivet
Av artikel 2.1 a i mervärdesskattedirektivet framgår bl.a. att leverans av varor mot ersättning ska vara föremål för mervärdesskatt. Gemensamt för artikeln och definitionen av omsättning av vara i ML är att båda innehåller begreppet ”ersättning”. Vad som avses med ersättning framgår av reglerna
Prop. 2022/23:46
215
Prop. 2022/23:46 om beskattningsunderlag i artiklarna
216
Något ord eller uttryck som på samma sätt motsvarar rekvisitet ”överlåts” i ML:s omsättningsbegrepp finns inte i artikel 2.1 a som i stället talar om ”leverans av varor”. Det till ordalydelsen snarlika begreppet leverans av vara i 1 kap. 3 § första och tredje stycket ML används enbart för att bestämma när skattskyldigheten inträder, vilket sker när varan har avlämnats. Direktivets begrepp leverans av varor används däremot för att bestämma både vad som ska beskattas och när beskattning ska ske. Leverans av varor definieras i direktivet som överföring av rätten att såsom ägare förfoga över materiella tillgångar (huvudregeln i artikel 14.1). Något avlämnande behövs inte enligt direktivet. Den situation som kan uppkomma på grund av att åtskillnad görs i ML mellan leveransbegreppet och omsättningsbegreppet, undviks i direktivet genom att samma referenstidpunkt används för en och samma transaktion (SOU 2002:74 s. 488).
Sammanfattningsvis kan det konstateras att ML:s begrepp leverans av vara används i en mer inskränkt betydelse än direktivets leverans av varor. ML:s begrepp leverans av vara måste därför tolkas
En jämförelse mellan direktivets begrepp leverans av varor, såsom det definieras i artikel 14.1, och rekvisitet ”överlåts” i ML:s omsättnings- begrepp ger följande likheter och skillnader. Med leverans av varor avses, på samma sätt som med omsättning, själva äganderättsövergången. Till skillnad från vad som var avsikten med omsättning enligt ML hänför sig dock direktivets begrepp leverans av varor inte till en äganderättsövergång i enlighet med de formkrav som uppställs i nationell rätt. Direktivets be- grepp leverans av varor innefattar samtliga överföringar av materiell egen- dom från en part till en annan, som ger mottagaren befogenhet att faktiskt förfoga över egendomen som om mottagaren var ägare till egendomen
Med hänsyn till det tillämpar Skatteverket begreppen omsättning av vara och leverans konformt med
Omsättning av tjänst i den nuvarande mervärdesskattelagen
Med omsättning av tjänst förstås enligt huvudregeln att en tjänst mot er- sättning utförs, överlåts eller på att sätt tillhandahålls någon (2 kap. 1 § tredje stycket 1 ML). Definitionen av tjänst är negativt bestämd i för- hållande till definitionen av vara. Med tjänst förstås således allt annat (än vara) som kan tillhandahållas (1 kap. 6 § ML). Liksom när det gäller om- sättning av vara, är det här fråga om vad som ska beskattas, inte när det ska beskattas. Enligt förarbetena skulle frågan om en omsättning av tjänst
föreligger avgöras på motsvarande sätt som vid omsättning av vara, dvs. Prop. 2022/23:46 enligt civilrättsliga regler. Även bytestransaktioner avseende tjänster jäm-
ställs med tillhandahållande respektive köp av tjänster (prop. 1993/94:99 s. 135).
Omsättning av tjänst jämfört med artiklarna 2.1 c och 24.1 i mervärdesskattedirektivet
Av artikel 2.1 c i mervärdesskattedirektivet framgår att tillhandahållande av tjänster mot ersättning ska vara föremål för mervärdesskatt. Gemensamt för artikeln och definitionen av omsättning av tjänst i ML är att båda inne- håller begreppet ”ersättning”. Vad som avses med ersättning framgår av reglerna om beskattningsunderlag i artiklarna
Begreppet tillhandahållande av tjänster i artikel 2.1 c i direktivet mot- svarar ML:s uttryck att en tjänst ”utförs, överlåts eller på annat sätt till- handahålls” (2 kap. 1 § tredje stycket 1 ML). Enligt direktivet avses med tillhandahållande av tjänster varje transaktion som inte utgör leverans av varor (huvudregeln i artikel 24.1). Såväl direktivets som ML:s definition av tjänster är alltså negativt bestämd i förhållande till definitionen av varor.
I ML:s definition av vad som är omsättning av en tjänst får orden ”utförs” och ”överlåts” anses sakna självständiga betydelser. De är i stället exempel på olika former av tillhandahållanden och omfattas av denna term. Uttrycket ”tillhandahållande av tjänst” används på samma sätt som i direktivet, dvs. samma uttryck används för att bestämma både vad (omsättning) som ska beskattas och när (skattskyldighetens inträde) be- skattning ska ske. Det innebär att begreppet omsättning av tjänst inte är behäftat med den ovan beskrivna skillnaden mellan ML:s begrepp omsätt- ning av vara och leverans av vara.
I svensk rättspraxis tolkas begreppet omsättning av tjänst (1 kap. 1 § första stycket 1 och 2 kap. 1 § tredje stycket 1 ML) mot bakgrund av mot- svarande bestämmelser i artikel 2.1 c i direktivet, se t.ex. HFD 2016 ref. 58.
4.5.2Problem med den nuvarande mervärdesskattelagens systematik och terminologi
I detta avsnitt redogörs för problem som skillnaden i systematik och terminologi mellan ML och mervärdesskattedirektivet för med sig i lagstiftningsarbetet och den praktiska tillämpningen.
Systematiska och terminologiska skillnaderna medför flera problem |
|
De systematiska skillnaderna mellan ML och direktivet medför svårig- |
|
heter att genomföra förändringar i |
|
lagtekniska konstruktioner tillgripas för att överbrygga skillnaderna i syfte |
|
att uppnå samma resultat som direktivets bestämmelse. ML:s systematik |
|
och de termer som används i lagen skiljer sig i många avseenden från mer- |
|
värdesskattedirektivet. |
|
I ML finns såväl termer som saknar motsvarighet i direktivet som termer |
|
som har en annan betydelse än i direktivet. Sådana skillnader ger upphov |
|
till oklarheter. Dessa skillnader bidrar i vissa fall till en osäkerhet om vad |
217 |
Prop. 2022/23:46 som är gällande rätt. De avvikelser från mervärdesskattedirektivet som finns i ML medför att Skatteverket, domstolarna och företagen ibland tvingas ta ställning till de svenska reglernas överensstämmelse med EU- rätten.
De systematiska svårigheterna att genomföra förändringar av
De terminologiska skillnaderna mellan ML och direktivet medför att när
Skillnaderna har i vissa fall inneburit att enskilda har kunnat åberopa direktivbestämmelserna direkt. Det får anses olämpligt med ett skatteuttag där den enskilde kan välja att bli beskattad eller att inte bli det.
Användarna får sannolikt lägga ner onödigt mycket tid på att ta ställning till de svenska reglernas överensstämmelse med
De ovannämnda problemen blir större när skillnaderna rör centrala be- grepp i ML, exempelvis genom att de saknar motsvarighet i mervärdes- skattedirektivet.
4.5.3Den nya mervärdesskattelagen anpassas till mervärdesskattedirektivets systematik och terminologi
Regeringens förslag: Den nya mervärdesskattelagen ska anpassas till mervärdesskattedirektivets systematik och terminologi.
Utredningens förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna, däribland FAR,
Kammarrätten i Göteborg och Sparbankernas Riksförbund är i huvudsak positiva till förslaget eller har inga invändningar.
Fastighetsägarna anser att utredningens förslag till begreppsapparat i vissa delar blir ”onödigt mycket”
Kammarrätten i Göteborg instämmer i princip i utredningens bedöm- ning att de terminologiska förändringarna bör ansluta till den svenska språkversionen av mervärdesskattedirektivet samt att uttrycken EU och union bör användas även där direktivet anger EG och gemenskapen.
218
Skälen för regeringens förslag |
Prop. 2022/23:46 |
Systematiken anpassas till mervärdesskattedirektivet |
|
En systematik som är anpassad till mervärdesskattedirektivet ger bäst |
|
förutsättningar för att NML ska bli långsiktigt hållbar i förhållande till EU- |
|
rätten. De flesta och största förändringarna på mervärdesskattens område |
|
görs på |
|
överensstämmer med direktivet blir det enklare att genomföra nya mer- |
|
värdesskatterättsliga direktiv i svensk rätt. Det gemensamma mervärdes- |
|
skattesystemet kommer därigenom också få ett tydligare genomslag i |
|
svensk mervärdesskattelagstiftning, vilket ligger i linje med kravet på |
|
harmonisering. För användarna medför det fördelar i form av en mer förut- |
|
sägbar lagstiftning och det blir enklare att ta reda på gällande rätt, vilket i |
|
sin tur minskar risken för oavsiktliga fel. Det blir också enklare för an- |
|
vändarna att bedöma vilka konsekvenser en dom från |
|
för svenska förhållanden. Detta är en viktig aspekt med hänsyn till att det |
|
inom mervärdesskatteområdet finns en omfattande rättspraxis från EU- |
|
domstolen och att reglerna i hög grad är harmoniserade. Det gör att EU- |
|
domstolens domar ofta kan få betydelse för svenska förhållanden. |
|
Nackdelarna med en direktivanpassad systematik är bl.a. att direktivet |
|
kan anses ha en teoretisk uppbyggnad som inte direkt vänder sig till den |
|
företagare som ska betala mervärdesskatt till staten och att begrepp som |
|
används i de inledande artiklarna i direktivet förklaras närmare först i |
|
senare kapitel. Systematiken innebär att läsaren i normalfallet inte kan läsa |
|
de inledande artiklarna och direkt avgöra om systemet ska tillämpas på en |
|
viss transaktion, utan behöver läsa vidare i direktivet för att få reda på det. |
|
Dessa nackdelar bedöms emellertid inte vara av sådan karaktär att |
|
direktivets systematik inte bör följas. Regeringen föreslår därför att NML |
|
anpassas till mervärdesskattedirektivets systematik. |
|
Direktivets terminologi bör följas som utgångspunkt |
|
Genom att direktivets termer som utgångspunkt används i NML, förenklar |
|
det för användarna att tillämpa de svenska reglerna och applicera EU- |
|
domstolens domar på svenska förhållanden. De begrepp som EU- |
|
domstolen använder, t.ex. beskattningsbara transaktioner, används även i |
|
NML och har samma betydelse där som i direktivet. Även tillämpningen |
|
av nuvarande och kommande |
|
område underlättas om samma terminologi används i NML som i direk- |
|
tivet. Det beror på att |
|
fördraget är till alla delar direkt bindande och direkt tillämpliga, vilket |
|
medför att de inte får transformeras eller upprepas i svensk lag. Den |
|
svenska språkversionen av direktivet bör användas som utgångspunkt för |
|
termerna i NML. |
|
Vissa nya begrepp kan sannolikt uppfattas som svårtillgängliga, något |
|
som bl.a. Småföretagarnas Riksförbund och Bankföreningen har syn- |
|
punkter på. För att underlätta för användarna kommer dock NML att inne- |
|
hålla ett kapitel (2 kap.) med definitioner och förklaringar av begrepp, se |
|
vidare avsnitt 4.3. Det bör i det här sammanhanget framhållas att redan |
|
2013 infördes i ML de unionsrättsliga begreppen beskattningsbar person |
|
och ekonomisk verksamhet (SFS 2013:368, prop. 2012/13:124). Dessa |
|
begrepp är alltså inte nya för användarna. I ML finns det också situationer |
219 |
Prop. 2022/23:46 där direktivets begrepp används samtidigt som det används ett liknande begrepp som saknar motsvarighet i direktivet, vilket är fallet med begreppen betalningsskyldig och skattskyldig som båda förekommer i ML. Det finns också exempel där begrepp som används i direktivet också används i ML, men med delvis annorlunda innebörd, vilket är fallet med t.ex. export. Sådana situationer gör att reglerna blir ännu mer svårtill- gängliga. I dag är det många gånger nödvändigt att känna till såväl ML:s som direktivets begrepp samt eventuella skillnader mellan dem för att kunna ta reda hur en situation ska bedömas. Fördelarna med att i högre grad använda de begrepp som förekommer i direktivet bedöms därför överväga nackdelarna och underlätta tillämpningen.
220
Centrala begrepp byts ut mot mervärdesskattedirektivets begrepp
I ML finns begrepp som såväl saknar motsvarighet i direktivet som har en annan betydelse än i direktivet. Exempel på sådana begrepp är ”skattskyldig”, ”utländsk beskattningsbar person”, ”verksamhet som medför skattskyldighet” och ”export”. Det kan skapa oklarhet och osäker- het om vad som gäller. Sådana skillnader kan ge upphov till avvikelser mellan ML och direktivet. Det är därför en fördel om de begrepp som används i NML i högre grad motsvarar de begrepp som används i direk- tivet. Vissa centrala begrepp i ML som saknar motsvarighet i direktivet föreslås därför bytas ut mot direktivets begrepp.
4.5.4Ändrade eller nya termer och uttryck
Nya begrepp och sådana som finns i ML som föreslås införas även i NML men med en ändrad betydelse, behandlas under respektive kapitel där be- greppet förekommer. Nedan följer en kort redogörelse för de termer som föreslås ändras eller som är nya i NML. Termerna beskrivs närmare i respektive avsnitt där förslagen och remissinstansernas synpunkter på dessa i förekommande fall behandlas.
Beskattningsbara transaktioner införs i den nya mervärdesskattelagen
Med beskattningsbara transaktioner avses fyra typer av transaktioner: leveranser av varor, unionsinterna förvärv av varor, tillhandahållande av tjänster samt import av varor. Dessa definieras och förklaras i artiklarna
Begreppet beskattningsbara transaktioner inkluderar såväl skattepliktiga som från skatteplikt undantagna transaktioner. Med ML:s terminologi motsvaras begreppet närmast av omsättning av varor och tjänster, unionsinterna förvärv och import oavsett om skatteplikt föreligger eller inte.
I avsnitt 6.1 föreslås att begreppet beskattningsbara transaktioner ska in- föras i NML.
Leverans av varor utformas i enlighet med mervärdesskattedirektivet
Leverans av varor definieras enligt huvudregeln som överföring av rätten att såsom ägare förfoga över materiella tillgångar (artikel 14.1 i mer- värdesskattedirektivet). Begreppet används i direktivet för att bestämma
både vad som ska beskattas och när beskattning ska ske. Det ska inte för- växlas med ML:s begrepp leverans av vara (1 kap. 3 § tredje stycket ML), vilket enbart används för att bestämma när skattskyldigheten inträder. Det rör sig alltså om två begrepp med nästan identiska ordalydelser men med olika innebörd.
I avsnitt 6.2.2 föreslås att begreppet leverans av varor utformas i enlighet med direktivet.
Tillhandahållande av tjänster utformas i enlighet med mervärdesskattedirektivet
Med tillhandahållande av tjänster avses enligt huvudregeln varje trans- aktion som inte utgör leverans av varor (artikel 24.1 i mervärdesskatte- direktivet). Begreppet används för att bestämma både vad som ska be- skattas och när beskattning ska ske.
I avsnitt 6.6 föreslås att begreppet tillhandahållande av tjänster utformas i enlighet med direktivet.
Beskattningsgrundande händelse införs i den nya mervärdesskattelagen
Beskattningsgrundande händelse definieras som den händelse genom vilken de rättsliga villkoren för att mervärdesskatt ska bli utkrävbar är upp- fyllda (artikel 62.1 i mervärdesskattedirektivet). Vid vilken tidpunkt den beskattningsgrundande händelsen inträffar anges i artiklarna
I avsnitt 7.2 föreslås att begreppet beskattningsgrundande händelse in- förs i NML.
Beskattade transaktioner
Uttrycket ”beskattade transaktioner” förekommer i mervärdesskatte- direktivets huvudregel om avdragsrättens omfattning (artikel 168) och utgör ett villkor för avdragsrätt för mervärdesskatt. Någon uttrycklig definition eller förklaring finns inte i direktivet. Uttrycket används i NML:s motsvarande bestämmelser om avdragsrättens omfattning.
Ett förslag i denna del finns i avsnitt 11.2.4.
Transaktioner som medför avdragsrätt
I ML förekommer uttrycket ”verksamhet som medför skattskyldighet” på flera ställen, t.ex. 8 kap. 3 § ML. I avsnitt 4.6.1 föreslås att begreppet skattskyldighet ska slopas. ML:s uttryck ersätts i NML i normalfallet av ”en verksamhet där transaktionerna medför avdragsrätt” eller enbart ”transaktioner som medför avdragsrätt”. Dessa begrepp behandlas i av- snitt 11.2.3.
Avdragsrätt och avdragsgill
Avdragsrätt och avdragsgill är inte nya begrepp i NML, utan de före- kommer både i ML och i direktivet. I NML används begreppsparet mer
Prop. 2022/23:46
221
Prop. 2022/23:46 systematiskt och har nära samband med uttrycket ”transaktioner som med- för avdragsrätt”, se ovan. Avdragsrätt är ett vidare begrepp än avdragsgill. Avdragsrätten är kopplad till en beskattningsbar persons utgående transak- tioner, närmare bestämt den beskattningsbara personens utgående transak- tioner som medför avdragsrätt enligt 13 kap.
Begreppen avdragsrätt och avdragsgill behandlas i avsnitt 11.2.
4.6Begrepp och bestämmelser som slopas
4.6.1Skattskyldig, omsättning och leverans av vara
Regeringens förslag: Den nuvarande mervärdesskattelagens begrepp skattskyldig och omsättning slopas och ersätts med termer och uttryck som bättre överensstämmer med mervärdesskattedirektivets. Begreppet skattskyldig ersätts med beskattningsbar person och betalningsskyldig. Begreppet omsättning ersätts med ”leverans av varor mot ersättning” respektive ”tillhandahållande av tjänster mot ersättning” när det gäller avgränsningen av tillämpningsområdet. I övrigt ersätts begreppet omsättning med leverans av varor respektive tillhandahållande av tjänster. Den nuvarande mervärdesskattelagens uttryck leverans av vara slopas.
Utredningens förslag överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna, däribland
Kammarrätten i Göteborg, Skatteverket och Näringslivets
|
Skattedelegation, till vilka Almega, Föreningen Svensk Sjöfart, |
|
Företagarna, LRF, Näringslivets Regelnämnd, Transportföretagen, |
|
Passagerarrederiernas Förening, Svensk Försäkring, Svenskt Näringsliv |
|
och Transportföretagen ansluter sig, är positiva till förslaget eller har inga |
|
invändningar. |
|
Skatteverket påpekar att med beskattningsbar person avses den som |
|
självständigt bedriver en ekonomisk verksamhet och anser därför att ordet |
|
”självständigt” ska läggas till i 4 kap. 15 och 16 §§ NML. |
|
Fastighetsägarna föreslår att överlåtelse ska användas i stället för |
|
leverans när varan är en fastighet. |
|
Skälen för regeringens förslag: I avsnitt 4.5.3 föreslås att NML ska |
|
anpassas till direktivets systematik och terminologi. För att en sådan |
|
anpassning ska vara möjlig är det nödvändigt att vissa begrepp som |
|
förekommer i ML slopas. I vissa fall bör begrepp ersättas med direktivets |
|
närmaste motsvarighet, i andra fall bör det inte ersättas alls. Begreppen |
|
skattskyldig och omsättning är centrala begrepp i ML. Begreppet |
|
skattskyldig, som används i flera olika betydelser, saknar motsvarighet i |
|
direktivet. Detsamma gäller begreppen omsättning och leverans av vara. |
|
Att ML använder begrepp som saknar motsvarighet i direktivet försvårar |
222 |
en |
|
skyldig, omsättning och leverans av vara behöver därför slopas för att NML ska kunna anpassas till direktivets systematik och terminologi. Begreppet skattskyldig föreslås därför ersättas med direktivets närmaste motsvarigheter eller i vissa fall slopas utan att ersättas av något annat.
Skattskyldig i betydelsen skyldigheten att betala skatt (1 kap. 2 § ML) föreslås ersättas med ”betalningsskyldig” (artiklarna
I ML används begreppet skattskyldighet i betydelsen skattskyldighetens inträde (1 kap.
Uttrycket ”verksamhet som medför skattskyldighet” (se bl.a. 2 kap. ML) ersätts med ”transaktioner som medför avdragsrätt”, se vidare av- snitt 11.2.3. Vidare slopas förklaringen om vad som avses med ”verksamhet som medför skattskyldighet” (1 kap. 7 § andra stycket ML). Se vidare om ML:s begrepp verksamhet i avsnitt 4.6.4.
Regeringen följde Skatteverkets synpunkt och lade i lagrådsremissen till ordet ”självständigt” i 4 kap. 15 och 16 §§ NML. Lagrådet konstaterar att i motsvarande bestämmelse i 6 kap. 1 § första meningen ML saknas ordet ”självständigt” och att ordet inte heller finns i utredningens förslag till motsvarande bestämmelse. Enligt Lagrådet ligger det redan i definitionen av uttrycket beskattningsbar person att med en sådan person avses någon som självständigt bedriver en ekonomisk verksamhet, se 4 kap. 2 § första stycket det remitterade förslaget och den bakomliggande bestämmelsen i artikel 9.1 första stycket i mervärdesskattedirektivet. Tillägget ”självständigt” i paragrafen kan enligt Lagrådet tolkas som att uttrycket beskattningsbar person ska ges en annan innebörd vid bedömningen av om ett handelsbolag är en beskattningsbar person än vad som gäller för en juridisk person som har en annan form. En annan tolkning enligt Lagrådet är att det ska göras dubbla prövningar av rekvisitet ”självständigt” när ett handelsbolag bedriver ekonomisk verksamhet. Enligt Lagrådet synes det inte finnas något stöd för att införa tillägget ”självständigt” i 15 § som ett extra rekvisit vid bedömningen av om ett handelsbolag är en beskattningsbar person, varken i mervärdesskattedirektivet eller i EU- domstolens praxis. Mot denna bakgrund och med hänsyn till att det enligt Lagrådet saknas beredningsunderlag, förordar Lagrådet att ordet ”självständigt” stryks. Lagrådet har, såvitt framgår, samma synpunkter om tillägget ”självständigt” i 4 kap. 16 §.
I 6 kap. ML, som har rubriken skattskyldighet i särskilda fall, finns bestämmelser om vem som i vissa fall ska anses vara den som omsatt eller förvärvat varan eller tjänsten (se prop. 1993/94:99 s. 188). Regeringen konstaterar att anledningen till att 6 kap. 1 § första meningen ML saknar ordet ”självständigt” är att ML:s bestämmelse är uppbyggd på begreppet skattskyldig som i NML ersätts med begreppet beskattningsbar person. Begreppet beskattningsbar person infördes i ML år 2013, dock inte i bestämmelserna i 6 kap. ML (se SFS 2013:368 och prop. 2012/13:124 s. 87). Bestämmelsen i 4 kap. 15 § NML reglerar när ett handelsbolag är en beskattningsbar person. För att paragrafen ska överensstämma med artikel 9.1 i direktivet (och 4 kap. 2 § NML) behöver paragrafen innehålla
Prop. 2022/23:46
223
Prop. 2022/23:46 |
rekvisiten ”ekonomisk verksamhet” och ”självständigt”. Bestämmelsen |
|
finns för att underlätta och vägleda bedömningen av handelsbolag. Om |
|
4 kap. 15 § NML inte funnits hade frågan om ett handelsbolag utgör en |
|
beskattningsbar person fått prövas utifrån 4 kap. 2 § NML. Om fråga |
|
uppstår huruvida en bolagsman i ett handelsbolag är en beskattningsbar |
|
person så ska det prövas enligt 4 kap. 2 § NML. Tillägget av |
|
”självständigt” i 4 kap. 15 § NML innebär således inte att någon dubbel |
|
prövning ska ske av ”självständigt” eller att ett extra rekvisit läggs till för |
|
handelsbolag jämfört med andra subjekt (som prövas enligt 4 kap. 2 §). |
|
Stödet för tillägget finns uttryckligen i artikel 9.1 mervärdesskatte- |
|
direktivet och i |
|
Izby Skarbowej w L, punkterna 22 och 23). Utredningens förslag var inte |
|
avsett att innebära någon ändring i sak (se s. 530). För att det inte ska bli |
|
någon materiell ändring jämfört med ML behöver rekvisitet |
|
”självständigt” läggas till i 4 kap. 15 § NML. Med hänsyn härtill och |
|
eftersom tillägget föreslagits av en remissinstans bedöms nödvändigt |
|
beredningsunderlag finnas för att införa ”självständigt” i 15 §. Samma |
|
bedömning görs beträffande ”självständigt” i 4 kap. 16 § NML om |
|
delägare i enkla bolag och partrederier. I fråga om fördelning av |
|
skyldigheter och rättigheter i förhållande till delägarens andel i ett enkelt |
|
bolag utformas dock bestämmelsen i 4 kap. 16 § NML i enlighet med |
|
Lagrådets förslag. |
|
Slutligen ersätts uttrycket ”frivillig skattskyldighet” (9 kap. ML) med |
|
”frivillig beskattning”, se vidare avsnitt 10.2. |
|
Begreppet omsättning i ML bör ersättas med direktivets närmaste mot- |
|
svarigheter. Det blir möjligt genom att det unionsrättsliga begreppet be- |
|
skattningsbara transaktioner införs, se vidare avsnitt 6.1. Omsättnings- |
|
begreppet innefattar dels att en vara överlåts mot ersättning och att en |
|
tjänst utförs, överlåts eller på annat sätt tillhandahålls någon mot ersätt- |
|
ning, dels uttag av vara eller tjänst. Dessutom likställs vissa överföringar |
|
av vara till ett annat |
|
Fastighetsägarna har föreslagit att ”överlåtelse” ska användas i lagen i |
|
stället för leverans när det gäller fastigheter. Det skulle dock avvika från |
|
direktivets utformning att en särskild typ av beskattningsbar transaktion |
|
används för en viss sorts vara. Det skulle också påverka lagens struktur |
|
och göra den mer komplicerad och svåröverskådlig. Någon sådan särskild |
|
typ av beskattningsbar transaktion för fastigheter föreslås därför inte. |
|
När det gäller avgränsningen av tillämpningsområdet motsvaras omsätt- |
|
ningsbegreppet närmast av direktivets ”leverans av varor mot ersättning” |
|
respektive ”tillhandahållande av tjänster mot ersättning”. Med avseende |
|
på tillämpningsområdet föreslås därför omsättningsbegreppet ersättas av |
|
direktivets ”leverans av varor mot ersättning” respektive ”tillhanda- |
|
hållande av tjänster mot ersättning” (artikel 2.1 a och 2.1 c), se vidare |
|
avsnitt 5.2.2. Systematiskt medför förändringen även att uttag av varor och |
|
tjänster samt vissa överföringar av varor på samma sätt som i direktivet |
|
kommer att likställas med ”leverans av varor mot ersättning” respektive |
|
”tillhandahållande av tjänster mot ersättning”. I övrigt ersätts omsättnings- |
|
begreppet av de beskattningsbara transaktionerna leverans av varor |
|
respektive tillhandahållande av tjänster, se vidare avsnitt 6. |
|
Begreppet leverans av vara i ML föreslås inte överföras till NML. Leve- |
224 |
ransbegreppet i ML används enbart för att bestämma när skattskyldigheten |
inträder. Direktivets begrepp leverans av varor används däremot för att Prop. 2022/23:46 bestämma både vad som ska beskattas och när beskattning ska ske.
4.6.2 |
Begreppet utländsk beskattningsbar person förs |
|
|
inte över till den nya mervärdesskattelagen |
|
|
|
|
Regeringens förslag: Den nuvarande mervärdesskattelagens begrepp |
|
|
utländsk beskattningsbar person förs inte över till den nya mervärdes- |
|
|
skattelagen. |
|
|
|
|
|
Utredningens förslag överensstämmer med regeringens. |
|
|
Remissinstanserna: Kammarrätten i Göteborg tillstyrker förslaget. |
|
|
Övriga remissinstanser har inga invändningar mot förslaget. |
|
|
Skälen för regeringens förslag: Utredningen föreslår att ML:s begrepp |
|
|
utländsk beskattningsbar person ska slopas och inte införas i NML. |
|
|
Begreppet ersätts som utgångspunkt med det begrepp som används i den |
|
|
direktivbestämmelse som respektive bestämmelse i NML motsvarar. I |
|
|
direktivet förekommer inte begreppet utländsk beskattningsbar person |
|
|
utan enbart begreppet beskattningsbar person som definieras i artikel 9.1. |
|
|
Definitionen av beskattningsbar person gör ingen åtskillnad mellan |
|
|
nationella och utländska personer. För att avgöra om någon är en |
|
|
beskattningsbar person har det därför ingen betydelse var personen har |
|
|
etablerat sin ekonomiska verksamhet. Det innebär dock inte att |
|
|
etableringsplatsen saknar betydelse i direktivet. Var en beskattningsbar |
|
|
person är etablerad har avgörande betydelse för att bestämma beskatt- |
|
|
ningsland (artiklarna |
|
|
(artiklarna |
|
|
begrepp som kan sägas motsvara ML:s ”utländsk beskattningsbar person”. |
|
|
Med ML:s begrepp utländsk beskattningsbar person förstås enligt |
|
|
definitionen en beskattningsbar person som inte har sätet för sin |
|
|
ekonomiska verksamhet eller ett fast etableringsställe här i landet och som |
|
|
inte heller är bosatt eller stadigvarande vistas här (1 kap. 15 § ML). |
|
|
Begreppet förekommer i flera kapitel i ML. Definitionen har betydelse för |
|
|
bl.a. reglerna om skattskyldighet, dvs. vem som ska betala skatten till |
|
|
staten (1 kap. 2 § ML), möjligheten att bli skattskyldig för omsättning av |
|
|
vissa byggtjänster inom landet där annars förvärvaren skulle vara |
|
|
skattskyldig (1 kap. 2 d § ML) och för reglerna om rätt till återbetalning |
|
|
av ingående skatt till beskattningsbara personer som är etablerade i andra |
|
|
|
||
ML:s materiella bestämmelser om återbetalning finns i 10 kap. |
|
|
ML och är kopplade till begreppet utländsk beskattningsbar person. |
|
|
Förfarandet vid återbetalning av ingående skatt regleras i 19 kap. ML. Här |
|
|
används begreppet utländsk beskattningsbar person när det gäller för- |
|
|
farandet för återbetalning till beskattningsbara personer etablerade i tredje |
|
|
land. De materiella bestämmelserna vid återbetalning i ekonomisk verk- |
|
|
samhet är således kopplade till uttrycket utländsk beskattningsbar person |
|
|
som saknar direkt motsvarighet i mervärdesskattedirektivet. Uttrycket |
|
|
förekommer inte heller i det direktiv som reglerar förfarandet för åter- |
|
|
betalning till beskattningsbara personer i andra |
|
|
2008/9/EG av den 12 februari 2008 om fastställande av närmare regler för |
225 |
|
|
|
|
Prop. 2022/23:46 |
återbetalning enligt direktiv 2006/112/EG av mervärdesskatt till beskatt- |
|
ningsbara personer som inte är etablerade i den återbetalande medlems- |
|
staten men i en annan medlemsstat |
|
respektive det som avser beskattningsbara personer i tredjeland, rådets |
|
trettonde direktiv 86/560/EEG av den 17 november 1986 om harmo- |
|
nisering av medlemsstaternas lagstiftning om omsättningsskatter – Regler |
|
om återbetalning av mervärdesskatt till skattskyldiga personer som inte är |
|
etablerade i gemenskapens territorium (trettonde direktivet). |
|
|
|
och Widex ansett att de svenska reglerna om återbetalning till beskatt- |
|
ningsbara personer etablerade i andra |
|
återbetalningsdirektivet. Enligt ML uteslöts återbetalning redan om sök- |
|
anden har ett fast etableringsställe i Sverige eftersom sökanden då inte |
|
längre betraktas som en utländsk beskattningsbar person enligt defini- |
|
tionen i 1 kap. 15 § ML. Enligt |
|
återbetalning först om sökanden har ett fast etableringsställe från vilket |
|
affärstransaktioner genomförts (artikel 3 a). Det är alltså fråga om två |
|
kumulativa villkor som måste vara uppfyllda för att utesluta rätten till |
|
återbetalning: dels ska det finnas ett fast etableringsställe, dels ska affärs- |
|
transaktioner ha genomförts därifrån. |
|
Domen medförde en ändring (SFS 2015:888, prop. 2015/16:19) i be- |
|
stämmelsen om förfarandet för återbetalning till beskattningsbara personer |
|
etablerade i andra |
|
definitionen eller 10 kap. 1 § ML med den materiella bestämmelsen om |
|
rätten till återbetalning för utländska beskattningsbara personer. |
|
Utredningen anser mot denna bakgrund att ML:s begrepp utländsk be- |
|
skattningsbar person borde slopas och inte införas i NML. |
|
När det gäller förfarandet vid återbetalning av mervärdesskatt till |
|
beskattningsbara personer i andra |
|
beskattningsbar person tagits bort. Det finns dock kvar i de materiella |
|
bestämmelserna om återbetalning. Det finns dessutom kvar i reglerna om |
|
ansökningsförfarandet för företag från tredjeland. Reglerna behöver därför |
|
ses över för att anpassa lagstiftningens terminologi till den som används i |
|
nämnda direktiv och för att undvika att det används olika begrepp för för- |
|
farandet jämfört med i materiella bestämmelser. Begreppet bör också |
|
slopas även i de övriga sammanhang det har använts. |
|
Något nytt begrepp som ska ersätta ML:s begrepp utländsk beskatt- |
|
ningsbar person föreslås inte, eftersom något sådant inte finns i mervärdes- |
|
skattedirektivet eller i återbetalningsdirektiven. |
|
I stället föreslås i NML att mervärdesskattedirektivets närmaste mot- |
|
svarande uttryck används. Exempelvis byts ”utländsk beskattningsbar |
|
person” ut mot ”en beskattningsbar person som inte är etablerad inom |
|
landet” i reglerna om vem som är betalningsskyldig, se t.ex. 16 kap. 6 § |
|
NML (artikel 194), 16 kap. 8 § NML (artikel 195) och 16 kap. 9 § NML |
|
(artikel 196). |
|
När det gäller återbetalning av ingående skatt föreslås i avsnitt 11 att |
|
NML:s regler om återbetalning anpassas till systematiken och termino- |
|
login i mervärdesskattedirektivet, |
|
de direktivet. Det innebär bl.a. att bestämmelserna om vem som kan an- |
|
söka om återbetalning utformas i enlighet med bestämmelserna i mer- |
226 |
värdesskattedirektivet och de båda återbetalningsdirektiven. En grund- |
läggande förutsättning för att få återbetalning av ingående skatt för be- Prop. 2022/23:46 skattningsbara personer i andra
personen saknar viss angiven anknytning till Sverige. För beskattningsbara personer etablerade utanför EU ska sådan anknytning saknas till EU.
4.6.3Definitionen av export förs inte över till den nya mervärdesskattelagen
Regeringens förslag: Den nuvarande mervärdesskattelagens definition av export förs inte över till den nya mervärdesskattelagen.
Utredningens förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Kammarrätten i Göteborg tillstyrker förslaget.
Övriga remissinstanser har inga invändningar mot förslaget.
Skälen för regeringens förslag: Med ML:s begrepp export förstås enligt definitionen en sådan omsättning utanför EU av varor och tjänster som görs i en ekonomisk verksamhet som bedrivs här i landet (1 kap. 10 § ML). För att omfattas av definitionen krävs alltså att omsättningen sker i en ”ekonomisk verksamhet som bedrivs här i landet”.
Mervärdesskattedirektivet innehåller, till skillnad från ML, inte någon definition av begreppet export. Termen används dock i flera bestämmelser och även i rubriker. De viktigaste bestämmelserna om export finns i artiklarna
Systematiskt avviker ML från direktivet genom att export i ML anses som en omsättning utanför landet, medan export enligt direktivet är en leverans av varor inom landet som omfattas av undantag från skatteplikt. I avsnitt 9.1.2 föreslås därför att NML anpassas till direktivet på så sätt att export ska omfattas av undantag från skatteplikt.
Den anpassning till direktivet som genomförs genomgående i NML medför att ett antal terminologiska följdändringar bör göras. Som ett led i den anpassningen och då direktivet inte definierar begreppet export, föreslås att NML inte ska innehålla någon definition av export.
4.6.4 |
Begreppet verksamhet |
|
|
|
|
Regeringens förslag: Den nuvarande mervärdesskattelagens bestäm- |
|
|
melse om vad som avses med verksamhet förs inte över till den nya |
|
|
mervärdesskattelagen. |
|
|
|
|
|
Utredningens förslag överensstämmer med regeringens. |
|
|
Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna har inga invänd- |
|
|
ningar mot förslaget. Kammarrätten i Göteborg tillstyrker förslaget. |
|
|
Svenska Bankföreningen, till vilka Fondbolagens förening ansluter sig, |
|
|
menar att det finns brister i NML:s systematik och terminologi vad gäller |
|
|
begreppet ”verksamhet”. Om bristerna inte åtgärdas finns en risk för att |
|
|
det blir mycket svårt att tolka räckvidden av de nya bestämmelserna. |
|
|
Bankföreningen pekar bl.a. på att i 5 kap. 36 § (38 § i regeringens förslag) |
227 |
|
Prop. 2022/23:46 NML har ML:s begrepp ”verksamhet”, vilket med stöd av 1 kap. 7 § ML också omfattar del av verksamhet, ersatts av begreppet ”hela eller en del av en rörelse”. Vidare pekar föreningen på att ”verksamhetsgren” används i 5 kap. 10 § NML. Föreningen tar också upp bestämmelsen i 4 kap. 7 § NML enligt vilken en mervärdesskattegrupp anses bedriva ”en enda verk- samhet”. Utformningen av bestämmelsen leder enligt föreningen till frågan om gruppen samtidigt kan anses ha flera verksamheter.
Skälen för regeringens förslag: Det finns ingen enhetlig definition i ML av begreppet verksamhet (prop. 1993/94:99 s. 128 f.). Av 1 kap. 7 § första stycket ML framgår dock uttryckligen att vad som föreskrivs i fråga om ”verksamhet” avser såväl hela verksamheten som en del av verksamheten. Det framgår vidare av förarbetena att i 13 kap. ML avses hela verksamheten om inte något annat anges (prop. 1993/94:99 s. 128). Eftersom mervärdesskattedirektivet inte innehåller någon närmare förklaring eller definition av ”verksamhet”, bör inte heller NML innehålla en sådan bestämmelse.
Svenska Bankföreningen framför att det finns brister i systematiken och terminologin vad gäller begreppet verksamhet och pekar bl.a. på 5 kap. 10 § NML där uttrycket ”verksamhetsgren” har använts.
Detta beror dock på att ”verksamhetsgren” används i motsvarande direktivbestämmelse (artikel 18 b).
Svenska Bankföreningen tar också upp bl.a. bestämmelsen i 5 kap. 36 § (38 § i regeringens förslag) NML om s.k. verksamhetsöverlåtelser. I utredningens förslag används inte begreppet ”verksamhet” utan ”rörelse”. Lagrådet förordar att begreppet verksamhet fortsatt ska användas i den aktuella paragrafen eftersom den relevanta artikeln i mervärdesskatte- direktivet varken innehåller uttrycket verksamhet eller rörelse och eftersom verksamhet har använts under en längre tid.
Regeringen följer Lagrådets förslag och föreslår att begreppet verksamhet ska användas. Till följd av det slopas också det av utredningen föreslagna tillägget om ”hela eller en del av” i bestämmelsen. Bestämmelsen bör ändå kunna tillämpas såväl vid överlåtelse av en hel affärsrörelse som vid överlåtelse av delar av en rörelse som kan drivas vidare som en ekonomisk verksamhet (se
Mot denna bakgrund föreslås att bestämmelsen i 1 kap. 7 § ML inte förs över till NML.
5 Mervärdesskattens tillämpningsområde
5.1 Tillämpningsområdet för mervärdesskatt
5.1.1 Gällande rätt
|
|
|
Mervärdesskattesystemets tillämpningsområde framgår av artiklarna |
228 |
mervärdesskattedirektivet, där artiklarna |
|
ningsområdet. Det territoriella tillämpningsområdet behandlas inte här. Mer- värdesskattedirektivet anger inte bara vilka transaktioner som omfattas av unionens gemensamma system för mervärdesskatt utan även sådana som inte omfattas.
Artikel 2.1 fastställer den allmänna regeln om mervärdesskattens tillämpningsområde. De begrepp som används definieras och förklaras i andra avdelningar i direktivet. Artikeln inleds med ”följande transaktioner ska vara föremål för mervärdesskatt”. Direktivet innehåller inte någon legaldefinition av uttrycket ”föremål för mervärdesskatt”. Att transaktionen omfattas av tillämpningsområdet innebär att den är föremål för mer- värdesskatt, dvs. att mervärdesskatt kan tas ut. Det finns fyra typer av transaktioner som är beskattningsbara: leverans av varor, tillhandahåll- ande av tjänster, unionsinterna förvärv av varor och import av varor. De beskattningsbara transaktionerna definieras och förklaras i artiklarna
Att konstatera att en transaktion omfattas av tillämpningsområdet inne- bär dock inte med nödvändighet att beskattning faktiskt också ska ske. I ett första steg konstateras enbart om transaktionen omfattas av tillämpningsområdet och därmed kan beskattas. Tillämpningsområdet för mervärdesskatt omfattar alltså både skattepliktiga och från skatteplikt undantagna transaktioner. Med hjälp av andra bestämmelser i direktivet får därefter avgöras om beskattning faktiskt ska ske, t.ex. genom att undersöka om transaktionen omfattas av något undantag från skatteplikt (artiklarna
Av artiklarna 3 och 4 framgår att vissa unionsinterna förvärv av varor inte är föremål för mervärdesskatt, dvs. inte omfattas av tillämpnings- området, se vidare avsnitt 5.3.3 om unionsinterna förvärv som inte omfattas av tillämpningsområdet.
En transaktion kan vara utanför tillämpningsområdet för mervärdesskatt av flera orsaker:
•Transaktionen uppfyller inte samtliga villkor i artikel 2.1. Som exem- pel kan nämnas att en tjänst tillhandahålls utan ersättning (mål 89/81 Hong Kong Trade) eller att det som tillhandahålls inte kan klassificeras som en beskattningsbar transaktion enligt någon av artiklarna
•Transaktionen omfattas av artikel 3 eller 4.
Att en transaktion är utanför mervärdesskattens tillämpningsområde inne- bär i princip att det mervärdesskatterättsliga systemet inte är tillämpligt på den transaktionen, dvs. att direktivet inte är tillämpligt. Detta påverkar både skyldigheten att redovisa och betala utgående skatt och rättigheten att dra av ingående skatt. Det innebär å ena sidan att det inte finns någon skyldighet att redovisa och betala utgående skatt, men å andra sidan upp- kommer heller inte rätt att dra av ingående skatt som är hänförlig till trans- aktionen. Den här rättsföljden skiljer en transaktion utanför tillämpnings- området från en transaktion som omfattas av ett undantag från skatteplikt. I systematiskt hänseende är den undantagna transaktionen inom tillämp- ningsområdet, vilket innebär att den kan omfattas av både rättigheter och skyldigheter. En undantagen transaktion kan i vissa fall medföra rätt till avdrag eller återbetalning av ingående skatt, s.k. kvalificerade undantag,
Prop. 2022/23:46
229
Prop. 2022/23:46 vilket inte gäller för en transaktion utanför tillämpningsområdet. Som exempel kan nämnas en från skatteplikt undantagen unionsintern leverans av varor (artikel 138.1). En beskattningsbar person som utför en undan- tagen unionsintern leverans av varor har rätt till återbetalning av ingående skatt som är hänförlig till leveransen (artikel 169 b). Den unionsinterna leveransen medför också skyldigheter för den beskattningsbara personen. Den medför skyldighet att registrera sig för mervärdesskatt (artikel 214.1 a), att lämna mervärdesskattedeklaration (artikel 251) och att lämna en periodisk sammanställning (artikel 262).
Som nämnts ovan är direktivet i princip inte tillämpligt på en transaktion som är utanför mervärdesskattens tillämpningsområde. Det här är dock en princip från vilken det finns undantag i direktivet. Det finns några trans- aktioner som är utanför tillämpningsområdet som trots allt omfattas av skyldigheter enligt direktivet. Som exempel kan nämnas skyldigheten för varje person som felaktigt anger mervärdesskatt på en faktura att betala det beloppet till staten (artikel 203). Ett annat exempel är tillhanda- hållanden av tjänster som anses gjorda utanför EU, vilka ändå omfattas av skyldigheten att fakturera (artikel 219a.2 a ii).
Svensk rätt
Mervärdesskattelagen (1994:200), förkortad ML, som trädde i kraft före Sveriges anslutning till EU, har en helt annan terminologi och systematik än direktivet. Någon avgränsning av tillämpningsområdet på motsvarande sätt som i direktivet görs inte i 1 kap. 1 § första stycket ML. Genom ett flertal bestämmelser i olika kapitel i ML, uppnås emellertid i huvudsak samma resultat som direktivet.
Syftet med 1 kap. 1 § första stycket ML är att slå fast skyldigheten att betala mervärdesskatt till staten, dvs. skattskyldigheten, och ange i vilka fall en sådan skattskyldighet uppstår (prop. 1993/94:99 s. 122). Enligt 1 kap. 1 § första stycket ML ska mervärdesskatt betalas till staten vid följande händelser:
1.vid sådan omsättning inom landet av varor eller tjänster som är skatte- pliktig och görs av en beskattningsbar person i denna egenskap, i den utsträckning den beskattningsbara personen inte är befriad från skatt på omsättningen,
2.vid skattepliktigt unionsinternt förvärv av varor som är lös egendom, om inte omsättningen är gjord inom landet, eller
3.vid sådan import av varor till landet som är skattepliktig.
|
5.1.2 |
Tillämpningsområdet anpassas till |
|
|
mervärdesskattedirektivet |
|
|
|
|
Regeringens förslag: Tillämpningsområdet i den nya mervärdesskatte- |
|
|
lagen anpassas så att det, i likhet med direktivet, omfattar både skatte- |
|
|
pliktiga och från skatteplikt undantagna beskattningsbara transaktioner. |
|
|
Direktivets uttryck ”föremål för mervärdesskatt” införs och används i |
|
|
betydelsen transaktioner som kan beskattas inom landet. |
|
|
|
|
230 |
Utredningens förslag överensstämmer med regeringens. |
|
|
|
|
Remissinstanserna: Kammarrätten i Göteborg och FAR tillstyrker förslaget. Övriga remissinstanser har inga invändningar mot förslaget.
Skälen för regeringens förslag: I mervärdesskattedirektivet utgör tillämpningsområdet grunden för mervärdesskattesystemets logiska upp- byggnad och ramen för dess systematik. Att en transaktion är inom tillämpningsområdet för mervärdesskatt är detsamma som att den är föremål för mervärdesskatt. Det är två sätt att uttrycka samma sak. En sådan transaktion är beskattningsbar, dvs. den kan beskattas. En beskattningsbar transaktion som är föremål för mervärdesskatt kan dock omfattas av ett undantag från mervärdesskatt, dvs. tillämpningsområdet omfattar både skattepliktiga och undantagna transaktioner.
ML har en helt annan terminologi, logisk uppbyggnad och systematik. ML är baserad på det centrala begreppet skattskyldig som saknar mot- svarighet i direktivet. Begreppet står enbart för skyldigheten att betala skatt till staten och återfinns redan i 1 kap. 1 § första stycket i ML. Till skillnad från artikel 2.1 i mervärdesskattedirektivet, omfattar därför ML:s be- stämmelse enbart skattepliktiga transaktioner.
I syfte att NML:s systematik bättre ska stämma överens med direktivet, föreslår regeringen att tillämpningsområdet anpassas till direktivets tillämpningsområde. Enligt regeringens mening ger det bäst förutsättning för att direktivets systematik ska kunna genomföras i NML. Det medför också att
Mot denna bakgrund föreslår regeringen följande lösning. I NML:s be- stämmelser om mervärdesskattens tillämpningsområde ska direktivets uttryck ”föremål för mervärdesskatt” användas. Uttrycket ”föremål för mervärdesskatt” används i betydelsen ”som kan beskattas inom landet”. Det innebär att mervärdesskatt kan tas ut när en viss händelse inträffar, vilket är när samtliga villkor för beskattning är uppfyllda.
Till skillnad från direktivet begränsas det som är föremål för mervärdes- skatt enligt NML till sådant som kan beskattas inom landet. Detta beror på att direktivets tillämpningsområde för mervärdesskatt inte behöver ta hänsyn till nationsgränser medan ett nationellt tillämpningsområde för mervärdesskatt inskränker sig till ett visst
NML:s tillämpningsområde kommer också, i likhet med artikel 2.1 i direktivet, att omfatta såväl skattepliktiga som från skatteplikt undantagna transaktioner. Dessa är beskattningsbara, dvs. de kan beskattas. Att en transaktion är beskattningsbar ska inte förväxlas med att den är skatte- pliktig.
Ur ett systemperspektiv är det en fördel att uttrycket ”föremål för mer- värdesskatt” används i NML och i likhet med direktivet anger förutsätt- ningarna för att beskattning ska kunna ske. Härigenom får bestämmelsen en utformning som gör det lättare att tolka NML i förhållande till
Prop. 2022/23:46
231
Prop. 2022/23:46 utvecklingen inom
Den valda lösningen har dock nackdelar. Uttrycket ”föremål för mer- värdesskatt” är nytt i svensk skattelagstiftning, vilket medför risk för att det missuppfattas och antas betyda att ”skatt ska betalas till staten” (jfr 1 kap. 1 § ML). Det finns också en risk för att uttrycket uppfattas betyda ”lagens tillämpning” i betydelsen att NML överhuvudtaget är tillämplig. Även med beaktande av dessa nackdelar, anser regeringen att fördelarna överväger med den valda lösningen och den anpassning till direktivet som det innebär.
Anpassningen av tillämpningsområdet till direktivet föranleder nya be- stämmelser som på motsvarande sätt som i direktivet anger vilka trans- aktioner som är föremål för mervärdesskatt och vilka som inte är det. Regeringen lämnar förslag i de delarna i det följande.
Förslaget att anpassa NML till direktivets tillämpningsområde innebär inte någon materiell ändring. ML avviker i utformning från direktivet men i materiellt hänseende leder dock ML:s reglering i allt väsentligt till samma beskattningsresultat som direktivet men med annorlunda lagtekniska konstruktioner. Förslagen i avsnitt 5.2.2,
5.2Tillämpningsområdet för leverans av varor och tillhandahållande av tjänster
5.2.1Gällande rätt
Av artikel 2.1 a och c i mervärdesskattedirektivet framgår villkoren för att en leverans av varor och ett tillhandahållande av tjänster är föremål för mervärdesskatt. Tillämpningsområdet avgränsas av följande fyra villkor: ”leverans av varor” respektive ”tillhandahållande av tjänster”, ”mot ersätt- ning”, ”inom en medlemsstats territorium” och ”beskattningsbar person när denne agerar i denna egenskap”. Samtliga villkor måste vara uppfyllda för att en transaktion ska anses falla inom tillämpningsområdet för mer- värdesskatt.
Leverans av varor och tillhandahållande av tjänster är två av de fyra typerna av beskattningsbara transaktioner. Båda är unionsrättsliga begrepp som definieras och förklaras i artiklarna
För att en leverans av varor eller ett tillhandahållande av tjänster ska kunna beskattas krävs att någon form av ersättning betalas eller kan be- räknas. En person som t.ex. enbart tillhandahåller tjänster utan ersättning anses inte bedriva ekonomisk verksamhet och är därmed inte en beskatt- ningsbar person (mål 89/81 Hong Kong Trade och mål
232 |
1 Rådets direktiv (EU) 2016/1065 av den 27 juni 2016 om ändring av direktiv 2006/112/EG |
vad gäller behandlingen av vouchrar. |
strikt bemärkelse inte ersättning. För att även uttag ska falla inom tillämp- Prop. 2022/23:46 ningsområdet, likställs därför uttag med ”leverans av varor mot ersättning”
(artiklarna 16 och 18) respektive tillhandahållande av tjänster mot ersättning (artikel 26). Detsamma gäller en beskattningsbar persons överföringar av varor från sin rörelse till ett annat
Vem som är en beskattningsbar person framgår av artiklarna
Svensk rätt
Motsvarigheten till artikel 2.1 a och c i mervärdesskattedirektivet finns närmast i 1 kap. 1 § första stycket 1 och i 2 kap. 1 § första stycket 1 och tredje stycket 1 ML. I 1 kap. 1 § första stycket 1 ML anges de händelser som utlöser skyldigheten att betala skatt till staten, se ovan avsnitt 5.1.1. För att en transaktion inom landet ska ge upphov till en skyldighet att betala skatt till staten krävs att samtliga följande fem villkor är uppfyllda: ”omsättning av varor eller tjänster”, ”inom landet”, som är ”skattepliktig”, görs av en ”beskattningsbar person i denna egenskap” och ”i den utsträckning den beskattningsbara personen inte är befriad från skatt på omsättning”.
Med omsättning av vara förstås att en vara överlåts mot ersättning eller att den tas i anspråk genom uttag. Vidare likställs en överföring av en vara till ett annat
Villkoret ”skattepliktig” medför att bestämmelsen enbart omfattar sådan omsättning av varor och tjänster som är skattepliktig. I vilka fall en om- sättning är skattepliktig respektive undantagen från skatteplikt anges i 3 kap. ML.
5.2.2Tillämpningsområdet för leverans av varor och tillhandahållande av tjänster utformas i enlighet med mervärdesskattedirektivet
Regeringens förslag: Bestämmelserna som anger under vilka förut- sättningar en leverans av varor och ett tillhandahållande av tjänster är föremål för mervärdesskatt utformas i enlighet med mervärdesskatte- direktivet.
Utredningens förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Kammarrätten i Göteborg och FAR tillstyrker
förslaget. Övriga remissinstanser har inga invändningar mot förslaget. Skälen för regeringens förslag: Tillämpningsområdet i ML bygger
främst på begreppen skattskyldighet men även på andra centrala begrepp
233
Prop. 2022/23:46 med koppling till det begreppet, t.ex. omsättning. Båda dessa begrepp, som saknar motsvarighet i mervärdesskattedirektivet, används i den inledande paragrafen i 1 kap. 1 § ML. I avsnitt 4.6.1 föreslår regeringen i syfte att anpassa NML till direktivet att begreppen slopas. Det väcker frågan om vilket begrepp som ska användas för att ange mervärdesskattens tillämp- ningsområde i NML.
Vid avgränsningen av tillämpningsområdet för mervärdesskatt i ML motsvarar ”omsättning av varor och tjänster” närmast direktivets ”leverans av varor mot ersättning” och ”tillhandahållande av tjänster mot ersättning” (artikel 2.1 a och c). Kravet på ersättning blir därmed centralt för av- gränsningen av tillämpningsområdet i direktivet. Eftersom kravet på ersättning framgår redan av direktivets inledning, i artikel 2.1, kan andra begrepp definieras utan att särskilt ange villkoret ”ersättning”. Bland annat definieras de beskattningsbara transaktionerna ”leverans av varor” och ”tillhandahållande av tjänster” utan något krav på ersättning (artik- larna 14.1 och 24.1). Definitionerna av leverans av varor och tillhanda- hållanden av tjänster omfattar både skattepliktiga och från skatteplikt undantagna transaktioner. Det innebär att enligt direktivet omfattas såväl skattepliktiga som undantagna leveranser av varor och tillhandahållanden av tjänster av tillämpningsområdet. Bestämmelsen i 1 kap. 1 § första stycket 1 ML är snävare eftersom den enbart omfattar skattepliktig omsätt- ning av varor och tjänster. I den praktiska rättstillämpningen medför skill- naden mellan ML och direktivet i detta avseende dock inte några skillnader i materiellt hänseende. ML:s bestämmelser tolkas i rättspraxis konformt med direktivet, varvid 1 kap. 1 § första stycket 1 ML tillsammans med 2 kap. 1 § första stycket 1 och tredje stycket 1 ML anses motsvara artikel 2.1 a och c i direktivet, se t.ex. HFD 2016 ref. 6. I systematiskt hänseende hindrar dock begreppen skattskyldighet och omsättning en an- passning till direktivet. Regeringen föreslår därför i avsnitt 4.6.1 att be- greppen inte förs över till NML utan slopas.
Sammanfattningsvis kan konstateras att vad gäller avgränsningen av tillämpningsområdet för leverans av varor och tillhandahållande av tjänster, så avviker ML:s utformning från direktivet. I materiellt hänseende leder dock ML i allt väsentligt till samma resultat som direktivet.
I syfte att NML bättre ska stämma överens med direktivets terminologi och systematik, föreslår regeringen att bestämmelserna i NML som anger villkoren för att leverans av varor och tillhandahållande av tjänster ska omfattas av mervärdesskattens tillämpningsområde ska utformas i enlighet med bestämmelserna i artikel 2.1 a och c i direktivet.
Bestämmelsen som anger villkoren för att leverans av varor och till- handahållande av tjänster inom landet ska vara föremål för mervärdesskatt finns i 3 kap. 1 § NML.
234
5.3Tillämpningsområdet för unionsinterna förvärv av varor
5.3.1Gällande rätt
Direktivet innehåller bestämmelser om dels unionsinterna förvärv av varor som är inom tillämpningsområdet för mervärdesskatt (artikel 2.1 b
Beskattningen av unionsinterna förvärv sker i det
Om ett visst unionsinternt förvärv av varor inte uppfyller villkoren och därför är utanför tillämpningsområdet, medför inte det att den korrespon- derande leveransen också är utanför tillämpningsområdet. Undantaget från skatteplikt för unionsinterna leveranser i artikel 138 är dock inte tillämpligt på en sådan leverans (se artikel 139). Det får till följd att det i stället är leveransen som läggs till grund för beskattningen. Var beskattning ska ske bedöms med hjälp av beskattningslandsreglerna.
Svensk rätt
Bestämmelserna om avgränsningen av tillämpningsområdet för unionsinterna förvärv av varor i artiklarna 2.1 b
Enligt 1 kap. 1 första stycket 2 ML ska mervärdesskatt betalas till staten vid skattepliktigt unionsinternt förvärv av varor som är lös egendom, om inte omsättningen är gjord inom landet. Om samtliga förutsättningar är uppfyllda, beskattas förvärvet. Ett förvärv är skattepliktigt endast om mot- svarande omsättning är det (3 kap. 1 § tredje stycket ML). Vidare krävs att omsättningen inte är gjord inom landet. Vid vissa gränsöverskridande leveranser av varor som transporteras till Sverige följer av reglerna om omsättningsland i 5 kap. ML att omsättningen anses gjord inom landet. Det gäller t.ex. monteringsleveranser (5 kap. 2 § första stycket 2 ML) och distansförsäljning (5 kap. 2 § första stycket 4 och andra stycket ML).
Enligt 2 a kap. 2 § 1 ML förstås med unionsinternt förvärv att någon under de villkor som anges i
Prop. 2022/23:46
235
Prop. 2022/23:46 varan transporteras till förvärvaren av denne eller av säljaren eller för någonderas räkning till Sverige från ett annat
Slutligen kan förvärvet också avse andra varor än förvärv av nya trans- portmedel och punktskattepliktiga varor. För dessa uppställs flera villkor, se 2 a kap. 3 § 3 och 3 § andra stycket ML.
Enligt 3 kap. 30 d § ML undantas från skatteplikt unionsinterna förvärv som görs under sådana förutsättningar att det skulle finnas rätt till sådan återbetalning som avses i 10 kap. 6, 6 a eller 7 § ML och som gäller för utländska beskickningar,
Enligt 3 kap. 30 f § ML undantas från skatteplikt unionsinterna förvärv av begagnade varor, konstverk, samlarföremål och antikviteter, om varorna har sålts av en beskattningsbar återförsäljare som agerar i denna egenskap och omsättningen har beskattats i det
5.3.2Bestämmelser om vilka unionsinterna förvärv av varor som är föremål för mervärdesskatt
Regeringens förslag: Bestämmelserna som anger under vilka förutsätt- ningar unionsinterna förvärv av varor är föremål för mervärdesskatt ut- formas i enlighet med mervärdesskattedirektivet.
Utredningens förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Kammarrätten i Göteborg och FAR tillstyrker
förslaget.
Skälen för regeringens förslag: I avsnitt 4.5.3 föreslår regeringen att NML ska anpassas till mervärdesskattedirektivets systematik och termino- logi. Termer och begrepp i NML ska i hög grad stämma överens med terminologin i direktivet. I det syftet föreslår regeringen att begreppet skatt- skyldighet slopas och ersätts när det gäller den person som agerar med be- greppet beskattningsbar person. Regeringen föreslår även att begreppet omsättning – när det gäller tillämpningsområdet – byts ut mot leveranser av varor mot ersättning och tillhandahållande av tjänster mot ersättning.
Begreppet unionsinterna förvärv av varor är en unionsrättslig term som redan finns i ML. Att begreppet unionsinterna förvärv av varor används i ML innebär dock inte att regleringen i ML följer direktivet i alla av- seenden. ML:s bestämmelser om tillämpningsområdet för unionsinterna förvärv har nämligen en annan struktur och bygger på en annan lagteknisk konstruktion än direktivets motsvarigheter. Bestämmelserna i ML om unionsinterna förvärv tolkas i svensk rättspraxis konformt med direktivet. ML avviker därför bara från direktivet i fråga om utformningen. I materi- ellt avseende leder den svenska lagstiftningen i praktiken i allt väsentligt till samma resultat som direktivet.
236
Som ett led i anpassningen till direktivet föreslår regeringen ändå att be- Prop. 2022/23:46 stämmelserna som anger under vilka förutsättningar unionsinterna förvärv
av varor är föremål för mervärdesskatt ska anpassas till motsvarande artik- lar i direktivet. Genom en struktur och lydelse som nära följer direktivet, skapas förutsättningar för att NML ska kunna tolkas i enhetlighet med EU- domstolens framtida rättspraxis på området. Detta är en klar fördel.
Bestämmelser som anger villkoren för att unionsinterna förvärv av varor ska vara föremål för mervärdesskatt finns 3 kap.
5.3.3Bestämmelser om vilka unionsinterna förvärv som inte är föremål för mervärdesskatt
Regeringens förslag: Bestämmelserna som anger under vilka förutsätt- ningar unionsinterna förvärv av varor inte är föremål för mervärdesskatt utformas i enlighet med mervärdesskattedirektivet.
Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens. Bestämmelsen i 3 kap. 5 § om att unionsinterna förvärv av bl.a.
Remissinstanserna: Kammarrätten i Göteborg och FAR tillstyrker förslaget. Övriga remissinstanser har inga invändningar mot förslaget.
Skälen för regeringens förslag: I mervärdesskattedirektivet regleras de unionsinterna förvärv av varor som är utanför tillämpningsområdet för mervärdesskatt i artiklarna 3 och 4. Artikel 3.1 a och b handlar om unions- interna förvärv av varor där en leverans av varan inom landet skulle ha omfattats av vissa undantag från mervärdesskatt och om förvärvare som saknar avdrags- eller återbetalningsrätt för ingående skatt eller som är juridiska personer som inte är beskattningsbara personer. Syftet är att undanta dessa leveranser och personer från de skyldigheter som följer av ett unionsinternt förvärv av varor, t.ex. att redovisa och betala skatt.
Bestämmelsen i artikel 4 i direktivet syftar till att undvika dubbel- beskattning i de fall de förvärvade varorna har varit föremål för mervärdes- skatt i det andra
Att ett unionsinternt förvärv är utanför tillämpningsområdet innebär i princip att det mervärdesskatterättsliga systemet inte är tillämpligt och att förvärvet i princip inte ger upphov till några rättigheter och skyldigheter. Det blir i stället leveransen som läggs till grund för beskattning, i enlighet med de regler som gäller den aktuella leveransen.
Någon exakt motsvarighet till direktivets bestämmelser om transaktioner utanför tillämpningsområdet finns inte i ML. Däremot uppnås i huvudsak samma resultat som direktivets bestämmelse men med en annan lagteknisk konstruktion. Enligt båda regelverken blir resultatet att de unionsinterna förvärven av varor inte beskattas.
Som ett led i att anpassa NML till direktivet föreslår regeringen att det i NML ska tas in bestämmelser som motsvarar artiklarna 3.1 a och b samt 4.
237
Prop. 2022/23:46 Bestämmelser om de unionsinterna förvärv av varor som inte är föremål för mervärdesskatt finns i 3 kap. 4, 5, 6 och 9 §§ NML.
5.3.4Bestämmelser om tröskelvärdet för vissa unionsinterna förvärv av varor
Regeringens förslag: En ny bestämmelse införs som anger hur tröskel- värdet beräknas för vissa unionsinterna förvärv av andra varor än nya transportmedel och punktskattepliktiga varor, vilka inte är föremål för mervärdesskatt om förvärven understiger ett tröskelvärde.
Beslut om när unionsinterna förvärv blir föremål för mervärdesskatt även om tröskelvärdet inte uppnåtts ska gälla från och med besluts- datumet och under två påföljande kalenderår.
Utredningens förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Kammarrätten i Göteborg och FAR tillstyrker
förslaget. Övriga remissinstanser har inga invändningar mot förslaget. Skatteverket efterfrågar förtydliganden om tidpunkten för beslut som fattas när en förvärvare utnyttjar möjligheten att välja att förvärven är föremål för mervärdesskatt även om tröskelvärdet inte uppnås.
Skälen för regeringens förslag: Enligt mervärdesskattedirektivet är andra unionsinterna förvärv av varor än de som avses i artiklarna 3.1 a och 4 samt förvärv av andra varor än nya transportmedel och punktskatte- pliktiga varor inte föremål för mervärdesskatt under vissa förutsättningar. Bestämmelsen gäller under förutsättning bl.a. att förvärvaren är en beskatt- ningsbar person som enbart utför sådana leveranser av varor eller till- handahållanden av tjänster som inte medför rätt till avdrag för ingående skatt eller en icke beskattningsbar juridisk person (artikel 3.1 b). Som ytterligare villkor gäller att förvärvarens unionsinterna förvärv av varor inte överstiger ett visst tröskelvärde. Varje
Den närmaste motsvarigheten i ML till artikel 3.2 första stycket innehåller en bestämmelse om tröskelvärdet (2 kap. 3 § första stycket 3 och andra stycket ML). Däremot saknar ML en uttrycklig reglering motsvarande artikel 3.2 andra stycket om hur detta tröskelvärde ska beräknas. Regeringen föreslår att en sådan bestämmelse införs i NML. Bestämmelsen kan närmast ses som ett förtydligande.
En bestämmelse som anger hur tröskelvärdet för unionsinterna förvärv av vissa varor ska beräknas finns i 3 kap. 7 § NML.
En anslutande fråga gäller de fall då en förvärvare väljer att trans- aktionen ska var föremål för mervärdesskatt även om tröskelvärdet inte uppnåtts (artikel 3.3). Utredningen föreslår att Skatteverket på begäran ska fatta beslut om att de unionsinterna förvärven blir föremål för mervärdes- skatt och att beslutet ska gälla under två kalenderår. Skatteverket efterfrågar att det ska framgå från vilken tidpunkt beslutet ska börja gälla. Regeringen föreslår därför ett förtydligande om det i 3 kap. 8 § NML.
238
5.4 |
Tillämpningsområdet för import av varor |
Prop. 2022/23:46 |
5.4.1Gällande rätt
Enligt artikel 2.1 d i mervärdesskattedirektivet är import av varor föremål för mervärdesskatt. Vad som avses med import framgår av artikel 30. Med import av varor avses införsel till unionen av varor som inte är i fri om- sättning i den mening som avses i artikel 29 i
Vad som avses med import av varor enligt direktivet behandlas i av- snitt 6.8.1.
Svensk rätt
Enligt 1 kap. 1 § första stycket 3 ML ska mervärdesskatt betalas till staten vid sådan import av varor till landet som är skattepliktig. Med import förstås att en vara förs in till Sverige från en plats utanför EU (2 kap. 1 a § ML). Är omsättningen av en vara undantagen från skatteplikt, är även im- porten av varan undantagen från skatteplikt (3 kap. 1 § andra stycket ML).
5.4.2Bestämmelse om vilken import av varor som är föremål för mervärdesskatt
Regeringens förslag: Bestämmelsen som anger under vilka förutsätt- ningar import av varor är föremål för mervärdesskatt utformas i enlighet med mervärdesskattedirektivet.
Utredningens förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Kammarrätten i Göteborg och FAR tillstyrker för-
slaget. Övriga remissinstanser har inga invändningar mot förslaget. Skälen för regeringens förslag: Enligt 1 kap. 1 § första stycket 3 ML
ska skatt betalas vid import om följande villkor är uppfyllda: ”import av varor”, ”till landet” som är ”skattepliktig”. Genom kraven på att importen dels ska ske till landet, dels ska vara skattepliktig skiljer sig ML från mer- värdesskattedirektivet.
Artikel 2.1 d i mervärdesskattedirektivet anger de villkor som måste vara uppfyllda för att en import av varor ska anses vara inom tillämpnings- området för mervärdesskatt och därmed kunna beskattas. Vad som avses med import och om beskattning faktiskt också ska ske och i så fall i vilket
239
Prop. 2022/23:46 andra artiklar i direktivet. Vad som avses med import förklaras i artikel 30, var importen ska anses ha ägt rum framgår av artiklarna 60 och 61, när den beskattningsgrundande händelsen inträffar och att skatten därmed blir utkrävbar framgår av artiklarna 70 och 71.
Det kan alltså konstateras att bestämmelsen i ML har ett annat syfte och är utformad på ett annat sätt än direktivets bestämmelser. Regeringens mål är att NML i hög grad ska stå i överensstämmelse med direktivets termino- logi och systematik. Bestämmelsen i NML som anger villkoren för att en import av varor ska vara föremål för mervärdesskatt föreslås därför utformas i enlighet med artikel 2.1 d i direktivet.
Med föremål för mervärdesskatt avses i NML att en transaktion kan be- skattas, dvs. den omfattas av tillämpningsområdet för mervärdesskatt. En import av varor som är föremål för mervärdesskatt kan alltså beskattas inom landet med stöd av NML. I enlighet med direktivets systematik, är det därefter andra bestämmelser som avgör om en viss import faktiskt ska beskattas här. Import av varor definieras i 5 kap. 37 § NML, i vilka fall importen har gjorts till landet anges i 6 kap. NML och när den beskattningsgrundande händelsen inträffar anges i 7 kap. NML. Skillnaden mellan direktivet, som gäller i samtliga
Bestämmelsen som anger villkoren för att import av varor ska vara föremål för mervärdesskatt finns i 3 kap. 1 § NML.
|
6 |
Beskattningsbara transaktioner |
|
6.1 |
Begreppet beskattningsbara transaktioner |
|
|
|
|
Regeringens förslag: Begreppet beskattningsbara transaktioner, dvs. |
|
|
leverans av varor, unionsinterna förvärv av varor, tillhandahållande av |
|
|
tjänster och import av varor, införs i den nya mervärdesskattelagen. |
|
|
Bestämmelserna utformas på ett landsneutralt sätt. |
|
|
|
|
|
Utredningens förslag överensstämmer med regeringens. |
|
|
Remissinstanserna: Kammarrätten i Göteborg och FAR tillstyrker |
|
|
förslaget. Övriga remissinstanser har inga invändningar mot förslaget. |
|
|
Skälen för regeringens förslag |
|
|
Beskattningsbara transaktioner |
|
|
I mervärdesskattedirektivet finns bestämmelser avseende beskattningsbara |
|
|
transaktioner i avdelning IV i artiklarna |
|
|
klaras vad som avses med leverans av varor, unionsinterna förvärv av |
|
|
varor, tillhandahållande av tjänster och import av varor. I avdelning IV |
|
240 |
finns vidare bestämmelser om uttag av varor och tjänster och överföringar |
|
|
|
|
av varor som likställs med leverans av varor, unionsinterna förvärv av varor och tillhandahållande av tjänster mot ersättning. Slutligen finns det även bestämmelser om verksamhetsöverlåtelser, förmedling av varor och tjänster samt bestämmelser om vouchrar. I bestämmelserna i denna avdel- ning regleras inte i vilken medlemsstat en leverans eller ett tillhanda- hållande ska anses utföras, utan detta regleras i stället genom be- stämmelser i avdelning V om platsen för beskattningsbara transaktioner.
I mervärdesskattelagen (1994:200), förkortad ML, är inte begreppet be- skattningsbara transaktioner infört, och lagens struktur skiljer sig från direktivets struktur. I ML används begreppet ”omsättning” som är kopplat till skattskyldighetsbegreppet, vilket bidrar till de systematiska skillnaderna mellan regelverken. I syfte att anpassa den nya mervärdesskattelagens, för- kortad NML, struktur och systematik till mervärdesskattedirektivet, före- slås i avsnitt 4.6.1 att begreppen skattskyldighet och omsättning slopas.
En annan skillnad mellan strukturen i mervärdesskattedirektivet och ML när det gäller denna typ av transaktioner är att i ML finns det i definitionerna av unionsinterna förvärv och import av varor en koppling till Sverige och i definitionen av överföring av varor en koppling till andra
Som ett led i förslaget att anpassa NML:s struktur och systematik till mervärdesskattedirektivet, föreslås därför att begreppet beskattningsbara transaktioner införs. Dessutom anpassas NML:s struktur till direktivets struktur. Förslagen bör leda till att NML blir tydligare och enklare att tillämpa eftersom samma begrepp kommer att användas som i direktivet och strukturen på bestämmelserna i 5 kap. NML kommer med några få undantag att följa strukturen i avdelning IV i direktivet. Därmed blir det också enklare för användarna att jämföra NML och direktivet. Att samtliga definitioner av beskattningsbara transaktioner samlas i ett kapitel gör det också enklare för användarna att hitta bestämmelserna.
Landsneutrala definitioner
Vid utformningen av definitionerna i NML av beskattningsbara trans- aktioner som rör gränsöverskridande transaktioner av varor uppkommer frågan om det är lämpligt att, som i direktivet, utforma definitionerna av dessa transaktioner på ett landsneutralt sätt. I ML finns det i definitionerna av motsvarande typer av transaktioner kopplingar till Sverige respektive annat
En nackdel med landsneutrala definitioner av gränsöverskridande trans- aktioner är att definitionerna blir vida och omfattar även transaktioner mellan andra
En annan nackdel med landsneutrala definitioner är att de leder till att användarna av lagen måste läsa på två olika ställen i lagen för att få reda på om ett unionsinternt förvärv eller en import utgör ett unionsinternt förvärv eller import i Sverige, dels i det här föreslagna kapitlet om beskatt-
Prop. 2022/23:46
241
Prop. 2022/23:46 ningsbara transaktioner (5 kap.), dels i kapitlet om platsen för beskattningsbara transaktioner (6 kap.) i stället för att bara läsa på ett ställe, såsom i ML. Detta måste dock användarna göra även avseende andra beskattningsbara transaktioner som t.ex. leverans av varor och till- handahållande av tjänster.
En fördel med landsneutrala definitioner av gränsöverskridande trans- aktioner är att en sådan lösning leder till att både 5 och 6 kap. i NML blir enhetliga och tydliga genom att samtliga definitioner av beskattningsbara transaktioner finns i 5 kap. och samtliga bestämmelser om platsen för beskattningsbara transaktioner finns i 6 kap. NML. Landsneutrala defini- tioner medför att överföringar av varor, unionsinterna förvärv av varor och import av varor hanteras på samma sätt som övriga beskattningsbara trans- aktioner i NML, vilket gör hanteringen av bestämmelserna enhetlig. Denna struktur bör därmed göra det enklare för användaren av lagen att hitta bland bestämmelserna.
En annan fördel med landsneutrala definitioner av gränsöverskridande transaktioner är att NML:s struktur kommer att följa direktivets struktur, vilket gör det lättare att jämföra NML och direktivet. Vidare blir NML med denna struktur lättare att anpassa till framtida förändringar av direk- tivet, eftersom både nya typer av beskattningsbara transaktioner och nya regler avseende platsen för beskattningsbara transaktioner kan införas i respektive kapitel. Denna struktur bör därmed minska risken för att det ska uppkomma situationer där en lagteknisk lösning som avviker från direk- tivets struktur måste införas i NML för att uppnå motsvarande effekt som en förändring av direktivet. Landsneutrala bestämmelser skulle därmed bidra till en långsiktigt hållbar utformning av lagstiftningen.
Enligt regeringens sammantagna bedömning talar övervägande skäl för att införa landsneutrala definitioner av gränsöverskridande transaktioner i NML. Regeringen föreslår därför att bestämmelserna om beskattningsbara transaktioner ska utformas på ett landsneutralt sätt.
Bestämmelser avseende beskattningsbara transaktioner finns i 5 kap. NML.
6.2Leverans av varor
6.2.1Gällande rätt
Den beskattningsbara transaktionen leverans av varor definieras i artikel 14.1 i mervärdesskattedirektivet. Med leverans av varor avses över- föring av rätten att så som ägare förfoga över materiella tillgångar. Detta är ett unionsrättsligt begrepp som enligt
242
Svensk rätt |
Prop. 2022/23:46 |
I ML finns en definition av begreppet leverans av vara i 1 kap. 3 § tredje |
|
stycket. Begreppet används för att bestämma när skattskyldighetens in- |
|
träde uppkommer vid omsättning av varor. Vidare finns det i ML be- |
|
stämmelser om omsättning av varor i 2 kap. I 2 kap. 1 § första stycket ML |
|
anges att med omsättning av vara förstås att en vara överlåts mot ersättning |
|
eller att en vara tas i anspråk genom uttag. |
|
I 6 kap. 7 § ML finns en bestämmelse som reglerar hur förmedling av |
|
vara eller tjänst ska bedömas i mervärdesskattehänseende. I bestämmelsen |
|
anges att om någon i eget namn förmedlar en vara eller en tjänst för annans |
|
räkning och uppbär likviden för varan eller tjänsten, ska vid bedömningen |
|
av skattskyldigheten för omsättningen av varan eller tjänsten denna anses |
|
omsatt såväl av honom som av hans huvudman. |
|
6.2.2 Definitionen av begreppet leverans av varor
Regeringens förslag: Definitionen av det unionsrättsliga begreppet leverans av varor utformas i enlighet med mervärdesskattedirektivet.
Utredningens förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Kammarrätten i Göteborg och FAR tillstyrker
förslaget. Övriga remissinstanser har inga invändningar mot förslaget. Skatteverket har synpunkter på ändringen från ML:s begrepp ”om-
sättning av vara” till direktivets ”leverans av varor” och menar att ändringen från ”vara” till ”varor” kan leda till oklarheter.
Förvaltningsrätten i Falun påpekar att enligt artikel 14 i mervärdesskatte- |
|
direktivet anses en överföring av en vara i enlighet med ett |
|
kommissionsavtal om köp eller försäljning som en leverans av varor, men |
|
att någon kommentar inte har lämnats till varför denna del av artikeln inte |
|
tagits med i 5 kap. 3 § NML. |
|
Skälen för regeringens förslag: I mervärdesskattedirektivet utgör |
|
leverans av varor en av fyra typer av beskattningsbara transaktioner. Be- |
|
greppet leverans av varor definieras i artikel 14.1 som överföring av rätten |
|
att så som ägare förfoga över materiella tillgångar. I ML har, som nämnts |
|
i avsnitt 6.1, begreppet beskattningsbara transaktioner inte införts, och |
|
lagens struktur skiljer sig från direktivets struktur när det gäller denna typ |
|
av transaktioner. ML innehåller visserligen det till ordalydelsen snarlika |
|
”leverans av vara” (1 kap. 3 § tredje stycket ML) men begreppet används |
|
för att bestämma när skattskyldigheten inträder vid omsättning av varor |
|
och inte som en definition av en beskattningsbar transaktion. I avsnitt 4.6.1 |
|
föreslås att ML:s leveransbegrepp slopas och att direktivets begrepp |
|
”leverans av varor” i stället ska användas i betydelsen vad som ska be- |
|
skattas. Som ett led i anpassningen till direktivet föreslår regeringen att |
|
definitionen av det unionsrättsliga begreppet leverans av varor utformas i |
|
enlighet med definitionen i artikel 14.1 i direktivet. Ändringen från ”vara” |
|
till ”varor” är endast en språklig justering och en anpassning till lydelsen i |
|
artikel 14.1 i direktivet. Varje leverans av en vara kan dock anses som en |
|
beskattningsbar transaktion om förutsättningarna i övrigt är uppfyllda. |
|
I artikel 14.2 i direktivet anges tre transaktioner som också ska anses |
|
som leverans av varor. De tre transaktionerna avser överföring av ägande- |
243 |
|
Prop. 2022/23:46 rätten till en vara mot ersättning på order av en offentlig myndighet eller i dess namn eller i enlighet med lagstiftning (artikel 14.2 a), faktiskt överlämnande av vara i överensstämmelse med avtal om uthyrning av varor under en viss tid och avbetalningsköp (artikel 14.2 b) samt över- föring av vara i enlighet med ett kommissionärsavtal om köp eller för- säljning (artikel 14.2 c).
Bestämmelserna i artikel 14.2 a och b har inte uttryckligen införts i ML, men de torde enligt regeringens uppfattning omfattas av ML:s bestäm- melser. För att lydelsen bättre ska överensstämma med motsvarande be- stämmelser i direktivet, föreslår regeringen en bestämmelse som uttryck- ligen anger att dessa transaktioner ska anses utgöra leverans av varor.
I utredningens förslag till 5 kap. 3 § NML saknas det som Förvaltnings- rätten i Falun framfört en motsvarighet till artikel 14.2 c om överföring av varor i enlighet med kommissionsavtal. Artikel 14.2 c motsvaras närmast av 6 kap. 7 § ML, som dock rör både förmedling av varor och tjänster. Utredningen föreslår en motsvarighet till 6 kap. 7 § ML i 5 kap. 37 § första stycket NML som också skulle avse både varor och tjänster. Det kan dock finnas skäl att ge de allmänna bestämmelserna om leveranser av varor och tillhandahållande av tjänster en mer central placering. Det kan också finnas fördelar med att direktivets bestämmelser i artiklarna 14.2 c och 28 om överföringar av varor respektive deltagande i tillhandahållanden av tjänster ges tydligare motsvarigheter i NML. Det skulle medföra en ytterligare anpassning till direktivets struktur och lydelse. Med hänsyn till det föreslår regeringen att det införs en motsvarighet till artikel 14.2 c i 5 kap. 3 § andra stycket 3 NML som ges en lydelse som närmare ansluter till direktiv- bestämmelsen. Bestämmelsen bör därmed omfatta överföring av en vara i enlighet med kommissionsavtal om köp och försäljning. I fråga om tjänster bör det också finnas en tydligare motsvarighet till artikel 28. En sådan bestämmelse föreslås införas i 5 kap. 27 § NML.
En bestämmelse med en definition av begreppet leverans av varor finns i 5 kap. 3 § NML.
6.3Transaktioner som likställs med leverans av varor mot ersättning
6.3.1Uttag av varor likställs med leverans av varor mot ersättning
Regeringens förslag: Uttag av varor likställs med leverans av varor mot ersättning.
Utredningens förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Kammarrätten i Göteborg och FAR tillstyrker
förslaget. Övriga remissinstanser har inga invändningar mot förslaget. Förvaltningsrätten i Malmö påpekar att det beträffande uttag av varor inte anges i lagtexten att det ska vara fråga om en transaktion utan ersättning, vilket däremot anges som ett rekvisit i 5 kap. 29 § NML avseende uttag av tjänster. Förvaltningsrätten anser att denna skillnad är olycklig, men not-
erar även att motsvarande terminologi används i direktivet.
244
Skälen för regeringens förslag: I mervärdesskattedirektivet likställs Prop. 2022/23:46 uttag av varor med leverans av varor mot ersättning (artiklarna 16 och 18).
En förutsättning för att en leverans av en vara ska falla inom tillämpnings- området för mervärdesskatt och kunna beskattas är att den sker mot ersättning (artikel 2). En utgångspunkt är att uttag av varor inte sker mot ersättning. För att uttag av varor ska kunna beskattas behöver de då lik- ställas med leverans av varor mot ersättning.
I ML anges att med omsättning av vara avses att en vara tas i anspråk genom uttag (2 kap. 1 § första stycket 2 ML). I syfte att anpassa NML till direktivet föreslår regeringen i avsnitt 4.6.1 att begreppet omsättning slopas och ersätts med begreppen leverans av varor eller leverans av varor mot ersättning. Som ett led i den anpassningen föreslår regeringen här att en bestämmelse ska införas i NML som, på samma sätt som i direktivet, likställer uttag av varor med leverans av varor mot ersättning.
Förvaltningsrätten i Malmö har synpunkter om att det finns en skillnad mellan varor och tjänster eftersom den föreslagna bestämmelsen om till- handahållande av tjänst utan ersättning (5 kap. 29 § NML) har ett uttryck- ligt villkor om ”utan ersättning”. Villkoret finns dock inte angivet i alla bestämmelser som avser uttag, vare sig för varor eller tjänster (se tex.
5 kap. 9 § första stycket 1 samt 5 kap. 30 § NML). Ett sådant villkor finns dessutom även i den föreslagna bestämmelsen om överlåtelse av varor utan ersättning (5 kap. 9 § första stycket 2 NML). De föreslagna bestäm- melserna har i detta avseende utformats på motsvarande sätt som i mer- värdesskattedirektivet. Förvaltningsrättens synpunkter medför därför inte någon förändrad utformning av bestämmelserna.
Bestämmelser avseende uttag av varor finns i 5 kap.
6.3.2Överföring av varor till andra
Regeringens förslag: En beskattningsbar persons överföring av varor från den egna rörelsen till ett annat
Utredningens förslag överensstämmer med regeringens. |
|
Remissinstanserna: Kammarrätten i Göteborg och FAR tillstyrker |
|
förslaget. Övriga remissinstanser har inga invändningar mot förslaget. |
|
Skälen för regeringens förslag: Enligt mervärdesskattedirektivet är en |
|
förutsättning för att en leverans av en vara ska omfattas av tillämpnings- |
|
området för mervärdesskatt och kunna beskattas att den sker mot ersätt- |
|
ning. Överföring av varor sker inte mot ersättning. För att överföringar av |
|
varor ska kunna beskattas likställs de därför med leverans av varor mot |
|
ersättning. |
|
Enligt artikel 17.1 i direktivet ska en beskattningsbar persons överföring |
|
av varor från sin rörelse till en annan medlemsstat likställas med leverans |
|
av varor mot ersättning. Med överföring av varor till en annan medlemsstat |
|
avses enligt artikeln varje försändelse eller transport av materiell lös egen- |
|
dom som utförs av en beskattningsbar person eller för hans räkning inom |
|
ramen för den beskattningsbara personens rörelse, till en bestämmelseort |
|
utanför den medlemsstats territorium där tillgångarna befinner sig men |
245 |
|
Prop. 2022/23:46 |
inom unionen. I artikel 17.2 anges dock ett antal transaktioner för vilka en |
|
försändelse eller transport av en vara inte ska anses som en överföring till |
|
en annan medlemsstat. Bland dessa transaktioner finns t.ex. överföringar av |
|
varor för distansförsäljning och monteringsleveranser. |
|
I ML finns också bestämmelser om vad som utgör överföring av vara till |
|
annat |
|
överföring av en vara likställas med en omsättning av varan om varan |
|
transporteras av en beskattningsbar person eller för dennes räkning från en |
|
verksamhet som den beskattningsbara personen bedriver inom EU, över- |
|
föringen görs för dennes verksamhet och överföringen ska beskattas som |
|
unionsinternt förvärv i det andra |
|
inte, så som i direktivet, att vissa transporter som t.ex. vid monterings- |
|
leveranser och distansförsäljningar inte ska anses utgöra överföringar av |
|
varor till annat |
|
denna typ av transporter inte ska anses utgöra unionsinterna förvärv av |
|
varor. |
|
ML:s bestämmelser är tänkta att leda till samma resultat som mervärdes- |
|
skattedirektivets bestämmelser, men strukturen i ML skiljer sig alltså från |
|
direktivets struktur. Som ett led i anpassningen av NML till direktivets |
|
systematik och terminologi, föreslår regeringen att en beskattningsbar |
|
persons överföring av varor från den egna rörelsen till ett annat |
|
ska likställas med leverans av varor mot ersättning. Bestämmelserna före- |
|
slås anpassas till direktivets struktur genom att det redan i definitionen av |
|
vad som utgör en överföring av varor till annat |
|
sätt som i direktivet, att vissa försändelser och transporter som t.ex. vid |
|
monteringsleveranser och distansförsäljningar inte utgör överföringar av |
|
varor och därmed inte ska likställas med leverans av varor mot ersättning. |
|
Bestämmelserna i NML och direktivet avseende vad som utgör överföring |
|
av varor blir därmed enhetliga och det bör underlätta tillämpningen av |
|
NML. Bestämmelserna om överföringar görs också landsneutrala för att |
|
strukturen i NML och direktivet avseende beskattningsbara transaktioner |
|
och platsen för beskattningsbara transaktioner ska vara enhetliga, se ovan |
|
avsnitt 6.1. Det gäller även för sådana överföringar till avropslager som |
|
inte likställs med en leverans av varor mot ersättning. |
|
Lagrådet har synpunkter på bestämmelserna i 5 kap. 12, 13 och 23 §§ |
|
NML om överföringar av varor mellan |
|
5 kap. 12 och 13 §§ NML avser en beskattningsbar persons överföring av |
|
varor från den egna rörelsen till ett annat |
|
sådan överföring ska likställas med en leverans av varor mot ersättning. I |
|
13 § finns bestämmelser om vilka sändningar och transporter som inte |
|
utgör överföringar av varor mot ersättning till ett annat |
|
12 §. Bestämmelserna om undantagen i 13 § har utformats landsneutralt. |
|
Paragrafen är uppdelad i åtta punkter. De inledande fem punkterna är i sin |
|
tur uppdelade i underpunkter: a respektive b. Lagrådet framför bl.a. att det |
|
bör göras en djupare analys av om underpunkt b behövs och skälen för det |
|
i så fall utvecklas. |
|
Underpunkt b kan t.ex. avse en beskattningsbar person i Sverige som |
|
transporterar en vara från Sverige till ett annat |
|
beskattningsbara personen ska installera den hos en kund det landet. Det |
|
finns då en beskattningsbar transaktion i form av en leverans av varan till |
246 |
kunden. Platsen för beskattning av den leveransen ska anses vara den plats |
där varan installeras och monteras (artikel 36 i mervärdesskattedirektivet). Prop. 2022/23:46 Den leveransen anses därmed inte gjord inom landet (6 kap. 14 § NML). I
ett sådant fall ska den beskattningsbara personens transport av varan till ett annat
Om transporten sker för att den beskattningsbara personen ska genomföra en monteringsleverans i Sverige ska överföringen hit inte likställas med en leverans mot ersättning (5 kap. 13 § 2 a NML). I sådant fall uppkommer inte heller någon transaktion som likställs med ett unionsinternt förvärv i enlighet med 5 kap. 23 § andra stycket NML. Någon sådan transaktion som är föremål för mervärdesskatt i Sverige såsom ett unionsinternt förvärv uppkommer därmed inte (se avsnitt 6.5). Däremot kommer monteringsleveransen beskattas i Sverige eftersom den leveransen är gjord här enligt 6 kap. 13 § NML. Bestämmelsen i 5 kap.
23 § andra stycket NML ersätter i denna del 2 a kap. 7 § andra stycket ML om att transporter av visst slag inte ska anses utgöra unionsinterna förvärv av varor.
Bestämmelsen i 5 kap. 13 § NML är således relevant både för transaktioner där varan transporteras ut ur Sverige och transaktioner där varan transporteras till Sverige. Underpunkterna a respektive b medför att båda situationerna täcks in.
Bestämmelser avseende överföring av varor till andra
6.4 |
Unionsinternt förvärv av varor |
|
|
|
|
Regeringens förslag: Definitionen av det unionsrättsliga begreppet |
|
|
unionsinternt förvärv av varor utformas i enlighet med mervärdes- |
|
|
skattedirektivet. |
|
|
|
|
|
Utredningens förslag överensstämmer med regeringens. |
|
|
Remissinstanserna: Kammarrätten i Göteborg och FAR tillstyrker |
|
|
förslaget. Övriga remissinstanser har inga invändningar mot förslaget. |
|
|
Skälen för regeringens förslag: Den beskattningsbara transaktionen |
|
|
unionsinternt förvärv av varor definieras i artikel 20 i mervärdesskatte- |
|
|
direktivet. Med unionsinternt förvärv av varor avses förvärv av rätten att |
|
|
såsom ägare förfoga över materiell lös egendom som försänds eller trans- |
|
|
porteras till förvärvaren av säljaren eller förvärvaren eller för någonderas |
247 |
|
Prop. 2022/23:46 räkning i en annan medlemsstat än den från vilken försändelsen eller trans- porten avgick. Enligt andra stycket i samma artikel ska, i situationer där varor som förvärvats av en icke beskattningsbar juridisk person försänds eller transporteras från en plats utanför EU:s mervärdesskatteområde och av förvärvaren importeras till en annan medlemsstat än den där försänd- elsen eller transporten avslutas, varorna anses ha försänts eller trans- porterats från importmedlemsstaten. Genom denna bestämmelse skapas ett unionsinternt förvärv om en juridisk person som inte är en beskattningsbar person importerar en vara i ett
I ML definieras vad som utgör unionsinternt förvärv av varor i 2 a kap.
2 §. Enligt första punkten i denna paragraf avses, under förutsättningar som anges i 2 a kap.
ML:s bestämmelser är tänkta att leda till samma resultat som mervärdes- skattedirektivets bestämmelser, men strukturen i ML skiljer sig från direktivets struktur. Som ett led i anpassningen av strukturen i NML till mervärdesskattedirektivet föreslår regeringen att definitionen av begreppet unionsinternt förvärv av varor utformas i enlighet med direktivet. Defini- tionen av unionsinternt förvärv av varor görs också landsneutral för att strukturen i NML och direktivet avseende beskattningsbara transaktioner och platsen för beskattningsbara transaktioner ska vara enhetlig, se ovan avsnitt 6.1. Därmed kommer bestämmelser avseende när ett unionsinternt förvärv sker i Sverige framgå av bestämmelserna om platsen för beskatt- ningsbara transaktioner (6 kap. NML) i stället för som i ML direkt av definitionen.
Bestämmelsen i ML om situationer där transporten av en vara börjar utanför EU och varan därefter importerats till ett annat
En bestämmelse med en definition av begreppet unionsinternt förvärv av varor finns i 5 kap. 22 §§ NML.
248
6.5 |
Överföringar av varor som likställs med |
Prop. 2022/23:46 |
|
unionsinternt förvärv av varor mot ersättning |
|
6.5.1 |
Gällande rätt |
|
|
|
Enligt artikel 21 i mervärdesskattedirektivet ska en beskattningsbar persons användning, inom ramen för sin rörelse, av varor som av honom eller för hans räkning försänts eller transporterats från en annan medlems- stat inom vilken varorna producerats, utvunnits, bearbetats, inköpts eller förvärvats i den mening som avses i artikel 2.1 b, eller importerats av den beskattningsbara personen inom ramen för hans rörelse till denna andra medlemsstat, likställas med ett unionsinternt förvärv av varor mot ersätt- ning. Syftet med denna bestämmelse är att överföringar av varor som lik- ställs med unionsinterna förvärv av varor mot ersättning ska vara en spegelbild av sådana överföringar som enligt artikel 17.1 i direktivet ska likställas med leverans av varor mot ersättning.
Svensk rätt
Enligt 2 a kap. 2 § 3 och 4 ML ska med unionsinterna förvärv förstås att varor förs över från ett annat
6.5.2 |
Överföring av varor från andra |
|
|
likställs med unionsinternt förvärv av varor mot |
|
|
ersättning |
|
|
|
|
Regeringens förslag: En beskattningsbar persons överföring av varor |
|
|
från andra |
|
|
unionsinternt förvärv av varor mot ersättning. |
|
|
|
|
|
Utredningens förslag överensstämmer med regeringens. |
|
|
Remissinstanserna: Kammarrätten i Göteborg och FAR tillstyrker |
|
|
förslaget. Övriga remissinstanser har inga invändningar mot förslaget. |
|
|
Skälen för regeringens förslag: I mervärdesskattedirektivet likställs |
|
|
vissa överföringar av varor från andra |
|
|
värv av varor mot ersättning. En förutsättning för att ett unionsinternt för- |
|
|
värv ska kunna omfattas av tillämpningsområdet för mervärdesskatt och |
|
|
beskattas är att det sker mot ersättning. Överföringar av varor sker som |
|
|
utgångspunkt inte mot ersättning. För att överföringar av varor ska kunna |
|
|
beskattas likställs de därför med unionsinterna förvärv av varor mot |
|
|
ersättning. I ML anses vissa överföringar av varor från andra |
|
|
utgöra unionsinterna förvärv av varor. Även om regleringarna leder till |
|
|
samma beskattningsresultat så skiljer sig lydelserna och strukturen åt |
|
|
mellan dessa regleringar. |
249 |
|
|
|
|
Prop. 2022/23:46 Som ett led i anpassningen av strukturen i NML till mervärdesskatte- direktivet föreslår regeringen att bestämmelsen som likställer vissa över- föringar av varor från andra
Bestämmelser avseende beskattningsbara personers överföring av varor från annat
6.6Tillhandahållande av tjänster
Regeringens förslag: Definitionen av det unionsrättsliga begreppet till- handahållande av tjänster utformas i enlighet med mervärdesskatte- direktivet.
Regeringens bedömning: En ny bestämmelse som exemplifierar vad som avses med tillhandahållande av tjänster motsvarande artikel 25 i mervärdesskattedirektivet bör inte införas.
Utredningens förslag och bedömning överensstämmer med reger- ingens.
Remissinstanserna: Kammarrätten i Göteborg och FAR tillstyrker förslaget. Övriga remissinstanser har inga invändningar mot förslaget.
Skatteverket har synpunkter på att på ändringen från ML:s begrepp ”om- sättning av tjänst” till mervärdesskattedirektivets ”tillhandahållande av tjänster” och menar att ändringen från ”tjänst” till ”tjänster” kan leda till oklarheter. Fastighetsägarna anser att det även bör finnas en regel om när det föreligger ett eller flera separata tillhandahållanden samt att det i fråga om ekonomisk verksamhet i 4 kap. 2 § NML bör förtydligas i lagtext vad som avses med ”verksamheter inom fria och därmed likställda yrken”.
250
Skälen för regeringens förslag och bedömning |
Prop. 2022/23:46 |
Definitionen av begreppet tillhandahållande av tjänster
Den beskattningsbara transaktionen tillhandahållande av tjänster defini- eras i artikel 24.1 i mervärdesskattedirektivet. Med tillhandahållande av tjänster avses varje transaktion som inte utgör leverans av varor. Denna bestämmelse motsvaras i ML närmast av en definition av begreppet om- sättning av tjänst, med vilket avses att en tjänst mot ersättning utförs, över- låts eller på annat sätt tillhandahålls någon. Av 1 kap. 6 § ML följer att med tjänst förstås allt som kan tillhandahållas som inte utgör varor.
Som ett led i anpassningen av strukturen i NML till mervärdesskatte- direktivet, föreslår regeringen att definitionen av begreppet tillhanda- hållande av tjänster utformas i enlighet med artikel 24.1 i mervärdes- skattedirektivet. I paragrafen definieras därmed, till skillnad från defini- tionen av omsättning av tjänst i ML, enbart vad som avses med den beskattningsbara transaktionen tillhandahållande av tjänst utan någon koppling till ett krav på ersättning. Definitionen finns i 5 kap. 26 § NML. Ändringen från ”tjänst” till ”tjänster ” är en språklig justering och en anpassning till lydelsen i artikel 24.1 i direktivet. Varje tillhandahållande av en tjänst kan dock anses som en beskattningsbar transaktion om förutsättningarna i övrigt är uppfyllda.
Exemplifiering av tillhandahållande av tjänster
I artikel 25 i mervärdesskattedirektivet anges att ett tillhandahållande av tjänster bl.a. kan utgöras av någon av tre typer av transaktioner. Den första typen är överlåtelse av immateriella tillgångar, vare sig det upprättats någon handling angående äganderätten eller ej. Den andra typen är åtag- ande att avstå från ett handlande eller att tolerera ett handlande eller en situation. Den sista typen är utförande av tjänster på anmodan av en offentlig myndighet eller i dennas namn eller enligt lag.
I ML finns inte någon motsvarande bestämmelse. Enligt regeringens be- dömning kan de exemplifierade transaktionerna anses omfattas av den föreslagna definitionen av tillhandahållande av tjänster (som motsvarar de- finitionen i artikel 24 i direktivet). Det finns därmed inte något behov av att införa en bestämmelse i NML med motsvarande exempel. En sådan bestämmelse bör därmed inte införas i NML.
Fastighetsägarna anser att rättspraxis om ett eller flera tillhanda- hållanden bör kodifieras. Det är dock inte genomförbart att omvandla denna rättspraxis till en bestämmelse i NML. En sådan bestämmelse bör enligt regeringen därför inte införas i NML Vad som avses med verksam- heter inom fria och därmed likställda yrken definieras inte närmare i mervärdesskattedirektivet eller i ML. Någon närmare definition föreslås därför inte heller i NML.
6.7Uttag av tjänster likställs med tillhandahållande av tjänster mot ersättning
Regeringens förslag: Uttag av tjänster ska likställas med tillhanda-
hållande av tjänster mot ersättning.
251
Prop. 2022/23:46 |
Utredningens förslag överensstämmer med regeringens. |
|
|
|
Remissinstanserna: Kammarrätten i Göteborg och FAR tillstyrker |
|
förslaget. Övriga remissinstanser har inga invändningar mot förslaget. |
|
Skälen för regeringens förslag: I mervärdesskattedirektivet likställs |
|
uttag av tjänster med tillhandahållande av tjänster mot ersättning |
|
(artiklarna 26 och 27). En förutsättning för att ett tillhandahållande av en |
|
tjänst ska omfattas av tillämpningsområdet för mervärdesskatt och kunna |
|
beskattas är att det sker mot ersättning. En utgångspunkt är dock att uttag |
|
av tjänster inte sker mot ersättning. För att uttag av tjänster ska kunna be- |
|
skattas behöver de då likställs med tillhandahållande av tjänster mot er- |
|
sättning. |
|
I ML förstås med omsättning av tjänst att en tjänst tas i anspråk genom |
|
uttag (2 kap. 1 § tredje stycket 2 ML). I avsnitt 4.6.1 föreslår regeringen i |
|
syfte att anpassa NML till direktivet att begreppet omsättning slopas. Som |
|
ett led i den anpassningen föreslår regeringen att en bestämmelse ska |
|
införas i NML som, på samma sätt som i direktivet, likställer uttag av |
|
tjänster med tillhandahållande av tjänster mot ersättning. |
|
I fråga om uttagsbeskattning av fastighetstjänster framför Lagrådet att |
|
det bör analyseras om den föreslagna 5 kap. 35 § innebär en materiell |
|
ändring eftersom beloppsgränsen är gemensam för arbeten på egna |
|
fastigheter (5 kap. 33 §) respektive lägenheter med hyresrätt eller |
|
bostadsrätt (5 kap. 34 §). |
|
Uttag av arbeten på fastighet respektive på lägenheter med hyres- eller |
|
bostadsrätt regleras i samma paragraf i ML (2 kap. 8 § ML). När |
|
uttagsbeskattningen i 2 kap. 8 § ML utvidgades till lägenheter angavs bl.a. |
|
att innehav av lägenhet med hyresrätt även kan avse innehav av flera |
|
lägenheter, s.k. lägenhetsbestånd, eller en hel byggnad (prop. 2007/08:25 |
|
s. 250). När reglerna om uttag vid arbeten på egen fastighet infördes |
|
angavs att beloppsgränsen givetvis skulle avse arbeten på flera fastigheter |
|
(prop. 1989/90:111 s. 214). I sådana fall ska således olika åtgärder som |
|
den beskattningsbara personen utför läggas samman. I linje med det bör |
|
även arbeten som avser dels egna fastigheter, dels lägenheter som innehas |
|
med hyresrätt eller bostadsrätt, som i dag regleras i samma paragraf, läggas |
|
samman vid beräkning av beloppsgränsen. Den föreslagna 5 kap. 35 § |
|
bedöms med hänsyn till det inte innebära någon materiell ändring. |
|
Bestämmelser avseende uttag av tjänster finns i 5 kap. |
252
6.8Import av varor
6.8.1Gällande rätt
I artikel 30 i mervärdesskattedirektivet finns en definition av begreppet import av varor. I första stycket anges att med import av varor avses in- försel i unionen av varor som inte är i fri omsättning i den mening som avses i artikel 24 i fördraget om upprättandet av gemenskapen (numera artikel 29 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, förkortat EUF- fördraget). Av artikel 29 framgår att varor som kommer från tredjeland ska anses vara i fri omsättning i en medlemsstat, om importformaliteterna har
uppfyllts och tillämpliga tullar och avgifter med motsvarande verkan har Prop. 2022/23:46 tagits ut i denna medlemsstat och hel eller partiell restitution av sådana
tullar och avgifter inte har lämnats. Första stycket i artikel 30 i direktivet avser därmed situationer där varor som inte har fått status som unionsvara genom tullförfarandet ”övergång till fri omsättning” förs in från en plats utanför unionen. Om en vara vid ankomsten till unionen hänförs t.ex. till ett tullagerförfarande (dvs. placeras i ett speciellt lager utan att någon tull eller mervärdesskatt påförs) i stället för till tullförfarandet övergång till fri omsättning, anses importen av varan äga rum i den medlemsstat varan be- finner sig när den upphör att omfattas av tullagerförfarandet (artikel 61 i mervärdesskattedirektivet).
Varor som kommer till unionen är i normala fall inte i fri omsättning. Enligt huvudregeln förlorar dessa varor sin status som unionsvaror i och med att de lämnar unionens tullområde (artikel 154 i unionstullkodexen). Varorna är då inte i fri omsättning när de kommer tillbaka utan måste de- klareras och genom tullförfarandet övergång till fri omsättning få status som unionsvaror igen.
Av andra stycket i artikel 30 i direktivet framgår att med import av varor avses även införsel i gemenskapen av en vara i fri omsättning från ett tredje territorium som ingår i gemenskapens tullområde. Detta stycke avser där- med införsel av varor som är i fri omsättning från en plats som ligger inom EU:s tullområde men utanför EU:s mervärdesskatteområde, t.ex. Åland. Vad som utgör EU:s mervärdesskatteområde och vad som utgör tredje territorier som inte omfattas av EU:s mervärdesskatteområde regleras i artiklarna
Svensk rätt
I ML finns en definition av begreppet import i 2 kap. 1 a §. Av bestäm- melsen framgår att med import förstås att en vara förs in till Sverige från en plats utanför EU. Enligt 1 kap. 10 a § ML avses med EU inte de tredje territorier som regleras i 1 kap. 10 b § ML. Därmed omfattar definitionen av import all varuinförsel till Sverige från platser utanför EU:s mervärdes- skatteområde.
I 1 kap. 19 § ML anges att med fri omsättning förstås detsamma som i unionstullkodexen.
6.8.2Definitionen av begreppet import av varor
Regeringens förslag: Definitionen av det unionsrättsliga begreppet im- port av varor ska utformas i enlighet med mervärdesskattedirektivet.
Utredningens förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Kammarrätten i Göteborg och FAR tillstyrker
förslaget. Övriga remissinstanser har inga invändningar mot förslaget. Tullverket föreslår att 11 kap. 4 § NML tillsammans med 2 kap. 1 och
24 §§ NML ändras så att det är ”varor i tillfällig lagring” som regleras i stället för varor på ”en anläggning för tillfällig lagring”. Därutöver framför Tullverket att det kan övervägas om begreppet representant i bl.a. 22 kap.
253
Prop. 2022/23:46 |
7 § (8 § i regeringens förslag) NML bör bytas till förmedlare som används |
|
i direktivet. |
|
Skälen för regeringens förslag: Definitionerna av import i ML och |
|
mervärdesskattedirektivet skiljer sig åt i vissa delar. I ML:s definition görs |
|
ingen skillnad på varor som är i fri omsättning och varor som inte är i fri |
|
omsättning. Därmed omfattas situationer där varor i fri omsättning förs in |
|
till Sverige från en plats utanför EU:s tullområde av begreppet import i |
|
ML men inte av begreppet import av varor i mervärdesskattedirektivet. |
|
Vidare anges i ML att varan ska införas från en plats utanför EU. Varor |
|
som inte är i fri omsättning och som införs till Sverige kan dock komma |
|
från ett tullager inom EU:s mervärdesskatteområde. Varorna finns då |
|
fysiskt på en plats inom EU även om de i tullhänseende inte har |
|
importerats till tullunionen. Denna införsel kan utgöra en import av varor |
|
till Sverige enligt artikel 61 i direktivet, men det är inte helt tydligt om en |
|
sådan import omfattas av ML:s definition. Regeringen föreslår därför att |
|
definitionen av begreppet import av varor utformas i enlighet med direk- |
|
tivets definition, så att det klargörs att de omfattar samma situationer. |
|
Definitionen av import av varor görs också landsneutral genom att den |
|
beskriver vad som avses med import av varor till EU i stället för att som i |
|
ML endast beskriva vad som avses med import av varor till Sverige. Vilka |
|
importer som sedan ska anses ske till Sverige avgörs i enlighet med |
|
bestämmelserna om platsen för beskattningsbara transaktioner |
|
(6 kap. NML). Denna förändring görs för att strukturen i NML och |
|
direktivet avseende beskattningsbara transaktioner och platsen för |
|
beskattningsbara transaktioner ska vara enhetlig, se avsnitt 6.1. |
|
En bestämmelse med en definition av import av varor finns i 5 kap. |
|
37 § NML. En bestämmelse om fri omsättning finns i 2 kap. 24 § NML |
|
om tullrelaterade termer och uttryck. |
|
Tullverket framför att bestämmelserna i bl.a. 11 kap. 4 § NML om varor |
|
på ”en anläggning för tillfällig lagring” kan ändras till ”varor i tillfällig |
|
lagring”. En sådan ändring förefaller dock utöka undantagets omfattning. |
|
Regeringen föreslår därför inte någon ändring. Vidare bedömer regeringen |
|
att begreppet representant i 22 kap. NML inte bör ändras till förmedlare |
|
eftersom förmedlare används på andra ställen i NML med annan innebörd. |
|
6.9 |
Bestämmelser om vouchrar |
|
6.9.1 |
Överlåtelse av enfunktionsvoucher |
|
|
|
|
Regeringens förslag: Överlåtelse av en enfunktionsvoucher ska under |
|
|
vissa förutsättningar anses som en leverans av de varor eller ett till- |
|
|
handahållande av de tjänster som vouchern avser. Motsvarande |
|
|
direktivanpassningar ska även göras i övriga bestämmelser i kapitlet |
|
|
avseende enfunktionsvouchrar. |
|
|
|
|
|
Utredningens förslag överensstämmer med regeringens. |
|
|
Remissinstanserna: Kammarrätten i Göteborg och FAR tillstyrker |
|
|
förslaget. Övriga remissinstanser har inga invändningar mot förslaget. |
|
|
Skälen för regeringens förslag: I mervärdesskattedirektivet betraktas en |
|
254 |
överlåtelse av enfunktionsvoucher som görs av en beskattningsbar person |
|
|
|
|
som agerar i eget namn som en leverans av de varor eller tillhandahållande Prop. 2022/23:46 av de tjänster som vouchern avser (artikel 30b). I motsvarande bestäm-
melser i ML anses en överlåtelse av en enfunktionsvoucher mot ersättning eller ett uttag av en voucher som en omsättning av de varor eller tjänster som vouchern avser (2 kap. 9 § ML). Denna bestämmelse (liksom övriga bestämmelser i 2 kap. ML om enfunktions- och flerfunktionsvouchrar) leder till samma beskattningsresultat som direktivets bestämmelser, men strukturen i ML skiljer sig från direktivets struktur eftersom överlåtelsen kopplas till begreppet omsättning.
I syfte att anpassa NML till direktivet föreslår regeringen i avsnitt 4.6.1 att begreppet omsättning slopas. Som ett led i den anpassningen föreslår regeringen att en bestämmelse ska införas i NML enligt vilken, på samma sätt som i direktivet, överlåtelse av en enfunktionsvoucher som görs av en beskattningsbar person som agerar i eget namn ska anses som leverans eller ett tillhandahållande av de varor eller tjänster som vouchern avser. Därigenom slopas skrivningen om att överlåtelsen ska ske mot ersättning och hänvisningen till bestämmelsen om uttag, eftersom dessa skrivningar endast behövs i ML för att överlåtelserna av enfunktionsvouchrar kopplas till begreppet omsättning i stället för som i direktivet och i NML till be- greppen leverans av varor och tillhandahållande av tjänster. På motsvar- ande sätt föreslår regeringen att begreppet omsättning byts ut i övriga be- stämmelser i 5 kap. NML som avser enfunktionsvouchrar.
Bestämmelser avseende överlåtelse av enfunktionsvouchrar finns i
5 kap. 40 § NML. Övriga bestämmelser i kapitlet avseende enfunktions- vouchrar finns i 5 kap. 41 och 42 §§ NML.
6.9.2Hantering av flerfunktionsvoucher
Regeringens förslag: Den faktiska leveransen av varor eller tillhanda- hållandet av tjänster i utbyte mot en flerfunktionsvoucher ska under vissa förutsättningar vara föremål för mervärdesskatt, medan tidigare överlåtelser av vouchern inte ska det. Om överlåtelse av en fler- funktionsvoucher görs av en annan beskattningsbar person än den som utför den faktiska leveransen eller det faktiska tillhandahållandet i ut- byte mot vouchern, ska alla tillhandahållanden av tjänster som kan identifieras vara föremål för mervärdesskatt.
Utredningens förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Kammarrätten i Göteborg och FAR tillstyrker
förslaget. Övriga remissinstanser har inga invändningar mot förslaget. Skälen för regeringens förslag: Enligt mervärdesskattedirektivet ska
den faktiska leveransen av varorna eller det faktiska tillhandahållandet av tjänsterna i utbyte mot en flerfunktionsvoucher som godtas som ersättning eller partiell ersättning av leverantören eller tillhandahållaren vara föremål för mervärdesskatt medan föregående överlåtelser av flerfunktions- vouchern inte är föremål för mervärdesskatt (artikel 30b.2). Vidare regleras att när överlåtelsen av en flerfunktionsvoucher görs av en annan beskattningsbar person än den som utför den transaktion som är föremål för mervärdesskatt ska allt tillhandahållande av tjänster som kan
identifieras vara föremål för mervärdesskatt.
255
Prop. 2022/23:46 I ML anges i stället att den faktiska leveransen eller tillhandahållandet i utbyte mot en flerfunktionsvoucher ska anses som en omsättning medan tidigare överlåtelser av vouchern inte är omsättningar (2 kap. 12 § ML). När en överlåtelse av en flerfunktionsvoucher görs av en annan person än den beskattningsbara person som genomför omsättningen ska alla tjänster som kan identifieras anses som omsättningar (2 kap. 13 § ML). Dessa bestämmelser leder till samma beskattningsresultat som direktivets be- stämmelser, men strukturen i ML skiljer sig från direktivets struktur efter- som de faktiska leveranserna och tillhandahållandena, samt ovan nämnda tillhandahållanden av tjänster som kan identifieras, kopplas till begreppet om- sättning.
I syfte att anpassa NML till direktivet föreslås i avsnitt 4.6.1 att be- greppet omsättning slopas. Som ett led i den anpassningen föreslås att en bestämmelse ska införas i NML enligt vilken den faktiska leveransen av varorna eller tillhandahållandet av tjänsterna i utbyte mot en fler- funktionsvoucher som godtas som ersättning eller partiell ersättning av leverantören eller tillhandahållaren ska, på samma sätt som i direktivet, vara föremål för mervärdesskatt medan tidigare överlåtelser av vouchern inte ska det. Vidare föreslås att tjänster som tillhandahålls av den som överlåter en flerfunktionsvoucher utan att utföra den faktiska leveransen eller tillhandahållandet i utbyte mot flerfunktionsvouchern ska vara föremål för mervärdesskatt.
Bestämmelser avseende hantering av flerfunktionsvouchrar finns i
5 kap. 43 och 44 §§ NML.
7Beskattningsgrundande händelse och redovisningsskyldighet
7.1Gällande rätt
7.1.1
I mervärdesskattedirektivet finns bestämmelser om beskattnings- grundande händelse i avdelning VI, artiklarna
256
det anges att med tillhandahållande av tjänst avses varje transaktion som Prop. 2022/23:46 inte utgör leverans av varor.
I artikel 64 anges vid vilken tidpunkt vissa leveranser av varor och till- handahållanden av tjänster som ger upphov till successiva avräkningar eller successiva betalningar ska anses äga rum och vid vilken tidpunkt vissa kontinuerliga leveranser av varor och tillhandahållanden av tjänster ska anses äga rum.
Tidpunkten för när den beskattningsgrundande händelsen inträffar vid unionsinterna förvärv av varor är enligt artikel 68 när förvärvet äger rum, vilket ska anses vara den tidpunkt då leverans av liknande varor inom med- lemsstatens territorium anses äga rum. För import av varor regleras tid- punkten för när den beskattningsgrundande händelsen inträffar i artiklarna 70 och 71. Denna tidpunkt är enligt artikel 70 då importen av varorna äger rum. I artikel 71 regleras särskilda tidpunkter för när den be- skattningsgrundande händelsen inträffar i de fall varorna hänförs till vissa förfaranden eller situationer vid införseln.
Iavdelning VI i artiklarna
7.1.2Svensk rätt
I 1 kap. 3 § första stycket mervärdesskattelagen (1994:200), förkortad ML, finns huvudregeln för skattskyldighetens inträde. Enligt denna bestäm- melse inträder skattskyldigheten när varan har levererats eller tjänsten har tillhandahållits eller när varan eller tjänsten tagits i anspråk genom uttag. I tredje stycket i samma bestämmelse anges att med leverans av vara för- stås att varan avlämnas eller att den sänds till en köpare mot postförskott eller efterkrav. Av förarbetena framgår att vad som avsågs var att varan civilrättsligt har avlämnats till köparen, med undantag för avsändande mot postförskott och efterkrav då skattskyldigheten inträder vid avsändandet (prop. 1993/94:99 s. 126 f.). Civilrättsliga regler om när en vara anses av- lämnad finns i bl.a. köplagen (1990:931).
I 13 kap. ML finns bestämmelser om redovisning av utgående och ingående skatt. En av huvudreglerna för redovisning av utgående skatt finns i 13 kap. 6 § ML, enligt vilken skatten ska redovisas för den redo- visningsperiod då en omsättning av en vara eller tjänst enligt god redo- visningssed har bokförts eller borde ha bokförts. Om förskotts- eller a contobetalning har tagits emot eller lämnats ska skatten dock redovisas för den redovisningsperiod då detta skett. Om den skattskyldige inte är bokföringsskyldig enligt bokföringslagen (1999:1078) ska utgående skatt redovisas för den redovisningsperiod då skattskyldigheten har inträtt (13 kap. 7 § ML). Slutligen finns det en möjlighet för vissa skattskyldiga att redovisa den utgående skatten för den redovisningsperiod då betalning tas emot kontant eller på annat sätt kommer den skattskyldige till godo (13 kap. 8 § ML).
För redovisning av ingående skatt finns en av huvudreglerna i 13 kap. 16 § ML enligt vilken skatten ska dras av för den redovisningsperiod då
ett förvärv av en vara eller tjänst enligt god redovisningssed har bokförts
257
Prop. 2022/23:46 eller borde ha bokförts. Om förskotts- eller a contobetalning har lämnats ska skatten dock dras av för den redovisningsperiod då detta skett. Om den skattskyldige inte är bokföringsskyldig enligt bokföringslagen (1999:1078) ska ingående skatt redovisas för den redovisningsperiod då varan eller tjänsten levererats eller tillhandahållits den skattskyldige (13 kap. 17 § ML). Slutligen ska skattskyldiga som redovisar utgående skatt enligt den s.k. bokslutsmetoden i 13 kap. 8 § ML även dra av ingående skatt för den redovisningsperiod då betalning gjorts (13 kap. 18 § ML).
258
7.2Begreppet beskattningsgrundande händelse införs
Regeringens förslag: Begreppet beskattningsgrundande händelse, dvs. den händelse genom vilken de rättsliga villkoren för att mervärdesskatt ska kunna tas ut är uppfyllda, införs i den nya mervärdesskattelagen. En huvudregel om tidpunkten för när en beskattningsgrundande händelse inträffar, som motsvarar tidpunkten för när den beskattningsgrundande händelsen inträffar enligt direktivet, ska införas. Bestämmelserna om tidpunkt för när den beskattningsgrundande händelsen inträffar ska om- fatta samtliga beskattningsbara transaktioner, oavsett om de beskattas i Sverige eller inte.
Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens. Utredningens förslag till huvudregel hade en annan ordalydelse.
Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna har inga invänd- ningar mot förslaget.
Kammarrätten i Göteborg tillstyrker att begreppet ”beskattnings- grundande händelse” ersätter ”skattskyldighetens inträde” men lämnar synpunkter på redovisningsbestämmelserna. I 7 kap. nya mervärdes- skattelagen, förkortad NML, föreslår utredningen att bestämmelser om den beskattningsgrundande händelsen och redovisning förs in. Någon motsvarighet till mervärdesskattedirektivets begrepp ”skattens ut- krävbarhet” föreslås inte. Detta medför enligt kammarrätten att ”skatt- skyldighetens inträde” byts ut mot ”beskattningsgrundande händelse” utan någon anpassning till systematiken i direktivet. Kammarrätten har därför också invändningar mot att den beskattningsgrundande händelsen vid betalning i förskott knyts till betalningstidpunkten, vilken enligt artikel 65 i mervärdesskattedirektivet anges utgöra tidpunkten för skattens ut- krävbarhet. Kammarrätten har motsvarande invändningar avseende för- slagen i 8 och 10 §§. I fråga om bestämmelserna om beskattningsbara personer i särskilda fall anser kammarrätten att vem som är betalnings- respektive redovisningsskyldig för föregående subjekts verksamhet i stället bör regleras i bestämmelserna om betalnings- och redovisnings- skyldighet.
Fastighetsägarna bedömer att det är olämpligt att införa begreppet ”be- skattningsgrundande händelse” men inte fullfölja anpassningarna av NML till begreppet ”skattens utkrävbarhet”. Näringslivets Skattedelegation (NSD), till vilka Almega, Föreningen Svensk Sjöfart, Företagarna, LRF,
Näringslivets Regelnämnd, Passagerarrederiernas Förening, Svensk Prop. 2022/23:46 Försäkring, Svenskt Näringsliv och Transportföretagen ansluter sig,
framför att det är beklagligt att frågan om metoderna för redovisning av mervärdesskatt inte behandlas.
Bokföringsnämnden har främst synpunkter på den föreslagna bestäm- melsen i 7 kap. 19 § NML om redovisningstidpunkt vid vissa avbetalningsköp. Nämnden framför att den inte har uttalat sig om när en faktura enligt god redovisningssed har utfärdats och inte heller torde kunna göra det.
Skatteverket lämnar förslag om en generell regel vid successiva betal- ningar. Skatteverket framför också att bestämmelser om förskottsbetal- ningar i samband med skatteplikt införs kan ges formen av över- gångsbestämmelser och menar att bestämmelsen i 7 kap. 7 § sista men- ingen kan tas bort. Därutöver har Skatteverket framfört att bestämmelsen i 22 kap. 32 § (33 § i regeringens förslag) NML om betalningsskyldighet för mervärdesskattegrupper i annat land inte behövs och om det finns behov av förtydliganden så kan en generell regel om betalningsskyldighet för utländska mervärdesskattegrupper införas i 16 kap.
Tullverket har synpunkter om att det behövs regler i NML om import när centraliserad klarering används och tullskulden uppkommer i ett annat
Skälen för regeringens förslag
Begreppet beskattningsgrundande händelse
Imervärdesskattedirektivet finns bestämmelser avseende beskattnings- grundande händelse i artiklarna
Begreppet beskattningsgrundande händelse har inte införts i ML, och lagens struktur skiljer sig från direktivets struktur. När det gäller bestäm- melserna i direktivet om tidpunkten för när en beskattningsgrundande händelse inträffar finns närmast motsvarande bestämmelser i 1 kap. 3– 5 b §§ ML. I dessa bestämmelser regleras tidpunkten för skattskyldig- hetens inträde, som avgör vilka bestämmelser som ska tillämpas på en transaktion. I bestämmelserna används begreppet ”skattskyldighet” och detta begrepp är kopplat till skyldigheten att betala skatt enligt 1 kap. 1 § ML, dvs. till skattepliktiga transaktioner. Denna koppling innebär därmed
att ML endast reglerar skattskyldighetens inträde för skattepliktiga |
259 |
Prop. 2022/23:46 transaktioner. Detta utgör en skillnad mot direktivet, där bestämmelserna om när en beskattningsgrundande händelse inträffar är kopplade till de beskattningsbara transaktionerna, vilket innebär att de omfattar både skattepliktiga och undantagna transaktioner.
En annan skillnad mellan systematiken i direktivet och i ML är att direktivets begrepp beskattningsgrundande händelse är kopplat till direk- tivets definition av vad som utgör leverans av varor i artikel 14, dvs. över- föring av rätten att såsom ägare förfoga över materiella tillgångar. I ML finns en definition av vad som avses med omsättning av vara (2 kap. 1 §) och en definition av vad som avses med leverans av vara som används för att bestämma när skattskyldigheten inträder (1 kap. 3 § tredje stycket ML).
I syfte att anpassa strukturen och systematiken i NML till mervärdes- skattedirektivet föreslås i avsnitt 4.6.1 att begreppen skattskyldig och skattskyldighet slopas. Det innebär att även begreppet skattskyldighetens inträde försvinner. Regeringen föreslår i stället att begreppet beskatt- ningsgrundande händelse införs. Vidare föreslås att det införs en huvud- regel om när den beskattningsgrundande händelsen inträffar, som mot- svarar bestämmelsen i artikel 63 i direktivet. Genom att begreppet be- skattningsgrundande händelse är kopplat till samtliga beskattningsbara transaktioner, införs därmed en tidpunkt för när den beskattningsgrund- ande händelsen inträffar för samtliga dessa transaktioner, oavsett om de ska beskattas i Sverige eller inte. Därmed kommer det, till skillnad från i ML, även finnas en tidpunkt i NML, för när den beskattningsgrundande händelsen inträffar för leveranser av varor och tjänster som inte beskattas i Sverige, till vilken skyldigheter avseende t.ex. fakturering och redovis- ning kan knytas.
Tidpunkten för när den beskattningsgrundande händelsen inträffar enligt den nya huvudregeln är på samma sätt som i direktivet sammankopplad med definitionen av leverans av varor i 5 kap. 3 § NML (som motsvarar definitionen i artikel 14.1) och till definitionen av tillhandahållande av tjänster i 5 kap. 26 § NML (som motsvarar definitionen i artikel 24.1) om inte de särskilda bestämmelserna för när leverans eller tillhandahållande sker i 7 kap. 5 och 6 §§ NML är tillämpliga. En definition som motsvarar definitionen av leverans av vara i 1 kap. 3 § tredje stycket ML blir därmed överflödig och bör slopas. Definitionen av leverans av vara i ML skiljer sig något från direktivets definition av leverans av varor och ska enligt förarbetena tolkas i enlighet med de civilrättsliga reglerna för avlämnande (här bortses från leveranser mot postförskott eller efterkrav, som i stället behandlas i avsnitt 7.4). Skatteverket anser i ett ställningstagande från 2019 att begreppet leverans ska tolkas på ett sätt som är konformt med mervärdesskattedirektivet och att det innebär att leverans har samma innebörd som leverans av varor i direktivet, dvs. överföring av rätten att såsom ägare förfoga över materiella tillgångar (Skatteverkets ställnings- tagande Omsättning av vara och leverans, mervärdesskatt, dnr 202
260
När det gäller de beskattningsbara transaktionerna unionsinternt förvärv av varor och import av varor innebär även här införandet av begreppet beskattningsgrundande händelse att det, till skillnad från i ML, även kommer att finnas en tidpunkt för när den beskattningsgrundande händelsen inträffar för från mervärdesskatt undantagna unionsinterna förvärv och import av varor, eftersom den beskattningsgrundande händ- elsen omfattar samtliga beskattningsbara transaktioner. Bestämmelser om tidpunkten för när den beskattningsgrundande händelsen inträffar för dessa transaktioner finns i 7 kap. 12 och 13 §§ NML, som motsvarar 1 kap. 4 a § första stycket och 5 § ML.
Uttag
Genom slopandet av begreppen skattskyldig och skattskyldighet och in- förandet av begreppet beskattningsgrundande händelse kommer direk- tivets bestämmelse för när den beskattningsgrundande händelsen inträffar, dvs. den tidpunkt då leveransen av varorna eller tillhandahållandet av tjänsterna sker, införas som en huvudregel i NML. I ML anges att vid uttag inträder skattskyldigheten när varan eller tjänsten har tagits i anspråk. Denna reglering behövs i ML eftersom det med omsättning av vara respektive omsättning av tjänst även förstås uttag av varor och tjänster (2 kap. 1 § ML). Någon leverans eller något tillhandahållande mot er- sättning sker dock inte i dessa fall.
I direktivet likställs uttag av varor och tjänster med leverans av varor mot ersättning respektive med tillhandahållande av tjänster mot ersättning (artiklarna 16, 18, 26 och 27). Därigenom kommer även uttag av varor och tjänster att omfattas av direktivets bestämmelse i artikel 63 om när den beskattningsgrundande händelsen inträffar. Eftersom uttag av varor och tjänster likställs med leverans av varor och tillhandahållande av tjänster mot ersättning i NML, på samma sätt som i direktivet (5 kap. 8 och 28 §§), blir en särskild reglering av uttag när det gäller tidpunkten för den beskatt- ningsgrundande händelsen överflödig. Uttag av varor och tjänster omfattas därmed även i NML av bestämmelserna för när den beskattnings- grundande händelsen inträffar för leverans av varor och tillhandahållande av tjänster.
Enfunktionsvouchrar
När det gäller s.k. enfunktionsvouchrar finns det en skillnad mellan reg- leringen i ML och i direktivet. Med enfunktionsvoucher avses enligt 1 kap.
21§ ML en voucher för vilken det redan när den ställs ut är känt med vilket belopp mervärdesskatt ska betalas för de varor och tjänster som vouchern avser, och i vilket land omsättningen av varorna eller tjänsterna ska anses ha skett. Enligt 2 kap. 9 § ML ska varje överlåtelse mot ersättning av en enfunktionsvoucher som görs av en beskattningsbar person som agerar i eget namn anses som en omsättning av de varor eller tjänster som vouchern avser. I direktivet ska en sådan överlåtelse av en enfunktionsvoucher i stället betraktas som en leverans av de varor eller tjänster som vouchern avser (artikel 30b). Genom direktivets systematik omfattas överlåtelser av enfunktionsvouchrar av bestämmelsen om tidpunkten för när den be- skattningsgrundande händelsen inträffar för leverans av varor eller till- handahållande av tjänster, medan det i ML särskilt behöver anges i 1 kap.
Prop. 2022/23:46
261
Prop. 2022/23:46 3 § tredje stycket att en överlåtelse av en enfunktionsvoucher vid tillämpningen av första stycket ska likställas med en leverans av de varor eller ett tillhandahållande av de tjänster som vouchern avser. I och med att det i 5 kap. 40 § NML införs en bestämmelse som på samma sätt som i artikel 30b i direktivet betraktar en överlåtelse av en enfunktionsvoucher som en leverans av de varor eller tjänster som vouchern avser (i stället för att överlåtelsen ska anses som en omsättning av varorna eller tjänsterna), blir en särskild reglering av enfunktionsvouchrar när det gäller tidpunkten för den beskattningsgrundande händelsen överflödig. Överlåtelse av enfunktionsvouchrar kommer därmed att omfattas av bestämmelserna för när den beskattningsgrundande händelsen inträffar för leverans av varor och tillhandahållande av tjänster.
262
Bestämmelser om redovisningsskyldighet
I ML finns bestämmelser om redovisning av utgående och ingående skatt i 13 kap. I detta kapitel finns även bestämmelser om redovisning av om- sättning av varor till andra
Utredningen har inte föreslagit ett införande av begreppet ”mervärdes- skattens utkrävbarhet” som används i direktivet i de bestämmelser som närmast motsvarar ML:s redovisningsregler. Det ingick inte i utredningens uppdrag att föreslå förändringar rörande de huvudsakliga metoderna för redovisning av utgående och ingående skatt. Denna fråga har tidigare be- handlats i betänkandet Mervärdesskatt i ett
inträde” som begrepp. Motsvarande skäl gör sig dock inte gällande i fråga om ”redovisa” och ”mervärdesskattens utkrävbarhet”. Mot denna bakgrund bör ”redovisa” inte bytas ut mot ”att mervärdesskatten blir utkrävbar” inom ramen för detta lagstiftningsärende. Vidare bedöms utredningens förslag avseende behandling av normala förskottsbetalningar leda till samma resultat som i direktivet. Regeringen finner därför inte skäl att frångå utredningens förslag i detta avseende.
Skatteverket lämnar förslag om införande av en generell regel vid successiva avräkningar samt ett slopande av den särskilda regeln vid för- ändrad skatteplikt som syftar till att förhindra skatteundandragande. Utred- ningen har inte lämnat förslag om sådana förändringar och de är av sådant slag att de behöver övervägas ytterligare innan eventuella förslag kan lämnas. Några sådana ändringar föreslås därför inte inom ramen för detta lagstiftningsarbete. Av samma skäl föreslås inte heller några ytterligare ändringar av bestämmelsen i 7 kap. 19 § NML om redovisningstidpunkt vid vissa avbetalningsköp som Bokföringsnämnden har synpunkter på.
Av 7 kap. 43 § första stycket NML framgår att om en kundförlust har medfört en minskning av skatten och en betalning därefter görs, ska det belopp med vilken skatten minskats redovisas på nytt. Motsvarande framgår av 13 kap. 24 § första stycket ML. Lagrådet noterar att det inte är reglerat när en justering av det angivna slaget ska redovisas på nytt. Lagrådet framför att utgångspunkten torde vara att en sådan redovisning ska göras för den period då ändringen enligt god redovisningssed har bokförts eller borde ha bokförts. Lagrådet föreslår därför att det införs ett nytt tredje stycke i 44 § av vilket det framgår att en sådan ändring ska göras för den redovisningsperiod då justeringen av förlusten enligt god redovisningssed har bokförts eller borde ha bokförts. Regeringen konstaterar att någon motsvarande bestämmelse inte finns i ML. Det framgår inte heller av förarbetena till ML eller av rättspraxis att ändringen ska redovisas på det sättet. Den av Lagrådet föreslagna bestämmelsen riskerar att medföra en ändring i sak. Utredningen har inte föreslagit en sådan bestämmelse och det saknas beredningsunderlag för att nu införa en sådan. Regeringen föreslår därför inte någon ny bestämmelse om att redovisningen i de fallen ska ske enligt god redovisningssed.
Kammarrätten i Göteborg har invändningar mot utredningens förslag att bestämmelserna i 6 kap.
Regeringen bedömer inte det som ett lämpligt alternativ eftersom bestämmelserna i 6 kap. ML inte i sig avser vem som ska betala in skatten eller redovisa beloppet. Bestämmelserna har i stället avsett vem som i vissa fall ska anses vara den som omsatt eller förvärvat varan eller tjänsten (prop. 1993/94:99 s. 188). De föreslagna bestämmelserna om beskattningsbara personer i vissa fall innebär närmast ett förtydligande av vem som i en viss speciell situation ska anses bedriva den aktuella verksamheten. Att i nuläget slopa bestämmelserna skulle skapa osäkerhet. Regeringen föreslår därför att de aktuella bestämmelserna förs över till NML som bestämmelser som avser beskattningsbara personer i 4 kap. NML.
Prop. 2022/23:46
263
Prop. 2022/23:46 |
Skatteverket har synpunkter på att den föreslagna bestämmelsen i |
|
22 kap. 32 § (33 § i regeringens förslag) NML om betalningsskyldighet |
|
för mervärdesskattegrupper i annat |
|
ett förtydligande. En motsvarande regel finns i dag i 1 kap. 2 § första |
|
stycket 1 a ML och ett slopande av regeln riskerar att ge upphov till |
|
oklarhet. Regeringen anser mot den bakgrunden att den föreslagna |
|
bestämmelsen i 22 kap. 33 § NML ska behållas. Några nya mer |
|
omfattande regler bör däremot inte införas. |
|
Tullverket efterfrågar regler för de fall då centraliserad klarering an- |
|
vänds vid import. Regler om det har därefter införts i ML med |
|
ikraftträdande den 1 januari 2022. Motsvarande bestämmelser föreslås |
|
också föras över till NML, bl.a. bestämmelser om betalningsskyldighet, |
|
beskattningsgrundande händelse och redovisning av utgående skatt. |
|
Tullverket har också synpunkter om att betalningsskyldighet i den |
|
särskilda ordningen för deklaration och betalning av mervärdesskatt vid |
|
import i 23 kap. 3 § första stycket NML innehåller en hänvisning till |
|
16 kap. 16 § (19 § i regeringens förslag) NML som är oklar. Regeringen |
|
instämmer i att den aktuella hänvisningen kan ge upphov till oklarheter. I |
|
motsvarande bestämmelse i mervärdesskattedirektivet (artikel 369z) finns |
|
dessutom ingen sådan koppling till den allmänna bestämmelsen om |
|
betalningsskyldighet vid import (artikel 201). Med hänsyn till det bör |
|
någon hänvisning till 16 kap. 16 § (19 § i regeringens förslag) inte tas in i |
|
bestämmelsen i 23 kap. 3 § första stycket NML. |
264
7.3 Tidpunkt för när vissa kontinuerliga leveranser av varor och tjänster sker
Regeringens förslag: Bestämmelser införs om när vissa kontinuerliga leveranser av varor till andra
Utredningens förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna har inga invändningar mot förslaget.
Skälen för regeringens förslag: I artikel 64.2 i mervärdesskatte- direktivet regleras när vissa leveranser och överföringar av varor till andra
att tidpunkten för när den beskattningsgrundande händelsen inträffar för dessa leveranser och tillhandahållanden skiljer sig från vanliga leveranser och tillhandahållanden. I direktivet kopplas sedan tidpunkten för när en faktura senast ska utfärdas för kontinuerliga
I ML finns det inte någon reglering av skattskyldighetens inträde för kontinuerliga
Genom att begreppet beskattningsgrundande händelse införs i NML kommer även från mervärdesskatt undantagna leveranser av varor och till- handahållanden av tjänster omfattas av huvudregeln för när den beskattningsgrundande händelsen inträffar. För att tidpunkten för när den beskattningsgrundande händelsen inträffar för kontinuerliga EU- leveranser och
Prop. 2022/23:46
265
Prop. 2022/23:46 tidpunkten för när skattskyldigheten inträffar för motsvarande förvärv av tjänster. Ovan nämnda tidpunkter för fakturering och redovisning kommer därmed att vara densamma som i ML, men vara kopplade till tidpunkten för den beskattningsgrundande händelsen för respektive transaktion. NML:s struktur kommer härigenom att närma sig direktivets struktur.
Bestämmelser avseende tidpunkten för när kontinuerliga
7.4Slopad särreglering om varor som sänds till köpare mot postförskott eller efterkrav
Regeringens förslag: Särregleringen om varor som sänds till en köpare mot postförskott eller efterkrav slopas.
Utredningens förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna har inga invändningar mot förslaget.
Skälen för regeringen förslag: Enligt 1 kap. 3 § första stycket ML in- träder skattskyldigheten när en vara har levererats. I tredje stycket i samma paragraf finns det en definition av vad som avses med leverans av vara. Enligt denna definition förstås med leverans av en vara att varan avlämnas eller att den sänds till en köpare mot postförskott eller efterkrav. Vid leve- ranser mot postförskott eller efterkrav inträder därmed skattskyldigheten enligt ML vid tidpunkten för avsändandet. I mervärdesskattedirektivet finns det inte någon motsvarande särreglering av leveranser mot post- förskott eller efterkrav, utan även för dessa leveranser inträffar den be- skattningsgrundande händelsen när leveransen sker. Med leverans av vara avses enligt direktivet överföring av rätten att såsom ägare förfoga över materiella tillgångar. Detta begrepp är ett unionsrättsligt begrepp som enligt
En leverans mot postförskott eller efterkrav innebär att den som sänder varan köper en tjänst från en postoperatör, speditör etc. som innebär att mottagaren ska betala innan paketet eller brevet lämnas ut. Outlösta post- förskott och efterkrav returneras till avsändaren på dennes bekostnad. Ut- redningen har granskat ett tjugotal avtal där företag erbjuder leveranser mot postförskott. Baserat på denna granskning verkar företagen i sina standardvillkor inte göra någon skillnad på leveranser mot postförskott och övriga leveranser när det gäller risken för varan och äganderätten för varan. Enligt avtalsvillkoren står säljaren (ofta tillsammans med trans- portören) för risken för varan till utlämningsstället och säljaren har ägande och återtaganderätt till samtliga produkter till dess att fullständig betalning har erlagts från kund. När det gäller leveranser mot postförskott så verkar säljarna ofta förbehålla sig rätten att debitera kunden för hanterings- och returkostnader för paket som inte hämtas ut.
266
Som nämnts i avsnitt 4.6.1 slopas ML:s definition av leverans av varor Prop. 2022/23:46 och begreppet skattskyldighetens inträde. I stället införs begreppet be- skattningsgrundande händelse, som enligt huvudregeln i 7 kap. 4 § NML
inträffar när leverans av en vara sker. I 5 kap. 3 § NML har mervärdes- skattedirektivets definition av leverans av vara införts, med vilket avses överföring av rätten att såsom ägare förfoga över materiella tillgångar. Som tidigare nämnts innefattar begreppet enligt praxis från
Med hänsyn till detta bedöms det inte finnas stöd i mervärdesskatte- direktivet för att ha en sådan särreglering för postförskott och efterkrav som finns i ML. Särregleringen bör därför slopas. Därmed kommer den beskattningsgrundande händelsen även för dessa leveranser att inträffa när leveransen sker, dvs. när en överföring av materiell egendom från en part till en annan, vilka ger mottagaren befogenhet att faktiskt förfoga över egendomen som om mottagaren var ägare till densamma, sker. Den be- skattningsgrundande händelsen för denna typ av leveranser bör därmed i normalfallet inträffa vid utlämnandet av varan i stället för, som i dag, vid avsändandet av varan.
8Beskattningsunderlag
8.1Gällande rätt
I mervärdesskattedirektivet finns bestämmelser avseende beskattnings- underlag i avdelning VII (artiklarna
Svensk rätt
I 7 kap.
267
Prop. 2022/23:46 I 1 kap. 9 § ML finns en definition av begreppet marknadsvärde som används i bestämmelserna om omvärdering av beskattningsunderlag i 7 kap. 3 a och 3 b §§ ML.
268
8.2Beskattningsunderlag vid överföring av varor till ett annat
Regeringens förslag: En ny bestämmelse om beskattningsunderlag vid överföring av varor till ett annat
Utredningens förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Kammarrätten i Göteborg och FAR tillstyrker
förslaget. Övriga remissinstanser har inga invändningar mot förslaget. Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet har synpunkter
på bestämmelsen som reglerar uppdelning av beskattningsunderlaget och anför att bestämmelsen saknar motsvarighet i mervärdesskattedirektivet. Skatteverket har synpunkter om att bestämmelsen om att beskatt- ningsunderlaget utgörs av ersättningen (8 kap. 2 §) inte är korrekt och att den bör ändras så att ”utgörs av” ändras till ”utifrån” eller ”med utgångs- punkt i”.
Skälen för regeringens förslag: I artikel 76 i mervärdesskattedirektivet finns en bestämmelse om att vid överföring av varor till annat
Den som gör överföringar av varor till annat
I syfte att anpassa den nya mervärdesskattelagen, förkortad NML, till direktivet föreslås att en bestämmelse som motsvarar artikel 76 införs i NML.
Bestämmelsen avseende beskattningsunderlag vid överföring av varor till annat
Beträffande synpunkten från Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet på 8 kap. 21 § (20 § i regeringens förslag), som reglerar upp- delning av beskattningsunderlaget, konstaterar regeringen att bestäm- melsen saknar direkt motsvarighet i mervärdesskattedirektivet, men har stöd i
uppdelning aktualiseras om flera varor och tjänster tillhandahålls Prop. 2022/23:46 tillsammans och det klarlagts att de ska bedömas som två eller flera olika
leveranser eller tillhandahållanden och inte alla ska beskattas eller ska beskattas med olika procentsatser. Frågan om en transaktion som består av flera delar (varor och tjänster) ska anses utgöra ett eller flera tillhandahållanden regleras inte i bestämmelsen, utan framgår av rättspraxis (se t.ex. HFD 2020 ref. 30 och däri hänvisade avgöranden).
Skatteverket har därutöver synpunkter om att bestämmelsen om att be- skattningsunderlaget utgörs av ersättningen (8 kap. 2 § NML) inte är kor- rekt. Enligt artikel 73 i mervärdesskattedirektivet ”skall beskattnings- underlaget omfatta allt som utgör den ersättning”. Bestämmelsen har så- ledes en lydelse som nära ansluter till motsvarande direktivbestämmelse. Vad Skatteverket framför föranleder därför inte någon ändring av den föreslagna bestämmelsen i 8 kap. 2 § NML.
8.3Omräkning av valuta
Regeringens förslag: Bestämmelserna om omräkning av valuta ska även omfatta leverans och överföring av varor till ett annat
Utredningens förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Kammarrätten i Göteborg och FAR tillstyrker
förslaget. Övriga remissinstanser har inga invändningar mot förslaget. Skälen för regeringens förslag: I artikel 91.2 i mervärdesskatte-
direktivet finns en bestämmelse om vilken omräkningskurs som ska an- vändas i det fall uppgifter till ledning för bestämning av beskattnings- underlag uttrycks i en annan valuta än valutan i den medlemsstat där be- stämningen sker. I bestämmelsen är valutaomräkningen kopplad till den tidpunkt då mervärdesskatten blir utkrävbar. I ML finns en motsvarande bestämmelse i 7 kap. 7 a § första stycket ML. I denna bestämmelse är dock valutaomräkningen kopplad till tidpunkten för skattskyldighetens inträde.
I 8 kap. 21 § NML införs en bestämmelse som motsvarar ML:s be- stämmelse. Som en konsekvens av den systematiska anpassningen till mervärdesskattedirektivet kopplas dock valutaomräkningen i NML till den tidpunkt då den beskattningsgrundande händelsen inträffar (vilket mot- svarar tidpunkten för skattskyldighetens inträde i ML). Eftersom den be- skattningsgrundande händelsen, till skillnad mot skattskyldighetens in- träde, inträffar även för från skatteplikt undantagna transaktioner, innebär denna anpassning att även undantagna transaktioner kommer att omfattas av bestämmelsen.
För undantagna leveranser av varor och tillhandahållanden av tjänster till andra
269
Prop. 2022/23:46 periodiska sammanställningen även används vid redovisningen i mervärdes- skattedeklarationen.
För tillhandahållanden av tjänster till andra
För leveranser av varor till andra
Bestämmelserna avseende omräkning av valuta finns i 8 kap. 21– 23 §§ NML.
9Generell skatteplikt och undantag från skatteplikt
9.1Bestämmelser om omsättningsland utformas som undantag från skatteplikt
9.1.1Gällande rätt
Mervärdesskattedirektivets bestämmelser om undantag från skatteplikt finns i artiklarna
I mervärdesskattedirektivet finns bestämmelser om undantag från skatteplikt för export i artiklarna 146 och 147 samt för vissa tillhandahåll- anden av förmedlingstjänster i artikel 153. Vidare finns i artiklarna 157 och 158 undantag från skatteplikt som medlemsstaterna får införa och som bland annat avser skattefria butiker. Mervärdesskattedirektivets reglering innebär att leverans av varor och tillhandahållanden av tjänster i dessa fall anses vara gjorda inom en medlemsstats territorium men undantas från skatteplikt.
I mervärdesskattedirektivet finns även undantag från skatteplikt i sam- band med internationella transporter i artikel 148. De undantagen avser fartyg och luftfartyg och behandlas i avsnitt 9.3.2.
Svensk rätt
I mervärdesskattelagen (1994:200), förkortad ML, finns bestämmelser om undantag från skatteplikt i 3 kap. Det finns också en bestämmelse om att
270
omsättning av varor och tjänster är skattepliktiga om inte annat anges Prop. 2022/23:46 (3 kap. 1 § ML). I ML finns dock bestämmelser om export och export-
liknande transaktioner i 5 kap. 3 a och 19 §§. Dessa bestämmelser mot- svarar, respektive baseras på, undantagen från skatteplikt i artiklarna 146, 147, 153 samt 157 och 158 i mervärdesskattedirektivet. Till skillnad från mervärdesskattedirektivet har bestämmelserna införts i ML som bestäm- melser om omsättningsland. I likhet med direktivet innebär det att mer- värdesskatt inte tas ut på dessa transaktioner, men till skillnad från di- rektivet är grunden för skattefriheten att transaktionerna anses omsatta utomlands.
I 5 kap. 3 a § första stycket
I ML finns ytterligare bestämmelser om omsättningsland som i mer- värdesskattedirektivet utgör undantag från skatteplikt. Det gäller be- stämmelser om luftfartyg i 5 kap. 3 a § första stycket 4 och 4 a och tredje stycket samt 19 § 1 ML. Bestämmelserna motsvarar delvis artikel 148 i direktivet. Dessa bestämmelser behandlas i avsnitt 9.3.2.
9.1.2Omsättningsland för export och exportliknande transaktioner utformas som undantag från skatteplikt
Regeringens förslag: Bestämmelserna om omsättningsland för export och exportliknande transaktioner utformas som undantag från skatte- plikt.
Utredningens förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Kammarrätten i Göteborg tillstyrker förslaget
liksom FAR och Näringslivets Skattedelegation (NSD), till vilka Almega,
Fastighetsägarna, Föreningen Svensk Sjöfart, Företagarna,
Lantbrukarnas Riksförbund (LRF), Näringslivets Regelnämnd, |
|
Passagerarrederiernas Förening, Svensk Försäkring, Svenskt Näringsliv |
|
och Transportföretagen ansluter sig. Övriga remissinstanser har inga in- |
|
vändningar mot förslaget. |
|
Skälen för regeringens förslag: I ML finns bestämmelser om export |
|
och exportliknande transaktioner som avviker från mervärdesskatte- |
|
direktivets struktur genom att direktivets undantag från skatteplikt i stället |
|
uppnås genom att transaktionerna anses omsatta utomlands. Strukturen i |
|
den nya mervärdesskattelagen, förkortad NML, bör i högre grad stå i |
|
överensstämmelse med mervärdesskattedirektivets struktur. För att uppnå |
|
den målsättningen föreslår regeringen att bestämmelserna för export och |
271 |
|
Prop. 2022/23:46 exportliknande transaktioner i NML på samma sätt som i mer- värdesskattedirektivet utformas som undantag från skatteplikt.
Regeringen bedömer att förslaget inte innebär någon ändring i materiellt hänseende. ML:s reglering leder till samma beskattningsresultat som direktivets men med en annorlunda lagteknisk lösning.
Bestämmelser om undantag från skatteplikt för export och exportliknande transaktioner finns i 10 kap.
9.2Unionsinterna leveranser av punktskattepliktiga varor
Regeringens förslag: Undantaget från skatteplikt för unionsinterna leveranser av punktskattepliktiga varor ska endast gälla om försänd- ningen eller transporten sker under ett uppskovsförfarande.
Utredningens förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Kammarrätten i Göteborg och FAR tillstyrker
förslaget. Övriga remissinstanser har inga invändningar mot förslaget. Skälen för regeringens förslag: Undantag från skatteplikt för unions-
interna leveranser av punktskattepliktiga varor finns i artikel 138.1 och 138.2 b i mervärdesskattedirektivet. Undantaget i artikel 138.2 b i direktivet avser leveranser av punktskattepliktiga varor till sådana beskatt- ningsbara personer, eller juridiska personer som inte är beskattningsbara personer, vars unionsinterna förvärv av andra varor än punktskattepliktiga varor inte är föremål för mervärdesskatt enligt artikel 3.1 i direktivet. De förvärvare som avses är i huvudsak sådana som saknar avdragsrätt för ingående skatt och vars förvärv understiger det tröskelvärde som fastställts i enlighet med artikel 3.2 i mervärdesskattedirektivet och som inte heller valt att beskattas för dessa förvärv enligt artikel 3.3.
Enligt artikel 138.2 b gäller som ytterligare villkor för att leveransen ska undantas från skatteplikt att försändningen eller transporten ska göras under ett uppskovsförfarande.
Undantag från skatteplikt för unionsinterna leveranser av punktskatte- pliktiga varor finns i 3 kap. 30 a § första stycket 2 ML och gäller leveranser till förvärvare som inte är privatpersoner. I jämförelse med artikel 138.2 b i mervärdesskattedirektivet finns inget krav på att transporten av varorna till det andra
I syfte att anpassa NML till mervärdesskattedirektivet föreslår rege- ringen att undantaget från skatteplikt villkoras av att försändningen eller transporten av de punktskattepliktiga varorna sker under ett uppskovsför- farande för punktskatter. I artikel 138.2 b hänvisas till det numera upp- hävda direktiv 92/12/EEG2. Det direktivet har ersatts av direktiv 2008/118/EG3. Det sistnämnda direktivet kommer också att upphävas och
|
2 |
Rådets direktiv 92/12/EEG av den 25 februari 1992 om allmänna regler för punktskatte- |
|
pliktiga varor och om innehav, flyttning och övervakning av sådana varor. |
|
272 |
3 |
Rådets direktiv 2008/118/EG av den 16 december 2008 om allmänna regler för punktskatt |
och om upphävande av direktiv 92/12/EEG. |
||
ersätts av rådets direktiv (EU) 2020/262. I stället för att hänvisa till något Prop. 2022/23:46 av de nu nämnda direktiven, anser regeringen att hänvisning bör göras till
motsvarande nationella bestämmelser. Syftet är att bestämmelsen däri- genom ska vara mer klargörande. I likhet med direktivets reglering, upp- ställs därför villkoret att varorna sänds under ett uppskovsförfarande för punktskattepliktiga varor som i svensk lagstiftning motsvaras av 1 kap.
20 § och 4 a kap.
4 kap.
Ett uppskovsförfarande innebär att varor kan förflyttas mellan medlems- staterna utan att detta medför några beskattningskonsekvenser. Beskattnings- konsekvenserna inträder först när varorna släpps för konsumtion, dvs. när de av någon anledning inte längre omfattas av systemet med skatteuppskov. Kopplingen mellan uppskovsförfarandet för punktskatter och den mer- värdesskattemässiga hanteringen av unionsinterna leveranser av punkt- skattepliktiga varor innebär att beskattning för både punktskatter och mer- värdesskatt ska äga rum i varornas destinationsland. Förslaget innebär en materiell ändring. Bestämmelsen om att transporten ska ske under ett upp- skovsförfarande finns i 10 kap. 44 § NML.
9.3Undantag för luftfartyg
9.3.1Gällande rätt
Iartikel 148
I artikel 148 a, c och d finns bestämmelser om undantag från skatteplikt för fartyg som går på öppna havet och fraktar passagerare mot betalning eller används för
Svensk rätt |
|
I 3 kap. 21 § ML finns bestämmelser om undantag från skatteplikt för |
|
luftfartyg. Undantagen avser i likhet med artikel 148 i mervärdesskatte- |
|
direktivet luftfartyg som ska användas av flygbolag som huvudsakligen |
|
bedriver internationell flygtrafik mot betalning. I 5 kap. 3 a § första stycket 4 |
|
och 4 a samt i tredje stycket ML finns bestämmelser om när leverans av |
273 |
|
Prop. 2022/23:46 varor till luftfartyg i utrikes trafik ska anses som en omsättning utomlands. Motsvarande för tjänster som avser luftfartyg i utrikes trafik finns i 5 kap. 19 § 1 ML.
|
9.3.2 |
Undantagen för luftfartyg anpassas till |
|
|
mervärdesskattedirektivet |
|
|
|
|
Regeringens förslag: Undantagen från skatteplikt för luftfartyg |
|
|
anpassas till mervärdesskattedirektivet. |
|
|
|
|
|
Utredningens förslag överensstämmer med regeringens. |
|
|
Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna har inga in- |
|
|
vändningar mot förslaget. Kammarrätten i Göteborg och FAR tillstyrker |
|
|
förslaget. Passagerarrederiernas Förening och Föreningen Svensk Sjöfart |
|
|
menar att det i lagförslaget finns skillnader mellan undantagen luftfart och |
|
|
sjöfart. De anser bl.a. mot bakgrund av det att det finns oklarheter vad |
|
|
gäller tillämpning av undantagen som avser leveranser till fartyg och före- |
|
|
slår att dessa ändras för att säkerställa att den svenska tillämpningen inte |
|
|
avviker från direktivet. Utöver det har Skatteverket synpunkter på undan- |
|
|
taget i 10 kap. 29 § första stycket 2 a (26 § första stycket 2 a i regeringens |
|
|
förslag) som avser framställning av periodiska publikationer och lämnar |
|
|
förslag om ändringar av undantaget. |
|
|
Skälen för regeringens förslag: Bestämmelserna i ML om undantag |
|
|
från skatteplikt för luftfartyg och om omsättningsland överensstämmer i |
|
|
huvudsak med motsvarande reglering i mervärdesskattedirektivet. Be- |
|
|
stämmelserna är dock delvis utformade på ett annat sätt genom att |
|
|
transaktioner som omfattas av undantag i direktivet i stället i viss utsträck- |
|
|
ning anses som en omsättning utomlands enligt 5 kap. ML. Vidare gäller |
|
|
bestämmelserna i 5 kap. ML ”luftfartyg i utrikes trafik” i stället för |
|
|
direktivets ”luftfartyg som används av flygbolag som huvudsakligen be- |
|
|
driver internationell flygtrafik mot betalning”. Avgörande för tillämp- |
|
|
ningen av bestämmelserna i 5 kap. ML är därför det enskilda luftfartygets |
|
|
användning medan det enligt direktivet är avgörande att luftfartyget an- |
|
|
vänds av ett flygbolag med viss huvudsaklig verksamhet. Nuvarande be- |
|
|
stämmelser i ML medför även viss dubbelreglering genom att samma |
|
|
transaktion kan vara såväl undantagen från skatteplikt enligt 3 kap. 21 § |
|
|
som omsatt utomlands enligt 5 kap. |
|
|
Under senare år har en successiv anpassning av bestämmelserna i ML |
|
|
till artikel 148 i mervärdesskattedirektivet genomförts. Undantagen från |
|
|
skatteplikt i 3 kap. 21 § ML anpassades från den 1 januari 2014 till mer- |
|
|
värdesskattedirektivets lydelse genom att ”luftfartyg för yrkesmässig person- |
|
|
eller godsbefordran” ersattes med ”luftfartyg som ska användas av |
|
|
flygbolag som huvudsakligen bedriver internationell flygtrafik mot betal- |
|
|
ning” (SFS 2013:1105, prop. 2013/14:27). Från den 1 januari 2018 |
|
|
ändrades bestämmelserna i ML om undantag från skatteplikt för fartyg. |
|
|
Ändringarna innebar att vissa bestämmelser i 5 kap. slopades och i stället |
|
|
utformades som undantag från skatteplikt samtidigt som en anpassning av |
|
|
undantagen i 3 kap. gjordes till mervärdesskattedirektivets lydelse. Be- |
|
|
stämmelserna om omsättning som avser fartyg, exempelvis leveranser av |
|
274 |
varor till |
fartyg, har nyligen anpassats till artikel 148 i mervärdes- |
|
|
|
skattedirektivet (SFS 2017:1196, prop. 2017/18:16). Några större för- ändringar av reglerna för fartyg föreslås därför inte nu. Vad Passagerarrederiernas Förening och Föreningen Svensk Sjöfart framfört medför inte någon annan bedömning.
När reglerna för fartyg ändrades den 1 januari 2018 gjordes dock inte någon motsvarande ändring och anpassning till direktivet av be- stämmelserna för luftfartyg. Med hänsyn till det föreslår regeringen att undantagen från skatteplikt för luftfartyg utformas för att närmare ansluta till artikel 148
En tillämpning av
Bestämmelserna om undantag för luftfartyg finns i 10 kap.
Skatteverket har framfört förslag rörande undantaget för framställning av periodiska publikationer. Skatteverket önskar kompletteringar avse- ende tryckning och menar att det inte är tillräckligt att ange i författnings- kommentaren att någon ändring i sak inte är avsedd. Skatteverket synes vara av uppfattningen att bestämmelsens innebörd ändras jämfört med i ML. Det ingick inte i utredningens uppdrag att se över undantagen som avser periodiska publikationer. Några förändringar av dessa har därför inte föreslagits. I den aktuella bestämmelsen har ”omsättning av tjänster” byts ut mot ”tillhandahållande av tjänster” som en följd av att begreppet ”omsättning” inte används i NML. Därutöver har endast en mindre språklig ändring gjorts. Enligt regeringens bedömning medför dessa ändringar ingen förändring av bestämmelsen innebörd.
Lagrådet har framfört synpunkter om undantaget för finansiella tjänster i 10 kap. 33 § NML. En anpassning som enligt Lagrådet bör övervägas är att ordet ”tillhandahållanden” i 10 kap. 33 § tredje stycket 1 byts ut mot direktivets ord ”transaktioner”. Den aktuella punkten har lydelsen ”tillhandahållanden och förmedling av aktier, andra andelar och fordringar, oavsett om de representeras av värdepapper eller inte”. Utformningen av tredje stycket 1 medför dock att det inte går att endast byta ut ”tillhandahållanden” mot ”transaktioner”. Vidare används ordet tillhandahållanden i paragrafens första stycke. Ytterligare ändringar skulle således behövas för att ordet ”transaktioner” ska kunna användas. Som framgår av avsnitt 4.1 har inga större anpassningar i övrigt av det aktuella
Prop. 2022/23:46
275
Prop. 2022/23:46 undantaget föreslagits, eftersom utredningen inte har lämnat förslag om sådana anpassningar. Mot bakgrund av det föreslår regeringen inte heller ändringar för att ordet ”transaktioner” ska kunna användas i 10 kap. 33 § tredje stycket 1.
9.4Undantag för krigsfartyg införs
Regeringens förslag: Undantag från skatteplikt införs för leverans av varor för förbrukning eller försäljning ombord på vissa krigsfartyg som lämnar svenskt territorium och är destinerade till hamnar eller ankar- platser utanför svenskt territorium.
Utredningens förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Kammarrätten i Göteborg och FAR tillstyrker för-
slaget. Övriga remissinstanser har inga invändningar mot förslaget. Skälen för regeringens förslag: Det undantag från skatteplikt för bunk-
ring, tankning och proviantering av krigsfartyg som följer av artikel 148 b i mervärdesskattedirektivet är obligatoriskt för medlemsstaterna att införa. Skatteverket har i ett ställningstagande bedömt att undantaget i artikel 148 b i direktivet har direkt effekt och kan tillämpas av företag trots att en motsvarande bestämmelse saknas i ML (Undantag från skatteplikt för krigsfartyg; mervärdesskatt, daterat
Undantaget för skatteplikt för bunkring, tankning och proviantering av fartyg och luftfartyg enligt artikel 148 a i mervärdesskattedirektivet är enligt
Bestämmelsen om undantag från skatteplikt avseende krigsfartyg finns i 10 kap. 73 § NML.
276
9.5 |
Undantaget för väpnade styrkor på Cypern |
Prop. 2022/23:46 |
9.5.1Gällande rätt
I artikel 151 i mervärdesskattedirektivet finns bestämmelser om undantag från skatteplikt för vissa med export likställda transaktioner. Hit hör undantag hänförliga till diplomatiska eller konsulära förbindelser eller till EU, vissa
Svensk rätt
Enligt 3 kap. 31 a § ML undantas från skatteplikt vissa omsättningar av varor och tjänster till Förenade kungariket Storbritannien och Nordirlands väpnade styrkor stationerade på Cypern. Undantaget motsvarar artikel
151.1första stycket e i mervärdesskattedirektivet. Däremot saknas i ML en motsvarighet till artikel 151.1 andra stycket i direktivet med innebörden att undantag från skatteplikt ska gälla inom de gränser som fastställs av värdmedlemsstaten, dvs. Cypern.
Undantaget |
i 3 kap. 31 a § infördes |
i ML med ikraftträdande den |
1 januari 2005 |
och med tillämpning på |
omsättningar som gjorts från |
1 maj 2004 eller senare. Motsvarigheten till artikel 151.1 första stycket e fanns då i artikel 14.1 g fjärde strecksatsen i sjätte direktivet (rådets sjätte direktiv 77/388/EEG av den 17 maj 1977 om harmonisering av medlems- staternas omsättningsskatter – Gemensamt system för mervärdesskatt: enhetlig beräkningsgrund). En motsvarighet till artikel 151.1 andra stycket och kravet på reciprocitet som en förutsättning för skattefrihet saknades dock i det numera upphävda sjätte direktivet. I förarbetena uttalades att ett sådant krav därför inte borde föreskrivas i 3 kap. 31 a § även om ett sådant krav kunde förväntas behöva införas i framtiden (prop. 2004/05:15 s. 47). I förarbetena konstaterades även att ett krav på reciprocitet samtidigt föreslogs för undantaget i 3 kap. 31 § ML för omsättning av varor och tjänster avsedd för väpnade styrkor tillhörande stat som är part i Nato. Det sistnämnda undantaget motsvarar artikel 151.1 första stycket d och andra stycket i mervärdesskattedirektivet.
9.5.2Undantaget ska gälla i den omfattning som skattefrihet medges i Cypern
Regeringens förslag: Undantaget från skatteplikt för leverans av varor
och tillhandahållande av tjänster till Förenade kungariket
277
Prop. 2022/23:46 Storbritannien och Nordirlands väpnade styrkor stationerade på Cypern ska endast medges i den omfattning som frihet från mervärdesskatt med- ges i Cypern för motsvarande leverans av varor eller tillhandahållande av tjänster.
Utredningens förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Kammarrätten i Göteborg och FAR tillstyrker för-
slaget. Övriga remissinstanser har inga invändningar mot förslaget. Skälen för regeringens förslag: Undantaget från skatteplikt i 3 kap.
31 a § ML för omsättningar avsedda för väpnade styrkor stationerade på Cypern saknar det krav på reciprocitet som följer av artikel 151.1 andra stycket i mervärdesskattedirektivet. Som ett led i anpassningen av NML till mervärdesskattedirektivet föreslår regeringen därför att undantaget utformas så att det endast gäller i den omfattning som frihet från mer- värdesskatt medges i Cypern för motsvarande leverans av varor eller tillhandahållande av tjänster. Bestämmelsen får därmed motsvarande tillämpningsområde som övriga undantag i NML som baseras på artikel 151.
Bestämmelsen om undantag från skatteplikt avseende väpnade styrkor stationerade på Cypern finns i 10 kap. 94 § NML.
|
9.6 |
Slopade regler om befrielse från skatt vid |
|
|
import |
|
|
|
|
Regeringens förslag: Den särskilda bestämmelsen om frihet från mer- |
|
|
värdesskatt vid import i vissa fall när varor levereras till fartyg och |
|
|
luftfartyg slopas. |
|
|
|
|
|
Utredningens förslag överensstämmer med regeringens. |
|
|
Remissinstanserna: Föreningen Svensk Sjöfart och Passagerar- |
|
|
rederiernas förening tillstyrker förslaget under förutsättningen att den |
|
|
faktiska tillämpningen blir densamma. Övriga remissinstanser har inga in- |
|
|
vändningar mot förslaget. |
|
|
Skälen för regeringens förslag: I 2 kap. 4 § 1 lagen (1994:1551) om |
|
|
frihet från skatt vid import, m.m., förkortad LFS, anges bl.a. att frihet från |
|
|
mervärdesskatt vid import ska medges för varor som levereras till luft- |
|
|
fartyg i utrikes trafik för sådana ändamål som medför att skatt inte ska tas |
|
|
ut enligt 5 kap. 3 a § första stycket 4, 4 a och 5 ML. I 5 kap. 3 a § första |
|
|
stycket 4 och 5 ML finns bestämmelser om att varor som levereras till |
|
|
luftfartyg i vissa fall ska anses vara omsatta utomlands. Bestämmelserna i |
|
|
5 kap. 3 a § ML innebär bl.a. att en omsättning av en vara som levereras |
|
|
till ett luftfartyg i utrikes trafik för bruk ombord anses som en omsättning |
|
|
utom landet. Någon mervärdesskatt ska således inte tas ut vid en sådan |
|
|
omsättning. Bestämmelsen om frihet från skatt vid import gör att det inte |
|
|
heller ska tas ut någon mervärdesskatt när en vara importeras för sådana |
|
|
ändamål. Reglerna medför att försäljningssituationen och import- |
|
|
situationen behandlas på liknande sätt i mervärdesskattehänseende. |
|
|
Mervärdesskattedirektivet innehåller inte någon särskild regel om |
|
|
undantag vid import för proviantering av luftfartyg. Det finns dock en |
|
278 |
regel om att slutlig import av en vara ska undantas om en beskattningsbar |
|
persons leverans inom landet skulle vara undantagen från |
skatteplikt |
Prop. 2022/23:46 |
(artikel 143.1 a). I avsnitt 9.3.2 föreslås att bestämmelserna i |
NML om |
|
skattefrihet vid leveranser till luftfartyg ska utformas som undantag från skatteplikt i stället för beskattningslandsregler. Även i övrigt föreslås anpassningar av bestämmelserna om leveranser till luftfartyg till mot- svarande bestämmelse i mervärdesskattedirektivet (artikel 148). I NML föreslås regler om undantag från skatteplikt vid leveranser av varor för förbrukning och försäljning ombord på luftfartyg i vissa fall (10 kap. 71 och 72 §§). I NML föreslås också en regel om att import av en vara ska undantas från skatteplikt om motsvarande leverans inom landet är undantagen från skatteplikt (10 kap. 53 § NML). När reglerna om skattefrihet vid leveranser till luftfartyg görs om till undantag från skatteplikt kommer en import av en vara för motsvarande ändamål att undantas enligt denna bestämmelse. Försäljningssituationen och importsituationen avseende varor för försäljning och förbrukning på luftfartyg kommer därmed behandlas lika med stöd av 10 kap. 53 § NML. Någon ytterligare bestämmelse om skattefrihet vid import behövs därför inte. Motsvarande bör också gälla i fråga om skattefrihet vid import av varor för leveranser till fartyg där bestämmelserna om leveranser inom landet redan tidigare har gjorts om till undantag från skatteplikt (3 kap. 21 a § ML). Regeringen föreslår därför att bestämmelsen i 2 kap. 4 § 1 LFS om skattefrihet vid import för varor som levereras till fartyg och luftfartyg slopas.
9.7 |
Leverans av konstverk i vissa fall |
|
|
|
|
Regeringens förslag: Bestämmelsen om beloppsgränsen för konst- |
|
|
närers skattskyldighet för omsättning av konstverk behålls men ut- |
|
|
formas som ett undantag från skatteplikt. |
|
|
|
|
|
Utredningens förslag överensstämmer inte med regeringens. Utred- |
|
|
ningen föreslår att bestämmelsen slopas. |
|
|
Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna har inga in- |
|
|
vändningar mot förslaget. Kammarrätten i Göteborg och Srf konsulterna |
|
|
tillstyrker utredningens förslag att slopa beloppsgränsen. |
|
|
Konstnärsnämnden delar utredningens bedömning att de negativa kon- |
|
|
sekvenserna för yrkesverksamma bildkonstnärer blir relativt begränsande |
|
|
om bestämmelsen tas bort. För flertalet konstnärer är förslaget enligt |
|
|
nämnden till största del en fördel. |
|
|
Konstnärernas Riksorganisation (KRO) och Konstnärliga och Litterära |
|
|
Yrkesutövares Samarbetsnämnd (KLYS) anser att bestämmelsen ska finnas |
|
|
kvar eftersom den har funnits under många år och många konstnärer har |
|
|
inrättat sina verksamheter efter den. De anser att ett slopande av be- |
|
|
stämmelsen inte bör behandlas enbart ur ett mervärdesskatteperspektiv, |
|
|
utan effekterna behöver analyseras i ett större perspektiv som tar hänsyn |
|
|
till alla parametrar som är specifika för branschen. Enligt KRO och KLYS |
|
|
är de ekonomiska effekterna för gruppen som omfattas av den slopade be- |
|
|
stämmelsen rejält underskattade. |
|
|
Småföretagarnas Riksförbund anser att förslaget om slopade special- |
|
|
bestämmelser för vissa konstnärer ter sig lite taget ur luften. Förbundet |
279 |
|
Prop. 2022/23:46 påtalar att i konsekvensanalysen görs bedömningen att höjd mervärdes- skatt inte påverkar pris eller försäljning för konstnärer, men att det inte förklaras varför.
Statens kulturråd anser att förslaget innebär att konstnärerna inom
Tillväxtverket framför att regelförändringar typiskt sett är mer kännbara för små företag och att regelverkets påverkan på dessa företags möjligheter att bibehålla intäkter och verksamheter bör följas upp.
Skälen för regeringens förslag: Bestämmelsen i 1 kap. 2 a § ML inne- bär att skattskyldighet för en konstnär eller dennes dödsbos omsättning av konstverk föreligger enbart om beskattningsunderlaget för beskattnings- året uppgår till minst 300 000 kronor. Bestämmelsen är frivillig i det avse- endet att en konstnär eller dennes dödsbo som har en lägre omsättning kan välja att inträda i mervärdesskattesystemet (1 kap. 2 b § ML). Belopps- gränsen gäller inte för import. Om beloppsgränsen överskrids, medför det att all omsättning ska beskattas (prop. 1994/95:202 s. 74). Skatt tas ut med 12 procent av beskattningsunderlaget för konstverk som omfattas (7 kap. 1 § andra stycket 2 ML).
Remissinstanserna ger en splittrad bild av konsekvenserna om bestäm- melsen om beloppsgränsen för konstnärers skattskyldighet för omsättning av konstverk slopas. Konstnärsnämnden bedömer att de negativa konse- kvenserna blir relativt begränsande om bestämmelsen tas bort och att för- slaget för flertalet konstnärer till största del är positivt. KRO och KLYS menar tvärtom att utredningen rejält underskattat de ekonomiska effek- terna och den administrativa bördan av den slopade specialregeln för just den grupp som omfattas av undantaget. Även Statens kulturråd påtalar att konstnärerna inom
Regeringen bedömer mot denna bakgrund att det behövs ytterligare överväganden av effekterna innan en ändring av bestämmelsen kan ske. Bestämmelsen bör därför inte slopas i nuläget. Regeringen föreslår dock, som en konsekvens av att begreppet ”skattskyldighet” slopas, att be- stämmelsen utformas som ett undantag från skatteplikt.
Bestämmelsen om undantag från skatteplikt vid leverans av konstverk i vissa fall finns i 10 kap. 31 § NML.
280
9.8 |
Undantaget för tjänster inom fristående grupper Prop. 2022/23:46 |
9.8.1Gällande rätt
I artikel 132.1 f i mervärdesskattedirektivet finns bestämmelser om undantag från skatteplikt för tjänster av fristående grupper. Enligt artikeln ska medlemsstaterna undanta tillhandahållande av tjänster av fristående grupper av personer vilka bedriver en verksamhet som är undantagen från mervärdesskatt eller för vilken de inte är en beskattningsbar person, i syfte att tillhandahålla medlemmarna av dessa grupper tjänster som är direkt nödvändiga för att bedriva denna verksamhet, om grupperna endast begär ersättning av sina medlemmar för deras andel av gemensamma utgifter, förutsatt att undantaget inte kan befaras vålla snedvridning av konkurrensen.
Undantaget från skatteplikt i artikel 132.1 f syftar till att undvika att en person som erbjuder vissa tjänster ska vara tvungen att betala mervärdes- skatt även om personen funnit det nödvändigt att samarbeta med andra verksamhetsutövare genom en gemensam organisation som tar på sig vissa uppgifter som är nödvändiga för att tillhandahålla tjänsterna
I fråga om konkurrensrekvisitet i artikel 132.1 f (artikel 13 A.1 f i rådets sjätte direktiv 77/388/EEG) har
Svensk rätt
Omsättning av tjänster som tillhandahålls inom fristående grupper av fysiska eller juridiska personer undantas från skatteplikt enligt 3 kap.
23 a § ML under förutsättning att verksamheten i övrigt inte medför skattskyldighet hos gruppen eller hos de fysiska eller juridiska personerna, tjänsterna är direkt nödvändiga för utövandet av verksamheten och ersättningen för tjänsterna exakt motsvarar den fysiska eller juridiska personens andel av de gemensamma kostnaderna för tjänsternas tillhandahållande. Undantaget avser endast sådana tjänster som normalt inte tillhandahålls av någon annan utanför gruppen (det s.k. konkurrens- rekvisitet).
281
Prop. 2022/23:46 Högsta förvaltningsdomstolen har i avgörandet HFD 2014 ref. 20 redogjort för
|
9.8.2 |
Konkurrensrekvisitet anpassas till |
|
|
mervärdesskattedirektivet |
|
|
|
|
Regeringens förslag: Konkurrensrekvisitet i undantaget för tjänster |
|
|
inom fristående grupper anpassas till mervärdesskattedirektivet. |
|
|
|
|
|
Utredningens förslag överensstämmer med regeringens. |
|
|
Remissinstanserna: FAR anser att undantaget för interna tjänster bör |
|
|
ses över. Fastighetsägarna anser att regelns tillämpningsområde bör |
|
|
utformas så att det överensstämmer bättre med direktivet och |
|
|
på området. Riksidrottsförbundet och Näringslivets Skattedelegation |
|
|
(NSD), till vilka Almega, Föreningen Svensk Sjöfart, Företagarna, LRF, |
|
|
Näringslivets Regelnämnd, Passagerarrederiernas Förening, Svensk |
|
|
Försäkring, Svenskt Näringsliv och Transportföretagen ansluter sig, anser |
|
|
sammanfattningsvis att förändringarna i undantaget är positiva, men att de |
|
|
inte åstadkommer de förbättringar som de önskar. Skatteverket föreslår att |
|
|
det i bestämmelsen anges att undantaget endast gäller verksamheter av |
|
|
allmänt intresse och lämnar ett förslag med sådan lydelse. |
|
|
Skälen för regeringens förslag: Konkurrensrekvisitet i ML är utformat |
|
|
som en schablonregel och har en annorlunda utformning (”avser endast |
|
|
sådana tjänster som normalt inte tillhandahålls av någon annan utanför |
|
|
gruppen”) än motsvarande bestämmelse i mervärdesskattedirektivet |
|
|
(”förutsatt att undantaget inte kan befaras vålla snedvridning av |
|
|
konkurrensen”). Utredningen föreslår att konkurrensrekvisitet ska |
|
|
anpassas till mervärdesskattedirektivet genom att det ges samma lydelse |
|
282 |
som i direktivets bestämmelse. |
|
|
|
|
Enligt direktivet får undantaget inte befaras vålla snedvridning av konkurrensen. Bestämmelsen i ML fick sin nuvarande utformning när undantaget infördes 1998 (SFS 1998:346, prop. 1997/98:148). Sedan dess har det kommit ett antal avgöranden från
Det saknas vägledande avgöranden från Högsta förvaltningsdomstolen om vad detta kan innebära avseende tjänster som allmännyttiga ideella föreningar i samma organisationsstruktur tillhandahåller. Skatterätts- nämnden har i ett ej överklagat beslut den 10 april 2015 i ärende dnr 22- 14/I ansett att tjänster avseende funktioner benämnda Kvalitet och Affärsutveckling/Fastighet som var specifika för den aktuella vård- och omsorgsverksamheten omfattades av undantaget från skatteplikt i 3 kap. 23 a § ML. I förhandsbeskedet ansågs dock tjänster inom funktionerna Ledning, Strategiskt inköp, Ekonomi och IT inte omfattas av undantaget. Allmänna redovisnings- och lönetjänster har i ett fall ansetts skattepliktiga (Kammarrätten i Stockholms dom den 25 oktober 2022 i mål nr
Den nu aktuella bestämmelsen bör ges en annan utformning än i ML så att det inte kan uppkomma situationer där den blir mer begränsad och därmed ger ett annat resultat än motsvarande bestämmelse i mervärdesskattedirektivet. Regeringen har förståelse för att det finns många fördelar för föreningar och andra organisationer inom civilsamhället att samordna vissa delar av organisationernas arbete. Genom att lagtexten anpassas till direktivet undviks att de svenska reglerna
Prop. 2022/23:46
283
Prop. 2022/23:46 tillämpas snävare än direktivets regler. För grupper av föreningar och andra aktörer som bedriver verksamhet av allmänt intresse kommer bestämmelsen därigenom inte att kunna bli mer begränsad än vad som krävs enligt
284
Utredningen lämnade, utöver språkliga ändringar, endast förslag om att anpassa konkurrensrekvisitet i bestämmelsen. Det saknas därför underlag för att i detta lagstiftningsärende göra ytterligare anpassningar av bestämmelsen till direktivet, som några remissinstanser efterfrågar. Remissinstanserna har inte lämnat några konkreta förslag på ändringar och det har inte framkommit att det finns behov av anpassningar utöver det som här föreslås. Vidare bedöms det inte nödvändigt att som Fastighetsägarna och Skatteverket föreslår att i bestämmelsen ange att undantaget endast gäller verksamheter av allmänt intresse. Att så är fallet följer av rättspraxis (se HFD 2019 not. 40).
Bestämmelsen om undantag för tjänster inom fristående grupper finns i 10 kap. 19 § NML.
Tillkännagivandet Mervärdesskatt på interna tjänster och skrivelser
Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen skyndsamt ska utreda hur frågan om intern mervärdesskatt mellan föreningar i samma organisation kan lösas utan att orsaka snedvridning av konkurrensen i strid med
Av betänkandet framgår att det i flera fall bedömts att internt köpta tjänster hade kunnat köpas på marknaden (s. 24). För flera stora organisationer blir därför tillhandahållanden av dessa tjänster i form av stöd till medlemsorganisationerna mervärdesskattepliktiga, trots att syftet är att stödja föreningarna med specifika system, utvecklade för den egna verksamheten. Exempelvis idrottsföreningar, studieförbund och Svenska kyrkan har påtalat detta som ett problem.
Regeringen konstaterar att mervärdesskattedirektivet sätter ramen för utformningen av de svenska mervärdesskattereglerna och styr vilka tjänster som ska vara skattepliktiga eller skattefria. En lösning av frågan med intern mervärdesskatt måste således vara förenlig med direktivet, något som också framgår av tillkännagivandet.
Regeringen föreslår nu att lydelsen av konkurrensrekvisitet i 10 kap. 19 § NML anpassas så att den blir samma som i direktivet. Den konkreta innebörden i det enskilda fallet av den ändrade lydelsen av konkurrensrekvisitet i NML får avgöras i rättstillämpningen. Den ändrade utformningen kan, i vissa fall, medföra en annan bedömning än nuvarande utformning av rekvisitet i ML (se Högsta förvaltningsdomstolens uttalande i HFD 2014 ref. 20 om att det inte kan uteslutas att utformningen av bestämmelsen i ML skulle kunna visa sig alltför långtgående jämfört med direktivets lydelse). Utformningen av konkurrensrekvisitet i NML följer tillkännagivandets krav på att en lösning av frågan inte ska orsaka snedvridning av konkurrensen i strid med
Riksidrottsförbundet, Studieförbunden och Svenska kyrkan begär i en skrivelse (Fi2019/01900) att mervärdesskatten avskaffas på interna transaktioner inom ideella föreningar, trossamfund och stiftelser som bedriver allmännyttig verksamhet.
Svenskt Näringsliv, till vilken flera organisationer, bl.a. Bil Sweden, Livsmedelsföretagen och Motorbranschens Arbetsgivareförbund ansluter sig, föreslår i en skrivelse (Fi2019/04031) att mervärdesskattemässig kostnadsdelning görs möjlig genom en ändrad utformning av 3 kap. 23 a § ML. Enligt en till skrivelsen bifogad skrift från Grant Thornton, daterad den 28 november 2019, är konkurrensrekvisitet det största hindret för en mer ändamålsenlig tillämpning av undantaget i Sverige. Enligt skriften medför den snäva konkurrensregeln i ML att den svenska tillämpningen av undantaget är mer begränsad än motsvarande undantag i Danmark. I skriften föreslås en lydelse av konkurrensrekvisitet (”En förutsättning är att undantaget inte kan befaras vålla snedvridning av konkurrensen”) som är inspirerad av den danska mervärdesskattelagstiftningen.
Regeringen föreslår nu att konkurrensrekvisitet i undantags- bestämmelsen i NML får samma lydelse (”gäller under förutsättning att undantaget inte kan befaras vålla snedvridning av konkurrensen”) som i mervärdesskattedirektivet (”förutsatt att undantaget inte kan befaras vålla snedvridning av konkurrensen”). Därigenom anpassas rekvisitet till direktivet så långt som är möjligt. Denna lydelse motsvarar både förslaget i Grant Thorntons skrift och lydelsen i danska mervärdesskattelagen ”Det er en forudsætning (…) at afgiftsfritagelsen ikke vil kunne fremkalde konkurrencefordrejning”.
Prop. 2022/23:46
285
Prop. 2022/23:46 |
10 |
Frivillig beskattning för |
|
fastighetsupplåtelser
10.1Gällande rätt
10.1.1
I avdelning IX i mervärdesskattedirektivet finns bestämmelser om undan- tag från skatteplikt. Enligt artikel 135.1 l ska medlemsstaterna undanta ut- arrendering och uthyrning av fast egendom från skatteplikt. I artikel 135.2 anges ett antal transaktioner som inte ska omfattas av undantaget i 135.1 l. I artikel 137.1 d finns det också en möjlighet för medlemsstaterna att medge beskattningsbara personer rätt till valfrihet för beskattning av ut- arrendering och uthyrning av fast egendom.
10.1.2Svensk rätt
I 3 kap. i mervärdesskattelagen (1994:200), förkortad ML, finns bl.a. be- stämmelser om undantag från mervärdesskatt. I 3 kap. 2 § ML anges att från skatteplikt undantas bl.a. överlåtelser och upplåtelser av arrenden, hyresrätter, bostadsrätter, tomträtter, servitutsrätter och andra rättigheter till fastigheter.
I 3 kap. 3 § ML regleras vad undantaget i 2 § inte omfattar. I bestäm- melsens första stycke anges ett antal upplåtelser och omsättningar som inte omfattas av undantaget i 2 § och därmed utgör skattepliktiga omsättningar (t.ex. rumsuthyrning i hotellrörelse, upplåtelse av lokaler och platser för parkering och upplåtelse till mobiloperatör av plats för utrustning på en mast eller liknande konstruktion).
Av 3 kap. 3 § andra stycket ML framgår att undantaget i 2 § inte heller gäller när en fastighetsägare, ett konkursbo eller en mervärdesskattegrupp för stadigvarande användning i en verksamhet som medför skattskyldighet eller medför rätt till återbetalning enligt vissa bestämmelser helt eller del- vis hyr ut en fastighet. Detta gäller dock inte uthyrning av stadigvarande bostad. Vidare finns särskilda bestämmelser avseende uthyrning till staten, en kommun, ett kommunalförbund eller ett samordningsförbund. Andra stycket gäller också uthyrning i andra och tredje hand samt vid bostads- rättshavares upplåtelse av nyttjanderätt till fastighet som innehas med bostadsrätt och vid vissa fall när fastighet uppförs eller genomgår omfatt- ande till- eller ombyggnad (3 kap. 3 § tredje stycket ML). De uthyrningar och upplåtelser som enligt 3 kap. 3 § andra och tredje stycket ML inte om- fattas av undantaget i 3 kap. 2 § ML, utgör därmed också skattepliktiga tillhandahållanden. Till skillnad från de skattepliktiga tillhandahållandena i 3 kap. 3 § första stycket ML så krävs för att skattskyldighet ska upp- komma dock att förutsättningarna för frivillig skattskyldighet i 9 kap. ML är uppfyllda.
I 9 kap. ML regleras vem som kan bli frivilligt skattskyldig för tillhanda- hållandena som anges i 3 kap. 3 § andra och tredje styckena ML och under vilka förutsättningar frivillig skattskyldighet kan upp komma (1 och 2 §§).
286
10.2Frivillig skattskyldighet ersätts med frivillig beskattning
Regeringens förslag: Begreppet frivillig skattskyldighet ersätts med begreppet frivillig beskattning i den nya mervärdesskattelagen.
Utredningens förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna har inga in-
vändningar mot förslaget. Kammarrätten i Göteborg tillstyrker att ”fri- villig beskattning” ersätter uttrycket ”frivillig skattskyldighet” med avse- ende på fastighet i 12 kap. nya mervärdesskattelagen, förkortad NML. FAR har inga synpunkter på förslaget givet de förutsättningar som givits utredningen.
Skälen för regeringens förslag: Artikel 137 i mervärdesskattedirek- tivet ger medlemsstaterna möjlighet att medge beskattningsbara personer rätt till valfrihet för beskattning av utarrendering och uthyrning av fast egendom. Denna möjlighet har införts i ML genom bestämmelserna i 9 kap. ML som reglerar möjligheten till frivillig skattskyldighet för vissa fastighetsupplåtelser. Att någon är frivilligt skattskyldig för en fastighets- upplåtelse innebär att denne är skyldig att betala skatt enligt 1 kap. 1 § första stycket 1 ML för denna fastighetsupplåtelse (9 kap. 1 och 2 §§ ML). I 1 kap. 1 § första stycket 1 ML anges att mervärdesskatt ska betalas till staten enligt denna lag vid sådan omsättning inom landet av varor eller tjänster som är skattepliktig och görs av en beskattningsbar person i denna egenskap, i den utsträckning den beskattningsbara personen inte är befriad från skatt på omsättningen.
I syfte att anpassa NML till mervärdesskattedirektivet föreslås i avsnitt
4.6.1att begreppet ”skattskyldighet” slopas. Detta innebär att även be- greppet ”frivillig skattskyldighet” inte längre kan användas och behöver ersättas. Frågan är vilket begrepp som ska användas i stället.
I betänkandet ”Mervärdesskatt i ett
Utredningen har också ansett att begreppet frivillig beskattning är ett lämpligt alternativ för NML. Genom en användning av ordet ”frivillig” skulle det, på samma sätt som i dag, redan genom begreppet bli tydligt för användaren att i kapitlet regleras en valmöjlighet. Vidare skulle använd- ningen av ordet ”beskattning” leda till att NML:s begrepp närmare följer mervärdesskattedirektivets terminologi, eftersom det i artikel 137 talas om möjlighet till beskattning av utarrendering och uthyrning av fast egendom. Användningen av begreppet frivillig beskattning i 12 kap. NML leder också till enhetlighet mellan detta kapitel och 21 kap. NML om särskild
Prop. 2022/23:46
287
Prop. 2022/23:46 ordning för investeringsguld, där det på motsvarande sätt föreslås att be- greppet frivillig beskattning ska användas.
Mot denna bakgrund föreslår regeringen att begreppet frivillig skatt- skyldighet ersätts med begreppet frivillig beskattning i 12 kap. NML.
10.3Upplåtelser som kan omfattas av frivillig beskattning är som utgångspunkt undantagna från skatteplikt
Regeringens förslag: Fastighetsuthyrningar och bostadsrättsupplåt- elser som kan omfattas av frivillig beskattning ska vara undantagna från skatteplikt i de fall de inte omfattas av frivillig beskattning.
Utredningens förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna har inga in-
vändningar mot förslaget. Kammarrätten i Göteborg tillstyrker förslaget. FAR har inga synpunkter på förslaget givet de förutsättningar som givits utredningen.
Skälen för regeringens förslag: I mervärdesskattedirektivet är fastig- hetsuthyrning reglerat på så sätt att utarrendering och uthyrning av fast egendom ska vara undantagen från skatteplikt enligt artikel 135.1 l, men medlemsstaterna har enligt artikel 137 möjlighet att medge beskattnings- bara personer rätt till valfrihet för beskattning av utarrendering och uthyr- ning av fast egendom.
I ML finns bestämmelser om frivillig skattskyldighet för vissa fastig- hetsupplåtelser i 9 kap. Denna skattskyldighet infördes 1979 i den dåvar- ande mervärdesskattelagen (1968:430) genom prop. 1978/79:141 om redovisning av mervärdesskatt, m.m. Genom propositionen infördes en bestämmelse enligt vilken Länsstyrelsen, efter ansökan av fastighetsägare, kunde besluta att denne tills vidare skulle vara skattskyldig för uthyrning av byggnad och upplåtelse av bostadsrätt. Vidare infördes en bestämmelse som angav att när Länsstyrelsen beslutat om skattskyldighet för uthyrning eller upplåtelse, var tjänsten skattepliktig. Dessa tjänster blev därmed skattepliktiga när frivillig skattskyldighet medgivits och var inte skatte- pliktiga i övriga fall. Bestämmelserna ändrades något genom åren, men den grundläggande strukturen avseende skattepliktiga och icke- skattepliktiga fastighetsupplåtelser var kvar oförändrad.
När den nuvarande mervärdesskattelagen infördes 1994 (prop. 1993/94:99) ändrades dock denna struktur. I 3 kap. 3 § andra stycket ML regleras att den generella skatteplikten gäller för sådana fastighets- upplåtelser som anges där. Detta ansågs i sak överensstämma med be- stämmelserna i den gamla mervärdesskattelagen (prop. 1993/94:99 s. 150). I förarbetena angavs vidare att det förhållandet att skatteplikten enligt förslaget gällde alla upplåtelser som 3 kap. 3 § andra stycket ML omfattade och således inte bara de upplåtelser som föranleder skatt- skyldighet, påverkade inte beskattningens räckvidd jämfört med den gamla mervärdesskattelagen eftersom räckvidden begränsas genom en inskränkning i 9 kap. 1 § ML av skattskyldigheten.
288
Enligt strukturen i ML är de fastighetsupplåtelser som kan omfattas av Prop. 2022/23:46 frivillig skattskyldighet därmed alltid skattepliktiga, men mervärdesskatt
ska bara betalas i de fall en upplåtelse omfattas av frivillig skattskyldighet. En fördel med ML:s struktur är att de fastighetsupplåtelser som kan omfattas av frivillig skattskyldighet alltid är skattepliktiga, dvs. deras status ändras inte oavsett om frivillig skattskyldighet aktualiseras eller inte. En nackdel med denna struktur är dock att det kan uppfattas som ologiskt att kalla ett tillhandahållande skattepliktigt trots att någon mer- värdesskatt inte ska betalas. Det kan också uppfattas som ologiskt att det finns två typer av fastighetsupplåtelser som mervärdesskatt inte ska betalas för, de som är undantagna från skatteplikt och de som är skattepliktiga och som skulle kunna omfattas av frivillig skattskyldighet men som inte gör
det.
För att NML ska ha en tydlig struktur som också överensstämmer med mervärdesskattedirektivets struktur, föreslås att fastighetsuthyrningar och bostadsrättsupplåtelser som kan omfattas av frivillig beskattning ska vara undantagna från mervärdesskatt i de fall de inte omfattas av frivillig be- skattning. Undantaget för fastighetsuthyrningar och bostadsrättsupp- låtelser finns i 10 kap. 35 § NML och bestämmelserna om vilka fastig- hetsuthyrningar och bostadsrättsupplåtelser som kan omfattas av frivillig beskattning finns i 12 kap. NML.
11Avdrag för och återbetalning av ingående skatt
11.1Uppdelning mellan avdragsrätt och återbetalningsrätt
11.1.1Gällande rätt – avdragsrätt eller återbetalning
Bestämmelser om avdrag och återbetalning av mervärdesskatt finns i av- delning X, artiklarna
Direktivets bestämmelser om återbetalning av betald mervärdesskatt för beskattningsbara personer som inte är etablerade i den medlemsstat där de köper varor eller tjänster eller importerar varor som belastas med mer- värdesskatt (artiklarna 170 och 171) kompletteras av genomföranderegler för återbetalningen i rådets trettonde direktiv 86/560/EEG av den 17 nov- ember 1986 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om omsättningsskatter – Regler om återbetalning av mervärdesskatt till skatt- skyldiga personer som inte är etablerade i gemenskapens territorium (trettonde direktivet), såvitt gäller beskattningsbara personer etablerade utanför EU och i rådets direktiv 2008/9/EG av den 12 februari 2008 om fastställande av närmare regler för återbetalning enligt direktiv 2006/112/EG av mervärdesskatt till beskattningsbara personer som inte är etablerade i den återbetalande medlemsstaten men i en annan medlemsstat
289
Prop. 2022/23:46
Svensk rätt
I 8 kap. mervärdesskattelagen (1994:200), förkortad ML, behandlas centrala frågor om vad som utgör ingående skatt, avdragsrättens omfattning, begränsningar i avdragsrätten, uppdelning av den ingående skatten vid inköp i s.k. blandad verksamhet och om hur rätten till avdrag ska styrkas. Avdragsrätten enligt ML tolkas i svensk rättspraxis konformt med mervärdesskattedirektivet, så långt detta är möjligt. Högsta förvalt- ningsdomstolen har uttalat att det ytterst är direktivet som avgör om rätt till avdrag för ingående skatt föreligger (RÅ 1999 not. 282).
Avdragsreglerna i 8 kap. ML kompletteras av reglerna i 10 kap. ML om rätt till återbetalning av ingående skatt. Regler om förfarandet för åter- betalning finns i 19 kap. ML.
11.1.2Uppdelning mellan avdragsrätt och återbetalningsrätt utifrån etablering
Regeringens förslag: Uppdelningen mellan avdragsrätt och återbetal- ningsrätt ska som utgångspunkt göras utifrån var den beskattningsbara personen är etablerad.
Utredningens förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna, däribland
Näringslivets Skattedelegation (NSD) och Kammarrätten i Göteborg är positiva till eller har inga invändningar mot förslaget. Fastighetsägarna välkomnar anpassningen av ML till direktivets systematik och terminologi avseende begreppen avdragsrätt och återbetalningsrätt, men har syn- punkter på vissa bestämmelser. Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet är positivt till att strukturen och terminologin i större ut- sträckning än tidigare överensstämmer med mervärdesskattedirektivet i fråga om bl.a. avdragsrätten för ingående mervärdesskatt.
Skälen för regeringens förslag: ML är i systematiskt hänseende upp- byggd på begreppet skattskyldighet. Rätten till avdrag för ingående skatt är enligt huvudregeln knuten till ”den som bedriver en verksamhet som medför skattskyldighet” (8 kap. 3 § ML). Med skattskyldighet förstås i ML enbart skyldigheten att betala skatt till staten (prop. 1993/94:99 s. 105). Verksamheter som inte medför skattskyldighet kan alltså per de- finition inte ge upphov till avdragsrätt. ML:s uttryck ”verksamhet som medför skattskyldighet” saknar motsvarighet i mervärdesskattedirektivet. I de fall skattskyldighet inte föreligger, finns materiella bestämmelser om rätt till återbetalning av ingående skatt i 10 kap. ML. Förfarandet vid återbetalning regleras i 19 kap. ML. Uppdelningen mellan avdragsrätt och rätt till återbetalning bygger alltså i dag på begreppet skattskyldig.
I syfte att anpassa bestämmelserna om mervärdesskatt till mervärdes- skattedirektivet föreslås i avsnitt 4.6.1 att begreppet skattskyldig ska slopas. Därmed försvinner även termen ”verksamhet som medför skatt-
skyldighet.” Redan av den anledningen väcks frågan vad uppdelningen
290
mellan avdragsrätt och återbetalning ska bygga på i fortsättningen. Frågan bör även övervägas i syfte att anpassa bestämmelserna om avdragsrätt och återbetalning till direktivet.
I mervärdesskattedirektivet görs ingen uppdelning mellan avdragsrätt kopplad till skattskyldighet (i betydelsen skyldighet att betala skatt till staten) och återbetalningsrätt (i betydelsen att mervärdesskatt inte tas ut på den utgående transaktionen men ändå ger rätt att få tillbaka betald ingående skatt). Där bedöms dessa situationer utifrån de allmänna reglerna om avdragsrätt. Rätten till avdrag och återbetalning är i direktivet kopplad till egenskapen beskattningsbar person och dennes ekonomiska verk- samhet.
Direktivets uppdelning mellan avdrags- och återbetalningsrätt avgörs i första hand av var någonstans den beskattningsbara personen har etablerat sin ekonomiska verksamhet. Direktivets bestämmelser om återbetalning av betald mervärdesskatt till beskattningsbara personer som inte är etablerade i det
I ML finns också särskilda återbetalningsregler för beskattningsbara personer som är etablerade i andra
Dessa systematiska skillnader medför att begreppen avdrag och åter- betalning används med delvis annan innebörd i ML än i mervärdesskatte- direktivet. Det som regleras som återbetalning i ML kan t.ex. anses som avdrag enligt direktivet. Kopplingen i ML till verksamhet som medför skattskyldighet innebär att avdragsrätten inte omfattar omsättningar inom landet där förvärvaren, i stället för säljaren, är skattskyldig och ska betala in skatten på omsättningen till staten. Nystartade företag som ännu inte har omsatt varor och tjänster omfattas inte heller av avdragsrätten i ML. För dessa situationer finns i stället bestämmelser om återbetalning av ingående skatt (10 kap. 9 och 11 e §§ ML).
Även i följande fall medför ML:s koppling till skattskyldighet rätt till återbetalning av ingående skatt medan mervärdesskattedirektivet, för samma transaktioner, medför rätt till avdrag:
–viss omsättning som är undantagen från skatteplikt men som trots allt ger rätt att återfå betald mervärdesskatt (10 kap. 11 § ML),
–omsättning genom export (10 kap. 12 § ML),
–en tillfällig omsättning av ett nytt transportmedel till annat
(10 kap. 11 a § ML), och
–viss omsättning av investeringsguld som är undantagen från skatteplikt
(10 kap. 11 c och d §§ ML).
Mot bakgrund av detta föreslås att uppdelningen i NML mellan avdrag och återbetalning ska ta sin utgångspunkt i en beskattningsbar persons an- knytning till Sverige – eller snarare avsaknad av anknytning. Det innebär att NML:s regler om återbetalning anpassas till de båda återbetalnings- direktiven. Återbetalningsrätten för beskattningsbara personer grundas
Prop. 2022/23:46
291
Prop. 2022/23:46 nämligen enligt både trettonde direktivet och
292
I avsnitt 4.6.2 föreslås, i syfte att anpassa NML till mervärdesskatte- direktivet, att begreppet ”utländsk beskattningsbar person” inte ska an- vändas i lagen. Förslaget innebär att även bestämmelserna om återbetal- ning i NML anpassas till de båda återbetalningsdirektiven.
Bestämmelserna om vem som kan ansöka om återbetalning finns i 14 kap.
11.2Avdragsrätt och begreppet ingående skatt
11.2.1Gällande rätt – avdragsrätt
Med beskattningsbar person avses den som, oavsett på vilken plats, självständigt bedriver en ekonomisk verksamhet, oberoende av dess syfte eller resultat (artikel 9.1 i mervärdesskattedirektivet). I princip alla mervärdesskattedirektivets bestämmelser som handlar om skatte- subjektens rättigheter och skyldigheter knyts till detta begrepp, däribland avdrags- och återbetalningsrätten.
Beskattningsbar person och avdragsrätt
Av huvudregeln för avdragsrättens räckvidd (artikel 168 i mervärdes- skattedirektivet) framgår att i den mån varor och tjänster används för den beskattningsbara personens beskattade transaktioner har han rätt att, i den medlemsstat där dessa transaktioner utförs, från den mervärdesskatt som han är skyldig att betala dra av följande belopp:
a)Mervärdesskatt som ska betalas eller har betalats i medlemsstaten för varor som har levererats eller kommer att levereras till honom eller för tjänster som har tillhandahållits, eller kommer att tillhandahållas till honom av en annan beskattningsbar person.
b)Mervärdesskatt som ska betalas för transaktioner som enligt artikel 18 a och artikel 27 likställs med leverans av varor eller tillhandahållande av tjänster.
c)Mervärdesskatt som i enlighet med artikel 2.1 b i ska betalas för unionsinterna förvärv av varor.
d)Mervärdesskatt som ska betalas för de transaktioner som avses i artiklarna 21 och 22 och som likställs med unionsinterna förvärv.
e)Mervärdesskatt som ska betalas eller har betalats för varor som im- porterats till medlemsstaten.
En beskattningsbar persons förvärv av varor eller tjänster – när personen uppträder i denna egenskap – avgör om mervärdesskattesystemet och där-
med också avdragsbestämmelserna blir tillämpliga. För att avdragsrätten ska inträda är det därför av avgörande betydelse att den beskattningsbara personen vid förvärvstillfället uppträder i egenskap av beskattningsbar person, dvs. att förvärvet görs för den ekonomiska verksamheten.
Avdragsrätten inträder omedelbart för hela den ingående skatten. Av- dragets storlek bestäms av hur de förvärvade varorna eller tjänsterna an- vänds i den ekonomiska verksamheten. Om exempelvis en tjänst förvärvas för att användas både för skattepliktiga och undantagna transaktioner, före- ligger avdragsrätt endast för den del av den ingående skatten som är hän- förlig till de skattepliktiga transaktionerna.
Beskattningsbar person och avdragsrättens uppkomst
Av
Den som styrkt sin avsikt att bedriva ekonomisk verksamhet och anses som en beskattningsbar person har alltså rätt att omedelbart göra avdrag för mervärdesskatt som ska betalas eller har betalats för investerings- utgifter för detta ändamål och som ger rätt till avdrag.
Beskattade transaktioner och transaktioner som medför avdragsrätt
Mervärdesskattedirektivet innehåller inte någon definition eller närmare förklaring av uttrycket ”beskattade transaktioner” i artikel 168 (engelska språkversionen: ”taxed transactions” och franska språkversionen: ”opérations taxées”). Viss vägledning kan hämtas i
Något förenklat kan villkoren för avdragsrätt sägas vara att den som begär avdraget ska vara en beskattningsbar person som vid förvärvs- tillfället uppträder i denna egenskap och de förvärvade varorna eller tjänsterna ska användas för dennes beskattade, utgående transaktioner mot ersättning eller att förvärvet hänför sig till ”transaktioner som medför av- dragsrätt”. Normalt sett krävs för avdragsrätt att den beskattningsbara personen har utgående beskattade transaktioner, vanligen i form av skattepliktiga transaktioner. I artikel 169 utvidgas dock avdragsrätten till vissa fall där den beskattningsbara personen inte utför några utgående, skattepliktiga transaktioner. Uttrycket ”transaktioner som medför avdrags- rätt” syftar på samtliga fall där avdragsrätt föreligger, oavsett om det beror
Prop. 2022/23:46
293
Prop. 2022/23:46 på utgående beskattade transaktioner eller på grund av transaktioner som medför avdragsrätt enligt artikel 169.
För att avdrag ska medges ställs krav på en koppling till ”transaktioner som medför avdragsrätt”. Av
Svensk rätt
Enligt huvudregeln får den som bedriver en verksamhet som medför skatt- skyldighet göra avdrag för den ingående skatt som hänför sig till förvärv eller import i verksamheten (8 kap. 3 § ML). Med verksamhet som medför skattskyldighet förstås en sådan verksamhet i vilken omsättning av varor eller tjänster medför skattskyldighet enligt 1 kap. 2 § första stycket 1 ML (1 kap. 7 § andra stycket ML).
För den som bedriver en verksamhet som inte medför skattskyldighet, finns i vissa fall rätt till återbetalning av ingående skatt. De materiella be- stämmelserna om rätten till återbetalning finns i 10 kap. ML och gäller bl.a. nystartade verksamheter.
|
11.2.2 |
Gällande rätt – begreppet ingående skatt |
|
|
|
|
I mervärdesskattedirektivet förekommer inte begreppet ingående skatt, |
|
|
utan enbart ”mervärdesskatt”. Det är bestämmelsens sammanhang som |
|
|
avgör om det är fråga om vad som med ML:s terminologi betecknas som |
|
|
utgående skatt respektive ingående skatt. Direktivet innehåller inte någon |
|
|
definition av ”mervärdesskatt”. |
|
|
Svensk rätt |
|
|
I 1 kap. 8 § andra stycket ML definieras ingående skatt. Definitionen inne- |
|
|
bär att med ingående skatt förstås sådan skatt vid förvärv eller import som |
|
|
anges i 8 kap. 2 § ML. Bestämmelsen i 8 kap. 2 §, som anger vilka slags |
|
|
förvärv som ger upphov till ingående skatt omfattar ett flertal olika |
|
294 |
situationer. Den ingående skatten kopplas till olika slags förvärv men även |
|
till import. Vid en bedömning av om avdragsrätt föreligger, blir det första Prop. 2022/23:46 steget att ta reda på om det är fråga om ingående skatt enligt 8 kap. 2 §
ML.
I första stycket anges vad som är ingående skatt när en skattskyldig säljare omsätter varor eller tjänster. Den ingående skatten utgörs av be- loppet av den skatt enligt ML som hänför sig till ersättning för förvärv av varor eller tjänster, om omsättningen medfört skattskyldighet för den från vilken varorna eller tjänsterna förvärvats. För att ingående skatt ska uppkomma enligt första stycket måste alltså följande tre villkor vara uppfyllda.
1.Skatten ska hänföra sig till ersättning som betalats för varor eller tjänster,
2.det ska vara fråga om en omsättning, och
3.omsättningen ska ha medfört skattskyldighet för den från vilken varorna eller tjänsterna har förvärvats.
Kopplingen till ersättning medför att ingående skatt enligt första stycket inte omfattar sådan utgående skatt som en säljare kan ha att betala enligt uttagsreglerna i 2 kap. ML (prop. 1993/94:99 s. 206). Ersättningen ska dessutom betalas för förvärv av varor eller tjänster. Omsättningen måste ha medfört skattskyldighet för säljaren för att köparens förvärv ska ge upphov till ingående skatt. En omsättning medför normalt skattskyldighet om den är skattepliktig, sker inom landet och görs av en beskattningsbar person i denna egenskap (1 kap. 1 och 2 §§ ML).
11.2.3 |
Avdragsrätten kopplas till den beskattningsbara |
|
|
personen |
|
|
|
|
Regeringens förslag: Avdragsrätten för ingående skatt ska kopplas till |
|
|
begreppet beskattningsbar person. Uttrycket ”transaktioner som medför |
|
|
avdragsrätt” ska användas i den nya mervärdesskattelagen för att ange |
|
|
det samband som krävs mellan avdragsrätt och utgående transaktioner |
|
|
som medför avdragsrätt. |
|
|
|
|
|
Utredningens förslag överensstämmer med regeringens förslag. |
|
|
Remissinstanserna: Kammarrätten i Göteborg tillstyrker förslaget. |
|
|
Övriga remissinstanser har inga invändningar mot förslaget. |
|
|
Skälen för regeringens förslag: Avdragsrätten enligt huvudregeln i |
|
|
8 kap. 3 § ML förutsätter att förvärven görs av ”den som bedriver en verk- |
|
|
samhet som medför skattskyldighet”. I syfte att anpassa lagstiftningen till |
|
|
mervärdesskattedirektivet föreslås i avsnitt 4.6.1 att begreppet skatt- |
|
|
skyldighet ska slopas, vilket i sin tur innebär att även begreppet ”verk- |
|
|
samhet som medför skattskyldighet” försvinner. Avdragsrätten kan alltså |
|
|
inte längre bygga på begreppet ”verksamhet som medför skattskyldighet”. |
|
|
Det finns därför skäl att överväga hur avdragsrätten kan kopplas till |
|
|
direktivets bestämmelser. |
|
|
I mervärdesskattedirektivet är avdragsrätten knuten till den beskatt- |
|
|
ningsbara personen. En fördel med att koppla avdragsrätten till den be- |
|
|
skattningsbara personen är att begreppet är ett av rekvisiten som avgränsar |
|
|
mervärdesskattens tillämpningsområde (artikel 2.1 i direktivet, 3 kap. 1 § |
295 |
|
|
|
|
Prop. 2022/23:46
296
NML), vilket gör att det skulle bli tydligt att avdragsrätt kan uppkomma redan i och med att status av beskattningsbar person uppnås. Avdragsrätten föreslås därför kopplas till begreppet beskattningsbar person.
Avdragsrättens uppkomst
Förslaget att koppla avdragsrätten till den beskattningsbara personen med- för en systematisk skillnad vad gäller avdragsrättens uppkomst. Att av- dragsrätten i ML är knuten till att skattskyldighet ska ha uppstått medför att avdragsrätten uppkommer vid en senare tidpunkt än enligt mervärdes- skattedirektivet, vilket får särskild betydelse för en nystartad verksamhet. För en sådan gäller att om det finns särskilda skäl finns det rätt till åter- betalning av ingående skatt (10 kap. 9 § ML). Enligt direktivet behandlas en nystartad verksamhet på samma sätt som andra verksamheter vid be- dömningen av om kriterierna för att vara en beskattningsbar person är uppfyllda.
Att avdragsrätten kopplas till beskattningsbar person medför alltså att avdragsrätt kan uppkomma redan innan några skattepliktiga, utgående transaktioner har genomförts. Det ligger i linje med definitionen av be- greppet beskattningsbar person (artikel 9.1) såsom begreppet tolkats av
I materiellt hänseende leder ML:s bestämmelse dock till ett resultat som i allt väsentligt överensstämmer med mervärdesskattedirektivet. Det beror dels på att Skatteverket gör en
Det nu sagda bör innebära att bestämmelsen om återbetalning till ny- startad verksamhet (10 kap. 9 § ML) endast till utformningen avviker från mervärdesskattedirektivet. Förslaget att koppla avdragsrätten till egen- skapen beskattningsbar person innebär att avdragsrätten i en nystartad ekonomisk verksamhet kommer att bedömas i enlighet med huvudregeln för avdragsrättens omfattning (13 kap. 6 § NML) och mot bakgrund av
Uttrycket ”transaktioner som medför avdragsrätt” ska användas
I ML används uttrycket ”verksamhet som medför skattskyldighet” på flera ställen, t.ex. i huvudregeln om avdragsrätt i 8 kap. 3 § ML. Som framgår ovan försvinner det uttrycket som en följd av att begreppet ”skatt- skyldighet” slopas. Det väcker frågan vilket uttryck som ska användas i stället för ”verksamhet som medför skattskyldighet”.
ML:s uttryck skapar ett samband mellan utgående transaktioner som medför skyldighet att betala mervärdesskatt (vanligen skattepliktig om-
sättning) och avdragsrätt för den ingående skatt som är hänförlig till de Prop. 2022/23:46 utgående transaktionerna. I NML behövs ett motsvarande uttryck.
I syfte att anpassa bestämmelserna om avdrag och återbetalning till mer- värdesskattedirektivet föreslås i avsnitt 11.3.1 att vissa utgående trans- aktioner, som enligt ML medför återbetalningsrätt, i stället ska medföra avdragsrätt. Det gäller bl.a. sådana utgående transaktioner som omfattas av undantag från skatteplikt men som ändå medför rätt att få tillbaka betald ingående skatt, s.k. kvalificerade undantag. Det innebär att enligt NML föreligger avdragsrätt inte bara för utgående, skattepliktiga (beskattade) transaktioner, utan i vissa fall även för utgående transaktioner som är undantagna från skatteplikt.
Ett uttryck i NML som ska skapa samband mellan avdragsrätt och ut- gående transaktioner som medför avdragsrätt enligt 13 kap.
Användningen av begreppen avdragsrätt och avdragsgill
Förslaget att slopa begreppet skattskyldighet påverkar även användningen av begreppen avdragsrätt och avdragsgill. Begreppen förekommer både i ML och i mervärdesskattedirektivet. Avdragsrätt förekommer t.ex. i 8 kap. 17 § ML och i artikel 172 i direktivet. Avdragsgill förekommer t.ex. i 8 kap. 4 a § ML och i artikel 168a i direktivet. I NML används begreppsparet mer systematiskt och har nära samband med uttrycket ”transaktioner som medför avdragsrätt”, se ovan.
Avdragsrätt är ett vidare begrepp än avdragsgill. En viss utgående transaktion kan medföra avdragsrätt enligt t.ex. huvudregeln för av- dragsrättens omfattning (13 kap. 6 § NML) men trots det resultera i att avdrag inte erhålls därför att transaktionen träffas av någon av avdrags- begränsningarna i 13 kap.
För att den ingående skatten ska vara avdragsgill krävs alltså att den ”passerar” avdragsbegränsningarna. Följande exempel kan ges. Staten kan ha utgående beskattade transaktioner som innebär att avdragsrätt kan föreligga enligt 13 kap. 6 § NML men den ingående skatten är inte avdragsgill (13 kap. 28 § NML). Ett fastighetsförvaltande företag uttags- beskattas enligt 5 kap. 33 § NML och beskattningsunderlaget beräknas efter lönekostnaderna (8 kap. 9 § NML). Det fastighetsförvaltande före- taget har beskattade transaktioner och avdragsrätt men den ingående skatten är inte avdragsgill därför att den träffas av avdragsbegränsningen i 13 kap. 16 § NML.
11.2.4Avdragsrätten i den nya mervärdesskattelagen
Regeringens förslag: Huvudregeln för avdragsrättens omfattning ut- formas med mervärdesskattedirektivets motsvarighet som förebild.
297
Prop. 2022/23:46
298
Begreppet ingående skatt används för att ange det mervärdesskatte- belopp som får dras av.
Utredningens förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna har inga in-
vändningar mot förslaget. Kammarrätten i Göteborg tillstyrker förslaget. Kammarrätten har dock synpunkter om att kopplingen till den beskatt- ningsgrundande händelsen är en avvikelse från direktivet där tidpunkten för skattens utkrävbarhet används, men framför samtidigt att detta antag- ligen har sin förklaring i förslagen i 7 kap. NML. FAR anser att tekniken i NML, att avdragsrätten för den ingående skatten kopplas till de be- skattningsbara transaktionerna och beskattningsgrundande händelser, är mer i överensstämmelse med mervärdesskattedirektivet. FAR anser dock att definitionen av ingående skatt är otydlig och behöver förtydligas när det gäller sådan felaktigt debiterad skatt som avses i 2 kap. 12 § och som medför betalningsskyldighet för fakturautställaren. Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet anser att huvudregeln för avdrag i 13 kap. 6 § NML borde formuleras tydligare och framför bl.a. att intrycket ges att avdragsrätten endast uppgår till ett belopp som högst uppgår till den utgående skatten, att formuleringen ”från den mer- värdesskatt som ska betalas” är något dunkel och det vore bäst om hela denna skrivning tas bort. Kammarrätten i Stockholm framför att det direkt i lagen bör anges vad som inte anses vara ingående mervärdesskatt och därför inte kan dras av.
FAR och Fastighetsägarna har därutöver framfört synpunkter om att det kan bli aktuellt med större förändringar av reglerna om justering av avdrag än de som föreslagits av utredningen, bl.a. med anledning av utgången i rättsfallet C‑787/18, Sögård Fastigheter. FAR har dock, givet hur regel- verket ser ut i dag, inga mer ingående synpunkter på den föreslagna lag- texten som sådan utan konstaterar att denna, med undantag för de nya be- grepp som införs, ansluter väl till befintlig lagstiftning i 8 a kap. ML. FAR anser dock att det hade varit välkommet med vissa förtydliganden i regel- verket.
Skälen för regeringens förslag
Grundläggande villkor för avdragsrätten
I syfte att anpassa avdragsrätten till mervärdesskattedirektivet föreslås i avsnitt 11.2.3 att rätten till avdrag ska kopplas till begreppet beskatt- ningsbar person. Som nästa steg i anpassningen till direktivet föreslås att huvudregeln om avdragsrätten i NML ska utformas med direktivets mot- svarighet som förebild. Huvudregeln för avdragsrättens omfattning finns i artikel 168 i direktivet.
Ett villkor enligt artikel 168 är att den som begär avdrag ska vara en beskattningsbar person. Ett annat villkor är att de varor och tjänster som åberopas som grund för avdraget ska användas av den beskattningsbara personen i ett senare led för dennes ”beskattade transaktioner”. Huvud- regeln i NML ska innehålla motsvarande villkor.
Som nämnts i avsnitt 11.2.1 innehåller mervärdesskattedirektivet inte någon definition eller närmare förklaring av vad som avses med beskattade transaktioner, utan vägledning får hämtas från
En fördel med att införa ”beskattade transaktioner” är att det motsvarar direktivets formulering och att det i rättstillämpningen blir lättare att följa
En annan fördel med att införa ”beskattade transaktioner” är att det tydliggör att avdragsrätten är knuten till transaktioner. Avdragsrätten enligt huvudregeln i 8 kap. 3 § ML är knuten till en verksamhet som medför skattskyldighet, medan avdragsrätten i mervärdesskattedirektivet är knuten till transaktioner och således inte till verksamheten som sådan. Uttryckssättet i ML kan leda till missuppfattningen att om en skattepliktig verksamhet bedrivs, så omfattas samtliga inköp i en sådan verksamhet av avdragsrätt. Genom uttrycket ”beskattade transaktioner” i huvudregeln för avdragsrättens omfattning får direktivets mer transaktionsinriktade synsätt större genomslag och det blir därigenom tydligare att varje transaktion ska bedömas för sig.
I artikel 168 a anges ytterligare villkor för att avdragsrätt ska finnas vid transaktioner inom landet, nämligen att leveransen eller tillhandahållandet ska göras till den beskattningsbara person som begär avdraget. Det föreslås att detta villkor tas in i NML:s huvudregel om avdragsrättens omfattning.
Det föreslås därmed att den som begär avdraget ska vara en beskatt- ningsbar person och att de varor och tjänster som ligger till grund för av- draget ska användas av den beskattningsbara personen i ett senare led för dennes beskattade transaktioner. Dessa villkor inleder bestämmelsen om avdragsrättens omfattning i 13 kap. 6 § NML. Dessutom föreslås att leve- ransen eller tillhandahållandet ska göras till den beskattningsbara person som begär avdraget. Det klargörs också att avdraget ska göras från den mervärdesskatt som ska betalas. Beskattningsbara personers rätt att, från den mervärdesskatt som de är skyldiga att betala in, dra av den mervärdes- skatt som de ska betala eller har betalat vid förvärv av varor och tjänster är en grundläggande princip i det gemensamma mervärdesskattesystemet (se
Begreppet ingående skatt ska användas
Avdragsrätt enligt ML föreligger bara om det är fråga om ingående skatt enligt 8 kap. 2 § ML. I mervärdesskattedirektivet förekommer dock enbart begreppet mervärdesskatt. Eftersom ”ingående skatt” är ett vedertaget begrepp finns det skäl att överväga om det, trots att det saknar mot- svarighet i direktivet, ändå bör användas i NML.
Prop. 2022/23:46
299
Prop. 2022/23:46 Vid valet mellan ML:s ”ingående skatt” och direktivets ”mervärdes- skatt” finns flera aspekter att ta hänsyn till. Å ena sidan bör den föreslagna lagstiftningen i högre grad överensstämma med direktivets terminologi och struktur. Det talar för att använda ”mervärdesskatt” i NML. Å andra sidan bör de föreslagna reglerna vara tydliga och enkla för att underlätta för de som ska tillämpa dem. Direktivets term får anses ha den nackdelen att det ofta krävs långa och otympliga formuleringar för att klargöra vad som i det enskilda fallet avses med ”mervärdesskatt”, dvs. om det med ML:s terminologi är fråga om utgående skatt eller ingående skatt. Härigenom kan direktivets bestämmelser i vissa fall upplevas som onödigt komplicerade. ML:s ”ingående skatt” framstår då som tydligare.
300
Reglerna om avdrag och återbetalning är komplicerade i sig. Det är därför angeläget att den valda termen har en tydlig innebörd och att reglerna inte tyngs av otympliga förklaringar. Vid en samlad bedömning av för- och nackdelarna anser regeringen att fördelarna med att fortsätta använda termen ingående skatt överväger. Begreppet ingående skatt före- slås därför användas i NML, även om det innebär både en terminologisk och systematisk avvikelse från mervärdesskattedirektivet.
Eftersom mervärdesskattedirektivet inte innehåller ”ingående skatt” behövs det en bestämmelse i NML som, i likhet med 8 kap. 2 § ML, anger vad som avses med ”ingående skatt”. Bestämmelsen i ML anknyter dock till begreppet ”skattskyldighet”. I avsnitt 4.6.1 föreslår regeringen som en anpassning till direktivet att begreppet ”skattskyldig” slopas. Det behövs alltså en ny definition av vad som ska avses med ingående skatt, som är anpassad till direktivets bestämmelser om avdragsrättens räckvidd.
Förslaget att använda begreppet ”ingående skatt” i NML innebär att av- dragsrättens omfattning kommer att bestå av två bestämmelser, dels en bestämmelse som definierar vad som avses med ingående skatt, dels en bestämmelse om avdragsrättens omfattning där begreppet ”ingående skatt” används.
Definitionen av ingående skatt
Utredningen föreslår att begreppet ingående skatt bör anpassas till huvud- regeln för avdragsrättens räckvidd i artikel 168 i mervärdesskattedirektivet och att bestämmelserna som reglerar avdragsrättens räckvidd ska bygga på huvudregeln om avdragsrättens räckvidd i artikel 168.
I artikel 168 kopplas avdragsrätten till den beskattningsbara personen (artikel 9.1) och dennes ”beskattade transaktioner” i ett senare led. Det mervärdesskattebelopp som får dras av anges i punkterna
på transaktionen. Det medför att begreppet ingående skatt blir oberoende av vem som är skyldig att betala in skatten till staten. Härigenom omfattas inte bara den skatt som en säljare är skyldig att betala till staten vid t.ex. en leverans av varor, utan även sådan skatt som ska betalas av en förvärvare vid en leverans av varor som omfattas av omvänd betalnings- skyldighet eller vid ett unionsinternt förvärv av varor. Alla sådana trans- aktioner kan ge upphov till ingående skatt.
Ett första villkor för att ingående skatt ska föreligga är att beloppet utgör mervärdesskatt enligt NML. I jämförelse med ML:s bestämmelse ersätts ”skatt” med direktivets ”mervärdesskatt”. Valet av ”mervärdesskatt” motiveras av dels att det är den term som används i artikel 168, dels att det är den term som används i bestämmelserna om felaktigt debiterad skatt (artikel 203, 16 kap. 23 § NML). Kravet att det ska vara frågan om ”mer- värdesskatt enligt denna lag” medför att felaktigt debiterad mervärdesskatt inte omfattas av termen ingående skatt. Det gäller även i fall där en säljare debiterat mervärdesskatt i en faktura vid omvänd betalningsskyldighet. Beloppet i fakturan utgör inte mervärdesskatt enligt NML, eftersom det är köparen som är betalningsskyldig för mervärdesskatten på transaktionen. Vid omvänd betalningsskyldighet ska alltså köparen redovisa den utgående skatt som denne – och inte säljaren – borde ha redovisat. Köparen kan, om denne har full avdragsrätt, göra avdrag med samma belopp som ingående skatt. Eftersom ett belopp som felaktigt angetts som mervärdesskatt av säljaren inte omfattas av definitionen av ingående skatt, kan beloppet inte heller medföra avdragsrätt. Någon uttrycklig bestämmelse om det bör inte behövas och finns inte heller i ML. Vad som avses med felaktigt debiterad mervärdesskatt anges i 2 kap. 12 § NML. Till NML:s bestämmelser om vad som avses med ingående skatt hänförs dessutom villkoren i artikel 168 i direktivet om att det ska vara fråga om mervärdesskatt som ska betalas eller har betalats i medlemsstaten. Villkoret ”ska betalas eller har betalats” innebär att avdragsrättens omfattning avgörs oberoende av om betalning har gjorts, t.ex. till leve- rantören för en levererad vara.
Även villkoret i artikel 168 a om att leveransen av varor respektive tillhandahållandet av tjänster ska göras av en annan beskattningsbar person till den som begär avdraget tas in i definitionen av ingående skatt. Det innebär t.ex. att om en leverans av varor görs av någon som inte är en beskattningsbar person ger leveransen inte upphov till avdragsrätt.
Villkoret ”i medlemsstaten” införs inte. Det följer redan av att en förutsättning för att ingående skatt ska kunna uppstå är att beloppet utgör mervärdesskatt enligt NML. Villkoret är därför obehövligt.
Slutligen knyts bestämmelserna om vad som avses med ingående skatt till ”ersättning”. Kravet på ersättning följer visserligen redan av att NML:s tillämpningsområde anpassas till direktivets tillämpningsområde (se av- snitt 5.2.2) men anges även i bestämmelsen om vad som avses med in- gående skatt som ett förtydligande. Det gäller dock inte samtliga de be- skattningsbara transaktionerna utan enbart i den mån ersättning är ett villkor för att transaktionen ska falla inom tillämpningsområdet (3 kap. 1 §
Prop. 2022/23:46
301
Prop. 2022/23:46 |
flyttningen som är avgörande. En import kan dock ge upphov till ingående |
|
skatt, t.ex. vid förvärv av en vara som importeras. Frågan om det finns rätt |
|
till avdrag för den ingående skatten som belöper på importtransaktionen |
|
avgörs med hjälp av reglerna om avdragsrättens omfattning (13 kap. 6 och |
|
8 §§ NML). |
|
Definitionen av ingående skatt för transaktioner inom landet knyts till |
|
”ersättning”. En motsvarande koppling till ersättning finns i 8 kap. 2 § |
|
första stycket ML. Kopplingen till ersättning medför att vissa transaktioner |
|
inom landet inte kan ge upphov till ingående skatt. De transaktioner som |
|
avses är uttag av varor (5 kap. |
|
34 §§ NML) och överföring av varor inom ramen för den egna rörelsen till |
|
annat |
|
inte upphov till ingående skatt. Inte heller överföringar ger i sig upphov |
|
till ingående skatt. |
|
Huvudregeln om vad som avses med ingående skatt omfattar även |
|
sådana överföringar som en beskattningsbar person företar inom ramen för |
|
sin ekonomiska verksamhet. Det handlar om överföringar där ”mottagar- |
|
sidan” finns i Sverige, dvs. en överföring som likställs med ett unions- |
|
internt förvärv av varor mot ersättning (13 kap. 4 § 4 NML). Det beror på |
|
att i artikel 168 d finns en bestämmelse om avdragsrättens omfattning vid |
|
överföringar som likställs med ett unionsinternt förvärv av varor (artikel |
|
168 d) och att villkoren i artikel 168 fördelas på två bestämmelser i NML. |
|
Inte heller vid den här typen av överföringar är ersättning ett villkor för att |
|
ingående skatt ska kunna uppstå. |
|
En förutsättning för att ett förvärv enligt 8 kap. 2 § första stycket ML |
|
ska ge upphov till ingående skatt är att omsättningen har medfört skatt- |
|
skyldighet för den från vilken varor eller tjänster har förvärvats |
|
(leverantören). Det ersätts i NML med villkoret att den beskattnings- |
|
grundande händelsen för leveransen eller tillhandahållandet har inträffat. I |
|
avsnitt 7.2 föreslås att direktivets term beskattningsgrundande händelse |
|
ska införas i NML (7 kap.). Kammarrätten i Göteborg har synpunkter om |
|
att detta avviker från direktivets systematik. Förslaget avseende avdrags- |
|
rätten behöver emellertid utformas med hänsyn till den föreslagna |
|
utformningen av 7 kap. NML, vilket kammarrätten också varit inne på i |
|
sitt remissvar. Att den beskattningsgrundande händelsen används som |
|
villkor vid definitionen av ingående skatt har således samband med |
|
förslagen i 7 kap. NML. |
|
För att ha rätt till avdrag vid en leverans av varor eller ett tillhanda- |
|
hållande av tjänster inom landet krävs enligt |
|
leveransen eller tillhandahållandet har ägt rum. Någon avdragsrätt kan inte |
|
uppkomma om det inte förekommit någon faktisk leverans av varor eller |
|
tillhandahållande tjänster. För att kunna neka avdrag är det tillräckligt att |
|
det kan fastställas att de aktuella transaktionerna inte ägt rum. Den onda |
|
eller goda tron hos den som yrkar avdraget är utan betydelse (se de |
|
förenade målen |
|
skillnad från i direktivet, kopplas i NML villkoret att en faktisk leverans |
|
eller tillhandahållande ska ske till den ingående skatten och inte till av- |
|
dragsrätten. Det innebär att normalt sett, om någon faktisk leverans eller |
|
tillhandahållande inte har ägt rum, föreligger ingen ingående skatt och ond |
|
eller god tro hos den som yrkar avdraget är utan betydelse. Däremot kan |
302 |
ond eller god tro beträffande en faktisk leverans eller ett tillhandahållande |
aktualiseras vid förskottsbetalningar (artikel 65 i direktivet). Vid förskotts- Prop. 2022/23:46 betalningar inträder avdragsrätten vid betalningen om alla relevanta om-
ständigheter kring den framtida leveransen eller tillhandahållandet då var kända för förvärvaren. Avdragsrätt kan nekas om det av objektiva om- ständigheter kan fastställas att förvärvaren, vid tidpunkten för betalningen av förskottet, visste eller borde ha vetat att det förelåg en risk för att leve- ransen inte skulle äga rum (se de förenade målen
FAR och Fastighetsägarna framför önskemål om mer omfattande för- ändringar av reglerna om justering av avdrag. Mer omfattande materiella förändringar kan dock inte ske utan vidare utredningar och överväganden och omfattas därför inte av detta lagstiftningsärende. FAR framför vidare önskemål om vissa mindre ändringar av reglerna om justering, bl.a. avse- ende vissa situationer med övertagande av rättighet och skyldighet att justera avdrag. Regeringen anser dock att det i nuläget inte bör göras några sådana förändringar av justeringsreglerna.
11.3Avdragsrätt i stället för återbetalning i vissa situationer.
11.3.1Avdrag i stället för återbetalning för vissa transaktioner som är undantagna från skatteplikt
Regeringens förslag: Transaktioner som omfattas av undantag från skatteplikt men som ändå ger rätt att få tillbaka betald ingående skatt ska medföra avdragsrätt i stället för återbetalningsrätt.
Utredningens förslag: överensstämmer med regeringens. Bestäm- melsen 13 kap. 11 § NML har dock förtydligats.
Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna har inga in- vändningar mot förslaget. Kammarrätten i Göteborg och FAR tillstyrker förslaget.
Skatteverket anser att bestämmelsen i 13 kap. 11 § NML behöver förtydligas angående vilka försäkringstjänster respektive finansiella tjänster som avses. Även Näringslivets Skattedelegation (NSD) och Svenska Bankföreningen, till vilka Fondbolagens förening ansluter sig, efterfrågar förtydliganden av bestämmelsen. Svenska Bankföreningen har därutöver varit frågande till om den föreslagna bestämmelsen i 4 kap. 7 § NML om vilka som får ingå i en mervärdesskattegrupp står i överensstämmelse med mervärdesskattedirektivet.
Skälen för regeringens förslag: Rätten till avdrag för ingående skatt är enligt huvudregeln i ML kopplad till ”den som bedriver en verksamhet som medför skattskyldighet” (8 kap. 3 § ML). Den är alltså kopplad till en skyldighet att betala skatt till staten. Det finns dock transaktioner som inte ger upphov till skattskyldighet enligt ML och som per definition därför inte medför avdragsrätt. För vissa sådana transaktioner finns det ändå en rätt att få tillbaka betald ingående skatt. För dessa transaktioner finns be- stämmelser om rätt till återbetalning av ingående skatt i 10 kap. ML. Som
303
Prop. 2022/23:46 |
nämnts i avsnitt 11.1.2 görs i mervärdesskattedirektivet inte en motsvar- |
|
ande uppdelning. Där bedöms sådana transaktioner efter de allmänna |
|
reglerna om avdragsrätt. Direktivets uppdelning mellan avdrags- och åter- |
|
betalningsrätt avgörs i första hand av var någonstans en beskattningsbar |
|
person har etablerat sin ekonomiska verksamhet. I ett återbetalnings- |
|
sammanhang har begreppet etablerad funktionen att ange vilka slags an- |
|
knytningar den som ansöker om återbetalning inte får ha till Sverige. |
|
Artikel 169 i mervärdesskattedirektivet innehåller bestämmelser som |
|
medför avdrags- eller återbetalningsrätt, beroende på var den |
|
beskattningsbara personen är etablerad. Avdragsrätt och återbetalningsrätt |
|
kan därför sägas mötas i artikel 169. |
|
I avsnitt 11.1.2 föreslås att uppdelningen mellan avdrags- respektive |
|
återbetalningsrätt ska anpassas till direktivet, dvs. att uppdelningen ska ta |
|
sin utgångspunkt i den beskattningsbara personens anknytning till Sverige |
|
och i avsnitt 11.2.3 föreslås att avdragsrätten ska kopplas till begreppet |
|
beskattningsbar person. |
|
I 10 kap. 11 § första stycket ML regleras återbetalningsrätten för in- |
|
gående skatt som hänför sig till de s.k. kvalificerade undantagen. Att ett |
|
kvalificerat undantag tillämpas innebär att säljaren inte debiterar utgående |
|
mervärdesskatt vid försäljningen men att säljaren ändå har avdragsrätt för |
|
ingående mervärdesskatt som är hänförlig till en sådan försäljning. |
|
I 10 kap. 12 § första stycket ML regleras återbetalningsrätten vid ex- |
|
portomsättning. Med export avses sådan omsättning utanför EU av varor |
|
och tjänster som görs i en ekonomisk verksamhet som bedrivs här i landet |
|
(1 kap. 10 § ML). Den som omsätter varor och tjänster genom export har |
|
rätt till återbetalning av ingående skatt som denne inte kan få avdrag för |
|
enligt 8 kap. ML på grund av att omsättningen sker utanför EU. Gemen- |
|
samt för båda bestämmelserna är att återbetalningsrätten beror på att de |
|
utgående transaktionerna inte ger upphov till skattskyldighet enligt ML. |
|
Direktivets motsvarighet finns i artikel 169 b. |
|
Artikel 169 b föreskriver avdragsrätt för beskattningsbara personer som |
|
är etablerade inom det |
|
tagna från skatteplikt men som ändå ger rätt att få tillbaka mervärdesskatt |
|
som belastar gjorda förvärv. Vissa av de undantag till vilka artikel 169 b |
|
hänvisar är dock i ML i stället reglerade som omsättningslandsregler, dvs. |
|
även i det avseendet finns en systematisk skillnad mellan ML och di- |
|
rektivet. Det gäller t.ex. exporttransaktioner som i direktivet är reglerat |
|
som ett undantag (artikel 146.1) och i ML som en omsättningslandsregel |
|
(5 kap. 3 a § ML). I avsnitt 9.1.2 föreslås att de omsättningslandsregler i |
|
ML som motsvaras av undantag i mervärdesskattedirektivet, ska göras om |
|
till undantag. |
|
Mot bakgrund av nu nämnda förändringar föreslås att de s.k. kvali- |
|
ficerade undantagen (10 kap. 11 § första stycket ML) och export- |
|
transaktionerna (10 kap. 12 § första stycket ML) inte längre ska medföra |
|
återbetalningsrätt, utan avdragsrätt för ingående skatt. |
|
I 10 kap. 11 § andra stycket ML regleras återbetalningsrätten för in- |
|
gående skatt som hänför sig till omsättning av vissa bank- och finans- |
|
ieringstjänster samt vissa tjänster som utgör värdepappershandel, försäk- |
|
ringstjänster och sedlar och mynt som är gällande betalningsmedel, dock |
|
inte samlarföremål. Direktivets motsvarighet finns i artikel 169 c. Även |
304 |
för dessa transaktioner bör den systematiska förändringen göras att sådana |
transaktioner ska medföra avdragsrätt i stället för återbetalningsrätt. ML:s Prop. 2022/23:46 reglering uppnår samma beskattningsresultat som direktivet men genom
en annan systematik och lagteknisk konstruktion.
Bestämmelserna om avdragsrätt för ingående skatt för vissa från skatte- plikt undantagna transaktioner finns i 13 kap. 10 och 11 §§ NML. Skatteverket och Svenska Bankföreningen har efterfrågat förtydliganden av förslaget till 13 kap. 11 § NML. Svenska Bankföreningen begär även i skrivelse (Fi2022/01506) att ”eller liknande verksamhet” i 13 kap. 11 § NML stryks. Även NSD efterfrågar förtydligande om bestämmelsens omfattning i relation till undantaget för värdepappershandel eller liknande verksamhet.
I jämförelse med utredningens förslag har bestämmelsen i 13 kap. 11 § NML ändrats för att det tydligare ska framgå vilka tjänster som omfattas, bl.a. genom att det anges att fondförvaltning eller liknande verksamhet inte omfattas. Lagrådet framför att denna ändring bör belysas närmare.
Ändringen medför att bestämmelsens omfattning i relation till undantaget i 10 kap. 33 § NML för värdepappershandel eller liknande verksamhet klargörs. Bestämmelsen i 13 kap. 11 § NML motsvarar artikel 169 c i mervärdesskattedirektivet. Avdragsrätten enligt den artikeln omfattar inte mervärdesskatt som avser undantagen förvaltning av särskilda investeringsfonder enligt artikel 135.1 g. Avdragsrätten ska därmed inte omfatta fondförvaltning och liknande verksamhet i den omfattning den kan undantas enligt 10 kap. 33 § första stycket NML för att den utgör värdepappershandel eller liknande verksamhet. Orden ”eller liknande verksamhet” ska därför inte strykas, som Svenska Bankföreningen begär.
Svenska Bankföreningen har därutöver varit frågande till att enbart be- skattningsbara personer får ingå i en mervärdesskattegrupp. Av EU- domstolens praxis framgår dock att det finns ett visst utrymme för med- lemsstaterna att ställa upp villkor för att tillämpa systemet med mer- värdesskattegrupper (C‑480/10, kommissionen mot Sverige, punkterna 38 och 39 samt Larentia + Minerva och Marenave Schiffahrt, C‑108/14 och C‑109/1, punkt 41). Mervärdesskattedirektivet bör därför inte hindra att regler om mervärdesskattegrupper begränsas till vissa beskattningsbara personer. Vad föreningen framfört föranleder därför inte någon ändring av den föreslagna bestämmelsen i 4 kap. 7 § NML.
11.3.2Avdrag i stället för återbetalning för transaktioner i ekonomisk verksamhet utanför Sverige
Regeringens förslag: Rätten till återbetalning av ingående skatt ska ersättas med rätt till avdrag för ingående skatt för transaktioner i en eko- nomisk verksamhet utanför Sverige. dvs. både i
Utredningens förslag överensstämmer med regeringens. |
|
Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna har inga in- |
|
vändningar mot förslaget. Kammarrätten i Göteborg tillstyrker förslaget. |
|
Svenska Bankföreningen, till vilken Fondbolagens förening ansluter sig, |
|
välkomnar att villkoret om skatteplikt och återbetalningsrätt i det land där |
305 |
|
Prop. 2022/23:46 omsättningen görs slopas. Nuvarande bestämmelse saknar motsvarighet i mervärdesskattedirektivet och det finns oklarheter i hur bestämmelsen ska tolkas. Såvitt Svenska Bankföreningen känner till saknas liknande lagstiftning i övriga medlemsstater. Med den nya utformningen av bestämmelsen kommer det enligt föreningen att vara tydligt att det i NML inte finns något villkor om ”dubbel skatteplikt”.
Skälen för regeringens förslag: I avsnitt 11.1.2 föreslås att upp- delningen mellan avdragsrätt och återbetalningsrätt ska ta sin utgångs- punkt i den beskattningsbara personens anknytning till Sverige. Det för- slaget innebär att ML:s bestämmelse om återbetalning av ingående skatt som hänför sig till omsättning i ett annat
Som ett led i anpassningen till mervärdesskattedirektivet, föreslås också att bestämmelsen utformas i nära anslutning till artikel 169 a i direktivet. Det innebär för det första att enligt NML:s bestämmelse har en beskatt- ningsbar person avdragsrätt för transaktioner utanför landet, dvs. både för transaktioner i ett annat
Som nämnts rör det sig endast om en anpassning till mervärdesskatte- direktivets lydelse och någon ändring i sak i förhållande till ML:s reglering är inte avsedd.
Bestämmelsen om avdragsrätt för ingående skatt för transaktioner i en ekonomisk verksamhet utanför landet finns i 13 kap. 9 § NML.
11.3.3Avdrag i stället för återbetalning vid en tillfällig unionsintern leverans av ett nytt transportmedel
Regeringens förslag: För den som är en beskattningsbar person enbart på grund av en tillfällig unionsintern leverans av ett nytt transportmedel ska återbetalningsrätt ersättas med avdragsrätt.
306
Utredningens förslag överensstämmer med regeringens. |
Prop. 2022/23:46 |
Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna har inga |
in- |
vändningar mot förslaget. Kammarrätten i Göteborg tillstyrker förslaget Skälen för regeringens förslag: I avsnitt 4.6.1 föreslås att begreppet
skattskyldighet slopas och ersätts med begreppet beskattningsbar person. I avsnitt 11.2.3 föreslås att avdragsrätten kopplas till begreppet beskatt- ningsbar person.
Förslagen innebär att en följdändring behöver göras i ML:s bestäm- melser om återbetalning vid en tillfällig unionsintern leverans av ett nytt transportmedel.
Ett förvärv av ett nytt transportmedel från ett annat
138.2a). För att beskattning alltid ska kunna ske i destinationslandet krävs att säljaren är en person som omfattas av det gemensamma mervärdes- skattesystemet. Av den anledningen anses även den som endast till- fälligtvis levererar ett nytt transportmedel till ett annat
Även enligt ML har säljaren en viss begränsad rätt att få tillbaka betald ingående skatt. Eftersom säljaren är en person som inte bedriver eko- nomisk verksamhet och därför inte är skattskyldig och redovisar mer- värdesskatt, följer av ML:s systematik att säljaren har återbetalningsrätt, inte avdragsrätt (10 kap. 11 a § ML). Denna systematiska skillnad mellan ML och mervärdesskattedirektivet har sin grund i att avdragsrätten i ML är kopplad till begreppet skattskyldig medan kopplingen i direktivet görs till begreppet beskattningsbar person.
När avdragsrätten i NML nu kopplas till begreppet beskattningsbar person, bör även rätten till återbetalning vid en tillfällig unionsintern leverans av ett nytt transportmedel ersättas med avdragsrätt för ingående skatt. ML:s reglering uppnår motsvarande beskattningsresultat som direktivet men genom en annan systematik och lagteknisk konstruktion.
Bestämmelserna om avdragsrätt för ingående skatt för den som enbart är en beskattningsbar person på grund av en tillfällig unionsintern leverans av ett nytt transportmedel finns i 13 kap. 7 § NML.
11.4Avdrag när transaktionerna endast delvis beskattas
Regeringens förslag: Bestämmelsen om uppdelning av ingående skatt som endast delvis avser verksamhet som beskattas anpassas till den nya mervärdesskattelagens terminologi. I bestämmelsen anges också ut- tryckligen att uppdelningen tillämpas även när den ingående skatten avser både ekonomisk verksamhet och annat än ekonomisk verksamhet.
Utredningens förslag överensstämmer med regeringens.
307
Prop. 2022/23:46 |
Remissinstanserna: Flera remissinstanser, däribland Näringslivets |
|
Skattedelegation (NSD) och FAR, framför synpunkter på bestämmelsen i |
|
13 kap. 29 § NML om uppdelning av ingående skatt. Några |
|
remissinstanser, däribland FAR och Sveriges Kommuner och Regioner |
|
menar att utredningens förslag medför att bestämmelsen ändras materiellt |
|
i fråga om avdrag som avser |
|
instanser, bland annat Svenska Bankföreningen och Fastighetsägarna, av- |
|
styrker också ändringar av bestämmelsen eller framför att den nuvarande |
|
bestämmelsen bör behållas. Det finns också remissinstanser, däribland |
|
Sveriges advokatsamfund och Passagerarrederiernas Förening, som |
|
framför att bestämmelserna om uppdelning av avdrag för ingående skatt |
|
bör ha samma utformning som i mervärdesskattedirektivet. Några remiss- |
|
instanser anser att bestämmelsen i NML bör ges en utformning som är |
|
närmare direktivets bestämmelse. Exempelvis framför Förvaltningsrätten |
|
i Falun att bestämmelsen i 13 kap. 29 § NML endast genomgått redak- |
|
tionella förändringar i den del som den reglerar avdragsrätten för blandade |
|
förvärv och att den bör ges en utformning som ligger närmare direktivet. |
|
Vidare framför Skatteverket synpunkter på utformningen av 13 kap. 30 § |
|
NML om uppdelning när den ingående skatten är högst 1 000 kronor och |
|
95 procent av transaktionerna medför avdragsrätt. Skatteverket menar att |
|
den skiljer sig från motsvarande regel i ML. Skatteverket har också lämnat |
|
förslag på förtydliganden av 13 kap. 22 och 23 §§ NML som avser avdrag |
|
för ingående skatt på vissa kostnader för personbilar. Därutöver har FAR |
|
framfört att det skulle öka förståelsen av begreppet personbil om 2 kap. |
|
17 § NML hänvisar antingen till definitionen av personbil i 2 § lagen |
|
(2001:559) om vägtrafikdefinitioner eller om definitionen överförs direkt |
|
till NML. |
|
Skälen för regeringens förslag: Utredningen har lämnat ett förslag på |
|
utformning av en bestämmelse i 13 kap. 29 § NML om uppdelning av in- |
|
gående skatt när användningen inte sker fullt ut för transaktioner som |
|
medför avdragsrätt. Utredningens förslag innebär att bestämmelsen om |
|
uppdelning, i jämförelse med ML, ändras i redaktionellt hänseende och att |
|
det i ett tredje stycke framgår att bestämmelsen också tillämpas vid upp- |
|
delning av ingående skatt som avser såväl ekonomisk som |
|
verksamhet. Utredningens förslag medför också att terminologin ändras på |
|
så sätt att ”avdragsgill” införs i bestämmelsen. Som ett led i anpassningen |
|
till direktivet byts ”verksamhet som medför skattskyldighet” ut mot ”verk- |
|
samhet där transaktionerna medför avdragsrätt”. Vidare byts ”skatt- |
|
skyldig” ut mot ”beskattningsbar person” som subjektet i bestämmelsen. |
|
Slutligen har utredningen föreslagit att bestämmelsens andra stycke slopas |
|
eftersom det inte behövs. Det andra stycket innehåller i dag en upplysning |
|
om att bestämmelsens första stycke inte gäller om annat följer av 8 kap. |
|
14 eller 16 § ML. |
|
I bestämmelsen i ML används uttrycken ”verksamhet som delvis medför |
|
skattskyldighet” och ”verksamhet som inte medför skattskyldighet”. Med |
|
verksamhet som medför skattskyldighet menas verksamhet i vilken |
|
omsättning av varor eller tjänster medför skattskyldighet (1 kap. 7 § andra |
|
stycket ML). Annan verksamhet än sådan i vilken omsättningen av varor |
|
och tjänster medför skattskyldighet, inklusive |
|
samhet, skulle därför kunna anses utgöra verksamhet som inte medför |
308 |
skattskyldighet. Ordalydelsen av den nuvarande regeln i 8 kap. 13 § ML |
bör därför inte hindra en tolkning som innebär att den används vid upp- delning mellan ekonomisk och
Några remissinstanser menar att det skulle innebära en materiell ändring att ange att den ingående skatten ska fördelas mellan ekonomisk och icke ekonomisk verksamhet på det sätt som avses i 13 kap. 29 § tredje stycket NML. Av nationell praxis framgår dock att en uppdelning av den ingående skatten ska göras även i sådana fall (se RÅ 2004 not. 6 samt RÅ 2010 ref. 98).
Det framgår således av såväl nationell som av
I fråga om synpunkten att införa mervärdesskattedirektivets regler om uppdelning av ingående skatt i NML så finns det i direktivet en huvudregel för uppdelning av mervärdesskatt på förvärv i ekonomisk verksamhet som avser transaktioner som medför avdragsrätt respektive transaktioner som inte medför sådan rätt. Ett införande enbart av direktivets huvudregel skulle medföra materiella förändringar för de företag som inte använder omsättning som fördelningsgrund vid tillämpningen av 8 kap. 13 § ML. Andra fördelningsgrunder förekommer t.ex. i fastighetsbranschen och i den finansiella sektorn. En sådan förändring kan få betydande konse- kvenser både på omfattningen av avdragsrätten för olika företag samt på företagens administration. Det finns dock relativt stora möjligheter för medlemsstaterna att använda alternativa metoder eller åtgärder vid upp- delning av den ingående mervärdesskatten på inköp (se artikel 173.2 i mer-
Prop. 2022/23:46
309
Prop. 2022/23:46 värdesskattedirektivet). Innan ett eventuellt införande av regler som mer specifikt är utformade som direktivets huvudregel behöver det utredas närmare i vilken omfattning andra metoder ska föreskrivas och vad en änd- ring kan få för konsekvenser.
De särskilda regleringarna om vissa bitransaktioner i artikel 174.2 b och c i mervärdesskattedirektivet är en del av den nämnda huvudregeln för uppdelning av ingående skatt i direktivet och någon separat motsvarighet till dem bör därför inte införas i NML.
Sammanfattningsvis är utredningens förslag i 13 kap. 29 § inte avsett att innebära några ändringar i sak i förhållande till bestämmelsen i 8 kap. 13 § ML. Förslaget innebär i princip att uppdelning ska göras på motsvarande sätt som tidigare. Det finns också remissinstanser som framför att förslaget innebär att den nuvarande regeln överförs i princip oförändrad och bi- behålls. Förslaget bedöms som anges ovan inte medföra någon materiell förändring. Eventuella större förändringar skulle också behöva utredas närmare innan förslag kan lämnas. Mot den bakgrunden föreslås inte någon ändring av bestämmelsen om uppdelning av ingående skatt i för- hållande till utredningens förslag.
Utredningen föreslår även en motsvarighet till bestämmelsen i 8 kap. 14 § första stycket 2 ML (13 kap. 30 § första stycket 2 NML). Den nu- varande bestämmelsen avser avdrag vid förvärv som inte överstiger 1 000 kronor när omsättningen som medför skattskyldighet är mer än 95 procent i förhållande till den totala omsättningen i verksamheten. Skatteverket framför synpunkter om att den föreslagna bestämmelsen i denna del kan tolkas som att den avser en viss andel av antalet transaktioner i stället för en viss andel av ersättningen för transaktionerna. Bestämmelsen har därför ändrats i jämförelse med utredningens förslag. Syftet är att förtydliga att det är en viss andel av ersättningen för transaktionerna som avses.
Skatteverket föreslår också att bestämmelserna i 13 kap. 22 och 23 §§ NML ändras jämfört med utredningens förslag. I paragraferna anges bl.a. att ingående skatt hänförlig till vissa kostnader för personbilar får dras av utan begränsningar på grund av att bilen endast delvis används i verksamheten. Skatteverket anser att det i stället bör anges att det är utan begränsningar på grund av att bilen endast används delvis i den ekonomiska verksamheten. Någon sådan ändring föreslås dock inte eftersom de begränsningarna inte heller ska tillämpas vid användning i s.k. blandad verksamhet, dvs. vid användning för transaktioner i en ekonomisk verksamhet som inte medför avdragsrätt (se HFD 2021 ref. 16). Bedömningen av vad som är en personbil enligt ML görs med ledning av vad som utgör en personbil enligt vägtrafikförfattningarna (se RÅ 2005 ref. 23). FAR efterfrågar en definition av begreppet personbil.
Begreppet personbil används bl.a. för avdragsbegränsningarna i 13 kap. 20 och 22 §§ NML som stöder sig på en s.k.
310
11.5 |
Avdrag för ingående skatt vid import av varor |
Prop. 2022/23:46 |
11.5.1Gällande rätt
I artiklarna
Svensk rätt
De materiella kraven för avdragsrätt vid import finns i 8 kap. 2 § fjärde stycket 2 och 3 § ML. Av 8 kap. 5 § ML framgår att rätten till avdrag för ingående skatt bara finns om den kan styrkas enligt vad som föreskrivs i 8 kap. 17, 19 och 20 §§ ML. Avdragsrätten ska normalt styrkas genom faktura.
Beskattningsmyndighet för mervärdesskatt vid import är Tullverket eller Skatteverket. När Tullverket är beskattningsmyndighet fastställs och betalas skatten enligt det förfarande som gäller för tull, 2 kap. 1 § andra stycket tullagen (2016:253). Mervärdesskatt tas ut i enlighet med skatte- förfarandelagen (2011:1244), förkortad SFL, i stället för enligt tullagen om deklaranten är registrerad för mervärdesskatt i Sverige senast vid tid- punkten för tulltaxeringsbeslutet (beslutet om fastställande av tull). Om deklaranten är ett ombud ska den för vars räkning ombudet handlar vara registrerad för mervärdesskatt. Det krävs dessutom att personen vid im- porten agerar i egenskap av beskattningsbar person enligt ML eller är en juridisk person som inte agerar i denna egenskap (2 kap. 2 § tullagen).
När mervärdesskatt ska tas ut i enlighet med SFL är Skatteverket be- skattningsmyndighet och mervärdesskatten ska redovisas i en mervärdes- skattedeklaration. Även den som ska redovisa och betala mervärdesskatten till Skatteverket måste förtulla de importerade varorna hos Tullverket och lämna en tulldeklaration. Det är Tullverket som fattar tulltaxeringsbeslut och ansvarar för att kontrollera att uppgifterna om tullvärde, klassificering
m.m.i den inlämnade tulldeklarationen är korrekta. Det är endast uppgifter om mervärdesskatt som belöper på importen som ska redovisas i mer- värdesskattedeklarationen till Skatteverket.
Vem som blir skattskyldig för mervärdesskatt när Skatteverket är be- skattningsmyndighet bedöms enligt 1 kap. 2 § första stycket 6
311
Prop. 2022/23:46 som varorna som importeras är hänförliga till dennes verksamhet och inte till ombudets verksamhet (prop. 2013/14:16 s. 26 och 70).
|
11.5.2 |
En ny bestämmelse om hur avdrag ska styrkas vid |
|
|
import |
|
|
|
|
Regeringens förslag: En ny bestämmelse införs om hur avdrag för |
|
|
ingående skatt vid import av varor ska styrkas. |
|
|
|
|
|
Utredningens förslag överensstämmer med regeringens. |
|
|
Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna har inga in- |
|
|
vändningar mot förslaget. Kammarrätten i Göteborg tillstyrker förslaget. |
|
|
Skälen för regeringens förslag: Av den allmänna bestämmelsen i |
|
|
8 kap. 5 § ML följer att avdragsrätten måste styrkas även vid import av |
|
|
varor. Bestämmelsen i 8 kap. 17 § ML anger beviskraven vid förvärv av |
|
|
varor och tjänster, dvs. vid leverans av varor, tillhandahållande av tjänster |
|
|
och unionsinterna förvärv. Som huvudregel krävs faktura för att styrka |
|
|
avdragsrätten vid förvärv. Den bestämmelsen är inte alltid tillämplig vid |
|
|
import eftersom förvärv inte är en förutsättning för import, utan det är den |
|
|
fysiska förflyttningen av varan som är avgörande. Importen behöver alltså |
|
|
inte ha samband med att en vara förvärvats. Import kan föreligga även i de |
|
|
fall en beskattningsbar person inom ramen för sin ekonomiska verksamhet |
|
|
för in en vara från tredjeland. Någon uttrycklig regel om hur avdragsrätten |
|
|
ska styrkas just vid import finns inte i ML. |
|
|
I mervärdesskattedirektivet finns de materiella kraven för avdragsrätt |
|
|
vid import av varor i artikel 168 e medan artikel 178 e anger de formella |
|
|
förutsättningarna för att en beskattningsbar person ska kunna utöva sin rätt |
|
|
till avdrag vid import. |
|
|
Som en anpassning till mervärdesskattedirektivet föreslås att det i NML |
|
|
införs en ny bestämmelse som anger vad som krävs för att styrka rätten till |
|
|
avdrag vid import och att denna bestämmelse utformas med artikel 178 e |
|
|
i direktivet som förebild. I den artikeln anges att den beskattningsbara |
|
|
personen ska inneha ett importdokument som uppger denne som mottagare |
|
|
eller importör för att få utöva sin avdragsrätt. |
|
|
Importör är ett begrepp som inte definieras eller förklaras närmare i |
|
|
mervärdesskattedirektivet. Eftersom begreppet importör inte definieras i |
|
|
direktivet och för att undvika en definition som med tiden kan komma att |
|
|
avvika från |
|
|
någon definition av importör i NML. Begreppet importör används även i |
|
|
ML utan att definieras, se t.ex. 3 kap. 30 § ML. |
|
|
Begreppet importdokument förekommer enbart i artikel 178 e och det |
|
|
finns ingen definition eller förklaring av termen i mervärdesskatte- |
|
|
direktivet. Av artikel 52 i genomförandeförordningen framgår dock att |
|
|
begreppet importdokument även omfattar elektroniska versioner, om |
|
|
medlemsstaten har infört ett elektroniskt system ”för fullgörande av tull- |
|
|
formaliteterna”. Vidare är det den fysiska förflyttningen av varor som är |
|
|
avgörande för om en import föreligger. Import kan visserligen ske i sam- |
|
|
band med förvärv men det är inte någon förutsättning för import, vilket |
|
|
innebär att faktura inte alltid finns. Med hänsyn härtill bedöms att be- |
|
312 |
greppet importdokument kan anses omfatta alla de olika handlingar som |
|
|
|
|
Tullverket kräver vid fullgörande av tullformaliteterna för en import som anmälts till ett tullförfarande. Ett av de vanligaste tullförfarandena är ”övergång till fri omsättning”. Som exempel på importdokument kan nämnas tulldeklaration och tullräkning.
Med mottagare avses den beskattningsbara person som tar emot de im- porterade varorna för användning i sin ekonomiska verksamhet. Däremot behöver varorna inte fysiskt avlämnas vid den plats där den beskatt- ningsbara personen bedriver sin verksamhet. Om importen sker i samband med ett förvärv, bör dessutom krävas en faktura som visar att uppdrags- givaren förvärvat varan för användning i dennes ekonomiska verksamhet.
Avdragsrätten vid import bör kunna styrkas även med en annan handling än ett importdokument. Det är en avvikelse från artikel 178 e som är motiverad av att det i Sverige kan uppstå situationer där den som av Skatteverket anses vara betalningsskyldig för mervärdesskatt för en import (skattskyldig med ML:s terminologi) och därmed kan yrka avdrag för denna mervärdesskatt kan vara en annan person än den som anges i import- dokumentet. Skatteverket har i ett ställningstagande från 2016 klargjort sin syn på hur bedömningen ska göras av vem som är skattskyldig för mervärdesskatt vid import i de fall Skatteverket är beskattningsmyndighet (Skatteverkets ställningstagande Skattskyldig vid import när Skatteverket är beskattningsmyndighet, mervärdesskatt, den 26 april 2016, dnr 131
Detta innebär sammanfattningsvis att vid olika typer av ombudskap, där namnet på den beskattningsbara person som yrkar avdraget inte framgår av importdokumentet, krävs det en annan handling, t.ex. en fullmakt, för att kunna styrka ett yrkat avdrag. Av denna handling ska det framgå att den beskattningsbara personen är importör eller mottagare av de im- porterade varorna. Detsamma gäller när 13 kap. 8 § 3 NML (8 kap. 4 § 3 ML) är tillämplig. Den föreslagna bestämmelsen utgör en kodi- fiering av de beviskrav som Skatteverket för närvarande uppställer med stöd av 8 kap. 5 § ML och artikel 178 e i direktivet. Genom den föreslagna bestämmelsen uppnås en närmare överensstämmelse med mervärdes- skattedirektivet.
Bestämmelsen om hur avdrag vid import ska styrkas finns i 13 kap. 35 § NML.
Prop. 2022/23:46
313
Prop. 2022/23:46
314
11.6En ny bestämmelse som skiljer avdragsrätt från återbetalningsrätt
Regeringens förslag: Den som omfattas av bestämmelserna om åter- betalningsrätt till beskattningsbara personer som är etablerade i andra
Utredningens förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna har inga invändningar mot förslaget.
Skälen för regeringens förslag: Den systematiska anpassningen i NML till mervärdesskattedirektivet medför att vissa transaktioner skulle kunna omfattas av både avdragsrätt och återbetalningsrätt (jfr artiklarna 169 och 170 i mervärdesskattedirektivet). Det beror på att mervärdesskatte- direktivets begrepp beskattningsbar person gäller oavsett var någonstans personen har etablerat sin ekonomiska verksamhet. Det innebär att rätten att få tillbaka betald mervärdesskatt i princip gäller alla som uppfyller villkoren för det. Vem som ska betala mervärdesskatten för den utgående transaktionen har alltså inte betydelse för rätten att få tillbaka ingående skatt som har betalats. Därför behövs särskilda regler för beskattningsbara personer som inte är etablerade i det
Eftersom den systematiska anpassningen i NML medför att vissa trans- aktioner skulle kunna omfattas av både avdragsrätt och återbetalningsrätt behövs en bestämmelse som skiljer avdragsrätt från återbetalningsrätt. Av huvudregeln i 13 kap. 6 § NML om avdragsrättens omfattning framgår att i den utsträckning den beskattningsbara personen använder varorna och tjänsterna för sina beskattade transaktioner inom landet, har denne av- dragsrätt för ingående skatt. I likhet med mervärdesskattedirektivets syste- matik gäller den avdragsrätten oavsett vilket subjekt som faktiskt ska betala in mervärdesskatten på de utgående transaktionerna till staten. Det innebär att den beskattningsbara person som inom landet utför t.ex. en leverans av varor för vilken förvärvaren är skyldig att betala skatten, har rätt till avdrag för ingående skatt som belöper på transaktionen.
Avdragsrätten omfattar därutöver transaktioner utanför landet i en eko- nomisk verksamhet (13 kap. 9 § NML) och vissa transaktioner som om- fattas av undantag från skatteplikt men som trots det medför avdragsrätt för ingående skatt (13 kap. 10 och 11 §§ NML). När det gäller de nu nämnda transaktionerna skulle alltså avdragsrättens omfattning kunna sammanfalla med återbetalningsrättens omfattning. Det föreslås därför att en beskattningsbar person som är etablerad i ett annat
Bestämmelsen som skiljer avdragsrätt från återbetalningsrätt finns i Prop. 2022/23:46 13 kap. 12 § NML.
11.7Återbetalning av mervärdesskatt till beskattningsbara personer
11.7.1Gällande rätt
Bestämmelserna om återbetalning av mervärdesskatt till beskattningsbara personer finns i artiklarna
Mervärdesskattedirektivet
Av artikel 170 i mervärdesskattedirektivet framgår att de beskattningsbara personer som i enlighet med artikel 1 i trettonde direktivet, artiklarna 2.1 och 3 i
a)de transaktioner som avses i artikel 169,
b)transaktioner för vilka mervärdesskatten endast ska betalas av för- värvaren i enlighet med artiklarna
Återbetalning av mervärdesskatt till beskattningsbara personer som är etablerade i annan medlemsstat ska ske i enlighet med genomförande- reglerna i
|
|
|
|
och innehåller detaljerade regler om återbetalning av mervärdesskatt till |
|
beskattningsbara personer. Här återges bara de artiklar som anger de |
|
grundläggande förutsättningarna för återbetalning. |
|
Vem som kan få återbetalning enligt |
|
grundförutsättningarna för det framgår av artikel 3 jämförd med artikel 2. |
|
|
|
den mening som avses i artikel 9.1 i mervärdesskattedirektivet, som inte |
|
är etablerad i den återbetalande medlemsstaten men som är etablerad i en |
|
annan medlemsstats territorium. Med återbetalande medlemsstat avses den |
|
medlemsstat i vilken mervärdesskatten har debiterats den beskattningsbara |
315 |
Prop. 2022/23:46 personen för varor som har levererats eller tjänster som har tillhandahållits till denne av en annan beskattningsbar person i denna medlemsstat. För återbetalning krävs dessutom att den beskattningsbara personen under återbetalningsperioden uppfyller följande villkor:
a)Inom den återbetalande medlemsstaten varken haft sätet för sin eko- nomiska verksamhet eller ett fast etableringsställe från vilket affärs- transaktioner genomförts, eller i avsaknad av ett sådant säte eller fast etableringsställe, inte heller varit bosatt eller stadigvarande vistats där.
b)Inte levererat några varor eller tillhandahållit några tjänster som anses ha levererats eller tillhandahållits i den återbetalande medlemsstaten med vissa undantag.
För att vara berättigad till återbetalning i den återbetalande medlems- staten måste en beskattningsbar person som inte är etablerad i den åter- betalande medlemsstaten utföra transaktioner som medför rätt till avdrag i etableringsmedlemsstaten (artikel 6 första stycket).
Trettonde direktivet
Trettonde direktivet, som består av åtta artiklar, har inte genomgått någon omarbetning sedan dess tillkomst 1986. Grundförutsättningarna för åter- betalning enligt trettonde direktivet är desamma som enligt
Trettonde direktivet ger i stor utsträckning
11.7.2Tillämpningsområdet för återbetalning anpassas till trettonde direktivet
Regeringens förslag: En beskattningsbar person anses inte etablerad i något
316
eller om säte eller fast etablering saknas, inte har varit bosatt eller stadigvarande vistats inom EU.
Utredningens förslag överensstämmer delvis med regeringens. I utred- ningens förslag angavs som förutsättning att den beskattningsbara per- sonen inte haft säte i Sverige eller ett fast etableringsställe från vilket affärstransaktioner genomförs.
Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna har inga invänd- ningar mot förslaget. FAR tillstyrker förslaget. Förvaltningsrätten i Malmö menar att det är svårt att utläsa om den omständigheten att den beskattningsbara personen inte får vara etablerad i något
Skälen för regeringens förslag: Rätten till återbetalning enligt 10 kap.
1 § ML är kopplad till begreppet utländsk beskattningsbar person. För utländska beskattningsbara personer som inte är etablerade i något EU- land finns regler om ansökan m.m. i 19 kap.
Enligt ML:s regler utesluter bl.a. förekomsten av ett fast etablerings- ställe i Sverige att återbetalning av ingående skatt kan ske enligt för- farandet för återbetalning till beskattningsbara personer utanför EU. Åter- betalning sker då i stället via registrering för mervärdesskatt och återbetal- ning i mervärdesskattedeklaration enligt SFL. För beskattningsbara personer etablerade i annat
När det gäller ansökan om återbetalning i 19 kap. ML är rätten till åter- betalning alltså beroende av att det är fråga om en utländsk beskattningsbar person som inte är etablerad i något
Mot denna bakgrund föreslås att bestämmelsen i NML som anger vill- koren för återbetalning till beskattningsbara personer som inte är etab- lerade i något
Prop. 2022/23:46
317
Prop. 2022/23:46 affärstransaktioner har genomförts därifrån. Förslaget innebär en anpass- ning till trettonde direktivet.
318
Bestämmelsen om vem som kan ansöka om återbetalning av ingående skatt finns i 14 kap. 33 § NML.
11.8Bestämmelser om innehåll i ansökan om återbetalning
Regeringens förslag: En bestämmelse införs om att ansökan om åter- betalning ska innehålla nödvändiga identifikationsuppgifter och de ytterligare uppgifter som behövs.
Regeringens bedömning: Bestämmelser om vilka identifikations- uppgifter som ska lämnas i en ansökan om återbetalning kan regleras i förordning.
Utredningens förslag och bedömning överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna har inga invändningar mot förslaget.
Skälen för regeringens förslag och bedömning: Enligt
Det bör vara tillräckligt att i lag ange att det finns en skyldighet att lämna identifikationsuppgifter. Det kan dock vara värdefullt att också upplysa om att det finns verkställighetsföreskrifter. Det bör finnas utrymme för att reglera samtliga identifikationsuppgifter genom verkställighetsföreskrifter och det bör därför vara tillräckligt att i NML ange att en ansökan ska innehålla nödvändiga identifikationsuppgifter och de ytterligare uppgifter som behövs för att Skatteverket ska kunna fatta beslut om återbetalning (14 kap. 13 § NML). All övrig information som en ansökan om återbetalning ska innehålla bedöms ha sådan karaktär av detaljreglering att
den lämpligen kan regleras i verkställighetsföreskrifter. Det medför att de Prop. 2022/23:46 detaljerade kraven på ansökans innehåll inte bör framgå av NML. Vilka
språk som får användas i en ansökan har också sådan karaktär av detalj- reglering av administrativ karaktär att det kan framgå av verkställighets- föreskrifter. Vilka handlingar som ska bifogas ansökan kan också framgå av sådana föreskrifter och regleras därför inte i NML.
Sammanfattningsvis innebär det att bestämmelserna i 19 kap. 2 § första stycket
Mot denna bakgrund föreslås en bestämmelse om att ansökan ska inne- hålla nödvändiga identifikationsuppgifter och de ytterligare uppgifter som behövs samt upplyser om verkställighetsföreskrifter (14 kap. 13 § NML).
11.9En ny bestämmelse som anger vilka transaktioner som en ansökan om återbetalning ska avse
Regeringens förslag: En ny bestämmelse införs som anger vilka trans- aktioner som en ansökan om återbetalning ska avse när ansökan kom- mer från en beskattningsbar person som inte är etablerad i något EU- land.
Utredningens förslag överensstämmer med regeringens. |
|
Remissinstanserna har inga invändningar mot förslaget. Skatteverket |
|
anser dock att bestämmelserna om återbetalning, bl.a. i fråga om beskatt- |
|
ningsbara personer etablerade utanför EU, behöver förtydligas så att det |
|
framgår att det är Skatteverket som fattar beslut. |
|
Skälen för regeringens förslag: För beskattningsbara personer som är |
|
etablerade i ett annat |
|
aktioner en ansökan om återbetalning ska avse (19 kap. 3 § ML, 14 kap. |
|
11 § NML). Bestämmelsen motsvarar artikel 14 i |
|
direktivet. |
|
Trettonde direktivet överlåter åt medlemsstaterna att bestämma reglerna |
|
för hur återbetalning ska ske till beskattningsbara personer som inte är |
|
etablerade i något |
|
som mer i detalj anger vilka transaktioner en ansökan om återbetalning |
|
från en sådan beskattningsbar person ska eller får avse. |
|
Regeringen föreslår att det införs en bestämmelse i NML om vilka trans- |
|
aktioner som en ansökan om återbetalning ska avse när ansökan görs av |
|
en beskattningsbar person som är etablerad utanför EU. Bestämmelsen bör |
|
ha motsvarande lydelse som den bestämmelse som gäller ansökningar från |
|
beskattningsbara personer etablerade i annat |
|
Ändringen innebär att en beskattningsbar person som redan har ansökt |
|
om återbetalning av ingående skatt för perioden |
|
täcker att denne har missat att ansöka om återbetalning för en faktura som |
|
hör till denna period, kan i en ansökan avseende en senare period, t.ex. |
|
319 |
|
|
Prop. 2022/23:46 regler ska den sökande genom en begäran om omprövning (20 kap. 3 § ML) söka återbetalning av ytterligare ingående skatt som hör till en period där ett beslut tidigare har fattats.
En bestämmelse om vilka transaktioner en ansökan om återbetalning får avse när ansökan görs av en beskattningsbar person som inte är etablerad i något
Skatteverket anser att det behöver förtydligas att Skatteverket fattar be- slut om bl.a. återbetalning. Ett tillägg har därför gjorts i fråga om åter- betalning till hjälporganisationer, diplomater m.fl. För återbetalning till beskattningsbara personer etablerade inom respektive utanför EU bedöms det dock inte vara nödvändigt med något förtydligande eftersom det fram- går av bestämmelserna i övrigt, t.ex. genom att Skatteverket ska fatta beslut inom en viss tidsfrist.
11.10Nya bestämmelser om beräkning av tidsfristen för när en ansökan om återbetalning ska ha kommit in
Regeringens förslag: Tidsfristen för när en ansökan om återbetalning senast ska ha kommit in ska inte beräknas med stöd av den s.k. söndags- regeln i lagen om beräkning av lagstadgad tid.
Utredningens förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna har inga invändningar mot förslaget.
Skälen för regeringens förslag: En ansökan om återbetalning från en beskattningsbar person etablerad i ett annat
Mot bakgrund av förarbetsuttalandena och avsaknaden av en special- reglering för situationer när den 30 september infaller på en helgdag har Kammarrätten i Göteborg i domar den 1 mars 2019 i mål nr
Tanken med en gemensam tidsfrist för när en ansökan om återbetalning senast ska ha kommit in bör vara att tidsfristen ska gå ut samma dag i alla
320
vid prövningen om en ansökan kommit in i rätt tid. Regeringen föreslår Prop. 2022/23:46 därför att det i NML tas in en bestämmelse med det innehållet.
En motsvarande regel ska införas beträffande ansökningar från beskatt- ningsbara personer som är etablerade i Sverige och som riktar ansökningar om återbetalning till ett annat
Bestämmelser om att tidsfristen för när en ansökan om återbetalning senast ska ha inkommit inte får beräknas med stöd av 2 § lagen (1930:173) om beräkning av lagstadgad tid finns i 14 kap. 15, 43 och 56 §§ NML.
12Slopat faktureringskrav vid betalningar i förskott eller a conto för undantagna leveranser av varor till annat
Regeringens förslag: Faktureringskravet vid betalning i förskott eller a conto för undantagna leveranser av varor till annat
Utredningens förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna har inte kommenterat förslaget.
Skälen för regeringens förslag: I artikel 220 i mervärdesskatte- direktivet regleras när en beskattningsbar person ska utfärda en faktura. I fjärde punkten i artikel 220.1 anges att faktura ska utfärdas för förskotts- betalningar som gjorts innan de leveranser som avses i första och andra punkten (vanliga leveranser av varor och distansförsäljning av varor). Denna bestämmelse om förskottsfakturor omfattar dock inte leveranser av varor till annat
321
Prop. 2022/23:46 I mervärdesskattelagen (1994:200), förkortad ML, regleras fakturerings- skyldigheten i 11 kap.
När det gäller redovisning i skattedeklarationen av undantagna leve- ranser av varor till
Bestämmelsen om faktureringsskyldighet vid betalningar i förskott eller a conto finns i 17 kap. 14 § NML.
13Särskild ordning för beskattningsbara personer med liten årsomsättning
13.1Gällande rätt
Den särskilda ordningen för små företag finns i kapitel 2 i avdelning XII i mervärdesskattedirektivet. Artiklarna
Sverige har rätt att införa skattebefrielse för beskattningsbara personer vars årsomsättning högst är lika med motvärdet i nationell valuta av 10 000 ECU (artikel 287). En beskattningsbar person som uppfyller vill- koren för att skattebefrias får välja att i stället tillämpa de allmänna mer- värdesskattereglerna (artikel 290).
322
Svensk rättProp. 2022/23:46
Mervärdesskatt ska enligt 1 kap. 1 § första stycket 1 mervärdesskattelagen (1994:200), förkortad ML, betalas till staten vid sådan omsättning inom landet av varor eller tjänster som är skattepliktig och görs av en be- skattningsbar person i denna egenskap, i den utsträckning den beskatt- ningsbara personen inte är befriad från skatt på omsättningen. Be- stämmelser om skattebefrielse för beskattningsbara personer med liten omsättning finns i 9 d kap. ML. Befrielsen gäller för beskattningsbara personer som har en omsättning som beräknas bli högst 80 000 kronor
under beskattningsåret. |
Omsättningen får inte heller ha överstigit |
80 000 kronor något av |
de två närmast föregående beskattningsåren |
(9 d kap. 1 § ML). |
|
13.2Skattebefrielse ersätts med undantag från skatteplikt
Regeringens förslag: Begreppet skattebefrielse ersätts med undantag från skatteplikt i den särskilda ordningen för beskattningsbara personer med liten årsomsättning i 18 kap. nya mervärdesskattelagen.
Utredningens förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna har inte kom-
menterat förslaget. FAR tillstyrker förslaget. Kammarrätten i Göteborg avstyrker förslaget och anser att det är ett avbräck i anpassningen till mervärdesskattedirektivets systematik att tala om dessa transaktioner som undantagna från skatteplikt. Som skäl framförs bl.a. att en jämförelse med uttryckssättet i ett flertal språkversioner av rådets direktiv (EU) 2020/285 ger vid handen att det även fortsättningsvis är fråga om undantag/befrielse från mervärdesskatt/beskattning. Ett undantag tar enligt kammarrätten sikte på en viss typ av tillhandahållanden eller att tillhandahållandena passerar en landsgräns, eller tillhandahålls över gräns, medan det i nu aktu- ella bestämmelser är fråga om alla slags transaktioner som sammanlagt understiger en viss beloppsgräns. Kammarrätten menar också att 18 kap.
16 § (15 § i regeringens förslag) om att en beskattningsbar person kan ansöka om retroaktiv beskattning bakåt i tiden trots att grund för befrielse från beskattning finns, strider mot bl.a. anpassningen kring begreppet be- skattningsgrundande händelse.
Skälen för regeringens förslag: ML:s regler om mervärdesskattefrihet för företag med liten omsättning (omsättningsgräns) finns i 9 d kap. När reglerna infördes i ML utformades dessa så att en beskattningsbar person som uppfyller villkoren är ”befriad från skatt på omsättning av varor och tjänster” (se 9 d kap. 1 § ML). I 9 d kap. används till stor del uttrycket ”skattebefrielse” om den mervärdesskattefrihet som regleras i kapitlet. Reglerna i ML baseras på den särskilda ordningen för små företag i kapitel 2 i avdelning XII i mervärdesskattedirektivet. I den svenska språk- versionen av mervärdesskattedirektivet framgår av artikel 287 att Sverige får ”tillämpa skattebefrielse från skatteplikt…”. I övrigt har dock uttrycket skattebefrielse använts för att beskriva mervärdesskattefriheten enligt den
323
Prop. 2022/23:46 |
särskilda ordningen för små företag i den svenska språkversionen av |
|
direktivet. |
|
I det nya direktivet om ändring av mervärdesskattedirektivet vad gäller |
|
den särskilda ordningen för små företag4 används i den svenska språk- |
|
versionen ”undantag från skatteplikt” i stället för ”skattebefrielse”. |
|
Ändringsdirektivet beslutades den 18 februari 2020 och ska börja till- |
|
ämpas den 1 januari 2025. I den svenska versionen av direktivet kommer |
|
således ”skattebefrielse” att bytas mot ”undantag från skatteplikt”. |
|
Det finns därför skäl att överväga vilken term som ska användas i den |
|
särskilda ordningen för småföretag i den nya mervärdesskattelagen, för- |
|
kortad NML, ”skattebefrielse” eller ”undantag från skatteplikt”. En ändring |
|
till att använda undantag från skatteplikt i NML skulle kunna ses som en |
|
anpassning till de nya direktivreglerna. Genom att redan nu byta till undan- |
|
tag från skatteplikt och anpassa strukturen i NML efter de nya direktiv- |
|
bestämmelserna så kommer färre ändringar behöva göras vid implement- |
|
eringen. Ett byte skulle därför kunna anses bidra till att lagstiftningens ut- |
|
formning blir mer ”hållbar”. Att byta skattebefrielse till undantag från |
|
skatteplikt innebär dock att det begrepp som används i NML kommer att |
|
avvika från det som finns i den nu gällande svenska språkversionen av |
|
direktivet. Skillnaden mellan NML och direktivet skulle dock endast |
|
finnas under en begränsad tid. |
|
Om termen ”undantag från skatteplikt” används blir terminologin i lagen |
|
mer enhetlig än vad som är fallet om vissa leveranser och tillhanda- |
|
hållanden som det inte ska tas ut mervärdesskatt på är undantagna från |
|
skatteplikt (10 kap. NML), medan andra sådana leveranser och tillhanda- |
|
hållanden är skattepliktiga men omfattas av en skattebefrielse |
|
(18 kap. NML). Det förefaller inte nödvändigt att ha en systematik där |
|
vissa leveranser och tillhandahållanden visserligen är skattepliktiga men |
|
ändå inte beskattas för att de omfattas av skattebefrielse. Ett byte till |
|
”undantag från skatteplikt” i den särskilda ordningen i NML skulle innebära |
|
en enhetligare terminologi genom att en term används för mervärdes- |
|
skattefrihet i stället för två. Detta är något som kan bidra till en bättre över- |
|
skådlighet i lagen. |
|
Mot denna bakgrund bedöms fördelarna med att använda termen undan- |
|
tag från skatteplikt överväga nackdelarna. Regeringen föreslår därför att |
|
”undantag från skatteplikt” används om mervärdesskattefriheten i den sär- |
|
skilda ordningen för beskattningsbara personer med liten årsomsättning i |
|
18 kap. NML. Regeringen delar inte Kammarrätten i Göteborgs bedöm- |
|
ning att begreppet undantag från skatteplikt medför ett avbräck i an- |
|
passningen till mervärdesskattedirektivets systematik. Som nämnts ovan |
|
kommer begreppet ”skattebefrielse” att bytas mot ”undantag från skatte- |
|
plikt” i den svenska språkversionen av direktivet. I exempelvis den |
|
engelska, tyska och danska språkversionen av mervärdesskattedirektivet |
|
används redan samma uttryck för mervärdesskattefriheten enligt den sär- |
|
skilda ordningen i avsnitt 2 i kapitel 1 i avdelning XII i mervärdesskatte- |
|
4 Rådets direktiv (EU) 2020/285 om ändring av direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt |
|
system för mervärdesskatt vad gäller den särskilda ordningen för små företag och |
|
förordning (EU) nr 904/2010 vad gäller det administrativa samarbetet och utbyte av |
324 |
information för kontrollen av att den särskilda ordningen för små företag tillämpas på ett |
korrekt sätt. |
direktivet som det som används i avdelning IX, som i den svenska |
Prop. 2022/23:46 |
versionen har rubriken ”Undantag från skatteplikt”. Vad kammarrätten |
|
anför om undantag från skatteplikt medför därför ingen annan bedömning. Kammarrätten i Göteborg framför i samband med detta också syn- punkter på att bestämmelsen i 18 kap. 16 § NML (15 § i regeringens för- slag) möjliggör en tillämpning av de allmänna reglerna efter att den be- skattningsgrundande händelsen inträffat. Mervärdesskattedirektivets regler om beskattningsgrundande händelse bör dock inte ges en sådan innebörd att varje ändring i efterhand är utesluten. Den möjlighet som ges i 18 kap. 15 § NML bör vidare ses mot bakgrund av att undantaget av förenklingsskäl gäller utan ansökan och beslut. Den beskattningsbara per- sonens möjligheter att få tillämpa allmänna regler bör därför inte vara alltför begränsade. Någon ändring av möjligheten att tillämpa allmänna
regler föreslås därför inte.
13.3Ändrade bestämmelser om hur årsomsättningen ska beräknas
Regeringens förslag: Beräkningen av årsomsättningen ska inte göras utifrån beskattningsunderlaget för skattepliktiga transaktioner utan från värdet av dessa transaktioner exklusive mervärdesskatt.
Utredningens förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Kammarrätten i Göteborg och FAR tillstyrker för-
slaget. Övriga remissinstanser har inte kommenterat förslaget.
Skälen för regeringens förslag: Den omsättning som enligt artikel 288 i mervärdesskattedirektivet ska avgöra om nivån för undantaget har överskridits eller inte ska utgöras av beloppet, exklusive mervärdesskatt, för beskattade leveranser och tillhandahållanden. Vissa särskilt uppräknade undantagna transaktioner, exempelvis varuleveranser ut ur EU, ska också ingå i omsättningsbeloppet (artikel 288). Bestämmelsen i 9 d kap. 3 § ML har fått en något annorlunda utformning eftersom den innebär att beskattningsunderlaget för skattepliktig omsättning av varor och tjänster inom landet ska inräknas i omsättningen.
En anpassning av bestämmelsen i NML om beräkning av årsomsättning
till direktivet leder till att bestämmelsen kan tolkas i enlighet med EU-
325
Prop. 2022/23:46 domstolens synsätt. Det kan innebära en mindre materiell ändring i för- hållandet till ML eftersom vinstmarginalen inte ska användas vid be- räkning av omsättningen i de fall den beskattningsbara personen tillämpar vinstmarginalbeskattning. Mot bakgrund av
326
Bestämmelser avseende beräkning av årsomsättningen finns i 18 kap. 7– 11 §§ NML.
13.4En uttrycklig bestämmelse om avdragsbegränsning införs
Regeringens förslag: En uttrycklig bestämmelse införs om att den som omfattas av undantaget i 18 kap. nya mervärdesskattelagen inte har rätt till avdrag.
Utredningens förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: FAR tillstyrker förslaget. Övriga remissinstanser
har inte kommenterat förslaget.
Skälen för regeringens förslag: I artikel 289 i mervärdesskattedirek- tivet anges att beskattningsbara personer som omfattas av undantaget från skatteplikt inte ska ha rätt till avdrag. När omsättningsgränsen infördes i ML ansågs det inte nödvändigt att ha en särskild bestämmelse om avdrags- begränsning i ML eftersom de aktuella företagen inte bedrev verksamhet som medför skattskyldighet enligt ML. De omfattades därför inte av rätten till avdrag enligt 8 kap. 3 § ML (prop. 2016/17:1 s. 406 f.). Rätt till avdrag bör inte heller uppkomma enligt huvudregeln för avdragsrätt i 13 kap. 6 § NML eftersom det är en förutsättning att varorna eller tjänsterna an- vänds för beskattade transaktioner.
Det finns dock regler i ML som begränsar rätten till återbetalning av ingående skatt för beskattningsbara personer som omfattas av befrielsen (10 kap. 11 § fjärde stycket och 10 kap. 12 § andra stycket ML). De nämnda bestämmelserna motsvarar delvis artikel 289.
De ändringar som föreslås i 13 kap. NML innebär bl.a. att det som i 10 kap. 11 och 12 §§ ML ansågs vara återbetalning kommer att behandlas som en avdragsrätt i NML. Det anges t.ex. i 13 kap. 10 § NML att avdrag för ingående skatt får göras för varor och tjänster i den utsträckning de används för vissa transaktioner inom landet som är undantagna från skatte- plikt. Den som omfattas av undantaget enligt den särskilda ordningen i NML ska dock inte ha rätt till avdrag i sådant fall. Det bedöms därför finnas skäl att även i NML ha en bestämmelse där det framgår att detta inte gäller vid tillämpning av den särskilda ordningen. Bestämmelserna om avdragsrätt i 13 kap. NML föreslås även i övrigt bli utformade på ett sätt som mer motsvarar direktivets utformning. Med hänsyn till det och av
tydlighetsskäl bör det i NML införas en bestämmelse om begränsad av- Prop. 2022/23:46 dragsrätt på motsvarande sätt som avses i artikel 289.
Den föreslagna bestämmelsen om avdragsbegränsning finns i 18 kap. 13 § NML.
14Särskild ordning för investeringsguld
14.1Gällande rätt
Iartiklarna
I artikel 198.2, som finns bland artiklarna om skyldigheter för beskatt- ningsbara personer och för vissa icke beskattningsbara personer, finns dessutom en bestämmelse om betalningsskyldighet för mervärdesskatt vid leverans av investeringsguld.
Svensk rätt
I mervärdesskattelagen (1994:200), förkortad ML, finns det bestämmelser om investeringsguld i flera kapitel. I 1 kap. 2 § första stycket 4 a finns en bestämmelse om skattskyldighet för leverans av investeringsguld, i 1 kap. 18 § finns definitionen av investeringsguld, i 3 kap. 10
14.2 |
Uttrycket rätt att bli skattskyldig ersätts med |
|
|
frivillig beskattning |
|
|
|
|
Regeringens förslag: Uttrycket rätt att bli skattskyldig ersätts med |
|
|
frivillig beskattning i den nya mervärdesskattelagen. |
|
|
|
|
|
Utredningens förslag överensstämmer med regeringens. |
|
|
Remissinstanserna: FAR tillstyrker förslaget. Övriga remissinstanser |
|
|
har inte kommenterat förslaget. |
|
|
Skälen för regeringens föreslag: Artiklarna |
|
|
skattedirektivet ger medlemsstaterna möjlighet att under vissa förut- |
327 |
|
Prop. 2022/23:46 sättningar medge beskattningsbara personer rätt till valfrihet för be- skattning av leverans av investeringsguld och tjänster som utförs av ombud som deltar i sådana leveranser. Denna möjlighet har införts i ML genom bestämmelserna i 3 kap. 10
328
I syfte att anpassa den nya mervärdesskattelagens, förkortad NML, struktur och systematik till mervärdesskattedirektivet, föreslås i av- snitt 4.6.1 att begreppet ”skattskyldighet” slopas. I betänkandet ”Mer- värdesskatt i ett
Regeringen instämmer i bedömningen att uttrycket ”frivillig beskatt- ning” är ett lämpligt alternativ. I NML:s bestämmelser om investerings- guld skulle på motsvarande sätt ”frivillig beskattning” kunna ersätta ut- trycket ”rätt att bli skattskyldig” som en följd av att begreppet skatt- skyldighet slopas. Genom en användning av ordet ”frivillig” skulle det bli tydligt för användaren att i bestämmelserna regleras en valmöjlighet. Vidare skulle användningen av ”beskattning” leda till att NML:s termi- nologi närmare följer mervärdesskattedirektivets terminologi, eftersom det i artiklarna
Mot denna bakgrund föreslår regeringen att uttrycket ”rätt att bli skatt- skyldig” ersätts med uttrycket ”frivillig beskattning” i 21 kap. NML.
14.3Rätt till återbetalning av ingående skatt ersätts med avdragsrätt
Regeringens förslag: Återbetalningsrätten i nuvarande mervärdes- skattelag ersätts med en avdragsrätt för sådana undantagna leveranser av investeringsguld som ger rätt att få tillbaka betald ingående skatt.
Utredningens förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: FAR tillstyrker förslaget. Övriga remissinstanser
har inte kommenterat förslaget.
Skälen för regeringens förslag: I artiklarna 354 och 355 i mervärdes- skattedirektivet finns det bestämmelser om avdragsrätt för mervärdesskatt
vid vissa undantagna leveranser av investeringsguld. I ML finns mot- Prop. 2022/23:46 svarande bestämmelser i 10 kap. 11 c och 11 d §§, men där används en
annan konstruktion än i direktivet, nämligen återbetalning av ingående skatt.
Enligt huvudregeln för avdragsrätt är avdragsrätten för ingående skatt kopplad till ”den som bedriver en verksamhet som medför skattskyldig- het” (8 kap. 3 § ML). Avdragsrätten är därmed kopplad till skyldigheten att betala skatt till staten. Transaktioner som är undantagna från skatteplikt ger inte upphov till skattskyldighet enligt ML och medför därmed inte avdragsrätt. I avsnitt 11 föreslår regeringen att avdrags- och återbetal- ningsreglerna i NML ska anpassas till det
Förslaget innebär en systematisk förändring som inte medför någon ändrad beskattning. ML:s reglering uppnår samma beskattningsresultat som direktivet men genom en annan konstruktion. Vidare behöver den som vill ansöka om återbetalning av ingående skatt som hänför sig till undantagna leveranser av investeringsguld redan i dag registrera sig för mervärdesskatt och redovisa återbetalningen i mervärdesskattedeklara- tionen (26 kap. 2 § 3 och 7 kap. 1 § 4 SFL). Förslaget medför därför ingen förändring i det avseendet heller.
Bestämmelser om avdragsrätt finns i 21 kap. 10 och 11 §§ NML.
15Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
Regeringens förslag: Den nya mervärdesskattelagen träder i kraft den 1 juli 2023.
Mervärdesskattelagen (1994:200) och lagen (2011:1245) om sär- skilda ordningar för mervärdesskatt för distansförsäljning av varor och för tjänster upphävs.
Den upphävda lagen om särskilda ordningar ska fortfarande gälla för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.
Den upphävda mervärdesskattelagen gäller fortfarande i vissa fall. Bestämmelserna om vouchrar i den nya mervärdesskattelagen ska inte
tillämpas på vouchrar som är utställda före den 1 januari 2019.
Vidare tillämpas inte bestämmelserna om tröskelvärde vid fastställ- ande av beskattningsland för beskattningsbara personer som utför unionsintern distansförsäljning av varor eller tillhandahåller vissa tjäns- ter och som vid utgången av juni 2021 omfattades av ett gällande
identifieringsbeslut enligt lagen om särskilda ordningar.
329
Prop. 2022/23:46
330
Bestämmelserna i den nya mervärdesskattelagen om återbetalning till beskattningsbara personer etablerande i andra
Den upphävda mervärdesskattelagen gäller för återbetalnings- perioder som påbörjats före ikraftträdandet.
En särskild bestämmelse införs om skyldighet att utfärda faktura vid mottagande av förskott eller a conto som avser leveranser av varor till ett annat
Om skattskyldigheten inträtt enligt den upphävda mervärdesskatte- lagen för att varan före ikraftträdandet sänts till köparen mot post- förskott eller efterkrav, ska den beskattningsgrundande händelsen inte anses ske när varan lämnas ut efter ikraftträdandet.
Med mervärdesskatt enligt den nya mervärdesskattelagen och skyldig- het att betala mervärdesskatt likställs också i tillämpliga delar skatt enligt den upphävda mervärdesskattelagen och skyldighet att betala sådan skatt. Om en bestämmelse i de upphävda lagarna har tillämpats och den motsvaras av en bestämmelse i den nya lagen ska bestäm- melsen i den nya lagen anses ha tillämpats.
Vidare införs bestämmelser om justering av avdrag i vissa fall där en investeringsvara före den 1 januari 2017 var en fastighet men inte längre är det eller omvänt. Bestämmelser om justering av avdrag införs också för fall där avdrag för en
I övrigt gäller den upphävda mervärdesskattelagen för förhållanden som avser tid före ikraftträdandet.
Utredningens förslag överensstämmer huvudsakligen med regeringens. I betänkandet föreslås att den nya mervärdesskattelagen, förkortad NML, ska träda i kraft den 1 januari 2022. I betänkandet föreslås vidare bl.a. särskilda övergångsbestämmelser om tillämpningen av de särskilda ordningarna i 22 och 23 kap. NML. Någon övergångs- bestämmelse om förskottsfakturor föreslås dock inte av utredningen. Vidare har författningstekniska ändringar gjorts jämfört med utredningens förslag.
Remissinstanserna: Skatteverket anser att det bör förtydligas från och med vilken tidpunkt faktureringsbestämmelserna i NML ska tillämpas. Svenska Bankföreningen, till vilka Fondbolagens förening ansluter sig, anser att övergångsbestämmelsen i punkt 8 (punkt 12 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna i regeringens förslag) om när en motsvarande bestämmelse i ML har tillämpats, kommer bli svår att tillämpa i praktiken och ser en risk för att det kommer göras en för vid tolkning av mervärdes- skattelagen (1994:200), förkortad ML, dvs. att slutsatsen kommer dras att NML har tillämpats i fler fall än vad som faktiskt har skett.
Skälen för regeringens förslag
Ikraftträdande
Förslaget om en ny mervärdesskattelag innebär till största del inte några ändringar i sak. Ett syfte med översynen av lagstiftningen är att den ska bli mer överskådlig och enklare att tillämpa. Regeringen anser att det är
angeläget att den nya mervärdesskattelagen kan börja tillämpas så snart |
Prop. 2022/23:46 |
som möjligt och föreslår därför att den nya lagen och övriga lagändringar |
|
träder i kraft den 1 juli 2023. |
|
Upphävande av lagar |
|
I samband med att den nya lagen träder i kraft ska mervärdesskattelagen |
|
(1994:200) och lagen (2011:1245) om särskilda ordningar för mervärdes- |
|
skatt för distansförsäljning av varor och för tjänster upphöra att gälla. |
|
Bestämmelser med en sådan innebörd föreslås därför (andra punkten i |
|
ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna). |
|
Förslaget till ny mervärdesskattelag innebär till största del inte några |
|
ändringar i sak. I några fall kan det dock uppkomma skillnader mellan ML |
|
och NML som gör att det kan vara motiverat med särskilda bestämmelser |
|
vid införandet. I vissa fall som behandlas vidare nedan ska den upphävda |
|
mervärdesskattelagens regler fortsatt gälla. Detta anges i tredje punkten i |
|
ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna. |
|
När det gäller den upphävda lagen om särskilda ordningar gäller den |
|
fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet |
|
av den nya lagen, vilket anges i fjärde punkten i ikraftträdande- och |
|
övergångsbestämmelserna. |
|
Voucher |
|
I NML finns det särskilda bestämmelser om den mervärdesskattemässiga |
|
behandlingen av vouchrar. Av artikel 410 a i mervärdesskattedirektivet |
|
framgår att mervärdesskattedirektivets regler om vouchrar endast ska |
|
tillämpas på vouchrar som är utställda efter den 31 december 2018. Om en |
|
voucher är utställd tidigare har allmänna bestämmelser tillämpats eftersom det |
|
före den tidpunkten inte fanns några särskilda mervärdesskattebestämmelser |
|
om vouchrar, vare sig i direktivet eller i ML. Det kan förekomma att vouchrar |
|
har lång giltighetstid. För vouchrar utställda före den 1 januari 2019 bör |
|
allmänna bestämmelser tillämpas även efter införandet av NML. Med hänsyn |
|
till det föreslås en särskild bestämmelse som innebär att bestämmelserna om |
|
vouchrar i NML inte ska tillämpas på vouchrar som är utställda före den |
|
1 januari 2019 (femte punkten i ikraftträdande- och övergångsbestämmels- |
|
erna). |
|
Tröskelvärde för den som omfattats av identifieringsbeslut |
|
Den 1 juli 2021 infördes nya bestämmelser i ML om tröskelvärde för be- |
|
skattningsbara personer som utför unionsintern distansförsäljning av varor |
|
och tillhandahåller vissa tjänster (5 kap. 20 och 21 §§ ML). Bestäm- |
|
melserna innebär att omsättningarna ska beskattas i Sverige om den |
|
beskattningsbara personen inte överskrider ett visst tröskelvärde. Den |
|
beskattningsbara personen kan dock begära att omsättningen ska anses |
|
gjord i det |
|
levereras till. Skatteverket ska då fatta ett beslut om detta som gäller tills |
|
vidare. Detta har dock inte gällt för den som närmast före den 1 juli 2021 |
|
omfattades av ett gällande identifieringsbeslut enligt lagen (2011:1245) |
|
om särskilda ordningar för mervärdesskatt för distansförsäljning av varor |
|
och för tjänster. Den som omfattades av ett identifieringsbeslut då har |
|
därför inte behövt ett beslut från Skatteverket för att omsättningen ska |
331 |
Prop. 2022/23:46 anses gjord utomlands. Denna situation bör behandlas i en särskild övergångsbestämmelse till NML. Införandet av NML ska därmed inte medföra att ett sådant beslut behövs eller att beskattningslandet ändras i dessa fall. En bestämmelse med en sådan innebörd föreslås därför (sjätte punkten i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna).
Återbetalning för återbetalningsperioder före respektive efter ikraftträdandet
I fråga om återbetalning till beskattningsbara personer som inte är etablerade i Sverige innebär de föreslagna bestämmelserna i 14 kap. NML förändringar i förhållande till reglerna i ML. Eftersom detta kan påverka vilket förfarande som ska användas för att återfå ingående skatt föreslås att tillämpningen av bestämmelserna om återbetalning i 14 kap. ska kopp- las till återbetalningsperioden. En bestämmelse föreslås därför om att bestämmelserna i 14 kap. inte tillämpas på återbetalningsperioder som påbörjats före ikraftträdandet (sjunde punkten i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna). När det gäller återbetalningsperioder som påbörjats före ikraftträdandet föreslås att bestämmelserna i 10 och 19 kap. i den upphävda mervärdesskattelagen fortsatt ska gälla vid återbetalning till beskattningsbara personer etablerade i andra
Förskottsfakturor
Skatteverket efterfrågar ett förtydligade om från vilken tidpunkt faktu- reringsbestämmelserna i NML ska tillämpas.
När det gäller fakturering föreslås en förändring genom att kravet på att utfärda faktura för förskott eller a conto som avser leveranser av varor till ett annat
Postförskott
Enligt ML inträder skattskyldigheten när varan sänts till köparen mot post- förskott eller efterkrav (1 kap. 3 § tredje stycket ML). Den bestämmelsen ges ingen motsvarighet i NML. I stället ska de generella reglerna om beskattningsgrundande händelse bli tillämpliga. Detta bedöms kunna leda till att skyldigheten att betala skatt enligt NML kan uppkomma vid en senare tidpunkt än vad som följer av ML (se vidare avsnitt 7). Det kan därför inte uteslutas att det uppkommer situationer där skattskyldigheten har inträtt före ikraftträdandet enligt ML medan den beskattnings- grundande händelsen inträffar efter ikraftträdandet enligt NML. Med anledning av det föreslås en särskild bestämmelse om att när skatt- skyldigheten inträtt enligt ML för att varan före ikraftträdandet sänts till köparen mot postförskott eller efterkrav, ska den beskattningsgrundande händelsen inte anses ske efter ikraftträdandet enligt 7 kap. 4 § vid den tidpunkt då varan lämnas ut (tionde punkten i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna).
332
Mervärdesskatt enligt den nuvarande mervärdesskattelagen
Utredningen föreslår att mervärdesskatt enligt NML och skyldighet att be- tala sådan skatt ska likställas med skatt enligt ML och skyldighet att betala sådan skatt. Det förtydligar att detsamma ska gälla för mervärdesskatt enligt ML som för mervärdesskatt enligt NML även vid tillämpning av NML och medför en kontinuitet i detta avseende. Vid införandet av NML är det viktigt att upprätthålla kontinuiteten mellan ML och NML. En be- stämmelse med en sådan innebörd föreslås därför (elfte punkten i ikraft- trädande- och övergångsbestämmelserna).
När en motsvarande bestämmelse tillämpats
Utredningen föreslår en bestämmelse av vilken det bl.a. framgår att om någon bestämmelse i de upphävda lagarna har tillämpats och den mot- svaras av en bestämmelse i NML, ska bestämmelsen i NML anses ha tillämpats. Syftet är att åstadkomma kontinuitet mellan de upphävda lag- arna och NML. Det är viktigt att viktigt att kontinuiteten mellan de upp- hävda lagarna och NML upprätthålls för att mervärdesskattesystemet ska kunna fungera normalt vid övergången. Det finns därför ett behov av en sådan regel som utredningen föreslår.
Svenska Bankföreningen anser att bestämmelsen riskerar bli svår att tillämpa i praktiken eftersom begreppen förändras, t.ex. genom att omsätt- ning ändras till leverans. Enligt regeringens bedömning innebär ett byte från omsättning till leverans inte att bestämmelsens innebörd har för- ändrats. De begreppsmässiga och språkliga ändringarna mellan ML och NML medför inte ändringar sak. De allra flesta bestämmelserna i ML eller de särskilda ordningarna får därför anses ha en motsvarighet i NML. Det finns ett stort antal situationer där en beskattningsåtgärd är beroende av att en viss förutsättning har inträffat vid ett tidigare tillfälle. Det kan exempel- vis gälla att ett avdrag har erhållits för en viss tillgång, vilket bl.a. kan påverka om en uttagsbeskattning ska ske eller om avdraget ska justeras. Det kan också handla om att beskattningsunderlaget ska sättas ned i efter- hand på grund av returer eller kundförluster. Det är som nämnts viktigt att kontinuiteten mellan de upphävda lagarna och NML upprätthålls för att mervärdesskattesystemet ska kunna fungera normalt vid övergången. Den föreslagna tolfte punkten i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna ska ses mot den bakgrunden. Med hänsyn till det stora antalet situationer i mervärdesskattreglerna där det behövs kontinuitet är det mycket svårt att uttömmande reglera alla sådana situationer som skulle kunna uppkomma. Det föreslås därför en särskild bestämmelse av vilken det framgår att om någon bestämmelse i de upphävda lagarna har tillämpats och den motsvaras av en bestämmelse i NML, ska bestämmelsen i NML anses ha tillämpats (tolfte punkten i ikraftträdande- och övergångsbestämmel- serna).
Justering av avdrag
Bestämmelser som avser justering av avdrag för ingående skatt kan i fråga om fastigheter vara av betydelse för skyldigheten att justera avdrag i upp till tio år. Definitionen av fastighet i ML ändrades den 1 januari 2017. Fastighetsdefinitionen frikopplades då från reglerna i jordabalken och kopplades i stället till definitionen av fast egendom i genomförande-
Prop. 2022/23:46
333
Prop. 2022/23:46 förordningen. När definitionen ändrades kunde det uppkomma situationer där korrigeringstiden för en investeringsvara ändrades på grund av att den inte längre ansågs som fastighet utan som lös egendom eller omvänt.
I fall där en investeringsvara, eller del av investeringsvara, vid ett för- värv eller en nybyggnad före den 1 januari 2017 i mervärdesskattehänse- ende var en fastighet men vid tidpunkten för en överlåtelse inte längre är en fastighet har
En motsvarande bestämmelse bör också införas för det fall en investe- ringsvara vid ett förvärv före den 1 januari 2017 inte ansågs som fastighet men som vid en överlåtelse eller ändrad användning efter ikraftträdandet anses utgöra fastighet. I sådana fall bör jämkning inte ske vid överlåtelse eller ändrad användning av investeringsvaran efter ikraftträdandet av NML. Anledningen till det är att korrigeringstiden i de fallen bör anses vara fem år från det att tiden började löpa. Korrigeringstiden för en sådan investeringsvara bör således ha löpt ut vid ikraftträdandet av den nya lagen. Någon jämkning bör därför inte ske vid en överlåtelse eller ändrad användning av en sådan investeringsvara som sker efter ikraftträdandet av NML. En bestämmelse med en sådan innebörd föreslås därför (fjortonde punkten i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna).
Den 1 januari 2016 avskaffades den s.k. slussningsregeln i 8 kap. 4 § första stycket 5 och andra stycket ML. Den medförde bl.a. att den som hyrde en fastighet från ett annat bolag i samma koncern kunde göra avdrag för det uthyrande koncernbolagets ingående skatt. I fråga om sådana av- drag som har gjorts före den tidpunkten har jämkning fortsatt kunna ske enligt de bestämmelser som gällde före det. Även efter införandet NML bör justering av avdrag fortsatt kunna ske på motsvarande sätt som gällt tidigare om en hyresgäst eller bostadsrättshavare har erhållit avdragsrätt på grund av den upphävda slussningsregeln. I sådant fall har jämkning kunnat bli aktuell hos den hyresgäst eller bostadsrättsinnehavare som gjort avdraget. Eftersom justering av avdrag för ingående skatt som avser en fastighet kan bli aktuell i 10 år behöver detta fortsatt kunna tillämpas. Det föreslås därför två bestämmelser om detta. En bestämmelse om att när sådant avdrag gjorts ska fastigheten eller lägenheten anses som en in- vesteringsvara i enlighet med 15 kap. under förutsättning att fastigheten eller lägenheten ansågs som en investeringsvara enligt den upphävda mervärdesskattelagen (femtonde punkten i ikraftträdande- och övergångs- bestämmelserna). Vidare föreslås att om en hyresgäst eller bostadsrätts- havare gjort ett sådant avdrag ska detsamma gälla i fråga om rättigheter och skyldigheter att justera avdrag som gäller för andra hyresgäster och bostadsrättshavare (sextonde punkten i ikraftträdande- och övergångs-
334bestämmelserna)
Förhållanden före ikraftträdandetProp. 2022/23:46
När det gäller tid före ikraftträdandet bör den upphävda mervärdesskatte- lagen på motsvarande sätt som vad som anges för lagen om särskilda ord- ningar vara så att den upphävda lagen gäller för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet av den nya lagen. En bestämmelse med en sådan innebörd föreslås därför. Av bestämmelsen framgår att den upp- hävda mervärdesskattelagen gäller i övrigt för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet av den nya lagen (sjuttonde punkten i ikraft- trädande- och övergångsbestämmelserna).
Övriga lagförslag
När det gäller övriga lagförslag ska de träda i kraft vid samma tidpunkt som den nya lagen om mervärdesskatt. På liknande sätt som gäller i fråga om ML och NML bör äldre bestämmelser som utgångspunkt gälla för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.
16 Följdändringar i andra författningar
Regeringens förslag: Följdändringar i andra författningar ska göras med anledning av terminologin i den nya mervärdesskattelagen.
Följdändringar i andra författningar ska också göras genom att hänvisningar till nuvarande mervärdesskattelag byts mot hänvisningar till den nya mervärdesskattelagen.
Ändringar görs också i lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import, m.m. till följd av att bestämmelser förs över till den nya mervärdesskattelagen.
Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens. Språkliga och redaktionella ändringar har dock gjorts. Vidare är utformningen delvis annorlunda eftersom utredningens förslag innebar ett tidigare ikraftträdande. Utredningen föreslår också följdändringar i ett antal förordningar som inte behandlas i denna proposition. I förhållande till utredningens förslag har också justeringar gjorts på grund av ny eller uppdaterad lagstiftning.
Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna har inga invänd- ningar mot förslaget. Skatteverket föreslår att 16 kap. 16 § inkomst- skattelagen kompletteras med en hänvisning till 21 kap. NML. Tullverket framför att det bör övervägas om bestämmelsen 2 kap. 2 § tredje stycket tullagen bör omformuleras för att tydligare peka ut Tullverket som be- skattningsmyndighet.
Skälen för regeringens förslag: Förslaget om en ny mervärdesskattelag medför att ändringar behöver göras av andra författningar. Regeringens förslag innebär att lagen om särskilda ordningar ska upphävas och att bestämmelserna inarbetas i den nya mervärdesskattelagen, förkortad NML, se avsnitt 4.2. Detta medför ett behov av följdändringar i både tullagen (2016:253) och skatteförfarandelagen (2011:1244).
335
Prop. 2022/23:46 Vidare behövs ändringar i lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import, m.m. till följd av att några bestämmelser förs över till NML, se avsnitt 4.2.
I NML görs anpassningar till mervärdesskattedirektivets systematik och terminologi. Ändringarna i terminologin kan göra att det behövs ändringar även i annan lagstiftning som anknyter till mervärdesskattereglerna. Exempelvis behövs ändringar i skatteförfarandelagen och tullagen med anledning av att begreppet skattskyldighet inte används i NML.
Ett annat exempel där terminologin i NML ändras är att det som i ML var jämkning av avdrag ändras till justering av avdrag i NML. I inkomst- skattelagen (1999:1229) och i lagen (2005:807) om ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner, regioner, kommunalförbund och samord- ningsförbund finns bestämmelser som knyter an till reglerna om jämkning i ML. Det behövs därför ändringar även i dessa bestämmelser.
Följdändringar behövs också i författningar som innehåller hänvisningar till ML eller vissa bestämmelser i ML. De behöver ändras till att avse NML eller motsvarande bestämmelser i NML. Av det skälet föreslås också ändringar i lagen om frihet från skatt vid import, m.m., inkomstskatte- lagen, lagen om ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner, regioner, kommunalförbund och samordningsförbund, skatteförfarande- lagen och tullagen. Bestämmelsen i 16 kap. 16 § inkomstskattelagen har i förslaget kompletterats med en hänvisning till 21 kap. NML. Regeringen föreslår dock i huvudsak bara sådana ändringar i de nämnda lagarna som behövs med anledning av införandet av NML. Någon omarbetning av 2 kap. 2 § tullagen föreslås därför inte heller.
Följdändringar behövs också i andra författningar som innehåller hän- visningar till ML eller vissa bestämmelser i ML. Regeringen föreslår därför ändringar också i lagen (1985:146) om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter, lagen (1994:1776) om skatt på energi och lagen (1998:189) om förhandsbesked i skattefrågor, lagen (1999:446) om proviantering av fartyg och luftfartyg, lagen (2016:1091) om budget och ekonomiadministration för riksdagens myndigheter, lagen (2018:696) om skatt på vissa nikotinhaltiga produkter, lagen (2018:1277) om elektroniska fakturor till följd av offentlig upphandling, lagen (2022:155) om tobaksskatt och lagen (2022:1568) om Sveriges riksbank.
17Konsekvensanalys
I detta avsnitt redogörs för förslagets effekter i den omfattning som be- döms lämpligt i det aktuella lagstiftningsärendet och med beaktande av förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning.
Utredningens förslag innebär en övergång från mervärdesskattelagen (1994:200), förkortad ML, till en ny mervärdesskattelag, förkortad NML.
Regelrådet anser att utredningens konsekvensutredning inte uppfyller kraven i 6 och 7 §§ förordningen om konsekvensutredning vid regel- givning. Regelrådets mer detaljerade synpunkter bemöts närmare nedan under aktuell rubrik.
336
Eftersom utgångspunkten för utredningen har varit att undvika omfatt- ande materiella förändringar uppstår generellt inga betydande effekter av övergången från ML till NML. På kort sikt kan det dock uppstå admini- strativa och andra effekter för berörda aktörer för att anpassa sig till NML. På lång sikt kan vidare vissa samhällsekonomiska och andra effekter upp- stå till följd av NML. Nedan konsekvensanalys försöker redogöra för dessa potentiella kort- och långsiktiga effekter.
Vissa mindre materiella förändringar förekommer, som förslagen om slopade regler om postförskott (se avsnitt 7.4), ändrade bestämmelser om hur årsomsättningen ska beräknas (se avsnitt 13.3), undantag för unions- interna leveranser av punktskattepliktiga varor (se avsnitt 9.2), undantagen för luftfartyg anpassas till mervärdesskattedirektivet (se avsnitt 9.3.2), bestämmelser om omräkning av valuta (se avsnitt 8.3), beskatt- ningsunderlag vid överföring av varor till ett annat
Regeringen bedömer, liksom utredningen gjort, att dessa förslag endast medför försumbara eller inga effekter för de offentliga finanserna, företag, myndigheter, det kommunala självstyret, allmänna förvaltningsdomstolar, ekonomisk jämställdhet, ekonomisk jämlikhet, sysselsättning, integration, miljö eller brottslighet. En av huvudanledningarna till att dessa materiella förändringar endast får försumbara effekter är generellt att de berör få individer. Förslagen bedöms även vara förenliga med
Syfte, alternativa lösningar och förslagets förenlighet med
Målsättningen med NML är att den ska vara användarvänlig och över- skådlig, ha en tydlig struktur, vara språkligt moderniserad och i hög grad stå i överensstämmelse med rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt (mer- värdesskattedirektivet), särskilt med avseende på systematik och termi- nologi. Sedan ML trädde i kraft har Sverige gått med i EU. Genom med- lemskapet har mervärdesskattedirektivet fått en stor betydelse för både innehåll och tolkning av de svenska reglerna. Översynen syftar därför också till att göra regelverket mer tydligt och förutsägbart.
För att mervärdesskatten ska behålla sin legitimitet är det viktigt att reglerna är förutsägbara, enkla att tillämpa och inte leder till onödigt stora administrativa kostnader för dem som tillämpar reglerna.
Regelrådet anser att utredningens redovisning av bakgrund och syfte är godtagbar.
Ett alternativ till att föreslå NML hade varit att behålla och vidare- utveckla ML. Den nuvarande mervärdesskattelagen har dock ansetts svåröverskådlig. Många av bestämmelserna i lagen har förändrats, och genom att tillägg har gjorts till vissa bestämmelser har dessa blivit mycket omfattande. Därmed har bestämmelserna blivit svåra att förstå och att överblicka. Det finns också brister i regelverkets struktur eftersom nya bestämmelser har infogats i befintliga kapitel, nya kapitel har infogats och andra har strukits helt. Vidare skiljer sig mervärdesskattelagens systematik och de begrepp som används i lagen i många avseenden från mervärdes- skattedirektivet. Dessa skillnader bidrar i vissa fall till en osäkerhet om vad som är gällande rätt. De beskrivna bristerna är av sådant slag att det
Prop. 2022/23:46
337
Prop. 2022/23:46 inte kan lösas i tillräcklig grad med en omarbetning av den nuvarande mervärdesskattelagen. Det skulle innebära att många av de önskade posi- tiva effekterna av en tydligare och mer överskådlig lagstiftning som är systematiskt anpassad till mervärdesskattedirektivet uteblir.
Utredningen har inte lämnat förslag på större ändringar av bestäm- melserna om uppdelning av ingående skatt som endast delvis medför avdragsrätt (13 kap. 29 § NML). Regelrådet anser att det valet borde ha beskrivits tydligare vad gäller alternativa lösningar och effekter om ingen reglering kommer till stånd. Regelrådet pekar på att det inte finns någon beskrivning av vilka överväganden som har gjorts i detta avseende vare sig i konsekvensavsnittet, i det kapitel som huvudsakligen behandlar av- dragsrätt eller i författningskommentaren. Mot bakgrund av bl.a. detta anser Regelrådet att redovisningen av alternativa lösningar och effekter av om ingen reglering kommer till stånd samt förslagets förenlighet med EU- rätten är bristfällig.
Någon ändring av den aktuella bestämmelsen har inte gjorts i för- hållande till utredningens förslag. En beskrivning av vilka överväganden som har gjorts i den frågan har dock införts i avsnitt 11.4. Där behandlas också synpunkterna om att utredningens förslag skulle vara i strid med
En målsättning med NML har varit att uppnå en bättre överens- stämmelse med mervärdesskattedirektivet. En stor del av de ändringar som görs jämfört med ML innebär också att bestämmelser anpassas till EU- rätten. De förslag om förändringar som görs får med hänsyn till det anses förenliga med
Kommerskollegium rekommenderar att en anmälan görs enligt Europa- parlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/1535 av den 9 september 2015 om ett informationsförfarande beträffande tekniska föreskrifter och be- träffande föreskrifter för informationssamhällets tjänster (anmälnings- direktivet), om de tekniska specifikationer som finns i förslaget inte utgör ett strikt genomförande av harmoniserad
Bestämmelserna i förslaget utgör enligt regeringens bedömning inte tek- niska föreskrifter enligt anmälningsdirektivet. Någon anmälan enligt an- mälningsdirektivet behöver därmed inte göras.
Samhällsekonomiska och offentligfinansiella effekter
Utredningens uppdrag har varit att föreslå en ny mervärdesskattelag som är mer överskådlig, språkligt moderniserad och i högre grad står i över- ensstämmelse med mervärdesskattedirektivet. I direktiven anges vidare att det är viktigt att skattereglerna är förutsägbara och enkla att tillämpa och inte leder till onödigt stora administrativa kostnader för dem som tillämpar reglerna, samt att tydliga och enkla regler underlättar för företagen och bidrar till att stärka deras konkurrenskraft. En utgångspunkt för ut-
338
redningen har varit att undvika att språkliga och systemmässiga för- Prop. 2022/23:46 ändringar leder till omfattande materiella förändringar.
Eftersom förslagen inte innebär några större materiella förändringar, be- döms de inte medföra några finansiella effekter för den konsoliderade offentliga sektorn, dvs varken för staten, ålderspensionssystemet eller kommunsektorn. Vidare bedöms kommuners rätt till ersättning för ingå- ende skatt enligt lagen om ändring i lagen (2005:807) om ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner, regioner, kommunalförbund och sam- ordningsförbund inte påverkas av förslagen.
På längre sikt bedöms NML ge upphov till vissa positiva samhälls- ekonomiska effekter. I den mån NML minskar företagens administrativa kostnader för hantering av mervärdesskatt och förbättrar konkurrens- kraften, kan det tänkas påverka såväl BNP som sysselsättningen i eko- nomin i positiv riktning. Indirekt kan då även de offentliga finanserna på- verkas positivt, till exempel genom ökade bolagsskatteintäkter. Att på ett trovärdigt sätt kvantifiera denna typ av effekter bedöms dock, utifrån tillgänglig statistik och forskning, inte vara möjligt.
Effekter för företagen
Anpassningar till lagändringar innebär på kort sikt ofta ökade admini- strativa kostnader genom att tid går åt till att sätta sig in i förändrade regler, uppdatera system, delge information osv. Denna effekt är dock över- gående. Efter övergångsfasen bör NML vara till fördel för företag och enskilda med en tydligare struktur och genom anpassningarna till EU- rätten. NML bör bli något lättare att ta till sig och hitta i, samtidigt som nuvarande systematiska oklarheter mellan
Mindre företag har i allmänhet relativt sett högre administrativa kost- nader för att hantera och administrera mervärdesskatt. Mindre företag bör därför ur den synvinkeln ha mest att vinna på NML.
Regelrådet finner redovisningen av särskild hänsyn till små företag vid reglernas utformning godtagbar. Däremot finner de redovisningen av på- verkan på konkurrensförhållandena för berörda företag bristfällig. De anser att en något mer utvecklad beskrivning hade varit motiverad. Småföretagarnas Riksförbund efterfrågar vilka de positiva samhälls- ekonomiska effekterna är som bedöms uppkomma på längre sikt samt hur dessa kan tänkas uppkomma. De ifrågasätter också om det inte funnits skäl att sträva efter att sänka den administrativa bördan, i synnerhet för de minsta företagen.
Regeringen kan liksom utredningen konstatera att en tydligare och enk- lare mervärdeslagstiftning bör innebära att det blir mindre tidskrävande för företagen att hantera mervärdesskatten. Ett enklare mervärdesskattesystem gynnar generellt mindre företag som inte har anställd mervärdesskatte- kompetens inom företaget. Således bör en mervärdesskattelagstiftning med en tydligare och enklare struktur förbättra konkurrensvillkoren för mindre företag. Likaså bör svenska företags konkurrenskraft förbättras internationellt. En svensk mervärdesskattelagstiftning som harmoniserar
339
Prop. 2022/23:46 |
bättre med |
|
flera europeiska länder och förbättra rörligheten på marknaden. |
|
En tänkbar effekt av förbättrad konkurrenskraft är ökad BNP och syssel- |
|
sättning. Ökad rörlighet på den europeiska marknaden kan också på sikt |
|
innebära ökad BNP och sysselsättning inom medlemsstaterna i EU. |
|
Att kvantifiera hur företagens administrativa börda påverkas av NML är |
|
ytterst svårt. Det finns få undersökningar som på djupet studerat företagens |
|
kostnader för att hantera mervärdesskattesystemet, och än mindre underlag |
|
för att bedöma hur olika förändringar av regelverket påverkar dessa kost- |
|
nader. Den senaste djupgående studie som gjorts på området, såvitt känt, |
|
är Skatteverkets rapport Krånglig moms – en företagsbroms? från 2006. |
|
Förenklat kan sägas att i rapporten beräknas en kostnad per företag för att |
|
administrera mervärdesskatt, uppdelat efter företagsstorlek. Data i |
|
rapporten är från 2005. Regeringen har, i brist på färskare studier, skrivit |
|
fram resultaten från denna rapport till att spegla dagens nivå. Två faktorer |
|
behöver då skrivas fram: |
|
a) Antal företag som är registrerade för mervärdesskatt indelat efter |
|
samma storleksklasser som i rapporten. Skatteverket har lämnat uppgifter |
|
om detta för 2021. |
|
b) Genomsnittlig kostnad per företag för att hantera mervärdesskatt. Här |
|
har rapportens data från 2005 skrivits fram med arbetskraftskostnadsindex |
|
(AKI) till 2022 års nivå. AKI tas fram av Statistiska centralbyrån. AKI- |
|
utvecklingen för tjänstemän sett över samtliga branscher har använts. |
|
Skatteverket mätte i sin rapport hur mycket tid mervärdesskatten tog i |
|
anspråk ett visst år (2005). Därför behöver även tidsåtgången att hantera |
|
mervärdesskatten skrivas fram så att den speglar dagens förutsättningar. |
|
Ett sätt att göra det på är att se hur de reformer som genomförts på |
|
mervärdesskatteområdet sedan dess har påverkat tidsåtgången för att |
|
hantera mervärdesskatten. Införandet av omvänd skattskyldighet för skrot |
|
och avfall, byggtjänster, mobiltelefoner m.m. bör ha ökat tidsåtgången för |
|
administration. Sedan 2005 har även mervärdesskatten sänkts för restau- |
|
rang- och cateringtjänster, mindre reparationer och naturguidning. Fler |
|
företag behöver således hantera flera skattesatser. Å andra sidan har flera |
|
reformer genomförts som bör ha minskat tidsåtgången för administration, |
|
som förlängd redovisningsperiod för mervärdesskatt för mindre företag |
|
(från en till tre månader), generösare beloppsgräns för att få använda |
|
förenklad faktura, liksom införandet av en omsättningsgräns (som höjts till |
|
80 000 kronor den 1 juli 2022) för när mervärdesskatt måste redovisas. |
|
Nedsättningen av skattesatsen på restaurang- och cateringtjänster har |
|
också gjort att tidigare gränsdragningsproblem gentemot bl.a. livsmedel |
|
har försvunnit. |
|
Sammantaget är det inte orimligt att anta att plus och minus ungefärligen |
|
tar ut varandra, och att det därmed kan finnas ett värde i att göra fram- |
|
skrivningen av resultaten i Skatteverkets rapport. Trots det är osäkerheten |
|
naturligtvis betydande, när så pass lång tid gått sedan en gedigen studie |
|
gjorts på området. Givet att tidsåtgången per företag är densamma som |
|
Skatteverket kom fram till 2006, uppskattar regeringen att företagens |
|
totala kostnader för att hantera mervärdesskatt uppgår till 15,6 miljarder |
|
kronor 2022. Rapporten från 2006 fann att den totala administrations- |
|
kostnaden då uppgick till 6,3 miljarder kronor, vilket motsvarade 3 pro- |
340 |
cent av mervärdesskatteintäkterna. Sedan dess har antalet företag ökat |
kraftigt, vilket ökar den totala administrationskostnaden, eftersom alla mervärdesskatteregistrerade företag behöver hantera skatten. Om siffran 15,6 miljarder kronor relateras till de sammantagna beräknade mervärdes- skatteintäkterna 2022 på 530 miljarder kronor, erhålls 2,9 procent, vilket ligger nära den totala administrationskostnaden för 2006 på 3 procent.
Företagens totala administrativa kostnader för att hantera mervärdes- skatten kan således mycket grovt bedömas ligga i storleksordningen drygt 15 miljarder kronor. Det är denna kostnad som bedöms minska något genom övergången från ML till NML. Ett intervall för vad som kan anses utgöra en sannolik kostnadsminskning är dock svårt att ange då det saknas statistik eller andra uppgifter för att kvantifiera en sådan minskning.
Fastighetsägarna anser att den metod som utredningen har använt för att uppskatta kostnaderna och andra konsekvenser av utredningens förslag starkt kan ifrågasättas eftersom utredningen använder 15 år gamla data från Skatteverkets rapport Krånglig moms – en företagsbroms. Fastighets- ägarna anser att en grundligare analys hade varit välkommen. Regelrådet finner redovisningen av förslagets påverkan på berörda företags tids- åtgång, kostnader och verksamhet bristfällig och anser att helhets- effekterna av förslaget inte är tillräckligt beskrivna. Näringslivets Skattedelegation, till vilken Almega, Föreningen Svensk Sjöfart, Företagarna, LRF, Näringslivets Regelnämnd, Passagerarrederiernas Förening, Svensk Försäkring, Svenskt Näringsliv och Transportföretagen ansluter sig, menar att mervärdesskattesystemet idag är mer komplicerat och att utredningens bedömning av administrationskostnaderna därför är i underkant. De efterfrågar en uppdaterad kartläggning och analys över företagens kostnader för att administrera mervärdesskatten.
Regeringen kan konstatera att det hade vart önskvärt med nyare upp- gifter över företagens kostnader för att administrera mervärdesskatten och en närmare redovisning av förslagets påverkan på berörda företags tids- åtgång och kostnader. Bristen på forskning och data kring mervärdes- skattelagstiftningens administrativa kostnader gör det dock omöjligt att på ett trovärdigt sätt närmare kvantifiera NML:s effekter på den admini- strativa bördan.
Regelrådet anser vidare att det är oklart vad som mer specifikt ligger till grund för utredningens antagande att förändringar i regelverket för mer- värdesskatt åren
Regeringen kan konstatera att det saknas utvärderingar av effekten på den administrativa bördan av samtliga regeländringar som ägt rum på mer- värdesskatteområdet sedan 2005. Utredningen har således inte kunnat genomföra en kvantifiering av förändringen av den administrativa bördan sedan 2005. Regeringen menar dock att utav företagens totala admini- strativa börda för att hantera mervärdesskattelagstiftningen utgör summan av de förändringar av den administrativa bördan till följd av de föränd- ringar i lagstiftningen som ägt rum sedan 2005 en liten andel och fram- skrivningar av Skatteverkets rapport kan användas som underlag för en grov bedömning av företagens kostnader för mervärdesskattehantering.
Prop. 2022/23:46
341
Prop. 2022/23:46 Srf konsulterna anser att det inte är rimligt att anta att en småföretagares behov av hjälp och stöd kommer minska till följd av den nya lagen som är både omfångsrik och komplex.
Att antalet paragrafer är högre i NML har till stor del att göra med att NML inte har lika många omfattande paragrafer, eftersom flera bestämmelser har delats upp i flera paragrafer. Dessutom har de särskilda ordningarna och vissa importbestämmelser flyttats till NML, se avsnitt
4.2.I förslaget till NML finns det också paragrafer med exempelvis upplysningar om innehåll som saknar motsvarighet i ML. Det bör enligt regeringens bedömning göra att regelverket blir mer överskådligt och lättare att ta till sig. Ett ökat antal paragrafer bör därför inte ses som en omständighet som innebär att regelverket har blivit mer komplext eller svåröverskådligt.
Regelrådet anser att redovisningen av regleringens påverkan på företag i andra avseenden är bristfällig eftersom vissa brister i tydlighet när det gäller konsekvenserna för företag medför att det inte kan uteslutas att det finns påverkan på företagen i andra avseenden.
Regeringen kan konstatera att inga andra nämnvärda effekter för före- tagen bör uppkomma vid övergången från ML till NML.
Effekter för statliga myndigheter och de allmänna förvaltningsdomstolarna
Förslaget bedöms i ett inledningsskede leda till vissa merkostnader för Skatteverket i form av förändringar av blanketter, rättslig vägledning in- klusive nya ställningstaganden och informationsinsatser. Förändringarna kommer att ingå i den anpassning som årligen görs med anledning av ny eller förändrad lagstiftning. Skatteverket beräknar kostnader av engångs- karaktär till totalt 9 500 000 kronor och den årliga kostnaden för förvalt- ning av verksamhetssystemen till 735 000 kronor.
När bestämmelserna i NML systematiskt anpassas till bestämmelserna i mervärdesskattedirektivet, underlättas tillämpningen av dem. Bedöm- ningen är att det kommer att underlätta för Skatteverket och behovet av ställningstaganden för att klargöra skillnader mellan svensk lagstiftning och mervärdesskattedirektivet bör minska. Tillkommande kostnader ska hanteras inom befintliga ekonomiska ramar.
De allmänna förvaltningsdomstolarna kan förväntas få en marginell minskning i sin måltillströmning. Eventuella tillkommande kostnader ska hanteras inom befintliga ekonomiska ramar.
Även andra myndigheter, såsom Tullverket och Ekonomistyrnings- verket berörs till viss del av övergången från ML till NML. För dessa myndigheter bedöms förslagen på sikt kunna medföra en viss minskning i de administrativa kostnaderna för hanteringen av mervärdesskatt. Initialt kan dock vissa merkostnader för informationsmaterial m.m. uppkomma för Tullverket och Ekonomistyrningsverket. Eventuella tillkommande kostnader för myndigheterna ska hanteras inom befintliga ekonomiska ramar.
342
Övriga effekter |
Prop. 2022/23:46 |
Förslaget bedöms inte ha några effekter på det kommunala självstyret, |
|
ekonomisk jämställdhet, ekonomisk jämlikhet, integration, miljö eller |
|
brottslighet. |
|
18Författningskommentar
18.1Förslaget till mervärdesskattelag
Den nya mervärdesskattelagen har en annan struktur och ett modernare språk än den nuvarande mervärdesskattelagen. Det innebär bl.a. att den nya lagen har fler kapitel och paragrafer. Majoriteten av paragraferna överensstämmer dock i sak med den nuvarande mervärdesskattelagen. Av författningskommentaren framgår vilken bestämmelse i gällande rätt som en paragraf motsvarar eller om en paragraf inte har någon motsvarighet i gällande rätt.
För de bestämmelser som har motsvarigheter i nuvarande mervärdes- skattelagen är förarbetena till den lagen och dess föregångare, lagen (1968:430) om mervärdesskatt, av fortsatt betydelse och kan tjäna som vägledning också för tillämpningen av den nya mervärdesskattelagen. I motsvarande mån kan rättspraxis till framför allt nuvarande mervärdes- skattelagen fortfarande vara relevanta vid tolkningen av den nya lagen.
I bilaga 4 och 5 finns jämförelsetabeller i vilka det anges vilka bestämmelser i den nya mervärdesskattelagen som bestämmelserna i nuvarande mervärdesskattelagen motsvaras av och vice versa. I bilaga 6 finns jämförelsetabeller i vilka det anges vilka artiklar i mervärdesskatte- direktivet som bestämmelserna i den nya mervärdesskattelagen helt eller delvis motsvaras av.
1 kap. Lagens innehåll
1 §
I paragrafen anges lagens innehåll. Paragrafen saknar motsvarighet i mervärdesskattelagen (1994:200), förkortad ML. Genom paragrafen genomförs delvis artikel 1.2 i rådets direktiv 2006/112/EG av den
28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt, förkortat mervärdesskattedirektivet.
Av första stycket framgår att lagen innehåller bestämmelser om mer- värdesskatt.
Av andra stycket första meningen framgår vilken typ av skatt som mervärdesskatten är och skattebasen. I sak innebär bestämmelsen ingen förändring mot vad som för närvarande anses gälla. Mervärdesskatten är en indirekt, allmän skatt på konsumtion. Skattebasen utgörs av konsumtion. Skatt tas normalt ut i varje led i produktions- och distributionskedjan. Det mervärdesskatterättsliga systemet bygger på principen att skatten är avsedd att övervältras på köparen och att den
slutlige konsumenten står för kostnaden. Mervärdesskatten är därför
343
Prop. 2022/23:46 indirekt genom att det är beskattningsbara personer som säljer varor och tjänster som påför skatten på priset samt normalt redovisar och betalar skatten till staten. Mervärdesskatten är allmän i den betydelsen att utgångspunkten är att mervärdesskatt ska påföras samtliga försäljningar. Undantag från skatteplikt är att betrakta som en avvikelse från skattens allmänna karaktär. Vidare är mervärdesskatten transaktionsbaserad. Det innebär att det är en viss transaktion som beskattas och inte själva varan eller tjänsten. Slutligen framgår av andra meningen att skatten ska betalas till staten i enlighet med denna lag.
344
2 §
Paragrafen saknar motsvarighet i ML. Den består av en innehålls- förteckning över lagens kapitel.
Bestämmelser om mervärdesskatt i andra författningar 3 §
Paragrafen motsvarar delvis 1 kap. 2 c § ML. I paragrafen lämnas upplysningar om att regler om mervärdesskatt även finns i andra nationella författningar. De nämnda lagarna är sådana som innehåller materiella bestämmelser om mervärdesskatt. Det är inte en uttömmande lista över alla författningar som innehåller mervärdesskatterättsliga bestämmelser.
Första punkten avser avtalet mellan Danmark och Sverige om förenklad hantering av den mervärdesskatt som tas ut på passageavgiften för Öresundsbron. Reglerna har tagits in i en särskild lag (SFS 2000:142) med avtalet som bilaga. Avtalet innebär bl.a. att svenska beskattningsbara personer får göra avdrag för all mervärdesskatt på passageavgiften, även dansk, i sina svenska deklarationer.
Andra punkten avser lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import,
m.m.som innehåller bestämmelser om frihet från skatt, bl.a. mervärdesskatt, vid import. Lagen innehåller exempelvis bestämmelser om frihet från skatt för varor som resande från tredjeland medför i det personliga bagaget.
4 §
I paragrafen, som saknar motsvarighet i ML, ges en upplysning om att bestämmelser om mervärdesskatt även finns i rådets genomförande- förordning (EU) nr 282/2011 av den 15 mars 2011 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt system för mervärdesskatt, förkortad genomförandeförordningen.
Bestämmelser om förfarandet i andra författningar 5 §
Paragrafen motsvarar 22 kap. 1 § ML. I jämförelse med ML görs några redaktionella och språkliga ändringar som en följd av att de särskilda ordningarna i lagen (2011:1245) om särskilda ordningar för mervärdes- skatt för distansförsäljning av varor och för tjänster, förkortad lagen om särskilda ordningar, som har egna bestämmelser om förfarandet, flyttas över till 22 och 23 kap. i den nya mervärdesskattelagen, förkortad NML. Vidare görs ett tillägg om återbetalningsbestämmelserna i 14 kap.
Paragrafen utformas enligt Lagrådets förslag. Någon ändring i sak är inte Prop. 2022/23:46 avsedd.
Bestämmelser om omräkningsförfarande för företag som har sin redovisning i euro
6 §
Paragrafen saknar motsvarighet i ML. I paragrafen lämnas en upplysning om att det finns bestämmelser om omräkning från euro till svenska kronor även i lagen (2000:46) om omräkningsförfarande vid beskattning för företag som har sin redovisning i euro, m.m. Bestämmelserna i den lagen kan ha betydelse vid omräkning enligt 7 kap. 28 och 42 §§, 8 kap. 23 § och 17 kap. 29 § NML.
Annan statlig skatt eller avgift 7 §
Paragrafen motsvarar 22 kap. 5 § ML. I jämförelse med ML görs några mindre språkliga ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
2 kap. Definitioner och förklaringar
Var finns definitioner och förklaringar? 1 §
Paragrafen saknar motsvarighet i ML. Paragrafen innehåller en inledning till kapitlet samt en tabell med begrepp, termer och uttryck som används i lagen. Tabellen är uppställd i bokstavsordning. De definitioner och förklaringar som har betydelse för tillämpningen av flera bestämmelser på olika ställen i lagen finns som utgångspunkt i detta kapitel. Definitioner och förklaringar som främst eller endast har saklig relevans för ett visst kapitel placeras i stället i det kapitlet. I tabellen finns hänvisningar till paragrafer med definitioner och förklaringar. Paragrafen utformas efter synpunkter från Lagrådet.
Övervägandena finns i avsnitt 4.3.
Benämningar för vissa
Paragrafen saknar motsvarighet i ML. I paragrafen anges hur
Hänvisningarna till
Hänvisningarna till
345
Prop. 2022/23:46 I 1 kap. 2 § första stycket 4 d ML finns en hänvisning till Europa- parlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom unionen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG. Hänvisningen i ML är dynamisk. Hänvisningen i NML till detta direktiv avser vid ikraftträdandet av NML samma lydelse genom att det i denna bestämmelse hänvisas till den senaste lydelsen av direktivet.
346
I 7 kap. 1 § andra stycket 4 ML finns vidare en statisk hänvisning till rådets direktiv 98/83/EG av den 3 november 1998 om kvaliteten på dricks- vatten. Denna hänvisning uppdateras till att avse motsvarande bestämmelse i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2020/2184 av den 16 december 2020 om kvaliteten på dricksvatten som ersätter rådets direktiv 98/83/EG.
Övervägandena finns i avsnitt 4.4.1.
Beskattningsår 3 §
Paragrafen motsvarar 1 kap. 14 § första stycket ML. I jämförelse med ML tillkommer en hänvisning till
4 §
Paragrafen motsvarar 1 kap. 14 § andra stycket ML. I jämförelse med ML görs några mindre språkliga och redaktionella ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
5 §
Paragrafen motsvarar 1 kap. 14 § tredje stycket ML och avser återbetalning av ingående skatt till sådana beskattningsbara personer som avses i 14 kap. 3 §, dvs. beskattningsbara personer som inte är etablerade i Sverige men i ett annat
6 §
Paragrafen motsvarar 1 kap. 14 § fjärde stycket ML. I jämförelse med ML ändras hänvisningen till lagen om särskilda ordningar, eftersom motsvar- ande bestämmelser i NML finns i 22 kap. NML. Vidare görs några mindre språkliga ändringar. Hänvisningen till mervärdesskattedirektivet är statisk, dvs. avser direktivet i en viss angiven lydelse (se 2 kap. 2 §). Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.4.1.
Distansförsäljning av varor 7 §
Paragrafen motsvarar 2 kap. 1 j § ML och genomför artikel 14.4.1 i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML byts ”omsättning” ut mot ”leverans”. Ordet ”säljaren” byts ut mot ”leverantören” och ”köparen” byts ut mot ”förvärvaren”. Vidare byts ”och förvärvet inte utgör ett
unionsinternt förvärv av varor” ut mot ”vars unionsinterna förvärv av varor inte är föremål för mervärdesskatt”.
Hänvisningen till mervärdesskattedirektivet är statisk, dvs. avser direkt- ivet i en viss angiven lydelse (se 2 kap. 2 §). Vidare ändras hänvisningen i ML till artikel 2.1 b i direktivet till artikel 3.1 som det hänvisas till i motsvarande direktivbestämmelse.
I övrigt görs en mindre språklig ändring. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.4.1, 4.6.1 och 5.3.
8 §
Paragrafen motsvarar 2 kap. 1 k § ML och genomför artikel 14.4.2 i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML byts ”omsättning” ut mot ”leverans” och ”säljaren” byts ut mot ”leverantören”. Orden ”ett land utanför EU” byts ut mot ”en plats utanför EU”, vilket tydligare inkluderar direktivets båda begrepp ”tredje territorium” och ”tredjeland”. Vidare byts ”och förvärvet inte utgör ett unionsinternt förvärv av varor” ut mot ”vars unionsinterna förvärv av varor inte är föremål för mervärdesskatt”.
Hänvisningen till mervärdesskattedirektivet är statisk, dvs. avser direkt- ivet i en viss angiven lydelse (se 2 kap. 2 §). Vidare ändras hänvisningen i ML till artikel 2.1 b i direktivet till artikel 3.1 som det hänvisas till i motsvarande direktivbestämmelse.
I övrigt görs en mindre språklig ändring. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.4.1, 4.6.1 och 5.3.
Faktura 9 §
Paragrafen motsvarar 1 kap. 17 § ML och genomför artikel 218 i mervärdesskattedirektivet. Hänvisningen till mervärdesskattedirektivet är statisk, dvs. avser direktivet i en viss angiven lydelse (se 2 kap. 2 §). I jämförelse med ML görs några mindre språkliga ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.4.1.
10 §
Paragrafen motsvarar 1 kap. 17 a § ML och genomför artikel 217 i mervärdesskattedirektivet. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Fastighet 11 §
Paragrafen motsvarar 1 kap. 11 § ML. Hänvisningen till genomförande- förordningen avser förordningen i den vid varje tidpunkt gällande lydel- sen, en s.k. dynamisk hänvisning (se 2 kap. 2 §). Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.4.1.
Prop. 2022/23:46
347
Prop. 2022/23:46
348
Felaktigt debiterad mervärdesskatt 12 §
Paragrafen har inte någon motsvarighet i ML. I paragrafen, som delvis genomför artikel 203, anges vad som avses med felaktigt debiterad mervärdesskatt. Definitionen baseras på bestämmelsen i 1 kap. 1 § tredje stycket ML om felaktigt debiterad mervärdesskatt som ska betalas till staten.
Kommun 13 §
Paragrafen motsvarar delvis 1 kap. 16 § ML. En mindre språklig ändring görs. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Marknadsvärde 14 §
Paragrafen motsvarar 1 kap. 9 § första stycket ML och genomför första stycket i artikel 72 i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML byts begreppet ”omsättning” ut mot ”leverans” och ”tillhandahållande”. Vidare byts ”köpare” och ”säljare” ut mot ”förvärvare” respektive ”leverantör eller tillhandahållare”. Uttrycket ”i samma försäljningsled som det där varan levereras eller tjänsten tillhandahålls” placeras, liksom i ML, i den inledande delen av meningen enligt Lagrådets förslag. Slutligen görs några språkliga ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
15 §
Paragrafen motsvarar 1 kap. 9 § andra stycket ML och genomför andra stycket i artikel 72 i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML byts ”omsättning” ut mot ”leverans” och ”tillhandahållande”. Vidare införs ”inget jämförbart” medan ”utföra” byts ut mot ”tillhandahålla”. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
Nya transportmedel 16 §
Paragrafen motsvarar 1 kap. 13 a § ML och genomför artikel 2.2 i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML byts ”omsättning” ut mot ”leverans”. Vidare görs mindre språkliga ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd. Paragrafen utformas efter synpunkter från Lagrådet.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
Personbil 17 §
Paragrafen motsvarar 1 kap. 13 § ML. I jämförelse med ML görs några mindre språkliga ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 11.4.
Punktskattepliktiga varor 18 §
Paragrafen motsvarar 1 kap. 13 b § ML och genomför artikel 2.3 i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML görs språkliga ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Statliga affärsverk 19 §
Paragrafen motsvarar delvis 1 kap. 16 § ML. En mindre språklig ändring görs med anledning av att bestämmelsen flyttas till en egen paragraf. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Telekommunikationstjänster 20 §
Paragrafen motsvarar 5 kap. 16 § tredje stycket ML och genomför artikel 24.2 i mervärdesskattedirektivet. Vad som omfattas av begreppet telekommunikationstjänster framgår även av artikel 6a i genomförande- förordningen.
I jämförelse med ML byts i första punkten ”skrift” och ”med hjälp av” ut mot ”text” och ”via”.
I andra punkten läggs ”inbegripet tillhandahållande av tillgång till globala informationsnät” till. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Territoriella definitioner och förklaringar 21 §
Paragrafen motsvarar 1 kap. 10 a § ML och genomför artiklarna 5.1, 5.2 och 7.1 i mervärdesskattedirektivet.
I jämförelse med ML görs några språkliga ändringar och en redaktionell ändring. Någon ändring i sak är inte avsedd.
22 §
Paragrafen motsvarar 1 kap. 10 b § ML och genomför artiklarna 5.3 och 6 i mervärdesskattedirektivet.
I jämförelse med ML görs några språkliga och redaktionella ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
23 §
Paragrafen motsvarar 1 kap. 10 c § ML och genomför artikel 7.2 i mervärdesskattedirektivet.
I jämförelse med ML görs några mindre språkliga ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Tullrelaterade termer och uttryck 24 §
Paragrafen motsvarar 1 kap. 2 § femte stycket och 19 §, 7 kap. 9 § tredje stycket och 9 c kap. 2 § ML.
I bestämmelsen anges vad som avses med anläggning för tillfällig lagring, fri omsättning, frizon,
Prop. 2022/23:46
349
Prop. 2022/23:46
350
varor, tullager, tullskuld, unionsvara och tullförfarandena extern transitering, intern unionstransitering, passiv förädling och tillfällig införsel. Bestämmelsen hänvisar, på samma sätt som i motsvarande bestämmelser i ML, till unionstullkodexen. I jämförelse med ML läggs tullförfarandena extern transitering, intern unionstransitering och tillfällig införsel till.
När det gäller begreppet ”fri omsättning” hänvisas det i artikel 30 i mervärdesskattedirektivet till artikel 24 i fördraget om upprättandet av gemenskapen (numera artikel 29 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
Begreppet ”fri omsättning” i unionstullkodexen grundas på artikel 29 i
I jämförelse med ML görs också en mindre språklig ändring. Vidare slopas hänvisningen i 1 kap. 2 § femte stycket ML till artikel 5 i unionstullkodexen. Hänvisningen till unionstullkodexen är dynamisk, dvs. den avser förordningen i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen (se 2 kap. 2 §). Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.4.1.
Utgående skatt 25 §
Paragrafen motsvarar 1 kap. 8 § första stycket ML. I jämförelse med ML, byts ”omsättning” ut mot ”leverans av varor” och ”tillhandahållande av tjänster”. ML:s begrepp skattskyldighet slopas. Som en följd av det framgår det i definitionen av utgående skatt i stället att den ska redovisas
till staten. Bestämmelser om redovisning av utgående skatt liksom av Prop. 2022/23:46 ingående finns i 7 kap. Vidare görs några mindre språkliga ändringar.
Någon ändring i sak är inte avsedd. Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
Voucher 26 §
Paragrafen motsvarar 1 kap. 20 § ML och genomför artikel 30a.1 i mervärdesskattedirektivet. Någon ändring i sak är inte avsedd.
27 §
Paragrafen motsvarar 1 kap. 21 § ML och genomför artikel 30a.2 och 3 i mervärdesskattedirektivet.
I jämförelse med ML byts i första stycket uttrycket ”i vilket land omsättningen av varorna och tjänsterna sker” ut mot ”på vilken plats varorna levereras eller tjänsterna tillhandahålls”. Vidare byts ”varor och tjänster” ut mot ”varor eller tjänster”. Några mindre språkliga ändringar görs också. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
3 kap. Mervärdesskattens tillämpningsområde
Transaktioner som är föremål för mervärdesskatt 1 §
Paragrafen motsvarar delvis 1 kap. 1 § första stycket ML. Paragrafen genomför artikel 2.1 a, 2.1 b i, 2.1 c och 2.1 d i mervärdesskattedirektivet.
Paragrafen anger vilka transaktioner som är ”föremål för mervärdes- skatt” och förutsättningarna för detta. Med uttrycket ”föremål för mervärdesskatt” avses att en viss transaktion kan beskattas enligt NML. Synonymt med detta används uttrycket ”mervärdesskattens tillämpnings- område”. Om beskattning faktiskt ska ske, avgörs därefter med hjälp av andra bestämmelser i NML, bl.a. undantagen från skatteplikt i 10 kap. I likhet med direktivets bestämmelser måste samtliga förutsättningar vara uppfyllda för att en viss transaktion ska vara föremål för mervärdesskatt, dvs. kunna beskattas.
Av kapitlet framgår samtliga de transaktioner som är föremål för mervärdesskatt enligt NML. Av kapitlet framgår dock inte uttömmande lagens tillämpningsområde. NML innehåller bestämmelser som är tillämpliga även om inte samtliga förutsättningar är uppfyllda för att en transaktion ska vara föremål för mervärdesskatt enligt NML. Exempelvis är bestämmelserna om fakturering under vissa förutsättningar tillämpliga vid en beskattningsbar persons leverans av varor eller tillhandahållanden av tjänster där beskattningslandet är ett annat
23 §).
351
Prop. 2022/23:46 |
Avgränsningen av tillämpningsområdet för mervärdesskatt görs bl.a. |
|
med hjälp av de beskattningsbara transaktionerna, dvs. leverans av varor, |
|
tillhandahållande av tjänster, unionsinterna förvärv av varor och import av |
|
varor. Med beskattningsbar transaktion avses en transaktion inom |
|
tillämpningsområdet – oavsett om skatteplikt föreligger eller inte. Det |
|
innebär att bestämmelsen inte tar ställning till om mervärdesskatt faktiskt |
|
ska betalas till staten eller inte. Liksom enligt direktivet innefattas därmed |
|
såväl skattepliktiga som från skatteplikt undantagna transaktioner i |
|
tillämpningsområdet. I detta avseende är tillämpningsområdet enligt |
|
denna bestämmelse vidare än i 1 kap. 1 § första stycket ML. |
|
Första punkten, som delvis ersätter 1 kap. 1 § första stycket 1 ML, |
|
genomför artikel 2.1 a i direktivet. I bestämmelsen anges förutsättningarna |
|
för att en leverans av varor ska vara föremål för mervärdesskatt. Samtliga |
|
förutsättningar måste vara uppfyllda för att leveransen ska vara föremål |
|
för mervärdesskatt, dvs. ska kunna beskattas. Begreppet beskattningsbar |
|
person definieras i 4 kap. NML och vad som avses med begreppet leverans |
|
av varor anges i 5 kap. NML. |
|
Andra punkten, som ersätter 1 kap. 1 § första stycket 2 ML, genomför |
|
artikel 2.1 b i i direktivet. I systematiskt hänseende ersätts ML:s lag- |
|
tekniska konstruktion att omsättningen inte får vara gjord inom landet med |
|
direktivets att det unionsinterna förvärvet ska vara gjort inom landet. Den |
|
förändringen blir möjlig genom att ML:s begrepp skattskyldig och |
|
omsättning slopas. I bestämmelsen anges förutsättningarna för att ett |
|
unionsinternt förvärv av varor ska vara föremål för mervärdesskatt, dvs. |
|
kunna beskattas med stöd av NML. Bestämmelsen omfattar alla typer av |
|
varor, inklusive nya transportmedel och punktskattepliktiga varor (se mål |
|
|
|
läggas till grund för beskattning uppställs vissa villkor för säljaren och |
|
dessa villkor anges i bestämmelsen. Av andra punkten b följer att det finns |
|
tre olika situationer hänförliga till säljaren och dennes leverans som |
|
utesluter ett unionsinternt förvärv. Något unionsinternt förvärv föreligger |
|
inte om de förvärvade varorna har levererats av en beskattningsbar person |
|
som i ett annat |
|
artiklarna |
|
med förutsättningarna för platsen för beskattning av distansförsäljning av |
|
varor (artikel 33) eller för beskattning av varor som monteras eller |
|
installeras (artikel 36). I de fallen blir det i stället säljarens leverans av |
|
varor som utlöser beskattning. Var beskattning ska ske bedöms med hjälp |
|
av beskattningslandsreglerna (artiklarna |
|
NML). |
|
I det fallet säljarens leverans i det andra |
|
undantaget från skatteplikt för beskattningsbara personer med liten |
|
årsomsättning, är undantaget från skatteplikt för unionsinterna leveranser |
|
av varor inte tillämpligt (artikel 139.1 och 139.2, 10 kap. 48 § andra |
|
stycket NML). Eftersom en undantagen unionsintern leverans utgör den |
|
korresponderande transaktionen till ett unionsinternt förvärv, innebär det |
|
att något unionsinternt förvärv inte föreligger. |
|
I det fallet säljaren är en beskattningsbar person i ett annat |
|
den aktuella leveransen omfattas av bestämmelserna om platsen för |
|
beskattning vid distansförsäljning av varor (artikel 33) ska, under vissa |
352 |
förutsättningar, leveransen beskattas på den plats där varorna befinner sig |
när transporten avslutas. Det förklarar varför en sådan transaktion undantas från tillämpningsområdet för unionsinterna förvärv av varor. När leveransen ska beskattas i det land där varorna befinner sig när transporten avslutas, kan helt enkelt inte ett unionsinternt förvärv av varor inträffa. Nya transportmedel och sådana varor som ska monteras eller installeras av säljaren omfattas inte av distansförsäljningsregeln, se vidare om platsen för beskattning vid distansförsäljning i 6 kap. NML.
I det fallet säljaren är en beskattningsbar person i ett annat
Hänvisningen till mervärdesskattedirektivet i andra punkten är statisk, dvs. avser direktivet i en viss angiven lydelse (se 2 kap. 2 §).
Tredje punkten, som delvis ersätter 1 kap. 1 § första stycket 1 ML, genomför artikel 2.1 c i direktivet. I bestämmelsen anges förutsättningarna för att ett tillhandahållande av tjänster ska vara föremål för mervärdesskatt. Samtliga förutsättningar måste vara uppfyllda för att tillhandahållandet ska vara föremål för mervärdesskatt, dvs. ska kunna beskattas. Begreppet beskattningsbar person definieras i 4 kap. NML och vad som avses med tillhandahållande av tjänster anges i 5 kap. NML.
Fjärde punkten, som ersätter 1 kap. 1 § första stycket 3 ML, genomför artikel 2.1 d i direktivet. Bestämmelsen anger att import av varor är föremål för mervärdesskatt i betydelsen att skatt kan tas ut i Sverige. Av den anledningen anges att importen ska göras ”till landet” vilket innebär att importen ska äga rum i Sverige. I det avseendet avviker bestämmelsen från artikel 2.1 d, men det är en konsekvens av skillnaderna mellan nationell lagstiftning och ett direktiv. Samtliga förutsättningar måste vara uppfyllda för att beskattning ska kunna ske. Vad som avses med import av varor anges i 5 kap. NML. I vilka fall en import ska anses äga rum i Sverige framgår av 6 kap. NML om platsen för beskattningsbara transaktioner. För att avgöra om en viss import ska beskattas i Sverige, räcker det alltså inte att enbart läsa denna bestämmelse.
Övervägandena finns i avsnitt 4.4.1, 4.6.1, 5 och 6.1.
2 §
Paragrafen motsvarar närmast 1 kap. 1 § första stycket 2 och 2 a kap. 3 § första stycket 1 ML. Paragrafen genomför mervärdesskattedirektivets artikel 2.1 b ii.
Av paragrafen jämförd med 1 § 2 och 5 § följer att unionsinterna förvärv av nya transportmedel alltid är föremål för mervärdesskatt, oavsett vem förvärvaren är. En korresponderande bestämmelse om undantag från skatteplikt för en unionsintern leverans av ett nytt transportmedel finns i 10 kap. 45 § NML (artikel 138.2 a). Varje person som tillfälligtvis levererar ett nytt transportmedel till ett annat
Övervägandena finns i avsnitt 5.3.2.
Prop. 2022/23:46
353
Prop. 2022/23:46
354
3 §
Paragrafen motsvarar närmast 1 kap. 1 § första stycket 2 och 2 a kap. 3 § första stycket 2 ML. Paragrafen genomför mervärdesskattedirektivets artikel 2.1 b iii.
Av bestämmelsen framgår förutsättningarna för att unionsinterna förvärv av punktskattepliktiga varor som görs av vissa förvärvare ska vara föremål för mervärdesskatt.
Av första punkten framgår att förvärvet ska göras inom landet.
I andra punkten anges bestämmelsens subjekt. Förvärvaren ska vara en sådan beskattningsbar person eller en juridisk person som inte är en beskattningsbar person, vars övriga unionsinterna förvärv inte är föremål för mervärdesskatt enligt
I tredje punkten frångås direktivets lydelse. I artikel 2.1 b iii i direktivet hänvisas till det numera upphävda direktiv 92/12/EEG. Det direktivet har ersatts av direktiv 2008/118/EG. Det sistnämnda direktivet kommer också att upphävas och ersätts av rådets direktiv (EU) 2020/262. I stället för att hänvisa till något av de nu nämnda direktiven, hänvisas till motsvarande nationella bestämmelser och vilka förvärv som avses. De förvärvade punktskattepliktiga varorna ska ha transporterats till Sverige under ett sådant uppskovsförfarande som avses i 1 kap. 20 § och 4 a kap.
(2022:156) om alkoholskatt. En korresponderande bestämmelse om undantag från skatteplikt för en unionsintern leverans av punktskatte- pliktiga varor finns i 10 kap. 44 § NML (artikel 138.2 b). Paragrafen utformas efter synpunkter från Lagrådet.
Övervägandena finns i avsnitt 5.3.2.
Unionsinterna förvärv som inte är föremål för mervärdesskatt
Förvärv där en leverans av varorna inom landet skulle omfattas av undantag
4 §
Paragrafen saknar direkt motsvarighet i ML. Paragrafen genomför delvis artikel 3.1 a i mervärdesskattedirektivet.
Hänvisningen till 1 § 2 syftar till att klargöra systematiken och i vilken ordning bestämmelserna om unionsinterna förvärv av varor ska läsas (se mål
Av bestämmelsen framgår att unionsinterna förvärv av varor som uppfyller angivna förutsättningar inte är föremål för mervärdesskatt, dvs. sådana förvärv kan inte beskattas med stöd av NML. De i artikel 3.1 a i direktivet nämnda artiklarna 148 och 151 omfattar undantag från skatteplikt för såväl leverans av varor som tillhandahållande av tjänster. Hänvisningar görs enbart till sådana undantag i 10 kap. NML där motsvarigheterna i artiklarna 148 och 151 gäller leveranser av varor. Skattefriheten i artikel 151 har till viss del införts i ML genom bestämm- elser om återbetalning i enlighet med artikel 151.2. Angående de unionsinterna förvärven vid sådana situationer, se författningskommen- taren till 5 §.
Övervägandena finns i avsnitt 5.3.3.
Förvärv som skulle medföra rätt till återbetalning
5 §
Paragrafen motsvaras av 3 kap. 30 d § andra och tredje styckena ML. Den motsvarar också 2 a kap. 3 § tredje stycket ML. Paragrafen genomför delvis artikel 3.1 a i mervärdesskattedirektivet. I paragrafen behandlas unionsinterna förvärv i situationer när skattefriheten i artikel 151 har införts genom bestämmelser om återbetalning i enlighet med artikel 151.2. Av paragrafen framgår att de aktuella förvärven inte är föremål för mervärdesskatt om förvärven görs under sådana förutsättningar att de skulle medföra rätt till återbetalning enligt 14 kap.
Övervägandena finns i avsnitt 5.3.3.
Förvärvaren saknar avdrags- eller återbetalningsrätt
6 §
Paragrafen saknar direkt motsvarighet i ML. Paragrafens närmaste motsvarighet finns delvis i 2 a kap. 3 § första stycket 3 och andra stycket ML. Paragrafen genomför artikel 3.1 b i mervärdesskattedirektivet.
Hänvisningen till 1 § 2 syftar till att klargöra systematiken och i vilken ordning bestämmelserna om unionsinterna förvärv av varor ska läsas (se mål
De förvärvare som avses i första och andra punkterna är huvudsakligen sådana som saknar avdrags- eller återbetalningsrätt för ingående skatt men även juridiska personer som inte är beskattningsbara personer. För båda typer av förvärvare gäller villkoret att deras unionsinterna förvärv i Sverige måste understiga det tröskelvärde som anges i 7 §. Hänvisningen till 14 kap.
Till skillnad från artikel 3.1 b i direktivet omfattar denna bestämmelse inte förvärvare som omfattas av den gemensamma ordningen för schablon- beskattning av
Övervägandena finns i avsnitt 5.3.3.
Prop. 2022/23:46
355
Prop. 2022/23:46 |
7 § |
|
Paragrafens första stycke motsvaras delvis av 2 a kap. 3 § andra stycket 2 |
|
första strecksatsen ML. Paragrafens andra stycke saknar motsvarighet i |
|
ML. Paragrafen genomför artikel 3.2 i mervärdesskattedirektivet. |
|
Första stycket genomför artikel 3.2 första stycket i direktivet. Paragrafen |
|
innebär att vissa unionsinterna förvärv av varor som inte överstiger |
|
tröskelvärdet inte är föremål för mervärdesskatt. Bestämmelsen i ML |
|
uppnår i princip samma resultat som direktivet men med en annorlunda |
|
lagteknisk konstruktion. I ML:s bestämmelse anges att unionsinterna |
|
förvärv som överstiger 90 000 kronor medför skattskyldighet. Av ML |
|
följer således motsatsvis att unionsinterna förvärv av varor under |
|
tröskelvärdet inte medför skattskyldighet och därför, i likhet med |
|
direktivet, inte kan beskattas. |
|
I andra stycket, som motsvarar artikel 3.2 andra stycket, anges hur |
|
tröskelvärdet i första stycket ska beräknas. |
|
Paragrafen utformas enligt Lagrådets förslag. |
|
Övervägandena finns i avsnitt 5.3.4. |
8 §
Paragrafen motsvarar 2 a kap. 4 § ML och genomför artikel 3.3 i mer- värdesskattedirektivet. I jämförelse med ML görs några språkliga ändringar och ett klargörande om från vilken tidpunkt som beslutet ska gälla.
Förvärv av begagnade varor, konstverk, samlarföremål m.m.
9 §
Paragrafen motsvarar delvis 3 kap. 30 f § ML. Paragrafen genomför artikel 4 i mervärdesskattedirektivet.
Genom att unionsinterna förvärv av begagnade varor undantas från skatteplikt i 3 kap. 30 f § ML, uppnås samma resultat som i direktivet men med en annorlunda systematik och lagteknisk konstruktion. Enligt båda regelverken blir resultatet att förvärvet inte ska beskattas. Kravet i 3 kap. 30 f § ML på att beskattning ska ha skett i det andra
I jämförelse med ML byts ”omsättningen har beskattats” ut mot ”varit föremål för mervärdesskatt”.
Hänvisningarna i bestämmelsen till artiklarna
356
Övervägandena finns i avsnitt 4.4.1, 4.6.1 och 5.3.3.
4 kap. Beskattningsbara personer
Innehåll 1 §
Paragrafen har inte någon motsvarighet i ML. I paragrafen anges kapitlets innehåll.
Vad som avses med beskattningsbar person och ekonomisk verksamhet
2 §
Paragrafen motsvarar 4 kap. 1 § ML och genomför artiklarna 9.1 och 10 i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML görs några mindre språkliga ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Beskattningsbar person vid tillfällig unionsintern leverans av ett nytt transportmedel
3 §
Paragrafen motsvarar 4 kap. 2 § ML och genomför artikel 9.2 i mervärdesskattedirektivet.
I jämförelse med ML byts ”omsätter” ut mot ”utför en leverans”. Vidare ändras uttrycket ”nya transportmedel” till ”ett nytt transportmedel”. Det är en språklig justering som förtydligar att det räcker med en enstaka leverans för att betraktas som beskattningsbar person. Slutligen görs några mindre språkliga ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
Viss offentlig verksamhet 4 och 5 §§
Paragraferna motsvarar 4 kap. 6 och 7 §§ ML och genomför artikel 13.1 i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML görs några mindre språkliga ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Ideella föreningar och registrerade trossamfund 6 §
Paragrafen motsvarar 4 kap. 8 ML. I jämförelse med ML görs en mindre redaktionell och språklig ändring. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Mervärdesskattegrupper 7 §
Paragrafen motsvarar 6 a kap. 1 § ML och genomför artikel 11 i mer- värdesskattedirektivet. I jämförelse med ML görs några mindre språkliga ändringar. Vidare slopas 6 a kap. 1 § andra stycket ML. Någon ändring i sak är inte avsedd.
8 §
Paragrafen motsvarar 6 a kap. 2 § första och tredje styckena ML. Paragrafen genomför artikel 11 i mervärdesskattedirektivet.
Prop. 2022/23:46
357
Prop. 2022/23:46 I jämförelse med ML omformuleras bestämmelsen och ändras i redak- tionellt hänseende som ett förtydligande av vilka kombinationer av be- skattningsbara personer som kan ingå i en mervärdesskattegrupp.
I jämförelse med ML byts i första punkten ”omsättning av tjänster” ut mot ”tillhandahållande av tjänster”. Till följd av det och då begreppet skattskyldighet slopas, omformuleras bestämmelsen.
Någon ändring i sak är inte avsedd. Paragrafen utformas enligt Lagrådets förslag. Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
9 §
Paragrafen motsvarar 6 a kap. 2 § andra stycket ML och genomför artikel 11 i mervärdesskattedirektivet. I bestämmelsen görs mindre språkliga ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd. Paragrafen utformas enligt Lagrådets förslag.
10 §
Paragrafen motsvarar 6 a kap. 3 § ML och genomför artikel 11 i mer- värdesskattedirektivet. I bestämmelsen görs några mindre språkliga ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
11 §
Paragrafen motsvarar 6 a kap. 4 § ML och genomför artikel 11 i mer- värdesskattedirektivet.
I första stycket görs några mindre språkliga ändringar.
I andra stycket ändras första och andra punkterna i redaktionellt hän- seende.
Någon ändring i sak är inte avsedd.
12 §
Paragrafen motsvarar 6 a kap. 5 § ML och genomför artikel 11 i mer- värdesskattedirektivet. I bestämmelsen görs några mindre språkliga ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
13 §
Paragrafen motsvarar 6 a kap. 6 § ML och genomför artikel 11 i mervärdesskattedirektivet. I bestämmelsen görs endast några mindre språkliga ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
14 §
Paragrafen motsvarar 6 a kap. 7 § ML och genomför artikel 11 i mervärdesskattedirektivet. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Beskattningsbara personer i särskilda fall 15 §
Paragrafen motsvarar 6 kap. 1 § första meningen ML. I jämförelse med ML byts ”omsättning” och ”skattskyldigt” ut mot ”ekonomisk verksamhet” och ”beskattningsbar person”.
358
Bestämmelsen i 6 kap. 1 § andra meningen ML om europeiska Prop. 2022/23:46 ekonomiska intressegrupperingar (EEIG) slopas. En motsvarande
bestämmelse finns i artikel 5 i genomförandeförordningen. Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
16 §
Paragrafen motsvarar 6 kap. 2 § ML. I jämförelse med ML byts ”skattskyldig” ut mot ”beskattningsbar person”. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Paragrafen utformas delvis enligt Lagrådets förslag. Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
17 §
Paragrafen motsvarar 6 kap. 6 § ML. I jämförelse med ML byts ”omsättning” och ”skattskyldigt” ut mot ”ekonomisk verksamhet” och ”beskattningsbar person”. Se även 2 kap. 19 § NML där det klargörs att vid tillämpning av denna lag utgör de statliga affärsverken inte en del av staten. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
18 §
Paragrafen motsvarar 6 kap. 3 § ML. I jämförelse med ML byts ”omsättning” och ”skattskyldig” ut mot ”ekonomiska verksamheten” och ”beskattningsbar person”. Vidare görs en mindre språklig ändring. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
19 §
Paragrafen motsvarar 6 kap. 4 § ML. I jämförelse med ML byts ”omsättning” och ”skattskyldigt” ut mot ”ekonomiska verksamheten” och ”beskattningsbar person”. Vidare görs en mindre språklig ändring. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
5 kap. Beskattningsbara transaktioner
Innehåll 1 §
Paragrafen har inte någon motsvarighet i ML. I paragrafen anges kapitlets innehåll.
2 §
Paragrafen har inte någon motsvarighet i ML. I bestämmelsen anges vad som avses med beskattningsbara transaktioner. Vidare lämnas en upplys- ning om att 6 kap. innehåller bestämmelser om i vilka fall platsen för en beskattningsbar transaktion är inom landet.
359
Prop. 2022/23:46
360
Leverans av varor 3 §
Paragrafen motsvarar delvis 2 kap. 1 § första stycket 1 ML och delvis 6 kap. 7 § ML. Paragrafen genomför artikel 14 i mervärdesskattedirek- tivet.
I 5 kap. görs en systematisk anpassning till mervärdesskattedirektivets begrepp ”leverans av varor”, varvid begreppet ”omsättning av vara” i ML slopas. I paragrafen definieras därför, på samma sätt som i artikel 14.1, enbart vad som avses med ”leverans av varor”, utan någon koppling till ett krav på ersättning. Det krav på erhållande av ersättning som begreppet ”omsättning av vara” i ML omfattar, finns i stället i 3 kap. 1 § (se artikel
2.1a) som en förutsättning för att en leverans av varor ska vara föremål för mervärdesskatt.
Av första stycket framgår vad som avses med begreppet ”leverans av varor” enligt huvudregeln. Detta är ett unionsrättsligt begrepp som enligt
Av andra stycket framgår att begreppet leverans av varor även omfattar ytterligare tre typer av transaktioner.
Första punkten avser transaktioner där äganderätten överförs mot ersätt- ning i enlighet med beslut av staten, ett statligt affärsverk eller en kommun eller på uppdrag av någon av dessa. Punkten genomför artikel 14.2 a i mervärdesskattedirektivet och avser t.ex. expropriation.
Andra punkten, som genomför artikel 14.2 b i mervärdesskatte- direktivet, avser faktiska överlämnanden av varor i enlighet med avtal om avbetalningsköp eller annat avtal om uthyrning av varor under viss tid, där äganderätten normalt ska övergå senast när den sista avbetalningen har gjorts. På detta sätt likställs transaktioner där äganderätten för en vara ska gå över till motparten senast när den sista avbetalningen har gjorts med vanliga äganderättsövergångar för varor. Eftersom leverans av varor är ett unionsrättsligt begrepp som är oberoende i förhållande till de civilrättsliga bestämmelserna om äganderättsövergång i medlemsstaterna är det inte avgörande för denna bestämmelses rättsföljd om avbetalningsköpet upp- fyller kriterierna för att klassificeras som ett avbetalningsköp enligt svensk civilrätt (se ovan nämnda mål
Bestämmelserna i andra stycket första och andra punkten har inte någon motsvarighet i ML och innebär en anpassning till motsvarande bestäm- melser i direktivet. Någon ändring i sak är inte avsedd. Första punkten utformas dock på ett annat sätt än i direktivet. I lagtexten används orden
”staten, ett statligt affärsverk eller en kommun” i stället för direktivets ”offentlig myndighet”. Det finns varken i svensk lagstiftning eller i mervärdesskattedirektivet någon enhetlig definition av vad som avses med offentlig myndighet. Uttrycket ”staten, ett statligt affärsverk eller en
kommun” används i 4 kap. 4 § NML för att beskriva subjekt som enligt artikel 13 i mervärdesskattedirektivet kan utföra transaktioner i egenskap av en offentlig myndighet, och de används även i denna bestämmelse.
Tredje punkten avser överföring av en vara i enlighet med ett kom- missionsavtal om köp eller försäljning och genomför artikel 14.2 c i mervärdesskattedirektivet. Punkten motsvarar 6 kap. 7 § ML till den del den avser varor. Bestämmelsen i ML avser när någon i eget namn för- medlar en vara för annans räkning och uppbär likviden. Punkten utformas dock på ett sätt som närmare ansluter till lydelsen i artikel 14.2 c, vilket medför att den avser överföring av en vara i enlighet med ett kommis- sionsavtal. Bestämmelsen innebär att det ska anses ske två identiska leveranser av varor efter varandra som omfattas av tillämpningsområdet för mervärdesskatt (se C‑274/15 kommissionen mot Luxemburg, punkt 88). För motsvarande bestämmelse i fråga om tjänster, se 27 §.
Övervägandena finns i avsnitt 6.2.2.
Leverans av varor genom användning av ett elektroniskt gränssnitt
4 §
Paragrafen motsvarar 6 kap. 9 § andra stycket och 10 § andra stycket ML och genomför delvis artikel 14a i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML placeras denna bestämmelse som är gemensam för 5 och 6 §§ i en egen paragraf. Någon ändring i sak är inte avsedd.
5 §
Paragrafen motsvarar 6 kap. 9 § första stycket och genomför delvis artikel 14a.1 i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML byts ”omsatt” ut mot ”levererat”. Uttrycket ”ska vid bedömning av skattskyldigheten” slopas. Vidare byts ”ett land utanför EU” ut mot ”en plats utanför EU”, vilket tydligare inkluderar direktivets båda begrepp ”tredje territorium” och ”tredjeland”. Direktivets begrepp ”tredjeland” definieras inte i NML. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
6 §
Paragrafen motsvarar 6 kap. 10 § första stycket ML och genomför delvis artikel 14a.2 i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML byts ”omsättning” och ”omsatt” ut mot ”leverans” och ”levererat”. Uttrycket ”ska vid bedömning av skattskyldigheten” slopas. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
Tillgångar som likställs med materiella tillgångar
7 §
Paragrafen motsvarar 1 kap. 6 § första meningen ML. Paragrafen genomför artikel 15.1 i mervärdesskattedirektivet.
Av bestämmelsen framgår vilka tillgångar som ska likställas med materiella tillgångar. Med ”materiella tillgångar” avses detsamma som med termen ”vara” enligt definitionen i 1 kap. 6 § ML. I ML:s definition används dock orden ”materiella ting”. Vidare anges i ML i förtydligande syfte att fastigheter omfattas av begreppet vara (prop. 1993/94:99 s. 107).
Prop. 2022/23:46
361
Prop. 2022/23:46 I jämförelse med ML byts ”ting” ut mot ”tillgångar” och ”elektrisk kraft” mot ”el” vilket moderniserar språket och medför att lydelsen överens- stämmer med mervärdesskattedirektivet. Eftersom fastigheter omfattas av begreppet ”materiella tillgångar” behöver de inte särskilt anges i lagtexten. I uppräkningen av tillgångar slopas ”bland dem” och i stället införs direktivets ordalydelse ”och liknande”. Någon ändring i sak är inte avsedd.
En definition av begreppet ”tillhandahållande av tjänster” finns i 26 §.
Uttag av varor
8 §
Paragrafen motsvarar delvis 2 kap. 1 § första stycket 2 ML. Paragrafen genomför tillsammans med 9 och 11 §§ artikel 16 och tillsammans med 10 och 11 §§ artikel 18 b i mervärdesskattedirektivet.
I bestämmelsen likställs uttag av varor med leverans av varor mot ersätt- ning. En förutsättning för att en leverans av varor ska kunna beskattas är att den sker mot ersättning. Uttag av varor sker däremot inte mot ersätt- ning. För att kunna beskatta uttag av varor likställs uttagen därför med leverans av varor mot ersättning.
Övervägandena finns i avsnitt 6.3.1.
9 §
Paragrafen motsvarar 2 kap. 2 § första stycket 1 och andra stycket ML. Paragrafen genomför tillsammans med 8 och 11 §§ artikel 16 i mervärdes- skattedirektivet.
I jämförelse med ML görs i första stycket en redaktionell ändring. Vidare byts ”verksamhet” och ”verksamheten” ut mot ”rörelse” och ”rörelsen” samt uttrycket ”för annat ändamål” byts ut mot ”för andra ändamål”. Någon ändring i sak är inte avsedd.
I andra stycket byts ”egen verksamhet” ut mot ”rörelse” och ”inom ramen” läggs till. Inte heller här är någon ändring i sak avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 6.3.1.
10 §
Paragrafen motsvarar 2 kap. 2 § första stycket 2 ML. Paragrafen genomför tillsammans med 8 och 11 §§ artikel 18 b i mervärdesskattedirektivet.
I jämförelse med ML omformuleras bestämmelsen som en följd av att begreppet skattskyldighet slopas. Uttag av varor knyts till att den be- skattningsbara personen för över en vara från en verksamhetsgren där transaktionerna medför avdragsrätt till en verksamhetsgren där transak- tionerna inte alls eller endast delvis medför avdragsrätt. Därigenom återspeglas avdragsbestämmelserna i 13 kap, som bl.a. görs transaktions- baserade. Vidare slopas hänvisningen till återbetalningsbestämmelserna, då dessa bestämmelser görs om till avdragsbestämmelser eller slopas. Ordet ”verksamhet” byts ut mot ”verksamhetsgren”.
I andra stycket görs ett tillägg om att bestämmelsen också gäller om en vara förs över till en verksamhetsgren som omfattas av avdragsbegräns- ningen i 13 kap. 18 §. Det klargör att bestämmelsen på samma sätt som tidigare ska tillämpas även i de fallen (se 7 kap. 5 § tredje stycket ML). Se även författningskommentaren till 8 kap. 5 §.
362
Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1, 6.3.1 och 11.
11 §
Paragrafen motsvarar 2 kap. 3 § ML. I paragrafen anges under vilka förutsättningar de situationer som nämns i 9 och 10 §§ utgör uttag av varor. Bestämmelsen genomför artiklarna 16 och 18 b i mervärdesskatte- direktivet.
I första punkten görs några språkliga ändringar som förtydligar att bestämmelsen avser situationer där ingående skatt har varit avdragsgill. Vidare införs direktivets formulering ”helt eller delvis” som ett för- tydligande om att det räcker att en del av den ingående skatten har varit avdragsgill för att uttagsbeskattning ska kunna ske. Vidare läggs ”eller dess beståndsdelar” till. Någon ändring i sak är inte avsedd. I första punkten slopas vidare hänvisningen till återbetalningsbestämmelserna, då dessa bestämmelser görs om till avdragsbestämmelser eller slopas.
Av andra och tredje punkterna framgår att uttag även anses föreligga i de fall en beskattningsbar person har gjort ett skattefritt förvärv eller import av en sådan vara som avses i 10 kap. 69, 70, 71 eller 73 § och förfogar över varan på sätt som anges i 9 eller 10 §§. I jämförelse med ML byts ”omsättning” ut mot ”leverans” i den andra punkten. Vidare görs mindre språkliga justeringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1 och 11.
Överföring av varor till andra
12 §
Paragrafen motsvarar 2 kap. 1 § andra stycket ML. Paragrafen genomför artikel 17.1 i mervärdesskattedirektivet.
I första stycket anges att en beskattningsbar persons överföring av varor till ett annat
Av andra stycket framgår vad som avses med överföring av varor till ett annat
Någon ändring i sak är inte avsedd. Övervägandena finns i avsnitt 6.3.2.
13 §
Paragrafen motsvarar delvis 2 a kap. 7 § andra stycket ML och genomför artikel 17.2 i mervärdesskattedirektivet. Det finns en systematisk skillnad mellan den bestämmelsen och ML, även om båda baseras på artikel 17.2 i direktivet. Bestämmelsen i ML anger att vissa överföringar inte ska anses utgöra unionsinterna förvärv. I bestämmelsen beskrivs däremot, på samma sätt som i direktivet, de fall där försändningar och transporter inte utgör överföringar till ett annat
Prop. 2022/23:46
363
Prop. 2022/23:46 |
ningarna i 13 § inte ska likställas med unionsinterna förvärv av varor mot |
|
ersättning. |
|
I vissa punkter i bestämmelsen hänvisas både till NML och till mer- |
|
värdesskattedirektivet. Detta gör att bestämmelserna, på samma sätt som |
|
direktivet, landsneutralt definierar vilka transaktioner som inte ska anses |
|
som överföringar. |
|
Paragrafens inledning motsvarar delvis inledningen till 2 a kap. 7 § |
|
andra stycket ML. Inledningen genomför inledningen av artikel 17.2 i |
|
direktivet. |
|
Första punkten motsvarar delvis 2 a kap. 7 § andra stycket 6 ML. |
|
Punkten genomför artikel 17.2 a i direktivet och avser s.k. distansförsälj- |
|
ning (artikel 33 i direktivet). En redaktionell ändring görs varigenom |
|
bestämmelsen delas upp i underpunkterna a och b, där a avser leveranser |
|
som utförs inom landet och b avser leveranser som utförs i ett annat EU- |
|
land. Några mindre avvikelser görs också från direktivets lydelse som |
|
anpassar lydelsen till språket och strukturen i NML. Exempelvis används |
|
uttrycken ”inom landet” och ”eller i ett annat |
|
direktivets ”inom den medlemsstats territorium” samt ”i enlighet med |
|
förutsättningarna” i stället för direktivets ”på de villkor”. Vidare införs |
|
”distansförsäljning”, vilket tydliggör vilken typ av transaktioner som |
|
bestämmelsen avser. Samtidigt slopas direktivets ”där försändelsen eller |
|
transporten avslutas” eftersom detta framgår av de bestämmelser i NML |
|
och direktivet som denna bestämmelse hänvisar till. Hänvisningen till |
|
artikel 33 i direktivet kompletteras med en hänvisning till 6 kap. 7 § NML. |
|
Bedömningen av om en leverans av en vara har utförts inom landet görs |
|
därmed i enlighet med 6 kap. 7 § NML och bedömningen av om en |
|
leverans av varan har utförts i ett annat |
|
artikel 33 i mervärdesskattedirektivet. |
|
Andra punkten motsvarar delvis 2 a kap. 7 § andra stycket 6 ML. |
|
Punkten genomför artikel 17.2 b i direktivet. Punkten avser leverans av |
|
varor som transporteras från ett |
|
installeras i det andra |
|
ändring görs varigenom bestämmelsen delas upp i underpunkterna a och |
|
b, där a avser leveranser som utförs inom landet och b avser leveranser |
|
som utförs i ett annat |
|
direktivets lydelse som en anpassning till språket och strukturen i NML. |
|
Exempelvis används, liksom i första punkten, uttrycken ”inom landet” och |
|
”eller i ett annat |
|
förkortas beskrivningen av vilka leveranser som omfattas av denna be- |
|
stämmelse i jämförelse med direktivets lydelse. Resultatet blir detsamma |
|
genom hänvisningen till den bestämmelse i NML och artikel 36 i direktivet |
|
som denna bestämmelse hänvisar till. Hänvisningen till artikel 36 i direkt- |
|
ivet kompletteras med en hänvisning till 6 kap. 13 § NML. Bedömningen |
|
av om en leverans av varan har utförts inom landet görs därmed i enlighet |
|
med 6 kap. 13 § NML och bedömningen av om en leverans av varan har |
|
utförts i ett annat |
|
direktivet. |
|
Tredje punkten motsvarar 2 a kap. 7 § andra stycket 1 ML. Punkten |
|
genomför artikel 17.2 c i direktivet och avser leveranser av varor ombord |
|
på fartyg, luftfartyg och tåg under persontransporter i EU (artikel 37 i |
364 |
direktivet). Bestämmelsen utformas i enlighet med direktivets lydelse. |
Vidare görs en redaktionell ändring varigenom bestämmelsen delas upp i underpunkterna a och b, där a avser leveranser som utförs inom landet och b avser leveranser som utförs i ett annat
Fjärde punkten motsvarar delvis 2 a kap. 7 § andra stycket 7 ML. Punkten genomför artikel 17.2 d i direktivet och avser vissa leveranser av el, gas, värme eller kyla. I jämförelse med ML görs en redaktionell ändring genom att uppräkningen inleds med ”el”. Bestämmelsen utformas däri- genom på motsvarande sätt som i 6 kap. NML. Beskrivningen av vilka leveranser som omfattas förkortas i denna bestämmelse i jämförelse med direktivets lydelse. De förutsättningar i artikel 17.2 d i direktivet som inte nämns i den här bestämmelsen framgår dock av de bestämmelser i NML och av artiklarna 38 och 39 i mervärdesskattedirektivet som denna be- stämmelse hänvisar till. Vidare görs en redaktionell ändring varigenom bestämmelsen delas upp i underpunkterna a och b, där a avser leveranser inom landet och b avser leveranser i ett annat
Femte punkten motsvarar delvis 2 a kap. 7 § andra stycket 5 ML. Punkten genomför artikel 17.2 e i direktivet. Lagtexten ansluter närmare till direktivets lydelse än motsvarande bestämmelse i ML. En redaktionell ändring görs varigenom bestämmelsen delas upp i underpunkterna a och b, där a avser leveranser som utförs inom landet och b avser leveranser som utförs i ett annat
Prop. 2022/23:46
365
Prop. 2022/23:46 Sjätte punkten motsvarar delvis 2 a kap. 7 § andra stycket 2 ML. Punkten genomför artikel 17.2 f i direktivet. Bestämmelsen utformas i enlighet med direktivets lydelse. Några mindre språkliga avvikelser görs dock från direktivet.
366
Sjunde punkten motsvarar delvis 2 a kap. 7 § andra stycket 3 ML. Punkten genomför artikel 17.2 g i direktivet. Punkten avser tillfällig an- vändning av en vara i ett annat
Åttonde punkten motsvarar delvis 2 a kap. 7 § andra stycket 4 ML. Punkten genomför artikel 17.2 h i direktivet och avser tillfällig användning av varor i ett annat
Hänvisningarna till mervärdesskattedirektivet är statiska, dvs. avser direktivet i en viss angiven lydelse (se 2 kap. 2 §).
Paragrafen utformas efter synpunkter från Lagrådet. Övervägandena finns i avsnitt 4.4.1 och 6.3.2.
14 §
Paragrafen motsvarar 2 a kap. 7 § tredje stycket och genomför artikel 17.3 i mervärdesskattedirektivet. Andra meningen, som är ny, är hämtad från artikel 17.3 i direktivet. I jämförelse med ML görs även några språkliga ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Överföring av varor från ett
15 §
Paragrafen motsvarar 2 kap. 1 c § och 2 a kap. 8 § ML. Paragrafen genom- för artikel 17a.1 och 17a.2 i mervärdesskattedirektivet.
I jämförelse med ML byts i första stycket ”omsättning” och ”förvärvad” ut mot ”leverans”. Vidare byts ”överlåtas mot ersättning” ut mot ”levereras” i första punkten i andra stycket. Det följer av lagens systematik att en leverans ska ske mot ersättning för att omfattas av mervärdesskattens tillämpningsområde, se 3 kap. 1 § NML, och det kravet behöver därför inte upprepas i bestämmelsen.
I likhet med övriga definitioner i 5 kap. utformas bestämmelsen lands- neutralt. Bestämmelsen inkluderar därmed såväl överföringar från Sverige som till Sverige. I andra stycket första punkten anges därför att det är en transport ”från ett
Vidare framgår av fjärde punkten i andra stycket att skyldigheten att föra register och lämna uppgift i en periodisk sammanställning följer såväl av bestämmelser i skatteförfarandelagen (2011:1244), förkortad SFL, som av
bestämmelser som i ett annat
262.2i mervärdesskattedirektivet. Vilket regelverk som är relevant avgörs av om varan överförs från Sverige eller om den överförs från ett annat EU- land.
Hänvisningen till mervärdesskattedirektivet är statisk, dvs. avser direktivet i en viss angiven lydelse (se 2 kap. 2 §).
I övrigt görs vissa språkliga och redaktionella ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.4.1, 4.6.1, 6.1 och 6.3.2.
16 §
Paragrafen motsvarar 2 kap. 1 d § och 2 a kap. 8 a § ML. Paragrafen gen- omför artikel 17a.3 i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML byts ”omsättning” ut mot ”leverans”.
I likhet med övriga definitioner i 5 kap. utformas bestämmelsen landsneutralt.
I första stycket första punkten anges att den som överför varan gör en leverans i det land från vilket varan sändes eller transporterades som und- antas från skatteplikt antingen enligt bestämmelser i 10 kap. 42 och 43 §§ NML eller enligt bestämmelser som i ett annat
138.1i mervärdesskattedirektivet. Om leveransen anses gjord i Sverige och därmed kan undantas från skatteplikt enligt NML framgår av 6 kap. NML.
På motsvarande sätt anges i andra punkten i första stycket att den som förvärvar varan gör ett unionsinternt förvärv i det land till vilket varan sändes eller transporterades. Om förvärvet anses gjort i Sverige framgår av 6 kap.
Hänvisningen till mervärdesskattedirektivet är statisk, dvs. avser direktivet i en viss angiven lydelse (se 2 kap. 2 §).
I övrigt görs vissa språkliga och redaktionella ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.4.1, 4.6.1, 6.1 och 6.3.2.
17 §
Paragrafen motsvarar 2 kap. 1 e § och 2 a kap. 8 b § ML. Paragrafen genomför artikel 17a.4 i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML byts orden ”ska överföringen likställas med en omsättning av varan” och ”ska den anses förvärvad” ut mot ”ska en överföring av varan anses ha skett”. Vidare byts ”tidpunkten för omsättningen” och ”tidpunkten för förvärvet” ut mot ”tidpunkten för överföringen”. Som ett ytterligare led i anpassningen till direktivets lydelse byts ”överlåtits” ut mot ”levererats”.
I likhet med övriga definitioner i 5 kap. utformas bestämmelsen lands- neutralt. I jämförelse med ML byts därför ”till det andra
Övervägandena finns i avsnitt 6.3.2 och 6.1.
18 §
Paragrafen motsvarar 2 kap. 1 f § och 2 a kap. 8 c § ML. Paragrafen genomför artikel 17a.5 i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML byts orden ”utan att överföringen ska likställas med en omsättning” samt
Prop. 2022/23:46
367
Prop. 2022/23:46 ”utan att den ska anses förvärvad” ut mot ”utan att en överföring av varan ska anses ha skett”. I likhet med övriga definitioner i 5 kap. utformas be- stämmelsen landsneutralt. I jämförelse med ML byts därför ”till Sverige” samt ”till det
I jämförelse med ML anges i första punkten uttryckligen att rätten att såsom ägare förfoga över varan inte ska ha överförts.
I tredje punkten hänvisas vad gäller registerskyldighet såväl till be- stämmelser i skatteförfarandelagen (2011:1244) som till bestämmelser som i ett annat
Hänvisningen till mervärdesskattedirektivet är statisk, dvs. avser direkti- vet i en viss angiven lydelse (se 2 kap. 2 §).
I övrigt görs vissa språkliga och redaktionella ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.4.1 och 6.1.
19 §
Paragrafen motsvarar 2 kap. 1 g § och 2 a kap. 8 d § ML. Paragrafen genomför artikel 17a.6 i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML byts orden ”ska inte likställas med en omsättning” samt ”ska varan inte anses förvärvad” ut mot ”ska inte någon överföring av varan anses ske”.
I likhet med övriga definitioner i 5 kap. utformas bestämmelsen lands- neutralt. I jämförelse med ML byts därför ”till det andra
I andra punkten hänvisas vad gäller registerskyldighet såväl till be- stämmelser i skatteförfarandelagen (2011:1244) som till bestämmelser som i ett annat
Hänvisningen till mervärdesskattedirektivet är statisk, dvs. avser direk- tivet i en viss angiven lydelse (se 2 kap. 2 §). Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.4.1 och 6.1.
20 §
Paragrafen motsvarar 2 kap. 1 h § och 2 a kap. 8 e § ML. Paragrafen genomför artikel 17a.7 första stycket i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML byts orden ”ska överföringen likställas med en omsättning” samt ”ska varan anses förvärvad” ut mot ”ska en överföring av varan anses ske”.
I likhet med övriga definitioner i 5 kap. utformas bestämmelsen landsneutralt. I jämförelse med ML byts därför ”till det andra
Övervägandena finns i avsnitt 6.3.2 och 6.1.
368
21 §
Paragrafen motsvarar 2 kap. 1 i § och 2 a kap. 8 f § ML. Paragrafen genomför artikel 17a.7 andra, tredje och fjärde styckena i mervärdesskatte- direktivet.
I jämförelse med ML utformas bestämmelsen så att den följer mervärdesskattedirektivets systematik. Till skillnad från ML anges i direktivet vid vilken tidpunkt villkoren i 15 och 19 §§ (artikel 17a. 2 och 6) ska anses upphöra att vara uppfyllda. Av artikel 17a.7 första stycket framgår sedan att en överföring ska likställas med en leverans av varor vid denna tidpunkt. Artikel 17a.7 andra, tredje och fjärde styckena preciserar därmed första stycket avseende den tidpunkt villkoren ska anses upphöra att gälla i tre specifika situationer. Motsvarande systematik införs i NML. I bestämmelsen preciseras den tidpunkt som villkoren i 15 och 19 §§ upphör att vara uppfyllda. Att överföringen likställs med en leverans av varor mot ersättning vid den tidpunkten framgår sedan av 20 §.
I första stycket byts vidare ”överlåts” ut mot ”levereras”. I övrigt görs vissa mindre språkliga ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 6.3.2.
Unionsinternt förvärv av varor 22 §
Paragrafens första och andra stycke motsvarar delvis 2 a kap. 2 § 1 och 2 och delvis 2 a kap. 5 § första stycket ML. Paragrafens tredje stycke motsvarar närmast 2 a kap. 2 § 5 ML. Paragrafens första och andra stycke genomför artikel 20 i mervärdesskattedirektivet.
I första stycket, som genomför artikel 20 första stycket i direktivet, definieras vad som avses med unionsinternt förvärv av varor. Några mindre språkliga ändringar görs. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Det finns skillnader i systematiken mellan ML och NML avseende bestämmelserna om unionsinterna förvärv. I ML kopplas definitionen av unionsinterna förvärv till en varutransport till Sverige eller till att köparen har angett ett svenskt registreringsnummer till mervärdesskatt vid förvärvet. Definitionen i första stycket i bestämmelsen har inte någon sådan koppling till Sverige utan den omfattar försändningar och trans- porter mellan två
I andra stycket finns en bestämmelse som genomför artikel 20 andra stycket i direktivet. Bestämmelsen motsvarar delvis 2 a kap. 5 § första stycket ML. Genom denna bestämmelse skapas ett unionsinternt förvärv om en juridisk person som inte är en beskattningsbar person importerar en vara i ett
Andra stycket har i huvudsak utformats i enlighet med direktivets lydelse. Några mindre avvikelser görs som en anpassning av lydelsen till språket och strukturen i NML. Exempelvis används orden ”en plats utanför
Prop. 2022/23:46
369
Prop. 2022/23:46 EU” i stället för direktivets ord ”från ett tredje territorium eller ett tredje- land”, eftersom tredjeland inte definieras i NML. Vidare görs några mindre språkliga ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
370
Hänvisningen i 2 a kap. 5 § andra stycket ML till en återbetalningsregel i 10 kap. ML slopas. En bestämmelse om återbetalning av mervärdesskatt vid import som motsvarar sista delen av andra stycket i artikel 20 finns i 14 kap. 49 § NML.
Genom tredje stycket förtydligas att bestämmelsen även omfattar förvärv av varor som görs från ett avropslager. Det är fråga om varor som har överförts från ett annat
Övervägandena finns i avsnitt 6.4.
Överföring av varor från andra
23 §
Paragrafen motsvarar delvis 2 a kap. 2 § 3 och 4 ML samt 2 a kap. 7 och 9 §§ ML. Paragrafen genomför artikel 21 i mervärdesskattedirektivet.
I första stycket beskrivs vilka överföringar av varor som likställs med unionsinterna förvärv av varor mot ersättning. En förutsättning för att ett unionsinternt förvärv av varor ska kunna beskattas är att det sker mot ersättning. Överföringar av varor sker inte mot ersättning. För att överföringar av varor ska kunna beskattas likställs de därför med unionsinterna förvärv av varor mot ersättning.
I jämförelse med ML utformas bestämmelsen huvudsakligen i enlighet med direktivets lydelse. Några mindre avvikelser görs så att lydelsen ska stämma överens med språket i NML. Exempelvis används ”sänts” i stället för direktivets ”försänts”, ”den egna rörelsen” i stället för direktivets ”sin rörelse” och ”av den beskattningsbara personen eller för dennes räkning” i stället för direktivets ”av honom eller för hans räkning”. I första stycket görs en hänvisning till artikel 2.1 b i mervärdesskattedirektivet. Denna artikel avser unionsinterna förvärv av varor som är föremål för mervärdes- skatt (se motsvarande bestämmelser i 3 kap.
En systematisk skillnad mellan denna bestämmelse och motsvarande bestämmelser i ML är att kopplingen i ML till varutransporter till Sverige inte finns i bestämmelsen i NML. Bestämmelsen i NML är i likhet med direktivet landsneutralt utformad och i vilka fall en sådan överföring av varor likställs med ett unionsinternt förvärv i Sverige regleras i stället genom bestämmelser om platsen för unionsinterna förvärv i 6 kap. NML.
I andra stycket anges att varutransporter och varuförsändningar som inte utgör överföringar av varor till annat
leverans av varor mot ersättning. Eftersom varutransporterna i 13 § NML inte utgör sådana överföringar av varor som ska likställas med leverans av varor mot ersättning, ska dessa inte heller likställas med unionsinterna förvärv av varor mot ersättning.
Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.4.1, 6.3.2 och 6.5.2.
24 §
Paragrafen motsvarar delvis 2 a kap. 2 § 3 ML. Paragrafen saknar en direkt motsvarighet i mervärdesskattedirektivet. Bestämmelsen är avsedd att tydliggöra i vilka fall en överföring av varor från ett
Övervägandena finns i avsnitt 6.1 och 6.5.2.
25 §
Paragrafen motsvarar 2 a kap. 2 § 6 och 11 § ML. Paragrafen genomför delvis artikel 22 i mervärdesskattedirektivet. Av bestämmelsen framgår att vissa överföringar av varor av väpnade styrkor ska likställs med unionsinterna förvärv av varor mot ersättning. I jämförelse med ML görs några språkliga justeringar. Hänvisningen till mervärdesskattedirektivet är statisk, dvs. avser direktivet i en viss angiven lydelse (se 2 kap. 2 §). Någon ändring i sak är inte avsedd. Paragrafen utformas efter synpunkter från Lagrådet.
Övervägandena finns i avsnitt 4.4.1.
Tillhandahållande av tjänster 26 §
Paragrafen motsvarar delvis definitionen av tjänst i 1 kap. 6 § andra meningen ML och delvis 2 kap. 1 § tredje stycket 1 ML. Paragrafen genomför artikel 24.1 i mervärdesskattedirektivet.
Prop. 2022/23:46
371
Prop. 2022/23:46 I 5 kap. NML slopas begreppet ”omsättning av tjänst” som används i ML. I paragrafen definieras på samma sätt som i artikel 24.1, enbart vad som avses med ”tillhandahållande av tjänster” utan någon koppling till ett krav på ersättning.
I artikel 25 i mervärdesskattedirektivet finns exempel på tillhanda- hållande av tjänster. Dessa exempel införs inte i NML eftersom de omfattas av definitionen i denna paragraf.
I jämförelse med ML anpassas lagtextens utformning till artikel 24.1 i mervärdesskattedirektivet. I paragrafen benämns ”tjänster” i pluralis i stället för som i 2 kap. 1 § tredje stycket 1 ML i singularis. Detta är endast en språklig justering som anpassar ordalydelsen till artikel 24.1. Någon ändring i sak är inte avsedd. Definitionen av leverans av varor finns i 5 kap. 3 § NML.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1 och 6.6.
27 §
Paragrafen motsvarar delvis 6 kap. 7 § ML. Paragrafen genomför artikel 28 i mervärdesskattedirektivet. Motsvarande bestämmelse i ML avser när någon i eget namn förmedlar en tjänst för annans räkning och uppbär likviden. I paragrafen används dock inte begreppet förmedla. Paragrafen utformas i stället på ett sätt som närmare ansluter till lydelsen av artikel 28 vilket medför att den avser en beskattningsbar person som i eget namn men för annans räkning deltar i ett tillhandahållande av tjänster. Den beskattningsbara personen ska då anses själv ha förvärvat och tillhandahållit dessa tjänster. I jämförelse med ML används inte heller begreppet skattskyldighet utan bestämmelsen avser i stället en beskattningsbar person. Vidare byts omsättning ut mot tillhandahållande av tjänster. För motsvarande bestämmelser avseende varor, se 3 § andra stycket 3.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1 och 6.2.2.
Uttag av tjänster
28 §
Paragrafen motsvarar delvis 2 kap. 1 § tredje stycket 2 och 2 kap. 4 § ML. Paragrafen genomför delvis artikel 26.1 i mervärdesskattedirektivet.
I paragrafen likställs uttag av tjänster med tillhandahållande av tjänster mot ersättning. En förutsättning för att ett tillhandahållande av en tjänst ska kunna beskattas är att det sker mot ersättning. Uttag av tjänster sker inte mot ersättning. För att uttag av tjänster ska kunna beskattas likställs de därför med tillhandahållande av tjänster mot ersättning.
Övervägandena finns i avsnitt 6.7.
29 §
Paragrafen motsvarar 2 kap. 5 § första stycket 1 ML och genomför artikel 26.1 b i mervärdesskattedirektivet.
I jämförelse med ML byts ordet ”verksamheten” ut mot ”rörelsen”. Vidare görs en redaktionell ändring. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 6.7.
372
30 §
Paragrafen motsvarar 2 kap. 5 § första stycket 2 ML och andra stycket ML. Paragrafen genomför delvis artikel 26.1 a och 26.2 i mervärdes- skattedirektivet. I jämförelse med ML byts ”verksamheten” ut mot ”rörelsen”.
I första stycket första punkten görs några språkliga ändringar som förtydligar att bestämmelsen avser situationer där ingående skatt har varit avdragsgill. Vidare införs direktivets formulering ”helt eller delvis”, vilket förtydligar att det räcker att en del av den ingående skatten ska ha varit avdragsgill för att uttagsbeskattning ska ske. Vidare slopas hänvisningen till återbetalningsbestämmelserna, då dessa bestämmelser har gjorts om till avdragsbestämmelser eller har slopats.
I första stycket andra punkten ersätts begreppet omsättning med ”leveransen eller tillhandahållandet”. Vidare förtydligas i första stycket andra och tredje punkten att bestämmelsen avser den beskattningsbara personens skattefria förvärv eller förhyrning av varor samt skattefria unionsinterna förvärv och import av varor som förs in till Sverige. Bestämmelsens formulering stämmer därmed överens med bestämmelsen i 5 kap. 11 § NML om uttag av varor som förvärvats eller importerats skattefritt. Slutligen har stycket utformats i punkter. Någon ändring i sak är inte avsedd.
I andra stycket ändras hänvisningen eftersom begränsningen i detta stycke avser hela det första stycket. Vidare görs mindre språkliga ändr- ingar.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1, 6.7 och 11.
Uttag av tjänster avseende personbilar och motorcyklar
31 §
Paragrafen motsvarar 2 kap. 5 § första stycket 3 och andra stycket ML. Paragrafen genomför delvis artikel 26.1 a och 26.2 i mervärdesskatte- direktivet.
I jämförelse med ML byts i första stycket ”utgör en tillgång i eller har förhyrts för” ut mot ”hör till”. Orden ”hör till” används i 30 § och i förarbetena till motsvarande paragraf i ML angavs att med ”vara som hör till verksamheten” avses både varor som ägs och varor som hyrs (prop. 2007/08:25 s. 113). Vidare byts, på samma sätt som i 30 §, ordet ”verksamheten” ut mot ”rörelsen”. Någon ändring i sak är inte avsedd.
I andra stycket görs några språkliga ändringar, som förtydligar att bestämmelsen avser situationer där ingående skatt har varit avdragsgill. Vidare införs direktivets formulering ”helt eller delvis” som förtydligar att när en personbil eller motorcykel förvärvats eller tillverkats räcker det att en del av den ingående skatten har varit avdragsgill för att uttagsbeskattning ska ske. I bestämmelsen slopas även hänvisningen till återbetalningsbestämmelserna, då dessa bestämmelser har gjorts om till avdragsbestämmelser eller har slopats. Slutligen görs vissa mindre språkliga och redaktionella ändringar.
Någon ändring i sak är inte avsedd. Övervägandena finns i avsnitt 6.7 och 11.
Prop. 2022/23:46
373
Prop. 2022/23:46
374
Uttag av tjänster i byggnadsrörelse
32 §
Paragrafen motsvarar 2 kap. 7 § ML. I jämförelse med ML görs redak- tionella ändringar och mindre språkliga ändringar.
I andra stycket ändras lagtextens utformning genom att det där anges att första stycket gäller endast om förutsättningarna i andra stycket är uppfyllda, i stället för som i 2 kap. 7 § tredje stycket ML där det anges i vilka fall första stycket inte gäller.
I andra stycket tredje punkten byts ”verksamhet som medför skattskyldighet” ut mot ”verksamhet där transaktionerna medför avdragsrätt”. Ändringen innebär att lagtexten stämmer överens med avdragsbestämmelserna i 13 kap. NML. I bestämmelsen slopas även hänvisningen till återbetalningsbestämmelserna, då dessa bestämmelser har gjorts om till avdragsbestämmelser eller har slopats.
Någon ändring i sak är inte avsedd. Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1 och 11.
Uttag av tjänster i övrigt på fastighetsområdet
33 §
Paragrafen motsvarar 2 kap. 8 § första och andra styckena ML. Paragrafen i ML delas upp i flera, se 5 kap.
I jämförelse med ML ändras bestämmelsen redaktionellt och vissa mindre språkliga ändringar görs. Som en följd av att begreppet skattskyldighet slopas och avdragsbestämmelserna i NML görs om till mer transaktionsbaserade bestämmelser, byts uttrycket ”fastighet som utgör en tillgång i ekonomisk verksamhet som varken medför skattskyldighet eller rätt till återbetalning av ingående skatt” ut mot en lagtext som stämmer överens med de nya bestämmelserna om avdragsrätt. För att uttag av tjänst ska uppkomma anges i stället att fastigheten ska utgöra en tillgång i fastighetsägarens ekonomiska verksamhet och att fastighetsägaren inte skulle haft avdragsrätt för ingående skatt på tjänsterna om de hade tillhandahållits av en annan beskattningsbar person. Hänvisningen till återbetalningsbestämmelserna slopas, då dessa bestämmelser har gjorts om till avdragsbestämmelser eller har slopats. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1 och 11.
34 §
Paragrafen motsvarar 2 kap. 8 § tredje stycket ML. I jämförelse med ML görs stycket om till en egen paragraf.
Bestämmelsen ändras redaktionellt och vissa mindre språkliga ändringar görs. Som en följd av att begreppet skattskyldighet slopas och avdragsbestämmelserna i NML görs om till mer transaktionsbaserade bestämmelser, byts uttrycket ”lägenheter som de innehar med hyresrätt eller bostadsrätt i en ekonomisk verksamhet som varken medför skattskyldighet eller rätt till återbetalning” ut mot en lagtext som stämmer överens med de nya bestämmelserna om avdragsrätt. För att uttag av tjänst ska uppkomma anges därför i stället att lägenheten ska innehas i hyresgästens eller bostadsrättshavarens ekonomiska verksamhet, och att hyresgästen eller bostadsrättshavaren inte skulle haft avdragsrätt för
ingående skatt på tjänsterna om de hade tillhandahållits av en annan beskattningsbar person. Hänvisningen till återbetalningsbestämmelserna slopas, då dessa bestämmelser har gjorts om till avdragsbestämmelser eller har slopats. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1 och 11.
35 §
Paragrafen, som inte har någon motsvarighet i ML, är en följd av att 2 kap. 8 § ML delas upp i flera paragrafer. Bestämmelsen förhindrar att uppdelningen av bestämmelserna i 2 kap. 8 § ML i flera paragrafer leder till att beloppsgränsen om 300 000 kronor skulle komma att gälla 33 § respektive 34 § var för sig, dvs. att en beskattningsbar person som omfattas av båda bestämmelserna skulle kunna utföra tjänster till ett värde om sammanlagt 600 000 kronor utan uttagsbeskattning som följd. Någon ändring i sak är inte avsedd.
36 §
Paragrafen motsvarar 2 kap. 8 § fjärde stycket ML. Orden ”en beskattningsbar person som ingår i en sådan mervärdesskattegrupp” byts ut mot ”en medlem i en sådan mervärdesskattegrupp”. I en mervärdes- skattegrupp kan endast beskattningsbara personer vara medlemmar enligt 4 kap. 8 § NML. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Import av varor
37 §
Paragrafen motsvarar delvis 2 kap. 1 a § ML och genomför artikel 30 i mervärdesskattedirektivet. I paragrafen definieras vad som avses med begreppet import av varor. Bestämmelsen är utformad i nära anslutning till direktivets ordalydelse. Definitionen är inte kopplad till Sverige utan omfattar import av varor till EU. Bestämmelser om i vilka fall en import av varor görs till Sverige finns i 6 kap. NML. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Första punkten avser införsel till EU av varor som inte är i fri omsättning. Punkten avser därmed införsel av varor som inte har erhållit status som unionsvaror genom tullförfarandet ”övergång till fri omsättning” (avseende begreppet fri omsättning, se författningskommen- taren till 2 kap. 24 § NML).
Andra punkten avser införsel till EU av varor i fri omsättning från ett tredje territorium som ingår i unionens tullområde. Punkten avser därmed varor som förs in till EU från en plats som ligger inom unionens tullområde men utanför unionens mervärdesskatteområde och som är i fri omsättning, dvs. utgör unionsvaror. Ett exempel på en sådan införsel är en införsel till Sverige från Åland av en vara som i tullhänseende har importerats till Åland genom att varan hänförts till tullförfarandet ”övergång till fri omsättning” på Åland.
För beskrivning av begreppen ”EU”, ”tredje territorium” och ”fri omsättning”, se 2 kap. 21, 22 och 24 §§. I vilka situationer en import anses ha skett till Sverige anges i 6 kap. 66 och 68 §§ NML.
Övervägandena finns i avsnitt 6.8.
Prop. 2022/23:46
375
Prop. 2022/23:46
376
Överlåtelse av verksamhet 38 §
Paragrafen motsvarar 2 kap. 1 b § ML och genomför artiklarna 19 och 29 i mervärdesskattedirektivet.
I första stycket ersätts i jämförelse med ML begreppet ”omsättning” med begreppen ”leverans av varor” och ”tillhandahållande av tjänster”. I första stycket görs även språkliga ändringar. Bestämmelsen kan omfatta överlåtelse av en hel affärsrörelse eller en självständig del av ett företag, inklusive materiella tillgångar och, i förekommande fall, immateriella tillgångar som tillsammans utgör ett företag eller del av ett företag som kan bedriva en självständig ekonomisk verksamhet
I andra stycket byts ordet ”förvärvaren” ut mot ”mottagaren av tillgångarna”. Det görs även några språkliga och redaktionella ändringar som förtydligar att bestämmelsen avser situationer där den ingående skatten som annars skulle ha tagits ut på överlåtelsen skulle varit avdragsgill eller att mottagaren skulle varit berättigad till återbetalning av skatten.
Någon ändring i sak är inte avsedd.
Paragrafen utformas efter synpunkter från Lagrådet. Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1 och 4.6.4.
Försäljning av varor och tjänster för en producents räkning 39 §
Paragrafen motsvarar 6 kap. 8 § ML. Med producentföretag avses ett företag som har bildats av producenter för avsättning av deras produktion eller som tillkommit i detta syfte (prop. 1968:100 s. 122 och prop. 1993/94:99 s. 190). Som exempel kan nämnas ett producentföretag som på auktion säljer fisk som fångats av fiskare, dvs. av producenterna. I jämförelse med ML är bestämmelsen omformulerad bl.a. till följd av att begreppet beskattningsbar person införs, varvid begreppen skattskyldig och omsättning slopas. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Voucher
Enfunktionsvoucher
40 §
Paragrafen motsvarar 2 kap. 9 § ML och genomför artikel 30b.1 första stycket i mervärdesskattedirektivet.
I jämförelse med ML byts i första stycket ”en omsättning av de varor eller tjänster” ut mot ”en leverans av de varor eller ett tillhandahållande av de tjänster”. Vidare slopas även skrivningen om att överlåtelse ska ske ”mot ersättning” och hänvisningen till bestämmelserna om uttag av varor och tjänster. Någon ändring i sak är inte avsedd.
I andra stycket byts ”är inte en omsättning” ut mot ”är inte en självständig transaktion”. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Enfunktionsvoucher definieras i 2 kap. 27 §. Övervägandena finns i avsnitt 6.9.1 och 4.6.1.
41 §
Paragrafen motsvarar 2 kap. 10 § ML och genomför artikel 30b.1 andra stycket i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML byts ”omsätta de varor eller tjänster” ut mot ”leverera de varor eller tillhandahålla de tjänster”. Vidare görs några språkliga ändringar. Slutligen byts ”denne” ut mot ”den i vars namn överlåtelsen sker”, vilket förtydligar att det är den beskattningsbara person i vars namn den andra beskattningsbara personen agerar, som anses göra leveransen eller tillhandahållandet av varorna eller tjänsterna. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 6.9.1 och 4.6.1.
42 §
Paragrafen motsvarar 2 kap. 11 § ML och genomför artikel 30b.1 tredje stycket i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML byts ”omsatt varorna eller tjänsterna” ut mot ”levererat varorna eller tillhandahållit tjänsterna”. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 6.9.1 och 4.6.1.
Flerfunktionsvoucher
43 §
Paragrafen motsvarar 2 kap. 12 § ML och genomför artikel 30b.2 första stycket i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML byts ”ska anses som omsättning enligt 2 kap. 1 §” och ”är dock inte omsättningar” ut mot ”ska vara föremål för mervärdesskatt i enlighet med 3 kap. 1 §” respektive ”ska dock inte vara föremål för mervärdesskatt”. Någon ändring i sak är inte avsedd. Flerfunktionsvoucher definieras i 2 kap. 27 §.
Övervägandena finns i avsnitt 6.9.2 och 4.6.1.
44 §
Paragrafen motsvarar 2 kap. 13 § ML och genomför artikel 30b.2 andra stycket i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML byts ”genomför en sådan omsättning som avses i 12 §” ut mot ”utför den transaktion som är föremål för mervärdesskatt enligt 43 §” och ”anses som omsättningar” mot ”vara föremål för mervärdesskatt”. Vidare byts ”person” ut mot ”beskattningsbar person” och ”den beskattningsbara person som utför” förkortas till ”den som utför”. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 6.9.2 och 4.6.1.
6 kap. Platsen för beskattningsbara transaktioner
Innehåll 1 §
Paragrafen motsvarar delvis 5 kap. 1 § ML. I bestämmelsen anges kapitlets innehåll.
Prop. 2022/23:46
377
Prop. 2022/23:46
378
Bestämmelser om platsen för beskattningsbara transaktioner i andra kapitel
2 §
Paragrafen motsvarar delvis första meningen i 5 kap. 1 § första stycket ML. I paragrafen lämnas en upplysning om att ytterligare bestämmelser om platsen för beskattningsbara transaktioner finns i 19 kap. om den särskilda ordningen för resebyråer.
Transaktioner som anses gjorda utomlands 3 §
Paragrafen motsvarar 5 kap. 1 § första stycket andra meningen ML. Bestämmelsen förtydligar att en transaktion som inte är gjord inom landet enligt detta kapitels bestämmelser eller 19 kap. anses gjord utomlands. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Platsen för leverans av varor
Leverans av varor utan transport
4 §
Paragrafen motsvarar 5 kap. 3 § ML och genomför artikel 31 i mervärdes- skattedirektivet. I jämförelse med ML byts ”är omsatt” ut mot ”är leveransen gjord”. Vidare görs några språkliga ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
Leverans av varor med transport – huvudregler
5 §
Paragrafen motsvarar 5 kap. 2 § första stycket 1 ML och genomför artikel 32 första stycket i mervärdesskattedirektivet.
I jämförelse med ML byts ”är omsatt” och ”omsättning” ut mot ”är leveransen gjord” och ”leverans”. I övrigt görs vissa språkliga och redaktionella ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
6 §
Paragrafen motsvarar 5 kap. 2 § första stycket 3 ML och genomför artikel 32 andra stycket i mervärdesskattedirektivet. Hänvisningen i andra stycket till 10 § avser att förtydliga att bestämmelsen inte gäller distansförsäljning av varor som enligt 10 § är gjord utomlands. I jämförelse med ML byts ”är omsatt”, ”för att omsättas” och ”skattskyldig” ut mot ”är leveransen gjord”, ”leveranser” och ”skyldig att betala”. I övrigt görs vissa språkliga och redaktionella ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
Leverans av varor med transport – distansförsäljning
7 §
Paragrafen motsvarar 5 kap. 2 § första stycket 4 och andra stycket ML och genomför artikel 33 a och artikel 59c.1 i mervärdesskattedirektivet. Bestämmelsen avser unionsintern distansförsäljning till Sverige. En
definition av vad som avses med unionsintern distansförsäljning finns i 2 kap. 7 §.
I jämförelse med ML byts ”är omsatt” och ”omsatt” ut mot ”är leveransen gjord”. Vidare byts ”köparen” ut mot ”förvärvaren” som närmare ansluter till direktivets lydelse. Hänvisningen till mervärdes- skattedirektivet är statisk, dvs. avser direktivet i en viss angiven lydelse (se 2 kap. 2 §). I övrigt görs vissa redaktionella ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.4.1 och 4.6.1.
8 §
Paragrafen motsvarar 5 kap. 2 a § 1 ML och genomför artikel 33 a i mervärdesskattedirektivet. Paragrafen avser distansförsäljning från Sverige. En definition av vad som avses med unionsintern distansförsälj- ning finns i 2 kap. 7 §.
I jämförelse med ML byts ”omsatt” ut mot ”leveransen”. I övrigt görs språkliga och redaktionella ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
9 §
Paragrafen motsvarar 5 kap. 2 f § andra stycket ML och genomför artikel 33 b i mervärdesskattedirektivet. Paragrafen avser distansförsäljning av varor importerade från en plats utanför EU till ett annat
I jämförelse med ML byts ”omsatt” ut mot ”är leveransen gjord”. Vidare byts ”ett land utanför EU” och ”köparen” ut mot ”en plats utanför EU” respektive ”förvärvaren” som närmare ansluter till direktivets lydelse. I övrigt görs vissa språkliga och redaktionella ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
10 §
Paragrafen motsvarar 5 kap. 2 f § tredje stycket ML och genomför artikel 33 b i mervärdesskattedirektivet. Paragrafen avser distansförsäljning av varor importerade från en plats utanför EU till Sverige. En definition av vad som avses med distansförsäljning av varor importerade från en plats utanför EU finns i 2 kap. 8 §.
I jämförelse med ML byts ”omsatt” ut mot ”är leveransen gjord”. Vidare byts ”ett land utanför EU” och ”köparen” ut mot ”en plats utanför EU” respektive ”förvärvaren” som närmare ansluter till direktivets lydelse. I övrigt görs vissa redaktionella ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
11 §
Paragrafen motsvarar 5 kap. 2 f § första stycket ML och genomför artikel 33 c i mervärdesskattedirektivet. Paragrafen avser distans- försäljning av varor importerade från en plats utanför EU till Sverige när transporten till köparen avslutas här i landet. En definition av vad som
Prop. 2022/23:46
379
Prop. 2022/23:46 avses med distansförsäljning av varor importerade från en plats utanför EU finns i 2 kap. 8 §.
380
I jämförelse med ML byts ”är varan omsatt” ut mot ”är leveransen gjord”. Vidare byts ”ett land utanför EU” och ”köparen” ut mot ”en plats utanför EU” respektive ”förvärvaren” som närmare ansluter till direktivets lydelse. Dessutom görs några redaktionella ändringar. Hänvisningen till mervärdesskattedirektivet är statisk, dvs. avser direktivet i en viss angiven lydelse (se 2 kap. 2 §). Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.4.1 och 4.6.1.
12 §
Paragrafen motsvarar 9 a kap. 18 § andra stycket ML. Paragrafen genomför artikel 35 i mervärdesskattedirektivet.
Bestämmelsen i ML innebär att distansförsäljningsreglerna (5 kap. 2 § första stycket 4 och andra stycket ML) inte ska tillämpas på omsättningar som vinstmarginalbeskattats i ett annat
I jämförelse med ML byts ”omsättning” ut mot ”leverans”. Vidare ändras hänvisningen i andra punkten från ”som i ett annat
Övervägandena finns i avsnitt 4.4.1 och 4.6.1.
Leverans av varor med transport – monteringsleverans
13 §
Paragrafen motsvarar 5 kap. 2 § första stycket 2 ML och genomför artikel 36 i mervärdesskattedirektivet. Paragrafen avser monterings- leveranser i Sverige. I jämförelse med ML byts ”är omsatt” ut mot
”leverans av en vara är gjord”. I direktivet anges att bestämmelsen ska tillämpas på installation eller montering, med eller utan provning. Motsvarande tillägg ”med eller utan provning” har tagits in i bestämm- elsen.
Som ett led i anpassningen till mervärdesskattedirektivets struktur utformas bestämmelsen i NML i enlighet med artikel 36 i direktivet och omfattar därmed alla monteringsleveranser i Sverige inklusive sådana där transporten påbörjats i Sverige. Det skiljer sig från regleringen i 5 kap. 2 § första stycket 2 ML som anger som förutsättning att varan inte finns här i landet då transporten påbörjas. För monteringsleveranser i Sverige där transporten påbörjas här i landet gäller i stället den allmänna regeln i 5 kap. 2 § första stycket 1 ML som innebär att varan är omsatt inom landet eftersom transporten påbörjas här. Någon skillnad avseende platsen för beskattning föreligger därför inte mellan ML och direktivet. I övrigt görs vissa språkliga ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
14 §
Paragrafen motsvarar 5 kap. 2 a § 2 ML och genomför artikel 36 i mervärdesskattedirektivet. Bestämmelsen avser varor som transporteras från Sverige för att monteras eller installeras i ett annat land och där leveransen annars skulle vara gjord inom landet enligt 5 §. I jämförelse med ML byts ”anses omsatt” ut mot ”är leveransen av varan gjord”. I övrigt görs några språkliga ändringar.
I mervärdesskattedirektivet är det avgörande var monteringen eller installationen äger rum och inte från eller till vilket land varan transporteras för att monteras eller installeras. Bestämmelsen är därmed tillämplig oavsett om varan monteras eller installeras i ett
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1 och 9.1.2.
Leverans av varor i flera led med transport
15 §
Paragrafen motsvarar delvis 5 kap. 2 e § ML och genomför artikel 36a.1, 2 och 4 i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML byts ”omsättningar” och ”omsättning” ut mot ”leveranser” och ”leverans”.
Prop. 2022/23:46
381
Prop. 2022/23:46 Vidare bryts definitionen av ”mellanhand” ut och regleras separat i 16 §. I övrigt görs några språkliga ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
16 §
Paragrafen motsvarar delvis 5 kap. 2 e § första stycket ML och genomför artikel 36a.3 i mervärdesskattedirektivet. I ML används begreppet ”mellanman”, Uttrycket ”mellanhand” kan dock bättre anses motsvara de mellanled i transaktionskedjan som avses i bestämmelsen. I jämförelse med ML införs definitionen av ”mellanhand” i en separat paragraf. Någon ändring i sak är inte avsedd.
17 §
Paragrafen motsvarar 5 kap. 2 g § ML och genomför artikel 36b i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML byts ”omsatt” och ”omsättningen” ut mot ”levererat” och ”leverans”. Vidare görs några mindre ändringar som medför att bestämmelsen närmare följer direktivets lydelse. Slutligen görs en mindre språklig ändring. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
Leverans av varor ombord på fartyg, luftfartyg eller tåg
18 §
Paragrafen motsvarar 5 kap. 2 b § första och femte styckena ML och genomför artikel 37.1 och artikel 37.2 fjärde stycket i mervärdesskatte- direktivet. I jämförelse med ML byts ”omsätts” och ”anses omsatt” ut mot ”leverans” och ”är gjord”. I övrigt görs vissa språkliga ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
19 §
Paragrafen motsvarar 5 kap. 2 b §
20 §
Paragrafen motsvarar 5 kap. 1 § tredje stycket ML vad avser leverans av varor. Bestämmelsen saknar en direkt motsvarighet i mervärdesskatte- direktivet men får anses ha stöd i artikel 37.3 (prop. 2009/10:15 s. 110). I jämförelse med ML byts ”omsättning” ut mot ”leverans” och ”är gjord”. I övrigt görs några språkliga ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
Leverans av el, gas, värme eller kyla till en beskattningsbar återförsäljare
21 §
Paragrafen motsvarar 5 kap. 2 c § fjärde stycket ML och genomför artikel 38.2 i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML görs en mindre
382
redaktionell ändring genom att el anges först i uppräkningen av vilka varor som avses. Någon ändring i sak är inte avsedd.
22 §
Paragrafen motsvarar 5 kap. 2 c § första och tredje styckena ML och genomför artikel 38.1 i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML byts ”omsättning” och ”är omsatt” ut mot ”leverans” och ”är gjord”. I förhållande till ML byts även ”gas genom ett naturgassystem som finns inom unionens territorium eller genom ett gasnät som är anslutet till ett sådant system” ut mot ”el”. Att bestämmelsen även gäller för gas framgår i stället av 24 §. I övrigt görs vissa språkliga och redaktionella ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
23 §
Paragrafen motsvarar 5 kap. 2 c § andra stycket ML och får anses följa av artikel 38.1 mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML byts ”omsatt” ut mot ”leverans”. I övrigt ersätts ”varan” med ”elen”. Vidare byts ”till ett fast etableringsställe” ut mot ”för ett fast etableringsställe”. I paragrafen görs också språkliga och redaktionella ändringar. Bestämmelsen infördes i ML från den 1 januari 2011 för att uppnå ett korrekt genomförande av
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
24 §
Paragrafen motsvarar 5 kap. 2 c § första och tredje styckena ML och genomför artikel 38.1 i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML byts ”omsättning” ut mot ”leverans”. I övrigt byts ”el” ut mot ”gas genom ett naturgassystem som finns inom unionens territorium eller genom ett gasnät som är anslutet till ett sådant system”, se författningskommentaren till 22 §. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
Leverans av el, gas, värme eller kyla till någon annan än en beskattningsbar återförsäljare
25 §
Paragrafen motsvarar 5 kap. 2 d § första och fjärde styckena ML och genomför artikel 39 första stycket mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML byts ”omsättning” och ”omsättningen” ut mot ”leverans”, ”är gjord” och ”leveransen”. I förhållande till ML byts även ”gas genom ett naturgassystem som finns inom unionens territorium eller genom ett gasnät som är anslutet till ett sådant system” ut mot ”el”. Att bestämmelsen även gäller för gas framgår i stället av 28 §. I övrigt görs vissa redaktionella och språkliga ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
Prop. 2022/23:46
383
Prop. 2022/23:46 |
26 § |
|
Paragrafen motsvarar 5 kap. 2 d § andra stycket ML och genomför |
|
artikel 39 andra stycket mervärdesskattedirektivet. |
|
Andra stycket, som motsvarar 5 kap. 2 d § andra stycket andra meningen |
|
ML, har ändrats så det stämmer överens med första stycket och med |
|
mervärdesskattedirektivets struktur. Genom ändringen kommer regler- |
|
ingen att avse var en vara ska anses ha använts och förbrukats och inte som |
|
i ML var leveransen (omsättningen) ska anses vara gjord. Det framgår i |
|
stället av 25 §. |
|
Vidare byts ”varan” ut mot ”elen”. I övrigt görs vissa språkliga |
|
ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd. |
27 §
Paragrafen motsvarar 5 kap. 2 d § tredje stycket ML och får anses följa av artikel 39 andra stycket i mervärdesskattedirektivet. I övrigt ersätts ”varan” med ”elen”. I likhet med 23 § infördes bestämmelsen i ML för att uppnå ett korrekt genomförande av
28 §
Paragrafen motsvarar 5 kap. 2 d § första och fjärde styckena ML och genomför artikel 39 i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML byts ”omsättning” ut mot ”leverans”. I övrigt byts ”el” ut mot ”gas genom ett naturgassystem som finns inom unionens territorium eller genom ett gasnät som är anslutet till ett sådant system”, se författningskommentaren till 25 §. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
Platsen för unionsinternt förvärv av varor Transporten avslutas i Sverige
29 §
Paragrafen motsvarar delvis 2 a kap. 2 § 1, 3 och 4 ML. Paragrafen genomför artikel 40 i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML har paragrafen förändrats till en beskattningslandsregel. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Förvärvaren har angett ett svenskt registreringsnummer
30 §
Paragrafen motsvarar 2 a kap. 2 § 2 och 6 § första och andra styckena ML. Paragrafen genomför artikel 41 i mervärdesskattedirektivet. Regeln anses som en reservregel till huvudregeln att unionsinterna förvärv ska beskattas i ankomstlandet (prop. 1994/95:57 s. 166).
Hänvisningen i paragrafens första stycke till 3 kap. 1 § 2 innebär att förutsättningarna i den bestämmelsen ska vara uppfyllda för att förvärvet ska kunna beskattas i Sverige. Det innebär bland annat att säljaren ska vara
en beskattningsbar person som agerar i denna egenskap. Säljaren ska inte
384
heller vara en beskattningsbar person som omfattas av undantag för beskattningsbara personer med liten årsomsättning i enlighet med artiklarna
I jämförelse med ML byts ”påförts mervärdesskatt” ut mot ”varit föremål för mervärdesskatt”. Vidare byts ”köparen” ut mot ”förvärvaren”. I övrigt görs vissa språkliga och redaktionella ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
31 §
Paragrafen motsvarar 2 a kap. 6 § tredje stycket ML och genomför artikel 42 i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML byts ”omsättning” och ”omsättningen” ut mot ”leverans” och ”leveransen” och ”skattskyldig” till ”betalningsskyldig”.
I bestämmelsen införs också kravet att förvärvaren, dvs. mellanmannen i en trepartshandel, har lämnat uppgift om leveransen i en periodisk sammanställning. Bestämmelsens utformning kommer då att överens- stämma med utformningen av artikel 42 i mervärdesskattedirektivet. När bestämmelserna om trepartshandel infördes i ML infördes inte detta krav i 2 a kap. 6 § tredje stycket. En hänvisning gjordes dock i prop. 1994/95:57 (s. 167) till de allmänna regler om uppgiftsskyldigheten i den periodiska sammanställningen som samtidigt infördes i ML (se även mål
Slutligen görs också vissa språkliga och redaktionella ändringar. Hänvisningen till mervärdesskattedirektivet är statisk, dvs. avser direktivet i en viss angiven lydelse (se 2 kap. 2 §). Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.4.1 och 4.6.1.
Platsen för tillhandahållande av tjänster
Beskattningsbara personer vid bestämningen av platsen för tillhandahållande av tjänster
32 §
Paragrafen motsvarar 5 kap. 4 § ML och genomför artikel 43 i mervärdes- skattedirektivet.
I jämförelse med ML byts i första punkten ”omsättning” ut mot ”beskattningsbara leveranser” och ”beskattningsbara tillhandahållanden”. Första punkten genomför artikel 43.1 i direktivet. Punkten innebär att en beskattningsbar person som även genomför transaktioner som är utanför tillämpningsområdet för mervärdesskatt ska anses som en beskattningsbar person för alla tjänster som denne förvärvar. I enlighet med artikel 43.1 görs en hänvisning till regleringen av mervärdesskattens tillämpnings- område i 3 kap. 1 §, motsvarande artikel 2.1 i direktivet.
I andra punkten görs endast en mindre språklig ändring. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
Prop. 2022/23:46
385
Prop. 2022/23:46
386
Huvudregel när förvärvaren är en beskattningsbar person
33 §
Paragrafen motsvarar 5 kap. 5 § första stycket ML och genomför artikel 44 i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML byts ”omsatt” ut mot ”tillhandahållen”. I övrigt görs en redaktionell ändring. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
34 §
Paragrafen motsvarar 5 kap. 5 § andra stycket ML och genomför artikel 44 i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML byts ”omsatt” ut mot ”tillhandahållen”. I övrigt görs redaktionella och språkliga ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
Huvudregel när förvärvaren inte en beskattningsbar person
35 §
Paragrafen motsvarar 5 kap. 6 § första stycket ML och genomför artikel 45 i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML byts ”omsatt” ut mot ”tillhandahållen”. I övrigt görs en språklig och redaktionell ändring. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
36 §
Paragrafen motsvarar 5 kap. 6 § andra stycket ML och genomför artikel 45 i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML byts ”omsatt” ut mot ”tillhandahållen”. I övrigt görs språkliga och redaktionella ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
Förmedlingstjänster
37 §
Paragrafen motsvarar 5 kap. 7 § ML och genomför artikel 46 i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML byts ”omsatt” ut mot ”tillhandahållen” och ”omsättning” mot ”transaktion”. Vidare har bestämmelsen omformulerats så att den bättre överensstämmer med direktivet som använder begreppen ”förmedlare” och ”förmedling”. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
Tjänster med anknytning till fastighet
38 §
Paragrafen motsvarar 5 kap. 8 § ML och genomför artikel 47 i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML byts ”är omsatt” ut mot ”tillhandahållen”. I övrigt görs en mindre språklig ändring. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
Transporttjänster
39 §
Paragrafen motsvarar delvis 5 kap. 9 § första stycket ML och genomför artikel 48 i mervärdesskattedirektivet. Bestämmelsen baseras även på en rätt för Sverige enligt anslutningsfördraget till EU att fortsätta tillämpa undantag från skatteplikt för bl.a. de tillhandahållanden som nämns i mervärdesskattedirektivets bilaga X del B punkt 10. Regleringen i anslutningsfördraget är införd i artikel 380 i direktivet.
I jämförelse med ML byts ”omsatt” ut mot ”tillhandahållen”. Till skillnad från i ML regleras persontransporter i en egen paragraf. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
40 §
Paragrafen motsvarar delvis 5 kap. 9 § ML och genomför artikel 49. I jämförelse med ML byts ”omsatt” ut mot ”tillhandahållen”. Till skillnad från i ML regleras varutransporter i en egen paragraf. Det anges även uttryckligen att bestämmelsen avser tillhandahållanden till en förvärvare som inte är en beskattningsbar person. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
41 §
Paragrafen motsvarar 5 kap. 10 § första stycket ML och genomför artikel 50 i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML byts ”omsatt” ut mot ”tillhandahållen”. I övrigt görs en mindre språklig ändring. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
42 §
Paragrafen motsvarar 5 kap. 10 §
Tjänster med anknytning till transport
43 §
Paragrafen motsvarar 5 kap. 12 § första meningen ML och genomför artikel 54.2 a i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML byts ”omsatta” ut mot ”tillhandahållen”. Vidare byts ”transportverksamhet” ut mot ”transport”. Slutligen görs en redaktionell ändring. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
Värdering av och arbete på lös egendom
44 §
Paragrafen motsvarar 5 kap. 12 § första och andra meningen ML och genomför artikel 54.2 b i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML byts ”omsatta” ut mot ”tillhandahållen”. Till skillnad från i ML regleras de aktuella tjänsterna i en egen paragraf. Vidare görs en redaktionell ändring. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
Prop. 2022/23:46
387
Prop. 2022/23:46
388
Tjänster som har samband med kulturella, konstnärliga, idrottsliga, vetenskapliga, pedagogiska, underhållningsmässiga och liknande evenemang och aktiviteter
45 §
Paragrafen motsvarar 5 kap. 11 § andra stycket och 11 a § andra stycket ML. Paragrafen genomför artiklarna 53 och 54.1 i mervärdesskatte- direktivet. I jämförelse med ML görs vissa språkliga ändringar som en följd av att uppräkningen av vilka evenemang och aktiviteter som omfattas av 46 och 47 §§ placerats i en egen paragraf. Någon ändring i sak är inte avsedd.
46 §
Paragrafen motsvarar 5 kap. 11 a § första stycket ML och genomför artikel 53 i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML byts ”omsatt” ut mot ”tillhandahållen”. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
47 §
Paragrafen motsvarar 5 kap. 11 § första stycket ML och genomför artikel
54.1i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML byts ”omsatt” ut mot ”tillhandahållen”. I övrigt görs vissa språkliga ändringar. Någon
ändring i sak är inte avsedd. Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
Restaurang- och cateringtjänster
48 §
Paragrafen motsvarar 5 kap. 13 § ML och genomför artikel 55 i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML byts ”omsatt” ut mot ”tillhandahållen”. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
Restaurang- och cateringtjänster ombord på tåg
49 §
Paragrafens första stycke motsvarar 5 kap. 14 § första stycket ML och genomför artikel 57.1 i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML byts ”omsatt” ut mot ”tillhandahållen”. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Paragrafens andra stycke motsvarar 5 kap. 14 § andra stycket ML och
5 kap. 2 b § femte stycket ML och genomför artikel 57.2 fjärde stycket i mervärdesskattedirektivet. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
50 §
Paragrafen motsvarar 5 kap. 2 b §
Tjänster ombord på fartyg eller luftfartyg i utrikes trafik
51 §
Paragrafen motsvarar 5 kap. 1 § tredje stycket ML vad avser tillhanda- hållande av tjänster. Bestämmelsen saknar direkt motsvarighet i mervärdesskattedirektivet. Stöd för bestämmelsen finns i artikel 37.3 (se prop. 2009/10:15 s. 110) och i artikel 380. I jämförelse med ML byts ”räknas aldrig som omsättning” ut mot ”är tillhandahållen utomlands”. I bestämmelsen har även tydliggjorts att det är tjänster som fysiskt utförs ombord på fartyget eller luftfartyget som omfattas. Någon ändring i sak är inte avsedd. Paragrafen utformas enligt Lagrådets förslag.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
Korttidsuthyrning av transportmedel
52 §
Paragrafen motsvarar 5 kap. 15 § ML och genomför artikel 56.1 och 3 i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML byts i första stycket ”omsatt” ut mot ”tillhandahållen”. Vidare byts ”förvärvarens” ut mot ”kundens”. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
Annan uthyrning av transportmedel än korttidsuthyrning
53 §
Paragrafen motsvarar 5 kap. 15 a § första stycket ML och genomför artikel
56.2första stycket i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML byts
”omsatt” ut mot ”tillhandahållen”.
Vidare byts i första punkten uttrycket ”förvärvas av någon” ut mot ”tillhandahålls en kund”.
I andra punkten byts ”förvärvaren” ut mot ”kunden”.
I
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
54 §
Paragrafen motsvarar 5 kap. 15 a § andra stycket ML och genomför artikel 56.2 andra stycket i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML byts ”omsatt” ut mot ”tillhandahållen”.
I första punkten byts ”förvärvaren” ut mot ”kunden” i stället för direktivets ”mottagaren”.
I
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
55 §
Paragrafen motsvarar 5 kap. 15 b § ML och genomför artikel 56.2 andra stycket i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML byts ”omsatt” ut mot ”tillhandahållen”.
I andra punkten byts ”förvärvaren av tjänsten” ut mot ”kunden” i stället för direktivets ”mottagaren”.
Prop. 2022/23:46
389
Prop. 2022/23:46
390
I
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
Telekommunikationstjänster, sändningstjänster och elektroniska tjänster
56 §
Paragrafen motsvarar 5 kap. 16 § första och andra styckena ML och genomför artikel 58.1 första stycket och artikel 59c.1 i mervärdesskatte- direktivet. I jämförelse med ML byts ”omsatta” ut mot ”tillhandahållna”.
I första stycket byts uttrycket ”förvärvas av någon” ut mot ”tillhanda- hålls någon”.
Hänvisningen till mervärdesskattedirektivet i andra stycket är statisk, dvs. avser direktivet i en viss angiven lydelse (se 2 kap. 2 §).
I övrigt görs några språkliga ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Vad som avses med telekommunikationstjänster framgår av 2 kap. 20 §. Övervägandena finns i avsnitt 4.4.1 och 4.6.1.
57 §
Paragrafens första stycke motsvarar 5 kap. 16 § fjärde stycket ML och genomför bilaga II till mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML görs några mindre språkliga ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Andra stycket motsvarar 18 c § mervärdesskatteförordningen (1994:223) och genomför artikel 58.1 andra stycket i mervärdesskatte- direktivet. I jämförelse med mervärdesskatteförordningen byts ”elektronisk post” ut mot
Tjänster från Sverige till förvärvare utanför EU
58 §
Paragrafens första stycke motsvarar delvis 5 kap. 17 § första stycket ML och genomför inledningen till artikel 59 i mervärdesskattedirektivet.
Paragrafens andra stycke motsvarar 5 kap. 17 § andra stycket ML och genomför artikel 59a b i direktivet.
I jämförelse med ML byts ”omsatta” ut mot ”tillhandahållna”. Vidare byts uttrycken ”förvärvas av någon” och ”ett land utanför EU” ut mot ”tillhandahålls någon” respektive ”utanför EU”.
I jämförelse med ML slopas det uttryckliga kravet att tjänsterna ska tillhandahållas ”från Sverige”. Bestämmelsen är en specialregel som innebär ett undantag från huvudregeln i 35 § som reglerar när tjänsterna är tillhandahållna i Sverige. Redan av systematiken i NML framgår därför att bestämmelsen endast är tillämplig när tjänsterna tillhandahålls ”från Sverige”. Bestämmelsen får på så sätt motsvarande utformning som övriga specialregler. I övrigt görs vissa språkliga och redaktionella ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
59 §
Paragrafen motsvarar delvis 5 kap. 17 § första stycket ML och genomför artikel 59
I jämförelse med ML byts i femte punkten ”tillhandahållande av Prop. 2022/23:46 arbetskraft” ut mot ”tillhandahållande av personal”.
I sjätte punkten stryks ”andra” och ”än transportmedel” byts ut mot ”med undantag för alla slags transportmedel”.
I åttonde punkten görs en redaktionell ändring som medför att uppräkningen stämmer överens med bestämmelserna om el och gas m.m. i
I övrigt görs några språkliga ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Tjänster från en plats utanför EU till förvärvare i Sverige
60 §
Paragrafen motsvarar 5 kap. 18 § ML och genomför artikel 59a b i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML byts ”omsatta” ut mot ”tillhandahållna”. Vidare byts uttrycket ”förvärvas av någon” ut mot ”tillhandahålls någon” som bättre överensstämmer med direktivets lydelse i artikel 59 som artikel 59a hänvisar till. Även uttrycket ”ett land utanför EU” byts ut mot ”en plats utanför EU”. I övrigt görs vissa redaktionella ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
Tjänster till beskattningsbara personer som uteslutande utnyttjas eller tillgodogörs utanför EU
61 §
Paragrafen motsvarar 5 kap. 19 § 5 ML och genomför artikel 59a a i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML byts ”anses som omsättning” ut mot ”är tillhandahållen”. I övrigt görs vissa språkliga och redaktionella ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
Tröskelvärde vid unionsintern distansförsäljning av varor och tillhandahållande av vissa tjänster
62 §
Paragrafen motsvarar 5 kap. 20 § ML och genomför artikel 59c.1 i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML byts ”är också omsatta” ut mot ”är också gjorda”.
I första meningen görs några mindre språkliga ändringar.
I första punkten byts ”säljaren” ut mot ”leverantören”. I övrigt görs en viss redaktionell ändring.
I andra punkten byts ”förvärvas av någon” ut mot ”tillhandahålls någon”. I andra punkten har även det uttryckliga kravet att tjänsterna ska tillhandahållas någon som inte är en beskattningsbar person slopats. Det kravet följer redan genom att det i första meningen hänvisas till tillhandahållande av tjänster som omfattas av 56 §. Den sistnämnda bestämmelsen avser endast tillhandahållanden till förvärvare som inte är beskattningsbara personer. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
391
Prop. 2022/23:46
392
63 §
Paragrafen motsvarar 5 kap. 21 § första stycket ML och genomför artikel 59c.2 i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML byts ”är tjänsterna eller varorna omsatta” och ”den omsättning” ut mot ”är tillhanda- hållandena av tjänsterna och leveranserna av varorna gjorda” och ”det tillhandahållande eller den leverans”. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
64 §
Paragrafen motsvarar delvis 5 kap. 21 § andra stycket ML och genomför artikel 59c.3 i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML byts ”omsättningarna anses gjorda” ut mot ”tillhandahållandena av tjänsterna och leveranserna av varorna ska anses gjorda”. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
65 §
Paragrafen motsvarar delvis 5 kap. 21 § andra stycket ML och genomför artikel 59c.3 i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML byts ”är omsatta” ut mot ”ska anses gjorda”. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
Platsen för import av varor 66 §
Paragrafen motsvarar delvis 2 kap. 1 a § ML och genomför artikel 60 i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML införs i NML en uttrycklig reglering av när import anses äga rum i Sverige. Vad som avses med import framgår av 5 kap. 37 §. Bestämmelsen blir tillämplig även när centraliserad klarering används. Någon ändring i sak är inte avsedd.
67 §
Paragrafen saknar direkt motsvarighet i ML. Paragrafen genomför delvis artikel 61 i mervärdesskattedirektivet som i viss utsträckning indirekt införts genom 5 kap. 19 § 2 b andra strecksatsen samt 2 c ML. I jämförelse med ML införs i NML en uttrycklig reglering av när import av varor som införs till Sverige ska anses äga rum utomlands. Bestämmelsen avser införsel av varor till Sverige som omfattas av vissa tullförfaranden som avslutas i ett annat
Första stycket genomför artikel 61 första stycket i mervärdesskatte- direktivet, jämför 5 kap. 19 § 2 b andra strecksatsen ML. Regleringen avser varor som inte är i fri omsättning, jämför 5 kap. 37 § 1 NML.
Andra stycket genomför artikel 61 andra stycket i mervärdesskatte- direktivet.
Första punkten i andra stycket motsvarar artikelns hänvisning till artikel 276.
Andra punkten i andra stycket motsvarar hänvisningen till artikel 277, jämför 5 kap. 19 § 2 c ML. Regleringen avser varor som är i fri omsättning, jämför 5 kap. 37 § 2 NML. Bestämmelsen har ingen motsvarighet i ML men innebär i praktiken ingen förändring eftersom skattskyldighetens inträde vid import följer tullagstiftningen.
Prop. 2022/23:46
68 §
Paragrafen saknar direkt motsvarighet i ML. Paragrafen genomför delvis artikel 61 i mervärdesskattedirektivet som i viss mån indirekt införts genom 5 kap. 19 § 2 d ML. I jämförelse med ML införs i NML en uttrycklig reglering av när import av varor som införs till ett annat EU- land ska anses äga rum i Sverige. Bestämmelsen avser införsel av varor till ett annat
Hänvisningen till mervärdesskattedirektivet är statisk, dvs. avser direktivet i en viss angiven lydelse (se 2 kap. 2 §).
Övervägandena finns i avsnitt 4.4.1.
7 kap. Beskattningsgrundande händelse och redovisning
Innehåll 1 §
Paragrafen har inte någon motsvarighet i ML. I paragrafen anges kapitlets innehåll.
Bestämmelser om beskattningsgrundande händelse och redovisning i andra kapitel
2 §
Paragrafen saknar motsvarighet i ML. I paragrafen lämnas en upplysning om att särskilda bestämmelser om beskattningsgrundande händelse och redovisning även finns i 22 kap. om särskilda ordningar för distansförsäljning av varor och tillhandahållande av vissa tjänster.
Vad som avses med beskattningsgrundande händelse 3 §
Paragrafen har inte någon motsvarighet i ML. Paragrafen genomför artikel 62.1 i mervärdesskattedirektivet. I paragrafen anges vad som avses med beskattningsgrundande händelse, vilket är ett nytt begrepp som införs i NML. Med beskattningsgrundande händelse avses den händelse genom vilken de rättsliga villkoren för att mervärdesskatt ska kunna tas ut är uppfyllda. Tidpunkten för den beskattningsgrundande händelsen är därmed avgörande för vilka regler som ska tillämpas avseende en viss transaktion. Tidpunkten har också betydelse för tidpunkten för redovisning av utgående skatt. Tidpunkten för den beskattningsgrundande händelsen motsvaras i ML av skattskyldighetens inträde som slopas.
Övervägandena finns i avsnitt 7.2.
Beskattningsgrundande händelse vid leverans av varor och tillhandahållande av tjänster
4 §
Paragrafen motsvarar delvis 1 kap. 3 § första stycket ML. Paragrafen genomför delvis artikel 63 i mervärdesskattedirektivet.
393
Prop. 2022/23:46 I paragrafen definieras när den beskattningsgrundande händelsen inträffar vid leverans av varor och tillhandahållande av tjänster. I jämförelse med ML slopas ML:s definition av ”leverans av vara”. Bestämmelsen baseras i stället på definitionen av den beskattningsbara transaktionen ”leverans av varor” i 5 kap. 3 §. Bestämmelsen blir även tillämplig vid sådana transaktioner som likställs med leverans eller tillhandahållande mot ersättning, t.ex. uttag.
Bestämmelsen är utformad med utgångspunkt i lydelsen av artikel 63 i mervärdesskattedirektivet. I bestämmelsen hänvisas också till ett antal specialbestämmelser för när den beskattningsgrundande händelsen inträffar.
Paragrafen utformas efter synpunkter från Lagrådet. Övervägandena finns i avsnitt 7.2.
5 §
Paragrafen har inte någon direkt motsvarighet i ML. I ML finns i stället en reglering av kontinuerliga unionsinterna förvärv av varor i 1 kap. 4 a § andra stycket ML. Paragrafen genomför artikel 64.2 första stycket i mervärdesskattedirektivet.
I paragrafen regleras när den beskattningsgrundande händelsen inträffar vid sådana kontinuerliga leveranser och överföringar av varor till andra
Lagtexten följer till stora delar ordalydelsen i artikel 64.2 första stycket i mervärdesskattedirektivet men baseras också delvis på lagtextens utformning i 1 kap. 4 a § andra stycket ML. I jämförelse med utformningen av 1 kap. 4 a § andra stycket ML så tydliggörs i denna bestämmelse att den avser leveranser till andra
Övervägandena finns i avsnitt 7.2.
|
6 § |
|
Paragrafen motsvarar delvis 1 kap. 5 a § ML. Paragrafen genomför |
|
artikel 64.2 andra stycket i mervärdesskattedirektivet. |
|
I paragrafen regleras när vissa kontinuerligt tillhandahållna tjänster för |
|
vilka mervärdesskatt ska betalas av förvärvaren i ett annat |
|
enlighet med artikel 196 eller inom landet i enlighet med 16 kap. 9 § ska |
|
anses vara tillhandahållna. I jämförelse med ML slopas i denna |
|
bestämmelse begreppet skattskyldighetens inträde. I bestämmelsen |
394 |
regleras tidpunkten för när de i bestämmelsen reglerade tjänsterna anses |
vara tillhandahållna, och därigenom regleras tidpunkten för när den beskattningsgrundande händelsen inträffar för denna typ av tjänster enligt 4 §. I bestämmelsen regleras också, till skillnad mot i ML, den nämnda tidpunkten både för tjänster som tillhandahålls i andra
Hänvisningen till mervärdesskattedirektivet är statisk, dvs. avser direktivet i en viss angiven lydelse (se 2 kap. 2 §).
Lagtexten följer till stora delar lydelsen i artikel 64.2 andra stycket i mervärdesskattedirektivet och 1 kap. 5 a § ML. I jämförelse med ML ändras andra stycket från att ange när första stycket inte gäller till att i stället ange hur länge första stycket gäller. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.4.1 och 7.2.
Betalning i förskott
7 §
Paragrafen motsvarar delvis 1 kap. 3 § andra stycket ML. Paragrafen genomför artikel 65 i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML byts orden ”den som omsätter varan eller tjänsten” och ”omsättningen” ut mot ”den som levererar varor eller tillhandahåller tjänster” respektive ”den som levererar varan eller tillhandahåller tjänsten” och ”leveransen eller tillhandahållandet”. Vidare byts orden ”inträder skattskyldigheten” ut mot ”inträffar den beskattningsgrundande händelsen”. Om förskottet utgör en del av ersättningen för varan eller tjänsten innebär bestämmelsen, i likhet med ML, att det är den beskattningsgrundande händelsen för motsvarande del av leveransen eller tillhandahållandet som inträffar vid betalningen. Slutligen görs några mindre språkliga ändringar.
Av andra stycket framgår att bestämmelsen om förskott inte gäller för leveranser av varor som är undantagna från mervärdesskatt enligt 10 kap. 42 eller 46 §. Härigenom kommer bestämmelsen om förskott, på samma sätt som i ML, inte påverka redovisningstidpunkten för denna typ av leveranser.
Någon ändring i sak är inte avsedd. Paragrafen utformas efter synpunkter från Lagrådet.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1 och 7.2.
Bygg- och anläggningstjänster
8 §
Paragrafen motsvarar 1 kap. 3 a § ML. I jämförelse med ML byts ”omsättning” och ”omsätts” ut mot ”tillhandahållande”, ”leverans” och ”tillhandahållande av”. Vidare byts orden ”inträder skyldigheten att betala skatt” ut mot ”inträffar den beskattningsgrundande händelsen”. Slutligen görs en mindre språklig ändring. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1 och 7.2.
Prop. 2022/23:46
395
Prop. 2022/23:46
396
Tillfälligt registrerad personbil eller motorcykel
9 §
Paragrafen motsvarar 1 kap. 3 b § ML. I jämförelse med ML byts ”när omsättningen avser” ut mot ”vid leverans av”. Vidare byts orden ”inträder skyldigheten att betala skatt” ut mot ”inträffar den beskattningsgrundande händelsen”. Slutligen görs några mindre språkliga ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1 och 7.2.
Upplåtelse av avverkningsrätt
10 §
Paragrafen motsvarar 1 kap. 4 § ML. I jämförelse med ML byts ”inträder skattskyldigheten” ut mot ”inträffar den beskattningsgrundande händ- elsen”. Vidare görs en mindre språklig ändring. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 7.2.
Leveranser vid användning av ett elektroniskt gränssnitt
11 §
Paragrafen motsvarar 1 kap. 5 b § första stycket ML och genomför artikel 66a i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML byts ”omsatt” och ”omsättningen” ut mot ”levererat” och ”leverans”. Vidare byts orden ”inträder skyldigheten att betala skatt” ut mot ”inträffar den beskattningsgrundande händelsen”.
Paragrafens första mening anger tidpunkten för den beskattnings- grundande händelsen för den leverans som anses gjord av den beskatt- ningsbara personen.
Av paragrafens andra mening framgår att den beskattningsgrundande händelsen för leveransen som anses gjord till den beskattningsbara personen inträder vid samma tillfälle.
I jämförelse med ML byts ”förvärvet” ut mot ”den leverans av varorna som görs till den”, vilket knyter den beskattningsgrundande händelsen till den beskattningsbara transaktionen.
I övrigt görs några språkliga ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1 och 7.2.
Beskattningsgrundande händelse vid unionsinterna förvärv 12 §
Paragrafen motsvarar 1 kap. 4 a § första stycket ML och genomför artikel 68 i mervärdesskattedirektivet.
I jämförelse med ML byts ”inträder skattskyldigheten” ut mot orden ”inträffar den beskattningsgrundande händelsen”. Vidare byts i paragrafens andra mening orden ”motsvarande omsättning av varor” ut mot ”leverans av liknande varor”. I bestämmelsen görs även några språkliga och redaktionella ändringar. Slutligen slopas i jämförelse med 1 kap. 4 a § ML det andra stycket om kontinuerliga leveranser. En motsvarande reglering avseende när kontinuerliga leveranser av varor från Sverige till andra
sker har införts i 5 §. Eftersom tidpunkten för när förvärvet sker motsvarar Prop. 2022/23:46 tidpunkten för när leveranser av liknande varor inom landet sker, reglerar
5 § även unionsinterna förvärv av varor som levereras kontinuerligt. Det framgår av att bestämmelsen hänvisar till 5 §. Övriga unionsinterna förvärv av varor sker, på samma sätt som leveranser av varor inom landet som avses i 4 §, när rekvisiten i definitionen av leverans av varor i 5 kap.
3 § är uppfyllda (dvs. när överföring av rätten att såsom ägare förfoga över materiella tillgångar har skett). Detta framgår av hänvisningen till 4 §. Att tidpunkten för förvärvet är kopplad till tidpunkten för när leveranser av liknande varor inom landet äger rum och inte till när den beskattningsgrundande händelsen inträffar för sådana leveranser, leder också till att bestämmelsen i 7 § om när beskattningsgrundande händelse vid förskottsbetalningar inträffar inte påverkar tidpunkten för när den beskattningsgrundande händelsen inträffar vid unionsinterna förvärv av varor. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1 och 7.2.
Beskattningsgrundande händelse vid import 13 §
Paragrafen motsvarar 1 kap. 5 § ML och genomför artiklarna 70 och 71 i mervärdesskattedirektivet.
I jämförelse med ML byts ”inträder skattskyldigheten” ut mot ”inträffar den beskattningsgrundande händelsen”. Vidare görs några mindre språkliga ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1 och 7.2.
Redovisning av utgående skatt – huvudregler 14 §
Paragrafen motsvarar 13 kap. 6 §
I jämförelse med ML byts i första punkten ”omsätter” ut mot ”leverans” och ”tillhandahållande”. Vidare anpassas lagtexten till den, i jämförelse med motsvarande bestämmelse i ML, delvis förändrade lydelsen av 16 kap. 5 §, till vilken det hänvisas i första punkten. Hänvisning görs vidare direkt till den som är betalningsskyldig för mervärdesskatt för en leverans av vara eller ett tillhandahållande av tjänst i enlighet med 16 kap. 5 § i stället för att som i ML hänvisa till den som enligt bestämmelsen levererar en vara eller tillhandahåller en tjänst (och som därigenom är betalningsskyldig för mervärdesskatten).
I andra punkten anpassas lagtexten till den nya strukturen i NML genom att begreppet skattskyldig byts ut mot ”betalningsskyldig för mervärdes- skatt”. Vidare görs i denna och i tredje punkten några mindre språkliga ändringar med anledning av att fjärde och femte punkterna i 13 kap. 6 § ML bryts ut till en egen bestämmelse.
Slutligen görs också en språklig ändring i inledningen av bestämmelsen. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
397
Prop. 2022/23:46 |
15 § |
|
Paragrafen motsvarar 13 kap. 7 § ML. Paragrafen genomför delvis |
|
artikel 63 i mervärdesskattedirektivet. |
|
I jämförelse med ML byts ”den skattskyldige” ut mot ”den som är |
|
betalningsskyldig för mervärdesskatt”. Vidare byts formuleringen ”den |
|
redovisningsperiod under vilken skattskyldigheten har inträtt” ut mot ”den |
|
redovisningsperiod under vilken den beskattningsgrundande händelsen |
|
har inträffat”. Slutligen görs några mindre språkliga ändringar. Någon |
|
ändring i sak är inte avsedd. |
|
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1 och 7.2. |
16 §
Paragrafen motsvarar 13 kap. 8 § ML. Paragrafen genomför delvis artikel 66 b i mervärdesskattedirektivet.
I jämförelse med ML byts ”den skattskyldige” ut mot ”den som är betalningsskyldig för skatten”, ”dennes” och ”den som är betalnings- skyldig för mervärdesskatt”. Vidare slås första och andra styckena samman till ett stycke och det tredje och fjärde stycket byter plats. Slutligen görs även några ytterligare språkliga och redaktionella ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
17 §
Paragrafen motsvarar 13 kap. 8 a § ML. I jämförelse med ML byts ”en skattskyldig” ut mot ”den”. I ML finns en generell bestämmelse om att det är Skatteverket som fattar beslut (12 kap. 1 § ML). Någon motsvarande bestämmelse finns inte i denna lag. Ett tillägg görs i paragrafen om att Skatteverket ska fatta beslut om det finns särskilda skäl. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
Redovisning av utgående skatt – specialregler Överlåtelse av enfunktionsvoucher
18 §
Paragrafen motsvarar 13 kap. 7 a § ML. I jämförelse med ML byts i andra stycket ”den skattskyldige” ut mot ”den som är betalningsskyldig för skatten”. Vidare görs en språklig ändring. Slutligen placeras bestämmelsen i jämförelse med ML efter huvudreglerna för redovisning av utgående skatt, vilket tydliggör att detta är en specialregel. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
Förbehåll om återtaganderätt
19 §
Paragrafen motsvarar 13 kap. 9 § ML. I jämförelse med ML byts ”den skattskyldige” ut mot ”den som är betalningsskyldig för skatten”. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
398
Konkurs
20 §
Paragrafen motsvarar 13 kap. 10 § ML. I jämförelse med ML byts ”en skattskyldig” ut mot ”den som är betalningsskyldig för mervärdesskatt”. Vidare byts ”omsättning, förvärv eller import för vilken skattskyldighet har inträtt före konkursbeslutet” ut mot ”leverans, tillhandahållande, förvärv eller import vars beskattningsgrundande händelse har inträffat före konkursbeslutet”. Vissa språkliga ändringar görs också. Slutligen anpassas hänvisningen i andra stycket till att de bestämmelser som motsvarar 13 kap. 25 § ML har delats upp i flera paragrafer i NML. Någon ändring i sak är inte avsedd. Paragrafen utformas efter synpunkter från Lagrådet.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
Överlåtelse av verksamhet
21 §
Paragrafen motsvarar 13 kap. 11 § ML. I jämförelse med ML byts ”en skattskyldig” ut mot ”den som är betalningsskyldig för mervärdesskatt”. Vidare byts ”omsättning, förvärv eller import för vilken skattskyldighet har inträtt före övertagandet” ut mot ”leverans, tillhandahållande, förvärv eller import vars beskattningsgrundande händelse har inträffat före övertagandet”.”Verksamhet eller del därav” byts ut mot ”verksamhet”. Redaktionella och språkliga ändringar görs också. Slutligen anpassas hänvisningen i andra stycket till att bestämmelserna som motsvarar 13 kap. 25 § ML i NML har delats upp i flera paragrafer. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1 och 4.6.4.
Uttag av tjänst som tillhandahållits under flera redovisningsperioder
22 §
Paragrafen motsvarar 13 kap. 12 § ML. I jämförelse med ML görs några mindre språkliga ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Uttag av tjänst av den som bedriver byggnadsrörelse
23 §
Paragrafen motsvarar 13 kap. 13 § ML. I jämförelse med ML görs några mindre språkliga ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Bygg- eller anläggningstjänster eller leverans av varor i samband med sådana tjänster
24 §
Paragrafen motsvarar 13 kap. 14 § ML. Paragrafen genomför delvis artikel 66 a och c i mervärdesskattedirektivet.
I jämförelse med ML byts ”omsättning” och ”omsätts” ut mot ”tillhandahållande”, ”leverans” och ”tillhandahållandet eller leveransen”. Vidare görs några mindre språkliga ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
Prop. 2022/23:46
399
Prop. 2022/23:46
400
Uttag av tjänst genom användning av personbil eller motorcykel
25 §
Paragrafen motsvarar 13 kap. 15 § ML. I jämförelse med ML byts ”den skattskyldige” ut mot ”den som är betalningsskyldig för mervärdesskatt”. Vidare görs några mindre språkliga ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
Utgående skatt hänförlig till unionsinterna förvärv 26 §
Paragrafen motsvarar 13 kap. 8 b § första stycket ML och genomför artikel 69 i mervärdesskattedirektivet.
I jämförelse med ML byts ”den månad under vilken skattskyldigheten för förvärvet inträtt” ut mot ”den månad då den beskattningsgrundande händelsen har inträffat”. Vidare görs några mindre språkliga ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 7.2.
Utgående skatt hänförlig till import 27 §
Paragrafen motsvarar 13 kap. 6 § 4 och 5 ML. Tidpunkten för redovisning av utgående skatt vid import av varor i 13 kap. 6 § 4 ML gäller oavsett om den som är betalningsskyldig för mervärdesskatten redovisar mervärdes- skatt i enlighet med bestämmelserna som placeras i 14, 15 eller 16 §. Att så är fallet tydliggörs genom att importen behandlas i en egen paragraf som placeras efter bestämmelsen om tidpunkten för redovisning av utgående skatt vid unionsinterna förvärv av varor. På detta sätt kommer också redovisningsreglerna att följa strukturen i mervärdesskattedirektivet avseende bestämmelser om olika typer av beskattningsbara transaktioner. I jämförelse med 13 kap. 6 § 5 ML ändras ”skattskyldigheten har inträtt” till ”den beskattningsgrundande händelsen har inträffat”. Vidare görs några mindre språkliga och redaktionella ändringar.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1 och 7.2.
Valuta vid redovisning av utgående skatt 28 §
Paragrafen motsvarar 13 kap. 15 a § ML. I jämförelse med ML byts ”den skattskyldige” ut mot ”den som är betalningsskyldig för skatten”. Begreppet ”utländsk beskattningsbar person” slopas och ersätts med ”den som saknar etablering inom landet”. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1 och 4.6.2.
Redovisning av leverans av varor och tillhandahållande av tjänster
Leverans eller överföring av varor till ett annat
29 §
Paragrafen motsvarar 13 kap. 8 b § andra stycket ML och genomför artikel 67 första stycket i mervärdesskattedirektivet.
I jämförelse med ML byts ”omsättning av varor” ut mot ”leverans av varor”. Vidare förtydligas att bestämmelsen rör leveranser av varor till ett annat
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
Tillhandahållande av tjänster som ska redovisas i periodisk sammanställning
30 §
Paragrafen motsvarar 13 kap. 8 c § ML. Paragrafen genomför delvis artiklarna 63, 64.2 andra stycket och 65 i mervärdesskattedirektivet.
I jämförelse med ML byts ”omsättning av tjänster” ut mot ”tillhandahållande av tjänster”. Vidare byts ”skattskyldigheten inträder” ut mot ”den beskattningsgrundande händelsen inträffar”. Som en följd av att reglerna om tidpunkten för när den beskattningsgrundande händelsen inträffar struktureras på ett annat sätt än ML:s regler om skattskyldighetens inträde, behöver tidpunkten för redovisningen i denna bestämmelse inte så som i ML kopplas till tidpunkten för motsvarande tillhandahållanden inom landet. Tidpunkten kan i stället kopplas direkt till när den beskattnings- grundande händelsen inträffar för tillhandahållandet. Slutligen byts ”som omfattas av uppgiftsskyldigheten” ut mot ”som ska tas upp i en periodisk sammanställning”. En mindre språklig ändring görs också. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1 och 7.2.
Redovisning av ingående skatt – huvudregler 31 §
Paragrafen motsvarar 13 kap. 16 § ML. Som ett förtydligande av att bestämmelsen inte omfattar redovisning av ingående skatt vid import av varor (detta regleras i 41 § som motsvarar 13 kap. 23 § ML), slopas i jämförelse med ML ”eller för in en vara till landet”. Vidare görs en språklig ändring. Någon ändring i sak är inte avsedd.
32 §
Paragrafen motsvarar 13 kap. 17 § ML. I jämförelse med ML byts ”den skattskyldige” ut mot ”den som ska redovisa ingående skatt”. Vidare görs några språkliga ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
33 §
Paragrafen motsvarar 13 kap. 18 § ML. Paragrafen genomför delvis artiklarna 66 b och 167a i mervärdesskattedirektivet.
I jämförelse med ML byts ”Om en skattskyldig redovisar” ut mot ”Den som redovisar”. Vidare görs några mindre språkliga ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
Prop. 2022/23:46
401
Prop. 2022/23:46 |
34 § |
|
Paragrafen motsvarar 13 kap. 18 a § ML. Paragrafen genomför delvis |
|
artiklarna 66 b och 167a i mervärdesskattedirektivet. |
|
I jämförelse med ML byts ”omsättning” ut mot ”leverans av varor eller |
|
tillhandahållande av tjänster” och en språklig ändring görs med anledning |
|
av detta. Vidare byts ”en skattskyldig” ut mot ”den som är betalnings- |
|
skyldig för mervärdesskatt”. Slutligen slopas den sista hänvisningen till |
|
bestämmelsen om bokslutsmetoden (16 §). Någon ändring i sak är inte |
|
avsedd. |
|
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1. |
Redovisning av ingående skatt – specialregler Förvärv av en enfunktionsvoucher
35 §
Paragrafen motsvarar 13 kap. 17 a § ML. I jämförelse med ML byts i andra stycket ”den skattskyldige” ut mot ”den som ska redovisa skatten”. Vidare görs några språkliga ändringar. Slutligen placeras bestämmelsen i jämförelse med ML efter huvudreglerna för redovisning av ingående skatt, vilket tydliggör att detta är en specialregel. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
Förbehåll från säljaren om återtaganderätt
36 §
Paragrafen motsvarar 13 kap. 19 § ML. I jämförelse med ML görs en språklig ändring. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Bygg- eller anläggningstjänster eller leverans av varor i samband med sådana tjänster
37 §
Paragrafen motsvarar 13 kap. 20 § ML. I jämförelse med ML görs i andra stycket en språklig ändring. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Konkurs
38 §
Paragrafen motsvarar 13 kap. 21 § ML. I jämförelse med ML byts ”Om den skattskyldige” ut mot ”Den som”. Vidare görs vissa språkliga ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
Förvärv av avverkningsrätt
39 §
Paragrafen motsvarar 13 kap. 22 § ML. I jämförelse med ML ersätts den indirekta hänvisningen genom 1 kap. 4 § ML till 21 kap. 2 § IL med att ”ersättningen för avverkningsrätten ska betalas under flera år” läggs till. Vidare görs några språkliga ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
402
Ingående skatt hänförlig till unionsinterna förvärv 40 §
Paragrafen motsvarar 13 kap. 18 b § ML. I jämförelse med ML görs några språkliga ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Ingående skatt hänförlig till import 41 §
Paragrafen motsvarar 13 kap. 23 § ML. I jämförelse med ML görs några språkliga ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Valuta vid redovisning av ingående skatt 42 §
Paragrafen motsvarar 13 kap. 23 a § ML. I jämförelse med ML görs några språkliga ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Ändring av tidigare redovisad utgående skatt 43 §
Paragrafen motsvarar 13 kap. 24 § ML. I jämförelse med ML byts ”den skattskyldige” ut mot ”den som har redovisat skatten”. Skrivningen om att avdraget ska göras i den ordning som gäller för den skattskyldiges redovisning av utgående skatt slopas. En liknande skrivning införs i stället i 44 § så att det av den bestämmelsen på ett tydligare sätt framgår hur minskningen ska redovisas. I bestämmelsen byts också orden ”dra av”, ”avdrag” och ”avdragna” ut mot ”minska”, ”minskning av skatten” och ”minskats”, vilket förtydligar att ändringen av redovisningen görs genom en minskning av den tidigare redovisade utgående skatten. Vidare byts ”verksamhet eller en del därav” ut mot ”verksamhet”. Med skrivningen ”har redovisats” i första stycket menas, på samma sätt som i 13 kap. 24 § ML, att ändringen av beskattningsunderlaget ska ha skett efter den redovisningsperiod då den utgående skatten avseende det ursprungliga beskattningsunderlaget ska redovisas. Vidare görs några andra språkliga ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1 och 4.6.4.
44 §
Paragrafen motsvarar 13 kap. 25 § första stycket ML. I jämförelse med ML införs ett andra stycke där det tydliggörs att de som redovisar utgående skatt enligt 15 eller 16 § ska redovisa minskningen av skatten på det sätt som de redovisar utgående skatt (detta framgår i dag av 13 kap. 24 § ML). Denna ändring gör att det av denna bestämmelse tydligare framgår hur minskningen av utgående skatt enligt 43 § ska redovisas. Vidare ändras hänvisningen i bestämmelsen med anledning av att bestämmelserna som motsvarar 13 kap. 25 § ML delas upp i flera paragrafer. Ordet ”ändring” byts också ut mot ”en minskning av skatten”. Vidare görs några mindre språkliga ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Prop. 2022/23:46
403
Prop. 2022/23:46 |
45 § |
|
Paragrafen motsvarar 13 kap. 25 § andra stycket ML. I jämförelse med ML |
|
införs en hänvisning och görs några språkliga ändringar med anledning av |
|
att bestämmelserna som motsvararar 13 kap. 25 § ML delas upp i flera |
|
paragrafer. Vidare byts ”ändring” ut mot ”en sådan minskning av skatten”. |
|
Därutöver görs en mindre språklig ändring. Någon ändring i sak är inte |
|
avsedd. |
404
46 §
Paragrafen motsvarar 13 kap. 25 § tredje stycket ML. I jämförelse med ML införs en hänvisning med anledning av att bestämmelserna som motsvararar 13 kap. 25 § ML delas upp i flera paragrafer. Vidare byts ”avdrag för” ut mot ”en minskning av skatten enligt 43 § på grund av”. I bestämmelsen byts även ”en kreditnota” ut mot ”en sådan handling eller ett sådant meddelande som avses i 17 kap. 22 §”. Någon ändring i sak är inte avsedd.
47 §
Paragrafen motsvarar 13 kap. 25 a § ML och genomför andra stycket i artikel 41 i mervärdesskattedirektivet.
I jämförelse med ML byts ”den skattskyldige” ut mot ”den som är betalningsskyldig för mervärdesskatt”. Vidare görs vissa språkliga och redaktionella ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
Ändring av tidigare redovisad ingående skatt 48 §
Paragrafen motsvarar 13 kap. 26 § ML. I jämförelse med ML byts ”den skattskyldige” ut mot ”den som har gjort avdrag för ingående skatt”.
Med skrivningen ”har gjort avdrag” i första stycket avses, på samma sätt som i 13 kap. 26 § ML, situationer då en sådan handling eller ett sådant meddelande som avses i 17 kap. 22 § har tagits emot efter den redo- visningsperiod då det ursprungliga avdraget för ingående skatt ska göras.
I andra stycket byts ”en kreditnota” ut mot ”en handling eller ett meddelande som avses i 17 kap. 22 §”.
I tredje stycket byts ”verksamhet eller del av denna” ut mot ”verksamhet”.
Vidare görs några språkliga och redaktionella ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1 och 4.6.4.
Redovisning av felaktigt debiterad mervärdesskatt 49 §
Paragrafen motsvarar 13 kap. 27 § ML. I jämförelse med ML byts ”den skattskyldige” ut mot ”den som är betalningsskyldig för mervärdesskatt”. En ytterligare ändring görs genom att ordet ”underliggande” stryks. I bestämmelsen görs även några mindre språkliga ändringar.
Slutligen införs ett nytt andra stycke med en upplysningsbestämmelse om att den som inte är betalningsskyldig för mervärdesskatt ska redovisa
felaktigt debiterad mervärdesskatt i enlighet med 26 kap. 7 § skatteförfarandelagen (2011:1244). Paragrafen utformas enligt Lagrådets förslag.
Någon ändring i sak är inte avsedd. Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
50 §
Paragrafen motsvarar 13 kap. 28 § första och tredje styckena ML. I jämförelse med ML byts ”kreditnota” ut på två ställen mot ”en sådan handling eller ett sådant meddelande som avses i 17 kap. 22 §”.
Med skrivningen ”har redovisats” i första stycket avses, på samma sätt som i 13 kap. 28 § ML, att handlingen eller meddelandet ska ha utfärdats efter den redovisningsperiod då det ursprungliga beloppet ska redovisas.
Någon ändring i sak är inte avsedd.
Bestämmelsen hänvisar till belopp som avses i 49 § första stycket. Ändring av belopp som avses i 49 § andra stycket regleras i 26 kap. 7 § skatteförfarandelagen (2011:1244).
Redovisning vid justering av avdrag 51 §
Paragrafen motsvarar 13 kap. 28 a § första stycket första meningen ML. I jämförelse med ML byts ”jämkas” ut mot ”justeras” och ”räkenskapsår” ersätts med ”beskattningsår”. Vidare görs några mindre språkliga ändringar. Slutligen införs en hänvisning till 52 och 53 §§. Någon ändring i sak är inte avsedd.
52 §
Paragrafen motsvarar 13 kap. 28 a § första stycket andra meningen ML. I jämförelse med ML byts ”jämkas” ut mot ”justeras”. Vidare görs en mindre språklig ändring. Slutligen införs hänvisningar och görs redaktionella ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
53 §
Paragrafen motsvarar 13 kap. 28 a § tredje stycket ML. I jämförelse med ML byts ”Om den skattskyldige försätts i konkurs” ut mot ”Vid konkurs”. Vidare byts ”jämkas” och ”jämkningsbeloppet” ut mot ”justeras” och ”justeringsbeloppet”. Det görs även mindre språkliga ändringar och en redaktionell ändring samt införs en hänvisning. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
54 §
Paragrafen motsvarar 13 kap. 28 a § andra stycket ML. I jämförelse med ML byts ”jämkas” ut mot ”justeras” och ”den skattskyldige” slopas. Vidare görs språkliga och redaktionella ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Prop. 2022/23:46
405
Prop. 2022/23:46
406
8 kap. Beskattningsunderlag
Innehåll 1 §
Paragrafen motsvarar 7 kap. 2 § andra och tredje styckena ML. I jämförelse med ML lämnas även en upplysning om kapitlets innehåll. Vidare görs några språkliga och redaktionella ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Beskattningsunderlaget vid leverans av varor, tillhandahållande av tjänster och unionsinternt förvärv av varor
Leverans av varor och tillhandahållande av tjänster
2 §
Paragrafen motsvarar 7 kap. 3 § 1 ML och genomför artikel 73 i mervärdesskattedirektivet.
I första stycket byts ”omsättning” ut mot ”leverans av varor och tillhandahållande av tjänster”. Vidare görs några språkliga och redaktionella ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
I andra stycket görs en skrivning om att denna paragraf inte omfattar uttag eller överföring av varor till annat
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1, 6.3 och 6.7.
Vad som avses med ersättning
3 §
Paragrafen motsvarar 7 kap. 3 c § första stycket ML och genomför artikel 73 i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML byts ”säljaren” och ”köparen” ut mot ”leverantören eller tillhandahållaren” respektive ”förvärvaren”. Vidare görs några mindre språkliga ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
4 §
Paragrafen motsvarar 7 kap. 3 c § andra stycket ML och genomför artikel 73a i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML görs en mindre språklig ändring. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Uttag av varor
5 §
Paragrafen motsvarar 7 kap. 3 § 2 a ML och genomför artikel 74 i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML görs några språkliga och redaktionella ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd. Paragrafen blir även tillämplig vid sådana uttag av varor som avses i 7 kap. 5 § tredje stycket ML och som avser uttag för försäljning från kiosk eller liknande försäljningsställe ombord på fartyg på linjer mellan Sverige och Norge eller Sverige och Åland. Varuuttaget för sådana situationer behandlas i
5 kap. 10 § andra stycket. Någon motsvarighet till 7 kap. 5 § tredje stycket ML förs dock inte över till NML.
Uttag av tjänster
6 §
Paragrafen motsvarar 7 kap. 3 § 2 b och 3 c § tredje stycket ML och genomför delvis artikel 75 i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML införs ”eller på annat sätt tillhandahålla”. Vidare görs några språkliga och redaktionella ändringar. Slutligen anges tjänsterna i plural så att bestämmelserna i kapitlet blir enhetliga. Någon ändring i sak är inte avsedd.
7 §
Paragrafen motsvarar 7 kap. 4 § ML. I jämförelse med ML byts ”den skattskyldige” ut mot ”den beskattningsbara personen”. Vidare görs några språkliga och redaktionella ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
8 §
Paragrafen motsvarar 7 kap. 5 § första stycket ML. I jämförelse med ML byts ”den skattskyldige” ut mot ”de personer som avses i 5 kap. 32, 33 eller 34 §”. Vidare görs några mindre språkliga ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
9 §
Paragrafen motsvarar 7 kap. 5 § andra stycket ML. I jämförelse med ML byts ”den skattskyldige” ut mot ”fastighetsägaren i 5 kap. 33 § eller hyresgästen eller bostadsrättshavaren i 5 kap. 34 §”. Vidare görs några redaktionella och språkliga ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
Överföring av varor till ett annat
10 §
Paragrafen har inte någon motsvarighet i ML. Paragrafen genomför artikel 76 i mervärdesskattedirektivet. Av 5 kap. 12 § framgår vilka överföringar av varor till ett annat
Övervägandena finns i avsnitt 8.2.
Unionsinternt förvärv av varor
11 §
Paragrafen motsvarar 7 kap. 3 § 3 ML och genomför delvis artikel 83 i mervärdesskattedirektivet. I 5 kap. 22 § definieras vad som avses med unionsinternt förvärv av varor.
I jämförelse med ML byts ”köparen” ut mot ”förvärvaren”. Vidare görs några språkliga och redaktionella ändringar. Slutligen införs ett andra stycke som tydliggör att denna bestämmelse inte är tillämplig på överföring av varor från ett annat
Prop. 2022/23:46
407
Prop. 2022/23:46 inte utgör beskattningsunderlag vid sådana överföringar av varor från annat
Överföring av varor från ett annat
12 §
Paragrafen motsvarar 7 kap. 3 § 4 ML och genomför delvis artikel 83 i mervärdesskattedirektivet. Av 5 kap. 23 § framgår vilka överföringar av varor från ett annat
Någon ändring i sak är inte avsedd.
Vad som ska ingå i beskattningsunderlaget
13 §
Paragrafen motsvarar 7 kap. 2 § första stycket andra och tredje meningen ML och genomför artikel 78 i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML byts ”säljaren” och ”köparen” ut mot ”leverantören eller tillhanda- hållaren” respektive ”förvärvaren”. Vidare görs några mindre språkliga ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Vad som inte ska ingå i beskattningsunderlaget
14 §
Paragrafen motsvarar 7 kap. 6 § första och andra styckena ML. Paragrafen genomför artikel 79 a och b och artikel 90.1 i mervärdesskattedirektivet. Bestämmelserna i 7 kap. 6 § tredje och fjärde stycket ML placeras i separata bestämmelser, se 15 och 16 §§. Upplysningsbestämmelsen i 7 kap. 6 § femte stycket ML slopas.
I jämförelse med ML byts ”den skattskyldige” ut mot ”leverantören eller tillhandahållaren”. Vidare läggs ”leveransen” till och ”kunden” och ”hans kund” byts ut mot ”förvärvaren”. Slutligen görs några redaktionella och språkliga ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
15 §
Paragrafen motsvarar 7 kap. 6 § tredje stycket ML och genomför delvis artikel 90 i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML byts ”säljaren” och ”köparen” ut mot ”leverantören” och ”förvärvaren”. Vidare görs några språkliga ändringar, vilket förtydligar att bestämmelsen avser situationer där ingående skatt inte till någon del varit avdragsgill för förvärvaren. I ML:s bestämmelse finns en hänvisning till 10 kap. 11 b § ML. Den bestämmelsen avser vissa speciella situationer där varan har beskattats i ett annat
Övervägandena finns i avsnitt 11.
408
16 §
Paragrafen motsvarar 7 kap. 6 § fjärde stycket ML och genomför delvis artikel 90 i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML byts ”den skattskyldiges” ut mot ”leverantörens eller tillhandahållarens”. Vidare slopas ”beloppet av”. Slutligen görs en mindre språklig ändring. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
Omvärdering av beskattningsunderlaget
17 §
Paragrafen motsvarar 7 kap. 3 a § ML och genomför artikel 80.1 första stycket a i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML byts ”den skattskyldige” ut mot ”den som är skyldig att betala mervärdesskatten”. Vidare byts ”säljaren” och ”köparen” ut mot ”leverantören eller tillhanda- hållaren” och ”förvärvaren”. I bestämmelsen görs även några språkliga ändringar, som förtydligar att bestämmelsen avser situationer där ingående skatt inte är fullt avdragsgill för förvärvaren. I ML:s bestämmelse finns en hänvisning till 10 kap. 11 b § ML. Den bestämmelsen avser vissa speciella situationer där varan har beskattats i ett annat
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1 och 11.
18 §
Paragrafen motsvarar 7 kap. 3 b § ML och genomför artikel 80.1 första stycket b och c i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML byts ”en omsättning” ut mot ”en leverans av varor eller ett tillhandahållande av tjänster” och ”medför skattskyldighet” byts ut mot ”medför avdragsrätt”. Vidare byts ”säljaren” och ”köparen” ut mot ”leverantören eller tillhandahållaren” och ”förvärvaren”. I bestämmelsen slopas även hänvisningen till återbetalningsbestämmelserna. Dessa bestämmelser har gjorts om till avdragsbestämmelser eller slopats. Hänvisningen till 10 kap. 11 b § ML slopas också. Slutligen görs några språkliga ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd. Paragrafen utformas efter synpunkter från Lagrådet.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1 och 11.
19 §
Paragrafen motsvarar 7 kap. 3 d § ML och genomför artikel 80.1 i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML byts ”säljare och köpare” ut mot ”en leverantör eller en tillhandahållare och en förvärvare”. Vidare görs en mindre språklig ändring. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Uppdelning efter skälig grund
20 §
Paragrafen motsvarar 7 kap. 7 § ML. I jämförelse med ML byts ”en omsättning” ut mot ”leveranser av varor eller tillhandahållanden av
Prop. 2022/23:46
409
Prop. 2022/23:46 tjänster”. Leveranserna och tillhandahållandena anges i plural, vilket förtydligar bestämmelsen. En tillämpning av bestämmelsen förutsätter att det är klarlagt att en uppdelning av beskattningsunderlaget ska ske (se RÅ 2003 ref. 90). En uppdelning aktualiseras om flera varor och tjänster tillhandahålls tillsammans och det klarlagts att de ska bedömas som två eller flera olika leveranser eller tillhandahållanden och inte alla ska beskattas eller ska beskattas med olika procentsatser. Frågan om en transaktion som består av flera delar (varor och tjänster) ska anses utgöra ett eller flera tillhandahållanden regleras inte i bestämmelsen, utan framgår av rättspraxis (se t.ex. HFD 2020 ref. 30 och däri hänvisade avgöranden).
Vidare byts ”medför skattskyldighet” ut mot ”ska beskattas”. Slutligen görs mindre språkliga ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Paragrafen utformas enligt Lagrådets förslag. Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
Omräkning av valuta
21 §
Paragrafen motsvarar 7 kap. 7 a § första stycket ML och genomför artikel
91.2i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML byts ”omsättning” ut mot ”leverans av varor” och ”tillhandahållande av tjänster” och ”vid tidpunkten för skattskyldighetens inträde” byts ut mot ”när den beskattningsgrundande händelsen inträffar”. Eftersom den beskattnings- grundande händelsen, till skillnad mot skattskyldighetens inträde, inträffar även för från mervärdesskatt undantagna transaktioner, innebär denna anpassning att även dessa transaktioner kommer att omfattas av bestämmelsen. Slutligen görs några mindre språkliga ändringar.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1 och 8.3.
22 §
Paragrafen motsvarar 7 kap. 7 a § andra stycket ML och genomför artikel 91.2 i mervärdesskattedirektivet.
Övervägandena finns i avsnitt 8.3.
23 §
Paragrafen motsvarar 7 kap. 7 b § ML och genomför artikel 91.2 i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML slopas begreppet ”utländsk beskattningsbar person” och ersätts med ”den som saknar etablering inom landet”. Vidare görs några språkliga ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 8.3.
Beskattningsunderlaget vid import av varor 24 §
Paragrafen motsvarar delvis 7 kap. 8 § första stycket ML och genomför artikel 85 i mervärdesskattedirektivet. I bestämmelsen görs en hänvisning till unionstullkodex. Hänvisningen till unionstullkodex är dynamisk, dvs. den avser förordningen i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen (se 2 kap. 2 §). Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.4.1.
410
25 §
Paragrafen motsvarar delvis 7 kap. 8 § första stycket ML och genomför artikel 86.1 a i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML görs några redaktionella och språkliga ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd. Paragrafen utformas enligt Lagrådets förslag.
26 §
Paragrafen motsvarar 7 kap. 8 § tredje stycket ML och genomför artikel 86.1 b i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML byts ”skattskyldighetens inträde” ut mot ”när den beskattningsgrundande händelsen inträffar”. Vidare görs några redaktionella och språkliga ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 7.2.
27 §
Paragrafen motsvarar 13 b § mervärdesskatteförordningen (1994:223) och genomför artikel 86.2 i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML och mervärdesskatteförordningen så flyttas bestämmelsen till NML. Det medför att den som andra liknande definitioner som finns i direktivet återfinns i NML. I bestämmelsen byts ”skattskyldighetens inträde” ut mot ”när den beskattningsgrundande händelsen inträffar”. Vidare görs några språkliga ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 7.2.
Centraliserad klarering
28 §
Paragrafen motsvarar 7 kap. 8 § andra stycket ML som förtydligar vad som utgör beskattningsunderlag vid import när centraliserad klarering används. Paragrafen genomför artikel 85 och artikel 86.1 a. I jämförelse med ML görs mindre redaktionella ändringar och lydelsen anpassas till 25 §. På motsvarande sätt som i ML gäller 26 § om bikostnader även i dessa fall. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Återimport med användning av tullförfarandet passiv förädling
29 §
Paragrafen motsvarar 7 kap. 9 § första stycket ML och genomför artikel 88 i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML flyttas 7 kap. 9 § andra stycket ML till en egen paragraf (30 §). Bestämmelsen i 7 kap. 9 § tredje stycket ML flyttas till 2 kap. om definitioner och förklaringar, där samtliga tullrelaterad ord samlas i en bestämmelse (2 kap. 24 §).
I bestämmelsen görs språkliga ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
30 §
Paragrafen motsvarar 7 kap. 9 § andra stycket ML och genomför artikel 88 i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML görs språkliga ändr- ingar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Prop. 2022/23:46
411
Prop. 2022/23:46 Återimport av varor som reparerats utanför EU
31 §
Paragrafen motsvarar 7 kap. 11 § ML och genomför artikel 88 i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML görs en komplettering om avdrag som en konsekvens av att sådant som i ML utgjort återbetalning kan utgöra avdrag enligt 13 kap. NML. Vidare görs mindre språkliga och redaktionella ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
9 kap. Skattesatser
Innehåll 1 §
Paragrafen har ingen motsvarighet i ML. I bestämmelsen anges att i kapitlet finns bestämmelser om tillämpliga skattesatser på tillhanda- hållande av tjänster. Därför anges ordet ”tillhandahållande” inte i respektive bestämmelse om tjänster, utan bara vilken typ av tjänster som avses. När det gäller varor regleras det dock i respektive bestämmelse om de avser leverans, unionsinternt förvärv, import eller samtliga dessa beskattningsbara transaktioner, eftersom detta skiljer sig åt mellan bestämmelserna.
Normalskattesats – 25 procent 2 §
Paragrafen motsvarar 7 kap. 1 § första stycket ML och genomför artiklarna 94 och 96 i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML ändras hänvisningen eftersom bestämmelserna i 7 kap. 1 § ML delas upp i flera paragrafer. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Reducerad skattesats – 12 procent
Livsmedel
3 §
Paragrafen motsvarar 7 kap. 1 § andra stycket 4 ML. Paragrafen genomför artiklarna 94 och 98 i mervärdesskattedirektivet och punkt 1 i bilaga III till direktivet. I jämförelse med ML byts ”omsättning” ut mot ”leverans”. Vidare görs några mindre språkliga och redaktionella ändringar.
I paragrafen görs en hänvisning till artikel 2 i EU:s livsmedelsförordning och till artikel 6 i dricksvattendirektivet. Hänvisningen till EU:s livs- medelsförordning i ML, som i dag är dynamisk, ändras till statisk och därför avser en viss angiven lydelse av förordningen (se 2 kap. 2 § NML).
I ML finns en hänvisning till rådets direktiv 98/83/EG av den
3 november 1998 om kvaliteten på dricksvatten. Denna hänvisning uppdateras att avse motsvarande bestämmelse i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2020/2184 av den 16 december 2020 om kvaliteten på dricksvatten som ersätter rådets direktiv 98/83/EG. Hänvisningen till direktivet är statisk, dvs. avser direktivet i en viss angiven lydelse (se 2 kap. 2 §).
Övervägandena finns i avsnitt 4.4.1 och 4.6.1.
412
Rumsuthyrning och upplåtelse av campingplatser
4 §
Paragrafen motsvarar 7 kap. 1 § andra stycket 1 ML och genomför artikel 98 i mervärdesskattedirektivet och punkt 12 i bilaga III till direktivet. I jämförelse med ML görs en mindre språklig ändring. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Restaurang- och cateringtjänster
5 §
Paragrafen motsvarar 7 kap. 1 § andra stycket 5 ML och genomför artikel 98 i mervärdesskattedirektivet och punkt 12a i bilaga III till direktivet. I jämförelse med ML slopas ”omsättning”. Vidare görs en mindre språklig ändring. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
Konstverk, samlarföremål och antikviteter
6 §
Paragrafen motsvarar 7 kap. 1 § andra stycket 2 och 3 ML och genomför artikel 103.1 och 103.2 a i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML byts ”omsättning” ut mot ”leverans”. Vidare görs några mindre språkliga och redaktionella ändringar med anledning av att de två punkterna i ML sammanförs till en bestämmelse. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
Vissa reparationstjänster
7 §
Paragrafen motsvarar 7 kap. 1 § andra stycket 6 ML och genomför artikel 98 i mervärdesskattedirektivet och punkterna 19 och 25 i bilaga III till direktivet. I jämförelse med ML görs en mindre språklig ändring. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Reducerad skattesats – 6 procent
Persontransporttjänster
8 §
Paragrafen motsvarar 7 kap. 1 § tredje stycket 12 ML och genomför artikel 98 i mervärdesskattedirektivet och punkt 5 i bilaga III till direktivet. I jämförelse med ML byts ”personbefordran” och ”befordran” ut mot ”persontransporttjänst” och ”transport”. Vidare görs några mindre språkliga ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Böcker, tidningar och liknande produkter
9 §
Paragrafen motsvarar 7 kap. 1 § tredje stycket 1 ML och genomför artiklarna 94 och 98 i mervärdesskattedirektivet och punkt 6 i bilaga III till direktivet. I jämförelse med ML byts ”omsättning” ut mot ”leverans”. Vidare görs några mindre språkliga och redaktionella ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Prop. 2022/23:46
413
Prop. 2022/23:46 Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
Program och kataloger
10 §
Paragrafen motsvarar 7 kap. 1 § tredje stycket 2 ML och genomför artiklarna 94 och 98 i mervärdesskattedirektivet och punkt 6 i bilaga III till direktivet. I jämförelse med ML byts ”omsättning” ut mot ”leverans”. Vidare görs några språkliga och redaktionella ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
Radiotidningar, kassettidningar och kassetter
11 §
Paragrafen motsvarar 7 kap. 1 § tredje stycket 3 ML och genomför artiklarna 94 och 98 i mervärdesskattedirektivet och punkt 4 i bilaga III till direktivet. I jämförelse med ML byts ”omsättning” ut mot ”tillhandahållande” respektive ”leverans”. Vidare görs några mindre språkliga och redaktionella ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
Varor som gör skrift eller annan information tillgänglig
12 §
Paragrafen motsvarar 7 kap. 1 § tredje stycket 4 ML och genomför artiklarna 94 och 98 i mervärdesskattedirektivet och punkt 4 i bilaga III till direktivet. I jämförelse med ML byts ”omsättning” ut mot ”leverans”. Vidare görs några mindre språkliga ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
Produkter som tillhandahålls på elektronisk väg
13 §
Paragrafen motsvarar 7 kap. 1 § tredje stycket 5 ML och genomför artikel 98 i mervärdesskattedirektivet och punkt 6 i bilaga III till direktivet. I jämförelse med ML slopas ”omsättning”. Vidare görs några språkliga och redaktionella ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
Vissa tillträden och förevisningar
14 §
Paragrafen motsvarar 7 kap. 1 § tredje stycket 6 och 8 ML och genomför artikel 98 i mervärdesskattedirektivet och punkt 7 i bilaga III till direktivet. I jämförelse med ML görs några mindre språkliga och redaktionella ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Tjänster i biblioteks- och museiverksamhet
15 §
Paragrafen motsvarar 7 kap. 1 § tredje stycket 7 ML och genomför artikel 98 i mervärdesskattedirektivet och punkt 7 i bilaga III till direktivet.
414
I jämförelse med ML görs några språkliga ändringar. Någon ändring i sak Prop. 2022/23:46 är inte avsedd.
Upplåtelser och överlåtelser av vissa rättigheter
16 §
Paragrafen motsvarar 7 kap. 1 § tredje stycket 9 ML och genomför artikel 98 i mervärdesskattedirektivet och punkt 9 i bilaga III till direktivet. I jämförelse med ML görs några mindre språkliga och redaktionella ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
17 §
Paragrafen motsvarar 7 kap. 1 § tredje stycket 10 ML och genomför artikel 98 i mervärdesskattedirektivet och punkt 9 i bilaga III till direktivet. I jämförelse med ML görs en mindre språklig ändring. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Tjänster inom idrottsområdet
18 §
Paragrafen motsvarar 7 kap. 1 § tredje stycket 11 ML och genomför artikel 98 i mervärdesskattedirektivet och punkt 13 i bilaga III till direktivet. I jämförelse med ML slopas ”omsättning”. Vidare görs en mindre språklig ändring. Någon ändring i sak är inte avsedd.
10 kap. Generell skatteplikt och undantag Innehåll
1 §
Paragrafen har inte någon motsvarighet i ML. I paragrafen anges kapitlets innehåll.
Generell skatteplikt 2 §
Paragrafen motsvarar 3 kap. 1 § första stycket och delvis tredje stycket ML. Innehållet i den nuvarande bestämmelsens andra och tredje stycke motsvaras i NML delvis av 49 § om unionsinterna förvärv och av 53 § om import.
I jämförelse med ML byts ”omsättning av varor och tjänster” ut mot |
|
”leveranser av varor” respektive ”tillhandahållanden av tjänster”. Vidare |
|
läggs ”unionsinterna förvärv av varor” till. Slutligen görs några mindre |
|
språkliga ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd. |
|
Paragrafen utformas efter synpunkter från Lagrådet. |
|
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1. |
|
Bestämmelser om undantag i andra kapitel |
|
3 § |
|
Paragrafen motsvarar delvis 3 kap. 1 a § ML. I paragrafen lämnas en |
|
upplysning om att särskilda bestämmelser om undantag från skatteplikt |
|
finns i andra kapitel. |
415 |
|
Prop. 2022/23:46
416
Paragrafen utformas efter synpunkter från Lagrådet.
Undantag inom postområdet 4 §
Paragrafen motsvarar 3 kap. 20 a § ML. Paragrafen genomför delvis artiklarna 132.1 a och 135.1 h i mervärdesskattedirektivet.
I jämförelse med ML byts ”omsättning” ut mot ”tillhandahållanden” och ”leveranser”. Vidare görs en språklig ändring. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
5 §
Paragrafen motsvarar 3 kap. 30 g § ML. Paragrafen genomför delvis artikel 132.1 a i mervärdesskattedirektivet.
I jämförelse med ML byts ”omsättning” ut mot ”tillhandahållanden”. Vidare görs en mindre språklig ändring. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
Undantag inom området för sjukvård och tandvård
Sjukvård och tandvård
6 §
Paragrafen motsvarar delvis 3 kap. 4 § första stycket ML. Paragrafen genomför delvis artikel 132.1 b och c i mervärdesskattedirektivet.
I jämförelse med ML flyttas undantaget för tillhandahållanden av tjänster inom området för social omsorg till en egen paragraf, se 14 §. Vidare byts ”omsättning” ut mot ”tillhandahållanden”. Vidare görs några mindre språkliga ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
7 §
Paragrafen motsvarar 3 kap. 5 § ML. Paragrafen genomför artikel 131 och delvis 132.1 b, c och p i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML byts ”vård vid barnsbörd” ut mot ”mödra- och förlossningsvård”. I bestämmelsen görs vidare några mindre språkliga ändringar och en redaktionell ändring. Någon ändring i sak är inte avsedd.
8 §
Paragrafen motsvarar 3 kap. 6 § ML. Paragrafen genomför artikel 131 och delvis artikel 132.1 b och c i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML görs en mindre språklig ändring. Någon ändring i sak är inte avsedd.
9 §
Paragrafen motsvarar delvis 3 kap. 4 § första stycket och andra stycket första strecksatsen ML. Paragrafen genomför artiklarna 131, 134 och delvis artikel 132.1 b och c i mervärdesskattedirektivet.
I jämförelse med ML byts ”omsättning” ut mot ”tillhandahållande” och ”leverans”. Vidare görs några språkliga och redaktionella ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
10 §
Paragrafen motsvarar 3 kap. 4 §
I jämförelse med ML görs redaktionella och språkliga ändringar. Inledningen omformuleras från ”undantaget gäller inte” till ”skatteplikt gäller dock för”. Vidare byts ”omsättning” ut mot ”leveranser” och ”tillhandahållanden”. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
Dentaltekniska produkter
11 §
Paragrafen motsvarar 3 kap. 4 § andra stycket andra strecksatsen ML. Paragrafen genomför artikel 132.1 e i mervärdesskattedirektivet.
I jämförelse med ML byts ”omsättning” ut mot ”leveranser” och ”tillhandahållanden”. Vidare görs några mindre språkliga ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
Modersmjölk, blod och organ
12 §
Paragrafen motsvarar 3 kap. 23 § 3 ML och genomför artikel 132.1 d i mervärdesskattedirektivet.
I jämförelse med ML byts ”omsättning” ut mot ”leveranser”. Vidare görs några mindre språkliga ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
Läkemedel
13 §
Paragrafen motsvarar 3 kap. 23 § 2 ML och genomför artikel 98.2 och punkt 3 i bilaga III i mervärdesskattedirektivet.
I jämförelse med ML byts ”omsättning” ut mot ”leveranser”. Vidare görs språkliga och redaktionella ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
Undantag inom området för social omsorg 14 §
Paragrafens första stycke motsvarar delvis 3 kap. 4 § första stycket ML. Paragrafens andra stycke motsvarar 3 kap. 7 § ML. Paragrafen genomför artikel 132.1 g och h i mervärdesskattedirektivet.
I jämförelse med ML byts ”omsättning” ut mot ”tillhandahållanden” och ”leveranser”. Vidare görs språkliga ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd. Paragrafen utformas enligt Lagrådets förslag.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
Prop. 2022/23:46
417
Prop. 2022/23:46
418
Undantag inom utbildningsområdet 15 §
Paragrafen motsvarar 3 kap. 8 § första stycket 1 ML. Paragrafen genomför artikel 132.1 i och j i mervärdesskattedirektivet.
I jämförelse med ML byts ”omsättning” ut mot ”tillhandahållanden”. Vidare görs några mindre språkliga ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
16 §
Paragrafen motsvarar 3 kap. 8 § första stycket 2 ML. Paragrafen genomför artikel 132.1 i och j i mervärdesskattedirektivet.
I jämförelse med ML byts ”omsättning” ut mot ”tillhandahållanden”. Vidare görs en redaktionell och språklig ändring. Någon ändring i sak är inte avsedd. Paragrafen utformas enligt Lagrådets förslag.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
17 §
Paragrafen motsvarar 3 kap. 8 § andra stycket ML. Paragrafen genomför artikel 132.1 i i mervärdesskattedirektivet.
I jämförelse med ML byts ”omsättning” ut mot ”tillhandahållanden” och ”leveranser”. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
18 §
Paragrafen motsvarar 3 kap. 8 § tredje stycket ML och genomför artikel 131 i mervärdesskattedirektivet.
I jämförelse med ML omformuleras bestämmelsen och delas upp i två stycken. Vidare görs några mindre språkliga ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Undantag för tjänster inom fristående grupper 19 §
Paragrafen motsvarar 3 kap. 23 a § ML och genomför artikel 132.1 f i mervärdesskattedirektivet.
I första stycket byts ”omsättning” ut mot ”tillhandahållanden” och ”skattskyldighet” slopas. Gruppen eller personernas verksamhet ska antingen omfattas av undantag från skatteplikt eller vara en sådan verksamhet för vilken de inte är en beskattningsbar person. I fråga om verksamheten har Högsta förvaltningsdomstolen funnit att undantaget från skatteplikt i 3 kap. 23 a § ML ska tillämpas i enlighet med
Andra stycket innehåller det så kallade konkurrensrekvisitet. Det ändras genom att ”normalt inte tillhandahålls av någon annan utanför gruppen” byts ut mot ”inte kan befaras vålla snedvridning av konkurrensen”.
Ändringen innebär en anpassning till mervärdesskattedirektivets lydelse Prop. 2022/23:46 och kan innebära en materiell ändring i vissa fall.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1 och 9.8.
Undantag inom massmedieområdet 20 §
Paragrafen motsvarar 3 kap. 13 § ML. I jämförelse med ML byts ”omsättning” ut mot ”leveranser” och ”tillhandahållas” ändras till ”distribueras”. Vidare slopas ”mot ersättning” eftersom det av 3 kap. 1 § framgår att en leverans av varor ska ske mot ersättning för att falla inom tillämpningsområdet. Slutligen görs några mindre språkliga ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1 och 5.2.2.
21 §
Paragrafen motsvarar 3 kap. 14 § första och andra styckena ML. I jämförelse med ML byts ”omsättning” ut mot ”leveranser”. Vidare görs en mindre språklig ändring. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
22 §
Paragrafen motsvarar 3 kap. 14 § tredje stycket första och andra meningen ML. I bestämmelsen byts namnet på Svenska korporationsidrottsförbundet ut till Korpen Svenska Motionsidrottsförbundet. Vidare görs några mindre språkliga ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
23 §
Paragrafen motsvarar 3 kap. 16 § ML. Någon ändring i sak är inte avsedd.
24 §
Paragrafen motsvarar 3 kap. 17 § ML. I jämförelse med ML tillkommer ”tillhandahållanden” och ”leverans”. Vidare görs en görs en mindre språklig ändring. Någon ändring i sak är inte avsedd.
25 §
Paragrafen motsvarar 3 kap. 18 § ML. I jämförelse med ML byts ”omsättning” ut mot ”leveranser” och ”skattskyldighet” ersätts med ”transaktioner som inte medför avdragsrätt”. Slutligen görs några mindre språkliga ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
26 §
Paragrafen motsvarar 3 kap. 19 § ML. Första stycket andra punkten genomför artikel 98.2 och punkt 6 i bilaga III i mervärdesskattedirektivet.
I jämförelse med ML byts ”omsättning” ut mot ”tillhandahållanden”. Vidare görs några mindre språkliga ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
419
Prop. 2022/23:46
420
27 §
Paragrafen motsvarar 3 kap. 20 § ML. Paragrafen genomför artikel
132.1q. I jämförelse med ML byts ”omsättning” ut mot ”tillhanda- hållanden av tjänster”. Vidare görs en mindre språklig ändring. Någon
ändring i sak är inte avsedd. Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
Undantag inom idrottsområdet 28 §
Paragrafen motsvarar 3 kap. 11 a § första stycket ML. Paragrafen genomför artiklarna 132.1 m, 134 och 380 i mervärdesskattedirektivet.
I jämförelse med ML byts ”omsättning” ut mot ”tillhandahållanden”. Vidare görs några språkliga ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
29 §
Paragrafen motsvarar 3 kap. 11 a § andra stycket ML. Paragrafen genomför artikel 131 och artikel 132.1 m i mervärdesskattedirektivet.
I jämförelse med ML byts ”omsätts” ut mot ”tillhandahålls. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
Undantag inom kulturområdet 30 §
Paragrafen motsvarar 3 kap. 11 § ML. Första punkten genomför artikel 380 och
I jämförelse med ML byts ”omsättning” ut mot ”tillhandahållanden”. Vidare görs en mindre språklig ändring. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
31 §
Paragrafens första stycke motsvarar 1 kap. 2 a § ML. I jämförelse med ML utformas bestämmelsen som ett undantag från skatteplikt. Vidare byts ”omsättning” ut mot ”leveranser”. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Andra stycket motsvarar 1 kap. 2 b § ML. I jämförelse med ML görs, som en konsekvens av att bestämmelsen utformas som ett undantag, ändringar som innebär att leveranser är skattepliktiga eftersom ”skattskyldighet” slopas. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 9.7.
Undantag inom försäkringsområdet 32 §
Paragrafen motsvarar 3 kap. 10 § ML och genomför artikel 135.1 a i mervärdesskattedirektivet.
I jämförelse med ML byts ”omsättning” ut mot ”tillhandahållanden”. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
Undantag inom området för finansiella tjänster 33 §
Paragrafen motsvarar 3 kap. 9 § ML. Paragrafen genomför artikel 135.1
I jämförelse med ML byts ”omsättning” ut mot ”tillhandahållanden”. Vidare görs några mindre språkliga ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
Undantag som rör sedlar, mynt, lotterier, gravskötsel och guld 34 §
Paragrafen motsvarar 3 kap. 23 § 1, 5, 6 och 7 ML. Första punkten genomför artikel 135.1 e, andra punkten genomför artikel 135.1 i och fjärde punkten genomför artikel 152 i mervärdesskattedirektivet.
I jämförelse med ML byts ”omsättning” ut mot ”leveranser”. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
Undantag inom fastighetsområdet 35 §
Paragrafen motsvarar 3 kap. 2 § ML. Paragrafen genomför artikel 135.1
I jämförelse med ML byts ”omsättning” ut mot ”leveranser” och ”elektricitet” byts ut mot ”el”. Slutligen görs några mindre språkliga ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
36 §
Paragrafen motsvarar 3 kap. 3 § första och fjärde styckena ML. Paragrafens första stycke genomför delvis artikel 135.2 i mervärdes- skattedirektivet. Bestämmelserna i 3 kap. 3 § andra och tredje styckena ML flyttas till 12 kap. om frivillig beskattning för fastighetsupplåtelse, se 12 kap.
I inledningen till första stycket ändras ”undantaget omfattar inte” till ”skatteplikt gäller dock för”.
I andra punkten byts ”omsättning” ut mot ”leveranser”.
I tredje, åttonde och nionde punkterna görs en språklig ändring. Någon ändring i sak är inte avsedd. Det innebär t.ex. att skatteplikten i åttonde punkten gäller för upplåtelse för djur och inte för byggnader som i sig kan användas för djur.
Andra stycket motsvarar 3 kap. 3 § fjärde stycket ML. Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
Undantag för leverans av vissa tillgångar 37 §
Paragrafen motsvarar 3 kap. 24 § första och andra styckena ML. Paragrafen genomför delvis artikel 136 i mervärdesskattedirektivet. I
Prop. 2022/23:46
421
Prop. 2022/23:46 jämförelse med ML byts ”överlåtelse” ut mot ”leveranser”. Vad som avses med leverans av varor förklaras i 5 kap. 3 §.
I första stycket första punkten införs ”beskattningsbar person” som bestämmelsens subjekt. Vidare byts ”överlåter” ut till ”levererar”. Uttrycket ”varken haft rätt till avdrag för eller återbetalning enligt 10 kap.
I första stycket andra punkten ändras ”verksamhet” till ”verksamhetsgren” och ”skattskyldighet enligt 2 kap. 2 § 2” byts ut mot ”har medfört uttagsbeskattning”. Vidare görs några mindre språkliga ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1, 6.2.2 och 11.2.3.
38 §
Paragrafen motsvarar 3 kap. 24 § tredje stycket första meningen ML. Paragrafen genomför artikel 131 och delvis artikel 136 i mervärdesskattedirektivet.
I jämförelse med ML ändras bestämmelsen i redaktionellt hänseende till numrerad lista. Vidare byts uttrycket ”undantaget från skatteplikt enligt denna paragraf omfattar inte” till ”skatteplikt gäller dock för”. Någon ändring i sak är inte avsedd.
39 §
Paragrafen motsvarar 3 kap. 24 § tredje stycket andra meningen ML. Paragrafen genomför artikel 131 och delvis artikel 136 i mervärdesskatte- direktivet. I jämförelse med ML byts ”omsättning” ut mot ”leverans” och ”skattskyldig” byts ut mot ”beskattningsbar person”. Som ett led i att undantag från skatteplikt införs i NML för leverans av varor för bl.a. förbrukning ombord på krigsfartyg, görs även en hänvisning till 73 §. Vidare omformuleras hänvisningen i andra punkten. Slutligen görs en mindre språklig ändring. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
Undantag för statens och kommuners uttag
Staten
40 §
Paragrafen motsvarar 3 kap. 29 § första stycket andra meningen och delvis andra stycket första meningen ML. I jämförelse med ML görs några mindre språkliga ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Kommuner
41 §
Paragrafen motsvarar 3 kap. 29 § första stycket första meningen och delvis andra stycket ML. I jämförelse med ML görs några mindre språkliga ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd. Paragrafen utformas delvis enligt Lagrådets förslag.
422
Undantag för unionsinterna transaktioner
Undantag för leveranser till ett annat
42 §
Paragrafen motsvarar inledningen till 3 kap. 30 a § första stycket ML och genomför inledningen till artikel 138.1 samt delvis artikel 138.2 a och b i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML byts ”omsättning” ut mot ”leverans” och ”köparen” byts ut mot ”förvärvaren”. I övrigt görs vissa språkliga ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
43 §
Paragrafen motsvarar 3 kap. 30 a § första stycket 1 ML. Paragrafen genomför artikel 138.1 a och b och artikel 138.1a i mervärdesskatte- direktivet. I jämförelse med ML byts ”omsättning” ut mot ”leverans” och ”köparen” byts ut mot ”förvärvaren”. Ett nytt andra stycke införs som en följd av att 3 kap. 30 a § delas upp. I övrigt görs vissa språkliga ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
44 §
Paragrafen motsvarar närmast 3 kap. 30 a § första stycket 2 ML. Paragrafen genomför artikel 138.2 b i mervärdesskattedirektivet.
Undantaget avser leverans av punktskattepliktiga varor till sådana förvärvare vars unionsinterna förvärv av andra varor än punktskatte- pliktiga varor inte är föremål för mervärdesskatt enligt artikel 3.1 b i mervärdesskattedirektivet. I NML har dock i punkterna
Hänvisningen till mervärdesskattedirektivet är statisk, dvs. avser direktivet i en viss angiven lydelse (se 2 kap. 2 §).
Undantaget från skatteplikt har i likhet med direktivets reglering även villkorats av att varorna sänds till det andra
4kap.
4kap.
I jämförelse med ML byts ”omsättning” ut mot ”leverans”. I övrigt görs vissa redaktionella ändringar. Bestämmelsen innebär en ändring i sak genom att kravet att transporten av varorna ska ske under ett uppskovs- förfarande enligt punktskattelagstiftningen införs.
Paragrafen utformas enligt Lagrådets förslag.
Prop. 2022/23:46
423
Prop. 2022/23:46 Övervägandena finns i avsnitt 4.4.1, 4.6.1 och 9.2.
45 §
Paragrafen motsvarar närmast 3 kap. 30 a § första stycket 3 ML. Para- grafen genomför artikel 138.2 a i mervärdesskattedirektivet.
Undantaget avser leverans av nya transportmedel som görs till sådana förvärvare vars unionsinterna förvärv inte är föremål för mervärdesskatt enligt artikel 3.1 b i mervärdesskattedirektivet eller till varje annan person som inte är en beskattningsbar person. I NML har dock uttryckligen angetts vilka förvärvare som avses i artikel 3.1 b genom en hänvisning till 44 § första stycket, se kommentaren till den paragrafen. Undantag från skatteplikt för unionsinterna leveranser av nya transportmedel regleras även i 43 §.
I jämförelse med ML byts ”omsättning” ut mot ”leverans”. I övrigt görs vissa redaktionella ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
46 §
Paragrafen motsvarar 3 kap. 30 a § andra stycket ML och genomför artikel 138.2 c i mervärdesskattedirektivet. I bestämmelsen görs några språkliga ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
47 §
Paragrafen motsvarar 3 kap. 30 a § tredje och fjärde styckena ML och genomför artikel 139.1 andra stycket i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML byts ”bli skattskyldig för sina förvärv” ut mot ”låta sina förvärv bli föremål för mervärdesskatt”. Vidare byts ”köparen” och ”köparens” ut mot ”förvärvaren” respektive ”förvärvarens”.
Hänvisningen till mervärdesskattedirektivet är statisk, dvs. avser direktivet i en viss angiven lydelse (se 2 kap. 2 §). Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.4.1 och 4.6.1.
|
48 § |
|
|
|
|
|
|
Paragrafens första stycke motsvarar 9 a kap. 18 § första stycket ML och |
|||||
|
genomför |
artikel 139.3 |
första |
stycket |
i mervärdesskattedirektivet. |
|
|
Bestämmelsen i ML anger att undantaget från skatteplikt för unionsinterna |
|||||
|
leveranser av varor i 3 kap. 30 a § första stycket inte ska tillämpas på |
|||||
|
omsättning som görs med stöd av bestämmelserna i 9 a kap. ML. |
|||||
|
Enligt artikel 139.3 första stycket ska undantaget inte tillämpas på |
|||||
|
leveranser |
av punktskattepliktiga varor |
(artikel 138.2 b) |
eller varu- |
||
|
leveranser i form av överföringar till ett annat ett |
|||||
|
Det innebär att i den mån en viss leverans av varor omfattas av den |
|||||
|
särskilda ordningen för beskattning av vinstmarginal läggs leveransen till |
|||||
|
grund för eventuell beskattning i avgångslandet. |
|
||||
|
I jämförelse med ML görs ett tillägg i form av en uttrycklig hänvisning |
|||||
|
till 46 § som avser varuöverföringar. Ändringen är en anpassning till |
|||||
|
lydelsen av artikel 139.3 mervärdesskattedirektivet. Vidare byts |
|||||
|
”omsättning” ut mot ”leverans”. |
|
|
|
||
|
Paragrafens andra stycke motsvarar 3 kap. 30 a § femte stycket ML och |
|||||
424 |
genomför |
artikel 139.1 |
första |
stycket |
och 139.2 i |
mervärdes- |
skattedirektivet. Bestämmelsen medför att undantaget för leveranser av beskattningsbara personer med liten årsomsättning i 18 kap. 2 § även ska tillämpas på unionsinterna varuleveranser. Det särskilda undantaget för unionsinterna leveranser tillämpas således inte och en köpare i ett annat
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1 och 13.2.
Undantag för unionsinterna förvärv
49 §
Paragrafen motsvarar 3 kap. 1 § tredje stycket ML och genomför artikel 140 a i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML byts ”omsättning” ut mot ”leverans”. Vidare innebär regleringen i ML att ett unionsinternt förvärv är skattepliktigt om motsvarande omsättning skulle ha varit det. Bestämmelsen ändras så att den i stället anger när ett unionsinternt förvärv av varor ska undantas från skatteplikt. Undantag från skatteplikt för ett unionsinternt förvärv av varor gäller om en motsvarande leverans av varor inom landet omfattas av undantag från skatteplikt. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
50 §
Paragrafen motsvarar 3 kap. 30 d § första stycket ML och genomför artikel 140 c i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML byts ”utländska beskattningsbara personer” ut mot ”beskattningsbar person som inte är etablerad inom landet”. Återbetalningsrätten i 14 kap.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.2.
51 §
Paragrafen motsvarar 3 kap. 30 b § ML och genomför artikel 141 i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML byts ”omsättning”, ”omsättningen” och ”skattskyldig” ut mot ”leverans”, ”leveransen” och ”skyldig att betala mervärdesskatt”. Vidare slopas ”utländsk beskattnings- bar person” och ersätts med ”en beskattningsbar person som inte är etablerad inom landet”. I övrigt görs vissa språkliga och redaktionella ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1 och 4.6.2.
Prop. 2022/23:46
425
Prop. 2022/23:46
426
Undantag för transporttjänster – Azorerna och Madeira
52 §
Paragrafen motsvarar 3 kap. 30 e § ML och genomför artikel 142 i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML byts ”omsättning” ut mot ”tillhandahållande”. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
Undantag för import 53 §
Paragrafen motsvarar 3 kap. 1 § andra stycket ML och genomför artikel 143.1 a i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML byts ”omsättningen” ut mot ”leverans”. Undantaget från skatteplikt gäller för import av varor om en motsvarande leverans av varor inom landet skulle omfattas av undantag från skatteplikt. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
54 §
Paragrafen motsvarar 3 kap. 30 § första stycket ML och genomför delvis artikel 143.1 i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML görs en mindre språklig ändring. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Import med efterföljande leverans
55 §
Paragrafen motsvarar delvis 3 kap. 30 § andra stycket ML. Paragrafen genomför artikel 143.1 d i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML byts ”omsättas” ut mot ”leverans”. I övrigt görs vissa redaktionella och språkliga ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
56 §
Paragrafen motsvarar delvis 3 kap. 30 § andra stycket samt tredje och fjärde styckena ML och genomför artikel 143.2 i mervärdesskatte- direktivet. I jämförelse med ML byts ”skattskyldighet” ut mot ”den beskattningsgrundande händelsen”. I övrigt görs språkliga och redakt- ionella ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
Import av el, gas, värme och kyla
57 §
Paragrafen motsvarar 3 kap. 30 § femte stycket ML och genomför artikel
143.1l i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML görs en redaktionell ändring genom att punktslistan inleds med ”el” i stället för ”gas”, vilket ger överensstämmelse med bestämmelserna om el, gas, värme och kyla i 6 kap. NML. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Import som görs av en person med identifieringsnummer
58 §
Paragrafen motsvarar 3 kap. 30 § sjätte stycket och artikel 143.1 ca i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML görs språkliga och redaktionella ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Import som görs av EU eller
59 §
Paragrafen motsvarar 2 kap. 3 a § lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import, m.m. som förs över till NML. Bestämmelsen genomför artikel
143.1fa i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med bestämmelsen i lagen om frihet från skatt vid import, m.m. görs språkliga ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.2.
60 §
Paragrafen motsvarar 2 kap. 3 b § och 10 § andra stycket lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import, m.m. som förs över till NML. Bestämmelsen genomför artikel 143.1 fb och artikel 143.3 i mervärdes- skattedirektivet. I jämförelse med 2 kap. 10 § lagen om frihet från skatt vid import, m.m. byts ”beskattas” ut mot ”föremål för mervärdesskatt”. Vidare görs språkliga och redaktionella ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.2.
Import som görs av väpnade styrkor som tillhör ett annat
61 §
Paragrafen motsvarar 3 kap. 30 § sjunde stycket ML. Paragrafen genomför artikel 143.1 ga i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML görs mindre språkliga ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Import av varor för försäljning i exportbutik
62 §
Paragrafen motsvarar 2 kap. 4 § 2 lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import, m.m. som förs över till NML. Bestämmelsen innehåller ett undantag från skatteplikt vid import av vissa varor som är avsedda för försäljning i exportbutiker. I jämförelse med lagen om frihet från skatt vid import, m.m. görs språkliga ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.2.
Tjänster som ingår i beskattningsunderlaget för import
63 §
Paragrafen motsvarar 3 kap. 32 § ML och genomför artikel 144 i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML byts ”omsättningen” ut mot ”tillhandahållandet”.
Hänvisningen till mervärdesskattedirektivet är statisk, dvs. avser direktivet i en viss angiven lydelse (se 2 kap. 2 §).
Vidare görs vissa språkliga och redaktionella ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Prop. 2022/23:46
427
Prop. 2022/23:46 Övervägandena finns i avsnitt 4.4.1 och 4.6.1.
Undantag för export
Varor som levereras eller förs ut direkt till en plats utanför EU
64 §
Paragrafen motsvarar 5 kap. 3 a § första stycket
Bestämmelsen ändras till ett undantag från skatteplikt. I jämförelse med ML byts ”omsättning” ut mot ”leverans”. Vidare slopas begreppet ”utländsk beskattningsbar person” och ersätts med ”en beskattningsbar person som inte är etablerad inom landet”. I övrigt görs en språklig ändring. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1, 4.6.2 och 9.1.2.
Förvärvaren är en fysisk person utanför EU
65 §
Paragrafen motsvarar 5 kap. 3 a § första stycket 8 och andra stycket ML. Paragrafen genomför artiklarna 146.1 b och 147 i mervärdesskatte- direktivet. Bestämmelserna i ML reglerar när de aktuella transaktionerna är omsatta utomlands. I mervärdesskattedirektivet är motsvarande trans- aktioner i stället undantagna från skatteplikt.
Bestämmelsen ändras till ett undantag från skatteplikt. I jämförelse med ML byts ”omsättning” ut mot ”leverans”. Vidare byts ”köparen” ut mot ”förvärvaren”, vilket närmare ansluter till lydelsen i artikel 146.1 b. I övrigt görs vissa språkliga och redaktionella ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1 och 9.1.2.
Tillfälligt registrerad personbil eller motorcykel
66 §
Paragrafen motsvarar 5 kap. 3 a § första stycket 7 ML. Bestämmelsen i ML reglerar när de aktuella transaktionerna är omsatta utomlands. I mervärdesskattedirektivet är jämförbara transaktioner i stället undantagna från skatteplikt.
Bestämmelsen ändras till ett undantag från skatteplikt. I jämförelse med ML byts ”omsättning” ut mot ”leverans”. I övrigt görs vissa språkliga ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1 och 9.1.2.
Tjänster – arbete på lös egendom
67 §
Paragrafen motsvarar 5 kap. 19 § 3 ML och genomför artikel 146.1 d i mervärdesskattedirektivet. Bestämmelsen i ML reglerar när de aktuella transaktionerna är omsatta utomlands. I mervärdesskattedirektivet är motsvarande transaktioner i stället undantagna från skatteplikt.
428
Bestämmelsen ändras till ett undantag från skatteplikt. I jämförelse med Prop. 2022/23:46 ML byts ”omsättning” ut mot ”tillhandahållande”. I övrigt görs vissa
språkliga och redaktionella ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd. Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1 och 9.1.2.
Tjänster i samband med export eller import av varor 68 §
Paragrafen motsvarar 5 kap. 19 § 2 ML och genomför artikel 146.1 e i mervärdesskattedirektivet. Bestämmelsen i ML reglerar när de aktuella transaktionerna är omsatta utomlands. I mervärdesskattedirektivet är motsvarande transaktioner i stället undantagna från skatteplikt.
Bestämmelsen ändras till ett undantag från skatteplikt. I jämförelse med ML byts ”omsättning” ut mot ”tillhandahållande”. Vidare slopas uppräk- ningen av de situationer som bestämmelsen avser i 5 kap. 19 § 2 b andra strecksatsen respektive 2 c ML. Uppräkningen ersätts av en hänvisning till bestämmelserna i 6 kap. 67 § genom vilken artikel 61 i mervärdesskatte- direktivet delvis genomförs i NML. Hänvisningen till mervärdesskatte- direktivet i punkt 2 c är statisk, dvs. avser en viss angiven lydelse av direktivet (se 2 kap. 2 §). Någon ändring i sak är inte avsedd. Paragrafen utformas efter synpunkter från Lagrådet.
Övervägandena finns i avsnitt 4.4.1, 4.6.1 och 9.1.2.
Undantag för fartyg och luftfartyg
Leverans av fartyg eller luftfartyg
69 §
Paragrafen motsvarar 3 kap. 21 § 1 och 21 a § första stycket 1 och 2 ML. Paragrafen genomför delvis artikel 148 c och delvis artikel 148 f i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML byts ”omsättning” ut mot ”leverans”. I övrigt görs vissa språkliga ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
Utrustning
70 §
Paragrafen motsvarar delvis 3 kap. 21 § 3 och 21 a § första stycket 3 ML. Paragrafen genomför delvis artikel 148 c och delvis artikel 148 f i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML byts ”omsättning” ut mot ”leverans”. Undantaget för luftfartyg utformas så att det ansluter till mervärdesskattedirektivets lydelse och till motsvarande lydelse för undantaget för fartyg.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1 och 9.3.2.
Varor för förbrukning och försäljning ombord
71 §
Paragrafen motsvarar 3 kap. 21 a § första stycket
429
Prop. 2022/23:46
430
till mervärdesskattedirektivets lydelse och till motsvarande lydelse för undantaget för fartyg. Leverans av varor för försäljning och förbrukning ombord på luftfartyg i utrikes trafik regleras i ML som en omsättning utomlands enligt 5 kap. 3 a §. Bestämmelsen i NML innebär att sådana leveranser i stället undantas från skatteplikt om luftfartyget används av flygbolag som huvudsakligen bedriver internationell flygtrafik mot betalning.
I paragrafen görs en hänvisning till artikel 2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 av den 28 januari 2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet. Hänvisningen till förordningen är statisk, dvs. avser förordningen i en viss angiven lydelse (se 2 kap. 2 §).
Övervägandena finns i avsnitt 4.4.1, 4.6.1 och 9.3.2.
72 §
Paragrafen motsvarar 3 kap. 21 a § andra och tredje styckena samt 5 kap. 3 a § tredje stycket ML. Paragrafen genomför artiklarna 148 a och 150 i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML byts ”omsättningen” och ”omsättning” ut mot ”leveransen” och ”leverans”. Som en följd av de systematiska ändringarna rörande leverans av varor för förbrukning eller försäljning ombord på luftfartyg flyttas regleringen i 5 kap. 3 a § tredje stycket till kapitlet om undantag från skatteplikt, se författningskommen- taren till 71 §. Det förtydligas också att begränsningen för punkt- skattepliktiga varor endast gäller för sådana punktskattepliktiga varor som det krävs tillstånd för enligt 7 § lagen (1999:446) om proviantering av fartyg och luftfartyg.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1 och 9.3.2.
Varor för förbrukning och försäljning ombord på krigsfartyg
73 §
Paragrafen saknar motsvarighet i ML. Paragrafen genomför artikel 148 b i mervärdesskattedirektivet enligt vilken medlemsstaterna ska undanta leverans av varor för bunkring, tankning och proviantering av krigsfartyg enligt
För att undantaget ska vara tillämpligt ska krigsfartyget lämna svenskt territorium och ha en hamn eller ankarplats utanför svenskt territorium som destination. Det uppställs inget krav på att fartyget ska tillhöra något annat land än Sverige.
Övervägandena finns i avsnitt 9.4.1.
Tjänster som avser fartyg eller luftfartyg
74 §
Paragrafen har sin motsvarighet i 3 kap. 21 §
”omsättning” ut mot ”tillhandahållande”. Undantaget för luftfartyg utformas så att det ansluter till mervärdesskattedirektivets lydelse och till motsvarande lydelse för undantaget för fartyg. Tjänster som avser luftfartyg i utrikes trafik regleras i ML som en omsättning utomlands enligt 5 kap. 19 § 1. Bestämmelsen innebär att sådana tillhandahållanden i stället undantas från skatteplikt om luftfartyget används av flygbolag som huvudsakligen bedriver internationell flygtrafik mot betalning.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1 och 9.3.2.
Tjänster av mäklare och andra förmedlare
75 §
Paragrafen motsvarar 3 kap. 22 § ML och genomför artikel 153 i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML byts ”omsättning” ut mot ”tillhandahållande” och ”leveranser och tillhandahållanden”. Vidare görs några mindre språkliga ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
Flygbensin och flygfotogen
76 §
Paragrafen motsvarar 3 kap. 23 § 4 ML. I jämförelse med ML byts ”omsättning” ut mot ”leverans”. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
Varor för konsumtion ombord
77 §
Paragrafen motsvarar 5 kap. 3 a § första stycket 5 ML och har stöd i artikel 37.3 andra stycket i mervärdesskattedirektivet. Bestämmelsen i ML reglerar när de aktuella transaktionerna är omsatta utomlands. Bestämm- elsen i artikel 37.3 andra stycket i direktivet ger i stället medlemsstaterna rätt att undanta dessa transaktioner från skatteplikt.
Bestämmelsen ändras till ett undantag från skatteplikt.
I jämförelse med ML byts ”omsättningen” och ”omsätts” ut mot ”leverans” och ”leveransen”. I övrigt görs vissa språkliga och redak- tionella ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
Undantag som likställs med export
Leverans av motorfordon till utländska beskickningar m.fl.
78 §
Paragrafen motsvarar 3 kap. 26 a § ML. Paragrafen genomför artikel 151.1 första stycket a och aa och andra stycket i mervärdesskatte- direktivet. I jämförelse med ML byts ”omsättning” ut mot ”leverans” och ”köpare” byts ut mot ”förvärvare”. Vidare byts ”säljaren” ut mot ”leverantören” och det görs vissa språkliga ändringar. En del av bestämmelsen i 3 kap. 26 a § andra stycket ML tas också bort. Det gäller den delen av bestämmelsen som avser att intyget ska vara utfärdat av Utrikesdepartementet och att säljaren ska ge in en kopia av intyget och fakturan till Skatteverket. Paragrafen utformas enligt Lagrådets förslag.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
Prop. 2022/23:46
431
Prop. 2022/23:46
79 §
Paragrafens första stycke motsvarar 3 kap. 26 b § första stycket första och andra meningen ML. Paragrafen genomför artikel 151.1 andra stycket och artikel 151.1 första stycket a och aa i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML byts ”omsättning” ut mot ”leverans” och ”överlåtelse”. Vidare byts ”skattskyldig” ut mot ”betalningsskyldig” och ”förvärvaren” mot ”överlåtaren”. Dessutom görs språkliga och redaktionella ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
I andra stycket anges att den skyldighet som framgår av första stycket inte gäller vid sådana överlåtelser som framgår av 82 §. Det gäller bland annat överlåtelser på grund av att ägaren avlidit eller fått förflyttning från Sverige.
Paragrafen utformas efter synpunkter från Lagrådet. Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
80 §
Paragrafen motsvarar 3 kap. 26 b § första stycket tredje meningen ML. Paragrafen genomför artikel 151.1 andra stycket och artikel 151.1 första stycket a och aa i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML görs en mindre språklig ändring. Vad som avses med ”marknadsvärde” framgår av 2 kap. 14 och 15 §§. Någon ändring i sak är inte avsedd.
81 §
Paragrafen motsvarar 3 kap. 26 b § andra stycket ML. Paragrafen genom- för artikel 151.1 andra stycket och artikel 151.1 första stycket a och aa samt artikel 140 a i mervärdesskattedirektivet. Genom bestämmelsen jämställs ett unionsinternt förvärv som har undantagits från skatteplikt enligt 49 § i detta kapitel med en motsvarande leverans som undantas enligt 78 §. Bestämmelserna i 79 och 80 §§ gäller därmed även för motorfordon som har förvärvats från ett annat
82 §
Paragrafens första och tredje stycke motsvarar 3 kap. 26 b § fjärde stycket ML.
Paragrafens andra stycke motsvarar 3 kap. 26 b § femte stycket ML. Paragrafen genomför artikel 151.1 andra stycket och artikel 151.1 första
stycket a och aa i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML byts ”omsättning” ut mot ”leverans”. I övrigt görs vissa språkliga och redaktionella ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
83 §
Paragrafens första mening motsvarar 3 kap. 26 b § tredje stycket ML och genomför artikel 151.1 andra stycket och artikel 151.1 första stycket a och aa i mervärdesskattedirektivet. Hänvisningen till 7 kap. ML
432
ersätts med hänvisning till både 8 och 9 kap. NML som innehåller motsvarande bestämmelser som 7 kap. ML.
Paragrafens andra mening motsvarar 3 kap. 26 c § ML och genomför artikel 151.1 andra stycket och artikel 151.1 första stycket a och aa i mervärdesskattedirektivet.
I jämförelse med ML görs språkliga ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd. Paragrafen utformas efter synpunkter från Lagrådet.
Leverans av varor till beskickningar, konsulat, EU,
84 §
Paragrafens första stycke motsvarar inledningen till 3 kap. 30 c § första stycket ML och genomför artikel 151.1 första stycket a, aa och b i mervärdesskattedirektivet.
Paragrafens andra stycke motsvarar 3 kap. 30 c § tredje stycket och genomför artikel 151.1 andra stycket i direktivet.
I jämförelse med ML byts ”omsättning” ut mot ”leverans” och ”köparen” byts ut mot ”förvärvaren”. Slutligen görs mindre språkliga ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
85 §
Paragrafen motsvarar 3 kap. 30 c § första stycket 1 ML och genomför delvis artikel 151.1 första stycket a i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML byts ”omsättning” ut mot ”leverans” och ”köpare” byts ut mot ”förvärvare”. I övrigt görs en redaktionell ändring. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
86 §
Paragrafen motsvarar 3 kap. 30 c § första stycket 2 och fjärde stycket ML. Bestämmelsen genomför delvis artikel 151.1 första stycket aa i mervärdes- skattedirektivet. I jämförelse med ML byts ”omsättning” ut mot ”leverans” och ”köpare” byts ut mot ”förvärvare”. Vidare görs en mindre språklig ändring. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
87 §
Paragrafen motsvarar 3 kap. 30 c § första stycket 3 och genomför delvis artikel 151.1 första stycket b i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML byts ”omsättning” ut mot ”leverans” och ”köpare” byts ut mot ”förvärvare. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
88 §
Paragrafen motsvarar 3 kap. 31 c § ML och genomför artikel 151.1 ab och
151.2i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML byts ”omsättning” ut mot ”leverans”. Vidare byts ”beskattas” ut mot ”vara föremål för mervärdesskatt”. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
Prop. 2022/23:46
433
Prop. 2022/23:46
434
Tjänster som tillhandahålls EU,
89 §
Paragrafen motsvarar 3 kap. 30 c § andra stycket 1 och fjärde stycket ML. Bestämmelsen genomför delvis artikel 151.1 första stycket aa och b i mervärdesskattedirektivet. Hänvisningen i första punkten till
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
90 §
Paragrafen motsvarar 3 kap. 30 c § andra stycket 2 ML och genomför delvis artikel 151.1 första stycket b i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML byts ”omsättning” ut mot ”tillhandahållande”. Vidare görs en mindre språklig ändring. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
91 §
Paragrafen motsvarar 3 kap. 30 c § tredje stycket ML och genomför artikel 151.1 andra stycket i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML byts ”omsättning” ut mot ”tillhandahållande”. Vidare görs vissa språkliga ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
Undantag för väpnade styrkor som tillhör ett annat
92 §
Paragrafens första stycke motsvarar 3 kap. 31 b § första stycket ML och genomför delvis artikel 151.1 första stycket bb i mervärdesskatte- direktivet.
Paragrafens andra stycke motsvarar 3 kap. 31 b § andra stycket ML och genomför artikel 151.1 andra stycket i direktivet.
I jämförelse med ML byts omsättning ut mot ”leverans” och ”tillhanda- hållande”. Vidare görs språkliga och redaktionella ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
Undantag för väpnade styrkor som tillhör part i Nato
93 §
Paragrafen motsvarar 3 kap. 31 § ML.
Paragrafens första stycke genomför artikel 151.1 första stycket d i mervärdesskattedirektivet.
Paragrafens andra stycke genomför artikel 151.1 andra stycket i direktivet. I andra stycket görs vissa ändringar som anpassar lydelsen till motsvarigheten i 84 och 91 §§ som även de baseras på artikel 151.1 andra stycket i direktivet.
I jämförelse med ML byts ”omsättning” ut mot ”leverans” och Prop. 2022/23:46 ”tillhandahållande”. I övrigt görs vissa språkliga ändringar. Någon ändring
i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
Undantag för vissa väpnade styrkor stationerade på Cypern
94 §
Paragrafens första stycke motsvarar 3 kap. 31 a § ML och genomför artikel 151.1 första stycket e i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML byts ”omsättning” ut mot ”leverans” och ”tillhandahållande”. Vidare görs mindre språkliga ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Paragrafens andra stycke saknar motsvarighet i ML och genomför artikel 151.1 andra stycket i direktivet. Genom bestämmelsen införs ett krav på att motsvarande leverans eller tillhandahållande skulle ha omfattats av undantag från skatteplikt i Cypern. Undantaget får därmed en motsvarande begränsning som gäller för leveranser och tillhandahållanden till
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1 och 9.5.2.
Undantag för förmedlingstjänster som avser vissa undantagna transaktioner eller transaktioner gjorda utanför EU
95 §
Paragrafen motsvarar 5 kap. 19 § 4 ML och genomför artikel 153 första stycket i mervärdesskattedirektivet. Bestämmelsen i ML reglerar när de aktuella transaktionerna är omsatta utomlands. I mervärdesskattedirektivet är motsvarande transaktioner i stället undantagna från skatteplikt.
Bestämmelsen ändras till ett undantag från skatteplikt.
I 5 kap. 19 § 4 ML hänvisas till omsättningar som görs utanför EU enligt
3 a § och ”förevarande paragraf”, dvs. 19 §. Bestämmelserna i 5 kap. 3 a § samt 19 §
I jämförelse med ML byts ”omsättning” ut mot ”leveranser” och ”tillhandahållande”. Vidare görs språkliga och redaktionella ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1 och 9.1.2.
Undantag för exportbutiker 96 §
Paragrafen motsvarar 5 kap. 3 a § första stycket 6 och 6 a ML. Paragrafen genomför artikel 157.1 b och 151.2 samt artikel 158.1 a, 158.2 och 158.3 i mervärdesskattedirektivet. Bestämmelsen i ML reglerar när de aktuella transaktionerna är omsatta utomlands. I mervärdesskattedirektivet är motsvarande transaktioner i stället undantagna från skatteplikt.
Bestämmelsen ändras till ett undantag från skatteplikt.
I jämförelse med ML byts ”omsättning” ut mot ”leverans”. I övrigt görs viss språklig och redaktionell ändring. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1 och 9.1.2.
435
Prop. 2022/23:46
436
Undantag från skatteplikt vid leverans till beskattningsbara personer som använder ett elektroniskt gränssnitt
97 §
Paragrafen motsvarar 3 kap. 33 § ML och genomför artikel 136a i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML byts ”omsättning” ut mot ”leverans”. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
11 kap. Varor i vissa lager
Innehåll 1 §
Paragrafen har inte någon motsvarighet i ML. I paragrafen anges kapitlets innehåll.
Vad som avses med skatteupplag 2 §
Paragrafen motsvarar 9 c kap. 3 § ML och genomför artikel 154 i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML görs några språkliga ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd. Paragrafen utformas efter synpunkter från Lagrådet.
Varor i skatteupplag 3 §
Paragrafen motsvarar 9 c kap. 9 § ML och genomför bilaga V till mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML görs några mindre språkliga ändringar. Vidare anges i bestämmelsen att hänvisningen till rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan avser den ursprungliga lydelsen, dvs. utgör en statisk hänvisning. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.4.1.
Undantag från skatteplikt 4 §
Paragrafen motsvarar 9 c kap. 1 § första och tredje styckena ML. Paragrafen genomför artiklarna 157.1, 159, 160.1 och 162 i mervärdes- skattedirektivet. I jämförelse med ML byts ”omsättning” ut mot ”leverans” och ”tillhandahållande”. Vidare görs några språkliga och redaktionella ändringar med anledning av att unionsinterna förvärv av varor anges uttryckligen i första och andra punkten i stället för att som i ML regleras i eget stycke. Slutligen görs några språkliga ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Definitionerna av begreppen
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
5 §
Paragrafen motsvarar 9 c kap. 1 § andra stycket ML och genomför delvis artikel 155 i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML byts ”omsättningen” ut mot ”leveransen”. Vidare görs några språkliga och redaktionella ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
När mervärdesskatt ska tas ut 6 §
Paragrafen motsvarar 9 c kap. 4 § ML och genomför artiklarna 155 och 163 i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML byts ”inträder skattskyldighet” ut mot ”inträffar den beskattningsgrundande händelsen”. Vidare görs några språkliga och redaktionella ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 7.2.
Vem som är betalningsskyldig 7 §
Paragrafen motsvarar 9 c kap. 5 § ML och genomför artikel 202 i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML byts ”föranleder” ut mot ”är ansvarig för”. Vidare görs några språkliga och redaktionella ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Vad mervärdesskatten ska motsvara 8 §
Paragrafen motsvarar 9 c kap. 6 § ML och genomför artikel 155 i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML byts ”omsättning” ut mot ”leverans” respektive ”tillhandahållande”. Vidare görs några språkliga och redaktionella ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
Ingående skatt 9 §
Paragrafen motsvarar delvis 8 kap. 2 § andra stycket ML. I jämförelse med ML görs språkliga och redaktionella ändringar som förtydligar att bestämmelsen avser samtliga personer som är betalningsskyldiga för mervärdesskatt enligt 7 §. Någon ändring i sak är inte avsedd. Paragrafen utformas enligt Lagrådets förslag.
Godkännande av upplagshavare och skatteupplag 10 §
Paragrafen motsvarar 9 c kap. 7 § ML och genomför delvis artikel 154 i mervärdesskattedirektivet.
11 §
Paragrafen motsvarar 9 c kap. 8 § ML.
Prop. 2022/23:46
437
Prop. 2022/23:46
438
12 kap. Frivillig beskattning för fastighetsupplåtelser
Innehåll 1 §
Paragrafen har inte någon motsvarighet i ML.
Av paragrafen framgår att i detta kapitel regleras frivillig beskattning vid uthyrning av fastigheter och upplåtelse av bostadsrätter som annars skulle vara undantagen. I bestämmelsen anges kapitlets innehåll. Bestämmelserna i kapitlet genomför artiklarna 137.1 d, 137.2 och 184– 192 i mervärdesskattedirektivet.
Vad som avses med ingående skatt 2 §
Paragrafen motsvarar delvis 8 kap. 2 § fjärde stycket 1 ML. I jämförelse med ML förtydligas hänvisningen till 22 § andra stycket genom att orden ”en tidigare ägares” läggs till. Vidare inleds bestämmelsen med en hänvisning till definitionen av ingående skatt i 13 kap. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Vad som avses med fastighet och fastighetsägare 3 §
Paragrafen motsvarar 9 kap. 3 § andra stycket ML. I jämförelse med ML byts ”omfattas av skattskyldighet” ut mot ”omfattas av frivillig beskatt- ning”. Vidare görs några mindre språkliga ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 10.2.
4 §
Paragrafen motsvarar 9 kap. 3 § första stycket ML. I jämförelse med ML byts ”är skattskyldiga” ut mot ”är skyldiga att betala mervärdesskatt”. Vidare görs några språkliga ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
Förutsättningar för frivillig beskattning
Uthyrningar och upplåtelser som får omfattas av frivillig beskattning
5 §
Paragrafen motsvarar 3 kap. 3 § andra stycket första och andra meningen ML. I jämförelse med ML omformuleras bestämmelsen med anledning av att de tillhandahållna tjänsterna i bestämmelsen, till skillnad från i ML där dessa tillhandahållanden alltid är skattepliktiga, är undantagna från mervärdesskatt enligt 10 kap. om de inte omfattas av frivillig beskattning. Begreppet ”skattskyldighet” slopas. Som en konsekvens av det anges att uthyrningen ska ske för stadigvarande användning i en ”verksamhet där transaktionerna medför avdragsrätt”. Inga hänvisningar görs till bestämmelser som motsvarar 10 kap. 9 eller 11 e § ML, eftersom dessa bestämmelser har gjorts om till avdragsbestämmelser eller har slopats. Någon ändring i sak är inte avsedd. Paragrafen utformas efter synpunkter från Lagrådet.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1, 10.2 och 11.2.4.
6 §
Paragrafen motsvarar 3 kap. 3 § andra stycket tredje och fjärde meningen ML. De tillhandahållna tjänsterna i bestämmelsen kommer att vara undantagna från mervärdesskatt enligt 10 kap. om de inte omfattas av frivillig beskattning. Bestämmelsen omformuleras därför i jämförelse med ML, där dessa tillhandahållanden alltid är skattepliktiga. Begreppet ”skattskyldighet” slopas. Som en konsekvens av det används orden ”verksamhet där transaktionerna inte medför avdragsrätt” i första och andra styckena. Vidare görs inga hänvisningar till bestämmelser som motsvarar 10 kap. 9 eller 11 e § ML som en konsekvens av att dessa bestämmelser har gjorts om till avdragsbestämmelser eller har slopats såsom obehövliga. Slutligen görs en mindre språklig ändring. Någon ändring i sak är inte avsedd. Paragrafen utformas efter synpunkter från Lagrådet.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1 och 10.2.
7 §
Paragrafen motsvarar 3 kap. 3 § andra stycket sista meningen och tredje stycket 1 och 2 ML. I jämförelse med ML görs redaktionella och språkliga ändringar som en konsekvens av att 3 kap. 3 § andra stycket sista meningen om upplåtelse av bostadsrätt läggs till i punktlistan och att 3 kap. 3 § tredje stycket 3 ML placeras i en egen bestämmelse. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Frivillig beskattning genom mervärdesskatt i fakturan
8 §
Paragrafen motsvarar 9 kap. 1 § första stycket och sista meningen i andra stycket ML.
I jämförelse med ML omformuleras första stycket. Bland annat byts ”frivillig skattskyldighet” ut mot ”frivillig beskattning” och ”skattepliktig” slopas. Vidare görs några språkliga ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
I andra stycket finns en bestämmelse som motsvarar den sista meningen i 9 kap. 1 § andra stycket ML. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1 och 10.2.
9 §
Paragrafen motsvarar 9 kap. 1 § andra stycket ML.
I jämförelse med ML byts i första stycket ”frivilliga skattskyldigheten” och ”frivilligt skattskyldig” ut mot ”frivilliga beskattningen” och ”skyldig att betala mervärdesskatt”. Vidare görs vissa språkliga ändringar.
I andra stycket införs en bestämmelse motsvarande den sista meningen i 9 kap. 1 § andra stycket ML. Bestämmelsen tydliggör att fakturan även i dessa fall kan utfärdats i den beskattningsbara personens namn och för dennes räkning.
Någon ändring i sak är inte avsedd. Övervägandena finns i avsnitt 10.2.
Prop. 2022/23:46
439
Prop. 2022/23:46 |
10 § |
|
Paragrafen motsvarar 9 kap. 1 § tredje stycket ML. I jämförelse med ML |
|
byts ”frivillig skattskyldighet” ut mot ”frivillig beskattning”. Vidare införs |
|
en hänvisning till 8 § med anledning av att 9 kap. 1 § ML delas upp i flera |
|
paragrafer. Dessutom görs en mindre språklig ändring. Till skillnad mot |
|
9 kap. 1 § tredje stycket ML anges inte i bestämmelsen att intyget ska vara |
|
utfärdat av Utrikesdepartementet. |
|
Övervägandena finns i avsnitt 10.2. |
11 §
Paragrafen motsvarar 9 kap. 1 § fjärde stycket ML. I jämförelse med ML byts ”En fastighetsägare, en hyresgäst, en bostadsrättshavare, ett konkursbo eller en mervärdesskattegrupp ska inte anses ha blivit frivilligt skattskyldig enligt första stycket” ut mot ”En fastighetsuthyrning eller bostadsrättsupplåtelse ska inte anses ha omfattats av frivillig beskattning enligt 8 §”. Vidare byts ”kreditnota” ut mot ”en handling eller ett meddelande som avses i 17 kap. 22 §”. Slutligen görs mindre språkliga ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 10.2.
Frivillig beskattning genom beslut av Skatteverket
12 §
Paragrafen motsvarar 3 kap. 3 § tredje stycket 3 och 9 kap. 2 § första och andra styckena ML.
I jämförelse med ML omformuleras första stycket. Bland annat byts ”frivillig skattskyldighet” ut mot ”frivillig beskattning” och ”skattepliktig” slopas. Vidare byts ”grupphuvudman” ut mot ”mervärdesskattegrupp”, vilket förtydligar att det är mervärdesskattegruppen som blir skyldig att betala mervärdesskatt till staten för uthyrningen eller upplåtelsen.
I andra stycket byts också ”frivilliga skattskyldigheten” ut mot ”frivilliga beskattningen”. Vidare görs några mindre språkliga ändringar.
Någon ändring i sak är inte avsedd. Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1 och 10.2.
13 §
Paragrafen motsvarar 9 kap. 2 § tredje stycket ML. I jämförelse med ML omformuleras inledningen. Någon ändring i sak är inte avsedd.
När frivillig beskattning börjar gälla 14 §
Paragrafen motsvarar 9 kap. 4 § ML. I jämförelse med ML byts ”skatt- skyldighet enligt 1 § inträder” och ”skattskyldighet till följd av beslut enligt 2 § inträder” ut mot ”frivillig beskattning enligt 8 § gäller från och med” och ”frivillig beskattning till följd av beslut enligt 12 § gäller från och med”. Vidare görs en mindre språklig ändring. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 10.2.
440
Frivillig beskattning vid överlåtelse 15 §
Paragrafen motsvarar 9 kap. 5 § ML. I jämförelse med ML byts ”frivilliga skattskyldigheten” och ”skattskyldig för denna verksamhet” ut mot ”frivilliga beskattningen” och ”skyldig att betala mervärdesskatt till staten enligt detta kapitel för uthyrningen eller upplåtelsen”. Vidare görs några mindre språkliga ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 10.2.
När den frivilliga beskattningen upphör 16 §
Paragrafen motsvarar 9 kap. 6 § första stycket ML. I jämförelse med ML byts ”frivilliga skattskyldigheten” ut mot ”frivilliga beskattningen”. Vidare byts ”skattepliktig uthyrning eller annan upplåtelse” ut mot ”uthyrning eller annan upplåtelse som avses i
Övervägandena finns i avsnitt 10.2.
17 §
Paragrafen motsvarar 9 kap. 6 § andra stycket ML. I jämförelse med ML byts ”frivillig skattskyldighet” och ”skattskyldighet” ut mot ”frivillig beskattning” och ”beskattning”. Vidare görs en språklig och redaktionell ändring. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 10.2.
18 §
Paragrafen motsvarar 9 kap. 6 § tredje stycket ML. I jämförelse med ML byts ”frivillig skattskyldighet” ut mot ”frivillig beskattning”. Vidare byts ”skattepliktig uthyrning eller upplåtelse” ut mot ”uthyrning eller upplåtelse som avses i 5 eller 6 §”. Slutligen görs några redaktionella och språkliga ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 10.2.
19 §
Paragrafen motsvarar 9 kap. 6 § fjärde stycket ML. I jämförelse med ML byts ”frivilliga skattskyldigheten” ut mot ”frivilliga beskattningen”. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 10.2.
Anmälningsskyldighet 20 §
Paragrafen motsvarar 9 kap. 7 § första och tredje styckena ML. I jämförelse med ML byts ”frivillig skattskyldighet” ut mot ”frivillig beskattning”. Vidare byts ”skattepliktig uthyrning eller upplåtelse” ut mot ”uthyrning eller upplåtelse som avses i 5 eller 6 §”. I bestämmelsen görs också språkliga och redaktionella ändringar som en följd av att 9 kap. 7 § första och tredje styckena ML sammanförs till en bestämmelse. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 10.2.
Prop. 2022/23:46
441
Prop. 2022/23:46 |
21 § |
|
Paragrafen motsvarar 9 kap. 7 § andra och tredje styckena ML. I |
|
jämförelse med ML byts ”frivillig skattskyldighet” ut mot ”frivillig |
|
beskattning”. Vidare byts ”skattepliktig uthyrning eller upplåtelse” ut mot |
|
”uthyrning eller upplåtelse som avses i 5 eller 6 §”. I bestämmelsen görs |
|
också språkliga och redaktionella ändringar som en följd av att 9 kap. 7 § |
|
andra och tredje styckena ML sammanförs till en bestämmelse. Någon |
|
ändring i sak är inte avsedd. |
|
Övervägandena finns i avsnitt 10.2. |
Avdrag för ingående skatt 22 §
Paragrafen motsvarar 9 kap. 8 § första och delvis andra stycket ML. I jämförelse med ML byts ”jämkning” ut mot ”justering av avdrag”. Vidare byts ”skattskyldighet som gäller enligt 1 § har inträtt” ut mot ”frivillig beskattning enligt 8 § som har börjat gälla” och ”skattskyldighet till följd av beslut enligt 2 §” byts ut mot ”frivillig beskattning till följd av beslut enligt 12 §”. Vidare byts ”en skattepliktig uthyrning eller annan upplåtelse” ut mot ”en uthyrning eller annan upplåtelse som avses i 5 eller 6 §”. I övrigt görs redaktionella ändringar. En del av bestämmelsen i 9 kap. 8 § andra stycket ML bryts också ut till en separat paragraf, se 23 §. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 10.2.
23 §
Paragrafen motsvarar delvis 9 kap. 8 § andra stycket första punkten ML. I jämförelse med ML får bestämmelsen en ny inledning med anledning av att 9 kap. 8 § andra stycket ML delas upp i flera bestämmelser. Vidare görs några mindre redaktionella och språkliga ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
24 §
Paragrafen motsvarar 9 kap. 8 § tredje stycket ML. I jämförelse med ML får bestämmelsen en ny inledning med anledning av att 9 kap. 8 § ML delas upp i flera bestämmelser. Vidare byts ”inte varit frivilligt skattskyldig” ut mot ”inte varit skyldig att betala mervärdesskatt enligt 8 eller 12 §”. En mindre språklig justering görs också. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 10.2.
25 §
Paragrafen motsvarar 9 kap. 8 § fjärde stycket ML. I jämförelse med ML byts ”frivillig skattskyldighet” ut mot ”frivillig beskattning”. Vidare slopas begreppet ”skattepliktig”. Slutligen görs en mindre språklig ändring. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1 och 10.2.
442
Utfärdande av handling vid överlåtelse av fastighet 26 §
Paragrafen motsvarar delvis 8 kap. 19 § första, tredje och fjärde styckena ML.
I jämförelse med ML slopas i första stycket skrivningen ”lägenhet som innehas med hyresrätt eller bostadsrätt” eftersom bestämmelsen, genom flytten från avdragskapitlet till detta kapitel, omfattas av 3 § av vilken det framgår att begreppet fastighet även omfattar del av fastighet som är eller som kan vara föremål för sådan uthyrning eller annan upplåtelse som omfattas av frivillig beskattning enligt 8 eller 12 §. Vidare förtydligas hänvisningen till 22 § andra stycket och ”i pappersform eller i elektronisk form” slopas.
I andra stycket görs några mindre språkliga och redaktionella ändringar med anledning av att 8 kap. 19 § tredje och fjärde styckena ML sammanförs till ett stycke. Vidare görs ytterligare några språkliga och redaktionella ändringar som förtydligar bestämmelsen.
I femte punkten byts ”skattskyldigheten” ut mot ”beskattningen”. Vidare slopas ordet ”återbetalning”.
Någon ändring i sak är inte avsedd. Övervägandena finns i avsnitt 10.2.
Justering av avdrag för ingående skatt 27 §
Paragrafen motsvarar 9 kap. 9 § ML. I jämförelse med ML byts begreppet ”jämkning” ut mot ”justeras”. Vidare byts ”skattepliktig uthyrning eller annan upplåtelse” ut mot ”uthyrning eller annan upplåtelse som omfattas eller har omfattats av frivillig beskattning”. Slutligen görs några mindre språkliga och redaktionella ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 10.2.
28 §
Paragrafen motsvarar 9 kap. 10 § ML. I jämförelse med ML byts ”jämkning ska ske” och ”jämkning” ut mot ”avdrag för ingående skatt ska justeras” och ”justering”. Vidare byts ”frivillig skattskyldighet” ut mot ”frivillig beskattning”.
Andra punkten omformuleras med anledning av att begreppet ”skattskyldighet” slopas. Det anges att justering inte ska ske om fastighets- ägaren övergår till att använda fastigheten i en annan verksamhet där transaktionerna medför avdragsrätt. Det är en följd av ändringar av avdragsbestämmelserna, som görs mer transaktionsbaserade. Vidare slopas hänvisningen till återbetalningsbestämmelserna, då dessa bestämm- elser har gjorts om till avdragsbestämmelser eller har slopats.
Någon ändring i sak är inte avsedd. Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1, 10.2 och 11.
29 §
Paragrafen motsvarar 9 kap. 11 § ML. I jämförelse med ML byts ”frivillig skattskyldighet” ut mot ”frivillig beskattning”. Vidare byts ”skattepliktig uthyrning eller annan upplåtelse” ut mot ”uthyrning eller annan upplåtelse som avses i 5 eller 6 §”. Orden ”jämka”, jämkningsbelopp” och
Prop. 2022/23:46
443
Prop. 2022/23:46 ”korrigeringstiden” byts ut mot ”justering av avdrag för ingående skatt”, ”justeringsbelopp” respektive ”justeringsperioden”. I bestämmelsen ersätts också ”räkenskapsår” med ”beskattningsår”. Därmed tydliggörs i samtliga fall vilket år som avses, eftersom ordet ”beskattningsår” är definierat i 2 kap.
Övervägandena finns i avsnitt 10.2.
30 §
Paragrafen motsvarar 9 kap. 12 § ML. I jämförelse med ML byts ”frivillig skattskyldighet” ut mot ”frivillig beskattning”. Vidare görs språkliga ändringar. Slutligen byts ”jämka” ut mot ”justera avdrag för ingående skatt” och ”justera avdrag”. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 10.2.
31 §
Paragrafen motsvarar 9 kap. 13 § ML. I jämförelse med ML byts ”frivillig skattskyldighet” ut mot ”frivillig beskattning”. Vidare byts ”jämka” ut mot ”justera avdrag för ingående skatt”. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 10.2.
13 kap. Avdrag för ingående skatt
Innehåll 1 §
Paragrafen har inte någon motsvarighet i ML. I paragrafen anges kapitlets innehåll.
Bestämmelser om avdrag i andra kapitel
2 §
Paragrafen saknar motsvarighet i ML. I paragrafen lämnas en upplysning om att ytterligare bestämmelser om avdrag för ingående skatt finns i de särskilda ordningarna, vilka återfinns i
3 §
Paragrafen motsvarar delvis 8 kap. 1 § andra stycket ML. I paragrafen lämnas en upplysning om att särskilda bestämmelser om vad som avses med ingående skatt, om avdrag och om justering av avdrag för ingående skatt finns i andra kapitel i NML.
444
Vad som avses med ingående skatt 4 §
Paragrafen motsvarar delvis 8 kap. 2 § första och andra styckena samt fjärde stycket 2 ML. Tillsammans med 6 § genomför paragrafen artikel 168 i mervärdesskattedirektivet. Huvudreglerna för avdragsrättens omfattning anges i 6 §.
I paragrafen anges vad som avses med ingående skatt. I likhet med motsvarande bestämmelse i ML anges också vilka transaktioner som ger upphov till ingående skatt. Bestämmelsen reglerar dock inte uttömmande vad som avses med ingående skatt. Ytterligare en bestämmelse om vad som avses med ingående skatt finns i 5 § och av 3 § framgår att särskilda bestämmelser om vad som avses med ingående skatt finns i andra kapitel i NML. I direktivet används inte termen ingående skatt, utan ”mervärdesskatt”. Valet att använda begreppet ingående skatt i NML innebär en avvikelse från direktivets terminologi. Det får till följd att direktivets huvudregel för avdragsrättens omfattning (artikel 168) i materiellt hänseende motsvaras av två bestämmelser i NML. Det innebär i sig inte någon skillnad mot i dag då 8 kap. 2 och 3 §§ ML i kombination anses motsvara artikel 168 i direktivet (se bl.a. SOU 1994:88 s. 227).
Paragrafen anpassas till direktivets terminologi och systematik genom införandet av beskattningsbar person och de beskattningsbara transaktionerna. I artikel 168 i direktivet kopplas nämligen avdragsrätten till egenskapen beskattningsbar person (som definieras i artikel 9.1) och dennes beskattade transaktioner. Det mervärdesskattebelopp som får dras av anges i punkterna
Jämfört med 8 kap. 2 § ML, byts ”skattskyldig” ut mot ”beskattningsbar person” och den ingående skattens koppling till ”förvärv” ersätts av kopplingen till de beskattningsbara transaktionerna. Exempelvis ersätts ”förvärv av varor eller tjänster” (8 kap. 2 § första stycket ML) av leverans av varor respektive tillhandahållande av tjänster (första och andra punkterna). Uttrycket ”förvärv som medför skattskyldighet enligt 1 kap. 2 § första stycket
Prop. 2022/23:46
445
Prop. 2022/23:46 |
betalningsskyldig för mervärdesskatten (omvänd betalningsskyldighet). |
|
Skattskyldighet enligt 1 kap. 2 § första stycket 5 ML gäller unionsinterna |
|
förvärv av varor där förvärvaren är skyldig att betala mervärdesskatten |
|
(förvärvsbeskattning). Uttrycket ”förvärv som medför skattskyldighet |
|
enligt 1 kap. 2 § första stycket |
|
tillhandahållande av tjänster samt unionsinterna förvärv av varor. |
|
Vidare byts ”omsättning” ut mot leverans av varor och tillhandahållande |
|
av tjänster. |
|
I bestämmelsens inledning ersätts ML:s uttryck ”skatt enligt denna lag” |
|
med ”mervärdesskatt enligt denna lag”. Direktivets term ”mervärdesskatt” |
|
används här för att förklara vad som avses med ingående skatt. Härigenom |
|
blir också kopplingen till definitionen av felaktigt debiterad mervärdes- |
|
skatt tydlig (se 2 kap. 12 §). Enbart ett belopp som utgör mervärdesskatt |
|
enligt NML kan ge upphov till ingående skatt. Om däremot mervärdesskatt |
|
felaktigt angetts på en faktura, t.ex. avseende en leverans av varor som |
|
omfattas av ett undantag från skatteplikt, utgör det beloppet inte ingående |
|
skatt. Beloppet utgör nämligen inte mervärdesskatt enligt NML. |
|
Detsamma gäller om någon faktisk leverans av varor eller tillhanda- |
|
hållande av tjänster inte ägt rum eller om dessa utförts av någon som inte |
|
är en beskattningsbar person, t.ex. en privatperson. Eftersom ett belopp |
|
som felaktigt angetts som mervärdesskatt inte omfattas av definitionen av |
|
ingående skatt, kan beloppet inte heller medföra avdragsrätt. Vid en sådan |
|
felaktig debitering ska beloppet betalas till staten och den som felaktigt |
|
angett mervärdesskatt på en faktura eller liknande handling är betalnings- |
|
skyldig (16 kap. 23 §, artikel 203). |
|
Uttrycket ”har betalats eller ska betalas” i inledningen utgör en |
|
anpassning till artikel 168 i direktivet. Uttrycket har ansetts innebära att |
|
rätten att göra avdrag kan inträda utan att en faktisk betalning har gjorts. |
|
Det måste dock finnas en utkrävbar skatteskuld och den beskattningsbara |
|
personen ska vara skyldig att betala det mervärdesskattebelopp som denne |
|
önskar dra av som ingående skatt (se C‑156/20 Zipvit och C‑414/10 |
|
Véleclair). |
|
I första och andra punkterna, som motsvarar 8 kap. 2 § första stycket |
|
och delvis andra stycket ML, byts ”förvärv av varor eller tjänster” samt |
|
”förvärv som medför skattskyldighet” ut mot leverans av varor respektive |
|
tillhandahållande av tjänster. Den ingående skatten kopplas alltså till de nu |
|
nämnda beskattningsbara transaktionerna och till den ersättning som |
|
betalas för dessa. Kravet på ersättning medför att sådana leveranser och |
|
tillhandahållanden som likställs med leverans av varor mot ersättning |
|
respektive tillhandahållande av tjänster mot ersättning inte omfattas av |
|
definitionen av ingående skatt. Det beror på att någon ersättning i dessa |
|
fall inte betalas. ML:s uttryck ”förvärv som medför skattskyldighet” |
|
motsvarar i de aktuella punkterna sådana leveranser av varor respektive |
|
tillhandahållande av tjänster för vilka förvärvaren är betalningsskyldig för |
|
skatten (omvänd betalningsskyldighet), dvs. sådana förvärv som avses i |
|
1 kap. 2 § första stycket |
|
föreligger för unionsinterna förvärv (1 kap. 2 § första stycket 5 ML) |
|
motsvaras i denna bestämmelse av tredje punkten. |
|
I jämförelse med 8 kap. 2 § ML, byts ”om omsättningen medfört |
|
skattskyldighet för den från vilken varorna eller tjänsterna förvärvats” ut |
446 |
mot ”om den beskattningsgrundande händelsen för leveransen har |
inträffat” respektive ”om den beskattningsgrundande händelsen för tillhandahållandet har inträffat”. Vad som avses med beskattnings- grundande händelse framgår av 7 kap. För att ingående skatt ska föreligga krävs dessutom, på motsvarande sätt som i artikel 168, att leveransen eller tillhandahållandet görs av en annan beskattningsbar person.
Tredje punkten motsvarar delvis 8 kap. 2 § andra stycket ML. ML:s uttryck ”förvärv som medför skattskyldighet” motsvarar i punkten unionsinterna förvärv av varor, dvs. förvärv som avses i 1 kap. 2 § första stycket 5 ML. ”Förvärv som medför skattskyldighet” byts därför ut mot ”unionsinterna förvärv av varor”. Den ingående skatten kopplas därmed till det unionsinterna förvärvet av varor och den ersättning som betalas för detta. Kopplingen till ersättning medför att överföringar som likställs med unionsinterna förvärv av varor inte omfattas av denna punkt. Sådana överföringar kan dock ge upphov till ingående skatt enligt fjärde punkten.
Fjärde punkten motsvarar delvis 8 kap. 2 § andra stycket ML. Överföringar regleras inte särskilt i ML:s bestämmelser om avdragsrätt, utan ingår tillsammans med unionsinterna förvärv av varor i uttrycket ”förvärv som medför skattskyldighet”. I ML förstås med unionsinternt förvärv även att någon inom ramen för sin verksamhet för över en vara till Sverige (2 a kap. 2 § 3 och 4 ML) och en sådan överföring kan medföra skattskyldighet (1 kap. 1 § första stycket 2 och 2 § första stycket 5 ML). I direktivets bestämmelser om avdragsrätt (artikel 168 d) anges däremot överföringar uttryckligen, vid sidan om unionsinterna förvärv av varor. En motsvarande bestämmelse finns nu i fjärde punkten där det uttryckligen framgår att även överföringar kan ge upphov till ingående skatt. Med ”överföringar som likställs med unionsinterna förvärv av varor mot ersättning” förstås överföringar som avses i 5 kap.
I femte punkten, som motsvarar 8 kap. 2 § fjärde stycket 2 ML, slopas ”till landet”. Redan av paragrafens inledning framgår att enbart mervärdesskatt enligt denna lag, dvs. avseende transaktioner inom landet kan ge upphov till ingående skatt. Vid import är det den fysiska förflyttningen av en vara som ger upphov till skyldigheten att betala skatt. Av den anledningen är den ingående skatten inte kopplad till någon ersättning som ska betalas.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1 och 11.
5 §
Paragrafen motsvarar delvis 8 kap. 2 § fjärde stycket 1 och 3 ML. I mervärdesskattedirektivet används inte termen ingående skatt, utan ”mervärdesskatt”. Valet att behålla ML:s term ingående skatt innebär en avvikelse från direktivets terminologi.
Bestämmelsens inledning är likalydande med inledningen till 4 § och har motsvarande innebörd (se författningskommentaren till 4 §). ML:s uttryck ”skatt enligt denna lag” byts ut mot ”mervärdesskatt enligt denna lag”. Direktivets term ”mervärdesskatt” används här för att förklara vad som avses med ingående skatt.
Vidare utgör uttrycket ”har betalats eller ska betalas” i inledningen en anpassning till artikel 168 i direktivet.
Prop. 2022/23:46
447
Prop. 2022/23:46 Första punkten motsvarar delvis 8 kap. 2 § fjärde stycket 1 ML. I likhet med ML ger även sådana förvärv som avses i 8 § 4 (8 kap. 4 § 4 ML) upphov till ingående skatt. Bestämmelsen om vad som avses med ingående skatt vid förvärv enligt 9 kap. 8 § andra stycket 2 ML, har flyttats till 12 kap. 2 § om frivillig beskattning för fastighetsupplåtelser.
Andra punkten motsvarar 8 kap. 2 § fjärde stycket 3 ML. I likhet med motsvarande bestämmelse i ML behandlas skatten på vissa uttag i byggnadsrörelse som ingående skatt och lägger därigenom grunden för den avdragsrätt som anges i 8 § 5.
Någon ändring i sak är inte avsedd. Övervägandena finns i avsnitt 11.
Avdragsrättens omfattning
Huvudregel
6 §
Paragrafen motsvarar 8 kap. 3 § första stycket och 10 kap. 11 e § ML. Tillsammans med 4 § genomför paragrafen artikel 168 i mervärdesskatte- direktivet. Av paragrafen framgår huvudreglerna för avdragsrättens omfattning.
Inledningen har en formulering som nära ansluter till artikel 168. Bestämmelsen anpassas systematiskt och terminologiskt till direktivet. Anpassningen innebär att avdragsrätten, som i ML:s bestämmelse kopplas till en verksamhet som medför skattskyldighet, i stället kopplas till en beskattningsbar persons beskattade transaktioner. Bestämmelsen omfattar också en förvärvares eventuella avdragsrätt då denne är skyldig att betala mervärdesskatten, s.k. omvänd betalningsskyldighet (16 kap.
Till skillnad från artikel 168 som innehåller formuleringen ”dra av följande belopp”, används här formuleringen ”dra av ingående skatt”. Det beror på valet att behålla ML:s term ingående skatt. Vad som avses med ingående skatt framgår av 4 och 5 §§. Av 3 § framgår att det finns sådana bestämmelser även i andra kapitel i NML.
Första punkten, som genomför artikel 168 a i direktivet, avser leverans av varor och tillhandahållande av tjänster. Villkoret att leveransen eller tillhandahållandet ska ske till den beskattningsbara person som kan få avdrag kommer från direktivets bestämmelse.
Av andra punkten, som avser unionsinterna förvärv av varor framgår att förvärvet ska ha gjorts av den beskattningsbara person som kan få avdrag. Direktivets motsvarighet i artikel 168 c, innehåller inte något sådant krav. Det kravet framgår i stället av artikel 2.1 b avseende tillämpningsområdet för unionsinterna förvärv av varor. En motsvarande bestämmelse som innehåller detta krav finns i 3 kap. 1 § NML. Vidare förtydligas i punkten
448
att det unionsinterna förvärvet ska ha gjorts av den beskattningsbara personen.
Av tredje punkten, som genomför artikel 168 d, framgår uttryckligen att även överföringar av varor som görs av den beskattningsbara personen inom ramen för den egna verksamheten omfattas av avdragsrätt. Det innebär inte någon ändring i sak eftersom med unionsinternt förvärv förstås enligt ML även överföringar (2 a kap. 2 § 3 och 4 ML). De överföringar som avses är sådana som uppfyller villkoren i 5 kap. 23 §. I punkten förtydligas att överföringen ska ha gjorts av den beskattningsbara personen.
Fjärde punkten, som genomför artikel 168 e, avser import av varor. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1 och 11.
Avdragsrätt vid en tillfällig unionsintern leverans av ett nytt transportmedel
7 §
Paragrafen motsvarar 10 kap. 11 a § ML och genomför artikel 172 i mervärdesskattedirektivet.
Var och en som tillfälligtvis utför en leverans av ett nytt transportmedel, som försänds eller transporteras till förvärvaren, ut ur en medlemsstats territorium men inom unionens territorium, anses som en beskattningsbar person (artikel 9.2 i direktivet). Artikel 9.2 bör ses i ljuset av att förvärv av nya transportmedel från ett annat
I jämförelse med ML, ändras bestämmelsen i systematiskt hänseende från att medföra rätt till återbetalning av ingående skatt, till att medföra rätt till avdrag för ingående skatt. Begreppet ”omsättning” byts ut mot ”leverans”. I övrigt görs vissa språkliga ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1 och 11.
Avdragsrätt i särskilda fall
8 §
Paragrafen motsvarar 8 kap. 4 § ML. I jämförelse med ML, förändras paragrafen i redaktionellt hänseende till tabellformat, vilket medför vissa mindre språkliga ändringar. Begreppet ”skattskyldig” ersätts av ”beskatt- ningsbar person” eller ”betalningsskyldig”.
Inledningens lydelse är utformad i nära anslutning till lydelsen i inledningen till 6 § som innehåller huvudregeln för avdragsrättens omfattning.
I första punkten, som motsvarar 8 kap. 4 § 1 ML, byts ”skattskyldig” ut mot ”beskattningsbar person”. ”Verksamhet eller del av den” ersätts med
Prop. 2022/23:46
449
Prop. 2022/23:46 ”verksamhet” som en följd av att motsvarande ändring görs i 5 kap. 38 §. Vidare byts ”förvärv” ut mot de beskattningsbara transaktionerna, varvid den ingående skatten kopplas till dessa (se 4 §). Uttrycket ”skulle ha varit berättigad till sådant avdrag” ändras till ”skulle ha varit avdragsgill”. Avdragsgill är ett snävare begrepp än avdragsrätt och innebär att den ingående skatten inte ska omfattas av någon avdragsbegränsning, dvs. medför ett faktiskt avdrag. Jämfört med ML slopas också hänvisningen till återbetalning av ingående skatt. Återbetalning aktualiseras inte vid den här typen av transaktion. Slutligen görs några mindre språkliga ändringar.
450
I andra punkten, som motsvarar 8 kap. 4 § 2 ML, byts ”skattskyldig” ut mot ”beskattningsbar person” medan uttrycket ”verksamhet som medför skattskyldighet” ersätts av ”transaktioner som medför avdragsrätt”. Vidare byts ”förvärv” ut mot de beskattningsbara transaktionerna, varvid den ingående skatten kopplas till dessa. I övrigt görs vissa språkliga ändringar.
I tredje punkten, som motsvarar 8 kap. 4 § 3 ML, byts ”skattskyldig” ut mot ”beskattningsbar person” eller mot ”betalningsskyldig”. Vidare byts ”avdragsrätt” ut mot ”avdragsgill”. Slutligen görs några mindre språkliga ändringar.
I fjärde punkten, som motsvarar 8 kap. 4 § 4 ML, ersätts ”köper” med ”förvärvar”. I övrigt görs några mindre språkliga ändringar.
Ifemte punkten, som motsvarar 8 kap. 4 § 5 ML, byts uttrycket
”verksamhet som medför skattskyldighet” ut mot ”transaktioner som medför avdragsrätt”. Jämfört med ML slopas också hänvisningen till
återbetalning av ingående skatt. Återbetalning aktualiseras inte vid den här typen av transaktion. I övrigt görs några mindre språkliga ändringar.
I paragrafen införs ett andra stycke i vilket det klargörs att första stycket första punkten även gäller om den tidigare ägaren har använt varorna och tjänsterna för sina beskattade transaktioner.
Någon ändring i sak är inte avsedd. Paragrafen utformas efter Lagrådets förslag. Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1, 4.6.4, 11.1.2 och 11.2.3.
Avdragsrätt för transaktioner i ekonomisk verksamhet utanför landet
9 §
Paragrafen motsvarar 10 kap. 11 § tredje stycket ML och genomför artikel 169 a i mervärdesskattedirektivet.
Inledningen är utformad i nära anslutning till lydelsen av inledningen till huvudregeln i 6 § och till inledningen av artikel 169 a i direktivet. I jämförelse med ML ändras bestämmelsen i systematiskt hänseende från att medföra rätt till återbetalning till att medföra rätt till avdrag för ingående skatt. Anpassningen av avdrags- och återbetalningsreglerna i NML till mervärdesskattedirektivet,
Begreppet beskattningsbar person införs, varvid avdragsrätten kopplas till egenskapen beskattningsbar person. I jämförelse med ML ändras bestämmelsen från att medföra rätt till återbetalning för ingående skatt som
hänför sig till omsättning i annat
Någon ändring i sak är inte avsedd. Övervägandena finns i avsnitt 11.3.2.
Avdragsrätt för transaktioner som är undantagna från skatteplikt
10 §
Paragrafen motsvararar 10 kap. 11 § första stycket och delvis 12 § första stycket ML. Paragrafen genomför artikel 169 b i mervärdesskatte- direktivet. Inledningen ansluter nära till lydelsen av inledningen till huvudregeln i 6 § och till inledningen i artikel 169. Vidare införs begreppet beskattningsbar person, varvid avdragsrätten kopplas till egenskapen beskattningsbar person.
I jämförelse med ML, ändras bestämmelsen i systematiskt hänseende från att medföra rätt till återbetalning av ingående skatt, till att medföra rätt till avdrag för ingående skatt. Anpassningen av avdrags- och återbetalningsreglerna i NML till mervärdesskattedirektivet,
Den beskattningsbara personens utgående transaktioner, undantagna från skatteplikt som medför avdragsrätt, anges genom hänvisning till aktuella lagrum. Bestämmelsen omfattar samtliga hänvisningar till undantag som görs i 10 kap. 11 § första stycket ML. Undantagen från skatteplikt finns i 10 kap. NML.
Prop. 2022/23:46
451
Prop. 2022/23:46 |
Bestämmelsen innehåller hänvisningar till |
fler lagrum än |
ML:s |
|||||
|
bestämmelser. Dels beror det på att ett nytt undantag införs genom NML, |
|||||||
|
se 10 kap. 73 § om undantag för varor för förbrukning och försäljning |
|||||||
|
ombord på krigsfartyg. Dels beror det på att i NML görs vissa |
|||||||
|
bestämmelser om från omsättningslandsregler till undantag från |
|||||||
|
skatteplikt. Enligt ML är export av varor att betrakta som en omsättning |
|||||||
|
utomlands |
(5 kap. |
3 a § |
och 8 |
ML). |
Transporter |
och |
andra |
|
kringtjänster vid en export eller import av varor anses också omsatta |
|||||||
|
utomlands (5 kap. 19 § 2 |
|||||||
|
varor, t.ex. till luftfartyg med viss användning som också anses omsatta |
|||||||
|
utomlands |
(5 kap. |
3 a § 4, 4 a |
och 5 |
ML). |
Export medför rätt till |
||
|
återbetalning av ingående skatt (10 kap. 12 § ML). Direktivets systematik |
|||||||
|
är annorlunda. Där regleras export och vissa med export likställda |
|||||||
|
transaktioner som transaktioner inom landet undantagna från skatteplikt |
|||||||
|
(artiklarna 146 och 147 samt 151) men som medför rätt till avdrag eller |
|||||||
|
rätt till återbetalning av ingående skatt (artikel 169 b). Detsamma gäller |
|||||||
|
undantag i samband med internationella transporter (artiklarna |
|||||||
|
Undantagen i samband med internationella transporter i artikel 148 finns i |
|||||||
|
ML delvis reglerat som undantag med rätt till återbetalning av ingående |
|||||||
|
skatt (3 kap. 21 §, 21 a §, 21 § b ML), delvis som omsättning utomlands |
|||||||
|
(5 kap. 19 § 1 ML). På samma sätt förhåller det sig med undantaget i |
|||||||
|
artikel 153 för tjänster av mäklare och andra förmedlare (3 kap. 22 § och |
|||||||
|
5 kap. 19 § 4 ML). ML:s bestämmelser uppnår samma |
resultat som |
||||||
|
direktivet men genom en annorlunda systematik. NML anpassas till |
|||||||
|
direktivets systematik. Någon ändring i sak är inte avsedd. |
|
|
|||||
|
Vidare omfattas samtliga hänvisningar som görs i 10 kap. 12 § första |
|||||||
|
stycket ML förutom två. Hänvisningen till undantaget för modersmjölk, |
|||||||
|
blod eller |
organ från människor (3 kap. 23 § 3 ML) slopas. Sådana |
||||||
|
leveranser omfattas i stället av det allmänna undantaget från skatteplikt för |
|||||||
|
leveranser |
och utförsel av varor ut ur EU i 10 kap. 64 §. Även |
||||||
|
hänvisningen till undantaget från skatteplikt för investeringsguld (3 kap. |
|||||||
|
10 a § ML) slopas. Enligt prop. 1998/99:69 s. 38 följer av artikel 17.3.b i |
|||||||
|
sjätte direktivet (artikel 169 b i mervärdesskattedirektivet) en rätt till |
|||||||
|
återbetalning av ingående skatt vid export av investeringsguld. I |
|||||||
|
systematiskt hänseende görs den förändringen jämfört med ML, att i NML |
|||||||
|
regleras investeringsguld i 21 kap. om den särskilda ordningen om |
|||||||
|
investeringsguld. Att det finns bestämmelser om avdrag för ingående skatt |
|||||||
|
i den särskilda ordningen för investeringsguld framgår av 2 §. Båda |
|||||||
|
ändringarna innebär anpassningar till direktivets systematik. |
|
|
|||||
|
Övervägandena finns i avsnitt 11. |
|
|
|
|
|||
|
11 § |
|
|
|
|
|
|
|
|
Paragrafen |
motsvarar 10 kap. 11 § andra stycket ML och genomför |
||||||
|
artikel 169 c i mervärdesskattedirektivet. |
|
|
|
|
|||
|
I jämförelse med ML ändras bestämmelsen i systematiskt hänseende |
|||||||
|
från att medföra rätt till återbetalning av ingående skatt till att medföra rätt |
|||||||
|
till avdrag för ingående skatt. Anpassningen av avdrags- och |
|||||||
|
återbetalningsreglerna i NML till mervärdesskattedirektivet, EU- |
|||||||
|
återbetalningsdirektivet och trettonde direktivet innebär att en |
|||||||
|
beskattningsbar person som omfattas av bestämmelserna om återbetalning |
|||||||
452 |
i 14 kap. |
eller |
har avdragsrätt (13 kap. |
12 §). |
||||
Bestämmelsen kompletteras därför av den rätt till återbetalning som finns enligt 14 kap. 7 och 36 §§ för transaktioner som är undantagna från skatteplikt. Vidare införs begreppet beskattningsbar person och avdrags- rätten kopplas till egenskapen beskattningsbar person. Det anges också tydligare vilka tjänster som omfattas, bl.a. genom att det uttryckligen framgår att fondförvaltning eller liknande verksamhet inte omfattas. Vidare byts ML:s begrepp omsättning ut mot direktivets uttryck ”transaktioner som är undantagna från skatteplikt” respektive till ”transaktioner”. I övrigt görs en redaktionell ändring.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1, 11.3.1 och 11.6.
Beskattningsbara personer som omfattas av bestämmelserna om återbetalning har inte avdragsrätt
12 §
Paragrafen saknar motsvarighet i ML. Paragrafen genomför delvis artikel 170 i mervärdesskattedirektivet.
INML anpassas avdrags- och återbetalningsreglerna till mervärdes- skattedirektivet samt
Den systematiska anpassningen i NML till mervärdesskattedirektivet medför att vissa transaktioner skulle kunna omfattas av både avdragsrätt och återbetalningsrätt (artiklarna 169 och 170 i mervärdesskatte- direktivet). Samma transaktioner skulle alltså utan denna bestämmelse kunna ge upphov till avdragsrätt och till återbetalningsrätt. Reglerna om återbetalning av ingående skatt finns i 14 kap. I bestämmelsen klargörs i vilka fall avdragsrätt gäller och i vilka fall återbetalningsrätt gäller. Av bestämmelserna om avdragsrättens omfattning i 6 och 8 §§ framgår att i den utsträckning den beskattningsbara personen använder varorna för sina beskattade transaktioner inom landet, har denne avdragsrätt. Liksom enligt direktivets systematik gäller den avdragsrätten oavsett vilket subjekt som faktiskt ska betala in mervärdesskatten på de utgående transaktionerna till staten. Det innebär att den beskattningsbara person som inom landet utför t.ex. en leverans av varor för vilken förvärvaren är skyldig att betala
Prop. 2022/23:46
453
Prop. 2022/23:46 skatten (omvänd betalningsskyldighet), har rätt till avdrag för ingående skatt som belöper på transaktionen. Begreppet beskattningsbar person är dessutom globalt och gäller den som självständigt bedriver ekonomisk verksamhet, oavsett på vilken plats (artikel 9.1 i direktivet och 4 kap. 2 §). Avdragsrätten omfattar därutöver transaktioner utanför landet i en ekonomisk verksamhet (9 §) och vissa transaktioner som omfattas av undantag från skatteplikt men som trots det medför avdragsrätt för ingående skatt (10 och 11 §§). När det gäller de nu nämnda transaktionerna skulle alltså avdragsrättens omfattning kunna sammanfalla med återbetalningsrättens omfattning. I bestämmelsen klargörs att en beskattningsbar person som är etablerad i ett annat
454
Övervägandena finns i avsnitt 11.6.
Fastigheter delvis använda i ekonomisk verksamhet
13 §
Paragrafen motsvarar 8 kap. 4 a § första och tredje styckena ML. Tillsammans med 15 § genomför bestämmelsen artikel 168a.1 i mervärdesskattedirektivet (prop. 2010/11:28 s. 67 f.).
I bestämmelsen byts ”skattskyldig” ut mot ”beskattningsbar person”, vilket medför att avdragsrätten kopplas till egenskapen beskattningsbar person. ”Verksamhet” ersätts med ”rörelsen”. Andra stycket i ML:s bestämmelse slopas.
I jämförelse med ML byts i första stycket ”avdragsgill” ut mot ”avdragsrätt”. Avdragsgill är ett snävare begrepp än ”avdragsrätt” och innebär att den ingående skatten inte omfattas av någon avdrags- begränsning, dvs. medför ett faktiskt avdrag. I bestämmelsen begränsas avdragsrätten. Med uttrycket ”får dras av” avses den avdragsgilla ingående skatten. Vidare tillkommer, i jämförelse med ML:s bestämmelse, hänvisningar till 8 § (8 kap. 4 § 4 och 5 ML) och till
begränsa avdragsrätten i motsvarande mån. Det innebär att avdrags- begränsningen i bestämmelsen enbart blir aktuell i de fall fastigheten ingår i den beskattningsbara personens rörelsetillgångar och används både för rörelsens verksamhet och för eget privat bruk, personalens privata bruk eller annars för andra ändamål än den egna rörelsen. Direktivet innehåller ingen definition av termen rörelsetillgång och termens innebörd har inte heller prövats av
I andra stycket andra punkten förtydligas vad hänvisningen till 27 § avser.
Någon ändring i sak är inte avsedd. Övervägandena finns i avsnitt 11.2.3.
14 §
Paragrafen motsvarar 8 kap. 4 b § ML. I jämförelse med ML slopas en paragrafhänvisning. Någon ändring i sak är inte avsedd.
15 §
Paragrafen motsvarar 8 kap. 4 c § ML. Tillsammans med 13 § genomför paragrafen artikel 168a.1 i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML slopas två hänvisningar. Vidare byts termen ”jämkning” ut mot ”justering” (se författningskommentaren till 15 kap. 2 §). I övrigt görs några mindre språkliga ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Fastighetsförvaltande verksamhet
16 §
Paragrafen motsvarar 8 kap. 9 § första stycket 4 ML. I bestämmelsen görs endast några mindre språkliga ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Finansieringsföretag
17 §
Paragrafen motsvarar 8 kap. 11 § ML. I jämförelse med ML ändras bestämmelsen i redaktionellt hänseende genom att den delas i två stycken. Vidare görs vissa språkliga ändringar, varvid ”avdragsgill” används. Avdragsgill har en snävare innebörd än ”avdragsrätt” och innebär att den ingående skatten medför ett faktiskt avdrag, dvs. inte omfattas av någon avdragsbegränsning. Slutligen slopas också villkoret i ML om att förvärvaren, inte till någon del ska haft rätt till återbetalning av ingående skatt. Återbetalning aktualiseras inte vid den här typen av transaktion. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 11.
Försäljning från fartyg på vissa linjer
18 §
Paragrafen motsvarar 8 kap. 9 § första stycket 3 ML. I bestämmelsen byts ”förvärv” ut mot de beskattningsbara transaktionerna leverans av varor, unionsinterna förvärv av varor samt import av varor. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Prop. 2022/23:46
455
Prop. 2022/23:46 |
19 § |
|
Paragrafen motsvarar 8 kap. 9 § tredje stycket ML. I bestämmelsen byts |
|
”förvärven” ut mot de beskattningsbara transaktionerna leverans av varor, |
|
unionsinterna förvärv av varor samt import av varor. I övrigt görs vissa |
|
språkliga och redaktionella ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd. |
|
Personbilar och motorcyklar |
|
20 § |
|
Paragrafen motsvarar delvis 8 kap. 15 § ML. I jämförelse med ML ändras |
|
bestämmelsen i redaktionellt hänseende, varvid regleringen kring hyrda |
|
fordon (”förhyrning”) flyttas till 21 och 22 §§. |
|
I första stycket byts ”förvärv” ut mot de beskattningsbara transakt- |
|
ionerna leverans av varor, unionsinterna förvärv av varor samt import av |
|
varor. I jämförelse med ML tillkommer ”import”, vilket i materiellt |
|
hänseende inte innebär någon förändring. |
|
I andra stycket införs ”beskattningsbar person”. |
|
Angående begreppet personbil, se 2 kap. 17 §. |
|
I övrigt görs några mindre språkliga ändringar. |
|
Någon ändring i sak är inte avsedd. |
|
21 § |
|
Paragrafen motsvarar delvis 8 kap. 15 § ML. Jämfört med ML ändras |
|
bestämmelsen i redaktionellt hänseende varvid regleringen kring hyrda |
|
fordon flyttas till denna bestämmelse och 22 §, se 20 §. |
|
I andra stycket används inte ”återförsäljning” eftersom det inte är |
|
aktuellt vid hyra av ett fordon. Vidare införs ”beskattningsbar person”. |
|
I övrigt görs några mindre språkliga ändringar. |
|
Någon ändring i sak är inte avsedd. |
|
22 § |
|
Paragrafen motsvarar delvis 8 kap. 16 § ML. I jämförelse med ML ändras |
|
bestämmelsen i redaktionellt hänseende, varvid reglering om avdragsrätt |
|
för driftskostnader flyttas till 23 §. I bestämmelsen anges avdragsrättens |
|
omfattning för ingående skatt hänförlig till hyran för en personbil eller en |
|
motorcykel som används i en verksamhet i vilken transaktionerna medför |
|
avdragsrätt. |
|
I första stycket byts ”skattskyldig” ut mot ”beskattningsbar person” och |
|
”verksamhet som medför skattskyldighet” byts ut mot ”verksamhet där |
|
transaktionerna medför avdragsrätt”. |
|
Av andra stycket framgår att avdragsrättens omfattning enligt första |
|
stycket gäller utan begränsning på grund av att fordonet endast delvis |
|
används i verksamheten. Avdragsrätten påverkas därmed inte av att |
|
personbilen även används privat. Avdragsrättens omfattning enligt första |
|
stycket påverkas inte heller av att personbilen används både för trans- |
|
aktioner som medför avdragsrätt och transaktioner i en ekonomisk verk- |
|
samhet som inte medför avdragsrätt (se HFD 2021 ref. 16). |
|
I övrigt görs några språkliga ändringar. |
|
Paragrafen utformas enligt Lagrådets förslag. |
|
Någon ändring i sak är inte avsedd. |
456 |
|
23 §
Paragrafen motsvarar delvis 8 kap. 16 § ML.
I första stycket byts ”skattskyldig” ut mot ”beskattningsbar person” och ”verksamhet som medför skattskyldighet” byts ut mot ”verksamhet där transaktionerna medför avdragsrätt”.
Av andra stycket framgår att avdragsrättens omfattning enligt första stycket gäller utan begränsning på grund av att fordonet endast delvis används i verksamheten. Om förutsättningarna i första stycket är uppfyllda påverkas därmed inte avdragsrätten av att personbilen även används privat. Avdragsrättens omfattning enligt första stycket påverkas inte heller av att personbilen används både för transaktioner som medför avdragsrätt och transaktioner i en ekonomisk verksamhet som inte medför avdragsrätt (se HFD 2021 ref. 16).
I övrigt görs språkliga och redaktionella ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd. Övervägandena finns i avsnitt 11.2.3 och 11.4.
Representation och liknande ändamål
24 §
Paragrafen motsvarar 8 kap. 9 § första stycket 2 ML. I jämförelse med ML byts ”skattskyldig” ut mot ”beskattningsbar person”. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
25 §
Paragrafen motsvarar 8 kap. 9 § andra stycket ML. I bestämmelsen görs vissa språkliga och redaktionella ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Stadigvarande bostad
26 §
Paragrafen motsvarar 8 kap. 9 § första stycket 1 ML. I jämförelse med ML slopas hänvisningen. Någon ändring i sak är inte avsedd.
27 §
Paragrafen motsvarar 8 kap. 10 § första stycket ML. I jämförelse med ML byts ”förvärv” ut mot ”leverans av varor”, ”tillhandahållande av tjänster”, ”unionsinterna förvärv av varor” och ”import”. Härigenom kopplas den ingående skatten till de beskattningsbara transaktionerna. Vidare görs en redaktionell ändring och språkliga ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 11.2.4.
Staten
28 §
Paragrafen motsvarar 8 kap. 8 § ML. Jämfört med ML ändras ”avdragsrätt” till ”avdragsgill”. Avdragsgill är ett snävare begrepp än avdragsrätt och innebär att den ingående skatten inte omfattas av någon avdragsbegränsning, dvs. medför ett faktiskt avdrag. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Prop. 2022/23:46
457
Prop. 2022/23:46 Övervägandena finns i avsnitt 11.2.3.
Uppdelning av den ingående skatten 29 §
Paragrafen motsvarar 8 kap. 13 § första stycket ML. Första och andra styckena genomför delvis artiklarna 173.1 första stycket och 173.2 c i mervärdesskattedirektivet.
Terminologin ändras så att ”avdragsgill” införs i bestämmelsen. Avdragsgill är ett snävare begrepp än ”avdragsrätt” och innebär att den ingående skatten inte omfattas av någon avdragsbegränsning, dvs. medför ett faktiskt avdrag. Vidare byts ”verksamhet som medför skattskyldighet” ut mot ”verksamhet där transaktionerna medför avdragsrätt” och ”skattskyldig” byts ut mot ”beskattningsbar person”.
Första och andra styckena reglerar uppdelningen av den ingående skatt som avser kostnader som uteslutande hänför sig till en ekonomisk verksamhet. Dessa stycken anger därmed hur den avdragsgilla andelen ska fastställas i en ekonomisk verksamhet i de fall varor och tjänster förvärvas eller importeras av en beskattningsbar person för att användas för såväl för transaktioner som medför rätt till avdrag som för transaktioner som inte medför rätt till avdrag. Som exempel på en situation som avses i första punkten i första stycket kan nämnas en beskattningsbar persons förvärv av en personbil som ska användas både för persontransporter i taxi- verksamhet och för varutransporter. Till den del den förvärvade personbilen ska användas för varutransporter gäller en avdrags- begränsning, medan användningen för persontrafik i taxitrafik medför avdragsrätt (20 §). Den ingående skatten som belöper på förvärvet måste därför delas upp. Som exempel på en situation som avses i tredje punkten i första stycket kan nämnas en beskattningsbar person som bedriver ekonomisk verksamhet i form av dels skattepliktig uppdragsutbildning, dels undantagen utbildning. Även i det fallet ska den ingående skatten fördelas mellan avdragsgill och icke avdragsgill andel.
I tredje stycket, som är nytt, klargörs att en uppdelning enligt första och andra stycket ska göras även i de fall den ingående skatten till viss del avser kostnader som hänför sig till annat än kostnader i den ekonomiska verksamheten. Exempelvis ingående skatt på kostnader som delvis är att hänföra till en ekonomisk verksamhet och delvis till en verksamhet som inte utgör ekonomisk verksamhet (s.k.
Någon ändring i sak är inte avsedd. Övervägandena finns i avsnitt 11.2.3 och 11.4.
458
30 §
Paragrafen motsvarar 8 kap. 14 § första stycket ML. Paragrafen genomför artikel 173.2 e i mervärdesskattedirektivet.
Bestämmelsen gäller en ekonomisk verksamhet i vilken det finns både utgående skattepliktiga och från skatteplikt undantagna transaktioner, dvs. vid blandad verksamhet. Detta förtydligas genom att ”verksamhet” ändras till ”ekonomisk verksamhet”.
I inledningen byts uttrycket ”delvis medför skattskyldighet” ut mot ”delvis saknas rätt till avdrag”.
I första punkten ersätts uttrycket ”den del av verksamheten som medför skattskyldighet” av ”de transaktioner som medför rätt till avdrag”.
I andra punkten byts uttrycket ”av omsättningen i verksamheten medför skattskyldighet” ut. I stället utrycks det så att ersättningen för trans- aktionerna som medför rätt till avdrag ska uppgå till mer än 95 procent av ersättningen i verksamheten.
I övrigt görs en mindre språklig ändring. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Avdrag ska styrkas 31 §
Paragrafen, som motsvarar 8 kap. 5 § ML, genomför delvis artikel 178 i mervärdesskattedirektivet.
I bestämmelsen införs begreppet beskattningsbar person, vilket tydliggör till vilket subjekt avdragsrätten är kopplad. I övrigt görs några mindre språkliga ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 11.2.3.
Leverans av varor, tillhandahållande av tjänster och unionsinternt förvärv
32 §
Paragrafen motsvarar 8 kap. 17 § första stycket ML. Paragrafen genomför delvis artikel 178 a och c i mervärdesskattedirektivet. Paragrafen ska läsas tillsammans med 33 §.
I jämförelse med ML ersätts ”förvärv av vara eller tjänst från någon som är skattskyldig” och ”förvärvaren är skattskyldig enligt 1 kap. 2 § första stycket
Av första punkten, som genomför artikel 178 a i direktivet, framgår att faktura krävs för att styrka yrkat avdrag för mottagna leveranser av varor och tillhandahållna tjänster. Bestämmelsen gäller leverans av varor och tillhandahållande av tjänster oavsett om det är säljaren eller förvärvaren (vid s.k. omvänd betalningsskyldighet) som är betalningsskyldig för skatten. Bestämmelsen omfattar även sådana inköp som görs i samband med ett unionsinternt förvärv av varor eller en sådan överföring som likställs med ett unionsinternt förvärv av varor mot ersättning som avses i 5 kap. 23 §. Som exempel kan nämnas en beskattningsbar person som vid ett unionsinternt förvärv av varor eller vid en överföring köper en transporttjänst för transporten av varorna. Vilket underlag som krävs för att styrka avdraget vid själva förvärvsbeskattningen av ett unionsinternt förvärv framgår i stället av andra punkten. Vad som avses med
Prop. 2022/23:46
459
Prop. 2022/23:46 |
överföringar som likställs med unionsinterna förvärv av varor mot |
|
ersättning framgår av 5 kap. |
|
I andra punkten, som genomför artikel 178 c i direktivet, anges att |
|
faktura krävs för att styrka yrkat avdrag vid ett unionsinternt förvärv av |
|
varor. Sådana överföringar som enligt 5 kap. 23 § likställs med unions- |
|
interna förvärv av varor omfattas däremot inte. Det beror på att sådana |
|
överföringar görs inom ramen för den beskattningsbara personens egen |
|
verksamhet, vilket innebär att varken äganderättsövergång eller betalning |
|
sker, se vidare 5 kap. 23 §. |
|
I övrigt görs vissa redaktionella och språkliga ändringar. Någon ändring |
|
i sak är inte avsedd. |
|
33 § |
|
Paragrafen, som delvis motsvarar 8 kap. 17 § andra stycket ML, genomför |
|
delvis artiklarna 178 f och 181 i mervärdesskattedirektivet. Paragrafen ska |
|
läsas tillsammans med 32 §. Bestämmelsen kan i likhet med ML:s |
|
bestämmelse sägas innehålla en ”ventil” från fakturakravet. |
|
I 8 kap. 17 § andra stycket ML syftar uttrycket ”förvärvaren är |
|
skattskyldig” på uttrycket i första stycket ”förvärvaren är skattskyldig |
|
enligt 1 kap. 2 § första stycket |
|
skattskyldig” ut mot ”unionsinterna förvärv av varor” och ”sådana |
|
leveranser av varor eller tillhandahållanden av tjänster för vilka |
|
förvärvaren är skyldig att betala mervärdesskatten enligt 16 kap. 6 § eller |
|
någon av |
|
betalar skatten, s.k. omvänd betalningsskyldighet. |
|
Av första och andra punkterna framgår att fakturakravet kan frångås |
|
under villkor att det finns särskilda skäl och att avdraget kan styrkas genom |
|
annan dokumentation (prop. 2007/08:25 s. 221). Villkoren är liksom |
|
tidigare kumulativa. |
|
Tredje punkten, som delvis genomför artikel 178 f och artikel 181 i |
|
direktivet, anger det tredje villkoret. Den ingående skatten ska hänföra sig |
|
till förvärvsbeskattningen av ett unionsinternt förvärv eller en leverans av |
|
varor respektive ett tillhandahållande av tjänster för vilka förvärvaren, inte |
|
säljaren, är skyldig att betala den utgående skatten, s.k. omvänd |
|
betalningsskyldighet. |
|
I övrigt görs vissa redaktionella och språkliga ändringar. Någon ändring |
|
i sak är inte avsedd. |
|
34 § |
|
Paragrafen motsvarar delvis 8 kap. 17 § andra stycket ML. Paragrafen |
|
genomför artikel 178 d i mervärdesskattedirektivet. |
|
Uttrycket ”förvärvaren är skattskyldig” i 8 kap. 17 § andra stycket ML |
|
syftar på det i första stycket i samma lagrum angivna ”förvärvaren är |
|
skattskyldig enligt 1 kap. 2 § första stycket |
|
unionsinterna förvärv av varor. Med unionsinterna förvärv av varor förstås |
|
även vissa överföringar av varor från ett annat |
|
beskattningsbar person gör inom ramen för den egna rörelsen (2 a kap. |
|
2 § 4 ML). Av direktivets motsvarande bestämmelse följer att varor som |
|
försänts eller transporterats av den beskattningsbara personen inom ramen |
|
för sin rörelse från en annan medlemsstat, ska likställas med ett |
460 |
gemenskapsinternt förvärv av varor mot ersättning (artikel 21). I 8 kap. |
ML om avdragsrätt och hur denna ska styrkas, regleras inte överföringar i egna bestämmelser, utan ingår tillsammans med unionsinterna förvärv av varor i uttrycket ”förvärvaren är skattskyldig”. I direktivet (kapitel
I likhet med ML uppställs krav på att avdrag ska styrkas genom någon form av dokumentation. Däremot ställs inte något krav på ”särskilda skäl” för att frångå fakturakravet. Eftersom överföringen görs inom ramen för den beskattningsbara personens egen verksamhet, sker varken någon äganderättsövergång eller betalas någon ersättning. Det utfärdas inte heller någon faktura. Ändringen innebär endast en mindre materiell skillnad jämfört med ML:s bestämmelse. Bestämmelsen avser förvärvsbeskatt- ningen av själva överföringen av varorna. Olika inköp i samband med överföringen, t.ex. en transporttjänst för att utföra överföringen omfattas i stället av 32 § 1.
I bestämmelsen ersätts ”förvärvaren är skattskyldig” av ”överföringar som likställs med unionsinterna förvärv av varor mot ersättning enligt 5 kap.
I övrigt görs vissa mindre språkliga ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Import
35 §
Paragrafen, som saknar en direkt motsvarighet i ML, motsvaras närmast av 8 kap. 5 § ML. Paragrafen genomför delvis artikel 178 e i mervärdes- skattedirektivet.
Även om det i ML saknas en uttrycklig bestämmelse som preciserar hur avdrag vid import ska styrkas, framgår av 8 kap. 5 § ML att rätt till avdrag för ingående skatt finns endast om den kan styrkas.
Av första stycket framgår att avdraget ska styrkas genom import- dokument. Med importdokument avses även elektroniska versioner av sådana dokument (artikel 52 i genomförandeförordningen). Import- dokumentet ska ange eller medge beräkning av mervärdesskatten som har eller ska betalas med anledning av importen. Som exempel på import- dokument kan nämnas en av Tullverket upprättad tullräkning eller tullkvitto. När Skatteverket är beskattningsmyndighet för importen framgår inte mervärdesskatten av tullräkningen. Däremot anges tullvärdet för den importerade varan, vilket ska läggas till grund för beräkning av mervärdesskatten.
I andra stycket anges att det av importdokumentet eller av en annan handling dessutom ska framgå att den beskattningsbara person som yrkar avdraget är importör eller mottagare av de importerade varorna. Om den beskattningsbara personen själv deklarerar importen framgår namnet av importhandlingen. En beskattningsbar person kan också anlita ett ombud för att genomföra importen, t.ex. ett indirekt ombud som handlar i eget
Prop. 2022/23:46
461
Prop. 2022/23:46 namn men för den beskattningsbara personens räkning. I sådana fall framgår inte alltid den beskattningsbara personens namn av importdokumentet. För att styrka avdraget i ett sådant fall krävs någon annan handling, t.ex. en fullmakt utställd till ombudet, där det framgår att den beskattningsbara personen är mottagare av de importerade varorna. Även vid andra typer av ombudskap kan det förekomma att den beskattningsbara personens namn inte framgår av importdokumentet, trots att det är den beskattningsbara personen som är skyldig att betala mervärdesskatten vid importen. För att styrka avdraget krävs även i dessa fall någon annan handling än ett importdokument där det framgår att den beskattningsbara personen är importör eller mottagare av de importerade varorna. Detsamma gäller när 8 § 3 är tillämplig. Med mottagare avses att den beskattningsbara personen mottar de importerade varorna för användning i sin verksamhet. Däremot behöver varorna inte rent fysiskt avlämnas vid den plats den beskattningsbara personen bedriver sin verksamhet.
Övervägandena finns i avsnitt 11.5.2.
Vissa förvärv av fastighet, hyresrätt eller bostadsrätt till lägenhet
36 §
Paragrafen, som motsvarar 8 kap. 19 § första, andra och fjärde styckena ML, anger hur avdraget ska styrkas vid sådant förvärv av en fastighet, hyresrätt eller bostadsrätt som avses i 8 § 4 (8 kap. 4 § 4 ML). De delar av ML:s paragraf (8 kap. 19 § första, tredje och fjärde styckena) som avser det fallet att en ny ägare yrkar avdrag för den skatt som den tidigare ägaren betalat vid
I första stycket görs vissa språkliga ändringar som gör att lydelsen närmare ansluter till lydelsen i 8 § 4. Vidare slopas ”i pappersform eller elektronisk form”.
I andra stycket, som motsvarar 8 kap. 19 § andra och fjärde styckena ML, görs vissa språkliga ändringar.
I femte punkten byts ”skattskyldigheten” ut mot ”skyldigheten att betala mervärdesskatt”.
Tredje stycket motsvarar sista meningen i 8 kap. 19 § första stycket ML. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Paragrafen utformas efter synpunkter från Lagrådet. Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
14 kap. Återbetalning av skatt
Innehåll 1 §
Paragrafen har inte någon motsvarighet i ML. I paragrafen anges kapitlets innehåll.
462
Bestämmelser om återbetalning i andra kapitel 2 §
Paragrafen motsvarar delvis 10 kap. 2 § tredje stycket ML. I paragrafen lämnas en upplysning om att ytterligare bestämmelser som rör återbetalning av ingående skatt finns i 19 kap. som innehåller den särskilda ordningen för resebyråer och i 22 kap. som innehåller de särskilda ordningarna för distansförsäljning av varor och vissa tillhandahållanden av tjänster.
Återbetalning till beskattningsbara personer i andra
Vem som kan ansöka om återbetalning
3 §
Paragrafen motsvarar delvis 19 kap. 1 § första stycket ML. Paragrafen genomför artikel 3 a och inledningen till artikel 3 b i
Bestämmelsen anger de grundläggande villkor som måste vara uppfyllda för att en beskattningsbar person som är etablerad i ett annat EU- land ska vara berättigad att ansöka om återbetalning i Sverige. Om dessa villkor inte är uppfyllda omfattas den beskattningsbara personen i princip inte av
I andra punkten lämnas en upplysning om att det i
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1 och 11.1.2.
4 §
Paragrafen motsvarar 19 kap. 1 § andra stycket 1 ML. Paragrafen genomför artikel 3 b i i
Av bestämmelsen framgår att en beskattningsbar person som är etablerad i ett annat
I jämförelse med ML, byts begreppet omsättning ut mot ”leverans av varor” och ”tillhandahållande av tjänster”. I övrigt görs några mindre språkliga ändringar på grund av att bestämmelsen bryts ut till en egen paragraf. Någon ändring i sak är inte avsedd.
I bestämmelsen slopas hänvisningen till 3 kap. 30 e § ML om från skatteplikt undantagen omsättning av varutransporttjänster till eller från Azorerna eller Madeira eller mellan dessa öar. Det undantaget motsvaras av artikel 142 i mervärdesskattedirektivet och till den artikeln hänvisar inte artikel 3 b i i
Prop. 2022/23:46
463
Prop. 2022/23:46 |
10 kap. 75 § (3 kap. 22 § ML) om undantag från skatteplikt för mäklar- |
|
|
och andra förmedlingstjänster avseende fartyg och luftfartyg med viss |
|
|
användning. Undantaget motsvaras av artikel 153 i mervärdesskatte- |
|
|
direktivet. Av |
artikel 3 b i i |
|
tillhandahållanden av transporttjänster och stödtjänster till dessa som är |
|
|
undantagna i enlighet med artikel 153, inte utesluter återbetalning av |
|
|
ingående skatt. I den utsträckning en mäklar- och förmedlingstjänst även |
|
|
inbegriper t.ex. en transporttjänst, innebär förändringen en mindre |
|
|
materiell ändring. I jämförelse med ML tillkommer också hänvisningar till |
|
|
10 kap. 68 § om tjänster i samband med export eller import av varor och |
|
|
10 kap. 95 § |
om förmedlingstjänster som avser vissa undantagna |
|
transaktioner |
eller transaktioner gjorda utanför EU. Sådana |
|
tillhandahållanden har i ML ansetts som omsättning utomlands enligt |
|
|
5 kap. 19 § 2 och 4 ML. Tillhandahållande av sådana tjänster har därför |
|
|
inte heller begränsat möjligheten att ansöka om återbetalning enligt ML. |
|
|
Slutligen preciseras hänvisningarna till enbart sådana lagrum som |
|
|
omfattar tillhandahållanden av transporttjänster och stödtjänster till dessa. |
|
|
Hänvisningarna i artikel 3 b i i |
|
|
något för ”vida” eftersom de hänvisar till artiklar som, förutom |
|
|
tillhandahållanden av transporttjänster och stödtjänster till dessa, även |
|
|
omfattar annat, t.ex. leveranser av varor. Det gäller exempelvis |
|
|
hänvisningen till artikel 146 i mervärdesskattedirektivet. Artikel 146.1 a |
|
|
och b avser leveranser av varor. Detsamma gäller hänvisningen i ML till |
|
|
9 c kap. 1 § ML, där det i fråga om tjänster hade varit tillräckligt att |
|
|
hänvisa till första stycket |
|
|
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1. |
|
|
5 § |
|
|
Paragrafen motsvarar 19 kap. 1 § andra stycket 2 ML och genomför artikel |
|
|
3 b ii i |
|
|
Av bestämmelsen framgår att en beskattningsbar person som är |
|
|
etablerad i ett annat |
|
|
skatt, även om denne under återbetalningsperioden inom landet utfört |
|
|
sådana leveranser av varor och tillhandahållanden av tjänster där |
|
|
förvärvaren är skyldig att betala skatten enligt de i bestämmelsen angivna |
|
|
lagrummen (omvänd betalningsskyldighet). Bestämmelsen anger alltså |
|
|
s.k. tillåtna leveranser och tillhandahållanden (se även 4 och 6 §§). |
|
|
I jämförelse med ML tillkommer omvänd betalningsskyldighet vid |
|
|
handel med skrot och avfall enligt 16 kap. 14 § (1 kap. 2 § första stycket |
|
|
4 e ML). Den omvända betalningsskyldigheten vid handel med avfall och |
|
|
skrot grundas på artikel 199.1 d i mervärdesskattedirektivet. Enligt artikel |
|
|
3 b ii i |
|
|
artikel 199 en sådan transaktion som inte fråntar den beskattningsbara |
|
|
personen rätten att ansöka om återbetalning. |
|
|
För att få tillämpa omvänd betalningsskyldighet vid handel med skrot |
|
|
och avfall krävs enligt 16 kap. 14 §, precis som enligt ML, att både |
|
|
leverantören och förvärvaren är eller ska vara registrerade för mervärdes- |
|
|
skatt. För den som är registrerad ska ansökan om återbetalning göras i en |
|
|
skattedeklaration i enlighet med det förfarande för deklaration av |
|
|
mervärdesskatt som anges i 26 kap. skatteförfarandelagen (2011:1244), se |
|
464 |
författningskommentaren till 51 och 52 §§. |
|
I jämförelse med ML:s bestämmelse byts begreppet skattskyldig ut, varvid uttrycket ”varor eller tjänster som köparen är skattskyldig för” ersätts med ”leverans av varor och tillhandahållande av tjänster för vilka förvärvaren är skyldig att betala mervärdesskatten”. I övrigt görs några mindre språkliga ändringar på grund av att bestämmelsen bryts ut till en egen paragraf. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
6 §
Paragrafen motsvarar 19 kap. 1 § andra stycket 3 ML. Av bestämmelsen framgår att en beskattningsbar person som redovisar mervärdesskatt i enlighet med unionsordningen i artiklarna
Övervägandena finns i avsnitt 4.4.1.
Återbetalningsrättens omfattning
7 §
Paragrafen motsvaras närmast av 10 kap. 1 §, 2 § första och andra styckena, 3 §, 11 §
En grundläggande förutsättning för rätten till återbetalning är att den beskattningsbara personen uppfyller de villkor som anges i
I jämförelse med ML byts begreppet omsättning ut mot ”leverans av varor” och ”tillhandahållande av tjänster”. ML:s begrepp utländsk beskattningsbar person slopas i NML och ersätts i bestämmelsen av ”beskattningsbar person”, som syftar tillbaka på ”beskattningsbar person som är etablerad i ett annat
Av andra stycket framgår att återbetalningsrätten i första stycket bara gäller i den utsträckning den beskattningsbara personen använder varorna eller tjänsterna för sådana transaktioner som anges i det stycket.
I första strecksatsen i andra stycket, som delvis genomför artikel 5 a i
Prop. 2022/23:46
465
Prop. 2022/23:46 medfört rätt till avdrag om de hade genomförts inom landet. Den typen av transaktioner medför alltså även återbetalningsrätt, se även kommentaren till 13 kap. 9 §.
I andra strecksatsen i andra stycket, som delvis genomför artikel 5 a i
I tredje strecksatsen i andra stycket, som genomför artikel 5 b i EU- återbetalningsdirektivet, hänvisas till 5 § om sådana leveranser av varor och tillhandahållanden av tjänster inom landet för vilka förvärvaren är skyldig att betala mervärdesskatten (s.k. omvänd betalningsskyldighet). Det är här fråga om sådana s.k. tillåtna leveranser och tillhandahållanden inom landet som medför återbetalning.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
8 §
Paragrafen motsvaras närmast av 10 kap. 1 § första stycket 2 och 13 a § ML. Paragrafen genomför artikel 6 i
Första stycket motsvarar närmast 10 kap. 1 § första stycket 2 ML. Bestämmelsens lydelse ansluter nära till lydelsen i artikel 6 första stycket
i
Andra stycket motsvarar 10 kap. 13 a § ML. Bestämmelsen anpassas till och dess lydelse ansluter nära till lydelsen i artikel 6 andra stycket i EU- återbetalningsdirektivet. Hänvisningen avser mervärdesskattedirektivet och
Övervägandena finns i avsnitt 4.4.1, 4.6.1 och 11.1.2.
9 §
Paragrafen motsvarar 10 kap. 13 § ML och genomför artikel 5 andra stycket i
466
ML:s begrepp skattskyldighet och utländsk beskattningsbar person slopas. Bestämmelsen anpassas därigenom även till
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1 och 4.6.2.
10 §
Paragrafen motsvarar 10 kap. 13 b § ML och genomför artikel 4 i EU- återbetalningsdirektivet.
Bestämmelsens lydelse ansluter nära till lydelsen i artikel 4. I jämförelse med ML byts begreppet omsättning ut mot den beskattningsbara transaktionen ”leverans av varor”. Vad som avses med ”leverans av varor” förklaras i 5 kap.
Iförsta punkten, som genomför artikel 4 a i
I andra punkten, som genomför artikel 4 b i
Övriga ändringar är endast språkliga och redaktionella. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1 och 9.1.2.
Vad en ansökan ska avse
11 §
Paragrafen motsvarar 19 kap. 3 § ML och genomför artikel 14 i EU- återbetalningsdirektivet. I bestämmelsen görs endast några mindre språkliga förändringar, bl.a. byts ”köp” ut mot ”förvärv”. Om redovisningsskyldigheten inträtt får avgöras med utgångspunkt i bestämmelserna i 7 kap. som bl.a. kan innebära att redovisnings- skyldigheten inträder vid en förskottsbetalning. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Hur en ansökan ska göras
12 §
Paragrafen motsvarar delvis 19 kap. 1 § första stycket och tredje stycket första meningen samt 8 § andra stycket ML. Paragrafen genomför artikel 7 och artikel 15.1 första stycket andra meningen i
I första stycket, som delvis motsvarar 19 kap. 1 § första stycket och tredje stycket första meningen ML, görs några mindre språkliga ändringar.
I andra stycket, som motsvarar 19 kap. 8 § andra stycket ML och genomför artikel 15.1 första stycket andra meningen, ändras hänvisningen
Prop. 2022/23:46
467
Prop. 2022/23:46 till att avse 13 § som behandlar ansökans innehåll. Vidare görs en mindre språklig ändring.
I tredje stycket lämnas en upplysning om att det finns bestämmelser i
Någon ändring i sak är inte avsedd.
Ansökans innehåll och språk
13 §
Paragrafen motsvaras närmast av 19 kap. 2 § första stycket 1 och tredje stycket ML.
Bestämmelserna i 19 kap. 2 § första stycket
I andra stycket lämnas en upplysning om att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen kan meddela närmare föreskrifter om ansökans innehåll och vilka språk som får användas i en ansökan om återbetalning eller när uppgifter lämnas enligt 18 och 19 §§.
Övervägandena finns i avsnitt 11.8.
Återbetalningsperiod
14 §
Paragrafen motsvarar 19 kap. 6 § ML och genomför artikel 16 i EU- återbetalningsdirektivet. I paragrafen görs en mindre språklig ändring. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Ansökningstid
15 §
Paragrafen motsvarar delvis 19 kap. 8 § första stycket ML. Paragrafens första stycke genomför artikel 15.1 första stycket första meningen i EU- återbetalningsdirektivet.
Andra stycket är nytt i jämförelse med ML. I bestämmelsen klargörs att tidsfristen som anges i första stycket inte ska beräknas med stöd av 2 § lagen (1930:173) om beräkning av lagstadgad tid, den s.k. söndagsregeln. Motsvarande ändringar görs beträffande ansökningar från beskattningsbara personer som inte är etablerade i något
Övervägandena finns i avsnitt 11.10.
Minimibelopp
16 §
Paragrafen motsvarar 19 kap. 7 § ML och genomför artikel 17 i EU- återbetalningsdirektivet. I jämförelse med ML görs språkliga ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
468
Skatteverkets underrättelseskyldighet
17 §
Paragrafen motsvarar 19 kap. 9 § ML och genomför artikel 19.1 i
Skatteverkets rätt att begära uppgifter
18 §
Paragrafen motsvarar 19 kap. 10 § ML och genomför artikel 20.1 första och andra stycket i
19 §
Paragrafen motsvarar 19 kap. 11 § ML och genomför artikel 20.1 tredje stycket i
Paragrafen utformas efter synpunkter från Lagrådet. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Tidsfrist för att lämna uppgifter
20 §
Paragrafen motsvarar 19 kap. 12 § ML och genomför artikel 20.2 i EU- återbetalningsdirektivet. I jämförelse med ML görs endast några mindre språkliga ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Tidsfrister för Skatteverkets beslut
21 §
Paragrafen motsvarar 19 kap. 13 § första stycket ML och genomför artikel 19.2 i
22 §
Paragrafen motsvarar 19 kap. 14 §
Följden av att beslut inte meddelas inom tidsfristen
23 §
Paragrafen motsvarar 19 kap. 13 § andra stycket och 14 § fjärde stycket ML. Paragrafen genomför artikel 23.2 andra stycket i
Prop. 2022/23:46
469
Prop. 2022/23:46
470
Korrigering och återkrav av återbetalt belopp
24 §
Paragrafen motsvarar 19 kap. 15 § ML och genomför artikel 13 i EU- återbetalningsdirektivet. I jämförelse med ML görs endast ett par mindre språkliga ändringar. Hänvisningen till mervärdesskattedirektivet är statisk, dvs. avser direktivet i en viss angiven lydelse (se 2 kap. 2 §). Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.4.1.
25 §
Paragrafen motsvarar 19 kap. 16 § första stycket 1 ML och genomför delvis artikel 25 i
26 §
Paragrafen motsvarar 19 kap. 16 § första stycket 2 och andra stycket ML och genomför delvis artikel 25 i
27 §
Paragrafen motsvarar 19 kap. 17 § ML och genomför artikel 24 i EU- återbetalningsdirektivet. I jämförelse med ML görs några mindre språkliga ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd. Paragrafen utformas huvudsakligen enligt Lagrådets förslag.
28 §
Paragrafen motsvarar 19 kap. 18 § ML. I jämförelse med ML görs några mindre språkliga ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd. Paragrafen utformas huvudsakligen enligt Lagrådets förslag.
Tidpunkt och land för utbetalning
29 §
Paragrafen motsvarar 19 kap. 19 § första stycket ML och genomför artikel
22.1i
30 §
Paragrafen motsvarar 19 kap. 19 § andra och tredje styckena ML och genomför artikel 22.2 i
Ränta
31 §
Paragrafen motsvarar 19 kap. 20 § ML och genomför artikel 26 i EU- återbetalningsdirektivet. I jämförelse med ML görs några språkliga ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
32 §
Paragrafen motsvarar 19 kap. 21 § ML och genomför artikel 27.1 och 27.2 första stycket i
Återbetalning till beskattningsbara personer som inte är etablerade inom EU
Vem som kan ansöka om återbetalning
33 §
Paragrafen motsvaras närmast av 10 kap. 1 § första stycket och 19 kap. 22 § första stycket ML. Paragrafen genomför artikel 171.2 första stycket i mervärdesskattedirektivet och inledningen till artikel 1.1 i trettonde direktivet.
I jämförelse med ML byts ”utländsk beskattningsbar person” ut mot ”beskattningsbar person som inte är etablerad i något
Vad som avses med en ”beskattningsbar person som inte är etablerad i något
I första punkten anges de anknytningar som en beskattningsbar person inte får ha. Att den beskattningsbara personen saknar dessa typer av anknytning till EU under återbetalningsperioden är en förutsättning för återbetalning.
I andra punkten anges att återbetalning utesluts om den beskattningsbara personen under återbetalningsperioden har levererat varor eller tillhandahållit tjänster inom landet. Vidare lämnas en upplysning om att det i 34 och 35 §§ finns undantag från det villkoret. Bestämmelsen anger de grundläggande villkor som måste vara uppfyllda för att en beskattningsbar person som inte är etablerad i något
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1 och 11.7.2.
Prop. 2022/23:46
471
Prop. 2022/23:46 |
34 § |
|
Paragrafen motsvaras närmast av 10 kap. 1 § första stycket och 19 kap. |
|
22 § första stycket ML. Paragrafen genomför artikel 1.1 a i trettonde |
|
direktivet. |
|
Av bestämmelsen framgår att en beskattningsbar person som inte är |
|
etablerad i något |
|
under återbetalningsperioden har tillhandahållit vissa undantagna |
|
transporttjänster och stödtjänster till dessa inom landet. I ML finns det |
|
ingen motsvarande uttrycklig reglering om tillhandahållande av transport- |
|
tjänster inom landet. Några av de uppräknande tillhandahållandena har |
|
dock ansetts som omsättningar utomlands enligt ML (t.ex. 10 kap. 68 § |
|
som motsvaras av 5 kap. 19 § 2 ML). I de fallen har det således inte funnits |
|
anledning att nämna omsättningarna särskilt. I den utsträckning det för de |
|
uppräknade tjänsterna inte skulle ha varit möjligt att använda ML:s |
|
ansökningsförfarande för beskattningsbara personer som inte är etablerade |
|
inom EU, borde ansökan dock kunna ske i en mervärdesskattedeklaration |
|
(se 10 kap. 11 § första stycket och 19 kap. 22 § andra stycket ML). |
|
Någon ändring i sak är inte avsedd. |
472
35 §
Paragrafen motsvarar närmast 10 kap. 1 § andra stycket ML. Paragrafen genomför artikel 171.2 andra stycket i mervärdesskattedirektivet och artikel 1.1 b i trettonde direktivet.
Av bestämmelsen framgår att en beskattningsbar person som inte är etablerad i något
I jämförelse med ML tillkommer hänvisningen till omvänd betalnings- skyldighet vid handel med avfall och skrot (16 kap. 14 §).
Den omvända betalningsskyldigheten vid handel med avfall och skrot grundas på artikel 199.1 d i mervärdesskattedirektivet. Enligt artikel 171.2 i mervärdesskattedirektivet är omvänd betalningsskyldighet enligt artikel 199 en sådan transaktion som inte fråntar den beskattningsbara personen rätten att ansöka om återbetalning. I det fall den beskattningsbara personen är registrerad för mervärdesskatt i Sverige, används dock förfarandet för återbetalning via skattedeklaration
Vidare byts, i jämförelse med ML, begreppet omsättning ut mot begreppen leverans av varor och tillhandahållande av tjänster. Uttrycket ”förvärvaren är skattskyldig” byts också ut mot ”förvärvaren är skyldig att betala mervärdesskatten”.
Någon ändring i sak är inte avsedd. Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
Återbetalningsrättens omfattning
36 §
Paragrafen motsvaras närmast av 10 kap. 1 §, 2 § första och andra styckena, 3 §, 11 §
Bestämmelsens tillämpning förutsätter att den beskattningsbara personen uppfyller de grundläggande förutsättningarna för återbetalnings- rätt i
I jämförelse med ML byts begreppet omsättning ut mot ”leverans av varor” och ”tillhandahållande av tjänster”. ML:s begrepp utländsk beskattningsbar person slopas i NML och ersätts här av ”beskattningsbar person” som syftar tillbaka på ”en beskattningsbar person som inte är etablerad i något
Av andra stycket framgår att återbetalningsrätten i första stycket gäller endast i den utsträckning den beskattningsbara personen använder varorna eller tjänsterna för sådana transaktioner som anges i det stycket.
Första strecksatsen hänvisar till 13 kap. 9 § (artikel 169 a i mervärdes- skattedirektivet). Enligt den bestämmelsen har en beskattningsbar person avdragsrätt för ingående skatt som har betalats vid förvärv av varor och tjänster i Sverige, när dessa varor och tjänster används för dennes transaktioner utanför landet – förutsatt att transaktionerna skulle ha medfört rätt till avdrag om de hade genomförts inom landet. Den typen av transaktioner ger alltså även upphov till återbetalningsrätt, se även kommentaren till 13 kap. 9 §.
Andra strecksatsen hänvisar till 13 kap. 10 § (artikel 169 b i mervärdes- skattedirektivet). Enligt bestämmelsen har en beskattningsbar person rätt till avdrag för vissa transaktioner som är undantagna från skatteplikt men som trots det medför avdragsrätt (s.k. kvalificerat undantag). Hänvisning görs också till 13 kap. 11 § (artikel 169 c i mervärdesskattedirektivet), enligt vilken avdragsrätt föreligger för vissa kvalificerat undantagna finan- siella tjänster och försäkringstjänster. Enligt ML föreligger rätt till återbetalning för båda typer av transaktioner. Återbetalningsrätten får därmed i det avseendet motsvarande omfattning som i ML.
I tredje strecksatsen hänvisas till 35 § om sådana leveranser av varor och tillhandahållanden av tjänster inom landet för vilka förvärvaren är skyldig att betala mervärdesskatten (s.k. omvänd betalningsskyldighet). Det är här fråga om sådana leveranser och tillhandahållanden inom landet som inte utesluter återbetalning av ingående skatt enligt 14 kap.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1 och 4.6.2.
37 §
Paragrafen motsvarar 10 kap. 13 § ML och genomför artikel 4.1 i trettonde direktivet. ML:s begrepp skattskyldighet och utländsk beskattningsbar person slopas. Med anledning därav omformuleras bestämmelsen. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1 och 4.6.2.
38 §
Paragrafen motsvarar 10 kap. 13 b § ML. Paragrafen genomför artikel 171.3 i mervärdesskattedirektivet och artikel 4.1 i trettonde direktivet.
Prop. 2022/23:46
473
Prop. 2022/23:46 I jämförelse med ML byts begreppet omsättning ut mot ”leverans av varor”. Vidare görs några mindre redaktionella och språkliga ändringar.
I första punkten hänvisas till definitionen av felaktigt debiterad mervärdesskatt i 2 kap. 12 §.
I andra punkten hänvisas till undantagen från skatteplikt för unions- interna leveranser och leveranser av varor när en beskattningsbar person som inte är etablerad inom landet förvärvar varan för sin verksamhet i utlandet och hämtar den för att direkt föra ut den till en plats utanför EU. Det innebär en förändring i jämförelse med ML:s bestämmelser som både hänvisar till ett undantag från skatteplikt (3 kap. 30 a § första eller andra stycket ML) och en beskattningslandsregel (5 kap. 3 a § första stycket 3 ML). I NML behandlas exporttransaktioner som en transaktion inom landet som omfattas av kvalificerat undantag. Det är en skillnad jämfört med ML där exporttransaktioner utgör en omsättning utomlands.
Någon ändring i sak är inte avsedd. Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1 och 9.1.2.
Vad en ansökan ska avse
39 §
Paragrafens första stycke motsvarar delvis 10 kap. 3 § ML. Andra stycket är nytt. Paragrafen genomför artikel 3 i trettonde direktivet. Om redovisningsskyldigheten inträtt får avgöras med utgångspunkt i bestämmelserna i 7 kap. som bl.a. kan innebära att redovisnings- skyldigheten inträder vid en förskottsbetalning.
Övervägandena finns i avsnitt 11.9.
Hur en ansökan ska göras
40 §
Paragrafen motsvarar 19 kap. 22 § och delvis 25 § första stycket ML. Paragrafen genomför artikel 3 i trettonde direktivet. I bestämmelsen görs några mindre språkliga ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Ansökans innehåll, språk och handlingar som ska bifogas
41 §
Paragrafens första stycke motsvarar delvis 19 kap. 25 § första stycket ML. Paragrafen genomför artikel 3 i trettonde direktivet. I paragrafen anges att det finns en skyldighet för sökande att i ansökan uppge nödvändiga identifikationsuppgifter och de ytterligare uppgifter som Skatteverket behöver för att kunna besluta om återbetalning. De närmare kraven på identifikationsuppgifterna och uppgifterna i övrigt framgår dock inte.
Paragrafens andra stycke motsvarar närmast 19 kap. 25 § första och sjätte styckena ML. I bestämmelsen lämnas en upplysning om att regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen kan meddela närmare föreskrifter om ansökans innehåll, vilka språk som får användas i en ansökan och om de handlingar som ska bifogas en ansökan. Enligt nuvarande regler meddelar Skatteverket verkställighetsföreskrifter med stöd av 25 § mervärdesskatte- förordningen (1994:223).
474
Återbetalningsperiod
42 §
Paragrafen motsvarar 19 kap. 23 § ML och genomför artikel 3 i trettonde direktivet. I jämförelse med ML görs endast mindre språkliga ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Ansökningstid
43 §
Paragrafen motsvarar 19 kap. 26 § ML och genomför artikel 3 i trettonde direktivet.
I första stycket görs, i jämförelse med ML, endast en mindre språklig ändring. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Andra stycket är nytt i jämförelse med ML. I bestämmelsen klargörs att tidsfristen som anges i första stycket inte ska beräknas med stöd av 2 § lagen (1930:173) om beräkning av lagstadgad tid, den s.k. söndagsregeln.
Övervägandena finns i avsnitt 11.10.
Minimibelopp
44 §
Paragrafen motsvarar 19 kap. 24 § ML och genomför artikel 3 i trettonde direktivet. I jämförelse med ML görs endast en mindre språklig ändring. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Tidsfrist för Skatteverkets beslut
45 §
Paragrafen motsvarar 19 kap. 27 § ML och genomför artikel 3 i trettonde direktivet. I jämförelse med ML byts ”fatta beslut om” ut mot ”meddela beslut avseende” och får därigenom en ordalydelse som närmare ansluter till 27 § och 47 §. Vidare görs några mindre språkliga ändringar. Paragrafen utformas enligt Lagrådets förslag.
Utbetalningsland
46 §
Paragrafen saknar en direkt motsvarighet i ML. Paragrafen genomför artikel 3 i trettonde direktivet. Av paragrafen framgår att det beviljade beloppet ska betalas ut i Sverige, eller i ett annat land om sökanden begär det. Vid utbetalning i ett annat land ska Skatteverket från beloppet som ska betalas ut dra av bankavgifterna för överföringen. Trettonde direktivet saknar en sådan uttrycklig reglering om utbetalningsland för återbetalningen och om bankavgifter vid överföringar av utbetalnings- beloppet. Av artikel 3 framgår dock att medlemsstaterna kan bestämma de närmare reglerna om sådana ansökningar. En korresponderande bestäm- melse om utbetalningsland för beskattningsbara personer etablerade i annat
Prop. 2022/23:46
475
Prop. 2022/23:46
476
Återkrav och avräkning
47 §
Paragrafen motsvarar 19 kap. 28 § ML och genomför artikel 3 i trettonde direktivet. I jämförelse med ML görs mindre språkliga ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd. Paragrafen utformas huvudsakligen enligt Lagrådets förslag.
48 §
Paragrafen motsvarar 19 kap. 29 § ML och genomför artikel 3 i trettonde direktivet. I jämförelse med ML görs mindre språkliga ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd. Paragrafen utformas huvudsakligen enligt Lagrådets förslag.
Återbetalning vid viss import 49 §
Paragrafen motsvarar 10 kap. 11 b § ML. Paragrafen genomför delvis artikel 20 andra stycket i mervärdesskattedirektivet.
I jämförelse med ML byts omsättning ut mot ”sändas eller levereras”. Vidare görs en hänvisning till artikel 20 andra stycket i direktivet och inte till en bestämmelse med ett korresponderande unionsinternt förvärv i Sverige. Hänvisningen till mervärdesskattedirektivet är statisk, dvs. avser direktivet i en viss angiven lydelse (se 2 kap. 2 §). Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.4.1.
50 §
Paragrafen motsvaras närmast av 19 kap. 34 § första stycket ML. I bestämmelsen lämnas en upplysning om vilket förfarande som ska tillämpas vid en ansökan om återbetalning enligt 49 § genom en hän- visning till reglerna om återbetalning till beskattningsbara personer som är eller ska vara registrerade för mervärdesskatt. Hänvisning görs inte till 54 § eftersom minimibeloppet inte gäller vid återbetalning med stöd av 49 §, se 54 §. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Återbetalning till den som är eller ska vara registrerad för mervärdesskatt
51 §
Paragrafen motsvarar 19 kap. 1 § tredje stycket andra meningen, 22 § andra stycket och delvis 34 § första och andra styckena ML.
I bestämmelsen anges att den som är eller ska vara registrerad för mervärdesskatt enligt skatteförfarandelagen (2011:1244), förkortad SFL, och som vill få återbetalning av ingående skatt, ska ansöka om detta hos Skatteverket. Anledningen till registreringen har ingen betydelse. Som exempel kan nämnas en beskattningsbar person som är etablerad i ett annat
förfarandet i SFL. I bestämmelsen görs endast några mindre språkliga ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
52 §
Paragrafen motsvarar 19 kap. 35 § första stycket första meningen och delvis andra stycket ML.
Den systematiska anpassningen till mervärdesskattedirektivet som görs i NML medför bl.a. att i stället för återbetalning vid en tillfällig unionsintern leverans av ett nytt transportmedel (10 kap. 11 a § ML) finns avdragsrätt för en sådan leverans (13 kap. 7 §) om förutsättningarna härför är uppfyllda. Av den anledningen slopas bestämmelsen i 19 kap. 35 § ML om återbetalning i sådana fall. I jämförelse med ML görs i övrigt endast några mindre språkliga ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
53 §
Paragrafen motsvarar delvis 19 kap. 35 § andra stycket ML. I jämförelse med ML görs endast några mindre språkliga ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
54 §
Paragrafen motsvarar 19 kap. 34 § tredje stycket ML. Med anledning av den i förhållande till 19 kap. ML ändrade systematiken, hänvisas till 16 § som gäller beskattningsbara personer etablerade i andra
Återbetalningsansökningar riktade till andra
Hur en ansökan ska göras
55 §
Paragrafen motsvarar 19 kap. 31 § och 32 § andra stycket ML. Paragrafen genomför artikel 7 och artikel 15.1 första stycket andra meningen i EU- återbetalningsdirektivet.
Hänvisningen till
Övervägandena finns i avsnitt 4.4.1.
Ansökningstid
56 §
Paragrafen motsvarar 19 kap. 32 § första stycket ML. Paragrafen genomför artikel 15.1 första stycket första meningen i
I första stycket görs, i jämförelse med ML, några mindre språkliga ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Andra stycket är nytt i jämförelse med ML. I bestämmelsen klargörs att tidsfristen som anges i första stycket inte ska beräknas med stöd av 2 § lagen (1930:173) om beräkning av lagstadgad tid.
Övervägandena finns i avsnitt 11.10.
Prop. 2022/23:46
477
Prop. 2022/23:46
478
Skatteverkets underrättelseskyldighet
57 §
Paragrafen motsvarar 19 kap. 32 § tredje stycket ML och genomför artikel 15.2 i
Skatteverkets vidarebefordran av ansökan
58 §
Paragrafen motsvarar delvis 19 kap. 33 § ML. Paragrafen genomför artikel 18 i
I första stycket förtydligas att Skatteverket normalt ska vidarebefordra en ansökan om återbetalning till det
I andra stycket anges, i likhet med ML, i vilka fall Skatteverket inte ska vidarebefordra en ansökan om återbetalning. Vidare byts ”skattskyldig” ut mot ”beskattningsbar person” och ”omsättning” byts ut mot ”leveranser av varor” och ”tillhandahållande av tjänster”. Vidare görs några mindre språkliga ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Tredje stycket motsvarar 19 kap. 33 § andra stycket. Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
Återbetalning till hjälporganisationer 59 §
Paragrafen motsvarar 10 kap. 5 § ML. Paragrafen genomför artikel 146.1 c och 146.2 i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML görs några språkliga ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Återbetalning till utländska beskickningar m.fl.
Utländska beskickningar, karriärkonsulat och internationella organisationer
60 §
Paragrafen motsvarar 10 kap. 6 § första stycket ML. Paragrafen genomför artikel 151.1 första stycket a och b och 151.2 i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML görs en redaktionell ändring och några mindre språkliga ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Diplomatisk personal och karriärkonsuler
61 §
Paragrafen motsvarar 10 kap. 7 § första stycket ML. Paragrafen genomför artikel 151.1 första stycket a och andra stycket samt 151.2 i mervärdes- skattedirektivet. I jämförelse med ML görs en redaktionell ändring och några mindre språkliga ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
62 §
Paragrafen motsvarar 10 kap. 8 § ML. Paragrafen genomför artikel 151.1 första stycket a och andra stycket samt 151.2 i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML görs en redaktionell ändring och några mindre språkliga ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
63 §
Paragrafen motsvarar 10 kap. 7 § andra stycket ML. Paragrafen genomför delvis artikel 151.1 första stycket b och andra stycket samt 151.2 i mervärdesskattedirektivet.
Återbetalning till EU och vissa
Paragrafens första stycke motsvarar 10 kap. 6 § andra stycket ML och genomför artikel 151.1 första stycket aa i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML görs redaktionella och språkliga ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Andra stycket saknar motsvarighet i ML. Det tillkommer med anledning av att bestämmelsen placeras i en egen paragraf. Någon ändring i sak vad gäller vilka förvärv som omfattas är inte avsedd.
65 §
Paragrafen motsvarar 10 kap. 6 § tredje stycket ML och genomför artikel
151.1första stycket aa i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML görs några mindre språkliga ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
66 §
Paragrafen motsvarar 10 kap. 6 a § ML. Första stycket i paragrafen genomför artikel 151.1 första stycket ab och 151.2 i mervärdesskatte- direktivet. Andra stycket genomför artikel 151.3.
Återbetalning till väpnade styrkor som tillhör ett annat
Paragrafen motsvarar 10 kap. 8 a § ML. Paragrafen genomför artikel
151.1första stycket ba och 151.2 i mervärdesskattedirektivet. I paragrafen görs en redaktionell ändring. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Gemensamma bestämmelser för
Av paragrafens första stycke framgår att Skatteverket på samma sätt som i dag ska fatta beslut om återbetalning för de aktuella fallen (se 12 kap. 1 § ML)
Paragrafens andra stycke motsvarar 19 kap. 37 § ML. I jämförelse med ML görs en mindre språklig ändring. Någon ändring i sak är inte avsedd.
69 §
Paragrafen motsvarar 19 kap. 38 § ML. I jämförelse med ML görs en mindre språklig ändring. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Återbetalningsrätten ska styrkas 70 §
Paragrafen motsvarar delvis 10 kap. 14 § ML. Paragrafen genomför delvis artikel 5 i
Prop. 2022/23:46
479
Prop. 2022/23:46 jämförelse med ML görs en mindre språklig ändring. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Skattetillägg 71 §
Paragrafen motsvarar 20 kap. 6 § ML. I bestämmelsen görs en mindre språklig ändring. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Omprövning i vissa fall 72 §
Paragrafen motsvarar delvis 20 kap. 2 § ML. Paragrafen genomför artikel 23.2 i
I jämförelse med ML flyttas del av bestämmelsen till 22 kap. som innehåller de särskilda ordningarna för distansförsäljning av varor och vissa tillhandahållanden av tjänster (19 kap. 30 § andra stycket ML).
I andra stycket tillkommer en hänvisning till första punkten i första stycket som ett förtydligande.
I bestämmelsen görs vidare redaktionella och språkliga ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
73 §
Paragrafen motsvarar 20 kap. 3 § och 4 § andra stycket ML.
I första stycket byts ”utländsk beskattningsbar person” ut mot ”beskattningsbar person som inte är etablerad i något
Någon ändring i sak är inte avsedd. Övervägandena finns i avsnitt 4.6.2.
74 §
Paragrafen motsvarar 20 kap. 2 a § ML.
75 §
Paragrafen motsvarar 20 kap. 4 § första stycket ML.
Indrivning och verkställighet 76 §
Paragrafen motsvarar 20 kap. 5 § första, andra och fjärde styckena ML.
I jämförelse med ML ändras bestämmelsen på så sätt att tredje stycket slopas och ersätts med att lagen (1993:891) om indrivning skrivs ut i första stycket.
I andra stycket görs den förändringen att det i redan lagen anges att Skatteverket får besluta att inte överlämna en fordran för indrivning om fordran avser ett ringa belopp. Slutligen görs några mindre språkliga ändringar.
Någon ändring i sak är inte avsedd.
480
15 kap. Justering av avdrag för ingående skatt som är hänförlig till investeringsvaror
Innehåll 1 §
Paragrafen har inte någon motsvarighet i ML.
I paragrafens första stycke anges kapitlets innehåll. Kapitlet innehåller bestämmelser om justering av avdrag för ingående skatt som avser investeringsvaror. Bestämmelserna i kapitlet genomför artiklarna
Av andra stycket framgår att det även finns bestämmelser om justering av avdrag för ingående skatt vid frivillig beskattning i 12 kap.
Vad som avses med ingående skatt 2 §
Paragrafen motsvarar 8 kap. 2 § tredje stycket ML. I jämförelse med ML omformuleras lagtexten så att den bättre stämmer överens med hänvisningen till
Särskilt om hyresrätter och bostadsrätter 3 §
Paragrafen motsvarar 8 a kap. 3 § ML. I jämförelse med ML byts ”jämka” ut mot ”justera avdrag för ingående skatt”. Vidare görs några redaktionella och språkliga ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Vad som är en investeringsvara 4 §
Paragrafen motsvarar 8 a kap. 2 § första stycket ML. I jämförelse med ML görs några mindre språkliga ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd. Paragrafen utformas efter synpunkter från Lagrådet.
5 §
Paragrafen motsvarar 8 a kap. 2 § tredje stycket ML. I jämförelse med ML ändras hänvisningen med anledning av att 8 a kap. 2 § ML delas upp i flera bestämmelser. Någon ändring i sak är inte avsedd.
6 §
Paragrafen motsvarar 8 a kap. 2 § andra stycket ML. I jämförelse med ML ändras hänvisningarna med anledning av att 8 a kap. 2 § ML delas upp i flera bestämmelser. Vidare görs språkliga ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Prop. 2022/23:46
481
Prop. 2022/23:46
482
I vilka fall avdrag ska justeras 7 §
Paragrafen motsvarar 8 a kap. 4 § första stycket ML. I jämförelse med ML byts ”jämkning” ut mot ”justeras”.
I första, andra, tredje och sjätte punkterna görs vissa språkliga och redaktionella ändringar som förtydligar att bestämmelserna avser avdrags- gill mervärdesskatt. Vidare införs ”importen” i första, andra och tredje punkterna, vilket förtydligar att punkterna omfattar både ingående skatt hänförlig till förvärv och import. Med förvärv avses även unionsinternt förvärv och överföringar som likställs med unionsinternt förvärv mot ersättning. I tredje punkten byts även ”omsättningen” ut mot ”leveransen”.
Någon ändring i sak är inte avsedd. Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
8 §
Paragrafen motsvarar 8 a kap. 4 § andra stycket ML. I jämförelse med ML byts ”jämkning” ut mot ”justering av avdrag för ingående skatt”. Någon ändring i sak är inte avsedd.
9 §
Paragrafen motsvarar 8 a kap. 5 § ML. I jämförelse med ML byts ”jämkas” ut mot ”justeras”. Vidare görs i andra punkten några språkliga och redaktionella ändringar som förtydligar att den avser avdragsgill mervärdesskatt.
Övriga ändringar är endast språkliga. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Justeringsperiod 10 §
Paragrafen motsvarar 8 a kap. 6 § första och andra styckena ML. I jämförelse med ML byts ”jämkas” och ”korrigeringstiden” ut mot ”justeras” och ”justeringsperioden”. Vidare läggs ”import” till, vilket förtydligar att bestämmelsen även gäller avdrag för ingående skatt hänförlig till import. Slutligen görs några språkliga och redaktionella ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
11 §
Paragrafen motsvarar 8 a kap. 6 § tredje och fjärde styckena ML. I jämförelse med ML byts ”korrigeringstiden” ut mot ”justeringsperioden”. Vidare läggs ”importen” till, vilket förtydligar att bestämmelsen även gäller avdrag för ingående skatt hänförlig till import. I bestämmelsen ersätts också ”räkenskapsår” med ”beskattningsår”. Genom detta byte av ord blir det tydligt i samtliga fall vilket år som avses, eftersom ”beskattningsår” är definierat i 2 kap.
Hur avdrag ska justeras
Ändrad användning och överlåtelse
12 §
Paragrafen motsvarar 8 a kap. 7 § första stycket ML. I jämförelse med ML byts ”jämkas”, ”jämkning ske” och ”korrigeringstiden” ut mot ”justeras”, ”avdrag för ingående skatt justeras” och ”justeringsperioden”. Vidare ersätts ”räkenskapsår” med ”beskattningsår”. Genom detta byte av ord blir det tydligt i samtliga fall vilket år som avses, eftersom ”beskattningsår” är definierat i 2 kap.
13 §
Paragrafen motsvarar 8 a kap. 7 § andra stycket ML. I jämförelse med ML byts ”jämkas”, ”jämkningen” och ”korrigeringstiden” ut mot ”justeras”, ”justeringen” och ”justeringsperioden”. Vidare görs några mindre språk- liga ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
14 §
Paragrafen motsvarar 8 a kap. 7 § tredje och fjärde styckena ML. I jämförelse med ML byts ”jämkas” och ”korrigeringstiden” ut mot ”justeras” och ”justeringsperioden”. Vidare ersätts ”räkenskapsår” med ”beskattningsår”. Genom detta byte av ord blir det tydligt i samtliga fall vilket år som avses, eftersom ”beskattningsår” är definierat i 2 kap. 3– 6 §§. Slutligen görs några mindre språkliga och redaktionella ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Ursprungsbeloppet
15 §
Paragrafen motsvarar 8 a kap. 8 § första stycket ML. I jämförelse med ML byts ”jämkas” ut mot ”justeras”. Vidare läggs ”import” till, vilket förtydligar att bestämmelsen även gäller ingående skatt vid import av investeringsvaran. Slutligen görs några mindre språkliga ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Justeringsbeloppet
16 §
Paragrafen motsvarar 8 a kap. 8 § andra stycket första meningen ML. I jämförelse med ML byts ”jämkning”, ”jämkningsbeloppet” och ”korrigeringstiden” ut mot ”justering av avdrag för ingående skatt”, ”justeringsbeloppet” och ”justeringsperioden”. Vidare görs några språk- liga ändringar som förtydligar att bestämmelsen avser förändringar av den avdragsgilla andelen ingående skatt. Slutligen görs ytterligare några mindre språkliga ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Prop. 2022/23:46
483
Prop. 2022/23:46 |
17 § |
|
Paragrafen motsvarar 8 a kap. 8 § andra stycket andra meningen ML. I |
|
jämförelse med ML byts ”jämka” och ”jämkningsbeloppet” ut mot |
|
”justera avdrag för ingående skatt” och ”justeringsbeloppet”. Vidare görs |
|
några språkliga ändringar som förtydligar att bestämmelsen avser |
|
förändringar av den avdragsgilla andelen ingående skatt. Slutligen görs en |
|
mindre språklig ändring. Någon ändring i sak är inte avsedd. |
18 §
Paragrafen motsvarar 8 a kap. 9 § ML. I jämförelse med ML byts ”jämkningsbeloppet” ut mot ”justeringsbeloppet”. Vidare görs några språkliga ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
19 §
Paragrafen motsvarar 8 a kap. 10 § ML. I jämförelse med ML byts ”jämkningsåret” ut mot ”justeringsåret”. Vidare görs några språkliga ändringar som förtydligar att bestämmelsen avser avdragsgill ingående skatt. Slutligen görs ytterligare några språkliga ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övertagande av rättighet och skyldighet att justera avdrag
Överlåtelse av investeringsvaror vid överlåtelse av verksamhet, fusion och liknande förfaranden
20 §
Paragrafen motsvarar 8 a kap. 11 § första stycket ML. I jämförelse med ML byts ”jämka” ut mot ”justera”. Med anledning av att ”skattskyldig” och ”skattskyldighet” slopas i NML, byts ”frivillig skattskyldighet” ut mot ”frivillig beskattning” och ”är skattskyldig” byts ut mot ”har avdragsrätt”. Vidare slopas hänvisningen till återbetalningsbestämmelserna som en följd av att de har gjorts om till avdragsbestämmelser eller har slopats. Slutligen görs några mindre språkliga ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1 och 11.3.
Överlåtelse av fastighet i vissa fall
21 §
Paragrafen motsvarar 8 a kap. 12 § första stycket ML. I jämförelse med ML byts ”jämka” ut mot ”justera” och ”justera avdrag”. Begreppet ”skattskyldig” byts ut mot ”har avdragsrätt”. Vidare slopas hänvisningen till återbetalningsbestämmelserna som en följd av att de har gjorts om till avdragsbestämmelser eller har slopats. Slutligen görs några mindre språkliga ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1 och 11.3.
22 §
Paragrafen motsvarar 8 a kap. 12 § andra stycket ML. I jämförelse med ML byts ”jämka” ut mot ”justera” och ”justera avdrag” och ”jämkning” byts ut mot ”justera avdrag”. Vidare införs en hänvisning med anledning
av uppdelningen av 8 a kap. 12 § i flera bestämmelser. Slutligen görs
484
några redaktionella och språkliga ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
23 §
Paragrafen motsvarar 8 a kap. 12 § tredje stycket ML. I jämförelse med ML byts ”jämka” ut mot ”justera avdrag”. Vidare införs en hänvisning med anledning av uppdelningen av 8 a kap. 12 § i flera bestämmelser. Slutligen byts, som en följd av införandet av ”justeringshandling” i 28 §, ”sådan handling” ut mot ”en justeringshandling”. I bestämmelsen görs också en mindre redaktionell ändring. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Inträde och utträde ur mervärdesskattegrupp
24 §
Paragrafen motsvarar 8 a kap. 11 § andra stycket ML. I jämförelse med ML byts ”jämka” ut mot ”justera avdrag för ingående skatt” och ”justera avdrag för”. Vidare görs en redaktionell ändring och några mindre språkliga ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Fastighetsägare som försätts i konkurs
25 §
Paragrafen motsvarar 8 a kap. 13 § första stycket ML.
I jämförelse med ML byts i första stycket ”jämka” ut mot ”justera”.
I första och andra punkterna byts ”konkursboet är skattskyldigt” ut mot ”konkursboet är en beskattningsbar person enligt 4 kap. 18 § för den ekonomiska verksamheten i fastigheten” och ”verksamheten består helt eller delvis av beskattade transaktioner”. Härigenom uppnås samma resultat som i ML, att konkursboet är skattskyldigt.
Ett motsvarande byte av ord görs även i andra stycket. Med anledning av detta byte görs även några redaktionella ändringar av bestämmelsen.
Vidare görs en mindre språklig ändring. Någon ändring i sak är inte avsedd.
26 §
Paragrafen motsvarar 8 a kap. 13 § andra och tredje styckena ML. I jämförelse med ML byts ”jämka” ut mot ”justera”. Vidare görs några mindre språkliga ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Hyresgäst eller bostadsrättshavare som lämnar en hyresrätt eller bostadsrätt
27 §
Paragrafen motsvarar 8 a kap. 14 § ML. I jämförelse med ML byts ”jämka” ut mot ”justera avdrag för”. Vidare görs en mindre språklig ändring. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Utfärdande av justeringshandling 28 §
Paragrafen motsvarar 8 a kap. 15 § ML. I jämförelse med ML byts ”jämka” ut mot ”justera”. I bestämmelsen införs också begreppet ”justeringshandling”. Vidare slopas ”i pappersform eller i elektronisk
Prop. 2022/23:46
485
Prop. 2022/23:46
486
form”. I bestämmelsen görs även några språkliga ändringar som förtydligar att bestämmelsen avser förändringar av den avdragsgilla andelen ingående skatt. Slutligen görs språkliga och redaktionella ändringar och ”skall överta” ändras till ”övertar”, vilket förtydligar att bestämmelsen omfattar samtliga övertaganden av rättighet och skyldighet att justera avdrag för ingående skatt enligt
29 §
Paragrafen motsvarar 8 a kap. 16 § ML. I jämförelse med ML byts ”jämka” ut mot ”justera avdrag”. Vidare byts ”kopia” ut mot ”exemplar”, vilket förtydligar att justeringshandlingen inte behöver överlämnas i form av en papperskopia utan att den även kan överlämnas i elektroniskt format. Som en följd av införandet av ”justeringshandling” i 28 § byts ”handling” ut mot ”justeringshandling”. Slutligen görs språkliga och redaktionella ändringar som ett förtydligande om att bestämmelsen omfattar samtliga övertaganden av rättighet och skyldighet att justera avdrag för ingående skatt enligt
30 §
Paragrafen motsvarar 8 a kap. 17 § ML. I jämförelse med ML byts ”handling” ut mot ”justeringshandling” som en följd av införandet av ”justeringshandling” i 28 §. Vidare görs språkliga och redaktionella ändringar som förtydligar att bestämmelsen omfattar samtliga övertaganden av rättighet och skyldighet att justera avdrag för ingående skatt enligt
I första och tredje punkterna läggs ”import” till, vilket förtydligar att bestämmelsen även gäller avdrag för ingående skatt hänförlig till import.
I andra punkten byts ”jämkning” ut mot ”justering”.
I fjärde punkten görs några mindre språkliga ändringar.
8a kap. 17 § första stycket 5 ML delas upp i två punkter, femte och sjätte punkten.
Vidare görs 8 a kap. 17 § andra stycket ML om till en punkt i listan över uppgifter som ska finnas i en justeringshandling, se nionde punkten.
I tionde punkten byts ”skattskyldigheten” ut mot ”beskattningen”. I denna punkt görs även några språkliga ändringar i syfte att förtydliga att bestämmelsen avser avdrag för ingående skatt. Vidare slopas ”rätt till återbetalning”.
Någon ändring i sak är inte avsedd. Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
Justeringshandling vid övertagande av rättighet och skyldighet att justera avdrag
31 §
Paragrafen motsvarar 8 kap. 20 § ML. I jämförelse med ML byts ”jämkning” och ”jämkningen” ut mot ”justering” och ”justeringen”. Vidare görs några mindre språkliga ändringar och ”skall överta” ändras till ”övertar”. Slutligen görs en mindre redaktionell ändring. Någon ändring i sak är inte avsedd.
16 kap. Vem som är betalningsskyldig
Innehåll 1 §
Paragrafen har inte någon motsvarighet i ML. I paragrafen anges kapitlets innehåll. Paragrafen utformas efter synpunkter från Lagrådet.
Bestämmelser om betalningsskyldighet i andra kapitel
2 §
Paragrafen motsvarar 1 kap. 2 § sjätte stycket ML. I jämförelse med ML används i denna och följande bestämmelser endast begreppet betalnings- skyldig för mervärdesskatt medan begreppet ”skattskyldig” som används i motsvarande bestämmelser i ML slopas.
I paragrafen anges var i NML det finns ytterligare bestämmelser om vem som är betalningsskyldig för mervärdesskatt. I jämförelse med ML görs vissa språkliga ändringar. Vidare slopas hänvisningen till bestämmelserna som motsvarar 6 kap. ML om skattskyldighet i särskilda fall. Motsvarande bestämmelser i 4 kap. NML reglerar vem som är beskattningsbar person i särskilda fall, i stället för som i ML vem som är skattskyldig. En hänvisning införs till 22 kap. om särskilda ordningar för distansförsäljning av varor och vissa tillhandahållanden av tjänster där det finns en motsvarighet till bestämmelsen i 1 kap. 2 § första stycket 1 a ML om skattskyldighet för mervärdesskattegrupper i andra
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
Tillämpningsområde för bestämmelserna i kapitlet 3 §
Paragrafen saknar motsvarighet i ML. I paragrafen anges att bestämmelserna om vem som är skyldig att betala mervärdesskatt till staten är tillämpliga på beskattningsbara transaktioner som är skattepliktiga och görs inom landet. De beskattningsbara transaktionerna definieras i 5 kap. Bestämmelserna avser transaktioner inom landet som är föremål för mervärdesskatt enligt 3 kap. (dvs. transaktioner inom mervärdesskattens tillämpningsområde) och som inte är undantagna från skatteplikt.
Avgränsningen av tillämpningsområdet för bestämmelserna i detta kapitel till ovan nämnda beskattningsbara transaktioner innebär att direktivets uttryck ”beskattningsbar leverans”, ”beskattningsbart tillhandahållande” och ”beskattningsbart unionsinternt förvärv” inte behöver införas i bestämmelserna. Vidare innebär avgränsningen att endast de leveranser, tillhandahållanden, unionsinterna förvärv och importer som sker inom landet omfattas av bestämmelserna. Detta behöver därmed inte heller nämnas i de följande bestämmelserna. Paragrafen avser skyldighet att betala mervärdesskatt. Det innebär att 23 § inte omfattas eftersom den avser betalningsskyldighet för felaktigt debiterad mervärdesskatt.
Prop. 2022/23:46
487
Prop. 2022/23:46
488
Paragrafen utformas enligt Lagrådets förslag.
Vem som ska anses som en beskattningsbar person som inte är etablerad inom landet
4 §
Paragrafen motsvarar 1 kap. 2 § fjärde stycket och 2 d § andra stycket ML och genomför artikel 192a i mervärdesskattedirektivet.
I jämförelse med ML byts begreppet ”omsättning av en vara eller en tjänst” ut mot ”en leverans av varor eller ett tillhandahållande av tjänster”. Begreppet ”utländsk beskattningsbar person” slopas och ersätts med ”en beskattningsbar person som inte är etablerad inom landet”. Direktivets uttryck ”beskattningsbar leverans” och ”beskattningsbart tillhanda- hållande” införs inte i bestämmelsen. Det framgår redan av 3 § att bestämmelsen endast omfattar beskattningsbara transaktioner, se kommentaren till 3 §. Övriga ändringar är endast språkliga och redaktionella. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1 och 4.6.2.
Leverans av varor och tillhandahållande av tjänster
Huvudregel
5 §
Paragrafen motsvarar 1 kap. 2 § första stycket 1 ML och genomför artikel 193 i mervärdesskattedirektivet.
I jämförelse med ML byts ”omsätter varan eller tjänsten” och ”omsättningen” ut mot ”levererar varor eller tillhandahåller tjänster” respektive ”leveransen eller tillhandahållandet”. Vidare slopas begreppet skattskyldig. I bestämmelsen görs också vissa redaktionella ändringar. Direktivets uttryck ”beskattningsbar leverans” och ”beskattningsbart tillhandahållande” införs inte i bestämmelsen. Det framgår redan av 3 § att bestämmelsen endast omfattar beskattningsbara transaktioner, se kommentaren till 3 §. I bestämmelsen införs begreppet beskattningsbar person, eftersom det endast är leveranser av varor och tillhandahållanden av tjänster som görs av en beskattningsbar person som är föremål för mervärdesskatt (se 3 kap. NML). Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
Omvänd betalningsskyldighet – beskattningsbar person som inte är etablerad inom landet
6 §
Paragrafen motsvarar 1 kap. 2 § första stycket 4 c ML och genomför artikel 194 i mervärdesskattedirektivet.
I jämförelse med ML byts ”omsättning” och ”omsätter” ut mot ”leverans”, ”tillhandahållande” respektive ”levererar varan eller tillhandahåller tjänsten”. Begreppet ”utländsk beskattningsbar person” slopas och ersätts med ”en beskattningsbar person som inte är etablerad inom landet” och ”skattskyldig” slopas.
I första stycket första punkten läggs ”i landet” till.
Vidare slopas hänvisningen till 5 kap. 8 § ML och ersätts med en skrivning om tjänster med anknytning till fastighet i Sverige. De tjänster
som avses i 6 kap. 38 § (som motsvarar 5 kap. 8 § ML) kommer därigenom även i fortsättningen omfattas av denna bestämmelse.
Direktivets uttryck ”beskattningsbara leveranser” och ”beskattningsbara tillhandahållanden” införs inte i bestämmelsen. Det framgår redan av 3 § att bestämmelsen endast omfattar beskattningsbara transaktioner, se kommentaren till 3 §.
Övriga ändringar är endast språkliga och redaktionella. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Paragrafen utformas enligt Lagrådets förslag. Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1 och 4.6.2.
7 §
Paragrafen motsvarar 1 kap. 2 d § första stycket ML. I jämförelse med ML byts ”skattskyldig för omsättning”, ”skattskyldighet” och ”omsättning” ut mot ”betalningsskyldig för mervärdesskatt för leverans av varor eller tillhandahållande av tjänster”, ”betalningsskyldighet” och ”leveranser och tillhandahållanden”. Begreppet ”utländsk beskattningsbar person” slopas och ersätts med ”en beskattningsbar person som inte är etablerad inom landet”. Även ”inom landet” slopas. Det framgår redan av 3 § att leveransen eller tillhandahållandet ska ske inom landet.
Andra stycket i 1 kap. 2 d § ML ges ingen motsvarighet i paragrafen. Det framgår redan av 4 § vem som ska omfattas av begreppet ”beskattningsbar person som inte är etablerad inom landet” när det används i detta kapitel.
Övriga ändringar är endast språkliga och redaktionella. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1 och 4.6.2.
8 §
Paragrafen motsvarar 1 kap. 2 § första stycket 3 ML och genomför artikel 195 i mervärdesskattedirektivet.
I jämförelse med ML byts ”omsättning” och ”omsätter” ut mot ”leverans” respektive ”levererar”. Begreppet ”utländsk beskattningsbar person” slopas och ersätts med ”en beskattningsbar person som inte är etablerad inom landet” och ”skattskyldig” slopas.
I första punkten läggs ”i landet” till.
Övriga ändringar är endast språkliga och redaktionella. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1 och 4.6.2.
9 §
Paragrafen motsvarar 1 kap. 2 § första stycket 2 ML och genomför artikel 196 i mervärdesskattedirektivet.
I jämförelse med ML byts orden ”omsättning” och ”omsätter” ut mot ”tillhandahållandet” och ”tillhandahåller”. Begreppet ”utländsk beskatt- ningsbar person” slopas och ersätts med ”en beskattningsbar person som inte är etablerad inom landet” och ”skattskyldig” slopas. I bestämmelsen görs också vissa redaktionella och språkliga ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1 och 4.6.2.
Prop. 2022/23:46
489
Prop. 2022/23:46
490
Omvänd betalningsskyldighet – trepartshandel
10 §
Paragrafen motsvarar 1 kap. 2 § första stycket 4 ML och genomför artikel 197.1 i mervärdesskattedirektivet.
I jämförelse med ML byts ”omsättning” och ”omsättningen” ut mot ”leverans” respektive ”leveransen”. Vidare slopas ”skattskyldig”.
I jämförelse med ML framgår uttryckligen av bestämmelsen att mottagaren av leveransen ska vara en beskattningsbar person eller en juridisk person som inte är en beskattningsbar person samt att mottagaren ska vara registrerad för mervärdesskatt i Sverige. I bestämmelsen införs också ett uttryckligt krav på att den beskattningsbara person som gör den efterföljande leveransen ska ha utfärdat en faktura i enlighet med artiklarna
Hänvisningen till mervärdesskattedirektivet är statisk, dvs. avser direktivet i en viss angiven lydelse (se 2 kap. 2 §).
Övriga ändringar är endast redaktionella. Någon ändring i sak är inte avsedd. Övervägandena finns i avsnitt 4.4.1 och 4.6.1.
Omvänd betalningsskyldighet – guld
11 §
Paragrafen motsvarar delvis 1 kap. 2 § första stycket 4 a ML och genomför artikel 198.2 i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML omform- uleras bestämmelsen som en följd av att den delas upp i två paragrafer, 11 och 12 §§.
I bestämmelsen byts ”omsättning” och ”den som omsätter guldet” ut mot ”leverans” och ”leverantören”. Begreppet ”skattskyldig” slopas och ”är skattskyldig enligt 3 kap. 10 b § ML” byts ut mot ”har valt frivillig beskattning av leveransen enligt 21 kap. 7 eller 8 §”.
I andra punkten läggs ”i landet” till. Övriga ändringar är endast språkliga. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
12 §
Paragrafen motsvarar delvis 1 kap. 2 § första stycket 4 a ML och genomför artikel 198.2 i mervärdesskattedirektivet.
I jämförelse med ML byts ”omsättning” ut mot ”leverans” och ”skattskyldig” slopas. Orden ”i landet” läggs till. I bestämmelsen görs
också vissa redaktionella och språkliga ändringar. Vidare byts ”guldmaterial eller halvfärdiga produkter” ut mot ”guld i råvaruform eller i form av halvfärdiga produkter”. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
Omvänd betalningsskyldighet – byggsektorn
13 §
Paragrafen motsvarar 1 kap. 2 § första stycket 4 b och andra stycket ML. Paragrafen genomför artikel 199.1 a och b i mervärdesskattedirektivet.
I jämförelse med ML byts ordet ”omsättning” ut mot ”tillhandahåller” och ”skattskyldig” slopas. Vidare byts ”verksamhet” ut mot ”ekonomisk verksamhet” och ”uthyrning av arbetskraft” byts ut mot ”tillhandahållande av personal”. Övriga ändringar är endast språkliga och redaktionella. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
Omvänd betalningsskyldighet – avfall och skrot
14 §
Paragrafen motsvarar 1 kap. 2 § första stycket 4 e och tredje stycket ML. Paragrafen genomför artikel 199.1 d i mervärdesskattedirektivet.
I jämförelse med ML byts ”omsättning” ut mot ”leverans” och ”skattskyldig” slopas.
I första stycket läggs ”i landet” till.
Övriga ändringar är endast språkliga och redaktionella. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
Omvänd betalningsskyldighet – utsläppsrätter och andra enheter
15 §
Paragrafen motsvarar 1 kap. 2 § första stycket 4 d ML och genomför artikel 199a.1 a och b i mervärdesskattedirektivet.
I jämförelse med ML byts ”omsättning” ut mot ”tillhandahållande” och ”skattskyldighet” slopas. Vidare läggs ”i landet” och ”överlåtelse av” till.
I ML är hänvisningen till utsläppshandelsdirektivet dynamisk, dvs. avser direktivet i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen. I NML är hänvisningar till
Övriga ändringar är endast språkliga och redaktionella. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.4.1 och 4.6.1.
Omvänd betalningsskyldighet – mobiltelefoner, integrerade kretsanordningar, spelkonsoler, pekdatorer och bärbara datorer
16 §
Paragrafen motsvarar 1 kap. 2 § första stycket 4 f ML och sjunde stycket ML. Paragrafen genomför artikel 199a.1 c, d och h i mervärdesskatte-
Prop. 2022/23:46
491
Prop. 2022/23:46 direktivet. I jämförelse med ML byts ”omsättning” ut mot ”leverans” och ”skattskyldig” slopas. I första stycket första punkten läggs ”i landet” till. Vidare görs några mindre redaktionella och språkliga ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
Unionsinternt förvärv 17 §
Paragrafen motsvarar 1 kap. 2 § första stycket 5 ML och genomför artikel 200 i mervärdesskattedirektivet.
I jämförelse med ML görs vissa redaktionella ändringar. Vidare slopas ”skattskyldig”. Direktivets uttryck ”beskattningsbart unionsinternt förvärv” införs inte i bestämmelsen. Det framgår redan av 3 § att bestämmelsen endast omfattar beskattningsbara transaktioner, se kommentaren till 3 §. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
Import 18 §
Paragrafen motsvarar 1 kap. 2 § första stycket 6 a ML och genomför artikel 201 i mervärdesskattedirektivet.
I jämförelse med ML slopas ”skattskyldig”. Övriga ändringar är endast redaktionella och språkliga. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
19 §
Paragrafen motsvarar 1 kap. 2 § första stycket 6 b ML och genomför artikel 201 i mervärdesskattedirektivet.
I jämförelse med ML görs redaktionella ändringar och ”skattskyldig” slopas. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
20 §
Paragrafen motsvarar 1 kap. 2 § första stycket 6 c ML och genomför artikel 201 i mervärdesskattedirektivet.
I jämförelse med ML görs redaktionella ändringar och ”skattskyldig” slopas. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
21 §
Paragrafen motsvarar 1 kap. 2 § första stycket 6 d och genomför artikel 201 i mervärdesskattedirektivet. Av paragrafen framgår vem som är betalningsskyldig för en import av varor i Sverige i de fall en tulldeklaration lämnas in i ett annat
492
förordningen i en viss angiven lydelse (se 2 kap. 2 §). Någon ändring i sak Prop. 2022/23:46 är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.4.1 och 4.6.1.
22 §
Paragrafen motsvarar 1 kap. 2 § första stycket 6 e och genomför artikel 201 i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML görs redaktionella ändringar och ”skattskyldig” slopas. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
Felaktigt debiterad mervärdesskatt 23 §
Paragrafen motsvarar 1 kap. 1 § tredje stycket och 2 e § ML. Paragrafen genomför artikel 203 i mervärdesskattedirektivet.
I jämförelse med ML sammanförs bestämmelserna om att felaktigt debiterad mervärdesskatt ska betalas till staten och vem som ska betala den felaktigt debiterade mervärdesskatten till en enda bestämmelse. Definitionen av felaktigt debiterad mervärdesskatt finns i 2 kap. 12 §. Någon ändring i sak är inte avsedd.
17 kap. Fakturering
Innehåll 1 §
Paragrafen har inte någon motsvarighet i ML. I paragrafen anges kapitlets innehåll.
Bestämmelser om fakturering i andra kapitel
2 §
Paragrafen har inte någon motsvarighet i ML. I paragrafen lämnas en upplysning om att ytterligare bestämmelser om fakturering finns i andra kapitel.
Hur bestämmelserna ska tillämpas på en mervärdesskattegrupp 3 §
Paragrafen motsvarar 11 kap. 5 § ML. I jämförelse med ML byts ”omsätter varor eller tjänster” ut mot ”levererar varor eller tillhandahåller tjänster” och ”säljarens” byts ut mot ”leverantörens, tillhandahållarens”. Vidare görs några språkliga och redaktionella ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
493
Prop. 2022/23:46
494
Tillämpningsområde för bestämmelserna om fakturering
Leverans av varor och tillhandahållande av tjänster inom landet
4 §
Paragrafen motsvarar 11 kap. 12 § första stycket ML och genomför artikel 219a.1 i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML byts ”omsättningar av varor och tjänster” ut mot ”leveranser av varor och tillhandahållanden av tjänster”. Vidare görs mindre språkliga och redaktionella ändringar med anledning av att 11 kap. 12 § ML delas upp i flera bestämmelser och sammanslagningen av ML:s 11 och 11 a kap. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
5 §
Paragrafen motsvarar 11 kap. 12 § andra och tredje styckena ML och genomför artikel 219a.2 a i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML byts ”omsättningen” ut mot ”leveransen eller tillhandahållandet”. Vidare läggs ”i landet” till och ”köparen” byts ut mot ”förvärvaren”. Slutligen görs vissa mindre språkliga och redaktionella ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
6 §
Paragrafen motsvarar 11 kap. 12 § fjärde stycket ML och genomför artikel 219a.2 b i mervärdesskattedirektivet. Hänvisningen till mervärdesskatte- direktivet är statisk, dvs. avser direktivet i en viss angiven lydelse (se 2 kap. 2 §).
Övervägandena finns i avsnitt 4.4.1.
Leverans av varor och tillhandahållande av tjänster i ett annat
7 §
Paragrafen motsvarar 11 kap. 13 § första och andra styckena ML och genomför mervärdesskattedirektivets artikel 219a.2 a i. I jämförelse med ML byts ”omsättningar av varor och tjänster” och ”omsättningen” ut mot ”leveranser av varor och tillhandahållanden av tjänster” och ”leveransen eller tillhandahållandet”. Vidare byts ”köpare” ut mot ”förvärvare” och ”säljaren” byts ut mot ”leverantören eller tillhandahållaren”. Orden ”i landet” läggs till. Hänvisningen till mervärdesskattedirektivet är statisk, dvs. avser direktivet i en viss angiven lydelse (se 2 kap. 2 §). Slutligen görs vissa redaktionella och språkliga ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.4.1 och 4.6.1.
8 §
Paragrafen motsvarar 11 kap. 13 § tredje stycket ML och genomför artikel 219a.2 b i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML byts ”omsättningar” ut mot ”leveranser” och ”tillhandahållanden”. Vidare görs en hänvisning till de bestämmelser om fakturering som är tillämpliga för beskattningsbara personer som omfattas av ett identifieringsbeslut i Sverige. I övrigt görs några språkliga ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
Leverans av varor och tillhandahållande av tjänster utanför EU
9 §
Paragrafen motsvarar 11 kap. 14 § ML och genomför mervärdesskattedirektivets artikel 219a.2 a ii. I jämförelse med ML byts ”omsättningar av varor eller tjänster” ut mot ”leveranser av varor och tillhandahållanden av tjänster”. Ordet ”säljaren” byts ut mot ”leverantören eller tillhandahållaren” och ”i landet” läggs till. Vidare anges att bestämmelserna tillämpas på leveranser eller tillhandahållanden som anses ha gjorts utanför EU som en följd av att definitionen av begreppet ”export” slopas. Slutligen görs vissa mindre språkliga ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1 och 4.6.3.
Faktureringsskyldighet
Huvudregler
10 §
Paragrafen motsvarar 11 kap. 1 § första stycket ML och genomför artikel
220.1.1i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML byts
”omsättning av varor eller tjänster” ut mot ”leverans av varor eller tillhandahållande av tjänster”. I bestämmelsen byts även ”säkerställa” ut mot ”se till”. Slutligen görs några språkliga ändringar. Någon ändring i sak
är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
11 §
Paragrafen motsvarar 11 kap. 1 § andra stycket ML och genomför artiklarna 220.1.2, 220.1.3 och 221.1 i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML byts ”omsättning” och ”omsätts” ut mot ”leverans” och ”tillhandahållande”. Vidare görs vissa redaktionella och språkliga ändringar med anledning av att 11 kap. 1 § ML delas upp i flera bestämmelser. I bestämmelsen byts även ”säkerställa” ut mot ”se till”. Slutligen görs några mindre språkliga ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
Undantag från huvudreglerna
12 §
Paragrafen motsvarar 11 kap. 2 § ML och genomför artiklarna 220.2 och
221.3i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML byts
”omsättningar” och ”omsatt” ut mot ”leveranser eller tillhandahållanden” och ”tillhandahållen”. Vidare görs vissa redaktionella och språkliga
ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd. Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
13 §
Paragrafen motsvarar 11 kap. 2 § andra stycket ML. Paragrafen genomför delvis artikel 220.1.2 i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML
Prop. 2022/23:46
495
Prop. 2022/23:46 har ”unionsordningen” lagts till i hänvisningen till bestämmelserna om identifieringsbeslut. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Faktureringsskyldighet vid betalningar i förskott eller a conto
14 §
Paragrafen motsvarar 11 kap. 3 § ML och genomför artikel 220.1.4 och
220.1.5i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML slopas faktureringskravet vid betalningar i förskott eller a conto för leveranser som avses i 10 kap. 42 §. Vidare byts ”omsättning” ut mot ”leverans eller ett sådant tillhandahållande” och ”säkerställa” byts ut mot ”se till”.
Slutligen görs vissa redaktionella och språkliga ändringar. Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1 och 12.
Självfakturering
15 §
Paragrafen motsvarar 11 kap. 4 § ML och genomför artikel 224 i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML byts ”säljaren” ut mot ”leverantören eller tillhandahållaren”. Vidare görs några mindre språkliga ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Särskilda tidpunkter för utfärdande av faktura 16 §
Paragrafen motsvarar 11 kap. 3 a § första stycket ML och genomför artikel 222 i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML byts ”omsätts” ut mot ”levereras”. Vidare görs några mindre språkliga ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
17 §
Paragrafen motsvarar 11 kap. 3 a § andra stycket ML och genomför artikel 222 i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML byts ”omsättning” ut mot ”leverans”. Vidare förtydligas vad hänvisningen till 10 kap. 42 § (3 kap. 30 a § ML) avser genom att det anges att bestämmelsen rör leveranser av varor till ett annat
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1 och 7.2.
496
18 §
Paragrafen motsvarar 11 kap. 3 a § tredje stycket ML och genomför artikel 222 i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML byts ”omsättning” ut mot ”tillhandahållande”. Vidare byts ”skattskyldighet inträder” ut mot ”den beskattningsgrundande händelsen för tillhanda- hållandet inträffar”. Som en följd av att reglerna om tidpunkten för när den beskattningsgrundande händelsen inträffar struktureras på ett annat sätt än ML:s regler om skattskyldighetens inträde, behöver tidpunkten för faktureringen i denna bestämmelse inte kopplas till tidpunkten för motsvarande tillhandahållanden inom landet. Tidpunkten kan i stället kopplas direkt till när den beskattningsgrundande händelsen inträffar för tillhandahållandet. En hänvisning till reglerna om när den beskattnings- grundande händelsen inträffar slopas därför. I bestämmelsen byts även ”som omfattas av uppgiftsskyldigheten” ut mot ”som ska tas upp i en periodisk sammanställning”. Slutligen görs några mindre språkliga ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1 och 7.2.
Samlingsfaktura 19 §
Paragrafen motsvarar 11 kap. 7 § första och tredje styckena ML och genomför artikel 223 i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML byts ”särskilda” ut mot ”separata”. Andra stycket i 11 kap. 7 § ML bryts ut till en egen bestämmelse, se kommentaren under 21 §. Slutligen görs en mindre språklig ändring. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Elektronisk faktura 20 §
Paragrafen motsvarar 11 kap. 6 § ML och genomför artikel 232 i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML slopas i första stycket hänvisningen till definitionen av elektronisk faktura. En definition av elektronisk faktura finns i 2 kap. 10 §. Någon ändring i sak är inte avsedd.
21 §
Paragrafen motsvarar 11 kap. 7 § andra stycket ML och genomför artikel 236 i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML bryts bestämmelsen ut till en egen bestämmelse och placeras under rubriken elektronisk faktura. I bestämmelsen byts ”överförs” ut mot ”översänds”. Språkliga ändringar görs också. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Handling eller meddelande som likställs med faktura 22 §
Paragrafen motsvarar 11 kap. 10 § tredje stycket ML och genomför artikel 219 i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML görs en mindre språklig ändring. Någon ändring i sak är inte avsedd.
23 §
Paragrafen motsvarar 11 kap. 10 § första och andra styckena ML. I jämförelse med ML slopas ”kreditnota”. Med kreditnota avses endast
Prop. 2022/23:46
497
Prop. 2022/23:46 nedsättningar av ursprungliga fakturor. Begreppet omfattar därmed inte ändringar av ursprungliga fakturor som leder till att fakturabeloppet blir högre, varför begreppet inte kan användas varken i 26 eller 28 § som avser båda typer av ändringar av ursprungsfakturor. Som en följd av slopandet hänvisas i stället till en sådan handling eller ett sådant meddelande som avses i 22 §.
I bestämmelsen slopas vidare ”av säljaren”, vilket tydliggör att även denna typ av handlingar och meddelanden kan på samma sätt som vanliga fakturor utfärdas av förvärvaren eller tredje person. Slutligen görs vissa språkliga och redaktionella ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Fakturans innehåll 24 §
Paragrafen motsvarar 11 kap. 8 § ML och genomför artikel 226 i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML ändras inledningen genom att en hänvisning till bestämmelsen om faktureringsskyldighet vid förskott i 14 § införs. Vidare slopas hänvisningen till samlingsfaktura. En samlingsfaktura är en faktura som ställs ut baserat på fakturerings- skyldigheten i 10, 11 eller 14 § och omfattas redan på den grunden av skyldigheterna i denna bestämmelse.
I andra punkten ändras ”ensamt” till ”unikt”.
I tredje punkten ändras ”omsatts” till ”levererats” och ”tillhandahållits”. Ordet ”säljarens” byts ut mot ”leverantörens eller tillhandahållarens”. Slutligen görs en mindre språklig ändring.
I fjärde punkten görs vissa språkliga ändringar. Vidare slopas hänvisningen till 3 kap. 30 b § ML som en följd av att de svenska faktureringsreglerna inte är tillämpliga på denna transaktion. Slutligen byts ”är skattskyldig för förvärvet av varorna eller tjänsterna” ut mot ”är betalningsskyldig för mervärdesskatt för leveransen av varorna eller tillhandahållandet av tjänsterna”.
Den femte punkten delas upp i två punkter, femte punkten som avser leverantörens eller tillhandahållarens namn och adress och den nya sjätte punkten som avser förvärvarens namn och adress. Denna uppdelning medför ett förtydligande av lagtexten när ”säljarens” byts ut mot ”leverantörens eller tillhandahållarens” och ”köparens” byts ut mot ”förvärvarens”. I femte och sjätte punkten införs även ordet ”fullständiga”.
I sjunde punkten ändras ”omsatta” till ”levererade” och ”tillhanda- hållna”.
I åttonde punkten ändras ”omsättningen” till ”leveransen” och ”tillhandahållandet”. Vidare görs en mindre språklig ändring.
I elfte punkten görs några mindre språkliga ändringar. I tolfte punkten görs en mindre språklig ändring.
I trettonde punkten görs en mindre språklig ändring. Vidare byts ”omsättningen är undantagen” ut mot ”leveransen av varor eller tillhanda- hållandet av tjänster undantas”. Slutligen används benämningen ”mervärdesskattedirektivet” i stället för direktivets nummer. Hänvisningen till mervärdesskattedirektivet är statisk, dvs. avser direktivet i en viss angiven lydelse (se 2 kap. 2 §).
I fjortonde punkten görs en mindre språklig ändring.
498
I sextonde och sjuttonde punkterna anpassas hänvisningarna till 19 kap. och 20 kap. till respektive kapitels namn.
Någon ändring i sak är inte avsedd. Övervägandena finns i avsnitt 4.4.1 och 4.6.1.
25 §
Paragrafen motsvarar 11 kap. 8 a § ML. Paragrafen genomför delvis artikel 226a i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML görs en mindre språklig ändring och en redaktionell ändring. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Förenklad faktura 26 §
Paragrafen motsvarar 11 kap. 9 § första stycket ML och genomför artiklarna 220a.1 och 238 i mervärdesskattedirektivet. I bestämmelsen anges när en s.k. förenklad faktura får utfärdas. Med förenklad faktura avses t.ex. ett kvitto eller en biljett. Vilka uppgifter en förenklad faktura ska innehålla framgår av 28 §.
I jämförelse med ML förkortas inledningen. I andra punkten görs en redaktionell ändring.
I tredje punkten ersätts ”kreditnota” med ”sådan handling eller sådant meddelande”.
Någon ändring i sak är inte avsedd.
27 §
Paragrafen motsvarar 11 kap. 9 § andra stycket ML och genomför artikel 220a.2 i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML byts ”omsättningar” och ”omsätter” ut mot ”leverans”, ”tillhandahållande”, ”levererar” och ”tillhandahåller”. Begreppet ”utländsk beskattningsbar person” slopas och ersätts med ”en beskattningsbar person som inte är etablerad inom landet”. Vidare görs redaktionella och språkliga ändringar som en följd av uppdelningen av 11 kap. 9 § i flera paragrafer och ändringarna i bestämmelserna om tillämpningsområdet för fakturerings- reglerna. Slutligen görs några mindre språkliga ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1 och 4.6.2.
28 §
Paragrafen motsvarar 11 kap. 9 § tredje stycket ML och genomför artikel 226b i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML görs några mindre språkliga ändringar.
I första punkten byts ”säljaren” ut mot ”leverantören eller tillhanda- hållaren”.
I femte punkten ersätts ”kreditnota” med ”sådan handling eller sådant meddelande”.
Någon ändring i sak är inte avsedd.
Prop. 2022/23:46
499
Prop. 2022/23:46
500
Valuta 29 §
Paragrafen motsvarar 11 kap. 11 § ML och genomför artikel 230 i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML görs några mindre språkliga ändringar. I bestämmelsen byts även ”säkerställa” ut mot ”se till” som en följdändring till bytet av ord i 10 §. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Säkerställande av ursprungets äkthet och innehållets integritet 30 §
Paragrafen motsvarar 11 a kap. 2 § ML och genomför artikel 233 i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML byts ”säkerställa” ut mot ”se till”. Vidare införs en hänvisning till 31 §. Övriga ändringar är endast språkliga och redaktionella. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Bevarande av faktura 31 §
Paragrafen motsvarar 11 a kap. 1 § första stycket ML och genomför artikel 244 i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML byts ”säkerställa” ut mot ”se till”. Någon ändring i sak är inte avsedd.
32 §
Paragrafen motsvarar 11 a kap. 1 § andra och tredje styckena ML. I jämförelse med ML görs vissa mindre språkliga ändringar med anledning av uppdelningen av 11 a kap. 1 § ML i två paragrafer.
I andra stycket ändras ”fakturor” till ”räkenskapsinformation”. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Åtkomst till faktura som bevaras på elektronisk väg 33 §
Paragrafen motsvarar 11 a kap. 3 § andra stycket ML och genomför artikel 241 i mervärdesskattedirektivet.
34 §
Paragrafen motsvarar 11 a kap. 3 § första stycket ML. Paragrafen genomför delvis artikel 249 i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML byts begreppet ”omsättning” ut mot ”leverans av varor eller tillhanda- hållande av tjänster”. Vidare byts ”säkerställa” ut mot ”se till”. Övriga ändringar är endast språkliga och redaktionella. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
Dokumentationsskyldighet för beskattningsbara personer som använder ett elektroniskt gränssnitt
35 §
Paragrafen motsvarar 11 a kap. 4 § fjärde stycket ML. Paragrafen genom- för delvis artikel 242a.1 i mervärdesskattedirektivet.
36 § |
Prop. 2022/23:46 |
Paragrafen motsvarar 11 a kap. |
4 § första stycket ML. Paragrafen |
genomför delvis artikel 242a.1 i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML byts ”omsättning” och ”omsättningar” ut mot ”leverans” och ”tillhandahållande” respektive ”leveranser” och ”tillhandahållanden”. Vidare görs en språklig justering. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
37 §
Paragrafen motsvarar 11 a kap. 4 § andra och tredje styckena ML. Paragrafen genomför artikel 242a.2 i mervärdesskattedirektivet.
18 kap. Särskild ordning för beskattningsbara personer med liten årsomsättning
Innehåll 1 §
Paragrafen har inte någon motsvarighet i ML. I paragrafen anges kapitlets innehåll.
Undantag från skatteplikt 2 §
Paragrafen motsvarar 9 d kap. 1 § ML och genomför artikel 287 i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML har bestämmelsen utformats som ett undantag från skatteplikt för leveranser av varor och tjänster i stället för en skattebefrielse. I bestämmelsen används också ”leveranser av varor” och ”tillhandahållande av tjänster” i stället för ”omsättning av varor och tjänster”. Vidare används ”årsomsättning” i stället för ”omsättningen” i fråga om värdet av den beskattningsbara personens leveranser och tillhandahållanden. Med årsomsättning i artikel 287 avses den omsättning som företaget har uppnått under ett år i den medlemsstat i vilken företaget är etablerat
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1 och 13.2.
3 §
Paragrafen motsvarar 9 d kap. 2 § första stycket ML och genomför artikel 283 i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML ersätts ”skattebefrielsen” med ”undantaget från skatteplikt”. I ML anges att vissa beskattningsbara personer inte omfattas av befrielsen. I förhållande till ML utformas paragrafen så att den i likhet med artikel 283 inriktas mot att det är vissa transaktioner som inte omfattas. Som en följd av det omfattas inte vissa leveranser och tillhandahållanden av undantaget. Artikel 283 är utformad så att ordningen med befrielse från skatt inte är tillämplig på vissa transaktioner.
Vidare läggs ”i landet” till och det görs en redaktionell ändring. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 13.2.
501
Prop. 2022/23:46 |
4 § |
|
Paragrafen motsvarar 9 d kap. 2 § andra stycket ML och genomför |
|
artikel 283 i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML ändras |
|
”omsättning” till ”leverans”. Vidare byts ”skattebefrielsen” ut mot |
|
”undantaget”. Någon ändring i sak är inte avsedd. |
|
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1 och 13.2. |
502
Ansökan och beslut om undantag 5 §
Paragrafen motsvarar 9 d kap. 4 § första stycket ML. I jämförelse med ML ersätts ”skattebefrielsen” med ”undantaget från skatteplikt”. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 13.2.
6 §
Paragrafen motsvarar 9 d kap. 4 § andra och tredje styckena ML. I jämförelse med ML byts ”skattebefrielse” ut mot ”undantag”. Mindre språkliga justeringar görs också. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 13.2.
Hur årsomsättningen ska beräknas
Paragraferna motsvarar 9 d kap. 3 § ML och genomför artikel 288 i mervärdesskattedirektivet.
Av 7 § framgår att den beskattningsbara personens årsomsättning ska beräknas med hänsyn till de belopp som anges i
Av 8 § följer att värdet av den beskattningsbara personens leveranser och tillhandahållanden inom landet ska ingå vid beräkningen om transaktionerna skulle medföra skatteplikt om de utfördes av en beskattningsbar person som inte tillämpar undantaget i detta kapitel, dvs. om undantaget i den särskilda ordningen inte är tillämpligt. Paragrafen motsvarar 9 d kap. 3 § första stycket 1 ML.
Till skillnad mot i 9 d kap. 3 § ML anges inte att det är beskattnings- underlaget för omsättningen som ska ingå eftersom det i 7 § anges att mervärdesskatt inte ska ingå i beloppen. I förhållande till ML medför detta en mindre materiell ändring eftersom vinstmarginalen inte ska användas vid beräkning av omsättningen i de fall den beskattningsbara personen tillämpar vinstmarginalbeskattning.
Av 9 § framgår att värdet av vissa undantagna leveranser och tillhanda- hållanden också ska ingå vid beräkningen. Paragrafen motsvarar 9 d kap. 3 § första stycket 2 och 4 ML. I jämförelse med ML används uttrycket ”transaktioner” i stället för ”omsättning”. Vidare är hänvisningen till undantaget i 10 kap. 73 § om varor för förbrukning och försäljning ombord på krigsfartyg ny. Något motsvarande undantag från skatteplikt finns inte i ML.
Enligt 10 § ska även värdet av vissa undantagna leveranser och tillhandahållanden ingå under förutsättning att de inte bara har karaktären av bitransaktion. Paragrafen motsvarar 9 d kap. 3 § första stycket 3 ML. I
jämförelse med ML används även i denna paragraf uttrycket Prop. 2022/23:46 ”transaktioner”. Angående vad som kan utgöra en bitransaktion, se prop.
2016/17:1 s.
I 11 § behandlas avyttring av anläggningstillgångar. Bestämmelsen motsvarar 9 d kap. 3 § andra stycket ML. I förhållande till ML ändras ”omsättning” till ”avyttring”.
Övervägandena finns i avsnitt 13.3.
Åtgärder om undantaget upphör 12 §
Paragrafen motsvarar 9 d kap. 5 § ML. I jämförelse med ML byts ”omsättning” ut mot ”leverans” och ”tillhandahållande” när det avser behandlingen av den transaktion som medför att omsättningsgränsen överskrids. Vidare byts ”skattebefrielsen” ut mot ”undantaget”. I bestämmelsen görs även redaktionella ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1 och 13.2.
Avdragsbegränsning 13 §
Paragrafen motsvarar delvis 10 kap. 11 § fjärde stycket och delvis 10 kap.
12 § andra stycket ML. Paragrafen genomför delvis artikel 289 i mervärdesskattedirektivet. I 10 kap. 11 § fjärde stycket och 10 kap. 12 § andra stycket ML begränsas rätten till återbetalning för företag som omfattas av skattebefrielsen. Enligt 13 kap. kommer det som i 10 kap. 11 och 12 §§ ML ansågs vara återbetalning att behandlas som en avdragsrätt i NML. När omsättningsgränsen infördes i ML ansågs det inte nödvändigt att ha en särskild bestämmelse om avdragsbegränsning i 8 kap. ML eftersom de aktuella företagen inte bedrev verksamhet som medför skatt- skyldighet enligt ML. De omfattades därför inte av rätten till avdrag enligt 8 kap. 3 § ML (prop. 2016/17:1 s. 406 f.). Bestämmelsen tydliggör att beskattningsbara personer som utför sådana leveranser som är undantagna inte har rätt till avdrag.
I 10 kap. 11 § ML begränsas inte återbetalningsrätten om omsättningen ska anses ha skett i ett annat
transaktioner som utförs utanför den medlemsstat där skatten ska betalas
503
Prop. 2022/23:46
504
beroende av om en sådan avdragsrätt skulle finnas om transaktionerna hade genomförts inom medlemsstaten. Eftersom ett företag som är skattebefriat i etableringsmedlemsstaten inte har avdragsrätt i denna medlemsstat är inte heller ett av villkoren i artikel 169 a uppfyllt (punkterna
Övervägandena finns i avsnitt 13.4.
Faktura 14 §
Paragrafen motsvarar 11 kap. 9 a § ML och genomför delvis artikel 289 i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML byts ”omsättning” ut mot ”leverans” och ”tillhandahållande”. Vidare byts ”skattebefrielse” ut mot ”undantag från skatteplikt”. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1 och 13.2.
Ansökan och beslut om beskattning 15 §
Paragrafen motsvarar 9 d kap. 6 § ML och genomför artikel 290 i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML ändras ”den som är skattebefriad” till ”en beskattningsbar person”. Någon ändring i sak är inte avsedd.
19 kap. Särskild ordning för resebyråer
Innehåll 1 §
Paragrafen har ingen motsvarighet i ML. I paragrafen anges kapitlets innehåll.
Tillämpningsområde 2 §
Paragrafen motsvarar 9 b kap. 1 § första stycket första meningen och andra stycket ML och genomför artikel 306 i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML byts ”omsättning” ut mot ”tillhandahållande”. Vidare
görs några språkliga och redaktionella ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
3 §
Paragrafen motsvarar 9 b kap. 1 § första stycket andra meningen ML och genomför artikel 307 första stycket i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML byts ”omsättning” ut mot ”tillhandahållande” och ”omsättning av en enda tjänst” byts ut mot ”ett enda tillhandahållande av tjänster”. Vidare införs en hänvisning till 2 § som en följd av att bestämmelsen tas in i en egen paragraf. Slutligen görs en mindre språklig ändring. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
Platsen för tillhandahållande av resetjänster 4 §
Paragrafen motsvarar 9 b kap. 4 § första stycket ML och genomför artikel 307 andra stycket i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML byts ”omsatt” ut mot ”tillhandahållen”. Vidare slopas hänvisningen till 9 b kap. 4 § andra stycket ML då motsvarande bestämmelse i NML (7 §) inte avser beskattningsland utan undantag från skatteplikt. Slutligen görs språkliga ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
Beskattningsunderlag 5 §
Paragrafen motsvarar 9 b kap. 2 § första och andra styckena ML och genomför tillsammans med 6 § artikel 308 i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML byts ”omsättning” ut mot ”tillhandahållande”. Vidare läggs ”levereras” till i första punkten. Slutligen görs några språkliga och redaktionella ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
6 §
Paragrafen motsvarar 9 b kap. 2 § tredje stycket ML och genomför tillsammans med 5 § artikel 308 i mervärdesskattedirektivet.
Resetjänst som likställs med förmedlingstjänst 7 §
Paragrafen motsvarar 9 b kap. 4 § andra stycket ML och genomför artikel 309 i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML bryts detta stycke ut till en egen paragraf som en följd av att de tjänster som resetjänsterna ska likställas med enligt denna bestämmelse är undantagna från skatteplikt i NML och inte som i ML omsatta utomlands. Kopplingen mellan 9 b kap. 4 § första och andra styckena ML försvinner därmed.
I jämförelse med ML byts ”omsättningen” ut mot ”tillhandahållandet”. Vidare görs några språkliga ändringar som tydliggör vilken typ av tjänster som hänvisningen avser. I bestämmelsen byts även ”anses utgöra” ut mot
Prop. 2022/23:46
505
Prop. 2022/23:46 ”likställs med”. Slutligen görs några mindre språkliga och redaktionella ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
Begränsning av rätten till avdrag eller återbetalning 8 §
Paragrafen motsvarar 9 b kap. 3 § ML och genomför artikel 310 i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML byts ”omsättning” ut mot ”tillhandahållande”. Vidare görs några språkliga och redaktionella ändringar som förtydligar att bestämmelsen avser situationer där ingående skatt inte är avdragsgill och tillhandahållandet inte heller medför rätt till återbetalning. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
Faktura 9 §
Paragrafen motsvarar 9 b kap. 5 § ML. I jämförelse med ML byts ”köparen” ut mot ”förvärvaren”. Vidare görs några mindre språkliga ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Tillämpning av de allmänna bestämmelserna 10 §
Paragrafen motsvarar 9 b kap. 6 § ML. I jämförelse med ML byts ”omsättning” ut mot ”tillhandahållande”. Vidare görs några språkliga ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
20 kap. Särskild ordning för begagnade varor, konstverk, samlarföremål och antikviteter
Innehåll 1 §
Paragrafen har inte någon motsvarighet i ML. I paragrafen anges kapitlets innehåll.
|
Tillämpningsområde |
|
Förvärvskriteriet |
|
2 § |
|
Paragrafen motsvarar 9 a kap. 1 § första stycket ML och genomför |
|
artikel 314 i mervärdesskattedirektivet. |
|
I jämförelse med ML byts ”omsättning” ut mot ”leverans”. I inledningen |
|
görs en mindre språklig ändring. |
|
I andra punkten ändras hänvisningen från ”motsvarande bestämmelser i |
|
ett annat |
|
de särskilda ordningarna för begagnade varor, konstverk, samlarföremål |
|
och antikviteter i artiklarna |
506 |
Hänvisning görs till samtliga artiklar som innehåller de särskilda |
|
ordningarna i kapitel 4, avdelning XII i mervärdesskattedirektivet. Även om Sverige inte har infört övergångsordningen för begagnade transport- medel (artiklarna
I tredje punkten ändras hänvisningen på motsvarande sätt som i andra punkten.
I fjärde punkten ändras ”undantas från skattskyldighet” till ”vars leverans är undantagen från skatteplikt”.
I femte punkten ändras hänvisningen på motsvarande sätt som i andra punkten. Vidare görs en mindre språklig ändring.
Hänvisningarna till mervärdesskattedirektivet är statiska, dvs. avser direktivet i en viss angiven lydelse (se 2 kap. 2 §).
Någon ändring i sak är inte avsedd. Övervägandena finns i avsnitt 4.4.1 och 4.6.1.
Nya transportmedel
3 §
Paragrafen motsvarar 9 a kap. 1 § andra stycket och 19 § ML. Paragrafen genomför artikel 313.2 i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML byts ”omsättning” ut mot ”leverans”. Övriga ändringar är endast språkliga och redaktionella. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
Särskilt undantag från förvärvskriteriet
4 §
Paragrafen motsvarar 9 a kap. 2 § ML och genomför artikel 316 i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML byts ”försäljning” ut mot ”leverans”. Vidare görs en mindre språklig ändring. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
Frivilligt att tillämpa vinstmarginalbeskattning
5 §
Paragrafen motsvarar 9 a kap. 3 § ML och genomför artikel 319 i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML byts ”omsättning” ut mot ”leverans”. Vidare görs några mindre språkliga och redaktionella ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
Prop. 2022/23:46
507
Prop. 2022/23:46
508
Vad som avses med vissa uttryck i detta kapitel
Begagnade varor
6 §
Paragrafen motsvarar 9 a kap. 4 § ML och genomför artikel 311.1.1 i mer- värdesskattedirektivet. I jämförelse med ML görs några mindre språkliga och redaktionella ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd. Paragrafen utformas efter synpunkter från Lagrådet.
Konstverk
7 §
Paragrafen motsvarar 9 a kap. 5 § ML. Paragrafen genomför artikel 311.1.2 i mervärdesskattedirektivet och del A i bilaga IX till direktivet.
I första stycket första punkten anges att hänvisningen till rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan avser den ursprungliga lydelsen, dvs. utgör en statisk hänvisning.
Även hänvisningen i andra och tredje punkterna till
Övriga ändringar är endast språkliga. Någon ändring i sak är inte avsedd. Övervägandena finns i avsnitt 4.4.1.
Samlarföremål
8 §
Paragrafen motsvarar 9 a kap. 6 § ML. Paragrafen genomför artikel 311.1.3 i mervärdesskattedirektivet och del B i bilaga IX till direktivet. Vad gäller hänvisningarna till
Antikviteter
9 §
Paragrafen motsvarar 9 a kap. 7 § ML. Paragrafen genomför artikel 311.1.4 i mervärdesskattedirektivet och del C i bilaga IX till direktivet. I jämförelse med ML läggs
Beskattningsbar återförsäljare
10 §
Paragrafen motsvarar 9 a kap. 8 § ML och genomför artikel 311.1.5 i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML anpassas ordalydelsen till direktivet genom att ”använder” läggs till. Rekvisitet kan t.ex. avse leasingbilar som köpts in för att hyras ut och därefter säljas, se mål
Beskattningsunderlag
Normal vinstmarginalbeskattning
11 §
Paragrafen motsvarar 9 a kap. 9 § första och andra styckena ML. Paragrafen genomför artikel 315 och artikel 317 första stycket i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML byts ”omsättning” ut mot ”leverans”. Vidare görs en mindre språklig ändring. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
12 §
Paragrafen motsvarar 9 a kap. 9 § tredje stycket ML och genomför artikel 317 andra stycket i mervärdesskattedirektivet.
13 §
Paragrafen motsvarar 9 a kap. 10 § ML.
Förenklad vinstmarginalbeskattning
14 §
Paragrafen motsvarar 9 a kap. 11 § ML och genomför artikel 318 i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML byts ”omsättning” ut mot ”leverans”. Vidare görs några språkliga ändringar, bl.a. genom att ”om så erfordras” byts ut mot ”om det behövs”. Någon ändring i sak är inte avsedd.
15 §
Paragrafen motsvarar 9 a kap. 12 § ML och genomför artikel 318 i mervärdesskattedirektivet.
Begränsning av rätten till avdrag 16 §
Paragrafen motsvarar närmast 9 a kap. 13 § första stycket ML och genomför artikel 323 i mervärdesskattedirektivet.
I paragrafen införs ”beskattningsbar person”. I definitionen av ingående skatt ingår bl.a. direktivets uttryck ”mervärdesskatt som ska betalas eller har betalats” och upprepas inte i paragrafen.
I jämförelse med ML byts även ”omsättning” ut mot ”leverans”. Vidare ändras hänvisningen från ”motsvarande bestämmelser i ett annat
Prop. 2022/23:46
509
Prop. 2022/23:46 Hänvisningen till mervärdesskattedirektivet är statisk, dvs. avser direktivet i en viss angiven lydelse (se 2 kap. 2 §).
Övriga ändringar är endast språkliga och redaktionella. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.4.1, 4.6.1 och 11.2.3.
17 §
Paragrafen motsvarar 9 a kap. 13 § andra stycket ML och genomför artikel 322 i mervärdesskattedirektivet.
I jämförelse med ML byts ”omsättning” ut mot ”leverans”. Slutligen görs vissa språkliga ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
18 §
Paragrafen motsvarar 9 a kap. 14 § ML och genomför artikel 320 i mervärdesskattedirektivet.
I jämförelse med ML ändras bestämmelsen i redaktionellt hänseende till två stycken. Vidare byts ”omsättning” ut mot ”leverans”. Slutligen görs vissa språkliga ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
Räkenskaper 19 §
Paragrafen motsvarar 9 a kap. 15 § ML och genomför artikel 324 i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML byts ”omsättning” ut mot ”leveranser”. Vidare görs en mindre språklig ändring. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
Faktura 20 §
Paragrafen motsvarar 9 a kap. 16 § ML och genomför artikel 325 i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML byts ”omsättning” ut mot ”leverans av varor”. Vidare görs några mindre språkliga ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
Undantag från skatteplikt 21 §
Paragrafen motsvarar närmast 9 a kap. 17 § ML och genomför artikel 321 i mervärdesskattedirektivet.
Enligt artikel 321 i direktivet undantas från skatteplikt en leverans av vinstmarginalbeskattade varor, om leveransen görs i enlighet med artiklarna 146, 147 (undantag för export av varor), 148 (undantag i samband med internationella transporter) och 151 (undantag för vissa med export likställda transaktioner). I ML finns motsvarande reglering dels i form av bestämmelser om omsättningsland (5 kap. 3 a § ML), dels i form av undantag från skatteplikt (t.ex. 3 kap. 21 § 1 och 21 a § första stycket 1
510
och 2 samt 31 a § ML). I ML uppnås alltså samma beskattningsresultat Prop. 2022/23:46 som enligt direktivet men med en delvis annorlunda lagstiftningsteknik.
Som ett led i anpassningen till direktivets systematik görs bestämmelserna i 5 kap. 3 a § ML om till undantag från skatteplikt. Undantagen i artiklarna
I jämförelse med ML byts ”omsättning” ut mot ”leverans”. Övriga ändringar är endast språkliga. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
21 kap. Särskild ordning för investeringsguld
Innehåll 1 §
Paragrafen har inte någon motsvarighet i ML. I paragrafen lämnas en upplysning om innehållet i detta kapitel och att det även finns bestämmelser i 16 kap. där betalningsskyldigheten framgår samt bestämmelser i 39 kap. 14 § skatteförfarandelagen (2011:1244), förkortad SFL, om dokumentationsskyldighet vid leverans av investeringsguld. Bestämmelsen i 39 kap. 14 § SFL motsvarar artikel 356 i mervärdesskatte- direktivet, som i direktivet är placerad tillsammans med övriga artiklar om den särskilda ordningen för investeringsguld.
Vad som avses med investeringsguld 2 §
Paragrafen motsvarar 1 kap. 18 § första stycket ML och genomför artikel 344.1 i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML görs några mindre språkliga ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
3 §
Paragrafen motsvarar 1 kap. 18 § andra stycket ML och genomför artikel 344.2 i mervärdesskattedirektivet.
4 §
Paragrafen motsvarar 1 kap. 18 § tredje och fjärde styckena ML. Bestämmelsen genomför artikel 344.3 och sista meningen i artikel 345 i
mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML byts ”omsatta” ut mot
511
Prop. 2022/23:46 ”vara sålda”. Vidare görs en mindre språklig ändring. Någon ändring i sak är inte avsedd.
512
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
Investeringsguld undantas från skatteplikt 5 §
Paragrafen motsvarar 3 kap. 10 a § första stycket ML och genomför artikel 346 i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML byts ”omsättning” ut mot ”leverans”. Vidare anges i bestämmelsen att den även omfattar unionsinterna förvärv och import av investeringsguld. I ML framgår detta av 3 kap. 1 §.
I bestämmelsen görs även en redaktionell och språklig ändring som förtydligar att kravet på äganderätt eller fordran på guldet avser transaktioner med investeringsguld som representeras av värdepapper. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
6 §
Paragrafen motsvarar 3 kap. 10 a § andra stycket ML och genomför artikel 347 i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML byts ”omsättning” ut mot ”leverans”. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
Frivillig beskattning 7 §
Paragrafen motsvarar 3 kap. 10 b § 1 ML och genomför artikel 348 i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML byts ”har rätt att bli skattskyldigt för” ut mot ”har rätt att välja frivillig beskattning av” och ”omsättning” och ”omsättningen görs” byts ut mot ”leverans av investeringsguld” och ”investeringsguldet levereras”. I bestämmelsen görs även en redaktionell ändring och ”från skatteplikt” läggs till. Vidare anges att valmöjligheten gäller för ”en säljare som är en beskattningsbar person”, vilket förtydligar att det endast är säljare som har valmöjlighet att välja frivillig beskattning. Slutligen slopas ”av något slag”. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1 och 14.2.
8 §
Paragrafen motsvarar 3 kap. 10 b § 2 ML och genomför artikel 349 i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML byts ”har rätt att bli skattskyldig för” ut mot ”har även rätt att välja frivillig beskattning” och ”omsättning” byts ut mot ”leverans”. I bestämmelsen görs även en redaktionell ändring och orden ”från skatteplikt” läggs till som ett förtydligande. Vidare anges att valmöjligheten gäller för ”En säljare som är en beskattningsbar person”, vilket förtydligar att det endast är säljare som har valmöjlighet att välja frivillig beskattning. Slutligen ändras ”i sin yrkesverksamhet” till ”inom ramen för sin ekonomiska verksamhet” och ”för industriellt ändamål” till ”för industriella syften”. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1 och 14.2. |
Prop. 2022/23:46 |
9 §
Paragrafen motsvarar 3 kap. 10 c § ML och genomför artikel 350 i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML byts ”har rätt att bli skattskyldigt för” och ”är skattskyldig” ut mot ”har rätt att välja frivillig beskattning av” och ”har valt frivillig beskattning”. Vidare läggs ”från skatteplikt” till. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 14.2.
Avdragsrätt vid undantagna leveranser 10 §
Paragrafen motsvarar 10 kap. 11 c § ML och genomför artikel 354 i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML ändras rätten till återbetalning till avdragsrätt. Den andra punkten i 10 kap. 11 c § ML delas upp i två punkter, andra och tredje punkterna.
I inledningen görs språkliga ändringar och ”omsättning” byts ut mot ”efterföljande leverans”.
I första punkten byts ”förvärv av investeringsguld” ut mot ”leverans av investeringsguld till den beskattningsbara personen”. Vidare byts ”den som omsätter” ut mot ”den som levererar” och ”är skattskyldig” byts ut mot ”har valt frivillig beskattning av”.
I andra punkten byts ”förvärv” ut mot ”leverans till den beskattningsbara personen”. Vidare görs en redaktionell ändring.
I tredje punkten byts ”förvärv” ut mot ”unionsinternt förvärv” och ”som görs av den beskattningsbara personen” läggs till. Vidare görs en redaktionell ändring och en mindre språklig ändring.
I fjärde punkten byts ”förvärv av tjänster” ut mot ”tillhandahållande av tjänster till den beskattningsbara personen”.
Någon ändring i sak är inte avsedd. Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1, 14.2 och 14.3.
11 §
Paragrafen motsvarar 10 kap. 11 d § ML och genomför artikel 355 i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML ändras rätten till återbetalning till avdragsrätt. Ordet ”förvärv” byts ut mot ”leverans”, ”unionsinternt förvärv” och ”tillhandahållande”. Vidare byts ”omsättning” ut mot ”leverans”. Övriga ändringar är endast språkliga och redaktionella. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägande finns i avsnitt 4.6.1 och 14.3.
22 kap. Särskilda ordningar för distansförsäljning av varor och vissa tillhandahållanden av tjänster
Innehåll 1 §
Paragrafen saknar motsvarighet i lagen om särskilda ordningar. I paragrafen anges kapitlets innehåll.
Paragrafen utformas efter synpunkter från Lagrådet.
513
Prop. 2022/23:46
514
Tillämpningsområde för bestämmelserna i kapitlet 2 §
Paragrafen motsvarar delvis första meningen i 1 § lagen om särskilda ordningar. Av paragrafen framgår tillämpningsområdet för bestäm- melserna i kapitlet.
Paragrafen utformas enligt Lagrådets förslag.
De särskilda ordningarna
Tredjelandsordningen
3 §
Paragrafen motsvarar 1 § första stycket första punkten lagen om särskilda ordningar. Paragrafen genomför artikel 359 i mervärdesskattedirektivet Bestämmelsen är på samma sätt som definitionerna i 5 kap. utformad landsneutralt.
I jämförelse med lagen om särskilda ordningar byts ”omsätter” ut mot ”tillhandahållanden”. Vidare anges uttryckligen att förvärvaren ska vara etablerad, bosatt eller stadigvarande vistas i ett
Paragrafen utformas i huvudsak enligt Lagrådets förslag. Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1 och 6.1.
Unionsordningen
4 §
Paragrafen motsvarar 1 § första stycket andra punkten lagen om särskilda ordningar. Paragrafen genomför artikel 369b i mervärdesskattedirektivet. Bestämmelsen är på samma sätt som definitionerna i 5 kap. utformad landsneutralt. Vidare byts ”omsätter” och ”omsättningarna” ut mot ”leverans” och ”tillhandahållande” respektive ”tillhandahållna”. I övrigt görs vissa språkliga och redaktionella ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Paragrafen utformas enligt Lagrådets förslag. Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1 och 6.1.
Importordningen
5 §
Paragrafen motsvarar 1 § första stycket tredje punkten lagen om särskilda ordningar. Paragrafen genomför artikel 369m.1 i mervärdesskatte- direktivet. Bestämmelsen är på samma sätt som definitionerna i 5 kap. utformad landsneutralt.
I jämförelse med lagen om särskilda ordningar byts i första punkten ”ett land utanför EU” ut mot ”en plats utanför EU” som tydligare inkluderar direktivets båda begrepp ”tredje territorium” och ”tredjeland”. Direktivets begrepp ”tredjeland” definieras inte i NML. Vad som avses med punktskattepliktiga varor framgår av 2 kap. 18 §.
Hänvisningen till mervärdesskattedirektivet i andra punkten är statisk, dvs. avser direktivet i en viss angiven lydelse (se 2 kap. 2 §).
I övrigt görs en mindre språklig ändring. Någon ändring i sak är inte Prop. 2022/23:46 avsedd.
Paragrafen utformas enligt Lagrådets förslag. Övervägandena finns i avsnitt 4.4.1 och 6.1.
Definitioner
Särskild mervärdesskattedeklaration
6 §
Paragrafen motsvarar 2 § andra stycket lagen om särskilda ordningar. Paragrafen genomför artikel 358 i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med lagen om särskilda ordningar byts ”denna lag” ut mot ”detta kapitel”. I övrigt görs en mindre språklig ändring. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Motsvarande bestämmelser i ett annat
7 §
Paragrafen motsvarar 2 § tredje stycket lagen om särskilda ordningar. Hänvisningen till mervärdesskattedirektivet är statisk, dvs. avser direktivet i en viss angiven lydelse (se 2 kap. 2 §). Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.4.1.
Representant
8 §
Paragrafen motsvarar 2 § fjärde stycket lagen om särskilda ordningar. Paragrafen genomför artikel 369l andra stycket 2 i mervärdesskatte- direktivet. I jämförelse med lagen om särskilda ordningar byts ”ett land utanför EU” ut mot ”en plats utanför EU” som tydligare inkluderar direktivets båda begrepp ”tredje territorium” och ”tredjeland”. Direktivets begrepp ”tredjeland” definieras inte i NML. I övrigt görs en mindre språklig ändring. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Identifieringsbeslut 9 §
Paragrafen motsvarar 4 § lagen om särskilda ordningar. I bestämmelsen avses med ”mervärdesskatt” såväl skatt enligt denna lag, dvs. svensk mervärdesskatt, som mervärdesskatt i andra
Hinder mot identifieringsbeslut
10 §
Paragrafen motsvarar 4 a § femte och sjätte punkterna, 4 b § sjätte, sjunde och åttonde punkterna och 4 c § fjärde, femte och sjätte punkterna, 4 d § fjärde, femte och sjätte punkterna och 4 e § fjärde, femte och sjätte punkterna lagen om särskilda ordningar.
Första och andra punkterna genomför delvis artiklarna 358a.2, 369a.2 och 369l.3 i mervärdesskattedirektivet som definierar vad som avses med
identifieringsmedlemsstat. Av definitionen kan utläsas att identifiering
515
Prop. 2022/23:46
516
bara kan ske i en medlemsstat i taget. Av artiklarna 369a.2 och 369l.3 framgår även att en beskattningsbar person eller en representant som har valt att bli identifierad i en viss medlemsstat är bunden av det valet under det aktuella kalenderåret och det två därpå följande kalenderåren.
Tredje punkten genomför artiklarna 363 d, 369e d, 369r.1 d, 369r.2 c och 369r.3 d i mervärdesskattedirektivet som anger att medlemsstaterna ska utesluta en beskattningsbar person från de särskilda ordningarna om de ständigt bryter mot reglerna för ordningen. I artikel 58b.1 i genom- förandeförordningen anges en karenstid för en beskattningsbar person som uteslutits av den anledningen. Karenstiden gäller under åtta kalender- kvartal efter det kalenderkvartal då den beskattningsbara personen uteslöts. Ett nytt identifieringsbeslut kan inte fattas av medlemsstaterna för någon av de särskilda ordningarna under den tiden. I jämförelse med lagen om särskilda ordningar utformas bestämmelsen så att den direkt anger i vilka situationer ett identifieringsbeslut inte ska fattas.
Hänvisningen till mervärdesskattedirektivet är statisk, dvs. avser direktivet i en viss angiven lydelse (se 2 kap. 2 §). Hänvisningen till genomförandeförordningen avser förordningen i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen, en s.k. dynamisk hänvisning (se 2 kap. 2 §). Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.4.1.
Identifieringsbeslut enligt tredjelandsordningen
11 §
Paragrafens första stycke motsvarar 4 a §
I andra stycket görs en hänvisning till 10 § där det framgår i vilka fall det finns hinder mot att fatta ett identifieringsbeslut. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Identifieringsbeslut enligt unionsordningen vid distansförsäljning av varor
12 §
Paragrafens första stycke motsvarar 4 c §
I jämförelse med lagen om särskilda ordningar byts i första stycket ”omsättningarna” ut mot ”leveranserna”.
I första punkten a läggs ”i landet” till.
I första punkten b byts ”i Sverige eller i ett annat
Itredje punkten ändras ”i ett annat
I andra stycket görs en hänvisning till 10 § där det framgår i vilka fall det finns hinder mot att fatta ett identifieringsbeslut.
Någon ändring i sak är inte avsedd. Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
Identifieringsbeslut enligt unionsordningen vid leverans av varor med transport som påbörjas och avslutas i samma
13 §
Paragrafens första stycke motsvarar 4 d §
I jämförelse med lagen om särskilda ordningar byts i första stycket ”omsätts”, ”omsättning” och ”omsättningarna” ut mot ”levereras”, ”leverans” och ”leveranserna”.
I första punkten a läggs ”i landet” till och ”här i landet eller inom ett annat
I första punkten b byts ”i Sverige eller i ett annat
I andra stycket görs en hänvisning till 10 § där det framgår i vilka fall det finns hinder mot att fatta ett identifieringsbeslut.
Någon ändring i sak är inte avsedd. Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
Identifieringsbeslut enligt unionsordningen vid tillhandahållande av tjänster
14 §
Paragrafens första stycke motsvarar 4 b §
I första stycket första punkten läggs ”i landet” till. I övrigt görs en mindre språklig ändring.
I andra stycket görs en hänvisning till 10 § där det framgår i vilka fall det finns hinder mot att fatta ett identifieringsbeslut.
Någon ändring i sak är inte avsedd.
Identifieringsbeslut enligt importordningen
15 §
Paragrafens första stycke motsvarar 4 e §
I jämförelse med lagen om särskilda ordningar stryks i första stycket punkten 1 b ”inte har sätet för sin ekonomiska verksamhet eller ett fast etableringsställe inom EU men”. Ändringen innebär en anpassning till direktivet. Vidare byts ”denne” ut mot ”representanten”. I jämförelse med lagen om särskilda ordningar byts i första stycket första punkten b och c uttrycket ”i Sverige eller i ett annat
I första punkten a och b läggs ”i landet” till.
Hänvisningen till mervärdesskattedirektivet i första punkten c är statisk, dvs. avser direktivet i en viss angiven lydelse (se 2 kap. 2 §).
I andra punkten byts ”ett land utanför EU” ut mot ”en plats utanför EU” som tydligare inkluderar direktivets båda begrepp ”tredje territorium” och ”tredjeland”. Direktivets begrepp ”tredjeland” definieras inte i NML. Vad som avses med ”distansförsäljning av varor importerade från en plats utanför EU” framgår av definitionen i 2 kap. 8 §.
Prop. 2022/23:46
517
Prop. 2022/23:46 I tredje punkten byts ”omsättningarna” ut mot ”leveranserna”.
I andra stycket anges vad som är motsvarighet i svenska kronor till beloppet på 150 euro som anges i första stycket 2. I jämförelse med lagen om särskilda ordningar görs språkliga ändringar. Vidare används en kortare benämning av rådets förordning (EG) nr 1186/2009 av den 16 november 2009 om upprättandet av ett gemenskapssystem för tullbefrielse, förordningen om tullbefrielse. Hänvisningen till EU- förordningen är dynamisk, dvs. avser förordningen i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen (se 2 kap. 2 §).
I tredje stycket görs en hänvisning till 10 § där det framgår i vilka fall det finns hinder mot att fatta ett identifieringsbeslut.
Någon ändring i sak är inte avsedd.
Paragrafen utformas efter synpunkter från Lagrådet. Övervägandena finns i avsnitt 4.4.1 och 4.6.1.
16 §
Paragrafen motsvarar 4 f § lagen om särskilda ordningar. Paragrafen genomför artikel 369m.2 i mervärdesskattedirektivet.
Valet av identifieringsstat är bindande
17 §
Paragrafen motsvarar 4 g § första stycket lagen om särskilda ordningar. Paragrafen genomför artikel 369a.2 andra stycket och artikel 369l.3 andra stycket i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med lagen om särskilda ordningar har ”unionsordningen” respektive ”importordningen” lagts till före paragrafhänvisningarna. I övrigt görs en redaktionell ändring. Någon ändring i sak är inte avsedd.
18 §
Paragrafen motsvarar 4 g § andra stycket i lagen om särskilda ordningar. Paragrafen genomför artikel 369a.2 tredje stycket i mervärdesskatte- direktivet. I jämförelse med lagen om särskilda ordningar har ”unionsordningen” lagts till före paragrafhänvisningarna. Vidare byts ”i Sverige eller i ett annat
Ansökan på elektronisk väg
19 §
Paragrafen motsvarar 4 h § lagen om särskilda ordningar. Paragrafen genomför delvis artiklarna 360, 369c och 369o i mervärdesskatte- direktivet.
Mervärdesskattegrupper
20 §
Paragrafen motsvarar 4 i § lagen om särskilda ordningar. I jämförelse med lagen om särskilda ordningar görs en mindre språklig ändring. Någon ändring i sak är inte avsedd.
518
Vad identifieringsbeslutet innebär
21 §
Paragrafen motsvarar 5 § lagen om särskilda ordningar. Bestämmelsen avser skatt på transaktioner som gjorts inom landet, dvs. svensk mervärdesskatt, som redovisas och betalas enligt de särskilda ordningarna. I jämförelse med lagen om särskilda ordningar byts ”omsättning” och ”omsättningar” ut mot ”leverans” och ”leveranser” respektive ”tillhanda- hållande” och ”tillhandahållanden”. Vidare byts ”denna lag” ut mot ”detta kapitel”. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
22 §
Paragrafen motsvarar 6 § lagen om särskilda ordningar. Av bestämmelsen framgår att förfarandet för att deklarera och betala skatt följer bestämmelserna i identifieringsmedlemsstaten. I jämförelse med lagen om särskilda ordningar byts ”skattskyldig” ut mot ”skyldig att betala mervärdesskatt enligt 16 kap.”, och ”leverans” och ”tillhandahållande” införs. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
Identifieringsnummer
23 §
Paragrafen motsvarar 7 § första stycket lagen om särskilda ordningar. Paragrafen genomför delvis artiklarna 362, 369d och 369q i mervärdes- skattedirektivet. I jämförelse med lagen om särskilda ordningar görs en mindre språklig ändring. Någon ändring i sak är inte avsedd.
24 §
Paragrafen motsvarar 7 § andra stycket lagen om särskilda ordningar. Paragrafen genomför delvis artikel 369d i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med lagen om särskilda ordningar förtydligas att det är ett registreringsnummer här i landet som avses. En språklig och redaktionell ändring görs också. Någon ändring i sak är inte avsedd.
25 §
Paragrafen motsvarar 7 § tredje stycket lagen om särskilda ordningar. Paragrafen genomför artikel 369q i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med lagen om särskilda ordningar förtydligas att det är Skatteverket som fattar beslut. I övrigt görs vissa redaktionella ändringar genom att paragrafen har delats upp i tre stycken och hänvisningen till ”importordningen” i första stycket har placerats före hänvisningen till 15 §. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Underrättelse till Skatteverket om förändringar
26 §
Paragrafen motsvarar 8 § lagen om särskilda ordningar. Paragrafen genomför artiklarna 360, 361.2, 369c, 369o och 369p.4 i mervärdesskatte- direktivet. I jämförelse med lagen om särskilda ordningar byts ”denna lag” ut mot ”detta kapitel”. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Prop. 2022/23:46
519
Prop. 2022/23:46
520
Återkallelse av ett identifieringsbeslut enligt tredjelandsordningen
27 §
Paragrafen motsvarar 9 § lagen om särskilda ordningar. Paragrafen genomför artikel 363 i mervärdesskattedirektivet.
Återkallelse av ett identifieringsbeslut enligt unionsordningen
28 §
Paragrafen motsvarar 9 a § lagen om särskilda ordningar. Paragrafen genomför artikel 369e i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med lagen om särskilda ordningar byts ”omsätter” ut mot ”leveranser”. I övrigt görs en mindre språklig och redaktionell ändring. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
Återkallelse av ett identifieringsbeslut enligt importordningen för en beskattningsbar person som inte företräds av en representant
29 §
Paragrafen motsvarar 9 b § lagen om särskilda ordningar. Paragrafen genomför artikel 369r.1 i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med lagen om särskilda ordningar byts ”ett land utanför EU” ut mot ”en plats utanför EU” som tydligare inkluderar direktivets båda begrepp ”tredje territorium” och ”tredjeland”. Direktivets begrepp ”tredjeland” definieras inte i NML. I övrigt görs vissa språkliga och redaktionella ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Återkallelse av ett identifieringsbeslut enligt importordningen för en representant
30 §
Paragrafen motsvarar 9 c § lagen om särskilda ordningar. Paragrafen genomför artikel 369r.2 i mervärdesskattedirektivet. I övrigt görs vissa språkliga ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Återkallelse av ett identifieringsbeslut enligt importordningen för en beskattningsbar person som företräds av en representant
31 §
Paragrafen motsvarar 9 d § lagen om särskilda ordningar. Paragrafen genomför artikel 369r.3 i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med lagen om särskilda ordningar byts ”ett land utanför EU” ut mot ”en plats utanför EU” som tydligare inkluderar direktivets båda begrepp ”tredje territorium” och ”tredjeland”. Direktivets begrepp ”tredjeland” definieras inte i NML. I övrigt görs vissa språkliga och redaktionella ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Särskilda regler om beskattningsgrundande händelse och betalningsskyldighet
Beskattningsgrundande händelse för importordningen
32 §
Paragrafen motsvarar 1 kap. 5 b § andra stycket ML och genomför artikel 369n i mervärdesskattedirektivet. Bestämmelsen gäller för transaktioner som ska beskattas i Sverige och där skatten redovisas enligt importordningen. I jämförelse med ML byts ”skyldigheten att betala skatt inträder” ut mot ”inträffar den beskattningsgrundande händelsen”. Vidare byts ”ett land utanför EU” ut mot ”en plats utanför EU” som tydligare inkluderar direktivets båda begrepp ”tredje territorium” och ”tredjeland”. Direktivets begrepp ”tredjeland” definieras inte i NML. I paragrafen används begreppet ”importordningen” som gör att det tydligare framgår vilken av de särskilda ordningarna som avses.
I övrigt görs vissa språkliga och redaktionella ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 7.2.
Betalningsskyldighet för mervärdesskattegrupp i annat
33 §
Paragrafen motsvarar 1 kap. 2 § första stycket 1 a ML. I jämförelse med ML byts ”sådan omsättning” respektive ”omsätter” ut mot ”levererar” och ”tillhandahåller” respektive ”leveransen” och ”tillhandahållandet”. Vidare slopas begreppet skattskyldig.
I paragrafen görs en hänvisning till artiklarna
Övriga ändringar är endast språkliga och redaktionella. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.4.1 och 4.6.1.
Deklaration och betalning av mervärdesskatt
Elektronisk deklaration
34 §
Paragrafen motsvarar 10 § lagen om särskilda ordningar. Paragrafen genomför delvis artiklarna 364, 369f och 369s i mervärdesskattedirektivet.
Redovisningsperioder
35 §
Paragrafen motsvarar 11 § lagen om särskilda ordningar. Paragrafen genomför delvis artiklarna 364, 369f och 369s i mervärdesskattedirektivet.
Prop. 2022/23:46
521
Prop. 2022/23:46
522
Uppgifter som ska lämnas i deklarationen
36 §
Paragrafen motsvarar 12 § första stycket
I jämförelse med lagen om särskilda ordningar byts ”omsättningar” ut mot ”leveranser” och ”tillhandahållanden”. I övrigt görs vissa språkliga ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
37 §
Paragrafen motsvarar 12 § andra stycket lagen om särskilda ordningar. Paragrafen genomför artikel 369g.1
I andra punkten byts ”här i landet eller inom ett annat
I övrigt görs vissa redaktionella ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd. Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
38 §
Paragrafen motsvarar 12 § första stycket 4 och tredje stycket lagen om särskilda ordningar. Paragrafen genomför artiklarna 365 andra stycket, 369g.4 och 369t.2 i mervärdesskattedirektivet. Ändringar ska göras av tidigare lämnade deklarationer som kan avse såväl skatt enligt denna lag, dvs. svensk mervärdesskatt, som mervärdesskatt i andra
I jämförelse med lagen om särskilda ordningar byts ”omsättningen” ut mot ”leveransen av varan” och ”tillhandahållandet av tjänsten”. Vidare byts ”rättelser” ut mot ”ändringar”. Vidare byts också ”avser tid inom” ut mot ”tas med inom”, vilket är en anpassning till mervärdesskatte- direktivets lydelse.
Någon ändring i sak är inte avsedd. Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
Ytterligare uppgifter i deklarationen vid distansförsäljning och användning av elektroniskt gränssnitt (unionsordningen)
39 §
Paragrafen motsvarar 12 b § första stycket lagen om särskilda ordningar. Paragrafen genomför delvis artikel 369g.2 i mervärdesskattedirektivet. I
bestämmelsen avses med ”mervärdesskatt” såväl skatt enligt denna lag, dvs. svensk mervärdesskatt, som mervärdesskatt i andra
I jämförelse med lagen om särskilda ordningar byts i första punkten ”omsättningar” ut mot ”leveranser av varor”.
I andra punkten byts ”mervärdesskatten på varorna” ut mot ”mervärdesskatten för leveransen av varorna”.
I övrigt görs några språkliga ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd. Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
40 §
Paragrafen motsvarar 12 b § andra stycket lagen om särskilda ordningar. Paragrafen genomför delvis artikel 369g.2 i mervärdesskattedirektivet.
I jämförelse med lagen om särskilda ordningar byts i tredje punkten ”omsättning” ut mot ”leverans”. Vidare byts ”inom ett
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
Ytterligare uppgifter i deklarationen vid tillhandahållande av tjänster (unionsordningen)
41 §
Paragrafen motsvarar 12 a § lagen om särskilda ordningar. Paragrafen genomför artikel 369g.3 i mervärdesskattedirektivet. I bestämmelsen avses med ”mervärdesskatt” såväl skatt enligt denna lag, dvs. svensk mervärdesskatt, som mervärdesskatt i andra
Redovisning i euro
42 §
Paragrafen motsvarar 13 § lagen om särskilda ordningar. Paragrafen genomför artiklarna 366.1, 369h.1 och 369u.1 i mervärdesskattedirektivet.
Tidpunkt för att lämna deklaration
43 §
Paragrafen motsvarar 14 § lagen om särskilda ordningar. Paragrafen genomför delvis artiklarna 364, 369f och 369s i mervärdesskattedirektivet.
Betalning av mervärdesskatt
44 §
Paragrafen motsvarar 15 § lagen om särskilda ordningar. Paragrafen genomför artiklarna 367, 369i och 369v i mervärdesskattedirektivet. I bestämmelsen avses med ”mervärdesskatt” såväl skatt enligt denna lag, dvs. svensk mervärdesskatt, som mervärdesskatt i andra
Prop. 2022/23:46
523
Prop. 2022/23:46 jämförelse med lagen om särskilda ordningar görs en mindre språklig ändring. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Ändring av tidigare redovisad skatt 45 §
Paragrafen motsvarar 13 kap. 24 a § ML. Paragrafen genomför artiklarna 365 andra stycket, 369g.4 och 369t.2 i mervärdesskattedirektivet.
I första och andra styckena har uttryckligen angetts att bestämmelsen gäller skatt som har redovisats som ”skatt enligt denna lag”, dvs. för transaktioner som beskattas i Sverige. Vidare har vid hänvisningen till de särskilda ordningarna namnen på respektive ordning angetts som ett förtydligande. I jämförelse med ML läggs en hänvisning till 12 § till som en följd av ändringarna i den paragrafen. I övrigt görs redaktionella ändringar.
Hänvisningen i andra stycket till mervärdesskattedirektivet är statisk, dvs. avser direktivet i en viss angiven lydelse (se 2 kap. 2 §).
Av tredje stycket framgår att det som anges i 46 § respektive 7 kap. 44 § första stycket och 45 § gäller i stället vid ändringar på grund av felaktigt debiterad mervärdesskatt eller nedsättning av priset, återtagande av vara eller kundförlust.
Någon ändring i sak är inte avsedd.
Paragrafen utformas efter synpunkter från Lagrådet. Övervägandena finns i avsnitt 4.4.1.
46 §
Paragrafen motsvarar 13 kap. 28 § andra och tredje styckena ML. Paragrafen genomför delvis artiklarna 365 andra stycket, 369g.4 och 369t.2 i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML byts ”kreditnota” ut mot ”en sådan handling eller ett sådant meddelande som avses i 17 kap.
22§” som en följd av att ”kreditnota” slopas i 17 kap. och ersätts med detta uttryck. Vidare läggs en hänvisning till 12 § till på motsvarande sätt som i
45§, se författningskommentaren till 45 §.
Med ”har redovisats” i första stycket avses, på samma sätt som i 13 kap.
28§ ML, att handlingen eller meddelandet ska ha utfärdats efter den redovisningsperiod då det ursprungliga beloppet ska redovisas.
Hänvisningen till mervärdesskattedirektivet är statisk, dvs. avser direktivet i en viss angiven lydelse (se 2 kap. 2 §).
Övriga ändringar är endast språkliga och redaktionella. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Paragrafen utformas efter synpunkter från Lagrådet. Övervägandena finns i avsnitt 4.4.1.
Förfarandet i samband med beslut om identifiering eller återkallelse
Omprövning av beslut om identifiering eller återkallelse
47 §
Paragrafen motsvarar 17 § första stycket lagen om särskilda ordningar. I jämförelse med lagen om särskilda ordningar görs mindre språkliga och redaktionella ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
524
48 §
Paragrafen motsvarar 17 a § lagen om särskilda ordningar. Paragrafen utformas enligt Lagrådets förslag.
49 §
Paragrafen motsvarar 17 § andra och tredje styckena lagen om särskilda ordningar. I jämförelse med lagen om särskilda ordningar görs en mindre språklig ändring. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Paragrafen utformas i allt väsentligt enligt Lagrådets förslag.
50 §
Paragrafen motsvarar 18 § lagen om särskilda ordningar. I paragrafens första stycke görs ett förtydligande om att det avser beslut om återkallelse. Bestämmelsen är inte tillämplig på identifieringsbeslut (se prop. 2013/14:224 s. 149).
Någon ändring i sak är inte avsedd. Paragrafen utformas enligt Lagrådets förslag.
Överklagande av beslut om identifiering eller återkallelse
51 §
Paragrafen motsvarar 20 § första och andra styckena lagen om särskilda ordningar.
52 §
Paragrafen motsvarar 20 § tredje och fjärde styckena lagen om särskilda ordningar.
Förfarandet i övrigt i samband med beslut om identifiering eller återkallelse
53 §
Paragrafen motsvarar 22 § lagen om särskilda ordningar. I jämförelse med lagen om särskilda ordningar görs en mindre språklig ändring. Någon ändring i sak är inte avsedd.
54 §
Paragrafen motsvarar 22 a § lagen om särskilda ordningar. I jämförelse med lagen om särskilda ordningar anges ”unionsordningen” före paragraf- hänvisningarna. I övrigt görs vissa språkliga ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Förfarandet i samband med beslut om skatt
Beslut om skatt
55 §
Paragrafen motsvarar 16 § lagen om särskilda ordningar och avser beslut om skatt enligt denna lag, dvs. beslut om svensk mervärdesskatt. Bestämmelsen gäller såväl svensk skatt som redovisats i en särskild mervärdesskattedeklaration i Sverige som svensk skatt som redovisats i en deklaration som lämnas i ett annat
Prop. 2022/23:46
525
Prop. 2022/23:46
526
Ändringen är föranledd av att regleringen i 3 § lag om särskilda ordningar som anger att Skatteverket fattar beslut slopas. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Omprövning av beslut om skatt
56 §
Paragrafen motsvarar 19 § lagen om särskilda ordningar. Hänvisningen till ”mervärdesskattelagen” byts ut mot ”denna lag” och hänvisningen till ”denna lag” byts ut mot ”detta kapitel”. Hänvisningen till genomförande- förordningen är dynamisk, dvs. avser
Övervägandena finns i avsnitt 4.4.1.
Överklagande av beslut om skatt
57 §
Paragrafen motsvarar 21 § lagen om särskilda ordningar. Hänvisningen till ”mervärdesskattelagen” byts ut mot ”denna lag” och hänvisningen till ”denna lag” byts ut mot ”detta kapitel”. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Förfarandet i övrigt i samband med beslut om skatt
58 §
Paragrafen motsvarar 23 § lagen om särskilda ordningar. Hänvisningen till ”mervärdesskattelagen” byts ut mot ”denna lag” och hänvisningen till ”denna lag” byts ut mot ”detta kapitel”. Någon ändring i sak är inte avsedd.
59 §
Paragrafen motsvarar 23 a § lagen om särskilda ordningar.
60 §
Paragrafen motsvarar 23 b § lagen om särskilda ordningar.
61 §
Paragrafen motsvarar 23 c § lagen om särskilda ordningar. Hänvisningen till ”mervärdesskattelagen” byts ut mot ”denna lag”. Någon ändring i sak är inte avsedd.
62 §
Paragrafen motsvarar 24 § lagen om särskilda ordningar.
Avdrag och återbetalning av ingående skatt 63 §
Paragrafen motsvarar 8 kap. 1 a § första stycket och 10 kap. 4 a § första och fjärde styckena ML. Paragrafen genomför delvis artiklarna 368 och 369w i mervärdesskattedirektivet.
I jämförelse med ML byts i första stycket tredje punkten hänvisningen till ”motsvarande bestämmelser i ett annat
direktivet”. I jämförelse med ML anges vidare uttryckligen att bestämmelsen avser beskattningsbara personer som saknar etablering inom EU. Det innebär att hänvisningen i tredje punkten till bestämmelser som i ett annat
Bestämmelsen i andra stycket har i jämförelse med ML fått en något annorlunda utformning genom att inte återupprepa de förutsättningar för rätt till återbetalning som motsvarar det som framgår av första stycket. I stället görs en hänvisning till första stycket. Vidare används direktivets begrepp ”beskattningsbara verksamheter” i stället för endast ”verk- samheter”. Ett tillägg görs också om att rätt till återbetalning finns enligt 14 kap. Det medför bl.a. att begränsningarna i 14 kap. 9 och 10 §§ blir tillämpliga även i dessa fall. En hänvisning görs även till
I tredje stycket anges att första och andra styckena inte gäller om annat följer av 65 §. Det innebär att den som är registrerad för mervärdesskatt i Sverige för annan verksamhet får göra avdrag enligt 13 kap. för ingående skatt som avser sådan verksamhet.
I övrigt görs vissa språkliga och redaktionella ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.4.1.
64 §
Paragrafen motsvarar 8 kap. 1 a § andra stycket och 10 kap. 4 a § andra och fjärde styckena ML. Paragrafen genomför delvis artiklarna 369j och 369w i mervärdesskattedirektivet. Hänvisningen till mervärdesskatte- direktivet är statisk, dvs. avser direktivet i en viss angiven lydelse (se 2 kap. 2 §).
Bestämmelsen i andra stycket har i jämförelse med ML fått en något annorlunda utformning genom att inte upprepa de förutsättningar för rätt till återbetalning som motsvarar det som framgår av första stycket. I stället görs en hänvisning till första stycket. Vidare används direktivets begrepp ”beskattningsbara verksamheter” i stället för endast ”verksamheter”. Ett tillägg görs också om att rätt till återbetalning finns enligt 14 kap.
Hänvisning görs även till 69 och 73 §§ som anger hur en ansökan om återbetalning ska göras.
I tredje stycket anges att första och andra styckena inte gäller om annat följer av 65 §. Det innebär att den som är registrerad för mervärdesskatt i Sverige för annan verksamhet får göra avdrag enligt 13 kap. för ingående skatt som avser sådan verksamhet.
I övrigt görs vissa språkliga och redaktionella ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.4.1.
65 §
Paragrafen motsvarar 8 kap. 1 a § tredje stycket och 10 kap. 4 a § tredje stycket ML. Paragrafen genomför delvis artiklarna 368, 369j och 369w i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML används ”beskattnings-
Prop. 2022/23:46
527
Prop. 2022/23:46 bara verksamheter” i stället för ”verksamheter”. I övrigt görs viss språklig och redaktionell ändring. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Ansökan om återbetalning av ingående skatt
Ansökan för vissa beskattningsbara personer etablerade utanför EU
66 §
Paragrafen motsvarar delvis 19 kap. 30 § första stycket ML. Paragrafen genomför delvis artiklarna 368 och 369w i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML byts ”Den” ut mot ”En beskattningsbar person”. Någon ändring i sak är inte avsedd.
67 §
Paragrafen motsvarar delvis 19 kap. 30 § första stycket ML. Paragrafen genomför delvis artiklarna 368 och 369w i mervärdesskattedirektivet. I ML görs en hänvisning till bestämmelser i 19 kap. varav vissa inte införs i NML utan är av sådant slag som kan framgå av förordning. Det gäller 19 kap. 25 § andra stycket 1 och 3 samt fjärde och femte styckena ML. En motsvarande uttrycklig reglering införs dock i detta kapitel, vilket ger en mer sammanhållen reglering av de bestämmelser som gäller ansökan om återbetalning av beskattningsbara personer som använder de särskilda ordningarna. Någon ändring i sak är inte avsedd.
68 §
Paragrafen motsvarar delvis 19 kap. 30 § första stycket ML. Paragrafen genomför delvis artiklarna 368 och 369w i mervärdesskattedirektivet. I bestämmelsen görs en hänvisning till de bestämmelser i 14 kap. som även gäller för ansökan om återbetalning enligt 66 §. Vidare görs vissa språkliga och redaktionella ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Ansökan riktad till Sverige som ges in via den elektroniska portalen i ett annat
69 §
Paragrafen motsvarar delvis 19 kap. 30 § andra stycket ML. Paragrafen genomför delvis artiklarna 369j och 369w i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML byts ”de särskilda ordningarna” ut mot ”unions- ordningen” som gör att det tydligare framgår vad hänvisningen till artiklarna i mervärdesskattedirektivet avser. Hänvisningen till mervärdes- skattedirektivet är statisk, dvs. avser direktivet i en viss angiven lydelse (se 2 kap. 2 §). I övrigt byts ”den” ut mot ”en beskattningsbar person”. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.4.1.
70 §
Paragrafen motsvarar delvis 19 kap. 30 § andra stycket ML. Paragrafen genomför delvis artiklarna 369j och 369w i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML byts ”de särskilda ordningarna” ut mot ”unionsordningen”, som gör det tydligare vad hänvisningen till artiklarna i mervärdesskattedirektivet avser. Hänvisningen till mervärdesskatte-
direktivet är statisk, dvs. avser direktivet i en viss angiven lydelse (se
528
2 kap. 2 §). I övrigt görs språkliga ändringar som är föranledda av att bestämmelsen bryts ut och placeras i en egen paragraf. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.4.1.
Ansökan riktad till andra
71 §
Paragrafen motsvarar delvis 19 kap. 31 a § första stycket ML. Paragrafen genomför delvis artiklarna 369j och 369w i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML används ”beskattningsbara verksamheter” i stället för ”verksamheter”. Vidare byts ”den” ut mot ”en beskattningsbar person”. I övrigt görs en redaktionell ändring. Någon ändring i sak är inte avsedd.
72 §
Paragrafen motsvarar delvis 19 kap. 31 a § första stycket ML. Paragrafen genomför delvis artiklarna 369j och 369w i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML används ”beskattningsbara verksamheter” i stället för ”verksamheter”. Som ett förtydligande av vad hänvisningarna till artiklarna i mervärdesskattedirektivet avser har begreppen ”unions- ordningen” och ”importordningen” lagts till. Hänvisningen till mervärdes- skattedirektivet är statisk, dvs. avser direktivet i en viss angiven lydelse (se 2 kap. 2 §). I övrigt görs en språklig ändring med anledning av att bestämmelsen bryts ut och placeras i en egen paragraf. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Ansökan riktad till Sverige som ges in via den elektroniska portalen i Sverige
73 §
Paragrafen motsvarar 19 kap. 31 a § andra stycket ML. Paragrafen genomför delvis artiklarna 369j och 369w i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med ML används ”beskattningsbar verksamhet” i stället för ”verksamhet”. Som ett förtydligande av vad paragrafhänvisningen avser har begreppen ”unionsordningen” och ”importordningen” lagts till. I övrigt byts ”den” ut mot ”en beskattningsbar person”. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Omprövning av beslut om återbetalning 74 §
Paragrafen motsvarar delvis 20 kap. 2 § ML. Paragrafen genomför artikel
23.2i
Prop. 2022/23:46
529
Prop. 2022/23:46 |
75 § |
|
Paragrafen motsvarar delvis 20 kap. 3 och 4 §§ ML. Bestämmelsen avser |
|
omprövning av beslut om återbetalning till beskattningsbara personer som |
|
ansöker om återbetalning enligt 66 §. I sådana fall gäller detsamma som |
|
vid omprövning av beslut enligt 14 kap. 73 och 75 §§ som avser |
|
beskattningsbara personer etablerade utanför EU. Någon ändring i sak är |
|
inte avsedd. |
Dokumentationsskyldighet 76 §
Paragrafen motsvarar 25 § första stycket lagen om särskilda ordningar. Paragrafen genomför artiklarna 369.1, 369k.1 och 369x.1 i mervärdes- skattedirektivet. I jämförelse med lagen om särskilda ordningar byts ”omsättningar” ut mot ”leveranser av varor eller tillhandahållanden av tjänster”. Vidare ändras hänvisningen till ”denna lag” till ”detta kapitel” med anledning av att bestämmelserna i lagen om särskilda ordningar införs i NML. I övrigt görs en redaktionell ändring genom att bestämmelsen delas upp i tre stycken och en mindre språklig ändring. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1.
77 §
Paragrafen motsvarar 25 § andra och tredje styckena lagen om särskilda ordningar. Paragrafen genomför artiklarna 369.2, 369k.2 och 369x.2 i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med lagen om särskilda ordningar görs en mindre språklig ändring. Någon ändring i sak är inte avsedd.
78 §
Paragrafen motsvarar 26 § lagen om särskilda ordningar. I jämförelse med lagen om särskilda ordningar har ”unionsordningen” och ”import- ordningen” angetts före paragrafhänvisningarna, vilket medför att det tydligare framgår vad hänvisningen avser. Någon ändring i sak är inte avsedd.
23 kap. Särskild ordning för deklaration och betalning av mervärdesskatt vid import
Innehåll 1 §
Paragrafen motsvarar närmast 1 § tredje stycket lagen om särskilda ordningar. I paragrafen införs en innehållsförteckning.
Tillämpningsområde 2 §
Paragrafen motsvarar 27 § lagen om särskilda ordningar. Paragrafen genomför artikel 369y i mervärdesskattedirektivet.
I jämförelse med lagen om särskilda ordningar används i andra punkten
benämningen ”mervärdesskattedirektivet” i stället för direktivets nummer.
530
Hänvisningen till mervärdesskattedirektivet är statisk, dvs. avser direktivet Prop. 2022/23:46 i en viss angiven lydelse (se 2 kap. 2 §). I övrigt görs några språkliga
ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd. Övervägandena finns i avsnitt 4.4.1.
Betalning och redovisning till Tullverket 3 §
Paragrafen motsvarar 28 § lagen om särskilda ordningar. Paragrafen genomför artiklarna 369z och 369zb.1 och 2 i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med lagen om särskilda ordningar har ”för importen” lagts till, vilket gör att det tydligare framgår att det avser mervärdesskatt som den som varorna är avsedda för är betalningsskyldig för. Den som anmäler varorna verkställer endast betalningen av skatten till Tullverket. Vidare görs ingen hänvisning till de allmänna bestämmelserna om betalnings- skyldighet vid import i 16 kap. Någon sådan koppling mellan betalnings- skyldighetsregeln i den särskilda ordningen (artikel 369z) och den generella bestämmelsen om betalningsskyldighet vid import (artikel 201) finns inte heller i mervärdesskattedirektivet. Uttrycket ”skyldighet att betala tull skulle ha inträtt” ersätts med ”då tullskuld skulle ha uppkommit” som en anpassning till lydelsen i artikel 77 i unions- tullkodexen. Den ändrade lydelsen syftar på samma tidpunkt som den nuvarande lydelsen. Ändringen innebär även att lagtexten i denna bestämmelse och 7 kap. 13 § blir enhetliga. I övrigt görs en mindre språklig ändring. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 7.2.
Dokumentationsskyldighet 4 §
Paragrafen motsvarar 29 § första stycket lagen om särskilda ordningar. Paragrafen genomför delvis artikel 369zb.3 i mervärdesskattedirektivet. I paragrafen görs en mindre språklig justering.
5 §
Paragrafen motsvarar 29 § andra och tredje styckena lagen om särskilda ordningar. Paragrafen genomför delvis artikel 369zb.3 i mervärdesskatte- direktivet.
Omräkning av belopp till svenska kronor 6 §
Paragrafen motsvarar 30 § lagen om särskilda ordningar. Paragrafen genomför artikel 369zc i mervärdesskattedirektivet. I jämförelse med lagen om särskilda ordningar används en kortare benämning av rådets förordning (EG) nr 1186/2009 av den 16 november 2009 om upprättandet av ett gemenskapssystem för tullbefrielse, förordningen om tullbefrielse. Hänvisningen till förordningen är dynamisk, dvs. avser
Övervägandena finns i avsnitt 4.4.1.
531
Prop. 2022/23:46 |
24 kap. Överklagande |
|
|
1 § |
|
|
Paragrafen motsvarar delvis 20 kap. 1 § första stycket ML. Paragrafen |
|
|
genomför |
artikel 23.2 i |
|
beskattningsbara personer som är etablerade i ett annat |
|
|
jämförelse med ML undantas inte uttryckligen från tillämpningsområdet |
|
|
för |
|
|
som ansöker om återbetalning via den elektroniska portalen (se 19 kap. 1 § |
|
|
ML, 14 kap. 12 §). Det framgår dock av bestämmelserna i |
|
|
gäller andra subjekt. Vidare görs några mindre språkliga ändringar. Någon |
|
|
ändring sak är inte avsedd. I fråga om skatt som ska betalas till Tullverket |
|
|
tillämpas tullagen (2016:253), se 2 kap. 1 och 2 §§ i nämnda lag. |
|
|
Bestämmelser om överklagande i andra kapitel |
|
|
2 § |
|
|
Paragrafen saknar motsvarighet i ML. Bestämmelsen upplyser om att det |
|
|
i 22 kap. finns bestämmelser om överklagande. |
|
|
Överklagande i vissa fall |
|
|
3 § |
|
|
Paragrafen |
motsvarar 20 kap. 1 § andra stycket ML. Inledningen är |
|
omformulerad vilket medför att det blir tydligare att bestämmelsen är en |
|
|
forumbestämmelse. Övriga ändringar är endast språkliga och |
|
|
redaktionella. Någon ändring i sak är inte avsedd. |
|
|
4 § |
|
|
Paragrafen motsvarar 20 kap. 1 § tredje stycket ML. I jämförelse med ML |
|
|
görs några språkliga ändringar som förtydligar att det är en |
|
|
forumbestämmelse. Någon ändring i sak är inte avsedd. |
|
|
5 § |
|
|
Paragrafen motsvarar 20 kap. 1 § fjärde stycket ML. I jämförelse med ML |
|
|
görs mindre språkliga ändringar. Någon ändring i sak är inte avsedd. |
|
|
6 § |
|
|
Paragrafen motsvarar 20 kap. 1 § femte stycket ML. I jämförelse med ML |
|
|
görs en mindre språklig ändring. Någon ändring i sak är inte avsedd. |
|
|
7 § |
|
|
Paragrafen motsvarar 20 kap. 1 § sjätte stycket ML. |
|
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
|
Enligt första punkten träder lagen i kraft den 1 juli 2023. |
|
Andra punkten innebär att ML och lagen om särskilda ordningar ska |
|
upphöra att gälla. |
|
Tredje punkten innebär att den upphävda mervärdesskattelagen fortsatt |
|
ska gälla i vissa fall som framgår närmare i efterföljande punkter. Detta |
532 |
avser, dels viss specifika fall bl.a. i fråga om utfärdande av faktura vid |
|
förskott, dels övriga förhållanden som hänför sig till tid före ikraftträdandet (se punkterna 8, 9 och 17).
Fjärde punkten innebär att den upphävda lagen om särskilda ordningar fortfarande gäller förhållanden som avser tid före ikraftträdandet.
Femte punkten genomför artikel 410a i mervärdesskattedirektivet. Bestämmelsen innebär att de särskilda bestämmelserna om vouchrar i NML inte ska tillämpas på vouchrar utställda före den 1 januari 2019.
Sjätte punkten avser bestämmelserna i 6 kap.
Sjunde punkten innebär att bestämmelserna i 14 kap. om återbetalning till beskattningsbara personer etablerade i andra
Åttonde punkten innebär att bestämmelserna i 10 och 19 kap. i den upphävda mervärdesskattelagen gäller för återbetalningsperioder som påbörjats före ikraftträdandet. Bestämmelserna i sjunde och åttonde punkterna innebär att återbetalningsreglerna i NML tillämpas på åter- betalningsperioder som påbörjas från och med ikraftträdandet. För tidigare perioder tillämpas bestämmelserna i den upphävda mervärdesskattelagen.
Nionde punkten avser skyldighet att ställa ut faktura vid mottagande av betalning i förskott eller a conto som avser undantagna unionsinterna leveranser av varor. Bestämmelsen i denna punkt medför att skyldigheten att utfärda en faktura i de aktuella fallen blir beroende av om betalningen i förskott eller a conto har tagits emot före eller efter ikraftträdandet.
Tionde punkten behandlar varor som sänts mot postförskott eller efterkrav före ikraftträdandet av denna lag. I fråga om sådana leveranser inträder skattskyldigheten enligt ML när varan sänts till köparen mot post- förskott eller efterkrav. Bestämmelsen innebär att NML:s bestämmelse om när den beskattningsgrundande händelsen inträffar inte ska tillämpas på så sätt att den beskattningsgrundande händelsen enligt 7 kap. 4 § anses ske vid den tidpunkt då varan lämnas ut i den nämnda situationen.
Av elfte punkten framgår att med mervärdesskatt enligt NML och skyldighet att betala mervärdesskatt likställs i tillämpliga delar skatt enligt ML och skyldighet att betala sådan skatt.
Av tolfte punkten framgår att om någon bestämmelse i de upphävda lagarna har tillämpats och den motsvaras av en bestämmelse i denna lag, ska bestämmelsen i denna lag anses ha tillämpats. Bestämmelsen kan bl.a. vara av betydelse för tillämpningen av vissa undantag från skatteplikt, rättigheter och skyldigheter att justera tidigare avdrag m.m. Ett exempel är
Prop. 2022/23:46
533
Prop. 2022/23:46 |
att det i 10 kap. 37 § NML anges att andra tillgångar än omsättnings- |
|
tillgångar är undantagna från skatteplikt, om en överföring av tillgången |
|
från en verksamhetsgren till en annan enligt 5 kap. 10 § NML medfört |
|
uttagsbeskattning. Bestämmelsen i 5 kap. 10 § NML motsvarar |
|
bestämmelsen i 2 kap. 2 § första stycket 2 ML. Om uttagsbeskattning skett |
|
enligt sistnämnda bestämmelser i ML ska undantaget i 10 kap. 37 § kunna |
|
tillämpas vid en leverans av tillgången som sker efter ikraftträdandet av |
|
NML. |
|
Ett annat exempel är att belopp som har ansetts som ingående skatt enligt |
|
8 kap. 2 § ML även bör kunna anses som ingående skatt enligt 13 kap. 4 |
|
eller 5 § NML och därmed också enligt bestämmelserna om justering av |
|
ingående skatt i 15 kap. 2 § NML. Vidare bör den som varit skyldig att |
|
betala skatt på sätt som avses i 9 kap. 1 § ML om frivillig skattskyldighet |
|
omfattas av motsvarande skyldighet enligt 12 kap. 8 § NML om frivillig |
|
beskattning. Bestämmelsen innebär även att tidsfrister som har påbörjats |
|
enligt ML:s bestämmelser ska anses ha påbörjats enligt motsvarande |
|
bestämmelser enligt NML. Exempelvis kan tidsfristen på 12 månader som |
|
påbörjats enligt 2 kap. 1 e § ML anses som en tidsfrist som påbörjats enligt |
|
motsvarande bestämmelse i 5 kap. 17 § NML. Tolfte punkten innebär |
|
också att godkännanden och registreringar enligt ML ska anses vara enligt |
|
NML, t.ex. godkännande av upplagshavare och skatteupplag enligt 9 c |
|
kap. 7 och 8 §§ ML respektive 11 kap. 10 och 11 §§ NML och registrering |
|
av mervärdesskattegrupper enligt 6 a kap. 4 § ML respektive 4 kap. 11 § |
|
NML. Vidare bör ett identifieringsbeslut som fattas enligt lagen om |
|
särskilda ordningar anses som ett identifieringsbeslut som fattas enligt |
|
22 kap. NML. |
|
Trettonde punkten behandlar justering av avdrag för sådana |
|
investeringsvaror som ändrat karaktär från fastigheter till annan lös |
|
egendom på grund av att definitionen av fastighet ändrades i ML den |
|
1 januari 2017 (se prop. 2016/17:14). Bestämmelsen innebär att |
|
justeringsperioden vid tillämpning av 15 kap. ska vara tio år i sådana fall |
|
även om investeringsvaran enligt NML inte anses som fastighet vid en |
|
överlåtelse eller ändrad användning. |
|
Fjortonde punkten behandlar justering av avdrag för sådana |
|
investeringsvaror som ändrat karaktär till att vara fastigheter i stället för |
|
annan lös egendom på grund av att definitionen av fastighet ändrats. Det |
|
är således den omvända situationen jämfört med den som avses i trettonde |
|
punkten. Bestämmelsen i fjortonde punkten innebär att någon justering |
|
inte ska ske vid en överlåtelse eller ändrad användning av en sådan |
|
investeringsvara. |
|
Femtonde punkten avser situationer där avdrag för |
|
ombyggnad gjorts enligt den s.k. slussningsregeln i den upphävda |
|
mervärdesskattelagen (8 kap. 4 § första stycket 5 ML i dess lydelse före |
|
den 1 januari 2016). Bestämmelsen innebär att om ett sådant avdrag gjorts |
|
ska fastigheten eller lägenheten anses som en investeringsvara i enlighet |
|
med 15 kap. under förutsättning att fastigheten eller lägenheten ansågs |
|
som en investeringsvara enligt den upphävda mervärdesskattelagen. |
|
Sextonde punkten avser också avdrag enligt den s.k. slussningsregeln. |
|
Bestämmelsen innebär att i fråga om rättigheter och skyldighet att justera |
|
avdrag ska detsamma gälla för en hyresgäst eller bostadrättshavare som |
534 |
gjort ett sådant avdrag för en |
vara som avses i femtonde punkten som det som gäller för hyresgäster eller Prop. 2022/23:46 bostadsrättshavare i andra fall enligt 15 kap. 3 §.
Sjuttonde punkten innebär att den upphävda mervärdesskattelagen i övrigt gäller för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.
Övervägandena finns i avsnitt 15.
18.2Förslaget till lag om ändring i lagen (1985:146) om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter
1 §
I paragrafen ändras hänvisningen till bestämmelserna i ML till att avse motsvarande bestämmelser i NML. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 16.
18.3Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import, m.m.
1kap.
4§
I paragrafen utgår fjärde strecksatsen till följd av att 2 kap. 3 a och 3 b §§ upphör att gälla. Undantagen för mervärdesskatt i de bestämmelserna kommer i stället framgå av 10 kap. NML.
Övervägandena finns i avsnitt 4.2 och 16.
2kap.
5 §
I paragrafen ändras hänvisningen till ML till att avse NML. Övervägandena finns i avsnitt 16.
8 §
I paragrafen ändras hänvisningen till bestämmelsen i ML till att avse motsvarande bestämmelse i NML. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 16.
10 §
I paragrafen tas andra stycket bort som en konsekvens av att bestämmelsen i 3 b § förs över till NML.
Övervägandena finns i avsnitt 4.2 och 16.
535
Prop. 2022/23:46
536
18.4Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi
7kap.
2§
I paragrafen ändras hänvisningen till bestämmelsen i ML till att avse motsvarande bestämmelser i NML. Någon ändring i sak är inte avsedd. Övervägandena finns i avsnitt 16.
18.5Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:189) om förhandsbesked i skattefrågor
1 §
I paragrafen ändras hänvisningen till ML till att avse NML. Övervägandena finns i avsnitt 16.
18.6Förslaget till lag om ändring i lagen (1999:446) om proviantering av fartyg och luftfartyg
3 §
I tredje stycket hänvisas till bestämmelser som behandlar möjligheterna att proviantera mervärdesskattefritt. Hänvisningen till bestämmelserna i ML ändras till att avse motsvarande bestämmelser i NML. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 16.
18.7Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
15kap.
6§
I paragrafen ändras hänvisningen till ML till att i stället avse NML. Vidare ändras hänvisningar till bestämmelser i ML till att avse motsvarande bestämmelser i NML. En ändring görs också som en följd av att begreppen
”jämkning” och ”jämkningsbelopp” ersätts med ”justering” och ”justeringsbelopp” i 15 kap. NML. Vidare ändras ”korrigeringstid” till ”justeringsperiod” som är det begrepp som används i 15 kap. NML. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 16.
16kap.
16 §
I paragrafen ändras hänvisningarna till bestämmelser i ML till att avse motsvarande bestämmelser i NML. Ändringar görs också som en följd av att begreppen ”jämkning” och ”jämkningsbelopp” ersätts med ”justering” och ”justeringsbelopp” i 15 kap. NML. ”Korrigeringstid” ändras också till
”justeringsperiod” som är det begrepp som används i 15 kap. NML. Vidare görs en språklig ändring. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 16.
18kap.
17a §
I paragrafen ändras hänvisningarna till bestämmelser i ML till att avse motsvarande bestämmelser i NML. Ändringar görs också som en följd av att begreppet ”justering” används i 15 kap. NML i stället för ”jämkning”. Vidare ändras ”korrigeringstid” till ”justeringsperiod” som är det begrepp som används i 15 kap. NML. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 16.
17 b §
I paragrafen ändras hänvisningarna till en bestämmelse i ML till att avse motsvarande bestämmelser i NML. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 16.
19kap.
14§
I paragrafen ändras hänvisningarna till bestämmelser i ML till att avse motsvarande bestämmelser i NML. Ändringar görs också som en följd av att begreppen ”justering” och ”justeringsbelopp” används i 15 kap. NML i stället för ”jämkning” och ”jämkningsbelopp”. Vidare ändras ”korrigeringstid” till ”justeringsperiod” som är det begrepp som används i
15kap. NML. Någon ändring i sak är inte avsedd. Övervägandena finns i avsnitt 16.
67kap.
13c §
I paragrafen ändras en hänvisning till en bestämmelse i ML till att avse motsvarande bestämmelse i NML. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 16.
16 §
I andra punkten görs en ändring som är en följd av att begreppet ”skattskyldig” inte används i NML utan ersätts av ”betalningsskyldig”. Vidare ändras hänvisningen till ML till att i stället avse NML. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1 och 16.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
Enligt första punkten träder lagen i kraft den 1 juli 2023.
Enligt andra punkten gäller äldre föreskrifter fortfarande för förhållanden som hänför sig till tid före ikraftträdandet.
I tredje punken framgår att bestämmelserna i 15 kap. 6 §, 16 kap. 16 §, 18 kap. 17 a och 17 b §§ samt 19 kap. 14 § ska vidare tillämpas i den tidigare lydelsen om avdrag för ingående skatt görs eller jämkning av ingående skatt sker i enlighet med bestämmelserna i ML. Om jämkning ska ske enligt 8 a kap. ML eller 9 kap.
Prop. 2022/23:46
537
Prop. 2022/23:46 bestämmelserna i den tidigare lydelsen. Detsamma gäller om retroaktivt avdrag skulle göras med tillämpning av 9 kap. 8 § ML.
18.8Förslaget till lag om ändring i lagen (2005:807) om ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner, regioner, kommunalförbund och samordningsförbund
1 §
I paragrafen ändras hänvisningen till ML till att avse NML. Övervägandena finns i avsnitt 16.
1 a §
I paragrafen ändras hänvisningarna till bestämmelserna i ML till att avse motsvarande bestämmelser i NML. ”Korrigeringstid” ändras också till ”justeringsperiod” som är det begrepp som används i 15 kap. NML. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 16.
2 §
I paragrafen ändras hänvisningen till ML till att avse NML. Vidare slopas den nuvarande andra punkten om rätt till återbetalning. Det beror på att vissa transaktioner som i ML medförde rätt till återbetalning kommer att behandlas som en rätt till avdrag enligt 13 kap. NML. Reglerna om återbetalning regleras i 14 kap. NML. Kommuner tillhör inte de kategorier av personer som kan ha rätt till återbetalning enligt de bestämmelserna i NML. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 11 och 16.
2 a §
I paragrafen ändras hänvisningarna till bestämmelser i ML till att avse motsvarande bestämmelser i NML. Vidare görs ändringar som en följd av att begreppet ”jämkning” ersätts med ”justering” och begreppet ”jämkningsbelopp” ersätts med ”justeringsbelopp” i 15 kap. NML. ”Korrigeringstid” ändras också till ”justeringsperiod” som en följd av ändringen i 1 a §. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 16.
3 §
I paragrafen ändras hänvisningen till ML till att avse NML. Övervägandena finns i avsnitt 16.
4 §
I paragrafen ändras hänvisningarna till bestämmelser i ML till att avse motsvarande bestämmelser i NML. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 16.
538
6 b § |
Prop. 2022/23:46 |
I paragrafen ändras ”korrigeringstid” till ”justeringsperiod” som en följd |
|
av ändringen i 1 a §. I tredje stycket görs en redaktionell ändring. Någon |
|
ändring i sak är inte avsedd. |
|
Övervägandena finns i avsnitt 16. |
|
6 c §
I paragrafen ändras hänvisningarna till bestämmelser i ML till att avse motsvarande bestämmelser i NML. Vidare görs ändringar som en följd av att ”jämkning” ersätts med ”justering” i 15 kap. NML. Begreppet ”korrigeringstid” ändras också till ”justeringsperiod” som en följd av ändringen i 1 a §. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 16.
12 a §
I paragrafen ändras ”korrigeringstiden” till ”justeringsperioden” som en följd av ändringen i 1 a §. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 16.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
Enligt första punkten träder lagen i kraft den 1 juli 2023.
Enligt andra punkten gäller äldre föreskrifter fortfarande för förhållanden som hänför sig till tid före ikraftträdandet.
Av tredje punkten framgår att bestämmelserna i 1 a, 2 a, 6 b och 6 c §§ tillämpas i den tidigare lydelsen om jämkning av ingående skatt sker eller avdrag för ingående skatt görs i enlighet med bestämmelserna i ML. Om jämkning ska ske enligt 8 a kap. ML tillämpas således bestämmelserna i den tidigare lydelsen. Detsamma gäller om retroaktivt avdrag skulle göras med tillämpning av 9 kap. 8 § ML.
18.9Förslaget till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244)
2kap.
1§
I paragrafens andra stycke ändras hänvisningen till bestämmelsen i ML till att avse motsvarande bestämmelse i NML. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 16.
4 §
Ändringen i paragrafen är en följd av att bestämmelserna i lagen om särskilda ordningar flyttas till NML. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.2.
539
Prop. 2022/23:46 |
3 kap. |
|
4 § |
|
I paragrafen ersätts hänvisningarna till ML med hänvisningar till |
|
motsvarande bestämmelser i NML. Begreppet ”omsättning” ersätts med |
|
”leverans”. |
|
Någon ändring i sak är inte avsedd. |
|
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1 och 16. |
12 §
I paragrafen ändras hänvisningen till ML så att den avser motsvarande bestämmelse i NML. I NML används begreppet betalningsskyldighet avseende skyldigheten att betala såväl mervärdesskatt som felaktigt debiterad mervärdesskatt. Meningen om att jämställa den som är betalningsskyldig för felaktigt debiterad mervärdesskatt med den som är skattskyldig slopas. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 16.
5kap.
3§
I paragrafen ersätts hänvisningen till ML med en hänvisning till motsvarande bestämmelse i NML. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 16.
6kap.
1 §
Paragrafen ändras som en följd av att begreppet ”utländsk beskattningsbar person” inte används i NML, se författningskommentaren till 2 §. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.2 och 16.
2 §
Paragrafen ändras som en följd av att begreppet ”utländsk beskattningsbar person” inte används i NML. I bestämmelsen används i stället begreppet ”beskattningsbar person som inte är etablerad i Sverige”. Därmed används motsvarande uttryck som i artikel 204 i mervärdesskattedirektivet där beskattningsbar person som inte är etablerad i medlemsstaten används. I paragrafen ändras vidare ”skattskyldig” till ”betalningsskyldig” eftersom skattskyldig inte används i NML. Någon ändring i sak är inte avsedd.
|
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1, 4.6.2 och 16. |
|
3 § |
|
Paragrafen ändras som en följd av att begreppet ”utländsk beskattningsbar |
|
person” inte används i NML, se författningskommentaren till 2 §. Någon |
|
ändring i sak är inte avsedd. |
|
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.2 och 16. |
|
5 § |
|
Ändringen är en följd av att begreppet ”utländsk beskattningsbar person” |
|
inte används i NML, se författningskommentaren till 2 §. Någon ändring i |
|
sak är inte avsedd. |
540 |
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.2 och 16. |
7kap.
1§
Paragrafen ändras som en följd av att begreppen ”skattskyldighet” och ”omsättning” slopas i NML och ersätts med ”betalningsskyldighet” respektive ”leverans” och ”tillhandahållande”.
Ändringar görs också som en följd av att vissa transaktioner som i ML medförde rätt till återbetalning kommer att behandlas som en rätt till avdrag i NML. Ett exempel på detta är den återbetalningsrätt vid nystartad verksamhet som avses i 10 kap. 9 § ML. I NML kommer rätten att återfå ingående skatt i motsvarande situationer att behandlas som en avdragsrätt enligt 13 kap. NML.
I tredje punkten görs ändringar till följd av att ”skattskyldig” ersätts av ”betalningsskyldig”. I punkten undantas de som lämnar en särskild skattedeklaration enligt 26 kap. 7 § från registreringsskyldigheten. Vidare görs ett tillägg av vilket det framgår att den som enbart ska redovisa felaktigt debiterad mervärdesskatt inte ska vara registrerad för mervärdes- skatt.
I fjärde punkten ändras hänvisningarna till ML till motsvarande bestämmelser i NML. Som en följd av att vissa transaktioner som i ML medförde rätt till återbetalning i NML kommer att behandlas som en rätt till avdrag kommer flera av hänvisningarna att avse avdragsbestämmelser i 13 kap. NML samt i fråga om investeringsguld avdragsbestämmelser i
21kap. samma lag.
I femte punkten ändras hänvisningen till ML till motsvarande bestämmelser i NML.
Den nuvarande sjätte punkten utgår. När bestämmelsen infördes angavs att det skulle kunna uppkomma situationer där en utländsk företagare skulle sakna återbetalningsförfarande för ingående skatt som denne hade rätt att återfå enligt 10 kap.
I sjätte punkten, som finns i nuvarande sjunde punkten, ändras
”omsätter” till ”tillhandahåller” och ”skattskyldig” byts ut mot ”betalningsskyldig”.
I sjunde punkten, som finns i nuvarande åttonde punkten, ändras ”jämka” till ”justera” och hänvisningarna ändras till motsvarande bestämmelser i NML.
Någon ändring i sak är inte avsedd. Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1, 11 och 16.
Prop. 2022/23:46
541
Prop. 2022/23:46 |
2 § |
|
Paragrafen ändras eftersom ML:s begrepp ”skattskyldighet” slopas. Som |
|
en konsekvens av det ersätts ”skattskyldighet” med ”skyldighet att betala |
|
mervärdesskatt” i paragrafen. Ändringar görs också eftersom vissa |
|
transaktioner som i ML medförde rätt till återbetalning i NML kommer att |
|
medföra en rätt till avdrag. Någon ändring i sak är inte avsedd. |
|
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1, 11 och 16. |
26 kap.
2 §
I andra punkten ändras ”skattskyldig” till ”betalningsskyldig” som är den term som används i NML.
Tredje punkten ändras som en följd av ändringarna i 7 kap. 1 §, se författningskommentaren till 7 kap. 1 §.
Ändringen i fjärde punkten är en följd av att ”jämkning” byts ut mot ”justering” i 12 och 15 kap. NML. Vidare ändras hänvisningarna i punkten till motsvarande bestämmelser i NML.
I sjunde punkten görs en ändring som en följd av att återbetalningsrätten avseende nya transportmedel i ML ändras till att bli en avdragsrätt enligt 13 kap. 7 § NML (se författningskommentaren till 13 kap. 7 § NML).
Någon ändring i sak är inte avsedd. Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1 och 16.
5 §
I första stycket görs som ett förtydligande en hänvisning till första stycket i 7 § som avser den som enbart är betalningsskyldig pga. felaktig debiterad mervärdesskatt och ska lämna en särskild skattedeklaration. Någon ändring i sak är inte avsedd.
7 §
I första stycket görs ett tillägg som förtydligar hur ändringar av felaktigt debiterad mervärdesskatt som redovisats i en särskild skattedeklaration ska hanteras. En sådan ändring ska redovisas i en särskild skatte- deklaration.
I andra stycket ändras ”skattskyldig” till ”betalningsskyldig” som en följd av att ”skattskyldig” inte används i NML.
I tredje stycket görs ändringar som anpassar lydelsen till den terminologi som används i NML. I paragrafen ändras också hänvisningarna till motsvarande bestämmelser i NML.
Någon ändring i sak är inte avsedd. Övervägandena finns i avsnitt 16.
21 §
Ändringen av paragrafen är en följd av att ”omsättning” i fråga om varor ersätts av ”leverans” i NML. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1 och 16.
24 §
I första punkten läggs begreppet ”betalningsskyldighet” till som en följd av att ”skattskyldighet” inte används i NML.
542
I andra punkten ändras hänvisningen avseende felaktigt debiterad mervärdesskatt till den relevanta bestämmelsen i NML.
Ändringen av tredje punkten görs som en följd av att ”omsättning” i fråga om varor ersätts med ”leverans” i NML. Vidare ändras återbetalning till avdrag, vilket korresponderar med 7 § tredje stycket.
Någon ändring i sak är inte avsedd. Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1 och 16.
33 a §
I paragrafen ändras ”omsättningar” till ”leveranser” respektive ”tillhanda- hållande” som en följd av att begreppet ”omsättning” ersätts av ”leverans” respektive ”tillhandahållande” i NML. Vidare ändras ”skattskyldig” till ”betalningsskyldig”. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1 och 16.
33 b §
I paragrafen ersätts ”omsättningar” med ”leveranser” samt ”tillhanda- hållanden” som en följd av att ”omsättning” ersätts av ”leverans” respektive ”tillhandahållande” i NML. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1 och 16.
33 e §
I paragrafen ändras hänvisningen från 9 d kap. 6 § ML till motsvarande bestämmelse i 18 kap. NML. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 16.
35kap.
2§
I första stycket ändras ”omsättning” till ”leveranser” respektive ”tillhanda- hållande” som en följd av att uttrycket ”omsättning” ersätts av ”leverans” respektive ”tillhandahållande” i NML. Vidare ändras ”skattskyldig” till ”betalningsskyldig”.
I andra och tredje stycket ändras hänvisningarna till motsvarande bestämmelser i NML.
Någon ändring i sak är inte avsedd. Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1 och 16.
4 §
Ändringen av paragrafen är en följd av att ”omsättning” i fråga om varor ersätts av ”leverans” i NML. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1 och 16.
38kap.
3§
Ändringen i paragrafen är en följd av ändringarna i 6 kap. 2 §. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 16.
Prop. 2022/23:46
543
Prop. 2022/23:46 |
39 kap. |
|
1 § |
|
Ändringen av paragrafen beror på att ”omsättning” i fråga om varor ersätts |
|
av ”leverans” i NML. Någon ändring i sak är inte avsedd. |
|
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1 och 16. |
2 §
Paragrafen ändras genom att hänvisningen avseende medicinskt betingad fotvård i ML justeras till att avse motsvarande bestämmelse i 10 kap. NML. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 16.
14 §
I första stycket byts ”omsätter” ut mot ”levererar” som en följd av att ”omsättning” ersätts av ”leverans” i NML. Vidare byts ”köparen” ut mot ”kunden”. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1 och 16.
14 a §
I bestämmelsen ändras hänvisningarna från ML till att avse motsvarande bestämmelser om avropslager i NML. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 16.
41 kap.
2 §
Ändringen i första stycket sjunde punkten är en följd av att ”omsättning” ersätts av ”leverans” i NML. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1 och 16.
3 §
Ändringen i femte punkten är en följd av ändringarna i 6 kap. 2 §. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.2 och 16.
50 kap.
7 §
Ändringen av paragrafen är en följd av att ”omsättning” ersätts av ”leverans” i NML. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 4.6.1 och 16.
53 kap.
1 §
Ändringarna i andra stycket är en följd av ändringarna i 26 kap. 7 § tredje stycket. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 16.
64kap.
6§
I bestämmelsen ändras hänvisningarna från ML till att avse motsvarande bestämmelser om återbetalning i 14 kap. NML. Någon ändring i sak är inte
544avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 16. |
Prop. 2022/23:46 |
18.10Förslaget till lag om ändring i tullagen (2016:253)
2kap.
1§
I paragrafens första stycke ändras hänvisningen till ML till att avse NML. Övervägandena finns i avsnitt 16.
2 §
I paragrafens första stycke ändras hänvisningen till ML till att avse NML och ”till mervärdesskatt” ändras till ”för mervärdesskatt” som används i NML.
I tredje stycket ändras hänvisningen till bestämmelserna i lagen om särskilda ordningar till att i stället avse bestämmelserna i 23 kap. NML.
Någon ändring i sak är inte avsedd. Övervägandena finns i avsnitt 16.
10 §
I paragrafen ändras hänvisningen till ML till att avse NML. Övervägandena finns i avsnitt 16.
19 §
I paragrafen ändras ”den skattskyldige” till ”den som är skyldig att betala skatten”. Vidare ändras hänvisningen till ML till att avse NML. Hänvisningarna till återbetalningsbestämmelserna i ML ändras också till att avse motsvarande bestämmelser i NML. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 16.
5kap.
7§
I paragrafen ändras hänvisningen till ML till att avse NML. Övervägandena finns i avsnitt 16.
6kap.
3 §
Paragrafen ändras genom att anpassas till terminologin i NML där tidpunkten för den beskattningsgrundande händelsen är det som närmast motsvarar skattskyldighetens inträde i ML. Vidare görs redaktionella ändringar. Delar av första stycket flyttas till ett nytt andra stycke. Nuvarande andra och tredje styckena flyttas därmed också. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 7.2 och 16.
7 §
I paragrafen ändras andra stycket som en följd av att begreppet
skattskyldig inte används i NML. Någon ändring i sak är inte avsedd.
545
Prop. 2022/23:46 Övervägandena finns i avsnitt 16.
18.11Förslaget till lag om ändring i lagen (2016:1091) om budget och ekonomi- administration för riksdagens myndigheter
8kap.
1§
I paragrafen ändras hänvisningen till ML till att avse NML. Vidare ändras hänvisningarna till avdragsbestämmelserna i ML till att avse motsvarande bestämmelser i NML. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 16.
18.12Förslaget till lag om ändring i lagen (2018:696) om skatt på vissa nikotinhaltiga produkter
12 §
I sjunde punkten ändras hänvisningen till bestämmelsen i ML till att avse motsvarande bestämmelser i NML. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 16.
18.13Förslaget till lag om ändring i lagen (2018:1277) om elektroniska fakturor till följd av offentlig upphandling
1 §
I paragrafen ändras hänvisningen till ML till att avse NML. Övervägandena finns i avsnitt 16.
18.14Förslaget till lag om ändring i lagen (2022:155) om tobaksskatt
11 kap. 4 §
Iparagrafen byts ordet ”köpare” ut mot ”förvärvare”. Vidare ändras hänvisningen till bestämmelsen i ML till motsvarande bestämmelser i NML. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 16.
546
18.15Förslaget till lag om ändring i lagen (2022:1568) om Sveriges riksbank
8 kap. 16 §
I paragrafen ändras hänvisningen till ML till att avse NML. Vidare ändras hänvisningarna till avdragsbestämmelserna i ML till att avse motsvarande bestämmelser i NML. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 16.
Prop. 2022/23:46
547
Prop. 2022/23:46 Bilaga 1
Sammanfattning av betänkandet En ny mervärdesskattelag (SOU 2020:31)
Utredningens uppdrag
Utredningens uppdrag är att genomföra en författningsteknisk översyn av mervärdesskattelagstiftningen och föreslå en ny mervärdesskattelag. Översynen ska syfta till att förbättra mervärdesskattelagstiftningen genom att den får en tydligare struktur och blir mer överskådlig samt språkligt moderniserad. En särskild målsättning är att den föreslagna lagstiftningen i högre grad ska stå i överensstämmelse med rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt (mervärdesskattedirektivet), särskilt med avseende på terminologi och struktur.
En viktig utgångspunkt för uppdraget är att rent språkliga och systematiska förändringar inte ska leda till omfattande materiella förändringar av de svenska reglerna. Utredningen ska vidare inte föreslå några materiella förändringar rörande ett antal frågor och områden som har behandlats i vissa andra betänkanden.
I uppdraget ingår även att föreslå en ny mervärdesskatteförordning och att göra följdändringar i andra författningar. Slutligen ska utredningen bedöma de offentligfinansiella konsekvenserna och konsekvenserna i övrigt av de författningsförslag som lämnas.
Utredningens förslag
En ny mervärdesskattelag med en tydlig struktur
I enlighet med utredningens uppdrag föreslås en ny mervärdesskattelag, förkortad NML. För att NML ska få en tydligare struktur och blir mer överskådlig och användarvänlig, föreslår utredningen bl.a. att lagen delas upp i 24 kapitel som i huvudsak är disponerade i samma ordning som mervärdesskattedirektivets avdelningar och kapitel. I 1 kap. införs en innehållsförteckning för att det ska vara möjligt att snabbt orientera sig i lagen. Vidare införs många rubriker och underrubriker för att det även ska vara enkelt att snabbt få en överblick inom respektive kapitel. Många kapitel inleds också med en innehållsförteckning över de bestämmelser som finns i kapitlet. Vidare samlas i 2 kap. definitioner och förklaringar av termer och begrepp som används på flera ställen i lagen och i detta kapitel finns även hänvisningar till de definitioner och förklaringar som placerats i andra kapitel.
I syfte att ytterligare anpassa mervärdesskattelagstiftningens struktur till direktivet, föreslår utredningen också att de särskilda ordningarna i lagen (2011:1245) om särskilda ordningar för mervärdesskatt för telekommunikationstjänster, radio- och
548
Strukturen på mervärdesskattelagstiftningen bör därigenom bli mer användarvänlig. En annan fördel med att samla bestämmelserna i NML är att det inte uppkommer två parallella mervärdesskattelagstiftningar med diverse gränsdragningsproblem som följd. I syfte att i så stor utsträckning som möjligt samla mervärdesskattebestämmelser som bygger på mervärdesskattedirektivet i NML, flyttas även några bestämmelser om undantag från mervärdesskatt vid import från lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import till NML.
För att bestämmelserna i NML ska vara lättillgängliga har utredningen moderniserat språket i den mån det har varit möjligt med hänsyn taget till att lagtextens lydelse ändå ska stå i överensstämmelse med mervärdesskattedirektivets lydelse. Omfattande bestämmelser i ML har också delats upp i flera paragrafer. Utredningen har även försökt minska antalet korshänvisningar i NML där det har varit möjligt, och förtydligat befintliga hänvisningar genom att lägga till korta beskrivningar om vad hänvisningarna avser.
Förslag på anpassningar till mervärdesskattedirektivet
I syfte att uppnå utredningens målsättning att NML i högre grad ska stå i överensstämmelse med mervärdesskattedirektivet, föreslår utredningen flera systematiska anpassningar av NML till mervärdesskattedirektivet samt att flera av ML:s begrepp ska slopas och ersättas med mervärdesskattedirektivets begrepp. Nedan följer en kort beskrivning av de större förändringarna.
Utredningen föreslår att tillämpningsområdet i NML anpassas till mervärdesskattedirektivets tillämpningsområde så att det, i likhet med direktivet, omfattar både skattepliktiga och från skatteplikt undantagna beskattningsbara transaktioner. Med beskattningsbara transaktioner, som är ett begrepp från mervärdesskattedirektivet som införs i NML, avses leverans av varor, tillhandahållande av tjänster, unionsinterna förvärv av varor och import av varor. Direktivets uttryck ”föremål för mervärdesskatt” införs också i 3 kap. NML om mervärdesskattens tillämpningsområde och används i betydelsen transaktioner som kan beskattas inom landet. Beskattningsbara transaktioner som är föremål för mervärdesskatt omfattas därmed av tillämpningsområdet för mervärdesskatt. Uttrycket ”föremål för mervärdesskatt” anger däremot inte uttömmande alla situationer när NML är tillämplig. Vissa bestämmelser i NML kan även gälla för transaktioner som inte är föremål för mervärdesskatt, t.ex. redovisningsregler i NML avseende tjänster som anses vara tillhandahållna i ett annat
Utredningen föreslår att ML:s begrepp ”skattskyldig” slopas då det inte finns något motsvarande begrepp i mervärdesskattedirektivet. I stället används direktivets begrepp ”beskattningsbar person” och ”betalningsskyldig”. Begreppet ”skattskyldighetens inträde” ersätts med direktivets begrepp ”beskattningsgrundande händelse” och ML:s begrepp ”frivillig skattskyldighet” ersätts med ”frivillig beskattning”. I samband med att begreppet skattskyldighet slopas, föreslår utredningen också att specialbestämmelserna i 1 kap. 2 a och 2 b §§ ML om undantag från skattskyldighet för upphovsmans eller upphovsmannens dödsbos omsättning av konstverk slopas, då utredningen anser att dessa
Prop. 2022/23:46 Bilaga 1
549
Prop. 2022/23:46 Bilaga 1
550
bestämmelser saknar stöd i mervärdesskattedirektivet. Vidare slopas ML:s begrepp ”omsättning” då detta begrepp inte används i
mervärdesskattedirektivet. I 3 kap. om mervärdesskattens tillämpningsområde används i stället uttrycken ”leverans av varor mot ersättning” och ”tillhandahållande av tjänster mot ersättning”. I övriga delar av lagen används ”leverans av varor” respektive ”tillhandahållande av tjänster” i stället för omsättning.
En ytterligare anpassning till mervärdesskattedirektivets systematik föreslås avseende definitionerna i 5 kap. NML av beskattningsbara transaktioner som rör gränsöverskridande varutransaktioner. I ML utgör motsvarande bestämmelser en sammanslagning av direktivets definitioner och direktivets bestämmelser om platsen för beskattningsbara transaktioner. Ett exempel är definitionen av unionsinterna förvärv av varor i 2 a kap. ML. Utredningen föreslår att dessa definitioner i stället ska utformas på ett landsneutralt sätt och att det sedan, på samma sätt som i direktivet, ska följa av bestämmelserna i 6 kap. om platsen för beskattningsbara transaktioner om en transaktion ska anses vara gjord inom landet.
Vidare föreslås att NML anpassas till mervärdesskattedirektivets systematik när det gäller hur skattebefrielse uppkommer i vissa fall. I ML finns bestämmelser om att en omsättning sker utom landet, och därmed inte beskattas i Sverige, i situationer där motsvarande direktivbestämmelser i stället utgör undantag från skatteplikt. Direktivet har därmed ett annat sätt att åstadkomma skattefrihet. Ett sådant exempel är leverans av varor som av säljaren eller för dennes räkning transporteras ut ur EU. Utredningen föreslår att dessa beskattningslandsbestämmelser görs om till bestämmelser om undantag från skatteplikt i NML.
Utredningen föreslår även att systematiken och terminologin avseende avdrag för och återbetalning av ingående skatt anpassas till mervärdesskattedirektivet, direktiv 2008/9/EG1 och direktiv 86/560/EEG2. Det innebär bl.a. att avdragsrätten och återbetalningsrätten kopplas till begreppet beskattningsbar person, och att uppdelningen mellan avdrags- rätt och återbetalningsrätt tar sin utgångspunkt i den beskattningsbara personens anknytning till Sverige. Detta innebär att t.ex. bestämmelser som i ML ger rätt till återbetalning av ingående skatt vid vissa från mervärdesskatt undantagna omsättningar, i NML i stället ger avdragsrätt.
Övriga förslag
Utredningen föreslår en ny mervärdesskatteförordning, förkortad NMF. Vidare föreslår utredningen följdändringar i skatteförfarandelagen
(2011:1244), skatteförfarandeförordningen (2011:1261), lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import och i ett antal andra författningar.
1Rådets direktiv 2008/9/EG av den 12 februari 2008 om fastställande av närmare regler för återbetalning enligt direktiv 2006/112/EG av mervärdesskatt till beskattningsbara personer som inte är etablerade i den återbetalande medlemsstaten men i en annan medlemsstat.
2Rådets trettonde direktiv 86/560/EEG av den 17 november 1986 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om omsättningsskatter – Regler om återbetalning av mervärdesskatt till skattskyldiga personer som inte är etablerade i gemenskapens territorium.
Konsekvenser av utredningens förslag
Utgångspunkten för utredningen har varit att undvika omfattande materiella förändringar. Utredningen gör därför bedömningen att övergången från ML till NML generellt sett inte leder till några betydande samhällsekonomiska eller offentligfinansiella effekter. På längre sikt kan dock utredningens förslag få positiva samhällsekonomiska effekter. Dessa är dock mycket svåra att kvantifiera.
I betänkandet föreslås ett antal mindre materiella förändringar. I dessa fall har konsekvenserna och effekterna bedömts vara ytterst ringa. När det gäller förslaget om slopade specialbestämmelser för vissa konstnärer gör utredningen bedömningen att de berörda konstnärernas försäljning sammantaget påverkas något av förslaget. Bedömningen är dock att någon stor effekt på försäljningen inte bör förväntas. I den mån försäljningen och därmed konstnärernas ekonomiska resultat skulle påverkas av förslaget bör det i de flesta fall handla om begränsade belopp. Utredningen gör vidare bedömningen att den årliga offentligfinansiella intäkten av förslaget uppgår till omkring 10 miljoner kronor, vilket motsvarar köparnas sammantagna ökade kostnader för inköp av konst.
Prop. 2022/23:46 Bilaga 1
När kan NML och NMF träda i kraft?
NML och NMF föreslås träda i kraft den 1 januari 2022.
551
Prop. 2022/23:46 Bilaga 2
552
Betänkandets lagförslag
Förslag till mervärdesskattelag (0000:000)
Härigenom föreskrivs1 följande.
1 kap. Lagens innehåll
1 § I denna lag finns bestämmelser om mervärdesskatt.
Mervärdesskatt är en transaktionsbaserad, indirekt och allmän skatt på konsumtion. Skatten ska betalas till staten i enlighet med denna lag.
2 § Lagens innehåll är uppdelat enligt följande.
1 kap. Lagens innehåll
2 kap. Definitioner och förklaringar
3 kap. Mervärdesskattens tillämpningsområde
4 kap. Beskattningsbara personer
5 kap. Beskattningsbara transaktioner
6 kap. Platsen för beskattningsbara transaktioner
7 kap. Beskattningsgrundande händelse och redovisning
8 kap. Beskattningsunderlag
9 kap. Skattesatser
10 kap. Generell skatteplikt och undantag
11 kap. Varor i vissa lager
12 kap. Frivillig beskattning för fastighetsupplåtelser
13 kap. Avdrag för ingående skatt
14 kap. Återbetalning av ingående skatt
15 kap. Justering av avdrag för ingående skatt som är hänförlig till investeringsvaror
16 kap. Vem som är betalningsskyldig
17 kap. Fakturering
18 kap. Särskild ordning för beskattningsbara personer med liten årsomsättning
19 kap. Särskild ordning för resebyråer
20 kap. Särskild ordning för begagnade varor, konstverk, samlarföremål och antikviteter
21 kap. Särskild ordning för investeringsguld
22 kap. Särskilda ordningar för distansförsäljning av varor och vissa tillhandahållanden av tjänster
23 kap. Särskild ordning för deklaration och betalning av mer- värdesskatt vid import
24 kap. Överklagande
1Jfr rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt, i lydelsen enligt rådets direktiv (EU) 2019/1995 av den 21 november 2019 om ändring av direktiv 2006/112/EG vad gäller bestämmelserna om distansförsäljning av varor och vissa inhemska leveranser av varor.
Bestämmelser om mervärdesskatt i andra författningar
3 § Ytterligare bestämmelser om mervärdesskatt finns i
1.lagen (2000:142) om avtal med Danmark om mervärdesskatt för den fasta vägförbindelsen över Öresund, och
2.lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import, m.m.
4 § Bestämmelser om mervärdesskatt finns även i rådets genom- förandeförordning (EU) nr 282/2011 av den 15 mars 2011 om fast- ställande av tillämpningsföreskrifter för direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt system för mervärdesskatt.
Bestämmelser om förfarandet i andra författningar
5 § Bestämmelser om förfarandet vid uttag av skatt finns i skatte- förfarandelagen (2011:1244).
Första stycket gäller inte skatt som
1.omfattas av förfarandet för återbetalning av skatt i 14 kap.,
2.ska redovisas och betalas enligt 22 och 23 kap., eller
3.ska betalas till Tullverket enligt tullagen (2016:253).
Bestämmelser om omräkningsförfarande för företag som har sin redovisning i euro
6 § Bestämmelser om omräkning från euro till svenska kronor finns, förutom i denna lag, även i lagen (2000:46) om omräkningsförfarande vid beskattning för företag som har sin redovisning i euro, m.m.
Annan statlig skatt eller avgift
7 § Vid beräkning av en sådan statlig skatt eller avgift som enligt särskilda bestämmelser ska tas ut efter försäljningspriset eller något annat liknande värde ska värdet inte inbegripa kompensation för skatt enligt denna lag.
Prop. 2022/23:46 Bilaga 2
2 kap. Definitioner och förklaringar
Var finns definitioner och förklaringar
1 § I detta kapitel finns definitioner av vissa begrepp samt förklaringar till hur vissa termer och uttryck används i lagen. Det finns definitioner och förklaringar också i andra kapitel.
Bestämmelser om betydelsen av följande begrepp, termer och uttryck samt förklaringar finns i nedan angivna paragrafer:
–ankomstort vid del av persontransport inom EU i 6 kap. 18 och 49 §§
–anläggning för tillfällig lagring i 24 §
–avgångsort vid del av persontransport inom EU i 6 kap. 18 och 49 §§
–benämningar för vissa
–beskattningsbar person i 4 kap. 2 och 3 §§
–beskattningsbar person i särskilda fall 4 kap.
–beskattningsbara transaktioner i 5 kap. 2 §
–beskattningsbar återförsäljare av el m.m. i 6 kap. 20 §
– beskattningsbar återförsäljare av begagnade varor m.m. i 20 kap. 10 § |
553 |
Prop. 2022/23:46 Bilaga 2
554
–beskattningsår i
–del av persontransport inom EU i 6 kap. 18 och 49 §§
–distansförsäljning av varor i 7 och 8 §§
–ekonomisk verksamhet i 4 kap. 2 §
–elektronisk faktura i 10 §
–enfunktionsvoucher i 27 §
–EU eller
–faktura i 9 §
–fastighet i 11 §
–felaktigt debiterad mervärdesskatt i 12 §
–fri omsättning i 24 §
–frivillig beskattning för fastighetsupplåtelser i 12 kap. 8 och 12 §§
–frivillig beskattning för investeringsguld i 21 kap.
–frizon i 24 §
–
–import av varor i 5 kap. 35 §
–ingående skatt i 13 kap. 4 och 5 §§
–investeringsguld i 21 kap. 2 §
–kommun i 13 §
–korttidsuthyrning av transportmedel i 6 kap. 51 §
–leverans av varor i 5 kap. 3 §
–marknadsvärde i 14 och 15 §§
–mellanhand vid leverans av varor i flera led i 6 kap. 15 §
–mervärdesskattegrupp i 4 kap. 7 §
–nya transportmedel i 16 §
–personbil i 17 §
–punktskattepliktiga varor i 18 §
–representant i 22 kap. 7 §
–statliga affärsverk i 19 §
–särskild mervärdesskattedeklaration i 22 kap. 5 §
–telekommunikationstjänster i 20 §
–temporärt exporterade varor i 24 §
–tillhandahållande av tjänster i 5 kap. 25 §
–tredje territorium i 22 §
–tullager i 24 §
–tullförfarandena extern transitering, intern unionstransitering, passiv förädling och tillfällig införsel i 24 §
–tullskuld i 24 §
–unionsintern varutransport i 6 kap. 41 §
–unionsvara i 24 §
–utgående skatt i 25 §
–uttag av tjänster i 5 kap. 27 och 28 §§
–uttag av varor i 5 kap.
–voucher i 26 §.
Benämningar för vissa
2 § I denna lag avses med
–direktivet om handel med utsläppsrätter: Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen och om ändring
av rådets direktiv 96/61/EG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och |
Prop. 2022/23:46 |
rådets direktiv (EU) 2018/410, |
Bilaga 2 |
–dricksvattendirektivet: rådets direktiv 98/83/EG av den 3 november 1998 om kvaliteten på dricksvatten, i lydelsen enligt kommissionens direktiv (EU) 2015/1787,
–
–förordningen om tullbefrielse: rådets förordning (EG) nr 1186/2009 av den 16 november 2009 om upprättandet av ett gemenskapssystem för tullbefrielse (kodifierad version),
–genomförandeförordningen: rådets genomförandeförordning (EU) nr 282/2011 av den 15 mars 2011 om fastställande av tillämpnings- föreskrifter för direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt system för mervärdesskatt,
–livsmedelsförordningen: Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 av den 28 januari 2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedels- säkerhet,
–mervärdesskattedirektivet: rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt, i lydel- sen enligt direktiv (EU) 2019/1995,
–trettonde direktivet: rådets trettonde direktiv av den 17 november 1986 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om omsättnings- skatter – Regler om återbetalning av mervärdesskatt till skattskyldiga per- soner som inte är etablerade i gemenskapens territorium (86/560/EEG), i den ursprungliga lydelsen,
–unionstullkodexen: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 av den 9 oktober 2013 om fastställande av en tullkodex för unionen.
Beskattningsår
3 § Med beskattningsår avses beskattningsår enligt inkomstskattelagen (1999:1229), om inte annat följer av
4 § Om skatt enligt denna lag hänför sig till en verksamhet för vilken skatt- skyldighet inte gäller enligt inkomstskattelagen (1999:1229), avses med beskattningsår
1.kalenderåret, eller
2.räkenskapsåret, om detta är brutet och överensstämmer med vad som anges i 3 kap. bokföringslagen (1999:1078).
5 § I ärenden om återbetalning av ingående skatt till en sådan beskattningsbar person som avses i 14 kap. 3 § avses med beskattningsår det kalenderår som ansökan om återbetalning gäller.
555
Prop. 2022/23:46 Bilaga 2
556
6 § Med beskattningsår avses kalenderåret när det gäller skatt enligt denna lag som redovisas enligt
1.22 kap. om särskilda ordningar för distansförsäljning av varor och vissa tillhandahållanden av tjänster, eller
2.bestämmelser som i ett annat
Distansförsäljning av varor
7 § Med unionsintern distansförsäljning av varor avses leverans av varor som sänds eller transporteras av leverantören eller för dennes räkning från ett annat
1. varorna levereras till
a)en beskattningsbar person, eller en juridisk person som inte är en beskattningsbar person, vars unionsinterna förvärv av varor inte är föremål för mervärdesskatt enligt 3 kap.
b)någon annan som inte är en beskattningsbar person, och
2.varorna varken är nya transportmedel eller varor som levereras efter montering eller installation, med eller utan provning, av leverantören eller för dennes räkning.
Transporten eller försändningen ska anses utföras av leverantören eller för dennes räkning även när leverantören medverkar indirekt i den.
8 § Med distansförsäljning av varor importerade från en plats utanför EU avses leverans av varor som sänds eller transporteras av leverantören eller för dennes räkning från en plats utanför EU till en förvärvare i ett
1. varan levereras till
a)en beskattningsbar person, eller en juridisk person som inte är en beskattningsbar person, vars unionsinterna förvärv av varor inte är föremål för mervärdesskatt enligt 3 kap.
b)någon annan som inte är en beskattningsbar person, och
2.varorna varken är nya transportmedel eller varor som levereras efter montering eller installation, med eller utan provning, av leverantören eller för dennes räkning.
Transporten eller försändningen ska anses utföras av leverantören eller för dennes räkning även när leverantören medverkar indirekt i den.
Faktura
9 § Med faktura avses dokument eller meddelanden i pappersform eller i elektronisk form som uppfyller villkoren för fakturor i 17 kap. eller, om faktureringsreglerna i ett annat
10 § Med elektronisk faktura avses en faktura enligt 9 § som utfärdas och tas emot i ett elektroniskt format.
Fastighet
11 § Med fastighet avses fast egendom enligt artikel 13b i genom- förandeförordningen.
Felaktigt debiterad mervärdesskatt
12 § Med felaktigt debiterad mervärdesskatt avses belopp som inte utgör mervärdesskatt enligt denna lag men som i en faktura eller liknande handling har betecknats som mervärdesskatt.
Kommun
13 § Med kommun avses kommun och region enligt kommunallagen (2017:725).
Marknadsvärde
14 § Med marknadsvärde avses hela det belopp som förvärvaren av en vara eller tjänst skulle få betala, vid tidpunkten för leveransen eller tillhandahållandet och i fri konkurrens, till en oberoende leverantör eller tillhandahållare inom landet för en sådan vara eller tjänst i samma försälj- ningsled som det där leveransen av varan eller tillhandahållandet av tjänsten äger rum.
15 § Om ingen jämförbar leverans av varor eller inget jämförbart tillhandahållande av tjänster kan fastställas, utgörs marknadsvärdet
1.när det gäller varor, av ett belopp som inte understiger inköpspriset för varorna eller för liknande varor eller, om inköpspris saknas, av självkostnadspriset, fastställt vid tidpunkten för transaktionen, eller
2.när det gäller tjänster, av ett belopp som inte understiger den beskatt- ningsbara personens kostnad för att tillhandahålla tjänsten.
Nya transportmedel
16 § Med nya transportmedel avses
1.motordrivna marktransportmedel som är avsedda för transporter till lands av personer eller varor och som har en motor med en cylindervolym om mer än 48 kubikcentimeter eller en effekt om mer än 7,2 kilowatt, om leveransen utförs inom sex månader efter det att de första gången tagits i bruk eller före leveransen har körts högst 6 000 kilometer,
2.fartyg vars längd överstiger 7,5 meter, utom sådana fartyg som anges
i10 kap. 71 § 1 och 2, om leveransen utförs inom tre månader efter det att de första gången tagits i bruk eller före leveransen har färdats högst 100 timmar, och
3. luftfartyg vars startvikt överstiger 1 550 kilogram, utom sådana luft- fartyg som anges i 10 kap. 71 § 3, om de levereras inom tre månader efter det att de första gången tagits i bruk eller före leveransen har flugits högst 40 timmar.
Prop. 2022/23:46 Bilaga 2
557
Prop. 2022/23:46 Bilaga 2
558
Personbil
17 § Med personbil avses även lastbil med skåpkarosseri och buss, om fordonets totalvikt är högst 3 500 kilogram. Detta gäller dock inte om lastbilens förarhytt utgör en separat karosserienhet.
Med personbil avses i 5 kap. 29 §, 7 kap. 25 §, 8 kap. 8 § och 13 kap.
1.överstiger 3 500 kilogram, eller
2.är högst 3 500 kilogram, om fordonets förarhytt utgör en separat karosserienhet.
Punktskattepliktiga varor
18 § Med punktskattepliktiga varor avses energiprodukter, alkohol, alkoholhaltiga drycker eller tobaksvaror såsom dessa varor definieras i gällande unionslagstiftning för punktskatter. Det gäller dock inte gas som levereras genom ett naturgassystem som finns inom unionens territorium eller genom ett gasnät som är anslutet till ett sådant system.
Statliga affärsverk
19 § Vid tillämpning av denna lag utgör de statliga affärsverken inte en del av staten.
Telekommunikationstjänster
20 § Med telekommunikationstjänster avses tjänster för
1.överföring, sändning eller mottagning av signaler, text, bilder och ljud eller information i övrigt via tråd, radio eller optiska eller andra elektro- magnetiska medel, eller
2.överlåtelse eller upplåtelse av en rättighet att utnyttja kapacitet för sådan överföring, sändning eller mottagning inbegripet tillhandahållande av tillgång till globala informationsnät.
Territoriella definitioner och förklaringar
21 § Med EU eller ett
Furstendömet Monaco, Isle of Man och Förenade kungarikets suveräna basområden Akrotiri och Dhekelia likställs med EU eller
22 § Med tredje territorium avses
1.berget Athos,
2.Kanarieöarna,
3.de franska territorier som avses i artiklarna 349 och 355.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
4.Åland,
5.Kanalöarna,
6.Campione d’Italia,
7.de italienska delarna av Luganosjön,
8. ön Helgoland, |
Prop. 2022/23:46 |
|
9. territoriet Büsingen, |
Bilaga 2 |
|
10. |
Ceuta, |
|
11. Melilla, |
|
|
12. |
Livigno. |
|
Territorierna i första stycket
23 § Transaktioner med ursprung i eller avsedda för
1.Furstendömet Monaco behandlas som transaktioner med ursprung i eller avsedda för Frankrike,
2.Isle of Man behandlas som transaktioner med ursprung i eller avsedda för Förenade kungariket,
3.Förenade kungarikets suveräna basområden Akrotiri och Dhekelia behandlas som transaktioner med ursprung i eller avsedda för Cypern.
Tullrelaterade termer och uttryck
24 § Med anläggning för tillfällig lagring, fri omsättning, frizon, icke- unionsvara, temporärt exporterade varor, tullager, tullskuld, unionsvara och tullförfarandena extern transitering, intern unionstransitering, passiv förädling och tillfällig införsel avses detsamma som i unionstullkodexen.
Utgående skatt
25 § Med utgående skatt avses sådan mervärdesskatt som ska redovisas till staten vid leveranser av varor, tillhandahållanden av tjänster, unions- interna förvärv av varor eller import av varor.
Vouchrar
26 § Med voucher avses ett instrument för vilket det finns en skyldighet att godta det som ersättning eller partiell ersättning för leverans av varor eller tillhandahållande av tjänster. De varor som ska levereras eller tjänster som ska tillhandahållas eller de potentiella leverantörernas eller tillhandahållarnas identitet måste anges antingen på instrumentet eller i tillhörande dokumentation som inbegriper villkoren för användning av instrumentet.
27 § Med enfunktionsvoucher avses en voucher för vilken det redan när den ställs ut är känt dels med vilket belopp mervärdesskatt ska betalas för de varor eller tjänster som vouchern avser, dels på vilken plats varorna levereras eller tjänsterna tillhandahålls.
Med flerfunktionsvoucher avses en annan voucher än en enfunk- tionsvoucher.
3 kap. Mervärdesskattens tillämpningsområde
Transaktioner som är föremål för mervärdesskatt |
|
1 § Enligt denna lag är följande transaktioner föremål för mervärdes- |
|
skatt: |
559 |
|
Prop. 2022/23:46 Bilaga 2
560
1.leverans av varor mot ersättning som görs inom landet av en beskattningsbar person som agerar i denna egenskap,
2.unionsinterna förvärv av varor mot ersättning som görs inom landet av en beskattningsbar person som agerar i denna egenskap eller av en juridisk person som inte är en beskattningsbar person, om säljaren är en beskattningsbar person som agerar i denna egenskap och som inte
– omfattas av bestämmelserna om undantag från skatteplikt för små företag i artiklarna
– omfattas av bestämmelserna om distansförsäljning i artikel 33 i mervärdesskattedirektivet, eller
– omfattas av bestämmelserna om monteringsleverans i artikel 36 i mervärdesskattedirektivet,
3.tillhandahållande av tjänster mot ersättning som görs inom landet av en beskattningsbar person som agerar i denna egenskap, och
4.import av varor till landet.
2 § Föremål för mervärdesskatt enligt denna lag är även unionsinterna förvärv mot ersättning av nya transportmedel, om förvärvet görs inom landet av
1.en beskattningsbar person eller juridisk person som inte är beskattningsbar person, vars övriga förvärv inte är föremål för mer- värdesskatt i enlighet med 4 och 5 §§, eller
2.varje annan person som inte är en beskattningsbar person.
3 § Föremål för mervärdesskatt enligt denna lag är dessutom unionsinterna förvärv mot ersättning som görs inom landet av punktskattepliktiga varor, om
1.de görs av en beskattningsbar person eller juridisk person som inte är beskattningsbar person, vars övriga förvärv inte är föremål för mervärdes- skatt i enlighet med 4 och 5 §§, och
2.varorna har transporterats till Sverige under ett sådant uppskovs-
förfarande som avses i 7 |
om alkoholskatt, |
3 a kap. lagen (1994:1776) om skatt på energi eller |
8 |
(1994:1563) om tobaksskatt. |
|
Unionsinterna förvärv som inte är föremål för mervärdesskatt
Förvärv där en leverans av varorna inom landet skulle omfattas av undantag
4 § Med avvikelse från 1 § 2 är unionsinterna förvärv av varor inte föremål för mervärdesskatt enligt denna lag, om
1.de görs av en beskattningsbar person eller en juridisk person som inte är en beskattningsbar person, och
2.en leverans av varorna inom landet skulle vara undantagen från skatteplikt enligt
– 10 kap. 71, 72, 73, 74 eller 75 §§ om leveranser avseende fartyg och luftfartyg, eller
– 10 kap. 81, 88, 95 eller 96 § om leveranser till utländska beskickningar m.fl., part i Nato eller vissa väpnade styrkor stationerade på Cypern.
Förvärvaren saknar avdrags- eller återbetalningsrätt
5 § Med avvikelse från 1 § 2 är unionsinterna förvärv av andra varor än dels de förvärv som avses i 4 och 8 §§, dels förvärv av nya transportmedel och punktskattepliktiga varor inte föremål för mervärdesskatt enligt denna lag, om de görs av
1.en beskattningsbar person som enbart utför sådana leveranser av varor eller tillhandahållanden av tjänster som inte medför rätt till avdrag eller rätt till återbetalning av ingående skatt enligt 14 kap. 7, 8, 9, 35 eller 36 §, eller
2.en juridisk person som inte är en beskattningsbar person.
6 § Bestämmelserna i 5 § gäller endast under förutsättning att det sammanlagda beloppet för förvärven under det löpande eller det närmast föregående kalenderåret inte överstiger ett tröskelvärde om 90 000 kronor.
Tröskelvärdet i första stycket utgörs av det sammanlagda beloppet för unionsinterna förvärv av varor enligt 5 §, exklusive mervärdesskatt som ska betalas eller har betalats i det
7 § Skatteverket ska på begäran av en sådan förvärvare som anges i 5 § besluta att dennes unionsinterna förvärv av varor ska vara föremål för mervärdesskatt, även om tröskelvärdet i 6 § inte överstigs. Beslutet ska gälla under två kalenderår.
Förvärv av begagnade varor, konstverk, samlarföremål m.m.
8 § Unionsinterna förvärv av begagnade varor, konstverk, samlar- föremål, antikviteter och transportmedel är inte föremål för mervärdesskatt, om de förvärvade varorna har
1.levererats av en beskattningsbar återförsäljare eller en auktions- förrättare som agerar i denna egenskap, och
2.varit föremål för mervärdesskatt i det
Prop. 2022/23:46 Bilaga 2
4 kap. Beskattningsbara personer
Innehåll
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om
–vad som avses med beskattningsbar person och ekonomisk verksamhet (2 §),
–beskattningsbar person vid tillfällig unionsintern leverans av ett nytt transportmedel (3 §),
–viss offentlig verksamhet (4 och 5 §§),
–ideella föreningar och registrerade trossamfund (6 §),
–mervärdesskattegrupper
–beskattningsbara personer i särskilda fall
561
Prop. 2022/23:46 Bilaga 2
562
Vad som avses med beskattningsbar person och ekonomisk verksamhet
2 § Med beskattningsbar person avses den som självständigt bedriver en ekonomisk verksamhet, oavsett på vilken plats det sker och oberoende av dess syfte eller resultat. Anställda och andra personer anses inte bedriva verksamhet självständigt i den utsträckning de är bundna till en arbetsgivare av ett anställningsavtal eller av ett annat rättsligt förhållande som skapar ett anställningsförhållande vad avser arbetsvillkor, lön och arbetsgivaransvar.
Med ekonomisk verksamhet avses varje verksamhet som bedrivs av en producent, en handlare eller en tjänsteleverantör, inbegripet gruvdrift och jordbruksverksamhet samt verksamheter inom fria och därmed likställda yrken. Utnyttjande av materiella eller immateriella tillgångar i syfte att fortlöpande vinna intäkter av dem ska särskilt betraktas som ekonomisk verksamhet.
Beskattningsbar person vid tillfällig unionsintern leverans av ett nytt transportmedel
3 § Med beskattningsbar person avses var och en som tillfälligtvis levererar ett nytt transportmedel som transporteras av säljaren eller förvärvaren eller för någonderas räkning från Sverige till ett annat EU- land.
Viss offentlig verksamhet
4 § Verksamhet som bedrivs av staten, ett statligt affärsverk eller en kommun anses inte som ekonomisk verksamhet om den
1.ingår som ett led i myndighetsutövning, eller
2.avser bevis, protokoll eller motsvarande vid myndighetsutövning.
5 § Bestämmelserna i 4 § tillämpas inte om det skulle leda till betydande snedvridning av konkurrensen.
Omhändertagande och förstöring av avfall och föroreningar samt avloppsrening är att anse som ekonomisk verksamhet även i sådana fall som avses i 4 §, när detta utförs mot ersättning.
Ideella föreningar och registrerade trossamfund
6 § Som ekonomisk verksamhet räknas inte en verksamhet som bedrivs av en ideell förening eller ett registrerat trossamfund, när inkomsten därifrån utgör sådan inkomst av näringsverksamhet för vilken dessa inte är skattskyldiga enligt 7 kap. 3 § inkomstskattelagen (1999:1229).
Det som sägs i första stycket om ideella föreningar gäller också för sådan förening som omfattas av 4 kap. 2 § lagen (1999:1230) om ikraftträdande av inkomstskattelagen (1999:1229).
Mervärdesskattegrupper
7 § Vid tillämpningen av bestämmelserna i denna lag får två eller flera beskattningsbara personer anses som en enda beskattningsbar person (mervärdesskattegrupp) om förutsättningarna i
verksamhet som mervärdesskattegruppen bedriver anses då som en enda verksamhet.
8 § En mervärdesskattegrupp får bestå av någon av följande grup- peringar av personer:
1.Beskattningsbara personer som står under Finansinspektionens tillsyn och som inte är skyldiga att betala mervärdesskatt därför att deras tillhandahållande av tjänster är undantaget från skatteplikt enligt 10 kap. 35 eller 36 §. I gruppen får det också ingå beskattningsbara personer med huvudsaklig inriktning att leverera varor eller tillhandahålla tjänster till dem som anges i första meningen. De personer som avses i denna punkt får inte ingå i fler än en mervärdesskattegrupp.
2.Beskattningsbara personer som är kommissionärsföretag och kommittentföretag i ett sådant kommissionärsförhållande som avses i 36 kap. inkomstskattelagen (1999:1229).
9 § Enbart fasta etableringsställen i Sverige får ingå i en mervärdes- skattegrupp.
10 § En mervärdesskattegrupp får endast bestå av beskattningsbara personer som är nära förbundna med varandra i finansiellt, ekonomiskt och organisatoriskt hänseende.
11 § En mervärdesskattegrupp anses bildad den dag Skatteverket beslutar att de beskattningsbara personerna ska registreras som en sådan grupp (gruppregistrering), eller den senare dag som Skatteverket bestämmer. Av beslutet ska det framgå vem Skatteverket utsett som huvudman för gruppen.
Grupphuvudman för en mervärdesskattegrupp som
1.avses i 8 § första stycket 1 ska vara den medlem i mervärdes- skattegruppen som de övriga i gruppen föreslår, om det inte finns särskilda skäl som talar mot detta, eller
2.avses i 8 § första stycket 2 ska vara en medlem i mervärdes- skattegruppen som är kommittentföretag.
12 § Efter beslut av Skatteverket får nya beskattningsbara personer träda in i gruppen, medlemmar träda ur gruppen eller grupphuvudmannen bytas ut.
Gruppregistreringen består till dess Skatteverket har beslutat att den ska upphöra.
Ett beslut om ändring av registreringen enligt första stycket eller om avregistrering enligt andra stycket gäller från och med dagen för beslutet eller den senare dag som Skatteverket bestämmer.
13 § Skatteverket ska besluta om gruppregistrering eller om ändring eller avregistrering, om berörda beskattningsbara personer ansöker om detta och det inte finns särskilda skäl som talar mot ett sådant beslut.
Om förutsättningarna för gruppregistrering har upphört eller om det annars finns särskilda skäl, får Skatteverket på eget initiativ besluta om avregistrering.
Prop. 2022/23:46 Bilaga 2
563
Prop. 2022/23:46 Bilaga 2
564
14 § Om ett förhållande som har legat till grund för gruppregistrering har ändrats, ska grupphuvudmannen underrätta Skatteverket om ändringen. Underrättelsen ska lämnas inom två veckor från det att ändringen inträffade.
Skatteverket får förelägga en grupphuvudman att lämna en underrättelse enligt första stycket. I fråga om sådant föreläggande gäller 44 kap.
Beskattningsbara personer i särskilda fall
15 § När ett handelsbolag bedriver ekonomisk verksamhet är bolaget en beskattningsbar person.
16 § När ekonomisk verksamhet bedrivs i form av enkelt bolag eller partrederi är varje delägare en beskattningsbar person. Skyldigheter och rättigheter enligt denna lag gäller för var och en av delägarna. När skyldigheterna och rättigheterna går att fördela, gäller de i förhållande till delägarens andel i bolaget eller rederiet.
I 5 kap. 2 § skatteförfarandelagen (2011:1244) finns bestämmelser om när Skatteverket får besluta att en av delägarna ska vara representant.
17 § När ett statligt affärsverk bedriver ekonomisk verksamhet är affärs- verket en beskattningsbar person.
18 § Om en beskattningsbar person försätts i konkurs, är konkursboet en beskattningsbar person för den ekonomiska verksamheten efter konkurs- beslutet.
19 § Om en beskattningsbar person avlider, är dödsboet en beskatt- ningsbar person för den ekonomiska verksamheten efter dödsfallet.
5 kap. Beskattningsbara transaktioner
Innehåll
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om
–leverans av varor
–unionsinternt förvärv av varor
–tillhandahållande av tjänster
–import av varor (35 §),
–överlåtelse av rörelse (36 §),
–förmedling och försäljning för någon annans räkning (37 §), och
–vouchrar
2 § Med beskattningsbara transaktioner avses leverans av varor, unionsinterna förvärv av varor, tillhandahållande av tjänster och import av varor.
I vilka fall en beskattningsbar transaktion anses har gjorts inom landet anges i 6 kap.
Leverans av varor
3 § Med leverans av varor avses överföring av rätten att såsom ägare förfoga över materiella tillgångar.
Med leverans av varor avses även
1.överföring av äganderätten till en vara mot ersättning i enlighet med beslut av staten, ett statligt affärsverk eller en kommun eller på uppdrag av dessa, eller
2.faktiskt överlämnande av en vara i överensstämmelse med ett avtal om uthyrning av varor under en viss tid eller om avbetalningsköp, enligt vilket äganderätten normalt ska övergå senast när den sista avbetalningen har gjorts.
Leverans av varor genom användning av ett elektroniskt gränssnitt
4 § Med elektroniskt gränssnitt avses i 5 och 6 §§ en marknadsplats, en plattform, en portal eller motsvarande.
5 § Om en beskattningsbar person genom användning av ett elektroniskt gränssnitt möjliggör distansförsäljning av varor importerade från en plats utanför EU i försändelser med ett verkligt värde på högst 150 euro, ska den beskattningsbara personen anses själv ha förvärvat och levererat dessa varor.
6 § Om en beskattningsbar person genom användning av ett elektroniskt gränssnitt möjliggör leverans av varor inom EU från en beskattningsbar person som inte är etablerad i EU till någon som inte är en beskattningsbar person, ska den som möjliggör leveransen anses själv ha förvärvat och levererat dessa varor.
Tillgångar som likställs med materiella tillgångar
7 § Med materiella tillgångar likställs el, gas, värme, kyla och liknande.
Prop. 2022/23:46 Bilaga 2
Uttag av varor
8 § Uttag av varor likställs med leverans av varor mot ersättning. Vad som utgör uttag av varor framgår av 9 och 10 §§.
9 § Med uttag av varor avses att en beskattningsbar person tar ut en vara ur sin rörelse
1.för sitt eget eller personalens privata bruk,
2.för överlåtelse av varan utan ersättning, eller
3.annars för användning för andra ändamål än den egna rörelsen. Överlåtelse av varor utan ersättning anses inte som uttag, om varorna är
gåvor av mindre värde eller varuprover och ges inom ramen för den beskattningsbara personens rörelse.
10 § Med uttag av varor avses även att en beskattningsbar person för över en vara från en verksamhetsgren där transaktionerna medför avdragsrätt till en verksamhetsgren där transaktionerna inte alls eller endast delvis medför avdragsrätt.
565
Prop. 2022/23:46 Bilaga 2
566
11 § Bestämmelserna i 9 och 10 §§ om uttag av varor gäller endast om
1.den ingående skatten vid förvärvet av varan eller dess beståndsdelar helt eller delvis har varit avdragsgill för den beskattningsbara personen,
2.den leverans genom vilken den beskattningsbara personen förvärvat varan har undantagits från skatteplikt enligt 10 kap. 71, 72, 73 eller 75 §, eller
3.den beskattningsbara personens unionsinterna förvärv eller import har undantagits från skatteplikt enligt 10 kap. 71, 72, 73 eller 75 § när varan förts in till Sverige.
Överföring av varor till andra
12 § En beskattningsbar persons överföring av varor från den egna rörelsen till ett annat
Med överföring av varor till ett annat
1.utförs av en beskattningsbar person eller för denna persons räkning,
2.utförs inom ramen för den beskattningsbara personens rörelse, och
3.sänds eller transporteras från det
13 § En sådan försändning eller transport av varor som avses i 12 § utgör inte en överföring av varor till annat
1. en leverans av varan som utförs av den beskattningsbara personen
a)inom landet i enlighet med förutsättningarna om distansförsäljning i 6 kap. 7 §, eller
b)i ett annat
2. en leverans av varan för installation eller montering, om leveransen utförs av den beskattningsbara personen
a)inom landet i enlighet med förutsättningarna i 6 kap. 12 §, eller
b)i ett annat
3. en leverans av varan som utförs av den beskattningsbara personen
a)inom landet i enlighet med förutsättningarna om leveranser ombord på ett fartyg, ett luftfartyg eller ett tåg under en persontransport i 6 kap. 17 §, eller
b)i ett annat
4. en leverans av el, gas, värme eller kyla
a)inom landet i enlighet med förutsättningarna i 6 kap.
b)i ett annat
5. en leverans av varan som utförs av den beskattningsbara personen
a)inom landet, i enlighet med förutsättningarna i 10 kap. 46, 65, 66, 67, 68, 71, 72, 73, 74, 75 eller 88 §, eller
b)i ett annat
6. ett tillhandahållande av en tjänst som utförs för den beskattningsbara personen och som innebär att arbete på eller värdering av varan faktiskt utförs i det
7. tillfällig användning av varan i det
8. tillfällig användning av varan under högst två år i ett annat
14 § När någon av de förutsättningar som anges i 13 § inte längre uppfylls, anses varan ha överförts till ett annat
Överföring av varor från ett
15 § En överföring av varor från en beskattningsbar persons rörelse till ett avropslager i ett annat
Första stycket gäller endast om
1.varan sänds eller transporteras av en beskattningsbar person eller för dennes räkning från ett
2.den som överför varan varken har etablerat sätet för sin ekonomiska verksamhet eller har något fast etableringsställe i det land som varan sänds eller transporteras till,
3.den som har rätt att förvärva varan är registrerad för mervärdesskatt i det land som varan sänds eller transporteras till och den som överför varan har kännedom om den avsedda förvärvarens identitet och registreringsnummer för mervärdesskatt när försändningen eller transporten avgår, och
4.den som överför varan
a)registrerar överföringen i det register som föreskrivs i 39 kap. 14 a § skatteförfarandelagen (2011:1244) eller i ett register enligt bestämmelser som i ett annat
b)för in uppgifter om den avsedda förvärvarens registreringsnummer för mervärdesskatt i det
– periodisk sammanställning enligt 35 kap. skatteförfarandelagen, eller
Prop. 2022/23:46 Bilaga 2
567
Prop. 2022/23:46 Bilaga 2
568
–sammanställning enligt bestämmelser som i ett annat
16 § Vid överföring av en vara enligt 15 § anses följande transaktioner ha gjorts vid den tidpunkt då varan överlåts till den avsedda förvärvaren, eller någon som ersatt denne enligt 19 §:
1.Den som har överfört varan gör en leverans i det
a) 10 kap. 46 och 47 §§ i det fall leveransen görs inom landet, eller
b) bestämmelser som i ett annat
2.Den som förvärvar varan gör ett unionsinternt förvärv av varor i det
Första stycket gäller om varan överlåts till förvärvaren inom 12 månader från det att varan ankom till det
17 § Om varan inte har levererats till en sådan beskattningsbar person som avses i 16 § inom 12 månader från det att varan ankom till det EU- land som den sändes eller transporterades till, ska en överföring av varan anses ha skett enligt 12 §. Tidpunkten för överföringen ska vara dagen efter
18 § Vid överföring av en vara enligt 15 § får varan skickas tillbaka till det
1.rätten att såsom ägare förfoga över varan inte har överförts,
2.varan återsänds inom 12 månader från det att varan ankom till det EU- land som den sändes eller transporterades till, och
3.den beskattningsbara person som sände eller transporterade varan anger återsändandet av varan i det register som föreskrivs i 39 kap. 14 a § skatteförfarandelagen (2011:1244) eller i ett register enligt bestämmelser som i ett annat
19 § Om förvärvaren som avses i 15 § byts ut mot en annan beskatt- ningsbar person inom 12 månader från det att varan ankom till det EU- land som den sändes eller transporterades till, ska inte någon överföring av varan enligt 12 § anses ske vid bytet, om
1.övriga villkor i 15 § är uppfyllda, och
2.bytet registreras av den som överför varan i det register som föreskrivs
i39 kap. 14 a § skatteförfarandelagen (2011:1244) eller enligt bestäm- melser som i ett annat
20 § Om något av villkoren i 15 § eller 19 § upphör att vara uppfyllt inom 12 månader från det att varan ankom till det
21 § Om en vara levereras till en annan person än en sådan Prop. 2022/23:46 beskattningsbar person som avses i 16 §, ska villkoren som följer av 15 Bilaga 2
och 19 §§ anses upphöra att vara uppfyllda vid tidpunkten för leveransen. Om varan sänds eller transporteras från avropslagret till ett annat land än det
den tidpunkt då försändningen eller transporten inleds.
Om varan förstörts, gått förlorad eller stulits, ska villkoren som följer av 15 och 19 §§ anses upphöra att vara uppfyllda den dag då varan förstördes eller försvann eller, om det är omöjligt att fastställa vilken dag detta skedde, den dag det upptäcktes att varan var förstörd eller försvunnen.
Unionsinternt förvärv av varor
22 § Med unionsinternt förvärv av varor avses förvärv av rätten att såsom ägare förfoga över materiell lös egendom som sänds eller trans- porteras av säljaren, förvärvaren eller för någonderas räkning till för- värvaren i ett annat
Om varor som förvärvats av en juridisk person som inte är en beskattningsbar person sänds eller transporteras från en plats utanför EU och importeras av förvärvaren till ett annat
Med unionsinternt förvärv enligt första stycket avses även förvärv från ett avropslager enligt 16 §.
Överföring av varor från andra
23 § Med unionsinternt förvärv av varor mot ersättning likställs en beskattningsbar persons användning inom ramen för den egna rörelsen av varor som sänts eller transporterats av den beskattningsbara personen eller för dennes räkning från ett annat
1.producerats, utvunnits, bearbetats, inköpts,
2.förvärvats genom ett unionsinternt förvärv i den mening som avses i artikel 2.1 b i mervärdesskattedirektivet, eller
3.importerats till det andra
Försändningar och transporter som enligt 13 § inte utgör överföring av varor till annat
24 § Vid överföring av varor från ett
Tillhandahållande av tjänster
25 § Med tillhandahållande av tjänster avses varje transaktion som inte utgör leverans av varor.
569
Prop. 2022/23:46 Bilaga 2
570
Uttag av tjänster
26 § Uttag av tjänster likställs med tillhandahållande av tjänster mot ersättning. Vad som utgör uttag av tjänster framgår av
27 § Med uttag av tjänster avses att en beskattningsbar person utan ersättning utför eller på annat sätt tillhandahåller en tjänst för sitt eget eller personalens privata bruk eller annars för annat ändamål än den egna rörelsen.
28 § Med uttag av tjänster avses även att en beskattningsbar person använder eller låter personalen använda en vara som hör till rörelsen för privat bruk eller annars för annat ändamål än den egna rörelsen om
1.den ingående skatten vid förvärvet, tillverkningen eller förhyrningen av varan helt eller delvis har varit avdragsgill för den beskattningsbara personen,
2.leveransen eller tillhandahållandet genom vilket den beskattningsbara personen förvärvat eller hyrt varan har undantagits från skatteplikt enligt 10 kap. 71, 72, 73, 75 eller 76 §, eller
3.den beskattningsbara personens unionsinterna förvärv eller import av varan har undantagits från skatteplikt enligt 10 kap. 71, 72, 73 eller 75 § när varan förts in till Sverige.
Första stycket gäller endast om värdet av användningen är mer än ringa.
Uttag av tjänster avseende personbilar och motorcyklar
29 § Med uttag av tjänster avses även att en beskattningsbar person för privat ändamål själv använder eller låter någon annan använda en personbil eller motorcykel som hör till rörelsen.
Första stycket gäller endast om värdet av användningen är mer än ringa och
1.vid förvärv eller tillverkning av personbilen eller motorcykeln, den ingående skatten helt eller delvis har varit avdragsgill för den beskattningsbara personen, eller
2.vid förhyrning av personbilen eller motorcykeln, hela den ingående skatt som hänför sig till hyran har varit avdragsgill för den beskattningsbara personen.
Uttag av tjänster i byggnadsrörelse
30 § Med uttag av tjänster avses även att en beskattningsbar person i en byggnadsrörelse utför eller förvärvar följande tjänster och tillför dem en egen fastighet eller en lägenhet som denna person innehar med hyresrätt eller bostadsrätt:
1.bygg- och anläggningsarbeten, inräknat reparationer och underhåll,
eller
2.ritning, projektering, konstruktion eller andra liknande tjänster.
Första stycket gäller endast om
1.den beskattningsbara personen även tillhandahåller tjänster åt andra (byggentreprenader),
2.fastigheten eller lägenheten utgör lagertillgång i byggnadsrörelsen enligt inkomstskattelagen (1999:1229), och
3.tjänsterna hänför sig till en del av fastigheten eller lägenheten som inte används för transaktioner som medför avdragsrätt.
Första stycket gäller även i de fall den beskattningsbara personen utför tjänster som anges i det stycket på en fastighet eller lägenhet som utgör en annan tillgång i byggnadsrörelsen än lagertillgång om kraven i andra stycket 1 och 3 är uppfyllda.
Uttag av tjänster i övrigt på fastighetsområdet
31 § Med uttag av tjänster avses även att en fastighetsägare utför följande tjänster på en egen fastighet:
1.bygg- och anläggningsarbeten, inräknat reparationer och underhåll,
2.ritning, projektering, konstruktion eller andra liknande tjänster, eller
3.lokalstädning, fönsterputsning, renhållning och annan fastighetsskötsel. Första stycket gäller endast om
1.fastigheten utgör en tillgång i fastighetsägarens ekonomiska
verksamhet,
2.fastighetsägaren inte skulle haft avdragsrätt för ingående skatt på tjänsterna om de hade tillhandahållits av en annan beskattningsbar person, och
3.de nedlagda lönekostnaderna för tjänsterna under beskattningsåret överstiger 300 000 kronor, inräknat skatter och avgifter som grundas på lönekostnaderna.
32 § Med uttag av tjänster avses även att en hyresgäst eller bostads- rättshavare utför följande tjänster på en lägenhet som denne innehar med hyresrätt eller bostadsrätt:
1.bygg- och anläggningsarbeten, inräknat reparationer och underhåll,
eller
2.ritning, projektering, konstruktion eller andra liknande tjänster.
Första stycket gäller endast om
1.lägenheten innehas med hyresrätt eller bostadsrätt i hyresgästens eller bostadsrättshavarens ekonomiska verksamhet,
2.hyresgästen eller bostadsrättshavaren inte skulle haft avdragsrätt för ingående skatt på tjänsterna om de hade tillhandahållits av en annan beskattningsbar person, och
3.de nedlagda lönekostnaderna för tjänsterna under beskattningsåret överstiger 300 000 kronor, inräknat skatter och avgifter som grundas på lönekostnaderna.
33 § När en fastighetsägare som även är hyresgäst eller bostads- rättshavare, utför tjänster enligt 31 och 32 §§, gäller beloppsgränsen 300 000 kronor det sammanlagda värdet av de nedlagda lönekostnaderna för tjänsterna under beskattningsåret, inräknat skatter och avgifter som grundas på lönekostnaderna.
34 § Om en fastighet ägs eller en hyresrätt eller bostadsrätt innehas av en medlem i en sådan mervärdesskattegrupp som avses i 4 kap. 7 §, ska gruppen anses som fastighetsägare, hyresgäst eller bostadsrättshavare vid tillämpning av
Prop. 2022/23:46 Bilaga 2
571
Prop. 2022/23:46 Bilaga 2
Import av varor
35 § Med import av varor avses införsel till EU av
1.varor som inte är i fri omsättning, och
2.varor i fri omsättning från ett tredje territorium som ingår i unionens tullområde.
Överlåtelse av rörelse
36 § En sådan överlåtelse av tillgångar i en rörelse, som sker i samband med att hela eller en del av rörelsen överlåts eller i samband med fusion eller liknande förfarande, anses inte som en leverans av varor eller ett tillhandahållande av tjänster.
Första stycket gäller under förutsättning att den skatt som annars skulle ha tagits ut på överlåtelsen skulle vara avdragsgill för mottagaren av tillgångarna eller att mottagaren skulle vara berättigad till återbetalning av denna skatt.
Förmedling och försäljning för någon annans räkning
37 § Om en beskattningsbar person i eget namn förmedlar en vara eller en tjänst för någon annans räkning och tar emot ersättningen för varan eller tjänsten, ska båda anses ha levererat varan eller tillhandahållit tjänsten.
Detsamma gäller om ett producentföretag säljer en vara eller en tjänst på auktion för en producents räkning. Med producentföretag avses ett företag som har bildats av producenter för avsättning av deras produktion eller som har tillkommit i detta syfte.
Vouchrar
Enfunktionsvoucher
38 § Varje överlåtelse av en enfunktionsvoucher som görs av en beskattningsbar person som agerar i eget namn ska anses som en leverans av de varor eller tillhandahållande av de tjänster som vouchern avser.
Det faktiska överlämnandet av varorna eller tillhandahållandet av tjänsterna i utbyte mot en enfunktionsvoucher som godtas som ersättning eller partiell ersättning av leverantören eller tillhandahållaren är inte en självständig transaktion, om inte annat följer av 40 §.
39 § Om en överlåtelse av en enfunktionsvoucher görs av en beskattningsbar person som agerar i en annan beskattningsbar persons namn, ska den i vars namn överlåtelsen sker anses leverera de varor eller tillhandahålla de tjänster som vouchern avser.
40 § Om den som levererar varor eller tillhandahåller tjänster i utbyte mot en enfunktionsvoucher inte är den beskattningsbara person som i eget namn ställt ut vouchern, ska leverantören eller tillhandahållaren anses ha levererat varorna eller tillhandahållit tjänsterna till denna beskattningsbara person.
572
Flerfunktionsvoucher
41 § Den faktiska leveransen av varorna eller det faktiska tillhanda- hållandet av tjänsterna i utbyte mot en flerfunktionsvoucher som godtas som ersättning eller partiell ersättning av leverantören eller tillhanda- hållaren ska vara föremål för mervärdesskatt i enlighet med 3 kap. 1 §. Tidigare överlåtelser av flerfunktionsvouchern ska dock inte vara föremål för mervärdesskatt.
42 § När en överlåtelse av en flerfunktionsvoucher görs av en annan beskattningsbar person än den som utför den transaktion som är föremål för mervärdesskatt enligt 41 §, ska alla tillhandahållanden av tjänster som kan identifieras, exempelvis distributions- eller marknadsföringstjänster, vara föremål för mervärdesskatt.
Prop. 2022/23:46 Bilaga 2
6 kap. Platsen för beskattningsbara transaktioner
Innehåll
1 § I detta kapitel finns bestämmelser som anger om platsen för en beskattningsbar transaktion anses vara inom landet eller utomlands. Bestämmelserna gäller för
–leverans av varor
–unionsinternt förvärv av varor
–tillhandahållande av tjänster
–import av varor
Bestämmelser i andra kapitel
2 § Bestämmelser om platsen för beskattningsbara transaktioner finns även i 19 kap. om särskild ordning för resebyråer och 20 kap. om särskild ordning för begagnade varor, konstverk, samlarföremål och antikviteter.
Transaktioner som ska anses vara gjorda utomlands
3 § En transaktion som inte anses vara gjord inom landet enligt detta kapitel eller 19 kap. anses vara gjord utomlands.
Platsen för leverans av varor
Leverans av varor utan transport
4 § Om en vara inte sänds eller transporteras, anses leveransen vara gjord inom landet om varan finns här när leveransen äger rum.
Leverans av varor med transport – huvudregler
5 § Om en vara sänds eller transporteras av leverantören, förvärvaren eller någon annan, anses leveransen vara gjord inom landet, om varan finns här vid den tidpunkt då försändningen eller transporten till förvärvaren påbörjas. Det gäller under förutsättning att
1.annat inte följer av 8 eller 13 §, eller
2.transporten inte ska hänföras till en annan leverans enligt 14 §.
573
Prop. 2022/23:46 Bilaga 2
574
6 § Om försändningen eller transporten av en vara påbörjas utanför EU men varan importeras till Sverige, anses leveransen vara gjord inom landet om den görs av den som är skyldig att betala mervärdesskatten för importen enligt 16 kap.
Första stycket gäller inte en distansförsäljning av varor som är gjord enligt 10 §.
Leverans av varor med transport – unionsintern distansförsäljning
7 § Vid unionsintern distansförsäljning av varor anses leveransen vara gjord inom landet om varan finns här när försändningen eller transporten till förvärvaren avslutas.
Första stycket gäller dock inte om leveransen av varan anses vara gjord i ett annat
8 § Även om en vara finns här i landet på det sätt som anges i 5 §, ska leveransen av varan inte anses vara gjord inom landet, om
1.det är fråga om unionsintern distansförsäljning av varor,
2.försändningen eller transporten av varan avslutas i ett annat
och
3.annat inte följer av 61 § om tröskelvärden.
Leverans av varor med transport – distansförsäljning vid import
9 § Vid distansförsäljning av varor importerade från en plats utanför EU till ett annat
10 § Vid distansförsäljning av varor importerade från en plats utanför EU till Sverige anses leveransen vara gjord utomlands om försändningen eller transporten till förvärvaren avslutas i ett annat
11 § Vid distansförsäljning av varor importerade från en plats utanför EU till Sverige anses leveransen vara gjord inom landet, om
1.försändningen eller transporten till förvärvaren avslutas här, och
2.mervärdesskatt för varorna ska redovisas enligt 22 kap. om särskilda ordningar för distansförsäljning av varor och vissa tillhandahållanden av tjänster.
Leverans av varor med transport – monteringsleverans
12 § En leverans av en vara anses vara gjord inom landet om varan sänds eller transporteras av leverantören, förvärvaren eller någon annan för att monteras eller installeras här, med eller utan provning, av leverantören eller för dennes räkning.
13 § Även om en vara finns här i landet på det sätt som anges i 5 § ska leveransen av varan inte anses vara gjord inom landet, om varan
1.sänds eller transporteras av leverantören, förvärvaren eller någon annan, och
2.ska installeras eller monteras, med eller utan provning, i ett annat land av leverantören eller för dennes räkning.
Leverans av varor i flera led med transport
14 § Vid flera på varandra följande leveranser av samma vara, med en försändning eller transport av varan från ett
Försändningen eller transporten ska dock hänföras till den leverans som görs av mellanhanden om denne till sin leverantör har meddelat sitt registreringsnummer för mervärdesskatt i det
Första och andra styckena gäller dock inte för sådana leveranser av varor genom användning av ett elektroniskt gränssnitt som omfattas av 5 kap. 6 §.
15 § Med mellanhand avses en leverantör i kedjan, någon annan än den första leverantören, som sänder eller transporterar varan eller låter sända eller transportera varan.
16 § Om en beskattningsbar person anses ha förvärvat och levererat en vara enligt 5 kap. 5 eller 6 §, ska försändningen eller transporten av varan hänföras till den personens leverans.
Leverans av varor ombord på fartyg, luftfartyg eller tåg
17 § En leverans av en vara ombord på fartyg, luftfartyg eller tåg under den del av en persontransport som genomförs inom EU, anses vara gjord inom landet om avgångsorten finns i Sverige.
För en resa tur och retur gäller att återresan ska anses som en fristående transport.
18 § Med del av en persontransport som genomförs inom EU avses den del som utan uppehåll utanför EU utförs mellan avgångsorten och ankomstorten.
Med avgångsorten avses den första orten för påstigning av passagerare inom EU. Detta gäller även om en del av transporten dessförinnan utförts utanför EU.
Med ankomstorten avses den sista orten för avstigning av passagerare inom EU för passagerare som stigit på inom EU. Detta gäller även om en del av transporten därefter utförs utanför EU.
19 § En leverans av en vara ombord på fartyg eller luftfartyg i utrikes trafik i andra fall än som anges i 17 § anses inte vara gjord inom landet.
Leverans av el, gas, värme eller kyla till en beskattningsbar återförsäljare
20 § Med en beskattningsbar återförsäljare avses i
Prop. 2022/23:46 Bilaga 2
575
Prop. 2022/23:46 Bilaga 2
576
av el, gas, värme eller kyla består i att sälja sådana varor vidare och vars egen konsumtion av dessa varor är försumbar.
21 § Leverans av el till en beskattningsbar återförsäljare anses vara gjord inom landet, om återförsäljaren antingen har sätet för sin ekonomiska verksamhet i Sverige eller har ett fast etableringsställe här för vilket varan levereras.
Om återförsäljaren varken här eller utomlands har ett sådant säte eller fast etableringsställe, anses leveransen av elen vara gjord inom landet, om återförsäljaren är bosatt eller stadigvarande vistas här i landet.
22 § Leveransen anses dock inte vara gjord inom landet enligt 21 § om elen levereras till ett fast etableringsställe som återförsäljaren har utom- lands.
23 § Bestämmelserna i 21 och 22 §§ gäller även för leverans av
1.gas genom ett naturgassystem som finns inom unionens territorium eller genom ett gasnät som är anslutet till ett sådant system, och
2.värme eller kyla genom ett nät för värme eller kyla.
Leverans av el, gas, värme eller kyla till någon annan än en beskattningsbar återförsäljare
24 § Leverans av el anses vara gjord inom landet, om
1.förvärvarens faktiska användning och förbrukning av elen äger rum i Sverige, och
2.leveransen görs till någon annan än en sådan beskattningsbar åter- försäljare som avses i 20 §.
25 § Om elen inte helt förbrukas av förvärvaren, ska den återstående delen av varan ändå anses ha använts och förbrukats i Sverige, om förvärvaren antingen har sätet för sin ekonomiska verksamhet i Sverige eller har ett fast etableringsställe här för vilket varan levereras.
Om förvärvaren varken här eller utomlands har ett sådant säte eller fast etableringsställe, ska elen anses ha använts och förbrukats i Sverige, om förvärvaren är bosatt eller stadigvarande vistas här i landet.
26 § Elen ska inte anses ha använts och förbrukats i Sverige enligt 25 § om den levereras till ett fast etableringsställe som förvärvaren har utomlands.
27 § Bestämmelserna i
1.gas genom ett naturgassystem som finns inom unionens territorium eller genom ett gasnät som är anslutet till ett sådant system, och
2.värme eller kyla genom ett nät för värme eller kyla.
Platsen för unionsinternt förvärv av varor
Transporten avslutas i Sverige
28 § Ett unionsinternt förvärv anses vara gjort inom landet om varan befinner sig här när försändningen eller transporten till förvärvaren avslutas.
Förvärvaren har angett ett svenskt registreringsnummer
29 § Ett unionsinternt förvärv anses vara gjort inom landet även om varan inte finns i Sverige när försändningen eller transporten till förvärvaren avslutas, om
1.det är ett sådant förvärv som avses i 3 kap. 1 § 2,
2.förvärvaren är registrerad för mervärdesskatt här i landet och har angett sitt svenska registreringsnummer för mervärdesskatt vid förvärvet, och
3.förvärvaren inte visar att förvärvet varit föremål för mervärdesskatt i det
I 7 kap. 47 § finns bestämmelser om hur utgående skatt för sådana förvärv som avses i första stycket ska återfås, för det fall förvärvet har varit föremål för mervärdesskatt i ett annat
30 § Bestämmelserna i 29 § gäller inte om det unionsinterna förvärvet har ansetts vara föremål för mervärdesskatt i det
Ett unionsinternt förvärv ska anses ha varit föremål för mervärdesskatt enligt första stycket, om
1.förvärvaren visar att förvärvet gjorts för en efterföljande leverans i det
2.mottagaren av den leveransen är betalningsskyldig för mervärdes- skatten i enlighet med tillämpningen av artikel 197 i mervärdes- skattedirektivet, och
3.förvärvaren har lämnat uppgift om leveransen i en periodisk sammanställning enligt 35 kap. skatteförfarandelagen (2011:1244).
Platsen för tillhandahållande av tjänster
Vilka som ska anses som beskattningsbara personer
31 § Vid tillämpningen av
1.beskattningsbar person som även bedriver verksamhet eller genomför transaktioner som inte innefattar sådana beskattningsbara leveranser av varor eller beskattningsbara tillhandahållanden av tjänster som anges i 3 kap. 1 §, anses vara en beskattningsbar person för alla tjänster som denne förvärvar,
2.juridisk person som inte är en beskattningsbar person men som är registrerad för mervärdesskatt eller som skulle ha varit en beskattningsbar person om inte 4 kap. 6 § varit tillämplig, anses vara en beskattningsbar person.
Prop. 2022/23:46 Bilaga 2
577
Prop. 2022/23:46 Bilaga 2
578
Huvudregel när förvärvaren är en beskattningsbar person
32 § En tjänst som tillhandahålls en beskattningsbar person som agerar i denna egenskap anses vara tillhandahållen inom landet, om den beskattningsbara personen antingen har sätet för sin ekonomiska verk- samhet i Sverige eller har ett fast etableringsställe här och tjänsten tillhandahålls detta.
Om den beskattningsbara personen varken här eller utomlands har ett sådant säte eller fast etableringsställe, anses tjänsten tillhandahållen inom landet, om den beskattningsbara personen är bosatt eller stadigvarande vistas här i landet.
33 § Tjänsten anses dock inte tillhandahållen inom landet om den tillhandahålls ett fast etableringsställe som den beskattningsbara personen har utomlands.
Huvudregel när förvärvaren inte är en beskattningsbar person
34 § En tjänst som tillhandahålls någon som inte är en beskattningsbar person anses vara tillhandahållen inom landet, om den som tillhandahåller tjänsten antingen har sätet för sin ekonomiska verksamhet i Sverige eller har ett fast etableringsställe här från vilket tjänsten tillhandahålls.
Om den som tillhandahåller tjänsten varken här eller utomlands har ett sådant säte eller fast etableringsställe, anses tjänsten tillhandahållen inom landet, om denne är bosatt eller stadigvarande vistas här i landet.
35 § Tjänsten anses dock inte tillhandahållen inom landet om den tillhandahålls från ett fast etableringsställe som den som tillhandahåller tjänsten har utomlands.
Förmedlingstjänster
36 § En förmedlingstjänst som tillhandahålls någon som inte är en beskattningsbar person anses vara tillhandahållen inom landet, om
1.förmedlaren utför tjänsten för någon annans räkning i dennes namn,
och
2.den transaktion som förmedlingen avser anses vara gjord inom landet enligt denna lag.
Tjänster med anknytning till fastighet
37 § En tjänst med anknytning till en fastighet anses vara tillhandahållen inom landet, om fastigheten ligger i Sverige.
Transporttjänster
38 § En persontransporttjänst anses vara tillhandahållen inom landet, om transporten inte till någon del genomförs i ett annat land.
39 § En varutransporttjänst som tillhandahålls någon som inte är en beskattningsbar person anses vara tillhandahållen inom landet, om transporten inte till någon del genomförs i ett annat land.
Första stycket gäller inte en sådan unionsintern varutransporttjänst som avses i 40 §.
40 § En unionsintern varutransporttjänst som tillhandahålls någon som inte är en beskattningsbar person anses vara tillhandahållen inom landet, om avgångsorten finns i Sverige.
41 § Med unionsintern varutransport avses en transport av varor där avgångsorten och ankomstorten finns i två olika
Med avgångsorten avses den ort där transporten av varorna faktiskt inleds, utan hänsyn till det avstånd som tillryggalagts till den plats där varorna befinner sig.
Med ankomstorten avses den ort där transporten av varorna faktiskt avslutas.
Tjänster med anknytning till transport
42 § En tjänst med anknytning till transport såsom lastning, lossning, godshantering och liknande tjänster anses vara tillhandahållen inom landet, om tjänsten
1.tillhandahålls någon som inte är en beskattningsbar person, och
2.fysiskt utförs i Sverige.
Värdering av och arbete på lös egendom
43 § En tjänst i form av värdering av eller arbete på en vara som är lös egendom anses vara tillhandahållen inom landet om tjänsten
1.tillhandahålls någon som inte är en beskattningsbar person, och
2.fysiskt utförs i Sverige.
Tjänster som har samband med kulturella, konstnärliga, idrottsliga, vetenskapliga, pedagogiska, underhållningsmässiga och liknande aktiviteter och evenemang
44 § Bestämmelserna i 45 och 46 §§ gäller evenemang och aktiviteter som är
1.kulturella,
2.konstnärliga,
3.idrottsliga,
4.vetenskapliga,
5.pedagogiska,
6.av underhållningskaraktär, eller
7.liknande dem som anges i
45 § En tjänst som avser tillträde till ett sådant evenemang som anges i 44 § och som tillhandahålls en beskattningsbar person anses vara tillhandahållen inom landet, om evenemanget faktiskt äger rum i Sverige. Detsamma gäller tjänster i anknytning till tillträdet.
46 § En tjänst som tillhandahålls någon som inte är en beskattningsbar person i samband med en aktivitet som anges i 44 § anses vara tillhandahållen inom landet, om aktiviteten faktiskt äger rum i Sverige. Detsamma gäller tjänster som är underordnade en sådan tjänst och tjänster som tillhandahålls av den som organiserar aktiviteten.
Prop. 2022/23:46 Bilaga 2
579
Prop. 2022/23:46 Bilaga 2
580
Restaurang- och cateringtjänster
47 § En restaurang- eller cateringtjänst anses vara tillhandahållen inom landet, om den fysiskt utförs i Sverige och inte annat följer av
Restaurang- och cateringtjänster ombord på tåg
48 § En restaurang- eller cateringtjänst som fysiskt utförs ombord på tåg under den del av en persontransport som genomförs inom EU anses vara tillhandahållen inom landet, om avgångsorten finns i Sverige.
För en resa tur och retur gäller att återresan ska anses som en fristående transport.
49 § Med del av en persontransport som genomförs inom EU avses den del som utan uppehåll utanför EU utförs mellan avgångsorten och ankomstorten.
Med avgångsorten avses den första orten för påstigning av passagerare inom EU. Detta gäller även om en del av transporten dessförinnan utförts utanför EU.
Med ankomstorten avses den sista orten för avstigning av passagerare inom EU för passagerare som stigit på inom EU. Detta gäller även om en del av transporten därefter utförs utanför EU.
Tjänster ombord på fartyg eller luftfartyg i utrikes trafik
50 § En tjänst som fysiskt utförs ombord på fartyg eller luftfartyg i utrikes trafik anses inte vara tillhandahållen inom landet.
Korttidsuthyrning av transportmedel
51 § En tjänst som avser av korttidsuthyrning av transportmedel anses vara tillhandahållen inom landet om transportmedlet faktiskt ställs till kundens förfogande i Sverige.
Med korttidsuthyrning avses att transportmedlet får innehas eller användas under en sammanhängande period om
1.högst 30 dagar, eller
2.högst 90 dagar, när det gäller fartyg.
Annan uthyrning av transportmedel än korttidsuthyrning
52 § En tjänst som avser uthyrning av transportmedel och som inte är en sådan korttidsuthyrning som avses i 51 § anses vara tillhandahållen inom landet, om
1.den tillhandahålls någon som inte är en beskattningsbar person,
2.kunden är etablerad, bosatt eller stadigvarande vistas i Sverige, och
3.annat inte följer av 53 §.
53 § En tjänst som anses tillhandahållen inom landet enligt 52 § anses dock vara tillhandahållen utomlands, om
1.tjänsten avser en fritidsbåt som faktiskt levereras till kunden i ett annat
2.uthyraren har sätet för sin ekonomiska verksamhet eller ett fast etableringsställe i det
3.tjänsten tillhandahålls från sätet eller det fasta etableringsstället.
54 § En tjänst som avser uthyrning av transportmedel och som inte är en sådan korttidsuthyrning som avses i 51 § anses vara tillhandahållen inom landet, om
1.den tillhandahålls en kund som inte är en beskattningsbar person,
2.den avser en fritidsbåt som faktiskt levereras till kunden i Sverige,
3.uthyraren har sätet för sin ekonomiska verksamhet eller ett fast etableringsställe i Sverige, och
4.tjänsten tillhandahålls från sätet eller det fasta etableringsstället.
Telekommunikationstjänster, sändningstjänster och elektroniska tjänster
55 § Telekommunikationstjänster, radio- och
Första stycket gäller inte för tjänster som anses vara tillhandahållna i ett annat
56 § Med elektroniska tjänster avses bland annat tillhandahållande av
1.webbplatser, webbhotell samt distansunderhåll av programvara och utrustning,
2.programvara och uppdatering av denna,
3.bilder, texter och uppgifter samt databasåtkomst,
4.musik, filmer och spel, inklusive hasardspel och spel om pengar, samt politiska, kulturella, konstnärliga, idrottsliga, vetenskapliga eller underhållningsbetonade sändningar och evenemang, och
5.distansundervisning.
Om en tjänst tillhandahålls via
Tjänster från Sverige till förvärvare utanför EU
57 § Följande tjänster anses vara tillhandahållna utomlands under de förutsättningar som anges i 58 §:
1.överlåtelse eller upplåtelse av upphovsrätter, patenträttigheter, licensrättigheter, varumärkesrättigheter och liknande rättigheter,
2.reklam- och annonseringstjänster,
3.tjänster av rådgivare, ingenjörer, konsultbyråer, jurister och revisorer och andra liknande tjänster samt databehandling och tillhandahållande av information,
4.bank- och finansieringstjänster, med undantag för uthyrning av förvaringsutrymmen, samt försäkrings- och återförsäkringstjänster,
5.tillhandahållande av personal,
6.uthyrning av varor som är lös egendom, med undantag för alla slags transportmedel,
7.förpliktelser att helt eller delvis avstå från att utnyttja en sådan rättighet som anges i 1 eller från att utöva en viss verksamhet,
8.tillträde till och överföring eller distribution genom
a)ett system för el,
b)ett naturgassystem som finns inom unionens territorium eller ett gasnät som är anslutet till ett sådant system, eller
Prop. 2022/23:46 Bilaga 2
581
Prop. 2022/23:46 Bilaga 2
582
c) ett nät för värme eller kyla, och
9. tjänster som är direkt kopplade till sådana tjänster som avses i 8.
58 § Tjänster som anges i 57 § anses vara tillhandahållna utomlands, om
1.tjänsterna tillhandahålls någon som inte är en beskattningsbar person,
och
2.förvärvaren är etablerad, är bosatt eller stadigvarande vistas utanför
EU.
Tjänster som anses vara tillhandahållna utomlands enligt första stycket anses dock tillhandahållna inom landet, om de faktiskt används och utnyttjas i Sverige.
Tjänster från en plats utanför EU till förvärvare i Sverige
59 § Tjänster som anges i 57 § och som tillhandahålls från en plats utanför EU anses vara tillhandahållna inom landet, om
1.tjänsterna tillhandahålls någon som inte är en beskattningsbar person,
2.förvärvaren är etablerad, är bosatt eller stadigvarande vistas i Sverige,
och
3.tjänsterna faktiskt används och utnyttjas i Sverige.
Tjänster till beskattningsbara personer som uteslutande utnyttjas eller tillgodogörs utanför EU
60 § En varutransporttjänst, en sådan tjänst med anknytning till transport som avses i 42 § eller en tjänst i form av värdering av eller arbete på en vara som avses i 43 § anses vara tillhandahållen utomlands, om tjänsten
1.tillhandahålls en beskattningsbar person, och
2.uteslutande utnyttjas eller på annat sätt tillgodogörs utanför EU.
Tröskelvärde vid unionsintern distansförsäljning av varor och tillhandahållande av vissa tjänster
61 § Tillhandahållande av tjänster som omfattas av 55 § och leverans av varor som omfattas av 8 § anses också vara gjorda inom landet om
1. tillhandahållaren eller leverantören
a)är etablerad i Sverige och saknar etablering i något annat
eller
b)saknar etablering men är bosatt eller stadigvarande vistas här i landet och inte i något annat
2. tjänsterna tillhandahålls någon som är etablerad, är bosatt eller stadigvarande vistas i ett annat
3. det sammanlagda värdet, exklusive mervärdesskatt, av varorna och tjänsterna inte överstiger 99 680 kronor under innevarande kalenderår och inte heller översteg detta belopp under det närmast föregående kalenderåret.
62 § Om det belopp som avses i 61 § 3 överskrids, anses tjänsterna tillhandahållna och leveransen av varorna gjord utomlands. Detta gäller från och med det tillhandahållande eller den leverans som medför att beloppet överskrids.
63 § Även om villkoren i 61 § är uppfyllda |
får tillhandahållaren eller |
Prop. 2022/23:46 |
leverantören begära att tjänsterna ska anses |
vara tillhandahållna och |
Bilaga 2 |
leveransen av varorna ska anses vara gjord där förvärvaren av tjänsterna är etablerad, är bosatt eller stadigvarande vistas eller där försändningen eller transporten av varorna till förvärvaren avslutas.
64 § Efter en begäran enligt 63 § ska Skatteverket besluta att till- handahållandet av tjänsterna och leveransen av varorna ska anses vara gjorda utomlands. Beslutet gäller tills vidare.
Om ett beslut har fattats enligt första stycket, får bestämmelsen i 61 § inte tillämpas igen förrän efter utgången av det andra kalenderåret efter det kalenderår då beslutet fattades.
Platsen för import av varor
65 § Import av en vara anses äga rum i Sverige om varan finns här när den förs in i EU.
66 § Även om varan finns här när den förs in i EU ska importen inte anses äga rum i Sverige, om varan finns i ett annat
Detsamma gäller varor som är i fri omsättning och förs in till Sverige från ett tredje territorium som utgör en del av unionens tullområde, om varan
1.förflyttas här i landet under ett förfarande för intern unionstransitering enligt unionens tullbestämmelser och hänfördes till det förfarandet genom en deklaration när den fördes in till landet, eller
2.när den förs in till Sverige hade omfattats av 11 kap. 4 § eller ett förfarande för tillfällig införsel med fullständig befrielse från importtullar, om den hade importerats i den mening som avses i 5 kap. 35 § 1.
67 § Import av en vara anses äga rum i Sverige även om varan förs in till ett annat
1.varan omfattas av ett förfarande eller en situation enligt det landets tillämpning av artikel 61 i mervärdesskattedirektivet, och
2.varan finns här i landet när den upphör att omfattas av ett sådant förfarande eller sådan situation.
7 kap. Beskattningsgrundande händelse och redovisning Innehåll
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om
– vad som avses med beskattningsgrundande händelse (3 §),
– beskattningsgrundande händelse vid leverans av varor och till- handahållande av tjänster
– beskattningsgrundande händelse vid unionsinterna förvärv (12 §),
– beskattningsgrundande händelse vid import (13 §),
– redovisning av utgående skatt – huvudregler
– redovisning av utgående skatt – specialregler
583
Prop. 2022/23:46 Bilaga 2
584
–utgående skatt hänförlig till unionsinterna förvärv (26 §),
–utgående skatt hänförlig till import (27 §),
–valuta vid redovisning av utgående skatt (28 §),
–redovisning av leverans av varor och tillhandahållande av tjänster (29 och 30 §§),
–redovisning av ingående skatt – huvudregler
–redovisning av ingående skatt – specialregler
–ingående skatt hänförlig till unionsinterna förvärv (40 §),
–ingående skatt hänförlig till import (41 §),
–valuta vid redovisning av ingående skatt (42 §),
–ändring av tidigare redovisad utgående skatt
–ändring av tidigare redovisad ingående skatt (48 §),
–redovisning av felaktigt debiterad mervärdesskatt (49 och 50 §§),
–redovisning av sådan justering av avdrag som avses i 15 kap. (51– 54 §§).
Bestämmelser i andra kapitel
2 § Bestämmelser om beskattningsgrundande händelse och redovisning finns även i 22 kap. om särskilda ordningar för distansförsäljning av varor och vissa tillhandahållanden av tjänster.
Vad som avses med beskattningsgrundande händelse
3 § Med beskattningsgrundande händelse avses den händelse genom vilken de rättsliga villkoren för att mervärdesskatt ska bli utkrävbar är uppfyllda. I 4 § och
Beskattningsgrundande händelse vid leverans av varor och tillhandahållande av tjänster
4 § Vid leverans av varor eller tillhandahållande av tjänster inträffar den beskattningsgrundande händelsen när leveransen eller tillhandahållandet äger rum, om inte annat följer av
5 § Vid sådan leverans eller överföring av varor till ett annat
6 § Vid sådana tillhandahållanden av tjänster i ett annat
1.tjänsterna tillhandahålls kontinuerligt under en tidsperiod som överstiger ett år, och
2.tillhandahållandet inte ger upphov till avräkningar eller betalningar under tidsperioden.
Första stycket gäller till dess tillhandahållandet av tjänsterna upphör.
Betalning i förskott
7 § Om den som levererar varor eller tillhandahåller tjänster får ersättning helt eller delvis för en beställd vara eller tjänst före den tidpunkt som avses i 4 §, inträffar den beskattningsgrundande händelsen när ersättningen inflyter kontant eller på annat sätt kommer den som levererar varan eller tillhandahåller tjänsten till godo. Detta gäller dock endast om leveransen eller tillhandahållandet omfattas av skatteplikt när ersättningen kommer den som levererar varan eller tillhandahåller tjänsten till godo.
Bygg- och anläggningstjänster
8 § Vid tillhandahållande av bygg- och anläggningstjänster och leverans av varor i samband med tillhandahållande av sådana tjänster inträffar den beskattningsgrundande händelsen när faktura har utfärdats. Om det inte har utfärdats någon faktura när betalning tas emot eller om faktura inte har utfärdats inom den tid som anges i 17 kap. 13 §, inträffar den beskattningsgrundande händelsen dock enligt 4 eller 7 §.
Tillfälligt registrerad personbil eller motorcykel
9 § Vid leverans av en personbil eller motorcykel som vid leveransen är tillfälligt registrerad enligt 17 § första stycket 1 lagen (2019:370) om fordons registrering och användning och levereras till en fysisk person som är bosatt eller stadigvarande vistas på en plats utanför EU och som avser att föra fordonet till en plats utanför EU, inträffar den beskattningsgrundande händelsen vid utgången av den sjätte månaden efter den månad då fordonet levererades.
Upplåtelse av avverkningsrätt
10 § Vid upplåtelse av avverkningsrätt till skog i de fall som avses i 21 kap. 2 § inkomstskattelagen (1999:1229) inträffar den beskattnings- grundande händelsen allteftersom betalningen tas emot av upplåtaren.
Leveranser vid användning av ett elektroniskt gränssnitt
11 § Om en beskattningsbar person anses ha förvärvat och levererat varor enligt 5 kap. 5 eller 6 §, inträffar den beskattningsgrundande händelsen för den leverans av varorna som görs av den beskattningsbara personen när betalningen har godkänts. Detsamma gäller för den leverans av varorna som görs till den beskattningsbara personen.
Beskattningsgrundande händelse vid unionsinterna förvärv
12 § Vid unionsinterna förvärv av varor inträffar den beskattnings- grundande händelsen när förvärvet äger rum. Tidpunkten för förvärvet motsvarar den tidpunkt då leverans av liknande varor inom landet äger rum.
Prop. 2022/23:46 Bilaga 2
585
Prop. 2022/23:46 Bilaga 2
Beskattningsgrundande händelse vid import
13 § Vid import av varor inträffar den beskattningsgrundande händelsen vid den tidpunkt då skyldighet att betala tull enligt tullagstiftningen inträder eller skulle ha inträtt om det hade funnits en skyldighet att betala tull.
Redovisning av utgående skatt – huvudregler
14 § Om inget annat följer av
1.den som enligt 16 kap. 4 § är betalningsskyldig för mervärdesskatt för en leverans av en vara eller ett tillhandahållande av en tjänst enligt god redovisningssed har bokfört eller borde ha bokfört leveransen eller tillhandahållandet,
2.den som enligt 16 kap. 5, 7, 8, 9, 10, 11, 12 eller 13 § eller 21 kap. 10 § är betalningsskyldig för mervärdesskatt för förvärv av en vara eller en tjänst, enligt god redovisningssed har bokfört eller borde ha bokfört förvärvet, eller
3.den som anges i 1 eller 2 har tagit emot eller lämnat förskotts- eller a
15 § Om den som är betalningsskyldig för mervärdesskatt inte är bokföringsskyldig enligt bokföringslagen (1999:1078), ska den utgående skatten redovisas för den redovisningsperiod då den beskattnings- grundande händelsen har inträffat.
16 § Den utgående skatten får redovisas för den redovisningsperiod då betalning tas emot kontant eller på annat sätt kommer den som är betalningsskyldig för skatten till godo, om värdet av dennes sammanlagda årliga omsättning här i landet normalt uppgår till högst 3 miljoner kronor. Den utgående skatten för samtliga fordringar som är obetalda vid beskattningsårets utgång ska dock alltid redovisas för den redovisningsperiod då beskattningsåret går ut.
Första stycket gäller också för den som är betalningsskyldig för mervärdesskatt enligt 16 kap. 5, 7, 8, 9, 10, 11, 12 eller 13 § eller 21 kap. 10 §.
Första och andra stycket gäller dock inte
1.företag som omfattas av lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller lagen (1995:1560) om års- redovisning i försäkringsföretag, eller
2.finansiella holdingföretag som ska upprätta koncernredovisning enligt någon av de lagar som anges i 1.
17 § Den som tillämpar de allmänna bestämmelserna i 14 § i fråga om redovisning av utgående skatt kan inte övergå till att tillämpa bestämmelserna i 16 § utan att först ansöka om detta hos Skatteverket. En sådan ansökan får beviljas endast om det finns särskilda skäl.
586
Redovisning av utgående skatt – specialregler |
Prop. 2022/23:46 |
Överlåtelse av enfunktionsvoucher |
Bilaga 2 |
18 § Utgående skatt för överlåtelse av en |
enfunktionsvoucher ska |
redovisas för den redovisningsperiod då vouchern har överlämnats eller betalning dessförinnan har tagits emot.
Första stycket gäller inte om den som är betalningsskyldig för skatten redovisar utgående skatt enligt 16 §.
Förbehåll om återtaganderätt
19 § Om den utgående skatten för fordringar avser varor som den som är betalningsskyldig för skatten har sålt med förbehåll om återtaganderätt enligt lagen (1978:599) om avbetalningsköp mellan näringsidkare m.fl., ska säljaren alltid redovisa den utgående skatten för den redo- visningsperiod då fakturan enligt god redovisningssed har utfärdats eller borde ha utfärdats.
Konkurs
20 § Om den som är betalningsskyldig för mervärdesskatt har försatts i konkurs, ska denne redovisa den utgående skatt som hänför sig till leverans, tillhandahållande, förvärv eller import för vilken den beskattningsgrundande händelsen har inträffat före konkursbeslutet för den redovisningsperiod då konkursbeslutet meddelats. Detta gäller dock inte om den betalningsskyldige har varit skyldig att redovisa skatten för en tidigare redovisningsperiod.
Om den utgående skatten ändras efter konkursbeslutet till följd av nedsättning av priset, återtagande av en vara eller kundförlust, tillämpas 43 och 44 §§.
Överlåtelse av rörelse
21 § Om den som är betalningsskyldig för mervärdesskatt har överlåtit sin rörelse eller en del av den till någon annan, ska överlåtaren redovisa utgående skatt som hänför sig till leverans, tillhandahållande, förvärv eller import för vilken den beskattningsgrundande händelsen har inträffat före övertagandet, för den redovisningsperiod då övertagandet har ägt rum. Detta gäller dock inte om den betalningsskyldige har varit skyldig att redovisa skatten för en tidigare redovisningsperiod.
Om den utgående skatten ändras efter övertagandet till följd av nedsättning av priset, återtagande av en vara eller kundförlust, tillämpas 43 och 44 §§.
Uttag av tjänst som tillhandahållits under flera redovisningsperioder
22 § Vid uttag av en tjänst som har tillhandahållits under en tid som sträcker sig över mer än en redovisningsperiod ska det till varje redovisningsperiod hänföras den del av tjänsten som har tillhandahållits under perioden, om inte annat framgår av 23 eller 24 §.
587
Prop. 2022/23:46 Bilaga 2
588
Uttag av tjänst av den som bedriver byggnadsrörelse
23 § Om den som bedriver byggnadsrörelse som avses i inkomst- skattelagen (1999:1229) genom uttag tar i anspråk en tjänst som till större delen avser
Bygg- eller anläggningstjänster eller leverans av varor i samband med sådana tjänster
24 § Vid tillhandahållande av bygg- eller anläggningstjänster eller leverans av varor i samband med tillhandahållande av sådana tjänster ska den utgående skatten på tillhandahållandet eller leveransen redovisas för den redovisningsperiod då faktura har utfärdats. Om den som utför bygg- eller anläggningstjänsten har fått betalning i förskott eller a conto utan faktura, ska redovisning ske för den redovisningsperiod då betalningen har tagits emot. Redovisning ska dock ske senast för den redovisningsperiod som omfattar den andra kalendermånaden efter den månad då tjänsterna tillhandahållits eller varorna levererats.
Första stycket gäller inte om skatten med tillämpning av 20 eller 21 § ska redovisas tidigare eller om redovisning sker enligt 16 §.
Uttag av tjänst genom användning av personbil eller motorcykel
25 § Om den som är betalningsskyldig för mervärdesskatt tar ut en tjänst enligt 5 kap. 29 § genom att själv använda eller låta någon annan använda en personbil eller en motorcykel, får redovisningen av den utgående skatten för uttaget skjutas upp till dess redovisning ska lämnas för den sista redovisningsperioden under det kalenderår då bilen eller motorcykeln använts.
Utgående skatt hänförlig till unionsinterna förvärv
26 § Utgående skatt som hänför sig till unionsinterna förvärv av varor ska redovisas för den redovisningsperiod då fakturan har utfärdats. Den utgående skatten ska dock redovisas senast för den redovisningsperiod som omfattar den femtonde dagen i den månad som följer på den månad då den beskattningsgrundande händelsen har inträffat enligt 12 §.
Utgående skatt hänförlig till import
27 § Utgående skatt som hänför sig till import av varor ska redovisas för den redovisningsperiod då Tullverket har ställt ut en tullräkning eller ett tullkvitto för importen.
Valuta vid redovisning av utgående skatt
28 § Om den utgående skattens belopp enligt 17 kap. 26 § första stycket har angetts i flera valutor i en faktura, ska den som är betalningsskyldig för skatten vid redovisning av skatten utgå från det skattebelopp som
angetts i svenska kronor eller, om den egna redovisningen är i euro, det |
Prop. 2022/23:46 |
skattebelopp som angetts i euro. |
Bilaga 2 |
I 15 och 17 §§ lagen (2000:46) om omräkningsförfarande vid |
|
beskattning för företag som har sin redovisning i euro, m.m. finns regler |
|
om omräkning från euro till svenska kronor. Dessa regler ska tillämpas |
|
även av den som saknar etablering inom landet och som har sin |
|
redovisning i euro. |
|
Redovisning av leverans av varor och tillhandahållande av tjänster
Leverans eller överföring av varor till ett annat
29 § Sådan leverans eller överföring av varor till ett annat
Tillhandahållande av tjänster som ska redovisas i periodisk sammanställning
30 § Tillhandahållande av tjänster som ska tas upp i en periodisk sammanställning enligt 35 kap. 2 § första stycket 2 skatteförfarandelagen (2011:1244), ska redovisas för den redovisningsperiod då den beskattningsgrundande händelsen inträffar.
Redovisning av ingående skatt – huvudregler
31 § Om inget annat följer av
1.den som förvärvar en vara eller en tjänst enligt god redovisningssed har bokfört eller borde ha bokfört förvärvet, eller
2.den som förvärvar en vara eller en tjänst har lämnat förskotts- eller a
32 § Om den som ska redovisa ingående skatt inte är bokföringsskyldig enligt bokföringslagen (1999:1078), ska den ingående skatten redovisas för den redovisningsperiod då varan har levererats eller tjänsten har tillhandahållits denne.
33 § Den som redovisar utgående skatt enligt 16 § ska dra av ingående skatten först för den redovisningsperiod då beskattningsåret går ut eller då betalning dessförinnan har gjorts.
34 § Ingående skatt som hänför sig till leverans av varor eller tillhandahållande av tjänster för vilka förvärvaren är betalningsskyldig för mervärdesskatt enligt 16 kap. 5, 7, 8, 9, 10, 11, 12 eller 13 § eller 21 kap. 10 § ska, om den utgående skatten redovisas enligt 16 §, tas upp för den redovisningsperiod för vilken den utgående skatten ska redovisas.
589
Prop. 2022/23:46 Bilaga 2
590
Redovisning av ingående skatt – specialregler
Förvärv av en enfunktionsvoucher
35 § Ingående skatt för förvärv av en enfunktionsvoucher ska redovisas för den redovisningsperiod då vouchern har tagits emot eller betalning dessförinnan har gjorts.
Första stycket gäller inte om den som ska redovisa skatten redovisar utgående skatt enligt 16 §.
Förbehåll från säljaren om återtaganderätt
36 § Om en vara har förvärvats genom kreditköp med förbehåll från säljaren om återtaganderätt enligt lagen (1978:599) om avbetalningsköp mellan näringsidkare m.fl., får den ingående skatten alltid dras av för den redovisningsperiod då en faktura tagits emot.
Bygg- eller anläggningstjänster eller leverans av varor i samband med sådana tjänster
37 § Vid förvärv av sådana tjänster och varor som avses i 24 § får den ingående skatten dras av när redovisning ska ske enligt första stycket i den paragrafen.
Första stycket gäller inte om redovisning sker enligt 16 §.
Konkurs
38 § Den som har försatts i konkurs ska senast för den redovisnings- period då konkursbeslutet meddelades göra avdrag för ingående skatt som hänför sig till förvärv, import eller förskotts- eller a
Förvärv av avverkningsrätt
39 § Vid ett förvärv av avverkningsrätt till skog ska, i de fall som avses i 10 §, avdrag för ingående skatt göras för den redovisningsperiod då betalning görs.
Ingående skatt hänförlig till unionsinterna förvärv
40 § Ingående skatt som hänför sig till unionsinterna förvärv av varor ska dras av för den redovisningsperiod då den utgående skatten ska redovisas enligt 26 §.
Ingående skatt hänförlig till import
41 § Ingående skatt som hänför sig till import av varor ska dras av för den redovisningsperiod då utgående skatt för den import som avdraget avser ska redovisas.
Om den utgående skatten inte ska redovisas till Skatteverket, ska den ingående skatten dras av för den redovisningsperiod då Tullverket har ställt ut tullräkning eller tullkvitto för importen.
Valuta vid redovisning av ingående skatt
42 § Om skattens belopp enligt 17 kap. 26 § första stycket har angetts i flera valutor i en faktura, ska vid redovisningen av den ingående skatten det skattebelopp användas som angetts i svenska kronor eller, om den egna redovisningen är i euro, det skattebelopp som angetts i euro. Om skattebeloppet inte har angetts i svenska kronor eller, om den egna redo- visningen är i euro, i euro, ska det skattebelopp användas som angetts i den valuta som fakturan är utställd i.
Om skattebeloppet måste räknas om till svenska kronor ska omräkningen göras på det sätt som följer av 8 kap.
Andra stycket gäller även i de fall skattebeloppet i fakturan endast angetts i en valuta.
Ändring av tidigare redovisad utgående skatt
43 § Om utgående skatt har redovisats och beskattningsunderlaget för den skatten därefter ändras på grund av nedsättning av priset, återtagande av en vara eller kundförlust enligt 8 kap. 15, 16 eller 17 §, får den som har redovisat skatten minska skatten med ett belopp som motsvarar den del av den tidigare redovisade skatten som är hänförlig till ändringen. Om en kundförlust har föranlett en sådan minskning av skatten och betalning därefter görs, ska det belopp med vilket skatten minskats redovisas på nytt i motsvarande mån.
Om en nedsättning av priset gjorts, en vara återtagits eller en kundförlust uppkommit efter det att någon har övertagit en rörelse eller del därav från den som redovisat den utgående skatten, är det dock övertagaren som får göra den i första stycket angivna minskningen.
44 § En minskning av skatten enligt 43 § ska, om inte annat följer av 45 § eller av andra stycket, göras för den redovisningsperiod då nedsättningen av priset, återtagandet av varan eller kundförlusten enligt god redovisningssed har bokförts eller borde ha bokförts.
Om den som ska minska skatten enligt 43 § redovisar utgående skatt enligt 15 eller 16 §, ska minskningen av skatten göras på det sätt som gäller för dennes redovisning av utgående skatt, om inte annat följer av 45 §.
45 § Om den som har redovisat utgående skatt försätts i konkurs innan en nedsättning av priset gjorts, en vara återtagits eller en kundförlust uppkommit, ska en sådan minskning av skatten som avses i 43 § göras för den redovisningsperiod då konkursbeslutet meddelats.
46 § En minskning av skatten enligt 43 § på grund av nedsättning av priset ska grundas på en sådan handling eller ett sådant meddelande som avses i 17 kap. 19 §.
47 § Den som är betalningsskyldig för mervärdesskatt får på det sätt som gäller för dennes redovisning av utgående skatt dra av ett belopp motsvarande utgående skatt som har redovisats i en deklaration, om
1.den redovisade skatten hänför sig till sådana unionsinterna förvärv av varor som avses i 6 kap. 29 §, och
2.förvärvet har varit föremål för mervärdesskatt i ett annat
Prop. 2022/23:46 Bilaga 2
591
Prop. 2022/23:46 Bilaga 2
592
Ändring av tidigare redovisad ingående skatt
48 § Om den som har gjort avdrag för ingående skatt därefter har tagit emot en sådan handling eller ett sådant meddelande som avses i 17 kap. 19 § avseende denna skatt, ska den avdragna skatten återföras med ett belopp som motsvarar den del av den tidigare redovisade skatten som varit hänförlig till nedsättningen av priset. Avdraget ska återföras på det sätt som gäller för dennes redovisning av ingående skatt.
I det fall en handling eller ett meddelande som avses i 17 kap. 19 § avser en ändring enligt 50 § av felaktigt debiterad mervärdesskatt ska hela det felaktiga skattebeloppet återföras enligt första stycket, om det inte redan skett.
Om den som har gjort avdrag för ingående skatt har överlåtit sin rörelse eller del av denna efter tidpunkten för avdraget, ska det som sägs i första stycket om återföring av den skatten gälla den som får tillgodogöra sig den prisnedsättning som föranleder återföringen.
Redovisning av felaktigt debiterad mervärdesskatt
49 § Den som är betalningsskyldig för mervärdesskatt ska även redovisa felaktigt debiterad mervärdesskatt på det sätt som gäller för dennes redovisning av utgående skatt. Om det felaktiga skattebeloppet inte motsvaras av någon leverans av vara eller tillhandahållande av tjänst, ska det redovisas för den period då fakturan eller handlingen har utfärdats.
Den som inte är betalningsskyldig för mervärdesskatt ska redovisa felaktigt debiterad mervärdesskatt i enlighet med 26 kap. 7 § skatteförfarandelagen (2011:1244).
50 § Om ett belopp som avses i 49 § första stycket har redovisats, ska beloppet ändras om en sådan handling eller ett sådant meddelande som avses i 17 kap. 19 § utfärdas. Ändringen ska göras för den redovisnings- period då handlingen eller meddelandet har utfärdats.
Om det finns särskilda skäl ska Skatteverket avstå från kravet enligt första stycket på en sådan handling eller ett sådant meddelande som avses i 17 kap. 19 §.
Redovisning av sådan justering av avdrag som avses i 15 kap.
51 § Avdrag för ingående skatt i de fall som avses i 12 kap.
52 § Vid överlåtelse av en fastighet ska överlåtaren justera avdrag för den andra redovisningsperioden efter den då överlåtelsen skett. Om redovisningsperioden för mervärdesskatt är beskattningsår, ska avdraget i stället justeras i enlighet med 51 §.
53 § Vid konkurs ska avdrag justeras för den redovisningsperiod då konkursbeslutet meddelats. Om konkursboet senare ska överta rättighet och skyldighet enligt 15 kap. 25 §, ska även ändringen av justerings- beloppet göras i konkursgäldenärens redovisning för den redovisnings-
period då konkursbeslutet meddelades. De ändringar på grund av justering |
Prop. 2022/23:46 |
som konkursboet ska göra genom övertagandet, ska göras i konkursboets |
Bilaga 2 |
redovisning för de redovisningsperioder som anges i 51 och 52 §§. |
|
54 § När ett tidigare verkställt avdrag ska minskas, justeras det genom |
|
att skatt återförs i enlighet med bestämmelserna i 48 §. När ytterligare |
|
avdrag för ingående skatt får göras, justeras avdraget genom att redovisad |
|
ingående skatt för redovisningsperioden ökas. |
|
8 kap. Beskattningsunderlag Innehåll
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om beräkning av beskatt- ningsunderlag. Ytterligare bestämmelser om beräkning av beskatt- ningsunderlag finns i den särskilda ordningen för resebyråer i 19 kap. och i de särskilda ordningarna för begagnade varor, konstverk, samlarföremål och antikviteter i 20 kap.
Beskattningsunderlaget vid leverans av varor, tillhandahållande av tjänster och unionsinternt förvärv av varor
Leverans av varor och tillhandahållande av tjänster
2 § Vid leverans av varor och tillhandahållande av tjänster utgörs beskattningsunderlaget av ersättningen, om inte annat följer av 18 eller 19 §.
Första stycket gäller dock inte uttag av varor eller tjänster eller överföring av varor till ett annat
Vad som avses med ersättning
3 § Med ersättning avses i 2, 12, 18 och 19 §§ allt det som leverantören eller tillhandahållaren har fått eller ska få för varan eller tjänsten från förvärvaren eller en tredje part, inbegripet sådana bidrag som är direkt kopplade till priset för varan eller tjänsten.
4 § Vid leverans av varor eller tillhandahållande av tjänster mot en flerfunktionsvoucher ska den ersättning som betalas för vouchern anses som ersättning enligt 2 §. Om det saknas information om det beloppet, ska det monetära värde som anges på flerfunktionsvouchern eller i tillhörande dokumentation anses som ersättning.
Uttag av varor
5 § Vid uttag av varor utgörs beskattningsunderlaget av varornas eller liknande varors inköpspris eller, om ett sådant pris saknas, av själv- kostnadspriset, vid tidpunkten för uttaget.
6 § Vid uttag för försäljning från kiosk eller liknande försäljningsställe ombord på fartyg på linjer mellan Sverige och Norge eller Sverige och Åland av andra varor än sådana som avses i 5 § lagen (1999:446) om proviantering av fartyg och luftfartyg utgörs beskattningsunderlaget av
inköpspriset.
593
Prop. 2022/23:46 Bilaga 2
594
Uttag av tjänster
7 § Vid uttag av tjänster utgörs beskattningsunderlaget av kostnaden vid tidpunkten för uttaget för att utföra eller på annat sätt tillhandahålla tjänsterna, om inte annat följer av 8, 9 eller 10 §.
Med kostnad för att utföra eller på annat sätt tillhandahålla tjänsterna avses den del av de fasta och löpande kostnaderna i rörelsen som hör till tjänsterna.
8 § Vid uttag i form av användande av personbil för privat ändamål enligt 5 kap. 29 § utgörs beskattningsunderlaget av det värde som enligt 2 kap. 10 a och 10 b §§ socialavgiftslagen (2000:980) har bestämts i fråga om tillhandahållandet av bilförmåner åt anställda.
När det gäller den beskattningsbara personens eget nyttjande får Skatteverket på ansökan bestämma beskattningsunderlaget enligt de grunder som anges i 2 kap. 10 a och 10 b §§ socialavgiftslagen. Detsamma gäller i fråga om delägare i handelsbolag.
9 § Vid uttag av sådana tjänster gällande fastigheter, hyresrätter och bostadsrätter som avses i 5 kap. 30, 31 eller 32 § utgörs beskattnings- underlaget av
1.de nedlagda kostnaderna,
2.beräknad ränta på kapital, annat än lånat, som är nedlagt i sådant varulager eller sådana andra tillgångar än omsättningstillgångar som används för tjänsterna, och
3.värdet av arbete som personligen utförts av de personer som avses i 5 kap. 30, 31 eller 32 §.
10 § Vid uttag av sådana tjänster gällande fastigheter, hyresrätter och bostadsrätter som avses i 5 kap. 31 eller 32 § utgörs dock beskattnings- underlaget av lönekostnaderna, inräknat skatter och avgifter som grundas på dessa kostnader, om fastighetsägaren i 5 kap. 31 § eller hyresgästen eller bostadsrättshavaren i 5 kap. 32 § begär det.
Överföring av varor till ett annat
11 § Vid överföring av varor till ett annat
Unionsinternt förvärv av varor
12 § Vid unionsinternt förvärv av varor utgörs beskattningsunderlaget av ersättningen och punktskatt som förvärvaren påförts i ett annat
Första stycket gäller dock inte överföring av varor från ett annat EU- land.
Överföring av varor från ett annat
13 § Vid överföring av varor från ett annat
sådant pris saknas, av självkostnadspriset, vid tidpunkten för överföringen av varorna.
Vad som ska ingå i beskattningsunderlaget
14 § I beskattningsunderlaget ska det ingå skatter och avgifter utom skatt enligt denna lag. I beskattningsunderlaget ska det även ingå bikostnader som
Vad som inte ska ingå i beskattningsunderlaget
15 § Följande belopp ska inte ingå i beskattningsunderlaget:
1.prisnedsättning på grund av betalning före förfallodagen,
2.prisnedsättningar och rabatter till förvärvaren som ges vid tidpunkten för leveransen av varorna eller tillhandahållandet av tjänsterna,
3.prisnedsättning som ges efter det att leveransen av varorna eller tillhandahållandet av tjänsterna ägt rum om inte annat följer av andra stycket.
I beskattningsunderlaget ska det ingå belopp som avses i första stycket 3 om leverantören eller tillhandahållaren och förvärvaren avtalat om detta.
16 § Om en vara återtas med stöd av förbehåll om återtaganderätt enligt konsumentkreditlagen (2010:1846) eller lagen (1978:599) om avbetalningsköp mellan näringsidkare m.fl., får leverantören minska beskattningsunderlaget med vad denne vid avräkning med förvärvaren tillgodoräknar förvärvaren för den återtagna varans värde. Denna rätt gäller endast om leverantören kan visa att den ingående skatt som hänför sig till förvärvet av varan inte till någon del varit avdragsgill för förvärvaren.
17 § Om en förlust uppkommer på leverantörens eller tillhandahållarens fordran som avser ersättning för en vara eller en tjänst (kundförlust), får denne minska beskattningsunderlaget med förlusten.
Omvärdering av beskattningsunderlaget
18 § I sådana fall som avses i 2 och 12 §§ utgörs beskattningsunderlaget av marknadsvärdet respektive marknadsvärdet och punktskatt som förvärvaren påförts i ett annat
1.ersättningen är lägre än marknadsvärdet,
2.mervärdesskatten inte är fullt avdragsgill för förvärvaren,
3.leverantören eller tillhandahållaren och förvärvaren är förbundna med varandra, och
4.den som är skyldig att betala mervärdesskatten inte kan göra sannolikt att ersättningen är marknadsmässigt betingad.
19 § I ett sådant fall som avses i 2 § utgörs beskattningsunderlaget av marknadsvärdet, om
1.ersättningen är lägre än marknadsvärdet och avser en leverans av varor eller ett tillhandahållande av tjänster som ska undantas från skatte- plikt enligt 10 kap. 5, 6, 9, 11, 12, 16, 17, 18, 19, 30, 31, 32, 33, 34, 35 eller 36 §, 37 § 2 eller 38 §, eller är högre än marknadsvärdet,
2.leverantören eller tillhandahållaren inte har full avdragsrätt,
Prop. 2022/23:46 Bilaga 2
595
Prop. 2022/23:46 Bilaga 2
596
3.leverantörens eller tillhandahållarens avdragsbelopp med stöd av 13 kap. 29 § andra stycket om uppdelning efter skälig grund bestäms genom att den del av årsomsättningen som medför avdragsrätt sätts i relation till den totala årsomsättningen,
4.leverantören eller tillhandahållaren och förvärvaren är förbundna med varandra, och
5.leverantören eller tillhandahållaren inte kan göra sannolikt att ersättningen är marknadsmässigt betingad.
20 § En leverantör eller en tillhandahållare och en förvärvare ska anses förbundna med varandra enligt 18 och 19 §§, om det finns familjeband eller andra nära personliga band, organisatoriska band, äganderättsliga band, finansiella band, band på grund av medlemskap, band på grund av anställning eller andra juridiska band.
Som band på grund av anställning ska även anses band mellan arbetsgivare och en arbetstagares familj eller andra personer som står arbetstagaren nära.
Uppdelning av beskattningsunderlaget
21 § När leveranser av varor eller tillhandahållanden av tjänster endast delvis ska beskattas och beskattningsunderlaget för de leveranser eller tillhandahållanden som ska beskattas inte kan fastställas, ska beskattnings- underlaget bestämmas genom uppdelning efter skälig grund.
Första stycket tillämpas också i fråga om uppdelning av beskatt- ningsunderlaget när skatt enligt denna lag tas ut med olika procentsatser.
Omräkning av valuta
22 § När uppgifter till ledning för beskattningsunderlaget vid leverans av varor, tillhandahållande av tjänster och unionsinternt förvärv av varor uttrycks i en annan valuta än svenska kronor, ska omräkning göras till svenska kronor med användande av
1.den senaste genomsnittliga växelkurs som har fastställts på den mest representativa valutamarknaden i Sverige när den beskattningsgrundande händelsen inträffar, eller
2.den senaste växelkurs som offentliggjorts av Europeiska centralbanken när den beskattningsgrundande händelsen inträffar.
23 § Omräkning enligt 22 § 2 mellan andra valutor än euro ska göras med användande av växelkursen i euro för varje valuta.
24 § För beskattningsbara personer som har sin redovisning i euro gäller, i stället för vad som anges i 22 §, att när uppgifter till ledning för beskattningsunderlaget uttrycks i en annan valuta än euro ska omräkning göras till euro. Omräkningen ska i övrigt göras på det sätt som följer av 22 §.
I 15 och 17 §§ lagen (2000:46) om omräkningsförfarande vid beskattning för företag som har sin redovisning i euro, m.m. finns regler om omräkning från euro till svenska kronor. Dessa regler ska tillämpas även av den som saknar etablering inom landet och som har sin redovisning i euro.
Beskattningsunderlaget vid import av varor
25 § Beskattningsunderlaget vid import utgörs av varans värde för tulländamål, fastställt av Tullverket, enligt unionstullkodexen.
26 § I beskattningsunderlaget ska det även ingå tull och andra statliga skatter eller avgifter, utom skatt enligt denna lag, som
1.tas ut av Tullverket med anledning av införseln, och
2.inte redan ingår i varans värde.
27 § I beskattningsunderlaget ska det dessutom ingå bikostnader som
Om det när den beskattningsgrundande händelsen inträffar är känt att varan ska transporteras till någon annan bestämmelseort här i landet eller till någon bestämmelseort i ett annat
28 § Med första bestämmelseort i 27 § första stycket avses den ort som anges i en fraktsedel eller annan transporthandling avseende importen till Sverige. Ska varan transporteras till någon annan bestämmelseort ska detta anses känt när den beskattningsgrundande händelsen inträffar om en sådan annan ort anges på fraktsedeln eller transporthandlingen.
Återimport med användning av tullförfarandet passiv förädling
29 § Om sådana unionsvaror som exporterats temporärt och bearbetats utanför EU på något annat sätt än genom reparation, återimporteras med användning av tullförfarandet passiv förädling, ska beskattningsunderlaget beräknas på det sätt som anges i
30 § Bestämmelserna i 29 § ska också gälla när sådant material som utgör unionsvaror exporterats temporärt och varor som helt eller delvis tillverkats av detta material utanför EU återimporteras med användning av tullförfarandet passiv förädling.
Återimport av unionsvaror som reparerats utanför EU
31 § Vid återimport av unionsvaror som reparerats utanför EU utgörs beskattningsunderlaget av ersättningen för reparationen samt tull och statliga skatter eller avgifter, utom skatt enligt denna lag, som tas ut med anledning av importen.
Om den tidigare exporten av varorna har medfört avdragsgill mervärdesskatt eller om varorna annars inte har blivit belagda med mervärdesskatt på grund av den tidigare exporten, ingår även varornas värde vid exporten i beskattningsunderlaget.
Prop. 2022/23:46 Bilaga 2
597
Prop. 2022/23:46 Bilaga 2
598
9 kap. Skattesatser
Innehåll
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om tillämpliga skattesatser på leverans av varor, unionsinternt förvärv av varor, tillhandahållande av tjänster och import av varor.
Normalskattesats – 25 procent
2 § Skatt enligt denna lag tas ut med 25 procent av beskattningsunder- laget om inte annat följer av
Reducerad skattesats – 12 procent
Livsmedel
3 § Skatt tas ut med 12 procent av beskattningsunderlaget för leverans, unionsinternt förvärv och import av sådana livsmedel som avses i artikel 2 i livsmedelsförordningen, med undantag för
1.vatten som avses i artikel 6 i dricksvattendirektivet, och
2.spritdrycker, vin och starköl.
Skatt ska dock tas ut med 12 procent av beskattningsunderlaget för leverans, unionsinternt förvärv och import av vatten som tappats på flaskor eller i behållare som är avsedda för försäljning.
Rumsuthyrning och upplåtelse av campingplatser
4 § Skatt tas ut med 12 procent av beskattningsunderlaget för rums- uthyrning i hotellrörelse eller liknande verksamhet samt upplåtelse av campingplatser och motsvarande i campingverksamhet.
Restaurang- och cateringtjänster
5 § Skatt tas ut med 12 procent av beskattningsunderlaget för restaurang- och cateringtjänster, med undantag för den del av tjänsten som avser spritdrycker, vin och starköl.
Vissa reparationstjänster
6 § Skatt tas ut med 12 procent av beskattningsunderlaget för reparationer av cyklar med tramp- eller vevanordning, skor, lädervaror, kläder och hushållslinne.
Konstverk, samlarföremål och antikviteter
7 § Skatt tas ut med 12 procent av beskattningsunderlaget för
1.leverans av sådana konstverk som avses i 20 kap. 7 § som ägs av upphovsmannen eller dennes dödsbo, och
2.import av sådana konstverk, samlarföremål och antikviteter som avses
i20 kap.
Reducerad skattesats – 6 procent
Persontransporttjänster
8 § Skatt tas ut med 6 procent av beskattningsunderlaget för person- transporttjänster, med undantag för sådan transport där resemomentet är av underordnad betydelse.
Böcker, tidningar och liknande produkter
9 § Skatt tas ut med 6 procent av beskattningsunderlaget för leverans, unionsinternt förvärv och import av
1.böcker, broschyrer, häften och liknande alster, även i form av enstaka blad,
2.tidningar och tidskrifter,
3.bilderböcker, ritböcker och målarböcker för barn,
4.musiknoter, och
5.kartor, inbegripet atlaser, väggkartor och topografiska kartor.
Första stycket gäller under förutsättning att annat inte följer av 10 kap. 22 och 23 §§ och under förutsättning att varorna inte helt eller huvudsakligen är ägnade åt reklam.
Program och kataloger
10 § Skatt tas ut med 6 procent av beskattningsunderlaget för
1.leverans, unionsinternt förvärv och import av program och kataloger för verksamhet som avses i 14, 15 eller 18 §, och
2.annan leverans än för egen verksamhet, unionsinternt förvärv och import av program och kataloger för verksamhet som avses i 10 kap. 28 §.
Första stycket gäller under förutsättning att programmen och katalogerna inte helt eller huvudsakligen är ägnade åt reklam.
Radiotidningar, kassettidningar och kassetter
11 § Skatt tas ut med 6 procent av beskattningsunderlaget för
1.tillhandahållande av radiotidningar om inte annat följer av 10 kap. 27 §,
2.leverans, unionsinternt förvärv och import av kassettidningar, om inte annat följer av 10 kap. 27 §, och
3.leverans, unionsinternt förvärv och import av kassetter eller något annat tekniskt medium som återger en uppläsning av innehållet i en vara som omfattas av 9 §.
Varor som tillgängliggör skrift eller annan information
12 § Skatt tas ut med 6 procent av beskattningsunderlaget för leverans, unionsinternt förvärv och import av varor som genom teckenspråk, punktskrift eller annan sådan särskild metod gör skrift eller annan informa- tion tillgänglig särskilt för personer med läsnedsättning, om inte annat följer av 10 kap. 6 och 9 §§.
Produkter som tillhandahålls på elektronisk väg
13 § Skatt tas ut med 6 procent av beskattningsunderlaget för till- handahållande på elektronisk väg av sådana produkter som avses i 9– 12 §§.
Prop. 2022/23:46 Bilaga 2
599
Prop. 2022/23:46 Bilaga 2
600
Första stycket gäller inte produkter som helt eller huvudsakligen är ägnade åt reklam och inte heller produkter som helt eller huvudsakligen består av rörlig bild eller hörbar musik.
Vissa tillträden och förevisningar
14 § Skatt tas ut med 6 procent av beskattningsunderlaget för
1.tillträde till konserter,
2.tillträde till och förevisning av djurparker och förevisning av natur- områden utanför tätort samt av nationalparker, naturreservat, national- stadsparker och Natura
Tjänster i biblioteks- och museiverksamhet
15 § Skatt tas ut med 6 procent av beskattningsunderlaget för tjänster i biblioteks- och museiverksamhet som anges i 10 kap. 34 § 2 och 4 och som inte undantas från skatteplikt enligt samma paragraf.
Upplåtelser och överlåtelser av vissa rättigheter
16 § Skatt tas ut med 6 procent av beskattningsunderlaget för upplåtelse eller överlåtelse av rättigheter som omfattas av 1, 4 eller 5 § lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.
Första stycket gäller dock inte fotografier, reklamalster, system och program för automatisk databehandling eller film, videogram eller annan liknande upptagning som avser information.
17 § Skatt tas ut med 6 procent av beskattningsunderlaget för upplåtelse eller överlåtelse av rättighet till ljud- eller bildupptagning av en utövande konstnärs framförande av ett litterärt eller konstnärligt verk.
Tjänster inom idrottsområdet
18 § Skatt tas ut med 6 procent av beskattningsunderlaget för tjänster inom idrottsområdet som anges i 10 kap. 31 och 32 §§ och som inte undantas från skatteplikt enligt 10 kap. 33 §.
10 kap. Generell skatteplikt och undantag
Innehåll
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om generell skatteplikt i 3 § och om undantag från skatteplikt som avser
–postområdet (4 och 5 §§),
–området för sjukvård och tandvård
–området för social omsorg (14 och 15 §§),
–utbildningsområdet
–tjänster inom fristående grupper (21 §),
–massmedieområdet
–idrottsområdet
–kulturområdet (34 §),
–försäkringsområdet (35 §),
–området för finansiella tjänster (36 §),
– vissa varor och tjänster (37 §), |
Prop. 2022/23:46 |
– fastighetsområdet (38 och 39 §§), |
Bilaga 2 |
–leverans av vissa tillgångar
–statens och kommuners uttag (44 och 45 §§),
–unionsinterna transaktioner
–import
–export
–fartyg och luftfartyg
–transaktioner som likställs med export
–förmedlingstjänster som avser vissa undantagna transaktioner eller transaktioner gjorda utanför EU (97 §),
–exportbutiker (98 §), och
–leverans till beskattningsbara personer som använder ett elektroniskt gränssnitt (99 §).
Bestämmelser om undantag i andra kapitel
2 § Särskilda bestämmelser om undantag från skatteplikt finns i
–11 kap. om undantag avseende varor i vissa lager,
–18 kap. om en särskild ordning för beskattningsbara personer med liten årsomsättning,
–20 kap. om en särskild ordning för begagnade varor, konstverk, samlarföremål och antikviteter, och
–21 kap. om en särskild ordning för investeringsguld.
Generell skatteplikt
3 § Leveranser av varor, tillhandahållanden av tjänster, unionsinterna förvärv av varor samt import av varor är skattepliktiga, om inget annat följer av detta kapitel.
Undantag inom postområdet
4 § Från skatteplikt undantas tillhandahållanden av
1.posttjänster som ingår i den samhällsomfattande posttjänsten enligt postlagen (2010:1045), till den del de tillhandahålls av någon som med stöd av samma lag är utsedd att tillhandahålla hela eller delar av denna tjänst, och
2.frimärken som tillhandahålls till det nominella värdet och som är giltiga som betalningsmedel för posttjänster som avses i 1.
Tillhandahållanden av posttjänster för vilka villkoren förhandlats individuellt omfattas dock inte av undantaget i första stycket 1.
5 § Från skatteplikt undantas tillhandahållanden av transporttjänster och tillhörande tjänster i samband med distribution av brev eller paket, om tjänsterna tillhandahålls mellan ett utländskt postbefordringsföretag och någon som är utsedd att tillhandahålla hela eller delar av den samhällsomfattande posttjänsten enligt postlagen (2010:1045).
601
Prop. 2022/23:46 Bilaga 2
602
Undantag inom området för sjukvård och tandvård
Sjukvård och tandvård
6 § Från skatteplikt undantas tillhandahållanden av sjukvård eller tand- vård.
7 § Med sjukvård avses åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda eller behandla sjukdomar, kroppsfel och skador samt vård vid barnsbörd, om åtgärderna
1.vidtas vid sjukhus eller någon annan inrättning som drivs av det allmänna eller, inom enskild verksamhet, vid inrättningar för sluten vård, eller
2.annars vidtas av någon med särskild legitimation att utöva yrke inom sjukvården.
Med sjukvård avses även sjuktransporter som utförs med transportmedel som är särskilt inrättade för sådana transporter.
Med sjukvård likställs medicinskt betingad fotvård.
8 § Med tandvård avses åtgärder för att förebygga, utreda eller behandla sjukdomar, kroppsfel och skador i munhålan.
9 § Undantaget i 6 § omfattar även
1.tillhandahållanden av andra tjänster och leveranser av varor av den som tillhandahåller vården, och
2.tillhandahållanden av kontroller och analyser av prov.
Första stycket gäller under förutsättning att tillhandahållandet eller leveransen görs som ett led i tillhandahållandet av sjukvården eller tandvården.
10 § Skatteplikt gäller dock för
1.leveranser av glasögon eller andra synhjälpmedel, även om leve- ransen görs som ett led i tillhandahållandet av sjukvård,
2.leveranser av varor av apotekare eller receptarier, och
3.tillhandahållanden av vård av djur.
Dentaltekniska produkter
11 § Från skatteplikt undantas leveranser av dentaltekniska produkter och tillhandahållanden av tjänster som avser sådana produkter, när produkten levereras eller tjänsten tillhandahålls av tandläkare eller tandtekniker.
Modersmjölk, blod och organ
12 § Från skatteplikt undantas leveranser av modersmjölk, blod och organ från människor.
Läkemedel
13 § Från skatteplikt undantas leveranser av läkemedel till sjukhus och läkemedel som lämnas ut enligt recept eller läkemedel som förs in i landet i anslutning till en sådan leverans eller utlämning.
Undantag inom området för social omsorg
14 § Från skatteplikt undantas tillhandahållanden av social omsorg. Undantaget omfattar även tillhandahållanden av andra tjänster och lever-
anser av varor som görs av den som tillhandahåller omsorgen som ett led i denna.
15 § Med social omsorg avses offentlig eller privat verksamhet för barnomsorg, äldreomsorg, stöd eller service till vissa funktionshindrade och annan jämförlig social omsorg.
Undantag inom utbildningsområdet
16 § Från skatteplikt undantas tillhandahållanden av
17 § Från skatteplikt undantas även tillhandahållanden av utbildning som berättigar de studerande till
1.studiestöd enligt studiestödslagen (1999:1395),
2.statsbidrag som administreras av Sametinget för kortare studier i alfabetisering i samiska, eller
3.statsbidrag som administreras av Specialpedagogiska skolmyndig- heten för
a) kortare studier om funktionshinder,
b) kortare studier på grundskole- eller gymnasienivå som är särskilt anpassade för personer med funktionshinder, och
c) studier inom särskild utbildning för vuxna.
18 § Undantagen enligt 16 och 17 §§ omfattar också tillhandahållanden av andra tjänster och leveranser av varor som görs som ett led i utbild- ningen.
19 § Från skatteplikt undantas tillhandahållanden av uppdragsutbild- ning, om utbildningen ingår i en av uppdragsgivaren bedriven egen utbild- ning enligt 16 eller 17 §.
20 § Med uppdragsutbildning avses utbildning som tillhandahålls av utbildare mot ersättning från en uppdragsgivare som själv utser de per- soner som ska utbildas.
Undantag för tjänster inom fristående grupper
21 § Från skatteplikt undantas tillhandahållanden av tjänster inom fristående grupper av fysiska eller juridiska personer, om
1.gruppens eller personernas verksamhet i övrigt antingen omfattas av undantag från skatteplikt eller är en sådan verksamhet för vilken de inte är en beskattningsbar person,
2.tjänsterna är direkt nödvändiga för att bedriva denna verksamhet, och
3.ersättningen för tjänsterna motsvarar den personens andel av de gemensamma kostnaderna för tjänsternas tillhandahållande.
Prop. 2022/23:46 Bilaga 2
603
Prop. 2022/23:46 Bilaga 2
604
Första stycket gäller under förutsättning att undantaget inte kan befaras vålla snedvridning av konkurrensen.
Undantag inom massmedieområdet
22 § Från skatteplikt undantas leveranser av periodiska medlemsblad och periodiska personaltidningar till utgivaren, medlemmar eller anställda eller när en sådan publikation delas ut gratis till någon. Även införsel av en sådan publikation är undantagen från skatteplikt om publikationen förs in till landet för att distribueras på något av dessa sätt.
23 § Från skatteplikt undantas leveranser och införsel av periodiska organisationstidskrifter.
Med en organisationstidskrift avses en publikation
1.som inte är en allmän nyhetstidning, ett medlemsblad eller en personaltidning, och
2.som väsentligen framstår som ett organ för en eller flera sammanslutningar med det huvudsakliga syftet att verka för ett religiöst, nykterhetsfrämjande, politiskt, miljövårdande, idrottsligt eller försvars- främjande ändamål eller att företräda medlemmar med funktionshinder.
24 § Med sammanslutning med huvudsakligt syfte att verka för ett idrottsligt ändamål avses sammanslutningar som är anslutna till Sveriges riksidrottsförbund eller Svenska korporationsidrottsförbundet eller som är representerade i Sveriges olympiska kommitté.
25 § Med sammanslutning med huvudsakligt syfte att verka för ett försvarsfrämjande ändamål avses sådan sammanslutning som enligt gällande föreskrifter får statligt stöd till sin verksamhet.
26 § En publikation som anges i 22 och 23 §§ anses som periodisk endast om den enligt utgivningsplanen utkommer med normalt minst fyra nummer om året.
27 § Undantagen i 22 och 23 §§ omfattar även tillhandahållanden av radiotidningar och leveranser av kassettidningar.
28 § Från skatteplikt undantas leveranser av program och kataloger för en egen verksamhet där transaktionerna inte medför avdragsrätt för ingående skatt.
29 § Från skatteplikt undantas tillhandahållanden av tjänster som
1.avser införande eller ackvisition av annonser i periodiska med- lemsblad, personaltidningar och organisationstidskrifter som anges i 22 och 23 §§, eller
2.tillhandahålls en utgivare av sådana publikationer som avses i 1 på uppdrag av denne, om tjänsterna avser
a) framställning av publikationen, varmed förstås mångfaldigandet eller de tekniska tjänster som krävs för mångfaldigandet av publikationen, eller b) distribution av upplagan eller någon annan åtgärd som naturligt
hänger samman med framställningen.
Från skatteplikt undantas även tillhandahållanden av tjänster som avser |
Prop. 2022/23:46 |
||
införande av annonser i sådana publikationer som anges i 28 §. |
|
Bilaga 2 |
|
30 § |
Från skatteplikt undantas tillhandahållanden av tjänster i en |
|
|
verksamhet för produktion och utsändning av radio- och televisions- |
|
||
program, om verksamheten huvudsakligen finansieras genom statsanslag. |
|
||
Undantag inom idrottsområdet |
|
|
|
31 § |
Från skatteplikt undantas tillhandahållanden av tjänster |
varigenom |
|
någon bereds tillträde till idrottsligt evenemang eller tillfälle att utöva |
|
||
idrottslig verksamhet. |
|
|
|
32 § Från skatteplikt undantas även tillhandahållanden av tjänster som |
|
||
har omedelbart samband med utövandet av den idrottsliga verksamheten, |
|
||
om dessa tjänster tillhandahålls av den som tillhandahåller den idrottsliga |
|
||
verksamheten. |
|
|
|
33 § |
Undantagen inom idrottsområdet gäller endast om |
tjänsterna |
|
tillhandahålls av staten eller en kommun eller av en förening i de fall verksamheten inte anses som ekonomisk enligt 4 kap. 6 §.
Undantag inom kulturområdet
34 § Från skatteplikt undantas följande tillhandahållanden:
1.en utövande konstnärs framförande av ett sådant litterärt eller konstnärligt verk som omfattas av lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk,
2.tillhandahållanden i biblioteksverksamhet av böcker, tidskrifter, tidningar, ljud- och bildupptagningar, reproduktioner av bildkonst samt bibliografiska upplysningar, om verksamheten bedrivs av eller fortlöpande
imer än ringa omfattning understöds av det allmänna,
3.förvaring och tillhandahållande i arkivverksamhet av arkivhandlingar och uppgifter ur sådana handlingar, om verksamheten bedrivs av eller fortlöpande i mer än ringa omfattning understöds av det allmänna,
4.anordnande i museiverksamhet av utställningar för allmänheten och tillhandahållande i museiverksamhet av föremål för utställningar, om verksamheten bedrivs av eller fortlöpande i mer än ringa omfattning understöds av det allmänna,
5.av det allmänna understödd folkbildningsverksamhet som tillhanda- hålls av studieförbund, och
6.kulturbildningsverksamhet som bedrivs av en kommun.
Undantag inom försäkringsområdet
35 § Från skatteplikt undantas tillhandahållanden av försäkrings- och återförsäkringstjänster, inbegripet tjänster som tillhandahålls av försäk- ringsmäklare eller andra förmedlare av försäkringar och som avser försäkringar eller återförsäkringar.
605
Prop. 2022/23:46 Bilaga 2
606
Undantag inom området för finansiella tjänster
36 § Från skatteplikt undantas tillhandahållanden av bank- och finan- sieringstjänster samt sådana tillhandahållanden som utgör värdepappers- handel eller liknande verksamhet.
Med bank- och finansieringstjänster avses inte notariatverksamhet, inkassotjänster, administrativa tjänster avseende factoring eller uthyrning av förvaringsutrymmen.
Med värdepappershandel avses
1.tillhandahållanden och förmedling av aktier, andra andelar och fordringar, oavsett om de representeras av värdepapper eller inte, och
2.förvaltning av värdepappersfonder enligt lagen (2004:46) om värde- pappersfonder och specialfonder enligt lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder.
Undantag för vissa leveranser av varor och tillhandahållanden av tjänster
37 § Från skatteplikt undantas leveranser och tillhandahållanden av följande varor och tjänster:
1.sedlar och mynt som är lagligt betalningsmedel, med undantag av samlarföremål, det vill säga
2.lotterier, inräknat vadhållning och andra former av spel,
3.tjänster som avser gravöppning eller gravskötsel på allmän begravningsplats när tjänsten tillhandahålls av huvudmannen för eller innehavaren av begravningsplatsen, och
4.guld som levereras till Sveriges riksbank.
Undantag inom fastighetsområdet
38 § Från skatteplikt undantas leveranser av fastigheter samt överlåtelse och upplåtelse av arrenden, hyresrätter, bostadsrätter, tomträtter, servitutsrätter och andra rättigheter till fastigheter.
Undantaget för upplåtelse av nyttjanderätter till fastigheter omfattar också underordnade tillhandahållanden, exempelvis upplåtarens tillhanda- hållande av gas, vatten, el, värme och nätutrustning för mottagning av radio- och televisionssändningar, om tillhandahållandet är en del av upplåtelsen av nyttjanderätten.
39 § Skatteplikt gäller dock för
1.upplåtelse eller överlåtelse av maskiner och utrustning som har installerats varaktigt,
2.leveranser av växande skog, odling och annan växtlighet utan samband med överlåtelse av marken,
3.upplåtelse eller överlåtelse av rätt till jordbruksarrende, avverk- ningsrätt och annan liknande rättighet, rätt att ta jord, sten eller andra naturprodukter samt rätt till jakt, fiske eller bete,
4.rumsuthyrning i hotellrörelse eller liknande verksamhet samt upp- låtelse av campingplatser och motsvarande i campingverksamhet,
5. upplåtelse av lokaler och andra platser för parkering, inklusive |
Prop. 2022/23:46 |
förtöjning och ankring, av transportmedel, |
Bilaga 2 |
6.upplåtelse av förvaringsboxar,
7.upplåtelse av utrymmen för reklam eller annonsering på fastigheter,
8.upplåtelse av byggnader eller mark för djur,
9.upplåtelse av väg, bro eller tunnel för trafik samt upplåtelse av spåranläggning för järnvägstrafik,
10.korttidsupplåtelse av lokaler och anläggningar för idrottsutövning,
11.upplåtelse av terminalanläggning för buss- och tågtrafik till trafikoperatörer, och
12.upplåtelse till en mobiloperatör av plats för utrustning på en mast eller liknande konstruktion och tillhörande utrymme för teknisk utrustning som omfattas av upplåtelsen.
Undantag för leverans av vissa tillgångar
40 § Från skatteplikt undantas leveranser av andra tillgångar än omsättningstillgångar, om
1.den beskattningsbara person som levererar tillgången kan visa att den ingående skatten inte till någon del har varit avdragsgill vid förvärvet av tillgången eller vid mera betydande förvärv av varor eller tjänster som tillförts tillgången, eller
2.en överföring av tillgången från en verksamhetsgren till en annan verksamhetsgren enligt 5 kap. 10 § har medfört uttagsbeskattning.
41 § Vid tillämpningen av 40 § anses tillgångar som är avsedda att förbrukas i en verksamhet inte som omsättningstillgångar.
42 § Skatteplikt gäller dock för
1.ett försäkringsföretags leverans av tillgångar som övertagits i samband med skadereglering, och
2.ett finansieringsföretags leverans av tillgångar som företaget har återtagit med stöd av ett av företaget övertaget köpeavtal.
43 § Skatteplikt gäller också om den leverans genom vilken den beskattningsbara personen förvärvat varan, eller om varan förts in till landet, det unionsinterna förvärvet eller importen av varan undantagits från skatteplikt enligt 71, 72, 73 eller 75 §.
Undantag för statens och kommuners uttag
Staten
44 § Från skatteplikt undantas statens uttag av sådana tjänster avseende en fastighet som avses i 5 kap. 31 och 32 §§ under förutsättning att tjänsterna inte avser en stadigvarande bostad.
Kommuner |
|
45 § Från skatteplikt undantas kommunernas uttag av varor och tjänster |
|
för eget behov. |
|
Undantaget omfattar inte kommunernas uttag av tjänster avseende en |
|
stadigvarande bostad i de fall som avses i 5 kap. 31 och 32 §§. Undantaget |
607 |
Prop. 2022/23:46 Bilaga 2
608
gäller dock uttag av tjänster i fråga om sådana boendeformer som avses i 4 § lagen (2005:807) om ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner, regioner, kommunalförbund och samordningsförbund.
Undantag för unionsinterna transaktioner
Undantag för leverans av varor
46 § Från skatteplikt undantas leverans av varor som sänds eller transporteras av säljaren eller förvärvaren eller för någonderas räkning från Sverige till ett annat
47 § Leverans av varor undantas från skatteplikt enligt 46 §, om
1.förvärvaren är en beskattningsbar person eller en juridisk person som inte är en beskattningsbar person och agerar i denna egenskap i ett annat
2.förvärvaren har ett registreringsnummer för mervärdesskatt i ett annat
3.säljaren har fullgjort sin skyldighet att lämna korrekta uppgifter om leveransen i en periodisk sammanställning enligt 35 kap. skatteförfarandelagen (2011:1244) eller kan förklara på ett tillfreds- ställande sätt varför så inte skett.
Undantag från skatteplikt enligt första stycket gäller inte om annat följer av 51 §.
48 § Utöver de leveranser som avses i 47 § undantas leverans av punktskattepliktiga varor från skatteplikt enligt 46 §, om
1. förvärvaren är
a)en beskattningsbar person som enbart utför sådana leveranser av varor eller tillhandahållanden av tjänster som inte medför rätt till avdrag eller rätt till återbetalning motsvarande den i 14 kap.
b)en juridisk person som inte är en beskattningsbar person, eller
c)en beskattningsbar person som gör förvärvet för sin
mervärdesskattedirektivet, och
3. förvärvaren inte heller har utnyttjat en möjlighet att låta sina förvärv bli föremål för mervärdesskatt i det
Undantag från skatteplikt enligt första stycket gäller endast om försändningen eller transporten utförs i enlighet med ett sådant uppskovsförfarande som avses i 7
49 § Utöver de leveranser som avses i 47 § undantas leverans av nya transportmedel från skatteplikt enligt 46 §, om förvärvaren är
1.en sådan beskattningsbar person eller en juridisk person som inte är en beskattningsbar person som avses i 48 § första stycket, eller
2.en annan person som inte är en beskattningsbar person.
50 § Från skatteplikt undantas en sådan överföring från Sverige till ett annat
51 § Om förvärvaren är en beskattningsbar person som saknar rätt till avdrag eller rätt till återbetalning motsvarande den i 14 kap.
1.det sammanlagda beloppet för förvärvarens unionsinterna förvärv i det
2.förvärvaren har utnyttjat en möjlighet att låta sina förvärv bli föremål för mervärdesskatt i det
Detsamma gäller om förvärvaren är en beskattningsbar person vars förvärv avser en
Första och andra styckena gäller inte leveranser av punktskattepliktiga varor eller nya transportmedel.
Undantag för unionsinterna förvärv
52 § Från skatteplikt undantas unionsinterna förvärv av varor om motsvarande leverans av varor skulle ha varit undantagen från skatteplikt enligt denna lag.
53 § Från skatteplikt undantas unionsinterna förvärv av varor om förvärvet görs av en beskattningsbar person som inte är etablerad inom landet och som skulle haft rätt till återbetalning enligt 14 kap.
Från skatteplikt undantas även unionsinterna förvärv av varor som görs under sådana förutsättningar att det skulle finnas rätt till återbetalning enligt någon av 14 kap.
54 § Från skatteplikt undantas unionsinterna förvärv av varor som görs av en beskattningsbar person som inte är etablerad inom landet, om
1.den beskattningsbara personen är registrerad för mervärdesskatt i ett annat
2.förvärvet görs för en efterföljande leverans av varorna här i landet,
3.varorna sänds eller transporteras direkt till Sverige från ett annat EU- land än det där den beskattningsbara personen är registrerad för mervärdesskatt, och
Prop. 2022/23:46 Bilaga 2
609
Prop. 2022/23:46 Bilaga 2
610
4.mottagaren av den efterföljande leveransen är en annan beskatt- ningsbar person eller en juridisk person som inte är en beskattningsbar person, som
a) är registrerad för mervärdesskatt här, och
b) är skyldig att betala mervärdesskatt för leveransen enligt 16 kap. 9 §.
Undantag för transporttjänster – Azorerna och Madeira
55 § Från skatteplikt undantas tillhandahållande av tjänster som avser varutransporter till eller från Azorerna eller Madeira eller mellan dessa öar.
Undantag för import
56 § Från skatteplikt undantas import av varor om motsvarande leverans av varor skulle ha varit undantagen från skatteplikt enligt denna lag.
57 § Från skatteplikt undantas sådan import av varor som medför frihet från skatt enligt lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import, m.m.
Import med efterföljande leverans
58 § Från skatteplikt undantas import av varor, om
1.importen följs av en leverans av varorna till ett annat
2.leveransen är undantagen från skatteplikt enligt 47, 48, 49, 50 eller 88 §.
59 § Om den leverans som följer efter importen omfattas av undantag från skatteplikt enligt 47 eller 50 §, gäller undantaget från skatteplikt i 58 § endast om importören har
1.angett sitt registreringsnummer för mervärdesskatt i Sverige,
2.angett sitt registreringsnummer för mervärdesskatt i det
3.lämnat bevisning till Tullverket om att varan är avsedd att sändas eller transporteras till ett annat
Registreringsnumren i första stycket 1 och 2 ska anges vid den tidpunkt då den beskattningsgrundande händelsen inträffar för importen enligt 7 kap. 13 §.
Första stycket 3 gäller endast om Tullverket begär sådan bevisning. Bevisningen ska i sådana fall ha inkommit till Tullverket innan varan övergår till fri omsättning.
Import av el, gas, värme och kyla
60 § Från skatteplikt undantas import av
1.el,
2.gas som
a)transporteras genom ett naturgassystem eller genom ett gasnät som är anslutet till ett sådant system, eller
b)förs över från ett fartyg som transporterar gas till ett naturgassystem eller till ett rörledningsnät uppströms, och
3. värme eller kyla genom ett nät för värme eller kyla.
Import som görs av en person med identifieringsnummer
61 § Från skatteplikt undantas import av varor som görs av en be- skattningsbar person eller en representant som har ett identifieringsbeslut och identifieringsnummer enligt
1.22 kap. 14 och 24 §§, eller
2.motsvarande bestämmelser i ett annat
Första stycket gäller endast om identifieringsnumret har tillhandahållits Tullverket senast i samband med inlämnandet av tulldeklarationen.
Import som görs av EU eller
62 § Från skatteplikt undantas import av varor som görs av ett kontor eller anläggning i Sverige som tillhör
–Europeiska unionen,
–Europeiska atomenergigemenskapen,
–Europeiska centralbanken,
–Europeiska investeringsbanken, eller
–ett organ som har inrättats av unionen eller atomenergigemenskapen och för vilket protokollet (nr 7) om Europeiska unionens immunitet och privilegier gäller.
Första stycket gäller endast i den omfattning undantaget inte leder till att konkurrensen snedvrids.
Import av varor för försäljning i exportbutik
63 § Från skatteplikt undantas import av varor av de slag som avses i 4 § andra stycket lagen (1999:445) om exportbutiker, om varorna är avsedda för försäljning i en sådan butik.
Tjänster som ingår i beskattningsunderlaget för import
64 § Om ersättningen för en tillhandahållen tjänst är en sådan bikostnad som enligt 8 kap. 27 § ska ingå i beskattningsunderlaget för import, är tillhandahållandet av tjänsten undantaget från skatteplikt.
Detsamma gäller om en sådan bikostnad ska ingå i beskattnings- underlaget vid införsel till ett annat
Undantag för export
65 § Från skatteplikt undantas leverans av varor, om
1.säljaren levererar varan till en plats utanför EU,
2.direkt utförsel av varan till en plats utanför EU ombesörjs av en speditör eller fraktförare, eller
3.en beskattningsbar person som inte är etablerad inom landet förvärvar varan för sin verksamhet i utlandet och hämtar den för att direkt föra ut den till en plats utanför EU.
Förvärvaren är en fysisk person utanför EU
66 § Från skatteplikt undantas leverans av varor, om
1.varan levereras här i landet till en fysisk person som är bosatt eller stadigvarande vistas på en plats utanför EU,
Prop. 2022/23:46 Bilaga 2
611
Prop. 2022/23:46 Bilaga 2
612
2.ersättningen uppgår till minst 200 kronor, och
3.säljaren kan visa att förvärvaren har medfört varan vid resa till en plats utanför EU före utgången av tredje månaden efter den månad då leveransen av varan gjordes.
67 § Vid leverans av en vara inom landet till en fysisk person som är bosatt i Norge eller på Åland är dock leveransen undantagen från skatteplikt endast om
1.leveransen avser en vara eller en grupp av varor som normalt utgör en helhet och ersättningen uppgår till minst 1 000 kronor efter avdrag för skatt enligt denna lag som hänför sig till ersättningen, och
2.säljaren kan visa att förvärvaren i nära anslutning till leveransen fört in varan eller varorna till Norge eller till Åland och enligt tullräkning eller liknande handling betalat skatt motsvarande skatt enligt denna lag.
Tillfälligt registrerad personbil eller motorcykel
68 § Från skatteplikt undantas leverans av en sådan personbil eller motorcykel som vid leveransen är tillfälligt registrerad enligt 17 § första stycket 1 lagen (2019:370) om fordons registrering och användning, under förutsättning att
1.fordonet levereras till en fysisk person som är bosatt eller stadigvarande vistas på en plats utanför EU, och
2.säljaren kan visa att fordonet varaktigt förts till en plats utanför EU före utgången av den sjätte månaden efter den månad då fordonet levererades.
Tjänster – arbete på lös egendom
69 § Från skatteplikt undantas tillhandahållande av tjänster som består av arbete på lös egendom, om
1.egendomen förvärvats eller importerats för att genomgå sådant arbete inom EU, och
2.egendomen efter det att arbetet utförts transporteras ut ur EU
a)av den som tillhandahåller tjänsterna,
b)av förvärvaren om denne inte är etablerad inom landet, eller
c)för någonderas räkning.
Tjänster i samband med export eller import av varor
70 § Från skatteplikt undantas tillhandahållande av lastning, lossning, transport och andra tjänster i direkt samband med
1.export av varor från Sverige eller ett annat
2.import av varor
a)som omfattas av undantaget från skatteplikt i 11 kap. 4 §,
b)som omfattas av 6 kap. 66, eller 67 §, eller
c)som förs in till ett annat
Undantag för fartyg och luftfartyg
Leverans av fartyg eller luftfartyg
71 § Från skatteplikt undantas leverans av
1.fartyg som används på öppna havet och transporterar passagerare mot betalning eller används för
2.fartyg som används för sjöräddning eller assistans eller
för kustfiske, och
3.luftfartyg som används av flygbolag som huvudsakligen bedriver internationell flygtrafik mot betalning.
Utrustning
72 § Från skatteplikt undantas leverans av utrustning, inklusive fiskeriutrustning, som utgör en del av eller används i ett sådant fartyg eller luftfartyg som anges i 71 §.
Varor för förbrukning och försäljning ombord
73 § Från skatteplikt undantas leverans av varor för
1.förbrukning ombord på ett sådant fartyg eller luftfartyg som anges i 71 § 1 och 3,
2.försäljning ombord på ett sådant fartyg eller luftfartyg som anges i 71 § 1 och 3
a) i andra fall än som avses i 6 kap. 17 §,
b) i de fall som avses i 6 kap. 17 §, om varorna är sådana livsmedel som anges i artikel 2 i livsmedelsförordningen, och
3.förbrukning eller försäljning ombord på fartyg som anges i 71 § 2, dock inte fartygsproviant för fartyg som används för kustfiske.
74 § I fråga om punktskattepliktiga varor gäller 73 § 1 och 2 a endast om leveransen uppfyller villkoren för proviantering i
Leverans av varor för försäljning ombord på fartyg på linjer mellan Sverige och Norge eller mellan Sverige och Åland undantas från skatteplikt enligt 73 § 2 endast om leveransen inte strider mot 5 och 6 §§ lagen om proviantering av fartyg och luftfartyg.
Varor för förbrukning och försäljning ombord på krigsfartyg
75 § Från skatteplikt undantas leverans av varor för förbrukning eller försäljning ombord på krigsfartyg som lämnar svenskt territorium och är destinerade till hamnar eller ankarplatser utanför svenskt territorium.
Första stycket gäller för krigsfartyg som kan hänföras till nummer 8906 10 00 i Kombinerade nomenklaturen
Tjänster som avser fartyg eller luftfartyg
76 § Från skatteplikt undantas tillhandahållande av tjänster i form av
1.ombyggnad, reparation, underhåll, befraktning och uthyrning av sådana fartyg eller luftfartyg som anges i 71 §, och
2.uthyrning, reparation och underhåll av sådan utrustning som avses i 72 §.
Prop. 2022/23:46 Bilaga 2
613
Prop. 2022/23:46 Bilaga 2
614
77 § Från skatteplikt undantas tillhandahållande av andra tjänster än de som avses i 76 § för att täcka direkta behov för de fartyg eller luftfartyg som anges i 71 § och deras laster.
Tjänster av mäklare och andra förmedlare
78 § Från skatteplikt undantas tillhandahållande av tjänster som görs av sådana mäklare och andra förmedlare som handlar för någon annans räkning i dennes namn, om tjänsten avser sådana leveranser eller tillhanda- hållanden som anges i någon av
Flygbensin och flygfotogen
79 § Från skatteplikt undantas leverans av flygbensin och flygfotogen.
Varor för konsumtion ombord
80 § Från skatteplikt undantas leverans av varor ombord på fartyg eller luftfartyg, om leveransen görs för konsumtion ombord under en sådan persontransport inom EU som avses i 6 kap. 17 §.
Undantag som likställs med export
Leverans av motorfordon till utländska beskickningar m.fl.
81 § Från skatteplikt undantas leverans av motorfordon, om förvärvaren är någon som har rätt till återbetalning av ingående skatt
1.enligt 14 kap. 60 eller 64 §, eller
2.enligt 14 kap. 61 eller 63 §, om fordonet är avsett för förvärvarens personliga bruk.
82 § Undantaget gäller endast om förvärvaren lämnar över ett intyg till leverantören som visar att de förutsättningar som anges i 81 § är uppfyllda.
83 § Om ett motorfordon har förvärvats genom en leverans som undantagits från skatteplikt men sedan överlåtits tidigare än två år efter förvärvet, ska överlåtaren till staten betala ett belopp som motsvarar den mervärdesskatt som överlåtaren skulle ha fått betala om denne hade varit betalningsskyldig för mervärdesskatt för sin leverans. Beloppet ska dock inte överstiga den mervärdesskatt som skulle ha betalats vid överlåtarens förvärv, om 81 § inte hade tillämpats.
Första stycket gäller inte om annat följer av 86 §.
84 § Om det inte betalas någon ersättning vid överlåtelsen av motor- fordonet eller om ersättningen väsentligen understiger marknadsvärdet, ska det belopp som avses i 83 § första stycket beräknas med utgångspunkt från marknadsvärdet.
85 § Bestämmelserna 83 och 84 §§ gäller även om motorfordonet förvärvats genom ett unionsinternt förvärv som undantagits från skatte- plikt.
86 § Skyldighet att betala ett belopp till staten enligt 83 § gäller inte, om 1. fordonet överlåts på grund av att ägaren avlidit, eller
2.den som fordonet överlåts till kan förvärva motorfordon genom en leverans som undantas från skatteplikt enligt 81 §.
Detsamma gäller vid överlåtelse av ett fordon på grund av att ägaren fått förflyttning från Sverige, om fordonet innehafts av ägaren minst sex månader.
Om en överlåtelse sker enligt första stycket 2, ska den som förvärvar fordonet anses ha förvärvat detta genom en leverans som undantas från skatteplikt enligt 81 §.
87 § Vid beräkning av det belopp som ska betalas till staten gäller 8 kap. om beskattningsunderlag. Beloppet betalas genom insättning på ett särskilt konto. Betalningen ska göras senast 35 dagar efter överlåtelsen av motorfordonet.
Leverans av varor till beskickningar, konsulat, EU,
88 § Från skatteplikt undantas leverans av varor som sänds eller transporteras av säljaren eller förvärvaren eller för någonderas räkning från Sverige till ett annat
Undantag från skatteplikt enligt första stycket gäller endast i den omfattning som frihet från mervärdesskatt medges en motsvarande leverans i det
89 § Leverans av varor undantas från skatteplikt enligt 88 § om för- värvaren är en
1.beskickning eller ett konsulat i ett annat
2.medlem av den diplomatiska personalen vid en sådan beskickning eller ett sådant konsulat.
90 § Leverans av varor undantas från skatteplikt enligt 88 § om för- värvaren är ett kontor eller anläggning som finns i ett annat
1.Europeiska unionen,
2.Europeiska atomenergigemenskapen,
3.Europeiska centralbanken,
4.Europeiska investeringsbanken, eller
5.ett organ som har inrättats av unionen eller atomenergigemenskapen och för vilket protokollet (nr 7) om Europeiska unionens immunitet och privilegier gäller.
Undantag från skatteplikt enligt första stycket gäller endast i den omfattning skattefriheten inte leder till att konkurrensen snedvrids.
91 § Leverans av varor undantas från skatteplikt enligt 88 § om för- värvaren är
1.ett kontor eller anläggning som finns i ett annat
2.en medlemsstats ombud vid en sådan organisation,
3.en person med tjänst hos en sådan organisation, eller
4.en person med uppdrag hos en sådan organisation.
Prop. 2022/23:46 Bilaga 2
615
Prop. 2022/23:46 Bilaga 2
616
Tjänster som tillhandahålls EU,
92 § Från skatteplikt undantas tillhandahållande av tjänster till ett kontor eller anläggning som finns i ett annat
1.EU eller ett sådant
2.en sådan internationell organisation som avses i 91 §.
Undantag från skatteplikt enligt första stycket 1 gäller endast i den omfattning skattefriheten inte leder till att konkurrensen snedvrids.
93 § Från skatteplikt undantas tillhandahållande av tjänster till en person som i en sådan internationell organisation som avses i 91 §
1.är en medlemsstats ombud,
2.har en tjänst, eller
3.har uppdrag.
94 § Undantagen från skatteplikt enligt 92 och 93 §§ gäller endast i den omfattning som frihet från mervärdesskatt medges ett motsvarande tillhandahållande i det
Undantag för väpnade styrkor som tillhör part i Nato
95 § Från skatteplikt undantas leverans av varor och tillhandahållande av tjänster som har ett annat
1.leveransen eller tillhandahållandet är till för väpnade styrkor tillhörande någon annan stat som är part i Nato än destinationslandet,
2.varorna eller tjänsterna ska användas av dessa styrkor eller av den civilpersonal som åtföljer dem eller användas för försörjning av deras mässar eller marketenterier, och
3.styrkorna deltar i de gemensamma försvarsansträngningarna. Undantag från skatteplikt enligt första stycket gäller endast i den
omfattning som frihet från mervärdesskatt medges i destinationslandet för motsvarande leverans av varor eller tillhandahållande av tjänster.
Undantag för vissa väpnade styrkor stationerade på Cypern
96 § Från skatteplikt undantas leverans av varor och tillhandahållande av tjänster till Förenade kungariket Storbritannien och Nordirlands väpnade styrkor stationerade på ön Cypern i enlighet med Fördraget om upprättandet av Republiken Cypern av den 16 augusti 1960, om
1.leveransen eller tillhandahållandet är till för dessa styrkor, och
2.varorna eller tjänsterna ska användas av dessa styrkor eller av den civilpersonal som åtföljer dem eller användas för försörjning av deras mässar eller marketenterier.
Undantag från skatteplikt enligt första stycket gäller endast i den omfattning som frihet från mervärdesskatt medges i Cypern för motsvarande leverans av varor eller tillhandahållande av tjänster.
Undantag för förmedlingstjänster som avser vissa undantagna transaktioner eller transaktioner gjorda utanför EU
97 § Från skatteplikt undantas tillhandahållande av tjänster som görs av förmedlare som handlar för någon annans räkning i dennes namn om
tjänsten avser sådana leveranser av varor eller tillhandahållanden av |
Prop. 2022/23:46 |
tjänster som |
Bilaga 2 |
1.är undantagna från skatteplikt enligt någon av
2.anses vara gjorda utanför EU enligt 6 kap.
Undantag för exportbutiker
98 § Från skatteplikt undantas leverans av varor, om
1.leveransen avser obeskattade unionsvaror av de slag som avses i 4 § andra stycket lagen (1999:445) om exportbutiker och varorna är avsedda för försäljning i en sådan butik, eller
2.det är fråga om en sådan försäljning som avses i 4 § första stycket lagen om exportbutiker.
Undantag från skatteplikt vid leverans till beskattningsbara personer som använder ett elektroniskt gränssnitt
99 § Från skatteplikt undantas leverans av en vara till en beskatt- ningsbar person som anses ha förvärvat och levererat varan i enlighet med 5 kap. 6 §.
11 kap. Varor i vissa lager
Innehåll
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om
–vad som avses med skatteupplag (2 §),
–varor i skatteupplag (3 §),
–undantag från skatteplikt (4 och 5 §§),
–när mervärdesskatt ska tas ut (6 §),
–vem som är betalningsskyldig (7 §),
–vad mervärdesskatten ska motsvara (8 §),
–ingående skatt (9 §), och
–godkännande av upplagshavare och skatteupplag (10 och 11 §§).
Vad som avses med skatteupplag
2 § Med skatteupplag avses
1.för varor som anges i 3 §, dock inte sådana som avses i 2 och 3, sådana godkända skatteupplag som bedrivs av en upplagshavare som godkänts enligt 10 §,
2.för sådana varor i 3 § som utgör energiprodukter enligt 1 kap. 3 § lagen (1994:1776) om skatt på energi och omfattas av de förfaranderegler som anges i 3 a § i samma kapitel, sådana godkända skatteupplag som bedrivs av en upplagshavare som godkänts enligt 4 kap. 3 § i den lagen, och
3.för etylalkohol, sådana godkända skatteupplag som bedrivs av en upplagshavare som godkänts enligt 9 § lagen (1994:1564) om alkoholskatt.
617
Prop. 2022/23:46 Bilaga 2
618
Varor i skatteupplag
3 § I 2 § och 4 § 1 och 4 avses varor som hänförs till följande nummer i Kombinerade nomenklaturen
1.tenn
2.koppar
3.zink
4.nickel
5.aluminium
6.bly
7.indium
8.spannmål
9.oljeväxter och oljehaltiga frukter
10.spannmål och utsäde, inklusive sojabönor
11.kaffe, inte rostat
12.te
13.kakaobönor, hela eller sönderslagna, råa eller rostade
14.råsocker
15.gummi, i ursprungliga former eller som plattor, ark eller remsor (KN- nr 4001 eller 4002),
16.ull
17.kemikalier i bulk (kapitel 28 och 29),
18.mineraloljor, inklusive hydrerade vegetabiliska och animaliska oljor och fetter, naturgas, biogas, propan och butan; också inklusive råpetroleumoljor
19.silver
20.platina; palladium, rhodium
7110 31 00),
21.potatis
22.vegetabiliska oljor och fetter och deras fraktioner, oavsett om de är raffinerade eller inte, dock inte kemiskt modifierade
23.virke
24.etylalkohol, E85 och ED95
25.fettsyrametylestrar
26.råtallolja
27.tillsatser i motorbränsle
Undantag från skatteplikt
4 § Från skatteplikt undantas
1.leverans, unionsinternt förvärv och import av varor som anges i 3 §, om de är avsedda att placeras i skatteupplag inom landet,
2.tillhandahållande av tjänster som avser en sådan leverans av varor eller ett sådant unionsinternt förvärv av varor som anges i 1,
3.leverans av
4.leverans av varor som anges i 3 § och tillhandahållande av tjänster, som görs i skatteupplag inom landet under den tid varorna är placerade i skatteupplaget.
5 § Undantaget enligt 4 § gäller endast under förutsättning att leveransen, det unionsinterna förvärvet eller importen av varor inte syftar till slutlig användning eller konsumtion.
När mervärdesskatt ska tas ut
6 § När en vara upphör att vara placerad på sådant sätt som avses i 4 § ska mervärdesskatt tas ut. Om den beskattningsgrundande händelsen för import enligt 7 kap. 13 § inträffar samtidigt, ska endast skatt enligt den här paragrafen tas ut.
Vem som är betalningsskyldig
7 § Den som är ansvarig för att en vara upphör att vara placerad på sådant sätt som avses i 4 § är skyldig att betala den mervärdesskatt som anges i 6 § till staten.
Vad mervärdesskatten ska motsvara
8 § Den mervärdesskatt som avses i 6 § ska, i de fall varan inte har levererats under den tid den varit placerad på sådant sätt som avses i 4 §, motsvara den skatt som skulle ha beräknats för den leverans, det unionsinterna förvärv eller den import av varor som undantagits enligt 4 §, med tillägg av den skatt som skulle ha beräknats för sådant tillhandahållande av tjänster som undantagits enligt 4 §.
I de fall varan har levererats under den tid den varit placerad på sådant sätt som avses i 4 §, ska den mervärdesskatt som avses i 6 § i stället motsvara den skatt som skulle ha beräknats för den sista av dessa leveranser, med tillägg för den skatt som skulle ha beräknats för sådant tillhandahållande av tjänster som undantagits enligt 4 § och som utförts efter den sista leveransen.
Ingående skatt
9 § När mervärdesskatt ska tas ut enligt 6 §, utgör den skatt som den som är betalningsskyldig för mervärdesskatten enligt 7 § ska betala eller har betalat även ingående skatt för denna person.
Godkännande av upplagshavare och skatteupplag
10 § Som upplagshavare får den godkännas som med hänsyn till sina ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt är lämplig som upplagshavare och som i egenskap av beskattningsbar person i större omfattning lagrar sådana varor som avses i 2 § 1.
Upplagshavarens lagring av varor ska äga rum i godkänt skatteupplag.
Prop. 2022/23:46 Bilaga 2
619
Prop. 2022/23:46 Bilaga 2
11 § Frågor om godkännande av upplagshavare och av skatteupplag prövas av Skatteverket på särskild ansökan.
Godkännande av upplagshavare eller av skatteupplag får återkallas av Skatteverket, om förutsättningarna för godkännande inte längre finns.
12 kap. Frivillig beskattning för fastighetsupplåtelser Innehåll
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om frivillig beskattning för fastighetsuthyrning eller bostadsrättsupplåtelse som annars skulle vara undantagen från skatteplikt enligt 10 kap. 38 §. Bestämmelserna avser
– vad som avses med ingående skatt (2 §),
– vad som avses med fastighet och fastighetsägare (3 och 4 §§),
– förutsättningar för frivillig beskattning
– när frivillig beskattning börjar gälla (14 §),
– frivillig beskattning vid överlåtelse (15 §),
– när den frivilliga beskattningen upphör
– anmälningsskyldighet (20 och 21 §§),
– avdrag för ingående skatt
– utfärdande av handling vid överlåtelse av fastighet (26 §), och
– justering av avdrag för ingående skatt
|
Vad som avses med ingående skatt |
|
2 § Med ingående skatt avses detsamma som i 13 kap. 4 och 5 §§. |
|
Ingående skatt utgörs också av skatt enligt denna lag som hänför sig till en |
|
tidigare ägares förvärv enligt 22 § andra stycket. |
|
Vad som avses med fastighet och fastighetsägare |
|
3 § Det som sägs i |
|
fastigheter som är eller som kan vara föremål för sådan uthyrning eller |
|
annan upplåtelse som omfattas av frivillig beskattning enligt 8 eller 12 §. |
|
4 § Det som sägs i |
|
är skyldiga att betala mervärdesskatt enligt bestämmelserna om frivillig |
|
beskattning i 8 eller 12 §. |
|
Förutsättningar för frivillig beskattning |
|
Uthyrningar och upplåtelser som får omfattas av frivillig beskattning |
|
5 § Om en fastighetsägare, ett konkursbo eller en mervärdesskattegrupp |
|
för stadigvarande användning i en verksamhet där transaktionerna medför |
|
avdragsrätt eller rätt till återbetalning enligt 14 kap. 7, 8, 9, 35, 36, 60, 64 |
|
eller 65 § helt eller delvis hyr ut en byggnad eller annan anläggning som |
|
utgör fastighet, får uthyrningen omfattas av frivillig beskattning. Detta |
|
gäller dock inte om uthyrningen avser stadigvarande bostad. |
|
6 § En uthyrning som avses i 5 § till staten, en kommun, ett kommunal- |
620 |
förbund eller ett samordningsförbund som avses i 4 § lagen (2003:1210) |
om finansiell samordning av
Första stycket gäller dock inte om kommunen, kommunalförbundet eller samordningsförbundet vidareuthyr fastigheten för stadigvarande använd- ning i en verksamhet som bedrivs av någon annan än staten, en kommun, ett kommunalförbund eller ett samordningsförbund och där transak- tionerna inte medför avdragsrätt eller rätt till återbetalning enligt 14 kap. 7, 8, 9, 35, 36, 60, 64 eller 65 §.
7 § Det som sägs om uthyrning i 5 och 6 §§ gäller även för upplåtelse av bostadsrätt. Bestämmelserna i 5 och 6 §§ gäller även vid
1.uthyrning i andra och tredje hand, och
2.bostadsrättshavares upplåtelse av nyttjanderätt till fastighet som innehas med bostadsrätt.
Frivillig beskattning genom mervärdesskatt i fakturan
8 § En fastighetsägare, en hyresgäst, en bostadsrättshavare, ett konkursbo eller en mervärdesskattegrupp som väljer frivillig beskattning genom att ange utgående skatt i en faktura för sådan fastighetsuthyrning eller bostadsrättsupplåtelse som avses i
Första stycket gäller även om fakturan har utfärdats i uthyrarens eller upplåtarens namn och för dennes räkning av förvärvaren eller av en tredje person.
9 § Om den fastighet, hyresrätt eller bostadsrätt som ska omfattas av den frivilliga beskattningen ägs eller innehas av en beskattningsbar person som ingår i en mervärdesskattegrupp, blir gruppen skyldig att betala mervärdesskatt om fakturan har utfärdats av den som äger fastigheten eller, i fråga om en hyresrätt eller bostadsrätt, av den som innehar hyres- rätten eller bostadsrätten.
Första stycket gäller även om fakturan har utfärdats i den beskatt- ningsbara personens namn och för dennes räkning av förvärvaren eller av en tredje person.
10 § Frivillig beskattning enligt 8 § för uthyrning eller annan upplåtelse till någon som har rätt till återbetalning av ingående skatt enligt 14 kap. 60, 64 eller 65 § gäller endast om upplåtaren har ett intyg om att upplåtelsen sker till någon som har rätt till sådan återbetalning.
11 § En faktura som avses i 8 § ska ha utfärdats senast sex månader från den första dagen i den uthyrningsperiod eller upplåtelseperiod som fakturan avser.
En fastighetsuthyrning eller bostadsrättsupplåtelse ska inte anses ha omfattats av frivillig beskattning enligt 8 § om hela skattebeloppet sätts ned genom en handling eller ett meddelande som avses i 17 kap. 19 §. Det gäller dock endast om handlingen eller meddelandet utfärdas senast fyra månader från den dag då fakturan utfärdades.
Prop. 2022/23:46 Bilaga 2
621
Prop. 2022/23:46 Bilaga 2
622
Frivillig beskattning genom beslut av Skatteverket
12 § När en byggnad eller annan anläggning som utgör fastighet uppförs eller genomgår omfattande till- eller ombyggnad i syfte att anläggningen helt eller delvis ska kunna hyras ut eller upplåtas enligt 5 eller 6 §, får en fastighetsägare, ett konkursbo eller en mervärdesskattegrupp ansöka om frivillig beskattning. Om Skatteverket beslutar om frivillig beskattning, blir sökanden skyldig att betala mervärdesskatt till staten för uthyrningen eller upplåtelsen.
Om den fastighet som ska omfattas av den frivilliga beskattningen ägs av en beskattningsbar person som ingår i en mervärdesskattegrupp, ska ansökan göras av en sådan grupphuvudman som avses i 4 kap. 11 § med samtycke av den beskattningsbara personen.
13 § Skatteverket ska besluta om frivillig beskattning enligt 12 § endast om
1.det finns särskilda skäl,
2.den sökande har för avsikt att använda fastigheten för sådan uthyrning eller upplåtelse som avses i 5 eller 6 §, och
3.det är lämpligt med hänsyn till den sökandes personliga eller ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt.
När frivillig beskattning börjar gälla
14 § Frivillig beskattning enligt 8 § gäller från och med den första dagen i den uthyrningsperiod eller upplåtelseperiod som fakturan avser, dock tidigast den dag då hyresgästen eller bostadsrättshavaren enligt avtal tillträder den del av fastigheten som uthyrningen eller upplåtelsen avser.
Frivillig beskattning till följd av beslut enligt 12 § gäller från och med den dag då ansökan kommer in till Skatteverket eller den senare dag som sökanden angett.
Frivillig beskattning vid överlåtelse
15 § En fastighetsägare som överlåter en fastighet och som efter försäljningen fortsätter att hyra ut eller upplåta fastigheten, ska vara skyldig att betala mervärdesskatt till staten enligt detta kapitel för ut- hyrningen eller upplåtelsen till dess den nya ägaren tillträder fastigheten.
Från och med tillträdesdagen övergår den frivilliga beskattningen till den nya ägaren som då inträder i den tidigare ägarens ställe när det gäller rättigheter och skyldigheter enligt denna lag.
När den frivilliga beskattningen upphör
16 § Den frivilliga beskattningen upphör
1.när fastighetsägaren övergår till att använda fastigheten för annat ändamål än för uthyrning eller annan upplåtelse som avses i
2.när fastigheten inte längre kan hyras ut eller på annat sätt upplåtas på grund av brand eller av annan orsak som fastighetsägaren inte råder över eller på grund av rivning.
17 § Skatteverket får besluta att frivillig beskattning till följd av beslut |
Prop. 2022/23:46 |
enligt 12 § ska upphöra, om det inte längre finns förutsättningar för en |
Bilaga 2 |
sådan beskattning. Ett sådant beslut ska fattas innan uthyrning eller annan |
|
upplåtelse påbörjats. |
|
18 § I de fall en fastighet överlåts, ska Skatteverket besluta att frivillig beskattning för uthyrning eller annan upplåtelse ska upphöra vid tillträdet, om den tidigare och den nya ägaren gemensamt ansöker om detta före tillträdesdagen.
Första stycket gäller dock endast om
1.frivillig beskattning beslutats enligt 12 §, och
2.överlåtelsen sker innan uthyrning eller upplåtelse som avses i 5 eller 6 § har påbörjats.
19 § Om en fastighet överlåts i andra fall än som avses i 18 § upphör den frivilliga beskattningen vid tillträdet, om den tidigare och den nya ägaren före tillträdesdagen ingått ett skriftligt avtal om att den frivilliga beskattningen inte ska övergå.
Anmälningsskyldighet
20 § Om en fastighet som omfattas av frivillig beskattning enligt 12 § överlåts innan uthyrning eller upplåtelse som avses i 5 eller 6 § har påbörjats, ska överlåtelsen anmälas till Skatteverket av både den tidigare och den nya ägaren.
21 § Om frivillig beskattning som beslutats enligt 12 § upphör i enlighet med 16 § innan uthyrning eller upplåtelse som avses i 5 eller 6 § har påbörjats, är fastighetsägaren skyldig att anmäla det förhållande som medför att beskattningen upphör till Skatteverket.
Avdrag för ingående skatt
22 § En fastighetsägare har rätt att göra avdrag för ingående skatt enligt bestämmelserna i 13 kap.
Fastighetsägaren får göra avdrag i stället för att korrigera den ingående skatten genom justering av avdrag, om
1.frivillig beskattning enligt 8 § har börjat gälla inom tre år från utgången av det kalenderår då fastighetsägaren eller en tidigare ägare har utfört eller låtit utföra
2.vid frivillig beskattning till följd av beslut enligt 12 §, en uthyrning eller annan upplåtelse som avses i 5 eller 6 § har påbörjats inom tre år från utgången av det kalenderår då fastighetsägaren eller en tidigare ägare har utfört eller låtit utföra
23 § Om fastighetsägaren har utfört eller låtit utföra
623
Prop. 2022/23:46 Bilaga 2
624
24 § Om en tidigare ägare av fastigheten har utfört eller låtit utföra
1.den nya ägaren inte har avdragsrätt enligt 13 kap. 8 § 4,
2.den tidigare ägaren inte varit skyldig att betala mervärdesskatt enligt 8 eller 12 §, och
3.varken den tidigare eller den nya ägaren tagit den del av fastigheten som omfattas av
25 § Avdrag enligt 22 § andra stycket får göras för den ingående skatt som hänför sig till byggarbetena och som motsvarar den upplåtelse som omfattas av frivillig beskattning. Avdrag får dock inte göras för ingående skatt som det gjorts avdrag för efter beslut enligt 12 §.
Utfärdande av handling vid överlåtelse av fastighet
26 § Vid förvärv av en fastighet ska avdragsrätten för ingående skatt hänförlig till en tidigare ägares
Handlingen ska innehålla uppgift om
1.den ingående skatt som hänför sig till
2.överlåtarens och förvärvarens namn och adress eller någon annan uppgift genom vilken de kan identifieras,
3.överlåtarens registreringsnummer för mervärdesskatt eller, om denne inte är registrerad, person- eller organisationsnummer eller en likvärdig uppgift,
4.transaktionens art, och
5.övrigt som kan ha betydelse för bedömningen av beskattningen och förvärvarens avdragsrätt.
Överlåtaren är skyldig att utfärda en sådan handling som avses i första stycket om förvärvaren begär det.
Justering av avdrag för ingående skatt
27 § Avdrag för ingående skatt som hänför sig till fastighet som är eller har varit föremål för uthyrning eller annan upplåtelse som omfattas eller har omfattats av frivillig beskattning, ska justeras enligt vad som före- skrivs i
28 § Avdrag för ingående skatt ska justeras när frivillig beskattning upphör enligt
1.den frivilliga beskattningen upphör enligt 16 § 2, eller
2.fastighetsägaren övergår till att använda fastigheten i en annan verksamhet där transaktionerna medför avdragsrätt.
29 § Om frivillig beskattning som beslutats enligt 12 § upphör innan någon uthyrning eller annan upplåtelse som avses i 5 eller 6 § kommit till stånd, ska avdrag för ingående skatt justeras vid ett enda tillfälle och avse återstoden av justeringsperioden. Dessutom ska ingående skatt som hänför
sig till tiden mellan beslutet om frivillig beskattning och dennas Prop. 2022/23:46 upphörande, betalas in till staten. På justerings- och skattebelopp ska Bilaga 2 kostnadsränta betalas. Räntan ska motsvara den fastställda basräntan enligt
65 kap. 3 § skatteförfarandelagen (2011:1244) och löpa från och med dagen för återbetalning av den ingående skatten till fastighetsägaren.
När en fastighetsägare har avdragsrätt enligt 22 § andra stycket beräknas justeringsperioden från ingången av det beskattningsår då avdragsrätten inträtt.
30 § Bestämmelserna i 15 kap.
Om den frivilliga beskattningen upphör enligt 18 eller 19 §§ är den tidigare ägaren skyldig att justera avdrag för ingående skatt, om inte den nya ägaren övertar rättighet och skyldighet att justera avdrag enligt 15 kap.
31 § Om frivillig beskattning upphör på grund av åtgärder som vidtagits av en hyresgäst eller en bostadsrättshavare är såväl denne som fastighetsägaren skyldig att justera avdrag för ingående skatt. Skyldigheten omfattar den ingående skatt som var och en av dem dragit av och som hänför sig till den del av fastigheten som omfattas av hyres- eller bostadsrätten.
13 kap. Avdrag för ingående skatt
Innehåll
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om
–vad som avses med ingående skatt (4 och 5 §§),
–avdragsrättens omfattning
–begränsningar och preciseringar av avdragsrätten
–uppdelning av den ingående skatten (29 och 30 §§), och
–att avdrag ska styrkas
Bestämmelser om avdrag i andra kapitel
2 § Bestämmelser om avdrag för ingående skatt finns även i de särskilda ordningarna för
–beskattningsbara personer med liten årsomsättning i 18 kap.,
–resebyråer i 19 kap.,
–begagnade varor, konstverk, samlarföremål och antikviteter i 20 kap.,
–investeringsguld i 21 kap., och
–distansförsäljning av varor och vissa tillhandahållanden av tjänster i 22 kap.
3 § Särskilda bestämmelser om vad som avses med ingående skatt, om avdrag och justering av avdrag för ingående skatt finns i
–11 kap. om undantag avseende varor i vissa lager,
–12 kap. om frivillig beskattning för vissa fastighetsupplåtelser, och
625
Prop. 2022/23:46 Bilaga 2
626
–15 kap. om justering av avdrag för ingående skatt hänförlig till investeringsvaror.
Vad som avses med ingående skatt
4 § Ingående skatt utgörs av beloppet av den mervärdesskatt enligt denna lag som har betalats eller ska betalas och som hänför sig till
1.ersättning för varor som har levererats eller kommer att levereras av en beskattningsbar person, om den beskattningsgrundande händelsen för leveransen har inträffat,
2.ersättning för tjänster som har tillhandahållits eller kommer att tillhandahållas av en beskattningsbar person, om den beskattnings- grundande händelsen för tillhandahållandet har inträffat,
3.ersättning för unionsinterna förvärv av varor,
4.sådana överföringar som likställs med unionsinterna förvärv av varor mot ersättning enligt 5 kap. 23 §, och
5.import av varor.
5 § Ingående skatt utgörs också av beloppet av den mervärdesskatt enligt denna lag som har betalats eller ska betalas och som hänför sig till
1.förvärv som avses i 8 § 4, och
2.uttag av tjänster i byggnadsrörelse som avses i 8 § 5.
Avdragsrättens omfattning
Huvudregel
6 § I den utsträckning en beskattningsbar person använder varorna och tjänsterna för sina beskattade transaktioner inom landet får denne, från den mervärdesskatt som ska betalas, dra av ingående skatt som hänför sig till
1.leveranser av varor eller tillhandahållanden av tjänster till den beskattningsbara personen,
2.unionsinterna förvärv av varor som görs av den beskattningsbara personen,
3.sådana överföringar som enligt 5 kap. 23 § likställs med unionsinterna förvärv av varor mot ersättning som görs av den beskattningsbara personen, och
4.import av varor.
Avdragsrätt vid en tillfällig unionsintern leverans av ett nytt transportmedel
7 § Den som är en beskattningsbar person bara på grund av en tillfällig leverans av ett nytt transportmedel enligt 4 kap. 3 § har rätt till avdrag för ingående skatt om leveransen är undantagen från skatteplikt enligt 10 kap. 46 §. Avdragsrätten avser den mervärdesskatt som ingår i säljarens inköpspris eller som denne har betalat vid importen eller det unionsinterna förvärvet av transportmedlet. Avdragsrätten är dock begränsad till högst det skattebelopp säljaren skulle vara skyldig att betala om leveransen inte hade varit undantagen från skatteplikt.
Avdrag enligt första stycket får göras först sedan transportmedlet har levererats.
Avdragsrätt i särskilda fall
8 § I den utsträckning den beskattningsbara personen använder varorna och tjänsterna för sina beskattade transaktioner inom landet får avdrag också göras enligt följande uppställning:
Prop. 2022/23:46 Bilaga 2
Om |
den |
beskattnings- |
får avdrag göras för |
under förutsättning att |
|
|||||||||||
bara personen |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
1. övertar |
en rörelse |
den ingående skatt som |
den |
tidigare |
ägaren |
|
||||||||||
eller en del av den från |
hänför sig till |
|
inte |
har |
gjort |
avdrag |
|
|||||||||
en |
annan |
beskatt- |
– leveranser av varor |
men |
den |
ingående |
|
|||||||||
ningsbar person, |
|
och |
tillhandahållanden |
skatten skulle ha varit |
|
|||||||||||
|
|
|
|
|
av |
tjänster |
till |
den |
avdragsgill om denne |
|
||||||
|
|
|
|
|
tidigare |
ägaren |
för |
hade fortsatt |
att driva |
|
||||||
|
|
|
|
|
rörelsens behov, och |
rörelsen, |
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
– unionsinterna |
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
förvärv |
av |
varor |
och |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
import |
som |
gjorts |
av |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
den tidigare ägaren för |
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
rörelsens behov, |
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
2. är delägare |
i en |
den ingående skatt som |
den fastighet som ingår |
|
||||||||||||
samfällighet för vatten- |
motsvarar |
den |
be- |
i samfälligheten |
an- |
|
||||||||||
reglering, väghållning |
skattningsbara personens |
vänds för den be- |
|
|||||||||||||
eller liknande ändamål, |
andel i |
samfälligheten |
skattningsbara |
|
per- |
|
||||||||||
|
|
|
|
|
och som hänför sig till |
sonens |
transaktioner |
|
||||||||
|
|
|
|
|
– leveranser av varor |
som |
medför |
avdrags- |
|
|||||||
|
|
|
|
|
och |
tillhandahållanden |
rätt, |
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
av tjänster till sam- |
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
fälligheten, och |
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
– unionsinterna |
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
förvärv |
av |
varor |
och |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
import |
som |
gjorts |
av |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
samfälligheten, |
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
3. har |
fått en |
vara |
den skatt som Tull- |
leverantören |
|
inte är |
|
|||||||||
levererad till sig och då |
verket tagit ut, |
|
betalningsskyldig |
|
|
|||||||||||
har |
betalat |
skatt |
vid |
|
|
|
|
|
enligt denna |
lag |
för |
|
||||
importen av varan utan |
|
|
|
|
|
annat än importen och |
|
|||||||||
att ha sådan be- |
|
|
|
|
|
den |
ingående |
skatten |
|
|||||||
talningsskyldighet |
för |
|
|
|
|
|
skulle ha varit avdrags- |
|
||||||||
importen eller har be- |
|
|
|
|
|
gill om den beskatt- |
|
|||||||||
talat |
ersättning |
för |
|
|
|
|
|
ningsbara |
personen |
|
||||||
denna skatt till den som |
|
|
|
|
|
själv hade varit betal- |
|
|||||||||
haft |
sådan |
betalnings- |
|
|
|
|
|
ningsskyldig |
för imp- |
|
||||||
skyldighet, |
|
|
|
|
|
|
|
orten, |
|
|
|
|
|
|||
4. förvärvar en fastig- |
den utgående skatt som |
fastigheten |
eller |
lä- |
|
|||||||||||
het, en hyresrätt eller en |
säljaren |
har |
redovisat |
genheten |
i |
säljarens |
|
|||||||||
bostadsrätt |
till |
en |
eller |
ska redovisa |
för |
byggnadsrörelse |
har |
|
||||||||
lägenhet, |
|
|
|
uttagen, |
|
|
|
tillförts |
tjänster |
som |
627 |
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Prop. 2022/23:46 Bilaga 2
5.i sin byggnads- rörelse tillfört en egen fastighet eller en lä- genhet som innehas med hyresrätt eller bo- stadsrätt tjänster som uttagsbeskattas med stöd av 5 kap. 30 §,
|
|
uttagsbeskattas |
med |
||
|
|
stöd |
av 5 kap. 30 §, |
||
|
|
utan |
att |
fastigheten |
|
|
|
eller |
lägenheten |
där- |
|
|
|
efter har tagits i bruk |
|||
|
|
av säljaren, |
|
|
|
den utgående skatt som |
fastigheten |
eller |
lä- |
||
fastighetsägaren, |
hy- |
genheten därefter tas i |
|||
resgästen eller bostads- |
bruk av den beskatt- |
||||
rättshavaren har |
redo- |
ningsbara personen för |
|||
visat eller ska redovisa |
transaktioner som med- |
||||
för uttagen, |
|
för avdragsrätt. |
|
||
628
Avdragsrätt för transaktioner i ekonomisk verksamhet utanför landet
9 § En beskattningsbar person får göra avdrag för ingående skatt som är hänförlig till sådana transaktioner som avses i 6 §
1.utförs i en sådan ekonomisk verksamhet som avses i 4 kap. 2 §, och
2.skulle ha medfört rätt till avdrag för ingående skatt om de hade genomförts inom landet.
Avdragsrätt för transaktioner som är undantagna från skatteplikt
10 § En beskattningsbar person får göra avdrag för ingående skatt som är hänförlig till sådana transaktioner som avses i 6 §
–13 § om läkemedel,
–29 § första stycket 2 om framställning av periodiska publikationer,
–37 § 4 om leverans av guld till Sveriges riksbank,
–46 eller 50 § om unionsinterna leveranser av varor,
–55 § om transporttjänster – Azorerna och Madeira,
–64 § om tjänster som ingår i beskattningsunderlaget för import,
–65, 66, 67, 68, 69 eller 70 § om export,
–71 eller 72 § om leverans av fartyg eller luftfartyg och utrustning till dessa,
–73 eller 74 § om varor för förbrukning och försäljning ombord på fartyg och luftfartyg,
–75 § om varor för förbrukning och försäljning ombord på krigsfartyg,
–76 eller 77 § om tjänster som avser fartyg eller luftfartyg,
–78 § om tjänster av mäklare och andra förmedlare,
–79 eller 80 § om vissa leveranser av varor avseende fartyg och luftfartyg,
–81 eller 82 § om leverans av motorfordon till utländska beskickningar m.fl.,
–88 § om leverans av varor till beskickningar, konsulat,
–92, 93 eller 94 § om tjänster som tillhandahålls till EU,
–95 § om väpnade styrkor som tillhör part i Nato,
–96 § om vissa väpnade styrkor stationerade på Cypern,
–97 § om förmedlingstjänster som avser vissa undantagna transaktioner eller transaktioner gjorda utanför EU,
–98 § om exportbutiker, eller
–99 § om leveranser vid användning av ett elektroniskt gränssnitt. Första stycket gäller även sådana transaktioner som är undantagna från
skatteplikt i enlighet med 11 kap. 4 och 5 §§ om varor i vissa lager.
11 § En beskattningsbar person får göra avdrag för ingående skatt som är hänförlig till sådana transaktioner som avses i 6 §
–35 § om försäkrings- eller återförsäkringstjänster,
–36 § om bank- och finansieringstjänster, eller
–37 § 1 om leveranser av sedlar och mynt som är gällande betal- ningsmedel.
Första stycket gäller endast om
1. förvärvaren är en beskattningsbar person som i ett land utanför EU har antingen sätet för sin ekonomiska verksamhet eller ett fast etableringsställe till vilket tjänsten tillhandahålls eller, om sådant säte eller etableringsställe saknas i det landet, den beskattningsbara personen är bosatt eller stadigvarande vistas där,
2. förvärvaren inte är en beskattningsbar person och denne är bosatt eller stadigvarande vistas i ett land utanför EU, eller
3. transaktionerna är direkt kopplade till varor som ska exporteras till ett land utanför EU.
Beskattningsbara personer som omfattas av bestämmelserna om återbetalning har inte avdragsrätt
12 § Beskattningsbara personer som omfattas av bestämmelserna om återbetalning av ingående skatt i 14 kap.
Begränsningar och preciseringar av avdragsrätten
Fastigheter delvis använda i ekonomisk verksamhet
13 § Ingående skatt som omfattas av avdragsrätt enligt 6 § eller 8 § 4 eller 5 och som hänför sig till en fastighet som ingår i en beskattningsbar persons rörelsetillgångar, får endast dras av i proportion till den beskattningsbara personens användning av fastigheten för rörelsen, om fastigheten används både för
1.rörelsen, och
2.eget privat bruk, personalens privata bruk eller annars för andra ändamål än den egna rörelsen.
Prop. 2022/23:46 Bilaga 2
629
Prop. 2022/23:46 Bilaga 2
630
Första stycket gäller inte
1.en stadigvarande bostad som omfattas av avdragsförbudet i 26 §, eller
2.ingående skatt som får dras av i enlighet med 27 § vid utförande av sådana tjänster för vilka uttagsbeskattning ska ske och vid jord- bruksarrende som omfattar bostad.
14 § Om den avdragsgilla delen av den ingående skatten inte kan fastställas, får avdragsbeloppet i stället bestämmas genom uppdelning efter skälig grund.
15 § Om användningen av fastigheten ändras, ska avdraget för den ingående skatten justeras i enlighet med 15 kap.
Bestämmelserna i 5 kap. 27 och 28 §§ är inte tillämpliga vid ändrad användning av fastigheten.
Fastighetsförvaltande verksamhet
16 § Avdrag får inte göras för ingående skatt som hänför sig till kostnader vid uttag av sådana tjänster i en fastighetsförvaltande verksamhet där beskattningsunderlaget beräknats enligt 8 kap. 10 §.
Finansieringsföretag
17 § Ett finansieringsföretag som har övertagit en säljares rätt enligt ett köpeavtal får göra avdrag för den ingående skatt som hänför sig till värdet av en vara som med stöd av köpeavtalet återtas av finansieringsföretaget.
Första stycket gäller endast om finansieringsföretaget kan visa att den ingående skatten inte till någon del varit avdragsgill för förvärvaren.
Försäljning från fartyg på vissa linjer
18 § Avdrag får inte göras för ingående skatt som hänför sig till leveranser, unionsinterna förvärv eller import av varor för försäljning från fartyg på linjer mellan Sverige och Norge eller Sverige och Åland.
19 § Avdrag får dock göras om leveransen, det unionsinterna förvärvet eller importen avser spritdrycker, vin, starköl, öl, tobaksvaror, parfymer, kosmetiska preparat, toalettmedel eller choklad- och konfektyrvaror.
I fråga om punktskattepliktiga varor är det dock en förutsättning för avdrag att varorna får provianteras utan punktskatt enligt
Personbilar och motorcyklar
20 § Den som förvärvar eller importerar en personbil eller en motorcykel får inte dra av ingående skatt som hänför sig till leveransen, det unions- interna förvärvet eller importen av fordonet.
Avdrag får dock göras om en beskattningsbar person förvärvar eller importerar fordonet för
1.återförsäljning,
2.uthyrning,
3.persontransporter enligt taxitrafiklagen (2012:211),
4.transporter av avlidna, eller
5. körkortsutbildning som omfattas av skatteplikt.
21 § Den som hyr en personbil eller en motorcykel får inte dra av ingående skatt som hänför sig till hyran av fordonet.
Avdrag får dock göras om en beskattningsbar person använder det hyrda fordonet för
1.uthyrning,
2.persontransporter enligt taxitrafiklagen (2012:211),
3.transporter av avlidna, eller
4.körkortsutbildning som omfattas av skatteplikt.
22 § En beskattningsbar person som använder en hyrd personbil eller motorcykel i en verksamhet där transaktionerna medför avdragsrätt, får dra av hälften av den ingående skatt som hänför sig till hyran, om fordonet
1.i mer än ringa omfattning används för de transaktioner som medför avdragsrätt, och
2.hyrs för andra ändamål än för uthyrning, persontransporter enligt taxitrafiklagen (2012:211), transporter av avlidna eller körkortsutbildning som omfattas av skatteplikt.
Första stycket gäller utan någon begränsning på grund av att fordonet endast delvis används i verksamheten.
23 § En beskattningsbar person som använder en personbil eller en motorcykel i en verksamhet där transaktionerna medför avdragsrätt, får dra av ingående skatt som hänför sig till driftskostnader, om fordonet tillhör inventarierna i verksamheten eller har hyrts för användning i denna.
Första stycket gäller utan någon begränsning på grund av att fordonet endast delvis används i verksamheten.
Representation och liknande ändamål
24 § Avdrag får inte göras för ingående skatt som hänför sig till utgifter för representation och liknande ändamål för vilka den beskattningsbara personen inte har rätt att göra avdrag vid inkomstbeskattningen enligt 16 kap. 2 § inkomstskattelagen (1999:1229).
25 § Avdrag får dock göras för ingående skatt som avser måltider eller liknande förtäring, om
1.utgifterna har ett sådant omedelbart samband med verksamheten som avses i 16 kap. 2 § inkomstskattelagen (1999:1229),
2.avdraget inte överstiger vad som kan anses skäligt, och
3.avdraget högst uppgår till den ingående skatten på 300 kronor per person och tillfälle.
Stadigvarande bostad
26 § Avdrag får inte göras för ingående skatt som hänför sig till stadigvarande bostad.
27 § Avdrag får dock göras för ingående skatt som hänför sig till leveranser av varor, tillhandahållanden av tjänster, unionsinterna förvärv
Prop. 2022/23:46 Bilaga 2
631
Prop. 2022/23:46 Bilaga 2
632
av varor eller import för utförande av sådana tjänster som avses i 5 kap.
Avdrag får också göras för ingående skatt som hänför sig till ett jordbruksarrende även till den del arrendet omfattar bostad.
Staten
28 § Ingående skatt är inte avdragsgill för staten.
Uppdelning av den ingående skatten
29 § Avdrag ska göras enligt andra stycket om den ingående skatten avser en beskattningsbar persons förvärv eller import som
1.endast delvis är avdragsgill,
2.görs gemensamt för flera verksamheter, av vilka det saknas avdrags- rätt i någon, eller
3.görs för en verksamhet där det delvis saknas rätt till avdrag.
Avdrag får då endast göras för skatten på den del av ersättningen eller inköpspriset som hänför sig till den del av förvärvet eller importen som är avdragsgill respektive hänför sig till en verksamhet där transaktionerna medför avdragsrätt. Om denna del inte kan fastställas, får avdragsbeloppet i stället bestämmas genom uppdelning efter skälig grund.
Första och andra styckena gäller även ingående skatt som till viss del avser annat än den ekonomiska verksamheten.
30 § I det fall den ingående skatten avser förvärv eller import för en ekonomisk verksamhet där det delvis saknas rätt till avdrag, får hela den ingående skatten för ett visst förvärv eller en viss import ändå dras av, om
1.förvärvet eller importen till mer än 95 procent görs för de transaktioner som medför rätt till avdrag, eller
2.skatten för förvärvet eller importen inte överstiger 1 000 kronor och mer än 95 procent av transaktionerna i verksamheten medför rätt till avdrag.
Avdrag ska styrkas
31 § En beskattningsbar person har endast rätt att göra avdrag för ingå- ende skatt om den kan styrkas.
Leverans av varor, tillhandahållande av tjänster och unionsinternt förvärv
32 § Avdraget ska styrkas genom faktura, om den ingående skatten hänför sig till
1.leveranser av varor eller tillhandahållanden av tjänster, eller
2.unionsinterna förvärv av varor.
33 § Faktura för att styrka avdraget behövs dock inte, om
1.det finns särskilda skäl,
2.avdraget kan styrkas genom annan dokumentation, och
3.den ingående skatten hänför sig till unionsinterna förvärv av varor eller sådana leveranser av varor och tillhandahållanden av tjänster för vilka
förvärvaren är skyldig att betala mervärdesskatten enligt 16 kap. 5 § eller |
Prop. 2022/23:46 |
|
någon av |
Bilaga 2 |
|
34 |
§ Om den ingående skatten hänför sig till sådana överföringar som |
|
likställs med unionsinterna förvärv av varor mot ersättning enligt 5 kap. |
|
|
23 |
§, ska avdraget styrkas genom annan dokumentation än faktura. |
|
Import
35 § Om den ingående skatten hänför sig till import, ska avdraget styrkas genom importdokument som anger eller medger beräkning av den mervärdesskatt som har betalats eller ska betalas.
Av importdokumentet eller av en annan handling ska det dessutom framgå att den beskattningsbara personen är importör eller mottagare av de importerade varorna.
Vissa förvärv av fastighet, hyresrätt eller bostadsrätt till lägenhet
36 § Om den ingående skatten hänför sig till ett sådant förvärv av en fastighet, hyresrätt eller bostadsrätt till en lägenhet som avses i 8 § 4, ska avdraget styrkas genom en av överlåtaren utfärdad handling.
Handlingen ska innehålla uppgift om
1.den mervärdesskatt som överlåtaren har redovisat eller ska redovisa för sina gjorda skattepliktiga uttag av tjänster på fastigheten eller lägenheten,
2.överlåtarens och förvärvarens namn och adress eller någon annan uppgift genom vilken de kan identifieras,
3.överlåtarens registreringsnummer för mervärdesskatt eller, om denne inte är registrerad, person- eller organisationsnummer eller en likvärdig uppgift,
4.transaktionens art, och
5.övriga uppgifter av betydelse för bedömningen av överlåtarens skyldighet att betala mervärdesskatt och förvärvarens avdragsrätt eller rätt till återbetalning.
Överlåtaren är skyldig att utfärda en sådan handling som avses i första stycket om förvärvaren begär det.
14 kap. Återbetalning av ingående skatt
Innehåll
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om
– återbetalning till beskattningsbara personer i andra
31§§),
–återbetalning till beskattningsbara personer utanför EU
–återbetalning vid viss import (49 och 50 §§),
–återbetalning till den som är eller ska vara registrerad för mer- värdesskatt
–återbetalningsansökningar riktade till andra
–återbetalning till hjälporganisationer (59 §),
–återbetalning till utländska beskickningar m.fl.
–återbetalning till EU och vissa
–gemensamma bestämmelser för
633
Prop. 2022/23:46 Bilaga 2
634
–att återbetalningsrätten ska styrkas (68 §),
–skattetillägg (69 §),
–omprövning i vissa fall
–indrivning och verkställighet (73 §).
Bestämmelser om återbetalning i andra kapitel
2 § Bestämmelser om återbetalning av ingående skatt finns även i
–19 kap. om en särskild ordning för resebyråer, och
–22 kap. om de särskilda ordningarna för distansförsäljning av varor och vissa tillhandahållanden av tjänster.
Återbetalning till beskattningsbara personer i andra
Vem som kan ansöka om återbetalning
3 § En beskattningsbar person som är etablerad i ett annat
14§
1.varken haft sätet för sin ekonomiska verksamhet i Sverige eller ett fast etableringsställe här från vilket affärstransaktioner genomförts eller, om säte eller fast etableringsställe saknas, inte har varit bosatt eller stadigvarande vistats i Sverige, och
2.inte har levererat några varor eller tillhandahållit några tjänster inom landet, med de undantag som följer av
4 § Den beskattningsbara personen får inom landet ha tillhandahållit transporttjänster och stödtjänster till dessa, under förutsättning att till- handahållandena är undantagna från skatteplikt i enlighet med någon av följande bestämmelser i 10 kap.:
–64 § om tjänster som ingår i beskattningsunderlaget för import,
–70 § om tjänster i samband med export eller import av varor,
–76 § eller 77 § om tjänster som avser fartyg eller luftfartyg,
–78 § eller 97 § om tjänster av mäklare och andra förmedlare,
–92 § eller 93 § om tjänster som tillhandahålls EU,
–95 § om väpnade styrkor som tillhör part i Nato, eller
–96 § om vissa väpnade styrkor stationerade på Cypern.
Första stycket gäller även sådana transaktioner som är undantagna från skatteplikt i enlighet med 11 kap. 4 § 2, 3 eller 4 om varor i vissa lager.
5 § Den beskattningsbara personen får också ha levererat varor och tillhandahållit tjänster inom landet för vilka förvärvaren är skyldig att betala mervärdesskatten i enlighet med någon av följande bestämmelser i
16kap.:
–5 § om leverans av varor och tillhandahållande av vissa tjänster med anknytning till fastighet,
–7 § om leverans av el, gas, värme eller kyla,
–8 § om tillhandahållande av tjänster som avses i 6 kap. 32 §,
–9 § om trepartshandel,
–11 § om tillhandahållande av vissa tjänster inom byggsektorn, eller
–12 § om handel med avfall och skrot.
6 § Den beskattningsbara personen får dessutom inom landet ha levererat varor och tillhandahållit tjänster, om mervärdesskatten för leveransen av dessa varor eller tillhandahållandet av dessa tjänster redovisats enligt bestämmelser som i ett annat
Återbetalningsrättens omfattning
7 § En beskattningsbar person som uppfyller villkoren i
Första stycket gäller endast i den utsträckning den beskattningsbara personen använder varorna eller tjänsterna för transaktioner som avses i
–13 kap. 9 § om avdragsrätt för transaktioner utanför landet i en sådan ekonomisk verksamhet som avses i 4 kap. 2 §,
–13 kap. 10 och 11 §§ om avdragsrätt för vissa transaktioner som är undantagna från skatteplikt, eller
–5 § om leverans av varor och tillhandahållande av tjänster för vilka förvärvaren är skyldig att betala mervärdesskatten.
8 § Den beskattningsbara personen har rätt till återbetalning av ingående skatt enligt 7 § under förutsättning att denne utför transaktioner som medför rätt till avdrag i det
Om den beskattningsbara personen utför både transaktioner som medför rätt till avdrag och sådana som inte medför rätt till avdrag i det
9 § Rätten till återbetalning omfattar endast sådan ingående skatt som skulle ha varit avdragsgill enligt denna lag om den beskattningsbara personen i stället hade haft rätt till avdrag för ingående skatt.
10 § Någon rätt till återbetalning finns inte för
1.sådan felaktigt debiterad mervärdesskatt som avses i 2 kap. 12 §, eller
2.mervärdesskatt som fakturerats för en leverans av varor som är undantagen från skatteplikt enligt någon av följande bestämmelser i
10 kap.:
– 46 § eller 50 § om unionsinterna leveranser av varor, eller
– 65 § 3 om leverans av varor när en beskattningsbar person som inte är etablerad inom landet förvärvar varan för sin verksamhet i utlandet och hämtar den för att direkt föra ut den till en plats utanför EU.
Vad en ansökan ska avse
11 § En ansökan om återbetalning ska avse
Prop. 2022/23:46 Bilaga 2
635
Prop. 2022/23:46 Bilaga 2
1. förvärv av varor eller tjänster
a)som har fakturerats under återbetalningsperioden, om redovis- ningsskyldigheten för skatten inträtt före eller vid tidpunkten för fakturer- ingen, eller
b)för vilka redovisningsskyldigheten har inträtt under återbetalnings- perioden, om förvärven har fakturerats innan redovisningsskyldigheten har inträtt, eller
2. import av varor under återbetalningsperioden.
Utöver de transaktioner som anges i första stycket får ansökan även avse fakturor eller importdokument som inte omfattas av en tidigare ansökan och som gäller transaktioner som genomförts under kalenderåret i fråga.
Hur en ansökan ska göras
12 § En beskattningsbar person som är etablerad i ett annat
En ansökan anses ingiven till den behöriga myndigheten i etablerings- landet endast om sökanden har lämnat samtliga uppgifter som ansökan ska innehålla enligt 13 §.
Bestämmelser om hur en ansökan ska göras om den beskattningsbara personen är eller ska vara registrerad för mervärdesskatt enligt 7 kap. 1 § första stycket
Ansökans innehåll och språk
13 § En ansökan ska innehålla nödvändiga identifikationsuppgifter och de ytterligare uppgifter som Skatteverket behöver för att kunna besluta om återbetalning.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela närmare föreskrifter om ansökans innehåll och vilka språk som får användas i en ansökan om återbetalning eller när uppgifter lämnas enligt 18 och 19 §§.
Återbetalningsperiod
14 § En ansökan om återbetalning ska avse en period om minst tre på varandra följande kalendermånader under ett kalenderår och högst ett kalenderår. En ansökan som avser tiden till utgången av ett kalenderår får omfatta kortare tid än tre månader.
Ansökningstid
15 § En ansökan om återbetalning ska senast den 30 september kalenderåret efter återbetalningsperioden ha kommit in till den behöriga myndigheten i det
Tidsfristen i första stycket får inte beräknas med stöd av 2 § lagen (1930:173) om beräkning av lagstadgad tid.
636
Minimibelopp
16 § Om en ansökan om återbetalning avser en återbetalningsperiod som inte är ett kalenderår men är minst tre kalendermånader, ska det sökta beloppet vara minst 4 000 kronor.
Avser ansökan perioden ett kalenderår eller återstoden av det, ska det sökta beloppet vara minst 500 kronor.
Skatteverkets underrättelseskyldighet
17 § Skatteverket ska på elektronisk väg och utan dröjsmål underrätta sökanden om vilket datum en ansökan om återbetalning kom in till verket.
Skatteverkets rätt att begära uppgifter
18 § Om Skatteverket inte har alla uppgifter som behövs för att fatta beslut i fråga om hela eller en del av en ansökan om återbetalning, får verket inom den fyramånadersperiod som anges i 21 § på elektronisk väg begära ytterligare uppgifter från
1.sökanden,
2.den behöriga myndigheten i det
eller
3.någon annan.
En begäran enligt första stycket 3 får göras på elektronisk väg endast om den kan tas emot på det sättet.
19 § Skatteverket får även begära originalet eller en kopia av den berörda fakturan eller importdokumentet, om verket tvivlar på giltigheten eller riktigheten av en fordran.
Tidsfrist för att lämna uppgifter
20 § Uppgifter som Skatteverket har begärt enligt 18 eller 19 § ska ha kommit in till verket inom en månad från den dag då mottagaren fick begäran.
Tidsfrister för Skatteverkets beslut
21 § Skatteverket ska meddela sitt beslut avseende en ansökan om återbetalning senast fyra månader från den dag då ansökan kom in till verket.
22 § Om Skatteverket begär ytterligare uppgifter enligt 18 §, ska beslutet om återbetalning meddelas senast två månader från den dag då
1.uppgifterna kom in till verket, eller
2.tidsfristen som anges i 20 § har löpt ut, om begäran inte har besvarats. Skatteverket har dock alltid sex månader på sig att slutligt avgöra
ärendet, räknat från den dag då ansökan kom in till verket.
Om Skatteverket har begärt kompletterande ytterligare uppgifter, ska ett slutligt beslut avseende ansökan meddelas inom åtta månader från den dag då ansökan kom in till verket.
Prop. 2022/23:46 Bilaga 2
637
Prop. 2022/23:46 Bilaga 2
638
Följden av att beslut inte meddelas inom tidsfristen
23 § En ansökan ska anses ha avslagits om Skatteverket inte meddelar sitt beslut inom de tidsfrister som anges i 21 och 22 §§.
Korrigering och återkrav av återbetalt belopp
24 § Sökanden ska korrigera det belopp som sökts eller som redan har betalats tillbaka, om den avdragsgilla andelen av den ingående skatten har justerats i enlighet med tillämpningen av artikel 175 i mervärdes- skattedirektivet i det
Korrigeringen ska göras senast under kalenderåret efter återbetal- ningsperioden
1.i en ansökan om återbetalning, eller
2.genom inlämnande av en särskild anmälan genom den elektroniska portal som inrättats av det
25 § Skatteverket ska besluta om en sådan korrigering som avses i 24 §.
26 § Om en återbetalning har tagits emot på ett bedrägligt eller annars oriktigt sätt, ska Skatteverket besluta att det belopp som felaktigt tagits emot ska betalas tillbaka. Beloppet ska betalas tillbaka senast 30 dagar från den dag då verket meddelade sitt beslut.
Det belopp som ska betalas tillbaka och obetalda skattetillägg får räknas av mot ingående skatt som den som ska betala tillbaka det felaktigt mottagna beloppet har rätt att få tillbaka på grundval av en annan ansökan än den som lett till den felaktiga återbetalningen.
Ett beslut enligt första eller andra stycket får verkställas även om det inte har fått laga kraft.
27 § Åtgärder för att återkräva ett sådant belopp som tagits emot på ett oriktigt sätt får inte vidtas senare än fem år efter utgången av det kalenderår då beloppet betalats ut.
Tidpunkt och land för utbetalning
28 § Om Skatteverket bifaller en ansökan om återbetalning, ska verket betala ut det beviljade beloppet till sökanden eller den som sökanden anger senast 10 arbetsdagar från den dag då
1.tidsfristen i 21 § löpte ut, eller
2.tidsfristerna i 22 § löpte ut, om ytterligare uppgifter eller kom- pletterande ytterligare uppgifter har begärts av verket.
29 § Det beviljade beloppet ska betalas ut i
1.Sverige, eller
2.ett annat
Vid utbetalning i ett annat
Ränta
30 § Sökanden ska tillgodoföras ränta på det beviljade beloppet, om utbetalningen görs efter den senaste tidpunkt som anges i 28 §.
Om Skatteverket har begärt ytterligare uppgifter eller kompletterande ytterligare uppgifter, ska första stycket endast tillämpas om sökanden har kommit in till verket med uppgifterna i enlighet med 20 §.
31 § Ränta ska beräknas från och med dagen efter den i 28 § angivna senaste dagen för utbetalning till den dag då utbetalningen faktiskt görs.
Räntan ska beräknas efter den räntesats som anges i 65 kap. 4 § tredje stycket skatteförfarandelagen (2011:1244).
Återbetalning till beskattningsbara personer utanför EU
Vem som kan ansöka om återbetalning
32 § En beskattningsbar person som inte är etablerad i något
1.varken haft sätet för sin ekonomiska verksamhet i Sverige eller ett fast etableringsställe här från vilket affärstransaktioner genomförts eller, om säte eller fast etableringsställe saknas, inte har varit bosatt eller stadigvarande vistats i Sverige, och
2.inte har levererat några varor eller tillhandahållit några tjänster inom landet, med de undantag som följer av 33 och 34 §§.
33 § Den beskattningsbara personen får inom landet ha tillhandahållit transporttjänster och stödtjänster till dessa, under förutsättning att tillhandahållandena är undantagna från skatteplikt i enlighet med någon av följande bestämmelser i 10 kap.:
–64 § om tjänster som ingår i beskattningsunderlaget för import,
–70 § om tjänster i samband med export eller import av varor,
–76 § eller 77 § om tjänster som avser fartyg eller luftfartyg,
–78 § om tjänster av mäklare och andra förmedlare,
–92 § eller 93 § om tjänster som tillhandahålls EU,
–95 § om väpnade styrkor som tillhör part i Nato,
–96 § om vissa väpnade styrkor stationerade på Cypern, eller
–97 § om förmedlingstjänster som avser vissa undantagna transaktioner eller transaktioner utanför EU.
Första stycket gäller även sådana transaktioner som är undantagna från skatteplikt i enlighet med 11 kap. 4 § 2, 3 eller 4 om varor i vissa lager.
34 § Den beskattningsbara personen får också ha levererat varor och tillhandahållit tjänster inom landet för vilka förvärvaren är skyldig att betala mervärdesskatten i enlighet med någon av följande bestämmelser i
16kap.:
–5 § om leverans av varor och tillhandahållande av vissa tjänster med anknytning till fastighet,
–7 § om leverans av el, gas, värme eller kyla,
Prop. 2022/23:46 Bilaga 2
639
Prop. 2022/23:46 Bilaga 2
640
–8 § om tillhandahållande av tjänster som avses i 6 kap. 32 §,
–9 § om trepartshandel,
–11 § om tillhandahållande av vissa tjänster inom byggsektorn, eller
–12 § om handel med avfall och skrot.
Återbetalningsrättens omfattning
35 § En beskattningsbar person som uppfyller villkoren i
Första stycket gäller endast i den utsträckning den beskattningsbara personen använder varorna eller tjänsterna för transaktioner som avses i
–13 kap. 9 § om avdragsrätt för transaktioner utanför landet i en sådan ekonomisk verksamhet som avses i 4 kap. 2 §,
–13 kap. 10 och 11 §§ om avdragsrätt för vissa transaktioner som är undantagna från skatteplikt, eller
–34 § om leverans av varor och tillhandahållande av tjänster för vilka förvärvaren är skyldig att betala mervärdesskatten.
36 § Rätten till återbetalning omfattar endast sådan ingående skatt som skulle ha varit avdragsgill enligt denna lag om den beskattningsbara personen i stället hade haft rätt till avdrag för ingående skatt.
37 § Någon rätt till återbetalning finns inte för
1.sådan felaktigt debiterad mervärdesskatt som avses i 2 kap. 12 §, eller
2.mervärdesskatt som fakturerats för en leverans av varor som är undantagen från skatteplikt enligt någon av följande bestämmelser i
10 kap.:
– 46 § eller 50 § om unionsinterna leveranser av varor, eller
– 65 § 3 om leverans av varor när en beskattningsbar person som inte är etablerad inom landet förvärvar varan för sin verksamhet i utlandet och hämtar den för att direkt föra ut den till en plats utanför EU.
Vad en ansökan ska avse
38 § En ansökan om återbetalning ska avse
1. förvärv av varor eller tjänster
a)som har fakturerats under återbetalningsperioden, om redovis- ningsskyldigheten för skatten inträtt före eller vid tidpunkten för faktu- reringen, eller
b)för vilka redovisningsskyldigheten har inträtt under återbetalnings- perioden, om förvärven har fakturerats innan redovisningsskyldigheten har inträtt, eller
2. import av varor under återbetalningsperioden.
Utöver de transaktioner som anges i första stycket får ansökan även avse fakturor eller importdokument som inte omfattas av en tidigare ansökan och som gäller transaktioner som genomförts under kalenderåret i fråga.
Hur ansökan ska göras
39 § En beskattningsbar person som inte är etablerad i något
Bestämmelser om hur en ansökan ska göras om den beskattningsbara personen är eller ska vara registrerad för mervärdesskatt enligt 7 kap. 1 § första stycket
Ansökans innehåll, språk och handlingar som ska bifogas
40 § En ansökan ska innehålla nödvändiga identifikationsuppgifter och de ytterligare uppgifter som Skatteverket behöver för att kunna besluta om återbetalning.
41 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela närmare föreskrifter om
1.ansökans innehåll,
2.vilka språk som får användas i en ansökan, och
3.vilka handlingar som ska bifogas en ansökan.
Återbetalningsperiod
42 § En ansökan om återbetalning ska avse en period om minst tre på varandra följande kalendermånader under ett kalenderår och högst ett kalenderår. En ansökan som avser tiden till utgången av ett kalenderår får omfatta kortare tid än tre månader.
Ansökningstid
43 § En ansökan om återbetalning ska ha kommit in senast sex kalendermånader efter utgången av det kalenderår som den avser.
Tidsfristen i första stycket får inte beräknas med stöd av 2 § lagen (1930:173) om beräkning av lagstadgad tid.
Minimibelopp
44 § Om en ansökan om återbetalning avser en återbetalningsperiod som är minst tre kalendermånader men mindre än ett kalenderår, ska det sökta beloppet vara minst 4 000 kronor.
Avser ansökan perioden ett kalenderår eller återstoden av det, ska det sökta beloppet vara minst 500 kronor.
Tidsfrist för Skatteverkets beslut
45 § Skatteverket ska fatta beslut om en ansökan om återbetalning senast sex månader från den dag då en fullständig ansökan och övriga föreskrivna handlingar kom in till verket.
Utbetalningsland
46 § Det beviljade beloppet ska betalas ut i
1.Sverige, eller
2.ett annat land, om sökanden begär det.
Prop. 2022/23:46 Bilaga 2
641
Prop. 2022/23:46 Bilaga 2
642
Vid utbetalning i ett annat land ska Skatteverket från beloppet som ska betalas ut dra av de bankavgifter som tagits ut för överföringen.
Återkrav och avräkning
47 § Om en återbetalning har tagits emot på ett bedrägligt eller annars oriktigt sätt, ska Skatteverket besluta att det belopp som felaktigt tagits emot ska betalas tillbaka. Beloppet ska betalas tillbaka senast 30 dagar från den dag då verket meddelade sitt beslut.
Det belopp som ska betalas tillbaka och obetalda skattetillägg får räknas av mot ingående skatt som den som ska betala tillbaka det felaktigt mottagna beloppet har rätt att få tillbaka på grundval av en annan ansökan än den som lett till den felaktiga återbetalningen.
Ett beslut enligt första eller andra stycket får verkställas även om det inte har fått laga kraft.
48 § Åtgärder för att återkräva ett sådant belopp som tagits emot på ett oriktigt sätt får inte vidtas senare än fem år efter utgången av det kalenderår då beloppet betalats ut.
Återbetalning vid viss import
49 § Om en vara har importerats till Sverige för att sändas eller transporteras till ett annat
50 § Den som vill få återbetalning av ingående skatt ska ansöka om detta i enlighet med
Återbetalning till den som är eller ska vara registrerad för mervärdesskatt
51 § Om den som vill få återbetalning är eller ska vara registrerad för mervärdesskatt enligt 7 kap. 1 § första stycket
52 § Ansökan ska göras i en skattedeklaration i enlighet med det förfarande för deklaration av mervärdesskatt som anges i 26 kap. skatte- förfarandelagen (2011:1244).
För den som ansöker gäller även i övrigt bestämmelserna om förfarandet i skatteförfarandelagen.
53 § Mervärdesskatten ska redovisas i enlighet med 7 kap.
54 § Det som sägs i 16 § och 44 § om minsta belopp för en ansökan om återbetalning gäller även en ansökan i en skattedeklaration.
Återbetalningsansökningar riktade till andra |
Prop. 2022/23:46 |
Hur en ansökan ska göras |
Bilaga 2 |
55 § En beskattningsbar person som är etablerad i Sverige, men inte i det |
|
|
|
återbetalning av sådan skatt i enlighet med det landets tillämpning av EU- |
|
återbetalningsdirektivet, ska rikta en ansökan om återbetalning till det |
|
landet. Ansökan ska ges in till Skatteverket genom den elektroniska portal |
|
som inrättats för detta ändamål. |
|
En ansökan anses ingiven endast om sökanden har lämnat samtliga |
|
uppgifter som krävs enligt tillämpningen av artiklarna 8, 9 och 11 i EU- |
|
återbetalningsdirektivet i det |
|
Ansökningstid |
|
56 § En ansökan om återbetalning ska ha kommit in till Skatteverket |
|
senast den 30 september kalenderåret efter återbetalningsperioden. |
|
Tidsfristen i första stycket får inte beräknas med stöd av 2 § lagen |
|
(1930:173) om beräkning av lagstadgad tid. |
|
Skatteverkets underrättelseskyldighet |
|
57 § Skatteverket ska utan dröjsmål skicka en elektronisk bekräftelse till |
|
sökanden om vilket datum ansökan kom in till verket. |
|
Skatteverkets vidarebefordran av ansökan |
|
58 § Skatteverket ska vidarebefordra en ansökan till det |
|
ansökan riktats till. |
|
Skatteverket ska dock besluta att inte vidarebefordra ansökan, om |
|
sökanden under återbetalningsperioden |
|
1.inte är en beskattningsbar person,
2.i Sverige endast utför leveranser av varor eller tillhandahållanden av tjänster som är undantagna från skatteplikt utan rätt till avdrag för ingående skatt, eller
3.omfattas av undantaget från skatteplikt för beskattningsbara personer med liten årsomsättning i 18 kap.
Skatteverket ska på elektronisk väg underrätta sökanden om ett beslut enligt andra stycket.
Återbetalning till hjälporganisationer
59 § Den som bedriver en verksamhet för Förenta nationernas eller något av dess fackorgans räkning har på ansökan rätt till återbetalning av ingående skatt. Detta gäller endast om skatten hänför sig till varor som förvärvas eller importeras för att föras ut ur EU och användas i denna verksamhet utanför EU.
Även en riksomfattande hjälporganisation har sådan återbetalningsrätt, om varorna förs ut ur EU för att användas i en hjälpverksamhet.
643
Prop. 2022/23:46 Bilaga 2
644
Återbetalning till utländska beskickningar m.fl.
Utländska beskickningar, karriärkonsulat och internationella organisationer
60 § Utländska beskickningar, karriärkonsulat i Sverige eller sådana internationella organisationer som avses i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall, har på ansökan rätt till återbetalning av ingående skatt.
Första stycket gäller endast om den ingående skatten hänför sig till förvärv av
1.varor som är avsedda för inredning eller utrustning av en sådan byggnad som är avsedd för förvärvaren,
2.inventarier eller trycksaker för den verksamhet som utövas av förvärvaren,
3.tillbehör eller utrustning till motorfordon som ägs av förvärvaren,
4.tjänster på en sådan fastighet som är avsedd för förvärvaren samt på sådana varor som anges i
5.teletjänster, vatten, elektrisk kraft, avloppsrening eller sophämtning för en fastighet som är avsedd för förvärvaren,
6.sådana bränslen för vilka energiskatt och koldioxidskatt enligt lagen (1994:1776) om skatt på energi ska tas ut,
7.alkohol- och tobaksvaror,
8.tjänster avseende uthyrning av byggnad eller annan anläggning som utgör fastighet, under förutsättning att uthyrningstjänsten är avsedd för den verksamhet som utövas av förvärvaren, och
9.bevakningstjänster avseende fastighet eller lokal som är avsedd för den verksamhet som utövas av förvärvaren.
Diplomatisk personal och karriärkonsuler
61 § Medlemmar av den diplomatiska personalen vid utländska beskickningar i Sverige och karriärkonsuler vid utländska konsulat i Sverige som inte är svenska medborgare eller stadigvarande bosatta här i landet, har på ansökan rätt till återbetalning av ingående skatt.
Första stycket gäller endast om den ingående skatten hänför sig till förvärv av
1.utrustning för hemmabruk avsedd för mottagning, inspelning eller uppspelning av ljud eller bild,
2.kameror, objektiv till kameror och annan utrustning för film- eller bildåtergivning,
3.vitvaror och hushållsmaskiner,
4.datorer och utrustning med liknande användning,
5.möbler, belysningsarmaturer, inredningstextilier, mattor, pianon och flyglar,
6.tillbehör eller utrustning till motorfordon eller till sådana varor som anges i
7.tjänster på sådana varor som anges i
8.tjänster på en fastighet i samband med inmontering av vitvaror och hushållsmaskiner,
9.bränslen för vilka energiskatt och koldioxidskatt enligt lagen (1994:1776) om skatt på energi ska tas ut, och
10.alkohol- och tobaksvaror.
62 § Sådan återbetalningsrätt finns dock endast om
1.förvärvet görs för personligt bruk, och
2.den sammanlagda ersättningen enligt varje faktura uppgår till minst
– 1 000 kronor för förvärv som anges i 61 § andra stycket
– 200 kronor för förvärv som anges i 61 § andra stycket 9 och 10.
63 § Medlemsstaters ombud vid en internationell organisation med säte i Sverige och personal hos en sådan organisation har på ansökan rätt till återbetalning av ingående skatt som hänför sig till sådana förvärv som anges i 61 § andra stycket, om Sverige har träffat överenskommelse med en annan stat eller med en mellanfolklig organisation om detta.
Återbetalning till EU och vissa
64 § Rätt till återbetalning av ingående skatt har ett kontor eller en anläggning som ligger i Sverige och som tillhör
–Europeiska unionen,
–Europeiska atomenergigemenskapen,
–Europeiska centralbanken,
–Europeiska investeringsbanken, eller
–ett organ som har inrättats av unionen eller atomenergigemenskapen och för vilket protokollet (nr 7) om Europeiska unionens immunitet och privilegier gäller.
Första stycket gäller endast om den ingående skatten hänför sig till sådana förvärv som anges i 60 § andra stycket.
65 § Återbetalningsrätten gäller dock endast i den omfattning åter- betalningen inte leder till att konkurrensen snedvrids.
Gemensamma bestämmelser för
66 § Regeringen kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om förfarandet vid återbetalning enligt
67 § Bestämmelser om återbetalning av mervärdesskatt finns även i 64 kap. 6 § skatteförfarandelagen (2011:1244).
Återbetalningsrätten ska styrkas
68 § Rätten till återbetalning enligt
Skattetillägg
69 § Bestämmelserna om skattetillägg i 49, 51 och 52 kap. skatte- förfarandelagen (2011:1244) gäller också i fråga om uppgifter som lämnas i en ansökan om återbetalning av ingående skatt enligt detta kapitel.
Omprövning i vissa fall
70 § Bestämmelserna i 66 kap. skatteförfarandelagen (2011:1244) gäller vid omprövning av Skatteverkets beslut om
Prop. 2022/23:46 Bilaga 2
645
Prop. 2022/23:46 Bilaga 2
646
1.återbetalning av ingående skatt till en sådan beskattningsbar person som är etablerad i ett annat
2.vidarebefordran av en ansökan om återbetalning av ingående skatt riktad till ett annat
Första stycket 1 gäller dock inte omprövningsbeslut enligt 26 och 27 §§.
71 § Ett beslut i en fråga om återbetalning av ingående skatt till en sådan beskattningsbar person etablerad utanför EU som avses i
En begäran om omprövning ska vara skriftlig. Den ska ha kommit in till Skatteverket senast två år efter utgången av det kalenderår som den tidigare ansökan gäller.
72 § En fråga som avser återbetalning av ingående skatt får inte omprövas enligt 71 § om den har avgjorts av en allmän förvaltnings- domstol.
Indrivning och verkställighet
73 § Skatteverket ska utan dröjsmål överlämna obetalda belopp enligt ett beslut enligt 25, 26 eller 47 § för indrivning enligt lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m.
Skatteverket får besluta att inte överlämna en fordran för indrivning om fordran avser ett ringa belopp.
Vid indrivning får verkställighet enligt utsökningsbalken ske.
15 kap. Justering av avdrag för ingående skatt som är hänförlig till investeringsvaror
Innehåll
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om justering av avdrag för ingående skatt som avser investeringsvaror. Bestämmelserna avser
–vad som avses med ingående skatt (2 §),
–särskilt om hyresrätter och bostadsrätter (3 §),
–vad som är en investeringsvara
–i vilka fall avdrag ska justeras
–justeringsperiod (10 och 11 §§),
–hur avdrag ska justeras
–övertagande av rättighet och skyldighet att justera avdrag
–utfärdande av justeringshandling
–justeringshandling vid övertagande av rättighet och skyldighet att justera avdrag (31 §).
Ytterligare bestämmelser om justering av avdrag för ingående skatt finns
i12 kap. om frivillig beskattning för vissa fastighetsupplåtelser.
Vad som avses med ingående skatt
2 § Med ingående skatt avses detsamma som i 13 kap. 4 och 5 §§. När någon enligt
Särskilt om hyresrätter och bostadsrätter
3 § För hyresrätter och bostadsrätter gäller det som sägs om fastigheter i 7 §
Vad som är en investeringsvara
4 § Med investeringsvaror avses
1.maskiner, inventarier och liknande anläggningstillgångar vars värde minskar, om den ingående skatten på anskaffningskostnaden för tillgången uppgår till minst 50 000 kronor,
2.fastigheter som varit föremål för
3.fastigheter och lägenheter som innehas med hyresrätt eller bostadsrätt, som tillförts varor och tjänster genom skattepliktiga uttag enligt 5 kap. 30 §, om avdrag för ingående skatt har gjorts enligt 13 kap. 8 § 4 eller 5 med minst 100 000 kronor, och
4.bostadsrätt eller hyresrätt till en lägenhet, om bostadsrättshavaren eller hyresgästen utfört eller låtit utföra
5 § Maskin, utrustning och särskild inredning ska vid tillämpning av bestämmelserna i detta kapitel anses som sådan tillgång som avses i 4 § 1, om den
1.tillförts sådan byggnad eller del av byggnad som är inrättad för annat än bostadsändamål, och
2.anskaffats för att direkt användas i en särskild verksamhet som bedrivs på fastigheten.
6 § Har under ett beskattningsår avseende en viss fastighet både en åtgärd som avses i 4 § 2 företagits och ett avdrag enligt 4 § 3 gjorts eller mer än en åtgärd företagits eller ett avdrag gjorts, ska vid tillämpning av beloppsgränsen åtgärderna och avdragen läggas samman. Avdrag och åtgärder som avses i 4 § 3 och 4 ska på motsvarande sätt läggas samman med andra avdrag och åtgärder som avser samma hyresrätt eller bostadsrätt.
I vilka fall avdrag ska justeras
7 § Om inte annat följer av 9 § eller
Prop. 2022/23:46 Bilaga 2
647
Prop. 2022/23:46 Bilaga 2
648
1.om användningen av en investeringsvara, för vilken ingående skatt för förvärvet eller importen varit helt eller delvis avdragsgill, ändras på så sätt att den avdragsgilla delen minskar,
2.om användningen av en investeringsvara, för vilken ingående skatt för förvärvet eller importen inte varit avdragsgill eller endast delvis varit avdragsgill, ändras på så sätt att den avdragsgilla delen ökar,
3.om en annan investeringsvara än en fastighet avyttras och leveransen är skattepliktig, under förutsättning att den ingående skatten för förvärvet eller importen av varan endast delvis varit avdragsgill,
4.om en fastighet överlåts under förutsättning att avdrag gjorts för ingående skatt på kostnader för
5.om en fastighet som avses i 4 § 3 överlåts eller,
6.om en fastighetsägare, bostadsrättshavare eller hyresgäst försätts i konkurs, under förutsättning att ingående skatt som hänför sig till kostnader för investeringsvaror som avses i 4 § 2, 3 eller 4 varit avdragsgill för denne.
8 § Statens fordran på grund av justering av avdrag för ingående skatt enligt 7 § 6 får göras gällande i en konkurs, om fordran uppkommer på grund av att gäldenären försätts i konkurs.
9 § Avdrag för ingående skatt ska inte justeras
1.om en förändring i användandet av en investeringsvara leder till uttagsbeskattning med stöd av 5 kap., eller
2.om förändringen av den avdragsgilla delen i förhållande till den avdragsgilla delen som gällde vid anskaffandet är mindre än fem pro- centenheter.
Justeringsperiod
10 § Avdrag för ingående skatt ska justeras endast när de fall som avses i 7 § inträffar inom en viss tid (justeringsperioden). Justeringsperioden är
1.tio år för investeringsvaror som avses i 4 § 2 eller 4,
2.tio år för investeringsvaror som avses i 4 § 3 räknat från det att avdrag gjorts enligt 13 kap. 8 § 4 eller 5, och
3.fem år från tidpunkten för förvärvet eller importen för andra investeringsvaror.
11 § Det beskattningsår då avdraget gjorts eller förvärvet, importen,
Hur avdrag ska justeras |
Prop. 2022/23:46 |
Ändrad användning och överlåtelse |
Bilaga 2 |
12 § Vid ändrad användning av en investeringsvara ska avdrag för ingående skatt justeras varje beskattningsår under återstoden av justeringsperioden.
Vid övergång till det undantag från skatteplikt som avses i 18 kap. ska dock avdrag för ingående skatt justeras vid ett enda tillfälle och avse återstoden av justeringsperioden, om inte den beskattningsbara personen motsätter sig det. Även om den beskattningsbara personen motsätter sig det ska avdrag för ingående skatt justeras vid ett enda tillfälle, om det finns särskilda skäl för det.
13 § Vid överlåtelse av investeringsvaror och i de fall som avses i 7 § 6 ska avdrag som gjorts för ingående skatt justeras vid ett enda tillfälle och justeringen ska avse återstoden av justeringsperioden.
14 § I återstoden av justeringsperioden ska det beskattningsår då användningen ändras eller överlåtelse sker räknas in.
Om en ändrad användning eller en överlåtelse avser endast en del av en fastighet, ska endast avdrag för den ingående skatt som hänför sig till denna del justeras.
Ursprungsbeloppet
15 § Den ingående skatt som ska justeras (ursprungsbeloppet) är
1.i de fall som avses i 4 § 2 eller 4 den ingående skatt som hänför sig till
2.i de fall som avses i 4 § 3 den ingående skatt som dragits av,
3.för övriga investeringsvaror den ingående skatten vid förvärvet eller importen av varan.
Justeringsbeloppet
16 § Det belopp som avdrag för ingående skatt årligen ska justeras med (justeringsbeloppet) ska beräknas utifrån justeringsperioden som en tiondel respektive en femtedel av den del av ursprungsbeloppet som motsvarar skillnaden i procentenheter mellan den avdragsgilla andelen ingående skatt vid justeringsperiodens början och den avdragsgilla andelen efter förändringen.
17 § Om en förvärvare övertagit rättighet och skyldighet att justera avdrag för ingående skatt enligt 21 §, ska justeringsbeloppet för förvärvaren beräknas som en tiondel av den del av ursprungsbeloppet som motsvarar skillnaden i procentenheter mellan överlåtarens avdragsgilla andel ingående skatt vid överlåtelsen och förvärvarens avdragsgilla andel ingå- ende skatt efter förändringen.
18 § Justeringsbeloppet får i de fall som avses i 7 § 3 uppgå till högst 25 procent av priset med anledning av avyttringen av varan exklusive skatt enligt denna lag.
649
Prop. 2022/23:46 Bilaga 2
650
19 § Om avdrag för ingående skatt ska justeras till följd av ändrad användning, ska andelen avdragsgill ingående skatt under justeringsåret bestämmas med ledning av förhållandena vid utgången av året. Om det finns särskilda skäl får andelen avdragsgill ingående skatt i stället bestämmas efter vad som är skäligt.
Övertagande av rättighet och skyldighet att justera avdrag
Överlåtelse av investeringsvaror vid överlåtelse av rörelse, fusion och liknande förfaranden
20 § Vid överlåtelse av investeringsvaror, utom sådana som omfattas av frivillig beskattning, i samband med att rörelse överlåts eller vid fusion eller liknande förfarande, ska förvärvaren överta överlåtarens rättighet och skyldighet att justera avdrag för ingående skatt. Detta gäller dock endast om förvärvaren har avdragsrätt.
Överlåtelse av fastighet i vissa fall
21 § Vid överlåtelse av fastighet i annat fall än som avses i 20 § ska förvärvaren överta överlåtarens rättighet och skyldighet att justera avdrag för ingående skatt, om förvärvaren har avdragsrätt. Detta gäller dock inte om överlåtaren och förvärvaren har träffat avtal om att överlåtaren ska justera avdragen.
22 § Om en förvärvare som avses i 21 § övertar rättighet och skyldighet att justera avdrag ska överlåtaren inte till följd av överlåtelsen justera avdrag för ingående skatt. Överlåtaren ska dock justera avdrag på grund av ändringar som inträffat under dennes innehavstid.
23 § En överlåtare som avses i 21 § ska fullgöra skyldighet att justera avdrag som uppstått på grund av att förvärvaren ändrat användningen av fastigheten eller överlåtit den, om överlåtaren
1.dragit av ingående skatt och inte tagit upp den i en justeringshandling som avses i 28 §, eller
2.inte lämnat uppgift om justeringshandling som avses i 29 §.
Inträde och utträde ur mervärdesskattegrupp
24 § När en beskattningsbar person inträder i en mervärdesskattegrupp, övertar gruppen dennes rättighet och skyldighet att justera avdrag för ingående skatt.
När en beskattningsbar person utträder ur en mervärdesskattegrupp övertar den beskattningsbara personen gruppens rättighet och skyldighet att justera avdrag för ingående skatt hänförlig till den beskattningsbara personens investeringsvaror.
Fastighetsägare som försätts i konkurs
25 § Om en fastighetsägare försätts i konkurs får konkursboet överta konkursgäldenärens rättighet och skyldighet att justera avdrag för ingående skatt under förutsättning att
1.konkursboet är en beskattningsbar person enligt 4 kap. 18 § för den ekonomiska verksamheten i fastigheten, och
2.verksamheten består helt eller delvis av beskattade transaktioner inom landet.
Övertagandet ska ske innan konkursboet överlåter fastigheten, men gäller från det att konkursboet blivit en beskattningsbar person för den ekonomiska verksamheten i fastigheten.
26 § Konkursgäldenären ska dock alltid justera avdrag för ingående skatt på grund av ändringar som inträffat under tiden fram till dess denne försatts i konkurs.
Om en fastighet överlåts av konkursboet ska bestämmelserna i
Hyresgäst eller bostadsrättshavare som lämnar en hyresrätt eller bostadsrätt
27 § Om en hyresgäst eller bostadsrättshavare lämnar en hyresrätt eller bostadsrätt, utan att överlåta den till någon annan, ska fastighetsägaren överta rättighet och skyldighet att justera avdrag för ingående skatt på kostnaden för
Utfärdande av justeringshandling
28 § När rättighet och skyldighet att justera avdrag för ingående skatt övertas enligt
Om utfärdaren av en justeringshandling efter utfärdandet fått förändrad ingående skatt eller förändrad avdragsgill andel avseende denna skatt, ska denne utfärda en kompletterande handling om ändringen.
29 § Om utfärdaren har en justeringshandling som utfärdats av en tidigare ägare till en investeringsvara och som innehåller uppgifter av betydelse för rättigheten och skyldigheten att justera avdrag för den som övertar denna rättighet och skyldighet, ska ett exemplar av handlingen överlämnas till denne.
30 § En justeringshandling ska innehålla följande uppgifter:
1.den ingående skatt som hänför sig till utfärdarens förvärv eller import av investeringsvaran eller
2.den del av den ingående skatten i 1 som utfärdaren efter eventuell justering gjort avdrag för,
3.vid vilka tidpunkter förvärven, importerna och avdragen i 1 och 2 har skett,
4.uppgift om justeringshandling som avses i 29 §,
5.utfärdarens namn och adress eller någon annan uppgift genom vilken denne kan identifieras,
6.namn och adress till den som ska överta rättigheten och skyldigheten att justera avdrag för ingående skatt, eller någon annan uppgift genom vilken denne kan identifieras,
7.transaktionens art,
Prop. 2022/23:46 Bilaga 2
651
Prop. 2022/23:46 Bilaga 2
652
8.utfärdarens registreringsnummer för mervärdesskatt eller, om denne inte är registrerad, person- eller organisationsnummer eller en likvärdig uppgift,
9.om justeringshandlingen avser en fastighet, uppgift om hur den ingående skatten fördelar sig mellan olika delar av fastigheten, och
10.övrigt som kan ha betydelse för bedömningen av beskattningen och avdrag för ingående skatt för den som ska överta rättigheten och skyldigheten att justera avdrag för ingående skatt.
Justeringshandling vid övertagande av rättighet och skyldighet att justera avdrag
31 § Den som enligt
16 kap. Vem som är betalningsskyldig
Innehåll
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om vem som är skyldig att betala mervärdesskatt till staten för beskattningsbara transaktioner som är skattepliktiga och görs inom landet. I detta kapitel finns även en bestämmelse om vem som är skyldig att betala felaktigt debiterad mervärdesskatt till staten.
Bestämmelserna i kapitlet avser
–vem som ska anses som en beskattningsbar person som inte är etable- rad inom landet (3 §),
–leverans av varor och tillhandahållande av tjänster
–unionsinternt förvärv av varor (14 §),
–import av varor
–felaktigt debiterad mervärdesskatt (18 §).
Bestämmelser om betalningsskyldighet i andra kapitel
2 § Ytterligare bestämmelser om vem som är betalningsskyldig för mervärdesskatt finns i
–11 kap. om undantag avseende varor i vissa lager,
–12 kap. om frivillig beskattning för vissa fastighetsupplåtelser,
–21 kap. om särskild ordning för investeringsguld,
–22 kap. om särskilda ordningar för distansförsäljning av varor och vissa tillhandahållanden av tjänster, och
–23 kap. om särskild ordning för deklaration och betalning av mer- värdesskatt vid import.
Vem som ska anses som en beskattningsbar person som inte är etablerad inom landet
3 § Vid tillämpningen av bestämmelserna i detta kapitel ska en be- skattningsbar person som har ett fast etableringsställe i Sverige anses vara en beskattningsbar person som inte är etablerad inom landet om
1. personen utför en leverans av varor eller ett tillhandahållande av |
Prop. 2022/23:46 |
tjänster inom landet, och |
Bilaga 2 |
2.leveransen eller tillhandahållandet sker utan medverkan av det svenska etableringsstället.
Leverans av varor och tillhandahållande av tjänster
Huvudregel
4 § En beskattningsbar person som levererar varor eller tillhandahåller tjänster är skyldig att betala mervärdesskatt för leveransen eller tillhanda- hållandet, om inte annat följer av
Omvänd betalningsskyldighet – beskattningsbar person som inte är etablerad inom landet
5 § Vid leverans av varor eller tillhandahållande av sådana tjänster som avses i andra stycket är den som förvärvar varan eller tjänsten skyldig att betala mervärdesskatt för leveransen eller tillhandahållandet, om
1.förvärvaren är registrerad för mervärdesskatt här, och
2.den som levererar varan eller tillhandahåller tjänsten är en beskattningsbar person som inte är etablerad inom landet.
Första stycket gäller tjänster med anknytning till fastighet i Sverige. Första stycket gäller dock inte fastighetstjänster som avses i 11 § eller i 12 kap.
6 § En beskattningsbar person som inte är etablerad inom landet har dock på begäran rätt att bli betalningsskyldig för mervärdesskatt för leverans av varor eller tillhandahållande av tjänster som förvärvaren annars skulle ha varit betalningsskyldig för enligt 5 §. Denna betalningsskyldighet ska då gälla för alla sådana leveranser eller tillhanda- hållanden.
7 § Vid leverans av el, gas, värme eller kyla i enlighet med förutsätt- ningarna i 6 kap.
1.förvärvaren är registrerad för mervärdesskatt här, och
2.den som levererar varan är en beskattningsbar person som inte är etablerad inom landet.
8 § Om en beskattningsbar person som inte är etablerad inom landet tillhandahåller sådana tjänster som avses i 6 kap. 32 §, är den som för- värvar tjänsten skyldig att betala mervärdesskatt för tillhandahållandet, om denne är
1.en beskattningsbar person,
2.en juridisk person som inte är en beskattningsbar person men är registrerad för mervärdesskatt här, eller
3.en juridisk person som skulle ha varit en beskattningsbar
person om inte 4 kap. 6 § om ideella föreningar och registrerade tros- samfund varit tillämplig.
653
Prop. 2022/23:46 Bilaga 2
654
Omvänd betalningsskyldighet – trepartshandel
9 § Vid sådan efterföljande leverans av varor inom landet som avses i 10 kap. 54 §, är mottagaren av leveransen skyldig att betala mervärdes- skatt för leveransen, om
1.mottagaren är en annan beskattningsbar person eller juridisk person som inte är en beskattningsbar person,
2.mottagaren är registrerad för mervärdesskatt här, och
3.den beskattningsbara personen som gör den efterföljande leveransen har utfärdat en faktura i enlighet med artiklarna
Omvänd betalningsskyldighet – guld
10 § Vid leverans av guld i råvaruform eller i form av halvfärdiga produkter med en finhalt av minst 325 tusendelar är den som förvärvar varan skyldig att betala mervärdesskatt för leveransen, om både leverantören och förvärvaren är beskattningsbara personer som är eller ska vara registrerade för mervärdesskatt här.
Omvänd betalningsskyldighet – byggsektorn
11 § Om en beskattningsbar person tillhandahåller tjänster som avses i andra stycket är den som förvärvar tjänsten skyldig att betala mervärdesskatt för tillhandahållandet, om 8 § inte gäller och förvärvaren är
1.en beskattningsbar person som i sin ekonomiska verksamhet inte endast tillfälligt tillhandahåller sådana tjänster, eller
2.en annan beskattningsbar person som tillhandahåller en beskattningsbar person som avses i 1 sådana tjänster.
Första stycket gäller
1.sådana tjänster avseende fastighet som kan hänföras till
– mark- och grundarbeten,
– bygg- och anläggningsarbeten,
– bygginstallationer,
– slutbehandling av byggnader, eller
– uthyrning av bygg- och anläggningsmaskiner med förare,
2.byggstädning, och
3.tillhandahållande av personal för sådana aktiviteter som avses i 1 och 2.
Omvänd betalningsskyldighet – avfall och skrot
12 § Vid leverans av sådana varor som avses i andra stycket är den som förvärvar varan skyldig att betala mervärdesskatt för leveransen, om både leverantören och förvärvaren är beskattningsbara personer som är eller ska vara registrerade för mervärdesskatt här.
Första stycket gäller varor som kan hänföras till följande nummer i Kombinerade nomenklaturen
1.avfall och skrot av järn eller stål; omsmältningsgöt av järn eller stål
2.avfall och skrot av koppar
3.avfall och skrot av nickel
4.avfall och skrot av aluminium
5.avfall och skrot av bly
6.avfall och skrot av zink
7.avfall och skrot av tenn
8.avfall och skrot av andra oädla metaller
9.avfall och skrot av galvaniska element, batterier och elektriska ackumulatorer
Omvänd betalningsskyldighet – utsläppsrätter och andra enheter
13 § Vid tillhandahållande av sådana tjänster som avses i andra stycket är den som förvärvar tjänsten skyldig att betala mervärdesskatt för tillhanda- hållandet, om både tillhandahållaren och förvärvaren är beskattningsbara personer som är eller ska vara registrerade för mervärdesskatt här och 8 § inte gäller.
Första stycket gäller överlåtelse av
1.sådana utsläppsrätter för växthusgaser enligt definitionen i artikel 3 i direktivet om handel med utsläppsrätter som kan överlåtas enligt artikel 12
idet direktivet, och
2.andra enheter som verksamhetsutövare kan använda för att följa direktivet om handel med utsläppsrätter.
Unionsinternt förvärv
14 § Den som gör ett unionsinternt förvärv av varor är skyldig att betala mervärdesskatt för förvärvet.
Import
15 § Om en tullskuld uppkommer i Sverige till följd av en import av varor, är den som är skyldig att betala tullen även skyldig att betala mervärdesskatt för importen, om inte annat följer av 17 §.
16 § Om en import av varor avser en unionsvara eller om varan ska deklareras för övergång till fri omsättning i Sverige men inte är belagd med tull, är den som skulle ha varit skyldig att betala tullen om varan hade varit tullbelagd skyldig att betala mervärdesskatt för importen, om inte annat följer av 17 §.
17 § Om den som är eller skulle ha varit skyldig att betala tullen enligt 15 eller 16 § är ett ombud och Skatteverket är beskattningsmyndighet, är den för vars räkning ombudet handlar skyldig att betala mervärdesskatt för importen.
Felaktigt debiterad mervärdesskatt
18 § Den som felaktigt debiterar mervärdesskatt på en faktura eller liknande handling är betalningsskyldig till staten för beloppet.
Prop. 2022/23:46 Bilaga 2
655
Prop. 2022/23:46 Bilaga 2
656
17 kap. Fakturering
Innehåll
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om fakturering och bevarande av fakturor. Bestämmelserna avser
–hur bestämmelserna ska tillämpas på en mervärdesskattegrupp (3 §),
–tillämpningsområdet för bestämmelserna om fakturering
–faktureringsskyldighet
–självfakturering (12 §),
–särskilda tidpunkter för utfärdande av faktura
–samlingsfaktura (16 §),
–elektronisk faktura (17 och 18 §§),
–handling eller meddelande som likställs med faktura (19 och 20 §§),
–fakturans innehåll (21 och 22 §§),
–förenklad faktura
–valuta (26 §),
–säkerställande av ursprungets äkthet och innehållets integritet (27 §),
–bevarande av faktura (28 och 29 §§),
–åtkomst till faktura som bevaras på elektronisk väg (30 och 31 §§), och
–dokumentationsskyldighet för beskattningsbara personer som använder ett elektroniskt gränssnitt
Bestämmelser om fakturering i andra kapitel
2 § Ytterligare bestämmelser om fakturering finns i
–18 kap. om särskild ordning för beskattningsbara personer med liten årsomsättning,
–19 kap. om särskild ordning för resebyråer,
–20 kap. om särskild ordning för begagnade varor, konstverk, samlar- föremål och antikviteter, och
–22 kap. om särskilda ordningar för distansförsäljning av varor och vissa tillhandahållanden av tjänster.
Hur bestämmelserna ska tillämpas på en mervärdesskattegrupp
3 § När detta kapitel tillämpas på en mervärdesskattegrupp, avses med beskattningsbar person den person i gruppen som levererar varor eller tillhandahåller tjänster utanför gruppen. Med leverantörens, tillhanda- hållarens eller förvärvarens registreringsnummer för mervärdesskatt avses det registreringsnummer för mervärdesskatt som tilldelats en sådan grupp- huvudman som avses i 4 kap. 11 §.
Tillämpningsområdet för bestämmelserna om fakturering
Leverans av varor och tillhandahållande av tjänster inom landet
4 § Bestämmelserna om fakturering i
5 § Bestämmelserna i
1.leveransen eller tillhandahållandet görs från ett annat
2.förvärvaren är skyldig att betala mervärdesskatten för leveransen eller tillhandahållandet.
Om förvärvaren utfärdar fakturan för en leverans eller ett tillhanda- hållande som avses i första stycket, ska dock
Leverans av varor och tillhandahållande av tjänster i ett annat
6 § Bestämmelserna i
1. leverantören eller tillhandahållaren
a)har sätet för sin ekonomiska verksamhet i Sverige och leveransen av varan eller tillhandahållandet av tjänsten inte görs från ett fast etableringsställe i ett annat land,
b)har ett fast etableringsställe i Sverige från vilket leveransen av varan eller tillhandahållandet av tjänsten görs, eller
c)varken i Sverige eller utomlands har ett säte eller fast etableringsställe men är bosatt eller stadigvarande vistas här,
2. leverantören eller tillhandahållaren inte är etablerad i det
3. förvärvaren är skyldig att betala mervärdesskatten för leveransen eller tillhandahållandet.
Om förvärvaren utfärdar fakturan för en leverans eller ett tillhanda- hållande som avses i första stycket, ska dock
Leverans av varor och tillhandahållande av tjänster utanför EU
7 § Bestämmelserna i
1.har sätet för sin ekonomiska verksamhet i Sverige och leveransen av varan eller tillhandahållandet av tjänsten inte görs från ett fast etableringsställe i ett annat land,
2.har ett fast etableringsställe i Sverige från vilket leveransen av varan eller tillhandahållandet av tjänsten görs, eller
3.varken i Sverige eller utomlands har ett säte eller fast etableringsställe men är bosatt eller stadigvarande vistas här.
Faktureringsskyldighet
Huvudregler
8 § En beskattningsbar person ska utfärda faktura, eller se till att faktura utfärdas i den beskattningsbara personens namn och för dennes räkning av förvärvaren eller en tredje person, för leverans av varor eller tillhanda-
Prop. 2022/23:46 Bilaga 2
657
Prop. 2022/23:46 Bilaga 2
658
hållande av tjänster till en annan beskattningsbar person eller till en juridisk person som inte är en beskattningsbar person.
9 § En beskattningsbar person ska även se till att faktura utfärdas vid
1.leverans av nya transportmedel enligt 10 kap. 49 § till en privat- person,
2.leverans av varor enligt 6 kap. 7, 8, 9, 10, eller 11 § till en förvärvare
iSverige, och
3.tillhandahållande av bygg- eller anläggningstjänster till en privat- person och leverans av varor i samband med sådant tillhandahållande.
Undantag från huvudreglerna
10 § Faktura behöver inte utfärdas för personbefordran som anses vara tillhandahållen utomlands enligt 6 kap. Faktura behöver inte heller utfärdas för leveranser eller tillhandahållanden som avses i någon av följande bestäm- melser i 10 kap.:
–6, 7, 8, 9 eller 11 § om undantag inom sjukvård och tandvård,
–12 § om modersmjölk, blod eller organ från människor,
–13 § om läkemedel,
–14 eller 15 § om undantag inom social omsorg,
–16, 17, 18 eller 19 § om undantag inom utbildningsområdet,
–21 § om undantag inom fristående grupper,
–29 § första stycket 1 om undantag för införanden och ackvisitioner av annonser i vissa periodiska medlemsblad, personaltidningar och organisationstidskrifter,
–30 § om undantag avseende verksamhet för produktion och utsändning av radio- och televisionsprogram,
–31, 32 eller 33 § om undantag inom idrottsområdet,
–34 § om undantag inom kulturområdet,
–35 § om undantag inom försäkringsområdet,
–36 § om undantag inom området för finansiella tjänster,
–37 § 2 om lotterier, eller
–38 § om undantag på fastighetsområdet.
Faktureringsskyldighet vid betalningar i förskott eller a conto
11 § En beskattningsbar person ska utfärda en faktura, eller se till att faktura utfärdas i den beskattningsbara personens namn och för dennes räkning av förvärvaren eller en tredje person, för betalningar i förskott eller a conto till den beskattningsbara personen för en sådan leverans eller ett sådant tillhandahållande som avses i 8 eller 9 §.
Faktura behöver dock inte utfärdas för betalningar i förskott eller a conto för leveranser eller tillhandahållanden som avses i 10 § eller 10 kap. 46 §.
Självfakturering
12 § Faktura får utfärdas av förvärvaren om det finns
1.ett i förväg träffat avtal om detta mellan leverantören eller till- handahållaren och förvärvaren, och
2.ett förfarande för leverantörens eller tillhandahållarens godkännande av varje faktura.
Särskilda tidpunkter för utfärdande av faktura
13 § Faktura för bygg- eller anläggningstjänster eller varor som levereras i samband med sådana tjänster ska utfärdas senast vid utgången av den andra kalendermånaden efter den månad då tjänsterna tillhanda- hållits eller varorna levererats.
14 § Faktura för leverans av varor till annat
15 § Faktura för tillhandahållande av tjänster som ska tas upp i en periodisk sammanställning enligt 35 kap. 2 § första stycket 2 skatteför- farandelagen (2011:1244) ska utfärdas senast den femtonde dagen i den månad som följer på den månad då den beskattningsgrundande händelsen för tillhandahållandet inträffar.
Samlingsfaktura
16 § Samlingsfaktura får utfärdas för flera separata leveranser av varor eller tillhandahållanden av tjänster.
Vid utfärdande av samlingsfaktura ska tidsfristerna i
Elektronisk faktura
17 § Elektronisk faktura får utfärdas endast om mottagaren godkänner det.
I 5 § lagen (2018:1277) om elektroniska fakturor till följd av offentlig upphandling finns bestämmelser om skyldighet att ta emot elektroniska fakturor som har utfärdats till följd av offentlig upphandling.
18 § Om flera elektroniska fakturor översänds samlat till samma mottagare eller ställs till dennes förfogande, behöver gemensamma uppgifter endast anges en gång under förutsättning att alla uppgifter är åtkomliga för varje faktura.
Handling eller meddelande som likställs med faktura
19 § Varje handling eller meddelande med ändring av den ursprungliga fakturan och med en särskild och otvetydig hänvisning till den ursprung- liga fakturan likställs med en faktura.
20 § En sådan handling eller ett sådant meddelande ska utfärdas vid
1.sådan nedsättning av priset som avses i 8 kap. 15 § första stycket 1 eller 3 om förutsättningarna i 8 kap. 15 § andra stycket inte är uppfyllda,
2.sådan nedsättning av priset som avses i 8 kap. 15 § första stycket 2 om nedsättningen inte framgår av tidigare upprättad faktura, och
3.kundkreditering av annat slag än som avses i 1 och 2.
Prop. 2022/23:46 Bilaga 2
659
Prop. 2022/23:46 Bilaga 2
660
Fakturans innehåll
21 § Fakturor som utfärdas i enlighet med 8, 9 eller 11 § ska, om inte annat följer av 22 eller 23 §, innehålla följande uppgifter:
1.datum för utfärdandet,
2.ett löpnummer baserat på en eller flera serier, som unikt identifierar fakturan,
3.leverantörens eller tillhandahållarens registreringsnummer för mervärdesskatt under vilket varorna har levererats eller tjänsterna har tillhandahållits,
4.förvärvarens registreringsnummer för mervärdesskatt under vilket varorna eller tjänsterna har förvärvats, om förvärvaren är betal- ningsskyldig för mervärdesskatt för leveransen av varorna eller till- handahållandet av tjänsterna eller det är fråga om en unionsintern varu- försäljning enligt 10 kap. 46 §,
5.leverantörens eller tillhandahållarens fullständiga namn och adress,
6.förvärvarens fullständiga namn och adress,
7.de levererade varornas mängd och art eller de tillhandahållna tjänsternas omfattning och art,
8.datum då leveransen av varorna eller tillhandahållandet av tjänsterna utförts eller slutförts eller det datum då sådan förskotts- eller a conto- betalning som avses i 11 § gjorts, om ett sådant datum kan fastställas och det skiljer sig från datumet för fakturans utfärdande,
9.beskattningsunderlaget för varje skattesats eller undantag, enhetspriset exklusive skatt enligt denna lag, samt eventuell prisnedsättning eller rabatt om dessa inte är inkluderade i enhetspriset,
10.tillämpad mervärdesskattesats,
11.det mervärdesskattebelopp som ska betalas, om inte annat följer av en särskild ordning som ska tillämpas,
12.när faktura utfärdas av förvärvaren enligt 12 §, uppgiften självfakturering,
13.vid undantag från skatteplikt, en hänvisning till
a)den tillämpliga bestämmelsen i denna lag,
b)den tillämpliga bestämmelsen i mervärdesskattedirektivet, eller
c)en annan uppgift om att leveransen av varor eller tillhandahållandet av tjänster är undantagna från skatteplikt,
14. när förvärvaren är skyldig att betala mervärdesskatten, uppgiften omvänd betalningsskyldighet,
15. vid leverans av ett nytt transportmedel till ett annat
16. vid tillämpning av den särskilda ordningen för resebyråer i 19 kap., uppgiften vinstmarginalbeskattning för resebyråer,
17. vid tillämpning av den särskilda ordningen för begagnade varor, konstverk, samlarföremål och antikviteter i 20 kap., den eller de av följande uppgifter som är relevanta:
a)vinstmarginalbeskattning för begagnade varor,
b)vinstmarginalbeskattning för konstverk, eller
c)vinstmarginalbeskattning för samlarföremål och antikviteter.
22 § Uppgifterna som avses i 21 § 9, 10 och 11 får utelämnas i fakturan |
Prop. 2022/23:46 |
om förvärvaren är skyldig att betala mervärdesskatten. Fakturan ska då |
Bilaga 2 |
i stället innehålla uppgift om beskattningsunderlaget för varorna eller |
|
tjänsterna med hänvisning till de uppgifter som avses i 21 § 7. |
|
Förenklad faktura |
|
23 § Förenklad faktura får utfärdas, om |
|
1.fakturans totalbelopp inte överstiger 4 000 kronor inklusive mervärdes- skatt,
2.handelsbruket eller administrativ praxis inom den berörda verksamhets- sektorn eller de tekniska förutsättningarna för utfärdandet av fakturan gör det svårt att följa alla de krav som anges i 21 §, eller
3.fakturan är en sådan handling eller sådant meddelande som likställs med en faktura enligt 19 §.
24 § Förenklad faktura får dock inte utfärdas för
1.leverans av varor som avses i 6 kap.
2.leverans av varor eller tillhandahållande av tjänster som avses i 6 § första stycket, eller
3.leverans av varor eller tillhandahållande av tjänster där förvärvaren är skyldig att betala mervärdesskatten och den som levererar varan eller tillhandahåller tjänsten är
a) en beskattningsbar person som inte är etablerad inom landet, eller
b) en sådan beskattningsbar person som enligt 16 kap. 3 § ska anses vara en beskattningsbar person som inte är etablerad inom landet.
25 § En förenklad faktura ska minst innehålla följande uppgifter:
1.datum för utfärdandet,
2.identifiering av leverantören eller tillhandahållaren,
3.identifiering av vilken typ av varor som levererats eller tjänster som har tillhandahållits,
4.det mervärdesskattebelopp som ska betalas eller uppgifter som gör det möjligt att beräkna detta, och
5.om fakturan är en sådan handling eller sådant meddelande som likställs med en faktura enligt 19 §, en särskild och otvetydig hänvisning till den ursprungliga fakturan samt de uppgifter i denna som ändras.
Valuta
26 § Oavsett i vilken valuta beloppen i en faktura anges ska mervärdes- skattebeloppet även anges i svenska kronor om mervärdesskatten ska betalas till staten. Om den som ska se till att faktura utfärdas har sin redovisning i euro ska mervärdesskattebeloppet i stället även anges i euro.
Om mervärdesskattebeloppet vid tillämpningen av första stycket måste anges efter omräkning, ska omräkningen göras på det sätt som följer av 8 kap.
661
Prop. 2022/23:46 Bilaga 2
662
Säkerställande av ursprungets äkthet och innehållets integritet
27 § Den som enligt 28 § ska se till att ett exemplar av fakturan bevaras, ska också från tidpunkten för utfärdandet av fakturan och under hela lagringstiden säkerställa
1.leverantörens, tillhandahållarens eller fakturautfärdarens identitet (ursprungets äkthet),
2.att det innehåll som krävs i fakturan inte har ändrats (innehållets integritet) samt
3.att uppgifterna i fakturan är läsbara.
Bevarande av faktura
28 § Den som ska se till att faktura utfärdas är även skyldig att se till att ett exemplar av fakturan bevaras. Skyldigheten att se till att ett exemplar av fakturan bevaras gäller även fakturor som en beskattningsbar person tagit emot.
29 § I bokföringslagen (1999:1078) finns ytterligare bestämmelser om arkivering av räkenskapsinformation som ska tillämpas av fysiska och juridiska personer som är bokföringsskyldiga.
Den som inte är bokföringsskyldig men som omfattas av skyldigheten att bevara fakturor enligt 28 §, ska tillämpa bestämmelserna om former för bevarande av fakturor i 7 kap. 1 § och 6 § bokföringslagen och om platsen för bevarande av fakturor i 7 kap.
Åtkomst till faktura som bevaras på elektronisk väg
30 § Med bevarande av fakturor på elektronisk väg avses att data bevaras med användning av utrustning för elektronisk behandling (inbegripet digital signalkomprimering) och med användning av kabel, radio, optisk teknik eller andra elektromagnetiska hjälpmedel.
31 § När en behörig myndighet i ett annat
1.begäran görs för kontrolländamål och
2.mervärdesskatt som är hänförlig till leverans av varor eller till- handahållande av tjänster i fakturan ska betalas i detta
För en sådan begäran som avses i första stycket gäller motsvarande begränsningar som enligt 47 kap. 2 § skatteförfarandelagen (2011:1244).
Dokumentationsskyldighet för beskattningsbara personer som använder ett elektroniskt gränssnitt
32 § Med elektroniskt gränssnitt avses en marknadsplats, en plattform, portal eller motsvarande.
33 § En beskattningsbar person som genom användning av ett elektroniskt gränssnitt möjliggör leverans av varor eller tillhandahållande av tjänster till någon som inte är en beskattningsbar person ska genom
räkenskaper eller annan lämplig dokumentation se till att det finns |
Prop. 2022/23:46 |
underlag för dessa leveranser och tillhandahållanden. Räkenskaperna ska |
Bilaga 2 |
vara så detaljerade att Skatteverket kan avgöra om den mervärdesskatt som |
|
redovisats för dessa leveranser och tillhandahållanden är korrekt. |
|
34 § Om Skatteverket begär det, ska den beskattningsbara personen göra |
|
underlaget tillgängligt på elektronisk väg. |
|
Underlaget ska bevaras i tio år efter utgången av det år då den |
|
transaktion som underlaget avser utfördes. |
|
18 kap. Särskild ordning för beskattningsbara personer med liten årsomsättning
Innehåll
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om undantag från skatteplikt för leveranser av varor och tillhandahållanden av tjänster inom landet som görs av beskattningsbara personer med liten årsomsättning. Bestämmelserna avser
–undantag från skatteplikt (2 §),
–transaktioner som inte omfattas (3 och 4 §§),
–ansökan och beslut om undantag (5 och 6 §§),
–hur årsomsättningen ska beräknas
–åtgärder om undantaget upphör (12 §),
–avdragsbegränsning (13 §),
–faktura (14 §),
–unionsinterna leveranser (15 §), och
–ansökan och beslut om beskattning (16 §).
Undantag från skatteplikt
2 § Leveranser av varor och tillhandahållande av tjänster inom landet är undantagna från skatteplikt om de görs av en beskattningsbar person vars årsomsättning enligt
Om beskattningsåret är längre eller kortare än tolv månader, ska beloppet justeras i motsvarande mån.
Transaktioner som inte omfattas av undantaget
3 § Undantaget från skatteplikt gäller inte leveranser av varor eller tillhandahållanden av tjänster som görs av beskattningsbara personer som
1.inte är etablerade här,
2.hyr ut eller upplåter fastigheter som enligt 12 kap. omfattas av frivillig beskattning, eller
3.utför sådana leveranser av investeringsguld eller tillhandahållanden av förmedlingstjänster avseende investeringsguld som omfattas av frivillig beskattning enligt 21 kap.
663
Prop. 2022/23:46 Bilaga 2
664
4 § Undantaget gäller inte heller leveranser av nya transportmedel som undantas från skatteplikt enligt 10 kap. 46 och 47 §§ eller 49 § eller sådana uttag av varor som avses 5 kap. 9 §.
Ansökan och beslut om undantag
5 § Om den beskattningsbara personen inte är registrerad för mer- värdesskatt, gäller undantaget från skatteplikt utan ansökan eller beslut.
6 § Om den beskattningsbara personen är registrerad för mervärdesskatt gäller undantaget endast om Skatteverket efter ansökan av den beskattningsbara personen har beslutat om det. Undantaget gäller tidigast från och med dagen för beslutet.
Ett beslut om undantag enligt första stycket gäller dock tidigast från ingången av det tredje beskattningsåret efter det beskattningsår då ett beslut om beskattning fattades enligt 16 §.
Hur årsomsättningen ska beräknas
7 § Den beskattningsbara personens årsomsättning ska beräknas med hänsyn till de belopp som anges i
Mervärdeskatt enligt denna lag ska dock inte ingå i beloppen.
8 § I den beskattningsbara personens årsomsättning ingår värdet av leveranser av varor och tillhandahållanden av tjänster inom landet, i den utsträckning de är skattepliktiga om de utförs av en beskattningsbar person som inte omfattas av bestämmelserna i detta kapitel.
9 § I årsomsättningen ingår också värdet av transaktioner som är undantagna från skatteplikt enligt någon av följande bestämmelser i
10kap.:
–13 § om läkemedel,
–29 § första stycket 2 om framställning av periodiska publikationer,
–37 § 4 om leverans av guld till Sveriges riksbank,
–65, 66, 67, 68, 69 eller 70 § om export,
–71 eller 72 § om leverans av fartyg eller luftfartyg och utrustning till dessa,
–73 eller 74 § om varor för förbrukning och försäljning ombord på fartyg och luftfartyg,
–75 § om varor för förbrukning och försäljning ombord på krigsfartyg,
–76 eller 77 § om tjänster som avser fartyg eller luftfartyg,
–78 § om tjänster av mäklare och andra förmedlare,
–79 § om flygbensin och flygfotogen,
–81 eller 82 § om leverans av motorfordon till utländska beskickningar m.fl.,
–88 § om leverans av varor till beskickningar, konsulat,
–92, 93 eller 94 § om tjänster som tillhandahålls till EU,
–95 § om väpnade styrkor som tillhör part i Nato,
–96 § om vissa väpnade styrkor stationerade på Cypern,
–97 § om förmedlingstjänster som avser vissa undantagna transaktioner eller transaktioner gjorda utanför EU,
10 § I årsomsättningen ingår också värdet av
–fastighetstransaktioner,
–försäkringstransaktioner,
–finansiella transaktioner som är undantagna från skatteplikt enligt 10 kap. 36 §, och
–leveranser av sedlar och mynt som är undantagna från skatteplikt enligt 10 kap. 37 § 1.
Första stycket gäller dock inte beloppet för en transaktion som endast har karaktären av en bitransaktion.
11 § Ersättning vid avyttring av anläggningstillgångar ska inte ingå i årsomsättningen.
Undantaget upphör
12 § Om förutsättningarna för att tillämpa undantaget upphör på grund av att årsomsättningen under beskattningsåret överstiger 30 000 kronor, ska den beskattningsbara personen ta ut skatt enligt denna lag för den leverans av en vara eller det tillhandahållande av en tjänst som medför att beloppet överskrids.
Den beskattningsbara personen ska också anmäla sig för registrering hos Skatteverket på det sätt som framgår av 7 kap. 2 § skatteförfarandelagen (2011:1244).
Avdragsbegränsning
13 § En beskattningsbar person som utför sådana leveranser av varor eller tillhandahållanden av tjänster som är undantagna från skatteplikt enligt 2 § har inte rätt till avdrag för ingående skatt enligt 13 kap. 6 eller
Faktura
14 § Vid leveranser av varor eller tillhandahållanden av tjänster som omfattas av undantaget från skatteplikt ska mervärdesskatt inte anges i fakturan.
Unionsinterna leveranser
15 § Undantagen från skatteplikt för unionsinterna leveranser av varor i 10 kap.
Ansökan och beslut om beskattning
16 § Om en beskattningsbar person ansöker om det, ska Skatteverket besluta att skatt ska tas ut enligt denna lag trots att det fortfarande finns förutsättningar att undanta den beskattningsbara personens leveranser av varor och tillhandahållanden av tjänster från skatteplikt enligt 2 §.
Prop. 2022/23:46 Bilaga 2
665
Prop. 2022/23:46 |
Beslutet gäller tidigast från ingången av beskattningsåret närmast före |
Bilaga 2 |
det beskattningsår då ansökan kom in till Skatteverket. |
19 kap. Särskild ordning för resebyråer
Innehåll
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om
–tillämpningsområde (2 och 3 §§),
–platsen för tillhandahållande av resetjänster (4 §),
–beskattningsunderlag (5 och 6 §§),
–resetjänst som likställs med förmedlingstjänst (7 §),
–begränsning av rätten till avdrag eller återbetalning (8 §),
–fakturans innehåll (9 §), och
–tillämpning av de allmänna bestämmelserna (10 §).
Tillämpningsområde
2 § Detta kapitel tillämpas vid en resebyrås tillhandahållande av resor till resenärer, om resebyrån som ett led i det tillhandahållandet
1.förvärvar varor och tjänster från andra beskattningsbara personer,
eller
2.förmedlar varorna och tjänsterna i eget namn för deras räkning. Med resebyrå avses i detta kapitel även researrangör.
3 § Vad resebyrån tillhandahåller en resenär på det sätt som avses i 2 § ska anses som ett enda tillhandahållande av tjänster (en resetjänst).
Platsen för tillhandahållande av resetjänster
4 § En resetjänst är tillhandahållen inom landet om resebyrån har etablerat sätet för sin ekonomiska verksamhet i Sverige eller har ett fast etableringsställe här från vilket tjänsten tillhandahålls.
Beskattningsunderlag
5 § Vid tillhandahållande av en resetjänst utgörs
1.levereras eller tillhandahålls till resebyrån av andra beskattningsbara personer, och
2.kommer resenären direkt till godo.
6 § Vid beräkning av beskattningsunderlaget ska resebyråns kom- pensation för skatt enligt denna lag inte räknas in i ersättningen.
Resetjänst som likställs med förmedlingstjänst
7 § Om resebyrån som ett led i tillhandahållandet av resetjänsten förvärvat varor och tjänster som en annan beskattningsbar person levererat
666
eller tillhandahållit resebyrån utanför EU, ska resetjänsten likställas med |
Prop. 2022/23:46 |
en sådan undantagen förmedlingstjänst som avses i 10 kap. 97 §. |
Bilaga 2 |
Om förvärven avser varor och tjänster som den andra beskattningsbara |
|
personen levererat eller tillhandahållit resebyrån både inom och utanför EU, |
|
gäller bestämmelserna i 10 kap. 97 § endast för den del av tillhanda- |
|
hållandet av resetjänsten som avser varor och tjänster som levererats eller |
|
tillhandahållits utanför EU. |
|
Begränsning av rätten till avdrag eller återbetalning |
|
8 § Vid tillhandahållande av resetjänster är ingående skatt som hänför sig |
|
till förvärv av varor eller tjänster som kommer resenären direkt till godo |
|
inte avdragsgill. Tillhandahållande av resetjänster medför inte heller rätt |
|
till återbetalning enligt 14 kap. 7, 8, 9, 35 eller 36 § av sådan ingående |
|
skatt. |
|
Faktura |
|
9 § Om mervärdesskatt ska redovisas enligt bestämmelserna i detta |
|
kapitel, behöver resebyrån inte redovisa skattens belopp eller underlag för |
|
beräkning av beloppet i fakturan. |
|
Om förvärvaren av resetjänsten är en beskattningsbar person, gäller |
|
dock de allmänna bestämmelserna i denna lag om en fakturas innehåll för |
|
rätt till avdrag för eller återbetalning av ingående skatt. |
|
Tillämpning av de allmänna bestämmelserna |
|
10 § Om resenären är en beskattningsbar person som har avdragsrätt |
|
eller rätt till återbetalning av ingående skatt, får resebyrån i stället tillämpa |
|
de allmänna bestämmelserna i denna lag på ett tillhandahållande av |
|
resetjänster som omfattas av detta kapitel. |
|
20 kap. Särskild ordning för begagnade varor, konstverk, samlarföremål och antikviteter
Innehåll
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om
–tillämpningsområde
–vad som avses med vissa uttryck i detta kapitel
–beskattningsunderlag
–begränsning av rätten till avdrag
–räkenskaper (19 §),
–faktura (20 §),
–undantag från skatteplikt
–distansförsäljning (23 §).
667
Prop. 2022/23:46 Bilaga 2
668
Tillämpningsområde
Förvärvskriteriet
2 § Detta kapitel tillämpas vid en beskattningsbar återförsäljares leverans av begagnade varor, konstverk, samlarföremål eller antikviteter, om dessa levererats till återförsäljaren inom EU av
1.någon som inte är en beskattningsbar person,
2.en beskattningsbar person som ska redovisa mervärdesskatt enligt bestämmelserna om vinstmarginalbeskattning i detta kapitel eller enligt bestämmelser som i ett annat
3.en beskattningsbar person vars leverans är undantagen från skatteplikt enligt 10 kap. 40 § eller enligt bestämmelser som i ett annat
4.en beskattningsbar person vars leverans omfattas av undantag från skatteplikt för beskattningsbara personer med liten årsomsättning enligt 18 kap. eller enligt bestämmelser som i ett annat
Nya transportmedel
3 § Detta kapitel tillämpas inte på en leverans av ett sådant nytt transportmedel som avses i 2 kap. 16 §, om
1.transportmedlet har förvärvats från ett annat
1§ 2 eller 2 §, eller
2.leveransen är en sådan unionsintern leverans av varor som omfattas av undantag från skatteplikt enligt 10 kap. 46 och 47 §§ eller 49 §.
Särskilt undantag från förvärvskriteriet
4 § Om en beskattningsbar återförsäljare begär det ska Skatteverket besluta att återförsäljaren ska tillämpa detta kapitel vid leverans av
1.konstverk, samlarföremål och antikviteter som återförsäljaren själv har importerat, eller
2.konstverk som återförsäljaren har förvärvat från upphovsmannen eller dennes dödsbo.
Ett beslut enligt första stycket gäller till utgången av det andra året efter det år då beslutet fattades.
Frivilligt att tillämpa vinstmarginalbeskattning
5 § En beskattningsbar återförsäljare har rätt att i stället tillämpa de allmänna bestämmelserna i denna lag på en leverans som annars skulle omfattas av bestämmelserna om vinstmarginalbeskattning i detta kapitel.
Vad som avses med vissa uttryck i detta kapitel
Begagnade varor
6 § Med begagnade varor avses varor som har varit i bruk och som är lämpliga för vidare användning i befintligt skick eller efter reparation med undantag för
1.fastigheter enligt 2 kap. 11 §,
2.konstverk, samlarföremål eller antikviteter,
3.varor som helt eller till väsentlig del består av guld, silver eller platina, om materialet är obearbetat eller i huvudsak obearbetat, samt skrot, avfall eller liknande som innehåller guld, silver eller platina, och
4.oinfattade naturliga eller syntetiska ädelstenar.
Konstverk
7 § Med konstverk avses
1.tavlor m.m. och konstgrafiska blad m.m. enligt nummer 9701 eller 9702 00 00 i Kombinerade nomenklaturen
2.skulpturer enligt
3.handvävda tapisserier enligt
Samlarföremål
8 § Med samlarföremål avses
1.frimärken och beläggningsstämplar, frankeringsstämplar, förstadagsbrev samt kuvert, brevkort, kortbrev och liknande försedda med frimärke, under förutsättning att de är makulerade eller, om de är omakulerade, inte gångbara och inte avsedda som lagligt betalningsmedel, allt enligt
2.samlingar och samlarföremål av zoologiskt, botaniskt, mineralogiskt, anatomiskt, historiskt, arkeologiskt, paleontologiskt, etnografiskt eller numismatiskt intresse, allt enligt
Antikviteter
9 § Med antikviteter avses varor som är mer än 100 år gamla och som inte är konstverk eller samlarföremål.
Beskattningsbar återförsäljare
10 § Med beskattningsbar återförsäljare avses en beskattningsbar person som inom ramen för sin ekonomiska verksamhet förvärvar eller importerar begagnade varor, konstverk, samlarföremål eller antikviteter i syfte att sälja dem vidare.
Första stycket gäller även om den beskattningsbara personen handlar i eget namn för en annan persons räkning inom ramen för ett avtal enligt vilket provision ska betalas vid köp eller försäljning.
Prop. 2022/23:46 Bilaga 2
669
Prop. 2022/23:46 Bilaga 2
670
Beskattningsunderlag
Normal vinstmarginalbeskattning
11 § Vid en sådan leverans av begagnade varor, konstverk, samlar- föremål och antikviteter som avses i 2 § eller 4 § utgörs beskattnings- underlaget av återförsäljarens vinstmarginal minskad med den mervärdes- skatt som hänför sig till vinstmarginalen.
Vinstmarginalen utgörs av skillnaden mellan en varas försäljningspris och varans inköpspris, om inte annat följer av 14 §.
12 § Om en beskattningsbar återförsäljare själv har importerat konstverk, samlarföremål eller antikviteter ska som inköpspris anses beskatt- ningsunderlaget vid importen med tillägg av den mervärdesskatt som hänför sig till importen.
13 § Om inköpspriset för en vara överstiger försäljningspriset för varan får skillnaden räknas av mot vinst som uppkommit vid försäljning av andra varor endast i det fall som avses i 14 §.
Förenklad vinstmarginalbeskattning
14 § När flera varor köps eller säljs samtidigt utan att de enskilda varornas pris är känt, utgörs beskattningsunderlaget av den sammanlagda vinstmarginalen, minskad med den mervärdesskatt som hänför sig till vinstmarginalen, för sådana varor under redovisningsperioden enligt 26 kap.
Om inköp eller försäljningar av varor enligt första stycket utgör den huvudsakliga delen av en återförsäljares inköp eller försäljningar under redovisningsperioden, får även andra leveranser som avses i 2 eller 4 § ingå i beskattningsunderlaget.
Första och andra styckena gäller i fråga om motorfordon endast om de har förvärvats för att efter skrotning säljas i delar.
15 § Om värdet av inköp av varor som avses i 14 § under en redo- visningsperiod överstiger värdet av försäljningar av sådana varor under perioden, får det överskjutande beloppet läggas till värdet av inköpen under en efterföljande period, om beskattningsunderlaget bestäms enligt 14 § första eller andra stycket och inköpen är hänförliga till samma skattesats.
Begränsning av rätten till avdrag
16 § En beskattningsbar person har inte rätt att från den mervärdesskatt som ska betalas, dra av ingående skatt som hänför sig till en leverans av varor
1.till den beskattningsbara personen,
2.av en beskattningsbar återförsäljare, och
3.som omfattas av vinstmarginalbeskattning enligt detta kapitel eller enligt bestämmelser som i ett annat
ordningarna för begagnade varor, konstverk, samlarföremål och |
Prop. 2022/23:46 |
antikviteter i artiklarna |
Bilaga 2 |
17 § Om en beskattningsbar återförsäljare använder varorna för leveranser som omfattas av vinstmarginalbeskattning enligt detta kapitel har återförsäljaren inte rätt att, från den mervärdesskatt som ska betalas, dra av ingående skatt som hänför sig till
1.konstverk, samlarföremål eller antikviteter som återförsäljaren själv har importerat, eller
2.konstverk som har levererats till återförsäljaren av upphovsmannen eller dennes dödsbo.
18 § Om en beskattningsbar återförsäljare väljer att tillämpa de allmänna bestämmelserna i denna lag för en leverans av varor som annars skulle omfattas av vinstmarginalbeskattning enligt detta kapitel har återförsäljaren rätt att, från den mervärdesskatt som ska betalas, dra av ingående skatt som hänför sig till
1.konstverk, samlarföremål eller antikviteter som återförsäljaren själv har importerat, eller
2.konstverk som har levererats till återförsäljaren av upphovsmannen eller dennes dödsbo.
Den ingående skatten får dras av för den redovisningsperiod då återförsäljaren utför den leverans av varor för vilken denne väljer att tillämpa de allmänna bestämmelserna enligt denna lag.
Räkenskaper
19 § Den som redovisar mervärdesskatt både enligt de allmänna bestämmelserna i denna lag och enligt detta kapitel är skyldig att i sina räkenskaper särskilja de transaktioner som hänför sig till leveranser som vinstmarginalbeskattas enligt detta kapitel.
Faktura
20 § När detta kapitel tillämpas vid vinstmarginalbeskattning av en leverans av varor, får varken skattens belopp eller underlag för beräkning av beloppet anges i fakturan.
Undantag från skatteplikt
21 § Från skatteplikt undantas en leverans av varor som omfattas av vinstmarginalbeskattning enligt detta kapitel, under förutsättning att leveransen görs i enlighet med någon av följande bestämmelser om undantag i 10 kap.:
–65, 66, 67 eller 68 § om export,
–71 eller 72 § om leverans av fartyg eller luftfartyg och utrustning till dessa,
–73 § 2 a eller 3 om leverans av varor för försäljning ombord,
–75 § om leverans av varor för försäljning ombord på krigsfartyg,
–81 § om leverans av motorfordon till utländska beskickningar m.fl.,
–88 § om leverans av varor till beskickningar, konsulat,
andra internationella organisationer, |
671 |
Prop. 2022/23:46 Bilaga 2
672
–95 § om leverans av varor till väpnade styrkor som tillhör part i Nato, eller
–96 § om leverans av varor till vissa väpnade styrkor stationerade på Cypern.
22 § Undantagen från skatteplikt i 10 kap. 46, 47, 48 eller 50 § gäller inte en sådan leverans av varor som omfattas av vinstmarginalbeskattning enligt detta kapitel.
Distansförsäljning
23 § Bestämmelserna om distansförsäljning av varor i 6 kap. 7 och 8 §§ tillämpas inte på leveranser av varor som är föremål för mervärdesskatt i
1.Sverige enligt bestämmelser om vinstmarginalbeskattning i detta kapitel, eller
2.ett annat
21 kap. Särskild ordning för investeringsguld
Innehåll
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om investeringsguld. Bestämmelser om dokumentationsskyldighet vid leverans av investeringsguld finns i 39 kap. 14 § skatteförfarandelagen (2011:1244).
Vad som avses med investeringsguld
2 § Med investeringsguld avses
1. guld i form av en tacka eller platta med en vikt som godtas på någon av marknaderna för sådant guld och med en finhalt av minst 995 tusendelar, oavsett om guldet representeras av värdepapper eller inte, och
2. guldmynt som
–har en finhalt av minst 900 tusendelar,
–är präglade efter år 1800,
–är eller har varit gällande betalningsmedel i ursprungslandet, och
–normalt säljs till ett pris som inte överstiger marknadsvärdet för guldinnehållet i myntet med mer än 80 procent.
3 § Små tackor eller plattor med en vikt av 1 gram eller mindre omfattas inte av 2 § 1.
4 § Guldmynt som omfattas av den förteckning som årligen offentliggörs i
Guldmynt som avses i 2 § 2 ska inte anses vara sålda på grund av det numismatiska värdet.
Investeringsguld undantas från skatteplikt
5 § Från skatteplikt undantas leverans, unionsinternt förvärv och import av investeringsguld, inbegripet sådana transaktioner med investeringsguld representerat av värdepapper som medför en äganderätt till eller en fordran på guldet.
6 § Från skatteplikt undantas även förmedling som görs för någon annans räkning i dennes namn, om förmedlingen avser en leverans enligt 5 §.
Frivillig beskattning
7 § En beskattningsbar person har rätt att välja frivillig beskattning av en leverans av investeringsguld som annars skulle ha undantagits från skatteplikt enligt 5 §, om
1.den beskattningsbara personen framställer investeringsguld eller omvandlar guld till investeringsguld, och
2.investeringsguldet levereras till en annan beskattningsbar person.
8 § En beskattningsbar person har även rätt att välja frivillig beskattning av en leverans av investeringsguld som annars skulle ha undantagits från skatteplikt enligt 5 §, om
1.den beskattningsbara personen inom ramen för sin ekonomiska verksamhet normalt levererar guld för industriella syften,
2.leveransen avser investeringsguld enligt 2 § 1, och
3.investeringsguldet levereras till en annan beskattningsbar person.
9 § Ett ombud har rätt att välja frivillig beskattning av förmedling som annars skulle ha undantagits från skatteplikt enligt 6 §, om den för vars räkning förmedlingen görs har valt frivillig beskattning enligt 7 eller 8 §.
Betalningsskyldighet vid frivillig beskattning
10 § Vid leverans av investeringsguld är den som förvärvar varan skyldig att betala mervärdesskatt till staten för leveransen om
1.leverantören har valt frivillig beskattning av leveransen enligt 7 eller 8 §, och
2.både leverantören och förvärvaren är beskattningsbara personer som är eller ska vara registrerade för mervärdesskatt här.
Avdragsrätt vid undantagna leveranser
11 § Om en beskattningsbar person gör en efterföljande leverans av investeringsguld som är undantagen från skatteplikt enligt 5 §, har denne rätt att göra avdrag för ingående skatt som hänför sig till
1.leverans av investeringsguld till den beskattningsbara personen, om den som levererar investeringsguldet har valt frivillig beskattning av leveransen enligt 7 eller 8 §,
2.leverans till den beskattningsbara personen av annat guld än investeringsguld, som därefter omvandlas till investeringsguld av den beskattningsbara personen eller för dennes räkning,
Prop. 2022/23:46 Bilaga 2
673
Prop. 2022/23:46 Bilaga 2
674
3.unionsinternt förvärv eller import som görs av den beskattningsbara personen av annat guld än investeringsguld, som därefter omvandlas till investeringsguld av den beskattningsbara personen eller för dennes räkning, och
4.tillhandahållande av tjänster till den beskattningsbara personen som innebär en förändring av form, vikt eller finhalt på guld, inbegripet invester- ingsguld.
12 § En beskattningsbar person har rätt att göra avdrag för ingående skatt i enlighet med andra stycket om denne
1.framställer investeringsguld eller omvandlar guld till investeringsguld,
och
2.gör en efterföljande leverans av investeringsguld som är undantagen från skatteplikt enligt 5 §.
Avdrag får göras för ingående skatt som ska betalas eller har betalats av den beskattningsbara personen för leverans, unionsinternt förvärv eller import av varor eller tillhandahållande av tjänster som är knutna till framställningen eller omvandlingen av guldet, som om den efterföljande leveransen hade beskattats.
22 kap. Särskilda ordningar för distansförsäljning av varor och vissa tillhandahållanden av tjänster
Innehåll
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om särskilda ordningar för beskattningsbara personer, som
–tillhandahåller tjänster till förvärvare som inte är beskattningsbara personer,
–bedriver distansförsäljning av varor, eller
–utför vissa leveranser av varor där försändningen eller transporten av varorna påbörjas och avslutas i samma
Bestämmelserna avser
–tillämpningsområde för de särskilda ordningarna
–definitioner
–identifieringsbeslut
–särskilda regler om beskattningsgrundande händelse och betalnings- skyldighet (31 och 32 §§),
–deklaration och betalning av mervärdesskatt
–ändring av tidigare redovisad skatt
–förfarandet i samband med beslut om identifiering eller återkallelse
–förfarandet i samband med beslut om skatt
–avdrag och återbetalning av ingående skatt
–ansökan om återbetalning av ingående skatt
–omprövning av beslut om återbetalning (73 §),
–fakturering
–dokumentationsskyldighet
Tillämpningsområde för de särskilda ordningarna |
Prop. 2022/23:46 |
Tredjelandsordningen |
Bilaga 2 |
2 § Detta kapitel gäller för tillhandahållande av tjänster |
av beskatt- |
ningsbara personer som inte är etablerade inom EU, om tjänsterna förvärvas av någon som inte är en beskattningsbar person och förvärvaren är etablerad, är bosatt eller stadigvarande vistas i ett
Unionsordningen
3 § Detta kapitel gäller även för leverans av varor och tillhandahållande av tjänster av beskattningsbara personer som
1.bedriver unionsintern distansförsäljning av varor (11 §),
2.genom att möjliggöra leverans av varor genom användning av ett elektroniskt gränssnitt omfattas av 5 kap. 6 §, om försändningen eller transporten av varorna påbörjas och avslutas i samma
3.är etablerade i ett
Importordningen
4 § Detta kapitel gäller även för beskattningsbara personer som
1.är etablerade inom EU, eller företräds av en representant som är etablerad inom EU, och som bedriver distansförsäljning av varor importerade från en plats utanför EU med ett verkligt värde på högst 150 euro (14 §), eller
2.är etablerade i ett land som anges i kommissionens genomförandeakt som antas med stöd av artikel 369m.3 i mervärdesskattedirektivet och som bedriver distansförsäljning av varor från det landet (14 §).
Definitioner
Särskild mervärdesskattedeklaration
5 § Med särskild mervärdesskattedeklaration avses i detta kapitel en sådan deklaration som är avsedd för redovisning av mervärdesskatt enligt bestämmelserna i detta kapitel.
Motsvarande bestämmelser i ett annat
6 § Med motsvarande bestämmelser i ett annat
Representant
7 § Med representant avses i detta kapitel en person som är etablerad inom EU och som av en beskattningsbar person som bedriver distansförsäljning av varor importerade från en plats utanför EU utsetts till betalningsskyldig för mervärdesskatten och till att fullgöra skyldigheterna enligt importordningen i 14 §, i den beskattningsbara personens namn och för dennes räkning.
675
Prop. 2022/23:46 Bilaga 2
676
Identifieringsbeslut
8 § Skatteverket ska efter ansökan från en beskattningsbar person besluta att denne ska redovisa och betala mervärdesskatt enligt bestämmelserna i detta kapitel (identifieringsbeslut).
Om ansökan avser importordningen enligt 14 § och den beskatt- ningsbara personen företräds av en representant, ska Skatteverket besluta att representanten ska redovisa och betala mervärdesskatt enligt bestämmelserna i detta kapitel.
Hinder mot identifieringsbeslut
9 § Ett identifieringsbeslut ska inte fattas, om
1.det redan har fattats ett motsvarande identifieringsbeslut i ett annat
2.den beskattningsbara personen, eller dennes representant, är bunden av ett identifieringsbeslut i ett annat
3.den beskattningsbara personen, eller dennes representant, är utesluten från den särskilda ordningen enligt artikel 58b.1 i genomförandeförord- ningen.
Identifieringsbeslut enligt tredjelandsordningen
10 § Identifieringsbeslut ska fattas, om
1.den beskattningsbara personen inte har sätet för sin ekonomiska verksamhet eller ett fast etableringsställe inom EU,
2.mervärdesskatten avser tillhandahållanden av tjänster,
3.tillhandahållandena ska beskattas i Sverige eller i ett annat
och
4.tjänsterna tillhandahålls någon som inte är en beskattningsbar person och denne är etablerad, är bosatt eller stadigvarande vistas i Sverige eller
iett annat
Första stycket gäller inte om det finns hinder enligt 9 § mot att fatta ett identifieringsbeslut.
Identifieringsbeslut enligt unionsordningen vid distansförsäljning av varor
11 § Identifieringsbeslut ska fattas, om
1. den beskattningsbara personen
a)har sätet för sin ekonomiska verksamhet i Sverige eller, om denne inte har ett sådant säte inom EU, har ett fast etableringsställe här, eller
b)inte har sätet för sin ekonomiska verksamhet eller ett fast etableringsställe inom EU men bedriver unionsintern distansförsäljning av varor och försändningen eller transporten av varorna påbörjas här i landet,
2. mervärdesskatten avser unionsintern distansförsäljning av varor, och
3. leveranserna av varorna ska beskattas i ett annat
Första stycket gäller inte om det finns hinder enligt 9 § mot att fatta ett identifieringsbeslut.
Identifieringsbeslut enligt unionsordningen vid leverans av varor med transport som påbörjas och avslutas i samma
12 § Identifieringsbeslut ska fattas, om
1. den beskattningsbara personen
a)har sätet för sin ekonomiska verksamhet i Sverige eller, om denne inte har ett sådant säte inom EU, har ett fast etableringsställe här och försändningen eller transporten av de varor som levereras påbörjas och avslutas i samma
b)inte har sätet för sin ekonomiska verksamhet eller ett fast etableringsställe inom EU men levererar varor enligt 5 kap. 6 § och försändningen eller transporten av de varor som levereras påbörjas och avslutas här i landet,
2. mervärdesskatten avser leverans av varor enligt 5 kap. 6 §, och
3. leveranserna ska beskattas här i landet eller i ett annat
identifieringsbeslut.
Identifieringsbeslut enligt unionsordningen vid tillhandahållande av tjänster
13 § Identifieringsbeslut ska fattas, om
1.den beskattningsbara personen har sätet för sin ekonomiska verksamhet i Sverige eller, om denne inte har ett sådant säte inom EU, har ett fast etableringsställe här,
2.mervärdesskatten avser tillhandahållanden av tjänster,
3.tillhandahållandena ska beskattas i ett annat
4.den beskattningsbara personen inte har ett fast etableringsställe i det
5.tjänsterna tillhandahålls någon som inte är en beskattningsbar person. Första stycket gäller inte om det finns hinder enligt 9 § mot att fatta ett
identifieringsbeslut.
Identifieringsbeslut enligt importordningen
14 § Identifieringsbeslut ska fattas, om
1. den beskattningsbara personen
a)har sätet för sin ekonomiska verksamhet i Sverige eller, om denne inte har ett sådant säte inom EU, har ett fast etableringsställe här,
b)inte har sätet för sin ekonomiska verksamhet eller ett fast etableringsställe inom EU men företräds av en representant som har sätet för sin ekonomiska verksamhet i Sverige eller, om denne inte har ett sådant säte inom EU, ett fast etableringsställe här, eller
c)inte har sätet för sin ekonomiska verksamhet eller ett fast etableringsställe inom EU, men är etablerad i ett land som anges i kom- missionens genomförandeakt som antas med stöd av artikel 369m.3 i mervärdesskattedirektivet, och bedriver distansförsäljning av varor från det landet,
2. mervärdesskatten avser distansförsäljning av varor importerade från en plats utanför EU i försändelser med ett verkligt värde på högst 150 euro, och
3. leveranserna ska beskattas i Sverige eller i ett annat
Prop. 2022/23:46 Bilaga 2
677
Prop. 2022/23:46 Bilaga 2
678
Motsvarigheten i svenska kronor till 150 euro ska vara detsamma som beloppet för tullfrihet för varor av ringa värde enligt artikel 23 i förordningen om tullbefrielse, uttryckt i svenska kronor.
Första stycket gäller inte om det finns hinder enligt 9 § mot att fatta ett identifieringsbeslut.
15 § En beskattningsbar person som företräds av en representant får bara utse en representant i taget.
Valet av identifieringsstat är bindande
16 § En beskattningsbar person som omfattas av ett identifieringsbeslut för unionsordningen enligt 11, 12 eller 13 § eller för importordningen enligt 14 § är bunden av beslutet under det kalenderår då beslutet fattades och under de två närmast följande kalenderåren om den beskattningsbara personen
1.har sätet för sin ekonomiska verksamhet utanför EU, och
2.har flera fasta etableringsställen i skilda
Detsamma gäller en representant som omfattas av ett identi- fieringsbeslut för importordningen enligt 14 §.
17 § En beskattningsbar person som varken har sätet för sin ekonomiska verksamhet eller ett fast etableringsställe inom EU och som omfattas av ett identifieringsbeslut för unionsordningen enligt 11 eller 12 § är bunden av beslutet under det kalenderår då beslutet fattades och under de två närmast följande kalenderåren.
Ansökan på elektronisk väg
18 § En ansökan om identifieringsbeslut ska ges in till Skatteverket på elektronisk väg.
Mervärdesskattegrupper
19 § Om Skatteverket har beslutat att beskattningsbara personer får bilda en mervärdesskattegrupp, ska identifieringsbeslutet fattas för den huvudman som verket utsett för gruppen enligt 4 kap. 11 §.
Vad identifieringsbeslutet innebär
20 § Den som ska redovisa mervärdesskatt för leverans av varor eller tillhandahållande av tjänster inom landet i en särskild mer- värdesskattedeklaration enligt detta kapitel, ska inte redovisa och betala mervärdesskatt enligt skatteförfarandelagen (2011:1244) för dessa leveranser eller tillhandahållanden.
21 § En beskattningsbar person som är skyldig att betala mervärdesskatt i Sverige enligt 16 kap. för leverans av varor och tillhandahållande av tjänster som omfattas av ett identifieringsbeslut i ett annat
Identifieringsnummer
22 § Skatteverket ska ge ett individuellt nummer (identifieringsnummer) till den som identifieringsbeslutet gäller.
23 § Om en beskattningsbar person som omfattas av ett identi- fieringsbeslut för unionsordningen enligt 11, 12 eller 13 § har ett registreringsnummer för mervärdesskatt, ska det numret användas som identifieringsnummer.
24 § Om Skatteverket fattar ett identifieringsbeslut för importordningen enligt 14 § ska den beskattningsbara personen ges ett särskilt identi- fieringsnummer för tillämpning av importordningen.
En representant ska ges ett särskilt identifieringsnummer och ett separat identifieringsnummer för varje beskattningsbar person som representanten företräder.
Ett särskilt identifieringsnummer får bara användas för tillämpningen av importordningen.
Underrättelse till Skatteverket om förändringar
25 § Om en beskattningsbar persons verksamhet upphör eller ändras på ett sådant sätt att villkoren för att redovisa och betala mervärdesskatt enligt detta kapitel inte längre är uppfyllda, ska den beskattningsbara personen eller dennes representant på elektronisk väg underrätta Skatteverket om ändringen. Detsamma gäller om något annat förhållande som har tagits upp i en ansökan om identifieringsbeslut har ändrats.
Återkallelse av ett identifieringsbeslut enligt tredjelandsordningen
26 § Skatteverket ska återkalla ett identifieringsbeslut enligt 10 §, om den beskattningsbara personen
1.enligt en egen anmälan inte längre tillhandahåller tjänster som omfattas av tredjelandsordningen,
2.på annat sätt kan antas ha upphört med sin beskattningsbara verk- samhet,
3.inte längre uppfyller övriga krav i 10 §, eller
4.ständigt bryter mot reglerna för tredjelandsordningen.
Återkallelse av ett identifieringsbeslut enligt unionsordningen
27 § Skatteverket ska återkalla ett identifieringsbeslut enligt
1.enligt en egen anmälan inte längre levererar varor eller tillhandahåller tjänster som omfattas av unionsordningen,
2.på annat sätt kan antas ha upphört med sin beskattningsbara verksamhet inom ramen för unionsordningen,
3.inte längre uppfyller övriga krav i
4.ständigt bryter mot reglerna för unionsordningen.
Prop. 2022/23:46 Bilaga 2
679
Prop. 2022/23:46 Bilaga 2
680
Återkallelse av ett identifieringsbeslut enligt importordningen
för en beskattningsbar person som inte företräds av en representant
28 § Skatteverket ska återkalla ett identifieringsbeslut enligt 14 § för en beskattningsbar person som inte företräds av en representant, om den beskattningsbara personen
1.enligt en egen anmälan inte längre bedriver distansförsäljning av varor importerade från en plats utanför EU som omfattas av importordningen,
2.på annat sätt kan antas ha upphört med sin beskattningsbara verk- samhet inom ramen för importordningen,
3.inte längre uppfyller övriga krav i 14 §, eller
4.ständigt bryter mot reglerna för importordningen.
Återkallelse av ett identifieringsbeslut enligt importordningen för en representant
29 § Skatteverket ska återkalla ett identifieringsbeslut enligt 14 § för en representant, som
1.enligt en egen anmälan inte längre företräder någon beskattningsbar person som använder importordningen i 14 §,
2.under två på varandra följande kalenderkvartal inte har agerat som representant för en beskattningsbar person som använder importordningen
i14 §,
3.inte längre uppfyller övriga krav för en representant i 7 § eller för importordningen i 14 §, eller
4.ständigt bryter mot reglerna för importordningen.
Återkallelse av ett identifieringsbeslut enligt importordningen för en beskattningsbar person som företräds av en representant
30 § Skatteverket ska återkalla ett identifieringsbeslut enligt 14 § för en beskattningsbar person som företräds av en representant, om den beskatt- ningsbara personen
1.enligt en anmälan från dennes representant inte längre bedriver distansförsäljning av varor importerade från en plats utanför EU som omfattas av importordningen,
2.enligt en anmälan från dennes representant inte längre företräds av representanten,
3.på annat sätt kan antas ha upphört med sin beskattningsbara verk- samhet inom ramen för importordningen,
4.inte längre uppfyller övriga krav i 14 §, eller
5.ständigt bryter mot reglerna för importordningen.
Särskilda regler om beskattningsgrundande händelse och betalningsskyldighet
Beskattningsgrundande händelse för importordningen
31 § Vid distansförsäljning av varor importerade från en plats utanför EU för vilken skatt enligt denna lag ska redovisas enligt importordningen inträffar den beskattningsgrundande händelse som avses i 7 kap. 3 §, när leveransen äger rum. Leveransen av varorna ska anses äga rum vid den tidpunkt då betalningen har godkänts.
Betalningsskyldighet för mervärdesskattegrupp i annat
32 § Om en grupp av personer som i ett annat
Deklaration och betalning av mervärdesskatt
Elektronisk deklaration
33 § En beskattningsbar person eller en representant som omfattas av ett identifieringsbeslut ska för varje redovisningsperiod lämna en särskild mervärdesskattedeklaration på elektronisk väg.
Deklaration ska lämnas även om den beskattningsbara personen eller representanten inte har någon mervärdesskatt att redovisa för perioden.
Redovisningsperioder
34 § En redovisningsperiod omfattar ett kalenderkvartal.
För en beskattningsbar person eller en representant som omfattas av ett identifieringsbeslut enligt 14 § omfattar en redovisningsperiod dock en månad.
Uppgifter som ska lämnas i deklarationen
35 § En särskild mervärdesskattedeklaration ska innehålla
1.identifieringsnumret för den beskattningsbara personen och, om denne företräds av en representant, identifieringsnumret för representanten,
2.följande uppgifter för varje
a) det sammanlagda värdet, exklusive mervärdesskatt, av ersättningarna för dessa leveranser av varor och tillhandahållanden av tjänster under redovisningsperioden,
b) det sammanlagda beloppet av mervärdesskatten för leveransen av varorna och tillhandahållandet av tjänsterna, fördelat på skattesatser, och
c) tillämpliga skattesatser, och
3.det sammanlagda beloppet av den mervärdesskatt som ska betalas för redovisningsperioden.
36 § Den som omfattas av ett identifieringsbeslut för unionsordningen enligt 11, 12 eller 13 § ska i deklarationen redovisa uppgifterna i 35 § 2 och 3 fördelat på
1.unionsintern distansförsäljning av varor,
2.leverans av varor av en beskattningsbar person som använder ett elektroniskt gränssnitt enligt 5 kap. 6 § om försändningen eller transporten av varorna påbörjas och avslutas i samma
3.tillhandahållande av tjänster.
37 § En särskild mervärdesskattedeklaration ska även innehålla ändringar av tidigare inlämnade deklarationer, om ändringen tas med inom tre år från den dag då den ursprungliga deklarationen skulle ha lämnats.
Prop. 2022/23:46 Bilaga 2
681
Prop. 2022/23:46 Bilaga 2
En ändring ska innehålla uppgifter om det land där leveransen av varan eller tillhandahållandet av tjänsten har eller skulle ha beskattats, redovisnings- period och det mervärdesskattebelopp som rättelsen avser.
Ytterligare uppgifter i deklarationen vid distansförsäljning och användning av elektroniskt gränssnitt (unionsordningen)
38 § Om den som omfattas av ett identifieringsbeslut för unionsord- ningen enligt 11, 12 eller 13 § bedriver unionsintern distansförsäljning av varor, eller är en beskattningsbar person som använder ett elektroniskt gränssnitt enligt 5 kap. 6 §, och varorna sänds eller transporteras från ett annat
1.det sammanlagda värdet, exklusive mervärdesskatt, av ersättningarna för de leveranser av varor som omfattas av den särskilda ordningen, för varje annat
2.det sammanlagda beloppet av mervärdesskatten för leveransen av varorna fördelat på skattesatser, för varje annat
3.det registreringsnummer för mervärdesskatt eller motsvarande uppgift som tilldelats i varje annat
39 § De uppgifter som ska lämnas enligt 38 § ska fördelas på
1.unionsintern distansförsäljning av varor som inte omfattas av 5 kap.
6 §,
2.unionsintern distansförsäljning av varor av en beskattningsbar person som använder ett elektroniskt gränssnitt enligt 5 kap. 6 §, och
3.leverans av varor av en beskattningsbar person som använder ett elektroniskt gränssnitt enligt 5 kap. 6 § om försändningen eller transporten av varorna påbörjas och avslutas i samma
Ytterligare uppgifter i deklarationen vid tillhandahållande av tjänster (unionsordningen)
40 § Om den som omfattas av ett identifieringsbeslut för unions- ordningen enligt 11, 12 eller 13 § tillhandahåller tjänster i enlighet med vad som anges i 13 § och har ett eller flera fasta etableringsställen i ett annat
1.det sammanlagda värdet, exklusive mervärdesskatt, av ersättningarna för de tillhandahållanden som omfattas av unionsordningen, uppdelat för varje annat
2.det fasta etableringsställets registreringsnummer för mervärdesskatt eller motsvarande uppgift.
682
Redovisning i euro
41 § Belopp som redovisas i en särskild mervärdesskattedeklaration ska anges i euro.
Tidpunkt för att lämna deklaration
42 § En särskild mervärdesskattedeklaration ska ha kommit in till Skatteverket senast den sista dagen i månaden efter redovisningsperiodens utgång.
Betalning av mervärdesskatt
43 § Mervärdesskatt som ska redovisas i en särskild mervärdes- skattedeklaration ska ha betalats till Skatteverket senast den dag då deklarationen ska ha kommit in.
Inbetalning ska göras genom insättning i euro på Skatteverkets konto för skattebetalningar enligt denna lag. Vid inbetalningen ska det anges vilken deklaration som betalningen avser. Skatten anses ha betalats den dag då betalningen har bokförts på kontot.
Ändring av tidigare redovisad skatt
44 § Om skatt enligt denna lag har redovisats av en beskattningsbar person i enlighet med tredjelandsordningen i 10 §, unionsordningen i 12 § eller importordningen i 14 § och den beskattningsbara personen därefter ska ändra de tidigare redovisade uppgifterna, ska ändringen göras för den ursprungliga redovisningsperioden. En sådan ändring får tas med i en senare deklaration, men det förfarandet får bara användas inom tre år från den dag då den ursprungliga deklarationen skulle ha lämnats.
Första stycket gäller även skatt som har redovisats som skatt enligt denna lag enligt bestämmelser som i ett annat
45 § Om sådan felaktigt debiterad mervärdesskatt som avses i 7 kap. 49 § första stycket har redovisats enligt tredjelandsordningen i 10 §, unionsordningen enligt 12 § eller importordningen i 14 § ska beloppet ändras om en sådan handling eller ett sådant meddelande som avses i 17 kap. 19 § utfärdas. Ändringen ska göras för den redovisningsperiod då handlingen eller meddelandet har utfärdats.
Första stycket gäller även om beloppet redovisats enligt bestämmelser som i ett annat
Om det finns särskilda skäl ska Skatteverket avstå från kravet på en sådan handling eller ett sådant meddelande som avses i 17 kap. 19 §.
Prop. 2022/23:46 Bilaga 2
683
Prop. 2022/23:46 Bilaga 2
684
Förfarandet i samband med beslut om identifiering eller återkallelse
Omprövning av beslut om identifiering eller återkallelse
46 § Skatteverket ska ompröva ett beslut om identifiering eller återkallelse om den som beslutet gäller begär det, om beslutet överklagas eller om det finns andra skäl.
47 § Skatteverket får inte ompröva ett beslut i en fråga som har avgjorts av allmän förvaltningsdomstol. Skatteverket får dock på begäran av den som beslutet gäller ompröva en fråga som har avgjorts av förvaltningsrätten eller kammarrätten genom beslut som har fått laga kraft om beslutet avviker från rättstillämpningen i ett avgörande från Högsta förvaltningsdomstolen som har meddelats senare.
Skatteverket får inte på eget initiativ ompröva ett identifieringsbeslut till nackdel för den som beslutet gäller.
48 § En begäran om omprövning ska vara skriftlig. Begäran om omprövning ska ha kommit in till Skatteverket senast två månader från den dag då beslutet meddelades.
49 § Om Skatteverket på eget initiativ omprövar ett beslut som avses i 46 § till nackdel för den som beslutet gäller, ska omprövningsbeslut meddelas senast två månader från den dag då beslutet meddelades.
Ett omprövningsbeslut som är till fördel för den som beslutet gäller får meddelas även efter denna tid.
Överklagande av beslut om identifiering eller återkallelse
50 § Beslut om identifiering eller återkallelse får överklagas till allmän förvaltningsdomstol av den som beslutet gäller eller av det allmänna ombudet hos Skatteverket.
Överklagandet ska ha kommit in inom två månader från den dag då beslutet meddelades.
51 § I fråga om överklagande av beslut om identifiering eller återkallelse tillämpas bestämmelserna i 67 kap.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
Förfarandet i övrigt i samband med beslut om identifiering eller återkallelse
52 § Vid prövning av frågor om identifiering eller återkallelse tillämpas bestämmelserna i skatteförfarandelagen (2011:1244) om
1.uppgifter som har lämnats för någon annans räkning i 4 kap.,
2.Skatteverkets utredningsskyldighet och kommunikationsskyldighet i 40 kap.
3.begäran om omprövning som lämnas till domstol i 66 kap. 18 §, och
4.besluts verkställbarhet i 68 kap. 1 §.
53 § Skatteverket ska godkänna en fysisk person som har utsetts som deklarationsombud av den som omfattas av ett identifieringsbeslut för
unionsordningen enligt 11, 12 eller 13 §, om den som utsetts uppfyller |
Prop. 2022/23:46 |
kraven enligt 6 kap. 6 och 7 §§ skatteförfarandelagen (2011:1244). |
Bilaga 2 |
I fråga om deklarationsombud som godkänts enligt första stycket |
|
tillämpas bestämmelserna i skatteförfarandelagen om |
|
1.behörighet och återkallelse av godkännande i 6 kap. 5 § första stycket
2.omprövning och överklagande i 66 och 67 kap., och
3.besluts verkställbarhet i 68 kap. 1 § och 3 § 1.
Förfarandet i samband med beslut om skatt
Beslut om skatt
54 § Om en särskild mervärdesskattedeklaration har lämnats och skatt enligt denna lag har redovisats i deklarationen, anses Skatteverket ha fattat ett beslut om skatten i enlighet med deklarationen. Detsamma gäller i fråga om en deklaration som har lämnats till en myndighet i ett annat
Omprövning av beslut om skatt
55 § Beslut om skatt enligt denna lag som redovisas enligt detta kapitel eller enligt motsvarande bestämmelser i ett annat
Hur en begäran om omprövning ska göras framgår även av artiklarna 61 och 61a i genomförandeförordningen.
Överklagande av beslut om skatt
56 § Beslut om skatt enligt denna lag som redovisas enligt detta kapitel eller enligt motsvarande bestämmelser i ett annat
I fråga om överklagandet tillämpas bestämmelserna i 67 kap. 2 § andra stycket, 5 §, 6 § andra meningen, 12, 13,
Förfarandet i övrigt i samband med beslut om skatt
57 § I fråga om skatt enligt denna lag som ska redovisas enligt detta kapitel eller enligt motsvarande bestämmelser i ett annat
1.uppgifter som har lämnats för någon annans räkning i 4 kap.,
2.föreläggande i 37 kap. 9 och 10 §§,
3.Skatteverkets utredningsskyldighet och kommunikationsskyldighet i 40 kap.
4.revision i 41 kap.,
5.ersättning för kostnader för ombud, biträde eller utredning i 43 kap.,
6.bevissäkring i 45 kap.,
7.betalningssäkring i 46 kap.,
8.uppgifter och handlingar som ska undantas från kontroll i 47 kap.,
9.skattetillägg i 49 kap.
10.befrielse från särskilda avgifter i 51 kap., |
685 |
Prop. 2022/23:46 Bilaga 2
11.beslut om särskilda avgifter i 52 kap.
12.skönsmässiga beslut om skatter i 57 kap. 1 §,
13.ansvar för skatter och avgifter i 59 kap. 13,
14.beslut om befrielse från skatteavdrag, arbetsgivaravgifter, mer- värdesskatt och punktskatt i 60 kap.,
15.betalning av skatter och avgifter i 62 kap. 8, 9 och 19 §§,
16.anstånd med betalning av skatter och avgifter i 63 kap. 2,
17.överskott som inte har kunnat betalas tillbaka i 64 kap. 10 § första stycket,
18.kostnadsränta i 65 kap. 3, 4 § första stycket, 7, 8, 11,
19.besluts verkställbarhet i 68 kap.,
20.verkställighet av beslut om bevissäkring och betalningssäkring i 69 kap.,
21.indrivning i 70 kap., och
22.övriga bestämmelser om verkställighet i 71 kap.
58 § Vid omprövning och överklagande av beslut enligt de bestäm- melser som räknas upp i 57 § tillämpas 66 och 67 kap. skatteför- farandelagen (2011:1244).
59 § Vid tillämpningen av de bestämmelser som räknas upp i 57 § ska följande gälla:
1.Det som sägs i skatteförfarandelagen (2011:1244) om skattedeklara- tion eller deklaration tillämpas för en särskild mervärdesskattedeklaration eller en deklaration som lämnats enligt motsvarande bestämmelser i ett annat
2.Det som sägs i skatteförfarandelagen om uppgiftsskyldighet enligt
3.Det som sägs i 49 kap. 7 § tredje stycket skatteförfarandelagen om Skatteverket tillämpas även för motsvarande myndighet i ett annat EU- land.
60 § Om skatt enligt denna lag ska tillgodoräknas på grund av ett omprövningsbeslut eller ett beslut av en domstol, ska den beskattningsbara personen tillgodoföras ränta på det tillgodoräknade beloppet. Intäktsräntan ska beräknas från och med dagen efter beloppets ursprungliga förfallodag till och med den dag då beloppet tillgodoräknas.
Räntan ska beräknas efter den räntesats som anges i 65 kap. 4 § tredje stycket skatteförfarandelagen (2011:1244). Dessutom tillämpas 65 kap. 20 § skatteförfarandelagen.
61 § Indrivning får inte begäras av ett belopp som omfattas av anstånd.
|
Avdrag och återbetalning av ingående skatt |
|
62 § En beskattningsbar person som varken har sätet för sin ekonomiska |
|
verksamhet eller ett fast etableringsställe inom EU har inte rätt till avdrag |
|
för ingående skatt enligt 13 kap. om denne redovisar mervärdesskatt enligt |
686 |
1. tredjelandsordningen i 10 §, |
|
2.importordningen i 14 § första stycket 1 b eller c, eller
3.bestämmelser som i ett annat
En beskattningsbar person som saknar rätt till avdrag för ingående skatt enligt första stycket har på ansökan rätt till återbetalning av ingående skatt enligt 14 kap. avseende förvärv eller import som hänför sig till de beskattningsbara verksamheter i Sverige som omfattas av bestämmelserna
iförsta stycket
Första och andra stycket gäller inte om annat följer av 64 §.
63 § En beskattningsbar person har inte rätt till avdrag enligt 13 kap. för ingående skatt som avser förvärv eller import i verksamheter för vilka den beskattningsbara personen redovisar mervärdesskatt enligt
1.unionsordningen i 11, 12 eller 13 §,
2.importordningen i 14 § första stycket 1 a, eller
3.bestämmelser som i ett annat
a)unionsordningen i artiklarna
eller
b)importordningen i artiklarna
En beskattningsbar person som saknar rätt till avdrag för ingående skatt enligt första stycket har på ansökan rätt till återbetalning av ingående skatt enligt 14 kap. avseende förvärv eller import som hänför sig till de beskattningsbara verksamheter i Sverige som omfattas av bestämmelserna
iförsta stycket
Första och andra stycket gäller inte om annat följer av 64 §.
64 § Den som är eller ska vara registrerad för mervärdesskatt i Sverige för annan verksamhet än sådan som omfattas av bestämmelserna i 62 och 63 §§, får dock göra avdrag för ingående skatt enligt 13 kap. avseende förvärv eller import som hänför sig till de beskattningsbara verksamheter i Sverige som omfattas av bestämmelserna.
Ansökan om återbetalning av ingående skatt
Ansökan i blankett
65 § En beskattningsbar person som vill få återbetalning av ingående skatt enligt 62 § andra stycket ska ansöka om detta hos Skatteverket.
66 § En ansökan ska vara undertecknad av den sökande eller av dennes ombud. Tillsammans med ansökan ska följande handlingar ges in:
1.Om den ingående skatten avser ett förvärv: fakturan i original. Om en faktura hänvisar till underliggande fakturor ska även dessa bifogas.
2.Om den ingående skatten avser en import av varor: ett import- dokument utfärdad av Tullverket.
3.Andra handlingar som behövs för att Skatteverket ska kunna bedöma den sökandens rätt till återbetalning.
Prop. 2022/23:46 Bilaga 2
687
Prop. 2022/23:46 Bilaga 2
67 § För den sökande gäller också vad som föreskrivs i följande bestämmelser i 14 kap.:
–39 första stycket, 40 och 41 §§ om blankett för ansökan samt ansökans innehåll,
–42 § om återbetalningsperiod,
–43 § om ansökningstid,
–44 § om minimibelopp,
–47 och 48 §§ om återkrav och avräkning, och
–73 § om indrivning av belopp.
Ansökan riktad till Sverige som ges in via den elektroniska portalen i ett annat
68 § En beskattningsbar person som vill få återbetalning av ingående skatt enligt 63 § andra stycket ska ansöka om detta hos Skatteverket. Ansökan ska göras genom den elektroniska portal som inrättats för detta ändamål i det
69 § För den sökande gäller också vad som föreskrivs om återbetalning i 14 kap. 11 §, 12 § andra stycket,
Ansökan riktad till andra
70 § En beskattningsbar person som är etablerad i Sverige och som vill få återbetalning av mervärdesskatt i ett annat
71 § Den som ansöker om återbetalning ska ge in ansökan till Skatteverket genom den elektroniska portal som inrättats för detta ändamål.
För den som är etablerad i Sverige gäller detsamma om förvärven eller importen hänför sig till sådana beskattningsbara verksamheter som i ett annat
688
Ansökan riktad till Sverige som ges in via den elektroniska portalen i Sverige
72 § En beskattningsbar person som vill få återbetalning av mer- värdesskatt avseende förvärv eller import som hänför sig till en beskattningsbar verksamhet här i landet som omfattas av unionsordningen enligt 11, 12 eller 13 § eller importordningen enligt 14 § första stycket 1 a ska ge in ansökan till Skatteverket genom den elektroniska portalen.
Omprövning av beslut om återbetalning
73 § Bestämmelserna i 66 kap. skatteförfarandelagen (2011:1244) gäller vid omprövning av Skatteverkets beslut om återbetalning av ingående skatt till en beskattningsbar person som ansöker om återbetalning enligt 68 §.
Fakturering
74 § Bestämmelserna om fakturering i 17 kap.
75 § Den som omfattas av ett identifieringsbeslut för unionsordningen enligt 11, 12 eller 13 § är inte skyldig att utfärda en faktura för unionsintern distansförsäljning av varor.
76 § Bestämmelserna om fakturering i 17 kap.
Dokumentationsskyldighet
77 § Den som ett identifieringsbeslut gäller för enligt detta kapitel eller enligt motsvarande bestämmelser i ett annat
Räkenskaperna ska vara så detaljerade att Skatteverket kan avgöra om en särskild mervärdesskattedeklaration eller en deklaration som lämnats enligt motsvarande bestämmelser i ett annat
För en representant gäller skyldigheten enligt första och andra styckena för varje beskattningsbar person som representanten företräder.
78 § Om Skatteverket begär det, ska den beskattningsbara personen eller dennes representant göra det underlag som avses i 77 § tillgängligt på elektronisk väg.
Underlaget ska bevaras i tio år efter utgången av det år då den transaktion som underlaget avser utfördes.
Prop. 2022/23:46 Bilaga 2
689
Prop. 2022/23:46 Bilaga 2
79 § Om ett identifieringsbeslut för unionsordningen enligt 11 eller 13 § eller för importordningen enligt 14 § gäller en mervärdesskattegrupp, ska det underlag som avses i 77 § finnas tillgängligt hos den huvudman som Skatteverket har utsett för gruppen enligt 4 kap. 11 §.
23 kap. Särskild ordning för deklaration och betalning av mervärdesskatt vid import
Innehåll
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om en särskild ordning för deklaration och betalning av mervärdesskatt vid import. Bestämmelserna avser
–tillämpningsområde (2 §),
–betalning och redovisning till Tullverket (3 §),
–dokumentationsskyldighet (4 och 5 §§), och
–omräkning av belopp till svenska kronor (6 §).
Tillämpningsområde
2 § Vid import av varor där försändningen eller transporten av varorna avslutas här i landet får den som anmäler varornas ankomst till Tullverket åt den person som varorna är avsedda för använda den särskilda ordning för deklaration och betalning av mervärdesskatt som framgår av 3 och 4 §§, om
1.varorna transporteras i försändelser med ett verkligt värde på högst
150 euro,
2.varken den särskilda ordningen i 22 kap. 14 § eller bestämmelser som
iett annat
imervärdesskattedirektivet används för varorna, och
3.varorna inte är punktskattepliktiga.
Betalning och redovisning till Tullverket
3 § Den person som varorna är avsedda för är skyldig att betala mervärdesskatt för importen enligt 16 kap. 16 §.
Den person som anmäler varornas ankomst till Tullverket enligt 2 § ska ta ut mervärdesskatt för importen från den som varorna är avsedda för och betala in mervärdesskatten månadsvis senast vid den tidpunkt när skyldighet att betala tull enligt tullagstiftningen skulle ha inträtt om det hade funnits skyldighet att betala tull.
|
Den som anmäler varorna ska också redovisa mervärdesskatten |
|
månadsvis i en sammanställning som ska ges in till Tullverket vid den |
|
tidpunkt som anges andra stycket. I sammanställningen ska det totala |
|
beloppet av den mervärdesskatt som tagits ut under den aktuella |
|
kalendermånaden anges. |
|
Dokumentationsskyldighet |
|
4 § Den som tillämpar den särskilda ordningen ska genom räkenskaper |
|
eller annan lämplig dokumentation se till att det finns underlag för de |
690 |
importer som omfattas av den särskilda ordningen. Räkenskaperna ska |
vara så detaljerade att Tullverket kan avgöra om en sammanställning enligt |
Prop. 2022/23:46 |
|
3 |
§ tredje stycket är korrekt. |
Bilaga 2 |
5 |
§ Om Tullverket begär det, ska den som tillämpar den särskilda |
|
ordningen göra underlaget tillgängligt på elektronisk väg. |
|
|
|
Underlaget ska bevaras i sju år efter utgången av det år då den |
|
transaktion som underlaget avser utfördes. |
|
|
Omräkning av belopp till svenska kronor |
|
|
6 |
§ Motsvarigheten i svenska kronor till 150 euro i 2 § är detsamma som |
|
motsvarigheten i svenska kronor till beloppet för tullfrihet för varor av |
|
|
ringa värde enligt artikel 23 i förordningen om tullbefrielse. |
|
|
24 kap. Överklagande
1 § Vid överklagande av beslut enligt denna lag gäller 67 kap. skatte- förfarandelagen (2011:1244), om inte annat följer av
Bestämmelser om överklagande i andra kapitel
2 § Bestämmelser om överklagande finns även i 22 kap. med särskilda ordningar för distansförsäljning av varor och vissa tillhandahållanden av tjänster.
Överklagande i vissa fall
3 § Beslut av Skatteverket som överklagas till en förvaltningsrätt ska tas upp av Förvaltningsrätten i Falun om beslutet gäller ärenden om
1.betalningsskyldighet enligt 10 kap. 83 §,
2.återbetalning av ingående skatt till en sådan beskattningsbar person etablerad utanför EU som avses i 14 kap.
3.betalningsskyldighet och avräkning enligt 14 kap. 47 §, och
4.återbetalning av ingående skatt enligt 14 kap.
4 § Beslut av Skatteverket om gruppregistrering enligt 4 kap. 11 § och om ändring eller avregistrering enligt 4 kap. 12 § som överklagas till förvaltningsrätt ska tas upp av den förvaltningsrätt som är behörig att pröva ett överklagande av grupphuvudmannen.
5 § Beslut om avräkning enligt 14 kap. 47 § får överklagas särskilt på den grunden att avräkningsbeslutet i sig är felaktigt men i övrigt endast i samband med överklagande av beslut om betalningsskyldighet.
6 § Ett överklagande enligt 3, 4 eller 5 § ska ha kommit in inom två månader från den dag då klaganden fick del av beslutet.
7 § Ett beslut enligt 4 kap. 11 eller 12 § får även överklagas av det allmänna ombudet hos Skatteverket. Om en enskild part överklagar ett sådant beslut förs det allmännas talan av Skatteverket.
691
Prop. 2022/23:46 Bilaga 2
692
1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2022.
2.Genom lagen upphävs mervärdesskattelagen (1994:200) och lagen (2011:1245) om särskilda ordningar för mervärdesskatt för distans- försäljning av varor och för tjänster.
3.De upphävda lagarna ska dock fortfarande gälla för mervärdesskatt som hänför sig till tiden före ikraftträdandet av den nya lagen. Ytterligare bestämmelser om tillämpning av de upphävda författningarna finns i 4– 14.
4.Bestämmelserna i mervärdesskattelagen (1994:200) tillämpas på en leverans av en vara om varan före ikraftträdandet sänts till köparen mot postförskott eller efterkrav.
5.Bestämmelserna i 14 kap.
6.För mervärdesskatt som ska redovisas enligt de särskilda ordningarna för distansförsäljning av varor och vissa tillhandahållanden av tjänster tillämpas bestämmelserna i 22 kap. på redovisningsperioder som avser tid från och med ikraftträdandet. För redovisningsperioder som avser tid före ikraftträdandet tillämpas i stället bestämmelserna i mervärdesskattelagen (1994:200) och lagen (2011:1245) om särskilda ordningar för mervärdesskatt för distansförsäljning av varor och för tjänster.
7.För mervärdesskatt som ska redovisas enligt den särskilda ordningen för deklaration och betalning vid import tillämpas bestämmelserna i 23 kap. för skatt som ska redovisas i sammanställningar som avser tid efter ikraftträdandet. För skatt som ska redovisas i sammanställningar som avser tid före ikraftträdandet tillämpas i stället bestämmelserna i mervärdesskattelagen (1994:200) och lagen (2011:1245) om särskilda ordningar för mervärdesskatt för distansförsäljning av varor och för tjänster.
8.Om någon bestämmelse i de upphävda lagarna har tillämpats och den motsvaras av en bestämmelse i denna lag, ska bestämmelsen i denna lag anses ha tillämpats. Med mervärdesskatt enligt denna lag och skyldighet att betala mervärdesskatt likställs i tillämpliga delar skatt enligt mervärdesskattelagen (1994:200) och skyldighet att betala sådan skatt.
9.Bestämmelserna i 6 kap.
Om den beskattningsbara personen begär det ska Skatteverket dock besluta att 6 kap. 61 § ska tillämpas om förutsättningarna för det är uppfyllda.
10.Bestämmelserna i mervärdesskattelagen (1994:200) i lydelsen före den 1 januari 2019 tillämpas på vouchrar som ställts ut före den dagen.
11. Om ingående skatt är hänförlig till investeringsvaror för vilka |
Prop. 2022/23:46 |
korrigeringstiden enligt 8 a kap. 6 § mervärdesskattelagen (1994:200) |
Bilaga 2 |
påbörjades före den 1 januari 2017 tillämpas fortfarande bestämmelserna |
|
om jämkning av avdrag i den lagen i lydelsen före detta datum. |
|
Överlåts investeringsvaran efter ikraftträdandet av denna lag tillämpas dock |
|
bestämmelserna om justering i 12 kap. och 15 kap., om inte annat följer av |
|
|
12.En
– vid ett förvärv eller nybyggnad före den 1 januari 2017 ansågs som fastighet enligt 1 kap. 11 § och 8 a kap. mervärdesskattelagen (1994:200)
ilydelsen före detta datum, och
–vid en överlåtelse som sker efter ikraftträdande av denna lag inte utgör fastighet enligt 2 kap. 11 § och 15 kap.
13. Avdrag som avser ett förvärv eller
–vid en överlåtelse som sker efter ikraftträdandet av denna lag anses utgöra fastighet enligt 2 kap. 11 § och 15 kap., och
–vid förvärvet eller
14. Bestämmelserna om jämkning i 8 a kap. mervärdesskattelagen (1994:200) i lydelsen före den 1 januari 2016 gäller för avdrag för ingående skatt som gjorts före den tidpunkten i enlighet med 8 kap. 4 § första stycket 5 och andra stycket samma lag i lydelsen före den 1 januari 2016.
693
Prop. 2022/23:46 Bilaga 2
694
Förslag till lag om ändring i lagen (1985:146) om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter
Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1985:146) om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
|
1 §1 |
Avräkning enligt denna lag ska göras från belopp som återbetalas eller annars utbetalas på grund av bestämmelse i
1. skatteförfarandelagen (2011:1244),
2. 10 kap. |
2. 14 kap. |
skattelagen (1994:200), |
mervärdesskattelagen (0000:000), |
3.lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import, m.m.,
4.lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter,
5.tullagstiftningen enligt 1 kap. 3 § tullagen (2016:253), eller
6.lagen (1972:435) om överlastavgift.
Vad som sagts i första stycket 1 gäller inte utbetalning enligt 9 kap. 1 § lagen (1994:1776) om skatt på energi.
Avräkning ska också göras vid återbetalning av belopp som tagits ut som förrättningskostnad vid indrivning av en sådan fordran som avses i 2 § första meningen.
1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2022.
2.Äldre bestämmelser tillämpas fortfarande för mervärdesskatt som avser återbetalningsperioder före ikraftträdandet.
1Senaste lydelse 2016:258.
Förslag till lag om ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank
Härigenom föreskrivs att 9 kap. 8 § lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
9kap. 8 §1
Riksbanken har rätt till kom- pensation för belopp, motsvarande ingående skatt enligt mervärdes- skattelagen (1994:200), som hänför sig till verksamheten.
Riksbanken har dock inte rätt till kompensation om den ingående skatten omfattas av begränsningar i avdragsrätten enligt 8 kap. 9, 10, 15 eller 16 § mervärdesskattelagen.
1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2022.
2.Äldre bestämmelser tillämpas fortfarande för mervärdesskatt som hänför sig till tid före ikraftträdandet.
Prop. 2022/23:46 Bilaga 2
1 Senaste lydelse 2006:1001. |
695 |
Prop. 2022/23:46 Bilaga 2
696
Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import, m.m.
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import, m.m.
dels att 2 kap. 3 a1 och 42 §§ ska upphöra att gälla, dels att 2 kap. 5 § och 8 §§ ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
2kap. 5 §3
Frihet från skatt ska medges för unionsvaror som efter att ha förts ut från EU till tredjeland förs in till Sverige av den som fört ut dem utan att de har bearbetats under tiden de varit utförda från EU.
Frihet från skatt enligt första stycket medges endast om varorna omfattas av tullbefrielse enligt artiklarna
Frihet från skatt enligt första stycket medges inte
–om den tidigare utförseln av varorna har medfört en rätt till återbetalning av skatt eller
–om varorna annars inte har blivit belagda med skatt på grund av den tidigare utförseln.
Vad som anges i tredje stycket gäller dock inte om ett köp har gått åter och varorna återinförs av säljaren eller överlämnas till säljaren i omedelbar anslutning till återinförseln.
I |
mervärdesskattelagen |
I |
mervärdesskattelagen |
||||||||
(1994:200) |
|
finns |
särskilda |
(0000:000) |
|
finns |
särskilda |
||||
bestämmelser |
om |
underlaget |
för |
bestämmelser |
om |
underlaget |
för |
||||
beräkning |
av |
mervärdesskatt |
vid |
beräkning |
av |
mervärdesskatt |
vid |
||||
återinförsel av varor som bearbetats |
återinförsel av varor som bearbetats |
||||||||||
i tredje land. |
|
|
|
|
i tredje land. |
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
8 §4 |
|
|
|
|
|
|
Frihet från skatt ska medges för |
Frihet från skatt ska medges för |
||||||||||
import av |
samlarföremål |
och |
import av |
samlarföremål |
och |
||||||
konstverk som inte är avsedda att |
konstverk som inte är avsedda att |
||||||||||
säljas, när den för vars räkning |
säljas, när den för vars räkning |
||||||||||
varorna införs är ett galleri, |
varorna införs är ett galleri, |
||||||||||
museum eller annan institution som |
museum eller annan institution som |
||||||||||
har godkänts |
av |
Tullverket |
för |
har godkänts |
av |
Tullverket |
för |
||||
12 kap. 3 a § senast ändrad 2011:284.
22 kap. 4 § förslag till ändrad lydelse i prop. 2019/20:122.
3Senaste lydelse 2016:263.
4Senaste lydelse 2014:944.
skattefri |
import |
enligt |
denna |
skattefri |
import |
enligt |
denna |
Prop. 2022/23:46 |
|||
paragraf. Frihet från skatt ska dock |
paragraf. Frihet från skatt ska dock |
Bilaga 2 |
|||||||||
inte |
medges |
om |
varan |
inte |
medges |
om |
varan |
|
|||
tillhandahålls |
mot |
betalning av |
tillhandahålls |
mot |
betalning av |
|
|||||
någon som är en beskattningsbar |
någon som är en beskattningsbar |
|
|||||||||
person i den mening som avses i |
person i den mening som avses i |
|
|||||||||
4 kap. |
1 § |
mervärdesskattelagen |
4 kap. |
2 § |
mervärdesskattelagen |
|
|||||
(1994:200). |
|
|
|
|
(0000:000). |
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2022.
2.Äldre bestämmelser tillämpas fortfarande för mervärdesskatt som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.
697
Prop. 2022/23:46 Bilaga 2
698
Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1563) om tobaksskatt
Härigenom föreskrivs att 40 § lagen (1994:1563) om tobaksskatt ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
40 §1
Tullverket beslutar om tobaksskatt för den som enligt 37 § är skattskyldig vid import. Skatten ska betalas till Tullverket.
Bestämmelserna i 30, 31 d och 31 e §§, 32 § första stycket 2 och 3 och andra stycket och 34 § ska tillämpas även i fråga om snus och tuggtobak. Därvid ska vad som gäller om upplagshavare i stället gälla den som är godkänd lagerhållare.
En godkänd lagerhållare får göra avdrag för skatt på
1.tuggtobak som har levererats till en köpare i ett annat
2.tuggtobak och snus
a)för vilka skattskyldighet enligt denna lag tidigare har inträtt och som förvärvats från någon som inte är godkänd lagerhållare,
b)för vilka skattskyldighet enligt denna lag tidigare har inträtt och som innehas av lagerhållaren vid tidpunkten för godkännandet,
c)som har förstörts genom oförutsedda händelser eller force majeure,
d)som exporterats till tredjeland eller förts till frizon för annat ändamål
än att förbrukas där, eller |
|
|
|||
e) som har levererats till en sådan |
e) som har levererats till en sådan |
||||
köpare som avses i 3 kap. 30 c § |
köpare som |
avses i 10 kap. 88– |
|||
första |
stycket |
|
mervärdes- |
91 §§ |
mervärdesskattelagen |
skattelagen (1994:200), i den |
(0000:000), i den omfattning som |
||||
omfattning |
som |
frihet från |
frihet från tobaksskatt gäller i det |
||
tobaksskatt gäller i det |
|
||||
|
|
|
|
|
|
1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2022.
2.Äldre bestämmelser tillämpas fortfarande för skatt som hänför sig till tid före ikraftträdandet.
1Senaste lydelse 2016:264.
Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi
Härigenom föreskrivs att 7 kap. 2 § lagen (1994:1776) om skatt på energi ska ha följande lydelse.
Prop. 2022/23:46 Bilaga 2
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
7kap. 2 §1
En skattskyldig får göra avdrag |
En skattskyldig får göra avdrag |
||||||
för skatt på |
bränsle |
som |
avses i |
för |
skatt på bränsle som avses i |
||
1 kap. 3 a § och som levererats till |
1 kap. 3 a § och som levererats till |
||||||
en sådan köpare som avses i 3 kap. |
en |
sådan köpare |
som avses i |
||||
30 c § första |
stycket |
|
mervärdes- |
10 kap. |
|||
skattelagen (1994:200), i den |
lagen (0000:000), i den omfattning |
||||||
omfattning |
som |
frihet |
från |
som |
frihet från |
bränsleskatt |
|
bränsleskatt föreligger i det EU- |
föreligger i det |
||||||
landet. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2022.
2.Äldre bestämmelser tillämpas fortfarande för skatt som hänför sig till tid före ikraftträdandet.
1 Senaste lydelse 2015:890. |
699 |
Prop. 2022/23:46 Bilaga 2
700
Förslag till lag om ändring i lagen (1998:189) om förhandsbesked i skattefrågor
Härigenom föreskrivs att 1 § i lagen (1998:189) om förhandsbesked i skattefrågor ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
1§1 Denna lag gäller förhandsbesked om
1.skatt eller avgift som avses i
a)lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt,
b)lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel för dem som avses i 2 § första stycket
c)lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader,
d)lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift,
e)inkomstskattelagen (1999:1229), och
f)lagen (2007:1398) om kommunal fastighetsavgift,
2. punktskatt som avses i 3 kap. 15 § skatteförfarandelagen (2011:1244),
3. skatt enligt mervärdesskatte- |
3. skatt enligt mervärdesskatte- |
lagen (1994:200), |
lagen (0000:000), |
4.taxering enligt fastighetstaxeringslagen (1979:1152), och
5.skatt enligt kupongskattelagen (1970:624).
Förhandsbesked lämnas av Skatterättsnämnden efter ansökan av en enskild eller det allmänna ombudet hos Skatteverket.
1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2022.
2.Äldre bestämmelser tillämpas fortfarande i fråga om mervärdesskatt som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.
1Senaste lydelse 2015:885.
Förslag till lag om ändring i lagen (1999:446) om proviantering av fartyg och luftfartyg
Härigenom föreskrivs att 3 § i lagen (1999:446) om proviantering av fartyg och luftfartyg ska ha följande lydelse.
Prop. 2022/23:46 Bilaga 2
Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse
3 §1
Proviantering med obeskattade unionsvaror får ske för försäljning ombord vid resa till en plats utanför EU:s skatteområde och för förbrukning ombord vid resa till utländsk ort.
Proviantering med
I fråga om mervärdesskatt får |
I fråga om mervärdesskatt får |
|||
proviantering ske i de fall som |
proviantering ske i de fall som |
|||
avses i 3 kap. 21 a § första stycket |
avses i 10 kap. 73 § första stycket 1 |
|||
4 eller 5 eller 5 kap. 3 a § första |
eller |
2 |
mervärdesskattelagen |
|
stycket 4 eller 4 a mervärdesskatte- |
(0000:000). |
|
||
lagen (1994:200). |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2022.
2.Äldre bestämmelser tillämpas fortfarande i fråga om mervärdesskatt som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.
1 Senaste lydelse 2017:1198. |
701 |
Prop. 2022/23:46 Bilaga 2
702
Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Härigenom föreskrivs att 15 kap. 6 §, 16 kap. 16 §, 18 kap. 17 a och 17 b §§, 19 kap. 14 § och 67 kap. 13 c och 16 §§ inkomstskattelagen (1999:1229) ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
15kap. 6 §1
Vad |
som |
motsvarar utgående |
Vad |
som |
motsvarar |
utgående |
|||||||
skatt |
enligt |
mervärdesskattelagen |
skatt |
enligt |
mervärdesskattelagen |
||||||||
(1994:200) ska inte tas upp. I 16 kap. |
(0000:000) ska inte tas upp. I 16 kap. |
||||||||||||
16 § finns bestämmelser om avdrag |
16 § finns bestämmelser om avdrag |
||||||||||||
för det fall att skatten ändå har tagits |
för det fall att skatten ändå har tagits |
||||||||||||
upp samt för det fall denna sätts |
upp samt för det fall denna sätts |
||||||||||||
ned. |
|
|
|
|
|
|
ned. |
|
|
|
|
|
|
Om den skattskyldige eller ett |
Om den skattskyldige eller ett |
||||||||||||
svenskt handelsbolag vid redovis- |
svenskt handelsbolag vid redovis- |
||||||||||||
ningen av mervärdesskatt har dragit |
ningen av mervärdesskatt har dragit |
||||||||||||
av ingående skatt enligt 9 kap. 8 § |
av ingående skatt enligt 12 kap. 22– |
||||||||||||
mervärdesskattelagen, ska beloppet |
25 §§ |
|
mervärdesskattelagen, |
ska |
|||||||||
tas upp till den del de utgifter som |
beloppet tas upp till den del de |
||||||||||||
avdraget avser har dragits av |
utgifter som avdraget avser har |
||||||||||||
omedelbart vid beskattningen. |
|
dragits |
|
av |
omedelbart |
vid |
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
beskattningen. |
|
|
||||
Om den skattskyldige eller ett |
Om den skattskyldige eller ett |
||||||||||||
svenskt handelsbolag vid redo- |
svenskt handelsbolag vid redo- |
||||||||||||
visningen |
av |
mervärdesskatt |
har |
visningen |
av |
mervärdesskatt |
har |
||||||
dragit av ingående skatt på grund av |
dragit av ingående skatt på grund av |
||||||||||||
jämkning |
enligt |
8 a kap. |
eller |
justering |
enligt 12 kap. |
||||||||
9 kap. |
mervärdesskatte- |
eller |
15 kap. mervärdesskattelagen, |
||||||||||
lagen, |
ska |
|
summan |
av |
ska summan av justeringsbeloppen |
||||||||
jämkningsbeloppen |
för |
den |
för den återstående justerings- |
||||||||||
återstående |
korrigeringstiden |
tas |
perioden tas upp till den del |
||||||||||
upp till den del jämkningen avser |
justeringen avser mervärdesskatt på |
||||||||||||
mervärdesskatt |
på |
sådana utgifter |
sådana utgifter som har dragits av |
||||||||||
som har dragits av omedelbart vid |
omedelbart vid beskattningen. |
|
|||||||||||
beskattningen. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
16kap.
16 §2
Sådan ingående skatt enligt mer- |
Sådan ingående |
skatt enligt |
värdesskattelagen (1994:200) som |
mervärdesskattelagen |
(0000:000) |
medför rätt till avdrag enligt 8 kap. |
som medför rätt till avdrag enligt |
|
1Senaste lydelse 2011:1256.
2Senaste lydelse 2011:1256.
eller |
återbetalning |
enligt |
10 kap. |
13 kap. eller återbetalning enligt |
Prop. 2022/23:46 |
nämnda lag får inte dras av. |
|
14 kap. nämnda lag får inte dras av. |
Bilaga 2 |
||
Om den skattskyldige eller ett |
Om den skattskyldige eller ett |
|
|||
svenskt handelsbolag vid redo- |
svenskt handelsbolag vid redo- |
|
|||
visningen av mervärdesskatt har |
visningen av mervärdesskatt har |
|
|||
återfört ingående skatt på grund av |
återfört ingående skatt på grund av |
|
|||
jämkning enligt 8 a kap. eller 9 kap. |
justering enligt 12 kap. |
|
|||
eller 15 kap. mervärdesskattelagen, |
|
||||
summan av jämkningsbeloppen för |
ska summan av justeringsbeloppen |
|
|||
den |
återstående |
korrigeringstiden |
för den återstående justerings- |
|
|
dras av till den del jämkningen |
perioden dras av till den del |
|
|||
avser |
mervärdesskatt på |
sådana |
justeringen avser mervärdesskatt på |
|
|
utgifter som har dragits av |
sådana utgifter som har dragits av |
|
|||
omedelbart vid beskattningen. |
omedelbart vid beskattningen. |
|
|||
Mervärdesskatt ska dras av om skatten avser utgående skatt som i strid med 15 kap. 6 § första stycket har tagits upp som intäkt och som har betalats in till staten. Om denna mervärdesskatt sätts ned ska motsvarande del av avdraget återföras.
18kap.
17 a §3
Om den skattskyldige eller ett |
Om den skattskyldige eller ett |
|||
svenskt |
handelsbolag |
har |
jämkat |
svenskt handelsbolag har justerat |
avdrag |
för ingående |
skatt |
enligt |
avdrag för ingående skatt enligt |
8 a kap. eller 9 kap. |
12 kap. |
|||
värdesskattelagen |
(1994:200), |
värdesskattelagen (0000:000), gäller |
||
gäller bestämmelserna i andra och |
bestämmelserna i andra och tredje |
|||
tredje styckena till den del det |
styckena till den del det justerade |
|||
jämkade beloppet avser mer- |
beloppet avser mervärdesskatt på |
|||
värdesskatt på sådana utgifter som |
sådana utgifter som ingår i |
|||
ingår |
i anskaffningsvärdet för |
anskaffningsvärdet för inventarier. |
||
inventarier.
Om den skattskyldige gör avdrag för värdeminskning enligt den räkenskapsenliga avskrivningsmetoden, ska avskrivningsunderlaget enligt 13 § justeras med det belopp som gäller enligt god redovisningssed. Vid beräkning enligt 17 § ska anskaffningsvärdet justeras med motsvarande
belopp. |
|
Om den skattskyldige gör avdrag |
Om den skattskyldige gör avdrag |
för värdeminskning enligt rest- |
för värdeminskning enligt rest- |
värdesmetoden, ska avskrivnings- |
värdesmetoden, ska avskrivnings- |
underlaget enligt 13 § justeras med |
underlaget enligt 13 § justeras med |
summan av jämkningsbeloppen för |
summan av justeringsbeloppen för |
den återstående korrigeringstiden. |
den återstående justeringsperioden. |
3 Senaste lydelse 2007:1419. |
703 |
Prop. 2022/23:46 Bilaga 2
704
|
|
17 b §4 |
|
|
|
|
Om den skattskyldige eller ett |
Om den skattskyldige eller ett |
|||||
svenskt handelsbolag vid redo- |
svenskt handelsbolag vid redo- |
|||||
visningen av mervärdesskatt har |
visningen |
av mervärdesskatt har |
||||
dragit |
av |
ingående skatt enligt |
dragit av |
ingående |
skatt |
enligt |
9 kap. |
8 § |
mervärdesskattelagen |
12 kap. |
|||
(1994:200), ska avskrivningsunder- |
lagen (0000:000), ska avskriv- |
|||||
laget enligt 13 § respektive anskaff- |
ningsunderlaget enligt 13 § respek- |
|||||
ningsvärdet enligt 17 § minskas med |
tive anskaffningsvärdet |
enligt |
17 § |
|||
det avdragna beloppet till den del |
minskas med det avdragna beloppet |
|||||
detta avser mervärdesskatt på sådana |
till den del detta avser mervärdes- |
|||||
utgifter som ingår i anskaffnings- |
skatt på sådana utgifter som ingår i |
|||||
värdet för inventarier. |
anskaffningsvärdet för inventarier. |
|||||
19kap.
14 §5
Om den skattskyldige eller ett |
Om den skattskyldige eller ett |
|||||||||||||||
svenskt |
handelsbolag |
har |
jämkat |
svenskt |
handelsbolag |
har |
justerat |
|||||||||
avdrag |
för |
ingående |
skatt |
enligt |
avdrag för ingående skatt enligt |
|||||||||||
8 a kap. eller 9 kap. |
12 kap. |
|||||||||||||||
värdesskattelagen (1994:200), ska |
värdesskattelagen (0000:000), ska |
|||||||||||||||
anskaffningsvärdet |
justeras |
med |
anskaffningsvärdet |
justeras |
med |
|||||||||||
summan av jämkningsbeloppen för |
summan |
|
av |
justeringsbeloppen |
||||||||||||
den |
återstående korrigeringstiden |
avseende |
|
mervärdesskatt för |
den |
|||||||||||
till den del jämkningen avser |
återstående justeringsperioden till |
|||||||||||||||
mervärdesskatt |
på |
sådana |
utgifter |
den del justeringen avser mer- |
||||||||||||
som ingår i anskaffningsvärdet för |
värdesskatt på sådana utgifter som |
|||||||||||||||
en byggnad. |
|
|
|
|
|
ingår i anskaffningsvärdet för en |
||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
byggnad. |
|
|
|
|
|
|
|
Om den skattskyldige eller ett |
Om den skattskyldige eller ett |
|||||||||||||||
svenskt handelsbolag vid redo- |
svenskt handelsbolag vid redo- |
|||||||||||||||
visningen av |
mervärdesskatt har |
visningen |
av |
mervärdesskatt |
har |
|||||||||||
dragit |
av |
ingående |
skatt |
enligt |
dragit av |
ingående |
skatt |
enligt |
||||||||
9 kap. |
8 § |
mervärdesskattelagen, |
12 kap. |
mervärdesskatte- |
||||||||||||
ska |
anskaffningsvärdet |
minskas |
lagen, |
ska |
anskaffningsvärdet |
|||||||||||
med det avdragna beloppet till den |
minskas med det avdragna beloppet |
|||||||||||||||
del avdraget avser mervärdesskatt på |
till den del avdraget avser |
|||||||||||||||
sådana utgifter som ingår i |
mervärdesskatt |
på |
sådana |
utgifter |
||||||||||||
anskaffningsvärdet för en byggnad. |
som ingår i anskaffningsvärdet för |
|||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
en byggnad. |
|
|
|
|
|
||
67kap.
13 c §6
Som hushållsarbete räknas inte
1.arbete som enbart avser installationer eller service på maskiner och andra inventarier vid tillämpningen av 13 a eller 13 b §,
4Senaste lydelse 2007:1419.
5Senaste lydelse 2007:1419.
6Senaste lydelse 2019:907.
2. arbete för vilket försäkringsersättning lämnats, |
Prop. 2022/23:46 |
3. arbete för vilket bidrag eller annat ekonomiskt stöd lämnats från staten, |
Bilaga 2 |
en kommun eller en region, |
|
4.om- eller tillbyggnad av ett småhus för vilket fastighetsavgift inte har tagits ut för de fem första kalenderåren efter beräknat värdeår, eller
5. sådana |
tjänster |
som anges i |
5. sådana |
tjänster som anges i |
7 kap. 1 § |
andra |
stycket 5 mer- |
9 kap. 5 § |
mervärdesskattelagen |
värdesskattelagen (1994:200). |
(0000:000). |
|
||
16 §7
För rätt till skattereduktion krävs beträffande den som utför hus- hållsarbete (utföraren) att denne uppfyller förutsättningarna i någon av 1 eller 2 eller i 17 §.
1.Utföraren ska vara godkänd för
2. Redovisning |
av |
|
arbetsgivar- |
2. Redovisning av |
arbetsgivar- |
|||
avgifter på ersättning för arbetet har |
avgifter på ersättning för arbetet har |
|||||||
skett i en förenklad arbetsgivar- |
skett i en förenklad arbetsgivar- |
|||||||
deklaration enligt |
26 kap. |
4 § |
deklaration |
enligt |
26 kap. |
4 § |
||
skatteförfarandelagen |
(2011:1244). |
skatteförfarandelagen |
(2011:1244). |
|||||
Utföraren får då inte ha varit |
Utföraren får då inte ha varit skyldig |
|||||||
skattskyldig |
enligt |
mer- |
att betala |
mervärdesskatt |
enligt |
|||
värdesskattelagen |
|
(1994:200) |
mervärdesskattelagen |
(0000:000) |
||||
i fråga om verksamhet som om- |
i fråga om verksamhet som om- |
|||||||
fattar hushållsarbetet. |
|
|
|
fattar hushållsarbetet. |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2022.
2.Äldre bestämmelser tillämpas fortfarande i fråga om skatt som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.
3.Bestämmelserna i 15 kap. 6 §, 16 kap. 16 §, 18 kap. 17 a och 17 b §§ samt 19 kap. 14 § tillämpas i deras tidigare lydelse om avdrag för ingående skatt görs eller jämkning av ingående skatt sker i enlighet med bestämmelserna i mervärdesskattlagen (1994:200).
7 Senaste lydelse 2011:1256. |
705 |
Prop. 2022/23:46 Bilaga 2
Förslag till lag om ändring i lagen (2005:807) om ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner, regioner, kommunalförbund och samordningsförbund
Härigenom föreskrivs att
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
1 §2 |
|
Denna lag innehåller bestäm- |
Denna lag innehåller bestäm- |
melser om rätt till ersättning för |
melser om rätt till ersättning för |
kommuner för ingående skatt enligt |
kommuner för ingående skatt enligt |
mervärdesskattelagen (1994:200) |
mervärdesskattelagen (0000:000) |
och skyldighet att i vissa fall justera |
och skyldighet att i vissa fall justera |
en sådan ersättning. |
en sådan ersättning. |
Det som sägs om kommun i denna lag gäller även region och kommunalförbund samt samordningsförbund som avses i 4 § lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser.
1 a §
I denna lag förstås med investeringsvara: det som enligt
8 a kap. 2 § mervärdesskattelagen (1994:200) avses med investerings- vara, och
korrigeringstid: det som enligt
8 a kap. 6 § mervärdesskattelagen avses med korrigeringstid.
investeringsvara: det som enligt 15 kap.
justeringsperiod: det som enligt 15 kap. 10 och 11 §§ mervärdes- skattelagen avses med justerings- period.
706
2 §3
Kommuner har rätt till ersättning |
Kommuner har rätt till ersättning |
för ingående skatt |
för ingående skatt som inte får dras |
1.som inte får dras av enligt av enligt mervärdesskattelagen mervärdesskattelagen (1994:200), (0000:000).
eller
2.för vilken de inte har rätt till
återbetalning enligt mervärdes- skattelagen.
2 a §
1Lagen omtryckt 2008:909.
2Senaste lydelse 2019:922.
3Senaste lydelse 2012:385.
I denna paragraf finns bestämmelser om vad som utgör |
ersätt- |
Prop. 2022/23:46 |
|||||||||||||||
ningsbelopp och när rätten till ersättning inträder när användningen av en |
Bilaga 2 |
||||||||||||||||
investeringsvara ändras samt när en investeringsvara förvärvas. |
|
|
|||||||||||||||
Om jämkning enligt 8 a kap. 4 § |
Om justering av avdrag för |
|
|||||||||||||||
första |
stycket 1 |
|
mervärdes- |
ingående |
skatt |
ska |
göras |
enligt |
|
||||||||
skattelagen (1994:200) ska göras |
15 kap. 7 § 1 mervärdesskattelagen |
|
|||||||||||||||
eller rättighet och skyldighet att |
(0000:000) eller rättighet och |
|
|||||||||||||||
jämka avdrag för ingående skatt |
skyldighet att justera avdrag för |
|
|||||||||||||||
övertas enligt 8 a kap. 11 eller 12 § |
ingående |
skatt |
övertas |
enligt |
|
||||||||||||
samma lag, utgör ersättnings- |
15 kap. 20 eller 21 § samma lag, ut- |
|
|||||||||||||||
beloppet ett belopp som beräknas |
gör |
ersättningsbeloppet |
ett |
belopp |
|
||||||||||||
på samma sätt som jämknings- |
som beräknas på samma sätt som |
|
|||||||||||||||
beloppet |
enligt |
8 a kap. 7, |
8 och |
justeringsbeloppet enligt 15 kap. 12– |
|
||||||||||||
10 §§ samma lag. |
|
|
|
|
17 och 19 §§ samma lag. |
|
|
|
|||||||||
Rätten |
till |
ersättning |
inträder |
Rätten |
till |
ersättning inträder |
|
||||||||||
årligen under återstoden av korri- |
årligen under återstoden av just- |
|
|||||||||||||||
geringstiden. |
|
I |
korrigeringstiden |
eringsperioden. I justeringsperio- |
|
||||||||||||
ska även det kalenderår då an- |
den ska även det kalenderår då |
|
|||||||||||||||
vändningen |
ändras |
eller |
förvärvet |
användningen ändras eller för- |
|
||||||||||||
sker räknas in. |
|
|
|
|
|
|
värvet sker räknas in. |
|
|
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
3 § |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Om det vid tillämpningen av |
Om det vid tillämpningen av |
|
|||||||||||||||
denna lag inte går att fastställa |
denna lag inte går att fastställa |
|
|||||||||||||||
fördelningen mellan ingående skatt |
fördelningen mellan ingående skatt |
|
|||||||||||||||
som får dras av enligt mer- |
som får dras av enligt mer- |
|
|||||||||||||||
värdesskattelagen (1994:200) och |
värdesskattelagen (0000:000) och |
|
|||||||||||||||
ingående skatt för vilken ersättning |
ingående skatt för vilken ersättning |
|
|||||||||||||||
kan erhållas enligt denna lag, får |
kan erhållas enligt denna lag, får |
|
|||||||||||||||
fördelningen |
i stället göras |
efter |
fördelningen |
i stället |
göras |
efter |
|
||||||||||
skälig grund. |
|
|
|
|
|
|
skälig grund. |
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
4 §4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Vid utbetalning |
av |
|
ersättning |
Vid utbetalning av |
ersättning |
|
|||||||||||
enligt 2 § tillämpas bestämmelserna |
enligt 2 § tillämpas bestämmelserna |
|
|||||||||||||||
i 8 kap. |
9, |
|
10, |
15 |
och |
16 §§ |
i |
13 kap. |
16 |
och |
|
||||||
mervärdesskattelagen (1994:200). |
mervärdesskattelagen (0000:000). |
|
|||||||||||||||
Bestämmelsen |
i |
8 kap. |
9 § |
första |
Bestämmelsen i 13 kap. 26 § mer- |
|
|||||||||||
stycket 1 |
mervärdesskattelagen ska |
värdesskattelagen |
ska |
dock inte |
|
||||||||||||
dock inte tillämpas i fråga om |
tillämpas i fråga om |
|
|
|
|
||||||||||||
1.boendeformer som anges i 5 kap. 5 § andra och tredje styckena och 7 § tredje stycket socialtjänstlagen (2001:453),
2.hem för vård eller boende och stödboenden som anges i 6 kap. 2 § socialtjänstlagen, och
3.boendeformer som anges i 9 § 8 och 9 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade.
4 Senaste lydelse 2018:1725. |
707 |
Prop. 2022/23:46 Bilaga 2
708
|
|
|
|
|
|
|
6 b § |
|
|
|
|
|
|
En kommun är skyldig att justera |
En kommun är skyldig att justera |
||||||||||||
ersättning enligt denna lag om en |
ersättning enligt denna lag om en |
||||||||||||
investeringsvara |
|
överlåtits |
inom |
investeringsvara |
överlåtits |
inom |
|||||||
korrigeringstiden. |
|
|
|
|
justeringsperioden. |
|
|
||||||
Justeringen ska göras med ett |
Justeringen ska göras med ett |
||||||||||||
belopp (justeringsbelopp) som mot- |
belopp |
(justeringsbelopp) |
som |
||||||||||
svarar den ingående skatt som avser |
motsvarar den ingående skatt som |
||||||||||||
återstoden av korrigeringstiden. I |
avser |
återstoden |
av |
just- |
|||||||||
korrigeringstiden |
ska |
även |
det |
eringsperioden. I justeringsperio- |
|||||||||
kalenderår |
då |
överlåtelsen |
sker |
den ska även det kalenderår då |
|||||||||
räknas in. |
|
|
|
|
|
|
överlåtelsen sker räknas in. |
|
|||||
Justeringen ska göras vid ett enda tillfälle. |
|
|
|
|
|
||||||||
|
|
|
|
|
|
|
6 c § |
|
|
|
|
|
|
En kommun är skyldig att justera |
En kommun är skyldig att justera |
||||||||||||
ersättning enligt denna lag om |
ersättning enligt denna lag om |
||||||||||||
jämkning ska göras enligt 8 a kap. |
justering av avdrag för ingående |
||||||||||||
4 § |
första |
stycket 2 |
mer- |
skatt ska göras enligt 15 kap. 7 § 2 |
|||||||||
värdesskattelagen (1994:200). |
|
mervärdesskattelagen (0000:000). |
|||||||||||
Justeringen ska göras med ett |
Justeringen ska göras med ett |
||||||||||||
belopp |
(justeringsbelopp) |
som |
belopp |
(justeringsbelopp) |
som |
||||||||
motsvarar den jämkning som ska |
motsvarar den justering som ska |
||||||||||||
göras. Om kommunen i stället gjort |
göras |
enligt mervärdesskattlagen. |
|||||||||||
avdrag |
enligt |
9 kap. |
8 § |
mer- |
Om kommunen i stället gjort av- |
||||||||
värdesskattelagen, ska justerings- |
drag enligt 12 kap. |
||||||||||||
beloppet motsvara avdraget. |
|
lagen, ska justeringsbeloppet mot- |
|||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
svara avdraget. |
|
|
|
||
Justering ska göras med ett årligt |
Justering ska göras med ett årligt |
||||||||||||
belopp |
under |
|
återstoden |
av |
belopp |
under |
återstoden |
av |
|||||
korrigeringstiden. I korrigerings- |
justeringsperioden. I justeringsperio- |
||||||||||||
tiden ska även det kalenderår då |
den ska även det kalenderår då |
||||||||||||
användningen ändras räknas in. Om |
användningen ändras räknas in. Om |
||||||||||||
kommunen |
i stället gjort avdrag |
kommunen |
i stället |
gjort avdrag |
|||||||||
enligt |
9 kap. |
8 § |
|
mervärdes- |
enligt |
12 kap. |
mer- |
||||||
skattelagen, ska justering göras vid |
värdesskattelagen, |
|
ska justering |
||||||||||
ett enda tillfälle. |
|
|
|
|
|
göras vid ett enda tillfälle. |
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
12 a § |
|
|
|
|
|
|
Underlaget för rätt till ersättning |
Underlaget för rätt till ersättning |
||||||||||||
ska bevaras under fyra år efter |
ska bevaras under fyra år efter |
||||||||||||
utgången av det kalenderår som |
utgången av det kalenderår som |
||||||||||||
underlaget |
avser. |
Underlag |
som |
underlaget |
avser. |
Underlag |
som |
||||||
avser rätt till ersättning vid |
avser rätt till ersättning vid |
||||||||||||
anskaffning av investeringsvara ska |
anskaffning av investeringsvara ska |
||||||||||||
dock bevaras under fyra år efter |
dock bevaras under fyra år efter |
||||||||||||
utgången av det kalenderår som |
utgången av det kalenderår som |
||||||||||||
korrigeringstiden löpte ut. |
|
justeringsperioden löpte ut. |
|
||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2022.
2.Äldre bestämmelser tillämpas fortfarande för mervärdesskatt som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.
3.Bestämmelserna i 1 a, 2 a, 6 b och 6 c §§ tillämpas i deras tidigare lydelse om jämkning av ingående skatt sker eller avdrag för ingående skatt görs i enlighet med bestämmelserna i mervärdesskattelagen (1994:200).
Prop. 2022/23:46 Bilaga 2
709
Prop. 2022/23:46 Bilaga 2
710
Förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244)
Härigenom föreskrivs i fråga om skatteförfarandelagen (2011:1244) dels att 2 kap. 1 och 4 §§, 3 kap. 4 och 12 §§, 5 kap. 3 §, 6 kap.
5 §§, 7 kap. 1 och 2 §§, 26 kap. 2, 5, 7, 21, 24, 33 a, 33 b och 33 e §§, 35 kap. 2 och 4 §§, 38 kap. 3 §, 39 kap. 1, 2, 14 och 14 a §§, 41 kap. 2 och 3 §§, 50 kap. 7 §, 53 kap. 1 § och 64 kap. 6 § ska ha följande lydelse,
dels att rubrikerna närmast före 39 kap. 14 § och 50 kap. 7 § ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
2kap. 1 §1
Lagen gäller för skatt, dock inte skatt som tas ut enligt
1.kupongskattelagen (1970:624),
2.lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter,
3.lagen (1990:676) om skatt på ränta på skogskontomedel m.m.,
4.tullagen (2016:253),
5.lagen (2004:629) om trängselskatt,
6.vägtrafikskattelagen (2006:227), och
7.lagen (2014:1470) om beskattning av viss privatinförsel av cigaretter.
Lagen gäller även för belopp som |
Lagen gäller även för belopp som |
avses i 1 kap. 1 § tredje stycket |
avses i 16 kap. 18 § mervärdes- |
mervärdesskattelagen (1994:200). |
skattelagen (0000:000). |
Lydelse enligt prop. 2019/20:122 |
Föreslagen lydelse |
4 § |
|
Lagen gäller inte heller för mer- |
Lagen gäller inte heller för |
värdesskatt som ska redovisas och |
mervärdesskatt som ska redovisas |
betalas enligt lagen (2011:1245) om |
och betalas enligt 22 eller 23 kap. |
särskilda ordningar för mer- |
mervärdesskattelagen (0000:000). |
värdesskatt för distansförsäljning av |
|
varor och för tjänster. |
|
Nuvarande lydelse
3kap. 4 §2
Vad som avses med beskattningsår framgår av följande uppställning:
För |
avses med beskattningsår |
|
|
1Senaste lydelse 2016:286.
2Senaste lydelse 2017:1218.
1. skatt enligt |
beskattningsår enligt 1 kap. 13– |
Prop. 2022/23:46 |
a) inkomstskattelagen |
15 §§ inkomstskattelagen eller, för |
Bilaga 2 |
(1999:1229), |
svenska handelsbolag, räkenskaps- |
|
b)lagen (1984:1052) om statlig året fastighetsskatt,
c)lagen (1990:661) om avkast- ningsskatt på pensionsmedel i fall som avses i 2 § första stycket
d)lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader, samt avgift enligt
e)lagen (2007:1398) om kom- munal fastighetsavgift beskatt- ningsår enligt 1 kap.
inkomstskattelagen eller, för svenska handelsbolag,
2.skatt enligt lagen om av- kastningsskatt på pensionsmedel i fall som avses i 2 § första stycket 6– 10
det kalenderår som skatten ska betalas för eller det beskattningsår då skatteunderlag för avkast- ningsskatt ska tas upp enligt 13 § lagen om avkastningsskatt på pen- sionsmedel
3. skatt enligt lagen (1991:586) om |
det kalenderår då ersättningen |
särskild inkomstskatt för utomlands |
betalas ut |
bosatta och lagen (1991:591) om |
|
särskild inkomstskatt för utomlands |
|
bosatta artister m.fl. |
|
4.skatt enligt mervärdesskatte- lagen (1994:200) som ska redovisas för redovisningsperioder
5.annan mervärdesskatt
beskattningsår enligt 1 kap. 14 § mervärdesskattelagen
det kalenderår då den felaktiga debiteringen har gjorts, eller för- värvet eller omsättningen har skett
6.punktskatt som ska redovisas för redovisningsperioder
7.punktskatt enligt
a)beslut som avses i 53 kap. 5 §,
b)
c)
d) 4 kap.
beskattningsår enligt 1 kap. 14 § mervärdesskattelagen
det kalenderår under vilket beslutet om återbetalning eller kompensation, eller beslutet om beskattning vid oegentlighet, har meddelats
711
Prop. 2022/23:46 Bilaga 2
8. annan punktskatt |
det kalenderår då den händelse som |
|
medför skattskyldighet har inträffat |
9. övriga skatter |
det kalenderår som skatten ska |
|
betalas för |
10. arbetsgivaravgifter och avgifter |
det kalenderår som avgiften ska |
som ingår i slutlig skatt |
betalas för. |
Med beskattningsår för fysisk person avses dock i fråga om preliminär skatt alltid kalenderår.
Föreslagen lydelse
3kap. 4 §
Vad som avses med beskattningsår framgår av följande uppställning:
För |
avses med beskattningsår |
1. skatt enligt
a)inkomstskattelagen (1999:1229),
b)lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt,
c)lagen (1990:661) om avkast- ningsskatt på pensionsmedel i fall som avses i 2 § första stycket
d)lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader, samt avgift enligt
e)lagen (2007:1398) om kom- munal fastighetsavgift beskatt- ningsår enligt 1 kap.
inkomstskattelagen eller, för svenska handelsbolag,
beskattningsår enligt 1 kap. 13– 15 §§ inkomstskattelagen eller, för svenska handelsbolag, räken- skapsåret
2.skatt enligt lagen om av- kastningsskatt på pensionsmedel i fall som avses i 2 § första stycket 6– 10
det kalenderår som skatten ska betalas för eller det beskattningsår då skatteunderlag för avkast- ningsskatt ska tas upp enligt 13 § lagen om avkastningsskatt på pensionsmedel
712
3. skatt enligt lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta och lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl.
det kalenderår då ersättningen betalas ut
|
|
|
|
Prop. 2022/23:46 |
4. skatt enligt mervärdesskatte- |
beskattningsår enligt 2 kap. |
Bilaga 2 |
||
lagen (0000:000) som ska redovisas |
mervärdesskattelagen |
|
||
för redovisningsperioder |
|
|
|
|
5. annan mervärdesskatt |
|
det kalenderår då den felaktiga |
|
|
|
|
|
debiteringen har gjorts, eller för- |
|
|
|
|
värvet eller leveransen har skett |
|
6. punktskatt som ska redovisas |
beskattningsår enligt 2 kap. |
|
||
för redovisningsperioder |
|
mervärdesskattelagen |
|
|
7. punktskatt enligt |
|
det kalenderår under vilket beslutet |
|
|
a) beslut som avses i 53 kap. 5 §, |
om återbetalning eller kompensation, |
|
||
b) |
lagen (1994:1563) |
eller beslutet om beskattning vid |
|
|
om tobaksskatt, |
|
|
oegentlighet, har meddelats |
|
c) |
|
|
||
alkoholskatt, eller |
|
|
|
|
d) 4 kap. |
lagen |
|
|
|
(1994:1776) om skatt på energi |
|
|
||
8. annan punktskatt |
|
det kalenderår då den händelse som |
|
|
|
|
|
medför skattskyldighet har inträffat |
|
9. övriga skatter |
|
det kalenderår som skatten ska |
|
|
|
|
|
betalas för |
|
10. arbetsgivaravgifter och av- det kalenderår som avgiften ska
gifter som ingår i slutlig skatt betalas för.
Med beskattningsår för fysisk person avses dock i fråga om preliminär skatt alltid kalenderår.
Nuvarande lydelse |
|
Föreslagen lydelse |
|
12 § |
|
Det som sägs om mervärdesskatt |
Det som sägs om mervärdesskatt |
|
gäller även belopp som har beteck- |
gäller även belopp som har beteck- |
|
nats som mervärdesskatt och som |
nats som mervärdesskatt och som |
|
enligt 1 kap. 1 § |
tredje stycket |
enligt 16 kap. 18 § mervärdes- |
mervärdesskattelagen |
(1994:200) |
skattelagen (0000:000) ska betalas |
ska betalas till staten, även om |
till staten, även om beloppet inte |
|
beloppet inte utgör mervärdesskatt |
utgör mervärdesskatt enligt samma |
|
enligt samma lag. Det som sägs om |
lag. |
|
skattskyldig enligt mervärdesskatte- |
|
|
lagen gäller även den som är skyldig att betala sådant belopp.
713
Prop. 2022/23:46 Bilaga 2
714
5kap. 3 §3
Om Skatteverket har beslutat att |
Om Skatteverket har beslutat att |
||||
beskattningsbara personer får bilda |
beskattningsbara personer får bilda |
||||
en mervärdesskattegrupp, ska den |
en mervärdesskattegrupp, ska den |
||||
huvudman som verket utsett för |
huvudman som verket utsett för |
||||
gruppen enligt 6 |
a kap. 4 § |
gruppen |
enligt |
4 kap. |
11 § |
mervärdesskattelagen |
(1994:200) |
mervärdesskattelagen (0000:000) |
|||
redovisa och betala mervärdesskatt |
redovisa och betala mervärdesskatt |
||||
för den verksamhet som gruppen |
för den verksamhet som gruppen |
||||
bedriver och i övrigt företräda |
bedriver och i övrigt företräda |
||||
gruppen i frågor som rör sådan |
gruppen i frågor som rör sådan |
||||
skatt. |
|
skatt. |
|
|
|
Underlag för kontroll av redovisningen ska finnas tillgängligt hos huvudmannen.
6kap.
1§4 I detta kapitel finns bestämmelser om
– ombud för en utländsk beskatt- |
– ombud för en beskattningsbar |
ningsbar person (2 och 3 §§), och |
person som inte är etablerad i |
|
Sverige (2 och 3 §§), och |
– deklarationsombud |
|
I 38 kap. 3 § andra stycket 3 finns en bestämmelse om ombud för ett dödsbo.
|
2 §5 |
|
|
|
|
En utländsk |
beskattningsbar |
En beskattningsbar person |
som |
||
person som är skattskyldig enligt |
inte är etablerad i Sverige och är |
||||
mervärdesskattelagen (1994:200) |
skyldig |
att |
betala mervärdesskatt |
||
ska företrädas av ett ombud som är |
enligt |
|
mervärdesskattelagen |
||
godkänt av Skatteverket. Ombudet |
(0000:000) ska företrädas av ett |
||||
ska enligt fullmakt av den |
ombud som är godkänt av Skatte- |
||||
beskattningsbara personen svara för |
verket. Ombudet ska enligt fullmakt |
||||
redovisningen av |
mervärdesskatt |
av den |
beskattningsbara personen |
||
för den verksamhet som skatt- |
svara |
för |
redovisningen |
av |
|
skyldigheten omfattar och i övrigt |
mervärdesskatt för den verksamhet |
||||
företräda den |
beskattningsbara |
i vilken betalningsskyldigheten upp- |
|||
personen i frågor som gäller mer- |
kommer och i övrigt företräda den |
||||
värdesskatt. |
|
beskattningsbara personen i frågor |
|||
|
|
som gäller mervärdesskatt. |
|
||
Underlag för kontroll av redovisningen ska finnas tillgängligt hos ombudet.
3Senaste lydelse 2013:369.
4Senaste lydelse 2013:369.
5Senaste lydelse 2013:369.
|
|
|
|
3 §6 |
|
|
Prop. 2022/23:46 |
|
En utländsk |
beskattningsbar |
En beskattningsbar person som inte |
Bilaga 2 |
|||||
person behöver inte utse ett ombud |
är etablerad här behöver inte utse |
|
||||||
om Sverige har en särskild |
ett ombud om Sverige har en |
|
||||||
överenskommelse |
om |
ömsesidigt |
särskild |
överenskommelse |
om |
|
||
bistånd för indrivning av skatte- |
ömsesidigt |
bistånd för indrivning |
|
|||||
fordringar och utbyte av infor- |
av skattefordringar och utbyte av |
|
||||||
mation i skatteärenden med det land |
information i skatteärenden med det |
|
||||||
där den beskattningsbara personen |
land där |
den beskattningsbara |
|
|||||
har sätet för sin ekonomiska |
personen har sätet för sin |
|
||||||
verksamhet |
eller |
|
sitt |
fasta |
ekonomiska verksamhet eller |
sitt |
|
|
etableringsställe eller är bosatt eller |
fasta etableringsställe eller är bosatt |
|
||||||
stadigvarande |
vistas. |
En |
sådan |
eller stadigvarande vistas. En sådan |
|
|||
överenskommelse |
ska |
ha en |
överenskommelse ska ha en räckvidd |
|
||||
räckvidd som är likartad med den |
som är likartad med den som |
|
||||||
som föreskrivs i |
|
|
|
föreskrivs i |
|
|
|
|
1.rådets förordning (EU) nr 904/2010 av den 7 oktober 2010 om administrativt samarbete och kampen mot mervärdesskattebedrägeri, och
2.rådets direktiv 2010/24/EU av den 16 mars 2010 om ömsesidigt bistånd för indrivning av fordringar som avser skatter, avgifter och andra åtgärder.
5 §7
Ett deklarationsombud får
1.lämna deklaration, men bara elektroniskt,
2.ta del av de deklarations- och skattekontouppgifter som den deklara- tionsskyldige har direktåtkomst till,
3.komplettera lämnade uppgifter i en deklaration, och
4.begära anstånd med att lämna deklaration.
Om deklarationsombudet |
har |
Om deklarationsombudet har |
|
utsetts av en utländsk beskattnings- |
utsetts av en sådan beskattningsbar |
||
bar person som är skyldig att utse |
person som inte är etablerad i |
||
ett ombud enligt 2 |
och 3 §§, |
får |
Sverige och är skyldig att utse ett |
deklarationsombudet |
dock |
inte |
ombud enligt 2 och 3 §§, får dekla- |
företräda denne i frågor som gäller |
rationsombudet dock inte företräda |
||
mervärdesskatt. |
|
|
den beskattningsbara personen i |
|
|
|
frågor som gäller mervärdesskatt. |
7kap. 1 §8
Skatteverket ska registrera
1.den som är skyldig att göra skatteavdrag,
2.den som är skyldig att betala arbetsgivaravgifter,
3. den som är skattskyldig enligt |
3. den som är betalningsskyldig |
|
mervärdesskattelagen (1994:200), |
enligt |
mervärdesskattelagen |
med undantag för den som är skatt- |
(0000:000), med undantag för den |
|
skyldig bara på grund av förvärv av |
|
|
6Senaste lydelse 2017:189.
7Senaste lydelse 2013:369.
8 Senaste lydelse 2020:37. |
715 |
Prop. 2022/23:46 Bilaga 2
716
sådana varor som anges i 2 a kap. |
som är betalningsskyldig bara på |
||||||
3 § första stycket 1 och 2 samma |
grund av |
|
|
|
|
||
lag, |
|
|
a) förvärv av sådana varor som |
||||
|
|
|
anges i 3 kap. 2 eller 3 §§ i den |
||||
|
|
|
lagen, eller |
|
|
|
|
|
|
|
b) felaktigt |
debiterad |
mervärdes- |
||
|
|
|
skatt enligt 16 kap. 18 § samma lag, |
||||
4. den som utan att omfattas av |
4. den som utan att omfattas av 3 |
||||||
19 kap. 1 § mervärdesskattelagen har |
har rätt till |
|
|
|
|
||
rätt till återbetalning av ingående |
a) avdrag |
för |
ingående |
mer- |
|||
mervärdesskatt |
enligt |
10 kap. 9, |
värdesskatt enligt 13 kap. 6, 9, 10 |
||||
11 och 11 |
eller 11 § eller 21 kap. 11 eller 12 § |
||||||
|
|
|
mervärdesskattelagen, eller |
|
|||
|
|
|
b) återbetalning |
av |
ingående |
||
|
|
|
mervärdesskatt enligt 14 kap. |
49 § |
|||
|
|
|
samma lag, |
|
|
|
|
5. den som gör sådant unions- |
5. den som gör sådant unions- |
||||||
internt förvärv som är undantaget |
internt förvärv som är undantaget |
||||||
från skatteplikt enligt |
3 kap. 30 d § |
från skatteplikt enligt 10 kap. |
53 § |
||||
första stycket |
mervärdesskatte- |
första stycket |
mervärdesskatte- |
||||
lagen, |
|
|
lagen, |
|
|
|
|
6.en utländsk beskattningsbar person som är etablerad i ett annat
7. en beskattningsbar person som |
6. en beskattningsbar person som |
||||||||||
är etablerad i Sverige och omsätter |
är etablerad i Sverige och |
||||||||||
tjänster i ett annat |
tillhandahåller tjänster i ett annat |
||||||||||
förvärvaren |
av |
tjänsten |
|
är |
|||||||
skattskyldig för i det landet i |
är betalningsskyldig för i det landet |
||||||||||
enlighet |
med |
tillämpningen |
av |
i enlighet med tillämpningen av |
|||||||
artikel 196 i |
rådets direktiv |
artikel 196 |
i |
rådets |
direktiv |
||||||
2006/112/EG av den 28 november |
2006/112/EG av den 28 november |
||||||||||
2006 om ett gemensamt system för |
2006 om ett gemensamt system för |
||||||||||
mervärdesskatt, |
|
|
|
mervärdesskatt, |
|
|
|
||||
8. den som är skyldig att jämka |
7. den som är skyldig att justera |
||||||||||
ingående |
mervärdesskatt |
enligt |
ingående |
mervärdesskatt |
enligt |
||||||
8 a kap. eller 9 kap. |
12 kap. |
eller |
15 kap. |
||||||||
värdesskattelagen, |
|
|
|
mervärdesskattelagen, |
|
||||||
9. den |
som |
är skattskyldig |
och |
8. den |
som |
är |
skattskyldig och |
||||
redovisningsskyldig |
enligt |
lagen |
redovisningsskyldig |
enligt lagen |
|||||||
(1972:266) om skatt på annonser |
(1972:266) om skatt på annonser |
||||||||||
och reklam, |
|
|
|
|
och reklam, |
|
|
|
|
||
10. den som är skattskyldig enligt |
9. den som är skattskyldig enligt |
||||||||||
a)lagen (1984:410) om skatt på bekämpningsmedel,
b)lagen (1990:1427) om särskild premieskatt för grupplivförsäkring, m.m.,
c)10 eller 13 § eller 16 § första stycket eller 36 § 1 lagen (1994:1563) om tobaksskatt,
d)9 eller 12 § eller 15 § första stycket lagen (1994:1564) om alko- holskatt,
e)4 kap. 3 eller 6 § eller 9 § första stycket eller 12§ första stycket 1 eller 11 kap. 5 § första stycket 1, 2 eller 3 lagen (1994:1776) om skatt på energi,
f)lagen (1995:1667) om skatt på naturgrus,
g)lagen (1999:673) om skatt på avfall,
h)lagen (2007:460) om skatt på trafikförsäkringspremie m.m.,
i)8 § 1 eller 2 lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik,
j)lagen (2017:1200) om skatt på flygresor,
k)6 § 1 eller 2 b lagen (2018:696) om skatt på vissa nikotinhaltiga produkter,
l)lagen (2018:1139) om skatt på spel,
m)lagen (2019:1274) om skatt på avfall som förbränns, eller
n)4 § 1 lagen (2020:32) om skatt på plastbärkassar,
11. den som är skyldig att an- |
10. den som är skyldig att an- |
vända kassaregister enligt 39 kap. 4– |
vända kassaregister enligt 39 kap. 4– |
6 §§, |
6 §§, |
12. den som enligt 39 kap. 11 § är |
11. den som enligt 39 kap. 11 § är |
skyldig att tillhandahålla utrustning |
skyldig att tillhandahålla utrustning |
så att en elektronisk personalliggare |
så att en elektronisk personalliggare |
kan föras på en byggarbetsplats, |
kan föras på en byggarbetsplats, |
och |
och |
13. den som betalar ut ersättning |
12. den som betalar ut ersättning |
som är underlag för statlig |
som är underlag för statlig |
ålderspensionsavgift enligt lagen |
ålderspensionsavgift enligt lagen |
(1998:676) om statlig ålders- |
(1998:676) om statlig ålders- |
pensionsavgift. |
pensionsavgift. |
Om den som ska registreras enligt första stycket har en företrädare enligt
5 kap., ska dock företrädaren registreras i stället.
2 §9
Den som avser att bedriva näringsverksamhet och som ska registreras ska anmäla sig för registrering hos Skatteverket innan näringsverksamheten
påbörjas eller övertas. |
|
Den som driver flera verksam- |
Den som driver flera verk- |
heter som medför skattskyldighet |
samheter som medför skyldighet att |
för eller rätt till återbetalning av |
betala eller rätt till återbetalning av |
mervärdesskatt ska göra en |
eller avdrag för mervärdesskatt ska |
anmälan för varje verksamhet. |
göra en anmälan för varje verk- |
|
samhet. |
En sådan mottagare av ersättning som avses i 5 kap. 5 § ska anmäla sig för registrering hos Skatteverket inom två veckor från det att avtalet ingicks.
9Senaste lydelse 2012:835.
Prop. 2022/23:46 Bilaga 2
717
Prop. 2022/23:46 Bilaga 2
718
26kap.
2 §10
En skattedeklaration ska lämnas av
1.den som är skyldig att göra skatteavdrag eller betala arbets- givaravgifter eller som har gjort ett skatteavdrag utan att vara skyldig att göra det,
2. den som är skattskyldig enligt |
2. den |
som är betalningsskyldig |
mervärdesskattelagen (1994:200), |
enligt |
mervärdesskattelagen |
|
(0000:000), |
|
3. den som ska registreras enligt |
3. den som ska registreras enligt |
|
7 kap. 1 § första stycket 4, 5, eller |
7 kap. 1 § första stycket 4 eller 5, |
|
6, |
|
|
4. den som är skyldig att jämka |
4. den som är skyldig att justera |
|
ingående mervärdesskatt enligt |
ingående |
mervärdesskatt enligt |
8 a kap. eller 9 kap. |
12 kap. |
|
värdesskattelagen, |
värdesskattelagen, |
|
5.den som är skattskyldig för punktskatt enligt någon av de lagar som anges i 3 kap. 15 §,
6.den som är skattskyldig enligt lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta eller lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. och som ska redovisa och betala skatt enligt 13 kap. 6 och 7 §§,
7. den som |
begär |
återbetalning |
7. den |
som begär avdrag för |
av ingående |
skatt |
enligt 10 kap. |
ingående |
mervärdesskatt enligt |
11 a § mervärdesskattelagen, och |
13 kap. 7 § mervärdesskattelagen, |
|||
|
|
|
och |
|
8.den som betalar ut ersättning som är underlag för statlig ålders- pensionsavgift enligt lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift.
|
|
5 § |
|
|
|
|
|
Den som är skyldig att lämna en |
Den som är skyldig att lämna en |
||||||
skattedeklaration |
enligt |
2 § 2, |
skattedeklaration |
enligt |
2 § 2, |
||
3 eller 4 ska, om inte annat följer av |
3 eller 4 ska, om inte annat följer av |
||||||
7 § andra stycket, |
fullgöra |
skyl- |
7 § första |
eller |
andra |
stycket, |
|
digheten genom att lämna en mer- |
fullgöra |
skyldigheten genom att |
|||||
värdesskattedeklaration för redovis- |
lämna |
en |
mervärdesskattedekla- |
||||
ningsperioder. |
|
|
ration för redovisningsperioder. |
||||
Den som är registrerad ska lämna en mervärdesskattedeklaration för varje redovisningsperiod.
7§11
Den |
som är |
betalningsskyldig |
Den |
som är betalningsskyldig |
||
bara på grund av felaktigt debiterad |
bara på grund av felaktigt debiterad |
|||||
mervärdesskatt |
enligt |
1 kap. 2 e § |
mervärdesskatt enligt |
16 kap. 18 § |
||
mervärdesskattelagen |
(1994:200) |
mervärdesskattelagen |
(0000:000) |
|||
ska redovisa betalningen i en |
ska redovisa betalningen i en |
|||||
särskild |
skattedeklaration för den |
särskild |
skattedeklaration för den |
|||
10Senaste lydelse 2017:387.
11Senaste lydelse 2015:892.
redovisningsperiod |
då debiteringen |
redovisningsperiod då debiteringen |
Prop. 2022/23:46 |
||||||
har gjorts. |
|
|
|
|
har gjorts. |
Om |
betalningen har |
Bilaga 2 |
|
|
|
|
|
|
redovisats och en sådan handling |
|
|||
|
|
|
|
|
eller meddelande som avses i 17 kap. |
|
|||
|
|
|
|
|
19 § mervärdesskattelagen utfärdas, |
|
|||
|
|
|
|
|
tillämpas 7 kap. 50 § i den lagen. |
|
|||
Den som är skattskyldig bara på |
Den som |
är |
betalningsskyldig |
|
|||||
grund av förvärv av sådana nya |
bara på grund av förvärv av sådana |
|
|||||||
transportmedel eller |
punktskatte- |
nya transportmedel eller punkt- |
|
||||||
pliktiga varor som avses i 2 a kap. |
skattepliktiga |
varor som |
avses i |
|
|||||
3 § första stycket 1 |
eller |
2 |
mer- |
3 kap. 2 eller 3 §§ mervärdesskatte- |
|
||||
värdesskattelagen |
ska |
redovisa |
lagen ska redovisa mervärdes- |
|
|||||
mervärdesskatten i en särskild skatte- |
skatten i en särskild skattedeklara- |
|
|||||||
deklaration för varje förvärv. |
|
tion för varje förvärv. |
|
|
|||||
Den som vid omsättning av nya |
Den som vid en tillfällig unions- |
|
|||||||
transportmedel begär återbetalning |
intern leverans av ett nytt trans- |
|
|||||||
av ingående skatt |
enligt |
10 kap. |
portmedel begär avdrag för ingå- |
|
|||||
11 a § mervärdesskattelagen |
ska |
ende skatt enligt 13 kap. 7 § mer- |
|
||||||
redovisa skatten i en särskild |
värdesskattelagen |
ska |
redovisa |
|
|||||
skattedeklaration |
|
för |
|
varje |
skatten i en särskild skattedeklara- |
|
|||
omsättning. |
|
|
|
|
tion för varje leverans. |
|
|
||
21 §
En mervärdesskattedeklaration ska innehålla uppgift om
1. utgående skatt, |
|
2. ingående skatt, och |
|
3. omsättning, förvärv och över- |
3. leveranser, förvärv och över- |
föringar av varor som transporteras |
föringar av varor som transporteras |
mellan |
mellan |
En mervärdesskattedeklaration som ska lämnas av en grupphuvudman ska innehålla uppgifter för hela gruppen.
24§12
En sådan särskild skattedeklaration som avses i 7 och 8 §§ ska innehålla
uppgift om |
|
|
|
1. det förvärv eller den händelse |
1. det förvärv eller den händelse |
||
som medför |
skattskyldighet och |
som medför |
skattskyldighet eller |
skatten på grund av förvärvet eller |
betalningsskyldighet och skatten på |
||
händelsen, |
|
grund av förvärvet eller händelsen, |
|
2. det belopp som felaktigt har |
2. det belopp som felaktigt har |
||
betecknats |
som mervärdesskatt |
betecknats |
som mervärdesskatt |
enligt 1 kap. 1 § tredje stycket mer- |
enligt 16 kap. 18 § mervärdesskatte- |
||
värdesskattelagen (1994:200), eller |
lagen (0000:000), eller |
||
3. den omsättning som medför |
3. den leverans som medför rätt |
||
rätt till återbetalning och det belopp |
till avdrag och det belopp som ska |
||
som ska betalas tillbaka. |
betalas tillbaka. |
||
12 Senaste lydelse 2015:892. |
719 |
Prop. 2022/23:46 Bilaga 2
720
33 a §13
Fysiska personer och dödsbon som har beskattningsår som redo- visningsperiod och ska lämna inkomstdeklaration, ska lämna mervärdes- skattedeklaration senast den 12 maj året efter utgången av beskattnings- året.
Första stycket gäller inte den som under redovisningsperioden har
genomfört |
|
|
|
|
|
|
1. omsättningar, |
förvärv eller |
1. leveranser, |
förvärv |
eller |
||
överföringar av varor som trans- |
överföringar av varor som trans- |
|||||
porteras mellan |
|
porteras mellan |
||||
2. omsättningar eller förvärv av |
2. tillhandahållanden eller förvärv |
|||||
tjänster som |
förvärvaren |
är |
av tjänster som förvärvaren är |
|||
skattskyldig för i Sverige eller ett |
betalningsskyldig för i Sverige eller |
|||||
annat |
ett annat |
|||||
tillämpningen |
av |
artikel 196 |
i |
tillämpningen |
av artikel 196 i |
|
rådets direktiv 2006/112/EG av den |
rådets direktiv 2006/112/EG av den |
|||||
28 november 2006 om ett gemen- |
28 november 2006 om ett gemen- |
|||||
samt system för mervärdesskatt. |
|
samt system för mervärdesskatt. |
|
|||
33 b §14
Juridiska personer, med undantag för dödsbon och handelsbolag, som har beskattningsår som redovisningsperiod och ska lämna in- komstdeklaration, ska lämna mervärdesskattedeklaration enligt följande uppställning:
Om beskattningsåret går ut den |
ska deklarationen ha kommit in |
|
senast den |
31 december |
12 juli |
30 april |
12 november |
30 juni |
27 december |
31 augusti |
12 mars |
Den som lämnar mervärdesskattedeklarationen elektroniskt får lämna den i månaden efter den månad som följer av första stycket. I januari och augusti ska deklarationen i så fall ha kommit in senast den 17, i april och
december den 12. |
|
Första och andra styckena gäller |
Första och andra styckena gäller |
inte den som under redovis- |
inte den som under redovis- |
ningsperioden genomfört sådana |
ningsperioden genomfört sådana |
omsättningar, förvärv eller över- |
leveranser, tillhandahållanden, för- |
föringar som avses i 33 a § andra |
värv eller överföringar som avses i |
stycket. |
33 a § andra stycket. |
33 e §15 |
|
Den som saknar möjlighet att |
Den som saknar möjlighet att |
lämna mervärdesskattedeklaration i |
lämna mervärdesskattedeklaration i |
rätt tid på grund av ett beslut enligt |
rätt tid på grund av ett beslut enligt |
13Senaste lydelse 2013:1068.
14Senaste lydelse 2013:1068.
15Senaste lydelse 2017:1199.
33 c § |
eller |
enligt |
9 d kap. 6 § |
mervärdesskattelagen |
(1994:200) |
||
ska lämna |
deklarationen senast |
||
den 12 |
i månaden efter beslutet, i |
||
januari eller augusti senast den 17.
33 c § eller enligt |
18 kap. 16 § |
Prop. 2022/23:46 |
mervärdesskattelagen |
(0000:000) |
Bilaga 2 |
ska lämna deklarationen senast den 12 i månaden efter beslutet, i januari eller augusti senast den 17.
35kap.
2 §16
Den som är registrerad eller skyldig att anmäla sig för registrering för mervärdesskatt enligt 7 kap. 1 eller 2 § ska lämna en periodisk samman-
ställning över |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
1. omsättning, |
förvärv |
och |
över- |
1. leveranser, |
förvärv |
och |
över- |
|||||
föring av varor som transporteras |
föring av varor som transporteras |
|||||||||||
mellan |
|
|
mellan |
|
|
|
||||||
2. omsättning av en tjänst som är |
2. tillhandahållande |
av |
en |
tjänst |
||||||||
skattepliktig i det |
som är skattepliktig i det |
|||||||||||
tjänsten är omsatt om förvärvaren |
där den anses vara tillhandahållen |
|||||||||||
av tjänsten är skattskyldig för |
om förvärvaren av tjänsten är |
|||||||||||
förvärvet i det landet i enlighet med |
betalningsskyldig för förvärvet i det |
|||||||||||
tillämpningen av artikel 196 i rådets |
landet i enlighet med tillämpningen |
|||||||||||
direktiv |
2006/112/EG |
av |
den |
av |
artikel 196 |
i |
rådets |
|||||
28 november |
2006 |
om |
ett |
direktiv 2006/112/EG |
|
av |
den |
|||||
gemensamt system för mervärdes- |
28 november 2006 om ett gemen- |
|||||||||||
skatt. |
|
|
|
|
|
samt system för mervärdesskatt. |
||||||
Uppgifterna ska tas upp för den |
Uppgifterna ska tas upp för den |
|||||||||||
period som omfattar den tidpunkt |
period som omfattar den tidpunkt |
|||||||||||
som |
avses i 13 kap. 8 b § |
andra |
som |
avses |
i 7 kap. 29 eller |
30 § |
||||||
stycket eller 8 c § mervärdesskatte- |
mervärdesskattelagen (0000:000). |
|||||||||||
lagen (1994:200). |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
I fråga om överföring av en vara |
I fråga om överföring av en vara |
|||||||||||
till ett avropslager i ett annat EU- |
till ett avropslager i ett annat EU- |
|||||||||||
land |
enligt |
2 kap. |
1 |
land |
enligt |
5 kap. |
|
|||||
mervärdesskattelagen ska uppgif- |
mervärdesskattelagen |
ska |
upp- |
|||||||||
terna tas upp för den period som |
gifterna tas upp för den period som |
|||||||||||
omfattar |
den |
tidpunkt |
när |
omfattar |
den |
tidpunkt |
när |
|||||
överföringen gjordes. Om förhåll- |
överföringen gjordes. Om för- |
|||||||||||
andena därefter ändras, ska uppgift |
hållandena |
därefter |
ändras, |
ska |
||||||||
om detta lämnas utan dröjsmål. |
uppgift om detta lämnas utan |
|||||||||||
|
|
|
|
|
|
dröjsmål. |
|
|
|
|
|
|
4 §
Skatteverket ska besluta att en periodisk sammanställning ska göras för |
|||
varje kalenderkvartal i stället för vad som föreskrivs i 3 § första stycket 1, |
|||
om |
|
|
|
1. den som är skyldig att lämna sammanställningen begär det, och |
|
||
2. det sammanlagda värdet |
av |
2. det sammanlagda värdet |
av |
omsättning och överföringar |
av |
leveranser och överföringar |
av |
varor enligt 2 § första stycket 1 inte |
varor enligt 2 § första stycket 1 inte |
||
16 Senaste lydelse 2019:790. |
|
|
721 |
Prop. 2022/23:46 Bilaga 2
722
överstiger 500 000 kronor exklu- |
överstiger 500 000 kronor exklu- |
sive mervärdesskatt för det inne- |
sive mervärdesskatt för det inne- |
varande kalenderkvartalet eller för |
varande kalenderkvartalet eller för |
något av de fyra närmast före- |
något av de fyra närmast före- |
gående kalenderkvartalen. |
gående kalenderkvartalen. |
38kap.
3 §17
Uppgifter enligt 2 § ska undertecknas av den uppgiftsskyldige eller behörig ställföreträdare.
Uppgifterna får undertecknas av ett ombud i följande fall:
1.Ett deklarationsombud får underteckna uppgifter i en deklaration som lämnas elektroniskt.
2. Ett ombud för en utländsk |
2. Ett ombud för en beskatt- |
beskattningsbar person får under- |
ningsbar person som inte är etable- |
teckna uppgifter i en mervärdes- |
rad i Sverige får underteckna |
skattedeklaration. |
uppgifter i en mervärdesskatte- |
|
deklaration. |
3.En dödsbodelägare som är ombud för ett dödsbo får underteckna uppgifter i en deklaration.
39kap.
1 §18
I detta kapitel finns bestämmelser om
–definitioner (2 och 2 a §§),
–generell dokumentationsskyldighet (3 §),
–dokumentationsskyldighet som avser ansökan om återbetalning av eller kompensation för punktskatt (3 a §),
–dokumentationsskyldighet som avser kassaregister
–dokumentationsskyldighet som avser personalliggare
–dokumentationsskyldighet som avser torg- och marknadshandel (13 §),
– dokumentationsskyldighet som |
– dokumentationsskyldighet som |
avser omsättning av investe- |
avser leverans av investeringsguld |
ringsguld (14 § ), |
(14 §), |
–dokumentationsskyldighet som avser avropslager (14 a §),
–dokumentationsskyldighet som avser internprissättning
–föreläggande (17 §).
2§19
I denna lag avses med
kassaregister: kassaapparat, kassaterminal, kassasystem och liknande apparatur för registrering av försäljning av varor och tjänster mot kontant betalning eller mot betalning med kontokort,
torg- och marknadshandel: all handel utom sådan som en näringsidkare stadigvarande bedriver i permanenta lokaler eller i omedelbar anslutning till dessa,
17Senaste lydelse 2013:369.
18Senaste lydelse 2019:790.
19Senaste lydelse 2018:243.
distansavtal: avtal som ingås inom ramen för ett av näringsidkaren |
Prop. 2022/23:46 |
|||
organiserat system för att träffa avtal på distans, om kommunikationen |
Bilaga 2 |
|||
uteslutande sker på distans, |
|
|
|
|
hemförsäljningsavtal: avtal som ingås vid ett hembesök eller under en |
|
|||
av näringsidkaren organiserad utflykt till en plats utanför dennes fasta |
|
|||
försäljningsställe, |
|
|
|
|
restaurangverksamhet: näringsverksamhet som avser |
restaurang, |
|
||
pizzabutik och annat liknande avhämtningsställe, gatukök, kafé, |
|
|||
personalmatsal, catering och centralkök, |
|
|
|
|
fordonsserviceverksamhet: näringsverksamhet som avser underhåll och |
|
|||
reparation av sådana motordrivna fordon som avses i lagen (2001:559) om |
|
|||
vägtrafikdefinitioner, |
|
|
|
|
livsmedels- |
och tobaksgrossistverksamhet: näringsverksamhet |
som |
|
|
avser partihandel med livsmedel, drycker och tobak, |
|
|
|
|
partihandel: vidareförsäljning av varor till andra än konsumenter samt |
|
|||
anskaffning, enklare bearbetning, förpackning, innehav och leverans av |
|
|||
varor i samband med sådan verksamhet, |
|
|
|
|
kropps- och |
skönhetsvårdsverksamhet: näringsverksamhet |
som |
avser |
|
behandling av en persons kropp eller omsorg om en persons yttre, dock inte
1.åtgärder som normalt utförs av sådan hälso- och sjukvårdspersonal som avses i 1 kap. 4 § patientsäkerhetslagen (2010:659),
2.kirurgiska ingrepp,
3.injektionsbehandlingar, och
4. sådan |
medicinskt betingad |
4. sådan |
medicinskt betingad |
|
fotvård som avses i 3 kap. 5 § tredje |
fotvård |
som |
avses i 10 kap. 7 § |
|
stycket |
mervärdesskattelagen |
tredje |
stycket mervärdesskatte- |
|
(1994:200), |
|
lagen (0000:000), |
||
tvätteriverksamhet: näringsverksamhet som avser rengöring av textilier eller därmed jämförbara material samt sådan uthyrning, färgning, lagning eller ändring av textilier eller därmed jämförbara material som sker i samband med den näringsverksamheten,
byggverksamhet: näringsverksamhet som avser
byggarbetsplats: en plats där byggverksamhet bedrivs. Näringsverksamhet som huvudsakligen avser annan verksamhet än
restaurangverksamhet, fordonsserviceverksamhet, livsmedels- och tobaksgrossistverksamhet, kropps- och skönhetsvårdsverksamhet eller tvätteriverksamhet ska dock inte anses som sådan verksamhet.
Omsättning av investeringsguld |
Leverans av investeringsguld |
14§20
En beskattningsbar person som |
En beskattningsbar person som |
omsätter investeringsguld som avses |
levererar investeringsguld som avses |
20 Senaste lydelse 2017:657. |
723 |
stansförsäljning av varor och för |
Prop. 2022/23:46 |
tjänster ska mervärdesskatt alltid |
Bilaga 2 |
tas ut enligt 1 §. |
|
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
10 § |
|
Ränta enligt 8 eller 9 § tas inte ut |
Ränta enligt 8 eller 9 § tas inte ut |
på belopp som får dras av vid |
på belopp som får dras av vid |
redovisning av skatt enligt mer- |
redovisning av skatt enligt mer- |
värdesskattelagen (1994:200). |
värdesskattelagen (0000:000). |
19 §
Om en ansökan om återbetalning eller eftergift av tull görs enligt bestämmelserna i artikel 121 i förordning (EU) nr 952/2013, i den ursprungliga lydelsen, ska även frågan om återbetalning eller eftergift av skatt som avses i 1 § första stycket prövas. Vid prövningen gäller artiklarna
Bestämmelsen om återbetalning och eftergift på eget initiativ i artikel 116.4 i förordning (EU) nr 952/2013, i den ursprungliga lydelsen, ska
tillämpas även på skatt som avses i 1 § första stycket. |
|
|
|
|||
Vid återbetalning |
får avdrag |
Vid återbetalning |
får avdrag |
|||
göras för sådan beslutad tull och |
göras för sådan beslutad tull och |
|||||
annan skatt som ska betalas till |
annan skatt som ska betalas till |
|||||
Tullverket. I lagen (1985:146) om |
Tullverket. I lagen (1985:146) om |
|||||
avräkning vid återbetalning av |
avräkning |
vid |
återbetalning |
av |
||
skatter och avgifter finns också |
skatter och avgifter finns också |
|||||
föreskrifter som begränsar rätten till |
föreskrifter som begränsar rätten till |
|||||
återbetalning. Belopp som får dras |
återbetalning. Belopp som får dras |
|||||
av vid redovisning av skatt enligt |
av vid redovisning av skatt enligt |
|||||
mervärdesskattelagen |
(1994:200) |
mervärdesskattelagen |
(0000:000) |
|||
eller som medför rätt till åter- |
eller som medför rätt till åter- |
|||||
betalning enligt 10 kap. 9, |
betalning |
enligt |
14 kap. 49 § |
den |
||
och 15 §§ den lagen betalas inte |
lagen betalas inte tillbaka. |
|
||||
tillbaka. |
|
|
|
|
|
|
5kap. 7 §
Tulltillägget enligt 5 § är tjugo procent av den tull som inte skulle ha
tagits ut, om den oriktiga uppgiften godtagits. |
|
||
Tulltillägget är dock tio procent |
Tulltillägget är dock tio procent |
||
när det gäller mervärdesskatt som får |
när det gäller mervärdesskatt som får |
||
dras av vid redovisning av skatt |
dras av vid redovisning av skatt |
||
enligt |
mervärdesskattelagen |
enligt |
mervärdesskattelagen |
(1994:200). |
|
(0000:000). |
|
729