Prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 7

Utgiftsområde 7

Internationellt bistånd

1

Prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 7

Utgiftsområde 7 – Internationellt bistånd

Innehållsförteckning

1 Förslag till riksdagsbeslut ................................................................................................. 3
2 Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd......................................................................... 4
  2.1 Utgiftsområdets omfattning................................................................................. 4
    2.1.1 Budgeten för biståndet ........................................................................... 4
  2.2 Utgiftsutveckling.................................................................................................... 7
  2.3 Mål för utgiftsområdet.......................................................................................... 8
  2.4 Resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder......................................... 9
  2.5 Resultatredovisning ............................................................................................. 10
    2.5.1 Fördelning av det svenska utvecklingssamarbetet............................ 10

2.5.2Demokrati, ökad respekt för mänskliga rättigheter och rättsstatens

principer .................................................................................................. 16

2.5.3Jämställdhet samt flickors och kvinnors fulla åtnjutande av de

mänskliga rättigheterna......................................................................... 18

2.5.4Miljö- och klimatmässigt hållbar utveckling samt hållbart nyttjande

  av naturresurser...................................................................................... 21
2.5.5 Fredliga och inkluderande samhällen ................................................. 24
2.5.6 Inkluderande ekonomisk utveckling................................................... 26
2.5.7 Migration och utveckling...................................................................... 29
2.5.8 Jämlik hälsa............................................................................................. 31

2.5.9Likvärdig och inkluderande utbildning av god kvalitet, samt forskning av relevans för fattigdomsbekämpning och hållbar

utveckling................................................................................................ 33
2.5.10 Räddande av liv, lindrad nöd och upprätthållen mänsklig  
värdighet.................................................................................................. 36
2.6 Regeringens bedömning av måluppfyllelsen ................................................... 38

2.6.1Covid-19-pandemin får omfattande och bestående konsekvenser38

2.6.2Regeringen anser att den biståndspolitiska inriktningen varit i

    huvudsak adekvat .................................................................................. 39
2.7 Politikens inriktning ............................................................................................ 42
2.8 Budgetförslag........................................................................................................ 47
  2.8.1 1:1 Biståndsverksamhet ........................................................................ 47
  2.8.2 1:2 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete .................... 50
  2.8.3 1:3 Nordiska Afrikainstitutet ............................................................... 51
  2.8.4 1:4 Folke Bernadotteakademin............................................................ 52
  2.8.5 1:5 Riksrevisionen: Internationellt utvecklingssamarbete ............... 53
  2.8.6 1:6 Utvärdering av internationellt bistånd ......................................... 54
Bilaga Samarbetsstrategier  

2

Prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 7

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringens förslag:

1.Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2023 ställa ut statliga garantier för biståndsverksamhet som inklusive tidigare utfärdade garantier uppgår till högst 20 000 000 000 kronor (avsnitt 2.8.1).

2.Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2023 för anslaget 1:1 Biståndsverksamhet besluta om kapitaltillskott till Swedfund International AB på högst 1 000 000 000 kronor (avsnitt 2.8.1).

3.Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2023 för anslaget 1:1 Biståndsverksamhet besluta om kapitaltillskott till Swedfund International AB på högst 460 000 000 kronor för ökade klimatinvesteringar (avsnitt 2.8.1).

4.Riksdagen anvisar anslagen för budgetåret 2023 inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd, när det gäller anslag som står till regeringens disposition, enligt tabell 1.1.

5.Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2023 besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom de tidsperioder som anges i tabell 1.2.

Riksrevisionens förslag:

6.Riksdagen anvisar ett anslag för budgetåret 2023 inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd som står till Riksrevisionens disposition enligt tabell 1.1.

Tabell 1.1 Anslagsbelopp  
Tusental kronor    
Anslag    
   
1:1 Biståndsverksamhet 45 297 746
   
1:2 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 1 612 297
1:3 Nordiska Afrikainstitutet 16 889
   
1:4 Folke Bernadotteakademin 208 199
   
1:5 Riksrevisionen: Internationellt utvecklingssamarbete 50 000
1:6 Utvärdering av internationellt bistånd 21 096
Summa anslag inom utgiftsområdet 47 206 227
     
Tabell 1.2 Beställningsbemyndiganden    
Tusental kronor      
Anslag   Beställningsbemyndigande Tidsperiod
     
1:1 Biståndsverksamhet 115 000 000 2024–2034
       
Summa   115 000 000  

3

Prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 7

2Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd

Efter ett val som inneburit ett regeringsskifte ska budgetpropositionen överlämnas till riksdagen inom tre veckor efter det att en ny regering har tillträtt. Denna budgetproposition omfattar, trots den korta tid som stått till förfogande, många viktiga reformer. Det har dock inte varit möjligt för regeringen att föreslå nya mål för utgiftsområden eller ge den redovisning av resultat som enligt budgetlagen (2011:203) ska ingå i budgetpropositionen ett innehåll som fullt ut återspeglar regeringens politik.

2.1Utgiftsområdets omfattning

Inom utgiftsområdet Internationellt bistånd finns sex anslag: biståndsverksamhet, förvaltningsanslagen för Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida), Nordiska Afrikainstitutet (NAI), Folke Bernadotteakademin (FBA), Riksrevisionens anslag för internationellt utvecklingssamarbete samt anslaget för utvärdering av internationellt bistånd.

2.1.1Budgeten för biståndet

I biståndsbudgeten, som för 2023 föreslås uppgå till högst 56 000 000 000 kronor, ingår kostnader som klassificeras som bistånd (Official Development Assistance, ODA) i enlighet med den definition som används av biståndskommittén (DAC) vid Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD). Majoriteten av kostnaderna återfinns under anslag inom detta utgiftsområde. Den föreslagna utgiftsramen för utgiftsområde 7 Internationellt bistånd uppgår till 47,2 miljarder kronor 2023. I utgiftsområde 7 ingår också 5,0 miljoner kronor som avser förvaltningsutgifter för samarbete inom Östersjöregionen som inte klassificeras som bistånd.

Kostnader inom andra utgiftsområden som ingår i biståndsbudgeten

Kostnader för mottagandet av asylsökande och skyddsbehövande

Vissa kostnader för Sveriges mottagande av asylsökande och skyddsbehövande från låg- och medelinkomstländer under deras första år i Sverige belastar biståndsbudgeten. OECD-DAC:s riktlinjer anger att kostnaderna räknas som bistånd på humanitära grunder och för att spegla ett gemensamt ansvarstagande med låg- och medelinkomstländer, vilka är värdar för de flesta av världens flyktingar. Biståndskostnaderna omfattar dels kostnader inom utgiftsområde 8 Migration, dels kostnader inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv.

Inom Utgiftsområde 8 används en så kallad kvotmodell. I tabell 2.1 syns de anslag inom utgiftsområde 8 som helt eller delvis räknas som bistånd (första kolumnen). Det prognostiserade utfallet på dessa anslag (andra kolumnen) multipliceras med andelen av det totala antalet inskrivna i mottagningssystemet som beräknas uppfylla OECD- DAC:s kriterier för bistånd (tredje kolumnen), vilket ger det prognostiserade biståndsutfallet (fjärde kolumnen). För att uppfylla OECD-DAC:s kriterier för bistånd ska en person ha en vistelsetid i mottagandesystemet på högst 12 månader, komma från ett låg- eller medelinkomstland, inte ha ansökt om och fått sitt asylärende prövat tidigare, inte ha ett asylärende som handläggs enligt Dublinförordningen och inte ha fått avslag

4

Prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 7

på asylansökan i migrationsdomstol. Personer som överklagar avslag i migrationsdomstol till Migrationsöverdomstolen ingår inte i biståndsutfallet.

Tabell 2.1 Kostnadsprognos asylsökande och skyddsbehövande inom biståndet för utgiftsområde 8 Migration för 2023

Miljoner kronor och procent

  Prognos Prognos Prognos
  totalt biståndsandel1 biståndsutfall
1:1 Migrationsverkets kostnader för mottagandet (förvaltningsanslag), exklusive      
indirekta administrationskostnader 554 39 % 216
       
1:2 Ersättningar och boendekostnader, exklusive stöd till personer som har      
återvänt till hemlandet 9 050 39 % 3 528
       
1:5 Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning 150 3 % 5
       
1:6 Offentligt biträde i utlämningsärenden 290 6 % 17
Totalt 10 044   3 766
       

1Kvoten som används för att beräkna biståndskostnaderna på anslag 1:1 Migrationsverket och anslag 1:2 Ersättningar och bostadskostnader beräknas på antalet inskrivna som uppfyller biståndskriterierna och ingår i någon av kategorierna: har ett öppet grundärende hos Migrationsverket; har ett överklagandeärende hos Migrationsverket; har ett öppet mål i migrationsdomstol eller har ett uppehållstillstånd. Kvoten som används för att beräkna biståndskostnaderna på anslag 1:5 Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i utlänningsmål beräknas på antalet inskrivna som uppfyller biståndskriterierna och har ett överklagandeärende vid Migrationsverket eller har ett öppet mål i migrationsdomstol. Kvoten som används för att beräkna biståndskostnaderna på anslag 1:6 Offentligt biträde beräknas på antalet inskrivna som uppfyller biståndskriterierna och har ett öppet grundärende hos Migrationsverket.

Källa: Migrationsverket.

De kostnader inom utgiftsområde 14 som klassas som bistånd enligt prognos för 2023 är etableringsersättning (inklusive etableringstillägg och bostadsersättning) till före detta asylsökande, 194 miljoner kronor, till vidarebosatta (kvotflyktingar), 105 miljoner kronor, samt till skyddsbehövande som är anhöriga till personer som beviljats asyl,

104 miljoner kronor. De kostnader som räknas som bistånd avser utgifter under högst 12 månader sedan ankomsten till Sverige. För personer som beviljats uppehållstillstånd efter att ha varit asylsökande ingår tiden i Migrationsverkets mottagandesystem i 12-månadersperioden, vilket innebär att de månader som kvarstår efter att personerna lämnat Migrationsverkets mottagande räknas med. Före detta asylsökande som beviljats asyl, kvotflyktingar samt anhöriga till skyddsbehövande, antas komma från låg- och medelinkomstländer.

Totalt beräknas kostnader för asylsökande och skyddsbehövande inom biståndet uppgå till 4 169 miljoner kronor 2023. Under 2020 verifierade OECD-DAC, efter granskning av alla biståndsgivande länders modeller för kostnader för mottagande av asylsökande och skyddsbehövande, att den svenska beräkningsmodellen var förenlig med regelverket för bistånd. För 2023–2025 har regeringen beslutat att kostnader för asylsökande och skyddsbehövande inte ska belasta biståndsbudgeten med mer än åtta procent av biståndsbudgeten. Den nuvarande prognosen motsvarar drygt sju procent av budgeten för biståndet.

EU-bistånd

I biståndsbudgeten ingår även kostnader för det svenska bidraget till den del av EU:s gemensamma internationella bistånd som finansieras genom EU:s reguljära budget. De kostnader inom utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen om 3 416 miljoner kronor som ingår i biståndsbudgeten 2023 utgörs av Sveriges del av de faktiska kostnaderna för biståndet inom den totala EU-budgeten 2021.

EU bedriver utvecklingssamarbete med nästan alla låg- och medelinkomstländer och inom ett stort antal sektorer. Allokering av resurser liksom utvecklingssamarbetets inriktning slås fast i s.k. externa finansiella instrument som har varierande geografiskt och tematiskt fokus. I ministerrådets arbetsgrupper utarbetar Sverige tillsammans med övriga medlemsstater, Europeiska kommissionen och Europeiska utrikestjänsten

5

Prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 7

(EEAS) EU:s gemensamma utvecklingspolitik. Sverige bidrar även till att påverka utformningen av EU:s bistånd i genomförandekommittéerna, genom expertgrupper och via berörda ambassader.

Utrikesförvaltningens förvaltningskostnader

I budgeten för biståndet ingår biståndsrelaterade förvaltningskostnader för utlandsmyndigheter och enheter i Stockholm. OECD-DAC:s riktlinjer lägger fast ett antal principer för vad som kan räknas som förvaltningsresurser för policyarbete och genomförande av bistånd. OECD-DAC:s regler omfattar lönekostnader för personal med biståndsrelaterat arbete vid huvudkontor och vid utlandsmyndigheter samt drift av berörda myndigheter, inklusive kostnader för lokaler, it, fordon m.m. De kostnader inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse om 471 miljoner kronor som ingår i biståndsbudgeten 2023 utgörs av 2021 års faktiska utfall för dessa verksamheter. Kostnadsberäkningen grundas på tidsåtgången för biståndsrelaterat arbete på respektive utlandsmyndighet och UD-enhet i Stockholm. Det handlar t.ex. om dialog och rapportering om utvecklingspolitiska frågor och om värdlandets roll i utvecklingspolitiken i multilaterala forum som FN samt i EU.

Övriga kostnader inom andra utgiftsområden som ingår i biståndsbudgeten (organisationsbidrag, stipendiemedel m.m.)

I biståndsbudgeten ingår beredskapskostnader och indirekta kostnader för internationella insatser genom Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap. De kostnader om ca 94 miljoner kronor som ingår i biståndsbudgeten 2023 utgörs av faktiskt utbetalt belopp 2021.

Vidare ingår i biståndsbudgeten bidrag till demokratiinsatser i låg- och medelinkomstländer, som uppfyller OECD:s kriterier för officiellt statligt utvecklingsbistånd om ca 38 miljoner kronor, inom ramen för utgiftsområde 5 Internationell samverkan.

I biståndsbudgeten inkluderas även den del av Sveriges bidrag till vissa FN-organ och andra internationella organisationers reguljära budget som belastar anslag inom andra utgiftsområden men som klassificeras som bistånd. Dessa organisationer är FAO, Cites, IAEA, ILO, IOM, ITU, IUCN, OSSE, Unep, Unesco, Unidir, Unido, UNO, UNPKO, UPU, Wipo, WHO, WMO, WMU, WOAH (tidigare OIE), Global Green Growth Institute och Europarådet. De kostnader om 565 miljoner kronor som ingår i biståndsbudgeten 2023 utgörs av faktiskt utbetalt belopp 2021 till dessa organisationer.

Från och med 2011 fördelas stipendiemedel till universitet och högskolor avseende stipendier för särskilt kvalificerade studieavgiftsskyldiga studenter. Stipendiemedel som avser studenter från länder som enligt OECD-DAC klassificeras som mottagarländer för bistånd inkluderas i biståndsbudgeten, i enlighet med OECD-DAC:s riktlinjer. De kostnader inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning om ca 65 miljoner kronor som ingår i biståndsbudgeten 2023 utgörs av 2021 års faktiska utfall.

Från och med 2021 t.o.m. 2025 disponerar Konsumentverket medel för stöd till Konsumentverkets informationstjänst för remitteringar, Money from Sweden, för att finansiera drift och utveckling av tjänsten och därigenom möjliggöra ytterligare sänkta avgifter för remitteringar, vilket har biståndsändamål. År 2023 beräknas Konsumentverket disponera 3,2 miljoner kronor som kan räknas som biståndsutgifter för detta.

6

Prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 7

Tabell 2.2 Förändringar av utgiftsområde 7 Internationellt bistånd    
Miljoner kronor            
    2021 20221 Förslag 2023 Beräknat 2024 Beräknat 2025
Budgeten för biståndet 52 280 57 390 56 000 56 000 56 000
Kostnader inom andra 5 024 10 307 8 799 6 202 6 109
utgiftsområden            
             
varav            
– kostnader för mottagande av 960 6 008 4 169 1 435 1 329
asylsökande och          
skyddsbehövande          
– EU-bistånd   2 539 3 035 3 416 3 416 3 416
           
– utrikesförvaltningens 476 473 471 485 498
förvaltningskostnader          
– övrigt   1 049 791 744 866 866
           
Kostnader inom utgiftsområde 7 47 256 47 083 47 2012 49 798 49 891
Internationellt bistånd          
Kostnader inom utgiftsområde 7 5 5 5 5 5
som inte finansieras från          
biståndsramen och inte          
definieras som bistånd          
           
Totalt för utgiftsområde 7 47 261 47 088 47 206 49 803 49 896
Internationellt bistånd          
             

1Inklusive eventuella beslut om ändringar i statens budget 2022 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Varav högst 2 000 miljoner kronor för att finansiera ökad global tillgång till vaccin mot covid-19 under 2023.

2.2Utgiftsutveckling

Tabell 2.3 Utgiftsutveckling inom utgiftsområde 07 Internationellt bistånd

Miljoner kronor

  Utfall 2021 Budget 20221 Prognos 2022 Förslag 2023 Beräknat 2024 Beräknat 2025
Internationellt            
utvecklingssamarbete 47 463 47 088 46 906 47 206 49 803 49 896
             
1:1 Biståndsverksamhet 45 655 45 147 44 929 45 298 47 839 47 885
             
1:2 Styrelsen för internationellt            
utvecklingssamarbete (Sida) 1 547 1 639 1 672 1 612 1 663 1 705
1:3 Nordiska Afrikainstitutet 14 17 18 17 18 18
             
1:4 Folke Bernadotteakademin 189 213 216 208 212 215
             
1:5 Riksrevisionen: Internationellt            
utvecklingssamarbete 38 50 50 50 50 50
             
1:6 Utvärdering av internationellt            
bistånd 21 22 21 21 22 23
Totalt för utgiftsområde 07            
Internationellt bistånd 47 463 47 088 46 906 47 206 49 803 49 896
             

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2022 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

7

Prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 7

Tabell 2.4 Förändringar av utgiftsramen 2023–2025 för utgiftsområde 07 Internationellt bistånd

Miljoner kronor

  2023 2024 2025
       
Anvisat 20221 51 940 51 940 51 940
Pris- och löneomräkning2 24 89 140
Beslutade, föreslagna och aviserade reformer -7 128 -9 150 -12 362
varav BP233 -7 219 -9 370 -12 580
Makroekonomisk utveckling 5 760 7 990 11 200
       
Överföring till/från andra utgiftsområden      
       
Övrigt -3 390 -1 065 -1 022
       
Ny utgiftsram 47 206 49 803 49 896
       

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2021 (bet. 2021/22:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2022. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2024–2025 är preliminär.

3Exklusive pris- och löneomräkning.

Tabell 2.5 Utgiftsram 2023 realekonomiskt fördelad för utgiftsområde 7  
  Internationell samverkan  
Miljoner kronor    
    2023
   
Transfereringar1 41 361
Verksamhetsutgifter2 5 837
Investeringar3   9
Summa utgiftsram 47 206
     

Den realekonomiska fördelningen baseras på utfall 2021 samt kända förändringar av anslagens användning.

1Med transfereringar avses inkomstöverföringar, dvs. utbetalningar av bidrag från staten till exempelvis hushåll, företag eller kommuner utan att staten erhåller någon direkt motprestation.

2Med verksamhetsutgifter avses resurser som statliga myndigheter använder i verksamheten, t.ex. utgifter för löner, hyror och inköp av varor och tjänster.

3Med investeringar avses utgifter för anskaffning av varaktiga tillgångar såsom byggnader, maskiner, immateriella tillgångar och finansiella tillgångar.

2.3Mål för utgiftsområdet

Målet för utgiftsområde 7 Internationellt bistånd är att skapa förutsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck (prop. 2013/14:1 utg.omr. 7, bet. 2013/14:UU2, rskr. 2013/14:75). Utgiftsområdets verksamhet är även central för Sveriges politik för global utveckling (prop. 2002/03:122, bet. 2003/04:UU3, rskr. 2003/04:112) och för det internationella genomförandet av de 17 globala målen för hållbar utveckling i Agenda 2030, Addis Ababa Action Agenda om utvecklingsfinansiering och Parisavtalet.

8

Prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 7

2.4Resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder

Resultatredovisningen inleds med en översikt av fördelningen av det svenska utvecklingssamarbetet och humanitära biståndet. Därefter följer en redovisning utifrån följande centrala bedömningsgrunder som speglar inriktningen för svenskt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd enligt policyramverket (skr. 2016/17:60):

–demokrati och ökad respekt för mänskliga rättigheter och rättsstatens principer,

–jämställdhet och kvinnors och flickors fulla åtnjutande av de mänskliga rättigheterna,

–miljö- och klimatmässigt hållbar utveckling och hållbart nyttjande av naturresurser,

–fredliga och inkluderande samhällen,

–inkluderande ekonomisk utveckling,

–migration och utveckling,

–jämlik hälsa,

–likvärdig och inkluderande utbildning samt forskning av relevans för fattigdomsbekämpning och hållbar utveckling, och

–räddande av liv, lindrad nöd och upprätthållen mänsklig värdighet.

Regeringen styr i stora delar genomförandet av det svenska utvecklingssamarbetet och humanitära biståndet med strategier. För varje bedömningsgrund redovisas exempel på resultat i underrubriceringen mot specifika kategorier av mål i regeringens strategier.

Redovisningen baseras främst på de genomförande myndigheternas och multilaterala organisationernas årsredovisningar, uppföljningar, utvärderingar och analyser av biståndet, liksom på studier och utvärderingar från Expertgruppen för biståndsanalys (EBA). Mest centrala är årsredovisningen och strategirapporteringen från Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) respektive Folke Bernadotteakademin (FBA) samt det statliga bolaget Swedfunds årsredovisning. I linje med vad som föreskrivs i riktlinjerna för strategier inom svenskt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd (UD2017/21053) ska utvecklingssamarbetet genomsyras av analys, lärande och erfarenhetsåterföring. Ett effektivt utvecklingssamarbete och välgrundade beslut kräver kunskap om problem, men också om metoder och arbetssätt som bidrar till verksamhetsresultat och hållbar förbättring för människor som lever i fattigdom. Resultatredovisningen baseras därtill på årsrapporter, uppföljningar, analyser och utvärderingar från EU. För EU-biståndet är den senaste tillgängliga resultatinformationen från 2020.

Inom varje tematiskt område redovisas resultat från den rapportering som avser eller inkommit under 2021. För varje tema redovisar två stapeldiagram dels Sidas bedömning av relevansen i sammansättningen av aktiviteter och insatser för att bidra till förändring i linje med regeringens strategimål, dels Sidas bedömning av utvecklingstrender i relation till de strategimål som regeringen beslutat.

Sidas bedömning av relevansen i sammansättningen av aktiviteter och insatser görs mot bakgrund av mål, utvecklingen i kontexten och insatsernas resultat. Relevansen kan alltså bedömas vara god också i en försämrad kontext. En förändrad bedömning av relevans kan i sin tur bero på förändringar i kontexten eller insatsrelaterade förändringar som avslut eller en ny strategi. Insatserna inom ett tematiskt område utgör tillsammans en portfölj.

Sidas bedömning av utvecklingstrender innebär att myndigheten genom omvärldsbevakning och annan typ av rapportering analyserar om utvecklingen gått

9

Prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 7

bakåt, framåt eller varit utan tydlig riktning för det specifika målet. I princip kan Sidas insatser påverka utvecklingstrender, men dessa handlar ofta om större komplexa och långsiktiga förändringar på nationell, regional eller global nivå, där ett stort antal faktorer utanför myndighetens kontroll inverkar på utvecklingen i sammanhanget.

Verksamheten inom utgiftsområdet utmärks av långsiktiga samarbeten och breda ägarskap hos samarbetspartners, ofta i sammanhang med betydande svårigheter, t.ex. sviktande stater. Sveriges stöd syftar till att bidra till partnerländernas egna utvecklingsansträngningar tillsammans med lokala aktörer. Resultaten uppnås gemensamt och påverkas av många samverkande faktorer. Många gånger delfinansierar Sverige en specifik verksamhet eller organisation och bidraget bidrar då till att uppfylla verksamhetsmålen som ett led i regeringens strävan att nå målet för utgiftsområde 7. Denna redovisning strävar således efter att redogöra för hur just den biståndsverksamhet som finansieras genom den svenska statsbudgeten har bidragit till det övergripande målet att skapa förutsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck. Begreppet ”stöd” i resultatredovisningen avser finansiellt stöd, om inte annat anges.

Redovisning av internationellt bistånd görs även inom andra utgiftsområden i budgetpropositionen. Inom utgiftsområde 1 redovisas utrikesförvaltningens förvaltningskostnader och Riksrevisionens internationella utvecklingssamarbete, inom utgiftsområde 5 redovisas resultaten av internationella krishanterings- och fredsfrämjande insatser, och inom utgiftsområde 8 och utgiftsområde 14 ingår kostnader för mottagande av asylsökande och skyddsbehövande från låg- och medelinkomstländer som definieras som biståndskostnader. Vissa FN-organ och andra internationella organisationer får bidrag från andra utgiftsområden i tillägg till utgiftsområde 7 och deras resultat redovisas inom dessa utgiftsområden.

2.5Resultatredovisning

2.5.1Fördelning av det svenska utvecklingssamarbetet

Riksdagen fastställde Sveriges biståndsram för 2021 till 1 procent av beräknad bruttonationalinkomst (BNI), beräknad enligt det europeiska regelverket för nationalräkenskaperna (ENS) 2010, vilket motsvarade 52,3 miljarder kronor. Utfallet av biståndet som redovisades till OECD:s biståndskommitté DAC (OECD-DAC) uppgick till 50,9 miljarder kronor netto motsvarande 0,91 procent av senast tillgängliga BNI-uppgift för 2021. Den svenska biståndsvolymen överstiger därmed Förenta nationernas (FN:s) mål om ett bistånd på 0,7 procent av BNI och gör att Sverige, räknat i procent av BNI, är den tredje största biståndsgivaren bland OECD-DAC:s medlemsländer (enligt preliminära utfall från OECD-DAC för 2021). Att utfallet som rapporterades till OECD-DAC understiger biståndsramen med 1,4 miljarder kronor beror framför allt på att lagda skuldsedlar rapporteras i sin helhet till OECD-DAC det år de deponeras, även om utbetalningar från en och samma skuldsedel kan vara fördelade över flera år. Utbetalningar på tidigare lagda skuldsedlar, som ingår i biståndsramen, räknas inte med i utfallet till OECD-DAC för att undvika dubbelräkning.

I Årsredovisning för staten 2021 redovisas utfallet för biståndet 2012–2021 (skr. 2021/22:101). Merparten av det utfall som redovisas till OECD-DAC utgörs av verksamhet inom utgiftsområde 7 (45 692 miljoner kronor, 89,8 procent av utfallet). Dessutom ingår kostnader inom andra utgiftsområden, s.k. avräkningar, vilka räknas som bistånd enligt OECD-DAC:s regelverk. Dessa omfattar vissa kostnader för mottagande av asylsökande och skyddsbehövande från låg- och medelinkomstländer (754 miljoner kronor, 1,5 procent, varav 500 miljoner kronor på utgiftsområde 8 och

10

Prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 7

254 miljoner kronor på utgiftsområde 14), Europeiska Unionens (EU:s) gemensamma bistånd (3 416 miljoner kronor, 6,7 procent), utrikesförvaltningens förvaltningskostnader (471 miljoner kronor, 0,9 procent) samt bidrag till vissa FN- organ och andra internationella organisationers reguljära budget och projekt inom andra utgiftsområden än utgiftsområde 7 (578 miljoner kronor, 1,1 procent).

Utvecklingssamarbetet bidrar till att mobilisera finansiering från andra aktörer, inte minst den privata sektorn. Genom garantiverksamheten delar Sida risk med långivare och investerare och ökar på så vis tillgången till finansiering för utvecklingsändamål. Sidas garantiverksamhet finansieras av garantiavgifter som betalas av motparten. Vid behov kan Sida subventionera motpartens garantiavgifter och det är bara i dessa fall som biståndsmedel tas i anspråk. Eventuella skadefall finansieras från den garantireserv som byggts upp genom avgifter över tid. Per den 31 december 2021 hade Sida 45 aktiva garantier till ett avtalat värde om 10,3 miljarder kronor, som bidrar till att nå målen i 22 bilaterala, regionala och tematiska strategier. Dessa garantier beräknas mobilisera ytterligare finansiering till ett värde av 27,3 miljarder kronor under garantiernas löptid. Det är de resurser som Sidas garantitagare, exempelvis en bank i ett samarbetsland, är villiga att låna ut till följd av garantierna. Sida beslutade om nya garantier till ett avtalat värde om 1,5 miljarder kronor, som mobiliserar 3,6 miljarder kronor i finansiering från Sidas garantitagare. Beslutade skadeutbetalningar uppgick till 7,4 miljoner kronor under året. Även Swedfund bidrar till att mobilisera kapital genom saminvesteringar med privata aktörer, under 2021 motsvarande 20 procent av avtalade investeringar under året.

Diagram 2.1 visar det totala biståndets utfall genom Sida respektive UD och övriga myndigheter som disponerar medel under anslaget 1:1 Biståndsverksamhet, samt förvaltningsanslag för Sida och UD över tid.

Tabell 2.6 visar biståndsverksamhetens utfall genom Sida, UD och övriga myndigheter som disponerar medel under anslaget 1:1 Biståndsverksamhet.

Diagram 2.1 Bistånd genom myndigheter samt förvaltningsanslag för Sida och UD

Miljoner kronor

Utfall

60 000

50 000

40 000

                                    Biståndsverksamhet genom UD
                                   
30 000                                   och övriga myndigheter
                             
                             
20 000                                   Biståndsverksamhet genom
                                 
                                 
                                  Sida
                                 
                                   
10 000                                   Förvaltningskostnader Sida och
                                 
                                 
                                  UD
-                                  
                             
                                   
                                   
                                   
2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021    

År

Källa: Respektive myndighets årsredovisningar samt egna beräkningar.

11

Prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 7

Tabell 2.6 Utfall: Utvecklingssamarbete genom Sida, UD samt myndigheter som disponerar medel under anslaget 1:1 Biståndsverksamhet

Tusental kronor

  2019 2020 2021
Verksamhet genom Sida 25 649 089 26 146 490 26 733 323
       
Humanitära insatser 4 179 580 4 541 619 4 765 051
       
Informations- och kommunikationsverksamhet 148 167 157 954 152 854
Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 1 837 773 1 878 301 1 907 544
       
Regionala och bilaterala strategier för Asien 2 291 489 2 087 888 1 727 921
       
Bilaterala strategier för Latinamerika 695 590 685 471 783 961
Regionala och bilaterala strategier för Afrika 6 993 841 7 189 668 7 737 964
       
Regionala och bilaterala strategier för Mellanöstern och Nordafrika 1 296 708 1 330 172 1 413 821
       
Reformsamarbete med Östeuropa, Västra Balkan och Turkiet 1 609 139 1 550 277 1 525 094
Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer 1 020 976 1 003 864 999 757
       
Hållbar utveckling 3 552 750 3 674 072 3 694 973
       
Hållbar fred 412 295 454 876 430 545
       
Kapacitetsutveckling och Agenda 2030 690 882 693 949 679 003
       
Forskningssamarbete 919 898 898 380 914 834
       
Verksamhet genom UD 15 494 836 16 984 128 16 974 035
Multilaterala utvecklingsbanker, fonder och skuldavskrivningar 4 122 896 4 868 679 4 676 142
       
Multilaterala och internationella organisationer och fonder 10 711 993 11 174 820 10 467 926
       
Strategiskt inriktade bidrag 635 319 923 113 1 808 783
       
Globalt utvecklingssamarbete 24 627 17 518 21 184
       
Verksamhet genom övriga myndigheter 1 606 859 1 790 704 1 947 564
       
Polismyndigheten 185 739 148 188 145 568
Kriminalvården 35 992 31 648 33 792
       
Åklagarmyndigheten 6 174 6 369 3 482
       
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 55 008 55 088 62 327
       
Domstolsverket 5 899 5 945 7 915
       
Folke Bernadotteakademin 192 865 166 413 126 368
       
Svenska institutet 241 867 250 709 250 299
Nordiska Afrikainstitutet 16 427 13 806 15 493
       
Kammarkollegiet 659 000 896 094 1 079 000
       
Kommerskollegium 20 530 20 340 23 307
       
Vetenskapsrådet 171 111 181 872 188 191
       
Riksgäldskontoret 862 336 0
       
Strålsäkerhetsmyndigheten 15 384 13 894 11 821
Summa totalt anslag 1:1 Biståndsverksamhet 42 750 784 44 921 322 45 654 923
       
Källa: Respektive myndighets årsredovisning samt egna beräkningar.      

Bilateralt bistånd

Det bilaterala biståndet, exklusive avräkningar, uppgick 2021 till 32,5 miljarder kronor. Som bilateralt bistånd räknas enligt OECD-DAC allt bistånd som inte är kärnstöd till multilaterala och internationella organisationer eller multilaterala utvecklingsbanker. I det bilaterala biståndet ingår, förutom stöd till länder och regioner, också tematiska och globalt inriktade stöd samt humanitära projektstöd. Merparten av det bilaterala biståndet hanteras av Sida.

En del av det bilaterala biståndet utgörs av öronmärkt stöd via multilaterala organisationer, s.k. multi-bi-stöd, exempelvis till projekt i Sveriges samarbetsländer eller globala insatser inom prioriterade områden. Multi-bi-bidragen uppgick 2021 till

12

Prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 7

13,1 miljarder kronor. En annan del kanaliseras genom organisationer i det civila samhället, vilka mottog 11,7 miljarder kronor. Övrigt bilateralt bistånd, exklusive avräkningar, uppgick till 7,7 miljarder kronor.

Av tabell 2.7 nedan framgår att jämställdhet är antingen huvud- eller delsyfte i 80 procent av det bilaterala biståndet. Demokrati och mänskliga rättigheter är huvud- eller delsyfte i 70 procent av det bilaterala biståndet. Miljö är huvud- eller delsyfte i 37 procent av del bilaterala biståndet. Ett viktat utfall avseende klimat visar att 14 procent av det bilaterala biståndet har den inriktningen (se fotnot 2 tabell 2.7 avseende beräkningsmetodik för klimatutfallet). Konfliktförebyggande, fred och säkerhet är huvud- eller delsyfte i 49 procent av det bilaterala biståndet.

Tabell 2.7 Områdesmässig fördelning av bilateralt bistånd enligt policymarkörer1

Procent

Område 2018 2019 2020 2021
Miljö        
         
Huvudsyfte 14 15 13 13
         
Delsyfte 30 26 24 24
Klimat2        
Viktat utfall 16 17 15 15
         
Demokrati och mänskliga rättigheter        
         
Huvudsyfte 40 39 38 35
         
Delsyfte 31 30 30 35
         
Jämställdhet        
Huvudsyfte 19 18 17 16
         
Delsyfte 67 68 66 64
         
Konfliktförebyggande, fred och säkerhet        
         
Huvudsyfte 9 8 8 9
         
Delsyfte 42 42 42 40
         

1Fördelningen per policyområde motsvarar andelen av Sidas sakanslag med respektive policyinriktning. Sidas sakanslag utgör majoriteten av det bilaterala biståndet, vilket i tabellen antas approximera fördelningen för samtligt bilateralt bistånd. En insats kan ha flera huvud- eller delsyften. Därför finns det risk för dubbelräkning om belopp för olika policymarkörer summeras. Policymarkörerna kodas i enlighet med OECD DAC:s kriterier för del- och huvudsyfte och speglar inte nödvändigtvis allt arbete inom dessa områden.

2Viktat utfall beräknas genom att 40 procent av utfallet för en biståndsinsats räknas som klimatinriktat om någon av statistik-markörerna

”utsläppsminskning” (climate change mitigation) eller ”klimatanpassning” (climate change adaptation) är kodad med delsyfte, men ingen av markörerna är kodade med huvudsyfte, och 100 procent av utfallet räknas som klimat om värdet på någon av markörerna är kodade med huvudsyfte. Detta är i enlighet med den metodik som Sverige bl.a. använder i kliamatrapporteringen till FN.

Källa: Sveriges CRS-rapportering till OECD-DAC och underlag från Sida.

Tabell 2.7 visar på syften med stöden, som kan vara bredare än den sektor insatsen riktat sig mot. Tabell 2.8 syftar däremot på samhällssektorer i det samarbetslandet som mottagit stöd. I rapporteringen till OECD-DAC kan varje insats endast rikta sig till en sektor, medan policymarkörer tillåts vara överlappande för att visa på tvärgående perspektiv. Exempelvis kan en insats i hälsosektorn även ha jämställdhet som ett huvudsyfte.

13

Prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 7

Tabell 2.8 Områdesmässig fördelning av bilateralt bistånd enligt sektorer        
Procent              
Område   2016 2017 2018 2019 2020 2021
Demokrati och mänskliga rättigheter, inkl. jämställdhet och förvaltning 24,8 24,5 23,5 24,4 23,4 21,6
             
Miljö, klimat, energi 5,4 7,9 8,3 9,0 7,8 7,8
             
Fred och säkerhet 5,1 5,5 5,7 5,5 5,2 5,9
             
Ekonomisk utveckling1 10,5 12,0 12,8 12,9 11,3 12,6
               
Hälsa2   10,8 11,6 11,8 10,2 12,5 12,6
             
Utbildning och forskning 6,5 5,3 6,8 6,1 5,6 5,0
             
Humanitärt bistånd 17,2 15,7 15,0 15,3 16,0 15,6
               
Övrigt3   19,7 17,5 16,1 16,5 18,3 18,9
               
varav              
             
– social infrastruktur och tjänster - - - 3,6 5,4 5,5
             
– administrativa kostnader - - - 5,3 5,5 5,6
             
– multi-sektor och ospecificerat - - - 7,7 7,4 7,7
               
Summa   100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 %
             
Totalt utbetalat, miljoner kronor 23 095 25 812 28 314 29 807 31 021 32 468
               

1Inkluderar följande DAC-kategorier: “trade”, “industry”, “mineral/mining”, “agriculture”, “forestry”, “fishing”, “banking”, “financial services”, “business”, transport”, och “communications”.

2Inkluderar följande DAC-kategorier: ”health”, ”water and sanitation” och ”population policies and programmes”.

3Redovisas uppdelat på delposter fr.o.m. 2019. Social infrastruktur och tjänster är direktöversättning av DAC-huvudkategori ”Other social infrastructure and services” och inkluderar framför allt utfall inom DAC-kategorier: ”Social protection”, ”Employment creation” och ”Multisector aid for basic social services”.

Administrativa kostnader inkluderar ej utrikesförvaltningens förvaltningskostnader för biståndsarbete, som avräknas. Multi-sektor och ospecificerat inkluderar framför allt utfall inom DAC-kategorier: ”Multisector aid”, ”Urban development and management”, ”Rural development”, ”Disaster risk reduction”, ”Sectors not specified” och ”Promotion of development awareness”.

Källa: Sveriges CRS-rapportering till OECD-DAC och enligt UD:s beräkningar. Det bilaterala utfallet är nettoutfall exklusive avräkningar. Områdena avser samhällssektorer i samarbetsländerna som mottagit bistånd (sektorerna är ömsesidigt exkluderande).

Multilateralt bistånd

Det multilaterala biståndet, exklusive avräkningar, uppgick 2021 till 13,2 miljarder kronor. Multilateralt bistånd definieras som det stöd som kanaliseras som kärnstöd till multilaterala och internationella organisationer, som FN:s fonder och program samt Världsbanksgruppen, regionala utvecklingsbanker och utvecklingsfonder. Kärnstöd avser icke öronmärkt stöd direkt till organisationens centrala budget, bidrag som lämnas i samband med utvecklingsbankernas påfyllnadsförhandlingar, betalning av uttaxerat bidrag eller medlemsavgift.

Målen för verksamhetsområdet uppnås också genom kärnstöden till de multilaterala organisationerna. Dessas verksamhetsmål och resultat ligger i linje med svenska målsättningar och bidrar därmed också till uppfyllelse av svenska mål. Beslut om kärnstöd till multilaterala organisationer fattas av regeringen. De 15 organisationer som tagit emot mest svenskt kärnstöd 2021 återfinns i tabell 2.9.

14

Prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 7

Tabell 2.9 De 15 multilaterala organisationer som mottagit mest kärnstöd  
Tusental kronor            
          Sveriges procentuella Sveriges ranking
    Totalt svenskt Svenskt multi- Totalt svenskt bidrag till organisationens bland kärnstöds-
Organisation1   kärnstöd bi-stöd stöd totala kärnstödsinkomster givare
Världsbanksgruppen (VBG)2 3 561 819 1 251 309 4 813 128 3,0 % 8
Gröna klimatfonden (GCF) 1 000 000 2 459 1 002 459 8,5 % 5
           
Globala fonden (GFATM) 950 000 0 950 000 2,0 % 8
           
FN:s flyktingkommissarie (UNHCR) 770 000 325 369 1 095 369 10,5 % 2
Afrikanska utvecklingsbanken          
(AfDB)/Afrikanska utvecklingsfonden          
(AfDF)2   722 848 285 428 1 008 277 5,1 % 8
Världslivsmedelsprogrammet (WFP) 700 000 917 286 1 617 286 15,8 % 2
           
FN:s utvecklingsprogram (UNDP) 3 635 000 1 862 699 2 497 699 12,0 % 3
FN:s barnfond (UNICEF) 624 000 1 691 451 2 315 451 4,7 % 3
FN:s fond för katastrofbistånd (CERF) 600 000 0 600 000 11,0 % 4
           
FN:s befolkningsfond (UNFPA) 552 000 768 917 1 320 917 15,5 % 1
           
Globala miljöfonden (GEF)4 465 008 0 465 008 7,6 % 6
FN:s hjälporganisation för palestinska          
flyktingar (UNRWA)5 400 000 45 000 445 000 7,4 % 3
Globala vaccinalliansen (Gavi)6 350 000 458 213 808 213 3,0 % 12
FN:s samlade program mot hiv och aids          
(UNAIDS)   300 000 1 169 301 169 11,9 % 2
             
Internationella            
jordbruksutvecklingsfonden (IFAD) 275 000 35 440 310 440 5,9 % 7
             

1Utbetalningarna i tabellen, som är nettoutbetalningar, kan skilja sig från utfallen som redovisas till OECD-DAC. Det beror på att redovisningen till OECD- DAC avser lagda skuldsedlar medan tabellen visar faktiska utbetalningar. Utbetalningarna inkluderar inte bidrag till EU:s institutioner och fonder.

2Världsbanksgruppen inkluderar bidrag till IDA och IBRD. Sveriges procentuella bidrag till VBG och AfDB/AfDF avser bördeandel i påfyllnaderna till bankernas respektive fonder för låginkomstländer.

3Kärnstöd inkluderar här bidrag till ”Migration Multi Partner Trust Fund” om 5 miljoner kronor.

4Sveriges procentuella bidrag till GEF samt ranking avser den sjunde påfyllnaden (GEF-7).

5Sveriges procentuella bidrag till UNWRA samt ranking avser den så kallade programbudgeten.

6Sveriges procentuella andel till Gavi avser perioden 2016–2021. Multi-bi-stöd inkluderar donation av svenska överskott av covid-19-vaccindoser, vilka har en biståndsvärderingen i enlighet med OECD-DAC:s regelverk.

Källa: Sveriges CRS-rapportering till OECD-DAC och enligt UD:s beräkningar samt enligt uppgifter från multilaterala organisationer.

EU-biståndet

EU är en viktig kanal för svenskt bistånd och genom EU görs stora insatser för fattigdomsbekämpning. Därmed blir biståndet genom EU en hävstång också för Sveriges arbete för förbättrade levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck.

Det svenska bidraget till EU:s gemensamma bistånd uppgick 2021 till 3,4 miljarder kronor, 3,1 procent av EU:s totala gemensamma biståndsbudget. Utöver detta bidrog Sverige med bl.a. 1,1 miljarder kronor till Europeiska utvecklingsfonden (EDF).

Sverige är tongivande inom EU:s utvecklingssamarbete och utövar inflytande genom samarbete på alla nivåer med EU-institutionerna i Bryssel, med övriga medlemsstater, med EU:s delegationer i partnerländer samt genom deltagande i arbetsgrupper och genomförandekommittéer i Bryssel.

I juni 2021 antogs EU:s nya utrikesinstrument Global Europe, dvs. EU:s huvudsakliga finansiella instrument för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete. EU och dess medlemsstater är världens största biståndsgivare. Sverige har drivit att EU:s medlemsstater ska leva upp till FN:s mål om att minst 0,7 procent av BNI ska gå till bistånd. EU:s DAC-medlemsländer landade 2021 på 0,49 procent av BNI. En nivå på 0,7 procent bland samtliga EU:s DAC-medlemsländer 2021 hade

15

Prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 7

genererat över 30 miljarder US-dollar ytterligare i bistånd, vilket bl.a. hade kunnat bidra till att nå målen i Agenda 2030.

2.5.2Demokrati, ökad respekt för mänskliga rättigheter och rättsstatens principer

I detta avsnitt redovisas resultat i geografiska och tematiska strategier i relation till mål avseende demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer. I avsnittet redovisas även resultat av multilateralt bistånd och EU-bistånd.

Diagram 2.2 Demokrati och mänskliga rättigheter: Portföljens relevans

Andel strategimål

100 %           Portföljen är inte
         
80 %          
         
          relevant
     
60 %           Portföljen är delvis
         
40 %          
         
          relevant
     
20 %           Portföljen är
         
0 %          
         
          relevant
     
2019 2020 2021      

Källa: Sidas årsredovisningar 2019–2021.

Diagram 2.3 Demokrati och mänskliga rättigheter: Utveckling i relation till strategimål

Andel strategimål

100 %           Utvecklingen går
         
           
80 %           bakåt
     
60 %           Utvecklingen har
         
           
           
40 %           ingen tydlig riktning
     
20 %           Utvecklingen går
         
0 %          
         
          framåt
     
2019 2020 2021      

Källa: Sidas årsredovisningar 2019–2021.

Sidas bedömning är att relevansen i sammansättningen av de aktiviteter och insatser som genomförts för att nå strategimålen inom området gradvis har minskat sedan 2019. I flera fall beror det på förändrade förutsättningar att verka i samarbetsländer som präglats av demokratisk tillbakagång, sköra stater och väpnad konflikt. Samtidigt konstaterar regeringen att Sida möjliggjort för samarbetsorganisationerna att snabbt kunna anpassa sina verksamheter när pandemin ändrat förutsättningarna och att detta bidragit till goda resultat.

Demokratiska styrelseskick

Utvecklingen i världen har gått bakåt under 2021, vilket följer den negativa utvecklingen för demokratin under de senaste 15 åren. Pandemin fortsatte att påverka genomförandet av val, 79 länder rapporterade uppskjutna val under perioden februari 2020 till augusti 2021. Samtidigt har 132 val genomförts under perioden. Sida bidrog till stärkt kapacitet att genomföra fria och rättvisa val i bl.a. Zambia, Liberia och Somalia genom finansiellt stöd till valkommissioner samt till aktörer som verkar för att främja kvinnors och ungas deltagande. Programdeltagare i svenska partianknutna organisationers verksamheter har blivit folkvalda till parlament i Tanzania och på kommunnivå i Namibia. I Albanien har det medborgerliga deltagandet i beslutsfattandet förbättrats och transparensen har ökat inom den kommunala förvaltningen.

16

Prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 7

Antalet valobservatörer som sekunderades till organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) och till EU:s insatser ökade under 2021, efter lägre nivåer 2020 med anledning av pandemin. FBA sekunderade 79 valobservatörer (41 kvinnor, 38 män) under året. Insatserna har möjliggjort ett säkrare politiskt deltagande och bidragit till en utveckling i riktning mot demokratiska, fria och rättvisa val. I Nordmakedonien och Uzbekistan har rekommendationerna från valobservationsinsatserna lett till förändringar i vallagstiftningen.

En studie av EBA (2021:05) visar att bistånd till valprocesser spelar en viktig roll trots att det skett en demokratisk tillbakagång i flera länder där valstöd bedrivits. Svenskt finansiellt stöd till demokratiinstitut som International IDEA och V-dem har bidragit till evidensbaserad forskning om demokratins tillstånd i världen.

Ett livskraftigt pluralistiskt civilsamhälle

Svenskt bistånd har under 2021 finansierat civilsamhällesorganisationers verksamhet. I Asien och Oceanien har svenskt stöd till lokala civilsamhällesorganisationer ökat deras möjligheter att bli hörda och att delta i internationella sammanhang. I Rwanda har befolkningen i lokalsamhällen mobiliserats för att påverka nationell politik. Det svenska stödet till European Endowment for Democracy och Prague Civil Society Centre har möjliggjort för MR- och demokratirörelser på gräsrotsnivå att bedriva verksamhet trots repressiva och fientliga miljöer. Bidraget till Civil Rights Defenders Akutfond möjliggör fler och bättre insatser för att skydda utsatta människorättsförsvarare i repressiva miljöer, behovet och förfrågningarna har fortsatt att öka. Svenska institutets program SI Young Voices Initiative har genom ekonomiskt stöd till förändringsprojekt för bl.a. inkluderande beslutsfattande ökat ungas deltagande i civilsamhället (i Afrika, Asien och Mellanösternregionen). I Turkiet har Sida och generalkonsulatet Istanbul gett ekonomiskt till Checks and Balances Network, består av drygt 300 organisationer som arbetar för ett demokratiskt politiskt system.

Rättsstatens principer och väl fungerande förvaltning

Korruption är ett hinder för demokratisk utveckling och när omfattningen ökar kan det också bidra till demokratisk tillbakagång. Påtryckningar och hot mot institutioner i rättssektorn har fortsatt under 2021. En underlagsrapport från EBA (2021:07) bekräftar att korruptionen förefaller vara mer utbrett i samhällen där fattigdomen och utsattheten är större. I rapporten betonar EBA vikten av samarbete mellan biståndsgivare, och stöd till nationella aktörer som motarbetar korruption.

Bistånd via svenska myndigheter, s.k. biståndsfinansierad tjänsteexport, bidrar till stärkta förvaltningsstrukturer i mottagarländerna, vilka utgör en grund för en demokratisk samhällsutveckling och motverkar korruption. Sida har under 2021 upprättat ett myndighetsnav, som är en kontaktpunkt för svenska myndigheter som utvecklar nya metoder och verktyg för ett effektivt genomförande av utvecklingssamarbetet.

Med hjälp av ekonomiskt stöd har International Development Law Organization (IDLO) arbetat för att motverka korruption i Kenya, Kirgizistan och Somalia. Svenskt bistånd har gett stöd till digitalisering i rättsväsendet vilket har bidragit till att minska handläggningstiden i överklagade mål och reducerat de långa väntetiderna vid rättegångar i Kenya och i Bangladesh. Svenskt ekonomiskt stöd ökade tillgången till rättshjälp för människor i fattigdom i Mali, där rådgivning, vägledning och medling erbjudits över 300 000 kvinnor och män (könsuppdelad statistik saknas), däribland intagna på fängelser. Familjer i Kambodja som förlorat mark i samband med etablering av sockerproduktion har fått ersättning via domstolsbeslut tack vare

17

Prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 7

påverkansarbete av organisationer som fått bidrag av Sverige. Genom kärnstöd till FN:s utvecklingsprogram UNDP bidrog Sverige till insatser som syftar till att stärka rättsstaten och den statliga förvaltningen i ett stort antal länder.

Yttrandefrihet samt fria och oberoende medier

Svenskt ekonomiskt stöd har bistått fria, oberoende medier och journalister och bidrag till ett fritt, öppet och säkert internet. Tillgången till kvalitetsgranskad information i konfliktområden och repressiva stater har ökat genom stöd till journalister och medieaktörer. Som en följd av händelseutvecklingen i Afghanistan bidrog Sverige till att ca 500 afghanska journalister och mediearbetare (könsuppdelad statistik saknas) kunde sättas i säkerhet både inom och utom landet. Dessutom har svenskt bistånd möjliggjort för ca 80 radiokanaler att fortsätta sin verksamhet i Afghanistan. Svenskt stöd till Unescos arbete med medie- och pressfrihet, konstnärlig frihet samt mot spridning av desinformation har stärkt journalisters och kulturaktörers möjligheter att verka. Medieinstitutet FOJO har med svenskt ekonomiskt stöd bidragit till förbättrad medierapportering under pandemin, bl.a. genom att journalister har utbildats i faktakontroll, säkerhet och finansiering av media. Det svenska stödet till FOJO har även bidragit till bättre medietäckning av den eskalerande konflikten i Etiopien och till att lokala journalister i Bangladesh har kunnat publicera ett 30-tal grävande reportage om landets myndigheters pandemihantering, som har lett till både nationell debatt och direkta åtgärder från statens sida. I Armenien har nationella riktlinjer för medier och journalister tagits fram genom svenskt samarbete med Europarådet för att uppnå en mer jämställd rapportering om våld i hemmet. Svenska institutet har bidragit till ökad dialog och erfarenhetsutbyte mellan förändringsaktörer inom media, yttrandefrihet och kultur verksamma i Östeuropa, västra Balkan och Turkiet.

Respekt för allas lika värde och rättigheter

Respekt för allas lika värde och rättigheter är en prioritet för svenskt utvecklingssamarbete. Sidas arbete inom FN-systemet har inneburit förbättringar på landnivå. Front Line Defenders globala nätverk erbjuder med svenskt bistånd skydd för 15 000 människorättsförsvarare (könsuppdelad statistik saknas) världen över. I Sydsudan och Etiopien har människorättsförsvarare utbildats i digital säkerhet. I Tigray har OHCHR och etiopiska MR-kommissionen med svensk finansiering bidragit till en oberoende granskning om övergrepp och kränkningar av mänskliga rättigheter. I Uganda vann en av Sidas samarbetsorganisationer ett fall om mödravård som en mänsklig rättighet i konstitutionsdomstolen.

Utsattheten för människor i särskilt sårbara situationer har ökat under 2020/2021. En positiv trend är dock ett ökat internationellt fokus på frågor som rör personer med funktionsnedsättningar. Levnadsförhållandena för personer med funktionsnedsättning, romer och kvinnor i utsatta situationer, har förbättrats genom Sidas stöd till en FN-gemensam åtgärd för att stärka de mänskliga rättigheterna i regionen Transnistrien i Moldavien. Sidas kärnstöd till ILGA World bidrog till att 187 hbtqi-organisationer från hela världen kunde delta i FN:s råd för mänskliga rättigheter och informera om hur pandemin har påverkat hbtqi-personers situation.

2.5.3Jämställdhet samt flickors och kvinnors fulla åtnjutande av de mänskliga rättigheterna

I detta avsnitt redovisas resultat i geografiska och tematiska strategier i relation till mål avseende jämställdhet och kvinnors och flickors fulla åtnjutande av de mänskliga

18

Prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 7

rättigheterna. I avsnittet redovisas även resultat av multilateralt bistånd och EU- bistånd.

Diagram 2.4 Jämställdhet: Portföljens relevans

Andel strategimål

100 %             Portföljen är inte
           
80 %            
           
            relevant
       
60 %             Portföljen är delvis
           
40 %            
           
            relevant
       
20 %             Portföljen är
           
0 %            
           
            relevant
       
2019 2020 2021        

Källa: Sidas årsredovisningar 2019–2021.

Diagram 2.5 Jämställdhet: Utveckling i relation till strategimål

Andel strategimål

100 %           Utvecklingen går
         
           
           
80 %           bakåt
     
60 %           Utvecklingen har
         
           
           
40 %           ingen tydlig riktning
     
20 %           Utvecklingen går
         
0 %          
         
          framåt
     
2019 2020 2021      

Källa: Sidas årsredovisningar 2019–2021.

Sidas bedömning av relevansen i sammansättningen av de aktiviteter och insatser som genomförts för att nå strategimålen inom området jämställdhet visar på en fortsatt hög relevans under 2021. Utvecklingstrenden, i de sammanhang där Sida genomför verksamhet, går i en mindre negativ riktning sedan 2020. Andelen strategimål för vilka utvecklingen bedöms gå bakåt har minskat, från 53 till 38 procent. Utvecklingstrenden är fortsatt mer negativ än vad var fallet 2019.

Kvinnors och flickors åtnjutande av de mänskliga rättigheterna

Kvinnors och flickors åtnjutande av de mänskliga rättigheterna står under hårt tryck med ökat motstånd och minskat demokratiskt utrymme i spår av kriser och konflikt. Sverige har genom riktat finansiellt stöd och påverkansarbete bilateralt, multilateralt och inom EU, bidragit till försvar av kvinnors och flickors rättigheter. Bland annat har Sverige gett ett omfattande stöd till kvinnorättsorganisationer, t.ex. via kvinnofonden Global Fund for Women (GFW) som arbetat med att stärka mer än 300 kvinnorättsorganisationer. Under 2021 har GFW finansierat spridning av kvalitetssäkrad information om covid-19 för att nå marginaliserade grupper av kvinnor.

Sidas stöd till UN Women har bidragit till att åtta länder reformerat sina lagar och styrinstrument. Till exempel har valmyndigheterna i Elfenbenskusten och i Zimbabwe tagit fram jämställdhetsriktlinjer och strategier. I Serbien har svenskt bistånd bidragit till att jämställdhetsanalyser nu genomförs i inrikesministeriets planeringsprocesser. I Bangladesh har svenskt bistånd bidragit till att den nationella lagstiftningen gällande våldtäkt ska revideras. Svensk finansiering av UN Womens statistikprogram har bidragit till jämställdhetsuppföljningen av Agenda 2030 och Pekingplattformen samt till att ett antal länder har ökat sin kapacitet vad gäller könsuppdelad statistik.

19

Prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 7

Sveriges kärnstöd till UN Women har bidragit till att organisationen – globalt, regionalt och nationellt – har kunnat belysa pandemins konsekvenser för jämställdhet, vilket har bidragit till ytterligare insatser. Det ökade våldet mot kvinnor och flickor i hemmet och i nära relationer samt den ojämställda fördelningen av obetalt hem- och omsorgsarbete har också synliggjorts och ytterligare insatser har kunnat genomföras.

Kvinnors och flickors ekonomiska egenmakt

Sverige har verkat för ett rättighetsbaserat arbete för kvinnors och flickors ekonomiska egenmakt i arbetet med återhämtningen efter pandemin, inte minst genom FN, Världsbanksgruppen och andra internationella finansiella institutioner. Världsbanken har kunnat använda svenskt kärnstöd i sitt arbete med ökad tillgång till skolgång och ökat försörjningsstöd för omkring 34 000 kvinnor i Zambia. Likaså har Afrikanska utvecklingsbanken (AfDB) kunnat använda svenskt kärnstöd i sitt arbete med bl.a. tryggad livsmedelsförsörjning och förbättrad jordbruksproduktion för omkring 8 miljoner kvinnor i Afrika.

Under 2021 bidrog Sverige till Generation Equality Forum, arrangerat av UN Women. Detta forum syftar till att påskynda uppfyllelsen av de globala jämställdhetsmålen i Agenda 2030 och åtagandena från kvinnokonferensen i Peking 1995. Ekonomisk jämställdhet blev tema för en av Generation Equality-initiativets globala koalitioner tack vare Sveriges påverkansarbete och blev därmed föremål för ökade insatser 2021– 2025. Sverige är ett av de länder som leder arbetet i denna koalition och har drivit frågor om sociala och ekonomiska reformer för jämställdhet och kvinnors roll på arbetsmarknaden.

Sidas stöd till Internationella arbetsorganisationen (ILO) har bidragit till ratificering och implementering av en rad internationella konventioner och rekommendationer angående jämställdhet på arbetsmarknaden. I ett FN-program för att stimulera kvinnors ekonomiska egenmakt i Etiopien, Guatemala, Kirgizistan, Liberia, Nepal, Niger och Rwanda har kvinnors inkomstmöjligheter ökat genom förbättrade jordbruksmetoder och bättre tillgång till marknader och ledarskapsutbildning. 60 procent av Swedfunds investeringsportfölj är investeringar som direkt syftar till att öka kvinnors ekonomiska egenmakt. Till exempel möjliggör Swedfunds investering i ett indiskt mikrofinansieringsinstitut att kvinnor på indiska landsbygden får inkomstgenererande lån samt läs- och skrivutbildning inom ekonomi.

Kvinnors och flickors representation och inflytande

Genom demokratisatsningen har Sverige belyst det krympande demokratiska utrymmet för kvinnor och bidragit till att öka medvetenheten om ojämställdheten samt betonat vikten av kvinnors inflytande på allt från klimatarbetet till pandemiresponsen och fredsprocesser.

Iexempelvis Nigeria har Sverige genom EU-biståndet främjat kvinnors delaktighet i freds- och säkerhetsarbetet genom kapacitetshöjande insatser inom såväl myndigheter som lokala kvinnorättsorganisationer, vilket har resulterat i lokala handlingsplaner för kvinnor, fred och säkerhet. Sidas bistånd till Diakonia har bidragit till att kvinnor från marginaliserade grupper kandiderade i det senaste valet på Sri Lanka. Sveriges kärnstöd till UN Women har bl.a. bidragit till UN Womens arbete med reformer för kvinnors politiska deltagande i nio länder samt till att jämställdhetsstrategier har genomförts av valkommissioner i Elfenbenskusten och i Centralafrikanska republiken. I Colombia utbildades 3 000 kvinnor 2021 för att kunna kandidera i de nationella valen 2022. Sverige har deltagit i kampanjen ”Fler kvinnor, mer demokrati” under ledning av UN Women och Colombias vicepresidentämbete, som syftar till att främja kvinnors valdeltagande. I Nordmakedonien stödjer Sverige ett program som arbetar

20

Prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 7

mot våld mot kvinnor inom politiken och en mediekampanj organiserades i samband med lokalvalen 2021.

Minskat könsrelaterat våld

Det könsrelaterade våldet har ökat under pandemin och ökar även under krig och konflikt. Under 2021 har pandemin försvårat insatser för att bryta den negativa utvecklingen vad gäller könsrelaterat våld. Sverige har arbetat både operativt och normativt för att minska mäns våld mot kvinnor och flickor, bl.a. genom finansiering av verksamheter som erbjuder skydd och stöd till kvinnor och flickor som utsatts för könsrelaterat våld, samt för att förändra destruktiva maskulinitetsnormer.

Svenskt stöd till UNFPA i Irak har bidragit till att ansvariga myndigheter har stärkt sin kapacitet att ge stöd till våldsutsatta. Sverige har under 2021 motarbetat de ökade riskerna för tidiga och oönskade graviditeter, könsrelaterat våld och barnäktenskap, bl.a. genom Sidas finansiering av ett gemensamt FN-program i 16 länder i Afrika.

12 000 flickor som utsatts för kvinnlig könsstympning har fått vård och rådgivning i Etiopien. Genom FN:s normativa påverkansarbete i Guatemala har deltagare i insatsen fått verktyg att känna igen och rapportera våld mot kvinnor. Svenskt bistånd i Moldavien har bidragit till att den nationella lagstiftningen börjat anpassas i enlighet med internationell standard för att förebygga och bekämpa könsrelaterat våld. Svenskt bistånd har i Afghanistan bidragit till att tillhandahålla livsnödvändiga tjänster såsom skyddat boende för våldsutsatta och psykosocial rådgivning för över 300 våldsutsatta.

2.5.4Miljö- och klimatmässigt hållbar utveckling samt hållbart nyttjande av naturresurser

I detta avsnitt redovisas resultat i geografiska och tematiska i relation till mål avseende miljö- och klimatmässigt hållbar utveckling och hållbart nyttjande av naturresurser strategier. I avsnittet redovisas även resultat av multilateralt bistånd och EU-bistånd.

Diagram 2.6 Miljö och klimat: Portföljens relevans

Andel strategimål

100 %             Portföljen är inte
80 %            
            relevant
       
60 %             Portföljen är delvis
           
40 %            
           
            relevant
       
20 %             Portföljen är
           
0 %            
           
            relevant
       
2019 2020 2021        

Källa: Sidas årsredovisningar 2019–2021.

Diagram 2.7 Miljö och klimat: Utveckling i relation till strategimål

Andel strategimål

100 %           Utvecklingen går
         
80 %          
         
          bakåt
     
60 %           Utvecklingen har
         
40 %          
         
          ingen tydlig riktning
     
20 %           Utvecklingen går
         
0 %          
         
          framåt
     
2019 2020 2021      

Källa: Sidas årsredovisningar 2019–2021.

21

Prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 7

Sidas bedömning av relevansen i sammansättningen av de aktiviteter och insatser som genomförts för att nå strategimålen inom området miljö och klimat visar en minskning av andelen insatser med en helt relevant sammansättning från 76 till 46 procent sedan 2020. Andelen strategimål där portföljen inte anses vara relevant har ökat från 0 till 8 procent under 2021. Ökningen beror enligt Sida på att det totala antalet portföljer har utökats i och med att strategimål för miljö och klimat tillkommit i flera strategier där de tidigare saknats, och att det tar en viss tid att ställa om och identifiera nya aktörer och insatser.

Utvecklingstrenden i de sammanhang Sida genomför verksamhet har försämrats under 2021 i jämförelse med 2020. Den biologiska mångfalden utarmas och ekosystem utsätts för allt större press. Föroreningar och kemikaliebelastning fortsätter att skörda liv och påverka hälsa, samtidigt som konsekvenserna av klimatförändringarna får negativa konsekvenser för de fattigaste och mest utsatta människorna.

Institutionell kapacitet att bidra till miljömässig hållbarhet

Sverige har 2021 bidragit med finansiering för att stärka samarbetsländernas och samarbetsorganisationernas kapacitet att bedriva ett strukturerat och effektivt miljö- och klimatarbete, framför allt i fråga om uppföljning, rapportering, dialog och deltagande i förhandlingar om klimat och biologisk mångfald. Sidas stöd till den palestinska miljömyndigheten har ökat kapaciteten att hantera miljöföroreningar, stärka reglering och lagstiftning samt öka kunskapen kring farligt avfall. I Tanzania har Sidas fort- och vidareutbildningar (ITP – International Training Programmes) bidragit till att den nationella tillsynsmyndigheten för elektricitet och vatten har utvecklat nya riktlinjer för enskilda avlopp och latriner.

Motståndskraft och anpassningsförmåga mot klimatförändringar, miljöpåverkan och naturkatastrofer samt minskade utsläpp av växthusgaser och luftföroreningar

Genom finansiellt stöd till multilaterala miljö- och klimatfonder, samt Världsbankens fond för de fattigaste länderna (IDA), har Sverige bidragit till insatser som syftar till ökad motståndskraft och anpassningsförmåga mot klimatförändringar och minskade utsläpp av växthusgaser i utvecklingsländer. Via Global Center on Adaptation (GCA) har stöd getts till klimatanpassning i Afrika. I förlängningen förväntas dessa insatser leda till minskad sårbarhet hos människor som lever i fattigdom. Via den gröna klimatfonden (GCF) har Sverige bidragit med finansiering till en privat investeringsfond (CRAFT) som mobiliserar storskaliga investeringar från den privata sektorn i anpassningsteknologi inom jordbruks- och vattensektorn. Svenskt finansiellt stöd till Globala miljöfonden (GEF) har bidragit till att trygga livsmedelsförsörjningen i Lesotho genom att på lokal nivå finansiera hållbara jordbrukslösningar. Svenskt finansiellt stöd till den nordiska utvecklingsfonden (NDF) till ett projekt i Rwanda – Kigali Flood Control and Integrated Urban Catchment Management – har skyddat mot översvämning samt bidragit till återställande av våtmarker i Kigali. Sida har gett stöd till Zimbabwe Resilience Building Fund (ZRBF), koordinerad av UNDP i samarbete med lokala partner från både den privata sektorn och civilsamhället, för att öka försörjningsmöjligheter och tryggad livsmedelsförsörjning genom stärkt motståndskraft och lokal kapacitet i några av de mest utsatta distrikten i landet. Hittills har ZRBF nått över en halv miljon människor, varav hälften kvinnor, samt bidragit till sysselsättning och anpassningsförmåga i förhållande till klimatförändringarna, liksom till stärkt lokalt ägarskap genom koordinering med myndigheter i landet.

22

Prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 7

Hållbart nyttjande och förvaltning av naturresurser, biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Sveriges ekonomiska stöd till multilaterala miljö- och klimatfonder har stärkt det multilaterala arbetet med biologisk mångfald och ekosystem. GCF:s projekt Mi Costa på Kuba syftar till att återställa mangroveskogar och våtmarker, som bidrar till att skydda den biologiska mångfalden och stärker motståndskraften mot klimatförändringar för omkring 1,3 miljoner människor i utsatta kustområden. GEF:s stöd till ett projekt i Madagaskar bidrar till ökat skydd för landets havssköldpaddor och sjögräsmiljöer genom en mer hållbar hantering av marina naturresurser, turism och fiske. Under året har International Union for Conservation of Nature (IUCN) med stöd från Sida bidragit till att 81 länder (som tillsammans utgör mer än en tredjedel av världens landyta) utformat planer för att stoppa markförstöring. IUCN har även etablerat ett skogsreservat på 60 000 hektar som fungerar som en ekologisk korridor för vilda djur i Zambia och Tanzania, samt skapar sysselsättning för lokalbefolkningen i området. I Etiopien har Sida genom stöd till programmet Environment, Forest and Climate Change Commission (EFCCC) bidragit till plantering av sju miljoner trädplantor, vilket möjliggjort rehabilitering av större markarealer och skapat arbetstillfällen för ungdomar och kvinnor. UNEP har med svenskt ekonomiskt stöd bidragit till att minska skadliga miljö- och hälsoeffekter av kemikalier och avfall, samt till att främja omställningen till en giftfri cirkulär ekonomi i partnerländerna. Moldaviska myndigheter har i samarbete med Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) utarbetat ett program för övervakning och teknisk dokumentation av lagring av radioaktivt avfall.

Hållbar förvaltning av vattenresurser, hav, kustvatten och marina resurser

Gröna klimatfondens (GCF) stöd till Global Fund for Coral Reefs syftar till att mobilisera storskalig finansiering från den privata sektorn för investeringar i den blåa ekonomin: vattenrening, avfallshantering samt ekoturism där en del av intäkterna återinvesteras i skydd av korallreven. Genom Blue Action Fund (BAF) har Sverige bidragit till stabilare inkomster för kustbefolkningar och till att upprätta och förbättra förvaltningen av marina skyddade områden. Arbetet har resulterat i ca 100 000 kvadratkilometer nya skyddade områden, 350 000 kvadratkilometer skyddade områden under bättre förvaltning och förbättrade levnadsvillkor för drygt 200 000 personer. Sidas stöd till det regionala havsprogrammet Coordinating Body on the Seas of East Asia (COBSEA) har bidragit till att en regional handlingsplan mot marint skräp har antagits. Dessutom har kopplingen mellan vetenskap och beslutsfattande tydliggjorts och fem länder har antagit nationella handlingsplaner för minskat marint plastavfall. Sidas stöd till Världsbanken, UNDP och IUCN har bidragit till minskade marina plastföroreningar i Asien och Afrika. Svenskt bistånd har finansierat skydd och återställande av mangroveskogar i Moçambique och Colombia, vilket bidragit till ökad motståndskraft mot klimatförändringar och förbättrade förutsättningar för bibehållen biologisk mångfald.

Hållbara energisystem

Svenskt finansiellt stöd till AfDB:s initiativ Desert to Power har använts för att öka tillgången till grön och hållbar elektricitet från solceller för omkring 250 miljoner människor i Sahelregionen i Afrika. Därigenom har den ekonomiska utvecklingen i regionen accelererat. I samarbete med Världsbanken har svenska biståndsmedel bidragit till att omkring 90 000 personer (könsuppdelad statistik saknas) i Zambia fått tillgång till elektricitet genom att subventionera anslutningsavgifter till det nationella elnätet. En garanti från Sida till en regional fond i Afrika stödjer utvecklingen av

23

Prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 7

förnybar energi, med fokus på solenergilösningar bortom det traditionella elnätet, och minskar den likviditetsbrist som uppstått i kölvattnet av covid-19-pandemin för företag som tillhandahåller solpanelsdrivna system för hushåll med låga inkomster. Swedfund har under året ökat sina investeringar i förnybar energi och har investerat i en fond som finansierar utbyggnaden av mindre vattenkraftverk, solenergi och vindkraft samt batterilagringslösningar i de minst utvecklade länderna i Afrika.

2.5.5Fredliga och inkluderande samhällen

I detta avsnitt redovisas resultat i geografiska och tematiska strategier i relation till mål avseende fredliga och inkluderande samhällen. I avsnittet redovisas även resultaten av multilateralt bistånd och EU-bistånd.

Diagram 2.8 Fredliga inkluderande samhällen: Portföljens relevans

Andel strategimål

100 %             Portföljen är inte
80 %            
       
           
            relevant
       
60 %             Portföljen är delvis
           
40 %            
           
            relevant
       
20 %             Portföljen är
           
0 %            
           
            relevant
       
2019 2020 2021        

Källa: Sidas årsredovisningar 2019–2021.

Diagram 2.9 Fredliga inkluderande samhällen: Utveckling i relation till strategimål

Andel strategimål

100 %           Utvecklingen går
         
80 %          
         
          bakåt
     
60 %           Utvecklingen har
         
40 %          
         
          ingen tydlig riktning
     
20 %           Utvecklingen går
         
0 %          
         
          framåt
     
2019 2020 2021      

Källa: Sidas årsredovisningar 2019–2021.

Sidas bedömning av relevansen i sammansättningen av de aktiviteter och insatser som genomförts för att nå strategimålen inom området fredliga och inkluderande samhällen visar på en något lägre relevans under 2021 i jämförelse med 2020. Andelen av de strategimål där portföljen ej anses vara relevant har ökat från 0 till 8 procent sedan 2020. Detta beror enligt Sida på en försämrad säkerhetssituation och svårigheter att genomföra aktiviteter på grund av pandemin.

Utvecklingstrenden i världen i relation till strategimålen bedöms vara positiv i

8 procent av fallen och negativ i 21 procent av fallen. Rapporter från OECD:s biståndskommitté och Världsbanken pekar på en ökad och stigande koncentration av fattigdom i världen i sköra stater och områden med väpnad konflikt. Pandemins följdverkningar i kombination med väpnade konflikter och klimatförändringar har bidragit till att den extrema inkomstfattigdomen ökar i världen för första gången på en generation.

24

Prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 7

Förebyggande av våldsam konflikt

Antalet väpnade konflikter i världen ligger på en historiskt hög nivå. Fattigdom och konflikt samverkar; väpnad konflikt är ett stort hinder för fattigdomsbekämpning. En ökande andel av det internationella utvecklingssamarbetet genomförs i sviktande och konfliktdrabbade stater. Sverige har därför bidragit till att öka biståndsfinansieringen av förebyggande och fredsbyggande insatser, liksom till att konfliktperspektivet ytterligare integreras i utvecklingssamarbetet. Sverige har genom sekunderingar och kapacitetsutveckling av FN:s freds- och utvecklingsspecialister till Myanmar, Colombia och Liberia bidragit till stärkt konfliktanalys och samverkan för konfliktförebyggande. Svenskt kärnstöd bidrar till AfDB:s arbete att generera kunskap om länders sårbarhet och motståndskraft samt kapacitetsbyggande, exempelvis genom virtuella utbildningar kring dessa frågor. AfDB arbetar med konfliktkänslighet som ett tvärgående perspektiv i hela sin verksamhet.

Sverige har utgjort ett viktigt stöd och har varit en central partner till FN:s avdelning för politiska och fredsbyggande frågor (DPPA). FBA har bidragit till kapacitetsutveckling i dialog och medling för DPPA genom två kursomgångar som har ökat deltagarnas färdigheter inom konfliktanalys, dialog och medling. Under 2021 deltog 23 kvinnor och 27 män i dessa utbildningar.

Inkluderande dialog- och fredsprocesser

Sverige har under året fortsatt att finansiera aktörer som bidrar till inkluderande dialog- och fredsprocesser i konfliktsituationer, inte minst genom att främja kvinnors deltagande och perspektiv. Sverige har bidragit till UN Womens arbete med att främja kvinnors och flickors inflytande i fredsprocesser i över 50 länder. Svenskt stöd till FN:s fredsbyggandefond har finansierat insatser för att inkludera kvinnor, ungdomar, civilsamhällesorganisationer, representanter från ursprungsbefolkning samt hbtqipersoner i dialog och fredsprocesser i Bolivia, Colombia och Honduras. Fredsbyggandefonden har en årlig målsättning att minst 30 procent av samtliga fredsbyggandeinsatser som finansieras ska ha ett jämställdhetsfokus. Under 2021 steg denna andel till 47 procent, vilket är mycket högt för en fond vars huvudfokus inte är jämställdhetsfrågor. Under 2021 medverkade Sverige i samband med påfyllnadsförhandlingar till att Världsbankens fond för de fattigaste länderna (IDA) integrerar jämställdhetsaspekter inom fondens konfliktförebyggande arbete.

Freds- och statsbyggande

Sverige har medverkat till en flexiblare och mer hållbar finansiering för fredsbyggande och konfliktförebyggande bl.a. genom det svenska initiativet Good Peacebuilding Financing. Arbetet syftar till att öka engagemanget bland givare till stöd för fredsbyggande och stärkt samverkan inom FN samt mellan FN och Världsbanken. Sverige var 2021 en av de största givarna till FN:s fredsbyggandefond som bl. a har bidragit till nationellt ägandeskap av försoningsprocesser i Liberia, där stöd till 42 lokala dialoger runtom i landet syftade till att utarbeta färdplaner för nationell försoning. I Demokratiska republiken Kongo har fonden bidragit till insatser för mekanismer för övergångsrättvisa i Kasai-regionen. Finansiellt stöd har getts till sannings- och försoningskommissioner samt lokala fredskommissioner för att understödja dialog mellan olika grupper i samhället. I Colombia har Tribunalen för övergångsrättvisa (JEP) – som mottar ett omfattande ekonomiskt stöd från Sverige – väckt sitt första åtal om illegala frihetsberövanden under konflikten, och gjort framsteg i utredningen av utomrättsliga avrättningar där civila framställts som gerillasoldater dödade i strid.

25

Prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 7

Svenskt stöd till FN:s klimatsäkerhetsmekanism har spelat en fortsatt viktig roll i att stärka FN:s förmåga att analysera och hantera klimatrelaterade säkerhetsrisker. Sverige har under året verkat för att implementeringen av Världsbanksgruppens nya strategi för arbete i sviktande situationer, vilken innebär ökade åtaganden, arbetsformer och instrument för att förebygga konflikt och bidra till fredsbyggande, fortsätter att prioriteras i en pågående pandemi.

Sverige har 2021 arbetat för att flexibla fredsbyggandeinsatser ska utgöra en betydande del av EU:s verktygslåda i konfliktländer. Mot bakgrund av dagens alltmer långvariga och komplexa konflikter har Sverige fortsatt verka för en stärkt koppling mellan insatser för humanitärt bistånd, långsiktigt utvecklingssamarbete och fredsbyggande, liksom en stärkt länk mellan fredsdiplomati och utvecklingssamarbete.

Minskning av vapenspridning och hot från minor

Sverige har under 2021 fortsatt verkat för att integrera relevanta nedrustnings- och icke-spridningsfrågor i utvecklingssamarbetet, exempelvis genom arbetet för att bekämpa okontrollerade vapenflöden. Genom stöd för genomförandet av vapenhandelsfördraget (Arms Trade Treaty) och mot illegal spridning av små och lätta vapen har Sverige bidragit till att minska riskerna för väpnad konflikt och dödligt våld, inklusive könsrelaterat våld. Svenskt bistånd har gått till märkning och säkrare lagerhållning av vapen i Libyen, Nigeria och Somalia. I linje med Ottawakonventionens mål om en minfri värld år 2025 har även Sveriges ekonomiska bidrag till minröjning fortsatt under 2021. Trots att pandemin inneburit vissa hinder i minröjningsarbetet för Sidas partnerorganisationer har stödet fortsatt. Sidas stöd till United Nations Mine Action Service har bidragit till att stärka irakiska myndigheters kapacitet och tekniska färdigheter avseende minröjning.

2.5.6Inkluderande ekonomisk utveckling

I detta avsnitt redovisas resultat i geografiska och tematiska strategier i relation till mål avseende inkluderande ekonomisk utveckling. I avsnittet redovisas även resultat av multilateralt och EU-bistånd.

Diagram 2.10 Ekonomisk utveckling: Portföljens relevans

Andel strategimål

100 %           Portföljen är inte
         
80 %          
         
          relevant
     
60 %           Portföljen är delvis
         
40 %          
         
          relevant
     
20 %           Portföljen är
         
0 %          
         
          relevant
     
2019 2020 2021      

Källa: Sidas årsredovisningar 2019–2021.

26

Prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 7

Diagram 2.11 Ekonomisk utveckling: Utveckling i relation till strategimål

Andel strategimål

100 %           Utvecklingen går
         
           
           
80 %           bakåt
     
60 %           Utvecklingen har
         
           
           
40 %           ingen tydlig riktning
     
20 %           Utvecklingen går
         
0 %          
         
          framåt
     
2019 2020 2021      

Källa: Sidas årsredovisningar 2019–2021.

Sidas bedömning av relevansen i sammansättningen av de aktiviteter och insatser som genomförts för att nå strategimålen inom området ekonomisk utveckling visar att sammansättningen var helt relevant till omkring 73 procent. Utvecklingstrenden i världen har dock till stor del varit negativ eller stagnerat. Pandemin och de omfattande nedstängningarna av samhällen har fått enorma konsekvenser för den ekonomiska utvecklingen och för möjligheterna till grundläggande försörjning för människor som lever i fattigdom. Den ekonomiska återhämtningen under 2021 har varit ojämn mellan länder och regioner. Svagast har utvecklingen varit i låginkomstländer.

Handel och ekonomisk integration

Svenskt bistånd har bidragit till att stärka länders kapacitet att formulera, förhandla och genomföra handelspolitik, samt att delta i och dra nytta av den internationella handeln. Genom International Trade Centre (ITC), som på FN:s och Världshandelsorganisationens (WTO) mandat verkar för att stärka små och medelstora företag i utvecklingsländer, bidrog Sverige till förändringar i 137 riktlinjer och regelverk. Sveriges stöd till Enhanced Integrated Framework, ett partnerskap mellan ett antal givar- och partnerländer, har bidragit till att deltagande partnerländer kunnat öka sin export till ett värde av 400 miljoner US-dollar. Svenskt stöd till Världsbankens Trade Facilitation Support Program (TFSP) har bidragit till att göra handelsinformation mer lättillgänglig vilket underlättat för låginkomstländer att delta i det internationella handelssystemet.

Privatsektorutveckling, stärkande av näringsliv och affärsklimat

Sveriges bistånd har bidragit till näringslivet och finansiell inkludering i låg- och medelinkomstländer, t.ex. i form av främjande av marknadssystem som gynnar lokalt anpassade lösningar. I Zambia har stödet till organisationen Musika, genom en systemansats och organisationens samarbete med privata aktörer, bidragit till ökade inkomster för småjordbrukare samtidigt som klimatsmarta metoder tillämpats i jordbruket. Sverige verkar också för ökad tillgång till internet och digitala lösningar i samarbetsländerna. Ekonomiskt stöd till Global System for Mobile Communications Association (GSMA) har bidragit till att omkring 22 miljoner kvinnor idag nås av mobilt internet och mobila betaltjänster. I Somalia, där den finansiella sektorn är underutvecklad, har en garanti och stöd till kapacitetsutveckling från Sida möjliggjort finansiering från lokala banker till mikroföretag, små och medelstora företag, där 40 procent av låntagarna är kvinnor. Svenskt kärnstöd till Världsbanksgruppen och de regionala utvecklingsbankerna har bidragit till att stödja privata företag och deras anställda som drabbats av den ekonomiska nedgången till följd av covid-19-pandemin.

27

Prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 7

Produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor

Återhämtningen i sysselsättningsgrad efter pandemin sker långsamt och ojämnt i låginkomstländer. Sveriges bistånd har använts för att stimulera till fler arbetstillfällen och bättre fungerande arbetsmarknader, arbetsvillkor och social dialog. I Etiopien har det ekonomiska stödet till ett jobbskapande program för kvinnor och ungdomar i urbana miljöer skapat sysselsättning för fler än 40 000 personer (könsuppdelad statistik saknas). I Bangladesh har svenskfinansierade projekt skapat produktiv sysselsättning åt tusentals fattiga och utsatta kvinnor, i syfte att hjälpa dem hantera pandemins negativa effekter. Via ILO har svenskt bistånd bidragit till förbättrade analyser och verktyg för att påverka global diskussion och stödja nationell policyutveckling för ökad sysselsättning. Svenska institutets ledarskapsprogram har stärkt förmågan hos kvinnliga entreprenörer i partnerländer att driva utvecklingsprocesser som bidrar till anständiga arbetsvillkor. 49 miljoner människor beräknas ha dragit nytta av Världsbanksgruppens jobbskapande projekt och investeringar genom stöd till privata sektorn, utveckling av humankapitalet och produktiva infrastrukturinvesteringar (könsuppdelad statistik saknas). Genom EU:s utvecklingssamarbete har Sverige bidragit till att skapa eller bevara 521 000 arbetstillfällen (könsuppdelad statistik saknas) varav en tredjedel i Afrika söder om Sahara.

Hållbart företagande

Sverige bidrar till hållbart företagande inom flera olika områden. En prioritet har varit företagande och mänskliga rättigheter. För att skydda migrantarbetare under pandemin har det, med svenskt stöd, tagits fram riktlinjer till arbetsgivare och rekryterare tillsammans med International Organization for Migration (IOM) och 14 företag i ett regionalt partnerskap i Asien och Oceanien. I Palestina har en garanti från Sida underlättat för små och medelstora företag att få tillgång till banklån. Fokus är på företag som drivs av kvinnor och företag med resurseffektiv produktion. Swedfund har 2021 investerat i en fond som finansierar utvecklingen av nya företag som arbetar med digitala affärsmodeller baserade på lokala behov inom hälsa, finansiella tjänster och logistik i Afrika söder om Sahara. Inom ramen för ett särskilt uppdrag har Swedfund bidragit till att fler hållbara projekt inom förnybar energi och grön omställning utvecklas och genomförs.

Sociala trygghetssystem och inhemsk resursmobilisering

Program och system för social trygghet har kunnat lindra en del av pandemins negativa ekonomiska effekter. Världsbanksgruppen ökade under 2021 det ekonomiska stödet till sociala trygghetssystem för de allra fattigaste med mer än 2 miljarder USD. I Tanzania har Sveriges bistånd bidragit till kontantbidrag till omkring 1,1 miljoner hushåll och i Uganda har kontantstöd nått över 62 000 gravida och ammande kvinnor samt barn under två år. Svenskt bistånd har bidragit till att WIEGO – en global civilsamhällesorganisation som företräder arbetare inom informell ekonomi – har stärkt sitt normativa arbete genom ökade resurser för analys, påverkan och samverkan med andra aktörer.

Sverige har bidragit till ökade möjligheter för inhemsk resursmobilisering. Globalt beräknas svenskt bistånd till OECD:s arbete och genom stöd till Tax Inspectors Without Borders ha bidragit till ökade skatteintäkter om drygt 500 miljoner US-dollar under 2020. Svenskt stöd till ett nätverk av civilsamhällesorganisationer i Afrika bidrar till påverkansarbete och ansvarsutkrävande inom skatteområdet. Skatteverket har arbetat med att kapacitetsutveckla och modernisera skattemyndigheter i partnerländer, främst i Östeuropa och på västra Balkan.

28

Prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 7

Tryggad livsmedelsförsörjning

Livsmedelsförsörjningen är otrygg för nästan en tredjedel av världens befolkning. Sveriges bistånd har använts för att bidra till motståndskraftig jordbruksproduktion och tryggad livsmedelsförsörjning. Svenskt ekonomiskt stöd till införandet av nya sorter av traditionella grödor i Bolivia beräknas ha ökat produktiviteten med 20 procent och grödornas motståndskraft med 50 procent. Via FN-organet Internationella jordbruksutvecklingsfonden (IFAD) har Sveriges bistånd bidragit till att omkring 1,8 miljoner människor, varav 63 procent kvinnor och 37 procent män, har mottagit riktat stöd för förbättrad nutrition och tryggad livsmedelsförsörjning. Genom AfDB har Sverige bidragit till att öka produktiviteten i jordbruket för omkring 3,7 miljoner människor, varav ca 1,6 miljoner kvinnor. Genom EU:s budgetstöd har Sverige bidragit med finansiering till en diversifierad produktion och bättre nutrition för omkring 55 000 familjer på landsbygden i Bolivia och Honduras.

2.5.7Migration och utveckling

På grund av konflikter, befolkningsökning, miljöpåverkan och ekonomiska kriser fortsätter migration och tvångsfördrivning att öka. Under 2021 har Sida arbetat med migrationsmål i fem strategier. Verksamheten syftar till att stärka flyktingars och migranters mänskliga rättigheter, främja en säker, ordnad och reglerad migration samt tillvarata migranters bidrag till utveckling. Arbetet med migration integreras i stöd till alla verksamhetsområden under det övergripande målet. Av särskild vikt är Sidas nexusansats, det vill säga arbetet med att stärka länken mellan humanitärt bistånd, utvecklingssamarbete och fredsbyggande i kontexter med stora grupper av människor på flykt. Sverige har bidragit till genomförandet av EU:s arbete med migration och utveckling inom ramen för NDICI Global Europe.

Sidas bedömning av relevansen i sammansättningen av de aktiviteter och insatser som genomförts för att nå strategimålen inom området är att de varit relevanta eller delvis relevanta. Utvecklingen mot strategimålen bedöms negativ eller står still, framför allt till följd av pandemin, begränsande lagstiftning och svaga institutioner.

Sida och deras samarbetspartners har arbetat aktivt för att öka tillgången till relevant data och har t.ex. samarbetat med Afrikanska unionen (AU) för att stödja lanseringen av en databas för afrikansk migrationsstatistik.

Åtgärder mot grundorsaker till irreguljär migration och tvångsfördrivning

Svenskt utvecklingssamarbete bidrar till att hantera grundorsaker till irreguljär migration och tvångsfördrivning, t.ex. genom att stärka demokrati och motståndskraft mot naturkatastrofer på platser som migranter lämnar och kommer till. Det humanitära biståndet används ofta för att hantera konsekvenserna av ofrivillig migration, vilket kan minska risken för ytterligare tvångsfördrivning och irreguljär migration i krissituationer. Svenskt stöd till samarbetspartners såsom FN:s flyktingorgan (UNHCR), IOM, Flyktinghjälpen (NRC), International Rescue Comittee (IRC) och FN:s hjälporganisation för Palestinaflyktingar (UNRWA) har använts för att tillgodose migranters och tvångsfördrivnas humanitära behov.

I flera länder med många tvångsfördrivna migranter arbetar Sida med en nexusansats, dvs. att stärka länken mellan humanitärt bistånd, utvecklingssamarbete och fredsbyggande, för att förebygga att människor drivs till ytterligare migration. I Guatemala bidrar Sveriges bistånd till sysselsättningsskapande åtgärder och till att stärka mänskliga rättigheter, faktorer som kan förebygga ofrivillig migration. I Demokratiska republiken Kongo bidrar Sveriges bistånd till att förebygga undernäring bland internflyktingar genom ekonomiskt stöd till utbildning, hälsa och kontantbidrag.

29

Prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 7

Sveriges ekonomiska stöd till WFP och FN:s livsmedels- och jordbruksorganisations (FAO:s) projekt i Tanganyika inkluderar internflyktingar och utvidgades geografiskt tack vare gott resultat också till Nord och Sydubangi. En underlagsrapport från EBA (2021) visar svårigheten med att tillämpa ett nexusperspektiv i praktiken och betonar därför vikten av förbättrad samordning och kunskapsutbyte mellan internationella och svenska aktörer.

Tillvaratagande av migrationens positiva bidrag till utveckling

Svenskt bistånd har bidragit till att öka utvecklingseffekterna av remitteringar från migranter och tvångsfördrivna genom utveckling av tjänster för överföring av pengar. Remitteringarna som migranter skickar tillbaka till familjer i hemlandet är betydelsefulla för de fattiga hushållen och för den lokala ekonomin samt ökar den ekonomiska inkluderingen. Sveriges ekonomiska stöd till FN:s kapitalutvecklingsfond (UNCDF) och African Institute for Remittances (AIR) har bidragit till att minska kostnader för remitteringar och till att inkludera marginaliserade grupper i samhället via digitalisering. Sveriges ekonomiska stöd till Access to Finance Rwanda (AFR) har bidragit till att öka tillgången till finansiella tjänster och försörjningsmöjligheter för flyktingar.

Säkra migranters och flyktingars åtnjutande av de mänskliga rättigheterna

Arbetet med att säkra flyktingar och migranters mänskliga rättigheter har försvårats under 2021 på grund av svagare ekonomisk utveckling, pandemin samt politiska och administrativa hinder i värdländerna. Svenskt bistånd i Asien och Oceanien har medfinansierat IOM:s projekt för att minska exploatering, kränkningar och skuldsättning av migrantarbetare. I östra Afrika har Sida samarbetat med Internationella Rödakorskommittén (ICRC) och NRC för att hjälpa migranter som utvisats från Saudiarabien, med särskilt fokus på offer för människohandel och andra utsatta individer.

Sveriges finansiella bidrag till EU:s utvecklingssamarbete har bidragit till att ca 145 000 syriska flyktingar (könsuppdelad statistik saknas) fick tillgång till arbetsmarknadsstöd mellan december 2014 och juni 2021. Genom ökad samverkan mellan humanitära insatser och utvecklingssamarbetet har Sveriges bistånd bidragit till att tillgodose migranters och tvångsfördrivnas grundläggande behov. I Uganda har Sverige finansierat insatser som syftar till ökad läskunnighet, ökad vattentillgång och minskning av könsrelaterat våld i områden med flyktingar från Sydsudan och Demokratiska republiken Kongo. Detta har bidragit till att omkring 14 500 människor (könsuppdelad statistik saknas) har fått tillgång till rent vatten. Svensk finansiering av icke-formella skolplatser via Unicef inkluderar barn som har lämnat utbildningssystemen under pandemin.

Stärkta förutsättningar för säker, ordnad och reglerad migration

Svenskt bistånd har använts för att öka det internationella samarbetet för säker, ordnad och reguljär migration. Sverige är t.ex. den största givaren till AU:s Joint Labour Migration Programme (JLMP) vars insatser har bidragit till förbättrad hantering av arbetskraftsmigration inom Afrika, bl.a. genom bättre policygenomförande. I Moldavien leder Sverige genom Migrationsverket ett projekt tillsammans med den moldaviska migrationsmyndigheten för att stärka utsatta grupper i asylprocessen. På återvändandeområdet driver Migrationsverket en förstudie med fokus på återvändande till Somalia.

30

Prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 7

Svenskt bistånd har bidragit till att öka möjligheter för säkert återvändande till och hållbar återintegrering i migranternas ursprungsländer. I Irak har Sida medfinansierat UNDP:s stabiliseringsfond för att återbygga bostäder, skolor och sjukhusinrättningar i områden varifrån många har tvingats fly. De senaste åren har fler än fyra av sex miljoner tvångsfördrivna kunnat återvända till sina hem i Irak. I Guatemala finansierar Sida ett projekt med Unicef och de lokala migrationsmyndigheterna för att stödja ofrivilligt återvändande personer, vilket har bidragit till att nationella regelverk tillämpats för skydd av barn som migrerat internationellt. Genom finansiering av EU:s förvaltningsfond för Afrika har Sverige bl.a. bidragit till att omkring 3 500 personer (könsuppdelad statistik saknas) har åtnjutit ekonomisk och psykosocialt stöd för hållbar återintegrering i Etiopien, Somalia, Sudan, Djibouti, Tanzania och Uganda under första halvåret 2021.

2.5.8Jämlik hälsa

I detta avsnitt redovisas resultat i geografiska och tematiska strategier i relation till mål avseende jämlik hälsa. I avsnittet redovisas även resultat av multilateralt bistånd och EU-bistånd.

Diagram 2.12 Jämlik hälsa: Portföljens relevans

Andel strategimål

100 %             Portföljen är inte
           
80 %            
           
            relevant
       
60 %             Portföljen är delvis
           
40 %            
           
            relevant
       
20 %             Portföljen är
           
0 %            
           
            relevant
       
2019 2020 2021        

Källa: Sidas årsredovisningar 2019–2021.

Diagram 2.13 Jämlik hälsa: Utveckling i relation till strategimål

Andel strategimål

100 %           Utvecklingen går
         
80 %          
         
          bakåt
     
60 %           Utvecklingen har
         
40 %          
         
          ingen tydlig riktning
     
20 %           Utvecklingen går
         
0 %          
         
          framåt
     
2019 2020 2021      

Källa: Sidas årsredovisningar 2019–2021.

Sidas bedömning av relevansen i sammansättningen av de aktiviteter och insatser som genomförts för att nå strategimålen avseende jämlik hälsa är att den i huvudsak varit hög, men att den minskat något sedan 2020. Utvecklingstrenden i de sammanhang Sida genomför verksamhet bedöms gå bakåt i över en tredjedel av strategimålen med anledning av de påfrestningar som pandemin inneburit på redan svaga hälsosystem. Nedstängningar av samhällen och inskränkningar i rörelsefriheten har medfört negativa konsekvenser på områden som psykisk hälsa, fysisk aktivitet och förebyggande och hälsofrämjande insatser världen över.

31

Prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 7

Medvetenhet om och tillgång till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR)

Sverige har genom stöd till UNFPA bidragit till arbetet mot mödradödlighet, könsrelaterat våld, könsstympning och barnäktenskap, samt till att alla som önskar preventivmedel och säkra aborter ska få tillgång till det. Sidas samarbetsorganisationer har under året utvecklat digitala lösningar för information om sexuell hälsa till elever som påverkats negativt av skolstängningar. I Myanmar nådde den första burmesiska webbsidan för unga, med fokus på sexuell hälsa, ca 1,3 miljoner unika användare (könsuppdelad statistik saknas). Sveriges ekonomiska stöd till DKT International och Population Services International (PSI) har bidragit till ökad tillgång till preventivmedel och medicinsk abort i Afrika söder om Sahara. Detta har uppskattningsvis bidragit till att förhindra omkring 1,4 miljoner oönskade graviditeter och omkring 2,1 miljoner osäkra aborter. I Bangladesh har svenskt ekonomiskt stöd möjliggjort postabortiv vård, tillgång till preventivmedel och mobila barnmorskor under pandemin. Barnmorskor har haft samtal om tonårsgiftermål med över 100 000 flickor. I Zambia har Sveriges bilaterala ekonomiska stöd bidragit till att 10 064 unga kvinnor fått abortvård och ca 2 000 kvinnor har börjat använda preventivmedel efter att ha fått en säker abort. Svenskt stöd har även möjliggjort att SRHR allt oftare integreras i andra resultatområden, exempelvis en insats som ACT-Svenska Kyrkan implementerar för att bygga motståndskraft i flyktingområden i Uganda. Insatsen har nått 2 938 (könsuppdelad statistik saknas) ungdomar med information om sexuella rättigheter, hiv-prevention, menshälsa och preventivmedel. EBA (2021:04) visar i en studie om SRHR på vikten av att mäta och arbeta med normer och värderingar, samt att insatser utgår från relevanta ramverk för mänskliga rättigheter.

Grundläggande hälsoservice, inklusive barn- och mödrahälsa

Pandemin betraktas av Unicef som det största hotet mot barns hälsa och utveckling på 75 år. Fler gravida kvinnor och spädbarn har dött, färre barn har vaccinerats och arbetet mot hiv, tuberkulos och malaria har påverkats negativt. Sverige har genom FN och andra internationella organisationer som Globala fonden mot aids, tuberkulos och malaria, (Gavi) samt givargemensamma fonder bidragit till att hantera pandemin och upprätthålla mödra- och barnhälsovård i bl.a. Bolivia, Demokratiska republiken Kongo, Liberia, Myanmar, Sydsudan, Uganda, Zambia och Zimbabwe. Genom finansiering av Access to Health Fund i Myanmar etablerades efter militärkuppen en mödravårdsklinik som bidrog till att fler än 2 000 barn kunde födas på ett säkert sätt och att omkring 200 för tidigt födda barn kunde erbjudas livräddande vård under första halvåret 2021. Genom Sidas regionala investering i Afrika söder om Sahara fick 13 vårdinrättningar i tre regioner i Kamerun tillgång till skyddsutrustning, inkubatorer och förlossningsbäddar vilket resulterat i förbättrad kvalitet och tillgång på mödra- och barnhälsovård. Genom UNFPA:s mödrahälsofond finansierar Sida barnmorskeutbildning i världen. Att fler förlossningar kan genomföras med utbildad personal är en förutsättning för förbättrad överlevnad och hälsa för kvinnor och barn.

Stärkta nationella hälsosystem och institutioner

Pandemin har visat på vikten av motståndskraftiga hälsosystem. Sverige har gjort långsiktiga investeringar både bilateralt och via Globala fonden samt andra organisationer. Globala fonden använde under 2021 närmare 40 miljarder kronor av sina samlade resurser för direkta pandemiåtgärder. Världsbanksgruppen finansierade leveransen av drygt 190 miljoner vaccindoser i de minst utvecklade länderna. I Uganda kunde fungerande logistikkedjor och laboratorieverksamhet både för covid-19 och tuberkulos samt för testning och behandling i avlägsna områden upprätthållas. Gavi och Covax, som i huvudsak ansvarat för upphandling av vaccin mot covid-19,

32

Prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 7

förstärkte under 2021 stödet till samarbetsländerna med teknisk kunskap och investeringar i logistik och kylkedjor. I Kenya, Malawi och Uganda integrerades forskningsresultat systematiskt i beslutsfattande i samarbete med Alliansen för hälsopolicy och systemforskning. Tillgången på utbildad personal inom hälsosektorn har varit lägre än behovet i många länder både före och under pandemin. I Zimbabwe utbildades, inom ramen för flergivarfonden i hälsosektorn, omkring 3 600 anställda (könsuppdelad statistik saknas) vilket bidrog till att upprätthålla och förstärka kompetensen i primärvård samt mödra- och barnhälsovård.

Förebyggande och hantering av hälsohot

Sverige har engagerat sig för global solidaritet i pandemiresponsen och har under 2021 bidragit till Access to COVID-19 Tools Accelerator (ACT-A) med vaccin, diagnostik och behandling mot covid-19 i låg- och medelinkomstländer. Sverige var under 2021 ett av de länder som bidrog mest till global tillgång till vaccin mot covid-19 sett till vår befolkningsmängd, både finansiellt och med donerade doser och särskilt genom ACT- A:s vaccinpelare Covax. Redan 2020 bidrog Sverige med 100 miljoner kronor och under 2021 bidrog Sverige med ytterligare 100 miljoner kronor i direkt ekonomiskt stöd samt en utfästelse om 2,25 miljarder kronor som utbetalas under en 10-årsperiod via IFFIm (International Financing Facility for Immunization, en innovativ finansieringsmekanism som möjliggör för Covax att använda framtida utfästelser i förtid). Under 2021 har Sverige donerat över 10 miljoner vaccindoser, merparten i form av icke-öronmärkta donationer till Covax. Sverige har också bidragit till Globala fondens covid-19-responsmekanism. Under 2021 publicerades flera utvärderingar av den globala hanteringen av covid-19-pandemin som pekade på behovet av förbättrad global styrning, förstärkt förmåga att snabbt bemöta hälsohot och bättre internationell finansiering av pandemiberedskap och respons. Sveriges finansiering genom EU bidrog till att utveckla det regionala afrikanska smittskyddsinstitutet, Africa CDC, som har till uppgift att bevaka, spåra och hantera hälsohot på kontinenten. Institutet utbildade närmare 9 000 hälsoarbetare (könsuppdelad statistik saknas) i nio länder vilket bidrog till att förbättra beredskapen och hanteringen av hälsohot. Antimikrobiell resistens är ett av de största hoten mot global hälsa och överlevnad. Sidas ekonomiska stöd till organisationen ReAct har uppmärksammat den akuta situationen med bristande tillgång på effektiva antibiotika. Sverige är givare till fonden Antimicrobial Resistance Multi-Partner Trust Fund som är skapad av WHO, FAO och Världsorganisationen för djurhälsa (WOAH) för att stödja låg- och medelinkomstländers arbete mot antibiotikaresistens i ett brett tvärsektoriellt helhetsperspektiv.

2.5.9Likvärdig och inkluderande utbildning av god kvalitet, samt forskning av relevans för fattigdomsbekämpning och hållbar utveckling

I detta avsnitt redovisas resultat i geografiska och tematiska strategier i relation till mål avseende utbildning och forskning. I avsnittet redovisas även resultat av multilateralt bistånd och EU-bistånd.

33

Prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 7

Diagram 2.14 Utbildning och forskning: Portföljens relevans

Andel strategimål

100 %           Portföljen är inte
         
80 %          
         
          relevant
60 %          
          Portföljen är delvis
         
40 %          
         
         
          relevant
20 %          
          Portföljen är
         
0 %          
         
         
          relevant
2019 2020 2021    
     

Källa: Sidas årsredovisningar 2019–2021.

Diagram 2.15 Utbildning och forskning: Utveckling i relation till strategimål

Andel strategimål

100 %           Utvecklingen går
         
80 %          
         
          bakåt
     
60 %           Utvecklingen har
         
40 %          
         
          ingen tydlig riktning
     
20 %           Utvecklingen går
         
0 %          
         
          framåt
         
2019 2020 2021    
     

Källa: Sidas årsredovisningar 2019–2021.

Sidas bedömning av relevansen i sammansättningen av de aktiviteter och insatser som genomförts för att nå strategimålen inom området utbildning och forskning indikerar en fortsatt hög relevans under 2021. Utvecklingstrenden i de sammanhang Sida genomför verksamhet har både försämrats och förbättrats i jämförelse med 2020. Utbildningssystem runt om i världen har drabbats hårt av pandemin med stängda skolor och begränsade förutsättningar för distansutbildning. Cirka 24 miljoner barn och ungdomar riskerar att inte återuppta studierna när skolorna öppnas igen. FN varnar för en förlorad generation.

Välfungerande nationella utbildningssystem

Svenskt ekonomiskt stöd till Unesco har stärkt dess normativa mandat och ledarroll för genomförandet av mål 4 i Agenda 2030, God utbildning för alla. Sidas största mottagare av globalt ekonomiskt stöd till utbildning Global Partnership for Education (GPE) har fortsatt att stärka utbildningsystem och finansiera nationella utbildningsplaner i nära 70 länder, bl.a. genom att omfördela 500 miljoner US-dollar till distansundervisning och möjliggörande av säker återöppning av skolor. Sverige har också bidragit till stärkta nationella utbildningssystem genom kärnstöd till Världsbanksgruppen -den största finansiären av utbildning till fattiga länder-, som i samarbete med Unicef, Unesco, OECD m.fl. har mobiliserat mer än 2,5 miljarder US- dollar i pandemirespons för distansutbildning.

Stärkta förutsättningar för grundskole- och gymnasieutbildning

Pandemin med omfattande skolnedstängningar har förvärrat den globala krisen i utbildningssektorn. Som mest stod 1,5 miljarder barn och unga utan skolgång med begränsade möjligheter till distansutbildning. Sveriges finansiella stöd till Unicef bidrog dock till att ca 48 miljoner barn (könsuppdelad statistik saknas) som tidigare inte kunde gå i skolan, fick möjlighet att delta i grundskole- och gymnasieutbildning. Ytterligare ca 32,7 miljoner barn, varav ca 48 procent är flickor och ca 52 procent är pojkar, kunde gå i skolan tack vare svenskt finansiellt stöd till GPE. GPE konstaterar

34

Prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 7

att andelen barn som fullföljer utbildning på grundskolenivå har ökat, med minskade skillnader mellan könen. Flickors utbildning utvecklas i en positiv riktning t.ex. i Tanzania där andelen flickor som fortsätter sina studier på utbildning som motsvarar högstadiet, har ökat. Svenskt stöd till ett 40-tal folkhögskolor i Tanzania ger unga mödrar en möjlighet att slutföra avbrutna utbildningar och få en yrkesutbildning.

Tillgång till utbildning i konflikt, postkonflikt och humanitära situationer

Sveriges bistånd har bidragit till utbildning i konflikt-, postkonflikt och humanitära situationer genom Unicef, GPE och Education Cannot Wait (ECW). ECW:s globala fond bidrog till skolgång för omkring 2,6 miljoner elever, varav ca 40 procent flickor och ca 60 procent pojkar, i 34 länder. I Afghanistan och Sydsudan har redan dåliga förutsättningar för utbildning förvärrats. Öronmärkt svenskt stöd till ECW i Afghanistan har de senaste två åren gett omkring 190 000 flickor och pojkar (könsuppdelad statistik saknas) på flykt, tillgång till utbildning. Trots talibanernas maktövertagande kunde hälften av Svenska Afghanistankommitténs utbildningsverksamhet fortsätta i små grupper i byskolor, också med psykosocialt stöd. Sverige har nyligen ingått avtal med Unesco om ett brett, fyraårigt finansiellt stöd till yrkesutbildning i Sydsudan. Landet präglas av stora problem då 40 procent av befolkningen är på flykt och 70 procent av barnen inte går i skolan, varav en majoritet är flickor.

Stärkt forskningskapacitet, forskning och innovation

Sida och Vetenskapsrådet har lång erfarenhet av långsiktigt stöd till forskningssamarbete och betonar vikten av lokalt förankrade kunskapssystem. Strategin för forskningssamarbete och forskning inom utvecklingssamarbetet 2015– 2021 (UF2014/80398/UD/USTYR) genomfördes av Sida och Vetenskapsrådet med en finansiering på totalt 920 respektive 185 miljoner kronor under 2021. Sida fördelade ca hälften av stödet under 2021 till kapacitetsbyggande insatser, 38 procent gick till forskning och 12 procent gick till innovation. Hälften gick till globala insatser, 15 procent till regionala och 35 procent till bilaterala insatser. Inom ca en tredjedel av strategins målområden uppnåddes önskat resultat enligt Sida. Alla insatser bedöms ha varit relevanta.

Komplexa insatser, med svenska ambassader och svenska forskare i centrala roller, syftade till stärkt kapacitet hos universitet och andra forskningsmiljöer i sju programländer (Tanzania, Mocambique, Rwanda, Uganda, Etiopien, Bolivia, Kambodja). Lokala forskare åtnjöt stöd vad gäller kontakter och genom finansieringsmöjligheter på regional och global nivå.

Covid-19-pandemin bromsade projekt och utbyten, samtidigt som ökad digital kommunikation hade positiva effekter. Forskningsresultat kunde kommuniceras och nå ut internationellt, och konferenser var enklare att genomföra.

Ojämn könsbalans på universiteten och övervikt av manliga doktorander fortsatte känneteckna forskarsamhället, och traditionellt manligt dominerade forskningsområden överväger fortsatt. Aktörer som får ekonomiskt stöd från Sverige, såsom African Economic Research Consortium och Makereruniversitetet i Uganda, genomförde med gott resultat riktade insatser för att stödja kvinnliga forskare bl.a. genom kvotering av doktorandplatser.

Kärnstöd förmedlades till globala respektive regionala forskningsorganisationer och nätverk som är fokuserade på forskning av relevans för låginkomstländer, ökad forskningskapacitet, stöd till regionala forskarutbildningar och insatser i låginkomstländer. Sida satsade särskilt på forskning om covid-19-krisen samt

35

Prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 7

underfinansierade områden såsom artificiell intelligens, zoonoser och antimikrobiell resistens och humaniora.

Jordbruksforskningskonsortiet CGIAR rapporterar om 104 innovationer som identifierats för vidareutveckling, vilket beskriver en positiv trend. Vaccin mot malaria, godkänt av WHO, togs fram inom European and Developing Countries Clinical Trials Partnership (EDCTP) och Special Programme for Research and Training in Tropical Diseases (TDR) med ekonomiskt stöd från Sverige.

Annan forskning med en bredd av partners på global, regional och bilateral nivå rörde nya livsmedel, meteorologi, läkemedel, trafiksäkerhet, vattenförsörjning, antibiotika, genmodifiering av myggor, covid-19, kolera, samt samhällsvetenskapliga och humanistiska ämnen. Sidas stöd bidrog till 4 750 publikationer, ett avsevärt högre antal än de 467 publikationer som explicit anger Sida som medfinansiär, vilket tyder på vikten av att öka synligheten av det svenska stödet.

Vetenskapsrådets finansierade utvecklingsforskning inom hela spektret av akademiska discipliner: forskningsprojekt, samarbeten med forskare i låg- och medelinkomstländer, och stöd för unga utvecklingsforskare. Anslaget fortsatte att vara viktigt för konsolideringen av svensk utvecklingsforskning samt för forskningsstrategins genomförande och har bidragit till internationalisering av svenska universitet och lärosäten.

Svenska institutet bidrog också till måluppfyllelsen genom sitt stipendieprogram. 307 studenter från utvecklingsländer, varav 139 kvinnor och 168 män har antagits till masterutbildningar vid svenska lärosäten. Svenska institutet har även genom behovsanpassade utbildningar för tjänstepersoner inom offentlig förvaltning utbildat 228 personer (könsuppdelad statistik saknas) inom tio program i bl.a. klimatanpassning och omställning av energi- och transportsystem.

2.5.10Räddande av liv, lindrad nöd och upprätthållen mänsklig värdighet

I detta avsnitt redovisas resultat med avseende på räddande av liv, lindrad nöd och upprätthållen mänsklig värdighet.

Humanitärt bistånd ges i form av bilateralt stöd och kärnstöd till multilaterala organisationer med sådan verksamhet. För 2021 uppgick det humanitära biståndet till 8 miljarder kronor, varav 4,8 miljarder kronor fördelades som bilateralt stöd genom i huvudsak Sida som behovsbaserat stöd och 3,2 miljarder kronor fördelades genom Regeringskansliet för kärnstöd till multilaterala organisationer med humanitär verksamhet.

Förbättrad förmåga att tillgodose skydd och assistans för krisdrabbade människor

Under 2021 ökade antalet människor som enligt FN:s kontor för samordning av humanitärt bistånd (OCHA) är i behov av humanitärt stöd, kraftigt. Skillnaden mellan bedömda behov och beräknat behov av finansiering beräknas av OCHA och ökade jämfört med 2020. Det beror främst på väpnade konflikter, extremt väder, tvångsfördrivningar och efterverkningar av covid-19-pandemin. Otryggheten i livsmedelsförsörjningen ökade under 2021 och över en halv miljon människor beräknades leva under svältliknande tillstånd i Etiopien, Jemen, Madagaskar och Sydsudan.

Sverige har bidragit till en snabb och effektiv humanitär respons genom kärnstöd och öronmärkt stöd med hög grad av flexibilitet. Under 2021 var 38 procent flerårigt stöd

36

Prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 7

och 61 procent flexibelt stöd. Sverige har betalat ut humanitära medel tidigt på året. Kärnstöd till humanitära organisationer utbetalades före utgången av februari månad 2021 och Sida hade utbetalat 56 procent av de humanitära medlen före utgången av mars månad. Detta bidrog till snabb respons till flera kriser och en effektiv omställning av stödet till de förvärrade kriserna i t.ex. Afghanistan, Etiopien och Jemen. Sidas mekanism för snabbfinansiering gav ekonomiskt stöd till humanitära organisationer i länder som Nigeria, Etiopien och Myanmar med anledning av det förvärrade humanitära läget. Svenskt humanitärt ledarskap bidrog till mobilisering av finansiering till stöd för FN:s responsplan för krisen i Jemen, FN:s hjälporganisation för palestinaflyktningar (UNRWA) och FN:s responsplan för krisen i Venezuela. Sedan talibanernas övertagande av makten i Afghanistan har Sverige tillsammans med Nederländerna varit sammankallande för givarmöten vilket utmynnat i en samordnad ansats från givarsamfundet mot talibanerna när det gäller genomförande av humanitärt bistånd.

Sverige har bidragit med finansiering för att möta de humanitära kriserna främst i Syrien, Jemen, Sydsudan och Demokratiska republiken Kongo, men har också finansierat insatser där humanitära aktörer har svårt att få tillräcklig finansiering, som i området kring Tchadsjön och i Centralafrikanska republiken. En viktig framgång under covid-19-pandemin har varit att omprioritera och revidera innehållet i insatser utifrån nya behov som uppstått till följd av förändrade omständigheter. Utbildningsinsatser har kunnat upprätthållas genom distansundervisning. I Irak har insatser omdirigerats till regioner som varit särskilt påverkade av nedstängningar så att utsatta människor kunnat få försörjningsstöd.

Till följd av våld och säkerhetsproblematik men även begränsande antiterrorlagstiftning har det under 2021 varit svårt att nå sårbara grupper som befinner sig i svårtillgängliga områden. Begränsningar i humanitärt tillträde för internationella aktörer har samtidigt medfört att lokala organisationer har fått mer utrymme att verka och därmed har behövt stärka sin kapacitet.

Risker för ökad utsatthet och behov av skydd till följd av konfliktrelaterat våld som riktas mot, eller som indirekt påverkar, civila är fortsatt utbredda i humanitära kriser. Flickor och kvinnor löper särskild risk att utsättas för konflikrelaterat sexuellt våld. Sida har därför prioriterat humanitär verksamhet som förebygger och reducerar risker kopplade till utsatthet och skydd. I Syrien har insatser genomförts för att öka kompetensen hos sjukvårdspersonal om könsbaserat våld. Detta har bidragit till att konfliktdrabbade internflyktingar fått ökad tillgång till hälsovård av god kvalitet.

Covid-19-pandemin har inneburit ökad samverkan mellan aktörer för humanitärt bistånd, utvecklingssamarbete och fredsbyggande. I de utdragna humanitära kriserna i Jemen och Afghanistan har insatser genomförts för att stärka människors resiliens, bl.a. genom förbättrade möjligheter till självförsörjning genom mikrolån.

Ökad kapacitet och effektivitet i det humanitära systemet

Grand Bargain, en överenskommelse kring effektivitet i det humanitära systemet, som beslutades i samband med det humanitära världstoppmötet i Istanbul 2016, syftar till att göra det humanitära systemet mer effektivt, transparent och inkluderande. Genomförandet har varit ojämnt under 2021. Harmoniserad rapportering och användning av kontantbaserat humanitärt stöd har ökat, genomförande genom lokala aktörer har gjort framsteg och andelen flerårigt stöd har ökat, samtidigt som andelen icke-öronmärkt stöd minskat.

Sveriges samarbete med FN:s kontor för samordning av humanitärt bistånd (OCHA) på land och regional nivå har bidragit till att öka kapaciteten och effektiviteten i det

37

Prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 7

humanitära systemet. OCHA:s snabbt justerade behovsbedömningar och pandemiresponsplaner ledde till en mer samordnad humanitär respons.

2.6Regeringens bedömning av måluppfyllelsen

Verksamheten inom utgiftsområdet består av långsiktiga samarbeten med andra länder, multilaterala och regionala organisationer, utvecklingsbanker och fonder, privata aktörer och civilsamhällesorganisationer. Såväl utvecklingssamarbetet som det humanitära biståndet äger rum i föränderliga sammanhang som ofta präglas av problem eller konflikt, vilket både kräver flexibilitet och komplicerar resultatbedömningen.

Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida), Folke Bernadotteakademin (FBA), Swedfund, Nordiska Afrikainstitutet (NAI) och Expertgruppen för biståndsanalys (EBA) är viktiga verktyg för regeringen i genomförandet av det bilaterala biståndet. Regeringen gör bedömningen att det bilaterala, multilaterala och EU-biståndet har bidragit till måluppfyllelse på ett tillfredsställande sätt, men konstaterar samtidigt att det finns utvecklingspotential.

2.6.1Covid-19-pandemin får omfattande och bestående konsekvenser

Covid-19-pandemin och dess konsekvenser är inte över. Den har inneburit förändringar i alla de sammanhang där Sverige bedriver biståndsverksamhet. Den negativa utvecklingen av demokratin har förstärkts av pandemin. Kvinnor och flickor har påverkats särskilt negativt ekonomiskt, hälsomässigt och av ökad våldsutsatthet i hemmen. Covid-19-pandemin har fortsatt att utgöra ett hot mot internationell fred och säkerhet.

Regeringen finner det oroande att nära 95 miljoner fler människor, enligt IMF, beräknas ha hamnat under fattigdomströskeln jämfört med prognoserna före pandemins utbrott. Den hittills långsamma återhämtningen i sysselsättningsmöjligheter i utvecklingsländer har medfört ökad undernäring och påverkat tillgången till livsmedel negativt. Enligt Unicef beräknas omkring 356 miljoner barn leva i extrem fattigdom.

OECD uppskattar att finansieringsgapet för att nå Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling har ökat från 2,5 till 3,5 miljarder US-dollar per år på grund av pandemin. Det kommer att ta tid innan de minst utvecklade länderna är tillbaka på tidigare lägre fattigdomsnivåer eftersom de halkar efter i återhämtningen. Andelen fullvaccinerade i låginkomstländer är försvinnande liten. Migranters och flyktingars, särskilt kvinnors och flickors, tillgång till utbildning, försörjning, hälsovård, psykosocialt stöd och säkerhet har fortsatt påverkats negativt av pandemin. Skolstängningarna kan få långvariga oönskade konsekvenser för nästa generations sysselsättningsmöjligheter. Konsekvenserna av konflikter, klimatförändringar och livsmedelsbrist driver särskilt på de ökade behoven.

Regeringen anser att det är oroande att pandemin och dess följder fortsätter att påverka människors hälsa och genomförande av hälso- och sjukvård i många låg- och medelinkomstländer. Sveriges utvecklingssamarbete inom hälsa har särskilt fokuserats på att tillgängliggöra vaccin mot covid-19. Vikten av fungerande och motståndskraftiga hälso- och sjukvårdssystem som kan hantera hälsokriser och genomföra vaccinationskampanjer och samtidigt upprätthålla grundläggande hälso- och sjukvård har blivit tydlig. Sverige har länge verkat för starkare hälso- och sjukvårdssystem och har sedan pandemins början bidragit till att motverka dess

38

Prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 7

undanträngningseffekter. Ett fortsatt stort och strategiskt engagemang för medvetenhet om och tillgång till SRHR har varit viktigt för att motverka det hårdnande politiska internationella klimatet för jämställhet och SRHR. Sveriges utvecklingssamarbete har också bidragit till arbetet med att förebygga och hantera hälsokonsekvenser av klimatförändringarna samt att främja hälsa bortom hälso- och sjukvården.

Regeringen ser med oro på de långsiktiga effekterna på utbildningsområdet. De förväntas bli omfattande, i synnerhet för de mest utsatta länderna. Samtidigt konstaterar regeringen att Sida bidragit till att motverka pandemins negativa inverkan genom att förhindra att barn hamnar helt utanför skolan och därmed riskerar att hamna i ökad fattigdom. Svenskt utvecklingssamarbete inom utbildning har bidragit till att hantera konsekvenser av skolnedstängningar, och svenskt ekonomiskt stöd till nationella utbildningssystem, bl.a. genom Global Partnership for Education (GPE), har möjliggjort att verksamhet kunnat upprätthållas.

Regeringen konstaterar att Sida och övriga genomförande myndigheter samt Swedfund möjliggjort för samarbetspartners att anpassa verksamheten och ställa om insatser under covid-19-pandemin. Regeringens bedömning är att utvecklingssamarbetet på ett flexibelt sätt har kunnat bidra till både förmåga att hantera covid-19-pandemin och till hållbar återhämtning, vilket har motverkat ökad fattigdom och bidragit till ökad måluppfyllelse.

Kraven på omställning har lett till ökad digitalisering. När restriktionerna minskade utrymmet för personliga möten skapades möjligheter för en större bredd av aktörer och samarbetsländer att mötas, men i digitalt format. Kärnstöd har gett en särskild flexibilitet för organisationer att fördela resurserna efter de behov som finns samt gjort det möjligt att nå ut till mindre, lokala gräsrotsorganisationer under pandemin.

Swedfunds arbetssätt med fokus på ekonomiskt, miljö- och klimatmässigt och socialt hållbara investeringar, kombinerat med aktivt kravställande och stöd till portföljbolagen, har visat sig fungera även under en långvarig kris som pandemin. Ökat samarbete med lokala partners och med andra länders institutioner för utvecklingsfinansiering har gjort det möjligt för Swedfund att bibehålla en hög investeringsnivå, samtidigt som bolaget har bistått portföljbolagen med finansiering och tekniskt bistånd för att mildra effekterna av pandemin på verksamhet och sysselsättning.

2.6.2Regeringen anser att den biståndspolitiska inriktningen varit i huvudsak adekvat

Regeringen ser med oro på den negativa utvecklingen av demokratin i världen som förstärkts av pandemin, autokrati, hot mot yttrandefrihet samt mot fri och oberoende media. Regeringen anser att de insatser som gjorts för demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer har varit viktiga för att möjliggöra global utveckling och mobilisera kraft för att hantera globala utmaningar, men att mer kan göras för att utveckla den biståndspolitiska inriktningen.

Regeringen konstaterar att de senaste årens utveckling på många platser där Sverige bedriver utvecklingssamarbete har präglats av ett växande motstånd mot arbetet för jämställdhet samt kvinnors och flickors åtnjutande av de mänskliga rättigheterna. I utrikespolitiken har Sverige systematiskt drivit jämställdhets- och rättighetsfrågor. Under pandemin ökade våld i hemmen och våld mot kvinnor och barn. Den svenska regeringen intensifierade därför det normativa arbetet och därtill hörande datainsamling samt ökade finansieringen av insatser mot våld och till kvinnorättsorganisationer.

39

Prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 7

Regeringen konstaterar med oro att arbete för ökad tillgång till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, preventivmedel och säker abortvård, har mött ökat motstånd under 2021 vilket bland annat riskerar att medföra ökad mödradödlighet i världen.

På miljöområdet ser regeringen allvarligt på den fortsatt negativa utvecklingen och anser att de insatser som gjorts för att skydda klimatet och främja miljön varit av stor vikt. Sverige har, genom flexibla och innovativa samarbeten och påverkansarbete, bidragit till att mobilisera finansiering för att minska klimat- och miljöpåverkan. Stora utmaningar kvarstår.

Regeringen välkomnar att Swedfund har ökat klimatinvesteringarna och utvecklat sitt arbete med att systematiskt integrera klimatperspektivet i bolagets investeringar samt aktivt stödja portföljbolagen i deras klimatarbete. Sveriges ekonomiska stöd och påverkansarbete inom utvecklingsbankerna har också bidragit till att skynda på utfasningen av fossil energi i bankernas investeringar. Detta arbete bör vidareutvecklas.

Sveriges arbete för konfliktförebyggande och fredsbyggande har varit betydande under 2021 med en framträdande roll i genomförandet av agendan för kvinnor, fred och säkerhet och har medverkat till mer inkluderande fredsprocesser i exempelvis Sudan. Sverige har även noga följt utvecklingen i Afghanistan under 2021 för att bistå kvinnor och företrädare för civilsamhället.

Regeringen konstaterar att pandemin på allvar har blottlagt hur liten andel av världens befolkning som täcks av sociala trygghetsförmåner, inte minst eftersom 70 procent av arbetsmarknaden i utvecklingsländer återfinns i den informella ekonomin, och noterar att samhällen med högre grad av digitalisering klarat sig bättre. Utvecklingsländers bristande kapacitet att digitalisera samhällstjänster och ekonomi gör att de riskerar ytterligare eftersläpningar och marginalisering.

Regeringen konstaterar att Sverige genom sin bredd av ekonomiska stöd och verksamhet för en hållbar och inkluderande ekonomisk utveckling, för självständigt näringsliv, produktiv sysselsättning, social trygghet, intern resursmobilisering och tryggad livsmedelsförsörjning har bidragit till att motverka pandemins negativa konsekvenser och främja återhämtning. Handelsrelaterat utvecklingssamarbete har resulterat i ökad export i samarbetsländerna, sysselsättning och fattigdomsminskning. Garantier har varit ett kraftfullt verktyg för att ge människor som lever i fattigdom respektive småföretagare tillgång till finansiering. Regeringen ser också positivt på en ökad digitalisering i utvecklingssamarbetet.

Regeringen konstaterar att migration och tvångsförflyttningar fortsätter att öka på grund av konflikter, snabbt växande befolkningar, miljöpåverkan och ekonomiska kriser. Migranters och flyktingars, särskilt kvinnors och flickors, tillgång till utbildning, försörjning, hälsovård, psykosocialt stöd och säkerhet har fortsatt påverkats negativt av pandemin.

Den totala volymen av specifika migrationsinsatser inom svenskt bistånd är begränsad, men relevansen av att integrera migration i arbetet mot minskad fattigdom är tydlig. Arbetet inom området migration och utveckling bidrar till att möjliggöra säker, ordnad och reglerad migration, samt att inkludera migranter, flyktingar och internflyktingar i utvecklingsprocesser och säkra deras mänskliga rättigheter. Insatser för fattigdomsminskning, liksom ett rättighetsperspektiv, är centrala och bör ske på platser där migranter och flyktingar befinner sig. Detta tematiska område länkar till genomförandet av Agenda 2030, samt det globala ramverket för migration respektive flyktingar. Sverige har drivit på för att genomföra Agenda 2030 med principen om att

40

Prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 7

inte lämna någon utanför, Addis Ababa Action Agenda om utvecklingsfinansiering och Parisavtalet.

Regeringen anser att Sveriges ekonomiska stöd till partnerländer samt via regionala och globala aktörer har fortsatt att göra skillnad för forskningskapacitet i partnerländerna liksom för forskning och dess genomslag inom innovation. Insatserna har fortsatt att främja akademisk frihet och demokrati, samt bidragit till konsolidering av svensk utvecklingsforskning. Regeringen anser att forskning i än högre grad kan bidra till utvecklingen av evidensbaserade och effektiva biståndsinsatser.

Regeringen konstaterar att de humanitära behoven fortsatte att öka drastiskt under 2021 och att gapet mellan behov och resurser växt ytterligare. Konsekvenserna av konflikter, klimatförändringar och livsmedelsbrist driver särskilt på de ökade behoven. Sveriges roll som humanitär givare, både genom betydande finansiering och förankring av det humanitära biståndet genom de humanitära principerna, är betydelsefull.

Som aviserat i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 7) har regeringen utvecklat styrningen av Sida på basis av rapporten (2020:22) som Statskontoret och Ekonomistyrningsverket på regeringens uppdrag (2019/17195) redovisade den 30 november 2020 (2020/17853). Regeringen har tydliggjort att den långsiktiga styrningen av myndighetens uppgifter är författningsreglerad genom förordning om ändring i förordningen (2010:1080) med instruktion för Sida. Regeringen bedömer att styrningen av myndigheten fortsatt behöver utvecklas. Regeringen avser att med utgångspunkt i de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen redovisade i sin granskningsrapport (RiR 2022:9) samt Statskontorets och Ekonomistyrningsverkets gemensamma rapport (Statskontoret 2020:22) och Riksrevisionens granskning (RiR 2021:28 och 2022:9) förenkla, förtydliga och effektivisera styrningen och uppföljningen av biståndet.

Regeringen bedömer att Swedfund har bidragit till hållbar återhämtning och grön omställning genom fortsatta investeringar i utvecklingen av hållbara företag i låg- och medelinkomstländer. Detta har möjliggjorts genom det ökade kapitaltillskottet till Swedfund för 2021 och återflöden från investeringsverksamheten.

Folke Bernadotteakademin (FBA) har rekryterat och sänt ut civil personal till internationella fredsinsatser, bedrivit utbildning och övning, främjat och bedrivit erfarenhetshantering, policy- och metodutveckling och forskning samt betalat ut stöd till svenska civilsamhällesorganisationer inom sitt verksamhetsområde. Därtill har myndigheten genomfört uppdrag inom biståndsstrategier. Regeringen bedömer att verksamheten på ett tillfredsställande sätt har svarat emot det övergripande målet.

Det multilaterala respektive det bilaterala biståndet bedöms ha varit kompletterande och ömsesidigt förstärkande. Öronmärkt stöd till program och projekt bedöms ha gett resultat inom specifika områden för fattigdomsbekämpning. Samtidigt har kärnstöd till multilaterala organisationer, fonder och banker möjliggjort ett flexibelt och snabbt agerande vid t.ex. akuta kriser, även i områden där Sverige inte har något bilateralt bistånd.

Sverige har bidragit till att stärka EU som global biståndspolitisk aktör och deltagit i utformandet och genomförandet av EU:s utvecklingssamarbete. Inte minst har Sverige, tillsammans med övriga medlemsstater, EU-kommissionen och Europeiska utrikestjänsten (EEAS), bidragit till ett arbete för gemensamt agerande genom den så kallade Team Europa-ansatsen.

Regeringen bedömer att principerna för effektivt utvecklingssamarbete har värnats. Innovation och digitalisering har bidragit till goda resultat och det finns ytterligare

41

Prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 7

potential att utveckla detta. Synergier mellan utvecklingssamarbete, handel och främjande med utgångspunkt i arbetssättet bredare relationer har skapats och mer kan sannolikt uppnås på detta område. Bistånd via svenska myndigheter, s.k. biståndsfinansierad tjänsteexport, bidrar till stärkta förvaltningsstrukturer i mottagarländerna, vilka utgör en grund för en demokratisk samhällsutveckling och motverkar korruption.

Sammanfattningsvis drar regeringen slutsatsen att den biståndspolitiska inriktningen varit i huvudsak adekvat och att den, i enlighet med det av riksdagen fastlagda övergripande målet, under 2021 bidragit till att skapa förutsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck. Regeringen konstaterar samtidigt att det finns skäl att vidta åtgärder för att göra justeringar i den politiska inriktningen.

2.7Politikens inriktning

Omvärld och prioriteringar för utvecklingssamarbetet

Sverige och världen står inför stora prövningar. Rysslands aggression mot Ukraina har politiska, ekonomiska och humanitära konsekvenser som sprider sig långt utanför Ukraina. De multilaterala institutionerna och de mänskliga fri- och rättigheterna och demokrati utmanas av auktoritära stater. Globalt är demokratin på tillbakagång. Repressionen ökar och människors frihet minskar, också i vårt närområde. Fattigdomen ökar globalt. Länder med utbredd och långvarig fattigdom kännetecknas ofta av bristande demokrati, dålig samhällsstyrning, korruption, svagt utvecklad marknadsekonomi, utbildningskris, beroende av stöd utifrån och bristande jämställdhet – inte sällan i kombination med konflikt. Många växande globala problem, som konflikter och otrygg livsmedelsförsörjning, späds på av klimatförändringarna, utarmning av den biologiska mångfalden och miljöförstöring. Antalet människor på flykt, undan såväl konflikter som bristande framtidsutsikter, är historiskt högt.

Svensk biståndspolitik är fortsatt generös. Biståndsbudgeten för 2023–2025 uppgår till 56 miljarder kronor per år och frikopplas från bruttonationalinkomsten. På så sätt skapas större förutsägbarhet. Avräkningar för flyktingkostnader begränsas till maximalt 8 procent av biståndsbudgeten. En reformagenda för biståndet tas fram med fokus på långsiktighet, transparens och effektivitet.

Regeringen avser att med utgångspunkt i Statskontorets och Ekonomistyrningsverkets gemensamma rapport (Statskontoret 2020:22) och Riksrevisionens granskning (RiR 2021:28 och 2022:9) förenkla, förtydliga och effektivisera styrningen och uppföljningen av biståndet.

Utvecklingssamarbetet är ett viktigt utrikespolitiskt verktyg för att driva och värna svenska intressen och möta de utmaningar vi står inför. Regeringen prioriterar följande områden.

Ukraina

Ingen fråga är lika central för Europas säkerhet som att Ukraina klarar att försvara sig mot Rysslands invasion. Därför bör Sverige ge mesta möjliga stöd till det krigsdrabbade Ukraina – politiskt, ekonomiskt och säkerhetsmässigt. Regeringen ska också driva att EU gemensamt samordnar ett generöst bistånd till Ukraina, i form av både lån och gåvomedel, för att bibehålla Ukrainas förmåga att leverera samhällstjänster och säkra Ukrainas finansiella stabilitet. Regeringen avser att verka för ett ökat och snabbt levererat finansiellt stöd till Ukraina i samtliga relevanta

42

Prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 7

internationella finansiella institutioner (bl.a. IMF, Världsbanksgruppen, EBRD och EIB) och för att ökat stöd till Ukraina prioriteras i alla relevanta biståndsfora (FN:s fonder och program, etc.).

Regeringen avser också att vara aktiv i frågor som rör utformningen av den långsiktiga återuppbyggnaden av Ukraina. Handel och integrationen av Ukraina i EU:s inre marknad är en viktig komponent i detta arbete.

Handel som medel för ökat välstånd och minskad fattigdom

Regeringen avser att stärka synergierna mellan utvecklingssamarbetet, export- och investeringsfrämjandet samt handelspolititiken. Få länder har lyfts ur fattigdom genom bistånd allena. Marknadsekonomi och handel är nödvändigt för att länder ska ta sig från fattigdom och till välstånd.

Utvecklingssamarbetet ska användas som hävstång för att främja näringsliv, entreprenörskap och handel i de länder som Sverige har utvecklingssamarbete med. Ett ökat fokus för fattigdomsbekämpningen ska vara att realisera den utifrån ekonomisk tillväxt genom marknadsmässiga och hållbara investeringar. En inkluderande näringslivs- och marknadsutveckling ska främjas, liksom hållbart företagande. Svenska företag har en viktig roll att spela.

Regeringen anser att en ökad användning av garantier har stor potential att mobilisera finansiering för att stödja en hållbar tillväxt, grön omställning och kvinnors ekonomiska egenmakt. Därför kommer garantiramen att utökas.

Biståndet skapar plattformar som även kan bidra i exportfrämjandet. Nya innovativa finansieringslösningar inom exportfinansiering för att möjliggöra bryggan mellan bistånd och marknadsdriven utveckling kommer att tas fram.

Regeringen kommer också att se på möjligheten att använda nya innovativa sätt att investera i ökat företagande i samarbetsländerna.

Öka det humanitära biståndet

Mot bakgrund av de kraftigt ökande humanitära behoven i världen, vilka ytterligare förvärrats av Rysslands anfallskrig mot Ukraina, kommer regeringen att öka det humanitära biståndet. Stödet ska vara effektivt, flexibelt och behovsbaserat på de humanitära principerna om humanitet, neutralitet, oberoende och opartiskhet.

Sverige kommer att spela en aktiv roll i några av världens största humanitära kriser såsom Ukraina, men också i Afghanistan samt på Afrikas horn, i Sahel.

För att motverka följdeffekterna av kriget mot Ukraina, särskilt ökade livsmedels- och energipriser, avser regeringen att arbeta med att bekämpa hunger och förhindra svält i humanitära kriser. Regeringen ska också verka för ökad användning av föregripande åtgärder innan humanitära kriser uppstår.

Regeringen kommer också att lägga vikt vid de mest sårbara i humanitära kriser baserat på globala behovsbedömningar. Regeringen kommer att verka för att bredda den humanitära givarbasen, inklusive inom EU.

Främja fred och säkerhet i närområdet

Insatser för fred och säkerhet i närområdet är ett viktigt led i arbetet för att möta de nya utmaningar Sverige och Europa står inför. Krig och konflikt, också utanför vårt omedelbara närområde, påverkar oss genom flyktingströmmar, som grogrund eller fristad för terrorism, som källa eller transit för organiserad brottslighet inklusive

43

Prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 7

människohandel samt genom hot om användning av massförstörelsevapen. Regeringen vill värna folkrätt, demokrati, rättsstatens principer och mänskliga rättigheter, särskilt för kvinnor och flickor. Insatser på dessa områden ska bidra till att förebygga humanitära katastrofer och hantera grundorsaker till krig och flykt. Insatserna ska även bidra till fattigdomsbekämpning eftersom två tredjedelar av världens allra fattigaste lever i konflikt och kris.

Regeringen ska därför stödja insatser som effektivt bidrar till konfliktprevention, stabilisering och återuppbyggnad. Sveriges stöd och engagemang ska ske i nära samarbete med EU och Norden, men också med viktiga partners som USA. Geografiskt ska fokus vara på stöd till Ukraina liksom EU:s östra och södra grannskap för att hantera effekterna av den ryska aggressionen, hindra spridning av konflikten till andra länder samt skapa förutsättningar för en snabb återuppbyggnad av Ukraina efter kriget.

Behoven är stora och resurserna begränsade. Därför kommer regeringen – i samarbete med likasinnade – fokusera på effektivisering av och synergier mellan insatser. Biståndsformer för stabiliserande insatser, inklusive till stöd för grundläggande samhällstjänster i svåra politiska kontexter, ska utvecklas. Utvecklingssamarbetet ska även bidra till hållbara livsmedelssystem och tryggad livsmedelsförsörjning.

Värna demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer

Den globala demokratiska tillbakagången och det allvarliga världsläget kräver fokus på demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer. Stöd till demokrati- och människorättsförsvarare liksom stöd till organisationer som arbetar för att värna mänskliga rättigheter och demokratiska principer ska prioriteras, inte minst i närområdet. Stödet till demokratirörelser ska öka. En särskild satsning görs på insatser för att skapa förutsättningar för fria val.

Samarbete mellan demokratier på dessa områden ska främjas, inte minst den transatlantiska länken. Civilsamhällets utrymme att verka ska vara ett fokusområde. Ökat stöd kommer att krävas till följd av Rysslands invasion av Ukraina. Flickors, kvinnors, personers med funktionsnedsättning och hbtqi-personers fulla åtnjutande av mänskliga rättigheter ska uppmärksammas. Yttrandefriheten måste värnas liksom ett öppet, fritt och säkert internet samt arbetet mot korruption. Mot bakgrund av den negativa demokratiska utvecklingen i många länder avser regeringen att ställa tydliga krav på att Sveriges samarbetsländer ska leva upp till rättsstatens principer och mänskliga rättigheter. Konditionalitet ska kunna användas.

Agenda 2030

Det är åtta år kvar tills de globala målen för hållbar utveckling, Agenda 2030, ska vara uppnådda. Samtidigt ökar fattigdom, hunger och konflikt. Sveriges biståndspolitik ska bidra aktivt till genomförandet av Agenda 2030 där det är effektivt och där vi har ett mervärde. Regeringen kommer att verka internationellt för ett effektivt bistånd i enlighet med principerna för effektivt utvecklingssamarbete samt bland annat Addis Ababa Action Agenda om utvecklingsfinansiering. I det internationella arbetet för ett mer effektivt bistånd kommer regeringen bl.a. att driva transparens, resultatfokus och ökad mobilisering av privat kapital.

Agenda 2030 är en tillväxtagenda. Ekonomisk tillväxt och handel är centralt för att nå de globala målen för hållbar utveckling. Regeringen avser därför att verka för att stärka näringslivets roll i genomförandet av Agenda 2030.

44

Prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 7

Ökat fokus på migration i biståndet

Biståndspolitiken ska fokuseras för att utgöra ett verktyg för att motverka irreguljär migration, öka andelen som återvänder till sina ursprungsländer och bidra till ett effektivt arbete för frivillig återvandring. Regeringen avser att villkora delar av biståndet i syfte att se till att mottagarländer tar ansvar för sina medborgare i frågor som berör återvändande. Biståndspolitiken ska även inriktas på effektiva åtgärder för att minska grundorsakerna till irreguljär migration och tvångsfördrivning.

Utökat och effektiviserat klimatbistånd

En grön omställning samt bevarande av den biologiska mångfalden och ekosystem både på land och i hav är avgörande för människors överlevnad och livsvillkor. Regeringen konstaterar att ambitionsnivån behöver öka globalt i klimatarbetet, i arbetet med att bevara den biologiska mångfalden samt i arbetet med att minska föroreningar.

Alla regioner drabbas av klimatförändringarna. Värst drabbade är utvecklingsländer, där klimatförändringarna bidrar till fattigdom och otrygg livsmedelsförsörjning vilket också kan få allvarliga konsekvenser för fred och säkerhet. Klimatförändringarna medför allt större humanitära behov och bidrar till påtvingad förflyttning. Minskade utsläpp, ökad motståndskraft och en grön omställning är därför avgörande för att trygga människors livsvillkor på både kort och lång sikt.

Regeringen avser utöka och effektivisera klimatbiståndet och bidra till utvecklingsländernas kapacitet och därmed implementeringen av Parisavtalet. Genom ett utökat och effektiviserat klimatbistånd är ambitionen att effekten av det svenska klimatbiståndet väsentligen förstärks. Svenskt bistånd ska bidra till utsläppsminskning, omställning till fossilfri energi och energieffektivisering. En utgångspunkt är att medel från biståndsbudgeten inte investeras i fossil verksamhet. Samarbetet med länder som har stora utsläpp ska utvecklas. Det svenska stödet genom de multilaterala utvecklingsbankerna och de globala miljö- och klimatfonderna kommer att vara en del i detta arbete. Regeringen förutser också stöd till klimatanpassning och motståndskraft till de mest utsatta och de minst utvecklade länderna.

Regeringen kommer att stödja initiativ inom EU, OSSE, FN och det transatlantiska samarbetet med fokus på klimatförändringarnas säkerhetspolitiska effekter.

Multilateralt samarbete

Sverige är traditionellt en generös givare till FN-systemet. I en orolig omvärld, inte minst i vårt närområde, är ett välfungerande multilateralt system med FN som nav än viktigare.

Regeringen avser därför att bättre axla det ansvar som en generös givare har vad gäller uppföljning av hur anslagna medel används. Regeringen kommer att arbeta för ökad konditionalitet avseende svenska bidrag, i form av tydliga krav på resultat, god och effektiv styrning, hållbarhet och nolltolerans mot korruption. Andelen bistånd som kanaliseras via kärnstöd till multilaterala organisationer ska begränsas och andelen bistånd som kanaliseras via civilsamhället ska öka på platser där civilsamhället effektivt genomför prioriterad verksamhet. Det multilaterala samarbetet ska fokuseras till de organisationer som arbetar med regeringens tematiska prioriteringar samt humanitärt bistånd, stöd till flyktingar och barns rättigheter.

Som en del av den samlade utrikes- och säkerhetspolitiken ska det svenska engagemanget inom FN och de multilaterala utvecklingsbankerna och fonderna tydligare bidra till genomslag för de svenska biståndspolitiska prioriteringarna. FN och

45

Prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 7

Världsbanken är nyckelaktörer i regeringens ökade stöd till Ukraina och för hantering av krigets globala effekter.

Jämställdhet och kvinnors och flickors rättigheter och möjligheter

Sedan decennier verkar Sverige i utvecklingssamarbetet för ökad jämställdhet. Regeringen ska vara en tydlig röst och kraft för jämställdhet och kvinnors och flickors rättigheter och möjligheter. Regeringen avser att fortsätta arbetet med sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR), inklusive alla former av sexuellt och könsrelaterat våld samt kvinnors och flickors ekonomiska egenmakt. Flickor och kvinnors fulla åtnjutande av mänskliga rättigheter prioriteras, exempelvis genom Sveriges engagemang i det amerikanska initiativet ”Summit for Democracy” och dess partnerskap kring jämställdhet och demokrati. Flickors utbildning, speciellt i kris och konflikt, och insatser som kan stärka kvinnors ekonomiska möjligheter ska uppmärksammas.

Fattigdomsbekämpning och stärkt hälsa för de allra mest utsatta

Fattigdomsbekämpning är en viktig del av regeringens biståndspolitik. Regeringen avser fortsätta med hälsoinsatser för de allra mest utsatta. Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter prioriteras liksom kopplingen mellan hälsa, utbildning, mänskliga rättigheter och jämställdhet. Sverige ska arbeta för att öka vaccinationstäckningen i världen med målet att främja hälsa och rädda liv. Sverige fortsätter också arbetet med att bidra till global tillgång till vaccin mot covid-19, bl.a. genom vaccindonationer. Regeringen kommer att bidra till det internationella arbetet med att minska riskerna för framtida pandemier, förebygga och hantera hälsohot samt stärka hälso- och sjukvårdssystem. Sverige ska arbeta mot antibiotikaresistens och verka för ansvarsfull användning av antibiotika i världen.

EU-biståndet

EU och dess medlemsstater är världens största biståndsgivare och EU är en viktig kanal för svenskt bistånd. Sverige är tongivande inom EU:s utvecklingssamarbete och EU utgör en global hävstång för Sveriges arbete för förbättrade levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck. Under Sveriges EU-ordförandeskap kommer regeringen arbeta för att stärka EU:s roll som global aktör genom Team Europa-ansatsen och finansieringsinstrumentet Global Europe samt konnektivitetsstrategin Global Gateway.

46

Prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 7

2.8Budgetförslag

2.8.11:1 Biståndsverksamhet

Tabell 2.10 Anslagsutveckling 1:1 Biståndsverksamhet

Tusental kronor

2021 Utfall 45 654 923 Anslagssparande -147 724
         
2022 Anslag 45 146 9341 Utgiftsprognos 44 928 704
2023 Förslag 45 297 746    
         
2024 Beräknat 47 838 753    
         
2025 Beräknat 47 885 118    
         

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2022 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för internationellt bistånd. Medlen från anslaget får även användas för viss verksamhet vid Sida Partnership Forum i Härnösand. Anslaget får även användas för att subventionera avgifter avseende garantigivning inom ramen för internationellt bistånd, till den del avgiften avser förväntad förlust. Anslaget får även användas för viss metodutveckling, studier, uppföljning, utvärderingar och revisioner samt temporär verksamhet inom avgränsade projekt. Anslaget får även användas för förvaltningsutgifter, vilka beräknas uppgå till ca 140 miljoner kronor, vid myndigheter som genomför internationellt bistånd.

Skälen för regeringens förslag

Tabell 2.11 Förändringar av anslagsnivån 2023–2025 för 1:1 Biståndsverksamhet

Tusental kronor

  2023 2024 2025
Anvisat 20221 49 985 150 49 985 150 49 985 150
Beslutade, föreslagna och aviserade reformer -7 057 071 -9 071 303 -12 278 249
       
varav BP23 -7 078 436 -9 218 440 -12 425 386
– Omräkning fastighetskostnader utomlands Sida -8 860 -8 860 -8 860
       
– Justering för valutakursutveckling Sida -26 615 -26 615 -26 615
       
– Neddragning biståndsverksamhet -7 113 961 -9 326 965 -12 528 911
       
– Minskat antal kvotflyktingar 71 000 144 000 139 000
       
Makroekonomisk utveckling 5 760 000 7 990 000 11 200 000
       
Volymer      
Överföring till/från andra anslag      
       
Övrigt -3 390 333 -1 065 094 -1 021 783
       
Förslag/beräknat anslag 45 297 746 47 838 753 47 885 118
       

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2021 (bet. 2021/22:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Regeringen föreslår att 45 297 746 000 kronor anvisas under anslaget 1:1 Biståndsverksamhet för 2023. För 2024 och 2025 beräknas anslaget till 47 838 753 000 kronor respektive 47 885 118 000 kronor.

47

Prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 7

Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2023 för anslaget 1:1 Biståndsverksamhet besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 115 000 000 000 kronor 2024–2034.

Skälen för regeringens förslag: För att främja en högre grad av förutsägbarhet i biståndsgivningen behöver ekonomiska avtal inom biståndsverksamheten kunna ingås. Nya åtaganden beräknas uppgå till ca 36 miljarder kronor. Myndigheter som disponerar bemyndiganden under anslaget är bl.a. Regeringskansliet, Sida, Svenska institutet, Vetenskapsrådet, Nordiska Afrikainstitutet, Folke Bernadotteakademin och Strålsäkerhetsmyndigheten. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2023 för anslaget 1:1 Biståndsverksamhet besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 115 000 000 000 kronor 2024–2034.

Tabell 2.12 Beställningsbemyndiganden för anslaget 1:1 Biståndsverksamhet

Tusental kronor

  Utfall 2021 Prognos 2022 Förslag 2023 Beräknat 2024 Beräknat 2025 Beräknat 2026–2034
Ingående åtaganden 83 074 874 99 327 906 114 990 399      
Nya åtaganden 47 096 867 47 828 851 35 868 258      
             
Infriade åtaganden - 31 088 612 -32 166 358 - 35 858 657 - 38 298 889 - 30 188 136 - 46 512 975
             
Utestående åtaganden 99 327 906 114 990 399 115 000 000      
             
Erhållet/föreslaget            
bemyndigande 117 000 000 115 000 000 115 000 000      
             

Garantigivning

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2023 ställa ut statliga garantier för biståndsverksamhet som inklusive tidigare utfärdade garantier uppgår till högst 20 000 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Bemyndigandet omfattar ett statligt garantiåtagande avseende Sidas garantigivning. Denna garantigivning innefattar garantier beviljade inom ramen för det nuvarande systemet med fristående garantier för utvecklingssamarbete samt beviljade kreditgarantier kopplade till det tidigare systemet för u-krediter. Regeringen bedömer att garantiinstrumentet på ett kostnadseffektivt och katalytiskt sätt bidrar till att mobilisera andra finansiella resurser, framför allt privat kapital, för utvecklingsändamål. Genom att dela risker med långivare och investerare kan garantier möjliggöra finansiering för målgrupper och områden som marknaden annars bedömer alltför riskfyllda. Garantier utgör ett viktigt instrument i utvecklingssamarbetet och bidrar till att nå biståndspolitiska mål. Vidare bedömer regeringen att garantier har stor potential att stödja en hållbar och inkluderande återhämtning från covid-19-pandemin, bidra till grön omställning och stärka kvinnors ekonomiska egenmakt. Sida har successivt stärkt garantiverksamheten internt på myndigheten. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2023 ställa ut statliga garantier för biståndsverksamhet som inklusive tidigare utfärdade garantier uppgår till högst 20 000 000 000 kronor. I nästa års budgetproposition avser regeringen återkomma med förslag till ytterligare utökning av garantiramen till 25 000 000 000 kronor 2024.

48

Prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 7

Kapitaltillskott till Swedfund International AB

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2023 för anslaget 1:1 Biståndsverksamhet besluta om kapitaltillskott till Swedfund International AB på högst 1 000 000 000 kronor.

Regeringen bemyndigas att under 2023 för anslaget 1:1 Biståndsverksamhet besluta om kapitaltillskott till Swedfund International AB på högst 460 000 000 kronor för ökade klimatinvesteringar.

Skälen för regeringens förslag: Swedfund bidrar till att uppnå det biståndspolitiska målet genom att investera i utvecklingen av hållbara företag i låg- och medelinkomstländer som skapar arbetstillfällen med anständiga arbetsvillkor, främjar jämställdhet och bidrar till en hållbar samhällsutveckling. Behovet av investeringar för att minska fattigdomen, stödja klimatomställningen och genomföra Agenda 2030 är mycket stort och den privata sektorn har en nyckelroll när det gäller att mobilisera de finansiella resurser och den kompetens som behövs. Till detta kommer behovet av att stödja en hållbar återhämtning från covid-19-pandemin, som har slagit hårt mot företag, sysselsättning och människors försörjning i länder där sociala skyddsnät ofta saknas. Samtidigt har pandemin och ökad osäkerhet kring utsikterna för den globala ekonomin minskat privata investerares riskvilja. Swedfunds och andra utvecklingsfinansiärers roll och relevans har mot denna bakgrund ökat.

I enlighet med statens ägaranvisning för Swedfund ska bolaget genomföra investeringar som är socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbara och verksamheten ska bedrivas på ett affärsmässigt sätt. Investeringar inom energisektorn ska fokusera på förnybar energi, vilket utesluter investeringar i fossil energi. I enlighet med ägaranvisningen bör investeringar i låginkomstländer och konfliktdrabbade länder prioriteras. Investeringar i högre medelinkomstländer kan ske i vissa fall och kan framför allt motiveras för klimatinvesteringar. Swedfunds uppdragsmål och ekonomiska mål lägger en bra grund för Swedfunds verksamhet och ska möjliggöra nödvändigt risktagande och långsiktighet i syfte att åstadkomma goda utvecklingseffekter. Regeringen bedömer att Swedfund har goda förutsättningar att öka investeringarna och sitt bidrag till genomförandet av Agenda 2030 och den gröna omställningen i låg- och medelinkomstländer. Det är regeringens uppfattning att bolaget bör ha en finansiering och kapitalstruktur som motsvarar den risk som följer på uppdraget som utvecklingsfinansiär och att kapitaltillskott ger Swedfund förutsättningar att bedriva en verksamhet som svarar mot det biståndspolitiska målet.

Regeringen bör mot denna bakgrund bemyndigas att under 2023 besluta om kapitaltillskott till Swedfund om 1 000 miljoner kronor. Regeringen bör därutöver bemyndigas att under 2023 besluta om ytterligare kapitaltillskott till Swedfund om 460 miljoner kronor specifikt för ökade klimatinvesteringar. Utgiften belastar anslaget 1:1 Biståndsverksamhet.

49

Prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 7

2.8.21:2 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete

Tabell 2.13 1:2 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida)

Tusental kronor

2021 Utfall 1 546 598 Anslagssparande 84 754
2022 Anslag 1 638 5431 Utgiftsprognos 1 672 253
2023 Förslag 1 612 297    
         
2024 Beräknat 1 663 0812    
2025 Beräknat 1 704 7643    

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2022 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 1 606 994 tkr i 2023 års prisnivå.

3Motsvarar 1 604 357 tkr i 2023 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för förvaltningsutgifter avseende Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida). Anslaget får även användas för att subventionera avgifter avseende garantigivning inom ramen för internationellt bistånd, till den del avgiften avser Sidas administrativa kostnader. Anslaget får även användas för förvaltningsutgifter för samarbete inom Östersjöregionen som inte klassificeras som bistånd enligt OECD-DAC:s definition.

Skälen för regeringens förslag

Tabell 2.14 Förändringar av anslagsnivån 2023–2025 för 1:2 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida)

Tusental kronor

  2023 2024 2025
Anvisat 20221 1 652 317 1 652 317 1 652 317
Pris- och löneomräkning2 21 696 80 122 126 462
Beslutade, föreslagna och aviserade reformer -61 716 -69 358 -74 015
       
varav BP233 -121 768 -127 493 -130 295
– Omräkning fastighetskostnader utomlands Sida 8 860 8 860 8 860
– Justering för valutakursutveckling Sida 26 615 26 615 26 615
       
– Neddragning förvaltningsanslag -157 243 -162 968 -165 770
       
Överföring till/från andra anslag      
Övrigt      
       
Förslag/beräknat anslag 1 612 297 1 663 081 1 704 764
       

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2021 (bet. 2021/22:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2022. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2024–2025 är preliminär.

3Exklusive pris- och löneomräkning.

Regeringen föreslår att anslaget ökas med 8 860 000 kronor för att justera för kostnadsutveckling för lokaler i de länder och orter där Sida har fältnärvaro. Vidare föreslås att anslaget ökas med 26 615 000 kronor som en justering för valutakursutveckling. Regeringen föreslår i denna proposition att biståndsbudgeten ska sättas för tre år till en fast nivå och frikopplas från bruttonationalinkomsten. Anslaget föreslås därför minskas med 157 243 000 kronor.

Regeringen föreslår att 1 612 297 000 kronor anvisas under anslaget 1:2 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete för 2023. För 2024 och 2025 beräknas anslaget till 1 663 081 000 kronor respektive 1 704 764 000 kronor.

50

Prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 7

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 2.15 Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tusental kronor

  Intäkter1 Kostnader Resultat (intäkt-kostnad) Ackumulerat resultat
Utfall 2021 12 005 15 062 - 3 057 - 4 858
         
Prognos 2022 19 200 18 500 700 - 4 158
Budget 2023 24 000 24 000 0 - 4 158
         

1Sida får disponera intäkterna från avgifterna från garantiverksamheten.

Avgiftsbelagd verksamhet avser i huvudsak avgifter för administration av Sidas garantiverksamhet. Därtill tas avgifter ut enligt 4 § avgiftsförordningen (1992:191) för lokaler och konferenser m.m.

2.8.31:3 Nordiska Afrikainstitutet

Tabell 2.16 1:3 Nordiska Afrikainstitutet

Tusental kronor

2021 Utfall 13 504 Anslagssparande 4 181
2022 Anslag 17 3081 Utgiftsprognos 17 652
2023 Förslag 16 889    
         
2024 Beräknat 17 5712    
2025 Beräknat 18 1213    

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2022 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 16 862 tkr i 2023 års prisnivå.

3Motsvarar 16 863 tkr i 2023 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Nordiska Afrikainstitutets förvaltningsutgifter.

Skälen för regeringens förslag

Tabell 2.17 Förändringar av anslagsnivån 2023–2025 för 1:3 Nordiska Afrikainstitutet

Tusental kronor

  2023 2024 2025
Anvisat 20221 17 308 17 308 17 308
Pris- och löneomräkning2 246 984 1 555
Beslutade, föreslagna och aviserade reformer -665 -721 -742
       
varav BP233 -665 -693 -692
– Neddragning förvaltningsanslag -665 -693 -692
       
Överföring till/från andra anslag      
       
Övrigt      
Förslag/beräknat anslag 16 889 17 571 18 121
       

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2021 (bet. 2021/22:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2022. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2024–2025 är preliminär.

3Exklusive pris- och löneomräkning.

51

Prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 7

Regeringen föreslår i denna proposition att biståndsbudgeten ska sättas för tre år till en fast nivå och frikopplas från bruttonationalinkomsten. Anslaget föreslås därför minskas med 665 000 kronor.

Regeringen föreslår att 16 889 000 kronor anvisas under anslaget 1:3 Nordiska Afrikainstitutet för 2023. För 2024 och 2025 beräknas anslaget till 17 571 000 kronor respektive 18 121 000 kronor.

2.8.41:4 Folke Bernadotteakademin

Tabell 2.18 1:4 Folke Bernadotteakademin

Tusental kronor

2021 Utfall 189 105 Anslagssparande 4 938
         
2022 Anslag 213 3671 Utgiftsprognos 216 204
2023 Förslag 208 199    
2024 Beräknat 211 8712    
2025 Beräknat 215 1393    

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2022 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 207 873 tkr i 2023 års prisnivå.

3Motsvarar 207 570 tkr i 2023 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas till Folke Bernadotteakademins förvaltningsuppgifter.

Skälen för regeringens förslag

Tabell 2.19 Förändringar av anslagsnivån 2023–2025 för 1:4 Folke Bernadotteakademin

Tusental kronor

  2023 2024 2025
Anvisat 20221 213 367 213 367 213 367
Pris- och löneomräkning2 2 124 6 268 9 982
Beslutade, föreslagna och aviserade reformer -7 292 -7 764 -8 210
varav BP233 -17 292 -22 624 -22 938
– Neddragning förvaltningsanslag -17 292 -22 624 -22 938
       
Överföring till/från andra anslag      
Övrigt      
       
Förslag/beräknat anslag 208 199 211 871 215 139
       

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2021 (bet. 2021/22:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2022. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2024–2025 är preliminär.

3Exklusive pris- och löneomräkning.

Regeringen föreslår i denna proposition att biståndsbudgeten ska sättas för tre år till en fast nivå och frikopplas från bruttonationalinkomsten. Anslaget föreslås därför minskas med 17 292 000 kronor.

Regeringen föreslår att 208 199 000 kronor anvisas under anslaget 1:4 Folke Bernadotteakademin för 2023. För 2024 och 2025 beräknas anslaget till 211 871 000 kronor respektive 215 139 000 kronor.

52

Prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 7

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 2.20 Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tusental kronor

  Intäkter1 Kostnader
Utfall 2021 1 524 -
     
Prognos 2022 2 000 -
Budget 2023 2 000 -
     

1Folke Bernadotteakademin får disponera intäkterna från avgifter från utbildningsverksamheten.

2.8.51:5 Riksrevisionen: Internationellt utvecklingssamarbete

Tabell 2.21 Anslagsutveckling 1:5 Riksrevisionen: Internationellt utvecklingssamarbete

Tusental kronor

2021 Utfall 37 930 Anslagssparande 12 070
2022 Anslag 50 0001 Utgiftsprognos 50 000
2023 Förslag 50 000    
         
2024 Beräknat 50 000    
         
2025 Beräknat 50 000    
         

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2022 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för Riksrevisionens internationella utvecklingssamarbete. Medlen används i överensstämmelse med OECD-DAC:s definition av bistånd och inom ramen för målen för svensk biståndspolitik.

Riksrevisionens överväganden

Tabell 2.22 Förändringar av anslagsnivån 2023–2025 för 1:5 Riksrevisionen: Internationellt utvecklingssamarbete

Tusental kronor

  2023 2024 2025
Anvisat 20221 50 000 50 000 50 000
Beslutade, föreslagna och aviserade reformer      
Överföring till/från andra anslag      
       
Övrigt      
       
Förslag/beräknat anslag 50 000 50 000 50 000
       

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2021 (bet. 2021/22:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Verksamheten redovisas under avsnittet Riksrevisionen inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse. Riksrevisionens internationella utvecklingssamarbete bidrar till att stärka de nationella revisionsorganens kapacitet och förmåga att bedriva revision enligt internationella standarder. Huvudinriktningen bör vara långsiktigt institutionellt samarbete. Riksrevisionens multilaterala utvecklingssamarbete bidrar till stärkt revision, transparens och ansvarsutkrävande inom multilaterala organisationer. Utvecklingssamarbetet sker framför allt i globala, regionala och bilaterala program i Afrika, Asien, västra Balkan och Östeuropa samt genom multilateralt samarbete. Riksrevisionen använder framför allt sin egen personal och kompetens i genomförandet av kapacitetsutvecklingsprojekt.

53

Prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 7

Riksrevisionen föreslår att 50 000 000 kronor anvisas under anslaget 1:5 Riksrevisionen: Internationellt utvecklingssamarbete för 2023. För 2024 och 2025 beräknas anslaget till

50 000 000 kronor respektive år.

2.8.61:6 Utvärdering av internationellt bistånd

Tabell 2.23 Anslagsutveckling 1:6 Utvärdering av internationellt bistånd

Tusental kronor

2021 Utfall 21 060 Anslagssparande 975
2022 Anslag 21 6201 Utgiftsprognos 21 412
2023 Förslag 21 096    
         
2024 Beräknat 21 9522    
2025 Beräknat 22 6403    

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2022 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 21 063 tkr i 2023 års prisnivå.

3Motsvarar 21 065 tkr i 2023 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för den verksamhet som bedrivs av Expertgruppen för biståndsanalys (EBA) och för EBA:s förvaltningsutgifter.

Skälen för regeringens förslag

Tabell 2.24 Förändringar av anslagsnivån 2023–2025 för 1:6 Utvärdering av internationellt bistånd

Tusental kronor

  2023 2024 2025
Anvisat 20221 21 620 21 620 21 620
Pris- och löneomräkning2 316 1 242 1 957
Beslutade, föreslagna och aviserade reformer -840 -910 -937
       
varav BP233 -840 -875 -873
– Neddragning EBA -840 -875 -873
       
Överföring till/från andra anslag      
       
Övrigt      
       
Förslag/beräknat anslag 21 096 21 952 22 640
       

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2021 (bet. 2021/22:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2022. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2024–2025 är preliminär.

3Exklusive pris- och löneomräkning.

Regeringen föreslår i denna proposition att biståndsbudgeten ska sättas för tre år till en fast nivå och frikopplas från bruttonationalinkomsten. Anslaget föreslås därför minskas med 840 000 kronor.

Regeringen föreslår att 21 096 000 kronor anvisas under anslaget 1:6 Utvärdering av internationellt bistånd för 2023. För 2024 och 2025 beräknas anslaget till 21 952 000 kronor respektive 22 640 000 kronor.

54

Prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 7

Bilaga

Samarbetsstrategier

Innehållsförteckning

1 Samarbetsstrategier.......................................................................................................... 56

55

Prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 7

Bilaga

Samarbetsstrategier

Tabell 1.1 Geografiska strategier

Miljoner kronor

Strategier Tidsperiod för gällande strategi Utbetalat stöd 2021
AFRIKA    
     
Sveriges regionala utvecklingssamarbete med Afrika 2022–2026 937
     
Strategi för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) i Afrika 2022–2026 598
Burkina Faso 2018–2022 330
     
Demokratiska republiken Kongo 2021–2025 577
     
Etiopien 2022–2026 253
Kenya 2021–2025 352
     
Liberia 2021–2025 359
     
Mali 2021–2025 309
Moçambique 2022–2026 629
     
Rwanda 2020–2024 165
     
Somalia 2018–2022 652
Sudan 2018–2022 342
     
Sydsudan 2018–2022 412
     
Tanzania 2020–2024 577
Uganda 2018–2023 469
     
Zambia 2018–2022 454
     
Zimbabwe 2022–2026 317
ASIEN, MELLANÖSTERN OCH NORDAFRIKA    
     
Regional strategi Asien och Oceanien 2022–2026 497
     
Regional strategi Mellanöstern och Nordafrika 2021–2025 413
Regional strategi Syrien 2016–2023 447
     
Afghanistan 2022–2024 630
     
Bangladesh 2021–2025 339
Irak 2022–2026 254
     
Kambodja 2014–2021 10
     
Myanmar 2018–2022 250
Palestina 2020–2024 300
     
LATINAMERIKA    
     
Regional strategi för Latinamerika 2021–2025 68
Guatemala 2021–2025 259
     
Kuba 2021–2025 29
     
ÖSTEUROPA OCH CENTRALASIEN    
Strategi för Sveriges reformsamarbete med Östeuropa, Västra Balkan och Turkiet3 2021–2027 1 522
     

1Den bilaterala strategin för Kambodja avvecklades den 1 juli 2021.

2Ersätts fr o m 2021 av strategierna för Östeuropa respektive Västra Balkan och Turkiet.

56

Prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 7

Tabell 1.2 Tematiska strategier    
Miljoner kronor      
Tematiska strategier1 Tidsperiod för gällande strategi Utbetalat stöd 2021
Strategi för Sveriges humanitära bistånd genom Sida 2021–2025 4 765
Strategi för informations- och kommunikations verksamhet inom utvecklingssamarbetet 2023–2027 153
     
Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete genom svenska organisationer i det civila samhället 2023–2027 1 992
     
Arbetet med de mänskliga rättigheterna, demokrati och rättsstatens principer 2018–2022 900
Särskilt demokratistöd genom svenska partianknutna organisationer 2016–2022 1 908
     
Strategi för Sveriges globala utvecklingssamarbete inom miljö, klimat och biologisk mångfald 2022–2026 1 329
     
Hållbar social utveckling 2018–2022 1 332
Hållbar ekonomisk utveckling 2022–2026 766
       
Hållbar fred   2017–2022 431
     
Kapacitetsutveckling, partnerskap och metoder som stödjer Agenda 2030 för hållbar utveckling 2018–2022 679
Sveriges utvecklingssamarbete inom forskning för fattigdomsbekämpning och hållbar utveckling 2022–2028 915
     
Global jämställdhet samt kvinnors och flickors rättigheter 2022–2026 268
       

1Medel från utgiftsområde 7 finansierar också verksamhet som styrs av resultatstrategin för internationell civil krishantering, under utgiftsområde 5.

Tabell 1.3 Multilaterala strategier  
Multilaterala organisationsstrategier1 Tidsperiod för gällande strategi
Afrikanska utvecklingsbankgruppen (AfDB) 2020–2023
   
Asiatiska utvecklingsbanken (ADB) 2021–2024
   
FN:s Livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) 2022–2025
   
Globala vaccinalliansen (GAVI) 2015–2022
Globala miljöfonden (GEF) 2021–2024
   
Gröna klimatfonden (GCF) 2021–2022
   
Globala fonden för aids, tuberkulos och malaria (GFATM) 2019–2023
   
Internationella jordbruksutvecklingsfonden (IFAD) 2021–2024
   
FN:s utvecklingsprogram (UNDP) 2017–2022
FN:s miljöprogram (UNEP) 2020–2023
FN:s organisation för utbildning, vetenskap och kultur (UNESCO) 2022–2025
   
FN:s befolkningsfond (UNFPA) 2017–2022
   
FN:s barnfond (UNICEF) 2018–2022
   
FN:s kontor för humanitärt bistånd (OCHA) 2020–2022
   
Världsbanksgruppen (World bank) 2020–2023
FN:s enhet för jämställdhet och stärkande av kvinnors rättigheter (UN Women) 2018–2022
FN:s gemensamma program mot hiv och aids (UNAIDS) 2019–2022
   
FN:s flyktingorgan (UNHCR) 2020–2023
   
FN:s fredsbyggande fond (PBF) 2021–2024
   
FN:s hjälporganisation för palestinska flyktingar (UNRWA) 2020–2023
   
FN:s världslivsmedelsprogram (WFP) 2020–2023
Världshälsoorganisationen (WHO) 2021–2025
     

1Ovan återfinns även strategier för organisationer som belastar anslag inom andra utgiftsområden, såsom FAO, Unep, Unesco och WHO. I biståndsramen inkluderas den del av Sveriges bidrag som enligt OECD/DAC klassificeras som bistånd.

57