Utgiftsområde 25
Allmänna bidrag till kommuner
1
Prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 25
Utgiftsområde 25 – Allmänna bidrag till kommuner
Innehållsförteckning
2
Prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 25
1 Förslag till riksdagsbeslut
Regeringens förslag:
Riksdagen anvisar anslagen för budgetåret 2023 inom utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner enligt tabell 1.1.
| Tabell 1.1 | Anslagsbelopp | |
| Tusental kronor | ||
| Anslag | ||
| 1:1 Kommunalekonomisk utjämning | 151 878 432 | |
| 1:2 Utjämningsbidrag för |
5 358 777 | |
| 1:3 Bidrag till kommunalekonomiska organisationer | 7 150 | |
| 1:4 Tillfälligt stöd till enskilda kommuner och regioner | 1 000 | |
| 1:5 Medel till befolkningsmässigt mindre kommuner | 300 000 | |
| Summa anslag inom utgiftsområdet | 157 545 359 | |
3
Prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 25
2Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner
Efter ett val som inneburit ett regeringsskifte ska budgetpropositionen överlämnas till riksdagen inom tre veckor efter det att en ny regering har tillträtt. Denna budgetproposition omfattar, trots den korta tid som stått till förfogande, många viktiga reformer. Det har dock inte varit möjligt för regeringen att föreslå nya mål för utgiftsområden eller ge den redovisning av resultat som enligt budgetlagen (2011:203) ska ingå i budgetpropositionen ett innehåll som fullt ut återspeglar regeringens politik.
2.1Utgiftsområdets omfattning
Utgiftsområdet omfattar fem anslag. Inom ramen för anslaget 1:1 Kommunalekonomisk utjämning redovisas flera olika bidrag och avgifter. Utgiftsområdet omfattar vidare anslaget 1:2 Utjämningsbidrag för
1:4 Tillfälligt stöd till enskilda kommuner och regioner och anslaget 1:5 Medel till befolkningsmässigt mindre kommuner.
Tabell 2.1 Utgiftsutveckling inom utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner
Miljoner kronor
| Budget | Prognos | Förslag | Beräknat | Beräknat | ||
| Utfall 2021 | 20221 | 2022 | 2023 | 2024 | 2025 | |
| 1:1 Kommunalekonomisk utjämning | 148 511 | 151 223 | 151 223 | 151 878 | 155 840 | 152 426 |
| 1:2 Utjämningsbidrag för LSS- | ||||||
| kostnader | 4 717 | 4 893 | 4 878 | 5 359 | 5 359 | 5 359 |
| 1:3 Bidrag till kommunalekonomiska | ||||||
| organisationer | 7 | 7 | 7 | 7 | 7 | 7 |
| 1:4 Tillfälligt stöd till enskilda | ||||||
| kommuner och regioner | 375 | 371 | 1 | 375 | ||
| 1:5 Medel till befolkningsmässigt | ||||||
| mindre kommuner | 300 | 300 | 300 | 300 | ||
| Äldreanslag | ||||||
| 2022 1:6 Tillfälligt stöd för ökade | ||||||
| kostnader för finansiering | 300 | 300 | ||||
| Totalt för utgiftsområde 25 | ||||||
| Allmänna bidrag till kommuner | 153 235 | 157 098 | 157 079 | 157 545 | 161 881 | 157 792 |
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2022 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2.2Utgiftsutveckling
I denna proposition föreslås att utgifterna inom utgiftsområdet sammantaget ökas med 447 miljoner kronor 2023 jämfört med 2022. Anledningen till detta är främst förslag om ändrad nivå på de generella statsbidragen och att ett antal ekonomiska regleringar föreslås till följd av förändrade uppgifter och förutsättningar som minskar anslagsnivån.
5
Prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 25
2.3Mål för utgiftsområdet
Målet för utgiftsområdet är att skapa goda och likvärdiga förutsättningar för kommuner och regioner som bidrar till en effektiv kommunal verksamhet med hög kvalitet (prop. 2008/09:1 utg.omr. 25 avsnitt 2.3, bet. 2008/09:FiU3,
rskr. 2008/09:150).
2.4Resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder
Regeringens redovisning utgår från följande bedömningsgrunder:
–årets resultat
–intäktsutveckling
–kostnadsutveckling
–skuldsättning
–soliditet
–skillnader i resultat, kostnadsutveckling, skuldsättning och soliditet mellan kommuner respektive mellan regioner
–utvecklingen av statens styrning av kommuner och regioner.
Jämfört med budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1, bet. 2021/22:FiU3, rskr. 2021/22:120) har soliditet lagts till som en bedömningsgrund, eftersom det är ett viktigt mått för att belysa kommunsektorns långsiktiga finansiella styrka. Soliditet har också tidigare utgjort en del av regeringens redovisning inom utgiftsområdet. Bedömningsgrunden som avser utvecklingen av statens styrning bygger bl.a. på Statskontorets årliga rapporter om utvecklingen av den statliga styrningen av kommunsektorn (dvs. samtliga kommuner och regioner) och myndighetens redovisningar av samtliga riktade statsbidrag.
2.5Resultatredovisning
Kommunsektorn, dvs. kommuner och regioner, ansvarar för en stor del av välfärdens verksamheter, såsom hälso- och sjukvård, omsorg och skola, och bär därmed också en stor del av de offentliga utgifterna. De kommunala utgifterna motsvarade ca 23 procent av BNP 2021. Kommunerna och regionerna har genom den kommunala beskattningsrätten ett långtgående ansvar för finansieringen av verksamheterna. Skatteintäkter utgör cirka två tredjedelar av de totala intäkterna. Utvecklingen av kommunsektorns ekonomi är därmed starkt konjunkturberoende.
Utvecklingen av kommunsektorns ekonomi är också starkt beroende av den demografiska utvecklingen. Förändringar i befolkningens storlek och sammansättning påverkar bl.a. utvecklingen av skatteunderlaget, efterfrågan på välfärdstjänster och annan kommunal service samt investeringsbehov. Befolkningstillväxten i landet var hög i mitten av
6
Prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 25
2.5.1Starkt ekonomiskt resultat 2021
Resultatet som andel av skatteintäkter och generella bidrag var högt
Årets resultat är en av flera viktiga indikatorer för att bedöma de ekonomiska förutsättningarna för kommunsektorn. Positiva och tillräckligt höga resultatnivåer innebär att kommunsektorn har bättre förutsättningar att tillhandhålla verksamhet med hög kvalitet på lång sikt.
Kommunsektorn redovisade 2021 ett sammantaget resultat om 67 miljarder kronor. Resultatet förbättrades jämfört med 2020 för både kommunerna och regionerna. Kommunernas resultat uppgick till 45 miljarder kronor och regionernas till 22 miljarder kronor (se diagram 2.1).
Diagram 2.1 Årets resultat i kommunsektorn
Miljarder kronor
80
| 70 | Kommuner | Regioner | Kommunsektorn | |||
60
50
40
30
20
10
0
00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21
Källa: Statistiska centralbyrån.
Enligt kommunallagen (2017:725) ska kommuner och regioner ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Varje kommun och region beslutar om riktlinjer för detta. Ett vanligt förekommande mål är att årets resultat ska uppgå till en viss angiven andel av skatteintäkter och generella statsbidrag. Andra vanligt förekommande mål är mål om nivån på soliditeten, nivån på självfinansiering av investeringar, nivån på skattesatsen och en viss skuldnivå. Vilka mål som är lämpliga beror på den enskilda kommunens eller regionens utgångsläge och förutsättningar, t.ex. dess investeringsbehov, skuldsättning och skattesats.
Kommunsektorns resultat som andel av dess skatteintäkter och generella statsbidrag uppgick 2021 till 6,7 procent (7,1 procent för kommunerna och 6,0 procent för regionerna). Det var högre än 2020, då denna andel uppgick till 5,7 procent, och betydligt högre än genomsnittet
Kommuner och regioner får enligt kommunallagen reservera medel till en resultatutjämningsreserv. Vid utgången av 2021 fanns det totalt 40 miljarder kronor avsatta i resultatutjämningsreserver, vilket var 9 miljarder kronor mer än 2020. Reserverna uppgick vid utgången av 2021 till 30 miljarder kronor för kommunerna och till
10 miljarder kronor för regionerna.
Kommuner och regioner ska enligt kommunallagen som huvudregel upprätta en budget så att intäkterna överstiger kostnaderna (balanskravet). Detta anger den lägsta godtagbara resultatnivån och följs upp genom balanskravsresultatet. Enligt lagen (2018:597) om kommunal bokföring och redovisning beräknas ett balanskravsresultat
7
Prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 25
genom att årets resultat justeras för vissa poster (se vidare Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 4.3).
Koncernernas resultat har ökat
De flesta kommuner och regioner har någon del av sin verksamhet organiserad i företagsform. Exempelvis har flertalet kommuner ett bostads- och fastighetsbolag. Kommuner och regioner äger totalt nästan 2 000 företag. Företagens ekonomiska resultat och ställning redovisas tillsammans med kommunens respektive regionens uppgifter i de sammanställda räkenskaperna, dvs. koncernredovisningen. Det totala resultatet enligt koncernredovisningarna var högre än resultatet i kommunsektorn
86 miljarder kronor, varav kommunernas koncerner stod för knappt 66 miljarder kronor. Resultatet för 2021 var högre än det årliga genomsnittet
2.5.2Intäkts- och kostnadsutveckling i kommunsektorn
En ökning av skatteintäkterna bidrog till en relativt kraftig intäktsökning
Kommunsektorns totala intäkter ökade med 6 procent och uppgick till nästan
1 310 miljarder kronor 2021. Två tredjedelar av sektorns intäkter utgjordes av skatteintäkter (se diagram 2.2). Med undantag för 2020 har skatteintäkterna utvecklats relativt starkt under flera år till följd av en högkonjunktur. År 2021 ökade skatteintäkterna med 5,8 procent, vilket var en högre ökningstakt än genomsnittet för den senaste femårsperioden, som uppgick till 3,7 procent. Medelskattesatsen för kommunsektorn 2021 uppgick till 32,27 procent, vilket var en minskning med 0,01 procentenhet jämfört med 2020. Skattesatsen varierade 2021 mellan 29,08 och 35,15 procent. Sedan 2011 har medelskattesatsen ökat med 0,72 procentenheter. Det är regionerna som står för ökningen av skattesatsen. Regionernas skattesats har ökat med 0,74 procentenheter, medan kommunernas skattesats har minskat med 0,02 procentenheter. Eftersom skatteintäkterna står för den största andelen av kommunsektorns intäkter påverkas sektorns ekonomi när en mindre andel av befolkningen betalar inkomstskatt och försörjningskvoten ökar.
Staten bidrar till finansieringen av de kommunala verksamheterna, dels genom generella statsbidrag inom detta utgiftsområde, dels genom riktade statsbidrag, inklusive kostnadsersättningar, inom andra utgiftsområden. De generella statsbidragen, som de redovisas i den kommunala redovisningen, uppgick 2021 till 207 miljarder kronor. I detta belopp ingick en tillfällig höjning av de generella statsbidragen om 10 miljarder kronor som gjordes efter förslag i budgetpropositionen för 2021, bl.a. för att minska risken för nedskärningar och skattehöjningar under 2021, som bedömdes fortsätta att präglas av spridningen av sjukdomen
8
Prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 25
De riktade statsbidragen, inklusive kostnadsersättningarna, inom andra utgiftsområden uppgick till nästan 92 miljarder kronor 2021. Dessa bidrag minskade med 0,8 procent och utgjorde 7,5 procent av kommunsektorns totala intäkter 2021 (se diagram 2.2).
De finansiella intäkterna uppgick till drygt 29 miljarder kronor 2021, varav kommunerna stod för 16 miljarder kronor. Mellan 2020 och 2021 ökade dessa intäkter med 12 miljarder kronor (68 procent). Regionerna stod för drygt 8 miljarder kronor av ökningen. Den kraftiga ökningen berodde främst på den starka utvecklingen på börsen.
Diagram 2.2 Fördelning av kommunsektorns intäkter
Procent
100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
| 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 | 17 | 18 | 19 | 20 | 21 | ||
| Skatteintäkter | Generella statsbidrag | ||||||||||||
| Riktade statsbidrag | Taxor och avgifter | ||||||||||||
Anm.: I de generella statsbidragen till regionerna ingår i denna sammanställning bidrag för läkemedelsförmånerna. Uppgifter i detta diagram baseras på uppgifter från Sveriges Kommuner och Regioner utifrån kommuners och regioners räkenskapssammandrag medan utvecklingen av intäkterna totalt sett utgår från resultaträkningen i räkenskapssammandraget. Uppgifterna kan därför skilja sig något åt.
Källor: Statistiska centralbyrån och Sveriges Kommuner och Regioner.
Relativt hög kostnadsökningstakt
Kommunsektorns totala kostnader uppgick 2021 till nästan 1 241 miljarder kronor, vilket var en ökning med 5 procent jämfört med 2020. Ökningen var högre än genomsnittet för
3,2 procent och för regionerna till 7,9 procent.
Kostnader för pedagogisk verksamhet, omsorg samt hälso- och sjukvård utgör huvuddelen av kommunsektorns verksamhetskostnader. Kostnader för personal är den största enskilda kostnadsposten i välfärdsverksamheterna. Personalkostnaderna utgjorde 52 procent av kostnaderna 2021, vilket var i nivå med närmst föregående år.
Kommunsektorns sammanlagda verksamhetskostnader uppgick till nästan
1 183 miljarder kronor 2021. Kostnaderna ökade med 5,1 procent mellan 2020 och 2021. Det var en relativt kraftig ökning jämfört med den årliga genomsnittliga ökningstakten under den senaste tioårsperioden, som uppgick till 3,8 procent.
Kommunsektorns investeringar påverkar såväl kostnader för avskrivningar som finansiella kostnader. Avskrivningarna uppgick till totalt drygt 46 miljarder kronor och ökade sammanlagt med 10,7 procent (nästan 8 procent för kommuner och 17 procent för regionerna) 2021. Det kan jämföras med genomsnittet för den senaste tioårsperioden om 6 procent per år. De finansiella kostnaderna uppgick till 12 miljarder kronor 2021. Jämfört med 2020 minskade kostnaderna med 2 miljarder kronor, vilket motsvarade en minskning om 15 procent. Under den senaste tioårsperioden har de finansiella kostnaderna ökat med i genomsnitt nästan 17 procent per år.
9
Prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 25
Kommunernas intäkter och kostnader
Kommunernas totala intäkter uppgick till 830 miljarder kronor 2021, vilket var en ökning med 4,8 procent jämfört med 2020. Ökningstakten var högre än genomsnittet för den senaste tioårsperioden, då intäkterna i genomsnitt ökade med 3,9 procent. Skatteintäktsutvecklingen var stark, 5,8 procent, vilket kan jämföras med genomsnittet för den senaste tioårsperioden om 3,6 procent per år. Till följd av stora tillskott av bidrag med anledning av spridningen
Diagram 2.3 Kommunernas intäkter och kostnader
Totalt och årliga förändringar
| Miljarder kronor | Procent | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 900 | 9 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 800 | 8 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 700 | 7 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 600 | 6 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 500 | 5 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 400 | 4 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 300 | 3 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 200 | 2 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 100 | 1 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 0 | 0 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 | 17 | 18 | 19 | 20 | 21 | |||||||||||||||||||||||||||||
| Intäkter | Kostnader | Förändring intäkter | Förändring kostnader | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Anm.: Enligt resultaträkningen exkl. extraordinära poster.
Källa: Statistiska centralbyrån.
De totala kostnaderna för kommunerna uppgick till 782 miljarder kronor 2021. Kostnadsökningen tog därmed fart 2021, då kostnaderna ökade med 3,4 procent jämfört med 2020 (se diagram 2.3). Detta förklaras huvudsakligen av att verksamheter som hade begränsats till följd av spridningen av
Den största andelen av kommunernas kostnader avser pedagogisk verksamhet (se tabell 2.2). Kostnadsökningen för pedagogisk verksamhet avtog successivt under den närmast föregående femårsperioden, medan kostnadsökningen för vård och omsorg låg på en jämnare nivå. Den procentuella kostnadsökningen under 2021 var högst inom individ- och familjeomsorgen, där insatser till barn och unga stod för den största ökningen. Under den närmast föregående femårsperioden var kostnadsökningen störst inom området övrig utbildning, där kostnaderna för kommunal vuxenutbildning och grundsärskola ökade mer än 50 procent under
10
Prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 25
| Tabell 2.2 | Kommunernas verksamhetskostnader | ||||
| Miljarder kronor och förändring i procent | |||||
| Andel av total | Kostnader | Förändring | Genomsnittlig | ||
| kostnad 2021 | 2021 | 2020/2021 | förändring |
||
| Pedagogisk verksamhet | 43 | 320 | 3,1 | 4,7 | |
| varav | |||||
| – förskoleverksamhet och skolbarnomsorg | 14 | 106 | 2,0 | 3,6 | |
| – grundskola | 18 | 135 | 3,7 | 5,4 | |
| – gymnasieskola | 6 | 47 | 23 | 3,6 | |
| – övrig utbildning | 4 | 30 | 4,0 | 569 | |
| Vård och omsorg | 37 | 275 | 2,7 | 3,6 | |
| varav | |||||
| – äldreomsorg | 19 | 139 | 2,5 | 3,4 | |
| – funktionshindrade | 11 | 83 | 3,1 | 3,4 | |
| – ekonomiskt bistånd | 2 | 15 | 2,5 | ||
| – individ- och familjeomsorg | 5 | 37 | 4,1 | 4,9 | |
| Övrigt | 19 | 143 | 4,0 | 1,4 | |
| Totalt kommuner | 100 | 738 | 3,2 | 3,6 | |
Anm.: I posten övrigt ingår kommunernas kostnader för kultur och fritid, infrastruktur och skydd, affärsverksamhet, arbetsmarknadsåtgärder och flyktingmottagande m.m. Uppgifterna i denna tabell baseras på uppgifter från Sveriges Kommuner och Regioner utifrån kommunernas räkenskapssammandrag medan utvecklingen av kostnaderna totalt sett utgår från resultaträkningen i räkenskapssammandragen. Uppgifterna kan därför skilja sig något åt.
Källor: Statistiska centralbyrån och Sveriges Kommuner och Regioner.
Regionernas intäkter och kostnader
Regionernas totala intäkter uppgick till 480 miljarder kronor 2021, vilket var en ökning med 8,1 procent 2021 jämfört med 2020 (se diagram 2.4). Ökningen av de totala intäkterna var högre än genomsnittet för
6 procent. Verksamheternas intäkter uppgick till 101 miljarder kronor och ökade med knappt 13 procent. Den största procentuella ökningen stod dock de finansiella intäkterna för. De uppgick till drygt 13 miljarder kronor, vilket var en ökning med 164 procent. Den stora ökningen berodde på den starka utvecklingen på börsen. Regionernas totala kostnader ökade med 7,9 procent 2021, vilket var mer än de genomsnittliga årliga kostnadsökningarna om 5,0 procent per år
Diagram 2.4 Regionernas intäkter och kostnader
Totalt och årliga förändringar
| Miljarder kronor | Procent | ||||||||||||||||||||||||||||
| 500 | 9 | ||||||||||||||||||||||||||||
| 400 | 8 | ||||||||||||||||||||||||||||
| 7 | |||||||||||||||||||||||||||||
| 300 | 6 | ||||||||||||||||||||||||||||
| 5 | |||||||||||||||||||||||||||||
| 200 | 4 | ||||||||||||||||||||||||||||
| 3 | |||||||||||||||||||||||||||||
| 100 | 2 | ||||||||||||||||||||||||||||
| 1 | |||||||||||||||||||||||||||||
| 0 | 0 | ||||||||||||||||||||||||||||
| 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 | 17 | 18 | 19 | 20 | 21 | |||||||||||||||||||
| Intäkter, vänster axel | Kostnader, vänster axel | ||||||||||||||||||||||||||||
| Förändring intäkter, höger axel | Förändring kostnader, höger axel | ||||||||||||||||||||||||||||
Källa: Statistiska centralbyrån.
11
Prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 25
Hälso- och sjukvårdens kostnader ökade 2021 i en högre takt än genomsnittet för den senaste femårsperioden (se tabell 2.3), vilket främst berodde på pandemin. Kostnadsökningarna var högst för primärvården. Kostnaderna för läkemedel dämpades mellan 2020 och 2021. Kostnadsutvecklingen för trafik och infrastruktur ökade i en lägre takt 2021 än genomsnittet för de senaste fem åren.
Tabell 2.3 Regionernas verksamhetskostnader
Miljarder kronor och förändring i procent
| Andel av total | Kostnader | Förändring | Genomsnittlig | |
| kostnad 2021 | 2021 | 2020/2021 | förändring |
|
| Regioner | ||||
| Hälso- och sjukvård, totalt | 88 | 371 | 7,8 | 4,8 |
| varav | ||||
| – primärvård | 17 | 70 | 10,1 | 5,7 |
| – specialiserad somatisk vård | 47 | 197 | 7,6 | 5,1 |
| – specialiserad psykiatrisk vård | 8 | 32 | 7,8 | 4,4 |
| – tandvård | 3 | 11 | 4,4 | 2,0 |
| – övrig hälso- och sjukvård | 8 | 33 | 10,0 | 3,0 |
| – läkemedel (öppenvård)1 | 7 | 28 | 2,4 | 5,1 |
| Regional utveckling samt trafik | ||||
| och infrastruktur | 12 | 50 | 2,4 | 5,4 |
| Totalt regioner | 100 | 421 | 7,1 | 4,9 |
Anm.: I kostnader för hälso- och sjukvård ingår också kostnader för tandvård och politisk verksamhet. Uppgifter i denna tabell baseras på uppgifter från Sveriges Kommuner och Regioner utifrån regionernas räkenskapssammandrag medan utvecklingen av kostnaderna totalt sett utgår från resultaträkningen i räkenskapssammandragen. Uppgifterna kan därför skilja sig något åt.
1Avser kostnader för läkemedel i öppenvård.
Källor: Statistiska centralbyrån och Sveriges Kommuner och Regioner.
2.5.3Lägre investeringsnivå 2021
Behovet av att renovera befintliga verksamhetslokaler och det behov av nya lokaler som den demografiska utvecklingen innebär medför ökade investeringar i verksamhetslokaler som skolor, äldreboenden och sjukhus. Kommuner och regioner finansierar en del av investeringarna med egna medel genom det utrymme som skapas genom årets resultat och avskrivningar. Utvecklingen av skuldsättningen i kommuner och regioner beror därför bl.a. på hur stor andel av investeringarna som en kommun kan finansiera med egna medel. Skuldsättningen är därmed en viktig indikator på kommunsektorns ekonomiska ställning. Stora investeringar sker i de kommun- och regionägda företagen. Kommuner och regioner tar upp lån för vidareutlåning till sina företag och går även i borgen för företagens lån till investeringar vilket påverkar skuldsättningen.
Efter flera år med ökande investeringsnivåer skedde en minskning 2020. Denna utveckling fortsatte 2021. Kommunsektorns investeringar uppgick till 96,5 miljarder kronor 2021, varav kommunernas investeringar uppgick till drygt 73 miljarder kronor. Sektorns investeringar minskade därmed med 4 procent jämfört med 2020, vilket kan jämföras med att investeringstakten
7 procent per år.
Kommunsektorns självfinansieringsgrad, dvs. hur stor andel av investeringarna som finansieras med egna medel, uppgick till 120 procent 2021. Det innebär att sektorn som helhet finansierade investeringarna för 2021 med egna medel genom det utrymme som skapas via årets resultat och avskrivningar. Självfinansieringsgraden var därmed högre än 2020, och betydligt högre än genomsnittet för
12
Prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 25
Den totala låneskulden, dvs. både den kort- och långfristiga skulden, uppgick till
481 miljarder kronor 2021, varav kommunerna stod för 411 miljarder kronor (se diagram 2.5). Låneskulden ökade med totalt 4,4 procent (20 miljarder kronor) jämfört med 2020. Den genomsnittliga ökningstakten
Diagram 2.5 Kommunsektorns låneskulder
Miljarder kronor
500
| 450 | Kommuner | Regioner | Kommunsektorn | |||||||||||||||||||||||
| 400 | ||||||||||||||||||||||||||
| 350 | ||||||||||||||||||||||||||
| 300 | ||||||||||||||||||||||||||
| 250 | ||||||||||||||||||||||||||
| 200 | ||||||||||||||||||||||||||
| 150 | ||||||||||||||||||||||||||
| 100 | ||||||||||||||||||||||||||
| 50 | ||||||||||||||||||||||||||
0
| 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 | 17 | 18 | 19 | 20 | 21 |
Källa: Statistiska centralbyrån.
Nyckeltalet soliditet visar hur stor andel av tillgångarna som finansierats med eget kapital och därmed den finansiella styrkan på lång sikt. Soliditeten inklusive pensionsåtaganden före 1998 fortsatte att förstärkas för både kommunerna och regionerna 2021 och uppgick till 22 procent för sektorn som helhet (se diagram 2.6). Den positiva förändringen var bl.a. en följd av en förbättring av resultatet och en minskning av pensionsåtaganden ingångna före 1998. Kommunernas och regionernas soliditet, inklusive pensionsåtaganden ingångna före 1998, uppgick till 31 procent respektive −5 procent 2021. Regionernas soliditet inklusive pensionsåtaganden ingångna före 1998 har stärkts mer än kommunernas den senaste tioårsperioden. Soliditeten exklusive pensionsåtagandena ingångna före 1998 är högre än soliditeten inklusive åtagandena och uppgick 2021 till 40 procent för sektorn som helhet.
13
Prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 25
Diagram 2.6 Kommunsektorns soliditet inkl. pensionsåtaganden ingångna före 1998,
Procent
| 40 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Kommuner | Regioner | Kommunsektorn | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 30 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 20 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 10 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 0 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 | 17 | 18 | 19 | 20 | 21 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Källa: Statistiska centralbyrån.
2.5.4Utfallet skiljer sig åt mellan kommuner och mellan regioner
Kommunernas ekonomi har stärkts, men skillnader kvarstår
Det finns stora skillnader mellan olika kommuner och mellan olika kommungrupper i fråga om bl.a. resultat, kostnadsutveckling skuldsättning och soliditet (se tabell 2.4). Tre kommungrupper, de s.k. huvudgrupperna, används i jämförelsen nedan. Indelningen är gjord av Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och baseras i huvudsak på kriterierna storlek på tätorten, närhet till större tätort och pendlingsmönster. Huvudgrupperna är storstäder och storstadsnära kommuner, större städer och kommuner nära större stad samt mindre städer/tätorter och landsbygdskommuner.
Årets resultat som andel av generella statsbidrag och skatter 2021 var högst i kommungruppen storstäder och storstadsnära kommuner och lägst i kommungruppen större städer och kommuner nära större stad. Skillnaderna i resultat mellan de tre huvudgrupperna var mindre 2021 än 2020, och även betydligt mindre än de genomsnittliga under den senaste tioårsperioden. Resultatutfallen 2021 var högre för samtliga kommungrupper jämfört med det årliga genomsnittet
Kostnadsutvecklingen var högre 2021 än 2020 för samtliga kommungrupper, men lägre än genomsnittet
Soliditeten inklusive pensionsåtaganden före 1998 var högst i kommungruppen storstäder och storstadsnära kommuner. Soliditeten har i genomsnitt stärkts mest i kommungruppen mindre städer/tätorter och landsbygdskommuner och skillnaderna i soliditet mellan de tre grupperna av kommuner var betydlig mindre 2021 än 2011.
14
Prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 25
| Tabell 2.4 | Nyckeltal för kommungrupperna | |||||||
| Procent om inget annat anges | ||||||||
| Utfall 2021 och genomsnittligt utfall |
||||||||
| Storstäder/ | Större | Mindre | Riket 2021 | Storstäder/ | Större | Mindre | ||
| storstads- | städer/ | städer/ | storstads- | städer/ | städer/ | |||
| nära | nära större | tätorter | nära | nära större | tätorter | |||
| kommuner | stad 2021 | landsbygds | kommuner | stad | landsbygds | |||
| 2021 | ||||||||
| 2021 | ||||||||
| Årets resultat, | ||||||||
| kr/inv. | 5 581 | 3 507 | 3 995 | 4 065 | 1 822 | 1 251 | 1 307 | |
| Årets resultat som | ||||||||
| andel av generella | ||||||||
| statsbidrag och | ||||||||
| skatter | 8,0 | 6,5 | 6,6 | 7,1 | 5,2 | 2,9 | 2,5 | |
| Balanskravsresultat | 4 390 | 2 619 | 2 779 | 2 975 | 1 270 | 933 | 859 | |
| Generella | ||||||||
| statsbidrag och | ||||||||
| utjämning kr/inv. | 7 885 | 18 469 | 21 660 | 18 287 | 5 129 | 13 071 | 15 200 | |
| Kostnadsutveckling | 1,7 | 0,6 | 1,6 | 1,3 | 3,0 | 2,9 | 3,0 | |
| Investeringar, kr/inv. | 7 260 | 6 641 | 6 792 | 6 810 | 6 046 | 4 829 | 5 192 | |
| Soliditet inkl. | ||||||||
| pensionsåtaganden | ||||||||
| ingångna före 1998 | 32,7 | 29,1 | 29,7 | 30,8 | 32,8 | 29,4 | 19,7 | |
| Skattesats | 19,82 | 21,80 | 22,23 | 20,71 | 19,81 | 21,68 | 22,14 | |
| Befolknings- | ||||||||
| utveckling | 0,9 | 0,7 | 0,4 | 0,5 | 1,4 | 1,0 | 0,4 | |
Källa: Statistiska centralbyrån.
Ekonomin i regionerna har stärkts
Regionernas ekonomi har stärkts under flera år. År 2021 redovisade regionerna det högsta resultatet någonsin, totalt 22 miljarder kronor. Utöver en relativt stark utveckling av skatteintäkterna ökade de finansiella intäkterna kraftigt jämfört med tidigare år vilket var en följd av en stark utveckling på börsen. Regionernas resultat, exklusive de finansiella posterna, uppgick till 14 miljarder kronor 2021, vilket var nästan 8 miljarder kronor lägre än 2020. Resultatet exklusive finansiella poster 2021 var dock högre än genomsnittet
Kostnadsökningen i regionerna var relativt hög 2021 och varierade mellan enskilda regioner. Nästan alla regioner har höjt skattesatsen sedan 2011 och jämfört med 2011 har den genomsnittliga skattesatsen höjts med 0,74 procent.
Antalet regioner som hade en positiv soliditet, inklusive pensionsåtaganden ingångna före 1998, fortsatte att öka 2021. Hälften av regionerna redovisade 2021 en positiv soliditet, vilket kan jämföras med 2011, då ingen region redovisade en positiv soliditet (se diagram 2.7).
15
Prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 25
Diagram 2.7 Regionernas soliditet, inkl. pensionsåtaganden ingångna före 1998, 2021
Procent
| 40 | ||||||||||||||||||||
| 20 | ||||||||||||||||||||
| 0 | ||||||||||||||||||||
| Dalarna | Gävleborg | Halland | Jämtland Härjedalen | Jönköpings län | Kalmar | Kronoberg | Norrbotten | Skåne | Sörmland | Värmland | Västerbotten | Västernorrland | Västmanland | Örebro län | ||||||
| Blekinge | Stockholm | Uppsala | Östergötland | Västra Götaland | Rikssnitt |
Källa: Statistiska centralbyrån.
Vissa kommuner och regioner har inte en god ekonomisk hushållning
Utredningen En effektiv ekonomistyrning i kommuner och regioner överlämnade i september 2021 sitt slutbetänkande, En god kommunal hushållning (SOU 2021:75). Utredningens övergripande iakttagelser när det gäller utvecklingen av ekonomin i kommuner och regioner var att det inte finns några betydande ekonomiska problem på sektorsnivå, men att det finns kommuner och regioner som har haft en väsentligt sämre utveckling, trots många goda år för den svenska ekonomin. Några kommuner och regioner har inte uppfyllt kravet på god ekonomisk hushållning. Vissa har vid upprepade tillfällen inte heller klarat balanskravet.
Det kommunalekonomiska utjämningssystemet ska ge likvärdiga ekonomiska förutsättningar
De generella statsbidragen fördelas till största delen genom det kommunalekonomiska utjämningssystemet. År 2021 fick kommunerna 105 miljarder kronor och regionerna 43 miljarder kronor genom systemet.
Det kommunalekonomiska utjämningssystemet, och det till systemet kopplade anslaget 1:1 Kommunalekonomisk utjämning, har till syfte att ge kommuner och regioner likvärdiga ekonomiska förutsättningar, trots skillnader i skattekraft och strukturella faktorer som ålderssammansättning och bebyggelsestruktur. Bidragen inom utjämningssystemet finansieras till största delen av statliga medel. En mindre del av bidragen finansieras genom att vissa kommuner och regioner betalar en avgift till systemet.
Då de generella statsbidragen fördelas genom det kommunalekonomiska utjämningssystemet skiljer sig bidragens betydelse som intäktskälla åt mellan enskilda kommuner och regioner. När alla bidrag och avgifter summeras per kommun varierade beloppen mellan
Det genomsnittliga ovägda bidragsbeloppet per region var 6 100 kronor per invånare 2021. Beloppen varierade mellan
I april 2022 tillsattes en parlamentarisk kommitté med uppdrag att göra en bred översyn av det kommunalekonomiska utjämningssystemet (dir. 2022:36). Uppdraget ska redovisas senast den 3 maj 2024.
16
Prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 25
2.5.5Statens styrning av kommuner och regioner
Statskontorets årliga kartläggning av utvecklingen av den statliga styrningen av kommuner och regioner redovisas i rapporten Utveckling av den statliga styrningen av kommuner och regioner 2021 (Statskontoret 2021). Rapporten visar att staten styr kommunsektorn inom nästan samtliga politikområden, och att statens styrning av kommunsektorn var av ungefär samma omfattning 2021 som 2020.
Under 2021 infördes 21 nya statsbidrag till kommunsektorn, samtidigt som 20 bidrag upphörde att gälla. Av de nya statsbidragen syftade 6 bidrag till att förstärka eller utveckla vården och omsorgen av äldre, och omfattade sammantaget över 7 miljarder kronor. Totalt omfattade de nya statsbidragen mer än 16 miljarder kronor.
Under 2021 fanns 204 riktade statsbidrag till kommunsektorn, varav 23 avsåg kostnadsersättningar. Det var ungefär lika många som 2020, men något fler än 2019. Samtidigt betalade staten ut mer medel i statsbidrag till kommunsektorn under 2021 än under något av de senaste tio åren. Hälften av dessa medel var generella statsbidrag.
Under 2021 trädde 35 nya eller ändrade lagar och förordningar i kraft som bedöms haft en betydande påverkan på kommunsektorn. Under 2021 gällde 23 överenskommelser mellan den förra regeringen och SKR, vilket var ungefär lika många som tidigare år. Överenskommelserna omfattade dock mer medel än tidigare. Parterna ingick 3 nya överenskommelser under 2021 och 10 omförhandlades.
Under 2021 gav den förra regeringen statliga myndigheter drygt 150 regeringsuppdrag som bedöms ha påverkat kommuner eller regioner. Socialstyrelsen och Statens skolverk var de myndigheter som fick flest sådana uppdrag.
Statskontoret har redovisat uppdrag om administrativa kostnader
Statskontoret har i rapporten Administrativa kostnader i kommunsektorn – En analys av statens styrning av kommuner och regioner (Statskontoret 2022:9) redovisat ett uppdrag att kartlägga och analysera administrativa kostnader som följd av statlig styrning. Inom ramen för uppdraget skulle Statskontoret bedöma vilka områden och processer regeringen bör prioritera i sin styrning samt föreslå åtgärder som staten kan genomföra för att minska kommunsektorns kostnader. Statskontoret konstaterar i rapporten att staten behöver styra, kontrollera och följa upp kommunsektorn för att säkerställa exempelvis effektivitet och likvärdighet samt att kommuner och regioner följer gällande regelverk. Statskontoret anser dock att staten inte styr på ett effektivt och välavvägt sätt och föreslår ett antal åtgärder, t.ex. att administrationen av riktade statsbidrag förenklas, att antalet riktade statsbidrag minskar och att de statliga myndigheternas insamling av uppgifter samordnas i större utsträckning. Statskontoret konstaterar också att statliga krav på verksamhetsnära dokumentation leder till höga administrativa kostnader i kommuner och regioner.
Åtgärder utifrån Tillitsdelegationens betänkanden
Tillitsdelegationen inrättades 2016 med uppdraget att bl.a. genomföra projekt för att främja idé- och verksamhetsutveckling inom kommunal verksamhet. Delegationen överlämnade 2018 betänkandena En lärande tillsyn – statlig granskning som bidrar till verksamhetsutveckling i vård, skola och omsorg (SOU 2018:47) och Med tillit växer handlingsutrymmet – tillitsbaserad styrning och ledning av välfärdssektorn (SOU 2018:48). Vissa åtgärder har vidtagits med anledning av förslagen i dessa betänkanden. Regeringen avser inte att gå vidare med övriga förslag.
17
Prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 25
Delegationen för kommunal ekonomi i balans har fattat beslut om stöd till vissa kommuner och regioner
En särskild delegation för att hantera ärenden om tillfälligt stöd till vissa enskilda kommuner och regioner, Delegationen för kommunal ekonomi i balans (Kommundelegationen), har inrättats inom Kammarkollegiet. Delegationen påbörjade sitt arbete i slutet av 2021. Det statliga stödet uppgår till totalt 750 miljoner kronor
Nya nyckeltal för effektivitet ger stöd i verksamhetsutvecklingen
Rådet för främjande av kommunala analyser (RKA), en ideell förening som bildats i samarbete mellan staten och SKR, har utarbetat nyckeltal för att mäta produktivitet och effektivitet i kommuner och regioner. Den definition av effektivitet som används är det värde som skapas i relation till kostnaden. Effektiviteten ökar t.ex. om kvaliteten ökar, men kostnaden är oförändrad. En besparing som innebär försämrad verksamhet innebär inte ökad effektivitet. Kvalitet handlar om t.ex. nöjdhet bland brukare eller meritvärde.
RKA redovisade nyckeltal med tillhörande vägledning för kommunerna i augusti 2020 och tar sedan 2021 fram en årlig rapport om effektivitet i kommuner. I rapporten som publicerades i februari 2022, Effektivitet i kommuner 2022, framgår bl.a. att effektiviteten i den kommunala grundskolan under den senaste tioårsperioden totalt sett har försämrats. Enligt rapporten ökade dock effektiviteten inom den kommunala gymnasieskolan något
RKA presenterade under våren 2021 nyckeltal för regioner och en tillhörande vägledning. En första rapport, om produktivitet och effektivitet i regioner, med fokus på produktivitet i hälso- och sjukvården, publicerades i oktober samma år. Av rapporten framgår bl.a. att kostnader inom hälso- och sjukvården generellt sett inte hänger samman med folkhälsa eller tillgänglighet till vård. Det framgår också att det finns stora skillnader mellan olika regioner när det gäller befolkningens vårdutnyttjande. Några regioner skiljer ut sig genom att befolkningen har ett lågt vårdutnyttjande samt genom att det finns en låg tillgänglighet till vård och en hög sjukdomsförekomst. RKA konstaterar att de skillnader som har identifierats mellan regionerna behöver analyseras vidare för att det ska kunna bedömas om de beror på olika grad av effektivitet och ambitionsnivå eller på andra faktorer.
18
Prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 25
Tillkännagivande om att värna mångfalden
Riksdagen har tillkännagett att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag som säkerställer att tillståndskrav samt ägar- och ledningsprövning inte medför otillbörliga hinder att etablera sig och verka på välfärdsområdet, i synnerhet när det gäller små aktörers möjligheter, såsom kooperativ (bet. 2017/18:FiU43 punkt 4,
rskr. 2017/18:356).
Inspektionen för vård och omsorg (IVO) fick 2019 i uppdrag att analysera nuvarande regelverk för tillståndsprövning inom vård och omsorg samt möjligheten att förenkla ägar- och ledningsprövningar. IVO lämnade i april 2021 rapporten Analys av regelverket för tillståndsprövning – Slutrapport (IVO
I oktober 2021 fick IVO i uppdrag att redovisa sitt arbete för att minska handläggningstiderna för tillståndsprövning inom socialtjänsten. IVO redovisade i mars 2022 uppdraget i rapporten Redovisning av arbetet för att minska handläggningstider gällande verksamheten för tillståndsprövning inom socialtjänsten. I rapporten redogör IVO bl.a. för planer på ökad digitalisering, vilket bedöms minska handläggningstiderna och gynna tillståndsprocessen. Vidare redogör IVO för konkreta förslag på åtgärder för att underlätta tillståndsprocessen som myndigheten själv kan vidta inom ramen för sin verksamhet.
Regeringen anser mot denna bakgrund att tillkännagivandet är slutbehandlat.
2.6Regeringens bedömning av måluppfyllelsen
2.6.1Kommuner och regioner har både ett stort ansvar och en stor frihet att utforma sina verksamheter
Den kommunala självstyrelsen, kommunernas och regionernas ansvar för välfärdsverksamheterna och den kommunala beskattningsrätten utgör viktiga delar av den svenska decentraliserade samhällsmodellen. Kommuner och regioner har frihet att inom ramen för befintlig lagstiftning själva utforma sin verksamhet. Enligt lagen om kommunal bokföring och redovisning ska varje kommun och region i sin förvaltningsberättelse redogöra för om målen och riktlinjerna för en god ekonomisk hushållning har uppnåtts och följts. Den kommunala beskattningsrätten ger kommuner och regioner ett långtgående ansvar för verksamhetens finansiering. Näst efter skatteintäkterna är statsbidrag den största intäktskällan för kommuner och regioner. De generella statsbidragen, som finansieras inom detta utgiftsområde, utgör dock en begränsad del av intäkterna. Därför går det inte att dra alltför långtgående eller säkra slutsatser om förhållandet mellan storleken på de generella statsbidragen och kommuners och regioners resultat. Måluppfyllelsen bedöms mot bakgrund av dessa förutsättningar.
2.6.2Ökad måluppfyllelse under 2021
Ekonomin har stärkts, trots utmanande förutsättningar under pandemin
Pandemin har fått omfattande effekter på kommunernas och regionernas verksamhet och ekonomi. Den har inneburit en extrem belastning och stora påfrestningar på vissa verksamheter, medan andra verksamheter har fått begränsas eller stängas. Både intäkter och kostnader har påverkats kraftigt och i olika riktningar. Planeringsförutsättningarna för kommuner och regioner var betydligt mer osäkra 2020 och 2021 än tidigare.
19
Prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 25
Trots en högre kostnadsökningstakt 2021 jämfört med 2020 var kommunsektorns resultat fortsatt högt. De stora statliga tillskotten bidrog till resultatet, men den främsta orsaken var att skatteintäkterna blev större än vad som hade prognostiserats. Även den kraftiga ökningen av finansiella intäkter bidrog till det höga resultatet.
Det höga resultatet 2021 innebar en fortsatt förstärkning av kommunsektorns ekonomi. De frivilliga avsättningarna till resultatutjämningsreserver, som under vissa omständigheter kan nyttjas för att täcka underskott, ökade under 2021, om än inte lika kraftigt som föregående år. Soliditeten fortsatte att stärkas under 2021, vilket ytterligare ökade sektorns långsiktiga finansiella styrka. Den genomsnittliga totala skattesatsen minskade både mellan 2020 och 2021 och mellan 2021 och 2022.
Kommunsektorns ekonomiska förutsättningar stärktes under 2021, trots de utmaningar och osäkerheter som funnits till följd av pandemin. I det avseendet var måluppfyllelsen inom utgiftsområdet god. Höga ekonomiska resultat är dock inget mål i sig, utan det som är av betydelse är att utvecklingen kan bidra till goda förutsättningar att tillhandahålla välfärd och annan kommunal service med hög kvalitet, på både kort och lång sikt. Utvecklingen under 2021 har inneburit att dessa förutsättningar har stärkts.
Mer likvärdiga ekonomiska förutsättningar 2021
Det finns skillnader i ekonomisk situation, t.ex. vad gäller resultatnivå och soliditet, mellan enskilda kommuner, mellan olika grupper av kommuner och mellan regioner. Skillnaderna kan vara en indikation på att de ekonomiska förutsättningarna inte är likvärdiga. Skillnaderna kan också bero på olika förutsättningar och målsättningar för utvecklingen av ekonomin och för verksamheten. Alla de tre kommungrupperna hade relativt höga resultat 2021, och skillnaderna i resultatnivå mellan grupperna var mindre 2021 än under 2020. Likaså var skillnaderna i soliditet, och därmed i den långsiktiga finansiella styrkan, mindre 2021 än 2020. Den höga resultatnivån har även lett till att ekonomin stärkts i flera regioner. Att många kommuner och regioner stärkt sin ekonomiska ställning, och att skillnaderna i resultatnivå har minskat, indikerar en ökad likvärdighet i ekonomiska förutsättningar, och därmed en ökad måluppfyllelse inom utgiftsområdet under 2021. Läget har dock på många sätt varit exceptionellt under pandemin, med bl.a. historiskt stora ekonomiska tillskott till sektorn. Regeringen avser att följa utvecklingen vad gäller skillnader mellan kommuners och mellan regioners ekonomiska ställning.
Skillnader kvarstår också mellan grupper av kommuner och mellan regioner beträffande skattesatser. Liksom skillnader i resultatnivå och soliditet kan skillnader i skattesatser vara en indikation på att de ekonomiska förutsättningarna inte är likvärdiga, men skillnaderna kan också beror på andra faktorer.
Den statliga styrningen är fortsatt omfattande
Statskontorets årliga uppföljning visar att den statliga styrningen av kommunsektorn är fortsatt omfattande, bl.a. med lika många riktade statsbidrag under 2021 som 2020. Spridningen av
20
Prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 25
beaktas att kommuner och regioner måste hantera styrningen samlat vid t.ex. resursfördelning och planering.
RKA:s fortsatta utveckling av nyckeltal för effektivitet och produktivitet, samt de rapporter som årligen publiceras av rådet på detta tema, utgör ett betydelsefullt verktyg för kommunsektorn i arbetet med utveckling och effektivisering av verksamhet. Regeringen bedömer att detta arbete på sikt, i takt med att nyckeltalen utvecklas, kan komma att bidra till förbättrade möjligheter att följa måluppfyllelsen för utgiftsområdet vad gäller verksamheternas effektivitet.
2.7Politikens inriktning
2.7.1Den ekonomiska utvecklingen
Efter att kommunsektorns inkomster ökat i hög takt 2020 och 2021, bedöms de öka betydligt långsammare
Kommunsektorns utgifter bedöms öka snabbare 2022 och 2023 än de gjort i genomsnitt de senaste tio åren. De ökade utgifterna antas till viss del finansieras genom att kommuner och regioner sänker sina överskott. Därmed sjunker både kommunsektorns finansiella sparande och resultat snabbt 2022 och 2023. Mot slutet av prognosperioden antas kommunsektorns utgifter anpassas efter inkomsterna så att sektorn når ett resultat som bedöms vara i linje med god ekonomisk hushållning. Det leder till en stabilisering av resultatets och det finansiella sparandets nivåer (se vidare förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 8).
21
Prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 25
| Tabell 2.5 | Kommunsektorns finanser | |||||
| Miljarder kronor om inte annat anges | ||||||
| Utfall 2020, prognos |
||||||
| 2021 | 2022 | 2023 | 2024 | 2025 | ||
| Totala inkomster | 1 303 | 1 351 | 1 394 | 1 438 | 1 487 | |
| Utveckling i procent | 6,5 | 3,6 | 3,2 | 3,1 | 3,4 | |
| Skatter | 807 | 848 | 881 | 912 | 961 | |
| Kommunal fastighetsavgift | 21 | 22 | 22 | 22 | 23 | |
| Statsbidrag exkl. kompensation för | ||||||
| mervärdesskatt | 287 | 275 | 268 | 267 | 253 | |
| varav generella bidrag | 149 | 152 | 152 | 156 | 152 | |
| varav riktade bidrag | 139 | 123 | 116 | 111 | 101 | |
| Kapitalinkomster | 9 | 14 | 19 | 24 | 29 | |
| Övriga inkomster | 179 | 191 | 203 | 212 | 220 | |
| varav kompensation för mervärdesskatt | 77 | 82 | 86 | 89 | 90 | |
| Totala utgifter | 1 266 | 1 331 | 1 418 | 1 465 | 1 512 | |
| Utveckling i procent | 4,4 | 5,1 | 6,5 | 3,3 | 3,2 | |
| Konsumtion | 1042 | 1088 | 1160 | 1190 | 1214 | |
| Investeringar | 127 | 134 | 140 | 145 | 149 | |
| Transfereringar | 102 | 104 | 108 | 113 | 130 | |
| Övriga utgifter | 5 | 10 | 15 | 19 | ||
| Finansiellt sparande | 37 | 19 | ||||
| Procent av BNP | 0,7 | 0,3 | ||||
| Resultat efter finansiella poster | 69 | 62 | 18 | 21 | 23 | |
| Procent av skatter och generella statsbidrag | 7,3 | 6,2 | 1,8 | 2,0 | 2,0 | |
Anm.: Beloppen är avrundade och stämmer därför inte alltid överens med summan. Uppgifter i denna tabell baseras på Nationalräkenskaperna medan resultatredovisningen inom utgiftsområde 25 bygger på kommunernas och regionerna räkenskapssammandrag. Uppgifterna kan därför skilja sig åt.
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar
2.7.2Förstärkning av de generella statsbidragen
Kommunsektorns ekonomiska resultat har legat på historiskt höga nivåer de senaste två åren. Många kommuner och regioner har kunnat stärka sin ekonomi, trots de påfrestningar och utmaningar som spridningen av
Den demografiska utvecklingen kommer att fortsätta att påverka kommunsektorns ekonomi. Utvecklingen innebär att antalet personer som inte är i förvärvsarbetande ålder ökar i förhållande till antalet personer i förvärvsarbetande ålder, dvs. personer i åldern
Kommunsektorns ekonomi påverkas av flera olika faktorer. Av central betydelse är utvecklingen av det kommunala skatteunderlaget, och därmed skatteintäkterna, som påverkas av den samhällsekonomiska utvecklingen och sysselsättningen samt av den demografiska utvecklingen. Ytterligare exempel på faktorer som är viktiga för kommunsektorns ekonomi är pris- och löneutvecklingen och ränteläget, vilka påverkar
22
Prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 25
såväl kostnaderna som intäkterna. Under 2022 har inflationen stigit till höga nivåer och denna utveckling bedöms ha en betydande påverkan på kommunsektorns ekonomiska förutsättningar även 2023.
Regeringen vill skapa goda och likvärdiga ekonomiska förutsättningar för kommuner och regioner i enlighet med målet för utgiftsområdet, då detta är avgörande för en god kommunal service i hela landet som kan fortsätta att utvecklas. Regeringen vill minska risken för att de höga priserna leder till neddragningar i kommunala verksamheter inom framför allt vård, skola och omsorg.
Mot denna bakgrund föreslår regeringen att nivån på de generella statsbidragen till kommuner och regioner ökas med 6 miljarder kronor fr.o.m. 2023, varav 4,2 miljarder kronor per år till kommunerna och 1,8 miljarder kronor per år till regionerna. Kommuner och regioner kompenserades 2022 för ökade kostnader för finansiering till följd av den nya riskskatten för kreditinstitut (prop. 2021/22:269, bet. 2021/22:FiU49, rskr. 2021/22:459). Den föreslagna höjningen av de generella statsbidragen till kommuner och regioner innefattar denna kompensation fr.o.m. 2023.
Staten reglerar nivån på de generella statsbidragen till kommuner och regioner när kommunala uppgifter och ambitionsnivåer förändras. I denna proposition föreslås regleringar enligt den kommunala finansieringsprincipen om sammanlagt
Den demografiska utvecklingen bedöms ställa ökade krav på kommunsektorn under en lång tid framöver. De utmaningar för kommunsektorn som detta innebär är inte endast av ekonomisk karaktär, utan handlar även om personal- och kompetensförsörjning och organisatorisk kapacitet. Det krävs goda förutsättningar för att kunna möta utvecklingen och nå målsättningen om en effektiv kommunal verksamhet med hög kvalitet i hela landet. Utmaningarna kommer inte att kunna lösas enbart genom ekonomiska tillskott. Även effektiviseringsåtgärder behöver vidtas, t.ex. införandet av nya arbetssätt och digitalisering.
2.7.3Den statliga styrningen av kommunsektorn behöver utvecklas
Sverige är en enhetsstat med en långtgående kommunal självstyrelse. Vidare ansvarar kommuner och regioner för en betydande del av den offentliga sektorns verksamhet. Den kommunala självstyrelsen innebär att kommuner och regioner ansvarar för sin verksamhet och ekonomi och har ett stort handlingsutrymme inom ramen för detta ansvar. Samtidigt har staten ett övergripande ansvar för hela den offentliga sektorns utveckling. Det innebär att staten har ett ansvar för att medborgarna och företagen får den service som riksdagen har beslutat om och att nationella värden som likvärdighet, rättssäkerhet och samhällsekonomisk stabilitet upprätthålls. Detta medför ett behov för staten av att styra den kommunala sektorn så att nationella mål och ambitioner får genomslag. Den statliga styrningen av kommunsektorn måste utformas efter överväganden om hur omfattande och detaljerad styrningen ska vara, och därmed vilket handlingsutrymme kommuner och regioner ska ha.
Regeringens inriktning är att den statliga styrningen ska präglas av långsiktighet och god framförhållning samt samordnade och tydliga styrsignaler. Den bör skapa utrymme för regional och lokal anpassning och inte försvåra effektivisering. Inom ramen för Statskontorets uppdrag att följa utvecklingen av den statliga styrningen av kommuner och regioner har myndigheten redovisat flera rapporter som både ger en aktuell bild av den statliga styrningen och innehåller en fördjupad analys av dess
23
Prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 25
konsekvenser. Dessa rapporter visar att det finns behov av att utveckla och förbättra styrningen.
2.8Budgetförslag
2.8.11:1 Kommunalekonomisk utjämning
Tabell 2.6 Anslagsutveckling 1:1 Kommunalekonomisk utjämning
Tusental kronor
| 2021 | Utfall | 148 511 444 | Anslagssparande | |
| 2022 | Anslag | 151 222 6891 | Utgiftsprognos | 151 222 689 |
| 2023 | Förslag | 151 878 432 | ||
| 2024 | Beräknat | 155 840 432 | ||
| 2025 | Beräknat | 152 426 432 | ||
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2022 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
Ändamål
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till kommuner och regioner enligt lagen (2004:773) om kommunalekonomisk utjämning. Anslaget får också användas som ett instrument för ekonomiska regleringar mellan staten och kommunsektorn.
Skälen för regeringens förslag
Tabell 2.7 Förändringar av anslagsnivån
Tusental kronor
| 2023 | 2024 | 2025 | |
| Anvisat 20221 | 151 222 689 | 151 222 689 | 151 222 689 |
| Beslutade, föreslagna och aviserade reformer | 655 743 | 4 617 743 | 1 203 743 |
| varav BP23 | 7 334 623 | 6 994 623 | 7 636 623 |
| – Skyddat boende för våldsutsatta barn och vuxna | 145 000 | 321 000 | 321 000 |
| – Teknisk justering för Stärkt rätt till assistans | |||
| – Flytt av medel - Konfessionella skolor | 7 000 | 7 000 | |
| – Prop. Vägar till hållbara vattentjänster | 45 000 | 5 000 | 5 000 |
| – Skatteavtalet Sverige Danmark | |||
| – Förstärkning av de generella statsbidragen | 6 000 000 | 6 000 000 | 6 000 000 |
| – Ändrade skatteregler | 1 800 000 | 1 800 000 | 1 800 000 |
| – Förstärkning av föräldraskapsstöd | |||
| – Skolkostnadsutredningen genomförs inte | |||
| – Utökad undervisningstid flyttas fram | |||
–Nationella minoritetsspråk inom gymnasieskolan och
| gymnasiesärskola | 1 500 | 1 500 | 1 500 |
| Överföring till/från andra anslag | |||
| Övrigt | |||
| Förslag/beräknat anslag | 151 878 432 | 155 840 432 | 152 426 432 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2021 (bet. 2021/22:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
Föreslagna och tidigare aviserade tillskott
De generella statsbidragen behöver förstärkas för att ge kommuner och regioner förbättrade ekonomiska förutsättningar. Regeringen föreslår därför att anslaget 1:1 Kommunalekonomisk utjämning ökas med 6 miljarder kronor fr.o.m. 2023.
24
Prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 25
Regleringar enligt den kommunala finansieringsprincipen
Regeringen behandlar i denna proposition nya och planerade regleringar enligt den kommunala finansieringsprincipen. Tidigare beslutade regleringar, samt nya och planerade regleringar, framgår av tabell 2.8.
Övriga ekonomiska regleringar
Regeringen avser att föreslå förändringar i det nuvarande reseavdraget som minskar de kommunala skatteintäkterna med 1,7 miljarder kronor. Regeringen avser därutöver att även lämna förslag om justerade avdrag för tjänsteresor och hemresor som minskar de kommunala skatteintäkterna med ytterligare 0,1 miljarder kronor. Anslaget ökas till följd av detta med sammanlagt 1,8 miljarder kronor fr.o.m. 2023. Av detta belopp beräknas ca 1,2 miljarder kronor avsättas för kommunerna och ca 0,6 miljarder kronor för regionerna. Fördelningen mellan kommuner och regioner är gjord i förhållande till medelskattesatsen för kommuner respektive regioner.
Den 1 januari 2013 infördes en utökad nedsättning av den kommunala fastighetsavgiften vid nybyggnation (prop. 2012/13:1, bet. 2012/13:FiU1, rskr. 2012/13:37). Den tioåriga nedsättningen av fastighetsavgiften för nybyggda bostäder utvidgades genom att fastighetsavgiften sattes ned helt även för år
I avtalet mellan Sverige och Danmark om vissa skattefrågor regleras hur länderna ska kompensera varandra för minskade skatteintäkter till följd av att pendlare mellan länderna beskattas i arbetslandet och inte i bosättningslandet (prop. 2003/04:149, bet. 2003/04:SkU31, rskr. 2003/04:269). Utjämningsbeloppens storlek påverkas av antalet pendlare som omfattas av utjämningsordningen och deras löner. Förändringar i den
För inkomståret 2020 har Sverige betalat ca 141 miljoner kronor mindre i inkomstskatt till Danmark jämfört med inkomståret 2019. Samtidigt har Danmark betalat ca 11,5 miljoner kronor mer i inkomstskatt till Sverige för inkomståret 2020 jämfört med inkomståret 2019. Sammantaget har detta lett till ca 152,9 miljoner kronor högre nettointäkter för inkomståret 2020 jämfört med inkomståret 2019. För 2022 föreslås att skillnaden mellan nettobeloppet för inkomståret 2020 och motsvarande belopp 2019 regleras genom en minskning av anslaget med 152,9 miljoner kronor, varav
98 miljoner kronor beräknas avsättas för kommunerna och 54,8 miljoner kronor för regionerna. Fördelningen mellan kommuner och regioner är gjord i förhållande till medelskattesatsen för kommuner respektive regioner. För 2024 och 2025 beräknas anslaget minskas med motsvarande belopp.
25
Prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 25
Tabell 2.8 Tillskott, ekonomiska regleringar enligt den kommunala finansieringsprincipen och övriga regleringar för anslaget 1:1 Kommunalekonomisk utjämning
Miljoner kronor
| Förslag för | Beräknat för | Beräknat för | Förslag för | Beräknat för | Beräknat för | |
| kommuner | kommuner | kommuner | regioner | regioner | regioner | |
| 2023 | 2024 | 2025 | 2023 | 2024 | 2025 | |
| Anvisat för 2022 | 107 272 | 107 272 | 107 272 | 43 951 | 43 951 | 43 951 |
| Förstärkning generella | ||||||
| statsbidrag | 4 200 | 4 200 | 4 200 | 1 800 | 1 800 | 1 800 |
| Regleringar enligt den kommunala finansieringsprincipen | ||||||
| Nationella | ||||||
| minoritetsspråk inom | ||||||
| gymnasieskolan och | ||||||
| gymnasiesärskolan | ||||||
| (utg.omr. 16 avsnitt | ||||||
| 3.7.5) | 1,5 | 1,5 | 1,5 | |||
| Skyddat boende för | ||||||
| våldsutsatta barn och | ||||||
| vuxna (utg.omr. 9 | ||||||
| avsnitt 6.6.7) | 145 | 321 | 321 | |||
| Vägar till hållbara | ||||||
| vattentjänster | ||||||
| (utg.omr. 20 avsnitt | ||||||
| 3.26) | 45 | 5 | 5 | |||
| Tidigare beslutade och förändringar av tidigare aviserade regleringar | ||||||
| Skolor med | ||||||
| konfessionell | ||||||
| inriktning (utg.omr. 16 | ||||||
| avsnitt 3.6.5) | 7 | 14 | 14 | |||
| Utökad | ||||||
| undervisningstid | ||||||
| flyttas fram1 (utg.omr. | ||||||
| 16, avsnitt 3.7.1) | ||||||
| Skolkostn.utredn. | ||||||
| förslag genomförs inte | ||||||
| Stärkt rätt till | ||||||
| assistans (utg.omr. 9 | ||||||
| avsnitt 6.6.4) | ||||||
| Förstärkning | ||||||
| föräldraskapsstöd | ||||||
| (utg.omr. 9 avsnitt | ||||||
| 6.5) | ||||||
| Försöksverksamhet | ||||||
| med branschskolor | ||||||
| Översiktsplaner, | ||||||
| klimatanpassning | ||||||
| Nya regler om | ||||||
| faderskap och | ||||||
| föräldraskap | 20 | 20 | 20 | |||
| 2021 års | ||||||
| vårdnadsreform | ||||||
| Upprättande av | ||||||
| utbildningsplan | ||||||
| Digitala nationella | ||||||
| prov | ||||||
| Ämnesbetyg, | ||||||
| implementering | 25 | 25 | 25 | |||
| Grundläggande | ||||||
| behörighet | ||||||
| yrkesprogram | 59 | 176 | ||||
26
Prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 25
| Förslag för | Beräknat för | Beräknat för | Förslag för | Beräknat för | Beräknat för | |
| kommuner | kommuner | kommuner | regioner | regioner | regioner | |
| 2023 | 2024 | 2025 | 2023 | 2024 | 2025 | |
| Planering och | ||||||
| dimensionering | ||||||
| gymnasial utbildning | 170 | 170 | 170 | |||
| Prövning av | ||||||
| gymnasiekurser | ||||||
| Validering, nationell | ||||||
| struktur | 30 | 30 | 30 | |||
| Tekniksprånget | ||||||
| Professions- | ||||||
| programmet | ||||||
| Allsidig social | ||||||
| sammansättning | 15 | 15 | 15 | |||
| Gemensamt skolval | ||||||
| Fast omsorgskontakt | 338 | 338 | 338 | |||
| Stärkt rätt till | ||||||
| assistans | ||||||
| Barnets bästa när | ||||||
| vård enligt LVU | ||||||
| upphör | 4 | 4 | 4 | |||
| Kommuner mot brott | 109 | 219 | 219 | |||
| Extra studietid och | ||||||
| utökad lovskola | 121 | 121 | 121 | |||
| Förstärkning av | ||||||
| likvärdighetsbidraget | 25,5 | 40,5 | 25,5 | |||
| Deltagande i förskola | 41 | 80 | 80 | |||
| Stärkta skolbibliotek | ||||||
| Övriga ekonomiska regleringar | ||||||
| Cykelförmån | 28 | 56 | 85 | 16 | 32 | 47 |
| Bilförmån | ||||||
| Kommunal | ||||||
| fastighetsavgift | 128 | 256 | 384 | |||
| Skatteavtalet Sverige | ||||||
| Danmark | ||||||
| Förmånsvärde | ||||||
| personbilar | ||||||
| Justerade | ||||||
| åldersgränser, | ||||||
| pensionsgruppen | ||||||
| Ändrade skatteregler | 1 154 | 1 154 | 1 154 | 646 | 646 | 646 |
| Tillkännagivande | ||||||
| riksdagen, | ||||||
| äldreomsorg | 2 730 | 1 170 | ||||
| Justering av BP22 tfa | ||||||
| riksdagsbeslut | 328 | 1 004 | 1 004 | 1,4 | 2,5 | 2,5 |
| Generella statsbidrag | ||||||
| BP21 | ||||||
| Summa | 108 031 | 110 899 | 108 709 | 43 848 | 44 942 | 43 717 |
1I statens budget för 2022 (bet. 2021/22:FiU3 rskr. 2021/22:120) avsattes medel på anslaget för en utökad undervisningstid. Reformen är framflyttad och därför flyttas även medlen fram.
Regeringen föreslår att 151 878 432 000 kronor anvisas under anslaget 1:1 Kommunalekonomisk utjämning för 2023. För 2024 och 2025 beräknas anslaget till 155 840 432 000 kronor respektive 152 426 432 000 kronor.
27
Prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 25
2.8.21:2 Utjämningsbidrag för
Tabell 2.9 Anslagsutveckling 1:2 Utjämningsbidrag för
Tusental kronor
| 2021 | Utfall | 4 716 511 | Anslagssparande | 44 |
| 2022 | Anslag | 4 893 0871 | Utgiftsprognos | 4 878 317 |
| 2023 | Förslag | 5 358 777 | ||
| 2024 | Beräknat | 5 358 777 | ||
| 2025 | Beräknat | 5 358 777 | ||
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2022 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
Ändamål
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till kommuner enligt lagen (2008:342) om utjämning av kostnader för verksamhet enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade.
Skälen för regeringens förslag
Tabell 2.10 Förändringar av anslagsnivån
Tusental kronor
| 2023 | 2024 | 2025 | |
| Anvisat 20221 | 4 718 355 | 4 718 355 | 4 718 355 |
| Beslutade, föreslagna och aviserade reformer | 640 422 | 640 422 | 640 422 |
| varav BP23 | 640 422 | 640 422 | 640 422 |
| – Justering prognos | 640 422 | 640 422 | 640 422 |
| Överföring till/från andra anslag | |||
| Övrigt | |||
| Förslag/beräknat anslag | 5 358 777 | 5 358 777 | 5 358 777 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2021 (bet. 2021/22:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
Statens utgifter för utjämningen av kostnader för verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade
Omslutningen i utjämningssystemet för
Regeringen föreslår att 5 358 777 000 kronor anvisas under anslaget 1:2 Utjämningsbidrag för
5 358 777 000 kronor respektive 5 358 777 000 kronor.
28
Prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 25
2.8.31:3 Bidrag till kommunalekonomiska organisationer
Tabell 2.11 Anslagsutveckling 1:3 Bidrag till kommunalekonomiska organisationer
Tusental kronor
| 2021 | Utfall | 7 150 | Anslagssparande | |
| 2022 | Anslag | 7 1501 | Utgiftsprognos | 7 081 |
| 2023 | Förslag | 7 150 | ||
| 2024 | Beräknat | 7 150 | ||
| 2025 | Beräknat | 7 150 | ||
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2022 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
Ändamål
Anslaget får användas för statsbidrag till två organisationer inom det kommunalekonomiska området, Rådet för kommunal redovisning och Rådet för främjande av kommunala analyser. Anslaget får vidare användas till insatser för utveckling av statens styrning av kommuner och regioner.
Skälen för regeringens förslag
Tabell 2.12 Förändringar av anslagsnivån
Tusental kronor
| 2023 | 2024 | 2025 | |
| Anvisat 20221 | 7 150 | 7 150 | 7 150 |
| Beslutade, föreslagna och aviserade reformer | |||
| Överföring till/från andra anslag | |||
| Övrigt | |||
| Förslag/beräknat anslag | 7 150 | 7 150 | 7 150 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2021 (bet. 2021/22:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
Staten och SKR har som medlemmar i RKR genom avtal förbundit sig att stödja föreningens verksamhet ekonomiskt med 1 400 000 kronor vardera per år. RKR har ansökt om statligt bidrag med 1 400 000 kronor för 2023 års verksamhet (Fi2022/1177).
Staten och SKR har i avtal förbundit sig att stödja RKA:s verksamhet ekonomiskt med högst 4 550 000 kronor vardera per år. Från och med 2011 stödjer SKR enligt ett tilläggsavtal föreningen med ytterligare 400 000 kronor per år, för att täcka delar av driftskostnaden för databasen Kolada. Från och med 2020 stödjer staten enligt ett tilläggsavtal föreningen med 1 200 000 kronor årligen för föreningens arbete med att vidareutveckla möjligheterna till jämförelser och analyser av effektivitet och ett utökat stöd till kommuner och regioner för att arbeta med detta. RKA har ansökt om statligt bidrag med 5 750 000 kronor för 2023 års verksamhet (Fi2022/1176).
Regeringen föreslår att 7 150 000 kronor anvisas under anslaget 1:3 Bidrag till kommunalekonomiska organisationer för 2023. För 2024 och 2025 beräknas anslaget till 7 150 000 kronor respektive 7 150 000 kronor.
29
Prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 25
2.8.41:4 Tillfälligt stöd till enskilda kommuner och regioner
Tabell 2.13 Anslagsutveckling 1:4 Tillfälligt stöd till enskilda kommuner och regioner
Tusental kronor
| 2021 | Utfall | Anslagssparande | 250 000 |
| 2022 | Anslag | 375 0001 Utgiftsprognos | 371 392 |
| 2023 | Förslag | 1 000 | |
| 2024 | Beräknat | 375 000 | |
| 2025 | Beräknat | 0 | |
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2022 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
Ändamål
Anslaget får användas för utgifter avseende tillfälligt stöd till kommuner och regioner, som syftar till att dessa ska nå en ekonomi i balans och på sikt god ekonomisk hushållning.
Skälen för regeringens förslag
Tabell 2.14 Förändringar av anslagsnivån
Tusental kronor
| 2023 | 2024 | 2025 | |
| Anvisat 20221 | 250 000 | 250 000 | 250 000 |
| Beslutade, föreslagna och aviserade reformer | 125 000 | ||
| varav BP23 | 1 000 | ||
| – Tillfällig anslagsförstärkning 2023 | 1 000 | ||
| Överföring till/från andra anslag | |||
| Övrigt | |||
| Förslag/beräknat anslag | 1 000 | 375 000 | 0 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2021 (bet. 2021/22:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
Syftet med anslaget är att ekonomiskt stödja kommuner och regioner som planerar att vidta åtgärder som syftar till att nå en ekonomi i balans och god ekonomisk hushållning. För att enskilda kommuner och regioner ska få ansöka om det tillfälliga stödet krävs enligt förordningen (2021:820) om tillfälligt statsbidrag för kommunala åtgärder för en ekonomi i balans att de under 2020 hade en negativ soliditet, dvs. att skulderna var större än tillgångarna. Regeringen har beslutat att inrätta en delegation inom Kammarkollegiet för att hantera stödet. Enligt förordningen ska hälften av bidraget betalas ut i samband med att delegationen beslutar om bidrag, vilket sker under 2022. Resterande medel betalas ut 2024, efter att slutredovisning kommit in och godkänts av delegationen. Det finns alltså inte behov av att anvisa medel 2023. För att anslaget fortsatt ska vara uppfört på statens budget bör anslaget ändå tillföras ett formellt belopp.
Regeringen föreslår att 1 000 000 kronor anvisas under anslaget 1:4 Tillfälligt stöd till enskilda kommuner och regioner för 2023. För 2024 och 2025 beräknas anslaget till 375 000 000 kronor respektive till 0 kronor.
30
Prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 25
2.8.51:5 Medel till befolkningsmässigt mindre kommuner
Tabell 2.15 Anslagsutveckling 1:5 Medel till befolkningsmässigt mindre kommuner
Tusental kronor
| 2021 | Utfall | Anslagssparande | |
| 2022 | Anslag | 300 0001 Utgiftsprognos | 300 000 |
| 2023 | Förslag | 300 000 | |
| 2024 | Beräknat | 300 000 | |
| 2025 | Beräknat | 0 | |
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2022 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
Ändamål
Anslaget får användas för utgifter avseende stöd till kommuner med särskilda utmaningar.
Skälen för regeringens förslag
Tabell 2.16 Förändringar av anslagsnivån
Tusental kronor
| 2023 | 2024 | 2025 | |
| Anvisat 20221 | 300 000 | 300 000 | 300 000 |
| Beslutade, föreslagna och aviserade reformer | |||
| Överföring till/från andra anslag | |||
| Övrigt | |||
| Förslag/beräknat anslag | 300 000 | 300 000 | 0 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2021 (bet. 2021/22:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
Syftet med anslaget är att motverka att de skillnader som finns mellan olika kommuner och kommungrupper, t.ex. vad avser resultat och finansiell ställning, påverkar tillgången till god välfärd i hela landet. Stödet fördelas till de 70 kommuner som får störst bidrag per invånare från det kommunalekonomiska utjämningssystemet eller har färre än 9 000 invånare. De kommuner som fick medel 2022 bedöms också få medel 2023 och 2024. Stödet fördelas 2023 till totalt 90 kommuner. Antalet kommuner kan komma att utökas om någon ytterligare kommun uppfyller något av de kriterier som använts. Om antalet utökas minskas det belopp som utbetalas per kommun.
Regeringen föreslår att 300 000 000 kronor anvisas under anslaget 1:5 Medel till befolkningsmässigt små kommuner för 2023. För 2024 och 2025 beräknas anslaget till 300 000 000 kronor respektive 0 kronor.
31