Utgiftsområde 23
Areella näringar, landsbygd och
livsmedel
1
Prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 23
Utgiftsområde 23 – Areella näringar, landsbygd och livsmedel
Innehållsförteckning
2.7.3Stärkt krisberedskap och civilt försvar inom livsmedels- och
2.8.3Stärkt krisberedskap och civilt försvar inom livsmedels- och
dricksvattenförsörjningen..................................................................... | 54 |
2.8.4Skogen är en strategisk resurs för ett robust Sverige samt för jobb
2
3
Prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 23
1 Förslag till riksdagsbeslut
Regeringens förslag:
1.Riksdagen anvisar anslagen för budgetåret 2023 inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel enligt tabell 1.1.
2.Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2023 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom de tidsperioder som anges i tabell 1.2.
Tabell 1.1 | Anslagsbelopp | |
Tusental kronor | ||
Anslag | ||
1:1 Skogsstyrelsen | 533 764 | |
1:2 Insatser för skogsbruket | 594 373 | |
1:3 Statens veterinärmedicinska anstalt | 171 348 | |
1:4 Bidrag till veterinär fältverksamhet | 116 041 | |
1:5 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder | 9 933 | |
1:6 Bekämpning av smittsamma djursjukdomar | 133 349 | |
1:7 Ersättningar för viltskador m.m. | 67 778 | |
1:8 Statens jordbruksverk | 740 665 | |
1:9 Bekämpning av växtskadegörare | 15 000 | |
1:10 Gårdsstöd m.m. | 5 637 032 | |
1:11 Intervention för jordbruksprodukter m.m. | 149 000 | |
1:12 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk | 27 200 | |
1:13 Från |
109 000 | |
1:14 Livsmedelsverket | 327 670 | |
1:15 Konkurrenskraftig livsmedelssektor | 204 160 | |
1:16 Bidrag till vissa internationella organisationer m.m. | 46 913 | |
1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur | 2 068 306 | |
1:18 Från |
1 468 013 | |
1:19 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket | 92 330 | |
1:20 Stöd till jordbrukets rationalisering m.m. | 24 116 | |
1:21 Åtgärder på fjällägenheter | 1 529 | |
1:22 Främjande av rennäringen m.m. | 125 915 | |
1:23 Sveriges lantbruksuniversitet | 2 160 339 | |
1:24 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning | ||
och samfinansierad forskning | 738 664 | |
1:25 Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien | 1 177 | |
1:26 Nedsättning av slakteriavgifter | 81 837 | |
1:27 Åtgärder för beredskap inom livsmedels- och dricksvattenområdet | 21 000 | |
1:28 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk |
53 000 | |
1:29 Från |
||
2027 | 115 000 | |
1:30 Nationell medfinansiering till den gemensamma jordbrukspolitiken 2023– | ||
2027 | 2 000 000 | |
1:31 Finansiering från |
||
andra pelare |
1 538 900 | |
Summa anslag inom utgiftsområdet | 19 373 352 | |
4
Prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 23
Tabell 1.2 | Beställningsbemyndiganden | ||
Tusental kronor | |||
Anslag | Beställningsbemyndigande | Tidsperiod | |
1:2 Insatser för skogsbruket | 130 000 | ||
1:11 Intervention för jordbruksprodukter m.m. | 120 000 | ||
1:15 Konkurrenskraftig livsmedelssektor | 20 000 | ||
1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur | 1 500 000 | ||
1:18 Från |
|||
miljö och struktur | 1 800 000 | ||
1:24 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och | |||
samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning | 1 600 000 | ||
1:28 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk |
110 000 | ||
1:29 Från |
|||
vattenbruk |
350 000 | ||
1:30 Nationell medfinansiering till den gemensamma | |||
jordbrukspolitiken |
3 105 900 | ||
1:31 Finansiering från |
|||
jordbrukspolitikens andra pelare |
3 905 900 | ||
Summa beställningsbemyndiganden inom utgiftsområdet | 12 641 800 | ||
5
Prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 23
2Areella näringar, landsbygd och livsmedel
Efter ett val som inneburit ett regeringsskifte ska budgetpropositionen överlämnas till riksdagen inom tre veckor efter det att en ny regering har tillträtt. Denna budgetproposition omfattar, trots den korta tid som stått till förfogande, många viktiga reformer. Det har dock inte varit möjligt för regeringen att föreslå nya mål för utgiftsområden eller ge den redovisning av resultat som enligt budgetlagen (2011:203) ska ingå i budgetpropositionen ett innehåll som fullt ut återspeglar regeringens politik.
2.1Utgiftsområdets omfattning
Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel omfattar verksamhet inom områdena jordbruks- och trädgårdsnäring, fiskerinäring, landsbygd, livsmedel, djur, skog och jakt samt rennäring och andra samiska näringar. Utgiftsområdet omfattar även verksamhet inom utbildning och forskning.
Myndigheter som verkar inom utgiftsområdet är Statens jordbruksverk (Jordbruksverket), Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA), Ansvarsnämnden för djurens hälso- och sjukvård, Centrala djurförsöksetiska nämnden, Livsmedelsverket, Skogsstyrelsen, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och vissa verksamheter vid Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas).
7
Prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 23
2.2Utgiftsutveckling
Tabell 2.1 Utgiftsutveckling inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel
Miljoner kronor
Utfall | Budget | Prognos | Förslag | Beräknat | Beräknat | |
2021 | 20221 | 2022 | 2023 | 2024 | 2025 | |
1:1 Skogsstyrelsen | 532 | 583 | 593 | 534 | 548 | 537 |
1:2 Insatser för skogsbruket | 662 | 706 | 676 | 594 | 594 | 594 |
1:3 Statens veterinärmedicinska anstalt | 161 | 165 | 165 | 171 | 180 | 199 |
1:4 Bidrag till veterinär fältverksamhet | 128 | 134 | 134 | 116 | 124 | 129 |
1:5 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder | 10 | 10 | 10 | 10 | 10 | 10 |
1:6 Bekämpning av smittsamma djursjukdomar | 484 | 267 | 282 | 133 | 133 | 133 |
1:7 Ersättningar för viltskador m.m. | 32 | 53 | 52 | 68 | 68 | 68 |
1:8 Statens jordbruksverk | 623 | 621 | 613 | 741 | 738 | 778 |
1:9 Bekämpning av växtskadegörare | 12 | 15 | 15 | 15 | 15 | 15 |
1:10 Gårdsstöd m.m. | 6 946 | 7 545 | 7 545 | 5 637 | 8 910 | 7 112 |
1:11 Intervention för jordbruksprodukter m.m. | 129 | 167 | 167 | 149 | 154 | 156 |
1:12 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk | 12 | 76 | 63 | 27 | ||
1:13 Från |
||||||
vattenbruk | 152 | 174 | 171 | 109 | ||
1:14 Livsmedelsverket | 271 | 341 | 345 | 328 | 345 | 369 |
1:15 Konkurrenskraftig livsmedelssektor | 174 | 200 | 192 | 204 | 166 | 166 |
1:16 Bidrag till vissa internationella organisationer m.m. | 43 | 47 | 45 | 47 | 47 | 47 |
1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur | 3 195 | 5 719 | 5 156 | 2 068 | 1 297 | 927 |
1:18 Från |
||||||
och struktur | 2 705 | 4 183 | 3 214 | 1 468 | 1 159 | 784 |
1:19 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket | 251 | 92 | 89 | 92 | 20 | 20 |
1:20 Stöd till jordbrukets rationalisering m.m. | 14 | 24 | 24 | 24 | 24 | 24 |
1:21 Åtgärder på fjällägenheter | 1 | 2 | 2 | 2 | 2 | 2 |
1:22 Främjande av rennäringen m.m. | 120 | 136 | 135 | 126 | 126 | 126 |
1:23 Sveriges lantbruksuniversitet | 2 170 | 2 135 | 2 135 | 2 160 | 2 220 | 2 261 |
1:24 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: | ||||||
Forskning och samfinansierad forskning | 676 | 714 | 707 | 739 | 739 | 739 |
1:25 Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 |
1:26 Nedsättning av slakteriavgifter | 102 | 82 | 72 | 82 | 82 | 82 |
1:27 Åtgärder för beredskap inom livsmedels- och dricksvattenområdet | 25 | 25 | 25 | 21 | 150 | 370 |
1:28 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk |
102 | 53 | 164 | 189 | ||
1:29 Från |
||||||
vattenbruk |
120 | 30 | 115 | 196 | 229 | |
1:30 Nationell medfinansiering till den gemensamma jordbrukspolitiken | ||||||
2 000 | 2 800 | 2 800 | ||||
1:31 Finansiering från |
||||||
jordbrukspolitikens andra pelare |
1 539 | 1 914 | 1 914 | |||
Totalt för utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och | ||||||
livsmedel | 19 630 | 24 439 | 22 656 | 19 373 | 22 926 | 20 782 |
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2022 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
För 2022 prognostiseras de totala utgifterna för området uppgå till 22 656 miljoner kronor.
Regeringens förslag till anslag för 2023 för utgiftsområdet innebär att 19 373 miljoner kronor anvisas. För 2024 beräknas anslagsnivån till 22 926 miljoner kronor och för 2025 till 20 782 miljoner kronor.
8
Prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 23
Tabell 2.2 Förändringar av utgiftsramen
Miljoner kronor
2023 | 2024 | 2025 | |
Anvisat 20221 | 21 645 | 21 645 | 21 645 |
Pris- och löneomräkning2 | 43 | 156 | 249 |
Beslutade, föreslagna och aviserade reformer | 1 492 | 122 | |
varav BP233 | 848 | ||
Makroekonomisk utveckling | 773 | 422 | |
Volymer | 5 | 10 | 12 |
Överföring till/från andra utgiftsområden | |||
Övrigt | 245 | ||
Ny utgiftsram | 19 373 | 22 926 | 20 782 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2021 (bet. 2021/22:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2022. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för
3Exklusive pris- och löneomräkning.
Av tabell 2.3 framgår utgiftsområdets föreslagna anslagsram för 2023 fördelad på transfereringar, verksamhetsutgifter och investeringar.
Tabell 2.3 Utgiftsram 2023 realekonomiskt fördelad för utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel
Miljoner kronor
2023 | |
Transfereringar1 | 13 015 |
Verksamhetsutgifter2 | 6 320 |
Investeringar3 | 39 |
Summa utgiftsram | 19 373 |
Anm: Den realekonomiska fördelningen baseras på utfall 2021 samt kända förändringar av anslagens användning.
1 Med transfereringar avses inkomstöverföringar, dvs. utbetalningar av bidrag från staten till exempelvis hushåll, företag eller kommuner utan att staten erhåller någon direkt motprestation.
2 Med verksamhetsutgifter avses resurser som statliga myndigheter använder i verksamheten, t.ex. utgifter för löner, hyror och inköp av varor och tjänster.
3 Med investeringar avses utgifter för anskaffning av varaktiga tillgångar såsom byggnader, maskiner, immateriella tillgångar och finansiella tillgångar.
2.3Skatteutgifter
Vid sidan av stöd till företag och hushåll på budgetens utgiftssida finns det även stöd på budgetens inkomstsida i form av avvikelser från en enhetlig beskattning, s.k. skatteutgifter. Innebörden av en skatteutgift beskrivs i Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnittet om skattefrågor. Den samlade redovisningen finns i regeringens skrivelse Redovisning av skatteutgifter (skr. 2021/22:98). Efter att skrivelsen lämnades har riksdagen beslutat om en ytterligare tillfällig nedsättning av energi- och koldioxidskatten för diesel till arbetsmaskiner och fartyg inom
9
Prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 23
Tabell 2.4 | Skatteutgifter | ||
Miljoner kronor | |||
2022 | 2023 | ||
Uttag av bränsle | 90 | 90 | |
Avverkningsrätt till skog | - | - | |
Anläggning av ny skog m.m. | 110 | 160 | |
Skogsavdrag | - | - | |
Nedsatt energiskatt på uppvärmningsbränslen inom |
|||
vattenbruksnäringarna | u | u | |
Nedsatt energiskatt på el inom |
570 | 600 | |
Nedsatt energi- och koldioxidskatt för diesel till arbetsmaskiner och fartyg | |||
inom |
1 710 | 1 420 | |
Totalt för utgiftsområdet | 2 480 | 2 270 | |
”u” innebär att skatteutgiften har upphört. |
2.4Mål för utgiftsområdet
Målet för utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel är följande:
–Insatserna ska bidra till goda förutsättningar för arbete, tillväxt och välfärd i alla delar av landet. De gröna näringarna ska vara livskraftiga och bidra till klimatomställningen och att naturresurserna används hållbart (prop. 2014/15:1 utg.omr. 23 avsnitt 2.4, bet. 2014/15:MJU2, rskr. 2014/15:88).
Inom utgiftsområdet finns även mål beslutade av riksdagen som gäller en sammanhållen landsbygdspolitik, en konkurrenskraftig och hållbar livsmedelskedja, skogspolitiken samt de samiska näringarna.
Riksdagen har beslutat om ett generationsmål och 16 miljökvalitetsmål för miljöarbetet (prop. 2009/10:155, bet. 2009/10:MJU25, rskr. 2009/10:377). Resultatredovisningen av miljökvalitetsmålen i sin helhet finns inom utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård. För arbetet inom utgiftsområdet är även det av riksdagen beslutade målet om Agenda 2030 för en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling genom en samstämmig politik nationellt och internationellt centralt (prop. 2019/20:188, bet. 2020/21:FiU28, rskr. 2020/21:154).
En sammanhållen landsbygdspolitik
Riksdagen har beslutat om det övergripande målet för den sammanhållna landsbygdspolitiken (prop. 2017/18:179, bet. 2017/18:NU19, rskr. 2017/18:360):
–En livskraftig landsbygd med likvärdiga möjligheter till företagande, arbete, boende och välfärd som leder till en långsiktigt hållbar utveckling i hela landet.
En konkurrenskraftig och hållbar livsmedelskedja
Riksdagen har genom beslut om livsmedelsstrategin beslutat om ett övergripande mål för livsmedelskedjan samt mål för tre strategiska områden – Regler och villkor, Konsument och marknad samt Kunskap och Innovation (prop. 2016/17:104, bet. 2016/17:MJU23, rskr. 2016/17:338). Det övergripande målet:
–En konkurrenskraftig livsmedelskedja där den totala livsmedelsproduktionen ökar, samtidigt som relevanta nationella miljömål nås, i syfte att skapa tillväxt och sysselsättning och bidra till hållbar utveckling i hela landet. Produktionsökningen, både konventionell och ekologisk, bör svara mot konsumenternas efterfrågan.
10
Prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 23
En produktionsökning skulle kunna bidra till en ökad självförsörjningsgrad av livsmedel. Sårbarheten i livsmedelskedjan ska minska.
Stärkt krisberedskap och civilt försvar inom livsmedels- och dricksvattenförsörjningen
Riksdagen har beslutat om övergripande mål för totalförsvaret inklusive civilt försvar (prop. 2020/21:30, bet. 2020/21:FöU4, rskr. 2020/21:136). Livsmedels- och dricksvattenförsörjningen berörs av det civila försvarets mål om förmåga att upprätthålla en nödvändig försörjning (se utg.omr. 6 avsnitt 4).
Skog
Riksdagen har beslutat om två jämställda mål för skogspolitiken – ett produktionsmål och ett miljömål (prop. 1992/93:226, bet. 1992/93:JoU15, rskr. 1992/93:252 och prop. 2007/08:108, bet. 2007/08:MJU18, rskr. 2007/08:244):
–Produktionsmålet innebär att skogen och skogsmarken ska utnyttjas effektivt och ansvarsfullt så att den ger en uthålligt god avkastning. Skogsproduktionens inriktning ska ge handlingsfrihet i fråga om användningen av vad skogen producerar.
–Miljömålet innebär att skogsmarkens naturgivna produktionsförmåga ska bevaras. En biologisk mångfald och genetisk variation i skogen ska säkras. Skogen ska brukas så att växt- och djurarter som naturligt hör hemma i skogen ges förutsättningar att fortleva under naturliga betingelser och i livskraftiga bestånd. Hotade arter och naturtyper ska skyddas. Skogens kulturmiljövärden samt dess estetiska och sociala värden ska värnas.
De samiska näringarna
Det övergripande målet för samepolitiken (prop. 2000/01:1 utg.omr. 23 avsnitt 7.3, bet. 2000/01:MJU2, rskr. 2000/01:86):
–Att verka för en levande samisk kultur byggd på en ekologiskt hållbar rennäring och andra samiska näringar.
Samepolitiken omfattar flera utgiftsområden, bl.a. utgiftsområde 1 Rikets styrelse, 16 Utbildning och universitetsforskning och 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid. Resultatredovisningen för samiska näringar görs i förhållande till den delen av målet som rör samiska näringar.
2.5Resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder
Hur utgiftsområdets centrala indikatorer och andra bedömningsgrunder är kopplade till målen framgår av tabell 2.5. Indikatorerna och bedömningsgrunderna täcker inte alla verksamheter inom utgiftsområdet men bedöms ge tillräcklig information för att möjliggöra generella bedömningar av resultatet. I resultatredovisningen anges även kompletterande indikatorer och andra bedömningsgrunder där det är relevant. Indikatorerna och bedömningsgrunderna redovisas per kön när det finns data tillgänglig.
11
Prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 23
Tabell 2.5 Centrala indikatorer och andra bedömningsgrunder inom utgiftsområdet
Mål för utgifts- Insatserna ska bidra till goda förutsättningar för arbete, tillväxt och välfärd i alla
området delar av landet. De gröna näringarna ska vara livskraftiga och bidra till klimatomställningen och att naturresurserna används hållbart.
Resultatområde En sammanhållen | En konkurrenskraftig Skog | De samiska |
landsbygdspolitik | och hållbar | näringarna |
livsmedelskedja | ||
Indikatorer - Inrikes flyttnetto och befolkning
-Tillgång till fast bredband om minst
1 Gbit/s, eller fiber i absoluta närheten
-Tillgänglighet till dagligvarubutik, drivmedelsstation och grundskola
- Nettomarginal i | - Tillväxt, avverkning | - Renbruks- |
livsmedelssektorn | och skogsbruks- | planernas |
- Förädlingsvärde i | åtgärder | användning |
livsmedelssektorn | - Skog och vilt i | |
- Antal sysselsatta i | balans | |
livsmedelssektorn | - Skydd mot | |
skadeinsekter m.m. | ||
- Miljöhänsyn i | ||
skogsbruket | ||
- Skydd och | ||
bevarande av | ||
skogsmark | ||
- Skogsbrukets | ||
klimatnytta |
2.6Resultatredovisning
Med utgångspunkt i målen för utgiftsområdet redovisas i det följande resultat för de fem resultatområdena En sammanhållen landsbygdspolitik, En konkurrenskraftig och hållbar livsmedelskedja, Skog och De samiska näringarna. För området Stärkt krisberedskap och civilt försvar inom livsmedels- och dricksvattenförsörjningen görs resultatredovisningen i förhållande till det civila försvarets mål om förmåga att upprätthålla en nödvändig försörjning (se utg.omr. 6 avsnitt 4).
I tabeller och diagram redovisas tioåriga tidsserier när det finns tillräckligt underlag.
En årligen återkommande dialog avses som tidigare att föras med miljö- och jordbruksutskottet om utvecklingen av resultatredovisningen. Resultatredovisningen kommer även fortsättningsvis att utvecklas i takt med politiken.
2.6.1En sammanhållen landsbygdspolitik
Den sammanhållna landsbygdspolitiken är till sin karaktär sektorsövergripande och berör därmed många olika utgiftsområden. En resultatredovisning av insatser inom andra politikområden görs inom respektive utgiftsområde.
Uppföljning av den sammanhållna landsbygdspolitiken
Nya resultatindikatorer för politikområdet introducerades i samband med budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 23 avsnitt 2.6.1). Klassificeringen av kommuntyper inom indikatorerna utgår ifrån den definition som används för att följa upp den sammanhållna landsbygdspolitiken. Med kommuntyper menas Tillväxtverkets indelning av kommuner efter andel invånare inom och utanför befolkningstäta områden i kommunen enligt en metod från Eurostat (EG) nr 1059/2003 av den 26 maj 2003 om inrättande av en gemensam nomenklatur för statistiska territoriella enheter (NUTS). För att följa upp politiken för en sammanhållen landsbygdspolitik finns tre centrala indikatorer. Därutöver görs årligen en kortare fördjupning kring ämnen med bäring på Sveriges landsbygder. Den årliga fördjupningen avser denna gång myndighetssamverkan inom landsbygdspolitiken.
12
Prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 23
De flesta kommuntyper uppvisar ett negativt flyttnetto
Kommunkategorierna täta blandade kommuner och tätortsnära landsbygdskommuner har upplevt positiva flyttnetton de senaste fem åren på bekostnad av alla övriga kommuntyper. På tio års sikt är det dock bara täta blandade kommuner som har positivt flyttnetto. Enbart täta blandade och tätortsnära landsbygdskommuner har positiv befolkningsutveckling under 2021. I övrigs kommuntyper var befolkningsutvecklingen negativ.
Flyttmönstren bromsar till viss del den urbanisering som pågått sedan länge, där kommunkategorin storstadskommuner fortsätter ha ett samlat negativt flyttnetto även om 17 av 29 storstadskommuner fortsätter öka sin befolkning 2021. Noterbart är att storstadskommuner som Stockholm och Göteborg har tydligt negativa flyttnetton.
Bland glesa landsbygdskommuner uppvisas ett samlat negativt flyttnetto. 19 kommuner inom gruppen har dock ett positivt flyttnetto, däribland Gotland, Hudiksvall och Åre. Övriga 26 glesa landsbygdskommuner uppvisade ett negativt flyttnetto 2021.
Inom mycket glesa landsbygdskommuner uppvisar sju kommuner ett svagt positivt flyttnetto. På aggregerad nivå är dock flyttnettot negativt. För kommunkategorin glesa blandade kommuner uppvisar elva kommuner ett positivt flyttnetto, däribland Skellefteå, Mora och Mariestad. Kommunkategorin som helhet uppvisar dock ett negativt flyttnetto 2021.
Balansen mellan kvinnor och mäns inrikes flyttar är jämn men samtidigt mångbottnad. I landsbygdskommuner påverkas statistiken av det stora flyktingmottagandet under de senaste tio åren, tydligast uppgången av andelen män 2015 och 2016. Generellt flyttar ungefär lika många kvinnor som män från landsbygdskommunerna, medan andelen kvinnor som flyttar från de glesa blandade kommunerna varit något högre innan och efter dessa år. Det bör också noteras att såväl utrikes flyttning som födelse- och dödstal påverkar den totala befolkningsförändringen, där samtliga kommungrupper med undantag för mycket glesa landsbygdskommuner har en positiv befolkningsutveckling, se tabell 2.6.
13
Prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 23
Tabell 2.6 | Inrikes flyttnetto och befolkning | ||||
Kommuntyp | Utveckling, totalt 2011– | Utveckling, kvinnor | Utveckling, män | Befolkning 2021 | |
(antal kommuner) | 2021 (utv. 2020/2021) | (utv. sedan 2020) | |||
Storstadskommuner (29 | 3 515 442 | ||||
st) | (31 243) | ||||
Täta blandade | 83 308 | 4 544 861 | |||
kommuner (103 st) | (8 201/10 131) | 40 214 | 43 094 | (32 827) | |
Glesa blandade | 697 016 | ||||
kommuner (28 st) | (1 095) | ||||
Tätortsnära | 1 034 269 | ||||
landsbygdskommuner | |||||
(70 st) | (4 104/4 987) | (7 878) | |||
Glesa | 582 526 | ||||
landsbygdskommuner | |||||
(45 st) | (32) | ||||
Mycket glesa | 78 212 | ||||
landsbygdskommuner | |||||
(15 st) | |||||
Anm.: Storstadskommuner definieras som kommuner där mindre än 20 procent av befolkningen bor i rurala områden och som tillsammans med angränsande kommuner har en samlad folkmängd på minst 500 000 invånare. Täta blandade kommuner definieras som kommuner där mindre än 50 procent av befolkningen bor i rurala områden och där minst hälften av befolkningen har mindre än 45 minuters resväg med bil till en tätort med minst 50 000 invånare. Glesa blandade kommuner definieras som kommuner där mindre än 50 procent av befolkningen bor i rurala områden och där mindre än hälften av befolkningen har mindre än 45 minuters resväg med bil till en tätort med minst 50 000 invånare. Tätortsnära landsbygdskommuner definieras som kommuner med minst 50 procent av befolkningen i rurala områden och minst hälften av befolkningen har mindre än 45 minuters resväg med bil till en tätort med minst 50 000 invånare. Glesa landsbygdskommuner definieras som kommuner där mer än 50 procent av befolkningen bor i rurala områden och där mindre än hälften av befolkningen har mindre än 45 minuters resväg med bil till en tätort med minst 50 000 invånare. Mycket glesa landsbygdskommuner definieras som kommuner där hela befolkningen bor i rurala områden och har minst 90 minuters genomsnittlig resväg med bil till en tätort med minst 50 000 invånare.
Källa: Statistiska centralbyrån.
Tillgången till bredband ökar mest i gles- och landsbygdskommuner
Utbyggnaden av snabbt bredband sker över hela landet, men tillgången är fortsatt ojämnt fördelad mellan städer och landsbygder. Tillgång till fast bredband om minst 1 Gbit/s eller fiber i absoluta närheten har utvecklats positivt för samtliga kommuntyper mellan 2018 och 2021, snabbast i gles- och landsbygdskommuner. Att ökningstakten är betydligt högre i vissa kommunkategorier förklaras av hur bredbandsstöden är utformade.
Trots att tillgången till bredband ökar snabbare i glesa landsbygdskommuner kvarstår skillnader mellan kommuntyper, se tabell 2.7.
För mer information om den nationella bredbandsstrategin, se utgiftsområde 22 Kommunikationer, avsnitt 4.1.
14
Prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 23
Tabell 2.7 Tillgång till fast bredband om minst 1 Gbit/s, eller fiber i absoluta närheten
Kommuntyp | Andelar (medel) | Andelar (medel) | Andelar (medel) | Andelar (medel) | |
2018 | 2019 | 2020 | 2021 | ||
(antal kommuner) | Hushåll/Företag | Hushåll/Företag | Hushåll/Företag | Hushåll/Företag | |
Storstadskommuner (29 st) | 96,6 / 93,4 | 97,3 / 94,7 | 98,0 / 96,0 | 98,5 / 96,5 | |
Täta blandade kommuner | |||||
(103 st) | 86,8 / 77,1 | 89,8 / 81,9 | 93,0 / 86,7 | 94,7 / 89,4 | |
Glesa blandade kommuner | |||||
(28 st) | 85,0 / 77,1 | 89,7 / 82,8 | 93,1 / 87,0 | 93,9 / 88,6 | |
Tätortsnära | |||||
landsbygdskommuner (70 st) | 77,0 / 68,0 | 82,3 / 75,1 | 87,1 / 80,4 | 91,0 / 86,4 | |
Glesa landsbygdskommuner | |||||
(45 st) | 76,6 / 69,3 | 81,7 / 76,2 | 86,8 / 81,6 | 89,9 / 85,7 | |
Mycket glesa | |||||
landsbygdskommuner (15 st) | 75,1 / 69,3 | 78,6 / 73,4 | 82,6 / 76,7 | 83,5 / 79,1 | |
Källa: Post- och telestyrelsen.
Tillgängligheten till dagligvarubutiker, drivmedelsstationer och grundskola är stabil
Tillgängligheten till dagligvarubutik, drivmedelsstation och grundskola är mätt som avstånd i tid (minuter med bil), då det ger en mer rättvisande bild än enbart geografiskt avstånd, se tabell 2.8.
Flertalet glesa landsbygdskommuner har fått en något försämrad tillgänglighet till dagligvarubutiker medan enstaka glesa landsbygdskommuner uppvisar en bättre tillgänglighet. Restiden till dagligvarubutik har sammantaget ökat marginellt för samtliga kommuntyper. För en resultatredovisning av beviljade stöd till kommersiell service, se utgiftsområde 19 Regional utveckling, avsnitt 2.6.4.
Nätet av drivmedelsstationer är relativt stabilt och antalet försäljningsställen för drivmedel förändras i liten utsträckning över tid. Landsbygdskommuner har över lag en svag positiv utveckling, där tätortsnära landsbygdskommuner uppvisar minskade avstånd, medan glesa och mycket glesa landsbygdskommuner uppvisar något ökade avstånd. Särskilda utmaningar finns för mindre drivmedelsstationer på landsbygderna kopplat till miljöregler som innebär krav på uppgraderingar av cisterner för drivmedel.
För grundskola har avstånden ökat marginellt under mätperioden i samtliga kommuntyper utom storstadskommuner. Mest ökar avstånden i mycket glesa landsbygdskommuner, om än måttligt.
15
Prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 23
Tabell 2.8 Tillgänglighet till dagligvarubutiker, drivmedel och grundskola
Kommuntyp (antal kommuner)
Procentuell | ||
Procentuell | Procentuell | ökning/minskning av |
ökning/minskning av restid | ökning/minskning av restid | restid till grundskola |
till |
till |
mellan |
mellan |
Restid i minuter, | |
minuter, medelvärde 2022, | minuter, medelvärde 2022, | medelvärde 2022, inom |
inom parentes. | inom parentes | parentes. |
Storstadskommuner | |||
(29 st) | 4 % (2) | 2 % (2) | 0 % (1,5) |
Täta blandade kommuner | |||
(103 st) | 3 % (3) | 2 % (2,6) | |
Glesa blandade | |||
kommuner (28 st) | 5 % (3) | 4 % (3) | 3 % (2,7) |
Tätortsnära landsbygds- | |||
kommuner (70 st) | 3 % (3) | 1 % (3) | 4 % (3,5) |
Glesa landsbygds- | |||
kommuner (45 st) | 2 % (4) | 0 % (3) | 3 % (4) |
Mycket glesa landsbygds- | |||
kommuner (15 st) | 12 % (5) | 5 % (6,6) | |
Anm: Tillväxtverket har uppdaterat metodiken kring insamling av statistik beträffande tillgänglighet. Det gör att redovisningen framöver kommer att utgå från föregående år istället för innevarande år. Detta eftersom befolkningsdata hämtas innan årsskiftet.
Källa: Tillväxtverket.
Stärkt myndighetssamverkan i genomförandet av landsbygdspolitiken
Tillväxtverket har i uppdrag att verka för ett samordnat statligt agerande inom en sammanhållen landsbygdspolitik (N2018/04123). Inom ramen för detta uppdrag sammankallar Tillväxtverket ett myndighetsnätverk bestående av 26 myndigheter. Tillväxtverket har följt upp och redovisat hur nätverket har bidragit till att uppnå resultat inom aktuella områden (N2020/03152).
Uppföljningen visar att av de 26 myndigheter som deltar i myndighetsnätverket är det fler än tidigare som ser kopplingar mellan den egna verksamheten och landsbygdsutveckling samt uppmärksammar att dessa politikområden ska integreras i den egna myndighetens verksamhet. Ett annat resultat är att fler myndigheter än tidigare uttrycker en ambition att beakta skillnader i förutsättningar i olika delar av landet, i gles- och landsbygder, tätorter, små och medelstora städer och i storstadsområden.
Lokalt ledd utveckling
Lokalt ledd utveckling genomförs i Sverige genom en flerfondssamverkan. Inom landsbygdsprogrammet med finansiering från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, inom havs- och fiskeriprogrammet med stöd från Europeiska havs- och fiskerifonden och genom regional- och socialfondsprogrammet för lokalt ledd utveckling.
Lokalt ledd utveckling genom landsbygdsfonden har bidragit till en sammanhållen landsbygdspolitik och finansierat 1 187 projekt. Hittills har 1 173 projekt avslutats och har bidragit till sysselsättning motsvarande 1 324 heltidsekvivalenter. 2 201 personer har deltagit i utbildningar och 704 173 personer har dragit nytta av förbättrade tjänster/infrastruktur.
Inom havs- och fiskeriprogrammet har lokalt ledd utveckling bidragit till en sammanhållen landsbygdspolitik och finansierat 191 projekt samt avslutat 125 projekt. Sysselsättningen som projekten bidragit till motsvarar 15 skapade heltidsekvivalenter samt 25 bibehållna heltidsekvivalenter. Antalet nya företag uppgår till 11.
16
Prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 23
Regional- och socialfondsprogrammet för lokalt ledd utveckling har bidragit till en sammanhållen landsbygdspolitik genom att ha finansierat 245 projekt för utveckling av det lokala näringslivet, samt stimulerat nyföretagande och därigenom skapat förutsättningar för nya jobb. Av dessa har 179 projekt genomförts på ett sätt som länkar samman stad och landsbygd och 120 projekt har genomförts i tätorter med mer än 5 000 invånare, vilket utgör de programspecifika indikatorerna för Europeiska regionala utvecklingsfonden. Programmet har även finansierat 117 projekt med syftet att utveckla den lokala arbetsmarknaden, stärka människors ställning på den lokala arbetsmarknaden och bidra till kompetenshöjning och erfarenhetsutbyte. Hittills har 1 418 personer deltagit i avslutade sysselsättningsskapande projekt med medel från Europeiska socialfonden som är en programspecifik indikator för fonden.
2.6.2En konkurrenskraftig och hållbar livsmedelskedja
För att redovisa resultat och bedöma hur utvecklingen av livsmedelssektorn bidrar till målet för utgiftsområdet, för livsmedelsstrategin och för de strategiska områdena har följande indikatorer för livsmedelskedjan bedömts som centrala:
–nettomarginal i livsmedelssektorn
–förädlingsvärde i livsmedelssektorn
–antal sysselsatta i livsmedelssektorn.
För att redovisa utvecklingen av det övergripande målet för en konkurrenskraftig livsmedelskedja där den totala livsmedelsproduktionen ökar, i syfte att skapa tillväxt och sysselsättning, redovisas nedan de tre centrala indikatorerna. Åtgärderna inom livsmedelsstrategin är av långsiktig karaktär och följs upp fortlöpande av Statens jordbruksverk (Jordbruksverket), se Rapport 2022:2 Utvärdering och uppföljning av livsmedelsstrategin, samt genom senast tillgängliga officiella statistik. Detta innebär en viss eftersläpning i redovisningen. Utvecklingen av indikatorn nettomarginal i livsmedelskedjan visar att lönsamheten har ökat i tre led efter 2016, men inte i restaurangledet. Årets rapport visar utvecklingen i livsmedelskedjan under det första året med
17
Prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 23
Diagram 2.1 Nettomarginal i livsmedelssektorn
Index 2016=100
140,00
130,00
120,00
110,00
100,00
90,00
80,00
70,00
60,00
50,00
2012 | 2013 | 2014 | 2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 | 2020 |
PrimärproduktionLivsmedelsindustrin
LivsmedelshandelRestaurang
Livsmedelskedjan
Anm.: Ingen hänsyn har tagits till inflationen. Jordbruksverket har valt 2016 som basår för uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin. Ingen hänsyn har tagits till inflationen.
Källa: Statistiska centralbyrån, Företagens Ekonomi, Jordbruksverket, Rapport 2022:2 Uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin årsrapport 2021.
Indikatorn förädlingsvärde i livsmedelskedjans sektorer speglar utvecklingen av livsmedelssektorns omsättning. Det totala förädlingsvärdet har fortsatt att öka under 2019, dvs. året före pandemin, till 212 miljarder kronor, en ökning med 36 procent jämfört med 2011. Trots det var tillväxten i livsmedelskedjan svagare än i det totala näringslivet.
Diagram 2.2 Förädlingsvärde i livsmedelssektorn
Tusental kronor
250000
200000
150000
100000
50000
2012 | 2013 | 2014 | 2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 | |||||
primärproduktion | livsmedelsindustri | livsmedelshandeln | restaurang | #REF! | ||||||||
Anm.: Löpande priser, ingen hänsyn har tagits till inflationen. Data för 2019 utgör senast tillgängliga data.
Källa: Statistiska centralbyrån, Företagens Ekonomi.
Antalet anställda i livsmedelskedjan har ökat den senaste tioårsperioden, men utvecklingen i de olika sektorerna skiljer sig åt. Livsmedelskedjan sysselsätter fler män än kvinnor. Fördelningen av sysselsatta kvinnor respektive män är relativt konstant över tid. Ökad automatisering och strukturrationalisering bidrar till ökad produktivitet och leder även till att antalet anställda i primärproduktionen och livsmedelsindustrin minskar. Inom handel och restaurang har antalet anställda ökat totalt sett. Under 2020
18
Prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 23
och 2021 har restaurangbranschen påverkats negativt av pandemin, samtidigt som livsmedelshandeln har ökat sin omsättning.
Tabell 2.9 Sysselsatta i livsmedelskedjans sektorer
Antal förvärvsarbetande
Kön | 2011 | 2015 | 2018 | 2019 | 2020* |
Primärproduktion | 59 301 | 57 100 | 53 850 | 55 941 | 56 280 |
varav kvinnor | 13 547 | 13 839 | 13 527 | 14 380 | 15 022 |
varav män | 45 754 | 43 261 | 40 323 | 41 561 | 41 258 |
Livsmedels- och | |||||
dryckestillverkning | 55 539 | 53 068 | 52 149 | 51 830 | 51 186 |
varav kvinnor | 21 126 | 19 919 | 19 578 | 19 788 | 19 203 |
varav män | 34 413 | 33 149 | 32 571 | 32 042 | 31 983 |
Handel med livsmedel | 114 814 | 124 274 | 130 2221 | 131 348 | 132 954 |
varav kvinnor | 65 356 | 69 631 | 71 343 | 72 837 | 73 976 |
varav män | 49 458 | 54 643 | 58 879 | 58 511 | 58 978 |
Restauranger | 103 128 | 121 977 | 124 689 | 136 365 | 124 748 |
varav kvinnor | 50 444 | 58 366 | 56 430 | 63 266 | 56 984 |
varav män | 52 684 | 63 611 | 68 259 | 73 099 | 67 764 |
Totalsumma | 332 782 | 356 419 | 360 910 | 375 484 | 365 168 |
Primärproduktionen omfattar jordbruk och fiske. Statistik för 2021 redovisas i slutet av 2022.* Från och med 2019 baseras siffrorna på en ny mätmetod, jämförelser med tidigare år måste göras med försiktighet.
Källa: Statistiska centralbyrån, (RAMS).
Regler och villkor
Målet för livsmedelsstrategins strategiska område Regler och villkor är:
–Utformningen av regler och villkor ska stödja målet om en konkurrenskraftig och hållbar livsmedelskedja där produktionen ökar. Detta genom ändamålsenliga skatter och avgifter, regelförenklingar, administrativa lättnader och andra åtgärder för att stärka konkurrenskraften och lönsamheten.
De kompletterande indikatorerna som används för att redovisa resultat och bedöma hur utvecklingen på området har bidragit till målet för utgiftsområdet och det strategiska området presenteras i respektive avsnitt.
Förenkling för företag inom livsmedelskedjan
Tillväxtverket har i sitt uppdrag (N2021/00171) att ta fram tjänster för att effektivisera och förenkla för företag och andra verksamhetsutövare inom livsmedelskedjan att anmäla eller ansöka om tillstånd för miljöfarlig verksamhet utarbetat förslag för det fortsatta arbetet. Förslagen kan bidra till att utveckla berörda statliga myndigheters verksamhet, kompetens och förmåga till digitalisering för att ge ett effektivare, enklare och snabbare genomförande av tillstånds- och anmälningsprocessen utifrån gällande lagstiftning.
Genom regeringens beslut i september om slutligt förslag till strategisk plan för den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP)
19
Prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 23
Även det svenska
Jordbrukets utveckling
För att redovisa resultat och bedöma hur utvecklingen av jordbruket bidrar till målet för utgiftsområdet och det strategiska området Regler och villkor används följande kompletterande indikatorer:
–produktion av vissa jordbruksprodukter (tabell 2.10)
–svenska marknadsandelar (tabell 2.11)
–jordbruksmarkens utveckling (tabell 2.12).
Tabell 2.10 Produktion av vissa jordbruksprodukter
Kvantitet i tusen ton
År | 2008 | 2012 | 2019 | 2020 | 2021p* |
Spannmål | 5 195 | 5 070 | 6 149 | 6 022 | 4 981 |
Oljeväxter | 265 | 334 | 386 | 348 | 343 |
Potatis | 863 | 805 | 847 | 879 | 826 |
Sockerbetor | 1 975 | 2 314 | 2 029 | 2 000 | 2 000 |
Invägd mjölk | 2 987 | 2 861 | 2 704 | 2 773 | 2 781 |
Griskött | 271 | 233 | 240 | 247 | 253 |
Matfågel | 115 | 118 | 164 | 171 | 183 |
Nötkött | 129 | 122 | 150 | 149 | 135 |
Ägg | 102 | 122 | 150 | 149 | Iu |
*2021 års siffror är preliminära.
Källa: Jordbruksverket, 2022:2 Utvärdering och uppföljning av livsmedelsstrategin – årsrapport 2022.
Besvärlig väderlek under sådd och skörd sänkte skörden på vårsådda grödor, men även på höstvete och skörden blev sju procent lägre än genomsnittet. Höga priser på raps har ökat intresset för att odla. Skörden av potatis blev låg, beroende på liten areal och lägre hektarskördar. Den minskade odlingen av potatis beror bland annat på ändrade konsumtionsvanor och låg lönsamhet i jämförelse med andra grödor.
Det finns fortsatta utmaningar med för låg konkurrenskraft inom animalieproduktionen och produktionen har minskat i flera sektorer. Produktionen av griskött minskade med åtta procent mellan 2012 och 2021, men har återhämtat sig de senaste åren och under 2021 ökade grisproduktionen med två procent. Produktionen av nötkött ökade med drygt åtta procent mellan åren 2012 och 2021. Under 2021 minskade produktionen med knappt fyra procent. Invägningen av mjölk har sjunkit med tre procent mellan
20
Prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 23
Tabell 2.11 Svensk marknadsandel i vissa sektorer
Andel svensk produktion av konsumtion, värde över 1 betyder att produktionen överstiger konsumtion
År | 2008 | 2012 | 2018 | 2020 | 2021 |
Morötter | 0,87 | 0,91 | 0,89 | 0,96 | 0,97 |
Äpplen | 0,20 | 0,20 | 0,28 | 0,25 | 0,28 |
Nötkött | 0,56 | 0,51 | 0,56 | 0,61 | 0,58 |
Griskött | 0,81 | 0,68 | 0,76 | 0,80 | 0,83 |
Matfågel | 0,69 | 0,65 | 0,70 | 0,77 | 0,76 |
Ägg | 0,89 | 0,91 | 0,93 | 0,98 | 0,89 |
Mjölkekvivalenter | 0,78 | 0,72 | 0,70 | 0,73 | |
Ost | 0,66 | 0,56 | 0,42 | 0,41 | 0,42 |
Matpotatis | 0,75 | 0,79 | 0,73 | 0,94 | 0,92 |
Spannmål | 1,22 | 1,24 | 0,79 | 1,39 | 1,18 |
Källa: Jordbruksverket, 2022:2 Utvärdering och uppföljning av livsmedelsstrategin – årsrapport 2022.
Den svenska totalkonsumtion av frukt och grönsaker har ökat med 16 procent under de senaste tio åren. Marknadsandelarna för svenskproducerad mat ökade under 2020 i flera produkter, framför allt för svenskt kött. Däremot minskar marknadsandelarna för mejeriprodukter. Mjölkekvivalenter är en omräkning av samtliga mejeriprodukters innehåll av mjölkråvara. Marknadsandelarna för frukt och grönt varierar med förutsättningar för odling i Sverige. Sedan 2011 har den svenska marknadsandelen avseende tomater och äpplen ökat. Sverige är normalt en nettoexportör av spannmål. Svensk marknadsandel visar hur stor del av den totala förbrukningen som produceras i Sverige. För att jordbruket i Sverige ska kunna producera nuvarande mängder av livsmedel krävs importerade insatsvaror som gödselmedel, bekämpningsmedel, foder och drivmedel. Dessutom krävs importerade maskiner och reservdelar.
Tabell 2.12 Jordbruksmark i Sverige
Tusen hektar
2010 | 2014 | 2019 | 2020 | 2021 | |
Åkermark | 2 633 | 2 956 | 2 551 | 2 550 | 2546 |
Betesmark | 451 | 436 | 453 | 464 | 464 |
Källa: Jordbruksverket, Sveriges officiella statistik, statistikdatabasen JO0104.
Det är en förutsättning för ökad livsmedelsproduktion att företagen har tillgång till produktiva markresurser och att jordbruksmarkens bördighet behålls och utvecklas. Den totala jordbruksmarksarealen var 3 010 200 hektar 2021 vilket är oförändrat jämfört med 2020 och en minskning med 75 200 hektar jämfört med 2010. Jordbruksmarken består till 85 procent av åkermark och 15 procent av betesmark och slåtteräng.
Den gemensamma jordbrukspolitiken
Den övergripande målsättningen med EU:s gemensamma jordbrukspolitik (GJP) är att höja produktiviteten inom jordbruket, tillförsäkra jordbrukarna en skälig levnadsstandard, stabilisera marknaderna, trygga livsmedelsförsörjningen och tillförsäkra konsumenterna tillgång till varor till skäliga priser. Åtgärderna inom GJP bidrar bl.a. till stärkta inkomster men bidrar även till flera miljömål och till utvecklingen på landsbygden. Efter avslutade reformförhandlingar kommer ett nytt regelverk att gälla från och med 2023 och det nationella genomförandet ska redovisas i en strategisk plan. I september 2022 beslutade regeringen om det slutliga förslaget till Sveriges strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken
21
Prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 23
Under innevarande period för GJP har Jordbruksverket haft utmaningar kopplade till utveckling av
Av 2021 års gårdsstöd, förgröningsstöd, nötkreatursstöd och stöd till unga lantbrukare betalade Jordbruksverket ut 99,5 procent före årsskiftet, vilket motsvarade ca
6 730 miljoner kronor (av totalt ca 6 760 miljoner kronor). I jämförelse med föregående år är det en minskning beroende på en förändrad valutakurs och en lägre budget från EU. Av de 4 877 miljoner kronor som betalades ut till enskilda företag betalades 10 procent till företag där ansökan var registrerad på en kvinna och
90 procent till företag där ansökan var registrerad på en man.
Genomförandet av landsbygdsprogrammet
För att redovisa resultat och bedöma hur utvecklingen av landsbygdsprogrammet bidrar till målet för utgiftsområdet och det strategiska området Regler och villkor används de indikatorer som redovisas nedan i tabell 2.13. Samtliga landsbygdsprogrammets resultatindikatorer följs upp av Jordbruksverket. För fördjupad redovisning och analys av hur programmet fortskrider hänvisas till programmets årsrapport och till Jordbruksverkets årsredovisning. Det slutliga resultatet av landsbygdsprogrammets åtgärder kan redovisas först efter 2022 när programmet har avslutats. Inom landsbygdsprogrammet har det t.o.m. 2021 betalats ut drygt 36 miljarder kronor. Måluppfyllelsen t.o.m. 2021 är över lag god i förhållande till programmets mål för de indikatorer som kompletterar de centrala indikatorerna.
Tabell 2.13 Kompletterande indikatorer för landsbygdsprogrammet
Fokusområde och indikatorer | Utfall t.o.m. 2021 | Utfall t.o.m. 2021 i | |
Programmets mål | av programmets | % av | |
för |
mål | programmets mål | |
Kunskapsöverföring och innovation | |||
Antal deltagare på utbildningar | 135 500 | 14 604 | 10,8 |
Jordbrukets konkurrenskraft | |||
Andel av jordbruksföretag som fått | |||
investeringsstöd | 5,28 % | 3,68 % | 69,6 |
Andel av jordbruksföretag som fått startstöd | 1,21 % | 0,85 % | 70,4 |
Livsmedelskedjan och djurvälfärd | |||
Andel djurenheter som berörs av | |||
djurvälfärdsersättningar | 17,41 % | 16,9 % | 96,8 |
Miljöersättningar | |||
Andel av jordbruksmark som omfattas av | |||
åtagande som stödjer biologisk mångfald eller | |||
landskap | 19,18 % | 16,71 % | 87,1 |
Klimat | |||
Investeringar i produktion av förnybar energi | |||
(euro) | 63 072 200 | 43 200 699 | 68,5 |
Källa: Jordbruksverket.
22
Prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 23
Att måluppfyllelsen för indikatorn antal deltagare på utbildningar är låg beror till stor del på att det endast är deltagare i slututbetalda ärenden som redovisats. Ärendena inom denna delåtgärd är ofta omfattande och pågår över flera år och därmed blir det en fördröjning av rapporteringen av deltagarantalet för indikatorn. Könsuppdelad statistik för denna delåtgärd finns inte att tillgå.
För att stärka jordbrukets konkurrenskraft ingår investeringsstöd i programmet, med en total åtgärdsbudget på 3 243 miljoner kronor under perioden. Vid utgången av 2021 har nästan 70 procent av programmets mål om andel jordbruksföretag uppnåtts.
Djurvälfärdsersättningarna har en total åtgärdsbudget på drygt 1 671 miljoner kronor och under 2021 uppnåddes nästan programmets mål om andel djurenheter.
Miljöersättningarna inom landsbygdsprogrammet har en åtgärdsbudget på ca 11 036 miljoner kronor under perioden. Medlen används bl.a. till åtgärder för att bevara den biologiska mångfalden och värdefulla miljöer i landskapet. Under 2021 uppnåddes nästan 90 procent av programmets mål, vilket regeringen bedömer har bidragit till att gynna biologisk mångfald, bevara landskapsvärden, till kolinlagring och förbättrad vattenkvalitet, jämfört med om ersättningarna inte hade funnits.
De investeringar i produktion av förnybar energi som genomförts genom landsbygdsprogrammet har hittills skett i mindre omfattning än målsättningen. Jordbruksverket bedömer att relativt svaga marknadsutsikter och otillräcklig prisbild på den producerade energin har påverkat efterfrågan på investeringsmedel negativt. Under senaste tiden har dock prisbilden förändrats och intresset för denna typ av investeringar kommer troligen öka.
Budgeten för åtgärder inom landsbygdsutveckling uppgår nu till totalt 9 449 miljoner kronor. Beviljat stöd uppgår till 8 226 miljoner kronor, det vill säga 87 procent av budgeten. Bredbandsstödet har beloppsmässigt den största budgeten (drygt 4 353 miljoner kronor). Målet för det stödet är att 361 000 personer ska få möjlighet att ansluta sig till ett bredbandsnät. Det förväntade resultatet från beviljade projekt är att ca 331 000 personer ges anslutningsmöjlighet, men det faktiska resultatet kan redovisas först när alla projekt är avslutade. Till området landsbygdsutveckling räknas även stöd till kommersiell service, som delvis finansieras via landsbygdsprogrammet. Bredband och kommersiell service redovisas närmare inom utgiftsområde 19 Regional utveckling (avsnitt 2.6.1 samt 2.6.4).
Låg antibiotikaanvändning och gott djurhälsoläge i djurhållningen
För att redovisa resultat och bedöma hur utvecklingen i animalieproduktionen bidrar till målet för utgiftsområdet och det strategiska området Regler och villkor används följande kompletterande indikatorer:
–försäljning av antibiotika till djur
–antibiotikaresistens i djurhållningen
–antalet utbrott av smittsamma djursjukdomar.
Av de 31 länder som rapporterar data till Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) har Sverige, Norge och Island fortsatt den lägsta försäljningen av antibiotika till djur, enligt rapport från 2021. År 2021 såldes 9,3 ton aktiv substans i Sverige jämfört med 9,44 ton året före. Det kan konstateras att Sverige har en stabilt låg försäljning av antibiotika till djur.
I ett internationellt perspektiv är förekomsten av antibiotikaresistens inom svensk djurhållning fortsatt låg. Det visar bland annat den
23
Prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 23
Europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten (EFSA) och EMA har föreslagit. Mot bakgrund av att indikatorn är ett
Tabell 2.14 Andel (procent) Escherichia coli (E. coli) från friska slaktgrisar respektive slaktkycklingar provtagna vid slakt, som är känsliga för alla testade substanser
Djurslag | 2014 | 2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 | 2020 | 2021 |
Slaktgris | 68 | 71 | 71 | 64 | |
Slaktkyckling | 75 | 71 | 69 | 72 | |
Källa: SVA. |
Insatser för förebyggande djurhälsa och smittskydd ger ett minskat behov av användning av antibiotika och därmed minskad risk för uppkomst och spridning av resistens. Enligt uppgift från Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) har andelen tarmprover från svenska slaktkycklingar med E. coli som producerar ESBL (betalaktamas med utvidgat spektrum) minskat under senare år och för 2021 sågs den lägsta nivån hittills.
Tabell 2.15 Andel (procent) av slumpmässigt utvalda friska slaktkycklingar provtagna vid slakt som bär på
2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021
Odling efter anrikning | 39 | 43 | 34 | 13 | 3 | 3 | 1 | |||
Direktodling | 49 | 40 | 26 | 23 | 26 | |||||
Källa: SVA. |
Sverige har ett gott djurhälsoläge både hos vilda och tama djur. Många av de smittämnen (inklusive zoonoser som kan överföras mellan djur och människor) som är vanliga i andra länder förekommer inte alls eller i mycket begränsad omfattning hos djur i Sverige. Under 2021 har 205 utredningar av allvarliga och smittsamma djursjukdomar (epizootier) i Sverige lett till provtagning (se tabell 2.15), varav epizootisk sjukdom har konstaterats i 29 fall. Både antalet utredningar och fall/besättningar med konstaterad epizootisjukdom är högre än föregående år vilket främst beror på ett omfattande utbrott av högpatogen fågelinfluensa under säsongen 2020/2021.
Tabell 2.16 Antalet utredningar av epizootisjukdom som lett till provtagning samt antalet fall/besättningar där epizootisjukdom konstaterats
Antal
2012 | 2013 | 2014 | 2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 | 2020 | 2021 | |
Utredningar av | ||||||||||
epizootisjukdom som | ||||||||||
lett till provtagning | 195 | 134 | 162 | 131 | 185 | 156 | 138 | 141 | 145 | 205 |
Fall/besättningar med | ||||||||||
konstaterad | ||||||||||
epizootisjukdom | 3 | 4 | 9 | 4 | 22 | 9 | 5 | 3 | 5 | 29 |
Källa: SVA, årsredovisningar
Insamlingen av prover till det
Iden
Rysslands invasion av Ukraina har medfört att Jordbruksverket under 2022 fått hantera ärenden om medföljande sällskapsdjur från Ukraina.
24
Prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 23
Möjligheterna att kontrollera djurskyddet har fortsatt att påverkas av pandemin
För att redovisa resultat och bedöma hur utvecklingen av länsstyrelsernas djurskyddskontroll bidrar till målet för utgiftsområdet och det strategiska området Regler och villkor används följande kompletterande indikatorer:
–antalet kontrollinsatser som länsstyrelserna har genomfört
–hur många normalkontroller (i förväg planerade och riskbaserade kontroller) som har genomförts i förhållande till antalet klagomålskontroller.
Mot bakgrund av att det sedan 2020 finns en mer detaljerad information om länsstyrelsernas kontrollarbete att tillgå har vissa justeringar av indikatorn gjorts. Detta leder dock till att siffrorna beträffandet det totala antalet kontrollinsatser inte är helt jämförbara med siffrorna för åren före 2020.
Länsstyrelserna genomförde tillsammans totalt 15 909 kontrollinsatser under 2021, vilket var en minskning jämfört med föregående år då motsvarande siffra var 16 390 kontrollinsatser. Av kontrollinsatserna som genomfördes utfördes drygt hälften på plats medan övriga kontroller genomfördes administrativt, t.ex. genom att länsstyrelserna inhämtade information på annat sätt, t.ex. genom att begära in bilder och intyg m.m.
Målsättningen är att länsstyrelserna ska genomföra minst lika många i förväg planerade och riskbaserade kontroller (normalkontroller) som klagomålskontroller. Trots pandemin nådde länsstyrelserna, sett till genomsnittet för samtliga länsstyrelser, målet 2021, i likhet med de två föregående kontrollåren. Det finns dock fortfarande stora skillnader i måluppfyllelsen mellan olika länsstyrelser och färre i förväg planerade och riskbaserade kontroller genomfördes under 2021 än under de föregående åren.
För att effektivisera och höja kvaliteten i djurskyddsarbetet har flera länsstyrelser under året utvecklat arbetssätt och rutiner för att bättre kunna styra och följa upp kontrollverksamheten och för att stärka förutsättningarna för att lika fall behandlas lika. Länsstyrelserna utförde även förebyggande djurskyddsarbete, t.ex. i form av informations- och samverkansinsatser, för att underlätta för djurhållare att leva upp till kraven i djurskyddslagstiftningen.
Kontrollmyndigheterna kontrollerade 2021 en högre andel livsmedels- och dricksvattenanläggningar i högsta riskklass jämfört med 2020
För att redovisa resultat och bedöma hur utvecklingen av myndigheternas livsmedels- och dricksvattenkontroll bidrar till målet för utgiftsområdet och det strategiska området Regler och villkor används följande kompletterande indikator:
–andelen livsmedels- och dricksvattenanläggningar i högsta riskklass som har kontrollerats.
Andelen kontrollmyndigheter som kontrollerar minst 90 procent av livsmedels- och dricksvattenanläggningarna med högst risk var lägre under 2020 än 2019. Under 2021 har andelen kontrollerade högriskanläggningar ökat igen. Livsmedelsverkets bedömning är att detta beror på pandemin. Pandemin har medfört att vissa livsmedelsanläggningar hölls stängda och vissa kontrollmyndigheter inte utförde kontroll av livsmedelsanläggningar i syfte att undvika smittspridning. Under 2020 och 2021 har pandemin påverkat kontrollmyndigheternas möjlighet att bedriva livsmedelskontroll på plats. I vissa fall har myndigheterna kunnat kontrollera med digitala hjälpmedel eller administrativt, men i andra fall har kontroll fått ställas in. Många kommuner har omprioriterat personal som vanligen arbetar med livsmedelskontroll till tillsynen av lagen (2020:526) om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen.
25
Prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 23
Tabell 2.17 Andelen livsmedelsanläggningar i högsta riskklass som har kontrollerats av kontrollmyndigheterna
Andel | Andel | Andel | Andel | Andel | Andel | Andel | Andel | |
Andelen av | kontroll- | kontroll- | kontroll- | kontroll- | kontrollkontroll- kontroll- | kontroll- | ||
anläggningar i | myndig- | myndig- | myndig- | myndig- | myndig- | myndig- | myndig- | myndig- |
högsta riskklass som | heter (%) | heter (%) | heter (%) | heter (%) heter (%) heter (%) heter (%) | heter (%) | |||
kontrollerats | 2014 | 2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 20191 | 2020 | 2021 |
4 | 4 | 7 | 5 | 5 | 3 | 8 | 6 | |
21 | 19 | 16 | 17 | 17 | 17 | 29 | 14 | |
74 | 77 | 77 | 78 | 78 | 80 | 63 | 80 | |
Totalt | 100 | 100 | 100 | 100 | 100 | 100 | 100 | 100 |
1Livsmedelsverkets uppgifter för 2019 är uppdaterade jämfört med motsvarande siffror som redovisas i budgetpropositionen 2021, detta för att få till en korrekt avrundning.
Anm.: Värdena i tabellen är avrundade och summerar därför inte alltid till 100 procent. Det är viktigt att notera att inte alla kontrollmyndigheter har anläggningar i högsta riskklassen. År 2021 hade 242 av 247 kontrollmyndigheter livsmedelsanläggningar i högsta riskklassen.
Källor: Livsmedelsverkets årsredovisningar
Tabell 2.18 Andelen dricksvattenanläggningar i högsta riskklass som har kontrollerats av kontrollmyndigheterna
Andelen av | Andel | Andel | Andel | Andel | Andel | Andel | Andel | Andel |
anläggningarna | kontroll- | kontroll- | kontroll- | kontroll- | kontroll- | kontroll- | kontroll- | kontroll- |
i högsta | myndig- | myndig- | myndig- | myndig- | myndig- | myndig- | myndig- | myndig- |
riskklass som | heter (%) | heter (%) | heter (%) heter (%) heter (%) | heter (%) heter (%) heter (%) | ||||
kontrollerats | 2014 | 20151 | 20161 | 20171 | 20181 | 2019 | 2020 | 2021 |
18 | 23 | 26 | 24 | 20 | 15 | 27 | 20 | |
0 | 2 | 0 | 3 | 1 | 0 | 3 | 1 | |
82 | 75 | 74 | 73 | 79 | 85 | 70 | 79 | |
Totalt | 100 | 100 | 100 | 100 | 100 | 100 | 100 | 100 |
1Livsmedelsverkets uppgifter för
Källor: Livsmedelsverkets årsredovisningar
Insatser för att förstärka kontrollen av foder och livsmedel i primärproduktionen har lett till en ökad riskbaserad kontroll på nationell nivå
För att förstärka kontrollen av foder och livsmedel i primärproduktionen tillfördes länsstyrelserna 15 miljoner kronor i budgetpropositionen för 2020 och 10 miljoner kronor årligen för
I den nationellt planerade riskbaserade kontrollen under 2020 genomfördes foderkontroll i samband med livsmedelskontroll i 581 av de 757 genomförda kontrollerna, dvs. i 76 procent av fallen. Under 2021 var motsvarande siffra 591 av 726 utförda kontroller, dvs. 81 procent.
Totalt har 2,1 procent av de registrerade primärproducenterna fått riskbaserad kontroll under 2020, vilket är en högre andel än föregående år. Under 2021 har 2,1 procent av de registrerade anläggningarna kontrollerats. Omfattande arbete har även utförts för att uppdatera anläggningsregister och detta förväntas öka förutsättningarna för en än mer riskbaserad kontrollplanering för kommande år.
Även länsstyrelserna anger i sina årsredovisningar att deras kontroll har påverkats av pandemin. I många fall har länsstyrelserna prioriterat stabsarbete och andra verksamheter med koppling till hanteringen av pandemin, vilket i vissa fall medfört mindre resurser till livsmedelskontrollen.
26
Prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 23
Tabell 2.19 Anläggningar i primärproduktion av livsmedel och foder med riskbaserad planerad kontroll
2017 | 2018 | 2019 | 2020 | 2021 | |
Antal anläggningar | 34 678 | 34 086 | 34 954 | 35 218 | 35 372 |
Antal anläggningar med riskbaserad | |||||
planerad kontroll | 422 | 419 | 462 | 757 | 726 |
Andel anläggningar med riskbaserad | |||||
planerad kontroll (%) | 1,2 | 1,2 | 1,3 | 2,1 | 2,1 |
Källor: Livsmedelsverkets årsredovisningar 2021 samt kompletterande information från Livsmedelsverket.
Insatser för en ökad likvärdighet i livsmedelskontrollen
Livsmedelsverket har genomfört en rad åtgärder som en del i uppdraget från den förra regeringen att öka likvärdigheten i livsmedelskontrollen i hela landet. Inom projektet God kontrollsed, som syftar till att underlätta för företag genom en förbättrad livsmedelskontroll, har det under året genomförts ett arbete med att ta fram en ny riskklassificeringsmodell fortsatt och ett förslag till modell har remitterats och förväntas kunna användas för riskklassning inför 2024 års kontroll. En ny uppföljningsmodell har tagits fram för att tydligare kunna följa upp om kontrollen är riskbaserad, effektiv och likvärdig. Vidare har fem samrådsgrupper med branscher och andra intressenter inrättats för att öka delaktigheten vid t.ex. lagstiftningsarbete.
Enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/625 av den 15 mars 2017 om offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet för att säkerställa tillämpningen av livsmedels- och foderlagstiftningen är medlemsstaterna skyldiga att säkerställa att det finns tillräckliga resurser för att kunna genomföra nödvändig livsmedelskontroll. I det svenska systemet tas avgifter ut för kontroll av slakterier och vilthanteringsanläggningar. Totalt var 128 slakterianläggningar registrerade som aktiva under 2021.
Fler konsumenter ska kunna äta vildsvinskött
Genom regeringsbeslut den 10 juni 2021 infördes subventioner riktade till privatpersoner av kostnader för analyser av trikiner och
Miljömässig hållbarhet i jordbruket
För att redovisa resultat och bedöma hur utvecklingen av miljömässig hållbarhet i jordbruket bidrar till målet för utgiftsområdet och det strategiska området Regler och villkor används följande kompletterande indikatorer:
–förändring i kväve- och fosforutnyttjande i den svenska jordbrukssektorn
–utsläpp av ammoniak från jordbrukssektorn
–förändringar i hälso- och miljörisker vid användning av växtskyddsmedel
–utsläpp av växthusgaser från jordbruket.
När det gäller kväve- och fosforutnyttjande redovisades senast tillgängliga statistik i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1) och beskrivs därför inte närmare här. Enligt statistik från Naturvårdsverket uppgick jordbrukets utsläpp av ammoniak till 46 800 ton 2019, vilket är en svag ökning jämfört med 2018. I diagrammet nedan illustreras trender för hektardoser samt hälso- och miljörisker vid användningen av växtskyddsmedel inom jordbruk, skogsbruk och trädgårdsodling.
27
Prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 23
Diagram 2.3 Riskindex för växtskyddsmedel i Sverige åren
Index, basår 1988
Källa: Kemikalieinspektionen.
Jordbrukssektorns utsläpp av växthusgaser uttryckt i koldioxidekvivalenter i Sverige var ca 7 miljoner ton 2019, vilket motsvarar ca 14 procent av Sveriges totala utsläpp. Det innebär att utsläppen i princip är oförändrade sedan 2009. Jordbruket orsakar även utsläpp från arbetsmaskiner samt bidrar till utsläpp och upptag från åkermark och betesmark.
Karantänskadegörare, dvs. växtskadegörare som har begränsad utbredning men som kan orsaka stor skada om de sprids, hittas, men de är få vilket tyder på att inventeringen är effektiv och sundhetsläget bra. Trenden bedöms av Jordbruksverket som oförändrad eller fluktuerande.
Fiskeripolitik och vattenbruk
För att redovisa resultat och bedöma hur utvecklingen av en hållbar förvaltning av fiskbestånden och en hållbar utveckling av fiskerinäringen, inklusive vattenbruket, bidrar till målet för utgiftsområdet och det strategiska området Regler och villkor används följande kompletterande indikatorer:
–biologisk status för fiskbestånd
–svenska yrkesfiskets förädlingsvärde
–svenska vattenbrukets produktion.
Centrala åtgärder är fastställandet av de årliga fiskemöjligheterna, inom ramen för EU:s gemensamma fiskeripolitik, i form av totalt tillåtna fångstmängder (Total Allowable Catch, TAC) och kvoter och därtill knutna regleringar. Varje år redogör kommissionen i ett meddelande till rådet och Europaparlamentet för de framsteg som har gjorts mot ett mer hållbart fiske i EU. I meddelandet konstaterar kommissionen bl.a. att den övergripande fiskeridödligheten i Nordostatlanten under 2020 för första gången underskred maximal hållbar avkastning (MSY) och därmed uppfyller målet i den gemensamma fiskeripolitiken. I Medelhavet har fiskeridödligheten minskat även om den fortfarande överskrider MSY. I Östersjön har den positiva trend som observerats för vissa fiskbestånd under senare år brutits beroende på tidigare överutnyttjande och fortsatt bekymmersam status för miljön och de marina ekosystemen.
28
Prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 23
Majoriteten av fiskemöjligheterna för Västerhavet (Nordsjön, Skagerrak, Kattegatt och Atlanten) delas med Storbritannien och med Norge. Detta innebär att EU inte ensam har rådighet att besluta om totalt tillåtna fångstmängder för berörda bestånd. För en majoritet av fiskemöjligheterna i Nordostatlanten fastställde parterna fångstbegränsningar för 2022 grundade på vetenskaplig rådgivning om maximal hållbar avkastning.
Efter en rekommendation från Sverige, tillsammans med Danmark och Tyskland, antog Europeiska kommissionen i februari 2022 en delegerad förordning om åtgärder för att reglera fisket i svenska marina skyddade områden i Kattegatt. Inom områdena inrättas fiskefria zoner, och zoner där endast vissa typer av fiskeredskap får användas. Syftet är att skydda känsliga bottenmiljöer samt undvika bifångster av tumlare och sjöfågel, i enlighet med EU:s naturvårdsdirektiv, dvs. rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter och rådets direktiv 79/409/EEG av den 2 april 1979 om bevarande av vilda fåglar. Havs- och vattenmyndigheten har även fattat beslut om nationella regleringar, inklusive trålförbud, i flera skyddade områden samt även beslutat att införa 64 nya fiskfredningsområden, varav 33 omfattas av någon form av marint områdesskydd.
Inom fiskerikontrollen fortsätter utvecklingen av ett riskbaserat arbetssätt. Arbetssättet ger förutsättningar för hög kvalitet och att insatser och resurser läggs där de gör mest nytta. När efterlevnadsnivåer började mätas 2016 låg den totala nivån strax under 20 procent. Genom olika insatser och förbättringar under åren har den totala nivån stabiliserats på ca 2 procent. Exempel på resultat av arbetet visar sig på ett flertal områden – god regelefterlevnad av fiskare med ålfisketillstånd, något minskat antal beslag av illegala ålfiskande redskap, även om det illegala fisket av ål fortsatt bedöms vara omfattande, ökad kvalitet på uppgifterna och förbättrad rapportering i laxfisket, inga beslag av hummer under tillåten storlek och successiv förbättring av regelefterlevnaden vid realtidsövervakningen i två marina skyddade områden.
Tabell 2.20 Utvecklingen för svenskt yrkesfiske i havet respektive sötvatten – antal fartyg eller licenser, infiskad volym, infiskat värde och förädlingsvärde
2011 | 2012 | 2013 | 2014 | 2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 | 2020 | |
Totalt antal fartyg (havet) | 1064 | 1047 | 1018 | 1020 | 1002 | 972 | 910 | 877 | 857 | 816 |
Totalt infiskad volym (havet) (ton) | 177 576 | 149 679 | 177 756 | 172 115 | 202 715 | 197 840 | 221 629 | 214 782 | 178 022 | 172 308 |
Totalt infiskat värde (havet) (mnkr) | 1 117 | 1 125 | 1 057 | 976 | 1 106 | 1 238 | 1 190 | 1 216 | 1 249 | 1 208 |
Totalt förädlingsvärde* (havet) | 569 | 523 | 518 | 451 | 577 | 636 | 605 | 580 | 591 | 624 |
(mnkr) | ||||||||||
Totalt antal licenser (sötvatten) | 182 | 183 | 180 | 174 | 175 | 169 | 172 | 168 | 156 | 153 |
Totalt infiskad volym (sötvatten) | 1 484 | 1 491 | 1 348 | 1 598 | 1 351 | 1 642 | 1 640 | 1 506 | 1 671 | 1 571 |
(ton) | ||||||||||
Totalt infiskat värde (sötvatten) | 85 | 103 | 78 | 83 | 99 | 87 | 109 | 116 | 111 | 107 |
(mnkr) | ||||||||||
Totalt förädlingsvärde* (sötvatten) | 82 | |||||||||
(mnkr) | ||||||||||
*Förädlingsvärde är infiskat värde minus insatsförbrukning, såsom fasta kostnader, rörliga kostnader, bränslekostnader och kostnader för reparation och underhåll.
Källa: Statistiska centralbyrån och Havs- och vattenmyndigheten.
Såväl antal fiskefartyg som infiskad volym fortsätter att minska inom det havsbaserade yrkesfisket (tabell 2.20). Det infiskade värdet har dock inte samma trend utan ligger mer stabilt runt
29
Prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 23
De demersala och pelagiska kustkvoterna som fördelas till det småskaliga kustnära fisket justerades av Havs- och vattenmyndigheten inför 2021 då några av dessa kvoter höjdes. Målet är att kustkvoterna inte ska vara begränsande. Inom det pelagiska fisket avsattes även en särskild regional tilldelning av fiskemöjligheter för de fartyg som endast bedriver fiske i Östersjön och landar i Östersjöhamnar. Detta har främjat en fortsatt verksamhet för många av dessa fartyg. De senaste två åren har antalet fisketillstånd för havskräfta med bur ökat. Flera nyetableringar har beviljats på grund av den goda tillgången på havskräfta. Inför 2021 beviljades fem nyetableringar.
Med anledning av riksdagen tillkännagivande om att flytta ut trålgränsen (bet. 2021/22:MJU6 punkt 1, rskr. 2021/22:61) har regeringen fattat beslut den 19 maj
2022 där Havs- och vattenmyndigheten gavs i uppdrag att genomföra ett tidsbegränsat vetenskapligt projekt som motsvarar en utflyttning av trålgränsen för fartyg som fiskar efter pelagiska arter i Östersjön, i syfte att utvärdera effekterna på sill- och strömmingsbeståndens biomassa samt deras
Produktionen inom svenskt vattenbruk 2020 har ökat något jämfört med föregående år och antalet sysselsatta har fortsatt öka. Utvecklingen inom svenskt vattenbruk t.o.m. 2020 redovisas i tabell 2.21. Av de aktiva anläggningarna för matfisk är 33 musselodlingar. Detta är en markant ökning jämfört med ifjol. Eftersom dataunderlaget har förbättrats bör ökningen tolkas med försiktighet.
Tabell 2.21 Produktion, försäljningsvärde, antal odlingar och antal sysselsatta i vattenbruk
2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 | 2020 | |
Produktion (ton) | 10 752 | 13 451 | 12 834 | 11 108 | 9 600 | 9 900 |
Matfisk | 1 073 | 860 | 924 | 731 | 900 | 800 |
Sättfisk | ||||||
Försäljningsvärde | 344,6 | 487,0 | 521,0 | 520,6 | 400 | 404 |
(mnkr löp. priser) | 78,9 | 67,5 | 83,9 | 62,7 | 80 | 75 |
Matfisk | ||||||
Sättfisk | ||||||
Antal odlingar | 103 | 64 | 69 | 70 | 60 | 92 |
Matfisk | 118 | 56 | 98 | 85 | 52 | 62 |
Sättfisk | ||||||
Antal sysselsatta | 411 | 469 | 364 | 406 | 436 | 543 |
Kvinnor | 75 | 85 | 63 | 95 | 99 | 138 |
Män | 336 | 384 | 301 | 311 | 337 | 405 |
Anm.: Odlingar med kombinationsverksamhet, dvs. både matfisk och sättfisk, kan ingå i båda kategorierna. I matfisk ingår även musslor.
Källa: Jordbruksverket.
Den förstärkning av den nationella medfinansieringen av
30
Prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 23
Genomförandet av havs- och fiskeriprogrammet
För att redovisa resultat och bedöma hur utvecklingen av havs- och fiskeriprogrammet bidrar till målet för utgiftsområdet och det strategiska området Regler och villkor används följande kompletterande indikatorer och bedömningsgrunder:
–resultatindikatorer som framgår av tabell 2.22
–utvärderingar i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning [EU] nr 1303/2013 av den 17 december 2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden, om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006.
Per den 16 augusti 2022 hade 1 065 ansökningar beviljats stöd, vilket motsvarar ca 1 385 miljoner kronor. För åtgärderna som slutförts redovisas resultatet i tabellen nedan. Med stöd av uppgifter i ansökningarna av icke slutförda åtgärder redovisas en prognos om förväntade resultat i tabellen nedan. Det slutliga resultatet av havs- och fiskeriprogrammets åtgärder kan redovisas först 2024.
Tabell 2.22 Indikatorer för havs- och fiskeriprogrammets genomförande,
Indikatorer | Förväntade resultat utifrån | Resultat från slutförda | Mål |
beviljade ansökningar | projekt | ||
Förändring av oönskade | |||
fångster (ton) | |||
Förändrad | 601 | 8186 | 3 975 |
vattenbruksproduktion (ton) | |||
Antal projekt inom | 44 | 144 | 109 |
datainsamling och kontroll | |||
Antal genomförandeprojekt | 62 | 125 | 300 |
inom lokalt ledd utveckling | |||
Antal projekt inom saluföring | 12 | 78 | 94 |
och beredning | |||
Förändrad areal skyddade | 8 | 57 | 700 |
områden (km2) |
Källa: Jordbruksverket.
Under juli 2021 trädde Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1139 av den 7 juli 2021 om Europeiska
31
Prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 23
Genomförandet av det svenska
Utvecklad jakt och viltförvaltning
För att redovisa resultat och bedöma hur utvecklingen av jakt och viltförvaltning bidrar till målet för utgiftsområdet och det strategiska området Regler och villkor används följande kompletterande indikatorer:
–viltstammarnas utveckling
–omfattning av viltskador
–antal viltolyckor i trafiken.
Insatser under 2022 har fortsatt legat i linje med Naturvårdsverkets Strategi för svensk viltförvaltning där utgångspunkten är att viltet ska förvaltas på ett hållbart sätt, vilket innebär att både ekologiska, sociala, kulturella och ekonomiska aspekter ska vägas in i förvaltningen. En hållbar viltförvaltning innebär också en balans mellan att bruka och bevara vilt.
Genom regeringsbeslut den 10 mars 2022 ändrades förordningen (2012:989) med instruktion för Naturvårdsverket så att myndigheten, förutom att ansvara för frågor om jakt och vilt enligt jaktlagstiftningen, även ska medverka till att främja brukandet av vilt som resurs.
En ny strategi för svensk viltförvaltning för
Möjligheten att delegera beslut om skyddsjakt och licensjakt till länsstyrelserna är en förutsättning för att uppnå riksdagens målsättning om en regionaliserad rovdjursförvaltning. Naturvårdsverket har de senaste åren i hög utsträckning överlämnat rätten att fatta beslut om skyddsjakt och licensjakt på rovdjur till länsstyrelserna.
Täta eller stora viltstammar fortsätter att medföra skador inom såväl skogssom jordbruk samt orsakar olyckor på väg och på spårbunden trafik. 2021 utbetalades 29,9 miljoner kronor i stöd till åtgärder som förebygger skador av fredat vilt och i ersättning för sådana skador. Utöver det utbetalades 49,3 miljoner kronor i rovdjursersättning samt 4,1 miljoner kronor till förebyggande åtgärder inom rennäringen.
Genom regeringsbeslut den 9 april 2020 gavs berörda länsstyrelser i uppdrag (N2020/01011) att revidera sina regionala förvaltningsplaner för vildsvin utifrån Naturvårdsverkets nyligen reviderade nationella förvaltningsplan. Naturvårdsverket har sammanställt en rapport om befintliga metoder för att inventera skador som är orsakade av vildsvin.
Det totala antalet trafikolyckor med vilt inblandat har ökat jämfört med 2020, se tabell
2.23.Avvikelsen för 2020 med minskat antal trafikolyckor med vilt inblandat kan troligen förklaras med den minskade trafiken på grund av covid
32
Prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 23
Tabell 2.23 Viltolyckor i trafiken
Antal
Viltslag | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 | 2020 | 2021 |
Dovhjort | 2 537 | 2 546 | 2 918 | 3 267 | 3 244 | 3 386 |
Kronhjort | 390 | 425 | 414 | 486 | 403 | 417 |
Rådjur | 44 629 | 45 863 | 46 985 | 47 304 | 45 159 | 50 373 |
Vildsvin | 4 757 | 6 082 | 6 938 | 7 696 | 7 216 | 5 359 |
Älg | 5 874 | 5 941 | 5 951 | 5 602 | 4 607 | 5 351 |
Övrigt vilt | 392 | 425 | 544 | 576 | 507 | 544 |
Totalt | 58 579 | 61 282 | 63 750 | 64 931 | 61 136 | 65 430 |
Källa: Nationella viltolycksrådet.
För det senaste fullföljda jaktåret 2021/22 var antalet lösta statliga jaktkort nationellt ungefär detsamma som året innan (285 751 jämfört med 286 673). Antalet svenska kvinnor som löste statligt jaktkort var 21 805.
Genom regeringsbeslut den 7 januari 2021 genomfördes vissa förändringar angående viltvårdsfonden. Naturvårdsverket gavs bl.a. i uppdrag att med beaktande av upphandlingsreglerna ombesörja att vissa delar av Svenska Jägareförbundets s.k. allmänna uppdrag utförs. Genom regeringsbeslut den 30 september 2021 tilldelades Svenska Jägareförbundet ett treårigt organisationsbidrag. Naturvårdsverket har inom uppdraget genomfört fyra delupphandlingar av viltvårdsåtgärder där Svenska Jägareförbundet tilldelats samtliga kontrakt. Kontraktstiden är den 1 juli
Riksdagen har tillkännagett för regeringen att beslut om finansiering av Svenska Jägareförbundets jakt- och viltvårdsuppdrag bör fattas för tre år i taget samt att det bör göras en översyn av vilka organisationer som ska finansieras från viltvårdsfonden (bet. 2020/21:MJU22 punkt 14 och 15, rskr. 2020/21:410). Genom ett regeringsbeslut den 30 september 2021 tilldelades Svenska Jägareförbundet ett treårigt organisationsbidrag som syftar till att förbundet fortsatt ska kunna leda delar av jakten och viltvården i landet. Efter en översyn av förordningen (2021:12) om vissa bidrag ur viltvårdsfonden beslutade regeringen den 4 augusti 2022 om en förordningsändring som förtydligar att bidrag endast kan ges till organisationer som främjar jakt och annan viltvård. Regeringen anser att tillkännagivandena därmed är slutbehandlade.
Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att införa licensjakt på säl (bet. 2018/19:MJU9 punkt 8, rskr. 2018/19:173). Riksdagen har även tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om förvaltning av säl (bet. 2021/22:MJU6 punkt 7, rskr. 2021/22:61). Av tillkännagivandet följer att regeringen ska öka jakten på säl genom större licenstilldelning för säljakt och genom att underlätta för de jägare som jagar säl (bet. 2021/22:MJU6 s.
33
Prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 23
möjligt för en jägare att sälja exempelvis sälskinn eller kött på grund av
Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om förvaltningen av skarv (bet. 2021/22:MJU6 punkt 6, rskr. 2021/22:61). Av tillkännagivandet följer att regeringen ska öka jakten på skarv genom att tillåta allmän skyddsjakt på skarv på eget initiativ, utreda möjligheterna till allmän jakttid för skarv, samt vidta ytterligare åtgärder för att begränsa skarvstammens tillväxt, t.ex. att se över möjligheterna för fleråriga tillstånd för skyddsjakt och möjliga komplement till skyddsjakten, t.ex. oljering och prickning av ägg samt överväga en nationell förvaltningsplan för skarv och vidta åtgärder för att åstadkomma en bättre samverkan mellan länsstyrelserna och Havs- och vattenmyndigheten för att beslut i frågor som gäller förvaltning av skarv ska vara likvärdiga i hela landet (bet. 2021/22:MJU6 s.
Rådjursstammen bedöms ha något ökande trend, medan kronhjortsstammen bedöms minska svagt. Dovhjorten bedöms totalt sett öka genom att stammarna fortsatt sprider sig. Trenden när det gäller älg och vildsvin är en tydlig minskning av populationen. Stora fåglar som exempelvis grågås, sångsvan och trana fortsätter att öka och vitkindad gås har ökat markant. Storskarv har sedan
Konsument och marknad
Målet för livsmedelsstrategins strategiska område Konsument och marknad:
–Att konsumenterna ska ha ett högt förtroende för livsmedlen och kunna göra medvetna och hållbara val, exempelvis av närproducerat och ekologiskt. Marknaden för livsmedel ska kännetecknas av en väl fungerande konkurrens.
34
Prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 23
Den svenska livsmedelsexporten ska ges förutsättningar att öka för att möta efterfrågan på relevanta marknader.
De kompletterande indikatorer som används för att redovisa resultat och bedöma hur utvecklingen på området bidrar till målet för utgiftsområdet och det strategiska området redovisas under respektive avsnitt.
Livsmedelsverket och Folkhälsomyndigheten fick 2021 i uppdrag att ta fram förslag till nationella mål och indikatorer för att ge en tydlig inriktning för arbetet med hållbar och hälsosam livsmedelskonsumtion i Sverige. Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 januari 2024.
Livsmedelsexport
För att redovisa resultat och bedöma hur utvecklingen av konkurrenskraften och livsmedelsexporten bidrar till målet för utgiftsområdet och det strategiska området Konsument och marknad introduceras följande kompletterande indikator:
–exportandel i svensk livsmedelsindustri.
Tabell 2.24 Exportandel i svensk livsmedelsindustri
År | Exportandel |
2011 | 27 % |
2012 | 28 % |
2013 | 29 % |
2014 | 29 % |
2015 | 31 % |
2016 | 31 % |
2017 | 33 % |
2018 | 34 % |
2019 | 34 % |
2020 | 35 % |
Källa: Sveriges export- och investeringsråd och Livsmedelsföretagen.
Under 2021 ökade värdet av den totala exporten av livsmedels- och jordbruksprodukter, undantaget vidareexporten av norsk fisk, med nästan 8 procent och uppgick därmed till nästan 62 miljarder kronor. Ökningen har skett över ett antal produktkategorier. Det andra året med
Livsmedelsverket och Jordbruksverket har i uppdrag att fortsatt utveckla arbetet med exportgodkännanden för svenska livsmedel och jordbruksvaror i syfte att underlätta för ökad export. Under 2022 har arbetet för att öka den svenska exporten genom att få tillträde till nya marknader fortsatt. Team Sweden Livsmedel som leds av den nationella exportsamordnaren för livsmedelssektorn har fortsatt att vara ett aktivt forum för företag och intressenter att identifiera hur den svenska livsmedelsexporten ska öka, bl.a. arrangerades ett digitalt möte i juni 2021. Regeringen har under året lyft fram svenska exportintressen inom ramen för EU:s förhandlingar om bilaterala handelsavtal. Under 2021 har samarbetet för en ökad gemensam livsmedelsexport mellan Sverige och Finland fortsatt med ett antal gemensamma digitala aktiviteter på utlandsmarknaden liksom ett utbyte av information och erfarenheter på myndighetsnivå.
35
Prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 23
Antalet livsmedelsburna zoonoser är fortsatt lägre än tidigare
För att redovisa resultat och bedöma hur utvecklingen av livsmedelssäkerheten bidrar till målet för utgiftsområdet och det strategiska området Konsument och marknad används följande kompletterande indikatorer:
–antalet utbrott av vissa zoonoser hos livsmedelsproducerande djur
–antalet utbrott av vissa livsmedelsburna zoonoser hos människor.
Indikatorerna visar hur vanligt det är att människor blir sjuka av animaliska livsmedel. I Sverige, liksom i EU, är infektion med campylobacter den mest rapporterade livsmedelsburna zoonosen på människa. Hantering och konsumtion av otillräckligt tillagad kyckling anses vara den viktigaste smittkällan. Förekomsten av campylobacter i slaktkyckling och infektion hos människa är säsongsberoende och normalt högre under sommarhalvåret. Förekomsten av campylobacter i kycklingflockar är låg i ett internationellt perspektiv.
Tabell 2.25 Andel kycklingflockar smittade med campylobacter
2013 | 2014 | 2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 | 2020 | 2021 | |
Andel (procent) | 8,8 | 11,5 | 11,6 | 15,4 | 10,7 | 8,7 | 4,6 | 4,6 | 5,3 |
Källa: Jordbruksverket. |
Under 2021 ökade antalet fall hos människor av salmonella, campylobacter och Enterohemorragisk E. coli (EHEC) jämfört med 2020. Antalet fall av salmonella och campylobacter var dock fortsatt mycket lägre än 2019 och tidigare (se tabell 2.26). Enligt rapport från Folkhälsomyndigheten beror det lägre antalet 2021 till stor del på det fortsatt låga antalet utlandssmittade. Andelen fall som smittats i Sverige skiljer sig för de olika infektionerna. När det gäller salmonella kan cirka hälften av fallen kopplas till inhemsk smitta. Motsvarande siffra för campylobacter, listeria och EHEC är 75, 90 respektive 81 procent. Andelen män respektive kvinnor som smittas är förhållandevis jämn.
Tabell 2.26 Antalet utbrott av vissa livsmedelsburna zoonoser hos människor
Antal fall per 100 000 invånare, oavsett smittland
2012 | 2013 | 2014 | 2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 | 2020 | 2021 | |
Campylobacter | 82,66 | 84,12 | 85,03 | 93,17 | 110,27 | 104,81 | 79,48 | 64,8 | 33,03 | 38,78 |
46,5/ | 47,0/ | 45,5/ | 46,8/ | 46,7/ | 46,8/ | 44,6/ | 44,8/ | 43,1/ | 44,3/ | |
Andel kvinnor/män | 53,4 | 52,9 | 54,4 | 53,1 | 53,2 | 53,1 | 55,3 | 55,1 | 56,8 | 55,2 |
EHEC | 4,93 | 5,7 | 4,84 | 5,59 | 6,37 | 4,98 | 8,71 | 7,32 | 4,73 | 6,25 |
53,3/ | 54,3/ | 53,6/ | 55,3/ | 54,7/ | 53,3/ | 54,9/ | 53,6/ | 53,9/ | 51,7/ | |
Andel kvinnor/män | 46,6 | 45,6 | 46,3 | 44,6 | 45,2 | 46,6 | 45 | 46,3 | 46 | 47,7 |
Listeria | 0,75 | 0,96 | 1,28 | 0,89 | 0,68 | 0,8 | 0,86 | 1,09 | 0,84 | 1,02 |
54,1/ | 49,4/ | 52,8/ | 47,7/ | 52,9/ | 55,5/ | 51,6/ | 56,6/ | 45,4/ | 45,7/ | |
Andel kvinnor/män | 45,8 | 50,5 | 47,2 | 52,2 | 47 | 44,4 | 48,3 | 43,3 | 54,5 | 54,2 |
Salmonella | 30,52 | 29,42 | 22,68 | 23,31 | 22,47 | 22,52 | 19,94 | 19,29 | 7,95 | 9,05 |
50,3/ | 50,2/ | 48,6/ | 49,9/ | 48,4/ | 48,8/ | 47,1/ | 50,7/ | 48,5/ | 52,5/ | |
Andel kvinnor/män | 49,6 | 49,6 | 51,3 | 50 | 51,5 | 51 | 52,8 | 49,2 | 51,4 | 46,9 |
Källa: Folkhälsomyndighetens statistik om anmälningspliktiga smittsamma sjukdomar. Statistiken hämtas från en föränderlig databas och antalet fall kan därför justeras både uppåt och nedåt.
Främjande av produktion, konsumtion och export av ekologiska livsmedel
Utvecklingen av den ekologiska odlingen och andelen ekologiska livsmedel i offentlig sektor har i stort sett varit oförändrad 2021 i jämförelse med 2020. Under 2021 var andelen ekologiskt odlad jordbruksmark 20 procent och andelen inköp i offentlig
36
Prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 23
sektor som bestod av ekologiska livsmedel 38 procent. Den ekologiska livsmedelsförsäljningen har avtagit med 0,5 procent. Det såldes ekologiska livsmedel för 34,2 miljarder kronor, en marginell nedgång jämfört med 2020
Under 2021 var andelen ekologiskt av försäljningsvärdet för livsmedel i Sverige 8,9 procent.
Samordningsfunktionen för ekologisk produktion, konsumtion och export har under 2021 genomfört två utlysningar och beviljat stöd till 33 projekt på sammanlagt
53 miljoner kronor i stöd till fleråriga projekt under
Sverige är en aktiv part i internationellt arbete
Sverige deltog aktivt i såväl förberedelsearbetet som under toppmötet för hållbara livsmedelssystem (Food Systems Summit, FSS) som ägde rum i september 2021. Sverige anordnade bland annat sju nationella dialoger inför toppmötet vilket resulterade i en svensk nationell färdväg. Sverige har i dessa sammanhang bland annat betonat kopplingarna mellan hälsa, mat och klimat. Resultatet av FSS var mycket positivt och det stora engagemang som framkom vid FSS är nu viktigt att bibehålla för att nå de globala målen för hållbar utveckling i Agenda 2030. Inom ramen för Kommittén för tryggad livsmedelsförsörjning bidrog Sverige i framtagandet av de frivilliga riktlinjerna för livsmedelssystem och nutrition, i syfte att motverka felnäring och samtidigt betona vikten av hållbar utveckling. Riktlinjerna var ett viktigt inspel till
De internationella, mellanstatliga, råvaruorganisationerna (ICB) syftar till att underlätta världshandeln, genom statistikinsamling, marknadsanalyser och riktlinjer, samt att stödja de fattigaste ländernas utveckling på råvaruområdet. Under 2021 utsågs Sverige till ordförande för den administrativa kommittén i det internationella rådet för tropiskt timmer, som har en viktig roll bl.a. när det gäller att motverka avskogning. Vidare var Sverige ordförande för en kommitté inom Metallstudiegrupperna, vilka utgör en mötesplats för såväl regeringsföreträdare som hela gruvnäringen i världen och bidrar till en hållbar utveckling av gruv- och mineralsektorn genom analyser och riktlinjer. Sverige fortsatte också som vice ordförande för det styrande rådet inom Gemensamma råvarufonden (CFC), en finansiell institution med uppgift att stödja utvecklingsprojekt, var ordförande för dess exekutivkommitté samt talesperson inom CFC för
Regionalt har Sverige inom ramen för Nordiska ministerrådet aktivt medverkat till uppstarten av en rad projekt med inriktning klimatomställning som bioekonomi för tillväxt på landsbygden. Vidare har Sverige, inom ramen för EU:s strategi för Östersjön, bidragit till att initiera genomförandet av en ny handlingsplan när det gäller bioekonomi. Sverige är också prioritetsområdes koordinator inom Strategin för fiskefrågor.
Under 2021 kunde Codex Alimentarius slutföra förhandlingarna om nya och reviderade standarder för antibiotikaanvändning och övervakning av resistens inom livsmedelskedjan. Sverige medverkade aktivt och drev förhandlingarna framåt.
Kunskap och innovation
Målet för det strategiska området Kunskap och innovation:
37
Prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 23
–Att stödja kunskaps- och innovationssystemet för att bidra till ökad produktivitet och innovation i livsmedelskedjan samt hållbar produktion och konsumtion av livsmedel.
För att redovisa resultat och bedöma hur utvecklingen av kunskap och innovation bidrar till målet för utgiftsområdet och det strategiska området Kunskap och innovation används följande kompletterande indikator:
–livsmedelssektorns forsknings- och utvecklingskostnader i procent av livsmedelssektorns omsättning.
År 2019 var livsmedelskedjans forsknings- och utvecklingsutgifter som andel av omsättningen 0,08 procent och 2020 var livsmedelskedjans forsknings- och utvecklingsutgifter som andel av omsättningen 0,10 procent (baserat på officiell statistik, uppgift för senare år är inte tillgänglig, Statistiska centralbyrån 2021). Siffran gäller för företag med fler än tio anställda. På grund av förändrat sätt att redovisa statistik är indikatorn inte jämförbar med tidigare års redovisning. I absoluta tal var företagens egna forsknings- och utvecklingsutgifter 1 090 miljoner kronor 2020 (för företag med fler än tio anställda), vilket var en ökning med 33 procent jämfört med 2019. Sweden Food Arena har undersökt innovationskapaciteten i livsmedelskedjan och funnit att den är god men att det finns behov av att öka innovationshöjden, det vill säga innovationens nyhetsvärde (Sweden Food Arena, 2021).
Kompetenscentrum för växtförädling, Grogrund, har fortsatt med sitt långsiktiga arbete med att säkerställa tillgången till nya växtsorter anpassade för svenska odlingsförhållanden.
Under 2021 betalade Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas) ut totalt 671 miljoner kronor i forskningsstöd till forskning inom de areella näringarna. Resultatredovisning för Formas verksamhet i övrigt lämnas i utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård, avsnitt 4.
Som ett resultat av forsknings- och innovationspropositionen (prop. 2020/21:60) har finansieringen av livsmedelsforskning och finansiering av forskning för hållbar tillväxt och utveckling av den gröna och blå biobaserade ekonomin ökat. Totalt satsades
116 miljoner kronor på nationella forskningsprogrammet för livsmedel. Forskningssatsningen till stöd för området skogsråvaror och biomassa fortsätter och har breddats till forskning och innovationsverksamhet för hållbar utveckling av den gröna och blå biobaserade ekonomin.
God kvalitet vid Sveriges lantbruksuniversitet
För att redovisa resultat och bedöma hur utvecklingen av utbildning och forskning bidrar till målet för utgiftsområdet och det strategiska området Kunskap och innovation används följande kompletterande indikatorer och bedömningsgrunder:
–antal helårsstudenter
–antal sökande och antagna
–prestationsgrad och examinationsfrekvens (antal examinerade individer)
–andel disputerade lärare
–vetenskaplig publicering
–externa medel.
Antalet helårsstudenter uppgick under 2021 till 4 437 (70 procent kvinnor och 30 procent män) vilket innebär en ökning med 221 helårsstudenter jämfört med 2020. Trenden med ökande antal helårsstudenter från föregående år fortsätter därmed. Av de 34 programmen på grundnivå hade åtta en könsfördelning inom intervallet 40 till
38
Prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 23
60 procent. Inom forskarutbildningen är andelen män 43 procent. SLU har tagit initiativ till en avsiktsförklaring om en jämställd och jämlik arbets- och studiemiljö inom den gröna sektorn, som undertecknats av ett trettiotal aktörer.
Tabell 2.27 Sökande och antagna till högskoleutbildning vid SLU
2017 | 2018 | 2019 | 2020 | 2021 | |
Sökande | |||||
grundnivå | 5 674 | 5 247 | 5 848 | 6 821 | 7 602 |
Antagna | |||||
grundnivå | 998 | 1 032 | 1 020 | 1 097 | 1 126 |
Andel | |||||
kvinnor/män | 67/33 | 68/32 | 68/32 | 70/30 | 71/29 |
Sökande | |||||
avancerad nivå | 3 560 | 4 556 | 5 338 | 6 169 | 5 400 |
Antagna | |||||
avancerad nivå | 608 | 701 | 609 | 991 | 925 |
Andel | |||||
kvinnor/män | 61/39 | 60/40 | 63/37 | 65/35 | 62/38 |
Anm. Antagna grundnivå 2020 har korrigerats (höjts) jämfört med uppgift i BP22.
Källa: SLU, årsredovisning 2021.
Prestationsgraden varierar något mellan åren, men ligger på en hög nivå nationellt sett, se tabell 2.28. Nivån har hållits med vissa förseningar kopplade till anpassningar på grund av
Tabell 2.28 Prestationsgrad läsåren
Procent
2017 | 2018 | 2019 | 2020 | 2021 | |
Kvinnor | 89 | 92 | 89 | 89 | 90 |
Män | 86 | 89 | 87 | 85 | 86 |
Totalt | 89 | 91 | 88 | 88 | 89 |
Anm.: Tabellen redovisar totalprestationsgraden, där utresande utbytesstudenter som inte får någon helårsprestation redovisad ingår.
Källa: SLU.
Antalet disputerade lärare har fortsatt att öka under 2021, till 1 076 (44 procent kvinnor och 56 procent män). Andelen disputerade lärare har stigit från 80 procent 2020 till 84 procent 2021.
SLU uppvisar fortsatt goda resultat när det gäller vetenskaplig publicering. Forskare vid SLU publicerade drygt 2 500 artiklar och kunskapsöversikter (reviews) under 2021 vilket är en ökning med 15 procent jämfört med 2020. Trenden med ökande publicering har funnits en rad år. Ett mått på hög kvalitet är att 17 procent av alla artiklar som publiceras internationellt tillhör de 10 procent mest citerade i världen inom sina respektive ämnesområden.
Den externa finansieringen till fortlöpande miljöanalys har ökat med 9 miljoner kronor. Den externa finansieringen till forskning och forskarutbildning har ökat med 139 miljoner kronor och utgjorde 51 procent av de totala intäkterna.
2.6.3Stärkt krisberedskap och civilt försvar inom livsmedels- och dricksvattenförsörjningen
På väg mot en ny livsmedelsberedskap och tryggad dricksvattenförsörjning
Som en följd av tidigare uppdrag har Livsmedelsverket, Jordbruksverket och SVA inkommit med en gemensam planering och redovisning av arbetet hittills avseende
39
Prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 23
uppbyggnad av livsmedelsberedskapen under perioden
I syfte att vidareutveckla arbetet med att säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna har Livsmedelsverket, Jordbruksverket och SVA under 2021 påbörjat de nödvändiga kartläggningar och analyser som behövs för uppbyggnaden av en ny livsmedelsberedskap. Livsmedelsverket har även analyserat hur befolkningens energi- och näringsbehov kommer att kunna mötas utifrån olika scenarier med minskad tillgång på livsmedel och redovisat detta till regeringen.
Anpassningen av dricksvattenförsörjningen till klimatförändringar har fortsatt utvecklats. För att stödja kommunernas klimatanpassningsarbete inom dricksvattenförsörjningen har Livsmedelsverket i sin samordnande roll bl.a. skapat ytterligare förutsättningar för samtliga kommuner att på egen hand driva klimatanpassningsarbetet vidare.
Länsstyrelsernas och Livsmedelsverkets arbete med att utveckla stöd till kommunernas kontinuitetsplanering för att säkerställa dricksvattenförsörjningen och för planeringen för prioritering av nödvatten vid höjd beredskap har bl.a. resulterat i en nulägesbild av förmågan och behoven inom området.
2.6.4Skog
För att redovisa resultat och bedöma hur utvecklingen i skogen bidrar till målet för utgiftsområdet och skogspolitikens två jämställda mål, produktionsmålet och miljömålet, används följande centrala indikatorer:
–tillväxt, avverkning och skogsbruksåtgärder
–skog och vilt i balans
–skydd mot skadeinsekter m.m.
–miljöhänsyn i skogsbruket
–skydd och bevarande av skogsmark
–skogsbrukets klimatnytta.
Redovisning för Levande skogar finns i utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård avsnitt 3.
Nationellt skogsprogram, jobb och hållbar tillväxt i hela landet
Skogsprogrammet har inneburit dialog med en rad olika intressenter i skogens värdekedja. Olika aktörer har bidragit till arbetet med att revidera skogsprogrammets handlingsplan och lägesrapport. Den visar på nu aktuella åtgärder samt framåtsyftande insatser med sikte mot 2030. Åtgärderna som beskrivs genomförs av flera olika aktörer. Det digitala formatet möjliggjorde stort deltagande vid årskonferensen, med temat Fokus på skogen. Aktuella frågor med koppling till EU och det regionala arbetet behandlades. Förslag på relevanta indikatorer som är användbara för det nationella skogsprogrammet har arbetats fram.
40
Prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 23
Arbetet med regionala skogsprogram pågår på frivillig väg i samtliga län. Beslut om regionalt skogsprogram/strategi har fattats i 19 av de 20 regionerna och Gotlands kommun. Mångfalden av pågående regionala aktiviteter avspeglas i den uppdaterade handlingsplanen.
För att underlätta för skogsbruksföretagande har Skogsstyrelsen under året arbetat med ett förenklingspaket. Åtgärder som innebär förenklingar för företagare och skapar tillit i bemötande och service har genomförts. Nya servicepaket har utvecklats för att kunna möta målgrupperna nya skogsägare och nya yrkesverksamma. Utveckling av tjänster kopplade till de digitala möjligheterna, såsom förbättrat kartmaterial, har fortsatt.
Tillväxt, avverkning och skogsbruksåtgärder
Den årliga tillväxten på produktiv skogsmark som inte är formellt skyddad var enligt SLU under perioden
Bruttoavverkningen uppgick 2021 enligt Skogsstyrelsens preliminära beräkning till ca 96 miljoner m3sk. Diagram 2.4 visar hur den årliga avverkningen och tillgänglig tillväxt utvecklats. Sedan 1990 har en allt större andel av den tillgängliga tillväxten avverkats. Den tillväxt som är tillgänglig för avverkning beräknas som årlig tillväxt på virkesproduktionsmark med avdrag för naturlig avgång som inte har tillvaratagits, samt tillägg för tillväxt på andra ägoslag än skogsmark. Värdemässigt står sågtimmer för drygt 60 procent av den avverkade volymen, massaved för drygt 30 procent medan energived och avverkningsrester (grot) står för ungefär 5 procent. Restströmmar, ungefär halva volymen av avverkningen, utnyttjas som bioenergi framför allt i massa- och pappersindustrin samt i kraftvärmeverk.
Diagram 2.4 Bruttoavverkning jämförd med årlig tillväxt tillgänglig för avverkning
Miljoner m3sk
130
120
110
100
90
80
70
60
50
40
Bruttoavverkning | Tillväxt tillgänglig för avverkning | |
Anm. Bruttoavverkning inkluderar hela lämnade träd. Tillväxt tillgänglig för avverkning redovisas i löpande femårsmedelvärden. Tillväxt i alla åldersklasser ingår. Tillväxt och avverkning på andra ägoslag än skogsmark ingår.
Källa: Skogsstyrelsen, JO0312 samt SLU, Skogsdata 2021.
Varje år föryngras ca 200 000 hektar efter slutavverkning. Plantering är den vanligaste föryngringsformen med 86 procent, därefter följer naturlig föryngring med 9 procent, sådd 3 procent samt ingen åtgärd 2 procent. Andelen plantering har ökat stabilt sedan början av
41
Prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 23
har ökat varje år sedan 2015 och uppgick 2021 till rekordhöga 452 miljoner plantor. Tallplantor har sedan 2019 gått om granplantor som det vanligaste trädslaget och stod 2020 för 52 procent av de levererade plantorna.
Arealen som röjs har trendmässigt ökat varje år sedan mitten på
Under 2021 har 476 ansökningar om föryngringsavverkning i fjällnära skog, om totalt 13 220 hektar, kommit in till Skogsstyrelsen. Det är mer än fyra gånger så stor areal jämfört med tidigare år, vilket lett till en ökning av anspråk på ersättning. I ca två tredjedelar av de ärenden som handlagts under 2021 har avverkning nekats helt eller delvis och Skogsstyrelsen har för 2021 beslutat om ersättning på ca 300 miljoner kronor.
Skog och vilt i balans
Resultaten från älgskadeinventeringen visar på fortsatt stora skador, särskilt i södra Sverige där trenden dessutom är ökande. Årsskadorna på tall 2021 var 17 procent i Götaland. I landet som helhet var nivån 11 procent, att jämföras med det av myndigheterna framtagna målet 5 procent för tolerabel skadesituation. På mer än 90 procent av de inventerade ytorna har rönn, sälg, asp och ek svårt att växa upp till fullstora träd.
Ett positivt resultat av arbetet med att genom ökad ståndortsanpassning förbättra balansen mellan skog och vilt är att det sedan några år planteras fler tallän granplantor. Skogsstyrelsen arbetar sedan flera år med verksamheten ”Mera tall” för att öka tallföryngringar på marker där tall är mest lämpligt.
Skydd mot skadeinsekter
Granbarkborreangreppen har under 2021 fortsatt ligga på höga nivåer där tyngdpunkten på angreppen har flyttats norrut med centrum i Södermanland. Totalt uppskattas ca 8 miljoner m3sk angripet 2021, vilket är i nivå med 2020 och ungefär en fördubbling jämfört med 2018. Skogsstyrelsen har tillsammans med berörda länsstyrelser genomfört en rad åtgärder, i enlighet med regeringsuppdrag 2021 om att fortsätta bekämpa skadorna av granbarkborrar i skyddade områden. Genom Skogsstyrelsens projekt Stoppa borrarna samverkar näringsliv och myndigheter kring bland annat rådgivning och kommunikation. Skogsstyrelsens riskindexkartor underlättar lokalisering av skadad skog. Med hjälp av drönare och artificiell intelligens kan skador identifieras i ett tidigt stadium.
Skogsskadecentrum har etablerats vid SLU i samarbete med Skogsstyrelsen och branschen. Bland annat har arbete inletts om multiskadad ungskog i norra Sverige, expertstöd om barkborreangreppen i södra Sverige samt kompetensutveckling genom en industriforskarskola.
Miljöhänsyn i skogsbruket
Volymen lämnad hård död ved i samband med föryngringsavverkning utgjorde 2020 ca 3,0 m3sk per hektar. Kvalitetsmässigt finns en långsiktig trend där hård död ved lämnas i större omfattning medan det finns en vikande trend för volymer av mer nedbruten ved som lämnas. Totalt utgör mängden död ved på all produktiv skogsmark, i hela landet utanför formellt skyddade områden, i genomsnitt 8,7 m3sk
42
Prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 23
per hektar vilket är en ökning med 44 procent på ca 20 år. Mängden död ved inom formellt skyddade områden, i hela landet, ligger på 20,4 m3sk per hektar.
Hänsyn till kulturlämningar vid föryngringsavverkning har förbättrats då andelen kulturlämningar som kategoriserats som ”ingen skada” har ökat till 73 procent 2021, jämfört med 61 procent 2020. Andelen kulturlämningar som blir påverkade (ringa skada, skada eller grov skada) är åter på samma nivå som 2019, som var den lägsta nivån sedan inventeringen började 2012. Andelen grov skada är däremot högre 2021 än 2019. Alltjämt sker de flesta skadorna vid markberedning.
Arealen lämnad miljöhänsyn i samband med föryngringsavverkning inventeras fem år efter åtgärd och visar att det under treårsperioden
Tall och björk är de vanligaste trädslagen som lämnas som hänsynsträd vid föryngringsavverkning. Detta har resulterat i att trädslagsfördelningen efter avverkning nu utgörs av lövträd i större omfattning.
Skydd och bevarande av skogsmark
Statistiska centralbyrån har redovisat statistik för formellt skyddad skogsmark, frivilliga avsättningar, hänsynsytor och improduktiv skogsmark (tabell 2.29). Med anledning av metodmässiga och juridiska skillnader mellan skyddsformerna ska en aggregering av sifforna göras med en viss försiktighet.
Tabell 2.29 Formellt skyddad skogsmark, frivilliga avsättningar, hänsynsytor samt improduktiv skogsmark, 2021
Arealer i hektar, utan överlapp | Andel av total skogsmark | |||
mellan former | ||||
Produktiv | Skogsmark | Produktiv | Skogsmark | |
skogsmark | totalt | skogsmark | totalt | |
Formellt skyddad skogsmark | 1 327 600 | 2 369 800 | 5,8 % | 8,8 % |
Frivilliga avsättningar | 1 307 000 | 1 307 000 | 5,6 % | 4,7 % |
Hänsynsytor | 497 200 | 497 200 | 2,1 % | 1,8 % |
Improduktiv skogsmark | 0 | 3 097 800 | 0,0 % | 11,2 % |
Källor: Statistiska centralbyrån, Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen och SLU Riksskogstaxeringen.
Under 2021 bildade Skogsstyrelsen 118 nya biotopskyddsområden om 749 hektar produktiv skogsmark och 26 nya naturvårdsavtal om 231 hektar produktiv skogsmark, vilket är det lägsta antalet skyddade områden sedan arbetet med formellt områdesskydd startade i början av
Naturvårdsverket har utvecklat arbetet med internationell rapportering av skyddad natur. Detta redovisas mer utförligt under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård, avsnitt 3, om Levande skogar.
Skogsbrukets klimatnytta
Det svenska skogsbruket bidrar till klimatnytta, dels genom att skogsprodukter, restprodukter och avfall från skogsbruk och skogsindustri används som förnybara
43
Prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 23
material och bioenergi som kan ersätta fossila alternativ vars utsläpp är svåra att minska med andra metoder, dels genom upptag av koldioxid i skog, mark och träprodukter. Klimatvinster från skogsprodukter uppstår även vid en cirkulär hantering av dessa när de kan återvinnas.
Biobränslen från de gröna näringarna svarar i dagsläget för ca 35 procent av den svenska slutliga energianvändningen (biobränslen och biodrivmedel samt slutanvänd fjärrvärme och slutanvänd el som producerats av biobränsle), varav ca tre fjärdedelar kommer från skogsbruket och skogsindustrins biprodukter. Total tillförd mängd biobränsle 2020 var 141 TWh, en liten minskning från föregående år i likhet med totalt minskad energitillförsel. En mindre del av detta är importerat i form av både fasta och flytande biobränslen samt avfall för förbränning.
Naturvårdsverkets klimatredovisning för skog och skogsmark (Utsläpp och upptag av växthusgaser från markanvändning) visar att skog och skogsmark, inklusive träprodukter, hade ett nettoupptag 2020 på drygt 45 miljoner ton koldioxidekvivalenter, vilket är i nivå med 1990, och lite högre än 2019, trots ökad avverkningsnivå sedan 1990. Anledningen är främst att den sammanlagda tillväxten i den svenska skogen har ökat i motsvarande grad. Redovisningens beräkningar av nettoupptag inkluderar såväl upptag som utsläpp. Upptagen sker i växande skog och i mineraljord. Utsläppen sker vid naturlig avgång och vid avverkning, inklusive utsläpp från massa- och träprodukter samt bioenergi. Utsläpp sker också från torvmarker som tidigare varit våtmarker som dikats ut för skogsproduktion. Inom ramen för regeringsuppuppdraget om att genomföra åtgärder för att återväta utdikade våtmarker (N2021/01632) har Skogsstyrelsen genomfört informationsinsatser och aktiviteter i syfte att förbereda för en större verksamhet med återvätning.
2.6.5De samiska näringarna
För att redovisa och bedöma resultaten för utgiftsområdet med avseende på rennäringen används den centrala bedömningsgrunden:
–renbruksplanernas användning
samt följande kompletterande indikatorer:
–vinterrenhjordens antal
–årets slakt
–prisutveckling för renkött
–bedömning av rovdjursskador.
Vinterrenhjordens storlek är relativt stabil men de förändringar som sker beror till största delen på variationer i naturbetet och förändringar i rovdjursförekomst. Storleken har varierat i cykler mellan 220 000 och 260 000 i vinterhjord
Slaktuttaget varierar från år till år men trenden är sjunkande om man ser till hela tioårsperioden. För medelpris per kilo är dock den långsiktiga trenden en fortsatt ökning. Utöver slaktintäkten tillkommer statligt pristillägg med 9 kronor/kilogram för vuxna djur och 14,50 kronor/kilogram för renkalv. Även ersättningen för rovdjursförekomst varierar över åren utan tydlig trend. Både prisstöd och ersättning för rovdjursförekomst finansieras från anslaget 1:22 Främjande av rennäringen m.m.
Vintern 2020/2021 omfattades 21 samebyar av katastrofskadestöd, dvs. bidrag till kostnader för utfodring som uppstått på grund av synnerligen svåra betesförhållanden. Den totala ersättningen uppgick till ca 10,8 miljoner kronor. Arbetet med att hantera
44
Prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 23
klimatets effekter för rennäringen fortsätter och fler samebyar har tagit fram handlingsplaner för klimatanpassning.
Tabell 2.30 Statistik avseende rennäringens utveckling
2012/13 | 2013/14 | 2014/15 | 2015/16 | 2016/17 | 2017/18 | 2018/19 | 2019/20 | 2020/21 | |
Vinterrenhjord * | 248 46 | 254 200 | 250 364 | 248 139 | 254 247 | 248 702 | 241 013 | 240 419 | 234 623 |
(antal djur) | |||||||||
Slakt | 44 869 | 54 440 | 56 333 | 54 802 | 59 121 | 53 150 | 47 618 | 49 631 | 40 811 |
(antal djur) | |||||||||
Medelpris per | 49,9 | 52,8 | 57,1 | 59,5 | 68,6 | 66,5 | 67,4 | 67,6 | |
kilogram** | |||||||||
(kronor) | |||||||||
Prisstöd | 13 232 | 17 095 | 17 768 | 16 362 | 18 806 | 16 381 | 14 825 | 15 175 | 12 504 |
(tkr) | |||||||||
Slaktvärde** | 58 639 | 74 491 | 83 312 | 80 291 | 107 366 | 90 641 | 81 767 | 85 509 | |
(tkr) | |||||||||
(exkl. prisstöd) | |||||||||
Ersättning för | 52 397 | 49 837 | 53 822 | 53 120 | 50 412 | 54 268 | 50 130 | 55 493 | |
rovdjursförekomst * |
(tkr)
(från anslag 1:22)
Källa: Sametinget * Avser kalenderår
Även under 2021 har fokus på arbetet med renbruksplanerna lagts på löpande teknikutveckling, såsom ökad digitalisering, då covid
Under 2021 har berörda myndigheter, på grund av pandemi, haft sämre möjlighet att fortsätta arbetet med kvaliteten på förvaltningsverktyget gällande samebyarnas toleransnivå för rovdjursskador. Nivån avser andel skador på ren orsakade av stora rovdjur räknat på den aktuella samebyns faktiska renantal. Enligt den beräkningsmodell som tagits fram ligger den genomsnittliga skadenivån på ca 20 procent, och vissa samebyar har enligt beräkningsmodellen förluster på
Marknaden för renkött, skinn och horn återhämtade sig något under hösten 2021. Ökningen av marknadspriset visar dels på ökad efterfrågan från restauranger och storhushåll, dels på en viss omställning till försäljning direkt till detaljistledet.
Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör komplettera kommittédirektiven för utredningen om en ny renskötsellagstiftning (bet. 2020/21:MJU22 punkt 20, rskr. 2020/21:410). Av tillkännagivandet följer att direktiven ska kompletteras med att förslag ska tas fram som tar hänsyn till samers rätt men också beaktar lokalbefolkningens och övriga svenskars tradition, intresse och behov av att jaga och fiska på det sätt som skett under lång tid (bet. 2020/21:MJU22 s. 55). Ett tilläggsdirektiv till Renmarkskommittén (N 2021:02) beslutades den 16 juni 2022. Utöver vad som följer av de tidigare direktiven ska kommittén under sitt arbete bl.a. ta hänsyn, förutom till samernas rättigheter, även till den övriga
45
Prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 23
lokalbefolkningens, däribland den nationella minoriteten tornedalingar, och övriga invånares kultur, traditioner, intressen och behov av att kunna jaga och fiska samt till annan näringsverksamhet såsom skogsbruk och turism. Utredningstiden för deluppdraget förlängdes i samma beslut så att det ska redovisas senast den 31 augusti 2023. Utredningstiden i övrigt ligger fast. Regeringen anser att tillkännagivandet därmed är slutbehandlat.
2.7Regeringens bedömning av måluppfyllelsen
2.7.1En sammanhållen landsbygdspolitik
Det är regeringens uppfattning att insatser inom den sammanhållna landsbygdspolitiken har bidragit till att nå det övergripande målet för landsbygdspolitiken.
Samtliga kommuntyper har haft en positiv befolkningsutveckling sedan 2020 med undantaget mycket glesa landsbygdskommuner, som haft en negativ utveckling. De senaste tio åren har täta blandade kommuner samt tätortsnära landsbygdskommuner haft ett positivt flyttnetto medan övriga kommuntyper har ett negativt flyttnetto.
Tillgång till bredband är viktigt för att kunna bo, leva och verka i hela landet. Alltjämt saknar många hushåll och företag snabb bredbandsuppkoppling och riskerar därmed att stå utanför den digitala omställning som pågår i samhället. Utbyggnad av bredband pågår i hela landet och ökningen är störst i glesa kommuner. Regeringen bedömer att bredbandsstödet via landsbygdsprogrammet och även via den Europeiska regionala utvecklingsfonden är bidragande faktorer i den högre utbyggnadstakten.
Tillgänglighet till dagligvarubutik, drivmedel och skola påverkar människors vardag. Utvecklingen visar på en stabilisering av servicestrukturen och trenden med ett minskat antal butiker och en minskad tillgänglighet till dagligvaror tycks därmed ha bromsats upp. Tillgängligheten till drivmedelsstationer i landsbygdskommunerna bedöms vara god. Regeringen bedömer att satsningarna på stödet till kommersiell service inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel och utgiftsområde 19 Regional utveckling har bidragit till förbättrade förutsättningar att bo, leva och verka på landsbygderna och därmed bidragit till det landsbygdspolitiska målet.
2.7.2En konkurrenskraftig och hållbar livsmedelskedja
Livsmedelsstrategin är långsiktig och arbetet med att uppnå det övergripande målet fortsätter genom åtgärderna i livsmedelsstrategins handlingsplaner. Förädlingsvärdet i livsmedelskedjan fortsätter att öka, trots oförändrad lönsamhet i kedjan som helhet. Regeringen bedömer att de initiativ som har tagits inom livsmedelsstrategin främjar utvecklingen mot en konkurrenskraftig och hållbar livsmedelskedja och bidrar till att nå det övergripande målet för utgiftsområdet.
Regeringen konstaterar att lönsamheten i livsmedelskedjan är beroende av yttre omständigheter (t.ex. torkan 2018 och
Regler och villkor
Regeringen konstaterar att lönsamheten ökade i de tre första leden i livsmedelskedjan (primärproduktion, livsmedelsindustri och livsmedelshandel) under åren
46
Prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 23
men den kraftiga försämringen i restaurangledet medförde en fortsatt oförändrad lönsamhet i livsmedelskedjan som helhet. Fram till pandemin fortsatte produktionen att öka, även om tillväxten var svagare än i det totala näringslivet.
Inom den miljömässiga dimensionen går utvecklingen i flera fall åt rätt håll. Till exempel har den negativa utvecklingen för odlingslandskapets fåglar och arealen betesmarker avtagit och utsläppen av växthusgaser minskar. Förbättringarna är inte tillräckliga för att uppsatta miljömål ska nås, exempelvis behövs fortsatt arbete för att minska förlusterna av kväve och fosfor från jordbruksmark. Arealen jordbruksmark minskar, vilket ger negativa konsekvenser för såväl svensk livsmedelsproduktion som odlingslandskapets biologiska mångfald. Fortsatt skötsel av betesmarker är centralt för att bevara odlingslandskapets biologiska mångfald. För att öka resurseffektiviteten, minska utsläppen av växthusgaser samt bevara och öka den biologiska mångfalden krävs bl.a. nya produktions- och brukningsmetoder.
Regeringen bedömer att åtgärderna inom den gemensamma jordbrukspolitiken bidrar till att skapa arbete, tillväxt och välfärd i alla delar av landet. Åtgärderna stärker inkomster och konkurrenskraften i de areella näringarna, som har en viktig roll i arbetet med att nå ett hållbart samhälle, där de nationella miljömålen nås. Djurvälfärdsersättningarna har bidragit till att förbättra djurvälfärden. Genom regeringens beslut i september 2022 om Sveriges strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken
En fungerande kontroll av djurskyddet och livsmedel trots pandemi
Den minskning av antalet djurskyddskontroller som har utförts under åren 2020 och 2021 bedöms framför allt bero på
Livsmedelskontrollen i ledet efter primärproduktion är generellt riskbaserad, väsentliga avvikelser upptäcks och åtgärder för att följa upp avvikelser vidtas. Samtidigt finns kvarvarande brister i en mindre andel av kontrollmyndigheterna.
Kontrollen av livsmedel i primärproduktionen har utförts utifrån de särskilda förutsättningar som varit i samband med pandemin. Den nationella kontrollplaneringen för primärproduktionen för 2020 och 2021 har inte genomförts till fullo på grund av restriktioner och nödvändiga omfördelningar av personal under pandemin samt arbete med uppdatering av anläggningsregister. Vissa länsstyrelser har dock lyckats genomföra sin del av kontrollplaneringen trots pandemin.
Nuvarande stödsystem för slakterier och vilthanteringsanläggningar är inte ändamålsenligt och ett arbete pågår för att se över systemet.
Fortsatt gott djurhälsoläge
Sverige har ett gott djurhälsoläge hos både vilda och tama djur, även om det under 2021 förekommit fler utbrott av smittsamma djursjukdomar än tidigare år. Förekomsten av antibiotikaresistens hos livsmedelsproducerande djur i Sverige är relativt låg, vilket är ett resultat av långsiktigt förebyggande djurhälsoarbete med ett minskat behov av antibiotika. Många av de smittämnen som är vanliga i andra länder förekommer inte alls eller i mycket begränsad omfattning i Sverige. Det större antalet
47
Prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 23
konstaterade utbrott av epizootisjukdomar än normalt beror främst på 2021 års stora utbrott av fågelinfluensa.
Utbrott av fågelinfluensa samt medföljande sällskapsdjur från Ukraina har inneburit risk för försämrat djurhälsoläge och därmed medfört ett behov av ökade resurser för Jordbruksverket.
Fiskeripolitik och vattenbruk
Regeringen bedömer att EU:s gemensamma fiskeripolitik skapar förutsättningar för att nå målen om att säkerställa ett biologiskt och socioekonomiskt hållbart fiske och att den gemensamma fiskeripolitiken fortsatt har genomförts, såväl inom EU som nationellt. Fisket är beroende av att marina ekosystem har god miljöstatus. All påverkan på den marina miljön påverkar möjligheten till måluppfyllelse för såväl havsmiljösom fiskeripolitiska mål (se även utg.omr. 20 avsnitt 3.15). Den faktiska tillämpningen av handels- och samarbetsavtalet mellan EU och Storbritannien och hur det påverkar måluppfyllelsen är fortsatt svårt att göra några analyser av. Det riskbaserade angreppssättet inom fiskerikontrollen har bidragit till en fortsatt ökad regelefterlevnad. Genomförandet av havs- och fiskeriprogrammet visar att utvecklingen mot de uppsatta målen är positiv även om det är långt till målen på vissa områden. Fiskerinäringens utveckling visar på stor variation beroende både på tillgängliga fiskresurser, infrastruktur och marknaden.
Fortsatt utveckling av jakt- och viltförvaltning
Regeringen bedömer att arbetet utifrån viltstrategin innebär att viltförvaltningen har fortsatt att utvecklas och den reviderade strategin tar ytterligare steg i detta. Då viltstammarna både ökar och minskar beroende på art och tid är det viktigt att följa respektive arts utveckling och ha en fortsatt adaptiv viltförvaltning, som utvecklas utifrån ny kunskap och erfarenhet. Klövvilt, stora fåglar och rovdjur orsakar skador för olika verksamheter på landsbygden och i trafiken. Regeringen bedömer att arbetet med en adaptiv viltförvaltning medverkar till att förebygga skador och andra problem.
Konsument och marknad
Livsmedelsindustrin och livsmedelsexport
De senaste åren har den uppåtgående trenden för andelen ekologisk jordbruksmark och offentlig konsumtion mattats av, vilket beror på att ekologiska livsmedel har mött en hårdnande konkurrens från andra koncept, som vegetariskt, klimatsmart och närproducerat. Regeringen konstaterar att man bör ha realistiska förväntningar på de resultat som kan skapas av åtgärderna inom samordningen av ekologiska livsmedel då åtgärderna i många fall behöver draghjälp av marknadskrafter.
Regeringen bedömer att satsningen på livsmedelsexport har bidragit till att uppnå målet om en ökad svensk livsmedelsproduktion då värdet av den totala exporten av livsmedels- och jordbruksprodukter ökade med knappt 8 procent under 2021, undantaget vidareexporten av norsk fisk.
Den låga risken för livsmedelsburen smitta och hälsoskadliga ämnen bidrar till högt förtroende för svenska livsmedel
Sverige har i ett internationellt perspektiv säker mat. Livsmedelsburna utbrott sker men tack vare god beredskap och förmåga att analysera smitta är det möjligt att vidta både korrigerande åtgärder (exempelvis återkallelse av livsmedel) och förebyggande åtgärder (exempelvis riskbaserade kontrollinsatser). De nationella provtagningsprogrammen för hälsoskadliga ämnen i livsmedel visar på en låg andel överskridanden av bekämpningsmedel och läkemedelsrester. En låg förekomst av vissa livsmedelsburna zoonoser hos livsmedelsproducerande djur och resultaten i de
48
Prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 23
nationella provtagningsprogrammen förstärker bilden av att maten på den svenska marknaden är säker och att det finns goda förutsättningar för ett högt förtroende för svenska livsmedel. Ett högt förtroende för svenska livsmedel har bidragit till en ökad konkurrenskraft, en hållbar livsmedelskedja och ökad lönsamhet.
Kunskap och innovation
Regeringen bedömer att de redovisade insatserna inom det strategiska området Kunskap och innovation har bidragit till att uppfylla det övergripande målet för utgiftsområdet.
Investeringarna i forskning och utveckling i livsmedelssektorn (i företag med fler än tio anställda) har ökat i absoluta tal. Ökningen bedöms spegla en viss positiv utveckling, även om indikatorn inte täcker in alla företag i livsmedelskedjan.
Regeringen gör bedömningen att satsningarna har lagt grund för stabila strukturer för forskning, innovation och ökad samverkan över tid samt möjliggör synergier mellan aktörer. Forskning och innovation är viktiga för att säkra en hållbar och tryggad livsmedelsproduktion.
De indikatorer som valts för verksamheten vid SLU visar att universitetet bidrar till att uppfylla målen för utgiftsområdet. Särskilt positivt är ökningen av studentantal och att kvaliteten på forskningen bedöms som hög.
Regeringen bedömer att SLU:s arbete med att öka attraktiviteten för sina utbildningar är av vikt för kompetensförsörjningen i de areella näringarna.
2.7.3Stärkt krisberedskap och civilt försvar inom livsmedels- och dricksvattenförsörjningen
Livsmedels- och dricksvattenförsörjning är identifierade som några av de viktigaste samhällsfunktionerna i det civila försvaret. Förmågan att upprätthålla nödvändig försörjning är en del av målet för det civila försvaret. Livsmedelsberedskapen utgår från en låg nivå och uppbyggnadsarbetet kommer att fortgå under hela den innevarande försvarsbeslutsperioden
2.7.4Skog
Regeringen bedömer att den befintliga modellen för skogsförvaltningen i huvudsak är anpassad för att uppnå de av riksdagen beslutade målen, samtidigt som årets resultat visar att fortsatta insatser krävs för att nå de mål som gäller biologisk mångfald. Dessutom är det tydligt att åtgärder krävs för att öka en hållbar tillväxt i skogen.
Regeringen konstaterar att avverkningsnivån är historiskt hög. Även virkesimporten har trendmässigt ökat den senaste tioårsperioden. Skogsstyrelsens analyser visar att bruttoavverkningen ligger nära den tillgängliga tillväxten på virkesproduktionsmarken. De energi- och klimatpolitiska målen förväntas bidra till en ytterligare ökad efterfrågan på skoglig biomassa. Regeringen bedömer att det genom förbättrad skogsskötsel finns en potential att öka den hållbara tillväxten för att möta den ökade efterfrågan.
Regeringen kan konstatera att skadorna på skog orsakade av klövvilt ligger kvar på en alltför hög nivå samt att skadorna orsakade av skadeinsekter, främst granbarkborre, är rekordhöga. Regeringen bedömer att genom samverkan mellan skogsägare och myndigheter har granbarkborrens framfart kunnat motverkas. De enskilda skogsägarnas insats har varit av stor betydelse.
49
Prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 23
Skogsbruket påverkar det svenska landskapet. Hittillsvarande åtgärder för att förbättra miljötillståndet har inte bedömts vara tillräckliga för att nå Levande skogar och andra berörda miljömål. Även om den miljöhänsyn som tas i samband med skogsbruk resulterat i en långsiktig positiv utveckling finns därför också behov av fortsatt förbättrad hänsyn till naturvärden och kulturmiljövärden vid skötsel och brukande av skog. Den senast tillgängliga skattningen av lämnad hänsynsareal ligger inom samma intervall som tidigare redovisats, varför det inte går att säga något om det finns någon faktisk trend på mer eller mindre lämnad hänsyn. Många av de miljöförbättrande insatserna som pågår kräver tid för att vända utvecklingen.
När det gäller skogens klimatnytta och klimatförändringens konsekvens för skogsbruket bedömer regeringen att ett aktivt skogsbruk med hög tillväxt och användning av produkter från förnybar råvara ger högsta långsiktiga klimatnytta. Samlade insatser för hög tillväxt, god skogshälsa och en växande cirkulär bioekonomi är därför av vikt.
2.7.5De samiska näringarna
Insatser för att uppnå livskraftiga samiska näringar främjar en levande samisk kultur och bidrar därmed till uppfyllande av det övergripande målet. Renskötseln är en viktig del i arbetet för att nå miljökvalitetsmålet Storslagen fjällmiljö.
Regeringen bedömer att utmaningen för renskötselns framtid fortsatt främst består av att hantera och att hitta en balans mellan påverkan av pågående och framtida planerade verksamheter i förhållande till rennäringens behov av betesmarker. Även klimatförändringar med behov av exempelvis stödutfodring som följd, har en betydande påverkan på rennäringens verksamhet. Förbättringen av underlag för markanvändningen, till exempel renbruksplaner, är en av de viktigaste åtgärderna för att minimera intressemotsättningar i renskötselområdet. Sametingets och samebyarnas möjligheter att delta i de samrådsprocesser som sker vid etablering av olika verksamheter är av betydelse och planerna blir då ett viktigt underlag. Även den nyligen införda lagen (2022:66) om en konsultationsordning för det samiska folket förväntas ha en positiv inverkan i sammanhanget. Regeringen gör även bedömningen att toleransnivån för skador orsakade av stora rovdjur på sina håll fortsatt överskrids.
2.8Politikens inriktning
I Sverige ska alla kunna leva och förverkliga sina drömmar, oavsett var man bor. Regeringens mål är att politiken för areella näringar, landsbygd och livsmedel ska bidra till en hållbar utveckling i alla delar av landet. Regeringen vill se levande och livskraftiga landsbygder med konkurrenskraftiga areella näringar, jobb och företag samtidigt som värdefull miljö skyddas.
En växande cirkulär bioekonomi har en viktig roll i klimatomställningen och har positiv betydelse för en hållbar regional utveckling och landsbygdsutveckling, samt är ett viktigt element i arbetet med att förstärka den nationella försörjningsförmågan.
En särskild utredare har fått i uppdrag att ta fram förslag till en strategi för en hållbar, konkurrenskraftig och växande svensk bioekonomi (dir. 2022:7). Utredaren ska också analysera genomförbarheten i och, om det bedöms lämpligt, föreslå åtgärder som främjar effektiv produktion av flytande biodrivmedel baserat på inhemska råvaror i Sverige.
Regeringen arbetar fortsatt internationellt bl.a. för hållbara
50
Prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 23
2.8.1En sammanhållen landsbygdspolitik
Landsbygdernas utveckling är avgörande för hela Sveriges framgång. Här har regeringen ett samlat fokus: Hela Sverige ska ha förutsättningar att leva. Villkoren för att bo, verka och leva i hela Sverige ska stärkas och kostnaderna för resande ska minska.
Målet för en sammanhållen landsbygdspolitik är en livskraftig landsbygd med likvärdiga möjligheter till företagande, arbete, boende och välfärd som leder till en långsiktigt hållbar utveckling i hela landet. Landsbygdspolitiken omfattar utvecklingen av gles- och landsbygder, oavsett om dessa är nära eller långt ifrån en större tätort. Förutsättningarna skiljer sig åt i olika delar av landet, vilket ställer krav på olika insatser och lösningar.
För att uppnå målet krävs en bredd av insatser inom många utgifts- och politikområden. Det är viktigt med en god tillgång till kommersiell service samt till sjukvård, utbildning och kultur. Trygghet med närvarande rättsväsende, drivmedel till rimliga priser och ett stabilt energisystem behövs i hela Sverige.
Dessutom är tillgänglighet i hela landet genom digital kommunikation och transportsystemet grundläggande för landsbygdernas utveckling. Utbyggnaden och underhållet av samhällsviktig infrastruktur, som etablering av bredband och underhåll av vägar, ska intensifieras. Hela näringslivet ska ges goda förutsättningar att stärka konkurrenskraften, skapa jobb och bidra till innovationer och utveckling. Jordbrukssektorn är särskilt viktig ur ett landsbygdsperspektiv då den skapar sysselsättning, innovation samt bidrar till att stärka Sveriges självförsörjningsgrad. Ett fortsatt konkurrenskraftigt jordbruk är en förutsättning för landsbygders utveckling.
Regeringens utveckling och styrning av landsbygdspolitiken ska samordnas med den regionala utvecklingspolitiken så att insatser inom politikområdena kompletterar varandra och bidrar till synergier. Regionerna och Gotlands kommun och statliga myndigheter har viktiga roller i genomförandet av båda dessa politikområden.
2.8.2En konkurrenskraftig och hållbar livsmedelskedja
En konkurrenskraftig och hållbar livsmedelskedja bidrar till sysselsättning och hållbar tillväxt i hela landet och ger konsumenter, oavsett bakgrund, bättre förutsättningar att göra medvetna val. En konkurrenskraftig och hållbar livsmedelskedja bidrar också till att möta lokala och globala utmaningar. Primärproduktionen är central för att möjliggöra detta, därför är det viktigt att skapa goda förutsättningar till motståndskraft och lönsamhet. Det säkerhetspolitiska läget och klimatförändringarna, uppkomst och spridning av nya smittor samt behovet av en övergång till en produktion med minskat fossilberoende är omvärldsfaktorer som ytterligare tydliggör vikten av stärkt konkurrenskraft och en resilient livsmedelsproduktion. Genom beslutet om livsmedelsstrategin (prop. 2016/17:104, bet. 2016/17:MJU23, rskr. 2016/17:338) gavs stabila och långsiktiga förutsättningar för en god utveckling.
Regler och villkor
Regler och villkor som styr produktionen är nödvändiga för att säkra t.ex. miljö, människors och djurs hälsa och djurskydd, samt för en rättvis konkurrens och för att motverka fusk. Samtidigt kan reglerna och villkoren innebära omfattande administration och kostnader för företag och enskilda. Det är därför viktigt att utformningen och tillämpningen av regler och villkor är effektiva och stödjer målet om en ökad livsmedelsproduktion, stärkt konkurrenskraft i livsmedelssektorn samtidigt som de bidrar till att relevanta nationella miljömål samt europeiska
51
Prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 23
åtaganden på miljöområdet nås, att Sverige fortsatt behåller sin höga djurskyddsnivå och att företagens administrativa börda begränsas.
I den strategiska planen för den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP)
Flera åtgärder som i dag hanteras inom GJP kommer framöver att hanteras genom nationella stöd. I budgetpropositionen för 2022 tillfördes medel dels till åtgärder inom GJP:s andra pelare, dels till nationella åtgärder som ska komplettera GJP. Med grund i den strategiska planen fördelas medlen i denna budgetproposition. Totalt flyttas
4 287 miljoner kronor ut från GJP under perioden
I livsmedelsstrategin lyfts att lönsamheten i animalieproduktionen behöver öka genom ökad produktivitet bl.a. genom kompetensutveckling. Stärkt animalieproduktion bidrar till att sårbarheten i svensk livsmedelsproduktion kan minska. Regeringens satsning på kunskapsutvecklingen inom animalieproduktionen syftar till att förbättra tillgängliggörandet och spridningen av nationell och internationell kunskap.
Regeringen föreslår att Jordbruksverkets förvaltningsanslag ökas med
45 miljoner kronor fr.o.m. 2023. Syftet med förstärkningen är att skapa förutsättningar att införa den nya reformen av jordbrukspolitiken för perioden
EU antog Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2020/2184 av den
16 december 2020 om kvaliteten på dricksvatten. Regeringen anser att det är angeläget att direktivet genomförs på ett ändamålsenligt sätt för att skapa förutsättningar för en väl fungerande och framtidssäkrad dricksvattenförsörjning.
Inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken fortsätter Sverige att arbeta för ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbart fiske. Regeringen vill ge fiskerinäringen och dess företag goda och långsiktiga förutsättningar för att bli mer konkurrenskraftig, inte minst när det gäller det småskaliga kustnära fisket, som utgör en viktig verksamhet i Sveriges unika skärgård. Medlen för genomförandet av
52
Prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 23
vetenskapliga råd, främst från Internationella havsforskningsrådet, och när osäkerhet råder bör, i enlighet med grundförordningen för EU:s gemensamma fiskeripolitik (Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013 av den 11 december 2013 om den gemensamma fiskeripolitiken), försiktighetsansatsen tillämpas. Särskilda insatser görs också för att flytta ut gränsen för storskaligt trålfiske.
Regeringen bedömer att ett främjande av ett hållbart vattenbruk kan bidra till jobb och en hållbar utveckling i hela landet samt öka tillgången till fisk, skaldjur, musslor och alger. Det är en pusselbit i Sveriges självförsörjning av livsmedel. Viktiga verktyg i det fortsatta arbetet är den, i budgetpropositionen för 2022, beslutade förstärkningen av
Viltet är en nationell angelägenhet som ska hanteras nationellt och med så stort regional och lokal inflytande som möjligt. Samtidigt ska Sverige uppfylla sina internationella och
Konsument och marknad
Livsmedelsföretagen verkar på en global marknad. En väl fungerande marknad med effektiv och rättvis konkurrens leder till mer konkurrenskraftiga företag som i sin tur har större möjlighet att växa, både nationellt och internationellt. En ökad livsmedelsexport är ett viktigt verktyg för att öka den svenska livsmedelsproduktionen och skapa fler jobb. Därför fortsätter regeringen att arbeta för att öka den svenska livsmedelsexporten inom ramen för livsmedelsstrategins handlingsplaner.
Regeringen värnar ett gott företagsklimat i hela landet. Ägarskiften inom såväl familjeföretag som till personal bör förenklas och underlättas för att inte livskraftiga företag ska läggas ned i onödan. Inte minst i glesbygd finns många företagare som inom kort går i pension, och bättre förutsättningar behöver skapas för att deras verksamheter ska kunna drivas vidare för att värna företag och jobb. Regeringen fortsätter också att bereda frågan om småskalig gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker under förutsättning att den fortsatta analysen visar att detaljhandelsmonopolet kan säkras.
Kunskap och innovation
För genomförande av livsmedelsstrategin och målet om en ökad hållbar livsmedelsproduktion i Sverige är forskning och innovation av stor vikt. Det nationella livsmedelsforskningsprogrammet som drivs av Formas är ett verktyg för detta.
Samlade insatser för kompetensförsörjning för aktörer på landsbygderna behövs. De areella näringarna har behov av att rekrytera kompetens inom en rad centrala områden. Den högre utbildningen inom SLU bidrar till denna kompetensförsörjning. Utbildningsmålet 12 600 helårsstudenter
Utvecklingsmöjligheterna inom utgiftsområdet befästs genom SLU och Formas som ska bidra till målet att Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer och en framstående kunskapsnation. SLU ska fortsatt arbeta med
53
Prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 23
att utveckla förutsättningarna för nydanande, excellent forskning inom livsvetenskaperna och brukande av naturresurserna. Formas bidrar inom sitt verksamhetsområde till långsiktig forskningsfinansiering med fokus på samverkan, i enlighet med den beslutade forsknings- och innovationspropositionen (prop. 2020/21:60).
2.8.3Stärkt krisberedskap och civilt försvar inom livsmedels- och dricksvattenförsörjningen
Det försämrade säkerhetspolitiska läget understryker vikten av att fortsatt prioritera uppbyggnaden av det civila försvaret där livsmedels- och dricksvattenförsörjningen är viktiga områden. En ytterligare förstärkning av den nationella laboratorieförmågan på dricksvattenområdet föreslås för att öka förmågan att möta mikrobiologiska hot mot dricksvattenförsörjningen. Regeringen kommer även att fortsatt prioritera arbetet med att inrikta berörda aktörer mot att genomföra den nya strukturen och anpassa sin verksamhet.
2.8.4Skogen är en strategisk resurs för ett robust Sverige samt för jobb och tillväxt
Den svenska skogspolitiken bygger på de jämställda målen om produktion och miljö. Avvägningen mellan produktion och naturvård, som kommer till uttryck i skogsvårdslagen, skapar en grund för det fortsatta genomförandet av skogspolitiken. Den ger även förutsättningar för skogsägarens fortsatta enskilda ägande och brukande av skogen och regeringen anser att principen om frihet under ansvar fungerar bra och är viktig att värna.
Den svenska skogen och skogsnäringen spelar en stor roll för svensk välfärd. Skogsnäringen står för ca 10 procent av Sveriges totala varuexport och skapar jobb och tillväxt. Skogen är en strategisk resurs för ett robust Sverige och för jobb och tillväxt.
Regeringen anser att en stark ägande- och brukanderätt är grunden för att i ökad utsträckning kunna ta tillvara skogens potential för ekonomi, klimat och miljö. Skyddet för äganderätten ska stärkas. En bärande del i frågan om stärkt äganderätt är att markägare ska få ekonomisk kompensation för inskränkningar i ägande- och brukanderätten i den utsträckning som de har rätt till.
Det svenska skogsbruket är centralt för svenskt klimatarbete och ger många miljöfördelar. Den årliga avverkningsnivån har sedan
De stora skillnaderna mellan skog i olika
54
Prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 23
En rad skogsrelaterade lagförslag är aktuella och förhandlas, samt är aviserade, inom EU. Regeringen prioriterar att det svenska skogsbruket inte begränsas utan fullt ut kan bidra till att uppnå klimatmålen, samt till jobb och tillväxt i hela landet.
2.8.5De samiska näringarna
För att upprätthålla en långsiktig hållbar rennäring och andra samiska näringar främjar regeringen rennäringens delaktighet i olika processer bl.a. kring samhällsplanering och markutnyttjande inom renskötselområdet. En viktig fråga för rennäringen är även samexistens med rovdjuren. Det är därför angeläget att arbetet med ett förvaltningsverktyg utifrån den av riksdagen fastställda toleransnivån för skador orsakade av stora rovdjur inom rennäringen i syfte att upprätthålla en hållbar rennäring och gynnsam bevarandestatus för stora rovdjur fortskrider. Samtidigt bör rennäringen även fortsättningsvis kompenseras för de rovdjursskador som kvarstår genom ersättningen för rovdjursförekomst.
2.9Budgetförslag
2.9.11:1 Skogsstyrelsen
Tabell 2.31 Anslagsutveckling 1:1 Skogsstyrelsen
Tusental kronor
2021 | Utfall | 531 518 | Anslagssparande | 28 350 |
2022 | Anslag | 582 9251 | Utgiftsprognos | 593 188 |
2023 | Förslag | 533 764 | ||
2024 | Beräknat | 547 6742 | ||
2025 | Beräknat | 537 4523 |
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2022 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 534 710 tkr i 2023 års prisnivå.
3Motsvarar 514 507 tkr i 2023 års prisnivå.
Ändamål
Anslaget får användas för Skogsstyrelsens förvaltningsutgifter.
55
Prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 23
Skälen för regeringens förslag
Tabell 2.32 Förändringar av anslagsnivån
Tusental kronor
2023 | 2024 | 2025 | |
Anvisat 20221 | 582 925 | 582 925 | 582 925 |
Pris- och löneomräkning2 | 5 983 | 20 260 | 32 247 |
Beslutade, föreslagna och aviserade reformer | |||
Överföring till/från andra anslag | |||
Övrigt | |||
Förslag/beräknat anslag | 533 764 | 547 674 | 537 452 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2021 (bet. 2021/22:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2022. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för
Regeringen föreslår att 533 764 000 kronor anvisas under anslaget 1:1 Skogsstyrelsen för 2023. För 2024 och 2025 beräknas anslaget till 547 674 000 kronor respektive
537 452 000 kronor.
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Tabell 2.33 Avgiftsfinansierad verksamhet vid Skogsstyrelsen
Tusental kronor
Ack. | ||||||
Kostnader | resultat | |||||
Ack. resultat | Resultat | Verksamhetens | som ska | Resultat | utgående | |
Verksamhet | t.o.m. 2021 | 2022 | intäkter 2023 | täckas 2023 | 2023 | 2023 |
Avgiftsbelagda verksamheter där intäkterna disponeras av myndigheten och finansierar en bestämd del av verksamheten
Offentligrättslig | ||||||
verksamhet | 0 | 420 | 400 | 20 | ||
Uppdragsverksamhet | ||||||
Skogliga tjänster | 6 707 | 1 000 | 67 293 | 70 000 | 5000 | |
Arbetsmarknads- | ||||||
relaterade tjänster | 0 | 32 000 | 32 000 | 0 | ||
Tjänsteexport | 106 | 400 | 400 | 0 | 0 | |
Summa | ||||||
uppdragsverksamhet | 894 | 99 693 | 102 400 |
Skogsstyrelsens offentligrättsliga verksamhet utgörs av avgifter som tas ut för vissa ärenden enligt skogsvårdslagen (1979:429) och miljöbalken. Skogsstyrelsen bedriver uppdragsverksamhet som ska finansieras genom avgifter med full kostnadstäckning. Undantaget är vissa arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Avgifterna får disponeras av Skogsstyrelsen.
56
Prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 23
2.9.21:2 Insatser för skogsbruket
Tabell 2.34 Anslagsutveckling 1:2 Insatser för skogsbruket
Tusental kronor
2021 | Utfall | 662 054 | Anslagssparande | 109 943 |
2022 | Anslag | 706 0731 | Utgiftsprognos | 675 581 |
2023 | Förslag | 594 373 | ||
2024 | Beräknat | 594 373 | ||
2025 | Beräknat | 594 373 | ||
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2022 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
Ändamål
Anslaget får användas för utgifter för stöd till vissa åtgärder inom skogsbruket och finansierar natur- och kulturmiljövårdsåtgärder inom skogsbruket och åtgärder för att anlägga och vårda ädellövskog. Anslaget får användas för att täcka utgifter för biotopskydd och naturvårdsavtal. Anslaget får även användas för utgifter för att upprätta renbruksplaner och till att medfinansiera skogsträdsförädling. Vidare får anslaget användas för vissa administrationskostnader hos Skogsstyrelsen.
Skälen för regeringens förslag
Tabell 2.35 Förändringar av anslagsnivån
Tusental kronor
2023 | 2024 | 2025 | |
Anvisat 20221 | 706 073 | 706 073 | 706 073 |
Beslutade, föreslagna och aviserade reformer | |||
varav BP23 | 22 000 | 22 000 | 22 000 |
– Överföring medel för nationella åtgärder för | |||
landsbygdsutveckling | 22 000 | 22 000 | 22 000 |
Överföring till/från andra anslag | |||
Övrigt | |||
Förslag/beräknat anslag | 594 373 | 594 373 | 594 373 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2021 (bet. 2021/22:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
I budgetpropositionen för 2022 avsattes medel för åren
Natur- och kulturmiljövårdsåtgärder i skogen tillhör den senare kategorin. I denna proposition fördelas avsatta medel på berörda anslag. Fördelningen innebär att anslaget ökas med 22 000 000 kronor 2023.För 2024 beräknas anslaget öka med
22 000 000 kronor. För
Regeringen föreslår att 594 373 000 kronor anvisas under anslaget 1:2 Insatser för skogsbruket för 2023. För 2024 och 2025 beräknas anslaget till 594 373 000 kronor.
57
Prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 23
Bemyndigande om ekonomiska åtaganden
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2023 för anslaget 1:2 Insatser för skogsbruket ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 130 000 000 kronor
Skälen för regeringens förslag: I hanteringen av vissa bidrag och ersättningar till skogsägare och för att skapa goda förutsättningar för fleråriga naturvårdsprojekt behöver ekonomiska åtaganden kunna ingås som medför utgifter under kommande år. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2023 för anslaget 1:2 Insatser för skogsbruket ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 130 000 000 kronor
Tabell 2.36 Beställningsbemyndigande för anslaget 1:2 Insatser för skogsbruket
Tusental kronor
Prognos | Förslag | Beräknat | Beräknat | Beräknat | ||
Utfall 2021 | 2022 | 2023 | 2024 | 2025 | 2026 | |
Ingående åtaganden | 55 951 | 47 488 | 65 745 | |||
Nya åtaganden | 29 954 | 52 753 | 111 752 | |||
Infriade åtaganden | 38 418 | |||||
Utestående åtaganden | 47 488 | 65 745 | 130 000 | |||
Erhållet/föreslaget | ||||||
bemyndigande | 85 000 | 100 000 | 130 000 | |||
2.9.31:3 Statens veterinärmedicinska anstalt
Tabell 2.37 Anslagsutveckling 1:3 Statens veterinärmedicinska anstalt
Tusental kronor
2021 | Utfall | 160 871 | Anslagssparande | 4 878 |
2022 | Anslag | 165 2561 | Utgiftsprognos | 165 393 |
2023 | Förslag | 171 348 | ||
2024 | Beräknat | 180 1502 | ||
2025 | Beräknat | 199 1243 |
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2022 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 175 115 tkr i 2023 års prisnivå.
3Motsvarar 189 381 tkr i 2023 års prisnivå.
Ändamål
Anslaget får användas för Statens veterinärmedicinska anstalts förvaltningsutgifter.
58
Prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 23
Skälen för regeringens förslag
Tabell 2.38 Förändringar av anslagsnivån
Tusental kronor
2023 | 2024 | 2025 | |
Anvisat 20221 | 165 256 | 165 256 | 165 256 |
Pris- och löneomräkning2 | 3 092 | 7 933 | 11 753 |
Beslutade, föreslagna och aviserade reformer | 3 000 | 6 961 | 22 115 |
Överföring till/från andra anslag | |||
Övrigt | |||
Förslag/beräknat anslag | 171 348 | 180 150 | 199 124 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2021 (bet. 2021/22:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2022. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för
Regeringen föreslår att 171 348 000 kronor anvisas under anslaget 1:3 Statens veterinärmedicinska anstalt för 2023. För 2024 och 2025 beräknas anslaget till 180 150 000 kronor respektive 199 124 000 kronor.
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Tabell 2.39 Avgiftsfinansierad verksamhet vid Statens veterinärmedicinska anstalt
Tusental kronor
Ack. | ||||||
Kostnader | resultat | |||||
Ack. resultat | Resultat | Verksamhetens | som ska | Resultat | utgående | |
Verksamhet | t.o.m. 2021 | 2022 | intäkter 2023 | täckas 2023 | 2023 | 2023 |
Avgiftsbelagda verksamheter där intäkterna disponeras av myndigheten och bidrar till att finansiera verksamheten
Uppdragsverksamhet | 25 549 | 180 000 | 188 000 | 10 549 | ||
Summa | 25 549 | 180 000 | 188 000 | 10 549 | ||
uppdragsverksamhet | ||||||
2.9.41:4 Bidrag till veterinär fältverksamhet
Tabell 2.40 Anslagsutveckling 1:4 Bidrag till veterinär fältverksamhet
Tusental kronor
2021 | Utfall | 127 529 | Anslagssparande | |
2022 | Anslag | 133 9401 | Utgiftsprognos | 133 940 |
2023 | Förslag | 116 041 | ||
2024 | Beräknat | 123 7922 | ||
2025 | Beräknat | 129 4673 |
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2022 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 116 040 tkr i 2023 års prisnivå.
3Motsvarar 116 041 tkr i 2023 års prisnivå.
Ändamål
Anslaget får användas för utgifter för ersättning för veterinär service. Anslaget får användas för utgifter för att minska veterinärkostnaderna för företag med avlägset belägen djurhållning avseende livsmedelsproducerande djur.
59
Prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 23
Skälen för regeringens förslag
Tabell 2.41 Förändringar av anslagsnivån
Tusental kronor
2023 | 2024 | 2025 | |
Anvisat 20221 | 133 940 | 133 940 | 133 940 |
Pris- och löneomräkning2 | 2 893 | 12 033 | 18 725 |
Beslutade, föreslagna och aviserade reformer | |||
Överföring till/från andra anslag | |||
Övrigt | |||
Förslag/beräknat anslag | 116 041 | 123 792 | 129 467 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2021 (bet. 2021/22:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2022. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för
Regeringen föreslår att 116 041 000 kronor anvisas under anslaget 1:4 Bidrag till veterinär fältverksamhet för 2023. För 2024 och 2025 beräknas anslaget till
123 792 000 kronor respektive 129 467 000 kronor.
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Tabell 2.42 Avgiftsfinansierad verksamhet vid Statens jordbruksverk – Distriktsveterinärernas verksamhet
Tusental kronor
Ack. | ||||||
Kostnader | resultat | |||||
Ack. resultat | Resultat | Verksamhetens | som ska | Resultat | utgående | |
Verksamhet | t.o.m. 2021 | 2022 | intäkter 2023 | täckas 2023 | 2023 | 2023 |
Avgiftsbelagda verksamheter där intäkterna disponeras av myndigheten och bidrar till att finansiera verksamheten
Offentligrättslig verksamhet
Distriktsveterinärerna | 0 | 0 | 2 856 | 2 856 | 0 | 0 |
Uppdragsverksamhet | ||||||
Distriktsveterinärerna | 17 666 | 0 | 748 118 | 758 118 | 7 666 | |
Summa | ||||||
uppdragsverksamhet | 17 666 | 0 | 748 118 | 758 118 | 7 666 | |
2.9.51:5 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder
Tabell 2.43 Anslagsutveckling 1:5 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder
Tusental kronor
2021 | Utfall | 9 935 | Anslagssparande | |
2022 | Anslag | 9 9331 | Utgiftsprognos | 9 837 |
2023 | Förslag | 9 933 | ||
2024 | Beräknat | 9 933 | ||
2025 | Beräknat | 9 933 |
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2022 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
Ändamål
Anslaget får användas för utgifter för förebyggande djurhälsoarbete och djursjukdatasystem, i syfte att begränsa skadeverkningarna av sådana djursjukdomar
60
Prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 23
som bara smittar mellan djur, och sådana som kan smitta både djur och människor. Anslaget får även användas till djurskyddsfrämjande åtgärder.
Skälen för regeringens förslag
Tabell 2.44 Förändringar av anslagsnivån
Tusental kronor
2023 | 2024 | 2025 | |
Anvisat 20221 | 9 933 | 9 933 | 9 933 |
Beslutade, föreslagna och aviserade reformer | |||
Överföring till/från andra anslag | |||
Övrigt | |||
Förslag/beräknat anslag | 9 933 | 9 933 | 9 933 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2021 (bet. 2021/22:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
Regeringen föreslår att 9 933 000 kronor anvisas under anslaget 1:5 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder för 2023. För 2024 och 2025 beräknas anslaget till
9 933 000 kronor respektive 9 933 000 kronor.
2.9.61:6 Bekämpning av smittsamma djursjukdomar
Tabell 2.45 Anslagsutveckling 1:6 Bekämpning av smittsamma djursjukdomar
Tusental kronor
2021 | Utfall | 483 817 | Anslagssparande | 66 106 |
2022 | Anslag | 267 3491 | Utgiftsprognos | 282 162 |
2023 | Förslag | 133 349 | ||
2024 | Beräknat | 133 349 | ||
2025 | Beräknat | 133 349 | ||
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2022 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
Ändamål
Anslaget får användas för utgifter för bekämpning av och beredskap mot smittsamma djursjukdomar varvid ersättning lämnas enligt epizootilagen (1999:657), zoonoslagen (1999:658), lagen (2006:806) om provtagning på djur, m.m. eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av lagarna. Anslaget får användas för statsbidrag till obduktionsverksamhet, för utveckling och genomförande av sjukdomskontroller och för genomförande av
61
Prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 23
Skälen för regeringens förslag
Tabell 2.46 Förändringar av anslagsnivån
Tusental kronor
2023 | 2024 | 2025 | |
Anvisat 20221 | 183 349 | 183 349 | 183 349 |
Beslutade, föreslagna och aviserade reformer | |||
Överföring till/från andra anslag | |||
Övrigt | |||
Förslag/beräknat anslag | 133 349 | 133 349 | 133 349 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2021 (bet. 2021/22:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
Regeringen föreslår att 133 349 000 kronor anvisas under anslaget 1:6 Bekämpning av smittsamma djursjukdomar för 2023. För 2024 och 2025 beräknas anslaget till
133 349 000 kronor respektive 133 349 000 kronor.
2.9.71:7 Ersättningar för viltskador m.m.
Tabell 2.47 Anslagsutveckling 1:7 Ersättningar för viltskador m.m.
Tusental kronor
2021 | Utfall | 32 008 | Anslagssparande | 20 770 |
2022 | Anslag | 52 7781 | Utgiftsprognos | 52 271 |
2023 | Förslag | 67 778 | ||
2024 | Beräknat | 67 778 | ||
2025 | Beräknat | 67 778 | ||
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2022 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
Ändamål
Anslaget får användas för utgifter för att förebygga skada av vilt och ersättning för sådan skada. Avseende förebyggande åtgärder mot skador i fisket orsakade av säl bör anslaget användas som nationell offentlig medfinansiering av åtgärder inom ramen för havs- och fiskeriprogrammet och
62
Prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 23
Skälen för regeringens förslag
Tabell 2.48 Förändringar av anslagsnivån
Tusental kronor
2023 | 2024 | 2025 | |
Anvisat 20221 | 52 778 | 52 778 | 52 778 |
Beslutade, föreslagna och aviserade reformer | 15 000 | 15 000 | 15 000 |
varav BP23 | 15 000 | 15 000 | 15 000 |
– Överföring medel för nationella åtgärder för | |||
landsbygdsutveckling | 15 000 | 15 000 | 15 000 |
Överföring till/från andra anslag | |||
Övrigt | |||
Förslag/beräknat anslag | 67 778 | 67 778 | 67 778 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2021 (bet. 2021/22:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
I budgetpropositionen för 2022 avsattes medel för åren
Bidrag för rovdjursavvisande stängsel tillhör den senare kategorin. I denna proposition fördelas avsatta medel på berörda anslag. Fördelningen innebär att anslaget ökas med 15 000 000 kronor 2023. För
Regeringen föreslår att 67 778 000 kronor anvisas under anslaget 1:7 Ersättningar för viltskador m.m. för 2023. För 2024 och 2025 beräknas anslaget till 67 778 000 kronor respektive 67 778 000 kronor.
2.9.81:8 Statens jordbruksverk
Tabell 2.49 Anslagsutveckling 1:8 Statens jordbruksverk
Tusental kronor
2021 | Utfall | 622 877 | Anslagssparande | |
2022 | Anslag | 621 1981 | Utgiftsprognos | 613 410 |
2023 | Förslag | 740 665 | ||
2024 | Beräknat | 737 6062 | ||
2025 | Beräknat | 778 1573 |
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2022 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 720 743 tkr i 2023 års prisnivå.
3Motsvarar 745 659 tkr i 2023 års prisnivå.
Ändamål
Anslaget används för Statens jordbruksverks förvaltningsutgifter. Anslaget får även användas för utgifter för Ansvarsnämnden för djurens hälso- och sjukvård och för utgifter för Centrala djurförsöksetiska nämnden.
63
Prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 23
Skälen för regeringens förslag
Tabell 2.50 Förändringar av anslagsnivån
Tusental kronor
2023 | 2024 | 2025 | |
Anvisat 20221 | 615 698 | 615 698 | 615 698 |
Pris- och löneomräkning2 | 6 483 | 21 039 | 33 600 |
Beslutade, föreslagna och aviserade reformer | 118 484 | 100 869 | 128 859 |
varav BP233 | 127 000 | 150 000 | 166 000 |
– Överföring medel för nationella åtgärder för | |||
landsbygdsutveckling | 82 000 | 105 000 | 121 000 |
– Förstärkt förvaltningsanslag | 45 000 | 45 000 | 45 000 |
Överföring till/från andra anslag | |||
Övrigt | |||
Förslag/beräknat anslag | 740 665 | 737 606 | 778 157 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2021 (bet. 2021/22:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2022. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för
3Exklusive pris- och löneomräkning.
Regeringen föreslår att Jordbruksverkets förvaltningsanslag ökas med
45 000 000 kronor fr.o.m. 2023. Syftet med förstärkningen är att skapa goda förutsättningar att införa den nya reformen av jordbrukspolitiken för perioden 2023– 2027 samt uppbyggnad, förstärkning och administration av system för att säkerställa korrekta stödutbetalningar till jordbruket och således minska finansiella korrigeringar framgent.
I budgetpropositionen för 2022 avsattes medel för åren
Inrättande av regeringens satsning på kunskapsutvecklingen inom animalieproduktionen och kompetensutveckling inom miljöområdet tillhör den senare kategorin. I denna proposition fördelas avsatta medel på berörda anslag. Fördelningen innebär att anslaget ökas med 82 000 000 kronor 2023. För 2024 beräknas anslaget öka med 105 000 000 kronor. För
121 000 000 kronor. Anslaget 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur minskas med motsvarande belopp.
Regeringen föreslår att 740 665 000 kronor anvisas under anslaget 1:8 Statens jordbruksverk för 2023. För 2024 och 2025 beräknas anslaget till 737 606 000 kronor respektive 778 157 000 kronor.
64
Prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 23
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Tabell 2.51 Avgiftsfinansierad verksamhet vid Statens jordbruksverk
Tusental kronor
Ack. | ||||||
Kostnader | resultat | |||||
Ack. resultat | Resultat | Verksamhetens | som ska | Resultat | utgående | |
Verksamhet | t.o.m. 2021 | 2022 | intäkter 2023 | täckas 2023 | 2023 | 2023 |
Avgiftsbelagda verksamheter där intäkterna disponeras av myndigheten och bidrar till att finansiera verksamheten
Offentligrättslig verksamhet
Djur | 42 470 | 43 518 | ||||
Växt | 441 | 9 665 | 8 722 | 943 | 251 | |
Tillsyn | 9 298 | 37 253 | 39 342 | 3 853 | ||
Utsäde | 2 829 | 11 080 | 11 260 | 933 | ||
Uppdragsverksamhet | ||||||
Utsäde | 86 | 25 883 | 26 274 | |||
Tjänsteexport | 2 000 | 500 | 629 | 1 545 | ||
Summa | ||||||
uppdragsverksamhet | 1 132 | 26 383 | 26 903 | 372 | ||
2.9.91:9 Bekämpning av växtskadegörare
Tabell 2.52 Anslagsutveckling 1:9 Bekämpning av växtskadegörare
Tusental kronor
2021 | Utfall | 12 165 | Anslagssparande | |
2022 | Anslag | 15 0001 | Utgiftsprognos | 14 856 |
2023 | Förslag | 15 000 | ||
2024 | Beräknat | 15 000 | ||
2025 | Beräknat | 15 000 | ||
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2022 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
Ändamål
Anslaget får användas för utgifter för åtgärder mot växtskadegörare samt för att ersätta enskilda för kostnader eller förluster till följd av sådana åtgärder enligt växtskyddslagen (2022:725). Utgifter för beredskapsåtgärder, akuta skyddsåtgärder, kontroller, inventeringar m.m. mot karantänskadegörare finansieras också med detta anslag liksom undersökningar av organismer och växtprover som av Jordbruksverket överlämnas för laboratoriemässig diagnostisering. Vidare får anslaget användas till internationellt engagemang inom området bekämpning av växtskadegörare. Slutligen används anslaget för utgifter för verifiering av de svenska skyddade zonerna.
65
Prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 23
Skälen för regeringens förslag
Tabell 2.53 Förändringar av anslagsnivån
Tusental kronor
2023 | 2024 | 2025 | |
Anvisat 20221 | 15 000 | 15 000 | 15 000 |
Beslutade, föreslagna och aviserade reformer | |||
Överföring till/från andra anslag | |||
Övrigt | |||
Förslag/beräknat anslag | 15 000 | 15 000 | 15 000 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2021 (bet. 2021/22:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
Regeringen föreslår att 15 000 000 kronor anvisas under anslaget 1:9 Bekämpning av växtskadegörare för 2023. För 2024 och 2025 beräknas anslaget till 15 000 000 kronor.
2.9.101:10 Gårdsstöd m.m.
Tabell 2.54 Anslagsutveckling 1:10 Gårdsstöd m.m.
Tusental kronor
2021 | Utfall | 6 945 563 | Anslagssparande | 213 437 |
2022 | Anslag | 7 545 1721 | Utgiftsprognos | 7 545 172 |
2023 | Förslag | 5 637 032 | ||
2024 | Beräknat | 8 910 424 | ||
2025 | Beräknat | 7 112 010 | ||
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2022 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
Ändamål
Anslaget får användas för utgifter för gårdsstöd och för andra åtgärder inom den första pelaren av den gemensamma jordbrukspolitiken. Anslaget får även användas för bidrag från EU för bekämpande av djursjukdomar och växtskadegörare.
Skälen för regeringens förslag
Tabell 2.55 Förändringar av anslagsnivån
Tusental kronor
2023 | 2024 | 2025 | |
Anvisat 20221 | 6 982 048 | 6 982 048 | 6 982 048 |
Beslutade, föreslagna och aviserade reformer | |||
Makroekonomisk utveckling | 773 476 | 421 746 | |
Volymer | 2 858 | 2 858 | 2 858 |
Överföring till/från andra anslag | |||
Övrigt | 62 307 | 2 245 042 | 798 358 |
Förslag/beräknat anslag | 5 637 032 | 8 910 424 | 7 112 010 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2021 (bet. 2021/22:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
Regeringen föreslår att 5 637 032 000 kronor anvisas under anslaget 1:10 Gårdsstöd
m.m.för 2023. För 2024 och 2025 beräknas anslaget till 8 910 424 000 kronor respektive 7 112 010 000 kronor.
66
Prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 23
2.9.111:11 Intervention för jordbruksprodukter m.m.
Tabell 2.56 Anslagsutveckling 1:11 Intervention för jordbruksprodukter m.m.
Tusental kronor
2021 | Utfall | 128 703 | Anslagssparande | 21 297 |
2022 | Anslag | 167 0001 | Utgiftsprognos | 167 000 |
2023 | Förslag | 149 000 | ||
2024 | Beräknat | 154 000 | ||
2025 | Beräknat | 156 000 | ||
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2022 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
Ändamål
Anslaget får användas för utgifter för offentlig lagring, övrig intervention, stöd i form av
Skälen för regeringens förslag
Tabell 2.57 Förändringar av anslagsnivån
Tusental kronor
2023 | 2024 | 2025 | |
Anvisat 20221 | 167 000 | 167 000 | 167 000 |
Beslutade, föreslagna och aviserade reformer | |||
Makroekonomisk utveckling | |||
Volymer | 2 000 | 7 000 | 9 000 |
Överföring till/från andra anslag | |||
Övrigt | |||
Förslag/beräknat anslag | 149 000 | 154 000 | 156 000 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2021 (bet. 2021/22:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
Regeringen föreslår att 149 000 000 kronor anvisas under anslaget 1:11 Intervention för jordbruksprodukter m.m. för 2023. För 2024 och 2025 beräknas anslaget till
154 000 000 kronor respektive 156 000 000 kronor.
Bemyndigande om ekonomiska åtaganden
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2023 för anslaget 1:11 Intervention för jordbruksprodukter m.m. ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 120 000 000 kronor 2024 och 2025.
Skälen för regeringens förslag: Ett av de områden som anslaget används till är stöd till producentorganisationer inom sektorn för frukt och grönt. Stöden ges inom fleråriga verksamhetsprogram. Efter beslut om stöd sker betalningarna till stödmottagarna under påföljande år. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2023 för anslaget 1:11 Intervention för jordbruksprodukter m.m. ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst
120 000 000 kronor 2024 och 2025.
67
Prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 23
Tabell 2.58 Beställningsbemyndigande för anslaget 1:11 Intervention för jordbruksprodukter m.m.
Tusental kronor
Utfall 2021 | Prognos 2022 | Förslag 2023 | Beräknat 2024 | Beräknat 2025 | |
Ingående åtaganden | 53 653 | 60 033 | 101 535 | ||
Nya åtaganden | 39 934 | 101 535 | 75 233 | ||
Infriade åtaganden | 33 554 | ||||
Utestående åtaganden | 60 033 | 101 535 | 120 000 | ||
Erhållet/föreslaget | |||||
bemyndigande | 105 000 | 110 000 | 120 000 | ||
2.9.121:12 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk
Tabell 2.59 Anslagsutveckling 1:12 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk
Tusental kronor
2021 | Utfall | 12 049 | Anslagssparande | 19 201 |
2022 | Anslag | 76 2001 | Utgiftsprognos | 62 917 |
2023 | Förslag | 27 200 | ||
2024 | Beräknat | 0 | ||
2025 | Beräknat | 0 | ||
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2022 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
Ändamål
Anslaget får användas för utgifter för nationellt stöd till åtgärder som medfinansieras av EU inom ramen för havs- och fiskeriprogrammet. Anslaget får även användas för finansiering av andra projekt som ligger i linje med programmen. Anslaget får även användas för utgifter för ekonomiskt stöd till yrkesfisket för höjda priser på drivmedel 2022 och för administration av stödet.
Skälen för regeringens förslag
Tabell 2.60 Förändringar av anslagsnivån
Tusental kronor
2023 | 2024 | 2025 | |
Anvisat 20221 | 36 200 | 36 200 | 36 200 |
Beslutade, föreslagna och aviserade reformer | |||
varav BP23 | 14 650 | ||
– Omfördelning av medel mellan år inom programram | 14 650 | ||
Överföring till/från andra anslag | |||
Övrigt | |||
Förslag/beräknat anslag | 27 200 | 0 | 0 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2021 (bet. 2021/22:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
År 2023 är havs- och fiskeriprogrammets sista genomförandeår. Medel inom havs- och fiskeriprogrammet som inte nyttjats tidigare år omfördelas till kommande år. Anslaget ökas därför med 14 650 000 kronor 2023.
Regeringen föreslår att 27 200 000 kronor anvisas under anslaget 1:12 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk för 2023. För 2024 och 2025 beräknas anslaget till 0 kronor.
68
Prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 23
2.9.131:13 Från
Tabell 2.61 Anslagsutveckling 1:13 Från
Tusental kronor
2021 | Utfall | 152 069 | Anslagssparande | 14 931 |
2022 | Anslag | 174 2001 | Utgiftsprognos | 171 462 |
2023 | Förslag | 109 000 | ||
2024 | Beräknat | 0 | ||
2025 | Beräknat | 0 | ||
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2022 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
Ändamål
Anslaget får användas för utgifter för att finansiera det belopp som motsvarar EU:s medfinansiering av åtgärder inom havs- och fiskeriprogrammet.
Skälen för regeringens förslag
Tabell 2.62 Förändringar av anslagsnivån
Tusental kronor
2023 | 2024 | 2025 | |
Anvisat 20221 | 174 200 | 174 200 | 174 200 |
Beslutade, föreslagna och aviserade reformer | |||
varav BP23 | |||
– Omfördelning av medel mellan år inom programram | |||
Överföring till/från andra anslag | |||
Övrigt | 83 000 | ||
Förslag/beräknat anslag | 109 000 | 0 | 0 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2021 (bet. 2021/22:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
År 2023 är havs- och fiskeriprogrammets sista genomförandeår och medel beräknas bli outnyttjat. Anslaget minskas därför med 36 200 000 kronor 2023.
Regeringen föreslår att 109 000 000 kronor anvisas under anslaget 1:13 Från EU- budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk för 2023. För 2024 och 2025 beräknas anslaget till 0 kronor.
69
Prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 23
2.9.141:14 Livsmedelsverket
Tabell 2.63 Anslagsutveckling 1:14 Livsmedelsverket
Tusental kronor
2021 | Utfall | 270 946 | Anslagssparande | 5 887 |
2022 | Anslag | 341 3981 | Utgiftsprognos | 344 944 |
2023 | Förslag | 327 670 | ||
2024 | Beräknat | 345 4772 | ||
2025 | Beräknat | 369 1943 |
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2022 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 334 434 tkr i 2023 års prisnivå.
3Motsvarar 348 597 tkr i 2023 års prisnivå.
Ändamål
Anslaget får användas för Livsmedelsverkets förvaltningsutgifter.
Skälen för regeringens förslag
Tabell 2.64 Förändringar av anslagsnivån
Tusental kronor
2023 | 2024 | 2025 | |
Anvisat 20221 | 344 398 | 344 398 | 344 398 |
Pris- och löneomräkning2 | 4 264 | 15 776 | 24 864 |
Beslutade, föreslagna och aviserade reformer | |||
varav BP233 | 5 392 | 4 900 | 4 900 |
– Ny struktur civilt försvar - sektorsansvariga myndigheter | 7 500 | 7 500 | 7 500 |
– Ny reglering av tobaks- och nikotinprodukter | 492 | ||
– Nationellt beredskapslaboratorium dricksvatten | 6 000 | 6 000 | 6 000 |
– Genomförande av nationellt kontrollprogram salmonella | |||
Överföring till/från andra anslag | |||
Övrigt | |||
Förslag/beräknat anslag | 327 670 | 345 477 | 369 194 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2021 (bet. 2021/22:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2022. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för
3Exklusive pris- och löneomräkning.
Regeringen har beslutat om en ny struktur för samhällets krisberedskap och civilt försvar. Den nya strukturen medför ytterligare uppgifter för Livsmedelsverket. Anslaget ökas därför med 7 500 000 kronor fr.o.m. 2023. Finansiering sker genom att anslaget 2:4 Krisberedskap inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap minskas med totalt 249 000 000 kronor fr.o.m. 2023.
För att Livsmedelsverket ska kunna förstärka den nationella laboratorieförmågan avseende analyser av dricksvatten vid mikrobiologiska hot vid kris och höjd beredskap föreslås anslaget ökas med 6 000 000 kronor fr.o.m. 2023.
Livsmedelsverket får, med anledning av lagen (2022:1257) om tobaksfria nikotinprodukter som trädde i kraft den 1 augusti 2022, nya uppgifter beträffande snusliknande produkter. Regeringen föreslår därför att anslaget ökas med 492 000 kronor 2023. Finansiering sker genom att anslaget 2:5 Åtgärder avseende alkohol,
70
Prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 23
narkotika, dopning, tobak samt spel inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg minskas.
För att finansiera ökningen av anslaget 1:26 Nedsättning av slakteriavgifter minskas anslaget med 8 600 000 kronor fr.o.m. 2023. Minskningen föranleds av att en verksamhet byter finansieringskälla och påverkar därför inte den verksamhet som fortsatt finansieras från anslaget.
Regeringen föreslår att 327 670 000 kronor anvisas under anslaget 1:14 Livsmedelsverket för 2023. För 2024 och 2025 beräknas anslaget till 345 477 000 kronor respektive 369 194 000 kronor.
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Tabell 2.65 Avgiftsfinansierad verksamhet vid Livsmedelsverket
Tusental kronor
Ack. | Ack. | |||||
resultat | Kostnader | resultat | ||||
t.o.m. | Resultat | Verksamhetens | som ska | Resultat | utgående | |
Verksamhet | 2021 | 2022 | intäkter 2023 | täckas 2023 | 2023 | 2023 |
Avgiftsbelagda verksamheter där intäkterna disponeras av myndigheten och bidrar till att finansiera verksamheten
Offentligrättslig verksamhet
Gränskontroll | 6 053 | 18 000 | 18 200 | 5 582 | |||
Myndighetsärenden | 646 | 354 | 768 | 700 | 68 | 1 068 | |
Kontroll av | 223 900 | 214 900 | 9 000 | ||||
Livsmedelsanläggningar | |||||||
Kontroll av restsubstanser | 3 314 | 23 477 | 23 303 | 174 | |||
Kontroll av | 1 691 | 0 | 747 | 0 | |||
bekämpningsmedel | |||||||
Kontroll av kontaminanter | 768 | 0 | 1 331 | ||||
exkl dioxiner | |||||||
Dioxinkontroll | 565 | 913 | 0 | 913 | 795 | ||
Avgiftsbelagda verksamheter där intäkterna disponeras av myndigheten och finansierar en bestämd del av verksamheten
Uppdragsverksamhet | 1 948 | 10 600 | 10 600 | 0 | 1 911 | ||
Tjänsteexport | 3 342 | 299 | 6 000 | 6 000 | 0 | 3 342 | |
Summa | 3 305 | 2 247 | 16 600 | 16 600 | 0 | 5 253 | |
uppdragsverksamhet | |||||||
Källa: Livsmedelsverket.
71
Prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 23
2.9.151:15 Konkurrenskraftig livsmedelssektor
Tabell 2.66 Anslagsutveckling 1:15 Konkurrenskraftig livsmedelssektor
Tusental kronor
2021 | Utfall | 174 298 | Anslagssparande | 19 863 |
2022 | Anslag | 199 6601 | Utgiftsprognos | 192 133 |
2023 | Förslag | 204 160 | ||
2024 | Beräknat | 166 160 | ||
2025 | Beräknat | 166 160 | ||
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2022 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
Ändamål
Anslaget får användas för utgifter för åtgärder för att stärka konkurrenskraften i livsmedelssektorn och för att främja exporten av svenska livsmedel och för utveckling av livsmedelsförädling. Anslaget får användas för utgifter till stöd för marknadsföring och deltagande i mässor samt stöd till projektverksamhet med syfte att öka kompetens och utveckla produkter, processer, teknik och logistiklösningar med anknytning till livsmedelsförädling.
Skälen för regeringens förslag
Tabell 2.67 Förändringar av anslagsnivån
Tusental kronor
2023 | 2024 | 2025 | |
Anvisat 20221 | 204 160 | 204 160 | 204 160 |
Beslutade, föreslagna och aviserade reformer | |||
Överföring till/från andra anslag | |||
Övrigt | |||
Förslag/beräknat anslag | 204 160 | 166 160 | 166 160 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2021 (bet. 2021/22:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
Regeringen föreslår att 204 160 000 kronor anvisas under anslaget
1:15 Konkurrenskraftig livsmedelssektor för 2023. För 2024 och 2025 beräknas anslaget till 166 160 000 kronor respektive 166 160 000 kronor.
Bemyndigande om ekonomiska åtaganden
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2023 för anslaget 1:15 Konkurrenskraftig livsmedelssektor ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 20 000 000 kronor 2024 och 2025.
Skälen för regeringens förslag: För att skapa goda förutsättningar för fleråriga projekt och ett effektivt genomförande av livsmedelsstrategin behöver ekonomiska åtaganden kunna ingås som medför utgifter under kommande år. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2023 för anslaget 1:15 Konkurrenskraftig livsmedelssektor ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 20 000 000 kronor 2024 och 2025.
72
Prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 23
Tabell 2.68 Beställningsbemyndigande för anslaget 1:15 Konkurrenskraftig livsmedelssektor
Tusental kronor
Utfall 2021 | Prognos 2022 | Förslag 2023 | Beräknat 2024 | Beräknat 2025 | |
Ingående åtaganden | 449 | 33 723 | 33 541 | ||
Nya åtaganden | 39 954 | 18 921 | 14 000 | ||
Infriade åtaganden | 6 680 | ||||
Utestående åtaganden | 33 723 | 33 541 | 20 000 | ||
Erhållet/föreslaget | |||||
bemyndigande | 44 000 | 47 000 | 20 000 | ||
2.9.161:16 Bidrag till vissa internationella organisationer m.m.
Tabell 2.69 Anslagsutveckling 1:16 Bidrag till vissa internationella organisationer m.m.
Tusental kronor
2021 | Utfall | 43 190 | Anslagssparande | |
2022 | Anslag | 46 9131 | Utgiftsprognos | 44 567 |
2023 | Förslag | 46 913 | ||
2024 | Beräknat | 46 913 | ||
2025 | Beräknat | 46 913 | ||
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2022 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
Ändamål
Anslaget får användas för utgifter för medlemskapsavgifter i internationella organisationer inom utgiftsområdet. Anslaget får användas för internationella skogsfrågor. Anslaget får även användas för andra bidrag relaterade till utgiftsområdets internationella arbete.
Skälen för regeringens förslag
Tabell 2.70 Förändringar av anslagsnivån
Tusental kronor
2023 | 2024 | 2025 | |
Anvisat 20221 | 46 913 | 46 913 | 46 913 |
Beslutade, föreslagna och aviserade reformer | |||
Överföring till/från andra anslag | |||
Övrigt | |||
Förslag/beräknat anslag | 46 913 | 46 913 | 46 913 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2021 (bet. 2021/22:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
Regeringen föreslår att 46 913 000 kronor anvisas under anslaget 1:16 Bidrag till vissa internationella organisationer m.m. för 2023. För 2024 och 2025 beräknas anslaget till 46 913 000 kronor respektive 46 913 000 kronor.
73
Prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 23
2.9.171:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur
Tabell 2.71 Anslagsutveckling 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur
Tusental kronor
2021 | Utfall | 3 195 031 | Anslagssparande | 1 736 688 |
2022 | Anslag | 5 718 9681 | Utgiftsprognos | 5 155 659 |
2023 | Förslag | 2 068 306 | ||
2024 | Beräknat | 1 297 187 | ||
2025 | Beräknat | 927 187 | ||
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2022 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
Ändamål
Anslaget får användas för utgifter för nationell medfinansiering av åtgärder i enlighet med landsbygdsprogrammet för Sverige för
74
Prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 23
Skälen för regeringens förslag
Tabell 2.72 Förändringar av anslagsnivån
Tusental kronor
2023 | 2024 | 2025 | |
Anvisat 20221 | 3 783 297 | 3 783 297 | 3 783 297 |
Beslutade, föreslagna och aviserade reformer | |||
varav BP23 | |||
– Överföring medel för nationella åtgärder för | |||
landsbygdsutveckling | |||
– Överföring medel för nationell medfinansiering till GJP | |||
– Avslut av Honungsprogrammet |
|||
– Omfördelning mellan år inom landsbygdsprogrammet | 865 300 | 641 600 | 641 600 |
– Finansiella korrigeringar | 470 000 | 150 000 | 150 000 |
Överföring till/från andra anslag | |||
Övrigt | |||
Förslag/beräknat anslag | 2 068 306 | 1 297 187 | 927 187 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2021 (bet. 2021/22:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
Medel inom landsbygdsprogrammet som inte nyttjats tidigare år omfördelas till kommande år. Anslaget ökas därför med 865 300 000 kronor 2023. För 2024 och 2025 beräknas anslaget öka med 641 600 000 kronor.
Flera åtgärder som i dag hanteras inom GJP kommer framöver att hanteras genom nationella stöd. Med grund i den strategiska planen fördelas medlen från anslaget till berörda anslag. Anslaget minskas därför med 829 400 000 kronor 2023. År 2024 beräknas anslaget minska med 852 400 000 kronor och för åren
868 400 000 kronor. De ökningar som görs av andra anslag framgår av tabellen nedan.
Tabell 2.73 Överföring medel för nationella åtgärder för landsbygdsutveckling
Tusental kronor | 2023 | 2024 | ||
Utg. omr. Anslag | ||||
1 5:1 Länsstyrelserna m.m. | 3 000 | 3 000 | 3 000 | |
19 | 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder | 92 400 | 92 400 | 92 400 |
20 | 1:3 Åtgärder för värdefull natur | 15 000 | 15 000 | 15 000 |
22 | 2:5 Driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation | 600 000 | 600 000 | 600 000 |
23 | 1:2 Insatser för skogsbruket | 22 000 | 22 000 | 22 000 |
23 | 1:7 Ersättning för viltskador | 15 000 | 15 000 | 15 000 |
23 | 1:8 Statens jordbruksverk | 82 000 | 105 000 | 121 000 |
Ökning, totalt | 829 400 | 852 400 | 868 400 | |
För nationell medfinansiering till nästa period av GJP,
574 000 000 kronor respektive 573 000 000 kronor. Skillnader mellan dessa minskningar och budgeterade medel på det nya anslaget beror på omfördelningar mellan åren.
75
Prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 23
Regeringen föreslår att 2 068 306 000 kronor anvisas under anslaget 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur för 2023. För 2024 och 2025 beräknas anslaget till
1 297 187 000 kronor respektive 927 187 000 kronor.
Bemyndigande om ekonomiska åtaganden
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2023 för anslaget 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 1 500 000 000 kronor 2024 och 2025.
Skälen för regeringens förslag: Huvuddelen av åtgärderna som finansieras under anslaget är ersättningsformer som bygger på fleråriga åtaganden om utbetalningar. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2023 för anslaget 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 1 500 000 000 kronor 2024 och 2025.
Tabell 2.74 Beställningsbemyndigande för anslaget 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur
Tusental kronor
Utfall 2021 | Prognos 2022 | Förslag 20231 | Beräknat 2024 | Beräknat 2025 | |
Ingående åtaganden | 3 348 033 | 2 943 307 | 2 138 000 | ||
Nya åtaganden | 811 836 | 900 627 | 514 706 | ||
Infriade åtaganden | 1 216 562 | ||||
Utestående åtaganden | 2 943 307 | 2 138 000 | 1 500 000 | ||
Erhållet/föreslaget | |||||
bemyndigande | 3 131 602 | 2 138 000 | 1 500 000 |
114 400 000 kronor av de infriade åtagandena har flyttats till anslaget 1:30 Nationell medfinansiering till den gemensamma jordbrukspolitiken
2.9.181:18 Från
Tabell 2.75 Anslagsutveckling 1:18 Från
Tusental kronor
2021 | Utfall | 2 704 513 | Anslagssparande | 1 836 263 |
2022 | Anslag | 4 182 6391 | Utgiftsprognos | 3 213 873 |
2023 | Förslag | 1 468 013 | ||
2024 | Beräknat | 1 158 862 | ||
2025 | Beräknat | 784 062 | ||
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2022 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
Ändamål
Anslaget får användas för utgifter motsvarande EU:s finansiering av åtgärder i enlighet med landsbygdsprogrammet för Sverige för
76
Prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 23
Skälen för regeringens förslag
Tabell 2.76 Förändringar av anslagsnivån
Tusental kronor
2023 | 2024 | 2025 | |
Anvisat 20221 | 4 088 310 | 4 088 310 | 4 088 310 |
Beslutade, föreslagna och aviserade reformer | |||
varav BP23 | |||
– Överföring |
|||
– Avslut av Honungsprogrammet |
|||
– Omfördelning mellan år inom landsbygdsprogrammet | 1 159 700 | ||
Överföring till/från andra anslag | |||
Övrigt | |||
Förslag/beräknat anslag | 1 468 013 | 1 158 862 | 784 062 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2021 (bet. 2021/22:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
För
Regeringen föreslår att 1 468 013 000 kronor anvisas under anslaget 1:18 Från EU- budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur för 2023. För 2024 och 2025 beräknas anslaget till 1 158 862 000 kronor respektive 784 062 000 kronor.
Bemyndigande om ekonomiska åtaganden
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2023 för anslaget 1:18 Från
Skälen för regeringens förslag: Huvuddelen av åtgärderna som finansieras under anslaget är ersättningsformer som bygger på fleråriga åtaganden om utbetalningar. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2023 för anslaget 1:18 Från
1 800 000 000 kronor 2024 och 2025.
77
Prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 23
Tabell 2.77 Beställningsbemyndigande för anslaget 1:18 Från
Tusental kronor
Utfall 2021 | Prognos 2022 | Förslag 20231 | Beräknat 2024 | Beräknat 2025 | |
Ingående åtaganden | 3 851 969 | 3 517 916 | 2 623 100 | ||
Nya åtaganden | 950 894 | 1 113 372 | 103 346 | ||
Infriade åtaganden | 1 284 947 | ||||
Utestående åtaganden | 3 517 916 | 2 623 100 | 1 800 000 | ||
Erhållet/föreslaget | |||||
bemyndigande | 3 604 024 | 2 623 100 | 1 800 000 | ||
121 600 000 kronor av de infriade åtagandena har flyttats till anslaget 1:31 Finansiering från
2.9.191:19 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket
Tabell 2.78 Anslagsutveckling 1:19 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket
Tusental kronor
2021 | Utfall | 251 205 | Anslagssparande | |
2022 | Anslag | 92 3301 | Utgiftsprognos | 89 043 |
2023 | Förslag | 92 330 | ||
2024 | Beräknat | 19 830 | ||
2025 | Beräknat | 19 830 | ||
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2022 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
Ändamål
Anslaget får användas för utgifter för försöks- och utvecklingsverksamhet och andra insatser i syfte att styra utvecklingen inom jordbruket och trädgårdsnäringen mot minskat växtnäringsläckage, minskad ammoniakavgång, säkrare och minskad användning av växtskyddsmedel, bevarande av biologisk mångfald och tillvaratagande av kulturvärden, för ekologisk produktion samt för
78
Prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 23
Skälen för regeringens förslag
Tabell 2.79 Förändringar av anslagsnivån
Tusental kronor
2023 | 2024 | 2025 | |
Anvisat 20221 | 42 330 | 42 330 | 42 330 |
Beslutade, föreslagna och aviserade reformer | 50 000 | ||
varav BP23 | 50 000 | ||
– Stöd till metangasreducering | 50 000 | ||
Överföring till/från andra anslag | |||
Övrigt | |||
Förslag/beräknat anslag | 92 330 | 19 830 | 19 830 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2021 (bet. 2021/22:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
Anslaget ökar med 50 000 000 kronor 2023 till följd av överföring från anslaget 1:24 Biogasstöd inom utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård för stöd till metangasreducering.
Regeringen föreslår att 92 330 000 kronor anvisas under anslaget 1:19 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket för 2023. För 2024 och 2025 beräknas anslaget till
19 830 000 kronor.
2.9.201:20 Stöd till jordbrukets rationalisering m.m.
Tabell 2.80 Anslagsutveckling 1:20 Stöd till jordbrukets rationalisering m.m.
Tusental kronor
2021 | Utfall | 14 146 | Anslagssparande | |
2022 | Anslag | 24 1161 | Utgiftsprognos | 24 086 |
2023 | Förslag | 24 116 | ||
2024 | Beräknat | 24 116 | ||
2025 | Beräknat | 24 116 | ||
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2022 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
Ändamål
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till jordbrukets yttre och inre rationalisering. Från och med 2006 disponeras anslaget helt för vissa omarronderingsprojekt i Dalarnas, Västra Götalands samt delar av Värmlands län.
79
Prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 23
Skälen för regeringens förslag
Tabell 2.81 Förändringar av anslagsnivån
Tusental kronor
2023 | 2024 | 2025 | |
Anvisat 20221 | 24 116 | 24 116 | 24 116 |
Beslutade, föreslagna och aviserade reformer | |||
Överföring till/från andra anslag | |||
Övrigt | |||
Förslag/beräknat anslag | 24 116 | 24 116 | 24 116 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2021 (bet. 2021/22:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
Regeringen föreslår att 24 116 000 kronor anvisas under anslaget 1:20 Stöd till jordbrukets rationalisering m.m. för 2023. För 2024 och 2025 beräknas anslaget till 24 116 000 kronor.
2.9.211:21 Åtgärder på fjällägenheter
Tabell 2.82 Anslagsutveckling 1:21 Åtgärder på fjällägenheter
Tusental kronor
2021 | Utfall | 1 359 | Anslagssparande | |
2022 | Anslag | 1 5291 | Utgiftsprognos | 1 529 |
2023 | Förslag | 1 529 | ||
2024 | Beräknat | 1 529 | ||
2025 | Beräknat | 1 529 | ||
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2022 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
Ändamål
Anslaget får användas för utgifter för underhåll, upprustning och investeringar i byggnader och andra fasta anläggningar på fjällägenheter. Anslaget får även användas för utgifter för att täcka avvecklingsbidrag och avträdesersättning till arrendatorer.
Skälen för regeringens förslag
Tabell 2.83 Förändringar av anslagsnivån
Tusental kronor
2023 | 2024 | 2025 | |
Anvisat 20221 | 1 529 | 1 529 | 1 529 |
Beslutade, föreslagna och aviserade reformer | |||
Överföring till/från andra anslag | |||
Övrigt | |||
Förslag/beräknat anslag | 1 529 | 1 529 | 1 529 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2021 (bet. 2021/22:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
Regeringen föreslår att 1 529 000 kronor anvisas under anslaget 1:21 Åtgärder på fjällägenheter för 2023. För 2024 och 2025 beräknas anslaget till 1 529 000 kronor respektive 1 529 000 kronor.
80
Prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 23
2.9.221:22 Främjande av rennäringen m.m.
Tabell 2.84 Anslagsutveckling 1:22 Främjande av rennäringen m.m.
Tusental kronor
2021 | Utfall | 119 862 | Anslagssparande | 1 162 |
2022 | Anslag | 135 9151 | Utgiftsprognos | 134 607 |
2023 | Förslag | 125 915 | ||
2024 | Beräknat | 125 915 | ||
2025 | Beräknat | 125 915 | ||
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2022 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
Ändamål
Anslaget får användas för utgifter till åtgärder för främjande av rennäringen.
Skälen för regeringens förslag
Tabell 2.85 Förändringar av anslagsnivån
Tusental kronor
2023 | 2024 | 2025 | |
Anvisat 20221 | 125 915 | 125 915 | 125 915 |
Beslutade, föreslagna och aviserade reformer | |||
Överföring till/från andra anslag | |||
Övrigt | |||
Förslag/beräknat anslag | 125 915 | 125 915 | 125 915 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2021 (bet. 2021/22:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
Regeringen föreslår att 125 915 000 kronor anvisas under anslaget 1:22 Främjande av rennäringen m.m. för 2023. För 2024 och 2025 beräknas anslaget till 125 915 000 kronor respektive 125 915 000 kronor.
2.9.231:23 Sveriges lantbruksuniversitet
Tabell 2.86 Anslagsutveckling 1:23 Sveriges lantbruksuniversitet
Tusental kronor
2021 | Utfall | 2 170 104 | Anslagssparande | |
2022 | Anslag | 2 134 8081 | Utgiftsprognos | 2 134 808 |
2023 | Förslag | 2 160 339 | ||
2024 | Beräknat | 2 219 8692 | ||
2025 | Beräknat | 2 261 1543 |
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2022 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 2 161 075 tkr i 2023 års prisnivå.
3Motsvarar 2 154 054 tkr i 2023 års prisnivå.
Ändamål
Anslaget får användas för utgifter för högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå samt för forskning och utbildning på forskarnivå inom livsmedelsproduktion, djurhållning, djurhälsa och djurskydd, skog, skogsbruk och förädling av skogsråvara, landsbygdsutveckling, rekreation och fritid samt landskapsplanering och
81
Prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 23
markanvändning i tätorter och tätortsnära miljöer. Anslaget får även användas för ersättning för behörighetsgivande och högskoleintroducerande utbildning inom samma områden samt för fortlöpande miljöanalys.
Skälen för regeringens förslag
Tabell 2.87 Förändringar av anslagsnivån
Tusental kronor
2023 | 2024 | 2025 | |
Anvisat 20221 | 2 134 808 | 2 134 808 | 2 134 808 |
Pris- och löneomräkning2 | 20 574 | 79 214 | 127 740 |
Beslutade, föreslagna och aviserade reformer | 4 957 | 5 847 | |
Överföring till/från andra anslag | |||
Övrigt | |||
Förslag/beräknat anslag | 2 160 339 | 2 219 869 | 2 261 154 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2021 (bet. 2021/22:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2022. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för
Regeringen föreslår att 2 160 339 000 kronor anvisas under anslaget 1:23 Sveriges lantbruksuniversitet för 2023. För 2024 och 2025 beräknas anslaget till
2 219 869 000 kronor respektive 2 261 154 000 kronor.
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Tabell 2.88 Avgiftsfinansierad verksamhet vid Sveriges lantbruksuniversitet
Tusental kronor
Ack. | ||||||
Kostnader | resultat | |||||
Ack. resultat | Resultat | Verksamhetens | som ska | Resultat | utgående | |
Verksamhet | t.o.m. 2021 | 2022 | intäkter 2023 | täckas 2023 | 2023 | 2023 |
Avgiftsbelagda verksamheter där intäkterna disponeras av myndigheten och bidrar till att finansiera verksamheten
Uppdragsverksamhet
Summa | ||||||
uppdragsverksamhet | 4 131 | 0 | 860 000 | 860 000 | 0 | 4 131 |
Källa: Sveriges lantbruksuniversitet.
82
Prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 23
2.9.241:24 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning
Tabell 2.89 Anslagsutveckling 1:24 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning
Tusental kronor
2021 | Utfall | 676 110 | Anslagssparande | 4 776 |
2022 | Anslag | 713 6641 | Utgiftsprognos | 706 797 |
2023 | Förslag | 738 664 | ||
2024 | Beräknat | 738 664 | ||
2025 | Beräknat | 738 664 | ||
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2022 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
Ändamål
Anslaget får användas för utgifter för stöd till grundforskning och behovsmotiverad forskning för de areella näringarna. Anslaget får även användas till projektrelaterade utgifter för utvärderingar, beredningsarbete, konferenser, resor och seminarier samt informationsinsatser inom området. Förvaltningsanslaget redovisas under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård under anslaget 2:1 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Förvaltningskostnader och anslaget för forskning inom områdena miljö och samhällsbyggande redovisas under anslaget 2:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning under samma utgiftsområde.
Skälen för regeringens förslag
Tabell 2.90 Förändringar av anslagsnivån
Tusental kronor
2023 | 2024 | 2025 | |
Anvisat 20221 | 713 664 | 713 664 | 713 664 |
Beslutade, föreslagna och aviserade reformer | 25 000 | 25 000 | 25 000 |
Överföring till/från andra anslag | |||
Övrigt | |||
Förslag/beräknat anslag | 738 664 | 738 664 | 738 664 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2021 (bet. 2021/22:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
Regeringen föreslår att 738 664 000 kronor anvisas under anslaget 1:24 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning för 2023. För 2024 och 2025 beräknas anslaget till 738 664 000 kronor respektive
738 664 000 kronor.
Bemyndigande om ekonomiska åtaganden
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2023 för anslaget 1:24
Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 1 600 000 000 kronor
83
Prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 23
Skälen för regeringens förslag: Fleråriga åtaganden behöver ingås för att underlätta planering, utlysning och genomförande av långsiktiga forskningsprojekt. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2023 för anslaget 1:24 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst
1 600 000 000 kronor
Tabell 2.91 Beställningsbemyndigande för anslaget 1:24 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning
Tusental kronor
Prognos | Förslag | Beräknat | Beräknat | Beräknat | ||
Utfall 2021 | 2022 | 2023 | 2024 | 2025 | ||
Ingående åtaganden | 951 590 | 1 162 427 | 1 400 000 | |||
Nya åtaganden | 791 163 | 867 976 | 909 635 | |||
Infriade åtaganden | 580 326 | |||||
Utestående åtaganden | 1 162 427 | 1 400 000 | 1 600 000 | |||
Erhållet/föreslaget | ||||||
bemyndigande | 1 600 000 | 1 600 000 | 1 600 000 | |||
2.9.251:25 Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien
Tabell 2.92 Anslagsutveckling 1:25 Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien
Tusental kronor
2021 | Utfall | 1 177 | Anslagssparande | |
2022 | Anslag | 1 1771 | Utgiftsprognos | 1 177 |
2023 | Förslag | 1 177 | ||
2024 | Beräknat | 1 177 | ||
2025 | Beräknat | 1 177 | ||
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2022 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
Ändamål
Anslaget får användas för att finansiera verksamheten vid Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien (KSLA).
Skälen för regeringens förslag
Tabell 2.93 Förändringar av anslagsnivån
Tusental kronor
2023 | 2024 | 2025 | |
Anvisat 20221 | 1 177 | 1 177 | 1 177 |
Beslutade, föreslagna och aviserade reformer | |||
Överföring till/från andra anslag | |||
Övrigt | |||
Förslag/beräknat anslag | 1 177 | 1 177 | 1 177 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2021 (bet. 2021/22:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
Regeringen föreslår att 1 177 000 kronor anvisas under anslaget 1:25 Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien för 2023. För 2024 och 2025 beräknas anslaget till
1 177 000 kronor respektive 1 177 000 kronor.
84
Prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 23
2.9.261:26 Nedsättning av slakteriavgifter
Tabell 2.94 Anslagsutveckling 1:26 Nedsättning av slakteriavgifter
Tusental kronor
2021 | Utfall | 101 920 | Anslagssparande | 5 317 |
2022 | Anslag | 82 2371 | Utgiftsprognos | 71 542 |
2023 | Förslag | 81 837 | ||
2024 | Beräknat | 81 837 | ||
2025 | Beräknat | 81 837 | ||
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2022 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
Ändamål
Anslaget får användas för nedsättning av avgifter för den offentliga kontroll och annan offentlig verksamhet som görs vid slakterier och vilthanteringsanläggningar i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/625 av den
15 mars 2017 om offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet för att säkerställa tillämpningen av livsmedels- och foderlagstiftningen.
Skälen för regeringens förslag
Tabell 2.95 Förändringar av anslagsnivån
Tusental kronor
2023 | 2024 | 2025 | |
Anvisat 20221 | 73 237 | 73 237 | 73 237 |
Beslutade, föreslagna och aviserade reformer | 8 600 | 8 600 | 8 600 |
varav BP23 | 8 600 | 8 600 | 8 600 |
– Genomförande av nationellt kontrollprogram salmonella | 8 600 | 8 600 | 8 600 |
Överföring till/från andra anslag | |||
Övrigt | |||
Förslag/beräknat anslag | 81 837 | 81 837 | 81 837 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2021 (bet. 2021/22:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
Efter förslag i budgetpropositionen för 2022 överfördes medel från anslaget 1:26 Nedsättning av slakteriavgifter till anslaget 1:14 Livsmedelsverket (prop. 2021/22:1 utg.omr 23, bet. 2021/22:MJU2, rskr. 2021/22:99). En del av beloppet som överfördes ska användas till stöd för genomförande av det nationella kontrollprogrammet för salmonella vid slakterier och vilthanteringsanläggningar. Då kontrollprogrammet huvudsakligen finansieras med avgifter är det mer ändamålsenligt att stöd för genomförandet av kontrollprogrammet i stället finansieras från anslaget 1:26 Nedsättning av slakteriavgifter. Anslaget föreslås därför ökas med 8 600 000 kronor fr.o.m. 2023.
Regeringen föreslår att 81 837 000 kronor anvisas under anslaget 1:26 Nedsättning av slakteriavgifter för 2023. För 2024 och 2025 beräknas anslaget till 81 837 000 kronor respektive 81 837 000 kronor.
85
Prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 23
2.9.271:27 Åtgärder för beredskap inom livsmedels- och dricksvattenområdet
Tabell 2.96 Anslagsutveckling 1:27 Åtgärder för beredskap inom livsmedels- och dricksvattenområdet
Tusental kronor
2021 | Utfall | 25 022 | Anslagssparande | 3 978 |
2022 | Anslag | 25 0001 | Utgiftsprognos | 24 760 |
2023 | Förslag | 21 000 | ||
2024 | Beräknat | 150 000 | ||
2025 | Beräknat | 370 000 | ||
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2022 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
Ändamål
Anslaget får användas för utgifter för planering och andra åtgärder, inklusive stöd för investeringar hos statliga myndigheter och bidrag till kommuner och regioner, som stärker förmågan inom områdena livsmedels- och dricksvattenförsörjning under höjd beredskap och då ytterst krig. Anslaget får även användas för tillhörande administrativa kostnader för fördelning av sådana bidrag.
Skälen för regeringens förslag
Tabell 2.97 Förändringar av anslagsnivån
Tusental kronor
2023 | 2024 | 2025 | |
Anvisat 20221 | 15 000 | 15 000 | 15 000 |
Beslutade, föreslagna och aviserade reformer | 6 000 | 135 000 | 355 000 |
Överföring till/från andra anslag | |||
Övrigt | |||
Förslag/beräknat anslag | 21 000 | 150 000 | 370 000 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2021 (bet. 2021/22:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
Regeringen föreslår att 21 000 000 kronor anvisas under anslaget 1:27 Åtgärder för beredskap inom livsmedels- och dricksvattenområdet för 2023. För 2024 och 2025 beräknas anslaget till 150 000 000 kronor respektive 370 000 000 kronor.
86
Prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 23
2.9.281:28 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk
Tabell 2.98 Anslagsutveckling 1:28 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk
Tusental kronor
2021 | Utfall | Anslagssparande | 30 000 |
2022 | Anslag | 101 5001 Utgiftsprognos | |
2023 | Förslag | 53 000 | |
2024 | Beräknat | 164 000 | |
2025 | Beräknat | 189 000 | |
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2022 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
Ändamål
Anslaget får användas för utgifter för nationellt stöd till åtgärder som medfinansieras av EU inom ramen för
Skälen för regeringens förslag
Tabell 2.99 Förändringar av anslagsnivån
Tusental kronor
2023 | 2024 | 2025 | |
Anvisat 20221 | 101 500 | 101 500 | 101 500 |
Beslutade, föreslagna och aviserade reformer | 62 500 | 87 500 | |
varav BP23 | 62 500 | 87 500 | |
– Omfördelning av medel mellan år inom programram | 62 500 | 87 500 | |
Överföring till/från andra anslag | |||
Övrigt | |||
Förslag/beräknat anslag | 53 000 | 164 000 | 189 000 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2021 (bet. 2021/22:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
Till följd av försenad programstart omfördelas outnyttjade medel inom
62 500 000 kronor respektive 87 500 000 kronor.
Regeringen föreslår att 53 000 000 kronor anvisas under anslaget 1:28 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk
Bemyndigande om ekonomiska åtaganden
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2023 för anslaget 1:28 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk
Skälen för regeringens förslag: För att skapa förutsättningar för fleråriga projekt och ett effektivt genomförande av
87
Prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 23
Tabell 2.100 Beställningsbemyndigande för anslaget 1:28 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk
Tusental kronor
Prognos | Förslag | Beräknat | Beräknat | Beräknat | ||
Utfall 2021 | 2022 | 2023 | 2024 | 2025 | ||
Ingående åtaganden | 48 500 | |||||
Nya åtaganden | 48 500 | 85 500 | ||||
Infriade åtaganden | ||||||
Utestående åtaganden | 48 500 | 110 000 | ||||
Erhållet/föreslaget | ||||||
bemyndigande | 34 000 | 75 700 | 110 000 | |||
2.9.291:29 Från
Tabell 2.101 Anslagsutveckling 1:29 Från
Tusental kronor
2021 | Utfall | Anslagssparande | 120 000 |
2022 | Anslag | 120 0001 Utgiftsprognos | 29 711 |
2023 | Förslag | 115 000 | |
2024 | Beräknat | 196 000 | |
2025 | Beräknat | 229 000 | |
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2022 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
Ändamål
Anslaget får användas för utgifter för att finansiera det belopp som motsvarar EU:s medfinansiering av åtgärder inom
Skälen för regeringens förslag
Tabell 2.102 Förändringar av anslagsnivån
Tusental kronor
2023 | 2024 | 2025 | |
Anvisat 20221 | 120 000 | 120 000 | 120 000 |
Beslutade, föreslagna och aviserade reformer | 76 000 | 109 000 | |
varav BP23 | 76 000 | 89 000 | |
– Omfördelning av medel mellan år inom programram | 76 000 | 89 000 | |
Överföring till/från andra anslag | |||
Övrigt | |||
Förslag/beräknat anslag | 115 000 | 196 000 | 229 000 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2021 (bet. 2021/22:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
Till följd av försenad programstart omfördelas outnyttjat medel inom
76 000 000 kronor respektive 89 000 000 kronor.
Regeringen föreslår att 115 000 000 kronor anvisas under anslaget 1:29 Från EU- budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk
88
Prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 23
Bemyndigande om ekonomiska åtaganden
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2023 för anslaget 1:29 Från
350 000 000 kronor
Skälen för regeringens förslag: För att skapa förutsättningar för fleråriga projekt och ett effektivt genomförande av
Tabell 2.103 Beställningsbemyndigande för anslaget 1:29 Från
Tusental kronor
Prognos | Förslag | Beräknat | Beräknat | Beräknat | ||
Utfall 2021 | 2022 | 2023 | 2024 | 2025 | ||
Ingående åtaganden | 205 000 | |||||
Nya åtaganden | 205 000 | 260 000 | ||||
Infriade åtaganden | ||||||
Utestående åtaganden | 205 000 | 350 000 | ||||
Erhållet/föreslaget | ||||||
bemyndigande | 135 000 | 205 000 | 350 000 | |||
2.9.301:30 Nationell medfinansiering till den gemensamma jordbrukspolitiken
Tabell 2.104 Anslagsutveckling 1:30 Nationell medfinansiering till den gemensamma jordbrukspolitiken
Tusental kronor
2021 | Utfall | Anslagssparande |
2022 | Anslag | 01 Utgiftsprognos |
2023 | Förslag | 2 000 000 |
2024 | Beräknat | 2 800 000 |
2025 | Beräknat | 2 800 000 |
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2022 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
Ändamål
Anslaget får användas för utgifter för nationell medfinansiering av åtgärder i enlighet med Sveriges strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken
89
Prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 23
Skälen för regeringens förslag
Tabell 2.105 Förändringar av anslagsnivån
Tusental kronor
2023 | 2024 | 2025 | |
Anvisat 20221 | |||
Beslutade, föreslagna och aviserade reformer | 2 000 000 | 2 800 000 | 2 800 000 |
varav BP23 | 2 000 000 | 2 800 000 | 2 800 000 |
–Överföring medel för nationell medfinansiering till GJP
2 670 600 | 2 647 600 | 2 631 600 |
–Omfördelning mellan år nationell medfinansiering GJP
152 400 | 168 400 | ||
Överföring till/från andra anslag | |||
Övrigt | |||
Förslag/beräknat anslag | 2 000 000 | 2 800 000 | 2 800 000 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2021 (bet. 2021/22:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
Tidigare avsatta medel för nationell medfinansiering till nästa period av GJP, 2023– 2027, med utbetalningar fram till 2029, överförs till anslaget från anslag 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur. Anslaget ökas därför med 2 000 000 000 kronor 2023. För
Regeringen föreslår att 2 000 000 kronor anvisas under anslaget 1:30 Nationell medfinansiering till den gemensamma jordbrukspolitiken
Bemyndigande om ekonomiska åtaganden
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2023 för anslaget 1:30 Nationell medfinansiering till den gemensamma jordbrukspolitiken
Skälen för regeringens förslag: Huvuddelen av åtgärderna som finansieras under anslaget är ersättningsformer som bygger på fleråriga åtaganden om utbetalningar. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2023 för anslaget 1:30 Nationell medfinansiering till den gemensamma jordbrukspolitiken
90
Prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 23
Tabell 2.106 Beställningsbemyndigande för anslaget 1:30 Nationell medfinansiering till den gemensamma jordbrukspolitiken
Tusental kronor
Beräknat | ||||
Förslag 2023 | Beräknat 2024 | Beräknat 2025 | ||
Ingående åtaganden | 14 4001 | |||
Nya åtaganden | 3 098 913 | |||
Infriade åtaganden | ||||
Utestående åtaganden | 3 105 900 | |||
Erhållet/föreslaget | ||||
bemyndigande | 3 105 900 | |||
1De ingående åtagandena 2023 är flyttade från anslaget 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur.
2.9.311:31 Finansiering från
Tabell 2.107 Anslagsutveckling 1:31 Finansiering från
Tusental kronor
2021 | Utfall | Anslagssparande |
2022 | Anslag | 01 Utgiftsprognos |
2023 | Förslag | 1 538 900 |
2024 | Beräknat | 1 913 900 |
2025 | Beräknat | 1 913 900 |
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2022 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
Ändamål
Anslaget får användas för utgifter motsvarande EU:s finansiering för åtgärder inom pelare två, i enlighet med Sveriges strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken
91
Prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 23
Skälen för regeringens förslag
Tabell 2.108 Förändringar av anslagsnivån
Tusental kronor
2023 | 2024 | 2025 | |
Anvisat 20221 | |||
Beslutade, föreslagna och aviserade reformer | 1 538 900 | 1 913 900 | 1 913 900 |
varav BP23 | 1 538 900 | 1 913 900 | 1 913 900 |
– Överföring |
1 833 000 | 1 833 000 | 1 833 000 |
– |
5 900 | 5 900 | 5 900 |
– Omfördelning mellan år |
75 000 | 75 000 | |
Överföring till/från andra anslag | |||
Övrigt | |||
Förslag/beräknat anslag | 1 538 900 | 1 913 900 | 1 913 900 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2021 (bet. 2021/22:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
Regeringen föreslår att 1 538 900 000 kronor anvisas under anslaget 1:31 Finansiering från
1 913 900 000 kronor.
Bemyndigande om ekonomiska åtaganden
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2023 för anslaget 1:31 Finansiering från
Skälen för regeringens förslag: Huvuddelen av åtgärderna som finansieras under anslaget är ersättningsformer som bygger på fleråriga åtaganden om utbetalningar. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2023 för anslaget 1:31 Finansiering från
Tabell 2.109 Beställningsbemyndigande för anslaget 1:31 Finansiering från EU- budgeten till den gemensamma jordbrukspolitikens andra pelare 2023– 2027
Tusental kronor
Beräknat | ||||
Förslag 2023 | Beräknat 2024 | Beräknat 2025 | ||
Ingående åtaganden | 21 6001 | |||
Nya åtaganden | 3 895 419 | |||
Infriade åtaganden | ||||
Utestående åtaganden | 3 905 900 | |||
Erhållet/föreslaget | ||||
bemyndigande | 3 905 900 | |||
1De ingående åtagandena 2023 är flyttade från anslaget 1:18 Från
92