Regeringens skrivelse 2022/23:140

2023 års redogörelse för företag med statligt

Skr.

ägande

2022/23:140

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 15 juni 2023

Ulf Kristersson

Elisabeth Svantesson (Finansdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse för förvaltningen av statens bolagsägande och för verksamheten i de bolag som Regeringskansliet förvaltade vid årsskiftet 2022/23. I skrivelsen berörs också den verksamhet som bedrivs i Svenska skeppshypotekskassan, Stiftelsen Industrifonden och Stiftelsen Norrlandsfonden.

1

Skr. 2022/23:140 Innehållsförteckning

1 Inledande om verksamhetsberättelsen för bolag med statligt

 

ägande

...............................................................................................

3

Bilaga

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande

 

 

2022....................................................................................

5

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 juni 2023.........

131

2

1

Inledande om verksamhetsberättelsen för

Skr. 2022/23:140

 

bolag med statligt ägande

Varje år ska regeringen lämna en redogörelse för bolag med statligt ägande (prop. 1980/81:22, bet. 1980/81:NU29, rskr. 1980/81:147). Syftet med redogörelsen är att beskriva statens bolagsägande och de värden som finns i sådana bolag. Redogörelsen har under åren utvecklats till både form och innehåll. Årets redogörelse – Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022 – finns i bilagan.

Verksamhetsberättelsen liksom de delårsrapporter som publiceras för bolagen med statligt ägande finns även publicerade på regeringens webbplats regeringen.se.

Staten som bolagsägare

Regeringen ska aktivt förvalta statens tillgångar i form av aktierna i bolagen med statligt ägande så att deras värdeutveckling och avkastning blir den bästa möjliga givet ett balanserat risktagande och se till att de särskilt beslutade samhällsuppdragen utförs väl. För att åstadkomma detta är det viktigt att ge bolagen förutsättningar och möjligheter att utvecklas och fortsätta konkurrera på sina marknader. Det är viktigt att staten är en aktiv, professionell ägare med fokus på långsiktigt värdeskapande.

En ökad globalisering, teknologisk utveckling och konkurrensutsättning har förändrat förutsättningarna för ett flertal av de statligt ägda bolagen. Som en konsekvens av detta har den statligt ägda bolagsportföljen förändrats betydligt över tid. För staten som ägare ingår att pröva skälen för fortsatt statligt ägande liksom att överväga bolagens olika uppdrag och inriktning. Inriktningen på många av bolagens verksamhet och samhälls- uppdrag motiverar att staten även fortsättningsvis är en betydande bolags- ägare.

I september 2022 gav regeringen Kammarkollegiet i uppdrag att betala ut 476 miljoner kronor i kapitaltillskott till Svenska rymdaktiebolaget (SSC) för omställning av bolagets verksamhet i enlighet med strategin för svensk rymdverksamhet (prop. 2021/22:269, bet. 2021/22:FiU49, rskr. 2021/22:466). SSC:s samhällsuppdrag har historiskt finansierats med överskott från bolagets kommersiella verksamhet. I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1, bet. 2022/23:UbU1, rskr. 2022/23:108) ökades anslaget för rymdforskning och rymdverksamhet med 60 miljoner kronor 2023 för att finansiera SSC:s samhällsuppdrag.

Som tidigare rapporterats beslutade regeringen under 2022 att sälja Metria AB till Sikri Holding AS (skr. 2021/22:140) och Orio AB till Hedin Mobility Group AB (prop. 2022/23:1 utg.omr. 24 avsnitt 3.5).

Förvaltningen av bolagen med statligt ägande flyttades från Näringsdepartementet till Finansdepartementet vid årsskiftet 2022/23 och samtidigt utökades förvaltningsansvaret till att omfatta ytterligare tre bolag (Apotek Produktion & Laboratorier AB, Miljömärkning Sverige AB och Systembolaget AB).

3

Skr. 2022/23:140 Redovisningens innehåll

I verksamhetsberättelsen redovisas hur förvaltningen av statens bolags- ägande har utvecklats under 2022. Förändringar av styrelseledamöter redovisas t.o.m. maj 2023. I redovisningen ingår information dels om aktiebolag vars aktier förvaltas av Regeringskansliet, dels om verk- samheten i organisationerna Svenska skeppshypotekskassan, Stiftelsen Industrifonden och Stiftelsen Norrlandsfonden.

I verksamhetsberättelsen redogör regeringen även för statens ägarpolicy och principer för bolag med statligt ägande. Statens ägarpolicy och principer för bolag med statligt ägande 2020 beslutades i februari 2020 och är därmed oförändrade sedan 2020 års redogörelse för företag med statligt ägande (skr. 2019/20:140). Regeringen avser att inom ramen för denna ägarpolicy fortsätta att utveckla bolagsstyrningen samt att vid behov revidera statens ägarpolicy.

Den årliga redogörelsen innehåller information om bolagen med statligt ägande inom områden som regeringen prioriterar, vilka kan ändras över tid. Informationsgivningen till riksdagen har tidigare stärkts mot bakgrund av ett antal granskningsrapporter från Riksrevisionen. Regeringen avser att fortsätta utvecklingen av informationsgivningen för att säkerställa att riksdagen får en god bild av den statligt ägda bolagsportföljen. I år ingår exempelvis mer detaljerad information om bolagens indirekta utsläpp av växthusgaser i deras värdekedjor, information om huruvida bolagen har fastställt mål för biologisk mångfald samt om bolaget avger en s.k. taxonomirapportering.

I verksamhetsberättelsen beskrivs också processen för att nominera styrelseledamöter. I några avsnitt behandlas bolagens ekonomiska mål och Regeringskansliets arbete med att fastställa uppdragsmål, dvs. mål för de särskilt beslutade samhällsuppdragen. I verksamhetsberättelsen redogörs även för bolagens arbete med att fastställa strategiska mål för ett hållbart värdeskapande. Den innehåller också en återrapportering av Vattenfall AB:s hållbarhetsmål för 2030 och 2040 (s. 93).

Könsuppdelad statistik redovisas för styrelser, verkställande direktörer och ledningsgrupper liksom regeringens målsättningar för en jämn köns- fördelning. En sammanställning av fördelningen mellan revisionsarvoden och övriga arvoden som betalats ut från bolagen presenteras också. Vidare redovisas en konsoliderad balans- och resultaträkning. Det finns även en sammanfattande redovisning av beslutade utdelningar från och anslag till bolag med statligt ägande. Statens förvaltningskostnader, bl.a. interna kostnader och kostnader för köpta tjänster, presenteras också.

Liksom tidigare år finns i verksamhetsberättelsen bolagsöversikter som innehåller en kortfattad ekonomisk redovisning, en presentation av bolagets verksamhet och mål samt måluppföljning. I bolagsöversikterna finns även information om bolagens styrelseledamöter och deras arvoden. Därutöver ingår en förteckning över de förslag som regeringen har lämnat till riksdagen och som behandlar de aktuella bolagen.

4

Skr. 2022/23:140

Bilaga

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022

5

Skr. 2022/23:140

Bilaga

Portföljöversikt

Statens bolagsportfölj bestod av 43 bolag vid årsskiftet 2022/23 och har sin tyngdpunkt inom basindustri/energi. De flesta bolag är vinstdrivande. 22 bolag har särskilt beslutade samhällsuppdrag.

Portföljens värde

Per sektor

Konsument, 2% Transport, 2%

Telekom, 5%

Tjänst, 5%

Infrastruktur, 5%

 

Finans, 7%

Basindustri/

 

Energi, 60%

Fastighet,13%

 

Statens bolagsportfölja)

Uppskattat värde, mdkr

630

640

700

820

850

 

 

 

 

 

 

 

2018 2019 2020 2021 2022

Utdelning

Direktavkastning

Antal anställdab)

23,0mdkr

2,7%

 

 

134 000

 

 

 

 

 

 

 

Balanserad könsfördelningc)

 

 

 

Summa ordförande

Styrelseordförande och ledamöter,

Styrelseordförande,

och ledamöter

andel kvinnor/män, %

andel kvinnor/män, %

285 st

50/50

45/55

 

 

 

 

 

 

 

Nettoomsättning för portföljen

Resultat efter skatt

 

 

 

Exkl. intressebolag

Bolag med störst resultatpåverkan, jan–dec 2022, mdkr

476mdkr

 

 

 

 

 

LKAB

 

15,1

 

 

Akademiska Hus

 

 

5,5

 

 

SBAB

 

 

2,1

 

Inkl. intressebolag

Svenska Spel

 

 

2,0

 

520mdkr

Sveaskog

 

 

2,0

Övriga

 

 

-3,3

 

 

Totalt

 

 

 

 

 

 

 

 

23,3

 

 

 

 

 

 

 

 

a)Portföljvärdet justerat för transaktioner.

b)Cirka 134 000 personer är anställda i bolagen med statligt ägande inklusive intressebolag.

c)Könsfördelningen avser de hel- och delägda aktiebolagen med säte i Sverige.

6

Skr. 2022/23:140

Bilaga

Sju bolag står för drygt 80 procent av nettoomsättningen inklusive intressebolag,

 

Omsättnings-

Antal

Nettoomsättning,

Rörelseresultat,

Bolag (ägarandel, %)

mnkr

mnkr

fördelninga), %

anställda

jan–dec 2022

jan–dec 2022

Vattenfall (100%)

46,1

19 362

239 644

12 645

LKAB (100%)

9,0

4 513

46 543

20 799

PostNord (60%)

7,7

26 701

40 212

357

Systembolaget (100%)

7,2

3 903

37 182

349

Telia Company (39,5%)

6,9

19 202

90 827

-9 417

Apoteket (100%)

4,1

2 821

21 293

434

Svevia (100%)

2,2

1 982

11 293

422

a)Andel av nettoomsättningen inklusive intressebolag (520 miljarder kronor).

...resterande bolagb) står för ca 20 procent av nettoomsättningen inklusive intressebolag.

 

Netto-

Rörelse-

omsättning

resultat

 

mnkr

mnkr

Bolag (ägarandel, %)

jan–dec

jan–dec

2022

2022

Akademiska Hus (100%)

6 954

7 443

 

 

 

Almi (100%)

1 206

-49

 

 

 

APL, Apotek Produktion &

 

 

Laboratorier (100%)

871

8

 

 

 

Arlandabanan Infrastructure (100%)

58

13

 

 

 

Bilprovningen (100%)

766

74

 

 

 

Dramaten (100%)

309

-3

 

 

 

Green Cargo (100%)

4 519

104

 

 

 

Göta kanalbolag (100%)

47

-1

 

 

 

Infranord (100%)

4 296

108

 

 

 

Jernhusen (100%)

1 638

2 165

 

 

 

Lernia (100%)

3 269

44

 

 

 

Miljömärkning Sverige (100%)

84

-2

 

 

 

Operan (100%)

607

0

 

 

 

RISE, Research Institutes of Sweden (100%)

3 993

22

 

 

 

Samhall (100%)

9 832

182

 

 

 

Saminvest (100%)

0

24

 

 

 

SAS (22%)

31 824

-3 332

 

 

 

 

Netto-

Rörelse-

 

omsättning

resultat

 

mnkr

mnkr

Bolag (ägarandel, %)

jan–dec

jan–dec

2022

2022

SBAB (100%)

4 632

2 639

 

 

 

SEK, Svensk Exportkredit (100%)

2 217

1 471

 

 

 

SJ (100%)

10 403

449

 

 

 

SOS Alarm (50%)

1 448

17

 

 

 

Specialfastigheter (100%)

2 456

146

 

 

 

SSC, Svenska rymdaktiebolaget

 

 

(100%)

1 263

-414

 

 

 

Statens Bostadsomvandling (100%)

26

11

 

 

 

Sveaskog (100%)

7 760

2 466

 

 

 

Svedab (100%)

12

789

 

 

 

Svenska Skeppshypotek (100%)

157

130

 

 

 

Svenska Spel (100%)

5 725

2 387

 

 

 

Swedavia (100%)

4 846

-711

 

 

 

Swedfund International (100%)

527

151

 

 

 

Teracom Group (100%)

1 310

56

 

 

 

Visit Sweden (100%)

150

1

 

 

 

Voksenåsen (100%)

40

2

 

 

 

b) EUROFIMA, INSTEX, Stiftelsen Industrifonden, Stiftelsen Norrlandsfonden och Sweden House konsolideras inte.

7

Skr. 2022/23:140

Bilaga

Innehåll

Regeringens förvaltning

 

Förord ......................................................

2

Viktiga händelser 2022........................

4

Utveckling 2022.....................................

6

Värdeutveckling.....................................

8

Fallstudier..............................................

10

Mångdimensionellt

 

värdeskapande ............................................

10

Digitalisering och innovation....................

12

Strategi och mål

 

Aktivt ägande .......................................

15

Ekonomiska mål ..................................

21

Samhällsuppdrag................................

23

Uppdragsmål .......................................

24

Måluppföljning ....................................

26

Strategiska mål för

 

hållbart värdeskapande ....................

29

Agenda 2030 ........................................

32

Jämställdhet..........................................

34

Lönenivåer och

 

anställningsvillkor ...............................

35

Räkenskaper

 

Resultat 2022 .......................................

37

Utdelningar och anslag......................

38

Försäljningar och utdelningar..........

39

Riskhantering .......................................

40

Bolagsöversikter

 

Bolag med statligt ägande A–Ö.......

44

Övriga bolag och verksamheter......

88

Avvecklade bolag och

 

bolag under avveckling......................

89

Övrigt

 

Statligt ägande i modern tid.............

92

Redovisningsprinciper.......................

97

Propositionsförteckning ...................

98

Statens ägarpolicy.............................

101

Principer för bolagsstyrning

 

i bolag med statligt ägande....................

106

Principer för ersättning och andra

 

anställningsvillkor för ledande

 

befattningshavare i bolag med

 

statligt ägande............................................

111

Principer för extern rapportering

 

i bolag med statligt ägande.....................

114

Bolagens rapportdatum..................

117

Adresser ..............................................

118

Definitioner och förkortningar ......

120

Omslagets framsida: Detaljbild på kontoret Glasvasen (fastighetsägare Jernhusen) som är den första byggnaden i stadsdelen Södra Nyhamnen som nu utvecklas intill Malmö Centralstation längs med bangården och Carlsgatan. Malmö Centralstation blev utnämnd till Årets Station 2022.

8

Skr. 2022/23:140

Bilaga

Regeringens förvaltning

9

Skr. 2022/23:140

Bilaga

Regeringens förvaltning Förord

En stabil bolagsportfölj som visar styrka

År 2022 inleddes med både en förväntan och förhoppning om en stegvis återgång till en mer normal värld efter två år som starkt präglats av pandemin, men Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina den 24 februari kom att drastiskt för- ändra såväl det säkerhetspolitiska som ekonomiska läget i Sverige och vår omvärld.

Utöver det stora mänskliga lidandet som kriget orsakat kom bl.a. energisituationen i Europa att kraftigt försämras, med stigande priser som följd. Den breda inflationen har ökat till nivåer som vi inte sett på mycket länge och pen- ningpolitiken förändrades drastiskt. Kriget hade även

en viss negativ påverkan på de kvarstående effekterna av pandemin, såsom problemen med de globala leverantörs- kedjorna och komponentbrist.

Trots den senaste tidens turbulens har den statliga bolags- portföljen fortsatt att visa styrka. Under året noterades den högsta samlade omsättningsnivån någonsin för portföljen och det estimerade värdet ökade för sjunde året i rad.

Stabil värdeutveckling

Under året uppgick den beräknade värdeökningen för portföljen till 30 miljarder kronor, eller knappt 4 procent. Den största värdeförändringen i den statliga bolagsport- följen stod basindustri/energisektorn för. Som jämförelse backade Stockholmsbörsen med 25 procent.

Portföljvärdet som helhet uppgick vid utgången av 2022 till 850 miljarder kronor, vilket gör den statliga bolagsport- följen till landets största. Det är därmed av yttersta vikt att portföljen förvaltas på ett professionellt sätt och att vi fort- sätter att aktivt utveckla statens ägarroll.

Attrahera och behålla rätt kompetens

En av ägarens viktigaste uppgifter är att tillsätta kompe- tenta och engagerade styrelseledamöter som bidrar med en mångfald av tankesätt och perspektiv. En utveckling av vår styrelserekryteringsprocess är att vi börjat arbeta än mer aktivt med strategisk styrelserekrytering, dvs. att vi utvär-

derar de styrelseförändringar som krävs både på kort och lång sikt. En beskrivning av processen för att finna lämp- liga kandidater återfinns på sidorna 19 och 20.

Den statliga bolagsportföljen är världsunik i det avseendet att den i år är helt jämställd på både styrelse- och vd-nivå. Andelen kvinnor respektive män inom dessa grupper är 50 procent vardera efter vårens årsstämmor.

Förmågan att attrahera och behålla rätt kompetens är också en förutsättning för portföljbolagens långsiktiga framgång. Sedan tidigare anger ägarpolicyn att det är viktigt att bolag med statligt ägande arbetar för en sund och säker arbets- miljö, respekt för mänskliga rättigheter, samt goda och anständiga arbetsvillkor. Även mångfaldsaspekten ska beaktas och bolagen ska arbeta för en inkluderande kultur.

Kompetensförsörjning, successionsplanering och talang- utveckling har kommit att bli ett allt viktigare inslag i bola- gens dagliga arbete och det är glädjande att bolagen med statligt ägande fortsätter att verka för goda arbetsförhållan- den samt arbetsmiljö i den egna verksamheten och

i sina leverantörskedjor.

En hållbar bolagsportfölj

Enligt statens ägarpolicy ska bolagen med statligt ägande också arbeta för en miljömässigt hållbar utveckling med minskad klimat- och miljöpåverkan. En central del i detta arbete blir att adressera systemrisker som klimatföränd- ringen och hot för den biologiska mångfalden.

Vi ser nu att allt fler bolag ser bortom deras egna klimatav- tryck och tar fram reduktionsmål för både egen verksamhet och sin värdekedja. En nyhet i årets verksamhetsberättelse är därför att vi har inkluderat information inte enbart om bolagens direkta och indirekta utsläpp utan även informa- tion om utsläpp från bolagens värdekedjor.

Det ingår också information om huruvida bolagen har satt mål kopplade till biologisk mångfald och ekosystem, vilket

”Den statliga bolagsportföljen är världsunik i det avseendet att den i år är helt jämställd på både styrelse- och vd-nivå. Andelen kvinnor respektive män inom dessa grupper är 50 procent vardera efter vårens årsstämmor.”

2Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022

10

Skr. 2022/23:140

Bilaga

Förord Regeringens förvaltning

”Under året noterades den högsta samlade omsättnings- nivån någonsin för portföljen och det estimerade värdet ökade för sjunde året i rad.”

självfallet kan vara mer eller mindre relevant givet den verksamhet som bedrivs. Vidare kan man läsa om hur Vattenfall har prisats för sitt arbete med att skydda och stärka naturen som en del av affärsverksamheten samt om bolagets hållbarhetsmål till 2030 och framåt. I verk- samhetsberättelsen presenteras även ett antal exempel på hur bolagen arbetar med effektiv resursanvändning och cirkularitet, där LKAB:s arbete med sällsynta jordarts- metaller är ett gott exempel.

En jubilar i portföljen

År 2022 fyllde Göta kanal 200 år och trots bolagets långa historia, som är en del av Sveriges historia, fortsätter ut- vecklingen och Göta kanalbolag tar nu nästa steg på sin resa genom att bli ett destinationsbolag. Det visar att både bolagen och portföljen är i kontinuerlig förändring och förnyelse.

Under året gick renoveringsprojektet ”Göta kanal 2.0” in i ett slutskede. Projektet har finansierats av staten och långt över 100 enskilda renoveringsprojekt har bedrivits utmed kanalen för att kommande generationer ska kunna njuta av årtusendets svenska byggnadsverk.

Jag vill avslutningsvis rikta ett varmt tack till alla ledamö- ter, företagsledningar och anställda i bolagen med statligt ägande. Ni gör viktiga insatser för Sverige. Ni skapar vär- den och välstånd för hela vårt land. Det är tack vare er målmedvetenhet och ert gedigna arbete som den statliga bolagsportföljen kunnat hantera de utmaningar som präg- lat det gångna året.

Elisabeth Svantesson Finansminister, ansvarig minister för bolag med statligt ägande

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022 3

11

Skr. 2022/23:140

Bilaga

Regeringens förvaltning Viktiga händelser 2022

Viktiga händelser 2022

Göta kanal fyller 200 år och blir destinationsbolag

Fredagen den 23 september 2022 firades det att det var 200 år sedan Göta kanal öppnades för trafik och invigdes av kung Karl XIV Johan i Hajstorp. Göta kanalbolag, som äger farled, hus och fastigheter utmed resmålet, tar nu också kontrollen över hela kundresan genom ett nytt bokningsverktyg. Att samla hela Göta kanals utbud av logi och upp- levelser och göra det bokningsbart på ett och samma ställe förenklar för resenären. Samtidigt skapar det också synergier och bättre förut- sättningar för turistföretagen.

Planen SAS

FORWARD lanseras

I februari 2022 tillkännagav SAS sin omfattande transformationsplan för verksamheten, SAS FORWARD. SAS har som mål att omvandla sin verk- samhet, inklusive sitt nätverk, sin flygplansflotta, sina anställnings- avtal och andra kostnadsstrukturer. Planen består av två huvudsakliga delar, en ny affärsplan och en om- struktureringsplan. För att påskynda genomförandet av viktiga delar i planen lämnade SAS frivilligt in en ansökan om att inleda ett s.k. chap- ter 11-förfarande i USA den 5 juli.

Kriget i Ukraina

Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina den 24 februari medförde ett förändrat säkerhetspolitiskt läge och har fört med sig stort mänskligt lidande. Utöver mer sedvanliga

insamlingar har flera bolag med statligt ägande på olika sätt försökt att stötta Ukraina och dess invå- nare. Öresundsbrokonsortiet tillät ukrainska flyktingar och hjälpsänd- ningar att åka gratis över bron, Telia tog tillfälligt bort alla avgifter för samtal, sms, mms till och från Ukraina, och Industrifonden har sponsrat ett antal utbildningsplat- ser för att ukrainska flyktingar ska kunna utbilda sig till it-jobb, för att bara nämna några exempel.

SJ rekordinvesterar och startade lokförarutbildning

Intresset för klimatsmarta tågresor har ökat kraftigt och för att möta efterfrågan gör SJ den största sam- lade investeringen på nya och upp- rustade tåg hittills i Sverige. SJ har under året tecknat avtal om 25 nya snabbtåg och lika många nya regio- naltåg. Snabbtågen kommer att bli de snabbaste tågen någonsin på svensk järnväg, med en topphastig- het på 250 km/h.

I samband med att efterfrågan på tågresor ökar utbildas inte tillräck- ligt många lokförare via Yrkeshög- skolorna. SJ startade därför lokförar- utbildning i egen regi. Det unika med SJ:s utbildning är att arbets- givaren står inte bara för lön under hela utbildningen, utan även för alla kostnader kopplade till de tester som behöver göras av de sökande. Dessutom ingår utbildning för minst ett av SJ:s fordonsslag, vilket gör att studenten kan börja jobba direkt på

den ort inom SJ man fått anställning på efter att ha klarat examineringen och fått godkänt lokförarbevis.

Kraftsamling inom additiv tillverkning

Ett nytt Applikationscenter för addi- tiv tillverkning (3D-printning) i Göte- borg har invigts. Centret drivs av RISE tillsammans med 16 partners och erbjuder utrustning och kompe- tens på internationell spetsnivå. I centret möts industripartners, tek- nikleverantörer, akademi och den expertis som behövs för att förverk- liga och skynda på användningen av additiv tillverkning inom svensk industri.

Högsta nyutlånings- volymen någonsin

Rysslands krig i Ukraina, de kvarva- rande effekterna från covid-19-pan- demin i form av bristande leverans- kedjor, kraftigt ökade energipriser och historiskt hög inflation i stora delar av världen, är orosmoment som gör att riskaptiten på de inter- nationella kapitalmarknaderna fort- sätter att vara lägre än genomsnitt- ligt. SEK:s uppdrag att finansiera den svenska exportindustrin blir än viktigare i tider av hög osäkerhet vilket framför allt märkts då efter- frågan ökat på flera av bolagets erbjudanden. SEK:s nyutlåning upp- gick till 133,2 miljarder kronor 2022, vilket är den högsta nyutlånings- volymen någonsin under ett år.

4Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022

12

Skr. 2022/23:140

Bilaga

Viktiga händelser 2022 Regeringens förvaltning

Europas största återställningsprojekt

I ett nytt EU-finansierat projekt ska

vattenmiljöerna i Torneälvens biflö-

den förbättras på båda sidor om

gränsen. Det blir den mest omfat-

tande restaureringen av vattenmil-

Green Cargo storsatsar på intermodal trafik

I ansökan till 2023 års tågplan sat- sar Green Cargo på tillväxt inom den intermodala trafiken med ett helt nytt nätverk. Med en effektivi- serad och smart vagnsstyrning kommer nätverket erbjuda ökad transportfrekvens, kortare ledtider och högre punktlighet. Satsningen skapar förutsättningar för en gods- volymtillväxt på 2 miljoner ton, vilket motsvarar 10 procent av Green Cargos hela transportvolym i dags- läget eller en fördubbling av den befintliga intermodala trafiken.

tillkännagavs att styrelsen har beslu- tat att inleda ett aktieåterköpspro- gram om totalt 5,4 miljarder kronor.

Försäljning av Metria och Orio

Regeringen beslutade den 31 mars 2022 att sälja Metria till Sikri Holding AS. Sikri Holding förvärvade 100 procent av aktierna i Metria och köpeskillingen för aktierna uppgick till drygt 724 miljoner kronor.

Regeringen beslutade den 7 juni att sälja Orio till Hedin Mobility Group AB för 508 miljoner kronor, inklusive tilläggsköpeskilling.

jöer hittills i Europa. Länsstyrelsen i

Norrbottens län är projektägare och

ett flertal myndigheter, kommuner

och företag från Sverige och Finland

är medfinansiärer och partners till

projektet, som fått namnet The

Torne River International Watershed

LIFE, förkortat TRIWA LIFE.

Sveaskog har en aktiv roll i detta projekt som ska pågå i sju år. Bola- get ska inom ramen för projektet genomföra en hel del åtgärder i Torneälvs avrinningsområde. Svea- skog satsar även egna resurser och är markägare där många övriga åtgärder ska genomföras. Projektet väntas bidra till sysselsättningen i Tornedalen men också bidra till att mildra effekterna av klimatföränd- ringarna.

Högst rating av alla svenska fastighetsbolag

Stabila kunder, långa hyresavtal, låg vakansgrad och hög soliditet ger Specialfastigheter en mycket hög kreditvärdighet och högst rating av alla svenska fastighetsbolag, AA+ (Standard & Poor’s). God tillgång till externt kapital är viktigt för att möj- liggöra Specialfastigheters investe- ringar i fastighetsprojekt, som under perioden uppgick till rekord- nivån 4,2 miljarder kronor. Vid årets utgång hade bolaget projekt i plane- rings- eller produktionsfasen för ca 30 miljarder kronor.

Invigningen av

Spaceport Esrange

Esrange Space Center utanför Kiruna, som ägs och driftas av SSC, är sannolikt världens mest mång- sidiga och hållbara rymdbas. Under 2022 färdigställdes en ny anlägg- ning på Esrange för satellituppskjut- ningar och tester av återanvänd- ningsbara raketer: Spaceport Esrange. I januari 2023 invigdes denna anläggning som nu är redo att skjuta upp de första satelliterna från det europeiska fastlandet.

Riksdagen bemyndigade i juni 2022 regeringen att besluta om kapitaltill- skott på totalt högst 880 miljoner kronor under 2022–2026 till SSC för omställning av verksamheten i enlig- het med strategin för svensk rymd- verksamhet (prop. 2021/22:269, bet. 2021/22:FiU49, rskr. 2021/22:466).

Telia Company inleder aktieåterköpsprogram

Telia Company slutförde den 1 juni försäljningen av en minoritetsandel i sin svenska mastverksamhet till Brookfield och Alecta. Samma dag

Vattenfalls största landbaserade vindkraftspark invigs

Blakliden Fäbodberget har invigts, vilket är Vattenfalls största landba- serade vindkraftspark hittills med sina 84 vindkraftverk. Parken, som ägs tillsammans med Vestas och AIP Management, ligger i Lycksele och Åsele kommuner, har en total effekt på 353 MW och kan leverera fossilfri el till ca 220 000 hushåll.

Omsättningsrekord för Lernia Bemanning

Lernia Bemanning arbetar kontinu- erligt med innovation och utveckling för att kunna erbjuda en bra be- mannings- och rekryteringsaffär. Under 2022 lanserades den första versionen av kundportalen Lernia View. Den togs emot mycket väl av kunderna som nu kan följa sin be- manningsaffär i ett inloggat läge och bl.a. lägga beställningar, se statistik och följa konsulternas inhyrningstid. År 2022 noterades ett omsättningsrekord för Lernias bemanningsverksamhet som för- dubblat sin omsättning på 10 år.

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022 5

13

Skr. 2022/23:140 Bilaga

Regeringens förvaltning Utveckling 2022

Utveckling 2022

Omsättning

Den konsoliderade nettoomsättningen för den statliga bolagsportföljen ökade med 16,8 procent under 2022 jäm- fört med helåret 2021 och uppgick till 476,2 (407,8) miljar- der kronor. Nettoomsättningen för helåret 2022, inklusive intressebolagen, ökade med 16,4 procent och uppgick till 519,7 (446,4) miljarder kronor.a)

Ökad omsättning i Vattenfall och SAS är de främsta anled- ningarna till ökningen i total nettoomsättning. Vattenfalls nettoomsättning ökade med 59,5 miljarder kronor (inklu- sive positiva valutaeffekter om 8,5 miljarder kronor), främst till följd av högre elpriser i Nederländerna, Norden och Tyskland. Vattenfall svarar för 50,3 (44,2) procent av nettoomsättningen i den statliga bolagsportföljen, respek- tive 46,1 (40,3) procent om intressebolagen inkluderas. SAS ökade sin omsättning med 128 procent eller 17,9 mil- jarder kronor. Under perioden har flygresandet fortsatt att återhämta sig efter pandemin.

Ett antal bolag minskade sin omsättning, exempelvis LKAB. Bolagets omsättning minskade med 5 procent eller

2,3 miljarder kronor, vilket främst berodde på lägre pris för högförädlade järnmalmsprodukter och lägre leveransvolymer, men motverkades delvis av en högre dollarkurs.

Resultat och utdelning

Rörelseresultatet för helåret 2022 minskade och uppgick till 47,6 (125,3) miljarder kronor. Det förklaras främst av lägre rörelseresultat för Vattenfall och Telia Company. Vat- tenfalls underliggande rörelseresultatet ökade med 6,1 mil- jarder kronor men jämförelsestörande poster hade en nega- tiv påverkan. Telia Companys resultat tyngdes av en sam- manlagd nedskrivning av goodwill om 19,1 miljarder kronor.

Resultatet efter skatt för helåret 2022 minskade och upp- gick till 23,3 (101,0) miljarder kronor. Störst positiva bidrag till det konsoliderade resultatet efter skatt kom från LKAB, Akademiska Hus, SBAB och Svenska Spel. Resultatminsk- ningen förklaras främst av att Vattenfalls resultat minskade från 48,0 till 0,0 miljarder kronor under perioden. Bolagets resultat påverkades negativt av jämförelsestörande poster och ett lägre finansnetto till följd av lägre avkastning från Kärnavfallsfonden. Vattenfalls resultat för 2021 påverkades

a) Inkluderar nettoomsättningen för intressebolagen utifrån statens kapitalandel. Bolag där ägandet understiger 20 procent inräknas inte.

Nettoomsättning

Exklusive intressebolag

 

Mdkr

 

 

 

 

 

 

 

348,8

371,4

362,9

407,8

476,2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2018 2019 2020 2021 2022

Omsättningsfördelning

Inklusive intressebolag, jan–dec 2022

Övriga, 16,9%

Svevia, 2,2%

Apoteket, 4,1%

Telia Company, 6,9%

Systembolaget, 7,2%

PostNord, 7,7%

Vattenfall, 46,1%

LKAB, 9,0%

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Bruttoinvesteringar

 

 

Mdkr

Avkastning på eget kapital

 

 

 

% Utdelningar

 

 

 

Mdkr

 

 

 

 

 

 

57,3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

49,7

 

 

 

 

42,3

50,0

45,6

48,5

 

 

 

11,1

12,6

 

 

20,7

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

7,0

 

 

 

 

 

 

19,9

18,7

21,5

 

 

23,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

4,3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2018

2019

2020

2021

2022

 

2018

2019

2020

2021

2022

 

 

2018

2019

2020

2021

2022

 

Bruttoinvesteringarna ökade med 18,1 procent och uppgick till 57,3 (48,5) miljarder kronor. Vattenfalls bruttoinvesteringar, som utgjorde

43,0 (52,7) procent av de totala bruttoinvestering- arna, minskade med 3,6 procent och uppgick till 24,6 (25,5) miljarder kronor.

Avkastningen på eget kapital uppgick till 4,3 (20,7) procent.

Bolagen med statligt ägande ger viktiga bidrag till statskassan. För verksamhetsåret 2022 uppgår statens utdelningar till sammanlagt 23,0 miljarder kronor.

6Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022

14

Skr. 2022/23:140

Bilaga

Utveckling 2022 Regeringens förvaltning

åandra sidan positivt av engångshändelser såsom kompen- sation för förtida stängning av tysk kärnkraft samt reavinst från försäljningen av Stromnetz Berlin och marknadsvärde- förändringar för energiderivat och varulager.

För verksamhetsåret 2022 uppgår utdelningarna från bola- gen med statligt ägande till 23,0 (49,7) miljarder kronor. Störst utdelningar kom från LKAB och Vattenfall,

7,5 respektive 4,0 miljarder kronor.

Hållbart företagande

I detta avsnitt har alla delägda bolag viktats så att det är möjligt att härleda exempelvis portföljens utsläpp till den statliga ägarandelen, i linje med internationell praxis.

Den statliga bolagsportföljens totala klimatpåverkan, mätt

iton CO2-ekvivalenter (direkta och indirekta utsläpp, Scope 1–2), uppgick till ca 11,0 (11,6) miljoner och motsvarade en minskning med 4,9 procent jämfört med föregående år.b)

Vattenfall står för ca 87 procent av utsläppen och tillsam- mans med LKAB, SAS, SJ och PostNord står dessa fem bolag för närmare 99 procent av portföljens totala klimatpåverkan. Utsläpp enligt Scope 3 uppgick till 18,5

(23,7) miljoner ton CO2-ekvivalenter. Bolagsspecifika utsläpp av växthusgaser redovisas på sidorna 44–87.

b)Baseras på information som rapporterats in till Regeringskansliet och exkluderar fem bolag som inte haft denna statistik tillgänglig.

c)Ett antal bolag har exkluderats då de inte haft denna information tillgänglig.

Förändringar mellan åren kan ibland förklaras av att bola- gen ändrar och förbättrar sina mätmetoder för beräkning av koldioxidutsläpp, för mer detaljerad information om mätmetoder hänvisas till respektive bolags årsredovisning.

Olycksfallsfrekvensen på portföljnivå mätt som antal arbetsrelaterade olyckor med åtföljande sjukfrånvaro delat med antal miljoner arbetade timmar, inkluderat både anställda och entreprenörer, ökade till 8,2 (7,7)c). Under året inträffade 2 (3) arbetsrelaterade dödsolyckor i den statliga bolagsportföljen, bland anställda och entreprenörer.

Totala löner och andra ersättningar till de anställda (exklu- sive sociala kostnader) uppgick till 58,7 (55,8) miljarder kronor. Vattenfall och bolag som verkar i personalintensiva branscher såsom PostNord och Samhall stod för de största löneutbetalningarna.

Redovisad effektiv skatt, totalt d)

Mdkr

2022

2021

Skatt på redovisat resultat före skatt

-3,6

-26,4

(enligt gällande inkomstskattesats)

 

 

Redovisad effektiv skatt

-8,3

-24,4

d)I tabellen presenteras dels skatt på ”resultat före skatt” enligt gällande svensk inkomstskattesats per den 31 december under respektive år, dels summan av redovisad effektiv skatt bland bolagen. Skattekostnad anges med negativt tecken och eventuell skatteintäkt med positivt tecken. Sammanställningen innefattar bolagens totala skattekostnader, oavsett statens ägarandel.

Resultat efter skatt

 

Mdkr Bolag med statligt ägande, totalt e), f), g)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Mdkr

2022

2021

2020

2019

2018

 

101,0

 

Nettoomsättning (inkl. ev. anslag)

476,2

407,8

362,9

371,4

348,8

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Nettoomsättning inkl. intressebolag

519,7

446,4

402,0

411,4

380,7

 

 

 

(inkl. ev. anslag)

 

 

 

 

 

38,9

46,6

28,7

 

 

 

23,3

 

 

 

 

 

 

2018 2019 2020 2021 2022

Resultat före värdeförändringar

44,9

108,6

30,8

54,5

43,7

Värdeförändringar

2,7

16,6

13,8

5,6

5,0

Rörelseresultat (EBIT)

47,6

125,3

44,5

60,1

49,1

Resultat före skatt

31,1

124,7

41,7

56,6

44,9

Resultat efter skatt

23,3

101,0

28,7

46,6

38,9

Bruttoinvesteringar

57,3

48,5

45,6

50,0

42,3

Kassaflöde från löpande verksamhet

35,2

145,3

68,9

45,2

65,7

(exkl. SEK och SBAB)

 

 

 

 

 

Resultat efter skatt

Mdkr

Bolag med störst resultatpåverkan,

 

jan–dec 2022

 

 

 

 

 

LKAB

 

15,1

Akademiska Hus

5,5

 

SBAB

2,1

 

Svenska Spel

2,0

 

Sveaskog

2,0

 

Övriga

 

-3,3

 

 

 

Totalt

 

 

 

23,3

 

 

 

 

Summa eget kapital

508,7

571,1

429,7

383,0

361,3

 

 

 

 

 

 

Balansomslutning

2 397,4

2 250,2

1 824,6

1 703,3

1 637,0

 

 

 

 

 

 

Antal anställda exkl. intressebolag (tusental)

107

107

106

108

109

 

 

 

 

 

 

Antal anställda inkl. intressebolag (tusental)

134

133

135

140

134

 

 

 

 

 

 

Utdelning

23,0

49,7

21,5

18,7

19,9

 

 

 

 

 

 

Uppskattat värde h)

850

820

700

640

630

 

 

 

 

 

 

Avkastning på eget kapital (%)

4,3

20,7

7,0

12,6

11,1

 

 

 

 

 

 

Soliditet (%)

21,2

25,4

23,5

22,5

22,1

 

 

 

 

 

 

Direktavkastning (%)

2,7

6,1

3,1

2,9

3,2

 

 

 

 

 

 

e)År 2021 övertog Sbo aktierna i Vasallen, som inräknas som fristående bolag t.o.m. årsskiftet 2021/22.

f)Staten har under 2022 sålt sina innehav i bolagen Metria och Orio varför dessa inte längre inkluderas i ovan sammanställning. Jämförelsesiffrorna för 2021 har justerats men inte för tidigare tidsperioder.

g)SAS ingår i det konsoliderade resultatet sedan 2020 (för första gången efter 2014), då statens kapitalandel nu överstiger 20 procent. Jämförelsesiffrorna för 2019 har justerats i enlighet med detta men inte jämförelsevärdena för tidigare tidsperioder.

h)Uppskattat värde på bolagsportföljen justerat för transaktioner.

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022 7

15

Skr. 2022/23:140

Bilaga

Regeringens förvaltning Värdeutveckling

Stabil utveckling för den statliga bolagsportföljen

Den statliga bolagsportföljen består av bolag inom sektorerna basindustri/energi, telekom, tjänst, fastighet, finans, konsument, infrastruktur och transport. Basindu- stri/energi är den dominerande sektorn med omkring

60 procent av portföljens värde, följt av de tre sektorerna fastighet, finans och infrastruktur.

En värdering av bolagen och portföljen i sin helhet görs årligen och en redogörelse för värdeutvecklingen lämnas här med fem respektive ett års historik. Värderingstidpunkt är per utgången av respektive år och syftet är att fastställa ett marknadsvärde för bolagen samt för portföljen som helhet.

Ungefär hälften av bolagen värderas med såväl avkast- ningsvärdering (nuvärdesberäkning av framtida riskjuste- rade kassaflöden) som relativvärdering (avstämning och jämförelse mot värdemultiplar för jämförbara börsnoterade bolag justerat för skillnader i värdedrivare och risk), där metoderna kalibreras mot varandra. Fastighetsbolagen och Sveaskog värderas till substansvärde och noterade bolag till marknadsvärde. Övriga bolag värderas till bokfört eget kapital.

Börsen som helhet uppvisade under 2022 en mycket svag utveckling vilket till stor del var en följd av Rysslands inva- sion av Ukraina. Stigande inflation och upprepade ränte- höjningar bidrog till breda börsnedgångar under året, även om en viss återhämtning observerades under årets avslu- tande månader. Den statliga bolagsportföljen uppvisade emellertid en stabil utveckling och sammantaget noterades en svagt positiv värdeutveckling 2022. Värdeökningen för- klaras i huvudsak av en god utveckling för bolagen inom sektorerna basindustri/energi och fastighet. Samtidigt

noterades värdeminskningar för ett relativt stort antal bolag inom bl.a. sektorerna infrastruktur, tjänst och trans- port, liksom för de noterade innehaven Telia Company och SAS.

Värdeutveckling 2018 till 2022

Vid utgången av 2022 beräknades värdet på den statliga bolagsportföljen till 850 miljarder kronor. Justerat för genomförda transaktioner/tillskott är det en ökning med drygt 210 miljarder kronor, eller 33 procent, sedan 2018 då portföljen värderades till ca 630 miljarder kronor. Som jämförelse har Stockholmsbörsen under samma period ökat i värde med ca 49 procent. Då sektorsammansätt- ningen i den statliga portföljen skiljer sig från Stockholms- börsens totala sammansättning är utvecklingen dock inte helt jämförbar vad avser bl.a. riskexponering. Det faktum att flera av de statligt ägda bolagen med relativt betydande värden har särskilt beslutade samhällsuppdrag, som delvis syftar till andra mål än ekonomisk avkastning, bidrar också till att en direkt jämförelse med Stockholmsbörsen i viss mån blir missvisande.

Portföljens värdeökning, rensat för under perioden genom- förda transaktioner, om 210 miljarder kronor förklaras främst av värdeutvecklingen i sektorn basindustri/energi där Vattenfall, LKAB och Sveaskog ingår. Sedan 2018 har

Totalavkastninga), %

Statliga bolagsportföljen

 

Investor

 

41,2

 

Industrivärden

 

 

 

 

OMX Stockholm GI

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

14,1

4,5

11,9

20,9

9,0

-1,0

33,0

14,0

-9,9

-9,0

35,0

8,0

22,0

-10,0

 

 

-4,3

34,4

14,6

39,4

-22,4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2018 2019

2020 2021

2022

Ø 12,3b)

Källor: FactSet och respektive bolags hemsida.

a)Totalavkastning speglar årlig värdeutveckling inklusive verkställda utdelningar. Utfallet för den statliga bolagsportföljen har justerats för genomförda kapital- tillskott. Angiven totalavkastning för Investor och Industrivärden såväl som för den statliga bolagsportföljen avser utvecklingen för respektive bolagsportfölj.

b)Snittet avser medelvärdet för alla observationer under perioden.

8Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022

16

Skr. 2022/23:140

Bilaga

Värdeutveckling Regeringens förvaltning

innehaven i sektorn basindustri/energi ökat i värde från ca 275 miljarder kronor till ungefär 510 miljarder kronor. Som en följd av värdeutvecklingen har sektorns andel av den totala statliga bolagsportföljen successivt ökat från 44 procent 2018 till 60 procent av värdet vid utgången av 2022.

Telekomsektorn har i och med en svag kursutveckling för Telia Company, inte minst under 2022, haft en negativ utveckling sedan 2018 och utgjorde vid utgången av 2022 drygt 5 procent av portföljvärdet jämfört med 11 procent 2018.

Sektorer i den statliga bolagsportföljen, utöver basindustri/ energi, som har utvecklats väl sedan 2018 är framför allt fastighets- och finanssektorerna. Inom sektorn fastighet beror ökningen främst på en allmänt god utveckling på fastighetsmarknaden samt nybyggnationer inom exempel- vis Akademiska Hus och inom finanssektorn har bl.a. SBAB utvecklats väl.

Värdeutveckling 2022

Under 2022 ökade värdet på den statliga bolagsportföljen med 30 miljarder kronor, eller 3,7 procent, jämfört med föregående år. Som jämförelse backade Stockholmsbörsen med 25 procent. Utdelningar till staten under 2022 (för verksamhetsåret 2021) uppgick till knappt 50 miljarder kronor. Sammantaget genererade den statliga bolagsport- följen därmed en totalavkastning om knappt 10 procent under 2022, jämfört med drygt 20 procent 2021. Historisk totalavkastning för den statliga portföljen jämte Investor, Industrivärden samt OMX Stockholm GI (Growth Index) framgår av diagrammet på sidan 8.

Den största värdeförändringen i den statliga bolagsport- följen under det senaste året stod basindustri/energisektorn för. Tillsammans med fastighetssektorn, som också utveck- lades positivt under 2022, summeras en ökning av värdet av dessa sektorer till knappt 70 miljarder kronor.

Innehaven i sektorn basindustri/energi värderades vid utgången av 2022 till knappt 510 miljarder kronor, vilket är en ökning med drygt 60 miljarder kronor, eller 14 pro- cent, jämfört med föregående år. Ökningen av det beräk- nade värdet beror framför allt på en högre värdering av Vattenfall som hade en stark underliggande utveckling under året.

Värdet av sektorn fastighet bedömdes vid utgången av 2022 till ca 108 miljarder kronor, vilket är en ökning med omkring 4 miljarder kronor, eller 4 procent. Värde- ökningen är främst hänförlig till Akademiska Hus och Jernhusen. Efter en längre tid med stigande fastighets- värden har visserligen de höjda finansieringskostnaderna under 2022 drivit direktavkastningskraven uppåt på fastig- hetsmarknaden, vilket bidragit till fallande fastighetsvär- den. Ägare av samhällsfastigheter, som ofta karaktäriseras av långa kontraktstider med kreditvärdiga hyresgäster, har däremot uppvisat en mer stabil utveckling än många börs- noterade kommersiella fastighetsbolag.

Värdet av den resterande statliga bolagsportföljen uppskat- tades vid utgången av 2022 till ca 230 miljarder kronor, vilket är en minskning med drygt 40 miljarder kronor. Samtliga övriga sektorer, finans undantagen, bidrog till den negativa utvecklingen men nedgången drevs främst av sek- torerna telekom, tjänst och infrastruktur. Utöver Telia Companys svaga kursutveckling noterades betydande vär- deminskningar för bl.a. Svenska Spel och Svedab, där högre avkastningskrav är en gemensam förklaringsvariabel.

Kursutveckling börsnoterade innehav

Under 2022 minskade värdet på innehaven i Telia Com- pany och SAS med 25 respektive 64 procent. Den negativa utvecklingen för Telia Company var i nivå med sektorn i stort och utvecklingen för SAS präglades av pågående rekonstruktion. Sammantaget minskade värdet på de börs- noterade innehaven med 26 procent motsvarande drygt 15 miljarder kronor.

Värdeutveckling 2018–2022, Mdkr

Per sektor (justerat för transaktioner) c)

820

700

630 640

850

Basindustri/

 

 

Energi

(LKAB, Sveaskog, Vattenfall)

 

Telekom

(Telia Company)

Tjänst

(APL, Bilprovningen, Lernia, Miljömärkning

 

 

 

Sverige, RISE, Samhall, SOS Alarm, Svenska Spel)

 

Fastighet

(Akademiska Hus, Jernhusen, Specialfastigheter,

 

 

 

Statens Bostadsomvandling)

 

Finans

(Almi, Saminvest, SBAB, SEK,

 

 

 

Svenska Skeppshypotek, Swedfund)

 

Konsument

(Apoteket, Systembolaget)

Infrastruktur (Arlandabanan, Göta kanalbolag, Infranord, SSC, Svedab, Svevia, Swedavia, Teracom Group)

2018

2019

2020

2021

2022

Transport (Green Cargo, PostNord, SAS, SJ)

Källa: Finansdepartementet.

c) Förutom redovisade sektorer ingår även sektorn Övriga (Dramaten, Operan och Visit Sweden) med ett samlat värde understigande 1 mdkr.

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022 9

17

Skr. 2022/23:140

Bilaga

Regeringens förvaltning Fallstudier

Mångdimensionellt värdeskapande

Bolagen med statligt ägande arbetar för att ligga i framkant inom hållbart företagande och genomför kontinuerligt en rad satsningar som syftar till att säkerställa deras framtida position i en hållbar värld.

Med värdeskapande som övergripande mål för bolags- förvaltningen är hållbart företagande en central del av regeringens bolagsstyrning. Bolagen med statligt ägande ska vara ledande i den gröna omställningen och i övrigt agera föredömligt inom området hållbart företagande,

vilket inkluderar ett strategiskt och transparent arbete med samarbete i fokus. När bolagen etablerar hållbara strategier stärker de sin konkurrenskraft, vilket är en förutsättning för att de fortsatt ska vara framgångsrika.

EU-samverkan för bättre luftkvalitet

AKADEMISKA HUS Akade- miska Hus och Linköpings uni- versitet tillsammans med ett tjugotal partners från hela Europa samverkar i ett nytt EU-projekt som kallas TwinAIR, Digital Twins Enabled Indoor Air Quality Management for Healthy Living. Projektet ska arbeta för att öka kunskapen om luftkvalitet, samla in data och skapa verktyg kring hälsa sammankopplade till luftkvali- tet i hemmet, på transporter och i olika typer av lokaler. Exempelvis ska gemensamma policyer och ramverk för föro- reningar i luft inomhus formas samt ny teknik ska möjliggöra luftkvalitetsstyrning genom

Europas största fyndighet för sällsynta jordartsmetaller

digitala tvillingar. Projektets mål är att förbättra luftkvalite- ten i städer med hjälp av ny teknik och nya beteenden.

Akademiska Hus och Linkö- pings universitet kommer framför allt att medverka i en av projektets piloter som handlar om hantering av luft- kvalitet med hjälp av simule- ring i en digital tvilling samt att utveckla ett adaptivt rekommendationssystem för miljöernas användare.

LKAB LKAB har identifierat betydande mängder sällsynta jordartsmetaller i Kirunaområ- det. Efter en framgångsrik pro- spektering redovisar LKAB mineraltillgångar för sällsynta jordartsmetaller på mer än en miljon ton oxider. Det är den största kända fyndigheten av sällsynta jordartsmetaller i Europa och skulle kunna bli en betydande byggsten för att få fram de kritiska råmaterial som är helt avgörande för att möjlig- göra den gröna omställningen.

Fyndet anses t.ex. tillräckligt för att möta en stor del av EU:s fram- tida behov för tillverkning av de permanentmagneter som krävs för elmotorer i bl.a. elbilar och vindkraftverk.

LKAB planerar sedan tidigare en cirkulär industripark i Luleå med ny teknik för utvinning och föräd- ling av fosfor, jordartselement och fluor från dagens befintliga gruvproduktion. I stället för att detta som i dag deponeras som avfall kan nya hållbara produkter skapas.

10 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022

18

Vattenfall kartlägger påverkan

på biologisk mångfald i hela värdekedjan

Skr. 2022/23:140

Bilaga

Fallstudier Regeringens förvaltning

CSRD sätter hållbarhets- frågorna i ett större sammanhang

VATTENFALL Vattenfall är en föregångare när det gäller att mäta bolagets totala påverkan på biologisk mångfald. Global Biodiversity Score är ett verktyg som gör att företag och finans- institut kan få en samlad bild av hur olika verksamheter och leve- rantörskedjor påverkar arter och naturmiljöer. Utifrån detta kan företag sätta mål som ligger i linje med den bästa tillgängliga vetenskapen för planetens gränser.

Ett exempel är arbetet inom det regionala distributionsnätet där Vattenfall kartlagt 8 600 km för att hitta områden med extra höga naturvärden. Utifrån resul-

taten har Vattenfall tagit fram speciella skötselplaner för områ- dena med högt naturvärde och satt ett mål att genomföra biodi- versitetshöjande åtgärder i minst 70 procent av dessa områden till 2025.

År 2022 placerade sig Vattenfall än en gång på första plats på Ecogains europeiska index för biologisk mångfald. Ecogain är ett svenskt miljökonsultföretag som specialiserat sig på biologisk mångfald och har sedan 2020 utfört rankingar av storföretag och deras arbete med att skydda och stärka naturen som en del av affärsverksamheten.

SAMHALL I slutet av 2022 antogs det nya EU-direktivet om företagens hållbarhets- redovisning CSRD, Corporate Sustainability Reporting Direc- tive. Samhall har varit tidigt ute med att utveckla sin hållbarhets- rapportering och sitt arbete med hållbart företagande i ljuset av det nya direktivet.

Samhall genomför nu en ny väsentlighetsanalys utifrån CSRD:s krav på s.k. dubbel väsentlighet. Det innebär att väsentliga hållbarhetsaspekter identifieras ur två perspektiv. Först identifieras bolagets påverkan på omvärlden och sedan omvärldens påverkan på bolaget och ytterst dess finan- siella rapporter.

Samhall har under 2022 jobbat med att integrera hållbarhets- arbetet än mer i strategiarbe- tet. Det gör arbetet med den

Fler och fler väljer Svevias

att bättre stå emot slitaget av

miljöanpassade asfalt

trafik och väder. I kombination

SVEVIA I oktober 2020 presen-

med miljöanpassad tillverkning

och hög inblandning av återvun-

terade Svevia i samarbete med

nen asfalt minskar också utsläp-

Stora Enso en klimatanpassad

pen av CO2 med 74 procent jäm-

asfalt där trädens naturliga bin-

fört med konventionell asfalt.

demedel, lignin, ersätter en del

 

av det oljebaserade bindemed-

Under 2022 så har denna miljö-

let. Lignin är ett samlingsnamn

anpassade asfalt valts på ett

för en polymer som ingår i väx-

flertal håll runtom i Sverige.

ters cellväggar och som ger vir-

Några exempel är gator samt

ket dess styvhet och mekaniska

gång- och cykelvägar i Göte-

styrka. Den höga prestandan är

borgs stad, gator i Lunds kom-

i sig en miljövinst då Svevia tror

mun och en 1,7 km lång gata i

att asfalten faktiskt kan komma

Håbo.

 

 

nya rapporteringen enklare, då regelverket ställer krav på att bolaget ska förklara hur ESG-faktorer (s. 120) påverkar och påverkas av bolagets stra- tegi och affärsmodell. Det stora värdet av arbetet med hållbar- hetsredovisningen kommer av en ökad förståelse för bolagets värdekedja och marknad. Fler personer inom bolaget involve- ras i rapporteringen och kan därmed dra nytta av kunska- pen i sin roll att bidra till ut- vecklingen av bolagets affär.

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022 11

19

Skr. 2022/23:140

Bilaga

Regeringens förvaltning Fallstudier

Digitalisering och innovation inom den statliga bolagsportföljen

Bolag med statligt ägande ska aktivt utnyttja digital- iseringens möjligheter i sitt värdeskapande, samt hålla noggrann kontroll på de nya risker som uppstår.

Staten har som ägare tydligt uttryckt sin förväntan om att bolagen med statligt ägande aktivt ska utnyttja digitalise- ringens möjligheter i sitt värdeskapande, samt hålla nog- grann kontroll på de nya risker som uppstår. Bolagen har uppmanats att lyfta upp digitaliseringsfrågan på styrelsens agenda, avsätta tid för att diskutera vad digitaliseringen innebär och vidta de åtgärder som krävs för att säkerställa bolagens långsiktiga konkurrenskraft.

Bolagsförvaltningen har skapat utrymme för att diskutera digitaliseringsfrågor under ägardialoger och tidigare även anordnat olika nätverksträffar mellan bolagen på temat digitalisering, i syfte att inspirera och uppmuntra kunskaps- utbyte mellan bolag med statligt ägande.

År 2019 inrättades ett CIO-nätverk för bolagen med statligt ägande. Samhall och Vattenfall anordnade en gemensam nätverksträff 2022 och Svenska Spel var värd för en träff.

KingPin: AI-verktyget som effektiviserar skogsproduktionen

SVEASKOG Sveaskog har utveck- lat KingPin, ett AI-verktyg för mer exakta leveranser, i samarbete med ForestX och Tenfifty.

KingPin har ökat Sveaskogs möjlig- het att effektivisera skogsproduk- tionen eftersom bolaget bättre kan simulera och optimera utfallet vid avverkning och aptering av varje specifikt träd och matcha det mot kundernas specifika köp- behov. Verktyget utvärderar själv delresultaten och itererar vidare längs olika varianter för att på

bästa sätt leverera det sågtimmer som efterfrågas av kunden.

KingPin nominerades i kategorin Årets hållbara projekt på CIO

Awards 2022 och kammade hem vinsten inom denna kategori på CIO Awards den 12 december.a)

a)CIO Awards arrangeras årligen av CIO Sweden i samarbete med Accenture. Vinnarna tas fram i en utvärderingsprocess som löper över mer än ett halvår, och utses av en oberoende jury bestående av CIO:er, experter och forskare.

Artificiell Intelligens (AI) för giftfria produkter

RISE Kan AI hjälpa företag att

Hittills har insatserna mot hälso-

skyddar det hälsa samt miljö och

redan vid en patentansökan

och miljöfarliga kemikalier skett

möjliggör en cirkulär ekonomi.

utveckla giftfria produkter? Det

främst när produkterna redan

Projektet visar mycket goda resul-

ville Kemikalieinspektionen och

finns ute på marknaden. Det

tat vilket gör att myndigheterna

Patent- och registreringsverket

arbetet är resurskrävande och

nu vill gå vidare och utveckla

undersöka. Till sin hjälp tog myn-

kemikalierna hinner orsaka skador

AI-metoder som en del i ett sys-

digheterna AI-forskare vid forsk-

och ge stora samhällskostnader.

tem som löpande, automatiskt

ningsinstitutet RISE som använde

Om företagen redan i patentfasen

och i stor skala analyserar patent-

patentdata för att träna en upp-

kan få stöd att designa och produ-

data.

sättning befintliga AI-metoder.

cera giftfria varor och material

 

12 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022

20

Lowcode: Digitalisering med stormsteg

Skr. 2022/23:140

Bilaga

Fallstudier Regeringens förvaltning

Telia lanserar Heating

Optimization

GREEN CARGO Green Cargo började att utveckla applikatio- ner i lowcode 2020, utveckling som kräver lite eller inget kodande. Den högpresterande plattformen implementerades som en central del av bolagets digitaliserings- resa och plattformsarkitektur i molnet. Med hjälp av lowcode har Green Cargo blivit obero- ende av extern utveckling av nya applikationer och it-organisatio- nen utvecklar nu applikationer

i samverkan med verksamheten för att digitalisera komplexa verk- samhetsprocesser.

Tack vare det nya arbetssättet har Green Cargo under 2022

kunnat växla upp digitaliserings- tempot påtagligt och bolagets agila utvecklingsteam har bidra- git till innovation i kundgränssnit- tet, moderniserat produktionen av tåg samt digitaliserat verksam- hetskritiska processer. Tillämp- ningen av lowcode gör det möj- ligt att öka produktiviteten och förbättra punktligheten på ett kostnadseffektivt sätt.

Leverantören av plattformen är en global ledare inom lowcode- segmentet och refererar till Green Cargo som en av de mest framgångsrika tillämpningarna av deras plattform över alla regio- ner, branscher och kunder.

TELIA COMPANY Med den kraftiga ökningen av energipri- serna som noterades under vintern och risken för tillfällig effektbrist har det varit viktigt att minska energiförbruk- ningen där det varit möjligt. Eftersom byggnader i EU står för 40 procent av den totala energiförbrukningen och

36 procent av utsläppen av växthusgaser, kan betydande besparingar göras genom att byggnader görs mer energi- effektiva. Tillsammans med energioptimeringsföretaget KTC har Telia Company lanse- rat Heating Optimization i Norden, en lösning som kan bidra till att minska energiför- brukningen för uppvärmning

Guldägg till Dramatens interaktiva ljudpromenad

DRAMATEN Ljudpromenaden Doktor Glas, en samproduktion mellan Dramaten, DVA Studio AB och produktionsbolaget TÅBB AB, vann Guldägget 2022 i kate- gorin Årets audio. Promenaden släpptes hösten 2020 för att erbjuda publiken en coronasäk- rad kulturupplevelse utomhus. Den finns som en app att ladda

ner på AppStore och Google Play och har laddats ner över 2 600 gånger och 30 000 km har pro- menerats. Ljuden är utplacerade längs promenaden och spelas upp tredimensionellt beroende på användarens position i realtid. Ibland används augmented rea- lity för att förstärka de fysiska miljöerna ytterligare.

I ljudpromenaden får publiken återuppleva dramat när de går genom Stockholm och de platser romanen utspelar sig på. Det är Doktor Glas själv, gestaltad av Krister Henriksson, som leder lyssnaren mellan de olika stock- holmsadresser där Hjalmar Söderbergs kärleks- och mord- drama utspelar sig.

med upp till 10 procent och minska såväl fastighetsägares kostnader som miljöpåverkan samtidigt som de boendes komfort förbättras.

Den nya lösningen använder trådlösa Narrowband-IoT-sen- sorer placerade inuti byggna- den för att mäta temperatur och luftfuktighet. Den insam- lade temperaturdatan används sedan för att justera inomhus- klimatet, till skillnad från den traditionella metoden som bygger på klimatförhållanden utomhus. Detta tillvägagångs- sätt har tidigare ansetts vara komplext och kostsamt, men blir nu möjligt med Telias mobilnät och teknik.

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022 13

21

Skr. 2022/23:140

Bilaga

Strategi och mål

22

Skr. 2022/23:140

Bilaga

Aktivt ägande Strategi och mål

Aktivt ägande

Regeringen har riksdagens uppdrag att aktivt förvalta bolag med statligt ägande så att den långsiktiga värde- utvecklingen blir den bästa möjliga och att de särskilt beslutade samhällsuppdragen utförs väl. God bolags- styrning är en förutsättning för att regeringen ska kunna utföra detta uppdrag.

Den statliga bolagsportföljen bestod vid årsskiftet 2022/23 av 36 helägda och sju delägda bolag med ett sammanlagt värde på ca 850 miljarder kronor. Gemensamt sysselsätter de statligt ägda bolagen med dotterbolag ca 107 000 per- soner och ca 134 000 personer när även intressebolagen inkluderas. Av de statligt ägda bolagen har 22 stycken ett av riksdagen särskilt beslutat samhällsuppdrag, vilket innebär att de skapar samhällsnytta som inte alltid går att mäta i ekonomiska termer.

Statligt ägda bolag representerar starka varumärken och spelar en viktig roll i det svenska samhället. Flera av bola- gen har startat som affärsverk, affärsverksamhet inom myndighet eller statliga monopol. I dag verkar de flesta av bolagen på fullt konkurrensutsatta marknader varför det är viktigt att de liksom privatägda bolag agerar långsiktigt, effektivt och lönsamt samt ges förmåga att utvecklas. Det betyder också att bolag med statligt ägande måste tillämpa konkurrenslagens (2008:579) bestämmelser på samma sätt som privatägda bolag.

Regeringen ska aktivt förvalta statens tillgångar i form av aktierna i bolagen med statligt ägande så att deras värde- utveckling och avkastning blir den bästa möjliga givet ett

balanserat risktagande samt att de särskilt beslutade sam- hällsuppdragen utförs väl. Det är viktigt att staten är en aktiv, professionell ägare med fokus på långsiktigt och hållbart värdeskapande.

För staten som aktiv och professionell ägare ingår att pröva skälen för fortsatt statligt ägande liksom att överväga bola- gens olika uppdrag och inriktning. Inriktningen på många av bolagens verksamhet och samhällsuppdrag motiverar att staten även fortsättningsvis är en betydande bolags- ägare.

Regeringens bolagsstyrning

Utgångspunkten för regeringens bolagsstyrning är den svenska bolagsstyrningsmodellen. Det innebär bl.a. att de bolag som ägs av staten styrs associationsrättsligt på samma sätt som privatägda bolag med bolagsstämman som det högsta beslutande organet. Det innebär också att styrel- sen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av dess angelägenheter och att det är styrelsens ansvar att fastställa mål och strategi för bolagets verksamhet medan bolagets ledning sköter den operationella driften. Bolag med statligt ägande lyder som utgångspunkt under samma lagar och regler som privatägda bolag, se tabellen nedan.

Ramverket för bolag med statligt ägande

Bolag med statligt ägande styrs likt privatägda bolag i första hand av aktiebolagslagen.

Bolagsstyrningen skiljer sig väsentligt från styrningen av statliga myndigheter.

 

Rättsligt ramverk

Verksamhet och uppdrag

Högsta beslutande organ

 

 

 

 

Bolag med

• Aktiebolagslagen

• Bolagsordningens

Bolagsstämma

statligt ägande

• Statens ägarpolicy

verksamhetsparagraf

 

 

• Regelverk för emittenter a)

• Ägaranvisning b)

 

 

• Svensk kod för bolagsstyrning

 

 

 

 

 

 

Börsnoterade

• Aktiebolagslagen

• Bolagsordningens

Bolagsstämma

bolag

• Regelverk för emittenter

verksamhetsparagraf

 

 

• Svensk kod för bolagsstyrning

 

 

 

 

 

 

Myndigheter

• Myndighetsförordningen

• Regleringsbrev

Myndighetschef/styrelse

 

• Förordning med instruktion

• Särskilda regeringsbeslut

eller nämnd

 

för myndigheter

om uppdrag

 

 

 

 

 

a)Gäller för extern rapportering.

b)Förekommer i huvudsak för bolag med särskilt beslutat samhällsuppdrag.

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022 15

23

Skr. 2022/23:140

Bilaga

Strategi och mål Aktivt ägande

Aktivt ägande

Ett aktivt ägande inom ramen för statens ägarpolicy.

Statens ägarpolicy

 

och principer för bolag

 

med statligt ägande 2020

h

r

 

ö

 

f

 

n

 

e

 

l

 

å

 

m

 

a

 

l

 

a

 

b

 

o

 

l

 

G

 

å

l

l

b

 

 

 

 

 

ägledande

pri

 

 

 

 

 

 

 

:sv

 

 

 

 

 

 

N

 

 

nc

 

 

 

 

 

 

F

 

 

 

 

ip

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

er

 

 

 

 

g

 

 

 

 

 

f

 

 

 

 

 

 

 

 

 

ör

 

 

 

n

 

 

 

 

 

 

f

 

 

 

li

 

 

 

 

 

 

ö

 

 

 

k

 

 

 

 

 

 

r

 

 

 

c

 

 

 

 

 

 

e

 

 

 

e

 

 

 

 

 

 

t

 

 

 

v

 

 

Bolagsgrupper

 

 

a

 

 

t

 

 

 

 

g

 

u

 

 

 

 

 

 

 

c

r

 

 

 

för varje enskilt

 

 

 

o

 

 

 

 

 

 

h

a

 

 

 

 

 

 

 

m

 

 

 

 

 

innehav

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

n

 

 

 

 

 

 

 

 

Arbete

ä

 

 

 

 

 

 

 

 

i

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

s

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

k

 

Transparens-

 

 

 

 

i bolags-

l

 

 

 

 

 

r

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

g

 

krav

 

 

 

 

 

styrelserna

a

 

 

 

 

 

 

i

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

ä

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

t

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

t

 

 

 

 

 

Aktivt

 

 

 

 

g

 

 

 

 

 

 

 

 

 

e

 

 

 

 

 

ägande

 

 

 

 

h

 

 

 

 

 

 

 

 

 

e

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

t

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

r

Ägardialog

Nominering

av styrelser

 

Statens ägarpolicy

F

N : s

G l o b a l C o mpact

O

Mål och

 

 

 

 

 

 

uppföljning

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

lla

 

 

 

 

 

 

 

e

 

 

 

 

 

 

 

n

 

 

 

 

 

 

 

o

 

 

 

 

 

 

 

ti

 

 

 

 

 

 

 

a

 

 

 

 

 

 

in

 

 

 

 

 

lt

 

 

 

 

 

u

 

 

 

 

 

m

 

 

 

 

 

ör

 

 

 

 

 

rf

 

 

 

 

 

ECD:s riktlinje

 

 

 

 

 

 

r

e

t

ag

Statens ägarpolicy

I statens ägarpolicy redogörs för regeringens uppdrag och mål, tillämpliga ramverk och viktiga principfrågor avseende bolagsstyrningen av bolag med statligt ägande. I statens ägarpolicy 2020 ingår regeringens principer för bolagsstyr- ning, principer för ersättning och andra anställningsvillkor för ledande befattningshavare och principer för extern rapportering. Statens ägarpolicy ska tillämpas i bolag med statligt majoritetsägande. I övriga bolag, där staten är del- ägare, verkar staten i dialog med övriga ägare för att ägar- policyn ska tillämpas.

OECD:s riktlinjer för bolagsstyrning av statligt ägda företag

Den svenska regeringens förvaltningsprinciper följer i huvudsak OECD:s riktlinjer för bolagsstyrning respektive anti-korruption och integritet i statligt ägda företag.

OECD:s riktlinjer för bolagsstyrning av statligt ägda före- tag ger staten som ägare och de statligt ägda bolagen ett förutsägbart ramverk att förhålla sig till och innebär att sta- tens roll som ägare tydligt avskiljs från statens övriga roller. Sverige har deltagit i framtagandet av både de ursprungliga riktlinjerna från 2005 och de reviderade riktlinjerna från 2015. Riktlinjerna är rekommendationer som riktas till regeringar för att säkerställa att statligt ägda företag verkar effektivt, transparent och ansvarstagande. De är en inter- nationell standard som syftar till att undvika att staten gör misstagen att agera som en passiv ägare eller som en över- drivet interventionistisk ägare.

Förvaltningsorganisation

Finansministern ansvarar för en enhetlig ägarpolitik

för bolag med statligt ägande och är ansvarigt statsråd för huvuddelen av bolagen (se olika departements förvalt- ningsansvar samt bolagsansvariga statsråd i tabellen på sidan 18). Finansdepartementet har en särskild organisa-

tion specialiserad på bolagsstyrning och förvaltning för att säkra ett långsiktigt värdeskapande i den statliga bolags- portföljen. Förvaltningsorganisationen består dels av bolagsförvaltare, som arbetar i ett antal bolagsstyrelser var och leder organisationens löpande arbete kring innehaven organiserat i bolagsgrupper, dels av specialister inom bolagsanalys, hållbart företagande, affärsjuridik och styrelserekrytering.

Förvaltningsorganisationens arbete bedrivs inom ramen för statens bolagsstyrningsmodell och ett antal verktyg och processer har utvecklats för att åstadkomma en aktiv och professionell förvaltning. Dessa beskrivs närmare nedan.

Aktivt ägande

Bolagsgrupper för varje enskilt innehav

Arbetet med att utveckla och förvalta bolagsinne- haven bedrivs i huvudsak utifrån bolagsgrupper.

Bolagsgruppen leds av bolagsförvaltaren och består även av specialister inom analys, affärsjuridik, styrelserekryte- ring och hållbart företagande, som var och en kan leda enskilda projekt inom ramen för bolagsgruppen. På basis av de olika bolagens storlek, komplexitet eller förändrings- agenda varierar bolagsgruppens storlek och sammansätt- ning. Sammansättningen bidrar till att gruppen har goda insikter i marknaden och bolagets omvärld samt en förstå- else för bolagets utmaningar och risker vilket gör att för- valtningen kan bidra till bolagens positiva värdeutveckling. I bolagsgrupperna sker analyser av bolagens verksamhet, marknad, konkurrenter och hållbart förtagande vilket bi- drar till att säkerställa värdeskapandet i statens innehav genom en aktiv förvaltning. Bolagsgrupperna hanterar samtliga löpande ägarfrågor som rör de förvaltade bolagen t.ex. analyser av marknad och strategi, styrelseföränd- ringar, fastställande av ekonomiska mål, uppdragsmål och utdelningspolicyer, samt måluppfyllelse.

16 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022

24

Skr. 2022/23:140 Bilaga

Arbete i bolagsstyrelserna

Bolagsförvaltaren har samma ansvar och uppdrag som övriga ledamöter i styrelsen och ska i enlighet med aktiebolagslagen se till bolagets bästa. Styrelseuppdra-

get ger bolagsförvaltaren fördjupad kunskap om bolaget, de marknader bolaget verkar på samt viktiga frågor och utmaningar för bolaget. Bolagsförvaltarens kompetens bidrar till bolagsgruppens kunskaper om bolagen vilket underlättar exempelvis förberedelse och planering av analyser och ägardialoger på Regeringskansliet. Bolags- förvaltaren har samma mandat som övriga styrelseledamö- ter och den formella dialogen mellan ägare och bolag sker genom ägardialoger mellan politisk ledning och bolagets styrelseordförande. Bolagsförvaltaren kan i sin roll som styrelseledamot, utöver den generella kompetensen för styrelsearbete, bidra med kunskaper i bolagsstyrnings- frågor och statens ägarpolicy samt hur olika processer ser ut inom Regeringskansliet. Det är dock varje styrelseleda- mots ansvar att känna till innehållet i statens ägarpolicy.

Nominering av styrelser

Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltning av dess angelägenheter, vilket bl.a.

innebär att styrelsen fastställer bolagets övergripande strategi, inklusive strategiska mål för ett hållbart värdeska- pande, samt fattar andra viktiga strategiska beslut. Styrel- serna i bolagen med statligt ägande ska ha hög kompetens som är väl anpassad till respektive bolags verksamhet, situation och framtida utmaningar. I syfte att säkerställa en effektiv kompetensförsörjning till bolagens styrelser tillämpas enhetliga och gemensamma principer för en strukturerad styrelsenomineringsprocess. Läs mer om styrelsenomineringsprocessen på sidan 19. Styrelsens ord- förande har en särställning i styrelsen. Ordföranden ansva- rar för att styrelsens arbete är väl organiserat och bedrivs effektivt, men har även andra uppgifter såsom ansvaret att samordna styrelsens syn med ägarens när bolaget står inför särskilt viktiga avgöranden. Styrelsens ordförande ansvarar för den löpande dialogen med bolagets ägare.

Mål och uppföljning

Mål och uppföljning är viktiga redskap för staten som bolagsägare, se figuren till höger. Genom att

bolagens prestation regelbundet följs upp mot fastställda mål kan bolagens utveckling mätas. I de fall ett bolag inte når målen kan ägaren begära en plan från bolaget på åtgär- der att vidta. Ekonomiska mål och uppdragsmål beslutas vid bolagsstämman. De ekonomiska målen ger möjlighet att mäta och följa upp bolagens lönsamhet, effektivitet och risknivå. Uppdragsmål beslutas för de bolag som har särskilt beslutade samhällsuppdrag, framför allt för att möjliggöra utvärdering av hur väl det särskilt beslutade samhällsuppdraget utförs.

För att på ett tydligt sätt integrera hållbart företagande i bolagets affärsstrategi och affärsutveckling har ägaren uppdragit åt bolagsstyrelserna att fastställa strategiska mål för ett hållbart värdeskapande. Samtliga mål följs upp inom ramen för ägardialogen.

Aktivt ägande Strategi och mål

Mål och uppföljning, Beslutsmandat

 

Uppdrag

 

Riksdagen beslutar om bolagens

 

 

 

 

övergripande uppdrag.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

I statens ägarpolicy redogörs för

Ägarpolicy

 

regeringens uppdrag och mål,

 

tillämpliga ramverk och viktiga

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

principfrågor avseende bolags-

 

 

 

 

 

 

 

 

styrning.

 

 

 

 

 

 

 

 

Ekonomiska mål, uppdragsmål

Ekonomiska

 

 

Uppdrags-

 

 

 

 

mål

 

 

mål

 

och strategiska mål syftar till

 

 

 

 

 

 

 

 

att tydliggöra bolagets uppdrag,

 

 

 

 

 

 

 

 

Strategiska mål

 

att verksamheten bedrivs effek-

 

tivt och hållbart, samt underlätta

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

uppföljning.

 

 

 

 

 

 

 

 

I ägardialogen följer staten som

Ägardialog ägare upp att bolagen följer uppdraget och de beslutade

målen.

Ägardialog

Finansdepartementet har förvaltningsansvar

för majoriteten av de statligt ägda bolagen. Andra departement som också har förvaltningsansvar är Kultur- departementet och Utrikesdepartementet, se tabellen på sidan 18. De ansvariga departementens politiska ledning träffar regelbundet styrelseordföranden och ledningen hos de statligt ägda bolagen vid så kallad ägardialog. Vid ägar- dialogen sker uppföljning av uppdragsmål och ekonomiska mål. Utfallet gentemot målen diskuteras, liksom eventuella åtgärder som planeras för att nå målen. Även de av styrel- sen fastställda strategiska målen för ett hållbart värde- skapande följs upp. Vid ägardialogen diskuteras även för bolagets verksamhet aktuella frågor av väsentlig karaktär.

Transparenskrav

De statligt ägda bolagens externa rapportering, som omfattar årsredovisning, delårsrapporter,

bolagsstyrningsrapport, hållbarhetsredovisning och ersätt- ningsrapport, ska vara lika transparent som i publika aktie- bolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige. Kravet på öppen och professionell informationsgivning i bolagen med statligt ägande syftar till att bibehålla förtroendet för bolagen hos allmänheten och i näringslivet. En aktiv förvaltning av de olika bolags- innehaven syftar till att långsiktigt ha en god insikt i bola- gens verksamheter och löpande hantera olika ägarfrågor.

Internationella riktlinjer

I statens ägarpolicy framgår att bolag med stat- ligt ägande ska agera ansvarsfullt och arbeta aktivt för att följa internationella riktlinjer om

miljöhänsyn, mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, anti- korruption och affärsetik. Regeringen har identifierat ett antal internationella principer och riktlinjer som väsentliga för bolag med statligt ägande: de tio principerna i FN:s Global Compact, FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer för multi- nationella företag. Därutöver ska bolag med statligt ägande inom ramen för sin verksamhet analysera de globala håll- barhetsmålen i Agenda 2030 för att identifiera de mål som bolaget genom sin verksamhet påverkar och bidrar till.

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022 17

25

Skr. 2022/23:140

Bilaga

Strategi och mål Aktivt ägande

Förvaltningsansvar

Bolagsansvarigt statsråd inom parentes.

Finansdepartementet a)

SBAB

Kulturdepartementet

(statsrådet Svantesson)

SEK, Svensk Exportkredit

(statsrådet Liljestrand)

Akademiska Hus

SJ

Dramaten

Almi

SOS Alarm

Operan

APL, Apotek Produktion

Specialfastigheter

Voksenåsen

& Laboratorier

SSC, Svenska rymdaktiebolaget

 

Apoteket

Statens Bostadsomvandling

Utrikesdepartementet

Arlandabanan Infrastructure

Stiftelsen Industrifonden

(statsrådet Billström)

Bilprovningen

Stiftelsen Norrlandsfonden

INSTEX

EUROFIMA

Sveaskog

Sweden House

Green Cargo

Svedab

 

Göta kanalbolag

Svenska Skeppshypotek

 

Infranord

Svenska Spel

 

Jernhusen

Svevia

 

Lernia

Swedavia

 

LKAB

Swedfund International

 

Miljömärkning Sverige

Systembolaget

 

PostNord

Telia Company

 

RISE, Research Institutes of Sweden

Teracom Group

 

Samhall

Vattenfall

 

Saminvest

Visit Sweden

 

SAS

 

 

a) Förvaltningen av bolagen med statligt ägande flyttades från Näringsdepartementet till Finansdepartementet vid årsskiftet 2022/23 och gavs förvaltningsansvar för ytterligare tre bolag. Förvaltningen av Miljömärkning Sverige övergick från konsumentenheten vid Finansdepartementet till avdelningen för bolag med statligt ägande (BSÄ) på samma departement. Likaså övergick förvaltningen av APL och Systembolaget från enheten för folkhälsa och sjukvård vid Socialdepartementet till BSÄ.

Kostnader

Kostnaden för förvaltningsorganisationen inom Regerings- kansliet uppgick under 2022 till 42,5 (41,7) miljoner kronor vilket motsvarar 0,01 procent av förvaltat kapital. Arvode för externt köpta tjänster såsom finansiell, ekonomisk och juridisk rådgivning samt framställandet av verksamhetsbe- rättelsen och Regeringskansliets delårsrapporter för bolag med statligt ägande uppgick till 26,2 (14,6) miljoner kronor. Kostnaderna för förvaltningsorganisationen utgörs huvud- sakligen av lönekostnader men också av andra löpande kostnader såsom kontorsmaterial. Kostnader för bolagsför- valtningen inom andra departement inräknas inte, då de främst består av lönekostnader som även hänförs till övriga arbetsuppgifter inom respektive departement.

Bemyndiganden att förändra det statliga ägandet

Regeringen beslutade den 31 mars 2022 att sälja Metria till Sikri Holding AS, i enlighet med riksdagens bemyndigande från 2017 (prop. 2016/17:181, bet. 2016/17:NU24, rskr.

2016/17:333). Försäljningen slutfördes den 1 april 2022.

Regeringen beslutade den 7 juni 2022 att sälja Orio till Hedin Mobility Group AB, i enlighet med riksdagens bemyndigande från 2013 (prop. 2012/13:99, bet.

2012/13:FiU21, rskr. 2012/13:287). Försäljningen slutfördes den 9 juni 2022.

Det finns tre andra nu gällande bemyndiganden att förändra det statliga ägandet, se tabellen nedan.

Bemyndiganden att förändra det statliga ägandet

Bolag

Nuvarande

Bemyndigande att

Beslut

ägarandel, %

förändra ägandet till, %

Bilprovningen

100

0

prop. 2009/10:54, bet. 2009/10:NU10, rskr. 2009/10:162

Lernia

100

0

prop. 2012/13:1, bet. 2012/13:NU1, rskr. 2012/13:103

SAS

21,8

0

prop. 2009/10:121, bet. 2009/10:FiU35, rskr. 2009/10:220

18 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022

26

Skr. 2022/23:140

Bilaga

Aktivt ägande Strategi och mål

Styrelsenomineringsprocessen

Förvaltningsorganisationen inom Finansdepartementet har egna styrelserekryterare vars uppgift bl.a. är att utvärdera styrelserna för bolagen med statligt ägande och ta fram förslag på ordförande och övriga ledamötera).

Styrelsenomineringsprocessen genomförs årligen och inleds efter sommaren då befintliga styrelser varit på plats sedan årsstämmorna i april och ofta haft sina första strategimöten. Tillsammans med en arbetsgrupp med representanter från bolagsgruppen för respektive bolag analyserar styrelserekry- terarna kompetensbehovet utifrån nuvarande styrelsesam- mansättning och genomförda styrelseförändringar. Till grund för analysen ligger styrelseutvärderingarna, dvs. ägarens utvärdering och styrelsens utvärdering, samtal med respektive bolags styrelseordförande och bolagsgruppernas analyser.

En viktig del i arbetet handlar om att förstå vilka strategiska och operativa utmaningar bolaget står inför och för att få en bättre bild av detta sker ofta även en diskussion med vd. Styrelsen ska ha rätt samlad kompetens, erfarenhet och bak- grund för att kunna förvalta bolagets angelägenheter med integritet och effektivitet. Det krävs att varje ledamot har den tid och det engagemang som behövs för uppdraget samt en stark integritet och förmåga att se till bolagets bästa.

Med utgångspunkt i respektive styrelses kompetensbehov fastställs kravprofiler för de styrelseledamöter och ordfö- rande som ska rekryteras och styrelserekryterarna inleder sökprocessen. Urvalet av ledamöter görs från en bred rekry- teringsbas för att ta vara på kompetensen hos såväl kvinnor och män, som hos personer med olika bakgrund och erfaren- heter. Genom att ta in ledamöter med varierad bakgrund får styrelsen bredare kompetens och förbättrad dynamik, med syftet att mångfalden ska minska grupptänkandet.

Den politiska förankringen, beredningen, pågår löpande under hösten och vintern. Dels bereds vilka ordförande och styrelseledamöter som ska väljas om och ersättas, dels bereds förslagen på nya ordförande och övriga nya styrelseledamö- ter. Bolagsansvarigt statsråd beslutar sedan om nominering till årsstämman som beslutar om valet av styrelse.

Varje år väljs omkring 40–60 nya styrelseledamöter. Det innebär att staten över tid byter en person per styrelse och år. Snittstorleken på styrelserna är sju personer, vilket innebär att styrelseledamöter i genomsnitt sitter sex till sju år.

På nästa sida följer några vanliga frågor och svar med förvalt- ningsorganisationens två styrelserekryterare.

a)Styrelsenomineringsprocessen omfattar även styrelserna för Stiftelsen Industrifonden, Stiftelsen Norrlandsfonden och organisationen

Svenska skeppshypotekskassan. I de börsnoterade bolagen Telia Company och SAS sköts styrelserekryteringen av respektive bolags valberedning.

Styrelsenomineringsprocessen

Årscykel

Beredning inom Regeringskansliet

Regeringskanslibeslutb) (nomineringsbeslut, förordnande,

instruktion, fullmakt)

Sökprocess

Årsstämma

Kompetensanalys

Styrelsens utvärdering

Ägarens utvärdering

b) Beslut av bolagsansvarigt statsråd

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022 19

27

Skr. 2022/23:140 Bilaga

Strategi och mål Aktivt ägande

Styrelsenomineringsprocessen, forts

Hur hittar ni rätt ledamöter?

Som grundregel jobbar vi med klassisk headhunting utifrån en fastställd kravprofil. Kravprofilen varierar beroende på bransch, specifik kompetens som krävs och de utmaningar som bolaget står inför. Utgångspunkten för hur kravprofi- len utformas är de strategiska målen och operativa utma- ningarna. Därefter genomförs en kartläggning av kandida- ter med rätt bakgrund samt erfarenhet, som sedan kontak- tas. Vi träffar löpande under året även kandidater som visar intresse för styrelseuppdrag i statliga bolag. Utöver det för- söker vi vara synliga och delta i event och olika arrange- mang där styrelserelevanta personer deltar.

Vad innebär strategisk styrelserekrytering?

I korthet kan strategisk styrelserekrytering beskrivas som en mer långsiktig plan för de förändringar som avses att göras i respektive styrelse. I stället för att utvärdera endast de årliga förändringarna jobbar vi parallellt med att se över vilken kompetens och vilka förändringar som kommer att krävas på tre till fyra års sikt. På så sätt kan vi säkerställa att

vihar kontakt med relevanta kandidater i god tid, som ofta är efterfrågade av andra ägare och valberedningar för olika styrelseuppdrag.

Vilka kompetenskrav finns och

hur skiljer de sig från exempelvis börsbolag?

Våra kompetenskrav är till stor del desamma som för börs- bolagen eller andra privatägda bolag. Att förstå ägaren har en viss betydelse men det innebär inte att alla i styrelsen behöver känna till staten som ägare. Även privatägda bolag har ofta en ledamot som representerar ägaren eller som utses av en större ägare. I vårt fall innehar bolagsförval- tarna denna roll. Utöver bolagsförvaltaren är det oftast sty- relseordföranden som har mest löpande kontakt med poli- tisk ledning och i den rollen har det högst relevans. För att vara relevant för styrelseuppdrag behöver kandidaten som regel ha erfarenhet från en ledande befattning, koncernled- ning eller liknande. Vi försöker säkerställa att det finns åtminstone två ledamöter med branschkoppling i styrelsen. Vidare krävs en person som kan leda revisionsutskottet vilket vanligtvis är en s.k. CFO-profil. Det är också bra att ha en blandning av ledamöter som har en operativ roll med ledamöter som lämnat den operativa karriären.

Är det svårt att få personer med relevant kompetens till styrelserna?

Svårigheten varierar något utifrån vilket bolag som avses

vissa bolag är helt enkelt mer intressanta eller kända än andra. Många av de kandidater som vi kontaktar ser ett värde i att ge tillbaka och bidra till samhället i något avse- ende och tycker därför att bolag med statligt ägande är intressanta. När det gäller vissa specifika nyckelkompetenser består svårigheten oftast i att individerna ska ha tid och inte vara i jävskonflikt med andra uppdrag. Den svåraste rollen

Intervjuad: Åsa Mitsell och Magnus Johansson som arbetar som styrelserekryterare på avdelningen för bolag med statligt ägande.

att attrahera kandidater till är styrelseordförande. Kandi- dater med ordförandeerfarenhet är av intresse för många andra bolag och det finns en tydlig begränsning i hur många ordförandeuppdrag som en person kan ha. Rollen kräver mer och tar därmed också mer tid i anspråk. Samtidigt är det en nyckelposition med stor betydelse för styrelsearbetet.

Har styrelseledamöternas roll ändrats över tid?

Generellt sett har styrelsearbetet professionaliserats. Leda- möterna förväntas vara inlästa på material i förväg för att vid mötet kunna diskutera andra frågor eller lyfta ut delar av materialet. Längre dragningar av redan utskickat mate- rial blir mindre vanligt. Styrelseledamöter förväntas aktivt utveckla sin kompetens inom områden som rör verksam- heten samt aktivt bidra med perspektiv på omvärlds- faktorer i styrelsearbetet. De generellt ökade regulatoriska förväntningarna påverkar också vilken kompetens som krävs till styrelsen. För exempelvis finansiella bolag med tydliga krav på regelefterlevnad är det i många fall svårt för en styrelseledamot att kunna bidra om man själv inte har en bakgrund från liknande verksamhet.

Vem bestämmer om vilka som ska väljas in?

Vårt arbete med styrelserekrytering kan jämföras med en valberedning bestående av statssekreterare, styrelserekryte- rare och styrelseordförande. Förslag på nya ledamöter för- ankras även hos ansvarigt statsråd. Statsrådsberedningen är den instans som slutgiltigt godkänner förslagen på nya ledamöter.

Finns det någon skillnad mellan att arbeta i en styrelse för ett statligt ägt och ett privat ägt bolag?

De flesta av våra ledamöter vittnar om att det finns mer likheter än skillnader i det ordinarie styrelsearbetet. Statens ägarpolicy och principer för bolag med statligt ägande upp- fattas av många som ett välformulerat dokument som beskri- ver ägarens förväntningar. Det är inte alltid som ägarens uppdrag och mål är lika tydligt uttalade i privatägda bolag.

20 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022

28

Skr. 2022/23:140

Bilaga

Ekonomiska mål Strategi och mål

Ekonomiska mål för ändamålsenlig bolagsstyrning

Ekonomiska mål fastställs för bolagen med statligt ägande för att säkerställa värdeskapande, en rimlig ekonomisk risk, effektivitet samt för att tillförsäkra ägaren direkt- avkastning genom utdelningar. De ekonomiska målen ska vara långsiktiga, ambitiösa och realistiska.

Bolag med statligt ägande verkar i de flesta fall på mark- nadsmässiga villkor på konkurrensutsatta marknader. Det innebär att de har samma förutsättningar som andra aktörer på marknaden och att de i likhet med dessa drivs med värdeskapande som övergripande mål. På så vis stärks de statliga innehavens konkurrenskraft, långsiktiga värde- utveckling och effektivitet, samtidigt som risken för sned- vridning av konkurrensen minskar.

Ett betydelsefullt stöd för bolag som eftersträvar ett så effektivt resursutnyttjande som möjligt är fastställandet av ekonomiska mål. Ägaren utarbetar målen tillsammans med bolagen vilket skapar en mer nyanserad och ändamålsenlig bolagsstyrning samtidigt som kvaliteten och relevansen i målen förbättras. De ekonomiska målen ska vara realis- tiska, uppföljningsbara och ambitiösa.

För bolagen med särskilt beslutade samhällsuppdrag fast- ställs uppdragsmål för att möjliggöra uppföljning av hur väl bolagen uppfyller uppdragen. Ekonomiska mål sätts normalt i samband med uppdragsmålen eftersom det sär- skilt beslutade samhällsuppdraget då kan sättas i relation till ekonomiskt värdeskapande. En hållbarhetsanalys ingår i den fundamentala analysen av bolagets möjligheter och risker som ligger till grund för de ekonomiska målen.

De ekonomiska målen föreslås av styrelsen och beslutas av ägaren på bolagsstämman.

Ekonomiska mål – syfte

Ekonomiska mål tas vanligtvis fram för kapitalstruktur, lönsamhet och utdelning. Ägarens syfte med att fastställa ekonomiska mål är att

säkerställa värdeskapande genom att styrelse och företagsledning arbetar mot långsiktiga, ambitiösa och realistiska mål,

uppnå kapitaleffektivitet genom att tydliggöra kostnaden för eget kapital,

hålla bolagens finansiella risk på en rimlig nivå,

tillförsäkra ägaren direktavkastning genom hållbara och förutsägbara utdelningar med hänsyn tagen till bolagens framtida kapitalbehov och finansiella ställning, samt

på ett strukturerat sätt mäta, följa upp och utvärdera bolagens lönsamhet, effektivitet och risknivå.

Metod för fastställande av ekonomiska mål

Den viktiga kapitalkostnaden

Den metod som används för att fastställa ekonomiska mål bygger på en analys i flera steg. Initialt beräknas bolagets kapitalkostnad, vilket är den förväntade avkastning en investerare kan få för en alternativ placering med samma risk och löptid. Nivån på kapitalkostnaden avgör om avkastningen till investerare är rimlig givet riskaptiten hos denne. Över tid bör avkastningen på eget kapital minst motsvara kapitalkostnaden.

Metod för fastställande av ekonomiska mål

 

 

 

 

Utdelningspolicy

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kostnad för eget kapital

 

 

 

Lönsamhetsmål

 

Konsistensbedömning

 

Förslag

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kapitalstruktur

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022 21

29

Skr. 2022/23:140 Bilaga

Strategi och mål Ekonomiska mål

En effektiv kapitalstruktur

Därefter fastställs ett kapitalstrukturmål för att uppnå en balans mellan risktagande och effektiv kapitalisering i bola- gen. En lämplig kapitalstruktur uppnås genom att beräkna vilken fördelning mellan eget och lånat kapital som är teo- retiskt optimal för att hålla nere bolagets kapitalkostnad. Branschjämförelser och bolagets rörelserisk vägs in i beräk- ningen, för att hitta en effektiv och finansiellt motstånds- kraftig kapitalstruktur. Kapitalstrukturmålet ska vara lång- siktigt, ambitiöst och realistiskt, och uttrycks vanligtvis som ett intervall.

Ett ambitiöst lönsamhetsmål

För finansiell och operativ effektivitet sätts ett lönsamhets- mål för bolagen. För att investeringar i bolagen ska ge äga- ren rimlig kompensation, används kapitalkostnaden som golv för lönsamhetsmålet. Analyser av bolagens affärs- planer och branschjämförelser stärker upp målsättningen. Merparten av bolagen är betjänta av avkastningsmål

(på operativt eller eget kapital) medan vissa, som binder relativt lite kapital, bättre målsätts med marginalmål för exempelvis rörelsemarginaler.

En anpassad utdelningspolicy

Som vägledning för hur stor del av bolagets vinst som ska delas ut beslutas en utdelningspolicy för bolaget. Utdel- ningen ska bygga på en förutsägbar och långsiktigt hållbar ekonomisk avkastning. Utdelning är dock inte den enda formen av värdedistribution till ägare. I de fall särskilt att- raktiva eller potentiellt lönsamma investeringsmöjligheter finns för bolaget, kan överskottskapital få behållas och nyttjas för sådana investeringar. Ägaren tillgodogör sig då bolagets värdeökning. Investeringsplaner och tillväxtmöj- ligheter ligger därför till grund för utdelningspolicyn.

År 2022 beslutade ägaren om nya ekonomiska mål för System- bolaget. Målen syftar bl.a. till att säkerställa kostnadseffektivitet. Systembolaget ska aldrig driva volym-, kvantitets- eller omsätt- ningsökningar.

Vidare kan investeringar där avkastningen inte direkt upp- når ägarens lönsamhetsmål, men som likväl möter avkast- ningsmål motsvarande eller överstigande kapitalkostnaden, betraktas som attraktiva och därför genomföras. Samman- taget innebär detta att utdelningsmålet för ett bolag inte behöver uppnås varje år utan ska ses som ett realistiskt och ambitiöst mål på lång sikt. Vanligen uttrycker policyn utdelningen som en andel av årets resultat, i de flesta fall i form av ett acceptabelt spann.

Konsistensbedömning

När förslag till kapitalstrukturmål, lönsamhetsmål och utdelningspolicy föreligger, behöver en analys genomföras så att inga inbyggda konflikter finns mellan målformule- ringarna samt den tillväxt som affärsplanen för bolaget utgår från. Ett sätt att göra detta på är att kontrollera att mål för kapitalstruktur, lönsamhet och utdelning samt till- växt skapar finansiellt utrymme att göra de investeringar som målen och affärsplanen implicerar.

Förslag

Styrelsen behandlar därefter förslag till nya ekonomiska mål och fattar beslut om att föreslå dessa mål för bolags- stämman. Ägaren beslutar formellt om målen på bolags- stämman.

Uppföljning och utvärdering

De ekonomiska målen ska vara framåtblickande och lång- siktiga. Det betyder att målen kan överträffas vissa år och inte uppnås andra år, bl.a. beroende på konjunktursväng- ningar. Vid regelbundna avstämningsmöten med bolaget följer ägaren upp bolagets utveckling och måluppfyllelse. Vid dessa tillfällen diskuteras både bolagets interna arbete för att uppfylla målen och de omvärldsfaktorer som påver- kar bolagets förutsättningar. Måluppfyllelsen utvärderas i förhållande till bl.a. rådande marknadsförutsättningar, budget och affärsplan.

Revidering av ekonomiska mål

Eftersom ett bolags interna och externa förutsättningar ständigt förändras behöver också de ekonomiska målen med jämna mellanrum ses över. Anledningar till att revi- dera målen kan bl.a. vara väsentliga förändringar i bolagets strategi eller marknadsförutsättningar, liksom större för- värv eller avyttringar. Större och varaktiga makroekonomi- ska förändringar kan också vara en anledning att se över målen. Målrevidering är en strukturerad process som involverar både ägare och bolag. Eftersom de ekonomiska målen beslutas av såväl ägare som bolag, kommuniceras mål och utfall externt av båda parter.

Under 2022 antogs nya ekonomiska mål för Bilprovningen, Statens Bostadsomvandling, Sveaskog och Systembolaget. Målprojekt inleddes även under året för Specialfastigheter och som sedan ledde till att nya mål beslutades på bolagets årsstämma 2023.

22 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022

30

Skr. 2022/23:140

Bilaga

Samhällsuppdrag Strategi och mål

Om samhällsuppdrag

Ett särskilt beslutat samhällsuppdrag föreligger när ett bolag har ett uppdrag beslutat av riksdagen att bedriva verksamhet som helt eller delvis syftar till att generera andra effekter än ekonomisk avkastning för ägaren.

Ett bolag anses ha ett särskilt beslutat samhällsuppdrag när riksdagen har beslutat om att bolaget ska bedriva verksam- het som helt eller delvis syftar till att generera andra effek- ter än ekonomisk avkastning för ägaren. I vissa fall kan verksamheter inom ramen för ett särskilt beslutat samhälls- uppdrag delfinansieras genom anslag på statsbudgeten. Bland bolag med samhällsuppdrag finns bolag vars hela verksamhet utgår från samhällsuppdraget samt bolag där enbart delar av verksamheten utgår från samhällsupp- draget. För den sistnämnda kategorin är resterande verk- samhet kommersiell. Bolag som har särskilt beslutade samhällsuppdrag bidrar bl.a. till kulturella värden, mer hållbar konsumtion, forskning och utveckling, läkemedels- försörjning, kapitalförsörjning och upprätthållande av infrastruktur.

Exempelvis är syftet med Samhalls verksamhet att produ- cera efterfrågade varor och tjänster och genom detta skapa meningsfulla och utvecklande arbeten åt personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga där behoven finns. Genom att arbeten skapas i kundupp- drag, på marknadsmässiga villkor i konkurrens med andra, tar Samhall vara på en outnyttjad resurs hos personer med funktionsnedsättning. Som ersättning för de merkostnader som samhällsuppdraget innebär får Samhall anslag på statens budget.

Genom sina verksamheter bidrar bolagen med samhälls- uppdrag ofta till ekonomisk nytta i andra sektorer än sin egen. Systembolagets syfte är exempelvis att bidra till för- bättrad folkhälsa genom att begränsa alkoholens skade- verkningar. Det bidrar i sin tur till lägre kostnader för vård och omsorg. Ett annat exempel är Almi och SEK som genom sina verksamheter stöttar företag och entreprenörer inom olika sektorer i deras expansion i Sverige och utom- lands. De bidrar på så vis till ökad konkurrenskraft och sysselsättning vilket är bra för samhället i stort.

I den statliga bolagsportföljen finns 22 bolag med särskilt beslutade samhällsuppdrag, se tabellen till höger.

Apotek Produktion & Laboratorier, APL, är en av Europas största tillverkare av extemporeläkemedel. Med lång erfarenhet och gedigen kompetens har bolaget ett viktigt samhällsuppdrag att utveckla och tillverka individanpassade läkemedel.

22 bolag med särskilt beslutade samhällsuppdrag

•Almi

•SSC, Svenska

•APL, Apotek Produktion

rymdaktiebolaget

& Laboratorier

•Statens

•Dramaten

Bostadsomvandling

•Göta kanalbolag

•Sveaskog

•Miljömärkning Sverige

•Svedab

•Operan

•Svenska Spel

•RISE, Research

•Swedavia

Institutes of Sweden

•Swedfund International

•Samhall

•Systembolaget

•Saminvest

•Teracom Group

•SEK, Svensk Exportkredit

•Visit Sweden

•SOS Alarm

•Voksenåsen

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022 23

31

Skr. 2022/23:140

Bilaga

Strategi och mål Uppdragsmål

Uppdragsmål tydliggör icke-finansiella värden

Flera av bolagen med statligt ägande har av riksdagen särskilt beslutade samhällsuppdrag. För dessa bolag fast- ställer ägaren uppdragsmål för att kunna mäta och följa upp att de särskilt beslutade samhällsuppdragen utförs väl. Uppdragsmålen tas fram av ägaren i dialog med bolaget.

Uppdragsmål tas fram för statligt ägda bolag som har särskilt beslutade samhällsuppdrag. Uppdragsmål tas fram av ägaren i dialog med bolaget. Det sker i en integrerad process för att undvika målkonflikt med exempelvis eko- nomiska mål och för att undvika marknadssnedvridande korssubventionering. Uppdragsmål läggs fram och beslutas av ägaren på bolagsstämman.

Efter Riksrevisionens granskning av regeringens styrning av bolag med samhällsuppdrag 2017 har en översyn av pro- cessen med fastställande av uppdragsmål utförts. Resul- tatet av översynen har inneburit förtydligande avseende grundförutsättningar för att ett uppdragsmålsprojekt ska kunna påbörjas och genomföras med goda resultat. Även uppföljning och redovisning av samhällsuppdragen och dess kostnader har förtydligats. Process och metod för faststäl- lande av uppdragsmål kommer att ses över kontinuerligt.

Uppdragsmål – syfte

Syftet med att fastställa uppdragsmål för bolagen är att

säkerställa att de särskilt beslutade samhällsuppdragen utförs väl,

tydliggöra kostnaden för utförandet av de särskilt beslutade samhällsuppdragen,

möjliggöra uppföljning och rapportering till riksdagen och andra intressenter, samt

klargöra förutsättningarna för de ekonomiska målen.

Uppdragsmål i relation till ekonomiska mål

Det finns ingen motsättning mellan särskilt beslutade sam- hällsuppdrag och ekonomisk effektivitet. Statens ambition som ägare är att uppdraget ska utföras väl och på ett så effektivt sätt som möjligt. Däremot kan uppdragsmål och ekonomiska mål påverka varandra, varför det är viktigt att de fastställs i en integrerad process.

Utförandet av det särskilt beslutade samhällsuppdraget kan t.ex. vara förknippat med en kostnad, vilket påverkar bola- gets ekonomiska resultat. De ekonomiska målen sätts med hänsyn tagen till kostnaden för det särskilt beslutade sam- hällsuppdraget. Det särskilt beslutade samhällsuppdraget kan även vara kopplat till bolagets risk och bedömningen av vad som är en lämplig kapitalstruktur. Tolkningen av det särskilt beslutade samhällsuppdraget och fastställandet av uppdragsmålen har betydelse för bolagets ekonomiska för- utsättningar och vilka ekonomiska mål som kan sättas.

Vissa av bolagen med särskilt beslutade samhällsuppdrag får anslag från statens budget. En kostnadsberäkning för de särskilt beslutade samhällsuppdragen underlättar för regering och riksdag att prioritera hur skattebetalarnas pengar ska användas.

Metoden för framtagande av uppdragsmål

VAD

VARFÖR

HUR

Definiera uppdraget

Definiera varför

Fastställa uppdragsmål som

och vad bolaget ska göra.

uppdraget ska utföras.

speglar syftet och beskriver

(enligt riksdagens beslut om bolagets

(enligt t.ex. propositioner

hur uppdraget ska utföras.

verksamhetsföremål, bolagsordning

och utskottsbetänkanden)

(t.ex. mål för beläggningsgrad,

och/eller ägaranvisning)

 

volymer, effektivitetsmått eller

 

 

annat mått inom bolagets kontroll)

Specificera kostnad för uppdrag och inverkan på ekonomiska mål

Beaktas i processen för att fastställa ekonomiska mål

24 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022

32

Skr. 2022/23:140

Bilaga

Uppdragsmål Strategi och mål

År 2022 fastställdes uppdragsmål för Statens Bostadsomvandling. Målen om hög omvandlingstakt och tillgängliga bostäder reflekterar bolagets uppdrag som innefattar att skapa samhällsnytta genom att bygga om befintliga fastigheter.

Metoden för framtagande av uppdragsmål

Förvaltningsorganisationen har en strukturerad process för att ta fram uppdragsmål för bolag med statligt ägande. Den kan summeras i tre steg.

1.Definiera vad bolaget ska göra, dvs. uppdraget.

2.Definiera varför uppdraget ska utföras, dvs. syftet eller samhällsnyttan.

3.Fastställa uppdragsmål som speglar syftet och hur uppdraget ska utföras.

I bolagsordningens verksamhetsbeskrivning framgår ofta vad det särskilt beslutade samhällsuppdraget är, men inte alltid dess samhällsnytta. Innan uppdragsmålen formuleras måste därför uppdraget och dess samhällsnytta först klar- göras. Samhällsnyttan eller syftet med det särskilt beslutade samhällsuppdraget är ofta beskrivet i den proposition som utgör underlag för riksdagens beslut. Ibland finns det flera propositioner och utskottsbetänkanden att gå igenom för att fastställa samhällsnyttan.

Enhetliga uppdragsmål tas fram genom att definiera kate- gorier för olika typer av syften eller samhällsnyttor. För dessa kategorier tas exempel på mål fram. Inom infrastruk- tur används exempelvis måtten beläggningsgrad och kvali- tetsindex. Ju högre beläggningsgrad desto större nytta ger infrastrukturen, medan kvalitetsindex används för att mäta användarens uppfattade nytta. I bolag som verkar utan konkurrens är kvalitets- och kundmätningar särskilt vik- tiga eftersom det inte finns något naturligt omvandlings- tryck på bolaget att verka mer effektivt.

Under 2022 fastställdes nya uppdragsmål för Statens Bostadsomvandling och ägaren beslutade också om nya

Bolag som hittills fått beslutade uppdragsmål

•Almi

•Statens

•Göta kanalbolag

Bostadsomvandling

•RISE, Research

•Svedab

Institutes of Sweden

•Svenska Spel

•Samhall

•Swedavia

•Saminvest

•Swedfund International

•SEK, Svensk

• Systembolaget

Exportkredit

• Visit Sweden

•SOS Alarm

 

•SSC, Svenska

 

rymdaktiebolaget

 

målnivåer och/eller justerade mål för Almi, Samhall samt Visit Sweden. Vid utgången av 2022 fanns totalt 15 bolag med beslutade uppdragsmål i den statliga bolagsportföljen, se tabellen ovan.

Uppföljning och utvärdering

Uppdragsmål och utfall ska redovisas i bolagets årsredovis- ning. Uppföljning av uppdragsmål sker dels som en del av bolagsgruppens löpande arbete, dels vid ägardialoger mellan företrädare för ägaren och bolaget där utfallet gentemot målen diskuteras, liksom eventuella åtgärder som planeras för att nå målen. Väsentligt förändrade förutsättningar kan aktualisera en översyn av målen. Under ägardialogen följs även kostnadsutvecklingen upp för att genomföra samhälls- uppdraget och uppfylla uppdragsmålen.

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022 25

33

Skr. 2022/23:140

Bilaga

Strategi och mål Måluppföljning

Måluppföljning

Måluppföljning är ett viktigt redskap i statens aktiva förvaltning. Genom att regelbundet jämföra bolagens prestation med fastställda mål kan staten som ägare utvärdera och bidra till bolagens utveckling.

Ekonomiska mål och utfall 2022 (2021)

%, om inget

Lönsamhet

Kapitalstruktur

Beslutad utdelning

(avkastning eget kapital,

(soliditet,

(baserad på 2022 års vinst,

annat anges

om inget annat anges)

om inget annan anges)

om inget annat anges)

Bolag

Mål

Utfall 2022

Mål

Utfall 2022

Mål

Utfall 2022

Akademiska Hus

≥6,0a)

6,3 (18,7)a)

35–45

50,2 (49,6)

40–70

70 (70)

Almi

>0b)

-80,1 (223,8)b)

>70

87,4 (87,6)

-

-

APL

>8

1,2 (5,8)

40–50

42,8 (39,4)

≥50

-

Apoteket

≥3c)

2,1 (2,3)c)

35–45

48,0 (50,0)

40–60d)

60 (135)d)

Bilprovningen

≥12c)

9,6 (13,7)c)

30–45

51,8 (55,1)

≥80

100 (100)

Green Cargo

≥10e)

5,2 (20,7)e)

0,6–0,9f)

1,4 (2,5) f)

50

-

Göta kanalbolag

≥0g)

0,1 (0,1)g)

-10–50f)

-374,2 (-254,1)f)

-

-

Infranord

≥16

9,5 (8,2)

≥33

34,2 (31,0)

50–75

50 (0)

Jernhusen

≥6h)

9,1 (10,4)h)

45–55i)

38,0 (41,2)i)

40–70

70 (70)

Lernia

≥13

6,5 (32,7)

30–40

37,0 (36,0)

30–70

30 (30)

LKAB

≥9

21,7 (39,0)

<60f)

-17,1 (-24,5)f)

40–60

50 (55)

PostNord

10,5e)

2,6 (19,2)e)

10–50f)

-37,0 (-20,0)f)

40–60

-

RISE

≥3c)

0,6 (0,6)c)

20–60f)

29,8 (17,4)f)

-

-

Samhall

5

0,0 (15,7)

≥30

41,0 (41,0)

-

-

Saminvest

≥ij)

6,1 (6,2)j)

<10k)

0,0 (0,0)k)

-

-

SAS

>5l)

-8,0 (-13,0)l)

<3,5m)

23,3 (-45,7)m)

-

-

SJ

≥7e)

10,2 (-24,6)e)

0,5–1,0f)

0,5 (0,5)f)

30–50

-

SOS Alarm

≥2c)

1,2 (-2,4)c)

25–35

28,7 (27,3)

≥50

-

Specialfastigheter

8n)

7,3 (9,3)n)

25–35

35,0 (40,9)

50

0 (50)

SSC

≥6e)

-75,0 (0,0)e)

0,3–0,5f)

-0,1 (0,6)f)

≥30

-

Statens Bostadsomvandling

40–60o)

58,0 (58,0)o)

≥95

99,0 (99,0)

-

-

Sveaskog

≥2,5p)

4,9/3,6 (5,2/3,6)p)

0,05–0,3f)

0,1 (0,1)f)

70–100

100 (88)

Svedab

-

-

≥500q)

1 625 (1 018)q)

≥50

28 (100)

Svenska Spel

≥30c)

29,7 (30,3)c)

20–40

38,5 (46,0)

≥80

100 (148)

Svevia

≥20

18,6 (21,5)

20–30

30,8 (31,3)

≥50

78 (72)

Swedavia

≥6e)

-3,3 (-6,3)e)

0,7–1,5f)

1,0 (0,8)f)

10–50

-

Swedfund

posr)

151,0 (197,1)r)

-

-

-

-

Systembolaget

5–15

11,5 (20,9)

14–20

15,0 (13,2)

≥80

100 (100)

Telia Company

-

-

A- till BBB+s)

A- till BBB+s)

≥2,00 s)

2,00 (2,05)s)

Teracom Group

17

1,0 (2,0)

30

74,0 (77,0)

40–60

60 (60)

Vattenfall

≥8 t)

4,2 (22,2)t)

22–27u)

55,0 (171,2)u)

40–70

n/a (50)

Visit Sweden

>0,5c)

0,6 (-1,3)c)

20–35

31,0 (25,2)

-

-

a) Avkastning på operativt kapital exklusive värdeförändringar finansiella instrument. b) Resultat efter finansiella poster, utfall i miljoner kronor.

c)Rörelsemarginal. d) Andel av årets resultat justerat för resultat och skatt hänförligt till pensionstillgångar och pensionsförpliktelser. e) Avkastning på operativt kapital. f) Skuldsättningsgrad, % eller ggr. g) EBT-marginal. h) Totalavkastning. i) Belåningsgrad. j) Det egna kapitalet ska växa i takt med inflationen, utfall i miljarder kronor. k) Räntebärande skulder samt ingångna kreditmöjligheter som andel av balansomslutning. l) ROIC.

m)Nettoskuld/justerad EBITDA. n) Avkastning på eget kapital, baserat på resultat efter skatt efter återläggning av värdeförändringar och uppskjuten skatt.

o)Genomsnittlig återvinningsgrad av totala projektkostnader. p) Avkastning på justerat operativt kapital med respektive utan intressebolag.

q)Eget kapital ska uppgå till minst 500 miljoner kronor. r) EBIT oavsett redovisningsstandard ska vara positivt över en femårsperiod, utfall i miljoner kronor. s) Solid kreditvärdering på lång sikt och progressiv utdelningspolicy, med ett golv om 2,00 kronor per aktie. t) Avkastning på sysselsatt kapital.

u)Internt tillförda medel/justerad nettoskuld.

26 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022

34

Skr. 2022/23:140

Bilaga

Måluppföljning Strategi och mål

Ekonomiska mål och utfall 2022 (2021) forts.

 

Lönsamhet

 

Kapitalstruktur

 

Beslutad utdelning

 

%

(avkastning eget kapital,

Total kapitalrelation

Kärnprimärkapitalrelation

(baserad på 2022 års vinst,

om inget annat anges)

om inget annat anges)

 

Bolag

Mål

Utfall 2022

Mål

Utfall 2022

Mål

Utfall 2022

Mål

Utfall 2022

SBAB

≥10

10,5 (11,1)

≥0,6a)

17,8 (18,1)a)

≥0,6a)

12,8 (13,5)a)

≥40

40

(40)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

SEK

≥5

5,5 (5,1)

2–4b)

20,6 (21,6)b)

≥4b)

20,6 (21,6)b)

20–40

0

(40)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

a)Total kapitalrelation och kärnprimärkapitalrelation ska under normala förhållanden uppgå till minst 0,6 procentenheter över Finansinspektionens kommunicerade kapitalkrav, vilket för den totala kapitalrelationen motsvarar ett mål om 15,5 procent och för kärnkapitalrelation ett mål om 10,8 procent.

b)Total kapitalrelation ska under normala förhållanden uppgå till mellan 2 och 4 procentenheter över Finansinspektionens kommunicerade kapitalkrav: 18,5–20,5

procent. Vidare ska SEK:s kärnprimärkapitalrelation uppgå till minst 4 procentenheter över det av Finansinspektionen kommunicerade kravet: 15,4 procent.

Uppdragsmål och utfall 2022 (2021)

Samhällsuppdrag, uppdragsmål och utfall för respektive bolag presenteras i mer detalj i bolagsöversikterna på sidorna 44–87.

Bolag

Fastställda uppdragsmål

Målnivå

Utfall 2022

Almi

Återrapportering av strategier inom respektive insatsområde

Ingen målnivå

 

Ingår i

årsredovisningen

 

 

 

Omsättningstillväxt efter tre år, lånekund / mottagare av ägarkapital

>70% respektive >100%

 

c)

 

 

 

 

 

 

Upplevd affärsnytta av insatser inom affärsutveckling

Målnivå ej fastställd ännu

 

 

 

 

 

 

 

Andel kvinnor/män inom respektive insatsområde (positiv trend)

40%–60%

 

c)

 

 

 

 

 

 

Andel personer med utländsk bakgrund inom respektive insatsområde

≥andelen i Sverige

 

c)

 

 

 

 

Göta

Antal båtar under hela säsongen

≥1 700

1 994 (2 185)

kanalbolag

 

 

 

Antal båtar under bokningssäsong

≥400

491 (520)

 

 

 

 

 

 

Reguljär passagerartrafik ska bedrivas under hela högsäsongen

100%

100%

(80%)

 

 

 

 

 

Tillgänglighetsgrad under högsäsong

98%

94,4% (93,4%)

 

 

 

 

 

 

Andel sluss- och brovaktarhus som har året-runt-standard

100%

98%

(98%)

 

 

 

 

 

Bibehålla kanalens trädallé och återplantera till ursprungligt antal

Ingen målnivå

77 (152)

 

träd planterades

 

 

 

 

Antal olyckor på grund av anläggningens skick

0

 

0 (0)

 

 

 

 

 

Kundnöjdhet (index)

≥4 (av 5) för fyra kundkategorier

4,5 / 4,7 / 4,0 / 4,0

 

(4,5 / 4,6 / 4,3 / 4,3)

 

Sammanhängande cykelled längs kanalen

100%

100%

(95%)

 

 

 

 

 

RISE

Andel omsättning konkurrensutsatta forskningsmedel

≥30%

42%

(41%)

 

Andel omsättning näringslivsintäkter från SMF

30%–40%

36%

(37%)

 

 

 

 

 

 

Andel samverkan genom tvärvetenskapliga projekt

35%–55%

36%

(32%)

 

 

 

 

 

 

Utnyttjandegrad av test- och demoanläggningar

60%–80%

63%

(63%)

 

 

 

 

 

 

Innovationspartnerförmåga (positiva svar)

≥78%

79%

(78%)

 

 

 

 

 

 

Nöjd kund index (NKI) (positiva svar)

≥75%

77%

(76%)

 

 

 

 

 

Samhall

Engagemangsindex

≥70

 

67

 

Sysselsättningsgraden

≥95%

95,7%

 

Arbetsmiljöindex

≥80

 

77

 

 

 

 

 

Saminvest

Återrapportering av Saminvests marknadskompletterande roll

Ingen målnivå

 

Ingår i

 

årsredovisningen

 

 

 

 

Andel investeringar i nya team av totala antalet investeringar

≥67%

100% (100%)

 

Bolagets andel av fondinvesteringarna i en enskild fond

≤50%

23%

(23%)

 

Andel kvinnor/män i investeringsorganisationerna (positiv trend)

40%–60%

33% (29%) /

 

67%

(71%)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Andel utfäst kapital (positiv utveckling till dess att målet är uppnått)

≥80% 2026

65%

(48%)

 

 

 

 

 

 

Innehaven i Fouriertransform och Inlandsinnovation ska vara avvecklade

100% 2026

92%

(88%)

 

 

 

 

 

SEK

Kundundersökning mervärde av exportkrediter (positiva svar)

Ingen målnivå

 

72%

 

 

 

 

 

Intressentdialog för främjande av konkurrenskraft

Ingen målnivå

Genomförd 2022

 

(2021)

 

 

 

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022 27

35

Skr. 2022/23:140

Bilaga

Strategi och mål Måluppföljning

Uppfyllnad av mål på portföljnivå 2022, %

Ekonomiska mål, andel bolag

Lönsamhet

 

Kapitalstruktur

Utdelning

6

 

 

3

24

 

 

 

 

 

 

 

56

38

32

62

44

332

Bolag

Fastställda uppdragsmål

Uppdragsmål, andel uppdragsmål

Målet uppfyllt

28 Målet delvis uppfyllt *)

49 Målet ej uppfyllt

Inget beslutat mål/målnivå

21

1*) Flera relevanta (del)mål varav vissa är uppfyllda.

Målnivå

Utfall 2022

SOS Alarm

Svarstid 112 (sekunder)

≤8

25,6 (15,4)

 

Servicenivå, svar inom 15 sekunder 112

92%

58%

(71%)

 

 

 

 

 

 

Servicenivå, svar inom 30 sekunder 112

100%

74%

(86%)

 

 

 

 

 

Tid till identifierat hjälpbehov (sekunder)

≤40

34 (27)

 

 

 

 

 

Nöjda kunder, Alarmering & Beredskap (index)

≥71

73 (75)

 

 

 

 

 

Förtroendeindex

≥70

86 (86)

 

 

 

 

 

SSC

Beläggningsgrad Esrange

≥70%

86%

(73%)

 

 

 

 

 

 

Kvalitetsindex Esrange

≥80%

88%

(86%)

 

 

 

 

 

 

Intressentdialog för främjande av svenska intressen

Ingen målnivå

 

 

 

 

 

Statens

Hög omvandlingstakt, färdigställda lägenheter per år (genomsnitt)

70

58 st/år sedan

Bostadsomvandling

bildandet 2004

 

 

 

Löpande utvärdera behovet av bostadsomvandlingar

Ingen målnivå

 

 

Tillgängliga bostäder, för personer med nedsatt rörelseförmåga

100%

 

100%

Svedab

Tillgänglighetsgrad bilväg

100%

100% (100%)

 

Tillgänglighetsgrad järnväg

≥99,6%

100% (100%)

 

 

 

 

 

Svenska Spel

Andel marknadsföringskostnader av nettospelintäkter,

≤5%

1,4% (1,1%)

 

Casino Cosmopol och Vegas

 

 

 

 

 

Spelkollsindex, Casino Cosmopol och Vegas

>80 respektive >85

84 (80) och 84 (85)

 

 

 

 

 

 

Uppsökande omsorgssamtal och effektmätningar, Casino Cosmopol

90%

95%

(89%)

 

 

 

 

 

Uppsökande omsorgssamtal och effektmätningar, Vegas

100%

100% (100%)

 

 

 

 

 

Swedavia

Återrapportering av andel nöjda resenärer

Ingen målnivå

76%

(82%)

 

Återrapportering av antal passagerare inrikes (miljoner)

Ingen målnivå

7,6 (4,0)

 

Återrapportering av antal passagerare utrikes (miljoner)

Ingen målnivå

20,0 (7,9)

 

Återrapportering av antal utrikesdestinationer

Ingen målnivå

246 (172)

 

Återrapportering av antal haverier eller allvarliga tillbud

Ingen målnivå

 

1 (1)

 

Återrapportering av koldioxidavtryck (kton)

Ingen målnivå

366 (178)

 

 

 

 

Swedfund

Andel investeringar med ökad omsättning under innehavsperioden

≥60%

63% (55%)

 

Andel investeringar med ökad lönsamhet under innehavsperioden

≥60%

63%

(55%)

 

 

 

 

 

Klimatavtryck, portföljens estimerade utsläpp av CO2e (kton)

0 år 2045 (minskning över tid)

114 (135)d)

 

Andel investeringar som uppfyller 2x-Challenge kriterier

≥60% efter 3 år

57%

(60%)

 

 

 

 

 

 

Andel investeringar som efterlever ILO:s kärnkonventioner

100% efter 3 år

100%

(91%)

 

 

 

 

 

 

Investeringsportföljens mobilisering i kommersiellt kapital

≥30%

20%

(20%)

 

 

 

 

Systembolaget

Nöjd kund index (NKI)

≥80%

80,7% (80,7%)

 

Alkoholindex

Positiv utveckling

60,0 (61,1)

 

Återrapportering av alkoholkonsumtion (l per capita / bolagets andel)

Ingen målnivå

- (8,7) / - (75%)

Visit Sweden

Intressentdialog för främjande av effektiva kommunikationskanaler

7/10 2025

6,6 (6,1) /10

 

Upplevd affärsnytta av marknadsföringsåtgärder

7/10 2025

6,6 (5,9) /10

 

Öka intresset för att besöka Sverige – internationell / svensk målgrupp

65% / 64% 2025

- (62%) / - (61%)e)

c)Processen för genomförande av mätning av såväl tillväxt som fokusgrupper ses för närvarande över varför utfall inte kan presenteras för 2022.

d)Portföljens samlade utsläpp av växthusgaser per investerad krona ska minska över tid, med 2020 som basår.

e)Mätningen ”Brand Tracking” görs inte varje år (2023 nästa gång).

28 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022

36

Skr. 2022/23:140

Bilaga

Strategiska mål för hållbart värdeskapande Strategi och mål

Strategiska mål för hållbart värdeskapande

Bolagen med statligt ägande ska agera föredömligt och integrera hållbarhetsperspektiv i verksamheten genom att styrelsen fastställer strategiska mål för ett hållbart värdeskapande.

I den revidering av statens ägarpolicy som genomfördes 2020 utvecklades kraven på bolagen med statligt ägande från att ta fram ”strategiska mål för ett hållbart företa- gande” till ”strategiska mål för ett hållbart värdeskapande”. Skillnaden må låta liten, men innebär i praktiken en prin- cipiellt viktig förändring av vad målen innebär. Föränd- ringen innebär en signal om att ägaren förväntar sig att bolagen har tydligt formulerade strategiska mål för sin verksamhet, och att hållbart företagande är en naturlig del i det sammanhanget. Ägarens ambition avseende portfölj- bolagens strategiska mål för ett hållbart värdeskapande är att varje styrelse ska ta fram mål utifrån bolagets unika situation och målen bör sammanfatta bolagets strategiskt viktigaste frågor. Målen blir därmed också en naturlig utgångspunkt för den dialog som sker mellan ägare och bolag.

Att på ett konstruktivt och positivt sätt följa och utmana hur bolagen med statligt ägande fastställer strategiska mål är en viktig del i bolagsförvaltningens värdeskapande arbete.

Strategiska mål – syfte

Staten som ägare har höga ambitioner för bolag med statligt ägande inom bl.a. områdena hållbart företagande, digi- talisering och säkerhet. Utgångspunkten är att bolagen

med statligt ägande genom sina affärsmodeller ska bidra till värdeskapande på ett sätt som gynnar en långsiktigt hållbar utveckling. Det innebär att bolagen, utifrån sin bransch och de marknader de verkar på, ska identifiera och mini- mera risker för negativ påverkan av sina verksamheter men även ta tillvara nya affärsmöjligheter och innovativt tänk- ande för ett hållbart värdeskapande. Detta inkluderar såväl väsentliga hållbarhetsfrågor som digitalisering och ett systematiskt säkerhetsarbete.

Genom att den statliga bolagsportföljen är en stor och viktig del av Sveriges näringsliv kan bolagens agerande tjäna som exempel för andra företag.

Mål- och strategiformulering

De strategiska målen för ett hållbart värdeskapande ska fokusera på värdeskapande samt vara relevanta för bolagets affärsverksamhet och väsentliga hållbarhetsaspekter. Målen ska även vara långsiktiga, utmanande, uppföljnings- bara, tydliga och jämförbara.

Målen ska även, i förekommande fall, vara relevanta för bolagets särskilt beslutade samhällsuppdrag. Därutöver förväntar sig ägaren att bolaget överväger om temat digi- talisering och/eller säkerhet bör ingå i målen.

Beskrivning av de strategiska målen och exempel på tänkbara källor och teman (vilka kan skilja sig åt från bolag till bolag).

 

Vision

 

Ekonomiska mål

 

Väsentlighetsanalys

 

(t.ex. lönsamhet)

 

(materiella hållbarhetsaspekter)

 

Strategiska mål för

 

 

ett hållbart värdeskapande

Övriga bolagsspecifika

 

 

(Uppdragsmål)

 

strategiinriktningar

(för bolag med samhällsuppdrag)

 

(t.ex. affär, digitalisering, säkerhet)

 

 

 

Operativa mål och KPI:er

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022 29

37

Skr. 2022/23:140 Bilaga

Strategi och mål Strategiska mål för hållbart värdeskapande

Identifierade framgångsfaktorer

!Säkerställa att målen sammantaget styr mot bolagets vision, och att målen går att bryta ner till detaljerade KPl:er för verksamhetens operativa styrning.

Vd… ansvarar för framtagandet av målen på Vd styrelsens uppdrag, och får troligen stöd

av funktioner inom affärsutveckling, finans och hållbarhet på företaget.

5–7 stycken är troligen ett relevant antal

5–7

mål att inkludera i de strategiska målen.

 

10+… år bör målen sikta på för att bedömas

10+

som långsiktiga.

Bolagsförvaltningen för kontinuerligt en dialog med bola- gen i portföljen och följer nära bolagens arbete. Ett antal framgångsfaktorer har identifierats när bolag arbetar med de strategiska målen. Denna lista utvecklas kontinuerligt.

Hållbart företagande

Inom området hållbart företagande ska bolagen med statligt ägande agera föredömligt, vilket inkluderar ett strategiskt och transparent arbete med samarbete i fokus. Vägledande i detta arbete är internationella riktlinjer samt Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling. Alla samhällets aktörer är viktiga i genomförandet av Agenda 2030 och näringslivet har en central roll. Det inne- fattar även bolagen med statligt ägande som ska analysera målen för att identifiera vilka de genom sin verksamhet påverkar och kan bidra till (läs mer om Agenda 2030 på sidan 32).

Regeringen anser att ett proaktivt och integrerat hållbar- hetsarbete bidrar positivt till bolagens utveckling. Det är styrelsens ansvar att integrera hållbart företagande i bola- gets affärsstrategi.

Samarbete för ökat värdeskapande

Samverkan mellan olika aktörer bidrar många gånger till mer kunskap och bättre, mer innovativa lösningar. Därför förväntas bolag med statligt ägande bedriva ett aktivt arbete såväl i den egna verksamheten som i samarbete med affärs- partners, kunder, leverantörer och övriga intressenter i syfte att främja kunskapsöverföring och innovativa samarbeten inom området hållbart företagande.

Internationella riktlinjer

Bolag med statligt ägande ska agera ansvarsfullt och arbeta aktivt för att följa internationella riktlinjer om miljöhänsyn, mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, antikorruption och affärsetik. Vägledande i bolagens arbete är Agenda 2030. Vidare ska bolagen arbeta aktivt för att följa riktlinjer såsom Global Compact, FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter samt OECD:s riktlinjer för mul- tinationella företag. Mänskliga rättigheter är en integrerad del i svenska statens ägarpolicy och bolagsstyrningen. Fokus på mänskliga rättigheter i styrningen av bolag med statligt ägande har stärkts, exempelvis genom en vägled- ning för styrelser i bolag med statligt ägande om förvänt- ningarna på företagens arbete inom området mänskliga rättigheter samt styrelsens roll och ansvar.

Digital transformation

Inom området digital transformation ska bolagen med stat- ligt ägande arbeta aktivt för att utnyttja digitaliseringens möjligheter, och hantera dess risker, i sitt värdeskapande.

Säkerhet

För att säkerställa ett långsiktigt hållbart värdeskapande i en föränderlig värld är det viktigt att bolagen bedriver ett aktivt, systematiskt, ambitiöst och ansvarsfullt säkerhets- arbete.

30 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022

38

Skr. 2022/23:140

Bilaga

Strategiska mål för hållbart värdeskapande Strategi och mål

SBAB sätter nya långsiktiga strategiska mål

De senaste åren har varit framgångsrika för SBAB. Den goda utveck- lingen är understödd av en rad strukturella faktorer, t.ex. den under- liggande tillväxten på bostadsmarknaden och därmed marknaden för bostadskrediter, men också ett resultat av ett tydligt och fokuserat strategiarbete.

SBAB:s strategi är sedan hösten 2014 att fokusera på sin kärnaffär, bolån och bostadsfinansiering, supporte- rat med sparkonto. Under 2016, i samband med förvär- vet av Booli, valde banken att bredda sitt erbjudande med tjänster inom boende och boendeekonomi. Strate- gin har hittills varit framgångsrik och banken har ökat sina ut- och inlåningsvolymer.

Under 2022 identifierade SBAB ett behov av att förtyd- liga vissa delar i sin övergripande strategi för att ta hän- syn till större trender och den övergripande utveck- lingen på marknaden. Arbetet inkluderade ett omtag kring bolagets befintliga målstruktur och långsiktiga strategiska affärsmål.

Fem nya målområden och

sju nya långsiktiga strategiska mål

SBAB:s ägare har genom sin ägarpolicy aviserat en tydlig förväntan på SBAB att sätta långsiktiga och väsentliga strategiska mål för hållbart värdeskapande för verksamheten. I slutet av 2022 beslutade SBAB om fem nya målområden och sju långsiktiga strategiska mål som sträcker sig fram till 2030, vilka tillsammans bedöms bidra till att SBAB bedriver en hållbar affärs- verksamhet som genererar långsiktigt värde för bola- gets intressenter samt svarar mot de förändringar och utmaningar som bolaget identifierat i omvärlden.

Målområde

Mål 2030

 

Långsiktigt

Avkastning på eget kapital: ≥10%

värdeskapande

 

 

Hållbart

Minska utsläppsintensiteten med 50%

samhälle

(mål till 2038)

 

Nöjda kunder

Marknadsandel Bolån:

10,0%

 

Marknadsandel Företag:

20,0%

 

Marknadsandel BRF:er:

15,0%

Effektiv

K/I-tal: <30%

 

verksamhet

 

 

Attraktiv

Engagemangsindex: ≥4

 

arbetsplats

(på en skala 1–5)

 

Om SBAB:s nya klimatreduktionsmål

SBAB har under en lång tid arbetat med klimatrelate- rade frågor. Bolaget mäter sedan 2006 utsläppen från den egna verksamheten och publicerar årligen ett kli- matbokslut. SBAB erbjuder sina kunder ett flertal gröna utlåningsprodukter och är sedan 2016 en åter-

kommande emittent på marknaden för gröna obliga- tioner. Bolaget genomför därtill löpande kommunika- tionsinsatser i syfte att sprida kännedom och kunskap inom området.

Under 2021 började SBAB mäta koldioxidutsläppen från utlåningsportföljen (”Scope 3 nedströms”) base- rat på den globala standarden Partnership for Carbon Accounting Financials (PCAF) som används för bran- schens redovisning och rapportering av koldioxidut- släpp relaterade till lån och investeringar. Mot bak- grund av resultaten har SBAB beslutat om ett nytt kli- matreduktionsmål för att minska den totala utsläpps- intensiteten för hela verksamheten med 50 procent till 2038. Målet är vetenskapsbaserat och ska valideras av Science Based Targets initiative. Målnivåerna är base- rade på att utsläppsminskningen ska ligga i linje med kurvan för Sveriges utsläppsminskningar.

”Under 2022 initierade vi ett större arbete för att se över och bekräfta olika komponenter i vår övergri- pande strategi. Vi har i samband med detta också analyserat sättet på vilket vi följer upp och styr verk- samheten. Sammantaget är vi som

bolag tillfredsställda med vår strategiska inriktning. Vi ser dock ett behov att förtydliga vissa delar och har av denna anledning beslutat om nya målområden och långsiktiga strategiska mål fram till och med 2030. Vi har också kommit fram till att vi behöver göra vissa jus- teringar och kompletteringar med tydligare fokus på två områden – fastigheters klimatomställning samt rätt boende för alla, vilket handlar om differentierade kund- behov. Uppdateringarna av strategin baseras på såväl trender och förändringar i omvärlden som SBAB:s interna styrkor och utmaningar. Vi ser att de komplet- terande områdena är av stor vikt för såväl ökad affärs- potential som för vårt ökade fokus på hållbarhet. Jag tror att det är en förutsättning för att SBAB ska fort- sätta vara relevant över tid eftersom förväntningarna på hur aktörer arbetar med dessa frågor kommer att höjas avsevärt framöver.”

Mikael Inglander

Vd på SBAB

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022 31

39

Skr. 2022/23:140 Bilaga

Strategi och mål Agenda 2030

Agenda 2030

Världssamfundet har antagit en gemensam agenda för hållbar utveckling med 17 globala mål som gäller fram till 2030. Ambitionsnivån för bolagens arbete inom området hållbart företagande har fortsatt att höjas genom att FN:s Agenda

2030 med 17 globala mål för hållbar utveckling har inkluderats i statens ägarpolicy. Bolag med statligt ägande ska analysera de globala målen och identifiera de mål som de genom sin verksamhet påverkar och bidrar till.

Det finns en rad exempel på hur de statligt ägda bolagen tagit sig an arbetet med de globala målen och där de redovisar sitt arbete i sin årsredovisning eller på sina webb- platser.

Globala målen – en del av värdeskapandet

Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling är ett tyd- ligt exempel på hur utmaningar och möjligheter hänger samman. Näringslivet har en central roll i genomförandet av agendan och företagen uppmanas att använda sin kreativitet och innovationsför- måga för att bidra. Näringslivet har en nyckelroll för att hitta lösningar på de utmaningar som finns på miljö- och klimatområdet, för att skapa ett mer jämställt arbetsliv och för att säkerställa acceptabla arbetsvillkor och respekt för män- skliga rättigheter.

Vägledande för bolagen

En viktig utgångspunkt för de stat- ligt ägda bolagen är sedan tidigare etablerade internationella riktlinjer för hållbart företagande. Reger- ingen vill att bolag med statligt ägande ska vara med och visa vägen framåt och har därför inkluderat krav och förväntningar på bolagen i statens ägarpolicy, som slår fast att internationella riktlinjer, Agenda 2030 och de globala målen för håll- bar utveckling ska vara vägledande för de statligt ägda bolagens arbete med hållbart företagande. Bolagen ska analysera de globala målen och identifiera de mål som respektive bolag genom sin verksamhet på- verkar och bidrar till.

Regeringen ser hållbart företag- ande som en viktig affärsstrategisk fråga. Kortsiktiga och långsiktiga strategier hänger ihop och de beslut som fattas i dag ska vägledas av om- sorgen om bolagets framtida posi- tion i en hållbar värld. Bolagen för- väntas därför enligt ägarpolicyn även identifiera affärsmöjligheter som bidrar till att uppnå de globala målen.

Kunskap och inspiration

Bolagsförvaltningen i Regerings- kansliet arbetar med att på olika sätt inspirera och höja bolagens kunskap om Agenda 2030 och de 17 globala målen. Bolagsförvalt- ningen har bl.a. genomfört en serie workshops på temat Agenda 2030 med representanter från bolagen i syfte att öka det gemensamma kunskapsutbytet. Teman har varit

väsentlighetsanalys och verksam- hetens påverkan, de globala målen som en del av strategin och under 2020 avslutades denna serie med en workshop kring hur bolagen bäst rapporterar sitt arbete med de globala målen.

Bolagens fortsatta arbete kommer också att följas upp inom ramen för de ägardialoger som fortlöpande genomförs mellan företrädare för ägaren och bolagen.

32 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022

40

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Skr. 2022/23:140

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Bilaga

 

 

 

 

 

 

Bolagens prioriterade globala mål

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Agenda 2030 Strategi och mål

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1

2

3

 

4

5

6

7

8

 

9

10

11

12

13

14

15

16

17

 

 

 

Akademiska Hus

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Almi

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

APL

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Apoteket

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Arlandabanan Infrastructure

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Bilprovningen

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Dramaten

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Green Cargo

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Göta kanalbolag

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Infranord

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Jernhusen

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Lernia

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

LKAB

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Miljömärkning Sverige

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Operan

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

PostNord

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

RISE

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Samhall

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Saminvest

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

SAS

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

SBAB

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

SEK

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

SJ

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

SOS Alarm

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Specialfastigheter

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

SSC

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Statens Bostadsomvandling

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Sveaskog

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Svedab

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Svenska Skeppshypotek

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Svenska Spel

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Svevia

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Swedavia

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Sweden House

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Swedfund International

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Systembolaget

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Telia Company

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Teracom Group

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Vattenfall

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Visit Sweden

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Voksenåsen

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022 33

41

Skr. 2022/23:140

Bilaga

Strategi och mål Jämställdhet

Jämställdhet

Jämställda organisationer mår och presterar bättre.

För den statligt ägda bolagsportföljen ska andelen kvinnor respektive män i styrelserna vara minst 40 procent.

Jämställdhetsmål

Övergripande för bolagen med statligt ägande är att de ska ha en jämn könsfördelning i bolagsstyrelserna. Andelen kvinnor respektive män ska vara minst 40 procent i den statliga bolagsportföljen (hel- och delägda bolag). De stäm- movalda styrelseledamöterna i den statliga bolagsportföljen utgjordes av 50 procent kvinnor och 50 procent män per den 1 maj 2023. Det kan jämföras med de börsnoterade bolagens styrelser med 35 procent kvinnor och 65 procent män.a)

Jämställdheten i respektive bolagsstyrelse ska följa ”trap- pan” som anger hur många ledamöter av vardera könet en styrelse med ett visst antal ledamöter ska innehålla. (Läs mer om styrelsens sammansättning på sidan 103.)

I 35 av de 38 bolag med statligt ägande som ingår i statisti- ken i år uppnåddes en balanserad könsfördelning, vilket är en försämring jämfört med 2022 då 37 av 39 bolag upp- nådde målsättningen. I de tre bolag som i år avviker från målsättningen så är det en övervikt av män i två bolags- styrelser, och en övervikt av kvinnor i en styrelse.

Andelen kvinnor som är styrelseordförande i de av staten hel- och delägda bolagen har minskat något men är förhål- landevis hög och har periodvis även varit i majoritet, senast 2021, vilket kan jämföras med 8 procent hos börsbolagen.a)

En längre tidsserie som visar jämställdhetsutvecklingen inom den statliga bolagsportföljen återfinns på sidan 95.

Könsfördelning

Hel- och delägda bolag

Ordförande

 

 

%

Ordförande och ledamöter

%

46

49

49

51

55

53

52

53

52

50

 

 

 

 

 

 

Börsbolag c)

 

 

 

54

51

51

49

45

47

48

47

48

50

Börsbolag b)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2019 2020 2021 2022 2023

2019 2020 2021 2022 2023

a) Andra AP-fondens Kvinnoindex 2022.

 

 

 

 

Män

b) Andel kvinnor som ordförande i börsbolagen.

 

 

 

 

 

 

Könsfördelning – vd och ledningsgruppd)

 

 

 

 

Kvinnor c) Andel kvinnor som ordförande och ledamöter i börsbolagen.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2022

 

 

2021

2020

2019

Kvinnor (K), Män (M)

K, st

M, st

Totalt

K, %

M, %

K, %

M, %

K, %

M, %

K, %

M, %

Vd

20

20

40

50

50

48

52

49

51

42

58

Ledningsgruppe)

116

150

266

44

56

44

56

44

56

44

56

d) Vid årsskiftet fanns 43 bolag. Utvärderingen för 2022 omfattar inte EUROFIMA, INSTEX och Sweden House.

e) Ledningsgruppen exklusive vd.

 

Könsfördelning – ledamöter utsedda av bolagsstämmanf)

 

 

 

2023

 

 

2022

2021

2020

2019

Kvinnor (K), Män (M)

K, st

M, st

Totalt

K, %

M, %

K, %

M, %

K, %

M, %

K, %

M, %

K, %

M, %

Hel- och delägda bolag

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ordförande

17

21

38

45

55

49

51

51

49

51

49

54

46

Ledamöter

125

122

247

51

49

48

52

46

54

47

53

45

55

Summa ordförande och

142

143

285

50

50

48

52

47

53

48

52

47

53

ledamöter utsedda av

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

bolagsstämman

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Helägda bolag

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ordförande

16

18

34

47

53

51

49

54

46

54

46

53

47

Ledamöter

111

107

218

51

49

48

52

46

54

47

53

47

53

Summa ordförande och

127

125

252

50

50

49

51

47

53

48

52

48

52

ledamöter utsedda av

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

bolagsstämman

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

f) Beräkningen omfattar aktiebolag med säte i Sverige. Redovisningen omfattar inte EUROFIMA, INSTEX, Svenska Skeppshypotek, Sweden House och Voksenåsen.

34 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022

42

Skr. 2022/23:140

Bilaga

Lönenivåer och anställningsvillkor Strategi och mål

Hållbara lönenivåer och anställningsvillkor

Ersättningar för ledande befattningshavare i näringslivet är en viktig förtroendefråga. Bolagen med statligt ägande bör därför ge sina chefer löner och pensioner som är väl avvägda.

Kravet på sunda ersättningssystem är en viktig bolagsstyr- ningsfråga både i Sverige och internationellt. En viktig del i bolagsstyrningen av bolagen med statligt ägande är därför att ersättningarna till ledande befattningshavare är rimliga och väl avvägda.

Totalersättning 2022

Vd/koncernchef,

202 16711

09620

median

TSEK/år

 

 

 

13

 

Övriga ledande befattnings- havare, median

TSEK/år

Principer för ersättning

Den 27 februari 2020 beslutade regeringen om nya principer för ersättning och andra anställningsvillkor för ledande be- fattningshavare i bolag med statligt ägande. Dessa har till- lämpats från och med årsstämman 2020 och ersätter tidigare riktlinjer som beslutades 2016. Styrelserna i de statligt ägda bolagen är ansvariga för att regeringens principer tillämpas. I bolag där staten är en av flera delägare bör regeringen i dia- log med övriga ägare verka för att dessa principer tillämpas så långt som möjligt.

Enligt regeringens ersättningsprinciper ska totalersätt- ningen till ledande befattningshavare vara rimlig och väl avvägd. Den ska även vara konkurrenskraftig, takbestämd och ändamålsenlig, samt bidra till en god etik och företags- kultur. Ersättningen ska inte vara löneledande i förhållande till andra jämförbara företag utan ska präglas av måttfullhet. Detta ska vara vägledande också för övriga anställdas totala ersättning.

Uppföljning och efterlevnad

Regeringskansliet har gett ett konsultbolag i uppdrag att undersöka hur ersättningsprinciperna har efterlevts i bolag med statligt ägande 2022 och dessutom har ersättningsnivå- erna i bolagen jämförts med marknadsdata från privatägda och publika bolag. Sammanlagt 271 av Stockholmsbörsens samt 84 representativa privata jämförelsebolag har identifie- rats och ingår i undersökningen. Utgångspunkten har varit om den totala ersättningen till ledande befattningshavare varit ”konkurrenskraftig men ej löneledande”. Med total ersättning avses samtliga ersättningskomponenter till den anställde, vanligen summan av baslön, kort- och långsiktig rörlig lön, förmåner samt pensioner.

Vid utgången av 2022 var sex ledande befattningshavare berättigade till rörlig ersättning i ett bolag där staten innehar en minoritetsandel (vd är inte berättigad). Möjligheten att ge rörlig ersättning till ledande befattningshavare togs bort i riktlinjerna 2009.

Andelen individer som har förmånsbestämd pension är när- mast oförändrad. År 2022 hade 2,8 procent av alla vd:ar (2,7 procent 2021) och 28,9 procent av alla övriga ledande befatt-

2832 2785 3 827

5 046 5 632 5 265

6 317 6 406 8 757

 

3631 1

2042 1052 2562

2782 3014 3 351

4 189 5 401 7 125

 

 

 

 

673 882

 

 

 

 

 

 

 

1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Grupp 1 Grupp 2 Grupp 3 Grupp 4

Grupp 1

Grupp 2

Grupp 3

Grupp 4

Statligt Privat Publikt

Grupp 1: bolag med omsättning mindre eller lika med 850 mnkr.

Grupp 2: bolag med omsättning 851–3 300 mnkr.

Grupp 3: bolag med omsättning 3 301–14 000 mnkr.

Grupp 4: bolag med omsättning lika med eller större än 14 001 mnkr.

ningshavare (29,3 procent 2021) förmånsbestämd pension. Dessa är baserade på tillämpliga kollektivavtal och därmed inte i strid med principerna. Enligt riktlinjerna från 2009 skulle pensionsåldern inte understiga 62 år och borde vara lägst 65 år. Enligt riktlinjerna från 2017 ska pensionsåldern i anställningsavtal ingångna efter riktlinjernas ikraftträdande inte understiga 65 år. Under 2022 hade en ledande befattnings- havare en pensionsålder under 65 år. Individen ingick sitt avtal 2010 då 62 år var i linje med ordinarie pensionsålder.

Enligt regeringens riktlinjer från 2009 skulle, vid uppsäg- ning från bolagets sida, uppsägningstiden inte överstiga sex månader och avgångsvederlag inte utgå längre än i 18 måna- der. I enlighet med 2017 års riktlinjer ska anställningsavtal ingångna efter riktlinjernas ikraftträdande medge avgångs- vederlag med högst 12 månadslöner. År 2022 hade inga ledande befattningshavare avgångsvederlag om 18 månads- löner.

Bolag med statligt ägande och marknadens jämförelsebolag har indelats i fyra grupper (samt två urval, börsnoterat/ publikt samt privat onoterat) baserat på bolagens omsätt- ning. Totalersättning till vd visar att medianersättningen i statligt ägda bolag i samtliga grupper ligger under den pri- vata marknadens median. De statligt ägda bolagens median- ersättning till övriga ledande befattningshavare ligger sam- mantaget i linje med marknadens median men spridningen av observationerna är större jämfört med den privata börs- noterade samt privata onoterade marknaden.

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022 35

43

Skr. 2022/23:140

Bilaga

Räkenskaper

44

Skr. 2022/23:140

Bilaga

Resultat 2022 Räkenskaper

Resultat 2022

Generellt om redovisningen

Statens Bostadsomvandling, Sbo, övertog i oktober 2021 aktierna i Vasallen. Överlåtelsen från staten skedde genom ett aktieägartillskott. Därmed etablerades en koncern i vilken Sbo är moderbolag och Vasallen utgör dotterbolag. I nedan sammanställning inräknas Vasallen som fristående bolag under helåret 2021.

Under 2022 har staten sålt sina innehav i bolagen Metria och Orio varför dessa inte längre inkluderas i sammanställ- ningen nedan. För att öka jämförbarheten mellan perio- derna så har även jämförelsesiffrorna för 2021 justerats.

Resultaträkning

Mnkr

2022

2021

Nettoomsättning (inkl. ev. anslag)

476 189

407 808

Övriga intäkter

2 370

4 236

Kostnader

-428 040

-306 990

Resultat från andelar i intresseföretag

-5 585

3 594

Värdeförändringar

2 658

16 634

Rörelseresultat (EBIT)

47 593

125 282

Finansiella intäkter

-1 684

7 329

Finansiella kostnader

-14 769

-7 942

Resultat före skatt

31 140

124 669

Skatt

-7 649

-23 475

Resultat från avvecklad verksamhet

0

5

Årets resultat

23 299

100 969

Hänförbart till aktieägare i moderbolaget

22 155

99 765

Hänförbart till minoritetsintressen

1 144

1 203

Summa

23 299

100 969

 

 

 

Omsättning

Den konsoliderade omsättningen för bolagen med statligt ägande ökade under 2022 med 16,8 procent jämfört med föregående år och uppgick till 476,2 (407,8) miljarder kronor. Total omsättning inklusive statens ägarandel i intressebolagen ökade med 16,4 procent under 2022.

Rörelseresultat

Det konsoliderade rörelseresultatet för 2022 uppgick till 47,6 (125,3) miljarder kronor.

Balansräkning

Mnkr

2022

2021

Tillgångar

 

 

Materiella anläggningstillgångar

632 350

591 301

 

 

 

Nyttjanderättstillgångar

18 030

17 471

 

 

 

Immateriella tillgångar

26 113

24 427

 

 

 

Finansiella tillgångar

1 208 713

1 090 839

 

 

 

Omsättningstillgångar

512 161

526 177

 

 

 

Summa tillgångar

2 397 366

2 250 214

Eget kapital, avsättningar och skulder

 

 

Eget kapital hänförbart till aktieägare i

 

 

moderbolaget

484 377

550 568

Eget kapital hänförbart till aktieägare i

 

 

minoritetsintressen

24 294

20 518

Summa eget kapital

508 672

571 086

 

 

 

Totala skulder och eget kapital

2 397 366

2 250 214

 

 

 

Eget kapital

Under 2022 minskade eget kapital med 62,4 miljarder kro- nor, vilket framför allt förklaras av minskat eget kapital för Vattenfall och Telia Company.

Kassaflöde

Mnkr

2022

2021

Kassaflöde från löpande verksamhet

35 250

145 347

Kassaflöde från investeringsverksamhet

-2 929

-102 099

Kassaflöde från finansieringsverksamhet

2 206

3 766

 

 

 

Från löpande verksamhet

Kassaflödet från den löpande verksamheten minskade med 75,7 procent under 2022 jämfört med 2021, från 145,3 miljarder kronor till 35,3 miljarder kronor.

Från investeringsverksamhet

Kassaflödet från investeringsverksamheten minskade med 97,1 procent under 2022 jämfört med 2021, från -102,1 miljarder kronor till -2,9 miljarder kronor.

Från finansieringsverksamhet

Kassaflödet från finansieringsverksamheten uppgick till 2,2 (3,8) miljarder kronor för verksamhetsåret 2022.

De statligt ägda bolagens totala ersättningar till revisorer 2022

Mnkr

Revisions-

Övriga

Totalt

Andel

Andel av totala

arvoden

konsulttjänster

revisionsarvoden, %

revisionsarvoden, %

BDO

1,3

0,5

1,8

73,3

0,9

Deloitte

54,5

8,3

62,8

86,8

29,6

EY

3,4

0,5

3,9

86,5

1,8

KPMG

47,5

6,2

53,7

88,4

25,3

PwC

65,9

15,2

81,1

81,3

38,2

Övriga

2,4

6,6

9,0

26,3

4,2

Summa

175,0

37,3

212,3

82,4

100,0

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022 37

45

Skr. 2022/23:140

Bilaga

Räkenskaper Utdelningar och anslag

Utdelningar och anslag

Majoriteten av bolagen med statligt ägande har i sin utdelningspolicy slagit fast att en del av vinsten ska betalas ut till ägaren. Bolag med särskilt beslutade samhällsuppdrag kan erhålla anslag.

De statligt ägda bolagens utdelningspolicy syftar till att säkerställa att ägaren får en förutsägbar och långsiktigt hållbar utdelning och är en viktig del i fastställandet av de ekonomiska målen.

Av de 43 bolag som vid årsskiftet ingick i den statliga bolagsportföljen beslutades det om utdelning i 17 bolag för verksamhetsåret 2022. Totalt delar dessa bolag ut 23,0 mil- jarder kronor till staten. Störst utdelning för 2022 kommer från LKAB (7,5 miljarder kronor), Vattenfall (4,0 miljarder kronor), Telia Company (3,2 miljarder kronor), Akademiska Hus (2,9 miljarder kronor) och Svenska Spel (2,0 miljarder kronor). Deras gemensamma utdelningar motsvarar ca

85 procent av de totala utdelningar som beslutats för 2022.

Vissa bolag erhåller anslagsmedel från staten för att utföra sitt särskilt beslutade samhällsuppdrag. Samhall erhåller exempelvis anslagsmedel för att kunna genomföra sitt arbetsmarknadspolitiska kärnuppdrag, vilket är att skapa meningsfulla och utvecklande arbeten för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga där behoven finns. De anslagsmedel Samhall under 2022 erhöll för sitt samhällsuppdrag, 6 539 miljoner kronor, motsvarade 64 procent av de totala anslagsmedlen till bolag med statligt ägande. Ytterligare exempel på bolag som erhåller årliga anslagsmedel är Kungliga Dramatiska teatern och Kungliga Operan, vilka finansieras för att erbjuda nationalscener för teater respektive opera och balett. Totalt fick statligt ägda bolag 10 239 miljoner kronor i anslagsmedel under 2022.

Utdelning, statens andel

Mnkr

Ägarandel, %

2022

2021

Akademiska Hus

100

2 905

2 484

Apoteket

100

199

449

Bilprovningen

100

37

71

EUROFIMA

2

0

1

Infranord

100

41

0

Jernhusen

100

432

390

 

 

 

 

Lernia

100

9

36

 

 

 

 

LKAB

100

7 540

12 430

 

 

 

 

Metria

0

-

8

 

 

 

 

SBAB

100

832

832

 

 

 

 

SEK

100

0

414

 

 

 

 

Specialfastigheter

100

0

634

 

 

 

 

Sveaskog

100

1 150

1 300

 

 

 

 

Svedab

100

167

383

 

 

 

 

Svenska Spel

100

2 000

2 900

 

 

 

 

Svevia

100

236

236

 

 

 

 

Systembolaget

100

159

376

 

 

 

 

Telia Company

39

3 229

3 310

 

 

 

 

Teracom Group

100

29

52

 

 

 

 

Vattenfall

100

4 000

23 414

 

 

 

 

Summa

 

22 964

49 719

Intäktsförda anslag/totala intäkter för 2022

 

 

Totala

Andel

 

Anslag

anslags-

Mnkr

intäkter

finansie-

2022

2022

ring, %

Almi

269

1 206

22

APL

40

918

4

Dramaten

261

309

85

Göta kanalbolag

10a)

47

22

Miljömärkning Sverige

4

84

5

Operan

507

607

83

PostNord

15

40 212

0

RISE

1 991

3 993

50

Samhall

6 539

9 832

67

SOS Alarm

366

1 448

25

Swedfund International

64

527

12

 

 

 

 

Teracom Group

22

1 310

2

 

 

 

 

Visit Sweden

135

150

90

 

 

 

 

Voksenåsen

16

63

25

 

 

 

 

Summa

10 239b)

60 706

17

a)Exklusive anslag som redovisas via balansräkningen.

b)I tillägg har Swedfund under året erhållit ett kapitaltillskott om 1 200

(1 000) miljoner kronor finansierat inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd. Detta motsvarar drygt hälften av bolagets investeringar under 2022 som totalt uppgick till 2 100 miljoner kronor.

38 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022

46

Skr. 2022/23:140

Bilaga

Försäljningar och utdelningar Räkenskaper

Hur statens finanser påverkas av försäljningar och utdelningar

Regeringen fattade beslut om två bolags- försäljningar under 2022. För verksamhetsåret 2022 väntas 23,0 miljarder kronor i utdelningar till staten från bolagen med statligt ägande.

Eventuella intäkter från försäljningar av statens aktier i bolag med statligt ägande betalas i regel in till statskassan för att amortera på statsskulden. Amorteringarna bidrar till att statens ränteutgifter minskar. Bolags- och aktieför- säljningar resulterar även i att de framtida potentiella utdel- ningarna minskar, vilket försäljningsvärdet normalt sett tar hänsyn till. Sedan 2008, då ett antal större försäljningar genomfördes, har totalt 148,6 miljarder kronor kommit statskassan tillgodo i samband med bolags- och aktieför- säljningar. Under 2022 sålde staten sina innehav i bolagen Metria och Orio för 724 respektive 508 miljoner kronor.

De årliga utdelningarna från bolagen med statligt ägande medför att det statliga lånebehovet minskar och att ränte- utgifterna därigenom sjunker. Sedan 2013 har totalt 229,7 miljarder kronor utbetalats till staten i form av utdelningar.

Statens finansiella sparande, dvs. de medel som netto- placeras i form av finansiella tillgångar minus finansiella skulder, ökar när bolagen delar ut medel, så länge utdel- ningen motsvaras av en vinst som genererats under året. När bolagens utdelningar överstiger årets vinst, och mins- kar bolagens egna kapital, är det finansiella sparandet opåverkat eftersom utdelningen motsvaras av en lika stor minskning av eget kapital, dvs. finansiell skuld. Det är därför inte möjligt att stärka det finansiella sparandet via extrautdelningar som överstiger årets vinst från bolag med statligt ägande. Inte heller försäljningar eller omvärde- ringar av finansiella tillgångar påverkar det finansiella sparandet.

Försäljningar i den statliga bolagsportföljen sedan 2008

Mdkr

År

Intäkt

Andel av

bolaget, %

OMX

2008

2,1

6,6

Vin & Sprit

2008

57,7

100

Vasakronan

2008

24,6

100

Nordea Bank (x3)

2011–13

19,0 + 19,5 + 21,6

6,3 + 6,4 + 7

Arbetslivsresurs

2011

0,1

100

Vectura Consulting

2013

0,9

100

SAS

2016

0,2

4,2

Apoteksgruppen

2017

1,7

100

Metria

2022

0,7

100

Orio

2022

0,5

100

Totalt

 

148,6

 

Sammantagna utdelningar i bolag med statligt ägande

År

Mdkr

2013

17,7

2014

26,3

2015

15,4

2016

13,6

2017

20,2

2018

19,9

2019

18,7

2020

21,5

2021

49,7

2022

23,0

Totalt

229,7

Hur statens finanser påverkas av försäljningsinkomster och utdelningar

 

Inkomster från

Utdelningar motsvarande

Utdelningar överstigande

 

försäljningar av bolag

rörelseresultatet i bolagen

rörelseresultatet i bolagen

Statsskulden

Minskar

Minskar

Minskar

Statens lånebehov och ränteutgifter

Minskar

Minskar

Minskar

Finansiellt sparande

Påverkas ej

Ökar

Påverkas ej

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022 39

47

Skr. 2022/23:140

Bilaga

Räkenskaper Riskhantering

Riskhantering

Affärsverksamheten i bolagen med statligt ägande ger upphov till exponering mot olika former av risk, vilka kan påverka värdet på portföljen samt bolagens möjligheter att lämna utdelning. Nedan beskrivs kortfattat de mest väsentliga riskerna ur ett portföljperspektiv.

Förutsättningar

Den statliga bolagsportföljen är illikvid, vilket innebär att enskilda bolag typiskt sett inte förvärvas eller avyttras för att påverka den samlade portföljrisken. Den statliga bolags- portföljen är också koncentrerad, vilket gör att risker kopp- lade till de största bolagen kan få betydande påverkan på hela portföljens värde liksom på eventuella utdelningar. De tre värdemässigt största bolagen utgör mer än 50 pro- cent av portföljens värde.

Uppföljning och styrning

Styrelsen är ytterst ansvarig för bolagets organisation och förvaltningen av dess angelägenheter, där riskhantering ingår som en integrerad del i det övergripande ansvaret för affärsverksamheten. Respektive styrelse beslutar därmed om finansiella risknivåer och limiter i de statligt ägda bola- gen och hanterar riskerna i sina affärsverksamheter.

Riskhantering är en del av förvaltningsorganisationens verktyg för uppföljning och styrning av de statligt ägda bolagen. Ägarens syn på risk reflekteras i de ekonomiska målen som kontinuerligt följs upp i ägardialoger och i det löpande arbetet. Därutöver identifieras och kartläggs de största riskerna på portföljnivå i samband med den årliga värderingen av bolagen.

Affärsmässiga risker

En affärsmässig risk som kan påverka den statliga bolags- portföljens värde och möjlighet att lämna utdelningar är exempelvis försäljning eller uppköp av större verksamhet. Ett konkret exempel på en affärsmässig risk i den statliga bolagsportföljen är den pågående samhällsomvandlingen i Kiruna och Malmberget. Denna kan påverka LKAB:s värde och möjlighet att lämna utdelningar då det är ett mycket stort åtagande som under många år kommer att påverka LKAB:s resultat och likviditet.

Digitaliseringen öppnar för många nya möjligheter, men den kan även medföra risker för befintliga aktörer då nya affärsmodeller som snabbt får genomslagskraft etableras. Ett exempel på detta är apoteksmarknaden, där statligt ägda Apoteket verkar och där nya e-baserade aktörer ökar konkurrensen och pressar priserna samt erbjuder nya digi- tala tjänster. Därutöver behöver bolag vara vaksamma inför de cybersäkerhetsrisker som kan uppstå i verksam- heten till följd av digitaliseringen.

Finansiella risker

Den statliga bolagsportföljen är även exponerad mot finan- siella risker och då främst för marknadsprisrisker som t.ex. pris på el och järnmalm. Ett lågt elpris är positivt för flera statligt ägda bolag, exempelvis Akademiska Hus, Sveaskog och LKAB, men sammantaget har ett lågt elpris en negativ värdepåverkan på bolagsportföljen eftersom det är av stor betydelse för Vattenfalls intäkter. På samma sätt innebär LKAB:s exponering mot järnmalmsprisets framtida utveckling en marknadsprisrisk.

SBAB är exponerat mot bolånekundernas förmåga att åter- betala sina lån. En hastig och markant nedgång i bostads- priser i kombination med en lågkonjunktur skulle sannolikt leda till ökade kreditförluster.

Andra finansiella risker är valuta- respektive ränterisk. Valutarisk avser negativ inverkan från ändrade valutakurser på bolagens resultat- och balansräkning. Ränterisk avser risken för negativ inverkan från ändrade räntenivåer på bolagens resultaträkning och kassaflöde.

Legala och regulatoriska risker

Många statligt ägda bolag verkar på mer eller mindre regle- rade marknader. Exempelvis kan nämnas Vattenfall, Telia Company, Swedavia, SBAB, SEK och Svenska Spel. För- ändringar i regelverken kring dessa verksamheter kan få betydande påverkan på dessa bolags, och därmed port- följens, värde och förutsättningar att lämna utdelningar.

Flera bolags verksamheter påverkas också i stor utsträck- ning av olika slags tillståndsprocesser, framför allt miljö- tillstånd. I oktober 2021 avvisade Mark- och miljödom- stolen exempelvis LKAB:s samlade tillståndsansökan för den befintliga verksamheten i Kiruna, med hänvisning till brister kopplade till kallelsen vid ett samråd. Beslutet överklagades men bolaget fick avslag av en oenig Mark- och miljööverdomstol. LKAB har börjat om med sin ansökan om miljötillstånd för hela Kirunaverksamheten.

Ett annat bolag som är exponerat mot diverse tillstånds- processer är Vattenfall. Under kommande år ska bl.a. alla vattenkraftverks miljötillstånd prövas i domstol, vilket kan komma att påverka bolagets vattenkraft. Prövningarna av vattenkraftens miljövillkor ska leda till största möjliga nytta för vattenmiljön och till en nationell effektiv tillgång till

40 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022

48

Skr. 2022/23:140

Bilaga

Riskhantering Räkenskaper

År 2022 beslutade LKAB sig för att börja om med sin ansökan om miljötillstånd för hela Kirunaverksamheten. LKAB har tidigare fått sin ansökan om miljötillstånd för verksamheten i Kiruna avvisad. Ansökan innebar en ökning av takten i järnmalmsproduktionen från 30 till 37 miljoner ton per år.

vattenkraftsel. Regeringen beslutade 2022 att omprövning av vattenkraftverkens miljötillstånd pausas i 12 månader.

Klimatrisker

Klimatförändringarna finns här och nu. Det är därför viktigt att bolagen med statligt ägande arbetar för identi- fiering, bedömning, hantering och transparent redogörelse för verksamhetens klimatrelaterade finansiella risker och möjligheter, samt arbetar för minskad klimat- och miljö- påverkan. Samtidigt erbjuder den gröna omställningen möjligheter till innovation, ökad export och nya arbetstill- fällen.

Omvärldsfaktorer

Bolag med statligt ägande, likt många andra svenska före- tag, kan påverkas negativt av politiska och ekonomiska spänningar i vår omvärld. Detta kan få till följd att förut- sättningarna för att bedriva internationell handel förändras

genom införandet av exempelvis tullar eller sanktioner och att kostnader för vissa insatsvaror ökar.

Den kvardröjande pandemin hade under 2022 fortsatt en viss påverkan på både människor och bolag världen över. De snabba samhällsförändringarna till följd av covid-19 har även påverkat den statliga bolagsportföljen på både kort och lång sikt.

Rysslands invasion av Ukraina den 24 februari 2022 har medfört ett förändrat säkerhetspolitiskt läge. Förutom det stora mänskliga lidandet som kriget fört med sig har även andra följdeffekter noterats, såsom kraftigt ökade energi- priser vilket drivit på inflationen. De störningar i leveran- törskedjor som uppenbarade sig under pandemin har delvis också fortsatt till följd av Rysslands invasion av Ukraina.

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022 41

49

Skr. 2022/23:140 Bilaga

50

Skr. 2022/23:140

Bilaga

Bolagsöversikter

Akademiska Hus...............................................

44

SOS Alarm ...........................................................

69

Almi .......................................................................

45

Specialfastigheter .............................................

70

APL, Apotek Produktion & Laboratorier ....

46

SSC, Svenska rymdaktiebolaget....................

71

 

 

Apoteket ..............................................................

47

Statens Bostadsomvandling..........................

72

Arlandabanan Infrastructure........................

48

Sveaskog..............................................................

73

Bilprovningen.....................................................

49

Svedab..................................................................

74

Dramaten ............................................................

50

Svenska Skeppshypotek..................................

75

Green Cargo .......................................................

51

 

 

Göta kanalbolag ................................................

52

Svenska Spel.......................................................

76

 

 

Infranord ............................................................

54

Svevia....................................................................

77

Jernhusen............................................................

55

Swedavia..............................................................

78

Lernia....................................................................

56

Sweden House...................................................

79

LKAB .....................................................................

57

Swedfund International...................................

80

Miljömärkning Sverige......................................

59

Systembolaget ...................................................

81

Operan.................................................................

60

Telia Company....................................................

82

PostNord .............................................................

61

Teracom Group..................................................

83

RISE, Research Institutes of Sweden............

62

Vattenfall.............................................................

84

Samhall ................................................................

63

 

 

Saminvest...........................................................

64

Visit Sweden .......................................................

86

SAS........................................................................

65

Voksenåsen ........................................................

87

SBAB.....................................................................

66

Övriga bolag och verksamheter....................

88

SEK, Svensk Exportkredit ................................

67

Avvecklade bolag

 

SJ ............................................................................

68

och bolag under avveckling............................

89

Bild: Swedavia har utnämnts till ett av de företag i Europa som ligger i framkant när det gäller mångfaldsfrågor. Swedavia placeras på listan över de 800 ledande företagen inom mångfald i Europa, enligt en undersökning som Financial Times låtit göra. Andra bolag med statligt ägande som också placerar sig på samma lista är SAS, SJ, Telia Company och Vattenfall.

51

Skr. 2022/23:140 Bilaga

Bolagsöversikter Bolag med statligt ägande A–Ö

Akademiska Hus Aktiebolag äger, utvecklar och förvaltar fastigheter för universitet och högskolor med huvudfokus på utbildnings- och forskningsverksamhet samt studentbo- städer. Bolaget spelar en viktig roll för målet att stärka Sverige som kunskapsnation. Som ett ledande fastighetsbolag i framkant bidrar Akademiska Hus också till en hållbar utveck- ling inom samhällsbyggnadssektorn.

Ordf: Lena Erixon

Vd: Caroline Arehult

Statens ägarandel: 100%

Styrelse och revisorer valda för 2023/24 Ordf: Nyval av Lena Erixon vid stämman 2023, Anitra Steen avgick Led: Peter Gudmundson, Mariette Hilmersson, Mariell Juhlin, Christer

Viktiga händelser 2022

Ökat driftöverskott trots osäkra tider.

Det bedömda fastighetsvärdet uppgick till ca 115 mdkr.

Ökar takten i resan mot klimat- neutralitet.

I april gick startskottet för bygget av nya studentbostäder i Göteborg.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

Lönsamhet: Avkastning på operativt kapital ska uppgå till minst 6,0 procent. Avkastningen uppgick under 2022 till 6,3 procent och målet överskreds där- med. Avkastningen var dock lägre än föregående år som i större utsträckning påverkades positivt av orealiserade vär- deförändringar avseende fastigheter.

Kapitalstruktur: Soliditet 35–45 pro- cent. Soliditeten steg något jämfört med årsskiftet 2021 och uppgick till 50,2 pro- cent, viket är över målnivån.

Utdelning: 40–70 procent av årets resul- tat efter skatt efter återläggning av värde- förändringar och därtill hörande upp- skjuten skatt. Ordinarie utdelning enligt policy uppgick till 70 procent av det utdelningsgrundande resultatet.

Strategiska mål

Kund: År 2022 ska Nöjd Kund Index (NKI) uppgå till 70 procent. Under 2022 gjordes ingen mätning. Anledningen är att bolaget vill ändra tidpunkten för att bättre anpassas till affärsplaneprocessen. En mätning kommer att göras under 2023.

Medarbetare: År 2022 ska prestationsin- dex (AHPI) uppgå till 79 samt måttet för olycksfri arbetsplats (ELTAR) inte över- stiga 2. AHPI uppgick till 76 (80) vilket understeg årsmålet. ELTAR uppgick till 1,6 (2,8), vilket innebär att årsmålet på <2 uppnåddes.

Ekonomi: Bolaget ska leverera på ägarens ekonomiska mål.

Fastighet: Bolaget ska minska mängden köpt energi med 50 procent från 2000 till 2025. Operativt har det långsiktiga målet till 2025 översatts till att över 36-måna- dersperioder minska den relativa energi- användningen per kvadratmeter med

4 procent. Utfallet för 2022 blev -2,7 pro- cent vilket därmed inte riktigt är i nivå med målet och beror på längre ledtider.

Utveckling: Andelen innovationsprojekt som har drivits i samverkan med bolagets kunder ska uppgå till 70 procent 2022 och bolaget ska ha byggt 1 700 studentboen-

den. Innovation i samverkan uppgick till 68 (74) procent. Antalet studentboenden uppgick till 1 640 (1 640), vilket understeg årsmålet på 1 700.

Förutom dessa mål ska Akademiska Hus successivt minska klimatbelastningen från hela värdekedjan för att nå klimatneutralitet till 2035.

Samhällsuppdrag

Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.

Nerlich, Erik Sandstedt, Håkan Stenström och Örjan Wikforss

Arb rep: Sofi Sonesson, Josef Mård

Rev: Helena Ehrenborg (PwC)

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 370 (359) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 179 (174) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

Nyckeltal

 

år 2022

år 2021

Resultaträkning, mnkr

 

 

Nettoomsättning

 

6 954

6 679

Värdeförändringar

 

2 418

12 862

Rörelseresultat

 

7 443

17 448

Resultat före skatt

 

6 909

16 997

Nettovinst

 

5 490

13 790

- varav hänförbart till minoritet

0

0

Balansräkning, mnkr

 

 

Balansomslutning

 

130 113

125 182

Anläggningstillgångar

121 048

118 928

Eget kapital

 

65 353

62 103

- varav minoritet

 

0

0

Nettoskuld

 

30 578

33 439

Operativt kapital

 

95 931

95 542

Övriga nyckeltal

 

 

 

Rörelsemarginal, %

 

107,0

261,3

Avkastning - eget kapital, %

8,6

24,0

Avkastning - operativt kapital, %

6,3

18,7

Nettoskuldsättningsgrad, ggr

0,5

0,5

Soliditet, %

 

50,2

49,6

Bruttoinvesteringar, mnkr

2 605

2 425

Anslag, mnkr

 

0

0

Utdelning, mnkr

 

2 905

2 484

Klimatavtryck

Scope 1

695

1 061

tCO2e

Scope 2

18 362

20 387

 

Scope 3

26 750

59 180

Sjukfrånvaro, %

 

4,4

4,1

Personalomsättning, %

16,7

8,2

Antal anställda i medeltal

527

528

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer

Ja

 

Redovisar enligt IFRS

 

Ja

 

En taxonomirapportering avges

Ja (alignment)

Ekonomiska mål och uppföljning

Lönsamhet

 

 

 

 

Kapitalstruktur

 

 

Utdelning

 

 

 

Rop, %

 

 

 

 

 

Soliditet, %

 

 

 

%

 

 

 

 

 

 

20

 

 

 

 

 

18,7

 

50

 

 

44,5

44,5

49,6

50,2

100

 

 

 

 

 

 

16

 

 

 

 

 

 

40

 

45,8

 

 

80

 

 

70

70

70

70

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

12

 

 

 

 

 

 

 

 

30

 

 

 

 

 

 

60

 

60

 

 

 

 

8

 

 

 

10,3

9

 

 

 

20

 

 

 

 

 

 

40

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

4

 

5,5

 

 

 

 

6,3

 

10

 

 

 

 

 

 

20

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

 

2018

 

2019

2020

2021

2022

 

 

2018

2019

2020

2021

2022

 

2018

2019

2020

2021

2022