Regeringens skrivelse 2022/23:130

Redovisning av AP-fondernas verksamhet	Skr.
t.o.m. 2022	2022/23:130

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 25 maj 2023

Ulf Kristersson

Niklas Wykman (Finansdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen lämnar regeringen en redovisning av de allmänna pensions- fondernas (AP-fondernas) verksamhet t.o.m. 2022. I redovisningen ingår bl.a. en sammanställning av AP-fondernas årsredovisningar för 2022 och en utvärdering av AP-fondernas verksamhet sedan 2001. Skrivelsen över- lämnas årligen till riksdagen senast den 1 juni. Av skrivelsen framgår bl.a. följande.

• Mot bakgrund av att utvecklingen varit svag på finansmarknaderna hade Första–Fjärde och Sjätte AP-fonderna (buffertfonderna) under 2022 den lägsta avkastningen sedan den globala finanskrisen 2008. Det samlade resultatet för buffertfonderna uppgick till -160 miljarder kronor efter kostnader, vilket motsvarar en avkastning på -8,0 procent. Den genomsnittliga avkastningen har varit 6,2 procent per år sedan det nuvarande pensionssystemet infördes 2001. Vid utgången av 2022 uppgick det samlade kapitalet i buffertfonderna till 1 825,8 miljarder kronor. Buffertfonderna har därmed bidragit positivt till den lång- siktiga finansieringen av det allmänna inkomstpensionssystemet.

• Varje buffertfonds styrelse fastställer det övergripande avkastnings- målet för fonden. Av regeringens utvärdering framgår att buffert- fonderna har uppnått de långsiktiga avkastningsmål som styrelserna fastställt.

•Första–Fjärde AP-fonderna har även uppfyllt rollen som buffert genom att hantera löpande avgiftsmedel och utbetalningar för inkomst- pensionssystemets räkning. Fonderna har haft den betalningsberedskap som behövs för uppgiften. Under 2022 var nettoflödet mellan Första–Fjärde AP-fonderna och inkomstpensionssystemet efter

1

Skr. 2022/23:130	administrationskostnader ca 20 miljarder kronor, vilket är 11 miljarder
	mindre än föregående år.
	Buffertfondernas redovisade avkastning och totala fondkapital
	Procent och miljarder kronor
		2018	2019	2020	2021	2022	2001 –2022
	Avkastning, %	-0,2	17,4	8,5	20,2	-8,0	6,22
	Avkastning, mdkr	-2	240	132	338	-160	1 498
	Nettoflöde	-28	-27	-33	-31	-20	-272
	pensionssystemet
	Totalt fondkapital	1 383	1 596	1 696	2 004	1 826

Not 1: Tidsperioden gäller fr.o.m. den 1 juli 2001.

Not 2: Årsgenomsnitt, geometriskt medelvärde.

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Första–Fjärde och Sjätte AP-fonderna).

• Förvaltningskostnaderna för buffertfonderna uppgick till 1 602 miljo- ner kronor under 2022. Det var 22 miljoner kronor lägre än föregående år och motsvarar en minskning på 1,4 procent.

• Sjunde AP-fonden har i uppgift att förvalta förvalsalternativet AP7 Såfa inom premiepensionssystemet. Under 2022 uppgick avkast- ningen för den genomsnittliga AP7-spararen till -9,5 procent (avser det samlade kapitalet för AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond), med majoriteten (94,8 procent) av spararna i AP7 Såfa. Detta kan jämföras med den genomsnittliga avkastningen för de privata fonderna i premie- pensionssystemet. Sjunde AP-fondens genomsnittliga årsavkastning uppgår till 7,4 procent sedan 2001, medan motsvarande avkastning för de privata fonderna uppgår till 4,8 procent. Förvaltningsavgifterna för AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond uppgick till 0,05 procent respektive 0,04 procent av förvaltat kapital 2022. Detta kan jämföras med den genomsnittliga förvaltningsavgiften för de omkring 460 pri- vata fonderna i premiepensionssystemet som uppgick till 0,20 procent.

•Första–Fjärde AP-fonderna har uppfyllt det lagstadgade målet om att förvalta fondmedlen på ett föredömligt sätt. Även Sjätte och Sjunde AP-fonderna har arbetat aktivt med hållbarhetsfrågor och infriat rege- ringens förväntningar på fonderna. Sjätte AP-fondens lagstadgade mål om föredömlig förvaltning som trädde i kraft under 2022 följs upp från och med nästa års utvärdering.

2

Innehållsförteckning			Skr. 2022/23:130
1	Inledning och innehållsöversikt .......................................................		4
2	AP-fonderna och det allmänna pensionssystemet ............................		4
	2.1	Inkomstpensionssystemet ..................................................	6
	2.2	Premiepensionssystemet....................................................	9
3	Buffertfondernas samlade resultat..................................................		11

3.1 Rollen som buffert för hantering av över- och

	underskott ........................................................................	11
3.2	Rollen som långsiktig finansiär .......................................	12

3.3 Avkastning i jämförelse med utländska

		pensionsfonder.................................................................	16
	3.4	Tillgångsallokering..........................................................	18
	3.5	Utvecklingen på finansmarknaderna ...............................	20
4	Buffertfondernas samlade kostnader ..............................................		22
5	Första–Fjärde AP-fondernas samlade hållbarhetsarbete ................		28
6	Redovisning och utvärdering av AP-fonderna ...............................		33
	6.1	Första AP-fonden ............................................................	33
	6.2	Andra AP-fonden ............................................................	41
	6.3	Tredje AP-fonden ............................................................	50
	6.4	Fjärde AP-fonden ............................................................	58
	6.5	Sjätte AP-fonden .............................................................	68
	6.6	Sjunde AP-fonden ...........................................................	77
7	Övriga förvaltningsfrågor...............................................................		86

7.1Process för prövning av sidouppdrag för

	styrelseledamöter.............................................................	86
7.2	Samarbete mellan AP-fonderna.......................................	87
7.3	Sammanfattning från revision .........................................	88
Bilaga 1	Policy för styrning och utvärdering av AP-fonderna.......	90
Bilaga 2	Placeringsbestämmelser för AP-fondernas
	verksamhet i sammandrag ...............................................	99
Bilaga 3	Utdrag ur årsredovisning för Första AP-fonden ............	102
Bilaga 4	Utdrag ur årsredovisning för Andra AP-fonden ............	120
Bilaga 5	Utdrag ur årsredovisning för Tredje AP-fonden............	141
Bilaga 6	Utdrag ur årsredovisning för Fjärde AP-fonden ............	160
Bilaga 7	Utdrag ur årsredovisning för Sjätte AP-fonden .............	187
Bilaga 8	Utdrag ur årsredovisning för Sjunde AP-fonden ...........	205
Bilaga 9	Underlag från McKinsey & Company Utvärdering
	av AP-fondernas verksamhet.........................................	217
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 25 maj 2023 ........		297

3

Skr. 2022/23:130	1	Inledning och innehållsöversikt
	Regeringen ska senast den 1 juni varje år överlämna en redovisning av
	AP-fondernas verksamhet till riksdagen. Som underlag ska AP-fonderna
	lämna årsredovisning och verksamhetsberättelse. I skrivelsen redovisas
	och analyseras fondkapitalet per fond och som helhet. Förvaltningen av
	fondkapitalet utvärderas både av regeringen och av extern expertis.
		Den nuvarande ordningen för AP-fonderna har gällt sedan reforme-
	ringen av det allmänna pensionssystemet 1999. AP-fonderna regleras i
	lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder), i det följande
	benämnd lagen om allmänna pensionsfonder, förutom Sjätte AP-fonden
	som regleras i lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden.
		Avsnitt 2 innehåller en översiktlig beskrivning av AP-fonderna och det
	allmänna pensionssystemet. Här redovisas Första–Fjärde och Sjätte AP-
	fondernas (buffertfondernas) betydelse för inkomstpensionssystemets
	finansiella ställning och Sjunde AP-fondens roll inom premiepensions-
	systemet. I avsnitt 3 redovisas buffertfondernas samlade resultat. Här
	beskrivs hur buffertfonderna sammantaget uppfyllt rollen som buffert för
	hantering av över- och underskott och rollen som långsiktig finansiär.
	Avsnittet innehåller även en redovisning av Första–Fjärde och Sjätte AP-
	fondernas avkastning i jämförelse med ett urval av utländska pensions-
	fonder samt de fyra fondernas samlade tillgångsallokering. Hur utveck-
	lingen på finansmarknaderna påverkar AP-fondernas resultat beskrivs
	också. I avsnitt 4 redogörs för buffertfondernas samlade kostnader och i
	avsnitt 5 redogörs för Första–Fjärde AP-fondernas samlade hållbarhets-
	arbete. Avsnitt 6 innehåller en redovisning och utvärdering av respektive
	AP-fond. Här finns uppgifter om respektive fonds resultat och kostnader
	samt beskrivningar av fondernas arbete med hållbarhet, risk och kontroll.
	Avsnitt 7 behandlar övriga förvaltningsfrågor som process för prövning av
	sidouppdrag för styrelseledamöter, samarbete mellan AP-fonderna och en
	sammanfattning av revisionen. Den årliga revisionen har utförts av
	revisorer från PricewaterhouseCoopers AB.
		I bilaga 1 finns regeringens policy för styrning och utvärdering av
	AP-fonderna. Bilagan är i stort sett oförändrad sedan föregående år. I
	bilaga 2 finns AP-fondernas placeringsregler i sammandrag. Utdrag ur
	AP-fondernas årsredovisningar finns i bilagorna 3–8. Årsredovisningarna
	finns i sin helhet på respektive fonds webbplats. Bilaga 9 innehåller en
	externt genomförd utvärdering av AP-fondernas verksamhet 2022. Den
	externa utvärderingen har genomförts av McKinsey & Company.
	2	AP-fonderna och det allmänna
		pensionssystemet

	Det svenska pensionssystemet består av tre delar: den statliga allmänna
	ålderspensionen, tjänstepensionssystemet och privat pensionssparande.
	Den allmänna ålderspensionen består i sin tur av flera delar: garantipension,
4	inkomstpension och premiepension. Därtill finns det sedan 2021 ett

inkomstpensionstillägg. Det är ett tillägg till inkomstpensionen som finan- Skr. 2022/23:130 sieras via statens budget. Denna skrivelse redogör för AP-fondernas roll

och utveckling i det allmänna pensionssystemet.

Utformningen av det allmänna pensionssystemet har sin bakgrund i den pensionsreform som trädde i kraft i januari 1999 efter en bred parti- uppgörelse mellan Socialdemokraterna, Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet (numera Liberalerna) och Kristdemokraterna.1 Reformen innebar att pensionssystemet gjordes självfinansierande (via avgifter) och att det infördes en funktion så att pensionerna automatiskt anpassas till den ekonomiska tillväxten, genom indexering och den s.k. automatiska balanseringen.

Figur 2.1		Det allmänna pensionssystemet
	Garantipension		Inkomstpension	Premiepension
		Inkomst-	Första–Fjärde AP-	Sjunde AP-fonden
	pensionstillägg		fonderna (samt	Privata fondbolag
			Sjätte AP-fonden)
			16 %	2,5 %
	Statens budget		Ålderspensionsavgift (18,5 %)

Avgiften till det allmänna pensionssystemet uppgår till 18,5 procent av pensionsgrundande inkomster, varav 16 procentenheter sätts av till inkomstpensionen och resterande 2,5 procentenheter till premiepen- sionen.2 Utöver lön räknas ersättning från social- och arbetslöshets- försäkringar som pensionsgrundande inkomster. Även sjuk- och aktivi- tetsersättning tillgodoräknas liksom år med små barn (barnår), studier och plikttjänst.3 De individuella belopp som sätts av kallas pensionsrätt och bokas på ett personligt konto hos Pensionsmyndigheten. På så sätt tillgodoräknas varje individs intjänade pensionsrätter över hela livet. Pensionsrätterna för inkomstpensionen räknas årligen upp med en avkastning som beräknas med utgångspunkt i inkomstindex. Inkomstindex speglar den genomsnittliga inkomstutvecklingen i Sverige, vilken även

1 Dessa partier bildade Pensionsgruppen, en arbetsgrupp för vårdande av pensionsöverens- kommelsen. Reformen innebar att den tidigare förmånsbestämda allmän tilläggspension (ATP) och folkpension ersattes. För dem som tjänat in pension tidigare inrättades över- gångsregler (s.k. tilläggspension) och för dem som haft låg eller ingen inkomst infördes garantipension, ett grundskydd som finansieras via statsbudgeten.

2 Det finns en gräns på 7,5 inkomstbasbelopp per år för hur stor del av inkomsten som tillgodoräknas som pensionsgrundande.

3 Fram till 2010 tillgodoräknades pensionsgrundande belopp även vid plikttjänst. Från 2018

är det åter möjligt att få det då värnplikten har återinförts.

5

Skr. 2022/23:130 påverkas av hur stor del av den arbetsföra befolkningen som arbetar. Uppräkningen av pensionen kan även påverkas av buffertkapitalets värdeutveckling och av demografiska och ekonomiska faktorer genom det s.k. balanstalet.4

I inkomstpensionssystemet används inbetalda pensionsavgifter för att finansiera samma års pensionsutbetalningar, detta brukar kallas för att systemet är ofonderat. För att hantera skillnaderna mellan de löpande pensionsavgifterna och pensionsutbetalningarna finns ett buffertkapital som förvaltas av Första‒Fjärde AP-fonderna. Sjätte AP-fonden förvaltar också en del av buffertkapitalet. Till skillnad från Första–Fjärde AP-fonderna är Sjätte AP-fonden sluten, vilket innebär att den saknar betalningsflöden gentemot pensionssystemet. Sjunde AP-fonden har en särskild roll som förvaltare av det statliga förvalsalternativet AP7 Såfa inom premiepensionen.

2.1 Inkomstpensionssystemet

Buffertfonderna och det allmänna pensionssystemet

Buffertkapitalet förvaltas av Första‒Fjärde och Sjätte AP-fonderna som är buffertfonder i inkomstpensionssystemet. När det nuvarande pensions- systemet infördes 2001, fördelades drygt 130 miljarder kronor till vardera av Första–Fjärde AP-fonderna. För dessa fyra fonder infördes samtidigt ett gemensamt regelverk, lagen om allmänna pensionsfonder, vilken även reglerar Sjunde AP-fonden.

Enligt lagen är Första–Fjärde AP-fondernas uppdrag att förvalta fond- medlen så att de blir till största möjliga nytta för inkomstpensionssystemet. Förvaltningen ska ta sin utgångspunkt i pensionssystemets åtagande. Målet är att uppnå långsiktigt hög avkastning i förhållande till risken i placeringarna. Den totala risknivån i förvaltningen ska vara låg, vilket inte ska tolkas som ett mål att minimera risken. Av det följer däremot ett krav på god riskspridning. Risk och avkastning ska tolkas i termer av utgående pensioner. Fondmedlen ska även förvaltas på ett föredömligt sätt genom ansvarsfulla investeringar och ansvarsfullt ägande. Vid förvaltningen ska särskild vikt fästas vid hur en hållbar utveckling kan främjas utan att det görs avkall på det övergripande målet om avkastning och risk. Målet om föredömlig förvaltning innebär att Första–Fjärde AP-fonderna ska integ- rera miljöaspekter, sociala aspekter och bolagsstyrningsaspekter (ESG) i sin förvaltning. Det ankommer på fonderna att närmare precisera inne- börden av målet. AP-fonderna ska samverka när det gäller målet om före- dömlig förvaltning.

AP-fonderna ska, med förvaltade medel, svara för kostnaderna för sin verksamhet, för revision och för uppföljning av fondförvaltningen. Rege- ringen utser styrelserna i fonderna och ska årligen utvärdera förvaltningen. Fonderna ska inte ha näringspolitiska eller ekonomiskpolitiska mål. Rollen

	4 Balanstalet beräknas som kvoten mellan systemets tillgångar och pensionsskulden två år
6	före det år balanstalet avser. Tillgångarna ska motsvara summan av avgiftstillgången och
	buffertfondens värde.

som förvaltare av allmänna pensionsmedel ställer krav på att fonderna Skr. 2022/23:130 uppbär allmänhetens förtroende.

Sjätte AP-fonden är också en buffertfond men regleras i en egen lag, lagen om Sjätte AP-fonden. Till skillnad från de andra buffertfonderna är Sjätte AP-fonden sluten, vilket innebär att den inte har några betalnings- flöden gentemot pensionssystemet. Fondens uppdrag skiljer sig också från de andra buffertfonderna. Sjätte AP-fonden ska, inom ramen för vad som är till nytta för försäkringen för inkomstgrundad ålderspension, förvalta medlen genom placeringar på riskkapitalmarknaden. Sjätte AP-fonden har sitt ursprung i sjätte fondstyrelsen, som inrättades 1996. Namnbytet gjordes i samband med 1990-talets pensionsreform. Sjätte AP-fonden ingick dock inte i den pensionsöverenskommelse som slöts, utan de tidigare gällande reglerna avseende sjätte fondstyrelsen överfördes i princip oförändrade till den nu gällande lagen om Sjätte AP-fonden. År 2007 fick Sjätte AP-fonden möjlighet att göra investeringar utomlands. Fondens medel har i sin helhet genererats från de 10,4 miljarder kronor som tillsköts i samband med att den dåvarande Sjätte fondstyrelsen bildades 1996. Sedan den 1 juli 2022 omfattas Sjätte AP-fonden av motsvarande regler som Första–Fjärde AP-fonderna om att fondmedlen ska förvaltas på ett föredömligt sätt.

Buffertfondernas två olika roller

Buffertfonderna har två olika roller inom inkomstpensionssystemet. Den ena rollen är att hantera de över- och underskott som uppstår när inbetalda pensionsavgifter skiljer sig från utbetalda pensioner. När inbetalningarna till systemet är större än utbetalningarna sparas överskottet i Första–Fjärde AP-fonderna och när utbetalningarna är större än inbetalningarna tas medel från fonderna.

Buffertfondernas andra roll är att generera avkastning till inkomst- pensionssystemets långsiktiga finansiering. Fonderna ska generera en avkastning som minimerar risken för att den s.k. automatiska balanse- ringen aktiveras, vilket har samband med hur demografiska och ekono- miska faktorer påverkar utvecklingen av avgiftstillgångar och skulder i inkomstpensionssystemet.

Inkomstpensionssystemets finansiella ställning

Inkomstpensionssystemets konstruktion gör att det finns en stark koppling mellan hur systemets tillgångar och skulder utvecklas. Om systemets tillgångar (avgiftstillgången, dvs. framtida avgiftsinkomster och buffert- kapitalet) är större än skulderna, räknas värdet på pensionsrätterna och de utgående pensionerna (pensionsskulden) upp med utgångspunkt i inkomst- index. Pensionsrätterna följer då den genomsnittliga inkomstutvecklingen i Sverige. Om skulderna däremot är större än tillgångarna, aktiveras balanseringen i systemet. Balanseringen innebär att pensionerna och pensionsrätterna räknas upp i en långsammare takt, vilket gör att systemets finansiella ställning stärks. Inkomstpensionssystemets tillgångar och skulder sammanställs i slutet av varje år. I samband med detta beräknas det s.k. balanstalet genom att systemets tillgångar divideras med dess skulder.

Om balanstalet understiger 1,0000 räknas pensionsrätter och utgående

7

Skr. 2022/23:130

8

pensioner upp i en långsammare takt till dess att systemet är i balans. Vid slutet av 2022 uppgick tillgångarna i inkomstpensionssystemet till 11 733 miljarder kronor, varav avgiftstillgången stod för 9 907 miljarder kronor och buffertfonderna för 1 826 miljarder kronor. Pensionsskulden uppgick vid samma tillfälle till 10 388 miljarder kronor (se tabell 2.1 nedan).

Från 2008 till 2014 beräknades buffertfondernas sammanlagda värde i balanstalet som medelvärdet av fondernas marknadsvärde vid utgången av de tre senaste åren. Sedan 2015 används inte längre något medelvärde utan det är fondernas marknadsvärde per den 31 december som ingår i beräkningen av balanstalet. Balanstalet för 2024, som baseras på 2022 års tillgångar och skulder, beräknas till 1,1295, vilket är det högsta balanstalet någonsin. Att balanstalet överstiger 1,0000 beror på att både avgifts- tillgången och fondvärdet har ökat. Systemets balanstal för 2023 är sedan tidigare fastställt till 1,1202. De nya beräkningsreglerna minskar pensionernas volatilitet genom införandet av ett dämpat balanstal och ett mer aktuellt inkomstindex. Det dämpade balanstalet begränsar balanstalets effekt på indexeringen under en balanseringsperiod, vilket medför mindre svängningar av pensionsbeloppen.5 I tabell 2.1 redovisas 2022 års och tidigare års resultat för inkomstpensionssystemet.

Tabell 2.1 Inkomstpensionssystemets tillgångar och skulder

Miljarder kronor

Beräkningsår	2022	2021	2020	2019	2018	2017	2016	20151	20142
Balanseringsår	2024	2023	2022	2021	2020	2019	2018	2017	2016
Buffertfonderna,									1 067
medelvärde1
Buffertfonderna	1 826	2 004	1 696	1 596	1 383	1 412	1 321	1 230	1 185
Avgiftstillgång	9 907	9 188	8 893	8 616	8 244	7 984	7 737	7 457	7 380
Summa	11 733	11 192	10 589	10 213	9 627	9 396	9 058	8 688	8 565
tillgångar
Pensionsskuld	10 388	9 991	9 783	9 454	9 165	9 080	8 714	8 517	8 141
Över-/underskott	1 345	1 201	806	758	463	315	344	171	423
Balanstal	1,1295	1,1202	1,0824	1,0802	1,0505	1,0347	1,0395	1,0201	1,0375
Dämpat	1,0432	1,0401	1,0275	1,0267	1,0168	1,0116	1,0132	1,0067
balanstal

Not 1: Tillgångar och skulder beräknade enligt de nya beräkningsreglerna.

Not 2: Från 2008 till 2014 är balanstalet beräknat enligt andra beräkningsregler.

Källa: Pensionsmyndighetens årsredovisning för 2022, s. 99.

Som nämns ovan påverkas inkomstpensionssystemets resultat (balans- talet) av ett antal samhällsekonomiska och demografiska faktorer. På kort sikt har sysselsättningens utveckling störst betydelse. Buffertfondernas värdeutveckling har också betydelse, vilket i sin tur är kopplat till

5 De nya reglerna för hur inkomstpensionssystemets tillgångar och skulder ska beräknas beskrivs i detalj i propositionen En jämnare och mer aktuell utveckling av inkomst- pensionerna (prop. 2014/15:125).

utvecklingen på kapitalmarknaderna. På lång sikt har även demografiska Skr. 2022/23:130 faktorer stor betydelse för utvecklingen i balanstalet.

2.2 Premiepensionssystemet

Premiepensionssystemet är fonderat. Eftersom tillgångarna i systemet är fullt fonderade, påverkas behållningarna fullt ut av upp- och nedgångar i fondandelarnas värden. Inom systemet kan var och en själv välja hur de intjänade premiepensionsrätterna ska placeras. Vid slutet av 2022, fanns det omkring 460 fonder att välja mellan på Pensionsmyndighetens fondtorg. Under 2022 infördes ett nytt regelverk för upphandling av fonder till premiepensionens fondtorg. Det inrättades en ny myndighet, Fondtorgsnämnden, som framöver ska upphandla, förvalta och granska de valbara fonderna på fondtorget. De första upphandlingarna av fonder beräknas ske under 2023.

Premiepension kan tas ut som antingen traditionell försäkring eller fondförsäkring. Traditionell försäkring innebär att pensionen beräknas som ett livsvarigt garanterat nominellt belopp och om förvaltningen går bra erhålls ett tilläggsbelopp. Den försäkrades fondandelar säljs och Pensionsmyndigheten tar över investeringsansvaret. Fondförsäkring inne- bär att den försäkrade behåller sitt sparande i de valfria premiepensions- fonderna eller i förvalsalternativet. I fondförsäkringen räknas pensions- utbetalningarnas storlek årligen om med utgångspunkt från fondandel- arnas värde i december. Följande år säljs det antal fondandelar som krävs för att finansiera den beräknade premiepensionen. Om fondandelarnas värde ökar säljs färre andelar och om fondandelarnas värde minskar säljs fler andelar.

Sjunde AP-fondens roll
Sjunde AP-fonden är det statliga alternativet inom premiepensions-
systemet och förvaltar pensionsmedel åt de individer som inte själva aktivt
har valt fonder på fondtorget för premiepensionen eller åt individer som
aktivt önskar ett långsiktigt pensionssparande i statlig regi. Sjunde
AP-fonden har som främsta uppgift att förvalta premiepensionsmedel i det
statliga förvalsalternativet, AP7 Såfa (Statens årskullsförvaltningsalter-
nativ), där risken förändras med spararnas ålder. Sjunde AP-fonden utgår
från två s.k. byggstensfonder, AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond, och
erbjuder sex fondportföljer, varav AP7 Såfa är förvalsalternativet, för den
som själv vill välja risknivå på sitt sparande.
Sjunde AP-fonden regleras, liksom Första‒Fjärde AP-fonderna, i lagen
om allmänna pensionsfonder. Målet för fondens uppdrag är att uppnå lång-
siktigt hög avkastning i förhållande till risken i placeringarna. Sjunde AP-
fonden regleras även av vissa bestämmelser i lagen (2004:46) om värde-
pappersfonder.
I november 2022 beslutade riksdagen om lagändringar för Sjunde AP-
fonden (prop. 2021/22:280, bet. 2022/23:SfU5, rskr. 2022/23:27). Änd-
ringarna innebär i huvudsak att det klargörs att målet för Sjunde AP-
fondens förvaltning av fonder är detsamma som målet för premiepen-
sionssystemet i stort. Målet är alltså att förvalsalternativet inom premie-	9

Skr. 2022/23:130

10

pensionen ska utgöra ett pensionssparande av hög kvalitet som ger en trygg pension. Ändringarna innebär också att det införs ett mål om före- dömlig förvaltning och att Sjunde AP-fondens placeringsregler justeras, bl.a. på så sätt att möjligheterna att placera medel i illikvida tillgångar utökas. Lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2023.

I avsnitt 6.6 beskrivs Sjunde AP-fondens verksamhet och resultat mer utförligt.

Premiepensionssystemets finansiella ställning

Vid utgången av 2022 omfattade premiepensionssystemet 8,1 miljoner

individer, varav	ca	6,3 miljoner	pensionssparare och		ca 1,8 miljoner
pensionärer. Totalt		förvaltat	kapital under	2022	uppgick	till
1 889,4 miljarder	kronor (2 124,3 miljarder			kronor	2021),	varav

1 827,5 miljarder kronor (2 060,6 miljarder kronor 2021) i fondförsäkring och 61,9 miljarder kronor (63,7 miljarder kronor 2021) i traditionell försäkring. Den kraftiga minskningen av tillgångar beror i huvudsak på aktiefondernas negativa värdeutveckling och stigande räntor under året. Värdeutvecklingen i fondrörelsen för 2022 uppgick till -256,2 miljarder kronor (457,5 miljarder kronor 2021), vilket motsvarar en genomsnittlig avkastning på -12,4 procent (29,1 procent 2021) mätt som tidsviktad års- avkastning6. En stor del av kapitalet i fondrörelsen är placerat i aktier och minskningen av tillgångarna jämfört med 2021 var en följd av en negativ börsutveckling under 2022. Värdeutvecklingen i fondrörelsen sedan start den 13 december 2000 har gett en genomsnittlig årlig avkastning på 5,6 procent (6,6 procent 2021) mätt som tidsviktad avkastning.

Sjunde AP-fonden är den enskilt största fondförvaltaren i premiepen- sionssystemet. Av pensionsspararna har 66,2 procent sina pensionsmedel placerade i AP7 Såfa och deras fondkapital motsvarar 47,0 procent av det totala fondkapitalet i premiepensionssystemet. Vid 2022 års slut förvaltade Sjunde AP-fonden totalt 905,2 miljarder kronor, varav 814,0 miljarder kronor i AP7 Aktiefond och 91,2 miljarder kronor i AP7 Räntefond. Under 2022 hade den genomsnittliga Såfa-spararen en avkastning på -9,5 procent, vilket kan jämföras med att de privata premiepensions- fonderna i genomsnitt gav en avkastning på -15,1 procent. Skillnaden förklaras huvudsakligen av att AP7 Såfa har en högre valutaexponering än de privata premiepensionsfonderna. Risken (mätt som standardavvikelse under den senaste 24-månadersperioden) har för AP7 Såfa varit 13,0 pro- cent jämfört med 13,5 procent för de privata premiepensionsfonderna.

I slutet av 2022 förvaltade Sjunde AP-fonden 49,6 procent av det totala premiepensionskapitalet, se figur 2.2. Som framgår av figuren har Sjunde AP-fondens andel av det totala kapitalet ökat sedan 2011. Ökningen beror dels på att sparare bytt till Sjunde AP-fonden i samband med likvidering eller stängning av fonder på Pensionsmyndighetens fondtorg, dels på grund av det årliga inflödet av pensionsrätter.

6 Tidsviktad årsavkastning visar årlig avkastning på en krona som satts in i början på perioden. Hänsyn har inte tagits till om kapitalets storlek förändrats under perioden.

Figur 2.2				Utvecklingen av det totala kapitalet i																						Skr. 2022/23:130
				premiepensionssystemet
				Procent
100%
		25		25,2			28,1	31,1		31,1		32,8
														36,7		37,8
80%																			42,2		41,5		42,6
				1,9																					44,6
		1,7					2,1
								2,3
										2,6
												2,9
														3,1
60%																3,7
																			3,9		4,3		4,3
40%		73,3		72,9																					5
							69,8	66,6		66,2		64,3
														61,2
																58,4					54,2
																			53,9				53,1		50,5
20%
0%
	2011		2012			2013		2014	2015		2016		2017		2018		2019			2020		2021		2022
					Övriga fonder						AP7 Räntefond							AP7 Aktiefond

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Sjunde AP-fonden).

En utförlig beskrivning av det allmänna pensionssystemet finns i Pensions- myndighetens årsredovisning 2022.

3 Buffertfondernas samlade resultat

Buffertfonderna har två olika roller:

• att vara buffert för hantering av över- och underskott i inkomstpensions- systemet och

• att bidra till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering.

I detta avsnitt utvärderas hur buffertfonderna har uppfyllt de båda rollerna.

3.1 Rollen som buffert för hantering av över- och underskott

Regeringens bedömning: Första–Fjärde AP-fonderna har uppfyllt rollen som buffert genom att hantera löpande avgiftsmedel och utbetalningar för inkomstpensionssystemets räkning. Fonderna har haft den betalningsberedskap som behövts för uppgiften.

Skälen för regeringens bedömning: Rollen som buffert finns eftersom de löpande inbetalda pensionsavgifterna inte är lika stora som utbetalda pensionsbelopp till dagens pensionärer. När inbetalningarna till systemet är större än utbetalningarna sparas överskottet i Första–Fjärde

11

Skr. 2022/23:130 AP-fonderna. På motsvarande sätt tas medel från fonderna när utbetal- ningarna är större än inbetalningarna. Sjätte AP-fonden är också en buffertfond men har inga betalningsflöden gentemot pensionssystemet.

I figur 3.1 redovisas de årliga nettoflödena mellan inkomstpensions- systemet och Första–Fjärde AP-fonderna efter administrationskostnader.

Figur 3.1 Nettoflödet mellan inkomstpensionssystemet och

Första–Fjärde AP-fonderna

Miljarder kronor, utfall 2001–2022, prognos 2023–2026

20
	11				9
10		7	7	6
						6
							3
								3
0
-10												-6
																											-12
-20									-16	-17			-16													-18
															-21 -21								-20	-21
																									-22
-30														-28			-27		-28 -27
																		-30				-31
																					-33
-40
																		2017							2024
2001		2002	2003	2004	2005	2006	2007	2008	2009	2010	2011		2012	2013	2014	2015	2016		2018	2019	2020	2021	2022	2023		2025	2026

Källa: Pensionsmyndigheten: Ålderspensionsavgifter och AP -fonden april 2023.

Av figur 3.1 framgår att inbetalningarna till pensionssystemet var större än

utbetalningarna under de första åtta åren (2001‒2008) med det nya pensionssystemet. Under denna period tillfördes AP-fonderna sammanlagt 50,7 miljarder kronor. År 2009 vände betalningsströmmarna och under åren 2009‒2022 användes sammanlagt 322,3 miljarder kronor från AP- fonderna för att finansiera pensionsutbetalningar och administrations-

kostnader. För hela perioden 2001‒2022 har nettoutflödet från AP- fonderna till inkomstpensionssystemet uppgått till 271,6 miljarder kronor. En viktig förklaring till underskotten sedan 2009 är att den stora generationen födda på 1940-talet har börjat ta ut pension. Enligt Pensionsmyndighetens prognoser kommer Första–Fjärde AP-fonderna fortsätta att bidra till finansieringen av inkomstpensionerna under över- skådlig framtid. Under 2023 beräknas överföringen uppgå till 21,3 miljarder kronor, vilket motsvarar ca 1 procent av fondvärdet vid årets början. Under åren 2023–2026 beräknas överföringen sammanlagt uppgå till 73 miljarder kronor, vilket är lägre än förra årets prognos.

3.2 Rollen som långsiktig finansiär

	Regeringens bedömning: Buffertfonderna har bidragit positivt till
12	inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering. Sedan nuvarande

system inrättades 2001 har den genomsnittliga avkastningen efter	Skr. 2022/23:130
kostnader uppgått till 6,2 procent per år. Detta har bidragit till att
buffertkapitalets andel av tillgångarna i inkomstpensionssystemet har
ökat från ca 10 procent 2001 till ca 16 procent 2022. Ökningen har
bidragit till att tillgångarna överstigit skulderna under samtliga år
förutom 2008, 2009 och 2012.

Skälen för regeringens bedömning

Resultatuppföljning

Första till Fjärde AP-fonderna började agera i sina roller som buffertfonder den 1 januari 2001, men det dröjde till senare under det året innan fonderna hade implementerat sina långsiktiga investeringsportföljer. Första–Fjärde AP-fonderna utvärderas därför över perioden den 1 juli 2001–31 decem- ber 2022. Första–Fjärde och Sjätte AP-fondernas gemensamma påverkan på inkomstpensionssystemet utvärderas över perioden den 1 januari 2001– 31 december 2022.

Under 2022 uppgick det samlade resultatet för buffertfonderna till -160 miljarder kronor efter kostnader. Fondernas aktieinnehav och räntebärande tillgångar har drivit den negativa utvecklingen, medan alternativa tillgångar och den svagare kronan har haft en dämpande effekt på buffertfondernas resultat under 2022. Avkastningsbidraget från alternativa tillgångar har under året varit positivt för buffertfonderna, medan aktier och räntebärande tillgångar minskat i värde. På lång sikt har framför allt en hög andel aktier bidragit till buffertfondernas positiva resultat. Vid utgången av 2022 uppgick det ackumulerade resultatet till 1 498 miljarder kronor sedan det nuvarande pensionssystemet infördes 2001.

Åren efter finanskrisen 2008 står för ca 95 procent av det ackumulerade resultatet. Under 2008 föll världens börser med ca 40 procent. Åren därefter präglades av en expansiv penningpolitik med låga räntor. Tillsammans med en god global ekonomisk tillväxt bidrog detta till en långvarig börsuppgång. En stark ökning av inflationstakten som inleddes 2021 innebar under 2022 slutet på en period med låga eller negativa räntor och kvantitativa lättnader, som understött värderingar av riskfyllda finansiella tillgångar sedan den globala finanskrisen 2008. År 2022 kännetecknades av stor volatilitet och svag utveckling på de finansiella marknaderna. Avkastningen på både aktier och räntor föll därför samtidigt under stora delar av året (se även avsnitt 3.5).

På samma sätt som de senaste årens starka börsutveckling fram t.o.m. 2021 har bidragit till buffertfondernas positiva resultat, fick de kraftiga börsnedgångarna 2001–2002, 2008 och 2022 resultatet att falla betydligt. Ett svagare resultat redovisades även för 2011 då bl.a. statsfinansiella problem i Europa bidrog till ökad osäkerhet på finansmarknaderna. Buffertfondernas resultat i miljarder kronor redovisas i figur 3.2.

13

Skr. 2022/23:130	Figur 3.2				Buffertfondernas samlade resultat efter kostnader
					Miljarder kronor
	400
																							338
	300																				240
	200										135					147						132
							113							101	128			118	121
				80				82				83
	100					63											65
									36
	0
		-27											-17							-2
	-100		-85
	-200									-194														-160
	-300
																2014
	2001		2002	2003		2004	2005	2006	2007	2008	2009	2010	2011	2012	2013		2015	2016	2017	2018	2019	2020	2021	2022

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Första–Fjärde och Sjätte AP-fonderna).

I figur 3.3 redovisas buffertfondernas samlade resultat (efter kostnader) uttryckt i procent. Avkastningen (resultatet) för 2022 var den lägsta sedan finanskrisen 2008 och uppgick till -8,0 procent, samtidigt som den genomsnittliga årliga avkastningen uppgick till 6,2 procent sedan start 2001. Det enskilda året med lägst avkastning dessförinnan var under finanskrisåret 2008 då buffertfonderna visade sitt historiskt sämsta resultat, vilket var -21,6 procent. Årets resultat är framför allt drivet av en svag aktiemarknad, där t.ex. svenska börsen föll med ca 21 procent och globala aktier föll med ca 18 procent samtidigt som svenska och amerikanska statsobligationer föll med ca 9 procent. Resultatet 2021, som var det historiskt bästa resultatet för buffertfonderna sedan starten 2001, uppgick till 20,2 procent och var framför allt drivet av en stark aktiemarknad där t.ex. den svenska börsen steg med ca 40 procent och globala aktier steg med ca 35 procent.

14

Figur 3.3			Buffertfondernas samlade resultat efter kostnader						Skr. 2022/23:130
			Procent
25,0%
						19,4%		20,2%
20,0%				17,5%			17,4%
		16,4%
							14,1%
15,0%							13,5%
		11,0%			10,7%	10,3%	11,6%
10,0%							9,7%9,2%	8,5%
							5,5%
					4,3%
5,0%
0,0%
							-0,2%
-5,0%						-2,0%
-	4,9%
-10,0%								-8,0%
-15,0%
-20,0%		-15,0%
-25,0%						-21,6%

2001 Källa: McKinsey

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

2018

2019

2020

2021

2022

bilaga 9 (grunddata från Första–Fjärde och Sjätte AP-fonderna).

Buffertkapitalets utveckling

Vid 2022 års slut uppgick det förvaltade kapitalet i buffertfonderna till 1 825,8 miljarder kronor, vilket var 178,2 miljarder kronor lägre än vid föregående års slut. Sedan det nuvarande pensionssystemet infördes 2001 har buffertkapitalet ökat med 1 259 miljarder kronor. Under samma period har nettoutflödet från buffertfonderna för att täcka underskottet i inkomst- pensionssystemet varit 271,6 miljarder kronor.

15

Skr. 2022/23:130

16

Figur 3.4 Utveckling av tillgångar och skulder i inkomstpensionssystemet

Miljarder kronor

16000
14000	1,0200
	1,0370	1,0820	1,1295
12000	1,0347		1,0000

10000
8000
6000
4000
2000
0															0,5000
2011	2012	2013	2014	2015		2016	2017	2018		2019	2020		2021	2022
	Avgiftstillgångar				Bufferfonderna				Skulder			Balanstal (höger axel)

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Första–Fjärde och Sjätte AP-fonderna).

I figur 3.4 illustreras utvecklingen av tillgångar och skulder i inkomst- pensionssystemet. Avgiftstillgången utgör merparten av tillgångarna i systemet (84,4 procent vid utgången av 2022). Som framgår av figuren har buffertfondernas andel av tillgångarna i systemet ökat sedan 2011.

Vid 2022 års slut utgjorde buffertfondernas kapital 15,6 procent av till- gångarna i inkomstpensionssystemet. Detta är en ökning med ca 6 procent- enheter sedan slutet av 2001, då andelen var 10 procent. Den största (och resterande) delen av tillgångarna i inkomstpensionssystemet utgörs av framtida avgiftsinkomster. Dessa avgiftsinkomster har störst betydelse för nivån på framtida pensioner och grundas på den realekonomiska och befolkningsmässiga utvecklingen.

3.3 Avkastning i jämförelse med utländska pensionsfonder

Regeringens bedömning: Buffertfondernas avkastning är god i jämförelse med ett urval av utländska pensionsfonder. Skillnader mellan de olika fonderna medför att jämförelser bör göras med viss försiktighet.

Skälen för regeringens bedömning: Buffertfonderna kan jämföras med ett antal utländska pensionsfonder som har liknande uppdrag i res- pektive lands pensionssystem. Skillnader i fondernas uppdrag, placerings- regler, risktolerans, investeringsinriktning, valutaeffekter och marknads- utvecklingen på respektive hemmamarknad gör att jämförelser bör göras med viss försiktighet. Det kan även vara skillnader i räkenskapsår och datatillgänglighet. Som framgår av figur 3.5 visar McKinseys jämförelse

-18,3%

att de svenska buffertfonderna har haft en avkastning som är god i Skr. 2022/23:130 jämförelse med utländska pensionsfonder under den senaste tioårs-

perioden (8,7 procent jämfört med 6,6 procent). Under den senaste femårsperioden har buffertfondernas avkastning varit något högre än de utländska pensionsfondernas genomsnittliga avkastning (7 procent jäm- fört med i genomsnitt 4,5 procent). Under 2022 har buffertfondernas avkastning även varit relativt motståndskraftig i jämförelse med de utländska pensionsfonderna (-8 procent genomsnittlig avkastning jämfört med -9,9 procent för 2022).

Figur 3.5 Buffertfondernas avkastning i jämförelse med utländska pensionsfonder 2022

Procent

15%
							1år		5år			10år
10%			8,7%								9,4%
											7,8%
		7,0%
			6,6%							6,7%	6,7%
5%			4,2%		4,3%
					1,4%
0%		8261-Buffertfonderna		07713 - (Norge) SPU		4-(Nederländerna)ABP				4444- (USA) CalPERS			1084-(Kanada) CPPIB
-10%
-5%
											-4,3%
	-8,0%							-6,1%
					878
-15%			-14,1%

-20%

Anm.: De utländska pensionsfondernas kapital är redovisat i mdkr.

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Första–Fjärde och Sjätte AP-fonderna).

	8,3%
6,6%
	3,2%
	1,6%
-1,0%		(Danmark) ATP
(Kanada)CDPQ
041 3 -	969 -
	-15,4%

I figur 3.6 nedan redovisas buffertfondernas tillgångsallokering i jäm- förelse med utländska pensionsfonder. De utländska pensionsfonderna har i likhet med buffertfonderna under de senaste åren ökat andelen alternativa investeringar, minskat andelen räntor och skiftat sina aktieportföljer från hemmamarknaderna till både tillväxtmarknader och andra utvecklade marknader. Den främsta anledningen för investerare att söka sig till alternativa marknader är möjligheten till högre avkastning och diversifiering genom att få exponering mot andra faktorer än aktie- och räntemarknaderna, samt att deras långa investeringshorisont innebär en konkurrensfördel. Fonderna har dock olika definition av alternativa investeringar, vilket leder till att allokeringen inte är helt jämförbar mellan fonderna.

17

Skr. 2022/23:130	Figur 3.6		Buffertfondernas tillgångsallokering i jämförelse med
			utländska pensionsfonder 2022
			Procent
	100%	0%	3%		4%	4%	0%	2%
	90%			34%			24%
		34%	27%		29%
	80%							43%
						43%
	70%
	60%	25%			25%		30%
	50%
				40%
	40%					24%
			70%					38%
	30%
	20%	41%			43%	28%	45%
	10%			27%				17%
	0%

Aktier Räntor Alternativa tillgångar Övrigt

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Första–Fjärde och Sjätte AP-fonderna).

De utländska pensionsfonderna har viss spridning sinsemellan när det gäller tillgångsslagens andelar av portföljerna. Av figur 3.6 ovan framgår att buffertfondernas andelar ligger inom denna spridning. I sammanhanget bör också nämnas att buffertfondernas andel alternativa investeringar först på senare år har närmat sig de utländska pensionsfondernas andelar.

	3.4	Tillgångsallokering
	Regeringens bedömning: Första–Fjärde AP-fonderna har anpassat sin
	övergripande tillgångsförvaltning på ett rimligt sätt inom givna
	placeringsregler för att uppnå en god riskspridning i portföljen. Den
	ökade andelen alternativa investeringar har genererat en god avkastning
	och kan bidra till en dämpande effekt på fondernas resultatnedgång vid
	en negativ utveckling på aktiemarknaden.
	Skälen för regeringens bedömning: Buffertfondernas självständighet
	gör att respektive fond har utvecklat sin egen förvaltningsmodell och att
	fonderna allokerar sina tillgångar olika. Första–Fjärde AP-fonderna skiljer
	sig mest åt när det gäller andelen alternativa investeringar (se figur 3.7),
	där Fjärde AP-fonden har lägst andel (23 procent) och Andra AP-fonden
	har högst andel (36 procent). Andelen svenska aktier, utländska aktier och
	räntebärande tillgångar skiljer sig som mest mellan 11 och 2 procent-
	enheter för aktier respektive ränteprodukter mellan fonderna. Både Första
	och Tredje AP-fonderna har under 2022 helt avyttrat sina aktieinnehav i
	tillväxtmarknader, och andelen aktier i tillväxtmarknader skiljer sig nu
	som mest 9 procentenheter mellan fonderna. Den totala andelen aktier i
18	portföljerna varierar mellan 36 procent (Andra AP-fonden) och 50 procent
	(Fjärde AP-fonden). Första, Andra och Tredje AP-fonderna har efter aktier

störst innehav i alternativa investeringar, medan Fjärde AP-fonden har Skr. 2022/23:130 större innehav i räntebärande tillgångar än i alternativa investeringar.

Fonderna har olika definitioner av vad som ingår i alternativa investe- ringar, vilket innebär att allokeringen inte är helt jämförbar, men samtliga klassar dock aktier i onoterade bolag, infrastruktur och fastigheter som alternativa investeringar.

Första–Fjärde AP-fonderna har under 2022 framför allt ökat alloke- ringen till alternativa tillgångar. Ökningen reflekterar dels en relativt bättre marknadsutveckling för vissa tillgångsslag i denna kategori, dels en långsiktig strategi från fonderna att långsiktigt bygga upp portföljer med alternativa tillgångar. Strategier i alternativa tillgångar, såsom fastigheter, skog, och private equity-tillgångar, tar lång tid att genomföra. Det kan dock även konstateras att värdeförändringar i onoterade tillgångar, som inte marknadsvärderas löpande, sker med en viss eftersläpning jämfört med noterade tillgångar, och att eventuella värdeminskningar i alternativa tillgångar därmed inte reflekteras fullt ut i 2022 års portföljdata.

Figur 3.7 Jämförelse av Första–Fjärde AP-fondernas tillgångsallokering 2022

Procent av fondernas faktiska portföljer, 31 december 2022

100%
90%	27%										23%
				36%			35%
80%
70%
60%	27%										28%
50%				27%			25%
			0%
													6%
40%										0%
30%	30%					9%					28%
							28%
20%				19%
10%
		17%
												16%
									12%
0%						8%
	Första AP-fonden				Andra AP-fonden			Tredje AP-fonden			Fjärde AP-fonden
	Svenska aktier				Globala aktier			Aktier i tillväxtmarknader
	Räntebärande tillgångar				Alternativa tillgångar

Anm.: Ändring av vissa kategorier för ökad jämförbarhet.

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Första–Fjärde AP-fonderna).

I figur 3.8 nedan redovisas hur den samlade tillgångallokeringen för
Första–Fjärde AP-fonderna har utvecklats sedan start 2001. Andelarna var
relativt stabila fram till 2007, då ett skifte påbörjades för att öka andelen
alternativa investeringar samtidigt som andelen aktier och räntor
minskades. Ungefär vid samma tidpunkt påbörjades ett mindre skifte som
innebar att andelen aktier i tillväxtmarknader ökade, delvis på bekostnad
av en något lägre andel globala aktier. Med bakgrund i en målsättning att
minska beroendet av extern förvaltning har Första och Tredje AP-fonderna
under 2022 avslutat sina mandat för aktier i tillväxtmarknader, vilket lett	19

Skr. 2022/23:130 till att andelen aktier i tillväxtmarknader minskade under året. Andelen svenska aktier, som uppgår till 14 procent, är större än dess vikt på den globala aktiemarknaden, där svenska aktier uppgår till strax under 1 procent (s.k. home bias).

Figur 3.8 Tillgångsallokering Första–Fjärde AP-fonderna

Procent av fondernas faktiska portfölj, årsgenomsnitt

100%
90%	27,2%
80%
70%
60%	25,9%
50%
40%			5,3%
30%
		27,2%
20%
10%
		13,8%
0%

2001	2002	2003
	Svenska

Källa: McKinsey bilaga

2004	2005	2006	2007	2008	2009	2010
aktier		Globala aktier			Aktier i

9 (grunddata från–Första-Fjärde

2011

2012

2013

2014

tillväxtmarknader AP-fonderna).

2015	2016	2017	2018	2019	2020	2021	2022
	Räntor		Alt. tillgångar				Övrigt

Faktaruta Alternativa investeringar

Det finns ingen gemensam definition för alternativa investeringar utan det anses ofta vara tillgångar av mer illikvid karaktär där investerings- horisonten oftast är lång och investeringsprocessen kan vara mer komplex. Exempel på alternativa investeringar är fastigheter, jordbruk, skog, infrastruktur, riskkapitalföretag (private equity) och hedgefonder.

Syftet med att investera i alternativa investeringar är att diversifiera portföljen och att skapa en högre riskjusterad avkastning eftersom tillgångarna kan ha låg korrelation med tillgångar som aktier och räntor.

I skrivelsen används begreppet alternativa tillgångar synonymt med alternativa investeringar.

	3.5	Utvecklingen på finansmarknaderna
	Sammanfattning: AP-fondernas resultat och värdeutveckling är starkt
	beroende av utvecklingen på finansmarknaderna. Breda börsuppgångar
	efter finanskrisen 2008 och fallande räntor sedan början av 2000-talet
	har bidragit till AP-fondernas långsiktiga resultat. Under 2022 utveck-
	lades de underliggande finansmarknaderna negativt vilket har påverkat
	AP-fondernas resultat.
	Resultatet och värdeutvecklingen i AP-fonderna är starkt beroende av
20	utvecklingen på finansmarknaderna. Under 2022 har utvecklingen varit

svag på samtliga marknader där AP-fonderna är aktiva, vilket förklarar årets negativa avkastning. Avgörande faktorer inkluderar Rysslands inva- sion av Ukraina, globala produktions- och logistikproblem samt fortsatta pandemistörningar i Kina.

Omkring 35–50 procent av kapitalet i Första–Fjärde AP-fonderna utgörs av aktier, vilket innebär att utvecklingen på världens aktiemarknader har stor betydelse för fondernas resultat. Historiskt sett har den höga andelen aktier bidragit positivt till buffertfondernas höga avkastning sedan starten 2001. Under 2022 bidrog aktierna däremot till buffertfondernas negativa avkastning. Avkastningen på svenska aktier var -20,8 procent. För globala aktier och aktier i tillväxtmarknaden var avkastningen -17,7 respektive -19 procent, uträknat i US-dollar. Under perioden 2001–2022 var den genomsnittliga årliga avkastningen mätt i svenska kronor för svenska aktier 8,2 procent, globala aktier 6,5 procent och aktier i tillväxtmarknader 8,6 procent (se figur 3.9).

Under 2022 vändes även trenden med fallande marknadsräntor som historiskt har haft en positiv inverkan på AP-fondernas långsiktiga resultat. De mer direkta effekterna påverkar den fjärdedel av kapitalet i Första–Fjärde AP-fonderna som utgörs av räntebärande tillgångar. När marknadsräntan stiger faller värdet av obligationsinnehaven samtidigt som framtida avkastning från nya räntebärande tillgångar stiger. De högre räntorna har även haft en negativ inverkan på värderingen av aktie- börserna. Årets utveckling försvårade för kapitalförvaltare att placera sina tillgångar med låg risk.

Cirka en tredjedel av kapitalet i buffertfonderna utgörs av alternativa investeringar (fastigheter, infrastruktur och riskkapitalföretag m.m.). Alternativa investeringars andel av fondkapitalet har ökat på senare år, dels på grund av tillgångsslagets stigande värde, dels då vissa av fonderna har fokuserat på att öka innehavet av strategiska skäl. Alternativa investeringar har genererat en god avkastning de senaste åren och har dessutom ofta en dämpande effekt när aktiemarknaden utvecklas negativt eftersom dessa tillgångar marknadsvärderas mer sällan än likvida till- gångar. Detta var gynnsamt för fonderna under 2022 då tillgångsslaget bidrog med positiv eller neutral avkastning. För Sjätte AP-fonden blir detta särskilt tydligt eftersom fondens uppdrag är avgränsat till att investera i onoterade tillgångar. Detta var starkt bidragande till att Sjätte AP-fonden var den enda AP-fonden med positiv avkastning 2022. Utvecklingen på finansmarknaderna har dock stor betydelse för den långsiktiga resultat- utvecklingen även för dessa tillgångsslag. I figur 3.8 redovisas Första– Fjärde AP-fondernas allokering och i figur 3.9 utvecklingen på de under- liggande marknaderna.

Skr. 2022/23:130

21

Skr. 2022/23:130	Figur 3.9	Utvecklingen på de underliggande marknaderna
		Index 100=2001
	800
			Svenska	US stats-
	700
			statsobligationer	obligationer
			Tillväxtmarknads-	Svenska aktier
	600		aktier
			Globala aktier
	500
	400
	300
	200
	100

-

2002

2004

2006

2008

2010

2012

2014

2016

2018

2020

2022

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Datastream). Uträknat i SEK.

4	Buffertfondernas samlade kostnader
Regeringens bedömning: Buffertfondernas kostnader i absoluta tal
har minskat under 2022. För AP-fonderna, liksom övrig verksamhet i
offentlig regi, är det viktigt att ständigt arbeta för en hög kostnads-
effektivitet. Detta bidrar både till nettoavkastningen och till allmän-
hetens förtroende för det allmänna pensionssystemet. Nettoavkast-
ningen bidrar till buffertfondernas långsiktiga finansiering av
inkomstpensionssystemet, vilket kostnadsbesparingar ska vägas emot.
Viktiga faktorer för kostnadsutvecklingen i absoluta tal är fond-
kapitalets utveckling och placeringarnas inriktning.
Skälen för regeringens bedömning
Sammanfattning
Buffertfondernas kostnader uppgick till 1 602 miljoner kronor under 2022.
Jämfört med föregående år var detta en minskning med 22 miljoner kronor
eller 1,4 procent. Det är framför allt de externa förvaltningskostnaderna
som har minskat. För de interna förvaltningskostnaderna fortsätter dock
ökningstrenden, i år från 1 055 till 1 115 miljoner kronor.
Den absoluta kostnadsutvecklingen styrs i hög grad av fondkapitalets
storlek och placeringarnas inriktning. Tillgångsförvaltning med högre
kostnader är motiverad när den förväntas bidra till högre nettoavkastning
och ökad riskspridning. Den svenska kronans rörelse gentemot andra
valutor påverkar fondernas kostnader för köp av tjänster som prissätts i
US-dollar och euro.
Under	perioden 2012‒2015 ökade kostnaderna med i genomsnitt

22	10 procent per år, men 2016 bröts trenden och kostnaderna minskade med

103 miljoner kronor eller 5,6 procent under året. Under perioden 2016–2022 har kostnaderna minskat med 7,8 procent medan det sammanlagda buffertkapitalet har ökat med ca 33 procent totalt.

Det är viktigt att understryka att det är buffertfondernas nettoavkastning som påverkar deras bidrag till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering. Att få kapitalet att växa är buffertfondernas uppgift. AP-fonderna bör dock, liksom övrig verksamhet i offentlig regi, ständigt arbeta för hög kostnadseffektivitet. Detta är viktigt både för fondernas nettobidrag till inkomstpensionssystemet och för att upprätthålla ett högt förtroende hos allmänheten. Att det totala fondkapitalet är fördelat på fem fonder bidrar även till lägre kostnadseffektivitet.

Kostnadssammanställning

Buffertfondernas kostnader finansieras av de medel som fonderna förval- tar.7 Kostnaderna delas in i interna och externa kostnader, vilka redovisas på olika sätt i årsredovisningen. De interna förvaltningskostnaderna redovisas som rörelsens kostnader i resultaträkningen medan de externa förvaltningskostnaderna tas upp som en negativ post under rörelsens intäkter. I tabell 4.1 redovisas den sammantagna kostnadsutvecklingen för buffertfonderna de senaste fem åren.

Tabell 4.1 Buffertfondernas interna och externa förvaltningskostnader

Miljoner kronor

	2018	2019	2020	2021	2022
Interna	946	1 017	1 018	1 055	1 115
förvaltningskostnader
Externa	768	739	617	569	487
förvaltningskostnader1
Summa	1 714	1 756	1 635	1 624	1 602
Förändring jmf	-40	42	-121	-11	-22
föregående år, mnkr
Förändring jmf	-2,3	2,5	-6,9	-0,7	-1,4
föregående år, procent
Buffertkapital i	1 393	1 490	1 646	1 842	1 910
genomsnitt, mdkr2

Not 1: Exklusive prestationsbaserade arvoden.

Not 2: Genomsnittligt fondkapital under året (ingående fondkapital + utgående fondkapital)/2 .

Källa: Första–Fjärde och Sjätte AP-fondernas årsredovisningar.

Under 2022 uppgick buffertfondernas interna och externa förvaltnings- kostnader till sammanlagt 1 602 miljoner kronor. I förhållande till före- gående år är detta en minskning med 22 miljoner kronor eller 1,4 procent. Av kapitalet i Första–Fjärde AP-fonderna förvaltades ca 82 procent internt vid 2022 års slut, jämfört med ca 70 procent vid 2012 års slut. I en internationell jämförelse är andelen internt förvaltat kapital hög hos

7 Kostnader för revision och den externa utvärderingen täcks också av fondmedlen (2 kap.

3 § lagen om allmänna pensionsfonder och 1 kap. 2 § lagen om Sjätte AP-fonden).

Skr. 2022/23:130

23

Skr. 2022/23:130 Första–Fjärde AP-fonderna. En hög andel intern förvaltning ökar kostnadseffektiviteten.

Interna förvaltningskostnader

De interna förvaltningskostnaderna avser främst personal, informations- och datasystem, köpta tjänster och lokaler. I tabell 4.2 redovisas hur kostnaderna har fördelats på dessa poster. Personalkostnader och informations- och datatjänster är de två största kostnadsposterna.

Tabell 4.2 Buffertfondernas interna förvaltningskostnader

Miljoner kronor

	2018	2019	2020	2021	2022
Personalkostnader	584	628	644	668	678
Informations- och datatjänster	206	232	236	236	265
Köpta tjänster	67	64	54	67	64
Lokalkostnader	46	50	50	54	63
Övrigt	44	42	33	30	38
Summa interna förvaltningskostnader	946	1 017	1 018	1 055	1 115

Källa: Första–Fjärde och Sjätte AP-fondernas årsredovisningar.

Personalkostnaderna påverkas av antalet anställda och lönenivåerna. Antalet anställda påverkas i sin tur av fondernas strategival, bl.a. när det gäller hur mycket av kapitalet som förvaltas internt. Under en längre tid har andelen intern förvaltning ökat samtidigt som det förvaltade kapitalet vuxit.

Figur 4.1 Antal anställda i buffertfonderna och andelen kvinnor

Antal (vänster axel), andel (höger axel)

350								100%
			Antal anställda			Andelen kvinnor	303
				293	295
300		279
	275
250								75%
200
		40%		41%	41%		41%	50%
150	37%
100								25%
50
0								0%
	2018	2019		2020	2021		2022

Källa: Första–Fjärde och Sjätte AP-fondernas årsredovisningar.

24

Vid 2022 års slut var 303 personer anställda i buffertfonderna, vilket är en Skr. 2022/23:130 ökning med 8 personer jämfört med föregående årsskifte (figur 4.1).

Andelen kvinnor är oförändrad på 41 procent.

Tredje och Fjärde AP-fonderna använder rörliga ersättningsprogram för medarbetare. Under 2022 betalades 4,2 miljoner kronor ut i rörlig ersättning, vilket är betydligt lägre jämfört med 2021 års rörliga ersätt- ningar (se tabell 4.3). Andra AP-fonden beslutade att upphöra med rörliga ersättningar från och med 2022.

Tabell 4.3	Rörliga ersättningar för medarbetare i buffertfonderna
	Miljoner kronor
		2018	2019	2020	2021	2022
Första AP-fonden		0	0	0	0	0
Andra AP-fonden		0	6,0	5,3	6,0	0
Tredje AP-fonden		2,9	3,4	5,0	4,0	4
Fjärde AP-fonden		0,4	6,4	6,0	7,7	0,2
Sjätte AP-fonden		0	0	0	0	0
Summa		3,3	15,8	16,3	17,7	4,2

Källa: Första–Fjärde och Sjätte AP-fondernas årsredovisningar.

Enligt regeringens riktlinjer avseende anställningsvillkor för ledande befattningshavare i AP-fonderna ska den totala ersättningen till ledande befattningshavare vara rimlig och väl avvägd. Den ska även vara konkurrenskraftig, takbestämd och ändamålsenlig, samt bidra till en god etik och organisationskultur (se bilaga 1). I samband med den årliga bok- slutsrevisionen genomförs en granskning av att riktlinjer följs. Gransk- ningen har inte visat några avvikelser från riktlinjerna. Samtliga AP-fonder har ett ersättningsutskott eller en kommitté som bereder löneramen för samtliga medarbetare, ersättningar till ledande befattningshavare samt förhandlar lön och övriga villkor med den verkställande direktören. Hela styrelsen fattar beslut i ersättningsfrågor efter beredning av ersättnings- utskottet eller kommittén.

Externa förvaltningskostnader (exklusive prestationsbaserade arvoden)

Externa förvaltningskostnader utgörs av ersättningar som betalas till parter som förvaltar kapital på uppdrag av fonderna. Vanligtvis ges ersättningen som en procentuell andel av det förvaltade kapitalet. De externa förvaltningskostnaderna bestäms därmed främst av storleken på det externt förvaltade kapitalet, men även av hur kapitalet förvaltas. Passiv förvaltning har i allmänhet en lägre kostnad än aktiv förvaltning och på motsvarande sätt påverkar förvaltningens inriktning kostnaderna. Onote- rade tillgångar kostar i regel mer att förvalta än noterade aktier. En mindre andel av de externa förvaltningskostnaderna avser kostnader för depåbank och administration av ställda säkerheter, vilka är beroende av kapitalets volym och omfattningen av transaktioner.

Av tabell 4.4 framgår att de externa förvaltningskostnaderna har minskat varje år under perioden 2018–2022 trots att buffertkapitalet har ökat. De

25

Skr. 2022/23:130 lägre kostnaderna beror på aktivt strategiskt arbete med att öka andelen internt förvaltat kapital och omstrukturering av mandat.

Tabell 4.4 Buffertfondernas externa förvaltningskostnader

	2018	2019	2020	2021	2022
Externa förvaltningskostnader mnkr1	768	739	617	569	487
Förändring jfr föregående år, procent	-7,7	-3,8	-16,5	-7,8	-14,4
Buffertkapital i genomsnitt, mdkr2	1 393	1 490	1 646	1 842	1 910

Not 1: Exklusive prestationsbaserade arvoden.

Not 2: Ingående fondkapital + utgående fondkapital)/2.

Källa: Första–Fjärde och Sjätte AP-fondernas årsredovisningar.

Prestationsbaserade arvoden för extern förvaltning

Posten externa förvaltningskostnader innefattar enligt AP-fondernas redovisningsprinciper inte prestationsbaserade arvoden eller förvaltar- arvoden för onoterade tillgångar.

Prestationsbaserade arvoden betalas ut till externa förvaltare när en överenskommen avkastning överträffas. Avkastning över detta mål ökar nettoavkastningen men genererar för denna typ av arvodesavtal samtidigt en kostnad i form av ett prestationsbaserat arvode. I AP-fondernas resultat- räkningar redovisas erlagda prestationsbaserade arvoden som en avgående post under nettoresultatet för aktuellt tillgångsslag. I tabell 4.5 redovisas prestationsbaserade arvoden för noterade tillgångsslag de senaste fem åren.

Tabell 4.5 Prestationsbaserade arvoden för extern förvaltning

Miljoner kronor

	2018	2019	2020	2021	2022
Första AP-fonden	90	48	103	66	401
Andra AP-fonden	80	148	293	120	-112
Tredje AP-fonden	144	197	133	99	199
Fjärde AP-fonden	17	13	96	166	29
Sjätte AP-fonden	0	0	0	0	0
Summa	331	406	625	451	257

Not 1: Utöver detta har återbetalning under året uppgått till 131 mkr

Not 2: Under 2022 var de prestationsbaserade avgifterna en intäkt då det gjordes för höga reserveringar i samband med bokslutet 2021.

Källa: Första–Fjärde och Sjätte AP-fondernas årsredovisningar.

För onoterade tillgångsslag är en annan avtalskonstruktion vanligare, vilken oftast innebär att erlagda förvaltararvoden återbetalas förutsatt att det skett vinstgivande försäljningar i den onoterade fonden. Därefter sker en vinstdelning, vilket innebär att en del av vinsten över en viss förut- bestämd avkastningsränta delas med förvaltarbolaget och nettoredovisas vid realisering. Detta innebär att erlagda arvoden över exempelvis en onoterad riskkapitalfonds livstid återbetalas i sin helhet (förutsatt att det finns utrymme inom upparbetade vinster). I regeringens skrivelse

Redovisning av AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2015 (skr. 2015/16:130)

26

ändrades redovisningen för att ge en mer rättvisande bild av den senare Skr. 2022/23:130 kategorin av arvoden, och AP-fonderna ombads också att tydligare

redogöra för såväl erlagda som återbetalda belopp för onoterade avtals- upplägg i sina årsredovisningar. Ändringen och förtydligandet i skrivelsen innebär att erlagda arvoden på årsbasis ska ställas mot, och redovisas tillsammans med, återbetalda arvoden som återbetalas i samband med att en onoterad tillgång säljs med vinst. I tabell 4.6 redovisas detta netto- belopp per fond. Under 2022 var de erlagda arvodena 761 miljoner kronor högre än de återbetalda.

Tabell 4.6	Netto erlagda och återbetalda arvoden för onoterade innehav
	(positivt belopp då erlagda arvoden överstiger återbetalda)
	Miljoner kronor
		2018	2019	2020	2021	2022
Första AP-fonden		109	-107	0	0	7
Andra AP-fonden		-64	82	9	-160	225
Tredje AP-fonden		242	226	409	260	306
Fjärde AP-fonden		62	68	94	144	223
Summa		349	269	512	451	761

Anm.: Sjätte AP-fonden har som princip att periodisera sina förvaltningskostnader och dessa ingår därmed inte i tabellen.

Källa: Första–Fjärde AP-fondernas årsredovisningar.

Vinstdelningen sker efter en viss vinstnivå, men denna nivå uppnås först efter det att AP-fonden har återfått investerat belopp och erlagda avgifter och därutöver även erhållit en ersättning motsvarande en viss procentuell årlig avkastning på hela det investerade beloppet. Vinstdelningen redo- visas inte specifikt utan den har reducerat erhållet försäljningsbelopp och därmed reducerat nettoresultatet. Jämfört med 2021 har netto erlagda och återbetalda arvoden ökat från 451 till 761 miljoner kronor. Denna typ av avtalskonstruktioner kan förväntas öka ytterligare i och med de ändringar av placeringsreglerna som trädde i kraft den 1 januari 2019. AP-fonderna utredde under 2019 frågan hur de på bästa sätt kan bidra till att öka transparensen kring vinstdelning och konstaterade då att genom att ansluta till pågående initiativ tillsammans med andra globala institutionella investerare skapas de bästa förutsättningarna för att påverka transparensen i branschen i rätt riktning samt bidra till utvecklandet av en gemensam rapporteringsstandard. Under 2020 anslöt sig Andra och Tredje AP- fonderna till den icke-vinstdrivande organisationen Private Capital Data Standards Alliance (PCDS), tidigare Adopting Data Standards Initiative (ADS), vars huvudsakliga syfte är att verka för just detta.

27

Skr. 2022/23:130

5

Första–Fjärde AP-fondernas samlade

hållbarhetsarbete

Regeringens bedömning: Regeringen ser positivt på att Första–Fjärde AP-fonderna integrerar hållbarhetsarbetet i kapitalförvaltningen. Rege- ringen välkomnar att fondernas strategier i allt högre grad bygger på ambitionen att påverka portföljbolag att minska sina klimatavtryck.

Första–Fjärde AP-fondernas totala koldioxidutsläpp har fortsatt att minska under 2022. Den portföljviktade koldioxidintensiteten har också minskat i tre av fyra fonder. Regeringen ser positivt på att Första–Fjärde AP-fondernas samlade koldioxidavtryck fortsätter att minska och uppmuntrar fonderna att fortsätta sitt arbete.

Regeringen ser positivt på den samverkan som sker inom ramen för Etikrådets verksamhet och välkomnar den översyn av rådets uppdrag och strategi som har genomförts.

Det är fortfarande i viss mån svårt att få en helhetsbild av resultaten inom hållbarhetsområdet. Första–Fjärde AP-fonderna har dock i stor utsträckning nått sina hållbarhetsmål under 2022, vilket regeringen ser positivt på. Regeringen ser också positivt på att flera av fonderna har fortsatt att utveckla sina målsättningar i riktning mot att bli mer resultatinriktade. Fonderna bör även fortsätta arbetet med att vidare- utveckla resultatrapporteringen inom hållbarhetsområdet.

Skälen för regeringens bedömning: Under 2022 har Första–Fjärde AP-fonderna fortsatt sitt hållbarhetsarbete genom att bl.a. vidareutveckla målsättningar och måluppföljning. Samtliga fonder integrerar hållbarhets- perspektivet i kapitalförvaltningen. Detta uttrycks genom nyttjande av både kvantitativa och kvalitativa hållbarhetsfaktorer i ordinarie investe- ringsstrategier, växande samarbete mellan hållbarhetsspecialister och förvaltare samt kompetensutveckling i hela förvaltningsorganisationen. Därutöver har fonderna identifierat olika fokusområden för arbetet med hållbarhetsfrågor.

Första–Tredje AP-fonderna har under året arbetat med att implementera nya eller uppdaterade policyer och strategier på hållbarhetsområdet som antagits under 2021 och 2022. Detta har lett till förändringar bl.a. i fråga om fokusområden och målsättningar. För Fjärde AP-fonden är fokus- områden och målsättningar i huvudsak oförändrade. Klimat och ägar- styrning är fortsatt högt prioriterade områden för fonderna, men även biologisk mångfald och sociala frågor inklusive mänskliga rättigheter lyfts fram av några fonder.

Itabell 5.1 redovisas Första–Fjärde AP-fondernas fokusområden för hållbarhetsarbetet samt antal mål och förändringar under 2022.

28

Tabell 5.1	Första–Fjärde AP-fondernas fokusområden, antal mål och				Skr. 2022/23:130
	förändringar inom hållbarhetsområdet 2022
AP-fond		Fokusområden	Antal mål	Förändringar
			2022 (2021)
Första AP-fonden		Klimat	7 (8)	Ny ESG-strategi och
				förändringar i fråga om
				fokusområden. Färre
				antal mål. Kvarvarande
				mål är oförändrade.
Andra AP-fonden		Klimat, biologisk	8 (26)	Uppdaterad hållbarhets-
		mångfald, mänskliga		policy. Ett nytt fokus-
		rättigheter, mångfald,		område. Nya mål
		jämlikhet och inkludering		kopplade till fondens
		samt ägarstyrning		fem fokusområden.
Tredje AP-fonden		Bolagsstyrning, klimat,	6 (5)	Ett nytt fokusområde. I
		mänskliga rättigheter och		huvudsak nya och för-
		biologisk mångfald		ändrade målsättningar.
Fjärde AP-fonden		Klimat och miljö samt	11 (11)	I huvudsak oförändrade
		ägarstyrning		mål.

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Första –Fjärde AP-fonderna).

Inom klimatområdet rapporterar samtliga AP-fonder koldioxidavtryck enligt ett gemensamt framtaget ramverk. Koldioxidutsläpp mäts vanligtvis i Scope 1, 2 och 3, vilket är vedertagna begrepp på marknaden. Scope 1 visar direkta utsläpp från källor som kontrolleras av företaget, Scope 2 visar indirekta utsläpp från förbrukning av el, fjärrvärme och fjärrkyla och Scope 3 visar övriga indirekta utsläpp som företaget orsakar både upp- ströms och nedströms i värdekedjan. Totalt koldioxidutsläpp inom Scope 1 och 2 redovisas av Första–Fjärde AP-fonderna som summan av ägd andel av de noterade portföljbolagens respektive koldioxidutsläpp. Några av AP-fonderna har börjat mäta Scope 3, men det är ännu inte möjligt att ge en samlad bild av dessa utsläpp.

Ifigur 5.1 redovisas Första–Fjärde AP-fondernas totala koldioxid- utsläpp inom Scope 1 och 2 under åren 2018–2022. De totala utsläppen från fondernas portföljer har minskat med över en tredjedel under perioden (i genomsnitt 14 procent årligen). Samtliga fonder har presterat en kontinuerlig minskning av de totala utsläppen. Under 2022 minskade utsläppen med ca 0,4 miljoner ton koldioxidekvivalenter (CO2e).

29

Skr. 2022/23:130	Figur 5.1		Redovisade CO2-utsläpp 2018–2022, Scope 1 och 2
			Miljoner ton CO2e
	8		AP1	AP2		AP3	AP4
	7
	6	2,4
					2,2
	5
								1,8
	4	1,1
					1,1
										1,4
	3											1,4
		1,7						0,9
					1,6					0,8
	2											0,8
								1,4		1,1
												1,1
	1	1,8
					1,6
								0,9		0,9		0,7
	0
		2018			2019		2020		2021		2022

Anm.: AP-fonderna har olika stora noterade innehav, vilket i huvudsak förklarar skillnaden i absoluta tal mellan fonderna. Förändringar i Andra AP-fondens beräkningsmetodik innebär att portföljutsläpp före 2019 är mer osäkra än efterföljande år.

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Första–Fjärde AP-fonderna).

AP-fonderna redovisar även portföljviktad koldioxidintensitet. Det är ett mått på de underliggande noterade portföljbolagens respektive koldioxid- intensitet, dvs. ett bolags koldioxidutsläpp i förhållande till dess omsätt- ning, viktat baserat på respektive bolags andel av portföljen. Måttet är väletablerat och reflekterar portföljens exponering mot bolag som genererar koldioxidutsläpp. Den portföljviktade koldioxidintensiteten sjönk för Första, Andra och Fjärde AP-fonderna under 2022, medan den ökade för Tredje AP-fonden (figur 5.2).

30

Figur 5.2		Portföljviktad koldioxidintensitet, Första–Fjärde AP-fonderna Skr. 2022/23:130
		Ton CO2e/miljoner kronor
16								2021
14								Förändring p.g.a. portföljmix
								Förändring p.g.a. bolag i portföljen
12								2022
10				9		9,6
						8,6
8,2			7,1		7,7
8									6,8	6,3
6
4
2					0,5		1,3			0,4
0
-2	-0,3	-0,8				-0,3				-0,9
				-1,8
-4
	AP1				AP2			AP3		AP4

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Första–Fjärde AP-fonderna).

Förändringar i den portföljviktade koldioxidintensiteten kan bero på förändrad portföljmix, t.ex. genom ökad eller minskad kapitalallokering till vissa bolag. Förändringar kan också ske på grund av ökad eller minskad utsläppsintensitet för portföljbolagen. Eftersom portföljbolagens kol- dioxidintensitet mäts i förhållande till deras omsättning kan förändrad intensitet härstamma från såväl faktiskt ökade eller minskade utsläpp från bolagens verksamhet som förändrad omsättning i bolagen.

För flera av fonderna har den portföljviktade koldioxidintensiteten ökat i fråga om portföljmix. En bidragande orsak är att energibolag med fossil verksamhet har presterat mycket väl under 2022 till följd av höga gas- och oljepriser. Dessa bolag upptar därmed en större andel av fondernas port- följer. En svag börsutveckling för vissa it-bolag, framför allt i USA, vars verksamhet genererar låga utsläpp har haft en liknande men motsatt effekt. Samtliga AP-fonder redovisar dock att koldioxidintensiteten i de under- liggande portföljbolagen minskar.

Regeringen ser positivt på att Första–Fjärde AP-fondernas koldioxid- avtryck fortsätter att minska över tid och uppmuntrar fonderna att fortsätta sitt arbete i den pågående klimatomställningen.

AP-fonderna samverkar kring flera aspekter av hållbarhet. Inom ramen för samverkansrådet behandlas bl.a. redovisning och rapportering på området (se även avsnitt 7.2). Fonderna deltar även gemensamt i ett stort antal nationella och internationella organisationer, projekt och initiativ.

Sedan 2007 samarbetar Första–Fjärde AP-fonderna också inom AP-fondernas etikråd (Etikrådet) vars syfte är att utifrån fondernas upp- drag och gemensamma värdegrund åstadkomma förbättringar på miljö- och etikområdet. Etikrådet driver både proaktivt och reaktivt arbete inom bl.a. mänskliga rättigheter, klimat och miljö.

Det proaktiva arbetet syftar till att konstruktivt bidra till positiv föränd- ring och möta komplexa hållbarhetsutmaningar. Arbetet är organiserat i

31

Skr. 2022/23:130

32

projekt med utvalda teman och innefattar bl.a. dialog med AP-fondsägda bolag. Under 2022 har Etikrådet drivit åtta proaktiva projekt inom de över- gripande områdena bolagsstyrning, miljö och sociala frågor.

Etikrådets reaktiva arbete syftar till att identifiera AP-fondsägda bolag som kränker internationella konventioner. Under 2022 genomfördes två genomlysningar av Första–Fjärde AP-fondernas innehav av utländska börsnoterade bolag. Vid genomlysningarna identifierades 111 incidenter med bekräftad kränkning eller risk för kränkning (se tabell 5.2). Under 2022 påbörjade Etikrådet 16 reaktiva bolagsdialoger och avslutade fem dialoger där målet med dialogen uppnåtts. Ytterligare sex dialoger avsluta- des på grund av förändringar i AP-fondernas innehav. Vid årets slut hade Etikrådet aktiv dialog med 86 bolag.

Tabell 5.2 Etikrådets genomlysning av Första–Fjärde AP-fondernas portföljer

	2019	2020	2021	2022
Antal bolag i AP-	3 557	2 430	3 168	3 202
fondernas portföljer
(samtliga genomlysta)
- varav bekräftad	29	22	23	28
kränkning
- varav risk för	91	72	89	83
kränkning
- varav utan	3 437	2 336	3 056	3 091
anmärkning

Källa: Etikrådet.

Under 2022 har Första–Fjärde AP-fonderna slutfört en gemensam översyn av Etikrådets uppdrag, strategi och organisation. Bland annat har rådets syfte tydliggjorts och långsiktiga mål för verksamheten har fastställts. Som en följd av översynen kommer Etikrådets arbete utökas till att även omfatta kreditinvesteringar och svenska innehav. Första–Fjärde AP-fonderna har också beslutat om utökade resurser för Etikrådet. Ett nytt kansli med tre heltidsroller kommer att inrättas under 2023 med Tredje AP-fonden som värdmyndighet. Regeringen ser positivt på den samverkan som sker inom ramen för Etikrådets verksamhet och välkomnar den översyn som har genomförts.

Även om det sker samverkan mellan Första–Fjärde AP-fonderna be- driver de sitt hållbarhetsarbete oberoende av varandra, vilket är i linje med fondernas självständighet. Det har resulterat i att fonderna delvis har valt olika fokusområden, målsättningar och arbetssätt. Samtliga fonder integ- rerar dock hållbarhetsarbetet i kapitalförvaltningen, vilket regeringen ser positivt på. Fondernas strategier bygger också i allt högre grad på ambi- tionen att påverka portföljbolag att minska sina klimatavtryck. Avyttring av utsläppsintensiva bolag betraktas därmed i större utsträckning som ett alternativ först om påverkansarbete inte ger något resultat eller om bolagen bedöms sakna vilja och förutsättningar att ställa om sin verksamhet. Regeringen välkomnar den utvecklingen.

Det är fortfarande svårt i viss mån svårt att få en helhetsbild av resultaten inom hållbarhetsområdet, något som gäller generellt och inte bara för AP-

fonderna. Första–Fjärde AP-fonderna har dock i stor utsträckning nått sina Skr. 2022/23:130 hållbarhetsmål under 2022, vilket regeringen ser positivt på. Regeringen

ser också positivt på att flera av fonderna har fortsatt att utveckla sina målsättningar i riktning mot att bli mer resultatinriktade. Fonderna bör även i linje med rekommendationerna i föregående års utvärdering fort- sätta arbetet med att vidareutveckla resultatrapporteringen inom hållbar- hetsområdet.

I avsnitt 6 redovisas och utvärderas respektive fonds hållbarhetsarbete och måluppfyllelse.

6 Redovisning och utvärdering av AP-fonderna

6.1 Första AP-fonden

Regeringens bedömning: Första AP-fonden har hanterat nettoflödet mellan in- och utbetalningarna i inkomstpensionssystemet som avsett. Fonden har genererat avkastning som bidrar till inkomstpensions- systemets långsiktiga finansiering. Fonden har även uppfyllt målet att fondmedlen ska förvaltas på ett föredömligt sätt. Sammantaget har Första AP-fonden infriat regeringens förväntningar på fonden.

Skälen för regeringens bedömning

Sammanfattning

Under 2022 överförde Första AP-fonden 4,7 miljarder kronor till inkomst- pensionssystemet. Fonden har därmed bidragit till att hantera det under- skott som uppstår när summan av inbetalda pensionsavgifter är lägre än summan av utbetalda pensioner.

Första AP-fonden har även bidragit till inkomstpensionssystemets lång- siktiga finansiering. Fondens genomsnittliga årliga avkastning sedan 2001 har uppgått till 6,1 procent, vilket omräknat i reala termer för att vara jämförbart med fondens avkastningsmål varit 4,2 procent under samma period, och överstiger fondens långsiktiga avkastningsmål (4,0 procents genomsnittlig real avkastning efter kostnader per år). Fondens avkastning efter kostnader 2022 var -8,6 procent, jämfört med 20,8 procent 2021, vilket var fondens lägsta årliga avkastning sedan finanskrisen 2008.

Första AP-fonden har i sitt hållbarhetsarbete haft klimat som ett särskilt fokusområde. Fonden har fastställt sju övergripande hållbarhetsmål som i sak är oförändrade sedan föregående år. Uppfyllnadsgraden är i linje med eller högre än föregående år för samtliga mål.

33

Skr. 2022/23:130	Tabell 6.1	Första AP-fondens resultat
		Miljarder kronor
			2018	2019	2020	2021	2022
	Ingående fondkapital		332,5	323,7	365,8	392,6	465,8
	Överföringar		-6,8	-6,5	-7,9	-7,5	-4,7
	Årets resultat		-2,1	48,6	34,8	80,7	-39,9
	Utgående fondkapital		323,7	365,8	392,6	465,8	421,2
	Årets förändring		-8,8	42,1	26,9	73,1	-44,6
	Procent
	Avkastning före kostnader		-0,6	15,3	9,8	20,8	-8,5
	Avkastning efter kostnader		-0,7	15,1	9,7	20,8	-8,6

Källa: Första AP-fondens årsredovisningar.

Fondkapital och resultat

Första AP-fondens resultat efter kostnader uppgick till -39,9 miljarder kronor 2022, vilket motsvarar en avkastning efter kostnader på -8,6 pro- cent (se tabell 6.1), vilket var fondens lägsta årliga avkastning sedan finanskrisen 2008. Under året överfördes 4,7 miljarder kronor till inkomst- pensionssystemet. Fondkapitalet minskade med 44,6 miljarder kronor för att uppgå till 421,2 miljarder kronor vid årets slut.

Under 2022 uppgick Första AP-fondens totala avkastning till -8,5 procent före kostnader. Största negativa bidraget till avkastningen gav globala aktier i utvecklade marknader (-6,9 procentenheter), svenska aktier (-4,2 procentenheter) och räntebärande tillgångar (-3,1 procent- enheter) samtidigt som alternativa investeringar genererade en positiv

	avkastning (2,3 procentenheter).
	Första AP-fondens avkastningsmål
	Första AP-fonden har två avkastningsmål, ett medelfristigt som definieras
	utifrån analys med fokus på pensionssystemets tillgångssida, och ett lång-
	fristigt som definieras utifrån analys med fokus på pensionssystemets
	skuldsida. Fondens medelfristiga mål är 3,0 procent genomsnittlig real
	avkastning efter kostnader per år, mätt över rullande tioårsperioder. Fond-
	ens långsiktiga mål är 4,0 procents genomsnittlig real avkastning efter
	kostnader per år, på lång sikt (40 år).
	Styrelsen har satt som grundläggande krav att Första AP-fondens
	långsiktiga avkastning ska överstiga förändringstakten i inkomstindex.
	Pensionssystemet har dock behov av högre avkastning som innebär att
	effekterna av framtida balanseringar minimeras (och bidrar till att säker-
	ställa generationsneutralitet). Det långsiktiga avkastningsmålet är således
	uppbyggt av två komponenter baserade på inkomstpensionssystemets
	dynamik. Det ena är pensionssystemets avkastningskrav, dvs. den reala
	medelinkomsten (inkomstindex), vilken antas öka med 1,8 procent per år,
	enligt Pensionsmyndighetens antaganden. Det andra är ett utökat behov av
	avkastning på ca 2,2 procent för att minimera balanseringsrisken lång-
	siktigt och generationsneutralt.
	Det medelfristiga målet utgör i stället snarare en avkastningsförväntan
34	utifrån analys av möjligheterna att generera avkastning på tillgångssidan.

Målet omfattar också aktiv avkastning. Från och med 2020 gäller det Skr. 2022/23:130 medelfristiga avkastningsmålet som består av passiv real avkastning

(förväntan) (2,1 procent) och premie för aktiv förvaltning (1 procent). Första AP-fondens styrelse beslutade att fr.o.m. 2020 sänka avkastnings-

målet från 4,0 till 3,0 procent genomsnittlig real avkastning efter kostnader per år, mätt över rullande tioårsperioder. Anledningen till beslutet var lägre avkastningsförväntningar i närtid på grund av rådande låga ränteläge. Det medelfristiga målet kompletterades samtidigt med ett långfristigt mål om

4,0 procent real avkastning över en rullande 40-årsperiod. På grund av det fortsatt 4-procentiga långsiktiga målet, kommer det medelfristiga avkastningsmålet framöver behöva höjas till över det långsiktiga.

Uppföljning av Första AP-fondens avkastningsmål

I tabell 6.2 redovisas genomsnittlig avkastning för hela perioden 2001–2022, för den senaste tioårsperioden 2013–2022 samt för den senaste femårsperioden 2018–2022. Avkastningsmålet är uttryckt i reala termer och därför redovisas även för motsvarande tidsperioder fondens avkastning i reala termer, för att vara jämförbart med den långsiktiga målsättningen för avkastningen.

Tabell 6.2 Första AP-fondens avkastning och avkastningsmål

Procent

	2001–2022	2013–2022	2018–2022
Genomsnittlig nominell	6,1	8,2	6,7
avkastning
Genomsnittlig real avkastning	4,2	5,7	2,6
Långsiktigt avkastningsmål	4,0
(realt) (40 år)
Medelfristig avkastnings-		3,0	3,0
förväntan (realt) (10 år)

Not 1: Tidsperioden gäller fr.o.m. den 1 juli 2001 .

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Första AP-fonden).

Av tabellen framgår att fondens årliga nominella genomsnittliga avkastning efter kostnader uppgick till 6,7 procent under den senaste femårsperioden (2018–2022) och 8,2 procent under tioårsperioden (2013– 2022). För hela perioden 2001–2022 har Första AP-fondens genom- snittliga avkastning uppgått till 6,1 procent per år, i nominella termer. Fondens avkastningsmål är 4,0 procents genomsnittlig real avkastning efter kostnader per år på lång sikt, medan avkastningsförväntan på medellång sikt är 3,0 procent. Detta kan jämföras med fondens årliga genomsnittliga avkastning efter kostnader, omräknat i reala termer för att vara jämförbart med fondens avkastningsmål, som uppgick till 2,6 procent under den senaste femårsperioden (2018–2022), 5,7 procent under den senaste tioårsperioden (2013–2022) och 4,2 procent för hela perioden 2001–2022. Första AP-fonden har uppnått styrelsens målsättning på tio års sikt och sedan start 2001.

35

Skr. 2022/23:130 Finansiell risk och tillgångsallokering

Utöver målet för den reala avkastningen fattar styrelsen även beslut om hur stor finansiell risk som fonden bör ta. Detta uttrycks i en övergripande tillgångsfördelning mellan aktier och räntebärande placeringar. Det finns också ett definierat mandat när det gäller tolerans för avvikelser och ett antal tillåtna tillgångsklasser. Den verkställande direktören definierar – med utgångspunkt från styrelsens riskpreferens, investeringsövertygelser och riktlinjer i övrigt – ett strategiskt jämförelseindex för fondens förvalt- ning på lång sikt (10 år). Investeringsövertygelserna bygger på en väl- diversifierad portfölj, långsiktig förvaltning samt utnyttjande av stundtals ineffektiva marknader och riskpremier. Kostnadseffektiv förvaltning och hållbart värdeskapande är också viktigt i investeringsprocessen. Kapital- förvaltningschefen ansvarar för att utforma den strategiska förvaltningen på fem års sikt. Denna bryts sedan ned enligt olika beslutsmandat till operativ förvaltning och verkställs inom investeringsorganisationen.

Första AP-fondens portfölj bestod vid 2022 års slut av 47 procent aktier, 24,1 procent räntebärande tillgångar och 28,6 procent alternativa investeringar (se figur 6.1). Jämfört med föregående årsskifte minskade andelen aktier med ca 4 procentenheter, andelen räntor ökade med ca 1 procentenhet och andelen alternativa investeringar ökade med ca 3,5 procentenheter.

Figur 6.1				Tillgångsallokering Första AP-fonden
				Procent av totala tillgångar
100%
	2,9%			2,1%				3,0%			7,9%
90%
													21,8%					30,4%						24,7%			27,2%
																					31,5%
80%
	38,7%			39,9%				39,4%			34,0%
70%
60%													30,4%											23,4%			26,9%
			5,6%			5,3%
										6,2%								31,8%
50%												10,3%									33,7%
																										6,6%
40%															9,6%
30%	40,6%			40,5%				38,7%			31,8%									9,2%				26,9%			29,9%
													25,4%									13,6%
20%																		16,2%
																					10,9%
10%
																									18,4%
												15,7%																17,1%
		12,1%			12,0%				12,7%					11,9%					12,3%
																						10,3%
0%
	2001			2004				2007			2010					2013		2016			2019			2021			2022
		Svenska aktier					Globala aktier					Tillväxtaktier					Räntor + Kassa						Alt. tillgångar				Övrigt
																											exkl kassa

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Första AP-fonden).

	Riskjusterad avkastning
	I figur 6.2 redovisas Första AP-fondens totala avkastning efter kostnader
	samt den riskjusterade avkastningen under den senaste tioårsperioden,
	2013–2022. Den riskjusterade avkastningen är mätt med en s.k. sharpe-
	kvot, som anger hur mycket avkastning som fonden har genererat i för-
36	hållande till den risk, mätt som avkastningens standardavvikelse, som
	tagits under tidsperioden. Ju högre sharpekvot, desto bättre avkastning

givet risken i portföljen. Under 2022 var sharpekvoten negativ, då fondens Skr. 2022/23:130 avkastning understeg den riskfria räntan. Genomsnittet av de årliga

värdena under den senaste tioårsperioden var 1,7.

Figur 6.2				Avkastning Första AP-fonden
				Nominell avkastning efter kostnader, procent
25,0%																			5
													4,2			20,8%
20,0%																			4
					14,6%						2,9						3,3
15,0%																			3
	11,3%		11,2%						9,3%		9,6%			15,1%	9,7%
10,0%						2,6													2
5,0%		1,9		1,9			4,0%					Neg							1
										1,5								Neg
															0,9
0,0%							0,5												0
	2012		2013		2014		2015		2016		2017	2018	2019		2020	2021		2022
-5,0%												-0,7%							-1
-10,0%																			-2
																		-8,6%
-15,0%																			-3
			Avkastning					Riskjusterad avkastning, sharpekvot (höger axel)
Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Första AP-fonden).

Utveckling av illikvida tillgångar

Första AP-fondens illikvida tillgångar har gått från att utgöra 16 procent av det totala fondkapitalet 2013 till 27 procent 2022. De illikvida till- gångarna består framför allt av fastigheter (71,8 miljarder kronor 2022). Det bör noteras att värdeförändringar i illikvida tillgångar inte marknads- värderas löpande utan med en viss eftersläpning. Värderingsfrekvensen bidrar till en viss osäkerhet i värderingen som blir mer påtaglig i takt med att illikvida tillgångars andel av det totala fondkapitalet ökar. Från och med 2021 tillämpas en ny definition av illikvida tillgångar som överlappar med, men inte exakt motsvarar, den äldre definitionen, vilket bör tas i beaktning vid jämförelser över tid.

37

Skr. 2022/23:130	Figur 6.3					Första AP-fondens utveckling av illikvida tillgångar
						2013–2022
						Miljarder kronor
	140
				Fastigheter
	120			Riskkapitalfonder
				Övriga illikvida
														11,0				11,5		9,6
	100			Infrastruktur				9,3				12,0				8,2
				Onoterade fastigheter*						11,3				30,7						33,4
				Riskkapitalföretag*			8,4									22,4		28,9
	80										26,9
				Infrastruktur*				45,0
							35,1			31,6
	60													19,8		19,2
						0,0						17,8
										15,3
						16,7		14,6
	40		0,0				14,5
			12,4			12,5												70,4		71,8
														54,1		55,4
			8,3
												46,3
	20									42,6
								39,1
							33,4
						25,0
	0		22,2
		2013			2014		2015	2016	2017		2018		2019		2020		2021		2022

Anm.: Fr.o.m. 2021 tillämpas en ny definition av illikvida tillgångar inom tre kategorier (onoterade fastigheter , riskkapitalföretag och infrastruktur), i stället för som tidigare fyra kategorier (fastigheter, riskkapitalfonder, infrastruktur och övriga illikvida innehav). Allokeringen som visas före 2021 kan innehålla tillgångar som enligt den nya definitionen inte klassas som illikvida.

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Första AP-fonden).

Kostnader

Första AP-fondens interna kostnader (rörelsekostnader) uppgick för 2022 till 238 miljoner kronor.

Första AP-fondens rörelsekostnader har under perioden 2018–2022 varierat mellan 223 miljoner kronor och 238 miljoner kronor. Under 2022 ökade rörelsekostnaderna med 7 miljoner kronor, primärt hänförligt till personalkostnader.

De externa förvaltningskostnaderna har minskat successivt och uppgick för 2022 till 27 miljoner kronor. Minskningen jämfört med 2021 uppgick till 34 miljoner kronor och är framför allt hänförlig till genomfört arbete med översyn av externa förvaltningskostnader samt volym på externt förvaltat kapital, eftersom avgifterna på externa mandat baseras på förvaltad volym. Årets stora minskning beror på fondens indragna externt förvaltade mandat på tillväxtmarknader. Denna kompenseras i sin tur av ökade rörelsekostnader då det internt förvaltade kapitalet ökar.

Tabell 6.3		Första AP-fondens kostnader och antal anställda
		Miljoner kronor
			2018	2019	2020	2021	2022
	Interna kostnader		223	239	226	231	238
	Personalkostnader		135	149	134	139	144
	Lokalkostnader		13	13	14	17	17

38

	2018	2019	2020	2021	2022	Skr. 2022/23:130
Köpta tjänster	26	20	19	20	17
Informations- och datakostnader	45	53	55	50	55
Övrigt	3	4	4	5	5
Externa förvaltningskostnader1	228	186	76	61	27
Summa	451	425	302	293	265
Förvaltningskostnadsandel %	0,14	0,12	0,08	0,07	0,06
Antal anställda2	60	673	66	67	67
Antal kvinnor/män	22/38	27/40	29/37	29/38	31/36
Andel kvinnor %	37	40	40	43	46

Not 1: Exklusive prestationsbaserade arvoden.

Not 2: Vid årets slut.

Not 3: Varav en projektanställd.

Källa: Första AP-fondens årsredovisningar.

Hållbarhet

Första AP-fondens hållbarhetsarbete vägleds av en ESG-strategi fast- slagen av styrelsen och årligen antas en ESG-plan för verksamhetens mål och arbete under det kommande året. Hållbarhetsarbetet integreras i samt- liga delar av Första AP-fondens arbete under ledning av fondens hållbar- hetsfunktion. Inom kapitalförvaltningen anpassas hållbarhetsarbetet till respektive tillgångsslag och förvaltningsstrategi. Därutöver har Första AP- fondens styrelse identifierat klimat som ett speciellt fokusområde. Detta innebär att fonden genomför projekt och aktiviteter med syfte att verka för en långsiktig minskning av klimatutsläpp i den reala ekonomin.

Idecember 2021 antog Första AP-fondens styrelse en ny ESG-strategi. Under 2022 har fonden arbetat för att omsätta de ändringar i verksamheten som den nya strategin medförde, vilket bl.a. har inneburit ett närmare samarbete mellan hållbarhetsfunktionen och kapitalförvaltningen. Föränd- ringsarbetet har inkluderat nya arbetssätt och processer, bl.a. avseende uppföljning av bolag med särskilt hög hållbarhetsrisk.

Första AP-fonden har som målsättning att öka sina investeringar i tillgångar som främjar en hållbar utveckling. Dessa genomförs framför allt inom tillgångsslagen alternativa och räntebärande tillgångar. Vid slutet av 2022 uppgick de totala investeringarna av denna typ till ca 87 miljarder kronor (en ökning med ca 1 miljard kronor jämfört med 2021). Flera nyinvesteringar har gjorts under året, bl.a. i fonder med fokus på bio- logiska läkemedel och förnybar energi samt i gröna och sociala obliga- tioner.

Under 2022 röstade Första AP-fonden på 82 svenska och 1 288 utländ- ska bolagsstämmor. Det innebär att fonden röstade på samtliga stämmor i de svenska portföljbolagen. Ersättningsfrågor har varit ett återkommande tema på bolagsstämmorna i svenska bolag. Första AP-fonden har varit delaktig i att påverka bolagen att bl.a. formulera ersättningsprogram som även omfattar icke-finansiella mål som har påverkan på bolagens lång- siktiga lönsamhet. Under 2022 hade Första AP-fonden styrelserepresenta-

tion i tolv bolag och var aktiv i fjorton svenska valberedningar.

39

Skr. 2022/23:130 Första AP-fonden har fastställt sju övergripande hållbarhetsmål (se tabell 6.4 nedan). Av dessa mål är ett relaterat till klimat, ett till de globala målen för hållbar utveckling, tre till ägarstyrning och två till fastighets- portföljens hållbarhetsprofil. Det tidigare målet att skicka uppföljnings- brev till ett visst antal utländska bolag där fonden röstat emot styrelsens förslag definieras inte längre som ett mål. De kvarvarande målen är oförändrade sedan föregående år.

Hållbarhetsmålen är definierade mot kvantitativa mätetal och är av kombinerad aktivitets- (t.ex. att genomföra ett antal aktiviteter) och resultattyp (t.ex. att uppnå ett visst utfall). Uppfyllnadsgraden är i linje med eller högre än föregående år för samtliga mål. Fondens ambition är att målen ska vara uppfyllda 2025 (vissa mål är dock satta till 2030 och 2050).

Itabell 6.4 redovisas Första AP-fondens hållbarhetsmål och målupp- fyllelse för 2022. Som jämförelse redovisas även måluppfyllelse för 2021.

Tabell 6.4		Första AP-fondens hållbarhetsmål
Hållbarhetsmål			Måluppfyllelse
Nr	Beskrivning		Mätetal	2021	2022
1	Reducera portföljens koldioxidutsläpp till		Koldioxid-	0,93 (port-	0,71 (port-
	netto noll 2050. Delmål är att halvera		avtryck	följviktad	följviktad
	portföljens koldioxidavtryck till 2030.		noterad	koldioxid-	koldioxid-
			aktieport-	intensitet:	intensitet:
			följ (mn	8,2 tCO2e/	7,1 tCO2e/
			tCO2e)	mnkr)	mnkr)
2	Väsentligt öka volymen av investeringar		Marknads-	84 476	86 548
	som främjar en hållbar utveckling fram		värde
	till 2025.		(mnkr)
3	Verka för att andelen kvinnor i de bolag		Andel	39	41,4
	där fonden är representerad i		kvinnor
	valberedningen uppgår till minst		(procent)
	40 procent 2025.
4	Rösta på samtliga stämmor i svenska		Antal	84 av 85	82 av 82
	portföljbolag. I de fall då fonden röstat		stämmor
	emot styrelsens eller valberedningens
	förslag ska en dialog inledas.
5	Rösta på minst 800 utländska		Antal	1 037	1 288
	bolagsstämmor per år.		stämmor
6	Samtliga innehav i fastighetsportföljen		Andel av	98	98
	ska redovisa enligt GRESB 2025.		portföljen
			(procent)
7	Samtliga innehav i fastighetsportföljen		GRESB-	88	88
	ska löpande förbättra sin GRESB-score		score
	över tid.

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Första AP -fonden).

Regeringen bedömer att Första AP-fonden har satt upp tydliga håll- barhetsmål och arbetat aktivt för att uppnå dem under 2022. Sammantaget

40

uppfyller fonden det lagstadgade målet om att förvalta fondmedlen på ett Skr. 2022/23:130 föredömligt sätt.

Risk- och kontrollverksamhet

Första AP-fondens risk- och kontrollverksamhet följer principen om tre försvarslinjer, vilket innebär att fonden skiljer mellan funktioner som ansvarar för risk (ledning och förvaltningsorganisationen), funktioner för övervakning, kontroll och regelefterlevnad och funktionen för oberoende granskning (internrevision). Funktionen för övervakning och kontroll ansvarar för att följa upp att fondens riskramverk följs. Funktionen för oberoende granskning upphandlas externt.

De av regeringen utsedda revisorerna har i revisionen för 2022 bl.a. granskat Första AP-fondens interna styrning och kontroll samt efterlevnad av regeringens riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattnings- havare (se avsnitt 7.3). Utöver denna granskning är det förenat med svårig- heter för regeringen att närmare utvärdera fondens interna styrning (eng. governance).

6.2 Andra AP-fonden

Regeringens bedömning: Andra AP-fonden har hanterat nettoflödet mellan in- och utbetalningarna i inkomstpensionssystemet som avsett. Fonden har genererat avkastning som bidrar till inkomstpensions- systemets långsiktiga finansiering. Fonden har även uppfyllt målet att fondmedlen ska förvaltas på ett föredömligt sätt. Regeringen upp- muntrar fonden att fortsätta sitt kostnadsbesparingsprogram. Samman- taget har Andra AP-fonden infriat regeringens förväntningar på fonden.

Skälen för regeringens bedömning
Sammanfattning
Under 2022 överförde Andra AP-fonden 4,7 miljarder kronor till inkomst-
pensionssystemet. Fonden har därmed bidragit till att hantera det under-
skott som uppstår när summan av inbetalda pensionsavgifter är lägre än
summan av utbetalda pensioner.
Andra AP-fonden har även bidragit till inkomstpensionssystemets lång-
siktiga finansiering. Fondens genomsnittliga årliga avkastning sedan 2001
har uppgått till 6,0 procent, vilket omräknat i reala termer för att vara
jämförbart med fondens avkastningsmål varit 4,1 procent under samma
period. Det är lägre än fondens långsiktiga	avkastningsförväntan
(4,5 procents genomsnittlig real avkastning efter kostnader per år).
Noteras kan att Andra AP-fondens avkastningsförväntan är högre satt än
de övriga ”öppna” buffertfonderna.
Fondens avkastning efter kostnader 2022 var -6,7 procent, jämfört med
16,3 procent 2021, vilket var fondens lägsta årliga avkastning sedan
finanskrisen 2008.
Andra AP-fonden har i sitt hållbarhetsarbete haft fokus på områdena
klimat, biologisk mångfald, ägarstyrning, mänskliga rättigheter samt
mångfald, jämlikhet och inkludering. Fonden har	fastställt åtta över-	41

Skr. 2022/23:130 gripande hållbarhetsmål som är relaterade till fondens fokusområden. Målen är förändrade sedan föregående år med anledning av att fonden har uppdaterat sin hållbarhetspolicy. Målsättningarna är långsiktiga och sak- nar gränsvärden för 2022.

Tabell 6.5	Andra AP-fondens resultat
	Miljarder kronor
		2018	2019	2020	2021	2022
Ingående fondkapital		345,9	334,8	381,4	386,2	441
Överföringar		-6,8	-6,5	-7,9	-7,5	-4,7
Årets resultat		-4,3	53,0	12,8	62,3	-29,2
Utgående fondkapital		334,8	381,4	386,2	441,0	407,1
Årets förändring		-11,1	46,6	4,9	54,8	33,99
Procent
Avkastning före kostnader		-1,2	16,1	3,7	16,4	-6,6
Avkastning efter kostnader		-1,3	15,9	3,5	16,3	-6,7

Källa: Andra AP-fondens årsredovisningar.

Fondkapital och resultat

Andra AP-fondens resultat efter kostnader uppgick till -29,2 miljarder kronor 2022, vilket motsvarar en avkastning efter kostnader på -6,7 pro- cent. Det var fondens lägsta årliga avkastning sedan finanskrisen 2008. Under året överfördes 4,7 miljarder kronor till inkomstpensionssystemet. Sammantaget minskade fondkapitalet med 34,0 miljarder kronor till 407,1 miljarder kronor vid årets slut.

Under 2022 uppgick Andra AP-fondens totala avkastning till -6,6 pro- cent före kostnader. Till den totala avkastningen bidrog framför allt valutasäkringar (-5,3 procentenheter), svenska aktier (-2,0 procentenheter och globala aktier exklusive tillväxtmarknader (-1,2 procentenheter). Alternativa tillgångar bidrog positivt till den totala avkastningen med 3,5 procentenheter. Värt att notera är att Andra AP-fonden inkluderar valutaeffekter i respektive tillgångsslags avkastning, och resultatet från valutasäkringarna motsvarar resultatet för fondens valutasäkring. För övriga AP-fonder redovisas tillgångsslagens avkastning exklusive valuta-

	effekter.
	Andra AP-fondens avkastningsförväntan
	Andra AP-fonden använder inget avkastningsmål, utan har i stället en
	långsiktig förväntad avkastning som fonden kommunicerar utåt. Fondens
	avkastningsförväntan är 4,5 procent per år i reala termer på lång sikt
	(30 år). Fonden har inget medelfristigt mål (medelfristiga avkastnings-
	förväntningar blir en del av långsiktiga antaganden, men kommuniceras
	inte externt).
	Andra AP-fonden kombinerar analys av pensionssystemets skuld- och
	tillgångssida i större detalj för att härleda optimal strategisk portfölj som
	är till största nytta för pensionssystemet. Den långsiktiga avkastnings-
	förväntan består av förväntad real avkastning om 4 procent på vald strate-
42	gisk portfölj samt aktiv förvaltning om 0,5 procent.

Andra AP-fondens avkastningsförväntan (och risknivå) är en egenskap hos den valda strategiska portföljen som identifieras genom tillgångs- och skuldanalys (s.k. ALM-analys), och inte ett mål i sig självt.

Fondens uttryckliga mål är att, genom valet av strategisk portfölj, minimera konsekvenserna av bromsen på 30 års sikt. Fonden kom- municerar därför en avkastningsförväntan på den strategiska portfölj som bedöms uppnå det målet och inte ett avkastningsmål.

Andra AP-fondens avkastningsförväntan är högre än de övriga buffert- fondernas avkastningsmål.

Uppföljning av Andra AP-fondens avkastningsförväntan

I tabell 6.6 redovisas genomsnittlig avkastning för hela perioden 2001–2022, för den senaste tioårsperioden 2013–2022 samt för den senaste femårsperioden 2018–2022. Som jämförelse finns styrelsens avkastningsförväntan med i tabellen för motsvarande tidsperioder. Avkastningsförväntan är uttryckt i reala termer och därför redovisas även fondens avkastning i reala termer, för att vara jämförbart med den långsiktiga avkastningsförväntan.

Tabell 6.6 Andra AP-fondens avkastning och avkastningsförväntan

Procent

	2001–2022	2013–2022	2018–2022
Genomsnittlig nominell	6,0	7,4	5,2
avkastning
Genomsnittlig real avkastning	4,1	5,0	1,1
Långsiktig	4,5	4,5	4,5
avkastningsförväntan (realt)

Not 1: Tidsperioden gäller fr.o.m. den 1 juli 2001 .

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Andra AP-fonden).

Av tabellen framgår att fondens årliga nominella genomsnittliga avkastning efter kostnader uppgick till 5,2 procent under den senaste femårsperioden (2018–2022) och 7,4 procent under tioårsperioden (2013–2022). För hela perioden 2001–2022 har Andra AP-fondens genomsnittliga avkastning uppgått till 6,0 procent per år, i nominella termer. Fondens avkastningsförväntan är 4,5 procent per år i reala termer på lång sikt. Detta kan jämföras med fondens årliga genomsnittliga avkast- ning efter kostnader, omräknat i reala termer för att vara jämförbart med fondens avkastningsmål, som uppgick till 1,1 procent under den senaste femårsperioden (2018–2022), 5,0 procent under den senaste tioårs- perioden (2013–2022) och 4,1 procent för hela perioden 2001–2022. Andra AP-fonden har uppnått styrelsens långsiktiga avkastningsförväntan på 10 års sikt.

Finansiell risk och tillgångsallokering

Andra AP-fondens strategi bygger på värdeskapande i flera steg: val av strategisk tillgångsfördelning, val av index och aktiv förvaltning. Till grund för strategin ligger ett antal investeringsövertygelser. Dessa beskriver fondens syn på hur kapitalmarknaden fungerar samt möjligheter

Skr. 2022/23:130

43

Skr. 2022/23:130 och förutsättningar att skapa en god avkastning. Bland fondens investeringsövertygelser ingår först och främst att en gedigen analys av pensionssystemet är centralt för strategivalet, därutöver bl.a. att systematiskt risktagande krävs, att diversifiering minskar risken, att aktiv förvaltning skapar mervärde, att hållbarhet lönar sig, att klimat- förändringar är en hållbarhetsrisk, och att det långsiktiga uppdraget ger speciella möjligheter.

Andra AP-fondens portfölj bestod vid 2022 års slut av 36 procent aktier, 27 procent räntebärande tillgångar och 36 procent alternativa investe- ringar (se figur 6.4). Jämfört med föregående årsskifte har andelen alternativa investeringar ökat med 6,6 procentenheter och andelen ränte- bärande tillgångar minskat med 1,5 procentenheter.

Figur 6.4					Tillgångsallokering Andra AP-fonden
					Procent av totala tillgångar
				Svenska aktier															Globala aktier ex. tillväxtmarknader
				Aktier i tillväxtmarknader															Räntebärande tillgångar
100%				Alt. tillgångar															Övrigt (TAA etc.)
	3,5%				3,4%			5,4%			11,4%
90%														16,0%			24,0%
																				29,7%			29,7%
80%																									36,3%
	35,2%				36,0%			35,0%
70%											33,5%			31,4%
60%			0,0%														33,4%
							2,9%
										5,3%										30,6%			28,5%
50%															27,0%
													5,1%
	40,2%																	9,2%
40%					36,0%
								34,0%										10,5%						9,8%
											27,6%										10,9%
30%														30,3%												9,5%
20%																	22,1%			19,9%			22,8%		19,2%
10%		21,0%				20,7%
									19,8%			20,0%
															11,3%			10,0%
																						9,0%		9,5%
0%																										8,1%
	2001				2004			2007			2010			2013			2016			2019			2021		2022

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Andra AP-fonden).

Riskjusterad avkastning

I figur 6.5 redovisas Andra AP-fondens totala avkastning efter kostnader samt den riskjusterade avkastningen under den senaste tioårsperioden, 2013–2022. Den riskjusterade avkastningen är mätt med en s.k. sharpe- kvot, som anger hur mycket avkastning som fonden har genererat i förhål- lande till den risk, mätt som avkastningens standardavvikelse, som tagits under tidsperioden. Ju högre sharpekvot, desto bättre avkastning givet risken i portföljen. Under 2022 var sharpekvoten negativ, då fondens avkastning understeg den riskfria räntan. Genomsnittet av de årliga värdena under den senaste tioårsperioden var 1,6.

44

Figur 6.5	Andra AP-fondens totala avkastning	Skr. 2022/23:130
	Nominell avkastning efter kostnader, procent

20,0%
														3,7					3,9
15,0%	13,3%		12,7%		13,1%						2,9
									10,3%		9,0%				15,9%			16,3%
10,0%				2,3		2,5
		2														0,4
5,0%							4,0%			1,7			Neg.
																				Neg.
																3,5%
0,0%							0,5
	2012		2013		2014		2015		2016		2017		2018	2019		2020	2021			2022
												-1,3%
-5,0%
																			-6,7%
-10,0%
			Avkastning					Riskjusterad avkastning, sharpekvot (höger axel)

Källa: McKinsey bilaga (grunddata från Andra AP-fonden).

4

3

2

1

0

-1

-2

Utveckling av illikvida tillgångar

Andra AP-fondens illikvida tillgångar har gått från att utgöra ca 15 procent av det totala fondkapitalet 2013 till ca 33 procent 2022. De illikvida till- gångarna består framför allt av onoterade fastigheter (53,8 miljarder kronor 2022), därefter riskkapitalfonder (49,0 miljarder kronor 2022). Det bör noteras att värdeförändringar i illikvida tillgångar inte marknads- värderas löpande utan med en viss eftersläpning. Värderingsfrekvensen bidrar till en viss osäkerhet i värderingen som blir mer påtaglig i takt med att illikvida tillgångars andel av det totala fondkapitalet ökar.

45

Skr. 2022/23:130 Figur 6.6	Andra AP-fondens utveckling av illikvida tillgångar
	2013–2022
	Miljarder kronor

160
140
																					7,1
120
																		3,9		21,5
100
																	17,1
																				1,8
													23,6
80															25,5		0,			49
											20,1
													18,5				41,3
60						15,7		17,1		17,2	16,8				9,3
40				13,1		16,3		16,9		15,6
		10,8		12,9									56,7		58,7					53,8
20		7,0									46,5						48,6
								39,6		39,5
						37,1
				28,8
		23,2
0
	2013			2014	2015		2016		2017		2018	2019		2020		2021			2022
			Fastigheter					Övriga illikvida				Riskkapitalfonder
			Onoterade fastigheter*					Riskkapitalföretag*				Onoterade krediter *
			Skog*					Infrastruktur*

Anm.: Fr.o.m. 2021 tillämpas en ny definition av illikvida tillgångar inom fem kategorier (onoterade fastigheter, riskkapitalföretag, infrastruktur, skog och onoterade krediter), i stället för som tidigare tre kategorier (fastigheter, riskkapitalfonder och övriga illikvida innehav). Allokeringen som visas före 2021 kan innehålla tillgångar som enligt den nya definitionen inte klassas som illikvida.

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från andra AP-fonden).

Kostnader

Andra AP-fondens interna kostnader (rörelsekostnader) uppgick för 2022 till 262 miljoner kronor Andra AP-fondens rörelsekostnader har under samma period varierat mellan 219 och 262 miljoner kronor. Under 2022 ökade rörelsekostnaderna med 17 miljoner kronor, vilket framför allt berodde på högre informations- och datakostnader.

Fonden arbetar aktivt med kvantitativ förvaltning och i dag förvaltas en betydande del av kapitalet av de interna avdelningarna för kvantitativ förvaltning och tillväxtmarknadsobligationer. Denna typ av förvaltning kräver en ansenlig informationsmängd och datakällor, vilket tillsammans med kostnaden för annan marknadsinformation är en väsentlig del av fondens interna kostnader.

De externa förvaltningskostnaderna för 2022 uppgick till 201 miljoner kronor, vilket var en minskning med 7 miljoner kronor. Sedan 2018 har denna post minskat med 79 miljoner kronor till följd av ett kostnads- besparingsprogram som inleddes 2020. Kostnaderna förväntas fortsätta minska då fonden under 2022 har beslutat att stänga ned ett antal externa mandat. I slutet av 2022 förvaltades 79 procent av kapitalet internt. Detta är i linje med Tredje och Fjärde AP-fondernas andel (78 respektive 80 procent) men lägre än Första AP-fondens (90 procent). Trots detta har Andra AP-fonden fortfarande högre kostnader än resterande buffertfonder. Regeringen uppmuntrar fonden att fortsätta sitt kostnadsbesparings- program.

46

Tabell 6.7		Andra AP-fondens kostnader och antal anställda						Skr. 2022/23:130
		Miljoner kronor
			2018	2019	2020	2021	2022
	Interna kostnader		219	240	235	245	262
	Personalkostnader		127	147	150	155	161
	Lokalkostnader		6	6	7	7	7
	Köpta tjänster		12	11	10	12	15
	Informations- och datakostnader		61	66	61	65	70
	Övrigt		13	10	7	6	9
	Externa förvaltningskostnader1		280	292	277	208	201
	Summa		499	532	512	453	463
	Förvaltningskostnadsandel %		0,15	0,15	0,14	0,11	0,11
	Antal anställda2		70	71	71	68	69
	Antal kvinnor/män		25/45	24/47	24/47	24/44	25/44
	Andel kvinnor %		36	34	34	35	36

Not 1: Exklusive prestationsbaserade arvoden.

Not 2: Vid årets slut.

Källa: Andra AP-fondens årsredovisningar.

Hållbarhet
Andra AP-fondens hållbarhetsarbete vägleds av en hållbarhetspolicy som
är antagen av fondens styrelse. Hållbarhetsarbetet är integrerat i samtliga
delar av organisationen och förvaltningen och bedrivs utifrån principen om
dubbel väsentlighet. Det innebär att hänsyn tas både till hur fondens
investeringar påverkas av hållbarhetsrisker/möjligheter och till hur fonden
genom sina innehav påverkar människa och miljö.
Under 2022 har Andra AP-fonden uppdaterat sin hållbarhetspolicy. Det
resulterade bland annat i det nya fokusområdet biologisk mångfald och att
området mångfald utvidgades till att även omfatta jämlikhet och
inkludering. Hållbarhetsarbetet har därmed huvudsakligen utgått från fem
fokusområden – klimat, biologisk mångfald, ägarstyrning, mänskliga
rättigheter samt mångfald, jämlikhet och inkludering. Fokusområdena har
identifierats utifrån deras påverkan på fondens portfölj och avkastning,
relevans för investeringsprocessen och fondens potential att uppnå
förändring genom sin portfölj och sitt arbete.
Utöver integrering av hållbarhetsaspekter inom den ordinarie förvalt-
ningsverksamheten genomför Andra AP-fonden riktade investeringar.
Dessa ska uppfylla förutbestämda kriterier och utvärderas utifrån ett
särskilt ramverk. Vid slutet av 2022 uppgick marknadsvärdet av fondens
tillgångar i denna kategori till 35,4 miljarder kronor (32,8 miljarder kronor
2021).
Andra AP-fonden röstade under 2022 på 121 svenska och över 1 261 ut-
ländska bolagsstämmor. Vid de svenska bolagsstämmorna röstade fonden
emot styrelsens förslag vid 25 tillfällen (av totalt 1 257 förslag). De frågor
där fonden röstade emot styrelsens förslag rörde incitamentsprogram i 24	47

Skr. 2022/23:130

48

fall och styrelseledamöter/ansvarsfrihet i ett fall. Vid de utländska bolagsstämmorna röstade Andra AP-fonden emot styrelsens förslag vid ca 22 procent av omröstningarna, framför allt i fråga om styrelse- ledamöter/ansvarsfrihet och incitamentsprogram. Under 2022 var Andra AP-fonden även aktiv i nio svenska valberedningar.

Andra AP-fonden har fastställt åtta långsiktiga hållbarhetsmål som är relaterade till fondens fokusområden. Hållbarhetsmålen har ändrats från föregående år med anledning av den uppdaterade hållbarhetspolicyn. Målsättningarna är långsiktiga och saknar gränsvärden för 2022. Utform- ningen av målsättningar, mätetal och uppföljning är ännu inte färdigställd avseende fokusområdena mångfald, jämlikhet och inkludering samt ägarstyrning. Dessa mål har därför inte följts upp i årets utvärdering.

Itabell 6.8 redovisas Andra AP-fondens hållbarhetsmål och målupp- fyllelse för 2022. Som jämförelse redovisas även måluppfyllelse för 2021.

Tabell 6.8		Andra AP-fondens hållbarhetsmål
Hållbarhetsmål			Måluppfyllelse
Nr	Beskrivning		Mätetal	2021	2022
		Fokusområde: Klimat
1	Nettonollutsläpp av växthusgaser 2045.		Koldioxid-	1,17	1,05
			utsläpp,
			scope 1
			och 2
			(mn
			tCO2e)
2	Minskade utsläpp av växthusgaser		Föränd-	-31	-37
	(basår 2019)		ring från
	2025: -35 procent		2019
	2030: -55 procent		(procent)
3	Alla tillgångsslag i linje med		Andel av	60	69
	Parisavtalet.		strategisk
			portfölj
			(procent)
		Fokusområde: Biologisk mångfald
4	Bidra till en positiv nettoutveckling för		Ej	-	-
	naturen 2030.1		definierat
5	En portfölj som inte bidrar till illegal		Andel av	4	4
	avskogning 2025.		strategisk
			portfölj i

linje med riktlinjer från Finance Sector Defore- station Action (procent)

Fokusområde: Mänskliga rättigheter

Hållbarhetsmål		Måluppfyllelse
Nr	Beskrivning	Mätetal	2021	2022
6	Implementerat FN:s vägledande principer	Andel av	59	59
	för företag och mänskliga rättigheter	strategisk
	2025.	portfölj
		med due
		diligence-
		process
		för
		mänskliga
		rättigheter
		(procent)
	Fokusområde: Mångfald, jämlikhet och inkludering
7	Fondens noterade innehav ska i	Genom-	Ej uppföljt	Ej uppföljt
	genomsnitt ha minst 40 procent av	snittlig
	vardera kön i styrelsen 2030.	andel
		kvinnor i
		styrelsen
		(procent)
8	Fonden ska aktivt ha påverkat portfölj-	Antal	Ej uppföljt	Ej uppföljt
	bolagen att ha en strategi för mångfald,	dialoger
	jämlikhet och inkludering.
	Fokusområde: Ägarstyrning
9	Aktivt och ansvarsfullt ägarskap genom	a) Antal	a) Ej	a) Ej
	ett ökat antal dialoger och röstning i	dialoger	uppföljt	uppföljt
	fondens samtliga noterade aktieinnehav	b) Antal	b) 1 226	b) 1 382
	senast 2027.	stämmor

Not 1: Målsättning och mätetal kommer att utvecklas.

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Andra AP -fonden) och Andra AP-fondens Hållbarhetsrapport 2022.

Regeringen bedömer att Andra AP-fonden har satt upp tydliga håll- barhetsmål och arbetat aktivt för att uppnå dem under 2022. Sammantaget uppfyller fonden det lagstadgade målet om att förvalta fondmedlen på ett föredömligt sätt.

Risk- och kontrollverksamhet

Andra AP-fondens interna styrning och kontroll syftar till att processer och arbetssätt utformas på ett sätt som leder till en effektiv och ändamålsenlig verksamhet. Viktiga delar att uppnå är en tillförlitlig finansiell rapporte- ring, att tillämpliga lagar och andra regler följs samt en god förmåga att identifiera, mäta och hantera fondens risker. En väl utformad intern styrning och kontroll hjälper fonden att uppnå sina mål genom att ta önskade risker, hantera oönskade risker samt förhindra resursförluster. Den kan bidra till att säkerställa tillförlitlig finansiell rapportering men också att lagar följs och därigenom undvika förtroendeskador. Arbetet samordnas genom fondledningens kommitté för intern styrning och kontroll. För att på ett strukturerat sätt säkerställa fondens riskhantering och kontrollmiljö arbetar Andra AP-fonden enligt principen om tre försvarslinjer. Principen syftar till att skapa en lämplig åtskillnad av ansvar mellan kapitalförvaltningen (första försvarslinjen), risk- och regel-

Skr. 2022/23:130

49

Skr. 2022/23:130 efterlevnad (andra försvarslinjen) samt internrevision (tredje försvars- linjen).

De av regeringen utsedda revisorerna har i revisionen för 2022 bl.a. granskat Andra AP-fondens interna styrning och kontroll samt efterlevnad av regeringens riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattnings- havare (se avsnitt 7.3). Utöver denna granskning är det förenat med svårig- heter för regeringen att närmare utvärdera fondens interna styrning (eng. governance).

6.3 Tredje AP-fonden

Regeringens bedömning: Tredje AP-fonden har hanterat nettoflödet mellan in- och utbetalningarna i inkomstpensionssystemet som avsett. Fonden har genererat avkastning som bidrar till inkomstpensions- systemets långsiktiga finansiering. Fonden har även uppfyllt målet att fondmedlen ska förvaltas på ett föredömligt sätt. Sammantaget har Tredje AP-fonden infriat regeringens förväntningar på fonden.

Skälen för regeringens bedömning

Sammanfattning

Under 2022 överförde Tredje AP-fonden 4,7 miljarder kronor till inkomst- pensionssystemet. Fonden har därmed bidragit till att hantera det under- skott som uppstår när summan av inbetalda pensionsavgifter är lägre än summan av utbetalda pensioner.

Tredje AP-fonden har även bidragit till inkomstpensionssystemets lång- siktiga finansiering. Fondens genomsnittliga årliga avkastning sedan 2001 har uppgått till 6,7 procent, vilket omräknat i reala termer för att vara jämförbart med fondens avkastningsmål varit 4,7 procent under samma period. Avkastningen överstiger fondens långsiktiga avkastningsmål (3,5 procents genomsnittlig real avkastning efter kostnader per år). Fondens avkastning efter kostnader 2022 var -5,8 procent, jämfört med 20,7 procent 2021, vilket var fondens lägsta årliga avkastning sedan finanskrisen 2008.

Tredje AP-fondens hållbarhetsarbete under 2022 har varit strukturerat kring fyra fokusområden – bolagsstyrning, klimat, mänskliga rättigheter och det nya fokusområdet biologisk mångfald. Fonden har fastställt sex övergripande hållbarhetsmål inom fokusområdena bolagsstyrning och klimat. Målen är långsiktiga och saknar gränsvärden för 2022.

Tabell 6.9	Tredje AP-fondens resultat
	Miljarder kronor
		2018	2019	2020	2021	2022
Ingående fondkapital		345,2	340,7	393,7	423,0	502,3
Överföringar		-6,8	-6,5	-7,9	-7,5	-4,7
Årets resultat		2,2	59,5	37,2	86,8	-29,2
Utgående fondkapital		340,7	393,7	423,0	502,3	468,4

50

Årets förändring, mdkr	-4,5	53,0	29,3	79,3	-33,9	Skr. 2022/23:130
Procent
Avkastning före kostnader	0,7	17,7	9,8	20,8	-5,7
Avkastning efter kostnader	0,6	17,6	9,7	20,7	-5,8

Källa: Tredje AP-fondens årsredovisningar.

Fondkapital och resultat

Tredje AP-fondens resultat efter kostnader uppgick till -29,2 miljarder kronor 2022, vilket motsvarar en avkastning på -5,8 procent efter kostnader, vilket var fondens lägsta årliga avkastning sedan finanskrisen 2008. Under året överfördes 4,7 miljarder kronor till inkomstpensions- systemet. Sammantaget minskade fondkapitalet med 33,9 miljarder kronor till 468,4 miljarder kronor.

Under 2022 uppgick Tredje AP-fondens totala avkastning till -5,7 pro- cent före kostnader. Största negativa bidraget till avkastningen kom från globala aktier (-4,8 procentenheter), svenska aktier (-2,3 procentenheter) och aktier i tillväxtmarknader (-1,1 procentenheter). Alternativa investe- ringar och valutaeffekter/valutasäkring bidrog samtidigt positivt till avkastningen (med 2,6 respektive 2,2 procentenheter).

Tredje AP-fondens avkastningsmål

Tredje AP-fonden arbetar med ett övergripande långfristigt avkast- ningsmål. Målet är 3,5 procent real avkastning per år över en långsiktig horisont (över 10 år). Tredje AP-fonden kombinerar analys av pensions- systemets skuld- och tillgångssida i större detalj för att definiera det långfristiga målet. Det långfristiga avkastningsmålet, som reviderades 2019, baserades på en bedömning att den teoretiskt möjliga avkastningen från en optimal portfölj var 4,0 procent samt justering utifrån genom- förbarhet om -0,5 procent.

Avkastningsmålet kan för Tredje AP-fonden ses som en funktion av fondens valda risknivå för portföljen. Avkastningsmålet härleds från den förväntade avkastningen för portföljen givet den önskvärda risknivån.

Genom ALM identifieras en teoretiskt möjlig avkastning, vid den önskvärda risknivån, för en optimal portfölj. Den optimala portföljen justeras sedan utifrån praktisk genomförbarhet och realiserbarhet, vilket mynnar ut i ett avkastningsmål.

Tredje AP-fondens långsiktiga mål utgår från en analys av pensions- systemet och acceptabel risknivå på en 40-årig horisont som sedan reduceras till en mer överskådlig framtid om 25 år. För att antaganden om avkastningar ska anses än mer tillförlitliga definierar sedan Tredje AP- fonden sitt avkastningsmål över en kortare horisont, ”mer än 10 år”.

Uppföljning av Tredje AP-fondens avkastningsmål

I tabell 6.10 redovisas genomsnittlig avkastning för hela perioden 2001– 2022, för den senaste tioårsperioden 2013–2022 samt för den senaste femårsperioden 2018–2022. Avkastningsmålet är uttryckt i reala termer och därför redovisas även för motsvarande tidsperioder fondens avkastning, omräknat i reala termer, för att vara jämförbart med Tredje

AP-fondens målsättning för avkastningen.

51

Skr. 2022/23:130	Tabell 6.10 Tredje AP-fondens avkastning och avkastningsmål
	Procent
		2001–2022	2013–2022	2018–2022
	Genomsnittlig nominell	6,7	9,3	8,1
	avkastning
	Genomsnittlig real avkastning	4,7	6,8	3,9
	Långsiktigt avkastningsmål	3,5	3,5	3,5
	(realt)

Not 1: Tidsperioden gäller fr.o.m. den 1 juli 2001.

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Tredje AP-fonden).

Av tabellen framgår att fondens årliga nominella genomsnittliga avkast- ning efter kostnader uppgick till 8,1 procent under den senaste femårs- perioden (2018–2022) och 9,3 procent under tioårsperioden (2013–2022). För hela perioden 2001–2022 har Tredje AP-fondens genomsnittliga avkastning uppgått till 6,7 procent per år, i nominella termer. Fondens avkastningsmål är 3,5 procents genomsnittlig real avkastning efter kostnader per år, på lång sikt. Detta kan jämföras med fondens årliga genomsnittliga avkastning efter kostnader, omräknat i reala termer för att vara jämförbart med fondens avkastningsmål, som uppgick till 3,9 procent under den senaste femårsperioden (2018–2022), 6,8 procent under den senaste tioårsperioden (2013–2022) och 4,7 procent för hela perioden 2001–2022. Tredje AP-fonden har därmed uppnått styrelsens långfristiga avkastningsmål under samtliga nämnda perioder.

Finansiell risk och tillgångsallokering

Tredje AP-fondens förvaltningsmodell är utformad för att möjliggöra att fonden över tid uppnår de av styrelsen fastställda avkastnings- och hållbarhetsmålen. För att göra detta ska fondens särdrag utnyttjas. En förutsättning för att kunna uppnå avkastningsmålet är att fondens kapital investeras i en hög andel risktillgångar.

Fonden införde en ny portföljstruktur 2020, organiserad utifrån till- gångsslag. Fondens styrelse fastställer allokeringsintervall för tillgångs- slagen aktier, räntor, alternativa investeringar och valutor. Utifrån dessa intervall tar fondens kapitalförvaltning fram ett förslag på ett s.k. operativt benchmark, som beslutas av fondens riskkommitté. Det innehåller marknadsindex för samma investeringskategorier, och utgör ett jäm- förelseindex för kapitalförvaltningen. Aktiv förvaltning gentemot opera- tivt benchmark bedrivs utifrån olika specialistområden och tidshorisonter.

Enligt förvaltningsmodellen ska kapitalförvaltningens organisation och ansvarsfördelning i huvudsak följa portföljstrukturen. Kapitalförvaltnings- chefen ansvarar för portföljens övergripande allokering, och förvalt- ningsbesluten ska fattas av de enheter som har störst möjlighet att bedriva förvaltningen så framgångsrikt och kostnadseffektivt som möjligt.

Tredje AP-fondens portfölj baserat på tillgångsslag bestod vid 2022 års slut av 40 procent aktier, 25 procent räntebärande tillgångar och 35 procent alternativa investeringar8 (se figur 6.7). Allokeringen förändrades under

52	8 Att det inte summerar till 100 procent beror på avrundning.

2022 framför allt genom att fonden ökade allokeringen mot alternativa Skr. 2022/23:130 investeringar, vars andel steg med 6,1 procentenheter. Tillgångsslagets

positiva avkastning, samt övriga tillgångsslags negativa utveckling bidrog också till ökningen. Allokeringen till aktier minskade samtidigt med

6,6 procentenheter. Tredje AP-fonden genomför en översyn av sin strategi i tillväxtmarknader och har under året avvecklat samtliga aktieinveste- ringar i sådana marknader.

Figur 6.7			Tillgångsallokering Tredje AP-fonden
			Procent av totala tillgångar
100%
	3,0%		3%		6%
90%							14,3%		17,5%		20,2%
													24,9%	28,8%
																35,0%
80%
			42%
	45,0%
70%					41%
							35,7%		33,6%
60%											37,0%
			0%										30,9%	24,5%
50%																24,7%
					4%			5,8%		5,6%					4,4%
40%	34,0%		38%									4,6%	6,3%
30%
					36%		29,0%		30,6%		25,6%		25,3%	29,6%		28,5%
20%
10%
		18,0%		17%
								14,9%
										12,4%		12,4%	12,4%		12,5%		11,5%
						10%
0%
	2001		2004		2007		2010		2013		2016		2019	2021		2022
		Svenska						Globala aktier					Aktier i tillväxtmarknader
		aktier
		Räntebärande tillgångar						Alt. investeringar					Övrigt

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Tredje AP-fonden).

Riskjusterad avkastning

Ifigur 6.8 redovisas Tredje AP-fondens totala avkastning efter kostnader samt den riskjusterade avkastningen under den senaste tioårsperioden, 2013–2022. Den riskjusterade avkastningen är mätt med en s.k. sharpe- kvot, som anger hur mycket avkastning som fonden har genererat i förhållande till den risk, mätt som avkastningens standardavvikelse, som tagits under tidsperioden. Ju högre sharpekvot, desto bättre avkastning givet risken i portföljen. Under 2022 var sharpekvoten negativ, då fondens avkastning understeg den riskfria räntan. Genomsnittet av de årliga värdena under den senaste tioårsperioden var 1,9.

53

Skr. 2022/23:130	Figur 6.8				Tredje AP-fondens totala avkastning
					Nominell avkastning efter kostnader, procent
	25,0%
																				4,2			20,7%
	20,0%															17,6%
	15,0%			14,1%		13,7%							2,4											4
		10,7%								9,4%										9,7%
	10,0%				2,6		2,5	6,8%								0,6%
			1,9												8,8%
	5,0%											1,4
	0,0%							0,8										Neg.				0,9			Neg.
		2012		2013		2014		2015			2016			2017			2018		2019		2020		2021		2022
	-5,0%
																									-5,8%
	-10,0%
				Avkastning					Riskjusterad avkastning, sharpekvot (höger axel)
	Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Tredje AP-fonden).

5

4

3

2

1

0

-1

-2

Utveckling av illikvida tillgångar

Tredje AP-fondens illikvida tillgångar har gått från att utgöra 14 procent av det totala fondkapitalet 2013 till 33 procent 2022. De illikvida tillgångarna består framför allt av onoterade fastigheter (81,5 miljarder kronor 2022), därefter riskkapitalfonder (34,9 miljarder kronor 2022). Det bör noteras att värdeförändringar i illikvida tillgångar inte marknads- värderas löpande utan med en viss eftersläpning. Värderingsfrekvensen bidrar till en viss osäkerhet i värderingen som blir mer påtaglig i takt med att illikvida tillgångars andel av det totala fondkapitalet ökar.

54

Figur 6.9 Tredje AP-fondens utveckling av illikvida tillgångarSkr. 2022/23:130

2013–2022 Miljarder kronor

180
160
140																	34,9
120																30	0
100																1	25,1
																15	1,1
80														18		9	14,5
												16		10		12
60											13	10		6
								10		10	9	5
										9	5
						10		5		5
40				11		5		6							69		81,5
			10	5		6						56		62
20			4	26		29		38		40	48
			23
0
	2013			2014	2015		2016			2017	2018	2019	2020		2021		2022
		Fastigheter							Skog					Infrastruktur
		Riskkapitalfonder							Onoterade fastigheter*					Skog (ny definition)*
		Onoterade krediter*							Infrastruktur (ny definition)*					Försäkringsrisker*
		Riskkapitalföretag*							Övriga illikvida

Anm.: Fr.o.m. 2021 tillämpas en ny definition av illikvida tillgångar inom sex kategorier (onoterade fastigheter, riskkapitalföretag, infrastruktur, skog, onoterade krediter och försäkringsrisker), i stället för som tidigare fem kategorier (fastigheter, riskkapitalfonder, infrastruktur, skog och övriga illikvida innehav). Allokeringen som visas före 2021 kan innehålla tillgångar som enligt den nya definitionen inte klassas som illikvida . För hela perioden 2013–2020 är Övriga illikvida innehav lika med noll, varpå denna inte visas i figuren.

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Tredje AP-fonden).

Kostnader

Tredje AP-fondens interna kostnader (rörelsekostnader) uppgår för 2022 till 252 miljoner kronor.

Tredje AP-fondens rörelsekostnader har under perioden 2018–2022 ökat med ca 50 miljoner kronor. Under 2022 ökade rörelsekostnaderna med 18 miljoner kronor, varav 12 miljoner kronor utgörs av ökade administra- tionskostnader.

De externa förvaltningskostnaderna har varierat mellan 117 och 119 miljoner kronor under perioden 2018–2022 beroende på värde- utvecklingen under det året, eftersom avgifterna på externa mandat baseras på förvaltad volym. År 2022 uppgick de externa förvaltningskostnaderna till 119 miljoner kronor, vilket var en minskning med 23 miljoner kronor från föregående år.

Tabell 6.11 Tredje AP-fondens kostnader och antal anställda

Miljoner kronor

	2018	2019	2020	2021	2022
Interna kostnader	202	212	222	234	252
Personalkostnader	129	130	138	147	152
Lokalkostnader	11	11	12	13	17
Köpta tjänster	11	13	12	17	17

55

Skr. 2022/23:130

56

	2018	2019	2020	2021	2022
Informations- och datakostnader	44	51	54	53	60
Övrigt	7	7	5	4	5
Externa förvaltningskostnader1	117	122	126	142	119
Summa	319	334	348	376	371
Förvaltningskostnadsandel %	0,09	0,09	0,09	0,08	0,08
Antal anställda2	59	58	60	61	66
Antal kvinnor/män	23/36	23/35	26/34	26/35	27/39
Andel kvinnor %	39	40	43	43	41

Not 1: Exklusive prestationsbaserade arvoden.

Not 2: Vid årets slut.

Källa: Tredje AP-fondens årsredovisningar.

Hållbarhet

Tredje AP-fondens hållbarhetsarbete utgår från fondens hållbarhetspolicy som är fastslagen av styrelsen. Arbetet är integrerat i förvaltningen och utgör en del av de analyser som ligger till grund för investeringsbeslut. Tredje AP-fondens hållbarhetsanalyser täcker alla ESG-aspekter, men fonden arbetar systematiskt med fyra fokusområden – bolagsstyrning, klimat, mänskliga rättigheter och biologisk mångfald. Under 2022 har biologisk mångfald tillkommit som ett nytt fokusområde jämfört med föregående år.

Under 2022 har Tredje AP-fonden arbetat vidare med implementeringen av den nya hållbarhetspolicy som fastslogs i juni 2021. Policyn har bl.a. medfört en omorganisation och hållbarhetsarbetet leds nu av en separat grupp som arbetar tillsammans med fondens förvaltare. Tredje AP-fonden har även uppdaterat och infört nya målsättningar inom de olika fokus- områdena. Därutöver har fonden bl.a. undertecknat flera globala initiativ inom hållbarhet.

Tredje AP-fonden röstade under året på 158 svenska och på 980 utländ- ska bolagsstämmor. Vid de svenska bolagsstämmorna röstade Tredje AP- fonden emot styrelsens förslag i 17 fall (av totalt 3 111 förslag). Förslagen gällde dels incitamentsprogram, dels kapitalstruktur, organisation och förvärv. Vid de utländska bolagsstämmorna röstade fonden emot styrel- sens förslag i ca 26 procent av omröstningarna, framför allt i fråga om styrelseledamöter/ansvarsfrihet, incitamentsprogram och fastställande av bokslut/förordnande av revisorer. Under 2022 deltog Tredje AP-fonden även i fem svenska valberedningar.

Tredje AP-fonden har fastställt sex övergripande hållbarhetsmål inom fokusområdena klimat och bolagsstyrning (se tabell 6.12 nedan). Fem av målen har följts upp under 2022. De fastställda målen är definierade mot kvantitativa mätetal och är av kombinerad aktivitets- (t.ex. att genomföra ett antal aktiviteter) och resultattyp (t.ex. att uppnå ett visst resultat). Målen är långsiktiga och saknar gränsvärden för 2022. Målsättningar inom områdena mänskliga rättigheter och biologisk mångfald är ännu inte definierade, men planeras att införas under 2023.

Itabell 6.12 redovisas Tredje AP-fondens hållbarhetsmål och målupp- fyllelse för 2022. Som jämförelse redovisas även måluppfyllelse för 2021.

Tabell 6.12 Tredje AP-fondens hållbarhetsmål

Hållbarhetsmål		Måluppfyllelse
Nr	Beskrivning	Mätetal	2021	2022
	Fokusområde: Klimat
1	Halverat CO2-avtryck i den direktägda	Koldioxid-	0,8	0,8
	aktieportföljen 2019–2025.	avtryck i	(-18 %	(+7 %
		den note-	jämfört med	jämför med
		rade port-	föregående	föregående
		följen,	år)	år)
		scope 1
		och 2 (mn
		tCO2e)
21	Samtliga portföljbolag ska vara i linje	Andel	-	28
	med 1,5-gradersmålet vid 2040.	bolag
		(procent)
31	Föra påverkansdialog med bolag som	Andel	-	-2
	står för 70 % av utsläppen 2023 och	initierade
	90 % av utsläppen 2030.	dialoger
41	25 % av ränteportföljen ska vara	Andel av	-	21 (gröna
	investerad i hållbara obligationer 2025.	ränte-		obligationer
		portöljen		20)
		(procent)
	Fokusområde: Bolagsstyrning
51	Alla svenska bolag storbolag i portföljen	Andel av	-	38,8
	ska ha minst 40 % av det underrepresen-	det under-
	terade könet i styrelsen 2026.	represen-
		terade
		könet
		(procent)
6	Andelen svenska bolag i portföljen med	Andel	-	20
	hållbarhetskriterier ska fördubblas från	bolag i
	20 % till 40 % senast 2025.	portföljen
		(procent)

Not 1: Nytt mål 2022.

Not 2: De första dialogerna inleds under första kvartalet 2023.

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Tredje AP-fonden) och Tredje AP-fondens årsredovisning 2022.

Regeringen bedömer att Tredje AP-fonden har satt upp tydliga håll- barhetsmål och arbetat aktivt för att uppnå dem under 2022. Sammantaget uppfyller fonden det lagstadgade målet om att förvalta fondmedlen på ett föredömligt sätt.

Risk- och kontrollverksamhet

Tredje AP-fondens kontrollfunktioner består av riskkontrollfunktionen och funktionen för regelefterlevnad. Dessa funktioner är oberoende i förhållande till kapitalförvaltningen. Riskkontrollfunktionen utgörs av

Skr. 2022/23:130

57

Skr. 2022/23:130 avdelningen riskkontroll och avkastningsanalys. Avdelningen ansvarar för analys, uppföljning och kontroll av fondens risker, avkastning och limiter- värdering av portföljen samt fondens affärssystem och risksystem. Chefen för avdelningen rapporterar till fondens risk- och administrationschef. Risk- och administrationschefen rapporterar till den verkställande direk- tören samt till styrelsen vid behov och utgör informationskanal för risk- rapportering till styrelsen.

De av regeringen utsedda revisorerna har i revisionen för 2022 bl.a. granskat Tredje AP-fondens interna styrning och kontroll samt efterlevnad av regeringens riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattnings- havare (se avsnitt 7.3). Utöver denna granskning är det förenat med svårig- heter för regeringen att närmare utvärdera fondens interna styrning (eng. governance).

6.4 Fjärde AP-fonden

Regeringens bedömning: Fjärde AP-fonden har hanterat nettoflödet mellan in- och utbetalningarna i inkomstpensionssystemet som avsett. Fonden har genererat avkastning som bidrar till inkomstpensions- systemets långsiktiga finansiering. Fonden har även uppfyllt målet att fondmedlen ska förvaltas på ett föredömligt sätt. Sammantaget har Fjärde AP-fonden infriat regeringens förväntningar på fonden.

Skälen för regeringens bedömning

Sammanfattning

Under 2022 överförde Fjärde AP-fonden 4,7 miljarder kronor till inkomst- pensionssystemet. Fonden har därmed bidragit till att hantera det under- skott som uppstår när summan av inbetalda pensionsavgifter är lägre än summan av utbetalda pensioner.

Fjärde AP-fonden har även bidragit till inkomstpensionssystemets lång- siktiga finansiering. Fjärde AP-fondens genomsnittliga årliga avkastning sedan 2001 har uppgått till 6,6 procent, vilket omräknat i reala termer för att vara jämförbart med fondens avkastningsmål varit 4,6 procent under samma period. Det överstiger fondens långsiktiga avkastningsmål (3,5 procents genomsnittlig real avkastning efter kostnader per år). Fondens avkastning efter kostnader uppgick till -11,9 procent 2022, jämfört med 19,2 procent för 2021, vilket var fondens lägsta årliga avkastning sedan finanskrisen 2008.

Fjärde AP-fonden har i sitt hållbarhetsarbete haft fokus på områdena klimat och miljö samt ägarstyrning. Fokusområdena är oförändrade sedan föregående år. Fonden har fastställt elva övergripande hållbarhetsmål som följts upp under året. Samtliga mål med gränsvärden för 2022 bedöms uppfyllda.

58

Tabell 6.13 Fjärde AP-fondens resultat						Skr. 2022/23:130
Miljarder kronor
	2018	2019	2020	2021	2022
Ingående fondkapital	356,6	349,3	418,0	449,4	527,6
Överföringar	-6,8	-6,5	-7,9	-7,5	-4,7
Årets resultat	-0,5	75,2	39,3	85,7	-62,5
Utgående fondkapital	349,3	418,0	449,4	527,6	460,5
Årets förändring	-7,3	68,7	31,4	78,2	-67,1
Procent
Avkastning före kostnader	-0,1	21,8	9,7	19,3	-11,8
Avkastning efter kostnader	-0,2	21,7	9,6	19,2	-11,9

Källa: Fjärde AP-fondens årsredovisningar.

Fondkapital och resultat

Fjärde AP-fondens resultat efter kostnader uppgick till -62,5 miljarder kronor 2022, vilket motsvarar en avkastning efter kostnader på -11,9 pro- cent, vilket var fondens lägsta årliga avkastning sedan finanskrisen 2008. Under året överfördes 4,7 miljarder kronor till inkomstpensionssystemet. Sammantaget minskade fondkapitalet under 2022 med 67,1 miljarder kronor till 460,5 miljarder kronor.

Under 2022 uppgick Fjärde AP-fondens totala avkastning till -11,8 pro- cent före kostnader. Största negativa bidragen till avkastningen kom från utländska aktier i utvecklade marknader (-6,4 procentenheter) och svenska aktier (-5,3 procentenheter). Valutaeffekter samt valutasäkring bidrog positivt till avkastningen (2,7 procentenheter).

Fjärde AP-fondens avkastningsmål

Fjärde AP-fonden har två avkastningsmål – ett långfristigt (på 40 års sikt) och ett medelfristigt (på 10 års sikt). Fjärde AP-fonden har som mål att totalavkastningen på lång sikt ska uppgå till 3,5 procent realt per år i genomsnitt. Målet är utformat utifrån en sammantagen avvägning mellan förväntad avkastning och risknivå på tillgångsmarknaderna för att på bästa möjliga sätt tillfredsställa pensionssystemets behov av avkastning för att på ett generationsneutralt sätt balansera pensionssystemets tillgångar och skulder på 40 års sikt. Det långsiktiga avkastningsmålet består av avkast- ningsförväntan på en tillgångsallokering med en risknivå bäst anpassad för pensionssystemet (2,8–2,9 procent) samt av aktiv förvaltning (0,5 pro- cent). Förväntad avkastning från ALM-analysens bedömning av vad en vald passiv portfölj av aktier och räntor med en viktfördelning i det valda aktiespannet kan leverera (2,8–2,9 procent år 2020) understiger det långsiktiga avkastningsmålet. Den slutliga bedömningen om 3,5 procent omfattar också den förväntade meravkastningen från sammansättningen av referensportföljen på medellång sikt, samt avkastningen från Fjärde AP-fondens aktiva förvaltning.

Det långsiktiga målet kompletteras med ett medelfristigt mål på realt

3 procent per år i genomsnitt för den kommande tioårsperioden. Det medelfristiga avkastningsmålet består av förväntad avkastning på vald

medelfristig tillgångsallokering (ca 2–2,5 procent) samt bidrag från aktiv

59

Skr. 2022/23:130 förvaltning. Tillsammans ger det ett mål på 3 procent realt. Det medel- siktiga målet är lägre än det långsiktiga, då fonden anser det vara svårt att bibehålla en hög avkastning över den kommande tioårsperioden givet förväntad marknadsutveckling. Över tid förväntas det nuvarande lägre medelfristiga avkastningsmålet normaliseras så att det kommer att motsvara det långsiktiga avkastningsmålet.

Fjärde AP-fondens avkastningsmål har reviderats två gånger under de senaste åren. År 2017 reviderades målet från 4,5 procent till 4 procent med motiveringen att avkastning, i synnerhet på räntebärande tillgångar, förväntades bli lägre framgent samt att nackdelen för pensionssystemet av att öka risken i tillgångsportföljen för att kompensera för den lägre förväntade avkastningen översteg nyttan av det avkastningsbidrag som i så fall kunde förväntas. Samtidigt infördes även ett medelfristigt mål om 3 procent, vilket genomfördes 2018 och har varit oförändrat sedan dess. År 2021 reviderades det långsiktiga målet ytterligare, från 4 procent till 3,5 procent, med motiveringen att avkastning på samtliga tillgångar förväntades bli lägre i ljuset av låga räntor och en längre anpassningsperiod till ett normalläge. Givet pensionssystemets starka balansräkning, i kombination med allt kortare återstående tid av utflöden från systemet ansågs det bättre att sänka målet något än att öka risknivån i investeringsportföljen.

Som framgår ovan skedde två revideringar med 0,5 procentenheter under en relativt kort tidsperiod. Det var dock redan 2017 diskussion om att revidera ned målet med en hel procentenhet. Anledningen till att ingen större revidering genomfördes, utan i stället delades upp i två revideringar, var att trösklarna för att revidera målet är höga och att Fjärde AP-fonden föredrar en stegvis justering av större förändringar.

Uppföljning av Fjärde AP-fondens avkastningsmål

I tabell 6.14 redovisas genomsnittlig avkastning för hela perioden 2001–2022, för den senaste tioårsperioden 2013–2022 samt för den senaste femårsperioden 2018–2022. Fjärde AP-fondens målsättning för avkastningen är uttryckt i reala termer och därför redovisas även för motsvarande tidsperioder fondens avkastning, omräknat i reala termer, för att vara jämförbart med målsättning för avkastningen.

Tabell 6.14 Fjärde AP-fondens avkastning och avkastningsmål

Procent
	2001–2022	2013–2022	2018–2022
Genomsnittlig nominell	6,6	9,2	6,9
avkastning
Genomsnittlig real avkastning	4,6	6,7	2,8
Långsiktigt avkastningsmål	3,5
(realt) (40 år)
Medelfristig avkastningsmål		3,0	3,0
(realt) (10 år)

Not 1: Tidsperioden gäller fr.o.m. den 1 juli 2001.

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Fjärde AP-fonden).

60

I tabellen framgår att fondens genomsnittliga avkastning efter kostnader Skr. 2022/23:130 uppgick till 6,9 procent under den senaste femårsperioden och 9,2 procent

under den senaste tioårsperioden. För hela perioden 2001–2022 har Fjärde AP-fondens genomsnittliga avkastning uppgått till 6,6 procent per år, i nominella termer. Fondens avkastningsmål är 3,5 procents genomsnittlig real avkastning efter kostnader per år på lång sikt och 3,0 procent på medellång sikt. Detta kan jämföras med fondens årliga genomsnittliga avkastning efter kostnader, omräknat i reala termer för att vara jämförbart med fondens avkastningsmål, som uppgick till 2,8 procent under den senaste femårsperioden (2018–2022), 6,7 procent under den senaste tioårsperioden (2013–2022) och 4,6 procent för hela perioden 2001–2022. Fjärde AP-fonden har uppnått styrelsens målsättning på tio års sikt och sedan start 2001.

Finansiell risk och tillgångsallokering

Fjärde AP-fondens förvaltningsmodell utgår ifrån en långsiktig analys och ett långfristigt avkastningsmål på 40 års sikt som eftersträvar den bästa kombinationen av förväntad avkastning och risk så att pensionssystemet långsiktigt stärks, utan att en generation gynnas på bekostnad av en annan. Utifrån risk- och avkastningsantaganden fastställs sedan acceptabla allokeringsspann för andelen aktier, ränteduration respektive valuta- exponering.

En medelsiktig analys och avkastningsmål tas fram med ett 10-årigt perspektiv för att i större detalj ta hänsyn till rådande ekonomiska situation och dynamik utifrån denna tidshorisont. Baserat på analysen fastställs det medelfristiga avkastningsmålet samt Fjärde AP-fondens dynamiska normalportfölj, vilket är en referensportfölj bestående av olika marknads- index och som beskriver lämplig medelsiktig tillgångsallokering.

Den löpande förvaltningen hanteras av Fjärde AP-fondens operativa förvaltningsorganisation baserat på fastställt avkastningsmål och risk- utrymme.

Fjärde AP-fondens investeringsfilosofi baseras på fondens särdrag som långsiktig investerare med stora frihetsgrader och stort kapital.

Fjärde AP-fondens portfölj bestod vid 2022 års slut av 49 procent aktier, 28 procent räntebärande tillgångar, och 23 procent alternativa investe- ringar. Under 2022 skiftade fondens faktiska allokering främst till alter- nativa investeringar (+4,2 procentenheter), samt till räntebärande tillgångar (+1,3 procentenheter). Förändringen i exponering till alternativa tillgångar förklaras framför allt av den relativt svagare utvecklingen i marknadsvärde i övriga tillgångsslag.

Under 2022 införde Fjärde AP-fonden det nya tillgångsslaget defensiva aktier som utgör ca 5 procent av den dynamiska normalportföljen. Den nya tillgångsklassen syftar till att dels tillföra avkastningspotential, dels ha stabiliserande egenskaper i en mer problematisk ekonomisk miljö.

61

Skr. 2022/23:130	Figur 6.10				Tillgångsallokering Fjärde AP-fonden
					Procent av totala tillgångar
	Svenska aktier					Globala aktier Aktier i tillväxtmarknader								Räntebärande tillgångar				Alt. tillgångar
	100%		3,0%		2,3%		3,4%		5,9%		8,5%		9,6%
	90%															15,0%	18,9%
																			23,0%
	80%		33,9%		36,0%		36,8%		34,0%		31,9%		32,2%
	70%															31,0%
																	26,4%
																			27,7%
	60%						3,0%
									5,6%		4,3%		4,2%
																	6,2%
	50%															6,7%			5,9%
			38,4%
	40%				42,1%
							38,1%		35,4%		35,5%		35,2%
																31,7%	31,6%
	30%																		27,6%
	20%
	10%			24,1%
						18,7%		18,6%		18,8%		19,2%			19,1%
																15,6%	16,8%			15,6%
	0%
		2001			2004		2007		2011		2014		2017			2020	2021		2022

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Fjärde AP-fonden).

Riskjusterad avkastning

Ifigur 6.11 redovisas Fjärde AP-fondens totala avkastning efter kostnader samt den riskjusterade avkastningen under den senaste tioårsperioden, 2013–2022. Den riskjusterade avkastningen är mätt med en s.k. sharpe- kvot, som anger hur mycket avkastning som fonden har genererat i förhållande till den risk, mätt som avkastningens standardavvikelse, som tagits under tidsperioden. Ju högre sharpekvot, desto bättre avkastning givet risken i portföljen. Under 2022 var sharpekvoten negativ, då fondens avkastning understeg den riskfria räntan. Genomsnittet av de årliga värdena under den senaste tioårsperioden var 1,7.

62

Utveckling av illikvida tillgångar

Fjärde AP-fondens illikvida tillgångar har gått från att utgöra 8 procent av det totala fondkapitalet 2013 till 21 procent 2022. De illikvida tillgångarna består framför allt av fastigheter (52,0 miljarder kronor 2022). Det bör noteras att värdeförändringar i illikvida tillgångar inte marknadsvärderas löpande utan med en viss eftersläpning. Värderingsfrekvensen bidrar till en viss osäkerhet i värderingen som blir mer påtaglig i takt med att illikvida tillgångars andel av det totala fondkapitalet ökar.

-15,0%

-3

-11,9%

AvkastningRiskjusterad avkastning, sharpekvot (höger axel) Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Fjärde AP-fonden).

-10,0%

-2

-5,0%

-1

25,0%

20,0%

15,0%

10,0%

5,0%

0,0%

Figur 6.11

			Fjärde AP-fondens totala avkastning														Skr. 2022/23:130
			Nominell avkastning efter kostnader, procent
																	5
											21,7%
		16,4%												19,2%			4
				15,7%
11,2%									2,4			4,2					3
							10,0%						9,6%		3,2
			2,6		2,5	6,8%											2
	1,9								9,1%
								1,4		-0,2%							1
						0,8					Neg.		0,7			Neg.
																	0
2012		2013		2014		2015	2016		2017	2018	2019		2020	2021		2022

63

Skr. 2022/23:130 Figur 6.12 Fjärde AP-fondens utveckling av illikvida tillgångar 2013–2022

Miljarder kronor

120,0
100,0
																									9,7
80,0
																							7,1		18,5
																							10,0
																									3,4
60,0																							5,3		12,4
																		2,7					10,5
																					3,8
																	1,6				5,5
														0,7					5,6
40,0											3,8					3,6					4,7
							3,6			2,4			2,3				4,5		3,9
				2,9		2,7					0,3						3,2
20,0	2,50,42,5			0,5						0,5						2,3	33,3		37,9		39,9		48,4		52,0
									20,7			24,5			27,5
					16,4
		14,9
0,0
2013				2014			2015				2016			2017			2018	2019		2020		2021		2022
			Fastigheter					Riskkapitalfonder						Övriga illikvida				Onoterade krediter					Infrastruktur

Anm.: Fr.o.m. 2021 gäller nya definitioner av illikvida tillgångar. Namnen för dessa definitioner är desamma som dessförinnan, förutom att riskkapitalfonder fr.o.m. kallas riskkapitalföretag. Allokeringen som visas före 2021 kan dock innehålla tillgångar som enligt den nya definitionen inte klassas som illikvida .

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Fjärde AP-fonden).

Kostnader

Fjärde AP-fondens interna kostnader (rörelsekostnader) uppgår för 2022 till 259 miljoner kronor. Fondens rörelsekostnader har under perioden 2018–2022 ökat med ca 48 miljoner kronor. Under 2022 ökade rörelse- kostnaderna med 12 miljoner kronor.

De externa förvaltningskostnaderna uppgick till 140 miljoner kronor för 2022, vilket var en minskning med 18 miljoner kronor från föregående år. Under perioden 2018–2022 ökade de externa förvaltningskostnaderna med 5 miljoner kronor. Avgifterna på externa mandat baseras på förvaltad volym, vilket innebär att de externa förvaltningskostnaderna minskar när värdet på förvaltat kapital minskar.

Tabell 6.15 Fjärde AP-fondens kostnader och antal anställda

	Miljoner kronor
		2018	2019	2020	2021	2022
	Interna kostnader	211	231	246	247	259
	Personalkostnader	126	136	155	154	147
	Lokalkostnader	10	11	11	11	16
	Köpta tjänster	14	17	11	12	13
	Informations- och datakostnader	52	58	62	63	74
64	Övrigt	9	9	7	7	9

		2018	2019	2020	2021	2022	Skr. 2022/23:130
	Externa förvaltningskostnader1	135	139	138	158	140
	Summa	346	370	384	405	399
	Förvaltningskostnadsandel %	0,10	0,10	0,09	0,08	0,08
	Antal anställda2	54	53	65	67	67
	Antal kvinnor/män	17/37	20/33	26/39	26/41	25/42
	Andel kvinnor %	31	38	40	39	42
Not 1: Exklusive prestationsbaserade arvoden.
Not 2: Vid årets slut.
Källa: Fjärde AP-fondens årsredovisningar.
Hållbarhet
Fjärde AP-fondens hållbarhetsarbete styrs av fondens hållbarhetspolicy
som anger övergripande riktlinjer och strategier för arbetet. Hållbarhets-
arbetet är integrerat i alla delar av organisationen och förvaltningen.
Fonden har fem huvudsakliga strategier för sitt hållbarhetsarbete: 1) mäta
och rapportera kring hållbarhet, 2) integrera hållbarhetsfaktorer i investe-
ringsprocesser, 3) påverka som ägare, investerare och samhällsaktör, 4)
reducera hållbarhetsrisker i portföljen, och 5) investera i starka hållbar-
hetstrender. Fjärde AP-fonden har även fastställt två övergripande fokus-
områden – klimat och miljö samt ägarstyrning. Fokusområdena är oför-
ändrade sedan föregående år.
	Under 2022 har Fjärde AP-fonden fortsatt att utveckla processer,
verktyg och rapportering på hållbarhetsområdet. Fonden har också arbetat
vidare med fundamentala bolagsurval. Urvalet syftar till att identifiera och
investera i bolag som utöver att ha konkurrenskraftiga affärsmodeller
bedöms ha planer och mål i linje med Parisavtalet, samtidigt som bolag
utan trovärdiga omställningsplaner väljs bort. Under året har en analys av
transportsektorn genomförts, vilket ledde till både investeringar och
avinvesteringar. Fjärde AP-fonden har även genomfört tematiska investe-
ringar till ett belopp av 7,4 miljarder kronor inom områdena energi-
omställning/mobilitet, resurseffektivitet, förnyelsebart och social hållbar-
het.
	Fjärde AP-fonden röstade under 2022 på 125 svenska och 1 267 utländ-
ska bolagsstämmor. Vid de svenska bolagsstämmorna röstade Tredje AP-
fonden emot styrelsens förslag i 10 fall (av totalt 879 förslag). Förslagen
gällde dels incitamentsprogram, dels kapitalstruktur, organisation och
förvärv. Vid de utländska bolagsstämmorna röstade fonden emot
styrelsens förslag i 20 procent av omröstningarna. Under 2022 deltog
Fjärde AP-fonden även i 46 svenska valberedningar.
	Fonden har fastställt elva övergripande hållbarhetsmål som följts upp
under 2022 (se tabell 6.16 nedan). Av dessa är fem mål relaterade till
fokusområdet klimat och miljö, medan övriga mål är relaterade till
området ägarstyrning. Målen är materiellt oförändrade sedan föregående
år. De är definierade mot kvantitativa mätetal och av kombinerad aktivi-
tets- (t.ex. att genomföra ett antal aktiviteter) och resultattyp (t.ex. att
uppnå ett visst utfall). Samtliga mål som har gränsvärden definierade för
2022 bedöms vara uppfyllda.							65

Skr. 2022/23:130 I tabell 6.16 redovisas Fjärde AP-fondens hållbarhetsmål och målupp- fyllelse för 2022. Som jämförelse redovisas även måluppfyllelse för 2021.

Tabell 6.16 Fjärde AP-fondens hållbarhetsmål

Hållbarhetsmål		Måluppfyllelse
Nr	Beskrivning	Mätetal	2021	2022
1	Halvera portföljens CO2e-utsläpp fram	1. Föränd-	1. -23	1. -3
	till 2030 (jämfört med 2020 års nivå) och	ring koldi-	2. -60	2. -61
	nå netto nollutsläpp senast 2040.	oxidut-
		släpp
		under året
		2. Föränd-
		ring koldi-
		oxidut-
		släpp se-
		dan 2010
		(procent)
2	Göra investeringar som minskar	1.	1. 39	1. 45
	klimatrisken i portföljen.	Koldioxid-	2. 40	2. 40
		utsläpp
		som andel
		av globalt
		aktieindex
		2.
		Koldioxid-
		intensitet
		som andel
		av globalt
		aktieindex
		(procent)
3	Löpande analysera hållbarhetstrender	Genom-	Målet	Målet
	och söka proaktiva investeringar inom	förda	uppnått.	uppnått
	hållbarhetstrender som bidrar till	investe-
	omställningen till ett hållbart samhälle	ringar
	och som också drar fördel av denna
	omställning
4	Arbeta löpande med att kartlägga	Kvalitativ	Målet	Målet
	kvantitativa och kvalitativa komp-	bedöm-	uppnått	uppnått
	letterande indikatorer för klimat och	ning
	miljö som kan användas vid
	förvaltningen av tillgångarna.
5	Påverka bolag i rollen som ägare, sam-	Genomfört	Målet	Målet
	arbeta med andra investerare för att	påverk-	uppnått	uppnått
	bredda kunskapen om hur klimatfrågan	ansarbete
	kan adresseras i förvaltningsverksam-

heten samt föra dialog med politiska beslutsfattare i syfte att skapa förutsätt- ningar för klimatomställningen

66

Hållbarhetsmål	Måluppfyllelse			Skr. 2022/23:130
Nr Beskrivning	Mätetal	2021	2022
6 Arbeta aktivt i valberedningar i kraft av	1. Antal	1. 40	1. 47
ägarandel	valbered-	2. 85	2. 92
	ningar
	2. Andel
	av valbe-
	redningar
	där fond-
	en erbjud-
	its delta
	(procent)
7 Intervjua hela eller delar styrelsen vid	Genom-	Målet	Målet
styrelseutvärderingar	förda	uppnått	uppnått
	intervjuer
8 I de valberedningar där fonden arbetar	Antal	201	39
ska minst en kvinna vara med som slut-	kvinnor av
kandidat vid förslag till nya styrelse-	nyvalda
ledamöter och valberedningen ska arbeta	ledamöter
för att Svensk kod för bolagsstyrning	(procent)
rekommendationer om andel kvinnor
uppnås
9 Utöva rösträtten vid svenska stämmor.	1. Antal	1. 147	2. 125
	svenska	2. 69	3. 88
	stämmor
	där fond-
	en röstat
	2. Andel
	stämmor
	där fond-
	en röstat
	(procent
	av totalt
	innehav)
10 Utöva rösträtten vid utländska stämmor.	Antal	1. 1 064	1. 1 267
	utländska	2. 77	2. 100
	stämmor
	där
	fonden
	röstat
	2. Andel
	stämmor
	där fond-
	en röstat
	(procent
	av totalt
	innehav)
11 Stötta initiativ som verkar för	Kvalitativ	Målet	Målet
aktieägares rättigheter och bolagens	bedöm-	uppnått	uppnått
arbete med hållbarhet	ning
Källa: McKinsey 9 (grunddata från Fjärde AP -fonden).				67

Skr. 2022/23:130

Regeringen bedömer att Fjärde AP-fonden har satt upp tydliga håll- barhetsmål och arbetat aktivt för att uppnå dem under 2022. Sammantaget uppfyller fonden det lagstadgade målet om att förvalta fondmedlen på ett föredömligt sätt.

Risk- och kontrollverksamhet

Fjärde AP-fonden delar in riskhanteringen i tre steg: riskstyrning, löpande riskhantering samt uppföljning och kontroll. Styrelsen fastställer årligen en placeringspolicy och en riskhanteringsplan för fondens verksamhet som utgör ett ramverk för fondens riskutrymme. I styrelsen finns ett riskutskott och ett revisionsutskott för att hantera olika aspekter av riskstyrning. Den löpande riskhanteringen är decentraliserad till de operativa delarna i fonden och följer principen om tre försvarslinjer, vilket innebär att fonden skiljer mellan funktioner som ansvarar för risk (ledning och förvaltnings- organisationen), funktioner för övervakning, kontroll och regelefterlevnad och funktionen för oberoende granskning (internrevision). Uppföljning och kontroll av Fjärde AP-fondens finansiella och operativa risker ansvarar enheten Risk & verksamhetsstöd för.

De av regeringen utsedda revisorerna har i revisionen för 2022 bl.a. granskat Fjärde AP-fondens interna styrning och kontroll samt efterlevnad av regeringens riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattnings- havare (se avsnitt 7.3). Utöver denna granskning är det förenat med svårig- heter för regeringen att närmare utvärdera fondens interna styrning (eng. governance).

6.5 Sjätte AP-fonden

Regeringens bedömning: Den strategi som har gällt sedan 2011 förefaller vara välgrundad och har medfört en förbättring av Sjätte AP- fondens resultat. Fonden har genererat avkastning som bidrar till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering och har arbetat aktivt med hållbarhetsfrågor. Sammantaget har Sjätte AP-fonden infriat regeringens förväntningar på fonden.

Skälen för regeringens bedömning

Sammanfattning

Sjätte AP-fonden är till skillnad från Första–Fjärde AP-fonderna en sluten fond. Det innebär att Sjätte AP-fonden inte ska hantera nettoflöden mellan in- och utbetalningarna i inkomstpensionssystemet. Fondens uppdrag regleras i lagen om Sjätte AP-fonden. Fondens mål är att skapa långsiktigt hög avkastning med tillfredsställande riskspridning genom investeringar på den onoterade riskkapitalmarknaden. Styrelsen beslutade under 2020 att från och med 2021 använda ett nytt avkastningsmål. Målet syftar till att utvärdera fondens prestation relativt en marknad av onoterade tillgångar globalt, och kommer huvudsakligen utvärderas över rullande femårs- perioder.

68

Avkastningen för 2022 uppgick till 1,9 procent, vilket var den näst lägsta Skr. 2022/23:130 årliga avkastningen sedan finanskrisen 2008 (endast -6,9 procent 2011 var

lägre). Den genomsnittliga avkastningen efter kostnader över fem år uppgick till 16,8 procent. Därmed uppfyllde Sjätte AP-fonden sitt lång- siktiga avkastningsmål som uppgick till 15,9 procent under samma period.

Tabell 6.17 Sjätte AP-fondens resultat

Miljarder kronor

	2018	2019	2020	2021	2022
Ingående fondkapital	31,6	34,7	37,5	45,2	67,3
Årets resultat	3,0	2,9	7,6	22,2	1,3
Utgående fondkapital	34,7	37,5	45,2	67,3	68,6
Årets förändring, mdkr	3,1	2,8	7,7	22,1	1,3
Procent
Avkastning efter kostnader	9,6	8,2	20,4	49,1	1,9

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Sjätte AP-fonden)

Sedan den 1 juli 2022 har Sjätte AP-fonden ett lagstadgat mål om att förvalta fondmedlen på ett föredömligt sätt genom ansvarsfulla investe- ringar och ansvarsfullt ägande. Det lagstadgade målet kommer att följas upp från och med nästa års utvärdering. Sjätte AP-fonden har i sitt håll- barhetsarbete under 2022 haft tre särskilda fokusområden – klimat, jämställdhet och mångfald samt mänskliga rättigheter. Fokusområdena är oförändrade sedan föregående år. Fonden har fastställt elva hållbarhetsmål som följts upp under året.

Fondkapital och resultat

Sjätte AP-fondens resultat uppgick till 1,3 miljarder kronor 2022, jämfört med 22,2 miljarder kronor året innan. Detta motsvarar en nominell avkast- ning på 1,9 procent, jämfört med 49,1 procent året innan, vilket var fondens högsta årliga avkastning sedan start 1996. Sedan fonden bildades 1996 har fondkapitalet ökat med 58,2 miljarder kronor, från 10,4 miljarder kronor till 68,6 miljarder kronor. Detta motsvarar en total värdetillväxt sedan starten på ca 560 procent och en årlig genomsnittlig tillväxt på 7,5 procent.

Under 2022 uppgick Sjätte AP-fondens totala avkastning till 1,9 pro- cent, eller 1,3 miljarder kronor, efter kostnader. Största positiva bidragen till avkastningen kom från buyout fondinvesteringar (4,6 miljarder kronor), buyout co-investeringar (2,5 miljarder kronor) och investeringar i secondary (0,5 miljarder kronor). Största negativa bidraget till avkastningen kom från valutasäkringar (-5,9 miljarder kronor).

Sjätte AP-fondens avkastningsmål

Sjätte AP-fondens målsättning är att över en femårsperiod överträffa avkastningen av ett sammanvägt index bestående av 90 procent Burgiss ALL, som representerar avkastning i private equity-marknaden, viktat med 10 procent OMRX T-Bill, motsvarande behov av likvida medel. Målet antogs under 2021 och ersätter tidigare målindex (SIX Nordic 200

69

Skr. 2022/23:130 CAP GI) även för historiska jämförelser. Det tidigare målindexet var relaterat till den noterade marknaden med påslag för en riskpremie för onoterade bolag om 2,5 procent (rullande femårsperiod). Det nya målet syftar till att utvärdera fondens prestation relativt en marknad av onoterade tillgångar globalt. Sjätte AP-fondens målsättning är att den genomsnittliga årliga avkastningen över en rullande femårsperiod ska överträffa målindex.

Sjätte AP-fondens mål är att fonden genom sin inriktning mot onoterade tillgångsslag ska hålla en hög långsiktig avkastning, med en balanserad totalrisk för portföljen. Sjätte AP-fondens ambitionsnivå är dock, enligt fonden, att skapa högre avkastning än median i marknaden. Sjätte AP- fondens mål är till sin natur långsiktigt, eftersom investeringar inom onoterade tillgångar behöver mätas över en längre period.

Uppföljning av Sjätte AP-fondens avkastningsmål

I figur 6.13 redovisas genomsnittlig avkastning för hela perioden 1997–2022, för den senaste tioårsperioden 2013–2022, för den senaste femårsperioden 2018–2022 samt för 2022. Som jämförelse redovisas även Sjätte AP-fondens målsättning för avkastningen för motsvarande tidsperioder, omräknad för att vara jämförbar med den genomsnittliga nominella avkastningen.

Figur 6.13 Sjätte AP-fondens totala avkastning

Genomsnittlig årlig avkastning efter totala kostnader, procent

	30%
	25%					24,1%
		20,9%
	20%						17,8%
				16,8%
						15,9%	16,2%
		15,0%
	15%					13,0%
									10,9%
	10%								7,5%
	5%	1,9%
	0%
	2022			2018-2022			2013-2022		1997-2022
			AP6		AP6 investeringsverksamhet			Avkastningsmål
	Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Sjätte AP-fonden).
	Avkastningen för 2022 uppgick till 1,9 procent, vilket var den näst lägsta
	årliga avkastningen sedan finanskrisen 2008 (endast -6,9 procent 2011 var
	lägre). Fondens genomsnittliga avkastning efter kostnader var 16,8 pro-
	cent under den senaste femårsperioden och 13,0 procent under den senaste
	tioårsperioden. Jämförelseindexet avkastade 20,9 procent 2022, 15,9 pro-
	cent i genomsnitt per år under perioden 2018–2022 och 16,2 procent i
70	genomsnitt per år under perioden 2013–2022. Fonden har därmed över-

träffat sitt avkastningsmål på fem års sikt. Jämförelseindexet sträcker sig inte till 1996, varför en jämförelse sedan periodens start inte är möjlig.

Sjätte AP-fonden har bidragit till den långsiktiga finansieringen av till- gångssidan i inkomstpensionssystemet, även om fonden är sluten och inte är en del av flödet inom inkomstpensionssystemet i övrigt.

Sjätte AP-fondens investeringsverksamhet

Investeringsverksamheten, som utesluter fondens likviditetsförvaltning, ökade under året och uppgick vid årsskiftet till 66,5 miljarder kronor, vilket motsvarar 97 procent av det totala kapitalet. Resultatet för investeringsverksamheten uppgick 2022 till 7,8 miljarder kronor.

År 2020 fastställde Sjätte AP-fondens styrelse en ny långsiktig strategisk inriktning mot 2030 som styr mot en allokering inom buyout, ven- ture/growth och secondary9. Redovisningen av segmenten venture/growth och secondary var ny 2021. Inom buyout är allokeringen en kombination av fondinvesteringar och co-investeringar. Den långsiktiga strategiska inriktningen som antogs 2020 innebar ingen kursändring från den strategiomläggning som skett från 2013. I den ändrade strategin från 2011 har tidigare direktinvesteringar successivt ersatts av co-investeringar i mer mogna onoterade bolag.

Marknadsvärdet av co-investeringarna 2022 uppgick till 24,4 miljarder kronor. Marknadsvärdet av fondinvesteringarna 2022 uppgick till 29,5 miljarder kronor. Marknadsvärdet av venture/growth och secondary uppgick 2022 till 9,9 miljarder respektive 2,7 miljarder kronor. Buyout- segmentet omfattar 79 procent (varav co-investeringar 36 procentenheter och fondinvesteringar 43 procentenheter), venture/growth omfattar 14 procent och secondary omfattar 4 procent av investeringsverksam- hetens förvaltade kapital som uppgår till totalt 97 procent av fondkapitalet.

9 Buyout avser investeringar i mogna bolag, även benämnt som large och mid cap. Venture/growth avser investeringar i bolag i tidig utvecklings- och tillväxtfas, och har en relativt högre risknivå. Secondary avser andrahandshandel med av andra investerare redan ingångna investeringsavtal.

Skr. 2022/23:130

71

Skr. 2022/23:130	Figur 6.14				Portföljutveckling Sjätte AP-fonden
					Totala tillgångar, miljarder kronor
	80
	70	Investeringsverksamheten
		Likviditetsförvaltning
	60	Fondinvesteringar*
		Co-investeringar*
	50	Venture/Growth*
	40	Secondary*
		Buyout - Co-invest*
	30	Buyout - Fonder *
	20	Likviditetsförvaltning*
	10
	0
	1996	1997	1998	1999	2000	2001	2002	2003	2004	2005	2006	2007	2008	2009	2010	2011	2012	2012	2013	2014	2015	2016	2017	2018	2019	2020	2021	2022

Not 1: Fr.o.m. 2021 redovisas investeringskategorierna: likviditetsförvaltning, buyout -fonder, buyout-co-invest,

venture/growth och secondary. Fr.o.m. 2012 t.o.m. 2020 redovisas investeringskategorierna: likviditets- förvaltning, fondinvesteringar och co-investeringar. Från start 1996 t.o.m. 2012 redovisas investerings - kategorierna: likviditetsförvaltning och investeringsverksamhet.

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Sjätte AP-fonden).

Sjätte AP-fondens investeringsverksamhet ger i ett avkastningsperspektiv en varierad bild, eftersom avkastningen inom de olika marknadssegmenten har varierat kraftigt. Buyout-segmentet, som motsvarar mogna bolag, genererade 2022 en avkastning om 16,3 procent (co-investeringar avkast- ade 12,6 procent medan fondinvesteringar avkastade 19,7 procent), vilket är lägre än genomsnittsavkastningen för segmentet under samtliga tidigare perioder. Det mogna marknadssegmentet har generellt sett haft en bra avkastning under perioden 1997–2022, vilket var 16,4 procent för buyout- segmentet, (16,6 procent för co-investeringar och 16,1 procent för fondinvesteringar). För tioårsperioden (2013‒2022) uppgick avkastningen till 17,2 procent (15,9 procent för saminvesteringar och 19,3 procent för fondinvesteringar). För femårsperioden (2018–2022) var motsvarande siffror 22,5 procent (22,1 respektive 22,9 procent för co-investeringar och fondinvesteringar).

Venture/growth-segmentet, som motsvarar bolag i tidig fas, genererade en avkastning om 5,2 procent. Det var betydligt lägre än samtliga övriga segment 2022 och betydligt lägre jämfört med föregående års 110,6 procent. Sedan fondens start har venture/growth-segmentet i jäm- förelse avkastat 2,4 procent årligen. För tioårsperioden (2013‒2022) avkastade venture/growth 21 procent årligen och för femårsperioden (2018–2022) 40,1 procent årligen.

Secondary-segmentet, som motsvarar andrahandshandel med av andra investerare redan ingångna investeringsavtal, var det högst presterande segmentet 2022, med en avkastning om 25,9 procent och 19,3 procent för femårsperioden (2018–2022).

72

Figur 6.15	Sjätte AP-fondens resultat och fondkapital per affärsområde Skr. 2022/23:130
	Procent

50%

45%

40%

35%

30%

25%

20%

15%

10%

5%

0%

													40,1%
	22,1%	15,9%	16,6%	19,7%	22,9%	19,3%		16,3%	22,5%	17,2%	16,4%					25,9%	19,3%	18,1%	15,0%	24,1%	17,8%		20,9%	15,9%	16,2%
							16,1%							21,0%
12,6%												5,2%			2,4%							10,9%

2022 2018-2022 2013-2022 1997-2022

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Sjätte AP-fonden).

Likviditet

Likviditetsförvaltningen utgörs av den del av Sjätte AP-fondens kapital som inte är placerad inom investeringsverksamheten. Syftet med likviditetsförvaltningen är att upprätthålla god betalningsberedskap, vilket bl.a. behövs för att kunna genomföra ny- och tilläggsinvesteringar och för att hantera de finansiella risker som kan uppstå inom verksamheten. Under 2022 har valutasäkringar tagit en betydande del av likviditetsbufferten i anspråk. Förvaltningen ska ske med tillfredsställande riskspridning.

En del av likviditetsförvaltningen utgörs av den korta betalnings- beredskapen. Denna del utgörs främst av kapital på fondens bankkonton och uppgår till ca 1–3 månaders nettoutflöden inom investerings- verksamheten. Belopp överstigande den löpande betalningsberedskapen placeras i externa fonder. Eftersom fonden är sluten och ledtiderna för att investera i onoterade tillgångar är långa, kommer perioder med god avkastning att generera överlikviditet. Förvaltningen måste därför ha en längre placeringshorisont. I syfte att skapa möjlighet till en god riskjusterad avkastning placeras därmed likviditeten som överstiger den korta betalningsberedskapen med en högre risk. Detta uppnås genom att 30 procent placeras i fem geografiskt breda och passiva aktieindex. Resterande del placeras i externa räntefonder med balanserad ränte- och kreditrisk.

Utöver detta har likviditetsförvaltningen också till uppgift att hantera de finansiella risker som kan uppstå inom verksamheten och vid behov låna upp kapital.

Likviditetsportföljen minskade under året och uppgick vid årsskiftet till 2,2 miljarder kronor, vilket motsvarar 3,2 procent av det totala kapitalet. Posten inkluderar fr.o.m. 2022 värdet på valutaterminer och övriga poster, vilket bidrar till den kraftiga minskningen av likviditetsportföljens andel

73

Skr. 2022/23:130 2022, jämfört med 12,7 procent vid slutet av 2021. Resultatet för likviditetsförvaltningen uppgick till -533 miljoner kronor.

74

Kostnader

Sjätte AP-fondens interna kostnader (rörelsekostnader) uppgick för 2022 till 104 miljoner kronor. Sett till hela perioden 2018–2022 så har rörelsekostnaderna ökat från 93 till 104 miljoner kronor.

De externa förvaltningskostnaderna i tabell 6.18 nedan avser innehav i en noterad småbolagsfond som har avyttrats. Externa förvaltnings- kostnader för den onoterade verksamheten ingår inte i tabellen.

Tabell 6.18 Sjätte AP-fondens kostnader

Miljoner kronor

	2018	2019	2020	2021	2022
Interna kostnader	93	95	89	98	104
Personalkostnader	67	66	67	73	76
Lokalkostnader	6	9	6	6	6
Köpta tjänster	4	3	2	6	11
Informations- och datakostnader	4	4	4	5	6
Övrigt	12	12	10	8	5
Externa förvaltningskostnader1	8	0	0	0	0
Summa	101	95	89	98	104
Antal anställda2	32	30	31	32	34
Antal kvinnor/män	16/16	17/13	18/13	15/17	16/18
Andel kvinnor %	50	57	58	47	47

Not 1: Exklusive prestationsbaserade arvoden.

Not 2: Vid årets slut.

Källa: Sjätte AP-fondens årsredovisningar.

Hållbarhet

Sjätte AP-fonden integrerar hållbarhet i förvaltningen och det är en av de dimensioner som utvärderas vid val av förvaltare. Fondens begränsning till onoterade tillgångar och dess strategi att investera genom externa fonder eller tillsammans med andra förvaltare innebär att hållbarhets- arbetet ofta sker i dialog med externa fondförvaltare. Arbetet berör samt- liga områden inom ESG. Därtill har Sjätte AP-fonden tre särskilda fokus- områden – klimat, jämställdhet och mångfald samt mänskliga rättigheter. Fokusområdena är oförändrade sedan föregående år.

Under 2022 har Sjätte AP-fondens hållbarhetsarbete genomförts i enlighet med de mål och processer som etablerats. Fonden har också arbetat för ökad ESG-integrering inom venture-segmentet, bl.a. genom deltagande i utvecklingen av en branschgemensam metodik för hållbar- hetsgranskning av förvaltare. Som en följd av det nya lagstadgade målet om föredömlig förvaltning har Sjätte AP-fonden bl.a. upprättat en separat policy för ansvarsfulla investeringar och uppdaterat sin uppförandekod i syfte att klargöra fondens förhållningssätt både externt och internt. De

uppdaterade styrdokumenten har inte medfört några större förändringar i Skr. 2022/23:130 organisationen, strukturer eller processer.

Sjätte AP-fonden har fastställt elva hållbarhetsmål (se tabell 6.19 nedan). Målen är kategoriserade i fem grupper: 1) ESG-integrering, 2) transparens, 3) klimat, 4) jämställdhet och mångfald, och 5) mänskliga rättigheter. Under föregående år genomfördes en större översyn av mål- sättningarna, vilket resulterade i ett antal nya mål som följts upp fr.o.m.

2022. Översynen har också i flera fall medfört tidsbestämda gränsvärden på kort (2022), medel (2025) och lång sikt (2030+). Hållbarhetsmålen är med ett undantag definierade mot kvantitativa mätetal och de är i huvudsak av resultattyp (t.ex. att uppnå ett visst utfall).

Itabell 6.19 redovisas Sjätte AP-fondens hållbarhetsmål och målupp- fyllelse för 2022. Som jämförelse redovisas även måluppfyllelse för 2021.

Tabell 6.19 Sjätte AP-fondens hållbarhetsmål

Hållbarhetsmål		Måluppfyllelse
Nr	Beskrivning	Mätetal	2021	2022
1	Förvaltare motsvarande 100 procent av	Andel av	100	100
	investerat kapital ska ha en ESG-policy /	innehav
	policy för ansvarsfulla investeringar.	(procent)
2	Förvaltare motsvarande 100 procent av	Andel av	71	78
	investerat kapital ska hållbarhets-	innehav
	rapportera (enligt relevant rapporterings-	(procent)
	standard, t.ex. PRI eller GRI) 2025
3	Resultat inom första decilgruppen i PRI:s	Betyg i	89/100	Ingen
	årliga utvärdering	PRI:s	(median 60)	rapportering
		utvärde-	i policy och	(PRI åter-
		ring	styrning.	upptar rap-
			76/100	portering
			(median 63)	2023)
			i indirekta
			investe-
			ringar i pri-
			vate equity.
			51/100
			(median 66)
			i direkta
			investe-
			ringar i
			private
			equity.
4	Den onoterade portföljen ska över tid	Föränd-	+4 i hela	+2 i hela
	utveckla och förbättra sitt hållbarhets-	ring i	portföljen	portföljen
	arbete. Utvecklingen i portföljen ska ha	ESG-betyg	och +3 i	och +1 i
	en positiv trend.	(procent).	befintliga	befintliga
			innehav	innehav
				(totalt
				resultat
				84 procent)

75

Skr. 2022/23:130

76

Hållbarhetsmål		Måluppfyllelse
Nr	Beskrivning	Mätetal	2021	2022
5	Jämställdhet på a) partnernivå (2030)	Andel av	a) 12	a) 14
	och b) i investeringsteam (2025) bland	den	b) 27	b) 27
	fondförvaltare, där jämställdhet	under-
	definieras som minst 40 procent	repre-
	representation av den underrepresent-	senterade
	erade gruppen (för närvarande kvinnor).	gruppen
		(procent)
6	10 procent årlig ökning mot föregående	Föränd-	a) 20	a) 17
	år av representationen av den	ring av	b) 8	b) 0
	underrepresenterade gruppen (i syfte att	fördelning
	nå mål nr 5).	mellan
		kvinnor
		och män i
		a)
		partner-
		grupp och
		b) inve-
		sterings-
		team
7	Förvaltare motsvarande a) 65 procent	Andel av	-	47
	(2025) och b) 100 procent (2040) av	innehav
	investerat kapital har satt eller har	(procent)
	förbundit sig att sätta klimatmål i linje
	med Parisavtalet.
8	Innehav motsvarande a) 65 procent	Andel av	-	52
	(2025) och b) 100 procent (2030) av	innehav
	investerat kapital ska redovisa	(procent)
	växthusgasutsläpp.
9	Förvaltare motsvarande 65 procent av	Andel av	-	63
	investerat kapital ska redovisa ESG-	innehav
	KPI:er på portföljbolagsnivå enligt	(procent).
	relevant standard eller
	rapporteringsinitiativ 2025.
10	En kartläggning av nuvarande status	Kvalitativ	-	Området har
	samt relevanta delmål tas fram under	bedöm-		kartlagts.
	2022.	ning		Ett nytt
				kvalitativt
				delmål
				(inkl. aktivi-
				tetsmål) har
				identifierats
				inför 2023
11	Samtliga signifikanta minoritetsinveste-	Andel av	-	100
	ringar1 ska ha en handlingsplan för	innehav
	hållbarhet.	(procent)

Anm.: Mål 7–11 är nya för 2022.

Not 1: Med signifikanta minoritetsinvesteringar avses investeringar i bolag där Sjätte AP-fonden genom avtal eller styrelseplats har en direkt möjlighet att påverka. Co -investeringar tillsammans med befintlig komplementär (eng. general partner) omfattas inte.

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Sjätte AP -fonden och Sjätte AP-fondens årsredovisning.

Skr. 2022/23:130

Regeringen bedömer att Sjätte AP-fonden har satt upp tydliga hållbarhets- mål och arbetat aktivt för att uppnå dem under 2022. Det lagstadgade målet om föredömlig förvaltning som trädde i kraft den 1 juli 2022 kommer att följas upp från och med nästa års utvärdering.

Risk- och kontrollverksamhet

De av regeringen utsedda revisorerna har i revisionen för 2022 bl.a. granskat Sjätte AP-fondens interna styrning och kontroll samt efterlevnad av regeringens riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattnings- havare (se avsnitt 7.3). Utöver denna granskning är det förenat med svårig- heter för regeringen att närmare utvärdera fondens interna styrning (eng. governance).

Sjätte AP-fondens egen utvärdering av förvaltningen

Enligt lagen om Sjätte AP-fonden ska fonden i samband med att års- redovisning och revisionsberättelse överlämnas till regeringen också över- lämna en egen utvärdering av förvaltningen av fondmedlen (resultat- uppföljning).

Av Sjätte AP-fondens resultatuppföljning framgår bl.a. följande. Styrel- sen konstaterar att den strategiska inriktningen är väl vald för att uppfylla det övergripande målet. Investeringsportföljens avkastning under ett be- svärligt år som 2022 visar att portföljsammansättningen och riskprofilen är väl avvägd och har förmåga att ge god avkastning i olika marknads- klimat. Samtidigt har valutasäkringen inneburit såväl resultateffekter som likviditetsbelastningar som är negativa för fondens resultat. Styrelsen har vid en utvärdering av den strategiska inriktningen som antogs 2020 funnit att den fungerar fortsatt väl och endast mindre justeringar avseende del- portföljer har genomförts. Sjätte AP-fonden har ett väl utvecklat hållbar- hetsarbete sedan många år och har under året arbetat om uppförandekoden, antagit en ny policy om ansvarsfulla investeringar och ansvarsfullt ägande samt konkretiserat mål om mänskliga rättigheter.

Sammanfattningsvis är det styrelsens övergripande slutsats att fondens investeringsverksamhet och hållbarhetsarbete har utvecklats mycket väl under 2022 trots utmanade förutsättningar.

6.6 Sjunde AP-fonden

Regeringens bedömning: Sjunde AP-fonden har uppfyllt sin roll inom premiepensionssystemet. Den kapitalviktade avkastningen har sedan 2001 varit högre än inkomstpensionens utveckling och även överstigit den genomsnittliga avkastningen för de privata fonderna i premie- pensionssystemet. Sjunde AP-fonden har arbetat aktivt med hållbar- hetsfrågor. Sammantaget har Sjunde AP-fonden infriat regeringens för- väntningar på fonden.

77

Skr. 2022/23:130

78

Skälen för regeringens bedömning

Sammanfattning

Sjunde AP-fonden är det statliga alternativet i premiepensionssystemet. Pensionsmedlen kommer från sparare som avstått från att välja fonder eller sparare som aktivt önskar ett långsiktigt pensionssparande i statlig regi.

Sjunde AP-fondens styrelse har beslutat att målet för premie- pensionssystemets förvalsalternativ (AP7 Såfa) är att ett kontinuerligt sparande i AP7 Såfa under hela arbetslivet ska ge en långsiktig över- avkastning i förhållande till den statliga inkomstpensionen om minst 2 procentenheter per år. Sjunde AP-fonden har uppnått detta mål. Under perioden 200010–2022 uppgick den kapitalviktade11 avkastningen för Sjunde AP-fonden till 9,8 procent per år, vilket är 6,5 procentenheter högre än inkomstpensionens avkastning under samma period (3,3 procent per år). Sjunde AP-fondens genomsnittliga årliga avkastning sedan 2001 har samtidigt uppgått till 7,4 procent per år, vilket överstiger avkastningen för de privata fonderna i premiepensionssystemet som ökat med i genomsnitt 4,8 procent per år under samma period, i tidsviktad avkastning12.

Förvaltningsavgifterna för AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond har sänkts i flera steg under perioden 2012–2022 och uppgick under 2022 till 0,05 procent respektive 0,04 procent av förvaltat kapital. Detta kan jämföras med den genomsnittliga förvaltningsavgiften för de omkring

460 fonder som ingick i premiepensionssystemet vid 2022 års slut uppgick till 0,20 procent (0,22 procent 2021).

Sjunde AP-fonden har fortsatt arbetet med hållbarhet inom ordinarie investeringsverksamhet och ägarstyrning. Utöver det integrerade arbetet organiseras en stor del av fondens hållbarhetsarbete inom ramen för tre parallella treåriga fördjupningsteman. Under 2022 har temaområdena varit hållbar klimatomställning, avskogning och biologisk mångfald samt det nya området universell ägarstyrning. Sjunde AP-fonden har fastställt femton övergripande hållbarhetsmål som följts upp under året. Samtliga hållbarhetsmål som har gränsvärden för 2022 bedöms vara uppfyllda.

Fondkapital och resultat

Under 2022 genererade Sjunde AP-fonden en avkastning på -9,5 pro- cent13. AP7 Aktiefonds avkastning 2022 var -9,9 procent efter kostnader, och AP7 Räntefonds avkastning var -5,9 procent efter kostnader.

Sjunde AP-fondens förvaltade kapital har växt från 65 miljarder kronor 2001 till 905,2 miljarder kronor vid utgången av 2022, vilket innebär att fondens portföljvärde motsvarar ungefär hälften av det samlade värdet i Första–Fjärde och Sjätte AP-fonderna. Av beloppet uppgick AP7 Aktie- fond till 814,0 miljarder kronor och AP7 Räntefond till 91,2 miljarder kronor, vid utgången av 2022.

10 Sedan december 2000.

11 Kapitalviktad avkastning anger genomsnittlig årlig utveckling för en genomsnittlig sparares konto och kan jämföras med utvecklingen för inkomstpensionen.

12 Tidsviktad årsavkastning visar årlig avkastning på en krona som satts in i början på perioden. Hänsyn har inte tagits till om kapitalets storlek förändrats under perioden.

13 Avkastningen för den genomsnittliga AP7-spararen 2022 var –9,5 procent, med majoriteten (94,8 procent) av spararna i AP7 Såfa.

Sjunde AP-fondens högre tillväxt i termer av kapital jämfört med Skr. 2022/23:130 Första–Fjärde AP-fonderna är delvis ett resultat av stora inflöden. Under

2022 var det fortsatt stora inflöden, 44,6 miljarder kronor, på grund av att sparare bytte till Sjunde AP-fonden i samband med likvidation eller avstängning av fonder från Pensionsmyndighetens fondtorg, men även på grund av det årliga inflödet av pensionsrätter. Utflödet, genom inlösen av andelar, på grund av pensionsutbetalningar och att premiepensionssparare bytte till andra fonder, uppgick till sammanlagt cirka 13,7 miljarder kronor under samma period. Minskningen av det totala förvaltade kapitalet förklaras av en negativ värdeutveckling under året till följd av nedgångar på de globala aktiemarknaderna. Vid utgången av 2022 förvaltade Sjunde AP-fonden 49,6 procent av medlen i premiepensionssystemet för drygt

5 miljoner pensionssparare. Sedan 2001 har Sjunde AP-fondens andel av det totala premiepensionssystemet ökat med totalt 19,3 procentenheter.

Sjunde AP-fondens avkastningsmål

Sjunde AP-fondens förvaltningsstrategi baseras på tre grundpelare:

• att investera tillgångarna på ett sätt som bevarar och stärker pensions- kapitalets köpkraft över tid,

• att tillhandahålla pensionsspararen en helhetsprodukt som möjliggör ett balanserat risktagande över tid, och

• att förvalta fondmedlen på ett sätt som möter nuvarande och framtida generationers behov genom ansvarsfulla investeringar och ansvarsfullt ägande.

Premiepensionssystemets förvalsalternativ (AP7 Såfa) är en individuali- serad långsiktig pensionslösning avsedd för ett livslångt sparande. Strate- gin i AP7 Såfa utgår ifrån att premiepensionen endast är en liten del av den totala allmänna pensionen och att den övriga delen (inkomstpensionen) följer inkomstutvecklingen i den svenska ekonomin. Det innebär att risken i AP7 Såfa är hög när man är ung och har långt kvar till pension och successivt trappas ner i takt med stigande ålder (från 55 år). Det är AP7 Aktiefond, som är en diversifierad globalfond med riskhöjande inslag och tydlig ESG-profil, som står för risktagandet i AP7 Såfa. De risk- höjande inslagen utgörs av flera delar och syftar till att jämna ut risk- tagandet över tid och som ett instrument att öka risk och förväntad avkastning till en nivå som tillgodoser pensionslösningens övergripande mål. De riskhöjande inslagen utgörs bl.a. av hävstång, en ökad allokering till tillväxtmarknadsaktier och mindre bolag, samt olika former av riskpremieexponeringar. Under senare år har användningen av hävstång minskats till förmån för övriga riskhöjande komponenter. AP7 Såfa är en åldersanpassad portfölj med en kombination av AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond. AP7 Aktiefond har en global inriktning.

För AP7 Såfa är avkastningsmålet att ett kontinuerligt sparande i förvalsalternativet AP7 Såfa under hela arbetslivet ska ge en långsiktig överavkastning i förhållande till den statliga inkomstpensionen om minst 2 procentenheter per år. Målet för AP7 Aktiefond är att överträffa sitt jämförelseindex, medan det för AP7 Räntefond är att följa sitt jämförelseindex.

79

Skr. 2022/23:130

80

Uppföljning av Sjunde AP-fondens avkastningsmål

Målet för AP7 Såfa är att ett kontinuerligt sparande i fondportföljen ska ge en långsiktig överavkastning i förhållande till den statliga inkomst- pensionen om minst 2 procentenheter per år. Under perioden 200014–2022 uppgick den kapitalviktade avkastningen för Sjunde AP-fonden till 9,8 procent per år, vilket är 6,5 procentenheter högre än inkomst- pensionens avkastning under samma period (3,3 procent per år), och översteg därmed målet om minst 2 procentenheters överavkastning jäm- fört med inkomstpensionen.

Sjunde AP-fondens avkastning kan även jämföras med den genomsnittliga avkastningen för de privata fonderna på Pensionsmyndig- hetens fondtorg. Under perioden 2001–2022 har Sjunde AP-fonden15 i genomsnitt avkastat 2,6 procent mer än de privata fonderna per år (7,4 procent för Sjunde AP-fonden jämfört med 4,8 procent per år för de privata fonderna, i tidsviktad avkastning). Sedan den nuvarande förvaltningsmodellen infördes i maj 2010 och t.o.m. 2022 uppgår avkastningen i Sjunde AP-fonden till 13,3 procent per år, jämfört med de privata fondernas avkastning om 8,0 procent per år (se Fel! Hittar inte referenskälla.). Avkastningen i det statliga förvalsalternativet var därmed betydligt högre än de privata alternativen under denna period. Sjunde AP- fonden har därmed uppnått sitt avkastningsmål och även uppvisat en högre avkastning än index för fondrörelsen i premiepensionssystemet, exklusive Sjunde AP-fonden.

Under perioden 2018–2022 avkastade AP7 Aktiefond årligen 10,8 procent, vilket är något lägre än fondens jämförelseindex som avkastade 11 procent årligen under samma period. Den genomsnittliga avkastningen under 2018–2022 för AP7 Räntefond uppgick till -1,2 procent, vilket är det samma som fondens jämförelseindex under samma period.

Tabell 6.20 Utveckling för förvalsalternativet AP7 Såfa maj 2010–2022 och 2001–2022

Procent

	2000–2022	2010–20223	2022
AP7 (PSF och Såfa)1	7,4	13,3	-9,5
Privata fonder i	4,8	8,0	-15,1
premiepensionssystemet2
Avkastning för	3,3
inkomstpensionen

Not 1: Utgörs av PSF (Premiesparfonden) januari 2001−maj 2010 och Såfa maj 2010−december 2022.

Not 2: I SEK men inte valutasäkrad. Genomsnittlig avkastning för fonderna i premiepensionssystemet (exklusive Sjunde AP-fondens produkter).

Not 3: Geometriskt snitt av den årliga avkastningen den 24 maj 2010−31 dec 2022.

Källa: McKinsey bilaga 9 och Pensionsmyndigheten.

14 Sedan december 2000.

15 Avser det samlade kapitalet för AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond.

AP7 Aktiefond

Skr. 2022/23:130

AP7 Aktiefond har en global inriktning. I förvaltningen av AP7 Aktiefond används normalt hävstångsteknik för att öka risk och förväntad avkast- ning. Marknadsrisken i fonden tillåts vara inom intervallet 0,9–1,6 gånger marknadsrisken i fondens referensportfölj (MSCI All Country World Index [Gross]). AP7 Aktiefond har 99 procent av placeringarna utanför Sverige och valutasäkrar normalt inte utländska tillgångar. Det innebär att valutarörelser på kort sikt kan få stor påverkan på fondens utveckling. De diversifierande inslagen utgörs av flera olika delar och styrs genom av styrelsen beslutade riskintervall för respektive portföljkomponent. Dessa uttrycks som andel av totalportföljen: globala aktier 90–135 procent, tillväxtmarknader 2–10 procent, faktorpremier 3–10 procent, småbolag 1–10 procent, riskkapitalföretag (private equity) 1–6 procent och alterna- tiva strategier 0–10 procent. AP7 Aktiefond har även aktiv förvaltning på utvalda marknader med fokus på kort till medellång sikt. Av fonden förvaltas 99 procent externt. Vid 2022 års slut uppgick det förvaltade kapitalet till 814,0 miljarder kronor (879 miljarder kronor 2021). Fondens totalavkastning uppgick under 2022 till -9,9 procent (34,1 procent 2021).

Målet för AP7 Aktiefond är att vid den valda risknivån uppnå en lång- siktigt hög avkastning som överträffar avkastningen för jämförelseindex. Fonden förvaltas aktivt med tydlig hållbarhetsprofil och har följande strategi:

• Placering av tillgångar i globala aktier med bred geografisk och branschmässig spridning, samt aktierelaterade derivatinstrument som höjer förväntad avkastning och risk – globalportfölj.

• Ökad riskspridning genom att vikta om och lägga till fler tillgångsslag och investeringsstrategier – diversifiering.

• Anpassning av fondens risknivå och riskinnehåll över tid med hjälp av en systematisk riskhantering – riskramverk.

Tillämpning av hävstång i förvaltningen gör att placeringsutrymmet är större än fondkapitalet. AP7 Aktiefonds hävstångsnivå uppgick vid utgången av 2022 till 15,2 procent (14,5 procent vid utgången av 2021).

Tabell 6.21	Avkastning efter kostnader AP7 Aktiefond
	Procent per år
	2018	2019	2020	2021	2022
AP7 Aktiefond	-3,0	36,2	4,7	34,1	-9,9
Jämförelseindex	-3,3	33,5	2,2	31,2	-5,6
Differens	+0,3	+2,7	+2,5	+2,9	-4,3

Totalavkastningen för AP7 Aktiefond var -9,9 procent under 2022, vilket var 4,3 procentenheter sämre än jämförelseindex (se tabell 6.21).

AP7 Räntefond

Det förvaltade kapitalet i AP7 Räntefond uppgick till 91,2 miljarder kronor vid 2022 års slut (87,8 miljarder kronor 2021). Under 2022 uppgick

81

Skr. 2022/23:130 avkastningen till -5,9 procent, vilket är 0,1 procentenheter lägre än vad jämförelseindex uppgick till (tabell 6.22).

För AP7 Räntefond har Sjunde AP-fondens styrelse fastställt målet att fondens avkastning minst ska motsvara avkastningen för jämförelseindex, Handelsbankens ränteindex HMT74 (indexet utgörs av svenska stats- obligationer och säkerställda obligationer med en genomsnittlig duration av tre år), och får avvika från jämförelseindex genom investering i gröna obligationer som uppfyller Sjunde AP-fondens kriterier för hållbarhet och lönsamhet. Utifrån målet har Sjunde AP-fondens styrelse beslutat om räntefondens strategiska inriktning. Strategin är att placera fondens tillgångar i svenska ränterelaterade finansiella instrument med låg kreditrisk så att den genomsnittliga räntebindningstiden normalt är tre år. Placeringarna görs genom intern förvaltning och har under 2022 huvud- sakligen gjorts i enlighet med fondens jämförelseindex. Detta innebär att placeringarna vid 2022 års slut i huvudsak utgjordes av svenska stats- obligationer och svenska säkerställda obligationer. Den modifierade durationen i portföljen var 2,9 procent vid utgången av 2022.

Tabell 6.22 Avkastning efter kostnader AP7 Räntefond

Procent per år

	2018	2019	2020	2021	2022
AP7 Räntefond	-0,1	-0,2	1,0	-0,7	-5,9
Jämförelseindex	-0,1	-0,2	1,1	-0,6	-5,8
Differens	0	0	-0,1	0,1	-0,1
Källa: Sjunde AP-fondens årsredovisning

Resultat för verksamheten

Under 2022 uppgick Sjunde AP-fondens intäkter av rörelsen till 443,5 miljoner kronor (606,4 miljoner kronor 2021). Intäkterna kommer från de avgifter som spararna betalar för att Sjunde AP-fonden förvaltar deras premiepension. Minskningen av intäkterna beror på att fondavgiften sänktes med 0,025 procentenheter per den 1 januari 2022. Kostnaderna, inklusive räntenetto, uppgick till 457,2 miljoner kronor (395,2 miljoner kronor 2021). Resultatet för myndigheten Sjunde AP-fonden blev således -13,7 miljoner kronor (211,2 miljoner kronor 2021). Det balanserade resultatet vid 2022 års slut var 1 395,5 miljoner kronor (1 184 miljoner kronor 2021).

Kostnader

Förvaltningsavgifterna för AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond har sänkts

iflera steg under perioden 2012–2022. Förvaltningsavgifterna för AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond uppgick till 0,05 procent respektive 0,04 procent av förvaltat kapital (0,075 respektive 0,04 procent året innan). Detta kan jämföras med att den genomsnittliga förvaltningsavgiften för de omkring 460 fonder som ingick i premiepen- sionssystemet vid 2022 års slut var 0,20 procent (0,22 procent året innan).

82

I Sjunde AP-fonden förekommer ingen rörlig ersättning till anställda. Skr. 2022/23:130 Antalet tillsvidareanställda ökade under året med en person och vid

utgången av 2022 var de 42 personer, varav 20 kvinnor.

Hållbarhet

Sjunde AP-fonden arbetar med ett integrerat hållbarhetsperspektiv i för- valtningsverksamheten, både vid investeringsbeslut och i ägarstyrningen av förvaltade bolag. Utöver det integrerade arbetet organiseras en del av fondens hållbarhetsarbete inom ramen för tre parallella treåriga fördjup- ningsteman. Under 2022 har temaområdena varit klimatomställning (2020–2022), avskogning och biologisk mångfald (2021–2023) samt det nya området universell ägarstyrning (2022–2024).

Sjunde AP-fonden bedriver projekt inom ramen för temaområdena som syftar till att utveckla fondens och portföljbolagens hållbarhetsarbete samt sprida kunskap om metoder för hur investerare kan bidra till angelägna hållbarhetsfrågor. Under 2022 avslutades arbetet inom temaområdet klimatomställning. Sjunde AP-fonden har beslutat att styrelseansvar blir ett nytt temaområde för 2023.

Under 2022 har Sjunde AP-fonden tagit fram en klimathandlingsplan som ska vägleda fondens arbete med investeringar och ägarstyrning rörande utsläpps-, klimat- och miljöfrågor. Det övergripande syftet med handlingsplanen är att fonden ska bidra till globala nettonollutsläpp 2050.

Iklimathandlingsplanen identifieras fyra områden där Sjunde AP-fonden kan agera för att påverka klimatutvecklingen – investeringar, aktivt ägande, offentlig policydialog och transparens. Styrt av handlingsplanen har fonden bl.a. börjat kartlägga andelen bolag i portföljen med trovärdiga omställningsplaner och tagit fram en plan för att öka denna andel genom investeringar, svartlistning och ägarstyrning. Sjunde AP-fonden har på- börjat arbetet med att utveckla en omställningsportfölj för att investera i och aktivt förvalta bolag som globalt minskar utsläppen.

Sjunde AP-fonden har under året också ändrat kriterierna för s.k. svart- listning. Arbetet ledde bl.a. till att ytterligare elva bolag, framför allt inom kolindustrin, uteslöts ur Sjunde AP-fondens investeringsuniversum (totalt är 104 bolag uteslutna).

Sjunde AP-fonden har fastställt femton övergripande hållbarhetsmål som följts upp under 2022. Målen är av kombinerad aktivitets- (t.ex. att genomföra ett antal aktiviteter) och resultattyp (t.ex. att uppnå ett visst utfall). Samtliga mål som har gränsvärden definierade för 2022 bedöms vara uppfyllda.

I tabell 6.23 redovisas Sjunde AP-fondens hållbarhetsmål och målupp- fyllelse för 2022. Som jämförelse redovisas även måluppfyllelse för 2021.

Tabell 6.23 Sjunde AP-fondens hållbarhetsmål

Hållbarhetsmål		Måluppfyllelse
Nr	Beskrivning	Mätetal	2021	2022
1	Rösta på minst 95 procent av bolags-	Andel	99	99
	stämmorna i aktieportföljen.	bolag
		(procent)

83

Skr. 2022/23:130	Hållbarhetsmål		Måluppfyllelse
	Nr	Beskrivning	Mätetal	2021	2022
	2	Publicera svartlistning av bolag två	Svartlist-	Målet	Målet
		gånger per år.	ning pub-	uppnått	uppnått
			licerad
	3	Identifiera ett nytt tema för ägarstyrning	Beslut om	Målet	Målet
		inför 2022.	nytt tema	uppnått	uppnått
	4	Följa upp PE-förvaltarnas hållbarhets-	Genomförd	Målet	Målet
		arbete.	uppfölj-	uppnått	uppnått
			ning
	5	Rapportera koldioxidutsläpp enligt	Rapport	Målet	Målet
		TCFD:s kriterier.	publicerad	uppnått	uppnått
	6	Årligen rapportera om sitt hållbarhets-	Rapport	Målet	Målet
		arbete.	publicerad	uppnått	uppnått
	7	Utföra en tematisk studie.	Genomförd	Målet	Målet
			studie	uppnått	uppnått
	8	Publicera fördjupningsrapporter inom	Rapport	Målet	Målet
		hållbarhet.	publicerad	uppnått	uppnått
	9	Vara med och driva hållbar normutveck-	Kvalitativ	Målet	Målet
		ling och ägarstyrning i relevanta natio-	bedöm-	uppnått	uppnått
		nella och internationella samverkans-	ning
		former.
	10	Bidra till en trygg och pension genom att	Avkast-	Målet	Målet
		ett kontinuerligt sparande i förvalsalter -	ning	uppnått	uppnått
		nativet ska ge en långsiktig överavkast-
		ning om minst 2 procentenheter per år i
		förhållande till inkomstpensionen.
	11	Agera som aktiv ägare och påverka	Antal	4 4648	4 523
		bolagen i en hållbar riktning.	stämmor	stämmor,	stämmor,
			där fond-	dialog med	dialog med
			en röstat,	131 bolag,	110 bolag,
			antal på-	93 svart-	104 svart-
			verkans-	listningar	listningar
			dialoger,	och 14 på-	och 18 på-
			antal	gående	gående
			svart-	rättsproces-	rättsproces-
			listningar	ser	ser
			och antal
			rätts-
			processer
	12	År 2025 ska 3 av 4 portföljbolag inom	Andel	65	77
		energisektorn har nått nivå 3 eller högre i	portfölj-
		Transition Pathway Initiatives bedömning	bolag
		av Management Quality.	(procent)

84

Hållbarhetsmål		Måluppfyllelse			Skr. 2022/23:130
Nr	Beskrivning	Mätetal	2021	2022
13 Gröna mandat i samtliga tillgångsslag		Mdkr	2,0 i gröna	9,2 i gröna
	fonden investerar i. År 2025 ska fonden		obligation-	obligation-
	ha fördubblat andelen gröna		er,	er,
	investeringar jämfört med 2020.		3,4 i gröna	3,2 i grönt
			investe-	mandat
			ringsman-	(listade
			datet för	aktier), och
			noterade	1,5 i clean-
			aktier, och	tech
			1,6 i clean-
			tech
14	Bidra till ökad kunskap om hållbara	Kvalitativ	Målet	Målet
	investeringar och ägarstyrning genom att	bedöm-	uppnått	uppnått
	tillgängliggöra och sprida forskning och	ning
	kunskap.

15 PAII nettonoll-initiativ

Aktivitetsmål 2025: aktivt ägande med 100 % av prioriterade bolag Resultatmål 2025: 50 % av prioriterade bolag ska ha omställningsplan

Andel av priorite- rade bolag (procent)

Aktivitets- mål: 69 Resultat- mål: 26

Källa: McKinsey 9 (grunddata från Sjunde AP -fonden).

Regeringen bedömer att Sjunde AP-fonden har satt upp tydliga håll- barhetsmål och arbetat aktivt för att uppnå dem under 2022.

Risk- och kontrollverksamhet

Sjunde AP-fonden arbetar utifrån principen om tre försvarslinjer, vilket innebär att verksamhetens risker ägs och kontrolleras av verksamheten själv, och att det riskarbete som utförs i verksamheten följs upp av fondens oberoende funktioner för risk och regelefterlevnad.

Verksamheten ansvarar för de risker som är förknippade med den verk- samhet som bedrivs, inklusive risker som uppstår i förhållande till externa samarbetspartner och utkontrakterad verksamhet. Identifierade risker kontrolleras, följs upp och rapporteras i enlighet med fastställd rapporteringsstruktur. För beredning av frågor som rör risker i verksam- heten finns en särskild riskhanteringskommitté som består av regelverks- ansvarig, riskansvarig, ansvarig för riskhantering och uppföljning (middle office), chefen för förvaltningen och chefen för administrationen. I riskhanteringskommittén behandlas frågor kopplade till riskhanteringen och utvecklingen av Sjunde AP-fondens riskramverk samt beredning av riskfrågor för ledningsgruppen, revisionsutskottet och styrelsen.

Fondens internrevisorer rapporterar till styrelsen. Styrelsens revisions- utskott följer löpande upp att fonden vidtar åtgärder med anledning av iakttagelser från intern- och externrevisorer. Funktionerna för risk, regel- efterlevnad och internrevision arbetar riskbaserat och tar årligen fram för- slag till kontrollplan för verksamheten, baserat på riskanalys. Kontroll- planerna fastställs av fondens styrelse.

85

Skr. 2022/23:130 De av regeringen utsedda revisorerna har i revisionen för 2022 bl.a. granskat Sjunde AP-fondens interna styrning och kontroll samt efterlevnad av regeringens riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare (se avsnitt 7.3). Utöver denna granskning är det förenat med svårigheter för regeringen att närmare utvärdera fondens interna styrning (eng. governance).

	7	Övriga förvaltningsfrågor
	7.1	Process för prövning av sidouppdrag för
		styrelseledamöter
	Regeringens bedömning: I syfte att värna om förtroendet för pensions-
	systemet och AP-fonderna bör alla styrelseledamöter i AP-fonderna på
	förhand informera sin styrelseordförande om nya uppdrag. Om ord-
	föranden är tveksam när det gäller lämpligheten av ett uppdrag kan
	frågan lämnas vidare till Finansdepartementet. Innan en styrelseord-
	förande åtar sig ett nytt uppdrag bör Finansdepartementet informeras.
	Skälen för regeringens bedömning: Som förvaltare av allmänna
	pensionsmedel är det viktigt att AP-fonderna har allmänhetens förtroende.
	Det får därmed inte finnas några som helst misstankar om att enskilda
	styrelseledamöter eller tjänstemän agerar utifrån annat än målet om att
	fondmedlen ska förvaltas så att de blir till största möjliga nytta för
	inkomstpensionssystemet. Det är också viktigt att styrelseledamöter i
	dessa fonder allmänt uppfattas som oberoende och oförhindrade att fatta
	beslut i enlighet med målet. Varje enskild styrelseledamot ansvarar för att
	detta	förtroende upprätthålls. Den som har ett styrelseuppdrag i en
	AP-fond måste följaktligen agera på ett sådant sätt att förtroendet för
	fonderna värnas. Detta innebär dock inte att en ledamot inte kan ha
	styrelseuppgifter i närliggande verksamhet. Engagemang i närliggande
	verksamhet kan i många fall bidra till bredare kunskap och bättre
	förutsättningar för beslutsfattandet. Ledamöter förutsätts ha förmåga att
	identifiera när jäv eller risk för förtroendeskada uppstår och agera i
	enlighet därmed.
	I regeringens skrivelse Redovisning av AP-fondernas verksamhet t.o.m.
	2016 (skr. 2016/17:130) tydliggjordes processen för prövning av sido-
	uppdrag för styrelseledamöter. Processen innebär att styrelseledamoten på
	förhand ska informera sin styrelseordförande innan han eller hon åtar sig
	ett nytt uppdrag. Om en ordförande i något fall är tveksam kring
	lämpligheten av ett uppdrag kan frågan lämnas vidare till Finansdeparte-
	mentet. Innan en styrelseordförande åtar sig ett nytt uppdrag ska han eller
	hon informera Finansdepartementet om detta.
	Ledamöter i AP-fonderna förordnas för ett år i taget. Förordnanden
	beslutas i slutet av maj efter det att regeringen fastställt fondernas resultat-
	och balansräkningar för föregående år. Under våren utvärderas samtliga
	styrelseledamöter (50 stycken) bl.a. efter dialog med styrelseordföranden
86	i respektive AP-fond.

7.2

Samarbete mellan AP-fonderna

Skr. 2022/23:130

Regeringens bedömning: Regeringen ser positivt på att fonderna har stärkt samarbetet under en längre period. Inga specifika samarbetsprojekt påbörjades under 2022. Fonderna bör fortsätta arbetet med att identifiera konstruktiva samverkansmöjligheter och aktivt arbeta med att genomföra de samarbetsprojekt som inte äventyrar fondernas självständighet och diversifiering av förvaltningsmodellerna. Ett ändamålsenligt utformat samarbete bidrar till ökad kostnads- effektivitet.

Skälen för regeringens bedömning: Regeringen har i tidigare års skrivelser om redovisning av AP-fondernas verksamhet betonat vikten av att AP-fonderna gemensamt fortsätter att utveckla samverkan för att ytterligare sänka kostnaderna och förbättra förvaltningen av buffert- kapitalet. Regeringen har samtidigt betonat att ett samarbete endast bör ske om det inte har negativa konsekvenser för självständigheten i förvalt- ningen och därmed diversifieringen av förvaltningsmodellerna.

AP-fondernas gemensamma samverkansråd har en övergripande roll att se till att samverkan sker mellan fonderna. Samarbetet inleddes av Första– Fjärde AP-fonderna, men Sjätte och Sjunde AP-fonderna deltar på senare år i allt större utsträckning. AP-fonderna samarbetar i följande funktions- inriktade grupper där samverkansrådet har en samordnande roll:

• Back Office/Affärsstöd

• Regelefterlevnad

• HR

• It

• Juridik

• Kommunikation

• Redovisning

• Risk och performance

• Systemförvaltning

Under 2022 har det löpande arbetet i samverkansgrupperna fortsatt. Utöver regelbundna gemensamma möten har samverkan skett genom direkt kontakt mellan medarbetare på de olika fonderna.

Några exempel på områden där fonderna har samverkat är upphand- lingar, mediefrågor kring hållbarhet, risk i alternativa investeringar, informationssäkerhet samt skattefrågor. Vissa av AP-fonderna har även fortsatt samarbetet i gemensamma dotterbolag, som t.ex. investerings- bolaget 4 to 1 Investment.

Utöver samverkansrådet och de funktionsinriktade grupperna sker operativ samverkan genom Etikrådet (se även avsnitt 5). Syftet med denna samverkan är att utveckla nya perspektiv på gemensamma utmaningar relaterade till innovation samt etik- och hållbarhetsfrågor.

Regeringen välkomnar den samverkan som AP-fonderna har haft under 2022 och anser att fonderna bör fortsätta arbetet med att identifiera konstruktiva samverkansmöjligheter och aktivt arbeta med att genomföra de samverkansprojekt som inte äventyrar fondernas självständighet.

87

Skr. 2022/23:130 7.3

Sammanfattning från revision

Regeringens bedömning: Det är av stor vikt att AP-fonderna har god intern styrning och kontroll. Revisorernas arbete bidrar till att säker- ställa förtroendet för AP-fonderna och pensionssystemet.

Revisionen för 2022 innehåller inte några väsentliga iakttagelser. Revisorerna konstaterar att AP-fonderna generellt har bra rutiner och processer kring it-miljön avseende finansiell rapportering. Observa- tioner på området är noteringar som inte påverkar möjligheterna att i revisionen av redovisningen förlita sig på systemen.

Revisorerna noterar att de granskade kontroller och processer som ledningarna har arbetat fram fungerar tillfredsställande och att kontroller avseende den finansiella rapporteringen till övervägande del är formaliserade och systematiserade.

Sammanfattningsvis konstaterar revisorerna att verksamheten inom AP-fonderna bedrivs inom ramen för de riktlinjer som beslutats av respektive styrelse. Samarbetet med ledningar och styrelser har funge- rat väl.

Skälen för regeringens bedömning: Revisionen av AP-fonderna om- fattar årsredovisningar samt styrelsens och den verkställande direktörens förvaltning. Granskningen har utförts och rapporterats med tillämpning av svensk lag, internationella revisionsstandarder (ISA) och FAR:s rekom- mendation RevR 100 om Revision av finansiella företag till respektive fonds styrelse. Under året har AP-fondernas redovisningsramverk varit oförändrat.

Revisionen har utgått från riskanalysen där väsentliga poster utvärderas utifrån risken för fel i den finansiella rapporteringen. Analysen har resul- terat i fokus på följande områden:

• Värdering och existens av onoterade innehav (ökat fokus under året).

• Värdering och existens av noterade innehav.

Vid granskning har inga väsentliga avvikelser noterats. Revisorerna kon- staterar att verksamheten inom AP-fonderna bedrivs inom de riktlinjer som beslutats av respektive styrelse. Revisorernas generella slutsats är att de granskade kontroller och processer som ledningarna har arbetat fram fungerar tillfredsställande. Kontroller avseende den finansiella rapporte- ringen är till övervägande del standardiserade och formaliserade.

Revisorernas granskning har visat att AP-fonderna har etablerade rutiner för kontroll och uppföljning inom finansiell rapportering som samman- taget anses vara av en formaliserad till systematiserad mognadsgrad. Revisorerna har en femgradig skala med olika nivåer för kontrollmiljö (se figur 7.2). AP-fonderna har under 2022 arbetat med att ytterligare utveckla interna rutiner och kontroller inom de olika processerna, i flera fall med fokus på mer systemstöd och elektronisk dokumentation. Ytterligare arbete planeras i flera fonder. Revisorerna anser att nästa steg för att utveckla den interna kontrollmiljön bör vara att ytterligare stärka dokumentationen av de mest väsentliga processerna relaterade till finansiell rapportering.

88

Figur 7.2

Den interna kontrollen mognadsgrad

Skr. 2022/23:130

Källa: PwC.

Revisorerna konstaterar att en modern finansiell institution bör sträva mot en övervakad nivå för väsentliga processer även om vissa enskilda kontroller eller i vissa fall hela processer kan vara systematiserade. Att förflytta sig till, och bibehålla, en fullt övervakad nivå kräver enligt revi- sorerna resurser som i vissa fall varken är nödvändiga eller försvarbara.

Revisorerna har genomfört en granskning av att AP-fondernas riktlinjer för ersättningar är i enlighet med de av regeringen fastställda riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare i AP-fonderna. Gransk- ningen har inte visat några avvikelser från riktlinjerna.

Revisorerna har även genomfört en granskning av AP-fondernas håll- barhetsrapporter med utgångspunkt i kraven i årsredovisningslagen även om AP-fonderna inte omfattas av dessa krav. Revisorerna har inte identi- fierat några väsentliga avsteg. Några förslag på ytterligare förbättrings- områden har lämnats.

89

Skr. 2022/23:130 Bilaga 1

90

Policy för styrning och utvärdering av AP-fonderna

Bakgrund

En policy för styrning och utvärdering av AP-fonderna motiveras av styrelsernas oberoende och behovet att tydliggöra grunderna för regeringens årliga utvärderingar som ska balansera detta oberoende.

AP-fonderna styrs av lag och är statliga myndigheter. Regeringen utövar inflytande genom att:

• utse styrelser, inklusive ordförande och vice ordförande,

• utse revisorer,

• fastställa fondernas resultat- och balansräkningar, och

• årligen utvärdera förvaltningen av fondmedlen i efterhand.

Enligt lag och förarbeten ska ledamöter i fondernas styrelser utses på grundval av sin kompetens att främja fondförvaltningen. Fyra ledamöter i var och en av Första–Fjärde AP-fondernas styrelser utses på förslag av arbetsmarknadens organisationer.

Av rätten att utse revisorer och fastställa fondernas resultat- och balansräkningar följer en uttrycklig möjlighet för regeringen att ta ställ- ning till, och bedöma, fondernas räkenskaper. I detta sammanhang är revisorernas granskning särskilt viktig. Enligt rådande praxis lämnar AP-fondernas revisorer en skriftlig och muntlig rapport till Finans- departementet efter varje bokslut. Detta bör gälla även fortsättningsvis.

Regeringens utvärdering av fondernas verksamhet motiveras av statens ansvar för det allmänna pensionssystemet och behovet att balansera fondernas oberoende. Fonderna har bl.a. stor frihet att välja inriktning och risknivå. Av det följer en rätt och ett åliggande för regeringen att avge en opartisk bedömning av fondernas förvaltningsresultat. Regeringen har även getts utrymme att förtydliga sin syn på pensionssystemets åtagande- sida och uppdraget i övrigt (prop. 1999/2000:46 s. 111 ff.).

En policy för styrning och utvärdering av AP-fonderna kan uppfattas som ett sådant förtydligande. En omsorgsfullt formulerad och väl kommunicerad policy ökar tydligheten när det gäller utnyttjandet av de styrinstrument som regeringen har till sitt förfogande och främjar konsistens över tiden. Ökad tydlighet och konsistens över tiden bidrar till att förbättra styrningens effektivitet. En policy har även fördelen att vara oavbrutet aktuell, till skillnad från de årliga utvärderingarna som efter offentliggörandet riskerar att förlora aktualitet i viss mån och därmed relevans.

En policy för styrning och utvärdering av AP-fonderna bör givetvis ta sin utgångspunkt i fondernas uppdrag som det har formulerats i lag och förarbeten och samtidigt beakta behovet av konsistens i regeringens samlade styrning av myndigheter, statligt ägda bolag och affärsverk. Det kan därför vara lämpligt att hämta inspiration och viss vägledning från gällande riktlinjer beträffande styrning av statliga bolag och i det sam- manhanget även beakta principer och riktlinjer som antagits av OECD, utan att dessa för den skull ska anses gälla AP-fonderna i sin helhet.

OECD:s riktlinjer för styrning av statsägda företag riktas till de statliga	Skr. 2022/23:130
tjänstemän som är ansvariga för ägandet av företag och ger också	Bilaga 1
användbar vägledning för statliga företags styrelser och ledning.
Riktlinjerna ger rekommendationer kring styrning av såväl enskilda
statliga företag som den lagstadgade och rättsliga miljö dessa företag
verkar inom. Vidare är riktlinjerna tillämpbara oavsett om det statliga
företaget är nationellt eller internationellt verksamt (OECD Guidelines on
corporate governance of state-owned enterprises, OECD 2015, s. 14 f.).
Mot bakgrund av att styrningen inte kan vara direkt rekommenderar
riktlinjerna bl.a. att staten, som informerad och aktiv ägare, fastställer en
tydlig ägarpolicy som tillförsäkrar att styrningen är transparent och
säkerställer ansvarsskyldighet (accountable) (OECD Guidelines on
corporate governance of state-owned enterprises, OECD 2015, s. 33 ff).
AP-fondernas styrelser åtnjuter operationell autonomi genom att
ensamma bära ansvaret för fondernas förvaltning. Styrelserna företräder
respektive fond också inför domstol. Styrelserna svarar själva för
fondernas finansiering med de medel som fonderna förvaltar, vilket liknar
den typ av avgiftsfinansiering som bedrivs av exempelvis försäkrings-
bolag. I dessa avseenden motsvarar AP-fonderna kriterier för statsägda
”företag”. De avgifter som finansierar fondernas verksamhet hämtas dock
ur ett fondkapital som tillhör pensionssystemet och som tilldelas AP-
fonderna genom lag. Fondkapitalet har därför inte anskaffats under
konkurrens på en öppen marknad. Det innebär att avgiftsfinansieringen
inte är en del av fondernas affärsverksamhet. Fonderna finansieras med
offentliga medel, även om beslutanderätten har delegerats till fondernas
styrelser. Däremot bedriver fonderna renodlad affärsverksamhet när det
gäller placeringsverksamheten.
AP-fonderna har definierats som statliga myndigheter, vilket har impli-
kationer bl.a. genom att regler om offentlig arbetsrätt och offentlig upp-
handling blir tillämpliga (prop. 1999/2000:46 s. 133 ff.). Enligt regelverket
styrs AP-fonderna inte genom instruktioner, regleringsbrev och regerings-
uppdrag.

Styrelsernas roll

Styrelsernas primära ansvar avser det förvaltade kapitalet. Fördelningen av roller och ansvar mellan styrelse och verkställande ledning ska vara tydlig och ansluta till god praxis på området.

Enligt aktiebolagslagen och god styrelsesed ska en styrelse styra och kontrollera bolaget i alla aktieägares intresse. Uppdraget utgår från bolagets bästa. God praxis på området sammanfattas i bl.a. OECD:s principer och svensk kod för bolagsstyrning.

Eftersom fonderna är statliga myndigheter och inte aktiebolag, kan det behöva klargöras vad som mer precist är föremålet för styrelsernas uppdrag. Eftersom AP-fondernas uppdrag enligt lag och förarbeten utgår från pensionssystemets intresse, bör styrelsernas uppdrag definieras med samma utgångspunkt. Av det följer att verksamhetens ändamål är det kapital som styrelsen har fått i uppdrag att förvalta. Fondkapitalet ska

91

Skr. 2022/23:130 Bilaga 1

förvaltas till största möjliga nytta för pensionssystemet. Regelverket innehåller inga föreskrifter om hur förvaltningen ska organiseras.

OECD:s riktlinjer för styrning av pensionsfonder riktar sig till privata tjänstepensionsfonder och är därför inte tillämpliga för AP-fonderna i alla avseenden. Det finns dock skäl att uppmärksamma den övergripande principen beträffande ramverket för styrning av pensionsfonder (gover- nance structure) som ska tillförsäkra en tydlig identifiering och fördelning av ansvar och roller när det gäller översyn och uppföljning å ena sidan och operativt ansvar å andra sidan (OECD Guidelines for pension fund governance, OECD 2009). Det är lämpligt att denna fördelning av roller och ansvar i AP-fondernas fall ansluter till svensk praxis, exempelvis som denna kommer till uttryck i svensk kod för bolagsstyrning. Det är därför styrelsernas ansvar att bl.a. besluta om mål och strategi samt att fortlöpande utvärdera fondens operativa ledning och vid behov tillsätta eller entlediga verkställande direktör, medan den verkställande direktören rapporterar till styrelsen och ansvarar för fondens löpande förvaltning. Det är av avgörande betydelse att styrelserna identifierar och upprätthåller en tydlig fördelning av styrande och operativa roller, eftersom de ensamma har ansvaret för fondernas löpande förvaltning.

92

Tillsättning av styrelser

Regeringen ska i sin utnämningspolitik tillse att styrelserna är kvali- ficerade för sin uppgift. Nya ledamöter ska introduceras av företrädare för regeringen, utöver den introduktion som sker genom fondernas försorg. Härutöver ska kommunikationen mellan företrädare för regeringen och styrelsens ledamöter ha adekvat omfattning, exempelvis genom styrelseseminarier eller liknande arrangemang. En begränsning vid cirka åtta år införs för uppdrag som ledamot i AP-fondernas styrelser.

Ledamöterna i AP-fondernas styrelser tillgodoser höga krav på kompe- tens, erfarenhet och integritet och måste göra detta mot bakgrund av styrelsernas ansvar och uppdragets betydelse i samhället. Ledamöterna ska enligt lag utses på grundval av sin förmåga att främja fondförvaltningen. Det är angeläget att styrelserna är kvalificerade för sin uppgift bl.a. avseende bakgrund och erfarenhet. Könsfördelningen ska vara så jämn som möjligt.

Det har blivit praxis att utse ledamöter för ett år i taget, vilket även överensstämmer med praxis i andra sammanhang. Det är t.ex. vanligt att ledamöter i bolagsstyrelser utses för ett år i taget. Skäl saknas att frångå denna ordning beträffande AP-fonderna, även om lagen innehåller en möjlighet att förordna ledamöter i AP-fondernas styrelser för perioder upp till tre år i taget. Däremot bör någon typ av begränsning definieras för uppdragets sammanlagda längd.

Svensk kod för bolagsstyrning har en allmän begräsning vid att hälften av stämmovalda styrelseledamöter ska vara oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen och att frågan ska avgöras efter en samlad bedömning. För statliga myndigheter gäller i regel en gräns vid nio år, vilket är något längre än den praxis som utvecklats inom statligt ägda bolag. Styrelsernas roll som ensamma ansvariga för verksamheten, i

kombination med kravet att AP-fonderna ska uppbära allmänhetens Skr. 2022/23:130 förtroende, motiverar att höga krav ställs på ledamöternas oberoende i Bilaga 1

detta fall. Kravet på oberoende gäller hela styrelsen, inte endast en andel av styrelsen, och begränsningen bör vara någorlunda tydlig för att underlätta praktisk tillämpning. En begränsning vid cirka åtta år ligger väl inom ramarna för vad som i andra sammanhang har ansetts rimligt för att upprätthålla ledamöternas oberoende och bidrar dessutom till att skapa rimliga förväntningar angående uppdragets slutliga varaktighet.

För nytillträdda ledamöter i AP-fondernas styrelser ger företrädare för regeringen en introduktion till styrelseuppdraget. Introduktions- utbildningen är särskilt anpassad efter uppdraget som styrelseledamot i en AP-fond och innehåller bl.a. en redogörelse för tillämplig lagstiftning och det övriga regelverk som gäller för AP-fonderna. Mot bakgrund av den specifika och ofta komplexa verksamhet som bedrivs i AP-fonderna, är det angeläget att AP-fonderna själva ger nya ledamöter en introduktion till fondverksamheten.

Kommunikationen mellan företrädare för regeringen och styrelsernas ordförande och övriga ledamöter bör ha tillräcklig omfattning. Regeringens årliga utvärdering innehåller mycket information vid ett och samma tillfälle. Denna form för styrning kan troligen effektiviseras genom tillräckliga kontakter mellan företrädare för företrädare för regeringen och fondernas styrelser. Återkommande möten med fondernas ordförande är en form för information och meningsutbyte. Därutöver ska kommunikation upprätthållas med styrelsernas ledamöter genom styrelseseminarier eller liknande arrangemang.

Ersättningen till styrelsens ledamöter ska avspegla behovet att attrahera och behålla kvalificerade ledamöter mot bakgrund av uppdragets natur och ledamöternas ansvar och med beaktande av den ersättning som staten betalar för motsvarande typ av insatser i andra sammanhang.

Regeringens utvärdering

AP-fondernas mål har uttryckts i allmänna termer, vilket erbjuder sär- skilda utmaningar. Risken att regeringens utvärdering ska baseras på skiftande utgångspunkter och av denna anledning brista i konsistens över tiden, är ett av motiven för en tydlig policy i dessa frågor. Det är lämpligt att fondernas resultat bedöms i ett långsiktigt perspektiv. Detta minskar uppmärksamheten på fondernas kortsiktiga utveckling och kan förväntas bidra till ökad självständighet i förvaltningsfrågor. Det är även önskvärt att styrelsernas strategiska beslut uppmärksammas och utvärderas i tillräcklig omfattning, eftersom dessa beslut erfarenhetsmässigt har stor betydelse för fondernas långsiktiga avkastning.

Styrelsernas frihet att själva besluta om finansiering motiverar att fondernas medelsanvändning är en naturlig del av regeringens gransk- ning. Fondernas förvaltningskostnader ska hållas under fortsatt uppsikt. Vid behov kommer ytterligare åtgärder för att förbättra AP-fondernas kostnadseffektivitet att föreslås.

Regeringens årliga utvärdering har motiverats av behovet att balansera

styrelsernas långtgående frihet att själva utforma mål och riktlinjer. Av

93

Skr. 2022/23:130 Bilaga 1

94

lagens förarbeten framgår bl.a. att utvärderingen ska avse hur väl de övergripande målen operationaliserats i mer konkreta förvaltningsmål. Regeringen kan vid behov förtydliga sin syn på pensionssystemets åtagandesida och förvaltningsuppdraget i övrigt. Utvärderingen ska även ta fasta på i vilken grad de uppsatta målen har uppnåtts. Regeringens utvärdering kan dessutom omfatta fondernas ägarinflytande i portfölj- bolagen och en bedömning av fondernas oberoende sinsemellan, med särskilt avseende på placeringsstrategierna, samt fondernas gemensamma redovisningsprinciper (prop. 1999/2000:46 s. 113 f.).

AP-fondernas uppdrag har formulerats i allmänna termer. Av det följer med automatik en svårighet att bedöma vad som utmärker en god måluppfyllelse. Det faktum att fyra sinsemellan oberoende fonder har försetts med ett identiskt mål, som i sin tur innehåller ett utrymme för tolkning, medför en förhöjd risk för att fonderna (medvetet eller omed- vetet) ska ta intryck av varandras beslut. Strategier som är avvikande i förhållande till andra AP-fonder kan upplevas som en risk på fondnivå men är knappast att betrakta som en risk ur pensionssystemets perspektiv. Därför bör regeringens utvärdering uppmärksamma frågor som har samband med fondernas inbördes oberoende. Enligt lagens förarbeten är det viktigt att stor försiktighet iakttas så att inte fördelarna med upp- delningen av organisationen på fyra parallella förvaltningsorganisationer försvinner genom en alltför stor likriktning av tillgångsförvaltningen (prop. 1999/2000:46 s. 123).

Avkastning och risk kan inte vägas mot varandra på objektiva grunder utan förutsätter ett subjekt som gör avvägningen för egen del. Eftersom regeringens utvärdering bl.a. ska granska hur väl styrelserna har operatio- naliserat de övergripande målen får i slutändan regeringens värdering av avkastning och risk stor betydelse. En god styrning av AP-fonderna förutsätter att regeringens utvärdering så långt som möjligt utmärks av konsistens över tiden. Värderingen av avkastning och risk bör inte variera alltför mycket mellan olika år. Av den anledningen bör utvärderingen primärt avse ett långsiktigt perspektiv. En sådan inriktning av utvärderingen minskar uppmärksamheten på fondernas kortsiktiga utveckling och kan förväntas bidra till att fonderna ska uppvisa ökad självständighet i förvaltningsfrågor. Ett långsiktigt perspektiv för utvär- dering överensstämmer även med fondernas uppdrag.

Vid utvärdering av fondernas operativa förvaltning kan den utvärde- ringshorisont på fem år som tidigare använts bedömas vara en lämplig avvägning mellan önskvärdheten av långsiktighet och behovet av effektiv styrning. Vid utvärdering av styrelsernas strategiska beslut bör den granskade perioden vara längre.

Utvärderingen bör i tillräckligt stor utsträckning inriktas mot styrel- sernas strategiska beslut som erfarenhetsmässigt har avgörande betydelse för den avkastning som därefter realiseras. Behovet av en lång horisont för utvärdering motiveras ytterst av fondernas långsiktiga uppdrag. Utvärde- ringen måste trots det avse en jämförelsevis begränsad period eftersom det annars kan vara alltför sent att dra slutsatser och att vidta sådana åtgärder som utvärderingen kan komma att motivera. Det faktum att styrelse- ledamöternas uppdrag är begränsat i tiden talar också för en jämförelsevis begränsad period för utvärdering. Utvärderingen av styrelsernas

strategiska beslut kan dock inte upphöra att ta hänsyn till AP-fondernas	Skr. 2022/23:130
uppdrag, som det framgår av lag och förarbeten.	Bilaga 1
Eftersom regeringens utvärdering ska balansera fondernas långtgående
självständighet måste även finansieringen, och den resulterande medels-
användningen, granskas. Styrelserna har inte endast stor frihet att välja
inriktning och risknivå, utan även stor frihet att på egen hand besluta om
verksamhetens finansiering. Det bör uppmärksammas att fonderna inte är
konkurrensutsatta i denna del, vilket ställer särskilda krav på uppföljning
och utvärdering. Normalt baseras regeringens utvärdering på de av
styrelserna uppsatta målen. Regeringen har emellertid förbehållit sig rätten
att göra en utvärdering mot riktmärken som regeringen själv valt om de
riktmärken fonderna fastställt för sin portföljförvaltning bedöms vara
uppenbart olämpliga (prop. 1999/2000:46 s. 114). I samband med
utvärdering av kostnader är det angeläget att det även sker en prövning av
fondernas val av förvaltningsmodeller. En sådan prövning innefattar såväl
kostnader som förväntade resultat där förväntade resultat ska vara rimligt
kvalitetssäkrade.
När det gäller AP-fondernas redovisningsprinciper bör dessa överens-
stämma med god praxis och möjliggöra rättvisande bedömningar. Det är
angeläget att avkastningen redovisas på ett jämförbart sätt. I kommunika-
tionen med allmänheten bör avkastningen redovisas efter kostnader, dvs.
med korrigering för både interna kostnader och externa provisionskost-
nader. Naturligtvis bör fondernas interna och externa kostnader själva ingå
i den externa rapporteringen, med bevarad jämförbarhet bakåt i tiden.
En utvärdering av fondernas verksamhet enligt ovan, i kombination med
en fortgående dialog, har förutsättningar att bidra till fondernas
utvecklingsarbete och till en god måluppfyllelse, vilket kan antas vara till
långsiktig nytta för pensionssystemet. Även denna policy kan komma att
utvecklas och förbättras i dialog med fondernas styrelser.

Riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare i AP-fonderna

Inledning
AP-fondernas tillgångar utgör statliga medel som i lag har avsatts till sådan
särskild förvaltning som anges i 9 kap. 8 § regeringsformen. AP-fondernas
styrelser, som utses av regeringen, ansvarar för AP-fondernas förvaltning.
Rollen som förvaltare av statliga pensionsmedel medför krav på att AP-
fonderna uppbär allmänhetens förtroende. Regeringen har sedan 2001
uttalat att regeringens riktlinjer för incitamentsprogram i statliga bolag
även bör vara vägledande för AP-fonderna (skr. 2000/01:131 s. 48). Mot
bakgrund av ersättningsvillkorens stora betydelse för allmänhetens
förtroende anser regeringen att särskilda riktlinjer bör gälla för AP-
fondernas styrelsearbete i frågor som rör anställnings- och ersättnings-
villkor.
Det är viktigt att styrelserna behandlar frågor om ersättning till de
ledande befattningshavarna på ett medvetet, ansvarsfullt och transparent
sätt och att styrelserna försäkrar sig om att den totala ersättningen är
rimlig, präglad av måttfullhet och väl avvägd, samt bidrar till en god etik
och organisationskultur.	95

Skr. 2022/23:130 Bilaga 1

96

Regeringen kommer att följa upp och utvärdera efterlevnaden av dessa riktlinjer. Utvärderingen avser att behandla hur AP-fonderna har tillämpat riktlinjerna och levt upp till riktlinjernas ersättningsprinciper. Utvär- deringen kommer att redovisas i regeringens årliga skrivelse till riksdagen med redogörelse för AP-fondernas verksamhet.

Tillämpningsområde

Dessa riktlinjer kompletterar regeringens riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare i företag med statligt ägande. Genom rikt- linjer som riktar sig direkt till AP-fonderna bortfaller, för AP-fondernas del, behovet att hänvisa till regeringens riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare i företag med statligt ägande. Styrelsen ansvarar för att tidigare ingångna avtal med ledande befattningshavare innefattande villkor om rörlig lön omförhandlas så att de överensstämmer med dessa riktlinjer. Andra ingångna avtal som strider mot dessa riktlinjer bör omförhandlas.

Riktlinjerna utgör en del av regeringens policy för styrning och utvär- dering av AP-fonderna. I företag där AP-fonderna direkt eller genom ett företag är delägare bör AP-fonderna respektive företaget i dialog med övriga ägare verka för att riktlinjerna tillämpas så långt som möjligt.

Styrelsens ansvarsområde

Styrelserna i AP-fonderna ska besluta om riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare. Riktlinjerna ska vara förenliga med reger- ingens riktlinjer.

Av styrelsens riktlinjer ska bl.a. framgå

1.1 hur styrelsen säkerställer att ersättningarna följer dessa riktlinjer,

1.2 att det ska finnas skriftligt underlag som utvisar AP-fondens kostnad innan beslut om enskild ersättning beslutas.

Det är hela styrelsens ansvar att fastställa ersättning till den verkställande direktören. Styrelsen ska även säkerställa att såväl den verkställande direktörens som övriga ledande befattningshavares ersättningar ryms inom styrelsens riktlinjer.

Styrelsen ska säkerställa att den verkställande direktören tillser att AP- fondens ersättningar till övriga anställda bygger på ersättningsprinciperna enligt nedan.

Ersättningsprinciper

Den totala ersättningen till ledande befattningshavare ska vara rimlig och väl avvägd. Den ska även vara konkurrenskraftig, takbestämd, och ändamålsenlig, samt bidra till en god etik och organisationskultur. Ersätt- ningen ska inte vara löneledande i förhållande till jämförbara institut utan präglas av måttfullhet. Rörlig lön ska inte ges till ledande befattnings- havare. Med beaktande av övriga principer i dessa riktlinjer är det möjligt att ge rörlig lön till övriga anställda. Det ställs dock särskilda krav i dessa fall med hänsyn till AP-fondernas roll som förvaltare av statliga pensionsmedel. Som ytterligare förutsättningar för rörlig lön gäller därför att den är begränsad till ett belopp som maximalt motsvarar två månads-

löner, att den totala ersättningen alltid ligger inom ramen för styrelsens	Skr. 2022/23:130
riktlinjer samt att det finns en objektiv grund för utbetalning av rörlig lön	Bilaga 1
som har kommunicerats tydligt.
Pensionsförmåner ska vara avgiftsbestämda, såvida de inte följer
tillämplig kollektiv pensionsplan, och avgiften bör inte överstiga 30 pro-
cent av den fasta lönen. I de fall AP-fonden avtalar om en förmånsbestämd
pensionsförmån, ska den således följa tillämplig kollektiv pensionsplan.
Eventuella utökningar av den kollektiva pensionsplanen på lönedelar
överstigande de inkomstnivåer som täcks av planen ska vara avgifts-
bestämda. AP-fondens kostnad för pension ska bäras under den anställdes
aktiva tid. Inga pensionspremier för ytterligare pensionskostnader ska
betalas av AP-fonden efter att den anställde har gått i pension. Pensions-
åldern ska inte understiga 62 år och bör vara lägst 65 år.
Vid uppsägning från AP-fondens sida ska uppsägningstiden inte över-
stiga sex månader. Vid uppsägning från AP-fondens sida kan även
avgångsvederlag utgå motsvarande högst arton månadslöner. Avgångs-
vederlaget ska utbetalas månadsvis och utgöras av enbart den fasta
månadslönen utan tillägg för förmåner. Vid ny anställning eller vid erhål-
lande av inkomst från näringsverksamhet ska ersättningen från den upp-
sägande AP-fonden reduceras med ett belopp som motsvarar den nya
inkomsten under den tid då uppsägningslön och avgångsvederlag utgår.
Vid uppsägning från den anställdes sida ska inget avgångsvederlag utgå.
Avgångsvederlag utbetalas aldrig längre än till 65 års ålder.
Redovisning
AP-fonderna ska redovisa ersättningar till de ledande befattningshavarna
på motsvarande sätt som noterade företag. Det innebär att AP-fonderna
ska iaktta de särskilda regler om redovisning av ersättningar till de ledande
befattningshavarna som gäller för noterade företag och publika aktiebolag.
Reglerna för detta återfinns huvudsakligen i aktiebolagslagen (2005:551)
och i årsredovisningslagen (1995:1554). Dessutom ska ersättningen för
varje enskild ledande befattningshavare särredovisas med avseende på fast
lön, förmåner och avgångsvederlag.
Styrelsen ska i årsredovisningen redovisa om tidigare beslutade rikt-
linjer har följts eller inte och skälen för eventuell avvikelse. Vidare ska
AP-fondernas revisorer till revisionsberättelsen foga ett skriftligt och
undertecknat yttrande avseende om de anser att de riktlinjer som har gällt
för räkenskapsåret har följts eller inte.
Definitioner
Med ledande befattningshavare avses verkställande direktör och andra
personer i AP-fondens ledningsgrupp. Denna krets omfattar normalt
chefer som är direkt underställda den verkställande direktören.
Med ersättning avses alla ersättningar och förmåner till den anställde,
såsom lön, förmåner och avgångsvederlag.
Med förmåner avses olika former av ersättning för arbete som ges i annat
än kontanter, exempelvis pension samt bil-, bostads- och andra skatte-
pliktiga förmåner.
	97

Skr. 2022/23:130 Bilaga 1

98

Med rörlig lön avses exempelvis incitamentsprogram, gratifikationer, ersättning från vinstandelsstiftelser, provisionslön och liknande ersätt- ningar.

Med avgiftsbestämd pension (premiebestämd pension) avses att pensionspremien är bestämd som en viss procent av den nuvarande fasta lönen.

Med förmånsbestämd pension avses att pensionens storlek är bestämd som en viss procent av en viss definierad fast lön.

Placeringsbestämmelser för AP-fondernas verksamhet i sammandrag

Skr. 2022/23:130 Bilaga 2

Placeringsbestämmelserna för Första–Fjärde och Sjunde AP-fondernas verksamhet regleras i lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder) medan motsvarande bestämmelser för Sjätte AP-fonden regleras i lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden.

Bilagan ger en sammanfattning av dessa placeringsbestämmelser.

Första–Fjärde AP-fonderna

Enligt gällande regelverk ska Första–Fjärde AP-fonderna förvalta port- följer bestående av främst marknadsnoterade och omsättningsbara värde- papper och aktier. Minst 20 procent av det marknadsvärderade kapitalet ska placeras i räntebärande instrument med låg risk, se tabellen nedan.

I relation till den inhemska aktiemarknaden får var och en av Första–Fjärde AP-fonderna inneha aktier i svenska bolag som är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige till ett marknadsvärde som uppgår till högst två procent av det totala marknadsvärdet av sådana aktier. I enskilda bolag får en fond äga aktier i bolag som är upptagna till handel på en reglerad marknad, intill ett belopp som motsvarar högst tio procent av röstetalet för aktierna i bolaget. Upp till 40 procent av det marknads- värderade fondkapitalet får placeras i illikvida tillgångar (max 35 procent av röstetalet i onoterade riskkapitalbolag). Första–Fjärde AP-fondernas aktieplaceringar i fastighetsbolag är undantagna från begränsningen avseende röstetal. Dessa placeringar begränsas i stället av en generell prin- cip om riskspridning. Högst 40 procent av Första–Fjärde AP-fondernas marknadsvärderade tillgångar får vara utsatta för valutarisk.

Tabell Första–Fjärde AP-fondernas placeringsregler i sammandrag

Typ av instrument m.m.	Tillåtna placeringar
Generellt	Alla förekommande instrument på kapitalmarknaden.
	Aktier och fordringsrätter ska vara upptagna till handel
	på en handelsplats eller motsvarande marknadsplats
	utanför EES (fastighetsaktier undantagna).
Illikvida tillgångar	Vid investeringstillfället får högst 40 procent av det
	verkliga värdet av fondens samtliga tillgångar vara
	investerade i illikvida tillgångar.
Räntebärande instrument	Minst 20 procent av fondkapitalet ska vara placerat i
	räntebärande värdepapper med låg kredit- och
	likviditetsrisk.
Derivat	Främst i syfte att effektivisera förvaltningen eller minska
	risker. Ej derivat med råvaror som underliggande tillgång.

99

Skr. 2022/23:130	Typ av instrument m.m.	Tillåtna placeringar
Bilaga 2
	Krediter	Bankinlåning och utlåning på dagslånemarknaden.
		Direktlån till egna fastighetsbolag. Repor och värde-
		papperslån främst i syfte att effektivisera förvaltningen.
	Upplåning	Kortfristig upplåning vid tillfälliga behov. Möjlighet till
		lån i Riksgäldskontoret vid fondtömning.
	Utländsk valuta	Högst 40 procent av fondkapitalet får vara exponerat för
		valutarisk.
	Stora exponeringar	Högst tio procent av fondkapitalet får vara exponerat mot
		en enskild emittent eller grupp av emittenter med
		inbördes anknytning.
	Svenska aktier	Marknadsvärdet av en fonds innehav av aktier i svenska
		bolag som är upptagna till handel på en reglerad
		marknad i Sverige får uppgå till högst två procent av
		värdet av sådana aktier.
	Röstetal	Högst tio procent i ett noterat enskilt företag (egna
		fastighetsbolag undantagna). Högst 35 procent i
		onoterade riskkapitalbolag.

Sjätte AP-fonden

Sjätte AP-fonden har i uppgift att förvalta medel i fonden genom place- ringar på riskkapitalmarknaden, dvs. genom investeringar i onoterade företag. Fondmedlen ska placeras så att kraven på långsiktigt hög avkast- ning och tillfredställande riskspridning tillgodoses.

Sjätte AP-fonden har bl.a. obegränsade möjligheter att investera i onoterade bolag och noterade riskkapitalbolag. Sjätte AP-fonden får äga maximalt 30 procent av röstetalet i svenska eller utländska bolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför EES. Det finns däremot ingen begränsning av Sjätte AP- fondens innehav när det gäller övriga svenska bolag eller riskkapitalbolag som i sin tur investerar i aktier som inte har tagits upp till handel på en reglerad marknad eller motsvarande (onoterade aktier). Sjätte AP-fondens tidigare ensidiga inriktning mot svenska bolag ersattes 2007 av en möjlighet att placera en mindre andel av fondkapitalet utomlands. Detta kommer till uttryck genom att Sjätte AP-fonden får utsätta högst tio procent av fondkapitalet för valutarisk (prop. 2006/07:100 s. 188 f.).

Sjunde AP-fonden

Sjunde AP-fonden lyder under samma regelverk som gäller för Första– Fjärde AP-fonderna, lagen om allmänna pensionsfonder (AP-fonder), som

100

i vissa delar för Sjunde AP-fondens del hänvisar till lagen (2004:46) om värdepappersfonder. En skillnad mot värdepappersfonder är emellertid att Sjunde AP-fonden är förhindrad att förvärva mer än fem procent av röstetalet i ett svenskt eller utländskt aktiebolag och är i normalfallet förhindrad att rösta för aktierna i svenska aktiebolag.

Skr. 2022/23:130 Bilaga 2

101

102

Verksamheten

Innehåll

Verksamheten

Detta är Första AP-fonden Året i siffror

2022 i korta sammandrag Vd-ord

Första AP-fondens uppdrag

Grunden i det statliga pensionssystemet

Så styrs AP-fonderna Medarbetare

Investeringsövertygelser

Hållbarhet

Finansiell information

Fondstyrning

2022/23:130 .Skr

3 Bilaga

Årsredovisning

2022

INNEHÅLL

VERKSAMHETEN

INVESTERINGSÖVERTYGELSER

HÅLLBARHET

FINANSIELL INFORMATION

FONDSTYRNING

Innehåll

Innehåll

Verksamheten

Investeringsövertygelser

Hållbarhet

Finansiell information

Fondstyrning

1

Verksamheten

Detta är Första AP-fonden	1
Året i siffror	2
2022 i korta sammandrag	3
Vd-ord	4
Första AP-fondens uppdrag	8

Grunden i det statliga pensionssystemet 10

Så styrs AP-fonderna	12
Medarbetare	22

		3
2		Hållbarhet
		Hållbarhetsrapportering	25
		Hållbarhetsstrategier	26
		I fokus under 2022	27
		Integrering av hållbarhetsaspekter 28
		Exkludering i enlighet
Investerings-		med värdegrund	30
		Investeringar som främjar en
övertygelser
		hållbar utveckling	32
D	14	Aktivt och ansvarsfullt ägande	33
Riskpremier	16	Samverkan och påverkan	35
Långsiktighet	17	med andra investerare
Ineffektiva marknader	19	Klimatarbete	37
Kostnadseffektivitet	20	Revisors yttrande om	40
Hållbart värdeskapande	21	hållbarhetsrapporteringen

4		5
Finansiell
information		Fondstyrning
Förvaltningsberättelse	41	Risker och riskhantering
Tioårsöversikt	44	Första AP-fondens
Resultaträkning	45	fondstyrningsrapport 2022
Balansräkning	45	Styrelsens rapport om
Noter	46	riskhantering
Styrelsens försäkran	56	Styrelse
Revisionsberättelse	57	Ledning

59
62	Bilaga
68
65
67
	3

.Skr

FÖRSTA AP-FONDEN // ÅRSREDOVISNING 2022

103

2022/23:130

104

Verksamheten

Innehåll

Verksamheten

Detta är Första AP-fonden Året i siffror

2022 i korta sammandrag Vd-ord

Första AP-fondens uppdrag

Grunden i det statliga pensionssystemet

Så styrs AP-fonderna Medarbetare

INNEHÅLL VERKSAMHETEN INVESTERINGSÖVERTYGELSER HÅLLBARHET FINANSIELL INFORMATION FONDSTYRNING

	Nyckeltal		2021	2020	2019	2018
Året i siffror		2022
	Avkastning före kostnader, %	–8,5	20,8	9,8	15,3	–0,6
	Förvaltningskostnadsandel, %	0,06	0,07	0,08	0,12	0,14
	Avkastning efter kostnader, %	–8,6	20,8	9,7	15,1	–0,7
	Resultat efter kostnader, mdkr	–39,9	80,7	34,8	48,6	–2,1
	N	–4,7	–7,5	–7,9	–6,5	–6,8
	Fondkapital vid årets slut, mdkr	421,2	465,8	392,6	365,8	323,7
	Andel extern förvaltning, %	10,1	15,9	22,6	31,4	33,5

Fondkapitalutveckling

500 2001–2022, mdkr

400			343,5		421,2
300
200
	134,0		–56,1
100
0
		Fond-	*Flöden Avkastning			Fond-
förmögenhet				förmögenhet
	jan 2001				dec 2022

*Inkl flöden från avvecklingsfonder/särskilda investeringar åren 2001–2008

2022/23:130 .Skr 3 Bilaga

Investeringsövertygelser

Hållbarhet

Finansiell information Fondstyrning

Årets resultat	Totalt kapital	Fondens kostnadsandel		Genomsnittlig real avkastning
			Till pensionssystemet 2022	efter kostnader under den	Årets avkastning efter
uppgick till	uppgick till	uppgick till	betalades ut	senaste tioårsperioden uppgick till	kostnader uppgick till

–39,9	421,2	0,06	4,7	5,6		–8,6
mdkr	mdkr	procent	mdkr		procent	procent
			Första AP-fonden har tagit ett aktivt		Inför stämmosäsongen 2022
			ägaransvar genom att under året ha
			röstat på bolagsstämmor		arbetade Första AP-fonden i
		Ägaransvar	82svenska och		14
			1288utländska		valberedningar
					i noterade bolag samt i
					Vasakronan.
FÖRSTA AP-FONDEN // ÅRSREDOVISNING 2022						# 2

Verksamheten

Innehåll

Verksamheten

INNEHÅLL

VERKSAMHETEN

INVESTERINGSÖVERTYGELSER

HÅLLBARHET

FINANSIELL INFORMATION

FONDSTYRNING

2022 i korta sammandrag

Detta är Första AP-fonden Året i siffror

2022 i korta sammandrag Vd-ord

Första AP-fondens uppdrag

Grunden i det statliga pensionssystemet

Så styrs AP-fonderna Medarbetare

Investeringsövertygelser

Hållbarhet

Finansiell information Fondstyrning

GENOM EN AKTIV FÖRVALTNING OCH MED FOKUS PÅ ATT SKYDDA

PORTFÖLJEN I EN MARKNAD MED FALLANDE BÖRSKURSER och stigande räntor kombinerat med den högsta in ationen på

era decennier redovisar Första AP-fonden en avkastning på , procent.

FÖRVALTNINGEN HAR AKTIVT ÄNDRAT POSITIONERNA UTIFRÅN ÄNDRADE MARKNADSFÖRUTSÄTTNINGAR. AKTIEEXPONERINGEN

HAR SÄNKTS, durationen i ränteportföljen har minskats och valutae poneringen via dollarn har ökats, vilket har bidra- git till att dämpa fondens värdetapp.

I DEN ÅRLIGA internationella kostnadsjämförelsen som genomför konstaterades att Första AP-fonden är kostnads- effektiv jämfört med liknande internationella aktörer. Fon- den har under året sänkt sina kostnader med 2 mkr bland annat genom att öka andelen internt förvaltat kapital.

I SLUTET PÅ ÅRET sålde Första AP-fonden sitt innehav i det onoterade elnätsbolaget llevio till pensionsförvaltaren A F. nnehavet motsvarade 12, procent av aktierna i

llevio A .

I REGERINGENS ÅRLIGA utvärdering av AP-fonderna kon- staterades att vi har bidragit till den långsiktiga finansie- ringen av det allmänna inkomstpensionssystemet. Vi har arbetat aktivt med att uppfylla det lagstadgade målet om att förvalta fondmedlen på ett föredömligt sätt och med att uppnå uppsatta hållbarhetsmål.

UNDER VÅREN deltog vi i Finansutskottets öppna utfrågning om AP-fondernas placeringar av kapitalet i pensionssyste- met, med fokus på hållbarhet vilken resulterade i en positiv och uppskattad dialog.

I MAJ 2022 utsåg regeringen Annika Andersson och rica Sjölander till nya ledamöter i Första AP-fondens styrelse.

TILLSAMMANS med de andra buffertfonderna har vi under året slutfört arbetet med den översyn av AP-fondernas tikråd som inleddes hösten 2021. tikrådet ska genom

påverkan och utvecklingsarbete verka för att hållbarhets- utmaningar av väsentlig betydelse för buffertfondernas portföljer adresseras på ett föredömligt och ansvarsfullt sätt.

STYRELSEN ANTOG 2021 en ny SG-strategi som under 2022 har fortsatt att implementeras. Fonden ska bland annat öka investeringar som främjar en hållbar utveckling. Under året har era sådana investeringar genomförts, som e - empel kan nämnas att samtliga nyinvesteringar inom risk- kapitalfonder gjorts i strategier som ska främja en hållbar utveckling och samtidigt motsvara Första AP-fondens krav på risk och avkastning.

AKTIV ÄGARSTYRNING är ett fokusområde för förvaltning- en och bidrar till aktieägarvärdet. Som en långsiktig och engagerad ägare är ägarstyrning ett kärnområde i vårt SG-arbete och inför bolagsstämmorna 2022 har fonden bland annat deltagit i valberedningar, röstat på årsstäm-

mor och drivit på i frågor om jämställda styrelser och hållbara verksamheter.

2019 ANTOG FÖRSTA AP-FONDEN ETT KLIMATMÅL att halvera den noterade aktieportföljens koldio idavtryck till år 2030 och minska till netto-noll senast år 20 0. Sedan dess har den noterade aktieportföljens koldio idavtryck minskat

med	31 december 2022 .

.Skr 3 Bilaga

105

FÖRSTA AP-FONDEN // ÅRSREDOVISNING 2022

#3

2022/23:130

106

Finansiell information

Innehåll

Verksamheten

Investeringsövertygelser

Hållbarhet

Finansiell information

Förvaltningsberättelse

Tioårsöversikt

Resultaträkning

Balansräkning

Noter

Styrelsens försäkran

Revisionsberättelse

Fondstyrning

INNEHÅLL	VERKSAMHETEN	INVESTERINGSÖVERTYGELSER	HÅLLBARHET	FINANSIELL INFORMATION	3 Bilaga	2022/23:130.Skr
					FONDSTYRNING

Resultaträkning				Balansräkning
Mkr	Not			Mkr	Not		2021-12-31
		2022-12-31	2021-12-31			2022-12-31
Rörelsens intäkter				Tillgångar
Räntenetto	2	2 822	1 236	Aktier och andelar, Noterade	8	197 893	239 965
Erhållna utdelningar		6 537	5 790	Aktier och andelar, Onoterade	9	114 678	107 957
Nettoresultat, noterade aktier och andelar	3	–48 649	39 391	Obligationer och andra räntebärande tillgångar	10	101 117	119 085
Nettoresultat, onoterade aktier och andelar	4	3 722	24 458	Derivat	11	2 251	1 838
Nettoresultat räntebärande tillgångar		–16 080	–806	Kassa och bankmedel		6 544	5 121
Nettoresultat, derivatinstrument		–3 748	5 304	Övriga tillgångar	12	493	505
Nettoresultat, valutakursförändringar		15 755	5 593	Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	13	506	569
Provisionskostnader	5	–27	–61
				Summa tillgångar		423 482	475 040
Summa rörelsens intäkter		–39 668	80 905
				Skulder
Rörelsens kostnader				Derivat	11	2 246	6 396
Personalkostnader	6	–144	–139	Övriga skulder	14	42	2 851
Övriga förvaltningskostnader	7	–94	–92	Förutbetalda intäkter och upplupna kostnader	15	5	9
Summa rörelsens kostnader		–238	–231	Summa skulder		2 293	9 256
Resultat		–39 906	80 674
				Fondkapital	16	465 784
				Ingående fondkapital			392 637
				Nettobetalningar mot pensionssystemet		–4 689	–7 528
				Årets resultat		–39 906	80 674
				Summa fondkapital		421 189	465 784
				Summa fondkapital och skulder		423 482	475 040
				Poster inom linjen	17	36 846	40 130

FÖRSTA AP-FONDEN // ÅRSREDOVISNING 2022

# 45

Finansiell information

Innehåll

Verksamheten

Investeringsövertygelser

Hållbarhet

Finansiell information

Förvaltningsberättelse

Tioårsöversikt

Resultaträkning

Balansräkning

Noter

Styrelsens försäkran

Revisionsberättelse

Fondstyrning

107

INNEHÅLL VERKSAMHETEN INVESTERINGSÖVERTYGELSER HÅLLBARHET FINANSIELL INFORMATION FONDSTYRNING

Noter

Not 1 – Redovisnings- och värderingsprinciper

Enligt lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder ska årsredo-		Lån till dotter- respektive intressebolag som avses hållas till förfall		Obligationer och andra räntebärande tillgångar
visningen upprättas med tillämpning av god redovisningssed, varvid		värderas till verkligt värde via fair value option i IFRS 9. Hela värde-		För obligationer och andra räntebärande tillgångar bestäms verkligt
de tillgångar som fondmedlen placerats i ska upptas till marknads-		förändringen redovisas dock som del av aktieinnehavet på raden		-
värdet. Med denna utgångspunkt har Första till Fjärde AP-fonderna		Nettoresultat, onoterade aktier och andelar.		kurs) enligt fondens valda indexleverantör. Innehav som inte ingår i
utarbetat gemensamma redovisnings- och värderingsprinciper vilka				index värderas till noterade priser observerbara på en aktiv marknad.
har tillämpats och sammanfattas nedan. Fondernas redovisnings-		Värdering av finansiella instrument		I de fall instrumenten inte handlas på en aktiv marknad och tillförlit-
och värderingsprinciper anpassas successivt till den internationella		Fondens samtliga placeringar värderas till verkligt värde varvid såväl
redovisningsstandarden, IFRS. En fullständig anpassning till IFRS		realiserade som orealiserade värdeförändringar redovisas i resultat-		hjälp av allmänt vedertagna värderingsmodeller som innebär att kas-
skulle inte väsentligt påverka redovisat resultat och kapital. Första		räkningen. I raderna Nettoresultat per tillgångsslag ingår således		S
AP	-	såväl realiserade som orealiserade resultat. Eget kapital-instrument		redovisas ränta beräknad enligt effektivräntemetoden baserat på
tag enligt IFRS 10. Mot nu gällande IFRS är enda större skillnaden att		innehas för handel och värderas därför till verkligt värde över resultat-		upplupet anskaffningsvärde. Det upplupna anskaffningsvärdet är det
IFRS		räkningen. Skuldinstrument innehas för handel och värderas därför		diskonterade nuvärdet av framtida betalningar, där diskonteringsrän-
Affärsdagsredovisning		till verkligt värde över resultaträkningen. Lån till dotter- respektive		tan utgörs av den effektiva räntan vid anskaffningstidpunkten. Detta
		intressebolag avses att hållas till förfall, men här utnyttjas fair value		innebär att förvärvade över- och undervärden periodiseras under
Transaktioner i värdepapper och derivatinstrument på penning- och		option för att lagen om allmänna pensionsfonders krav på värdering		återstående löptid eller till nästa räntejusteringstillfälle och ingår i
obligationsmarknaden, aktiemarknaden och valutamarknaden redo-		till verkligt värde ska uppfyllas. AP fonderna följer alla sina tillgångar		redovisad ränteintäkt. Värdeförändringar till följd av ränteföränd-
visas i balansräkningen per affärsdagen, det vill säga vid den tidpunkt		utifrån verkligt värde. Nedan beskrivs hur verkligt värde fastställs för		ringar redovisas under Nettoresultat räntebärande tillgångar, medan
då de väsentliga rättigheterna och därmed riskerna övergår mellan		fondens olika placeringar.		värdeförändringar till följd av valutakursförändringar redovisas under
parterna. Fordran på eller skulden till motparten mellan affärsdag				Nettoresultat valutakursförändringar.
och likviddag redovisas under övriga tillgångar respektive övriga		Noterade aktier och andelar
skulder. Övriga transaktioner, framförallt transaktioner avseende		För aktier och andelar, som är upptagna till handel vid en reglerad		Derivatinstrument
onoterade aktier, redovisas i balansräkningen per likviddagen, vilket		marknad eller handelsplattform, bestäms verkligt värde utifrån		För derivatinstrument bestäms verkligt värde baserat på noteringar
överensstämmer med marknadspraxis.		indexleverantör, oftast genomsnittskurs. Innehav som inte ingår i		vid årets slut. I de fall instrumenten inte handlas på en aktiv mark-
Nettoredovisning
		index värderas till noterade priser observerbara på en aktiv mark-		instrumentet med hjälp av allmänt vedertagna värderingsmodeller
Finansiella tillgångar och skulder nettoredovisas i balansräkningen		nad. Erlagda courtagekostnader resultatförs under Nettoresultat		där indata utgörs av observerbara marknadsdata. Derivatkontrakt
		noterade aktier.		med positivt verkligt värde per balansdagen redovisas som tillgångar
och erlägga likvid för skulden samtidigt.		Onoterade aktier och andelar		medan kontrakt med negativt verkligt värde redovisas som skulder.
				Värdeförändringar till följd av valutakursförändringar redovisas i
Omräkning av utländsk valuta		För aktier och andelar som inte är upptagna till handel vid en reglerad		resultaträkningen under Nettoresultat valutakursförändringar medan
		marknad eller handelsplattform, bestäms verkligt värde baserat på		övriga värdeförändringar redovisas som Nettoresultat derivatinstru-
Transaktioner i utländsk valuta omräknas till svenska kronor med		värdering erhållen från motparten eller annan extern part. Värdering-		ment.
den valutakurs som gäller på transaktionsdagen. På balansdagen		en uppdateras då ny värdering erhållits och justeras för eventuella
räknas tillgångar och skulder i utländsk valuta om till svenska kronor		I	-	Återköpstransaktioner
till balansdagens valutakurser. Värdeförändringar på tillgångar		der bedömer att värderingen är felaktig sker en justering av erhållen		Vid äkta återköpstransaktion, så kallad repa, redovisas såld tillgång
och skulder i utländsk valuta uppdelas i en del som är hänförlig till		värdering. Värderingen avseende onoterade andelar följer IPEV:s		fortsatt i balansräkningen och erhållen likvid redovisas som skuld. Det
värdeförändringen av tillgången eller skulden i lokal valuta och en del		(International Private Equity and Venture Capital Valuation Guideli-		sålda värdepappret redovisas som ställd pant inom linjen i balans-
som är orsakad av valutakursförändringen. Valutakursresultat som		nes) principer eller likvärdiga värderingsprinciper och ska i första		räkningen. Skillnaden mellan likvid i avistaledet och terminsledet
uppstår vid förändring av valutakurs redovisas i resultaträkningen på		hand vara baserat på transaktioner med tredje part, men även andra		periodiseras över löptiden och redovisas som ränta.
raden Nettoresultat, valutakursförändringar.		värderingsmetoder kan användas. Värdering avseende onoterade			3Bilaga	2022/23:130.Skr
Aktier i dotterföretag/intresseföretag		fastighetsaktier baseras på en värdering enligt substansvärdemeto-		Värdepapperslån
		den i den mån aktien inte varit föremål för transaktioner på en andra-		Utlånade värdepapper redovisas i balansräkningen till verkligt värde
Enligt lagen om allmänna pensionsfonder upptas både aktier i och		handsmarknad. Innehav i onoterade fastighetsföretag värderas med		medan erhållen ersättning för utlåningen redovisas som ränteintäkt
lån till dotterföretag/intresseföretag till verkligt värde. Verkligt värde		beaktande av uppskjutna skatteskulder till det värde som används vid		i resultaträkningen. Erhållna säkerheter för utlånade värdepapper
bestäms enligt samma metoder som tillämpas för onoterade aktier		fastighetstransaktioner, vilket skiljer sig mot den värdering som sker i		kan bestå av värdepapper och/eller kontanter. I de fall Första AP-
och andelar. Krav på att upprätta koncernredovisning föreligger inte.		redovisningen hos fastighetsföretagen.		fonden har rätt att förfoga över erhållen kontantsäkerhet redovisas
FÖRSTA AP-FONDEN // ÅRSREDOVISNING 2022				# 46

108

Finansiell information

Innehåll

Verksamheten

Investeringsövertygelser

Hållbarhet

Finansiell information

Förvaltningsberättelse

Tioårsöversikt

INNEHÅLL VERKSAMHETEN INVESTERINGSÖVERTYGELSER

Not 1 – Redovisningsprinciper, fortsättning

denna i balansräkningen som en tillgång och en motsvarande skuld. I de fall fonden inte förfogar över säkerheten redovisas den erhållna säkerheten inte i balansräkningen utan anges separat i not under rubriken ”Ställda panter, ansvarsförbindelser och åtaganden”. Under denna rubrik redovisas även värdet av utlånade värdepapper samt säkerheter för dessa.

Poster som redovisas direkt mot fondkapitalet

In- och utbetalningar som har skett mot pensionssystemet redovisas direkt mot fondkapitalet.

Provisionskostnader

Provisionskostnader redovisas i resultaträkningen som en avdrags- post under Rörelsens intäkter. De utgörs av externa kostnader för förvaltningstjänster, såsom depåbanksarvoden och fasta arvoden till externa förvaltare samt fasta avgifter för noterade fonder. Presta- tionsbaserade arvoden, som utgår när förvaltare uppnår en avkast- ning utöver överenskommen nivå där vinstdelning tillämpas, redovisas som avgående post under nettoresultat för aktuellt tillgångsslag i resultaträkningen. Förvaltararvoden för onoterade aktier och andelar

HÅLLBARHET FINANSIELL INFORMATION FONDSTYRNING

Not 2 – Räntenetto

Mkr	2022	2021
Ränteintäkter
Obligationer och andra räntebärande
värdepapper	2 426	882
Övriga ränteintäkter	407	367
Summa ränteintäkter	2 833	1 249
Räntekostnader
Övriga räntekostnader	–11	–13
Summa räntekostnader	–11	–13
Summa räntenetto	2 822	1 236

Not 4 – Nettoresultat, onoterade aktier och andelar

Mkr	2022	2021
Realisationsresultat	3 869	6 222
Orealiserade värdeändringar	–147	18 236
Nettoresultat, onoterade aktier	3 722	24 458
och andelar

Externa förvaltarvoden till onoterade tillgångar redovisas som en del av tillgångens anskaffningsvärde och belastar därmed orealiserat nettoresultat för onoterade tillgångar. Återbetald management fee påverkar följaktligen orealiserat resultat positivt.

Under året har totalt 145 (110) mkr erlagts i förvaltararvoden av- seende onoterade tillgångar, varav 138 (110) mkr medger återbetal- ning. Under året har även 33 (51) mkr återbetalts och det orealise- rade resultatet för onoterade aktier och andelar har därmed netto påverkats negativt med 112 (59) mkr.

2022/23:130 .Skr 3 Bilaga

Resultaträkning

Balansräkning

Noter

Styrelsens försäkran

Revisionsberättelse

Fondstyrning

redovisas som anskaffningskostnad och kommer därmed ingå i det orealiserade resultatet.

Rörelsens kostnader

Samtliga förvaltningskostnader, exklusive courtage, arvoden till externa förvaltare och depåbanksarvoden, redovisas under Rörelsens kostnader. Investeringar i inventarier samt egenutvecklad och förvär- vad programvara kostnadsförs i normalfallet löpande.

Skatter

Första AP-fonden är befriad från all inkomstskatt vid placeringar i Sverige. Skatt på utdelningar och kupongskatter som påförs i vissa länder nettoredovisas i resultaträkningen under respektive intäkts- slag. Fonden är från och med 2012 registrerad till mervärdesskatt och därmed skattskyldig till mervärdesskatt för förvärv från utlandet. Fonden har inte rätt att återfå betald mervärdesskatt. Kostnadsförd mervärdesskatt inkluderas i respektive kostnadspost. Belopp i miljo- ner kronor (mkr), där inget annat anges.

FÖRSTA AP-FONDEN // ÅRSREDOVISNING 2022

Not 3 – Nettoresultat, noterade aktier och andelar

Mkr	2022	2021
Nettoresultat	–48 649	39 441
Avgår courtage		–51
Nettoresultat, noterade aktier	–48 649	39 391
och andelar

Not 5 – Provisionskostnader

Mkr	2022	2021
Externa förvaltararvoden,
noterade tillgångar	–16	–48
Övriga provisionskostnader,	–11	–13
inkl depåbankskostnader
Provisionskostnader	–27	–61

I provisionskostnader ingår inte prestationsbaserade arvoden. Presta- tionsbaserade arvoden har under året uppgått till 40 (66) mkr, där- utöver har återbetalning skett avseende tidigare års arvoden om 131 mkr. Arvodena påverkar nettoresultatet för respektive tillgångsslag.

# 47

Finansiell information

INNEHÅLL

VERKSAMHETEN

INVESTERINGSÖVERTYGELSER

HÅLLBARHET

FINANSIELL INFORMATION

FONDSTYRNING

Not 6 – Personal

Innehåll Verksamheten Investeringsövertygelser Hållbarhet

Finansiell information

Förvaltningsberättelse

Tioårsöversikt

Resultaträkning

Balansräkning

Noter

Styrelsens försäkran

Revisionsberättelse

Fondstyrning

			2022			2021
	Antal anställda	Totalt	Män	Kvinnor	Totalt	Män	Kvinnor
Medelantal anställda	67,5	35,9	30,6	66,3	37,1	29,2
Antal anställda vid årets utgång		67	36	31	67	38	29
Antal personer i ledningsgruppen vid årets utgång		4	2	2	5	3	2

Personalkostnader, 2022, tkr	Löner och	Pensions-	Sociala
	arvoden	kostnader	kostnader*	Summa
Styrelsens ordförande	220		69	289
Övriga styrelseledamöter (8 pers)	817		257	1 074
Vd	4 597	1 287	1 718	7 602
Ledningsgrupp exkl vd
Chef Kapitalförvaltning	3 450	1 040	1 338	5 829
Chef Kommunikation	1 476	332	547	2 356
Chef Operations	2 140	933	907	3 980
Chef Verksamhetsstöd och utveckling	1 880	450	705	3 035
Övriga anställda	68 654	18 747	26 907	114 307
Summa	83 235	22 788	32 449	138 471
Övriga personalkostnader				5 705
Summa personalkostnader				144 176
Personalkostnader, 2021, tkr	Löner och arvoden	Pensionskostnader	Sociala kostnader*	Summa
Styrelsens ordförande	207		65	272
Övriga styrelseledamöter (8pers)	856		254	1 110
Vd	4 388	1 272	1 368	7 028
Ledningsgrupp exkl vd
Chef Kapitalförvaltning	3 366	1 021	1 182	5 569
Chef Kommunikation	1 308	457	454	2 219
Chef Operations	2 178	869	740	3 787
Chef Verksamhetsstöd och utveckling (fr. o.m apr)	1 310	322	440	2 073
Övriga anställda	63 825	21 442	26 030	111 297
Summa	76 838	25 983	30 532	133 353
Övriga personalkostnader				5 189
Summa personalkostnader				138 542
* I sociala kostnader inkluderas även kostnad för löneskatt.

Första AP-fondens policy för ersättningar till ledande befattnings- havare bygger på regeringens riktlinjer för ersättningar till ledande befattningshavare och övriga anställda. Inga avvikelser från policyn

Löner och övriga förmåner

Styrelsearvodena fastställs av regeringen. I fondstyrningsrappor- ten redogörs för arvode och närvaro per styrelseledamot. Styrelsen fastställer anställningsvillkoren för vd, efter beredning i ersättnings- utskottet. Samtliga anställda har individuella anställningsavtal. Sedan 1 januari 2010 har Första AP-fonden inga rörliga ersättningar. Vid uppsägning från arbetsgivarens sida är uppsägningstiden för vd 12 månader. För ledningsgrupp och övriga anställda är den mellan 2 och 6 månader. Ett fåtal avtal som ingåtts innan april 2009 innehåll- er avvikelser. Av kostnadsskäl omförhandlas inte dessa avtal. Vid uppsägning från fondens sida kan avgångsvederlag utgå upp till högst 18 månadslöner. Avgångsvederlaget ska utgöras av enbart den fasta månadslönen utan tillägg för förmåner. Såväl uppsägningslön som avgångsvederlag ska avräknas mot ersättning från ny anställ- ning eller inkomst av näringsverksamhet under utbetalningsperioden. Avgångsvederlag utbetalas aldrig längre än till 65 års ålder.

Pensioner och liknande förmåner

I vd:s anställningsavtal förbinder sig fonden att betala 30 procent i pensionspremie. För den del av lönen som ger allmän pensionsrätt re- duceras pensionspremien till 11,5 procent. Första AP-fonden har från och med den 1 februari 2013 övergått till premiebestämd pensions- plan, BTP1, för personal som nyanställts. Pensionsavtalet är tecknat och överenskommet mellan parterna. Det innebär att fonden har två planer för tjänstepension, BTP1 som är premiebestämd samt BTP2 som är förmånsbestämd. All personal har möjlighet att löneväxla, bruttolön mot pensionspremie. Premieinbetalningen uppräknas då med 5,8 procent vilket motsvarar skillnaden mellan löneskatt och so- ciala avgifter. Premieväxlingen är därför kostnadsneutral för fonden. Övriga förmåner är beskattningsbara och uppgår till mindre belopp.

.Skr 3 Bilaga

109

FÖRSTA AP-FONDEN // ÅRSREDOVISNING 2022

# 48

2022/23:130

110

Finansiell information

Innehåll

Verksamheten

Investeringsövertygelser

Hållbarhet

Finansiell information

Förvaltningsberättelse

Tioårsöversikt

Resultaträkning

Balansräkning

Noter

Styrelsens försäkran

Revisionsberättelse

Fondstyrning

INNEHÅLL VERKSAMHETEN INVESTERINGSÖVERTYGELSER HÅLLBARHET FINANSIELL INFORMATION FONDSTYRNING

Not 7 – Övriga förvaltningskostnader			Not 8 – Noterade aktier och andelar, fortsättning
Mkr		2021	Fem största utländska aktieinnehaven
	2022						En fullständig förteckning över samtliga noterade innehav vid
					Antal	Verkligt
									F	AP
Lokalkostnader	–17	–17	Namn
Köpta tjänster	–17	–20			aktier	värde
Informations- och datakostnader	–55	–50	Apple	4 516 100		6 114
			Microsoft Corp	2 000 000		4 998
Övriga administrativa kostnader	–5	–5
			Nordea bank	44 691 772		4 991
Övriga förvaltningskostnader	–94	–93	Alphabet	3 177 200		2 929
I beloppet för köpta tjänster ingår			Amazon.com	2 521 000		2 206
						21 238
ersättning till revisionsbyråer enligt
nedanstående fördelning, tkr:
PWC			Not 9 – Onoterade aktier och andelar
Revisionsuppdrag	–678	–774
Övriga uppdrag, skatterelaterat	–50	–41
			Verkligt värde, mkr			2021-12-31
	–728	–815		2022-12-31
			Svenska onoterade aktier och andelar:
			Dotter- och intressebolag	64 334		62 045
			Utländska onoterade aktier och andelar:
Not 8 – Noterade aktier och andelar			Dotter och Intressebolag	5 888		6 602
			Övriga onoterade aktier och andelar	44 456		39 310
Verkligt värde, mkr		2021–12–31	Summa	114 678		107 957
	2022–12–31
Svenska aktier	72 104	78 377						Ägar-		Eget	Verkligt
Utländska aktier	125 789	137 644
			Dotter- och intressebolag		Säte	Org.nr	Antal	andel %	Resultat	kapital	värde
Andelar i svenska fonder	–	520
			Svenska aktier och andelar, dotter- och intressebolag
Andelar i utländska fonder	–	23 424
			Aros Bostad IV AB		Stockholm	559032-9503	14 747	29,5	159*	1 325*	378
Totalt verkligt värde	197 893	239 965	Polhem Infra AB		Stockholm	559183-3917	20 000	33,3	0	1	0
			Polhem Infra KB		Stockholm	969789-2413		33,3	154	8 335	2 778
Fem största svenska aktieinnehaven			Urbanea Fastigheter AB		Stockholm	559201-2008	93 575	98,5	86*	403*	582
			Vasakronan Holding AB		Stockholm	556650-4196	1 000 000	25,0	8 493	89 767	28 081
Namn	Antal	Verkligt	Willhem AB		Göteborg	556797-1295	770 336 076	100,0	1 316	25 574	31 069
	aktier	värde	4 to 1 Investment AB		Stockholm	559313-2490	6 250	25,0	–1	1	0
Atlas Copco	60 233 721	7 176	4 to 1 Investment KB		Stockholm	969795-3033		25,0	77	5 782	1 446
Investor	31 154 250	5 874
											64 334
Volvo	26 266 219	4 951
			Utländska aktier och andelar, dotter- och intressebolag
Hexagon	30 186 710	3 290
			First Australian Farmland Pty Ltd		Australien	155 718 013		100	6**	587**	558
Sandvik	17 146 498	3 230
			Chapone S.à.r.l		Luxemburg	B 200297		100	335**	3 354**	2 963
		24 521	Jutas Invest Finland OY		Finland	2793175-3		100	–35**	149**	113
			OMERS Farmoor 3 Holdings B.V.	Nederländerna		699691750000		100	384**	2 704**	1 879
			ASE Holdings S.à.r.l		Luxemburg	B 169327		38	–11**	307**	21
			ASE Holdings III S.à.r.l		Luxemburg	B 207618		35	217**	1 067**	353
											5 888
			* Avser siffror offentliggjorda per 2021-12-31 ** Avser 2021-12-31 omräknat till valutakurs 2021-12-31
FÖRSTA AP-FONDEN // ÅRSREDOVISNING 2022											# 49

2022/23:130 .Skr 3 Bilaga

Finansiell information

Innehåll

Verksamheten

Investeringsövertygelser

Hållbarhet

Finansiell information

Förvaltningsberättelse

Tioårsöversikt

Resultaträkning

Balansräkning

Noter

Styrelsens försäkran

Revisionsberättelse

Fondstyrning

111

INNEHÅLL VERKSAMHETEN INVESTERINGSÖVERTYGELSER HÅLLBARHET FINANSIELL INFORMATION FONDSTYRNING

Not 9 – Onoterade aktier och andelar, fortsättning

Not 11 – Derivat

Fem största innehav onoterade aktier och andelar

2021-12-31

Anskaffnings-

2022-12-31

Säte

Andel %

värde

Derivatinstrument med:

Derivatinstrument med:

Positivt

Negativt

Positivt

Negativt

Fourth Stockholm Global

USA

100

8 061

Private Equity L.P.,

Verkligt värde, mkr

verkligt värde

verkligt värde

verkligt värde

verkligt värde

Hamilton Lane

Fifth Stockholm Global

USA

100

6 854

Aktierelaterade instrument

Optioner

Private Equity L.P.,

Hamilton Lane

Innehavd

0

762

Idiosyncratic AI Lp Class C

D

100

2 437

Utställd

–1

–508

Blackstone Strategic

Cayman

6

1 257

S

15

–26

21

–129

Capital Holdings L.P.

Öarna

Terminer

WP North America Private

USA

99

64

Summa

15

–27

783

–637

Equity II L.P

En fullständig förteckning över samtliga onoterade aktier och andelar

Ränterelaterade instrument

F

AP

S

14

–16

166

–6

Terminer

Not 10 – Obligationer och andra räntebärande tillgångar

Summa

14

–16

166

–6

Valutarelaterade instrument

Verkligt värde, mkr

2021-12-31

2022-12-31

S

2 222

–2 203

889

–5 753

Fördelning på emittenttyp

Terminer

Svenska staten

21 110

24 759

Optioner

Svenska kommuner

–

210

Summa

2 222

–2 203

889

–5 753

Svenska bostadsinstitut

1 897

2 147

Övriga svenska företag:

Finansiella företag

882

759

Summa derivatinstrument

2 251

–2 246

1 838

–6 396

I

2 816

5 850

Derivatpositioner med negativt värde uppgående till –21 (–105) mkr har längre löptid än 12 mån.

Utländska stater

48 389

18 365

För löptidsanalys av dessa se not 19.

Övriga utländska emittenter

26 022

66 994

Totalt

101 117

119 085

Fördelning på instrumenttyp

Realränteobligationer

26 036

17 599

Övriga obligationer

73 756

100 161

Statsskuldsväxlar

–

–

–

–

Övriga instrument

1 324

1 324

2022/23:130.Skr 3Bilaga

Totalt

101 117

119 085

# 50

FÖRSTA AP-FONDEN // ÅRSREDOVISNING 2022

112

Finansiell information

Innehåll

Verksamheten

Investeringsövertygelser

Hållbarhet

Finansiell information

Förvaltningsberättelse

Tioårsöversikt

Resultaträkning

Balansräkning

Noter

Styrelsens försäkran

Revisionsberättelse

Fondstyrning

INNEHÅLL VERKSAMHETEN INVESTERINGSÖVERTYGELSER HÅLLBARHET FINANSIELL INFORMATION FONDSTYRNING

Not 12 – Övriga tillgångar				Not 16 – Fondkapital
Mkr		2021-12-31		Mkr			2021
	2022-12-31					2022
Fondlikvider	–192	4		Ingående fondkapital		465 784	392 637
Fordran utländska skattemyndigheter	496	336		Nettobetalning mot pensionssystemet:
Övriga tillgångar	190	166		Inbetalda pensionsavgifter		81 822	75 597
				Utbetalda pensionsmedel		–86 259	–82 886
Summa övriga tillgångar	493	505
			Ö		EG	0	–1
				Reglering av pensionsrätter		0	–3
Not 13 – Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter				Administrationsersättning till
				Pensionsmyndigheten		–252	–236
				Summa nettobetalning mot		–4 689
Mkr	2022-12-31	2021-12-31		pensionssystemet			–7 528
				Årets resultat efter kostnader		–39 906	80 674
Upplupna ränteintäkter	396	467
Upplupna utdelningar	108	97		Utgående fondkapital		421 189	465 784
Övriga förutbetalda kostnader	1	5
och upplupna intäkter
Förutbetalda kostnader	506	569		Not 17 – Poster inom linjen
och upplupna intäkter
				Mkr
Not 14 – Övriga skulder						2022-12-31	2021-12-31
				För egen skuld ställda panter		–	2 763
Mkr				och jämförlig säkerhet
	2022-12-31	2021-12-31
				Utlånade värdepapper mot annan
Fondlikvider	1	35
				säkerhet*
Mottagen kontantsäkerhet för derivat-	–
				Ställda säkerheter för terminsaffärer		7 359	4 839
positioner
				Ställda säkerheter för
Övrigt	41	2 815
				OTC-transaktioner**		974	4 868
Övriga skulder	42	2 851
				Övriga ställd pant		8 333
Not 15 – Förutbetalda intäkter och upplupna kostnader				och jämförlig säkerhet			12 470
				Investeringsåtaganden
Mkr				onoterade innehav		28 513	27 660
	2022-12-31	2021-12-31		Åtaganden		28 513	27 660
Upplupna förvaltararvoden	0	4
Övriga upplupna kostnader	5	5
				Summa poster inom linjen		36 846	40 130
Förutbetalda intäkter	5	9		* Erhållna säkerheter för utlånade
och upplupna kostnader				värdepapper:
				** Erhållna säkerheter för
				OTC-transaktioner		676	51

Not 18 – Finansiella instrument, pris och värderingshierarki

I denna not lämnas upplysning om hur verkligt värde bestäms för de
F	-
ning- och värderingsprinciper följer den internationella redovisnings-
S

och skulders verkliga värde samt att säkerställa transparens och jäm- förbarhet mellan olika bolag. Detta innebär att upplysningarna om värderingen av tillgångar och skulder i balansräkningen tar hänsyn till om handel sker vid en aktiv eller inaktiv marknad samt om noterade

Fondkapitalets värdering – marknadsnoterade tillgångar

Den största delen av fondens tillgångar är marknadsnoterade med innebörden att de handlas på en aktiv marknad med priser som representerar faktiska och regelbundet förekommande marknad- stransaktioner. Huvuddelen av fondens marknadsnoterade tillgångar värderas dagligen till noterade marknadspriser och utgörs av aktier, obligationer, derivat, fonder och valutor. Några fondinnehav med noterade innehav i underliggande värdepapper värderas mindre frek- vent än dagligen, exempelvis veckovis eller varannan vecka. Ett fåtal fondinnehav med noterade innehav i underliggande värdepapper värderas endast månadsvis.

För så kallade OTC-derivat baseras värderingen på teoretisk

-

D

diskonteras slutligen tillbaka till ett nuvärde med hjälp av diskonte- ringskurvor. Den teoretiska modellvärderingen har subjektiva inslag beroende på derivattyp, så som val av räntekurvor, volatilitetskurvor,

I perioder då likviditet för marknadsnoterade papper saknas på marknaden krävs en ökad grad av subjektivitet vid värdering. Marknaden karaktäriseras vid sådana förhållanden av kraftigt ökade skillnader mellan köp- och säljkurser, som även kan skilja markant mellan marknadsaktörer. Fonder har vid sådana tillfällen använt en konservativ värderingsansats.

Fondkapitalets värdering – alternativa investeringar

För de tillgångar som inte värderas på en aktiv marknad tillämpas olika värderingsmetoder vid bestämning av verkligt värde. Verkligt värde motsvarar det pris som skulle ha fastställts vid en normal för- säljning mellan två oberoende parter. Första AP-fondens onoterade placeringar utgörs av investering i hedgefonder, riskparitetfonder, riskkapitalfonder, fastighetsbolag och fastighetsfonder. Investeringar i onoterade hedgefonder och riskparitetsfonder värderas vanligtvis med en månads eftersläpning. Dessa fonder investerar i huvudsak i marknadsnoterade värdepapper. Värdering av fondandelar baseras på samma principer som för marknadsnoterade tillgångar. Investe- ringar i riskkapitalfonder värderas enligt IPEV:s rekommendationer (International Private Equity and Venture Capital Guidelines) eller likvärdiga principer. Enligt IPEV kan värderingen baseras på genom- förda transaktioner, marknadsmässiga multipler vid värdering, netto-

Värderingen av fondens investeringar i riskkapitalfonder baseras på senaste tillgängliga rapportering. Då rapporteringen från riskkapi- talfonder erhålls med en tidsmässig eftersläpning baseras fondens

2022/23:130 .Skr 3 Bilaga

FÖRSTA AP-FONDEN // ÅRSREDOVISNING 2022

# 51

Finansiell information

INNEHÅLL

VERKSAMHETEN

INVESTERINGSÖVERTYGELSER

HÅLLBARHET

FINANSIELL INFORMATION

FONDSTYRNING

Not 18 – Finansiella instrument, pris och värderingshierarki, fortsättning

Innehåll

Verksamheten

Investeringsövertygelser

Hållbarhet

Finansiell information

Förvaltningsberättelse

Tioårsöversikt

Resultaträkning

Balansräkning

Noter

Styrelsens försäkran

Revisionsberättelse

Fondstyrning

113

bokslut i allmänhet på rapporter per den 30 september justerad för

I

med stigande avkastning på aktiemarknader innebär detta att fon- den har en lägre värdering i bokslutet än den som senare inrapporte- ras från riskkapitalförvaltare och vice versa.

Investeringar i fastighetsbolag värderas enligt IFRS och bransch- praxis fastställd i IPD:s rekommendationer. Värderingen bygger på en diskontering av framtida hyresintäkter, driftskostnader och försäljningspriser med marknadsmässiga avkastningskrav. Vad gäller värderingen av uppskjuten skatt i ett fastighetsbolag värderas denna till verkligt värde, det vill säga en diskontering av framtida skatteeffekter med en ränta som är relevant för det enskilda bolaget. Investeringar i fastighetsfonder värderas enligt rekommendationer från branschorgan såsom INREV.

Verkligt värde

V

till vilket en tillgång skulle kunna överlåtas eller en skuld regleras. Detta ska ske mellan kunniga parter som är oberoende av varandra och som har ett intresse av att transaktionen genomförs. Beroende

Nivå 1: Finansiella instrument som handlas på en aktiv marknad.

-

det uppdateras med högre frekvens än en gång per vecka och om dessa priser används okorrigerat för avslut på marknaden.

Nivå 2: Finansiella instrument* som handlas på en marknad som inte

-

gerat för avslut eller observerbar indata som regelbundet uppdateras för indirekt värdering med allmänt vedertagna modeller.

Nivå 3: Instrumenten tillhör nivå 3 om de inte kan hänföras till nivå 1 eller nivå 2. I dessa fall kan inte observerbara marknadsdata använ- das för värderingen. Värderingar baseras på information med hänsyn till omständigheterna och kan kräva ett betydande mått av uppskatt- ning från fondledningen.

Aktiv marknad

E

-

likt och att prissättning på transaktionerna skett enligt affärsmässiga villkor. I princip är det endast aktier för noterade företag, valutor samt räntebärande papper som är utgivna av stat, kommun, banker eller större företag som handlas på aktiv marknad och därmed kan ingå i nivå 1. Exempelvis handlas valutaderivat på mycket aktiva marknader men räknas till nivå 2 eftersom värdet måste härledas från priser på andra instrument.

Inaktiv marknad

En inaktiv marknad kännetecknas av låg handelsvolym och av att handelsaktiviteten är mycket lägre än på en aktiv marknad. Tillgäng- liga priser varierar kraftigt över tid eller mellan marknadsaktörerna. Priserna är oftast inaktuella.

*Vid klassificering till lämplig nivå i värderingshierarkin skall finansiella instrument bedömas utan genomlysning.

FÖRSTA AP-FONDEN // ÅRSREDOVISNING 2022

Finansiella tillgångar och skulder, utgående balans 2022-12-31, Mkr			Nivå 1	Nivå 2	Nivå 3	Totalt
Finansiella tillgångar
Aktier och andelar, noterade			197 890	1	2	197 893
Aktier och andelar, onoterade			0	0	114 678	114 678
Obligationer och andra räntebärande tillgångar			95 505	0	5 612	101 117
Derivat			0	2 251	0	2 251
Total summa tillgångar värderade till		293 395		2 252	120 292	415 939
Finansiella skulder
Derivat			–	–2 246	–	–2 246
Total summa skulder värderade till			0	–2 246	0	–2 246
Finansiella tillgångar och skulder		293 395		5	120 292	413 693
Finansiella tillgångar och skulder, utgående balans 2021-12-31, Mkr			Nivå 1	Nivå 2	Nivå 3	Totalt
Finansiella tillgångar
Aktier och andelar, noterade			239 961	1	3	239 965
Aktier och andelar, onoterade					107 957	107 957
Obligationer och andra räntebärande tillgångar			108 237	2 671	8 177	119 085
Derivat				1 838		1 838
Total summa tillgångar värderade till			348 198	4 510	116 137	468 845
Finansiella skulder
Derivat				–6 396		–6 396
Total summa skulder värderade till			0	–6 396	0	–6 396
Finansiella tillgångar och skulder			348 198	–1 886	116 137	462 449
Aktier och andelar, Aktier och andelar,			Obligationer och andra
Förändring nivå 3	noterade	onoterade	räntebärande tillgångar		Derivat	Totalt
Redovisat värde vid årets ingång	3	107 957		8 177		116 137
Investerat	0	7 052		964		8 016
Sålt/återbetalt under året	–1	–14 199		–3 786		–17 986
Realiserad värdeförändring	0	9 549		98		9 647
Orealiserad värdeförändring	0	4 319		159		4 478
F	0	0		0		0	3Bilaga	2022/23:130.Skr
F	0	0		0		0
Redovisat värde vid årets utgång	2	114 678		5 612	0	120 292

Av ovan redovisad värdeändring var 64 862 mkr (60 769 mkr) orealiserat per balansdagen.

Fonden har en övervägande andel placeringar i nivå 1 där värderingen är hämtad från oberoende och välrenommerade värderingskällor.

# 52

114

Finansiell information

INNEHÅLL

VERKSAMHETEN

INVESTERINGSÖVERTYGELSER

HÅLLBARHET

FINANSIELL INFORMATION

FONDSTYRNING

Not 19 – Finansiella risker

2022/23:130 .Skr 3 Bilaga

Innehåll Verksamheten Investeringsövertygelser Hållbarhet

Finansiell information

Förvaltningsberättelse

Tioårsöversikt

Resultaträkning

Balansräkning

Noter

Styrelsens försäkran

Revisionsberättelse

Fondstyrning

Känslighetsanalys: Redovisning av marknadsrisk

Realiserad risk

Beräkningen av realiserad risk följer en gemensam standard som Första, Andra, Tredje och Fjärde AP-fonden enats om. I tabellen nedan har totalportföljens realiserade volatilitet uttryckt i årstakt beräknats utifrån kvartalsvisa värderingar realiserade under de senaste tio åren, samt utifrån dagliga värderingar realiserade under det senaste året.

D- nadsvärderas dagligen, i tabellen benämnd Likvidportföljen, vilken vid utgången av 2022 utgjorde 72 procent av totalportföljen.

	Volatilitet årstakt, %
Realiserad Marknadsrisk,
per 31 december	2022	2021
Portföljen totalt, 10 år	7,4	6,8
Portföljen totalt, 1 år	9,3	6,4
Likvidportföljen, 1 år	13,5	8,4

Prognostiserad risk

Tillgångarnas förväntade marknadsrisk presenteras i känslighets- analysen i tabellen ovan till höger. Beräkningen är utförd genom att simulera avkastningsutfall baserade på fondens portföljsammansätt- ning per 31 december 2022 kombinerat med historiska marknads- avkastningar. I simuleringen används ett års datahistorik och risken beräknas för en horisont om en dags värdeförändring, men redovisas även i årstakt.

Simuleringen utgår från en gemensam standard som Första, Andra, Tredje och Fjärde AP-fonden enats om. Utfallet presenteras i termer av två olika men relaterade riskmått: Value at Risk visar det resultat som fonden förväntas överträffa med 95 procents sannolikhet, medan Expected Shortfall visar den förväntade förlusten givet att den är större än Value at Risk-måttet. Tabellen redovisar även fondens risk mätt som prognostiserad volatilitet, vilken uppgick till 17,2 procent i årstakt för fondens totala portfölj per den sista december. Tillgångs- slaget valuta visar fondens sammantagna valutarisk medan övriga tillgångar i tabellen är säkrade för valutarisk. Tabellen visar diversi-

som tillsammans genererar en lägre total risk för förlust jämfört med summan av tillgångarnas individuella risker.

		Finansiella risker
												Expected					Expected
					Volatilitet				Value at Risk			Shortfall		Value at Risk		Shortfall en
					årstakt %				årstakt, mkr			årstakt, mkr		en dag, mkr			dag, mkr
		Känslighetsanalys Marknadsrisk
		per 31 december		2022		2021			2022	2021		2022	2021	2022	2021	2022		2021
Aktier		21,0		10,9		–70 071			–51 567	–85 524	–71 804	–4 346	–3 198	–5 304		–4 453
Räntebärande					6,2	2,4		–10 511			–4 406	–13 910	–5 949	–652	–273	–863		–369
Alternativa Investeringar				29,2		12,5		–57 509			–23 792	–73 629	–35 800	–3 567	–1 476	–4 566		–2 220
Valuta				10,3		7,1		–14 040			–12 630	–20 331	–15 175	–871	–783	–1 261		–941
		D			–4,7		–2,4	32 650		18 545		46 260	27 135	2 025	1 150	2 869		1 683
Likvidportföljen				13,1		8,7		–65 158			–50 428	–83 340	–70 924	–4 041	–3 127	–5 169		–4 399
Portföljen totalt				17,2		9,6		–119 482			–73 850 –147 134		–101 593	–7 410	–4 580	–9 125		–6 301
Likviditetsrisk, per 31 dec
			< 1		1 < 3				3 < 5			5 < 10		> 10		Total balans, mkr
		Förfallostruktur,
		Löptid år, mkr	2022	2021	2022		2021		2022		2021	2022	2021	2022	2021	2022		2021
Nominellt stat		9 778	729	9 292		19 582		4 537		6 668	22 445	29 368	11 506	14 708	57 557		71 056
Nominellt kredit			650	1 464	4 817		3 018		3 829		5 851	6 803	7 941	2 250	4 954	18 348		23 228
Realt			275	3 377	4 505			164	7 741		2 661	8 801	5 219	4 745	6 205	26 068		17 627
Portföljen totalt			10 703	5 570 18 613			22 764		16 107		15 180 38 049		42 529 18 501		25 867	101 973		111 910
Derivatpositioner med negativt verkligt värde, överstigande 12 mån löptid, per 31 dec
					1 < 3				3 < 5			5 < 10		> 10		Total balans, mkr
		Förfallostruktur,
		Löptid år, mkr			2022		2021		2022		2021	2022	2021	2022	2021	2022		2021
Aktierelaterade instrument						–105									0		–105
Ränterelaterade instrument					–15				–5			–1				–21
Valutarelaterade instrument
Totalt					–15		–105		–5		0	–1	0	0	0	–21		–105

Kreditrisk, per 31 december

			AAA		AA		A		BBB				Total balans, mkr
		Rating, mkr *	2022	2021	2022	2021	2022	2021	2022	2021	2022	2021	2022	2021
Nominellt stat	20 078	16 798	29 217	42 924	5 962	6 973	2 301	4 361			57 557	71 056
	Nominellt kredit		1 977	3 430	2 397	1 877	5 768	5 120	4 198	5 092	4 008	7 709	18 348	23 228
	Realt		10 237	9 296	12 740	6 305	2 155	2 025	936				26 068	17 627
Totalt			32 291	29 524	44 354	51 106	13 885	14 118	7 435	9 453	4 008	7 709	101 973	111 910
* Redovisning av räntebärande värdepappers kreditrisk utifrån ratingbetyg utgivna av välrenommerade ratinginstitut.
FÖRSTA AP-FONDEN // ÅRSREDOVISNING 2022														# 53

Finansiell information

Innehåll

Verksamheten

Investeringsövertygelser

Hållbarhet

Finansiell information

Förvaltningsberättelse

Tioårsöversikt

Resultaträkning

Balansräkning

Noter

Styrelsens försäkran

Revisionsberättelse

Fondstyrning

INNEHÅLL	VERKSAMHETEN		INVESTERINGSÖVERTYGELSER		HÅLLBARHET		FINANSIELL INFORMATION			FONDSTYRNING
Not 20 – Finansiella tillgångar och skulder som nettas eller lyder under kvittningsavtal
						Relaterade belopp
						som inte nettas
			Nettade
			belopp	Nettobelopp		Ramavtal					Summa
2022-12-31, mkr		Brutto-	i balans-	i balans-		om	Säker-	Netto-			i balans-
		belopp	räkning	räkningen		kvittning	heter	belopp	Övrigt*		räkningen
Tillgångar
Derivat		2 251	0		2 251	2 245	676	0		0	2 251
Summa tillgångar		2 251	0		2 251	2 245	676	0		0	2 251
Skulder
Derivat		2 245	0		2 245	2 245	974	0		1	2 246
Återköpstransaktioner		0	0		0	0	0	0		0	0
Summa skulder		2 245	0		2 245	2 245	974	0		1	2 246
						Relaterade belopp som inte nettas
				Nettobelopp							Summa
		Brutto-	Nettade belopp	i balans- Ramavtal om				Netto-			i balans-
2021-12-31, mkr		belopp	i balansräkning	räkningen		kvittning	Säkerheter	belopp		Övrigt*	räkningen
Tillgångar
Derivat		1 499	0		1 499	1 499	51	0		339	1 838
Summa tillgångar		1 499	0		1 499	1 499	51	0		339	1 838
Skulder
Derivat		6 240	0		6 240	1 499	4 868	0		156	6 396
Återköpstransaktioner		2 763	0		2 763	0	2 763	0		0	2 763
Summa skulder		9 003	0		9 003	1 499	7 631	0		156	9 159

* Övriga instrument i balansräkningen som ej lyder under kvittningsavtal.

T

netto i balansräkningen eller som har rättigheter förknippade med rättsligt bindande ramavtal om kvittning eller liknande avtal. Finansiella tillgångar och skulder nettoredovisas i balansräkningen när fonden har en legal rätt att netta under normala affärsförhål-

likvid netto eller realisera tillgången och erlägga likvid för skulden

samtidigt. Finansiella tillgångar och skulder som lyder under rättsligt bindande ramavtal om kvittning eller liknande avtal som inte presen- teras netto i balansräkningen är arrangemang som vanligtvis träder i laga kraft i händelse av insolvens men inte under normala affärs- förhållanden eller arrangemang där fonden inte har intentionen att avveckla positionerna samtidigt.

115

FÖRSTA AP-FONDEN // ÅRSREDOVISNING 2022

#54

2022/23:130 .Skr 3 Bilaga

116

Finansiell information

Innehåll

Verksamheten

Investeringsövertygelser

Hållbarhet

Finansiell information

Förvaltningsberättelse

Tioårsöversikt

Resultaträkning

Balansräkning

Noter

Styrelsens försäkran

Revisionsberättelse

Fondstyrning

INNEHÅLL

VERKSAMHETEN

INVESTERINGSÖVERTYGELSER

HÅLLBARHET

FINANSIELL INFORMATION

FONDSTYRNING

Not 21 – Närstående

I tabellen redovisas Första AP-fondens transaktioner, utestående mellanhavanden samt åtaganden med närstående i enlighet med

IAS SF AP

dotter- och intressebolag där fondens ägarandel uppgår till minst 20 % eller där fonden har nyckelpersoner i ledande ställning .

Avseende löner och ersättningar till styrelseledamöter och led- ningsgrupp, se not 6.

Motpart	2022-12-31	2021-12-31	Motpart	2022-12-31	2021-12-31	Motpart
						Polhem AB
AROS Bostad IV AB			ASE Holdings S.à.r.l
Aktieägartillskott under året	–	–	Ränteintäkter	34	33	Aktieägartillskott under året
Investeringsåtagande	36	36	Ägarlån	258	259
			Aktieägartillskott under året	–	–	Polhem KB
Chapone S.à.r.l						Aktieägartillskott under året
Ränteintäkter	43	44	ASE Holdings III S.à.r.l			Investeringsåtagande
Ägarlån	2 326	2 177	Ränteintäkter	22	19
Aktieägartillskott/återbetalt under året	194	310	Ägarlån	294	250	Urbanea Fastigheter AB
Investeringsåtagande	392	1 233	Aktieägartillskott under året	38	35	Aktieägartillskott under året
			Investeringsåtagande	39	113	Investeringsåtagande
Vasakronan Holding AB
Lokalhyror*	12	12	Jutas Invest Finland OY			4 to 1 Investment AB
Ränteintäkter	9	9	Ränteintäkter	40	33
						Aktieägartillskott under året
Aktieägartillskott under året	–	–	Ägarlån	578	498
Åtagande om att på Vasakronans			Aktieägartillskott under året	15	–	4 to 1 Investment KB
-			Investeringsåtagande	540	515
						Aktieägartillskott under året
laget med upp till ett vid var tid högsta
sammanlagda likvidbelopp om:	4 500	4 500	First Australian Farmland Pty Ltd
Willhem AB			Ränteintäkter	24	20
			Ägarlån	588	526
Ränteintäkter	28	18
			Aktieägartillskott under året	–	–
Aktieägartillskott under året	–	–
Åtagande om att på Willhems begäran			OMER Farmoor 3 Holdings B.V.
upp till ett vid var tid högsta samman-
	8 000	6 000	Aktieägartillskott under året	14	–
lagda likvidbelopp om:
* Första AP-fonden hyr kontorslokaler av Vasakronan till marknadsmässiga villkor

FÖRSTA AP-FONDEN // ÅRSREDOVISNING 2022

2022/23:130 .Skr

3 Bilaga

2022-12-31 2021-12-31

0	0
0	2 320
3 473	353
121	117
66	187

0 1

598 828

# 55

Finansiell information

Innehåll

Verksamheten

Investeringsövertygelser

Hållbarhet

Finansiell information

Förvaltningsberättelse

Tioårsöversikt

Resultaträkning

Balansräkning

Noter

Styrelsens försäkran

Revisionsberättelse

Fondstyrning

117

INNEHÅLL

VERKSAMHETEN

INVESTERINGSÖVERTYGELSER

HÅLLBARHET

FINANSIELL INFORMATION

FONDSTYRNING

Styrelsens försäkran

ärmed försäkras att, såvitt vi känner till, årsredovisningen är upprättad i överensstämmelse med

god redovisningssed och de av AP-fonderna gemensamt utarbetade redovisnings- och värderingsprinciperna samt att lämnade uppgifter stämmer med faktiska förhållanden och att ingenting av väsentlig betydelse är utelämnat som skulle kunna påverka den bild av fonden som skapats av årsredovisningen.

	Stockholm den 21 februari 2023
Urban Hansson Brusewitz	Anna Nilsson	Annika Andersson
Ordförande	Vice ordförande	Styrelseledamot
Kent Eriksson	Peter Hansson	Per Klingbjer
Styrelseledamot	Styrelseledamot	Styrelseledamot
Charlotte Nordström	Erik Rosenberg Sjöström	Erica Sjölander
Styrelseledamot	Styrelseledamot	Styrelseledamot

Vår revisionsberättelse har lämnats den 21 februari 2023

Peter Nilsson	Helena Kaiser de Carolis
Auktoriserad revisor	Auktoriserad revisor
Förordnad av regeringen	Förordnad av regeringen
FÖRSTA AP-FONDEN // ÅRSREDOVISNING 2022

#56

2022/23:130 .Skr 3 Bilaga

118

Finansiell information

INNEHÅLL

VERKSAMHETEN

INVESTERINGSÖVERTYGELSER

HÅLLBARHET

FINANSIELL INFORMATION

FONDSTYRNING

2022/23:130 .Skr 3 Bilaga

Innehåll Verksamheten Investeringsövertygelser Hållbarhet

Finansiell information

Förvaltningsberättelse

Tioårsöversikt

Resultaträkning

Balansräkning Noter

Styrelsens försäkran Revisionsberättelse

Fondstyrning

Revisionsberättelse

För Första AP-fonden, org.nr 0200 - 3

Rapport om årsredovisningen

Uttalanden

Vi har utfört en revision av årsredovisningen för Första AP-fonden för år 2022. Fondens årsredovisning ingår på

sidorna 1- i detta dokument.

nligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med ag 2000 1 2 om allmänna pensionsfonder AP-fonder och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisan- de bild av Första AP-fondens finansiella ställning per den

31 december 2022 och av dess finansiella resultat för året enligt lagen om allmänna pensionsfonder. Förvaltningsbe- rättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att resultaträkningen och balansräk- ningen fastställes.

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt nternational Standards on Auditing SA och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar en- ligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till Första AP-fonden enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de revi- sionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Annan information än årsredovisningen

Detta dokument innehåller även annan information än årsredovisningen och denna återfinns på sidorna 1 0 samt

- .

Det är styrelsen och den verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information.

FÖRSTA AP-FONDEN // ÅRSREDOVISNING 2022

Vårt uttalande avseende årsredovisningen omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med bestyrk- ande avseende denna andra information.

samband med vår revision av årsredovisningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen. Vid denna genomgång be- aktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revision- en samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter.

Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informa- tionen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören som har an- svaret för att årsredovisningen upprättas och att den ger en rättvisande bild enligt lagen om allmänna pensionsfonder. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upp- rätta en årsredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.

Vid upprättandet av årsredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av fondens förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift.

Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera

fonden, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta.

Revisorns ansvar

Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om hu- ruvida årsredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentlig- heter eller på misstag, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden.

Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt SA och god re- visionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsent- liga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen.

Som del av en revision enligt SA använder vi professio- nellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom

• identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktig- heter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegent- ligheter eller misstag, utformar och utför gransknings- åtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentlighe- ter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på misstag, eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll.

#57

INNEHÅLL

VERKSAMHETEN

INVESTERINGSÖVERTYGELSER

HÅLLBARHET

FINANSIELL INFORMATION

FONDSTYRNING

Finansiell information

Innehåll

Verksamheten

Investeringsövertygelser

Hållbarhet

Finansiell information

Förvaltningsberättelse

Tioårsöversikt

Resultaträkning

Balansräkning

Noter

Styrelsens försäkran

Revisionsberättelse

Fondstyrning

119

• skaffar vi oss en förståelse av den del av fondens interna kontroll som har betydelse för vår revision för att utfor- ma granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala oss om effektivi- teten i den interna kontrollen.

• utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinciper som används och rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar.

• drar vi en slutsats om lämpligheten i att styrelsen och verkställande direktören använder antagandet om fortsatt drift vid upprättandet av årsredovisningen. Vi drar också en slutsats, med grund i de inhämtade revisionsbevisen, om huruvida det finns någon väsentlig osäkerhetsfaktor som avser sådana händelser eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om fondens förmåga att fortsätta verk- samheten. Om vi drar slutsatsen att det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor, måste vi i revisionsberättelsen fästa uppmärksamheten på upplysningarna i årsredovisningen om den väsentliga osäkerhetsfaktorn eller, om sådana upp- lysningar är otillräckliga, modifiera uttalandet om årsredo- visningen. Våra slutsatser baseras på de revisionsbevis som inhämtas fram till datumet för revisionsberättelsen. Dock kan framtida händelser eller förhållanden göra att fonden inte längre kan fortsätta verksamheten.

• utvärderar vi den övergripande presentationen, struk- turen och innehållet i årsredovisningen, däribland upplys- ningarna, och om årsredovisningen återger de underliggan- de transaktionerna och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild.

Vi måste informera styrelsen om bland annat revisionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Vi måste också informera om betydelsefulla iaktta- gelser under revisionen, däribland de eventuella betydande brister i den interna kontrollen som vi identifierat.

FÖRSTA AP-FONDEN // ÅRSREDOVISNING 2022

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar

Uttalanden

Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även granskat inventeringen av de tillgångar som Första AP-fonden förval- tar. Vi har även granskat om det finns någon anmärkning i övrigt mot styrelsens och verkställande direktörens förvalt- ning av Första AP-fonden för 2022. Revisionen har inte givit anledning till anmärkning beträffande inventeringen av tillgångarna eller i övrigt avseende förvaltningen.

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till Första AP-fonden enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckli- ga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansva- ret för räkenskapshandlingarna samt för förvaltningen av fondens tillgångar enligt lagen om allmänna pensionsfonder.

Styrelsen ansvarar för Första AP-fondens organisation och förvaltningen av Första AP-fondens angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma Första AP-fondens ekonomiska situation och att tillse att Första AP-fondens organisation är utformad så att bok- föringen, medelsförvaltningen och Första AP-fondens ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Den verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nöd- vändiga för att Första AP-fondens bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt.

Revisorns ansvar

Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om förvaltningen är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om det finns någon anmärkning mot styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Första AP-fonden för räkenskapsåret 2022.

Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försum- melser som kan föranleda anmärkning.

Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Granskningen av förvaltningen grundar sig främst på revisionen av räkenska- perna.

Vilka tillkommande granskningsåtgärder som utförs ba- seras på vår professionella bedömning med utgångspunkt i risk och väsentlighet. Det innebär att vi fokuserar gransk- ningen på sådana åtgärder, områden och förhållanden som är väsentliga för verksamheten och där avsteg och över- trädelser skulle ha särskild betydelse för Första AP-fondens situation. Vi går igenom och prövar fattade beslut, besluts- underlag, vidtagna åtgärder och andra förhållanden som är relevanta för vårt uttalande om förvaltningen.

Stockholm den 21 februari 2023

Helena Kaiser de Carolis	Peter Nilsson
Auktoriserad revisor	Auktoriserad revisor
Förordnad av Regeringen	Förordnad av Regeringen

3 Bilaga	2022/23:130.Skr
# 58

Skr. 2022/23:130

Bilaga 4

ÅRSREDOVISNING 2022

120

Andra AP-fonden bidrar till tryggare pensioner

nkomst ensionssystemet är fristående från statens budget och finansieras med ensionsavgifter som betalas in från dagens förvärvsarbetare.

ystemets buffertka	ital förvaltas av de oberoende fonderna som
genom sin avkastning bidrar till tryggare			ensioner.
			Om inbetalda pensionsavgifter är större än utbetalda
				ensioner,	laceras överskottet i buffertfonderna.
		Pensions-
Dagens		avgifter				u ertfonderna AP -AP
förv rvsar etare			Inkomst-
			pensions-			uffertfonderna investerar för att få
		Pensioner	systemet			avkastning. rots att engar har tagits
Dagens						från fonderna för att täcka underskott
						de senaste åren har ka italet vu it.
pension rer
			Om det är tvärtom, att pensionsutbetalningarna är större än
			inbetalningarna av pensionsavgifter, täcks mellanskillnaden av kapital
					från buffertfonderna.

121

Globala kapital- marknader

Innehåll

ÖVERBLICK			4
Andra AP-fonden – en global kapitalförvaltare
2022 i sammandrag			5
VD-ord			7
ålstyrt värdeska ande
OMVÄRLD
rig, in ation och lågkon unktur
UPPDRAG OCH ORGANISATION
ondens u drag, mål och vision
ra ledarska		en nyckel till stark kultur
INVESTERINGAR
ed ständig utveckling i sikte
erter	å	ensionssystemet
n hållbar investeringsstrategi
illgångar
HÅLLBARHET
ållbarhetsarbetet
tyrning
limat
iologisk mångfald
ångfald, ämlikhet och inkludering
Res ekt för mänskliga rättigheter			44
Ägarstyrning
idrar till		s globala mål för hållbar utveckling
ammanfattning och hållbarhetsdata			52
Styrelsens underskrifter
FONDSTYRNING			54
Fondstyrningsrapport
Styrelse			57
Ledning			58
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Resultat och utveckling
rets resultat
ortföl ens avkastning
en noterade ortföl ens relativa utveckling
lternativa investeringars utveckling
ntern styrning och kontroll
ortföl risk
Valutae	onering
ostnader
RÄKENSKAPER OCH NOTER			82
Resultaträkning
alansräkning
Redovisnings och värderings rinci er

oter Revisionsberättelse

ktier, andelar och räntebärande värde a er

3

2022/23:130 .Skr 4 Bilaga

122

						ROPA
ÖVERBLICK	OMVÄRLD	UPPDRAG & ORGANISATION	INVESTERINGAR	HÅLLBARHET	FONDSTYRNING		FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER OCH NOTER
								s ortföl fördelad å
								olika geografiska marknader.
Andra AP-fonden					SVERIGE 21%
– en global						U
kapitalförvaltare			NORDAMERIKA 33%			E 17%
							ASIEN 17%
Andra AP-fonden är en av norra Europas största
ensionsfonder och förvaltar		, mdkr inom i	VRIGT 5%
rinci alla tillgångsslag och över hela världen.
onden har ett viktigt u drag från riksdagen
att långsiktigt ma imera avkastningen å det				S DAMERIKA 5%				OCEANIEN 2%
svenska ensionska italet.

2022/23:130 .Skr 4 Bilaga

Året i korthet

335	381	386	441		407		–6,8	–6,5	–7,9		–7,5	–4,7
18	19	20		21	22	18		19		20		22
											21
FONDKAPITAL						NETTOUTFL				DE	STEMET
Fondkapitalet uppgick till						TILL PENSIONSS
							ettout öde till ensionssystemet
december		mdkr den
			.			å				mdkr

–0,2% –0,9%		0%		0,5%	0,3%				15,9%		3,5%		16,3%
							–1,3%							–6,7%
18	19	20	21			22
								18	19		20		21		22
RELATIV AVKASTNING							TOTAL AVKASTNING
Den relativa avkastningen för fondens							vkastningen					å den totala ortföl en u gick till
totala	ortföl , e		klusive alternativa				–			procent, inklusive provisionskostnader
investeringar och kostnader, u gick							och rörelsens kostnader.							klusive dessa kostnader
till		procent.					avkastade ortföl en –								procent.

ANDRA AP-FONDENS ÅRSREDOVISNING 2022

ÖVERBLICK

OMVÄRLD

UPPDRAG & ORGANISATION

INVESTERINGAR

HÅLLBARHET

FONDSTYRNING

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

RÄKENSKAPER OCH NOTER

123

2022 i sammandrag

e finansiella marknaderna var volatila och

nder året har nettout

ödet från

ndra

fonden

utvecklades svagt. åväl aktier som räntebärande

till ensionssystemet u

gått till ,

mdkr.

tillgångar föll i värde, delvis till föl d av högre

n h ll

ar inve tering

trategi

räntenivåer.

s breda

ortföl

mildrade

effekten av de turbulenta marknaderna och

har under året fortsatt att utveckla hållbarhets-

redovisade en total avkastning

å ,

rocent,

arbetet.

et har skett inom alla, numera fem,

riori-

efter kostnader.

ondka

italet u

gick den

terade fokusområden.

tt viktigt fokus har varit en

december

till

,

mdkr.

rets resultat å

översyn och revidering av fondens hållbarhets

olicy.

,

mdkr s eglar utvecklingen

å framförallt

tterligare investeringar har g orts inom hållbar

de svenska och utländska utvecklade aktiemark-

infrastruktur. onden har tagit fram tio kriterier som

naderna.

ondens alternativa investeringar hade

skogsinvesteringar måste u fylla för att klassi

en

ositiv avkastning

å

, rocent inklusive

ficeras som en riktad hållbarhetsinvestering. Vid

valutasäkringsresultat var avkastningen

,

slutet av 2022 uppgick marknadsvärdet av fondens

rocent . ondens relativa avkastning u

gick

riktade hållbarhetsinvesteringar till

,

mdkr.

till

,

rocent.

FONDKAPITALETS UTVECKLING, MDKR

400
350
300
250
200
150
100
50
0
2013	2014	2015	2016	2017	2018	2019	2020	2021	2022
Aktier	Räntebärande tillgångar		Alternativa investeringar

ANDRA AP-FONDENS ÅRSREDOVISNING 2022

emårsöversikt, nyckeltal

								2022		2020
Fondkapital, flöden och resultat, mnkr
Fondkapital
etto öden mot		ensionssystemet							–7 528
Årets resultat
Avkastning, %
vkastning total		ortföl		före	rovisionskostnader			,	,	,	,	,
och rörelsens kostnader
vkastning total		ortföl		efter	rovisionskostnader			,	,	,	,	,
och rörelsens kostnader
Annualiserad avkastning efter provisionskostnader								5,2	8,5	,	7,4	,
och rörelsens kostnader,				år
Annualiserad avkastning efter provisionskostnader								7,4	,	7,7	8,4	8,8
och rörelsens kostnader,				år
Risk, %
tandardavvikelse e			ost, total			ortföl		,	4,2	,	,	7,2
har ekvot e ost, total ortföl								neg	,	0,4	4,0	neg
Förvaltningskostnadsandel i % av förvaltat
kapital
örvaltningskostnadsandel inkl.								,	,	,	,	,
provisionskostnader
örvaltningskostnadsandel e kl.								,	,	,	0,07	,
provisionskostnader
Valutaexponering, %
Andra AP-fondens noterade aktieportfölj2
oldio idintensitet relaterat till ägarandel av								,	,
bolagens marknadsvärde (tCO2e/mnkr)
arknadsvärdet av fondens					ortföl som täcks
in av CO2e-data (mdkr)
Ägarstyrning
Antal valberedningar									8
Röstning	å bolagsstämmor,				verige
Röstning	å bolagsstämmor, utländska
eräknad	å tio års kvartalsavkastning.
2 oldio idmåtten från och med					och framåt är baserade å ett bredare universum av koldio iddata samt en förfinad
metod för skattning av vä			thusgasutslä			från bolag som inte ra		orterar.	llteftersom bolagen i ortföl en förbättrar och
ökar sin rapportering av CO2e data, reviderar							även historisk data. Vid en		ämförelse mot tidigare ra		orter kan det därför
finnas avvikelser.
												5

2022/23:130 .Skr 4 Bilaga

124

ÖVERBLICK OMVÄRLD UPPDRAG & ORGANISATION INVESTERINGAR HÅLLBARHET FONDSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE RÄKENSKAPER OCH NOTER

Resultaträkning

Belopp i mnkr	Not	Jan–dec 2022	Jan–dec 2021
Rörelsens intäkter
Räntenetto	1	3 924	2 866
Erhållna utdelningar		9 058	5 512
Nettoresultat, noterade aktier och andelar	2	–32 470	27 949
Nettoresultat, onoterade aktier och andelar	3	549	21 307
Nettoresultat, räntebärande tillgångar		–16 953	–5 123
Nettoresultat, derivatinstrument		–4 613	–797
Nettoresultat, valutakursförändringar		11 724	11 088
Provisionskostnader, netto	4	–201	–208
Summa rörelsens intäkter		–28 982	62 594
Rörelsens kostnader
Personalkostnader	5	–161	–155
Övriga administrationskostnader	6	–101	–90
Summa rörelsens kostnader		–262	–245
ÅRETS RESULTAT		–29 244	62 349

2022/23:130 .Skr 4 Bilaga

ANDRA AP-FONDENS ÅRSREDOVISNING 2022

82

125

ÖVERBLICK OMVÄRLD UPPDRAG & ORGANISATION INVESTERINGAR HÅLLBARHET FONDSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE RÄKENSKAPER OCH NOTER

Balansräkning

Belopp i mnkr	Not	2022-12-31	2021-12-31
TILLGÅNGAR
Aktier och andelar
Noterade	7	157 838	195 375
Onoterade	8	128 173	110 315
Obligationer och andra räntebärande tillgångar	9	112 808	134 740
Derivatinstrument	10	8 287	967
Kassa och bankmedel		7 018	4 459
Övriga tillgångar	11	55	112
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	12	2 079	1 657
SUMMA TILLGÅNGAR		416 258	447 625
FONDKAPITAL OCH SKULDER
Skulder
Derivatinstrument	10	3 993	6 161
Övriga skulder	13	4 170	199
Förutbetalda intäkter och upplupna kostnader	14	983	220
Summa skulder		9 146	6 580
Fondkapital	15
Ingående fondkapital		441 045	386 224
Nettobetalningar mot pensionssystemet		–4 689	–7 528
Årets resultat		–29 244	62 349
Summa fondkapital		407 112	441 045
SUMMA FONDKAPITAL OCH SKULDER		416 258	447 625
Ställda panter och eventualförpliktelser	16
Övriga ställda panter och eventualförpliktelser		2 296	7 173
Åtaganden		37 020	34 085
ANDRA AP-FONDENS ÅRSREDOVISNING 2022			83

2022/23:130 .Skr 4 Bilaga

126

ÖVERBLICK OMVÄRLD UPPDRAG & ORGANISATION INVESTERINGAR HÅLLBARHET FONDSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE RÄKENSKAPER OCH NOTER

Redovisnings- och värderingsprinciper

Enligt lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder ska årsredo-			mr kning av	tl nd k val ta		fonders krav på värdering till verkligt värde ska uppfyllas. I de fall
visningen upprättas med tillämpning av god redovisningssed,			Transaktioner i utländsk valuta omräknas till svenska kronor med			hänvisning nedan sker till vald indexleverantör, se sidan 24 för infor-
varvid de tillgångar som fondmedlen placerats i ska upptas till			den valutakurs som gäller på transaktionsdagen. På balansdagen			mation kring aktuella index. AP-fonderna följer alla sina tillgångar
marknadsvärdet. Med denna utgångspunkt har Första till Fjärde			räknas tillgångar och skulder i utländsk valuta om till svenska kron-			utifrån verkligt värde. Nedan beskrivs hur verkligt värde fastställs
AP-fonderna utarbetat gemensamma redovisnings- och värderings-			or till balansdagens valutakurser. Värdeförändringar på tillgångar			för fondens olika placeringar.
principer vilka har tillämpats och sammanfattas nedan.			och skulder i utländsk valuta uppdelas i en del som är hänförlig till
Fondernas redovisnings- och värderingsprinciper anpassas			värdeförändringen av tillgången eller skulden i lokal valuta och en			Noterade aktier och andelar
successivt till den internationella redovisningsstandarden, IFRS.			del som är orsakad av valutakursförändringen. Valutakursresultat			För aktier och andelar, som är upptagna till handel vid en reglerad
En fullständig anpassning till IFRS skulle inte väsentligt påverka			som uppstår vid förändring av valutakurs redovisas i resultaträk-			marknad eller handelsplattform, bestäms verkligt värde utifrån
redovisat resultat och kapital. Andra AP-fonden uppfyller kraven			ningen på raden Nettoresultat, valutakursförändringar.			balansdagens o ciella marknadsnotering enligt fondens valda
för att definieras som ett investmentföretag enligt R	.	ot nu	ktier i dotterföretag intre		eföretag	indexleverantör, oftast genomsnittskurs. Innehav som inte ingår i
gällande R är enda större skillnaden att kassa ödesanalys inte						index värderas till noterade priser observerbara på en aktiv mark-
upprättas och att IFRS 16 inte tillämpas.			Enligt lagen om allmänna pensionsfonder upptas både aktier i			nad. Erlagda courtagekostnader resultatförs under Nettoresultat
r dag redovi ning			och lån till dotterföretag/intresseföretag till verkligt värde. Verkligt			noterade aktier.
			värde bestäms enligt samma metoder som tillämpas för onoterade
Transaktioner i värdepapper och derivatinstrument på penning- och			aktier och andelar. Krav på att upprätta koncernredovisning före-			Onoterade aktier och andelar
obligationsmarknaden, aktiemarknaden och valutamarknaden			ligger inte. Lån till dotter- respektive intressebolag som avses hållas			För aktier och andelar som inte är upptagna till handel vid en
redovisas i balansräkningen er affärsdagen, det vill säga vid den			till förfall värderas till verkligt värde via Fair value option i IFRS 9.			reglerad marknad eller handelsplattform, bestäms verkligt värde
tidpunkt då de väsentliga rättigheterna och därmed riskerna över-			Hela värdeförändringen redovisas dock som del av aktieinnehavet			baserat på värdering erhållen från motparten eller annan extern
går mellan parterna. Fordran på eller skulden till motparten mellan			på raden Nettoresultat, onoterade aktier och andelar.			part. Värderingen uppdateras då ny värdering erhållits och justeras
affärsdag och likviddag redovisas under övriga tillgångar res		ektive	rdering av	nan iella in tr	ment	för eventuella kassa öden fram till bokslutstillfället. de fall fonden
övriga skulder. Övriga transaktioner, framförallt transaktioner avse-						på goda grunder bedömer att värderingen är felaktig sker en
ende onoterade aktier, redovisas i balansräkningen per likviddagen,			Fondens samtliga placeringar värderas till verkligt värde varvid			justering av erhållen värdering.
vilket överensstämmer med marknadspraxis.			såväl realiserade som orealiserade värdeförändringar redovisas i			Värderingen avseende onoterade andelar följer IPEV:s (Interna-
ettoredovi ning			resultaträkningen. I raderna Nettoresultat per tillgångsslag ingår			tional Private Equity and Venture Capital Valuation Guidelines) prin-
			således såväl realiserade som orealiserade resultat. Eget kapital-			ciper eller likvärdiga värderingsprinciper och ska i första hand vara
Finansiella tillgångar och skulder nettoredovisas i balansräkningen			instrument innehas för handel och värderas därför till verkligt värde			baserat på transaktioner med tredje part, men även andra värde-
när det finns en legal rättighet att nettoredovisa transaktioner och			över resultaträkningen. Skuldinstrument innehas för handel och			ringsmetoder kan användas.
det finns en avsikt att erlägga likvid netto eller realisera tillgången			värderas därför till verkligt värde över resultaträkningen. Lån till			Värdering avseende onoterade fastighetsaktier baseras på en
och erlägga likvid för skulden samtidigt.			dotter- respektive intressebolag avses att hållas till förfall, men här			värdering enligt substansvärdemetoden i den mån aktien inte varit
			utnyttjas fair value-option för att lagen om allmänna pensions-			föremål för transaktioner på en andrahandsmarknad. Innehav i

2022/23:130 .Skr 4 Bilaga

ANDRA AP-FONDENS ÅRSREDOVISNING 2022

84

127

ÖVERBLICK

OMVÄRLD

UPPDRAG & ORGANISATION

INVESTERINGAR

HÅLLBARHET

FONDSTYRNING

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

RÄKENSKAPER OCH NOTER

REDOVISNINGS- OCH VÄRDERINGSPRINCIPER

onoterade fastighetsföretag värderas med beaktande av uppskjutna				Derivatkontrakt med positivt verkligt värde per balansdagen redo-	rovi ion ko tnader
skatteskulder till det värde som används vid fastighetstransaktioner,				visas som tillgångar medan kontrakt med negativt verkligt värde	Provisionskostnader redovisas i resultaträkningen som en avdrags-
vilket skiljer sig mot den värdering som sker i redovisningen hos				redovisas som skulder. Värdeförändringar till följd av valutakursför-	post under Rörelsens intäkter. De utgörs av externa kostnader för
fastighetsföretagen.				ändringar redovisas i resultaträkningen under Nettoresultat valuta-	förvaltningstjänster, såsom depåbanksarvoden och fasta arvoden
				kursförändringar medan övriga värdeförändringar redovisas som	till externa förvaltare samt fasta avgifter för noterade fonder. Pre-
Obligationer och andra räntebärande tillgångar				Nettoresultat derivatinstrument.	stationsbaserade arvoden, som utgår när förvaltare uppnår en
För obligationer och andra räntebärande tillgångar bestäms verkligt					avkastning utöver överenskommen nivå där vinstdelning tillämpas,
värde utifrån balansdagens o		ciella marknadsnotering	oftast kö -	Återköpstransaktioner	redovisas som avgående post under nettoresultat för aktuellt till-
kurs) enligt fondens valda indexleverantör. Innehav som inte ingår i				Vid äkta återköpstransaktion, så kallad repa, redovisas såld tillgång	gångsslag i resultaträkningen.
index värderas till noterade priser observerbara på en aktiv mark-				fortsatt i balansräkningen och erhållen likvid redovisas som skuld.	Förvaltararvoden för onoterade aktier och andelar redovisas som
nad. I de fall instrumenten inte handlas på en aktiv marknad och				Det sålda värdepappret redovisas som ställd pant inom linjen i	anskaffningskostnad och kommer därmed ingå i det orealiserade
tillförlitliga marknads riser inte finns att tillgå, värderas instrumen-				balansräkningen. Skillnaden mellan likvid i avistaledet och termins-	resultatet.
tet med hjälp av allmänt vedertagna värderingsmodeller som inne-				ledet periodiseras över löptiden och redovisas som ränta.	Rörel en ko tnader
bär att kassa öden diskonteras till relevant värderingskurva.				rdepapper l n
om ränteintäkt redovisas ränta beräknad enligt effektivränte					Samtliga förvaltningskostnader, exklusive courtage, arvoden till
metoden baserat å u	lu et anskaffningsvärde. et u		lu na	Utlånade värdepapper redovisas i balansräkningen till verkligt värde	externa förvaltare och depåbanksarvoden, redovisas under Rörel-
anskaffningsvärdet är det diskonterade nuvärdet av framtida betal-				medan erhållen ersättning för utlåningen redovisas som ränteintäkt	sens kostnader. Investeringar i inventarier samt egenutvecklad och
ningar, där diskonteringsräntan utgörs av den effektiva räntan vid				i resultaträkningen. Erhållna säkerheter för utlånade värdepapper	förvärvad programvara kostnadsförs i normalfallet löpande.
anskaffningstid unkten.	etta innebär att förvärvade över och			kan bestå av värdepapper och/eller kontanter. I de fall Andra	katter
undervärden periodiseras under återstående löptid eller till nästa				AP-fonden har rätt att förfoga över erhållen kontantsäkerhet redo-
räntejusteringstillfälle och ingår i redovisad ränteintäkt. Värdeför-				visas denna i balansräkningen som en tillgång och en motsvarande	Andra AP-fonden är befriad från all inkomstskatt vid placeringar
ändringar till följd av ränteförändringar redovisas under Netto-				skuld. I de fall fonden inte förfogar över säkerheten redovisas den	i Sverige. Skatt på utdelningar och kupongskatter som påförs i
resultat räntebärande tillgångar, medan värdeförändringar till följd				erhållna säkerheten inte i balansräkningen utan anges separat i not	vissa länder nettoredovisas i resultaträkningen under respektive
av valutakursförändringar redovisas under Nettoresultat valuta-				under rubriken ”Ställda panter och eventualförpliktelser”. Under	intäktsslag.
kursförändringar.				denna rubrik redovisas även värdet av utlånade värdepapper samt	Fonden är från och med 2012 registrerad till mervärdesskatt och
				säkerheter för dessa.	därmed skattskyldig till mervärdesskatt för förvärv från utlandet.
Derivatinstrument				o ter om redovi a direkt mot fondkapitalet	Fonden har inte rätt att återfå betald mervärdesskatt. Kostnadsförd
För derivatinstrument bestäms verkligt värde baserat på noteringar					mervärdesskatt inkluderas i respektive kostnadspost.
vid årets slut. I de fall instrumenten inte handlas på en aktiv mark-				In- och utbetalningar som har skett mot pensionssystemet	Belopp i miljoner kronor (mnkr), där inget annat anges.
nad och tillförlitliga marknads		riser inte finns att tillgå, värderas		redovisas direkt mot fondka italet.
instrumentet med hjälp av allmänt vedertagna värderingsmodeller
där indata utgörs av observerbara marknadsdata.
ANDRA AP-FONDENS ÅRSREDOVISNING 2022					85

2022/23:130 .Skr 4 Bilaga

128

ÖVERBLICK

OMVÄRLD

UPPDRAG & ORGANISATION

INVESTERINGAR

HÅLLBARHET

FONDSTYRNING

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

RÄKENSKAPER OCH NOTER

Noter till resultat- och balansräkningarna

2022/23:130 .Skr 4 Bilaga

NOT 1 Räntenetto

Belopp i mnkr	Jan–dec 2022	Jan–dec 2021
Ränteintäkter
Obligationer och andra	3 895	2 856
räntebärande tillgångar
Övriga ränteintäkter	66	42
Summa ränteintäkter	3 961	2 898
Räntekostnader
Övriga räntekostnader	–37	–32
Summa räntekostnader	–37	–32
Räntenetto	3 924	2 866

NOT 3 Nettoresultat, onoterade aktier och andelar

Belopp i mnkr	Jan–dec 2022	Jan–dec 2021
Realisationsresultat	2 760	5 841
Orealiserade värdeförändringar	–2 211	15 466
Nettoresultat, onoterade aktier	549	21 307
och andelar

Externa förvaltararvoden för onoterade tillgångar redovisas som en del av tillgångens anskaffningsvärde och belastar därmed orealiserat nettoresultat för onoterade tillgångar. Återbetalt förvaltararvode påverkar följaktligen orealiserat resultat positivt.

Under året har totalt 578 (481) mnkr erlagts i förvaltararvoden avseende

onoterade tillgångar. Under året har även 353 (641) mnkr återbetalats och det orealiserade resultatet för onoterade aktier och andelar har därmed netto påverkats med –225 (160) mnkr.

NOT 4 Provisionskostnader, netto

Belopp i mnkr	Jan–dec 2022	Jan–dec 2021
Externa förvaltararvoden,	160	167
noterade tillgångar
Övriga provisionskostnader inklusive
	41	41
depåbankskostnader
Summa	201	208

I provisionskostnader ingår inte prestationsbaserade kostnader. Prestations- baserade kostnader har under året uppgått till –11 (120) mnkr och reducerar nettoresultatet för respektive tillgångsslag. Under 2022 var de prestations- baserade kostnaderna negativa (alltså en intäkt) på grund av att för höga reserveringar gjordes i samband med årsbokslutet 2021.

NOT 2 Nettoresultat, noterade aktier och andelar

Belopp i mnkr	Jan–dec 2022	Jan–dec 2021
Resultat noterade aktier och andelar	–32 387	28 037
avdrag courtage	–83	–88
Nettoresultat, noterade aktier	–32 470	27 949
och andelar

ANDRA AP-FONDENS ÅRSREDOVISNING 2022

86

129

ÖVERBLICK	OMVÄRLD	UPPDRAG & ORGANISATION	INVESTERINGAR	HÅLLBARHET	FONDSTYRNING		FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER OCH NOTER
NOTER
forts. not 4
EXTERNA FÖRVALTNINGSMANDAT DEN 31 DECEMBER 2022, MNKR
				Marknadsvärde	% av	Extern
Mandat		Genomsnittligt förvaltat kapital 2022				förvaltnings-
				2022-12-31*	fondkapital	kostnad
Externa diskretionära förvaltningsmandat
Aktiemandat
Aktiv förvaltning
MFS	Globala aktier		6 468	6 258
APS	Kinesiska A-aktier		2 061	2 148
Cephei	Kinesiska A-aktier		3 426	3 200
UBS	Kinesiska A-aktier		2 805	2 738
Summa externa diskretionära förvaltningsmandat			14 760	14 344	3	90
Investeringar i noterade externa fonder
Aktiefonder			7 046	6 853
Räntefonder			4 529	4 502
Summa investeringar i noterade externa fonder			11 575	11 355	3	70
Investeringar i onoterade fonder			56 771	60 425	15
Summa externt förvaltat kapital och förvaltningskostnader			83 106	86 124	21	160

* Marknadsvärde inklusive allokerad likviditet, derivat och upplupna räntor.

NOT 5 Personal

Antal anställda			2022				2021
		Totalt	Män	Kvinnor		Totalt	Män	Kvinnor
Medelantal anställda	69		44	25	69		45	24
Antal anställda den 31 december	69		44	25	68		44	24
Antal personer i ledningsgruppen den 31 december	6		4	2	6		4	2

ANDRA AP-FONDENS ÅRSREDOVISNING 2022

87

2022/23:130 .Skr 4 Bilaga

130

ÖVERBLICK		OMVÄRLD	UPPDRAG & ORGANISATION		INVESTERINGAR		HÅLLBARHET		FONDSTYRNING
NOTER
forts. not 5
				Löner och	Rörlig	Pensions-	Varav		Sociala
Personalkostnader i tkr, 2022								kostnader inkl.		Summa
				arvoden	ersättning	kostnader	löneväxling	särskild löneskatt
Styrelseordförande				215	–	–	–		70	285
VD				4 418	–	1 643	254		1 790	7 851
Styrelsen exklusive ordförande				925	–	–	–		207	1 132
Ledningsgruppen exkl. VD
Kapitalförvaltningschef t.o.m. februari				410	–	199	74		182	791
Kapitalförvaltningschef fr.o.m. maj				2 205	–	499	–		827	3 531
hef	ffärsstöd			1 998	–	1 137	–		905	4 040
Chefsjurist				2 535	–	786	102		1 015	4 336
Chef Kommunikation och Ägarfrågor				2 034	–	759	127		846	3 639
Chef Risk och Avkastningsanalys				1 999	–	767	110		816	3 582
Övriga anställda				66 964	–	32 040			28 859	127 863
Summa				83 703	–	37 830			35 517	157 050
Övriga personalkostnader										3 517
Summa personalkostnader										160 567
				Löner och	Rörlig	Pensions-	Varav		Sociala
Personalkostnader i tkr, 2021								kostnader inkl.		Summa
				arvoden	ersättning	kostnader	löneväxling	särskild löneskatt
Styrelseordförande			215		–	–	–		70	285
VD			4 386		–	1 622	254		1 788	7 796
Styrelsen exklusive ordförande			893		–	–	–		179	1 072
Ledningsgruppen exkl. VD
Kapitalförvaltningschef			3 110		–	1 065	444		1 258	5 433
hef	ffärsstöd		1 885		–	1 133	–		869	3 887
Chefsjurist			2 449		–	753	102		989	4 191
Chef Kommunikation och Ägarfrågor			1 963		–	745	127		810	3 518
Chef Risk och Avkastningsanalys			2 031		–	761	76		825	3 617
Övriga anställda			61 863		5 959	27 631			27 659	123 112
Summa			78 795		5 959	33 710			34 447	152 911
Övriga personalkostnader										2 246
Summa personalkostnader										155 157

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

RÄKENSKAPER OCH NOTER

t rel e

Arvoden och andra ersättningar till styrelseledamöterna bestäms av reger- ingen. Ersättningen uppgår per år till 200 000 kronor för ordföranden,

150 000 kronor för vice ordföranden och 100 000 kronor till övriga ledamö- ter. Regeringen har fattat beslut om att ersättning kan utgå med samman- lagt 100 000 kronor för kommittéarbete. Inga arvoden har utgått för styrel- semedlemmars arbete i Ersättningskommittén. För arbete i Riskkommittén har utgått ersättning med 30 000 kronor till ordföranden och 25 000 kronor till ledamot. För arbete i Revisionskommittén har utgått ersättning med 20 000 kronor till ordföranden och 15 000 kronor till ledamot.

t rel eledamöter övriga t rel e ppdrag Se sidan 57.

VD

I VD:s anställningsavtal förbinder sig fonden att betala premier för tjänste- pensions- och sjukförsäkring med pensionsålder 65 med en årlig premie motsvarande 30 procent av bruttolönen. Vid uppsägning från fondens sida äger VD rätt till avgångsvederlag, motsvarande 18 månadslöner utöver lön under uppsägningstiden om sex månader, reducerat med inkomst från ny anställning. Avgångsvederlaget beräknas på den kontanta månadslönen vid uppsägningstidens utgång. Erhållna förmåner för VD uppgår till 7 (52) tkr.

edning gr pp

Utöver lön, andra ersättningar och pension har ledningsgruppen erhållit för- måner enligt följande särredovisning: Kapitalförvaltningschef t.o.m. februari 15 (29) tkr, Kapitalförvaltningschef fr.o.m. maj 45 (– tkr, hef ffärsstöd

tkr, Chefsjurist 6 (4) tkr, Chef Kommunikation och Ägarfrågor 6 (4) tkr, Chef Risk och Avkastningsanalys 4 (5) tkr. För ledande befattningshavare gäller pensionsavtalet mellan BAO och Akavia/CR/CF (SACO). Regeringens riktlinjer anger 6 månaders uppsägningstid med 18 månaders avgångsvederlag för ledande befattningshavare. För en ledande befattningshavare på Andra AP-fonden anställd innan regeringens riktlinjers ikraftträdande gäller 12 månaders uppsägningstid utan avgångsvederlag. Detta har inte omförhand- lats, då det skulle medföra en högre kostnad för fonden.

önev ling

Samtliga anställda ges möjlighet att löneväxla lön mot pension.

Rörlig er ttning

Styrelsen fattade under 2021 beslut om att ta bort incitamentsprogrammet från och med 2022.

2022/23:130 .Skr 4 Bilaga

ANDRA AP-FONDENS ÅRSREDOVISNING 2022

88

ÖVERBLICK	OMVÄRLD	UPPDRAG & ORGANISATION
NOTER

INVESTERINGAR

HÅLLBARHET

FONDSTYRNING

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

RÄKENSKAPER OCH NOTER

131

forts. not 5

eredning och e l t proce

Styrelsearvoden fastställs av regeringen. Styrelsen fastställer VD:s lön och riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare.

Regeringen riktlin er

ndra	fonden har under era år deltagit i illis o ers atsons löne

och förmånsundersökning. Syftet med undersökningen är att redovisa mark- nadsmässiga löne- och anställningsvillkor för olika befattningar, baserat på de deltagande företagens information. Denna lönestatistik har Andra AP-fonden använt för att jämföra ersättningsnivåerna för samtliga av fond- ens medarbetare. För 2022 har fondens ersättningsnivåer jämförts med ett t ugotal rivata och statliga aktörer inom finansbranschen, bland annat övriga AP-fonder. Utgångspunkten för fondens ersättningar är att de ska ligga runt medianen för ämförelsegru en i illis o ers atsons löne och förmånsundersökning.

Styrelsens bedömning är att ersättningsnivåerna till såväl ledande befatt- ningshavare som fondens övriga medarbetare är rimliga, väl avvägda, kon- kurrenskraftiga, takbestämda och ändamålsenliga samt bidrar till en god etik och organisationskultur. Ersättningarna är inte löneledande i förhållande till jämförbara institut utan präglas av måttfullhet och faller inom den utgångs- punkt som styrelsen angivit för ersättningar till de anställda. Styrelsen anser att fonden följer regeringens riktlinjer vad avser ersättningar, förutom ovan nämnda undantag om uppsägningstid. Den sammanlagda kostnaden vid en uppsägning ryms dock med god marginal inom regeringens riktlinjer. Mer information finns å fondens ebb lats.

vrigt

I enlighet med svensk lag råder fackföreningsfrihet på Andra AP-fonden. Fonden har inga anställda under 18 år.

ANDRA AP-FONDENS ÅRSREDOVISNING 2022

NOT 6 Övriga administrationskostnader

Belopp i mnkr	Jan–dec 2022	Jan–dec 2021
Lokalkostnader	7	7
Informations- och IT-kostnader	70	65
Köpta tjänster	15	12
Övriga kostnader	9	6
Summa övriga	101	90
administrationskostnader
Arvoden till revisorerna
Revisionsuppdrag	0,82	0,81
Revisionsverksamhet utöver
revisionsuppdraget	0,10	0,00
Summa ersättning till PwC	0,92	0,81

NOT 7 Aktier och andelar, noterade

Belopp i mnkr

2022-12-31

2021-12-31

Svenska aktier	34 234	44 510
Utländska aktier	116 751	143 295
Andelar i utländska fonder*	6 853	7 570
Summa	157 838	195 375
* varav andelar i blandfonder	–	–

Andra AP-fonden bedriver likt andra aktörer inom långsiktig kapitalförvalt- ning värdepappersutlåning. Utlåningen sker till motparter som har hög kreditvärdighet och som ställer säkerhet motsvarande cirka 108 procent av utlånade värdepappers marknadsvärde.

Under 2022 uppgick de totala intäkterna från värdepappersutlåningen till

19 mnkr. Intäkterna gav ett positivt bidrag till fondens relativa avkastning och redovisas som ränteintäkter i resultaträkningen. Erhållen säkerhet för

utlånade värdepapper redovisas i not 16.
ecifikation över de värdemässigt			största svenska och utländska inne-
haven återfinns		å sidorna –101.
n kom	lett förteckning över svenska och utländska innehav återfinns å
fondens	ebb	lats.

89

2022/23:130 .Skr 4 Bilaga

132

ÖVERBLICK					OMVÄRLD	UPPDRAG & ORGANISATION				INVESTERINGAR		HÅLLBARHET					FONDSTYRNING
NOTER
NOT 8 Aktier och andelar, onoterade
Belopp i mnkr							2022-12-31	2021-12-31
Svenska aktier i intressebolag							29 527		26 082
Utländska aktier i intresse- och dotterbolag							33 791		31 086
Övriga onoterade svenska aktier och andelar							–		–
Övriga onoterade utländska aktier och andelar							64 855		53 147
Summa							128 173		110 315
											Ägarandel	2022-12-31		2021-12-31			Eget
Belopp i mnkr							Org nr		Säte			Verkligt		Verkligt				Resultat
										Antal aktier kapital/röster, %		värde			värde		kapital
Svenska aktier i intressebolag
Vasakronan Holding AB							556650-4196		Stockholm	1 000 000	25	28 081		25 253			89 767	8 465
4 to 1 Investments AB							559313-2490		Stockholm	6 250	25	0				1	1	–1
4 to 1 Investments KB							969795-3033		Stockholm		25	1 446		828			5 782	0
Summa svenska aktier i intressebolag												29 527		26 082
Utländska aktier i intresse- och dotterbolag
ha	t	o .	.r.l.						Luxemburg		100	2 964		3 347
ate	ay V		o	nvestment ccount		. .		Caymanöarna			100	1 810		1 490
e is		lark imberlands							USA		24	1 872		1 349
ol	us	ordic		oodlands . .					USA		99	1 684		1 283
TIAA-CREF Global Agriculture LLC									USA		23	3 497		2 998
TIAA-CREF Global Agriculture II LLC									USA		25	6 693		5 923
. .		ce	oldings . .						USA		41	5 332		5 171
. .	ore		ce		. .				USA		99	7 421		6 588
. .		ce		V . .					USA		99	2 518		2 937
Summa utländska aktier i intresse- och dotterbolag												33 791		31 086
oldingbolag med					rocents ägarandel i	ore	ce olding	. . samt minoritetsandelar i andra fastigheter tillsammans med					och	ishman		eyer.
** Holdingbolag med minoritetsandelar i andra fastigheter tillsammans med NPS och Tishman Speyer.
												Ägarandel				2022-12-31		2021-12-31
Belopp i mnkr											Säte						nskaff	nskaff
												i kapital, %				ningsvärde		ningsvärde
Fem största innehaven i övriga onoterade utländska aktier och andelar
Generate Capital, Inc.											USA			6			2 176	1 336
Riverstone Pattern Energy III, L.P.											USA			35			974	799
TIAA European Farmland Fund LP											Caymanöarna			43			883	992
TPG Rise Fund II, L.P											Caymanöarna			5			677	336
Teays River Investments, LLC											USA			6			665	665
n kom		lett förteckning över svenska och utländska onoterade innehav återfinns å fondens									ebb lats.

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

RÄKENSKAPER OCH NOTER

NOT 9 Obligationer och andra räntebärande tillgångar

Belopp i mnkr	2022-12-31		2021-12-31
		Verkligt värde		Verkligt värde
Fördelning på emittentkategori
Svenska staten	4 619		4 691
Svenska kommuner	275		453
Svenska bostadsinstitut	2 477		4 994
Övriga svenska emittenter
Finansiella företag	10 294		11 227
cke finansiella företag	267		296
Utländska stater	39 537		49 595
Övriga utländska emittenter	55 338		63 483
Dagslån	1		1
Summa	112 808		134 740
Fördelning på instrumenttyp
Övriga obligationer	105 979		128 441
Onoterade lån	2 326		2 177
Andelar i utländska räntefonder	4 502		4 121
Dagslån	1		1
Summa	112 808		134 740

2022/23:130 .Skr 4 Bilaga

ANDRA AP-FONDENS ÅRSREDOVISNING 2022

90

ÖVERBLICK	OMVÄRLD	UPPDRAG & ORGANISATION	INVESTERINGAR			HÅLLBARHET		FONDSTYRNING
NOTER
NOT 10 Derivatinstrument
			2022-12-31					2021-12-31
Belopp i mnkr					Verkligt värde	Verkligt värde	Verkligt värde		Verkligt värde
					Positivt	Negativt		Positivt	Negativt
Aktierelaterade instrument
Terminer					–	6		55	–
Summa					–	6		55	–
varav clearat					–	-		–	–
Ränterelaterade instrument
FRA/Terminer					–	39		–	8
a ar					–	–		–	108
Summa					–	39		–	116
varav clearat								–	–
Valutarelaterade instrument
Optioner, innehavda				3		–		18	–
Optioner, utställda					–	69		–	16
Terminer				8 284		3 879		894	6 029
Summa				8 287		3 948		912	6 045
varav clearat					–	–		–	–
Summa derivatinstrument				8 287		3 993		967	6 161

Inga derivatpositioner har längre löptid än 12 månader.	pliktelserna enligt optionskontraktet, det vill säga när fonden sålt en valuta-
Utställda säljoptioner är del i en strategi som reducerar fondens totala	option har köparen rätt att utnyttja den oavsett om det är fördelaktigt eller
risk. Nettoposition av säljoptioner har en begränsad maxförlust. För sålda	inte jämfört med aktuell valutakurs. För övriga utställda säljoptioner har
valutaoptioner har Andra AP-fonden alltid ett leveranskrav att uppfylla för-	fonden inga leveranskrav.

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

RÄKENSKAPER OCH NOTER

nv ndning av derivatin tr ment

Det primära sättet att valutasäkra fondens portföljer är via derivat. Andra skäl till att använda sig av derivat är för att effektivisera förvaltningen, ska a mervärde och reducera risk. Andra AP-fondens användning av derivat regle- ras i fondens verksamhets lan. land begränsningarna finns att kö o tioner och terminer endast får ställas ut om det finns täckning genom innehav i underliggande tillgångar. Under 2022 användes derivatinstrument företrä- desvis inom följande områden:

• Valutaderivat – terminer och optioner – för hantering av fondens valutaexponering.

ktiederivat	främst standardiserade aktieinde terminer för effektiv
rebalansering av portföljen och vid positionstagande i den taktiska
tillgångsallokeringen.
Räntederivat	främst standardiserade ränteterminer och räntes a ar

för rebalansering, taktisk tillgångsallokering och för hantering av fondens ränterisk. Begränsat utnyttjande av ränteoptioner i syfte att positionera fonden mot ränterisk.

• Strukturerade derivat – används för att skapa exponering mot marknads- rörelser som inte finns att tillgå inom traditionella aktie , ränte eller valutaderivat.

• Inom ramen för fondens taktiska allokeringsmandat samt alternativa riskpremiemandat sker positionstagning med hjälp av derivat. Mandaten tillåts agera med hjälp av korta och långa positioner i de tillåtna tillgångsslagen.

Exponering i derivatinstrument följs upp och analyseras löpande. Aktie- och räntederivat handlas företrädesvis på standardiserade marknader i clearade produkter, varför motpartsriskerna enbart är mot clearinginstitutet. Handeln med valuta- och kreditmarknadernas derivatinstrument är inte standardise- rad och därmed finns såväl mot arts som leveransrisker gentemot fondens motparter.

VD godkänner och sätter limiter för de motparter som fonden använder för icke-standardiserade produkter och exponeringen bevakas löpande. För OTC-handel kräver fonden standardiserade avtal såsom ISDA och i ökad omfattning CSA, som reglerar säkerhetsmassan mellan motparter.

2022/23:130 .Skr 4 Bilaga

133

ANDRA AP-FONDENS ÅRSREDOVISNING 2022

91

134

ÖVERBLICK	OMVÄRLD	UPPDRAG & ORGANISATION
NOTER
NOT 11 Övriga tillgångar
Belopp i mnkr		2022-12-31	2021-12-31
Fordringar sålda ej likviderade tillgångar		47	104
Övriga fordringar		8	8
Summa		55	112
NOT 12 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
Belopp i mnkr		2022-12-31	2021-12-31
Upplupna ränteintäkter		1 431	1 192
Upplupna utdelningar		255	177
Restitutioner		369	265
Övriga förutbetalda kostnader		24	23
och upplupna intäkter
Summa		2 079	1 657
NOT 13 Övriga skulder
Belopp i mnkr		2022-12-31	2021-12-31
Skulder köpta ej likviderade tillgångar		127	0
Leverantörsskulder		8	10
Övriga skulder		4 035	189
Summa		4 170	199
NOT 14 Förutbetalda intäkter och upplupna kostnader
Belopp i mnkr		2022-12-31	2021-12-31
Upplupna externa förvaltararvoden		20		33
Upplupen räntekostnad på valutaterminer		925		153
Övriga upplupna kostnader		38		34
Summa		983		220

ANDRA AP-FONDENS ÅRSREDOVISNING 2022

INVESTERINGAR HÅLLBARHET FONDSTYRNING

NOT 15 Fondkapital

Belopp i mnkr	2022-12-31	2021-12-31
Ingående fondkapital	441 045	386 224
Nettobetalningar mot pensionssystemet
Inbetalda pensionsavgifter	81 822	75 597
Utbetalda pensionsmedel till	–86 259	–82 885
Pensionsmyndigheten
ver yttning av ensionsrätter till	0	–1
Reglering av pensionsrätter avseende	0	–3
tidigare år
Administrationsersättning till	–252	–236
Pensionsmyndigheten
Summa nettobetalningar mot	–4 689	–7 528
pensionssystemet
Årets resultat	–29 244	62 349
Utgående fondkapital	407 112	441 045

NOT 16 Ställda panter och eventualförpliktelser

Belopp i mnkr	2022-12-31	2021-12-31
Övriga ställda panter och
eventualförpliktelser
Utlånade värdepapper mot erhållen
säkerhet i form av värdepapper och	869	858
kontantsäkerhet*
Ställda säkerheter avseende	464	326
börsclearade derivatavtal
Ställda säkerheter avseende OTC-derivat	963	5 989
(CSA-avtal)**
Summa	2 296	7 173
Åtaganden
Åtaganden om framtida investeringar	32 520	29 585
avseende onoterade innehav
eckningsåtaganden av certifikat	4 500	4 500
Garanti av nyemission	–	–
Summa	37 020	34 085

*Erhållna säkerheter för utlånade värdepapper uppgår till 939 (955) mnkr.

**Bokfört värde för skulder avseende erhållna kontantsäkerheter avseende OTC- derivat uppgår till 4 021 (117) mnkr. Erhållna säkerheter i form av värdepapper för OTC-derivat 382 (125) mnkr.

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE RÄKENSKAPER OCH NOTER

NOT 17 Finansiella instrument, pris- och värderingshierarki

ondkapitalet v rdering

arknad noterade tillg ngar

Den största delen av fondens tillgångar är marknadsnoterade med innebör- den att de handlas på en aktiv marknad med priser som representerar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner. Andra AP-fondens marknadsnoterade tillgångar värderas dagligen till noterade marknadspriser och utgörs av aktier, obligationer, derivat, fonder och valutor.

För så kallade OTC-derivat baseras värderingen på antingen teoretisk modell- värdering eller på värdering från extern part. För fondens innehav i valuta- terminer, räntes a ar och valutao tioner baseras värderingen å en teoretisk modellvärdering, där modellens subjektiva inslag i dagsläget uteslutande är valet av räntekurvor, volatilitetskurvor och metod för beräkning samt uppskatt- ning av framtida värde (interpolering och extrapolering). Samma metodik används för dagslån, kortfristiga certifikat och liknande instrument.

För övriga OTC-derivat används uteslutande värdering från extern part utan subjektiva inslag från fonden. Vid utgången av 2022 fanns ett fåtal utestående strukturerade OTC-derivat i fondens portföljer.

I perioder då likviditet för marknadsnoterade papper saknas på marknaden, krävs en ökad grad av subjektivitet vid värdering. Marknaden karaktäriseras vid sådana förhållanden av kraftigt ökade skillnader mellan köp- och säljkurser, som även kan skilja markant mellan marknadsaktörer. Andra AP-fonden har vid sådana tillfällen en konservativ värderingsansats. Vid eventuell avnotering av en tillgång tas hänsyn till marknadsnoteringar på alternativa handelsplatser. Varje enskilt värdepapper bedöms i dessa lägen separat.

ondkapitalet v rdering noterade tillg ngar

För tillgångar som ej värderas på en aktiv marknad tillämpas olika värderings- tekniker för framtagande av ett vid värderingstidpunkten verkligt värde.

Värdet bedöms motsvara det pris till vilket en transaktion mellan kunniga, sinsemellan oberoende, parter kan genomföras. Dessa icke-marknadsnote- rade tillgångar utgörs för Andra AP-fondens del av onoterade fastigheter (18,5 procent av den totala portföljen), riskkapitalfonder (12,0 procent av den totala portföljen), hållbar infrastruktur (1,8 procent av den totala port- följen) och onoterade krediter (0,4 procent av den totala portföljen).

Investeringar i onoterade riskkapitalfonder och fastighetsfonder värderas enligt IPEV:s principer (International Private Equity and Venture Capital Valu- ation Guidelines) eller likvärdiga värderingsprinciper och ska i första hand vara baserade på transaktioner med tredje part, men även andra värderings- metoder kan användas.

92

2022/23:130 .Skr 4 Bilaga

ÖVERBLICK

OMVÄRLD

UPPDRAG & ORGANISATION

NOTER

forts. not 17

INVESTERINGAR

HÅLLBARHET

FONDSTYRNING

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

RÄKENSKAPER OCH NOTER

135

VALIDERING AV VÄRDERINGAR MED TIDSFÖRSKJUTEN RAPPORTERING, MNKR

90 000

75 000

60 000

45 000

30 000

15 000

0

dec mar jun sep dec mar jun sep dec mar jun sep dec mar jun sep 18 19 19 19 19 20 20 20 20 21 21 21 21 22 22 22

Värdering vid rapportering från förvaltare	Värdering vid bokslutstillfälle baserat
	på rapport ett kvartal tidigare

Analys av resultatpåverkan till följd av rapporteringens tidsförskjutning visar att ndra fondens värderingar i o ciella bokslut ligger lägre än slutra orterat värde

från fondförvaltarna.

uvudsakligen använder förvaltarna diskonterade kassa öden, substans värdemetoden och multipelvärdering för beräkning av rättvisande mark- nadsvärden. Värdering av innehaven baseras på de senast erhållna kvartals- rapporterna från respektive förvaltare. Kvartalsrapporterna erhålls normalt inom 90 dagar efter ett kvartalsavslut. Detta innebär att vid värdering av Andra AP-fondens innehav per årsskiftet 2022 nyttjades i huvudsak värde-

ring er den se tember , usterat för in och ut öden under det

fjärde kvartalet. Denna värderingsmetodik har konsekvent tillämpats av fonden sedan start.

En analys av hur stor påverkan denna tidsförskjutning haft sedan decem-

ber	, visar att ndra	fondens värdering i o ciella bokslut i huvudsak
har legat lägre än slutrapporterat värde från förvaltarna.

erkligt v rde

Verkligt värde definieras som det ris som vid värderingstid unkten skulle

erhållas vid försäljning av en tillgång eller betalas vid överlåtelse av en skuld genom en ordnad transaktion mellan marknadsaktörer.

ondens innehav delas därför u i tre olika nivåer och klassificeras baserat på vilken indata som används vid värderingen. Andra AP-fonden klassificerar sina tillgångar till verkligt värde enligt föl ande hierarki.

ANDRA AP-FONDENS ÅRSREDOVISNING 2022

VERKLIGT VÄRDE HIERARKI, MNKR
		2022-12-31
				Totalt
	Nivå 1	Nivå 2	Nivå 3	verkligt
				värde
Aktier och andelar, noterade	150 985	6 853	–	157 838
Aktier och andelar, onoterade	–	–	128 173	128 173
Obligationer och andra	105 990	4 492	2 326	112 808
räntebärande tillgångar
Derivattillgångar	–	8 287	–	8 287
Derivatskulder	–	–3 993	–	–3 993
Finansiella tillgångar och skulder	256 975	15 639	130 499	403 113*
värderade till verkligt värde
		2021-12-31
				Totalt
	Nivå 1	Nivå 2	Nivå 3	verkligt
				värde
Aktier och andelar, noterade	187 762	7 613	–	195 375
Aktier och andelar, onoterade	–	–	110 315	110 315
Obligationer och andra	128 444	4 118	2 177	134 739
räntebärande tillgångar
Derivattillgångar	–	967	–	967
Derivatskulder	–	–6 161	–	–6 161
Finansiella tillgångar och skulder	316 206	6 537	112 492	435 235*
värderade till verkligt värde
killnad mot redovisat fondka ital avser	oster e	relaterade till finansiella investe-
ringar, såsom interimsposter och övriga tillgångar/skulder.

ivFinansiella instrument som handlas på en aktiv marknad. Marknaden bedöms

aktiv om det finns noterade riser som regelbundet u dateras med högre fre kvens än en gång per vecka och om dessa priser används okorrigerat för avslut på marknaden.

ivFinansiella instrument som handlas på en marknad som inte bedöms aktiv, men

där det finns noterade riser som används okorrigerat för avslut eller observer- bar indata som regelbundet uppdateras för indirekt värdering med allmänt vedertagna modeller.

ivFinansiella instrument som värderas med ett inte oväsentligt inslag av ej obser-

verbar data eller som i övrigt inte kan klassificeras till nivå eller nivå .

Nivå 3 innehåller framförallt fondens innehav i riskkapitalfonder och onoterade fastigheter, där värderingen inte bygger på observerbar marknadsdata. Värdeförändringar i resultat- räkningen redovisas främst under Nettoresultat, onoterade aktier och andelar.

n lighet anal onoterade tillg ngar Skogs- och jordbruksfastigheter

Värdeutvecklingen på skogs- och jordbruksfastigheter styrs till stor del av efterfrågan på skogs- och jordbruksrelaterade råvaror. Värden på skogs- och jordbruksmark kan dock variera stort inom samma region och vara i olika hög grad korrelerade med råvarupriserna. En jordbruksfastighets driftsinrikt- ning, markens kvalitet, fastighetens skogsbestånd, långsiktig avverknings-

lan, infrastruktur, to ografi samt makroekonomiska faktorer är arametrar som i hög grad påverkar den enskilda fastighetens värde.

På lång sikt styrs värdet på skogs- och jordbruksmark huvudsakligen av framtida förväntade intäkter från skogs- och jordbruket i kombination med räntenivåer. Värden på skogs- och jordbruksmark tenderar att stiga under förhållanden med låga räntor och höga råvarupriser. På samma sätt tenderar värdet på marken att reduceras genom stigande räntor, eftersom diskonte- ringen av de framtida intäkterna från brukandet av marken då ökar. Högre räntor sänker priset på skogs- och jordbruksråvaror och ger lägre intäkter för operatörerna och till sist lägre värde på marken. Det krävs dock relativt stora fall i spannmålspriset under en längre tid för att påverka markvärden signifikant.

Riskkapitalfonder

De enskilda bolagens värderingar i en riskkapitalfond drivs till största del av följande faktorer:

• Vinsttillväxt genom ökad försäljning och förbättrade marginaler. Detta uppnås exempelvis genom ökade marknadsandelar, utveckling eller

nyutveckling av rodukter och t änster, geografisk e ansion, o erativa förbättringar, förvärv, konsolidering etc.

• Multipelexpansion som uppnås genom att bolaget når en högre kvalitet alternativt genom den noterade marknadens utveckling.

• Skuldminskning.

Riktlinjer för värdering till verkligt värde av denna typ av investeringar inne- fattar värderingsmodeller som i många fall inkluderar värderingar i noterade bolag i relevanta jämförelsegrupper. Detta medför att bolagens värderingar påverkas av noterad marknad, men inte med samma genomslag och alltid med tre månaders förskjutning då värdering sker kvartalsvis.

ndra fondens erfarenhet är att de esta förvaltare generellt har en konservativ värderingsansats, något som är extra synbart på marknader med snabb och kraftig uppåtgående kursutveckling på börserna.

93

2022/23:130 .Skr 4 Bilaga

136

ÖVERBLICK	OMVÄRLD	UPPDRAG & ORGANISATION	INVESTERINGAR	HÅLLBARHET	FONDSTYRNING
NOTER
forts. not 17
FÖRÄNDRING UNDER 2022 INOM NIVÅ 3, MNKR			Aktier och andelar,	Obligationer och andra
		Aktier och andelar, noterade			Totalt
			onoterade	räntebärande tillgångar
Redovisat värde vid årets ingång		–	110 315	2 177	112 492
Investerat		–	12 736	18	12 754
Sålt/återbetalt under året		–	–5 530	–	–5 530
Realiserat resultat		–	2 762	–	2 762
Orealiserad värdeförändring		–	7 890	131	8 021
mklassificeringar		–	–	–	–
Redovisat värde vid årets utgång		–	128 173	2 326	130 499
FÖRÄNDRING UNDER 2021 INOM NIVÅ 3, MNKR			Aktier och andelar,	Obligationer och andra
		Aktier och andelar, noterade			Totalt
			onoterade	räntebärande tillgångar
Redovisat värde vid årets ingång		–	80 486	1 561	82 047
Investerat		–	11 428	526	11 954
Sålt/återbetalt under året		–	–9 430	–	–9 430
Realiserat resultat		–	5 844	–	5 844
Orealiserad värdeförändring		–	21 987	90	22 077
mklassificeringar		–	–	–	–
Redovisat värde vid årets utgång		–	110 315	2 177	112 492

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

RÄKENSKAPER OCH NOTER

såsom kassa ödesanalys och multi elvärdering. lertalet av investeringarna i portföljen avser bolag som utvecklar ny infrastruktur, där bolagens projekt värderas initialt som summan av nerlagda kostnader fram till dess att kon- trakt tecknas med slutkund och en kassa ödesanalys är mö lig.

Onoterade krediter

För onoterade krediter saknas av naturliga skäl marknadsdata. Värderingar får istället ske genom att olika antaganden görs, främst vad gäller risk. Den data som används kan också innehålla risinformation, volatilitet, s ecifik kreditdata, likviditet och andra faktorer. En skillnad görs ofta mellan en marknadsbaserad värdering och en intjäningsbaserad värdering.

Den marknadsbaserade värderingsansatsen bygger på jämförbara trans- aktioner på den publika marknaden, medan den intjäningsbaserade värde- ringen har sin grund i en nuvärdesberäkning av framtida kassa öden från tillgången, vilka sedan justeras utifrån likviditet, kreditkvalitet och andra risk- faktorer.

Då de onoterade krediterna nästan uteslutande ges ut med rörlig ränta torde ränteförändringar inte påverka en marknadsbaserad värdering av denna portfölj annat än marginellt. En stigande ränta kan däremot påverka den int äningsbaserade värderingen när kassa ödena ökar, även om detta sker till priset av en stigande risknivå, då alla låntagare kanske inte klarar ett högre ränteläge. en omvända effekten gäller naturligtvis i tider av fallande räntor.

Precis som i fallet med riskkapitalfonder tenderar de externa förvaltare

2022/23:130 .Skr 4 Bilaga

Konventionella fastigheter

Även om många olika faktorer påverkar fastighetsbolagens resultat och finansiella ställning, är värdeutvecklingen å bolagens fastigheter det risk- område som har störst påverkan på deras resultat. Fastigheternas marknads- värde påverkas av förändrade antaganden om hyres- och vakansnivåer samt driftkostnader och direktavkastningskrav. Den ekonomiska tillväxten på de marknader där fastigheterna är belägna utgör grunden för dessa antagan- den. Ekonomisk tillväxt antas leda till ökad efterfrågan på lokaler och där- med minskade vakanser, med potential för höjda marknadshyror. Enskilt störst påverkan har avkastningskravet.

För Andra AP-fondens innehav i konventionella fastighetsbolag bedöms den samlade effekten för fondens resultatandel av en tänkt förändring i direktav- kastningskrav, om +/–0,25 procent på bolagens redovisade resultat före skatt, uppgå till –4,0 mdkr respektive 4,3 mdkr.

Hållbar infrastruktur

Värdering av bolag och fonder inom portföljen för hållbar infrastruktur drivs, i likhet med värderingen av riskkapitalfonder, av utvecklingen och antagan- den av de underliggande bolagens vinsttillväxt och förbättrade marginaler och eventuell skuldminskning. Ofta kombineras olika värderingsmodeller

som Andra AP-fonden anlitar för investeringar i onoterade krediter att ha en konservativ värderingsansats, där de löpande förändringarna i värderingar är små till följd av externa faktorer.

ANDRA AP-FONDENS ÅRSREDOVISNING 2022

94

ÖVERBLICK

OMVÄRLD

UPPDRAG & ORGANISATION

NOTER

NOT 18 Finansiella risker

Likviditetsrisken begränsas bland annat genom 20-procentsregeln (externa placeringsregler för Första–Fjärde AP-fonden som anger att minst 20 pro- cent av fondernas totala kapital måste vara placerade i värdepapper med låg kredit- och likviditetsrisk) samt att maximalt 40 procent av det verkliga värdet av de tillgångar som fonden innehar får vara placerade i illikvida till- gångar. Under 2022 låg fondens andel i värdepapper med låg kredit- och likviditetsrisk kring 25 procent och andelen illikvida tillgångar uppgick till cirka 30–35 procent. Likviditetsrisken på skuldsidan är mycket liten och utgörs av derivatskulder.

För ytterligare riskupplysningar se avsnittet om portföljrisk på sidorna 72–77.

FINANSIELLA TILLGÅNGAR OCH SKULDER SOM NETTAS

I BALANSRÄKNINGEN ELLER LYDER UNDER KVITTNINGSAVTAL

INVESTERINGAR HÅLLBARHET FONDSTYRNING

LIKVIDITETSRISK, %

35
30
25
20
15
10
5
0
	-12	-31	-01	-31	-02	-28	-03	-31	-04	-30	-05	-31	-06	-30	-07	-31	-08	-31	-09	-30	-10	-31	-11	-30	-12	-31
2021		2022		2022		2022		2022		2022		2022		2022		2022		2022		2022		2022		2022
	Andel räntebärande värdepapper													20-procentsregeln
	med låg kredit- och likviditetsrisk

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

RÄKENSKAPER OCH NOTER

NOT 19 Närstående

Syftet med noten är att upplysa om hur Andra AP-fondens resultat och ställ- ning har påverkats av transaktioner och utestående mellanhavanden, inklu-

sive åtaganden, med närstående i enlighet med definitioner i . Som närstående till Andra AP-fonden betraktas bolag där fonden äger

minst 20 procent av rösterna (se intressebolag not 8) samt fondens styrelse- ledamöter och ledningsgrupp. Avseende löner och ersättningar till Andra AP-fondens styrelseledamöter och ledningsgrupp, se not 5.

Belopp i mnkr	2022-12-31	2021-12-31
Närstående, röstandel
Vasakronan Holding AB, 25 procent
Ränteintäkter	9	9
Åtagande om att på Vasakronans begäran
kö a företagscertifikat i bolaget u till ett vid	4 500	4 500
var tid högsta sammanlagda likvidbelopp om

137

Belopp som inte nettas

i balansräkningen

Brutto-

Nettade belopp i

etto

elopp

vittning av finan-

Erhållna/

etto

elopp

i

mma

2022-12-31

r

i

alan

siella instrument

lämnade

Övrigt*

r

alan

belopp

balansräkningen

kningen

enligt avtal

säkerheter

efter kvittning

kningen

TILLGÅNGAR

8 287

3 626

8 287

Derivat

8 287

–

–258

–4 403

–

Summa

8 287

–

8 287

–258

–4 403

3 626

–

8 287

SKULDER

3 948

2 727

3 993

Derivat

3 948

–

–258

–963

45

Summa

3 948

–

3 948

–258

–963

2 727

45

3 993

Belopp som inte nettas

etto

elopp

i balansräkningen

mma

Brutto-

Nettade belopp i

vittning av finan-

Erhållna/

etto

elopp

i

2021-12-31

r

i

alan

siella instrument

lämnade

Övrigt*

r

alan

belopp

balansräkningen

kningen

enligt avtal

säkerheter

efter kvittning

kningen

TILLGÅNGAR

Derivat

912

–

912

–258

–303

351

55

967

Summa

912

–

912

–258

–303

351

55

967

SKULDER

6 152

–95

6 160

Derivat

6 152

–

–258

–5 989

8

Summa

6 152

–

6 152

–258

–5 989

–95

8

6 160

* Övriga instrument i balansräkningen som inte lyder under avtal som tillåter kvittning.

ANDRA AP-FONDENS ÅRSREDOVISNING 2022

Chaptwo S.à.r.l., 100 procent
Ränteintäkter	76	57
Ägarlån inklusive upplupen ränta	2 368	2 189
Aktieägartillskott/-återbetalning under året	189	310
Investeringsåtagande	392	1 026
4 to 1 Investments AB, 25 procent	–	1
Aktieägartillskott
4 to 1 Investments KB, 25 procent	598	828
Kapitaltillskott

95

2022/23:130 .Skr 4 Bilaga

138

ÖVERBLICK

OMVÄRLD

UPPDRAG & ORGANISATION

INVESTERINGAR

HÅLLBARHET

FONDSTYRNING

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

RÄKENSKAPER OCH NOTER

	r redovi ningen för	har fa t t llt av	t rel en
	Göteborg den 15 februari 2023
Jan Roxendal	Lin Lerpold		Martina Björkman Nyqvist
Ordförande	Vice ordförande
Hanse Ringström	gneta	allmark	Rikard Andersson
Kristina Mårtensson	Åsa Erba Stenhammar		Mikael Bohman

Vår revisionsberättelse har lämnats den 15 februari 2023

Helena Kaiser de Carolis	Peter Nilsson
Auktoriserad revisor	Auktoriserad revisor
Förordnad av regeringen	Förordnad av regeringen

2022/23:130 .Skr 4 Bilaga

ANDRA AP-FONDENS ÅRSREDOVISNING 2022

96

139

ÖVERBLICK OMVÄRLD UPPDRAG & ORGANISATION INVESTERINGAR HÅLLBARHET FONDSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE RÄKENSKAPER OCH NOTER

Revisionsberättelse

För Andra AP-fonden, org.nr 857209-0606

Rapport om r redovi ningen				Vårt uttalande avseende årsredovisningen omfattar inte denna	Revisorns ansvar
Uttalanden				information och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende	Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida
Vi har utfört en revision av årsredovisningen för Andra AP-fonden				denna andra information.	årsredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga
för år 2022. Fondens årsredovisning ingår på sidorna 59–96 i detta				I samband med vår revision av årsredovisningen är det vårt	felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag,
dokument.				ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga	och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalan-
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlig-				om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsre-	den. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen
het med Lag (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder)				dovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi	garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisions-
och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av Andra				i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen	sed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet
fondens finansiella ställning er den	december		och	i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter.	om en sådan finns. elaktigheter kan u stå å grund av oegentlig-
av dess finansiella resultat för året enligt lagen om allmänna				Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna	heter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller
pensionsfonder.				information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller	tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut
Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga				en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har	som användare fattar med grund i årsredovisningen.
delar.				inget att rapportera i det avseendet.	Som del av en revision enligt ISA använder vi professionellt
Vi tillstyrker därför att resultaträkningen och balansräkningen				Styrelsens och verkställande direktörens ansvar	omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela
fastställes.					revisionen. Dessutom
				Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för	• identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktigheter i
Grund för uttalanden				att årsredovisningen upprättas och att den ger en rättvisande bild	årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller
Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA)				enligt lagen om allmänna pensionsfonder. Styrelsen och verkstäl-	misstag, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat uti-
och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder				lande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de	från dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och
beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhål-				bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte	ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra uttalanden. Risken
lande till Andra AP-fonden enligt god revisorssed i Sverige och har i				innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på	för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentlig-
övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.				oegentligheter eller misstag.	heter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på miss-
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och				Vid upprättandet av årsredovisningen ansvarar styrelsen och	tag, eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi,
ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.				verkställande direktören för bedömningen av fondens förmåga att	förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig information eller
				fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om för-	åsidosättande av intern kontroll.
nnan information n r redovi ningen				hållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten	• skaffar vi oss en förståelse av den del av fondens interna kontroll
Detta dokument innehåller även annan information än årsredovis-				och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fort-	som har betydelse för vår revision för att utforma granskningsåt-
ningen och denna återfinns å sidorna	samt	.	et är	satt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direk-	gärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men
styrelsen och den verkställande direktören som har ansvaret för				tören avser att likvidera fonden, upphöra med verksamheten eller	inte för att uttala oss om effektiviteten i den interna kontrollen.
denna andra information.				inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta.
ANDRA AP-FONDENS ÅRSREDOVISNING 2022					97

2022/23:130 .Skr 4 Bilaga

140

ÖVERBLICK	OMVÄRLD	UPPDRAG & ORGANISATION	INVESTERINGAR	HÅLLBARHET	FONDSTYRNING	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER OCH NOTER
REVISIONSBERÄTTELSE
• utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinciper som används			Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar			ett betryggande sätt. Den verkställande direktören ska sköta den
och rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskatt-			Uttalanden			löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar
ningar i redovisningen och tillhörande upplysningar.			Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även granskat invente-			och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att Andra
• drar vi en slutsats om lämpligheten i att styrelsen och verkstäl-			ringen av de tillgångar som Andra AP-fonden förvaltar. Vi har även			AP-fondens bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag
lande direktören använder antagandet om fortsatt drift vid upp-			granskat om det finns någon anmärkning i övrigt mot styrelsens och			och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt.
rättandet av årsredovisningen. Vi drar också en slutsats, med			verkställande direktörens förvaltning av Andra AP-fonden för 2022.
grund i de inhämtade revisionsbevisen, om huruvida det finns			Revisionen har inte givit anledning till anmärkning beträffande			Revisorns ansvar
någon väsentlig osäkerhetsfaktor som avser sådana händelser			inventeringen av tillgångarna eller i övrigt avseende förvaltningen.			Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt
eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om fondens			Grund för uttalanden			uttalande om förvaltningen är att inhämta revisionsbevis för att
förmåga att fortsätta verksamheten. Om vi drar slutsatsen att det						med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om det finns någon
finns en väsentlig osäkerhetsfaktor, måste vi i revisionsberättelsen			Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar			anmärkning mot styrelsens och verkställande direktörens förvalt-
fästa uppmärksamheten på upplysningarna i årsredovisningen			enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är			ning för Andra AP-fonden för räkenskapsåret 2022.
om den väsentliga osäkerhetsfaktorn eller, om sådana upplys-			oberoende i förhållande till Andra AP-fonden enligt god revisors-			Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti
ningar är otillräckliga, modifiera uttalandet om årsredovisningen.			sed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt			för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid
Våra slutsatser baseras på de revisionsbevis som inhämtas fram			dessa krav.			kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föran-
till datumet för revisionsberättelsen. Dock kan framtida händelser			Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och			leda anmärkning.
eller förhållanden göra att fonden inte längre kan fortsätta verk-			ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.			Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige
samheten.			Styrelsens och verkställande direktörens ansvar			använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk
• utvärderar vi den övergripande presentationen, strukturen och						inställning under hela revisionen. Granskningen av förvaltningen
innehållet i årsredovisningen, däribland upplysningarna, och om			Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för			grundar sig främst på revisionen av räkenskaperna. Vilka tillkomm-
årsredovisningen återger de underliggande transaktionerna och			räkenskapshandlingarna samt för förvaltningen av fondens till-			ande granskningsåtgärder som utförs baseras på vår professionella
händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild.			gångar enligt lagen om allmänna pensionsfonder.			bedömning med utgångspunkt i risk och väsentlighet. Det innebär
			Styrelsen ansvarar för Andra AP-fondens organisation och för-			att vi fokuserar granskningen på sådana åtgärder, områden och för-
Vi måste informera styrelsen om bland annat revisionens plane-			valtningen av Andra AP-fondens angelägenheter. Detta innefattar			hållanden som är väsentliga för verksamheten och där avsteg och
rade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Vi måste			bland annat att fortlöpande bedöma Andra AP-fondens ekonom-			överträdelser skulle ha särskild betydelse för Andra AP-fondens
också informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen,			iska situation och att tillse att Andra AP-fondens organisation är			situation. Vi går igenom och prövar fattade beslut, beslutsunderlag,
däribland de eventuella betydande brister i den interna kontrollen			utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och Andra			vidtagna åtgärder och andra förhållanden som är relevanta för vårt
som vi identifierat.			AP-fondens ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på			uttalande om förvaltningen.
			Göteborg den 15 februari 2023
			Helena Kaiser de Carolis	Peter Nilsson
			Auktoriserad revisor	Auktoriserad revisor
			Förordnad av regeringen	Förordnad av regeringen

2022/23:130 .Skr 4 Bilaga

ANDRA AP-FONDENS ÅRSREDOVISNING 2022

98

Skr. 2022/23:130

Bilaga 5

Årsredovisning 2022

FÖRVALTNING ÖVER

GENERATIONER

141

Skr. 2022/23:130 Bilaga 5

AP3 som buffertfond

Innehåll

AP3 som buffertfond

Året i korthet. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 Förvaltning och resultat . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 Vd-ord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 AP3s samhällsuppdrag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 Buffertfondernas roll . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 AP3s utveckling 2001-2022 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11

Hållbarhet

Ansvarsfull förvaltning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12 Intervju om AP3s hållbarhetsarbete . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14 Aktiv ägarstyrning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16 Hållbarhetsmål per fokusområde. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17 Bolagsstyrning i siffror . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18 Klimatfokus – vägen mot nettonoll . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20 Mänskliga rättigheter – att ta ansvar. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22 Biologisk mångfald i fokus. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23 AP-fondernas etikråd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24 AP3s hållbarhetsarbete – tidslinje. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26

Fondstyrning

Fondstyrning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28 Styrning, styrelse, ledning och kontrolll . . . . . . . . . . . . . . . . 29 Styrelsearbetet under 2022 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31 Intern och extern kontroll . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33 ALM-analys och AP3s avkastningsmål. . . . . . . . . . . . . . . . . 34 Hur AP3 utvärderas. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35 Styrelse och verkställande ledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36

Förvaltningsberättelse

Förvaltningsberättelse . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38 AP3s portfölj. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40 Avkastning per tillgångsslag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41 Kostnader . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46 Riskhantering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47 Våra medarbetare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51 AP-fondernas samverkan. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 52 Resultaträkning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 54 Balansräkning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 55 Noter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 56 Underskrifter. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 67 Revisionsberättelse. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 68

Nyckeltal

Nyckeltal . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 70 Ordlista . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 73

6-7

Vd-ordet: dramatiskt 2022 under- stryker årtiondets utmaningar

12-27

Hållbarhetsarbete mot nya mål

3-5 + 39-45

Om AP3s resultat

Under 2022 har

viarbetat för att konkretisera AP3s nya håll- barhetsmål.

I intervjun om AP3s

hållbarhetsarbete

38-72

Förvaltningsberättelse och nyckeltal för 2022

Tredje AP-fondens årsredovisning 2022

Denna årsredovisning beskriver AP3s verksamhet under 2022. AP3 avger en ägarstyrningsrapport årligen som publiceras på hösten i samband med AP3s halvårsrapport. Mer information om AP3s portfölj mm finns att läsa på ap3.se.

Läs även om AP-fondernas etikråds arbete på etikradet.se.

Finansiell information

På ap3.se finns information om fondens verksamhet och innehav samt årsredovisningar och delårsrapporter.

Kontakt: AP3, Box 1176, 111 91 Stockholm, info@ap3.se | 08-555 17 100

Text och produktion: AP3 och Narva.

Foto: Peter Phillips, Shutterstock, Unsplash

2 AP3 årsredovisning 2022

142

Skr. 2022/23:130

Bilaga 5

AP3 som buffertfond

Hållbarhet

Fondstyrning

Förvaltningsberättelse

Nyckeltal

AP3 2022

	468,4
	mdkr
	Fondkapital vid
0,08	årets slut
procent
förvaltningskostnads-
andel	-5,8
	procent
	Totalavkastning efter
	kostnader

Året i korthet

• AP3s avkastning uppgick till -5,8 (20,7) procent efter kostnader.

• AP3s fondkapital uppgick till 468,4 (502,3) miljarder kronor.

• AP3s förvaltningskostnadsandel uppgick till 0,08 (0,08) procent, varav rörelsekostnader utgjorde 0,05 (0,05) procent.

• Utbetalningarna till pensionssystemet från AP3 uppgick till 4,7 (7,5) miljarder kronor.

• AP3 har nått en genomsnittlig avkastning efter kostnader på 8,1 procent per år de senaste fem åren samt på 9,3 procent per år de senaste tio åren.

• AP3s alternativa investeringar avkastade 8,9 procent drivet av investeringarna i infrastruktur och i skog.

• AP3 utarbetade mål för hållbarhetsarbetet inom fokusområdena bolagsstyrning, klimat, mänskliga rättigheter och biologisk mångfald.

+9,3

procent

Genomsnittlig avkastning

de senaste tio åren

efter kostnader

Nyckeltal

	2022	2021	2020	2019	2018
Fondkapital vid årets slut, mdkr	468,4	502,3	423,0	393,7	340,7
etto öden till pensionssystemet, mdkr	4,7	7,5	7,9	6,5	6,8
Årets resultat, mdkr	-29,2	86,8	37,2	59,5	2,2
Avkastning före kostnader, %	-5,7	20,8	9,8	17,7	0,7
Avkastning efter kostnader, %	-5,8	20,7	9,7	17,6	0,6
Förvaltningskostnadsandel totalt, %	0,08	0,08	0,09	0,09	0,09
Förvaltningskostnadsandel exklusive provisionskostnader, %	0,05	0,05	0,06	0,06	0,06
Annualiserad avkastning efter provisionskostnader och rörelsens kostnader 5 år, %	8,1	11,3	9,1	8,5	7,8
Annualiserad avkastning efter provisionskostnader och rörelsens kostnader 10 år, %	9,3	11,1	8,7	8,7	8,5
						3
				AP3 årsredovisning 2022

143

Skr. 2022/23:130

Bilaga 5

AP3 som buffertfond	Hållbarhet	Fondstyrning	Förvaltningsberättelse	Nyckeltal
			Resultaträkning

Resultaträkning

Mkr	Not	2022	2021
Rörelsens intäkter
Räntenetto	2	1 860	1 633
Erhållna utdelningar		6 577	5 847
Nettoresultat, noterade aktier och andelar	3	-47 932	49 050
Nettoresultat, onoterade aktier och andelar	4	13 264	27 685
Nettoresultat, räntebärande tillgångar		-9 870	252
Nettoresultat, derivatinstrument		-297	-1 675
Nettoresultat, valutakursförändringar		7 580	4 425
Provisionskostnader, netto	5	-119	-142
Summa rörelsens intäkter		-28 937	87 075
Rörelsens kostnader
ersonalkostnader	6	-152	-147
Övriga administrationskostnader	7	-99	-87
Summa rörelsens kostnader		-252	-234
Årets resultat		-29 188	86 841

54 AP3 årsredovisning 2022

144

				Skr. 2022/23:130
				Bilaga 5
AP3 som buffertfond	Hållbarhet	Fondstyrning	Förvaltningsberättelse	Nyckeltal
			Balansräkning

Balansräkning

Mkr	Not	2022-12-31	2021-12-31
Tillgångar
Aktier och andelar
oterade	8, 19	200 404	249 343
noterade	9, 19	147 082	125 339
Obligationer och andra räntebärande tillgångar	10, 19	122 262	137 981
Derivat	11, 19, 21	5 108	416
Kassa och bankmedel		1 655	1 898
Övriga tillgångar	12, 21	7 052	5 600
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	13	1 184	1 057
Summa tillgångar		484 746	521 634
Fondkapital och skulder
Skulder
Derivat	11, 19, 21	3 229	6 888
Övriga skulder	14, 21	13 007	12 368
Förutbetalda intäkter och upplupna kostnader	15	100	91
Summa skulder		16 337	19 347
Fondkapital
Ingående fondkapital		502 287	422 974
Nettobetalning mot pensionssystemet	16	-4 689	-7 528
Årets resultat		-29 188	86 841
Summa fondkapital		468 410	502 287
Summa fondkapital och skulder		484 746	521 634
Poster inom linjen	17, 22	80 946	110 915

AP3 årsredovisning 2022 55

145

Skr. 2022/23:130

Bilaga 5

AP3 som buffertfond

Hållbarhet

Fondstyrning

Förvaltningsberättelse

Nyckeltal

Noter

Noter

Tredje AP-fonden, organisationsnummer 802014-4120, är en av buffert- fonderna inom det svenska pensionssystemet med säte i Stockholm. Årsredovisning för räkenskapsåret 2022 har godkänts av styrelsen den 17 februari 2023. Resultaträkning och balansräkning ska fastställas av regeringen.

Noterade aktier och andelar

För aktier och andelar som är upptagna till handel vid en reglerad marknad eller handelsplattform, bestäms verkligt värde utifrån balansdagens

ociella marknadsnotering enligt fondens valda inde leverantör, oftast genomsnittskurs. Innehav som inte ingår i index värderas till noterade priser observerbara på en aktiv marknad. Erlagda courtagekostnader resultatförs under Nettoresultat noterade aktier.

1 Redovisnings- och värderingsprinciper

Enligt lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder ska årsredovisningen upprättas med tillämpning av god redovisningssed, varvid de tillgångar som fondmedlen placerats i ska upptas till marknadsvärdet. Med denna utgångspunkt har Första till Fjärde AP-fonderna utarbetat gemensamma redovisnings- och värderingsprinciper vilka har tillämpats och samman- fattas nedan.

Fondernas redovisnings- och värderingsprinciper anpassas succes- sivt till den internationella redovisningsstandarden, IFRS. En fullständig anpassning till IFRS skulle inte väsentligt påverka redovisat resultat och

kapital. red e fonden uppfyller kraven för att definieras som ett invest-

mentföretag enligt IFRS 10. Mot nu gällande IFRS är enda större skillnaden

att kassa ödesanalys e upprättas och att

inte tillämpas.

Affärsdagsredovisning

Transaktioner i värdepapper och derivatinstrument på penning- och obligationsmarknaden, aktiemarknaden och valutamarknaden redovisas i balansräkningen per affärsdagen, dvs vid den tidpunkt då de väsentliga rättigheterna och därmed riskerna övergår mellan parterna. Fordran på eller skulden till motparten mellan affärsdag och likviddag redovisas under övriga tillgångar respektive övriga skulder. Övriga transaktioner, framför allt transaktioner avseende onoterade aktier, redovisas i balansräkningen per likviddagen, vilket överensstämmer med marknadspraxis.

Nettoredovisning

Finansiella tillgångar och skulder nettoredovisas i balansräkningen när det finns en legal rättighet att nettoredovisa transaktioner och det finns en avsikt att erlägga likvid netto eller realisera tillgången och erlägga likvid för skulden samtidigt.

Omräkning av utländsk valuta

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till svenska kronor med den valutakurs som gäller på transaktionsdagen. På balansdagen räknas tillgångar och skulder i utländsk valuta om till svenska kronor till balans- dagens valutakurser.

Värdeförändringar på tillgångar och skulder i utländsk valuta uppdelas i en del som är hänförlig till värdeförändringen av tillgången eller skulden i lokal valuta och en del som är orsakad av valutakursförändringen.

Valutakursresultat som uppstår vid förändring av valutakurs redovisas i resultaträkningen på raden Nettoresultat, valutakursförändringar.

Aktier i dotterföretag/intresseföretag

Enligt lagen om allmänna pensionsfonder upptas både aktier i och lån till dotterföretag/intresseföretag till verkligt värde. Verkligt värde bestäms enligt samma metoder som tillämpas för onoterade aktier och andelar. Krav på att upprätta koncernredovisning föreligger inte. Lån till dotter- res- pektive intressebolag som avses hållas till förfall värderas till verkligt värde via fair value option i IFRS 9. Hela värdeförändringen redovisas dock som del av aktieinnehavet på raden Nettoresultat, onoterade aktier och andelar.

e in	a finansiella ins	en
Fondens samtliga placeringar värderas till verkligt värde varvid såväl
realiserade som orealiserade värdeförändringar redovisas i resultat-
räkningen.	raderna ettoresultat per tillgångsslag ingår således såväl

realiserade som orealiserade resultat. Eget kapital-instrument innehas för handel och värderas därför till verkligt värde över resultaträkningen. Skuld- instrument innehas för handel och värderas därför till verkligt värde över resultaträkningen. Lån till dotter- respektive intressebolag avses att hållas till förfall, men här utnyttjas fair value option för att lagen om allmänna pensionsfonders krav på värdering till verkligt värde ska uppfyllas. I de fall hänvisning nedan sker till vald indexleverantör, se fondens hemsida för information kring aktuella index. AP-fonderna följer alla sina tillgångar uti- från verkligt värde. Nedan beskrivs hur verkligt värde fastställs för fondens olika placeringar.

Onoterade aktier och andelar

För aktier och andelar som inte är upptagna till handel vid en reglerad marknad eller handelsplattform, bestäms verkligt värde baserat på vär- dering erhållen från motparten eller annan extern part. Värderingen upp- dateras då ny värdering erhållits och usteras för eventuella kassa öden fram till bokslutstillfället. I de fall fonden på goda grunder bedömer att värderingen är felaktig sker en justering av erhållen värdering. Värderingen avseende onoterade andelar följer IPEVs (International Private Equity and Venture Capital Valuation Guidelines) principer eller likvärdiga värderings- principer och ska i första hand vara baserat på transaktioner med tredje part, men även andra värderingsmetoder kan användas.

Värdering avseende onoterade fastighetsaktier baseras på en värdering enligt substansvärdemetoden i den mån aktien inte varit föremål för trans- aktioner på en andrahandsmarknad. Innehav i onoterade fastighetsföretag värderas med beaktande av uppskjutna skatteskulder till det värde som används vid fastighetstransaktioner vilket skiljer sig mot den värdering som sker i redovisningen hos fastighetsföretagen.

Obligationer och andra räntebärande tillgångar

För obligationer och andra räntebärande tillgångar bestäms verkligt värde utifrån balansdagens o ciella marknadsnotering oftast köpkurs enligt fondens valda indexleverantör. Innehav som inte ingår i index värderas till noterade priser observerbara på en aktiv marknad. I de fall instrumenten inte handlas på en aktiv marknad och tillförlitliga marknadspriser inte finns att tillgå värderas instrumentet med h älp av allmänt vedertagna värderingsmodeller som innebär att kassa öden diskonteras till relevant värderingskurva.

Som ränteintäkt redovisas ränta beräknad enligt effektivräntemetoden baserat på upplupet anskaffningsvärde. Det upplupna anskaffningsvärdet är det diskonterade nuvärdet av framtida betalningar, där diskonterings- räntan utgörs av den effektiva räntan vid anskaffningstidpunkten. Detta innebär att förvärvade över- och undervärden periodiseras under åter- stående löptid eller till nästa räntejusteringstillfälle och ingår i redovisad ränteintäkt. Värdeförändringar till följd av ränteförändringar redovisas under nettoresultat för räntebärande tillgångar, medan värdeförändringar till följd av valutakursförändringar redovisas under nettoresultat valuta- kursförändringar.

Derivatinstrument

För derivatinstrument bestäms verkligt värde baserat på noteringar vid årets slut. I de fall instrumenten inte handlas på en aktiv marknad och tillförlitliga marknadspriser inte finns att tillgå, värderas instrumentet med hjälp av allmänt vedertagna värderingsmodeller där indata utgörs av observerbara marknadsdata.

Derivatkontrakt med positivt verkligt värde per balansdagen redovisas som tillgångar medan kontrakt med negativt verkligt värde redovisas som skulder. Värdeförändringar till följd av valutakursförändringar redovisas

i resultaträkningen under nettoresultat valutakursförändringar medan övriga värdeförändringar redovisas som nettoresultat derivatinstrument.

Återköpstransaktioner

Vid äkta återköpstransaktion, så kallad repa, redovisas såld tillgång fort- satt i balansräkningen och erhållen likvid redovisas som skuld. Det sålda värdepappret redovisas som ställd pant inom linjen i balansräkningen.

Skillnaden mellan likvid i avistaledet och terminsledet periodiseras över löptiden och redovisas som ränta.

Värdepapperslån

Utlånade värdepapper redovisas i balansräkningen till verkligt värde medan erhållen ersättning för utlåningen redovisas som ränteintäkt i resultaträkningen. Erhållna säkerheter för utlånade värdepapper kan bestå av värdepapper och/eller kontanter. I de fall Tredje AP-fonden har rätt att förfoga över erhållen kontantsäkerhet redovisas denna i balansräkningen som en tillgång och en motsvarande skuld. I de fall fonden inte förfogar

56 AP3 årsredovisning 2022

146

Skr. 2022/23:130

Bilaga 5

AP3 som buffertfond

Hållbarhet

Fondstyrning

Förvaltningsberättelse

Nyckeltal

Noter

över säkerheten redovisas den erhållna säkerheten inte i balansräkningen utan anges separat i not under rubriken ”Ställda panter, ansvarsförbindelser och åtaganden”. Under denna rubrik redovisas även värdet av utlånade värdepapper, samt säkerheter för dessa.

Poster som redovisas direkt mot fondkapitalet

In- och utbetalningar som har skett mot pensionssystemet redovisas direkt mot fondkapitalet.

Provisionskostnader

Provisionskostnader redovisas i resultaträkningen som en avdragspost under rörelsens intäkter. De utgörs av externa kostnader för förvaltnings- tjänster, såsom depåbanksarvoden och fasta arvoden till externa förvaltare samt fasta avgifter för noterade fonder. Prestationsbaserade arvoden, som utgår när förvaltare uppnår en avkastning utöver överens- kommen nivå där vinstdelning tillämpas, redovisas som avgående post under nettoresultat för aktuellt tillgångsslag i resultaträkningen.

Förvaltararvoden för onoterade aktier och andelar redovisas som an- skaffningskostnad och kommer därmed ingå i det orealiserade resultatet.

Rörelsens kostnader

Samtliga förvaltningskostnader, exklusive courtage, arvoden till externa förvaltare och depåbanksarvoden, redovisas under rörelsens kostnader. Investeringar i inventarier samt egenutvecklad och förvärvad programvara kostnadsförs i normalfallet löpande.

Skatter

Tredje AP-fonden är befriad från all inkomstskatt vid placeringar i Sverige. Skatt på utdelningar och kupongskatter som påförs i vissa länder nettoredovisas i resultaträkningen under respektive intäktsslag.

Fonden är från och med 2012 registrerad till mervärdesskatt och där-

med skatteskyldig till mervärdesskatt för förvärv från utlandet. Fonden har inte rätt att återfå betald mervärdesskatt. Kostnadsförd mervärdesskatt inkluderas i respektive kostnadspost.

Avrundningar mm

Avrundningsdifferenser i tabeller kan förekomma. Belopp anges i miljoner kronor (mkr) om inget annat anges.

2 Räntenetto

Mkr

2022

2021

3 Nettoresultat noterade aktier och andelar

Mkr	2022	2021
Resultat noterade aktier och andelar	-47 853	49 123
Avgår courtage	-79	-73
Nettoresultat noterade aktier och andelar	-47 932	49 050

4 Nettoresultat onoterade aktier och andelar

Mkr	2022	2021
Realisationsresultat	2 727	4 262
Orealiserade värdeförändringar	10 537	23 423
Nettoresultat onoterade aktier och andelar	13 264	27 685

Externa förvaltararvoden för onoterade tillgångar redovisas som en del av tillgångens anskaffningsvärde och belastar därmed orealiserat netto- resultat för onoterade tillgångar. Återbetalda förvaltararvoden påverkar följaktligen orealiserat resultat positivt.

Under året har totalt 543 (587) miljoner kronor erlagts i förvaltararvoden avseende onoterade tillgångar, varav 532 (577) miljoner kronor medger återbetalning. Under året har även 237 (327) miljoner kronor återbetalats. Det orealiserade resultatet för onoterade aktier och andelar har netto påverkats negativt med 306 (negativt med 260) miljoner kronor.

5 Provisionskostnader

Mkr	2022	2021
Externa förvaltningsarvoden noterade tillgångar	99	119
Externa förvaltningsarvoden onoterade tillgångar	5	9
Övriga provisionskostnader inkl. depåbanks-	15	15
kostnader
Summa provisionskostnader	119	142

I provisionskostnader ingår inte prestationsbaserade arvoden vilka uppgick till 199 (99) miljoner kronor och är relaterade till noterade aktier. Prestationsbaserade arvoden reducerar nettoresultatet för respektive tillgångsslag.

Ränteintäkter

Obligationer och andra räntebärande intäkter	1 709	1 500
Värdepapperslån, aktier	47	44
Värdepapperslån, obligationer	68	74
Övriga ränteintäkter	37	20
Summa ränteintäkter	1 860	1 638
Räntekostnader
Övriga räntekostnader	0	4
Summa räntekostnader	0	4
Räntenetto	1 860	1 633

AP3 årsredovisning 2022 57

147

Skr. 2022/23:130

Bilaga 5

AP3 som buffertfond

Hållbarhet

Fondstyrning

Förvaltningsberättelse

Nyckeltal

Noter

6 Personal

	2022		2021
		varav		varav
	totalt	kvinnor	totalt	kvinnor
Medelantal anställda	63	27	60	25
Anställda 31/12	66	27	61	26
Antal i ledningsgruppen 31/12	5	3	5	4
		Löner och		Rörliga
Personalkostnader i tkr, 2022		arvoden	ersättningar

Pensions-	varav	Sociala kostnader inkl.
kostnader	löneväxling	särskild löneskatt	Summa

Styrelsens ordförande,	211				66	277
Christina Lindenius
Övriga styrelseledamöter	942				259	1 201
Summa	1 152				326	1 478
Vd Kerstin Hessius t o m okt 2022	3 407		2 113	832	1 583	7 103
Vd Staffan Hansén fr o m nov 2022	862		253		332	1 447
Ledningsgruppen exkl VD
Pablo Bernengo	3 452		1 170	157	1 368	5 990
Eva Boric	2 137		653		830	3 619
Lil Larås Lindgren	1 437		665	126	613	2 715
Zorica Bodiroza	1 574		533		624	2 731
Summa ledningsgruppen exkl VD	8 599		3 022	283	3 435	15 055
Övriga anställda	67 527		26 869	3 709	27 368	121 765
Summa anställda	80 395		32 257	4 823	32 718	145 370
Övriga personalkostnader						5 413
Summa personalkostnader	81 547		32 257	4 823	33 044	152 261
	Löner och	Rörliga	Pensions-	varav	Sociala kostnader inkl.
Personalkostnader i tkr, 2021	arvoden	ersättningar	kostnader	löneväxling	särskild löneskatt	Summa
Styrelsens ordförande,	210				66	276
Christina Lindenius
Övriga styrelseledamöter	940				279	1 219
Summa	1 150				345	1 495
Vd Kerstin Hessius	4 040		2 508	998	1 878	8 426
Ledningsgruppen exkl VD
Pablo Bernengo	3 444		977		1 319	5 740
Eva Boric	2 075		636		806	3 517
Lil Larås Lindgren	1 419		632	108	599	2 651
Zorica Bodiroza	1 546		509		609	2 663
Summa ledningsgruppen exkl VD	8 484		2 754	108	3 333	14 570
Övriga anställda	63 339	4 019	25 004	3 417	26 889	119 250
Summa anställda	75 863	4 019	30 266	4 522	32 100	142 247
Övriga personalkostnader						3 372
Summa personalkostnader	77 013	4 019	30 266	4 522	32 445	147 114

58 AP3 årsredovisning 2022

148

Skr. 2022/23:130

Bilaga 5

AP3 som buffertfond

Hållbarhet

Fondstyrning

Förvaltningsberättelse

Nyckeltal

Noter

Styrelse

Styrelsearvoden fastställs av regeringen. Helårsersättningen uppgår sedan 2020 till 200 tkr till styrelsens ordförande, 150 tkr till vice ordförande och 100 tkr till ledamöter. Regeringen har beslutat om möjlighet för fonden att ersätta ledamöter i styrelsen för utskottsarbete med maximalt 100 tkr att fördelas mellan medlemmarna i ersättnings- och revisionsutskottet. För 2022 har 100 (100) tkr betalats ut i ersättningar för utskottsarbete.

Utskott

Ersättningsutskottet har under året bestått av tre ledamöter och bereder bland annat frågor avseende vd:s lön och förmåner samt löneram inför lönerevision. Ersättningsutskottet bereder också frågor rörande program- met för prestationsbaserad rörlig ersättning. Beslut i dessa frågor fattas av styrelsen. Risk- och revisionsutskottet består av tre ledamöter. Risk- och revisionsutskottet är bevakande och beredande åt styrelsen inom i första hand områdena finansiell rapportering, redovisning, internkontroll, riskhantering och extern revision.

ersättningen betalas ut först tre år efter intjänandeåret. Anställda inom de administrativa funktionerna har möjlighet att erhålla motsvarande en månadslön i rörlig ersättning. För att rörlig ersättning ska kunna utgå till någon anställd måste fonden som helhet uppvisa ett positivt resultat.

Vd, medlemmar i ledningsgruppen samt ompliance cer och hef för riskkontroll & avkastningsanalys omfattas inte av programmet om rörlig prestationsbaserad ersättning. För 2022 har fonden reserverat 0,0 (4,0) miljoner kronor för utbetalning av rörlig ersättning baserat på uppfyllelse av mål i enlighet med avtal. Det reserverade beloppet motsvarar en rörlig prestationsbaserad ersättning på i snitt 0,0 (0,8) månadslöner per anställd som omfattas av programmet.

Sjukfrånvaro

Total sjukfrånvaro under 2022 uppgick till 1,9 (1,3) procent uppdelat på 0,6 (0,2) procent för män och 3,7 (2,8) procent för kvinnor.

VDs ersättning

Ersättning till vd fastställs av styrelsen. I vd:s anställningsavtal förbinder sig fonden att betala premie för tjänstepensions- och sjukförsäkring upp- gående till 30 procent av bruttolönen. Avtalet gäller med en uppsägnings- tid från såväl fondens som VDs sida på 6 månader. Vid uppsägning från fondens sida kan även 12 månaders avgångsvederlag utbetalas. Uppsägningslön och avgångsvederlag ska avräknas mot erhållande av inkomst från ny t änst eller näringsverksamhet. et finns inget avtal om förtida pension. Vd har erhållit skattepliktiga förmåner till ett värde upp- gående till 5 (6) tkr. Vd omfattas ej av programmet för prestationsbaserad rörlig ersättning.

Ledningsgrupp exkl Vd

Ledningsgruppen består av vd, CIO, chefen för affärsstöd & kontroll tillika CRO, Kommunikationschef samt Personalchef.

Anställningsvillkoren för verkställande ledningen regleras enligt kol- lektivavtal med BAO och Jusek/Civilekonomernas Riksförbund/Sveriges

ingen örer . åledes finns det inga särskilda avtal avseende upp- sägningstid, avgångsvederlag eller förtida pension för någon i ledningen. Medlemmarna i ledningsgruppen har erhållit skattepliktiga förmåner till värden mellan 4 (5) och 71 (23) tkr. Medlemmar i ledningsgruppen omfat- tas inte av programmet för prestationsbaserad rörlig ersättning.

Ersättning

Fonden följer regeringens riktlinjer för anställningsvillkor i AP-fonderna, där det framgår att ersättningsnivåerna ska vara konkurrenskraftiga utan att för den skull vara löneledande. Styrelsens ersättningsutskott ansvarar inför styrelsen för att bereda ersättningsfrågor. Ersättningar och andra an- ställningsvillkor för AP3s verkställande direktör (vd) beslutas av styrelsen. Ersättningar och anställningsvillkor för övriga ledande befattningshavare godkänns av ersättningsutskottet baserat på VDs förslag. Vidare beslutar styrelsen om löneram för övriga anställda.

likhet med tidigare år har deltagit i illis o ers atsons marknadslönekartläggning för att jämföra de anställdas löner med motsvarande roller på finansmarknaden. yftet med att delta årligen är att bedöma om ersättningsnivåerna ligger i linje med vad regeringens riktlinjer föreskriver. Resultatet av marknadslöneanalysen visar att majoriteten av AP3s anställda ligger kring medianen i relation till jämförelsemarknadens ersättningsnivåer. Styrelsens slutsats är därför att ersättningsstrukturen och ersättningsnivåerna är marknadsmässiga, konkurrenskraftiga utan att vara löneledande, samt rimliga och ändamålsenliga för vd, ledande be- fattningshavare och övriga anställda. Styrelsen bedömer också att fonden föl er regeringens riktlin er och att det inte finns några undantag som ska särredovisas.

Program för prestationsbaserad ersättning

Styrelsen har beslutat om ett program för rörlig ersättning i linje med de statliga riktlinjer som regeringen gav ut i april 2009 samt med anpassningar i enlighet med de allmänna råd om ersättningspolicy i försäkringsföretag med era som inansinspektionen publicerade i mars 2010. Programmet gäller för 2022 och innebär att anställda inom Kapitalförvaltningen har möjlighet att erhålla upp till två extra månads- löner i prestationsbaserad rörlig ersättning under förutsättning att i förväg kommunicerade kriterier är uppfyllda. 60 procent av den rörliga

7 Övriga administrationskostnader

Mkr	2022	2021
Lokalkostnader	17	13
Informations- och datakostnader	60	53
Köpta tjänster	17	17
Övrigt	5	4
Summa övriga administrationskostnader	99	87

I köpta tjänster ovan ingår arvoden till revisionsbolag. I köpta tjänster ingår även arvoden för konsulttjänster beställda av regeringskansliet om

0,4 (0,5) miljoner kronor.

Tkr	2022	2021
Revisionsuppdrag
	737	750
Övriga tjänster revisionsbolag
	-	-
Summa ersättning till revisionsbolag	737	750

8 Noterade aktier och andelar

Mkr, verkligt värde	2022-12-31 2021-12-31
Svenska aktier	59 961	71 939
Andelar i svenska fonder	-	-
Utländska aktier	123 560	135 261
Andelar i utländska fonder	16 883	42 143
Summa noterade aktier och andelar	200 404	249 343

En förteckning över fondens fem största svenska respektive utländska aktieinnehav finns på sid . å fondens hemsida ap .se återfinns en förteckning över fondens samtliga aktieinnehav. Angående värdepappers- utlåning, se vidare not 1 och 17. Säkerheter som erhålls för utlåning uppgår i snitt till 103 procent av de utlånade tillgångarnas marknadsvärde.

AP3 årsredovisning 2022 59

149

Skr. 2022/23:130

Bilaga 5

AP3 som buffertfond

Hållbarhet

Fondstyrning

Förvaltningsberättelse

Nyckeltal

Noter

9 Aktier och andelar, onoterade

AP3 hade per 31 dec 2022 gjort följande investeringar i onoterade värde- papper direkt och via riskkapitalbolag och fonder. pecifikation nedan visar de fem största innehaven baserat på investerat kapital.

Mkr, verkligt värde	2022-12-31	2021-12-31
Svenska aktier och andelar, dotter- och	89 486	76 302
intressebolag
Utländska aktier och andelar, dotter- och	11 025	9 557
intressebolag
Övriga onoterade svenska aktier och andelar	2 699	2 494
Övriga onoterade utländska aktier och andelar	43 872	36 986
Summa aktier och andelar, onoterade	147 082	125 339
Svenska aktier och andelar, dotter- och intressebolag
Organisationsnr		Säte

Ägarandel	Verkligt	e e
Antal aktier kapital/röster	värde	kapital 2022 resultat 2022

Vasakronan Holding AB	556650-4196	Stockholm	1 000 000	28 081	89 767	8 493
Hemsö Fastighets AB	556779-8169	Stockholm	70 000 700	23 505	30 024	2 560
Hemsö Intressenter AB	556917-4336	Stockholm	25 000	5 037
Hemsö Norden KB	969769-2961	Stockholm		772	1 555	190
Trophi Fastighets AB	556914-7647	Stockholm	1 000 000	10 610
Fastighets AB Regio	559013-4911	Stockholm	4 000 017	7 118
Polhem Infra KB	969789-2413	Stockholm		2 778	8 335	154
Polhem Infra AB	559183-3917	Stockholm	20 000	0	1	0
Ellevio Holding 1 AB	559005-2444	Stockholm	10 000	5 847
Trenum AB	556978-8291	Göteborg	500	2 275
Gysinge Skog AB	559164-0817	Stockholm	25 000	2 016
4 to 1 Investments AB	559313-2490	Stockholm	6 250	0
4 to 1 Investments KB	969795-3033	Stockholm		1 446
Summa aktier och andelar i svenska				89 486

dotter- och intressebolag
Utländska aktier och andelar, dotter- och intressebolag
		Ägarandel	Verkligt
	Säte	Antal aktier kapital/röster	värde
ThreeTree Holding LLC	USA	10 000	8 640
Farmoor 2 Holdings B.V.	Nederländerna	149	2 385
Summa aktier och andelar i utländska dotter- och intressebolag			11 025
Fem största innehaven i övriga svenska onoterade aktier och andelar
		Ägarandel	Anskaffnings-
	Säte	kapital	värde 2022
Verdane Capital X	Stockholm		363
Verdane Edda II	Stockholm		290
Verdane Capital IX	Stockholm		235
Altor Fund IV	Stockholm		211
Altor Fund V	Stockholm		203
Fem största innehaven i övriga utländska onoterade aktier och andelar
		Ägarandel	Anskaffnings-
	Säte	kapital	värde 2022
Mirova Core Infrastructure Fund II SCS	Luxemburg		943
Vauban Core Infrastructure Fund III SCS	Luxemburg		939
Innisfree PFI Secondary Fund 2 (ISF2)	London		898
Hermes Infra Spring II	Guernsey		677
Meridiam Sustainable Water and Waste Fund	Paris		530

n specifikation över samtliga innehav med angivelse av startår på investeringen och investeringsåtagande återfinns på ap .se.

60 AP3 årsredovisning 2022

150

Skr. 2022/23:130

Bilaga 5

AP3 som buffertfond

Hållbarhet

Fondstyrning

Förvaltningsberättelse

Nyckeltal

Noter

10 Obligationer och andra räntebärande tillgångar

Obligationer och andra räntebärande värdepapper fördelat på emittentkategori

Mkr, verkligt värde	2022-12-31 2021-12-31
Svenska staten	5 065	5 401
Svenska bostadsinstitut	4 997	5 208
Övriga svenska emittenter
inansiella företag	2 134	1 905
cke finansiella företag	16 580	17 044
Utländska stater	60 056	71 902
Övriga utländska emittenter	32 949	36 090
Summa	121 781	137 550
Räntefonder	482	430
Summa	122 262	137 981

Obligationer och andra räntebärande värdepapper fördelat på instrumentkategori

Mkr, verkligt värde	2022-12-31 2021-12-31
Realränteobligationer	26 856	28 717
Övriga obligationer	86 114	100 207
ertifikat	-	149
Onoterade reverslån	8 782	8 477
Onoterade konvertibla förlagslån	28	-
Summa	121 781	137 550
Räntefonder	482	430
Summa	122 262	137 981

Av obligationer och andra räntebärande värdepapper avser 5 835 (6 725) miljoner kronor återinvestering av erhållna kontantsäkerheter relaterade till värdepappersutlåning. Angående värdepappersutlåning, se vidare not 1 och 17 Säkerheter som erhålls för utlåning uppgår i snitt till 103 procent av de utlånade tillgångarnas marknadsvärde.

11 Derivatinstrument brutto

		2022-12-31		2021-12-31
		Positivt	Negativt		Positivt	Negativt
Mkr		verkligt värde	verkligt värde		verkligt värde	verkligt värde
Aktierelaterade instrument
Optioner, clearade	Innehavda, köp	-	-	26		-
	Innehavda, sälj	261	-	-		-
	Utställda, köp	-	-50	-		-
	Utställda, sälj	-	-	-		-8
Terminer		-	-	0		0
appar		-	-1	-		-1
Summa		261	-51	26		-9
varav clearat		261	-50	26		-8
Ränte- och kreditrelaterade instrument
Optioner, clearade	Innehavda, köp	-	-	-		-
	Innehavda, sälj	-	-	-		-
	Utställda, köp	-	-	-		-
	Utställda, sälj	-	-	-		-
FRA/Terminer		0	0	0		0
CDS		-	-	-		-
appar		43	-473	46		-72
Summa		43	-473	46		-72
varav clearat		0	0	0		0
Valutarelaterade instrument
Optioner, OTC	Innehavda, köp	496	-	93		-
	Innehavda, sälj	161	-	99		-
	Utställda, köp	-	-451	-		-76
	Utställda, sälj	-	-200	-		-59
Terminer		4 147	-2 054	152		-6 672
appar		-	-	-		-
Summa		4 804	-2 705	344		-6 807
Effekt av nettoredovisning		-	-	-		-
Summa derivatinstrument		5 108	-3 229	416		-6 888

AP3 årsredovisning 2022 61

151

Skr. 2022/23:130

Bilaga 5

AP3 som buffertfond

Hållbarhet

Fondstyrning

Förvaltningsberättelse

Nyckeltal

Noter

Derivat får enligt fondens placeringsregler användas i syfte att effektivi- sera förvaltningen eller hantera risken.

Aktie- och räntederivat handlas företrädesvis på standardiserade marknader i clearade produkter, varpå motpartsriskerna enbart är gent- emot clearinghuset. Valuta- och kreditderivatmarknaderna är emellertid OTC-marknader, vilket innebär att denna handel inte är standardiserad eller clearad, varpå motparts- och leveransrisker uppkommer gentemot de motparter som anlitas. Fondens motparter för handel som ej clearas godkänns och limiteras av fondens styrelse och exponering inom ramen för dessa limiter bevakas löpande. Fonden använder marknadens standar- diserade avtal för OTC-handel såsom exempelvis ISDA-avtal.

Utställda säljoptioner är delpositioner i olika optionsstrategier med syfte att hantera risken i portföljen. I den mån en utställd option innebär att AP3 har en förpliktelse att leverera ett underliggande värdepapper har fon- den alltid innehav i detta värdepapper som täcker eventuellt leveranskrav.

För en närmare beskrivning av riskhanteringen med avseende på derivatinstrument hänvisas till fondens riskhanteringsplan på ap3.se.

15 Förutbetalda intäkter och upplupna kostnader

Mkr	2022-12-31 2021-12-31
Upplupna externa förvaltningskostnader	76	66
Övriga upplupna kostnader	19	14
Rörlig ersättning inkl. sociala avgifter	5	11
Summa förutbetalda intäkter och	100	91
upplupna kostnader

Rörlig ersättning för år 2020 utbetalades till 40 procent under 2021 och resterande del utbetalas under 2023. Rörlig ersättning för år 2021 utbeta- lades till 40 procent under 2022 och resterande del utbetalas under 2024. Ingen avsättning för rörliga ersättningar har gjorts för år 2022.

12 Övriga tillgångar

Mkr	2022-12-31 2021-12-31
Fondlikvider	46	111
Återköpstransaktioner	847	1 062
Återinvesterade kontantsäkerheter	6 153	4 427
Övriga kortfristiga fordringar	6	0
Summa övriga tillgångar	7 052	5 600

13 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

Mkr	2022-12-31 2021-12-31
Upplupna ränteintäkter	660	618
Upplupna utdelningar	164	97
Restitutioner	316	279
Förutbetalda kostnader	34	54
Upplupna premier aktielån	10	10
Summa förutbetalda kostnader och	1 184	1 057
upplupna intäkter

14 Övriga skulder

Mkr	2022-12-31 2021-12-31
Leverantörsskulder	19	18
Fondlikvider	136	127
Löneskatter	1	1
Personalens källskatter	4	3
Återköpstransaktioner	847	1 062
Mottagna kontantsäkerheter	11 996	11 153
Övriga skulder	4	5
Summa övriga skulder	13 007	12 368

16 Fondkapital

Nettobetalningar mot pensionssystemet
Mkr	2022-12-31 2021-12-31
Ingående fondkapital	502 287	422 974
Inbetalda pensionsavgifter	81 822	75 597
Utbetalda pensionsmedel innevarande år	-86 259	-82 885
ver yttning av pensionsrätter till	0	-1
Reglering av pensionsrätt	0	-3
Administrationsersättning till	-252	-236
Pensionsmyndigheten
Summa nettobetalningar	-4 689	-7 528
mot pensionssystemet
Årets resultat	-29 188	86 841
Utgående fondkapital	468 410	502 287

17 Ställda panter, ansvarsförbindelser och åtaganden

Ställda panter, ansvarsförbindelser och jämförliga säkerheter

Mkr	2022-12-31	2021-12-31
Panter för återköpstransaktioner
Mottagna säkerheter	7 000	5 489
Avlämnade säkerheter	847	1 062
Panter för derivathandel
Erhållen kontantsäkerhet	1 393	-
Ställd kontantsäkerhet	-	1 671
Utlånade värdepapper för vilka
kontantsäkerheter erhållits
Utlånade värdepapper	11 988	11 154
Erhållen kontantsäkerhet	11 987	11 153
Utlånade värdepapper mot erhållen
säkerhet i form av värdepapper
Utlånade värdepapper	39 801	72 509
Erhållen säkerhet i form av värdepapper	39 712	72 954
Summa utställda säkerheter och värdepapper	52 637	86 397
Utestående åtaganden
Mkr	2022-12-31 2021-12-31
Onoterade aktier	9 393	9 491
Fastighets-, infrastruktur- och skogsfonder	1 944	2 175
Teckningsåtaganden	16 973	12 853
Totala åtaganden	28 310	24 519
Summa poster inom linjen	80 946	110 915
vanstående säkerheter finns redovisade i not	, och .

62 AP3 årsredovisning 2022

152

Skr. 2022/23:130

Bilaga 5

AP3 som buffertfond

Hållbarhet

Fondstyrning

Förvaltningsberättelse

Nyckeltal

Noter

18 Valutaexponering

Valutaexponerade tillgångar per valuta per 31 dec 2022
Mkr	USD	EUR	GBP	JPY	Övrigt	Totalt
Aktier och andelar	118 217	29 973	8 800	11 724	16 233	184 948
Exponering genom SEK-noterade bolag med utländsk hemvist	-	2 457	1 182	-	1 031	4 670
Obligationer och andra räntebärande värdepapper	73 012	7 462	383	-	521	81 378
Derivat	3 626	-5 553	-9	165	-23	-1 793
Övriga placeringstillgångar	10 544	1 117	2 482	93	641	14 876
Valutaexponering brutto	205 398	35 456	12 838	11 982	18 403	284 078
Kurssäkring	-142 996	-28 558	-6 798	-4 091	-9 401	-191 843
Total valutaexponering	62 403	6 898	6 040	7 892	9 002	92 235
Valutaexponerade tillgångar per valuta per 31 dec 2021
Mkr	USD	EUR	GBP	JPY	Övrigt	Totalt
Aktier och andelar	126 666	29 271	8 826	11 309	38 443	214 515
Exponering genom SEK-noterade bolag med utländsk hemvist	-	2 778	1 130	-	1 470	5 377
Obligationer och andra räntebärande värdepapper	81 732	6 402	3 611	2 069	510	94 325
Derivat	-194	-27	23	110	-1	-89
Övriga placeringstillgångar	8 193	920	3 087	101	613	12 914
Valutaexponering brutto	216 398	39 344	16 677	13 589	41 035	327 042
Kurssäkring	-163 271	-27 539	-9 639	-6 696	-8 538	-215 683
Total valutaexponering	53 126	11 805	7 038	6 893	32 497	111 358

19 Finansiella instrument, pris- och värderingshierarki

Investeringstillgångar per värderingskategori per 31 dec 2022

Mkr	Nivå 1	Nivå 2	Nivå 3	Totalt
Noterade aktier och andelar	200 404	-	-	200 404
Onoterade aktier och andelar	-	-	147 082	147 082
Obligationer och andra räntebärande tillgångar	113 465	-	8 797	122 262
Derivat, positiva marknadsvärden	261	4 847	-	5 108
Summa investeringstillgångar	314 131	4 847	155 879	474 856
Derivat, negativa marknadsvärden	-50	-3 179	-	-3 229
Summa	314 080	1 668	155 879	471 627
Investeringstillgångar per värderingskategori per 31 dec 2021
Mkr	Nivå 1	Nivå 2	Nivå 3	Totalt
Noterade aktier och andelar	249 343	-	-	249 343
Onoterade aktier och andelar	-	-	125 339	125 339
Obligationer och andra räntebärande tillgångar	129 473	-	8 507	137 981
Derivat, positiva marknadsvärden	26	390	-	416
Summa investeringstillgångar	378 842	390	133 846	513 079
Derivat, negativa marknadsvärden	-8	-6 880	-	-6 888
Summa	378 834	-6 490	133 846	506 190

Förändring av tillgångar i nivå 3 2021 till 2022
			Noterade aktier	Onoterade aktier	Obligationer och
					andra räntebärande
Mkr			och andelar	och andelar	tillgångar	Derivat	Totalt
Redovisat värde vid årets ingång			-	125 339	8 507	-	133 846
Investerat			-	8 299	307	-	8 606
Sålt/återbetalt under året			-	-1 487	-29	-	-1 516
Realiserad värdeförändring			-	234	-	-	234
Orealiserad värdeförändring			-	14 698	11	-	14 709
ör	yttning från nivå	eller	-	-	-	-	-
ör	yttning till nivå	eller	-	-	-	-	-
Redovisat värde vid årets utgång			-	147 082	8 797	-	155 879

AP3 årsredovisning 2022 63

153

Skr. 2022/23:130

Bilaga 5

AP3 som buffertfond

Hållbarhet

Fondstyrning

Förvaltningsberättelse

Nyckeltal

Noter

Förändring av tillgångar i nivå 3 2020 till 2021
			Noterade aktier	Onoterade aktier	Obligationer och
					andra räntebärande
Mkr			och andelar	och andelar	tillgångar	Derivat	Totalt
Redovisat värde vid årets ingång			-	86 677	8 488	-	95 165
Investerat			-	15 568	322	-	15 890
Sålt/återbetalt under året			-	-2 776	-303	-	-3 080
Realiserad värdeförändring			-	208	0	-	208
Orealiserad värdeförändring			-	25 661	1	-	25 663
ör	yttning från nivå	eller	-	-	-	-	-
ör	yttning till nivå	eller	-	-	-	-	-
Redovisat värde vid årets utgång			-	125 339	8 507	-	133 846

AP3 värderar samtliga innehav till verkligt värde, vilket fastställs utifrån en hierarki i tre nivåer av priskällor och beräkningsmodeller. Verkligt värde definieras som det belopp till vilket en tillgång skulle kunna överlåtas eller en skuld regleras i en normal transaktion mellan marknadsaktörer vid tillfället då värdering görs.

ivå nnehav som finns representerade i de inde som fonden

använder för likvida investeringar i aktier och räntebärande värdepapper värderas i första hand till indexleverantörernas värderingspriser. I de fall tillgången inte inkluderas i något index eller där indexleverantörens pris bedöms som icke tillförlitligt, sker värdering i stället till noterade priser observerbara i en aktiv marknad. Med aktiv marknad menas en handels- plats där priser ställs oftare än en gång i veckan. Att använda observerbara priser är alltid första valet vid val av värderingspris och omfattar merparten

av s tillgångar, men när dessa inte finns att tillgå tas priserna enligt

nästa steg i värderingshierarkin.

Nivå 2: För vissa innehav, främst vissa räntebärande värdepapper samt

ertalet derivat som inte handlas över börs eller hanteras av ett clearing-

hus, saknas tillförlitliga noterade priser. Värdering sker då utifrån veder- tagna modeller vilka i sin tur använder observerbara marknadsdata för att fastställa ett verkligt värde. Värderingsrisken för denna grupp bedöms som begränsad. I denna grupp inkluderas också vissa typer av trans- aktioner där AP3 är beroende av prisuppgifter från en eller ett par externa motparter för att fastställa ett verkligt värde. För tillgångar där tillgängligt pris bedöms som mindre tillförlitligt, t ex på grund av låg marknads- aktivitet, görs en rimlighetsbedömning av fondens egen värdering baserad på värdering erhållen från tredje part.

ivå lutligen finns innehav som måste modellvärderas där värde-

ringen till stor del är beroende av icke observerbara marknadsdata och därmed innehåller en större grad av bedömning och högre osäkerhet. För AP3s del är det främst innehav i riskkapitalfonder samt onoterade innehav i fastighetsbolag som återfinns i denna kategori.

AP3s värdering av innehav i riskkapitalfonder baseras på den värdering som erhålls av externa förvaltare. AP3 ställer krav på att förvaltarna

ska följa IPEVs principer för värdering samt att fonden revideras av en välrenommerad revisionsfirma. Värdering från förvaltarna erhålls vanligen inom 90 dagar efter kvartalsslut vilket innebär att värderingarna av AP3s innehav per 31 december baseras på rapporter från förvaltarna per 30 september, usterat för kassa öden under f ärde kvartalet. n bedöm- ning görs av värderingens tillförlitlighet för att fastställa om eventuella korrigeringar är nödvändiga för att uppnå ett mer rättvisande verkligt värde. Per 31 december 2022 hade inga sådana korrigeringar bedömts nödvändiga. Värderingen påverkas i första hand av de underliggande bolagens resultatutveckling, men också av aktiemarknadens värdering av ämförbara bolag. örväntade diskonterade framtida kassa öden har mindre betydelse för värderingen, då AP3s riskkapitalportfölj i första hand består av mogna bolag, s k buyouts.

I tabellen redovisas AP3s samtliga investeringstillgångar fördelade per värderingskategori. 67 (75) procent av fondens investeringstillgångar kan värderas till observerbara priser i en aktiv marknad. En nedvärdering med 10 procent av de tillgångar som är mest svårbedömda, dvs nivå 3, skulle påverka AP3s fondkapital med -3,3 (-2,7) procent. Fondens värderingsrisk bedöms som begränsad.

20 Finansiella risker

Risk mätt som Value at Risk för AP3s portfölj
	Lägsta	Högsta	Genom-
Mkr	nivå	nivå	snitt	31 dec	31 dec1
2022	1 799	7 067	6 136	6 525	4 485
2021	1 693	3 902	2 671	2 955	2 990

1) Kolumnen visar VaR vid likaviktad historisk data.

Fondens innehav är exponerade mot marknads- och kreditrisker, vilka kan innebära värdeförändringar när t ex aktiekurser, räntor, kreditspreadar och valutakurser förändras. AP3 använder Value at Risk (VaR) för att aggre- gera risk över samtliga risktyper. Per årsskiftet uppgick fondens risk mätt som VaR för totalportföljen till 6 525 (2 955) miljoner kronor. AP3 beräknar VaR med en faktormodell där observationer viktas exponentiellt med en halveringstid på ett år, vilket innebär att det gångna årets marknadshän- delser dominerar beräkningarna. Fonden använder en så kallad parame- trisk VaR-modell. Val av beräkningsmodell motiveras av totalportföljens sammansättning. Tabellen ovan visar högsta och lägsta nivå på VaR samt risken i genomsnitt och vid slutet av året för AP3s portfölj. I tabellen visas också VaR per den 31 december där den historiska datan är likaviktad, varje dag under perioden väger lika tungt i beräkningen.

Fondens risk mätt som VaR har varierat mellan 1 799 (1 693) miljoner kronor och 7 067 (3 902) miljoner kronor under året. Skillnaderna i risknivå förklaras främst av förändrad marknadsvolatilitet och mindre av föränd- ringar av portföljens sammansättning.

På sida 44 visas riskexponeringen fördelad på AP3s tillgångsslag.

VaR per tillgångsslag
			VaR
	Bidrag	VaR	ex-ante	VaR
	volatilitet	ex-ante	a	ex-ante 10
	ex-ante	a	bidrag	a a
2022-12-31	1 dag (%)	(MSEK)	(MSEK)	(MSEK)
Aktier	0,4	2 987	2 894	9 445
Alternativa investeringar	0,2	1 812	1 514	5 729
Övriga strategier	0,0	370	63	1 170
Räntor	0,0	1 209	14	3 823
AP3 totalt	0,6	4 485	4 485	14 183

64 AP3 årsredovisning 2022

154

Skr. 2022/23:130

Bilaga 5

AP3 som buffertfond

Hållbarhet

Fondstyrning

Förvaltningsberättelse

Nyckeltal

Noter

Exponering mot kreditrisk per 31 dec 20221			Kreditbetyg
Mkr	AAA	AA	A	BBB	‹BBB-2
Statsobligationer	79 527	570	267	445
Bostadsobligationer	4 938			147
Företagsobligationer	895	3 482	5 577	8 682	4 236
Depositioner och repor			6 153
Derivat, nettofordran	2 399		2
Bruttoexponering	87 760	4 051	11 999	9 274	4 236
Erhållna säkerheter			1 393
Nettoexponering	87 760	4 051	10 606	9 274	4 236
Exponering mot kreditrisk per 31 dec 20211			Kreditbetyg
Mkr	AAA	AA	A	BBB	‹BBB-2
Statsobligationer	91 072	1 307	2 330	845	-
Bostadsobligationer	5 691	-	-	163	-
Företagsobligationer	1 230	3 788	6 048	9 607	5 680
Depositioner och repor	-	-	4 427	-	-
Derivat, nettofordran	-	-	23	-	-
Bruttoexponering	97 992	5 095	12 828	10 615	5 680
Erhållna säkerheter	-	-	-	-	-
Nettoexponering	97 992	5 095	12 828	10 615	5 680

1) Inkluderar placeringar i noterade räntebärande värdepapper, depositioner och repor, icke clearade derivat där AP3 har en fordran på motparten samt återinvestering av erhållna kontantsäkerheter relaterade till värdepappersutlåning. Då tabellen endast visar exponering mot kreditrisk kan den ej avläsas mot balansräkningen.

2) Inkluderar även värdepapper utan rating.

Fondens likviditetsrisk begränsas bland annat genom kravet i AP-fondslagen avseende att AP-fonderna måste hålla minst 20 procent av fondkapitalet i räntebärande fordringar med låg kredit- och likviditetsrisk. Under 2022 har fondens andel i snitt legat på 24,4 (24,7) procent.

21 Finansiella tillgångar och skulder som nettas i balansräkningen eller lyder under kvittningsavtal

2022-12-31		Nettade belopp	Nettobalans i	Kvittning av
				finansiella
Tillgångar, Mkr	Bruttobelopp	i balans-	balans-	instrument	Mottagna	Nettobelopp		Summa i
		räkningen	räkningen	enligt avtal	säkerheter	efter kvittning	Övrigt¹	balansräkningen
Derivat	4 847		4 847	2 718	1 393	736	261	5 108
Tillgångsrepor	847		847	847		0	6 153	7 000
Summa	5 694	0	5 694	3 565	1 393	736	6 414	12 108
2022-12-31		Nettade belopp	Nettobalans i	Kvittning av
				finansiella
Skulder, Mkr	Bruttobelopp	i balans-	balans-	instrument	Ställda	Nettobelopp		Summa i
		räkningen	räkningen	enligt avtal	säkerheter	efter kvittning	Övrigt¹	balansräkningen
Derivat	3 179		3 179	2 718		461	50	3 229
Skuldrepor	847		847	847		0		847
Summa	4 026	0	4 026	3 565	0	461	50	4 076

1) Övriga instrument i balansräkningen som inte lyder under avtal som tillåter kvittning.

AP3 årsredovisning 2022 65

155

Skr. 2022/23:130

Bilaga 5

AP3 som buffertfond

Hållbarhet

Fondstyrning

Förvaltningsberättelse

Nyckeltal

Noter

2021-12-31		Nettade belopp	Nettobalans i	Kvittning av
				finansiella
Tillgångar, Mkr	Bruttobelopp	i balans-	balans-	instrument	Mottagna	Nettobelopp		Summa i
		räkningen	räkningen	enligt avtal	säkerheter	efter kvittning	Övrigt¹	balansräkningen
Derivat	390	-	390	366	-	24	26	416
Tillgångsrepor	1 062	-	1 062	1 062	-	-	4 427	5 489
Summa	1 452	-	1 452	1 428	-	24	4 454	5 905
2021-12-31		Nettade belopp	Nettobalans i	Kvittning av
				finansiella
Skulder, Mkr	Bruttobelopp	i balans-	balans-	instrument	Ställda	Nettobelopp		Summa i
		räkningen	räkningen	enligt avtal	säkerheter	efter kvittning	Övrigt¹	balansräkningen
Derivat	6 880	-	6 880	366	1 671	4 843	8	6 888
Skuldrepor	1 062	-	1 062	1 062	-	-	-	1 062
Summa	7 942	-	7 942	1 428	1 671	4 843	8	7 950

1) Övriga instrument i balansräkningen som inte lyder under avtal som tillåter kvittning.

22 Närstående

Syftet med noten är att upplysa om hur AP3s resultat och ställning har påverkats av transaktioner och utestående mellanhavanden, inklusive

åtaganden, med närstående i enlighet med definitioner i . om närstående till AP3 betraktas företag där AP3 genom sin ägarandel har

ett bestämmande eller betydande in ytande, eller där har nyckel-

personer i ledande ställning. AP3 hyr sina lokaler av Vasakronan AB till marknadsmässiga villkor. Avseende löner och ersättningar till AP-fondens styrelseledamöter och ledningsgrupp, se not 6.

Motpart, Mkr	2022-12-31	2021-12-31
Vasakronan Holding AB
Ränteintäkter	9	9
Lokalhyror	-12	-10
Åtagande om att på Vasakronans begäran
köpa företagscertifikat i bolaget med upp till
ett vid var tid högsta sammanlagda likvid-
belopp om	4 500	4 500
Hemsö Fastighets AB
Åtagande om att på Hemsö Fastighets ABs
begäran köpa företagscertifikat i bolaget
med upp till ett maximalt likvidbelopp om	6 000	5 000
Aktieägartillskott under året	-	700
Hemsö Intressenter AB
Ränteintäkter	99	98
Ägarlån	1 470	1 470
Aktieägartillskott under året	-	150
Trophi Fastighets AB
Ränteintäkter	17	23
Ägarlån	405	448
Åtagande om att på Trophi Fastighets ABs
begäran köpa företagscertifikat i bolaget med
upp till ett vid var tid högsta sammanlagda
likvidbelopp om	2 000	2 000
Fastighets AB Regio
Ägartillskott under året	1 351	100

Motpart, Mkr	2022-12-31	2021-12-31
Ellevio AB
Ränteintäkter	279	263
Ägarlån	4 923	4 645
Trenum AB
Ränteintäkter	32	21
Ägarlån	1 983	1 983
Åtagande om att på Trenum ABs begäran köpa	1 000	1 000
företagscertifikat i bolaget med upp till ett vid
var tid högsta sammanlagda likvidbelopp om
Polhem Infra AB
Aktieägartillskott under året	-	0
Polhem Infra KB
Ägartillskott under året	-	2 320
Investeringsåtagande	3 473	353
ThreeTree Holding LLC
Aktieägartillskott under året	18	5 149
4 to 1 Investments KB
Ägartillskott under året	598	834

66 AP3 årsredovisning 2022

156

Skr. 2022/23:130

Bilaga 5

AP3 som buffertfond

Hållbarhet

Fondstyrning

Förvaltningsberättelse

Nyckeltal

Underskrifter

Styrelsens och verkställande direktörens underskrifter

	Stockholm den 17 februari 2023
	Christina Lindenius	Johan Bygge
	ordförande	vice ordförande
Malin Björkmo	Magnus Emfel	Ylva Hedén Westerdahl
Torbjörn Hållö	Annelie Söderberg	Carina Wutzler
		Staffan Hansén

Peter Wågström

verkställande direktör

Vår revisionsberättelse har lämnats den 17 februari 2023

Peter Nilsson	Helena Kaiser de Carolis
Auktoriserad revisor	Auktoriserad revisor
Förordnad av regeringen	Förordnad av regeringen

AP3 årsredovisning 2022 67

157

Skr. 2022/23:130

Bilaga 5

AP3 som buffertfond

Hållbarhet

Fondstyrning

Förvaltningsberättelse

Nyckeltal

Revisionsberättelse

Revisionsberättelse

För Tredje AP-fonden, org.nr 802014-4120

Rapport om årsredovisningen

Uttalanden

Vi har utfört en revision av årsredovisningen för Tredje AP-fonden för år 2022. Fondens årsredovisning ingår på sidorna 39–67 i detta dokument.

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med Lag (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder) och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av Tredje

fondens finansiella ställning per den december och av dess finansiella resultat för året enligt lagen om allmänna pensionsfonder. Förvaltningsberättelsen är förenlig med års- redovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att resultaträkningen och balansräkningen fastställes.

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till Tredje AP-fonden enligt god revisors- sed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är till- räckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Annan information än årsredovisningen

Detta dokument innehåller även annan information än års-

redovisningen och denna återfinns på sidorna samt . Det är styrelsen och den verkställande direktören som har an-

svaret för denna andra information.

Vårt uttalande avseende årsredovisningen omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna andra information.

I samband med vår revision av årsredovisningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och över- väga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter.

Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen upprättas och att den ger en rättvisande bild enligt lagen om allmänna pensionsfonder. Styrelsen och verk- ställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de

bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.

Vid upprättandet av årsredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av fondens förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om för- hållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift.

Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera fonden, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta.

Revisorns ansvar

Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida års- redovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktig- heter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på misstag, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden.

Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. elaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsam- mans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen.

Som del av en revision enligt ISA använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela

• identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktig heter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på misstag, eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll.

• skaffar vi oss en förståelse av den del av fondens interna kontroll som har betydelse för vår revision för att utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till om- ständigheterna, men inte för att uttala oss om effektiviteten i den interna kontrollen.

• utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinciper som an- vänds och rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar.

• drar vi en slutsats om lämpligheten i att styrelsen och verk- ställande direktören använder antagandet om fortsatt drift vidrevisionen. Dessutom:

68 AP3 årsredovisning 2022

158

Skr. 2022/23:130

Bilaga 5

AP3 som buffertfond

Hållbarhet

Fondstyrning

Förvaltningsberättelse

Nyckeltal

Revisionsberättelse

upprättandet av årsredovisningen. Vi drar också en slutsats, med grund i de inhämtade revisionsbevisen, om huruvida det finns någon väsentlig osäkerhetsfaktor som avser sådana händelser eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om fondens förmåga att fortsätta verksamheten. Om vi drar slutsatsen att det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor, måste vi i revisionsberättelsen fästa uppmärksamheten på upplysning- arna i årsredovisningen om den väsentliga osäkerhetsfaktorn eller, om sådana upplysningar är otillräckliga, modifiera utta- landet om årsredovisningen. Våra slutsatser baseras på de revisionsbevis som inhämtas fram till datumet för revisions- berättelsen. Dock kan framtida händelser eller förhållanden göra att fonden inte längre kan fortsätta verksamheten.

• utvärderar vi den övergripande presentationen, strukturen och innehållet i årsredovisningen, däribland upplysningarna, och om årsredovisningen återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild.

Vi måste informera styrelsen om bland annat revisionens plane- rade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Vi måste också informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland de eventuella betydande brister i den interna kontrollen som vi identifierat.

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar

Uttalanden

Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även granskat inventeringen av de tillgångar som Tredje AP-fonden förvaltar. Vi har även granskat om det finns någon anmärkning i övrigt mot styrelsens och verkställande direktörens förvaltning av Tredje AP-fonden för 2022.

Revisionen har inte givit anledning till anmärkning beträffande inventeringen av tillgångarna eller i övrigt avseende förvaltningen.

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt an- svar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till Tredje AP-fonden enligt god revisors- sed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna samt för förvaltningen av fondens tillgångar enligt lagen om allmänna pensionsfonder.

Styrelsen ansvarar för Tredje AP-fondens organisation och

förvaltningen av Tredje AP-fondens angelägenheter. Detta inne- fattar bland annat att fortlöpande bedöma Tredje AP-fondens eko- nomiska situation och att tillse att Tredje AP-fondens organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och Tredje AP-fondens ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Den verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att Tredje AP-fondens bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett be- tryggande sätt.

Revisorns ansvar

Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om förvaltningen är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om det finns någon anmärkning mot styrelsens och verkställande direktörens för- valtning för Tredje AP-fonden för räkenskapsåret 2022.

Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda anmärkning.

Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Granskningen av för- valtningen grundar sig främst på revisionen av räkenskaperna. Vilka tillkommande granskningsåtgärder som utförs baseras på vår professionella bedömning med utgångspunkt i risk och väsentlighet. Det innebär att vi fokuserar granskningen på så- dana åtgärder, områden och förhållanden som är väsentliga för verksamheten och där avsteg och överträdelser skulle ha särskild betydelse för Tredje AP-fondens situation. Vi går igenom och prö- var fattade beslut, beslutsunderlag, vidtagna åtgärder och andra förhållanden som är relevanta för vårt uttalande om förvaltningen.

Stockholm den 17 februari 2023

Peter Nilsson	Helena Kaiser de Carolis
Auktoriserad revisor	Auktoriserad revisor
Förordnad av regeringen	Förordnad av regeringen

AP3 årsredovisning 2022 69

159

Skr. 2022/23:130

Bilaga 6

2022 Årsredovisning

160

ÅRET 2022

OM AP4

STRATEGI & VERKSAMHET

ÅRSREDOVISNING

FONDSTYRNING

HÅLLBARHETSDATA

Innehåll

ÅRET 2022 . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 Nyckeltal . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Vd-ord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Marknadsutveckling. . . . . . . . . . . .

ret i sammandrag . . . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . .

AP och pensionssystemet . . . .

G. .

Förvaltningsstruktur . . . . . . . . . .

AP-fondernas etikråd. . . . . . . . . .

Ägarstyrning . . . . . . . . . . . . . . . . .

limat miljö . . . . . . . . . . . . . . .

HR . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

G. . . . . . . . . .53

Förvaltningsberättelse . . . . . . .

Resultaträkning. . . . . . . . . . . . . . .

Balansräkning . . . . . . . . . . . . . . . .

Noter. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Revisionsberättelse . . . . . . . . . .

G . . . . . . . . . . .

Fondstyrningsrapport . . . . . . . . .

Styrelse . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Ledning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

. . . . . . . .

ångsiktig avkastning. . . . . . . . .

Risker i portföljen. . . . . . . . . . . . .

Röstningsdata . . . . . . . . . . . . . . .

Koldioxidavtryck . . . . . . . . . . . . . .

TCFD-tabeller . . . . . . . . . . . . . . . .

F s globala mål. . . . . . . . . . . . . .

Direkt miljöpåverkan . . . . . . . .

s.14

Fjärde AP-fondens AP rapport för 2022 innehåller förutom årsredovisning även en verksamhetsbeskrivning med hållbarhetsrapportering samt en fondstyrningsrapport. AP s hållbarhetsrapportering utgår från AP-fondernas gemensamma riktlinjer för redovisning av hur målet om föredömlig förvaltning har uppnåtts. AP eftersträvar att följa årsredovisningslagens riktlinjer för hållbarhetsrapportering. Siffror inom parentes avser föregående år.

s.53

s.44

.Skr 6 Bilaga

ÅRSREDOVISNING 2022

2

161

2022/23:130

162

ÅRET 2022

OM AP4

STRATEGI & VERKSAMHET

ÅRSREDOVISNING

FONDSTYRNING

HÅLLBARHETSDATA

→ N ELT L

Nyckeltal

miljarder kronor i	miljarder kronor i	miljarder kronor överfört	miljarder kronor i nya
fondkapital vid	resultat för 2022.	netto från AP4 till pensions-	tematiska hållbarhets-
utgången av 2022.		systemet under 2022.	investeringar under 2022.

		0,08	3
% i avkastning efter	% i aktiv avkastning. Över	% i totala kostnader under	% lägre koldioxid-
kostnader. Över	utvärderingshorisonten	2022. Rörelsens kostnader	avtryck 2022 än
utvärderingshorisonten tio	fem år har den aktiva	uppgick till 0,05 % och	2021. Sedan 2010 har
år har avkastningen varit i	avkastningen varit i	provisionskostnader	portföljens avtryck
genomsnitt 9,2 % per år.	genomsnitt 1,5 % per år.	uppgick till 0,03 %.	minskat med 61 %.

ÅRSREDOVISNING 2022

2022/23:130 .Skr 6 Bilaga

ÅRET 2022			OM AP4	STRATEGI & VERKSAMHET	ÅRSREDOVISNING	FONDSTYRNING	HÅLLBARHETSDATA
→ RET I S	N	R

			ret i s	n	r
		e	rs versi t
							2021	2020	2019	2018
						2022
			1
	annualiserad 5 år
annualiserad 10 år
S				2
	S				3
	S		2			neg
				4
	V
	Förvaltningskostnadsandel exklusive
Förvaltningskostnadsandel inklusive
		. AP	s operativa portfölj utvärderas mot en referensportfölj bestående av ett antal marknadsinde					med fastställda tillgångsvikter.

De marknadsinde som används anpassas utifrån styrelsens beslut om hållbarhetsbaserade avyttringar samt valutasäkras till svenska kronor. eskrivning av inde finns i avsnitt ållbarhetsdata på sidan 0. AP kan använda sin skattestatus som statlig pensionsfond och detta gav under 2022 ett positivt bidrag på 0, 0, procentenheter. Aktiv avkastning är beräknad som skillnad i avkastning mellan operativ portfölj och referensportfölj.

2. Avser daglig avkastningsdata om inget annat anges.

3. Avser kvartalsdata för totala tillgångar.

.Aktiv risk, beräknad som standardavvikelse, dagsdata mätt i årstakt, på skillnaden i avkastning mellan operativ portfölj och referensportföljen D P.

		r bi r	it till ensionss ste		ets l n si ti	st bilitet
AP s avkastning efter kostnader				den höga in	ationstakten till att	det reala avkastningsmålet som
var -	,	procent för 2022. Styrelsen		AP s avkastningsmål steg väsentligt		uppräknat med in		ation har
fastställer ett realt avkastningsmål				uttryckt i nominella termer.		varit i genomsnitt		, procent per
om 3 procent per år. Uppräknat med				Sedan starten av det nya pensions-		år. nkomstinde	har ökat med
in ation blev målet			, procent för	systemet 200 har AP s avkastning		3,0 procent per år över samma
2022 och inkomstinde et ökade				överträffat såväl avkastningsmålet		tidsperiod. AP	har därmed uppfyllt
med	,	procent under året. Svaga		som inkomstinde ets utveckling.		det långsiktiga uppdraget att bidra
aktiemarknader och stigande				Avkastningen efter kostnader har		till pensionssystemets stabilitet.
räntenivåer påverkade AP s				i genomsnitt varit ,3 procent per		Pensionssystemet är också betydligt
avkastning negativt. Samtidigt bidrog				år sedan 200 , att jämföra med		starkare idag än vid starten 200 .

Av astning e ter ostnader sedan start

R

I

Inkomstindex

.Skr 6 Bilaga

ÅRSREDOVISNING 2022

9

163

2022/23:130

164

ÅRET 2022			OM AP4	STRATEGI & VERKSAMHET	ÅRSREDOVISNING	FONDSTYRNING	HÅLLBARHETSDATA
→ RET I S	N	R

2022/23:130 .Skr 6 Bilaga

ill n rn s r	elnin
Vart tredje år genomför AP	en

långsiktig analys en så kallad Asset iability anagement A analys av pensionssystemets långsiktiga behov av avkastning över 0 år. n sådan genomfördes senast under 2020 och resulterade bland annat i att lämplig långsiktig aktieallokering

anses vara i intervallet 0- 0 procent av portföljen, motiverat av en långsiktigt högre förväntad avkastning för aktier än för övriga tillgångsslag.

AP införde 2022 det nya tillgångsslaget Defensiva aktier i den Dynamiska normalportföljen D P , den referensportfölj för

den operativa förvaltningen som styrelsen beslutar om. Vikten för Defensiva aktier i D P är procent och finansierades från tillgångslagen Globala räntor och Globala aktier. Defensiva aktier sammanviktas

på ett annorlunda sätt än ett marknadsvärdesviktat inde för att få önskade egenskaper vad gäller tillgångsslagets förväntade avkastning och risknivå. Det nya tillgångsslaget syftar till att tillföra avkastningspotential, och även ha stabiliserande egenskaper i en marknadsmiljö där sannolikheten för negativa marknadsscenarier är högre.

on

it l o netto

en till ensionss ste et

Utgående fondkapital, mdkr

Årliga nettobetalningar till pensionssystemet, mdkr

AP4:s utgående fondkapital minskade under 2022 från 527,6 miljarder kronor vid ingången av året

till 460,5 miljarder kronor vid årets slut. Fondkapitalet har ökat från 134,0 miljarder kronor vid det nya pensionssystemets start. Denna ökning

i fondkapital har skett samtidigt som 56,1 miljarder kronor har betalats ut netto från AP4 till pensionssystemet

Tillgångarnas fördelning per 2022-12-31

S

S

Rr

AP4 4,7 miljarder kronor netto till pensionssystemet. Mellan 2001 och 2008 erhöll AP4 årliga

pensionssystemet. Därefter har AP4 varje år gjort nettobetalningar till pensionssystemet. Dessa nettobetalningar uppgår sammanlagt till 77,3 miljarder kronor för åren 2009 till och

ÅRSREDOVISNING 2022

10

ÅRET 2022			OM AP4	STRATEGI & VERKSAMHET	ÅRSREDOVISNING	FONDSTYRNING	HÅLLBARHETSDATA
→ RET I S	N	R

tiv

rv ltnin

v ne

tivt bi r

ostn

se

e tivitet

vens

s

tie

ort

l en väl i lin e

e

lob

l

l i

en

AP

s aktiva förvaltning reducerade

största negativa bidraget till den

AP

bedriver en kostnadseffektiv

Den lägre kostnadsnivån

Svenska aktier utgör

procent av

portföljen identifierat relevanta

portföljens avkastning för 2022 med

aktiva avkastningen. Reala tillgångar

förvaltning. AP s kostnadsnivå är

beror även på att AP har valt en

AP

s totalportfölj och förvaltas med

Globala mål men inte undertecknat

3,

procentenheter i förhållande

består huvudsakligen av onoterade

nästan hälften av den för jämförbara

implementeringsstil med större

en investeringsprocess som främst

U

Global

ompact.

till AP s referensportfölj, den

fastighetsbolag och infrastrukturinves-

pensionsfonder. Det visar en

andel kostnadseffektiv intern

är baserad på fundamental analys

vriga

procent av portföljen

Dynamiska normalportföljen

D

P

teringar och dessa mäts mot

P plus

internationell analys genomförd

förvaltning än pensionsfonderna i

av bolag och aktier.

bestod till stor del av mindre bolag

vilken fastställs av styrelsen. Mätt

3 procentenheter. ot bakgrund av

av

enchmarking avseende

s jämförelsegrupp.

Under året gjordes en analys

som bedriver läkemedelsforskning,

över förvaltningens utvärderings-

den höga in

ationstakten under 2022

år 202 .

AP är även kostnadseffektiv

av hur den svenska aktieportföl-

vilka kan anses bidra till det Globala

horisont om fem år har den

steg tillgångsslagets avkastningsmål

Den lägre kostnadsnivån beror

genom att betala en lägre nivå på

jens innehav beaktar U

Global

målet

3 God hälsa och välbefin-

aktiva avkastningen bidragit till

väsentligt till

, procent för 2022,

på ett ertal faktorer. AP

har ett

förvaltningsarvoden för externa

ompact, det vill säga de internatio-

nande . Detta är en prioriterad

avkastningen med i genomsnitt

att jämföra med i genomsnitt

,

tillräckligt stort fondkapital för

förvaltningsuppdrag än vad jämförel-

nella principer kring mänskliga

sektor för Fundamentala aktier

, procentenheter per år, vilket

procent per år de senaste fem åren.

att bedriva en kostnadseffektiv

segruppen gör.

rättigheter, arbetsrättsliga frågor,

och portföljen har en betydande

överstiger målet för aktiv avkastning

Aktieförvaltningen gav ett negativt

förvaltning och har valt en tillgångs-

miljö och korruption som är riktade

e ponering i bolag som är aktiva

som är

,0 procentenhet per år.

aktivt avkastningsbidrag medan

allokering med fokus på tillgångsslag

till företag, och de globala målen i

inom hälsovård.

Under 2022 gav förvaltningen av

Räntebärande tillgångar gav ett positivt

som är mindre kostnadskrävande

F

s Agenda 2030.

tillgångsslaget Reala tillgångar det

aktivt avkastningsbidrag för 2022.

att förvalta.

ållbarhet är en hörnsten i AP s

De tre viktigaste Globala målen sett

investeringsfilosofi och är en viktig

till portföljvärde

faktor för att nå en långsiktigt hög

avkastning. Analysen visade att

•

Anständiga arbetsvillkor och

rlig a

tiv av astning

re

ostnader

nternationell

ostnads äm relse

portföljens innehav faller väl ut.

ekonomisk tillvä t

procent av

procent av portföljvärdet utgjordes

portföljvärdet

av bolag som har undertecknat

•

3

ekämpa klimatförändringarna

I

U

Global

ompact. Dessa bolag

procent

hade även identifierat ett eller

era

•

2

ållbar konsumtion och

T

Globala mål att arbeta för. Därutöver

produktion

procent

fondstorlek

hade ytterligare

procent av

Implementeringsstil

ÅRSREDOVISNING 2022

11

165

2022/23:130 .Skr 6 Bilaga

166

	ÅRET 2022	OM AP4		STRATEGI & VERKSAMHET		ÅRSREDOVISNING		FONDSTYRNING	HÅLLBARHETSDATA
						→ RES	LT T B L NS
Res lt trä nin						l	nsrä	nin
Mkr		Not			2021	Mkr			Not
			2022
RÖRELSENS INTÄKTER						TILLGÅNGAR

2022/23:130 .Skr 6 Bilaga

Räntenetto

Erhållna utdelningar

Nettoresultat, noterade aktier och andelar

Nettoresultat, onoterade aktier och andelar

Nettoresultat, räntebärande tillgångar

Nettoresultat, derivatinstrument

Nettoresultat, valutakursförändringar

Provisionskostnader

SUMMA RÖRELSENS INTÄKTER

RÖRELSENS KOSTNADER

Aktier och andelar, noterade

Aktier och andelar, onoterade

Obligationer och andra räntebärande tillgångar

Derivatinstrument

Likvida medel

Övriga tillgångar

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

SUMMA TILLGÅNGAR

SKULDER OCH FONDKAPITAL

l er

Personalkostnader	Derivatinstrument
Övriga administrationskostnader	Övriga skulder
SUMMA RÖRELSENS KOSTNADER	Förutbetalda intäkter och upplupna kostnader
ÅRETS RESULTAT		s	l	er
	on	it	l
	Ingående fondkapital
	Nettoutbetalningar till pensionssystemet
	Årets resultat
		on		it l
	SUMMA SKULDER OCH FONDKAPITAL
	Ställda panter, ansvarsförbindelser och åtaganden

ÅRSREDOVISNING 2022

58

ÅRET 2022

OM AP4

STRATEGI & VERKSAMHET

ÅRSREDOVISNING

FONDSTYRNING

HÅLLBARHETSDATA

→ NOTER

Noter

Fjärde AP-fonden AP , organisationsnummer 0200 - 2, är en av buffertfonderna inom det svenska pensionssystemet med säte i Stockholm.

rsredovisning för räkenskapsår 2022 har godkänts av styrelsen den 23 februari 2023. Resultat och balansräkning ska fastställas av regeringen.

Not 1. Redovisnings- och värderingsprinciper

nligt lagen 2000 2 om allmänna pensionsfonder ska årsredovisningen upprättas med tillämpning av god redovisningssed, varvid de tillgångar som fondmedlen placerats i ska upptas till marknadsvärdet. ed denna utgångspunkt har Första till Fjärde AP-fonderna utarbetat gemensamma redovisnings- och värderingsprinciper vilka har tillämpats och sammanfattas nedan.

AP-fondernas redovisnings- och värderingsprinciper anpassas successivt till den internationella redovisningsstandarden, FRS. n fullständig anpassning till FRS skulle inte väsentligt påverka redovisat resultat och kapital. AP uppfyller kravet på ett investmentföretag enligt FRS 0. ot nu gällande FRS är enda större skillnaden att kassa ödesanalys inte upprättas

och att FRS

easingavtal inte tillämpas.

Affärsdagsredovisning

ransaktioner i värdepapper och derivatinstrument på penning- och obligationsmarknaden, aktiemarknaden och valutamarknaden redovisas i balansräkningen per affärsdagen, det vill säga vid den tidpunkt då de väsentliga rättigheterna och därmed riskerna övergår mellan parterna. Fordran på eller skulden till motparten mellan affärsdag och likviddag redovisas under övriga tillgångar respektive övriga skulder. vriga transaktioner, framförallt transaktioner avseende onoterade aktier, redovisas i balansräkningen per likviddagen, vilket överensstämmer med marknadspra is.

Nettoredovisning

Finansiella tillgångar och skulder nettoredovisas i balansräkningen när det finns en legal rättighet att nettoredovisa transaktioner och det finns en avsikt

att erlägga likvid netto eller realisera tillgången och erlägga likvid för skulden samtidigt.

Omräkning av utländsk valuta

ransaktioner i utländsk valuta omräknas till svenska kronor med den valutakurs som gäller på transaktionsdagen. På balansdagen räknas tillgångar och skulder i utländsk valuta om till svenska kronor till balansdagens valutakurser. Värdeförändringar på tillgångar och skulder i utländsk valuta uppdelas i en del som är hänförlig till värdeförändringen av tillgången eller skulden i lokal valuta och en del som är orsakad av valutakursförändringen. Valutakursresultat som uppstår vid förändring av valutakurs redovisas i resultaträkningen på raden ettoresultat, valutakursförändringar.

Aktier i dotterföretag/intresseföretag

nligt lagen om allmänna pensionsfonder upptas både aktier i och lån till dotterföretag intresseföretag till verkligt värde. Verkligt värde bestäms enligt samma metoder som tillämpas för onoterade aktier och andelar. rav på att upprätta koncernredovisning föreligger inte. ån till dotter- respektive intressebolag som avses hållas till förfall värderas till verkligt värde via Fair value option i FRS . ela värdeförändringen redovisas dock som del av aktieinnehavet på raden ettoresultat, onoterade aktier och andelar.

Värdering av finansiella instrument

AP s samtliga placeringar värderas till verkligt värde varvid såväl realiserade som orealiserade värdeförändringar redovisas i resultaträkningen. raderna ettoresultat per tillgångsslag ingår således såväl realiserade som orealise- rade resultat. get kapital-instrument innehas för handel och värderas därför till verkligt värde över resultaträkningen. Skuldinstrument innehas för handel och värderas därför till verkligt värde över resultaträkningen. ån till dotter-

respektive intressebolag avses att hållas till förfall, men här utnyttjas Fair value option för att lagen om allmänna pensionsfonders krav på värdering till verkligt värde ska uppfyllas. AP-fonderna följer alla sina tillgångar utifrån verkligt värde. edan beskrivs hur värdet fastställs för AP s olika placeringar.

terade a t er andelar

För aktier och andelar, som är upptagna till handel vid en reglerad marknad eller handelsplattform, bestäms verkligt värde utifrån balansdagens o ciella

marknadsnotering enligt AP	s valda inde leverantör, oftast genomsnittskurs.
nnehav som inte ingår i inde	värderas till noterade priser observerbara i en
aktiv marknad. rlagda courtagekostnader resultatförs under ettoresultat,
noterade aktier och andelar.

Onoterade aktier och andelar

För aktier och andelar som inte är upptagna till handel vid en reglerad marknad eller handelsplattform, bestäms verkligt värde baserat på värdering erhållen från motparten eller annan e tern part. Värderingen uppdateras då ny värdering erhållits och justeras för eventuella kassa öden fram till bokslutstillfället. de fall AP på goda grunder bedömer att värderingen är felaktig sker en justering av erhållen värdering.

Värderingen avseende onoterade andelar följer P V s nternational Private uity and Venture apital Valuation Guidelines principer eller likvärdiga

värderingsprinciper och ska i första hand vara baserad med beaktande av uppskjutna skatteskulder till det värde som användes vid fastighetstrans- aktioner vilket skiljer sig mot den värdering som sker i redovisningen hos fastighetsföretagen.

Obligationer och andra räntebärande tillgångar

För obligationer och andra räntebärande tillgångar bestäms verkligt värde utifrån balansdagens o ciella marknadsnotering oftast köpkurs enligt AP s valda inde leverantör. nnehav som inte ingår i inde värderas till noterade priser observerbara i en aktiv marknad. de fall instrumenten inte handlas på en aktiv marknad och tillförlitliga marknadspriser inte finns att tillgå värderas instrumentet med hjälp av allmänt vedertagna värderingsmodeller som innebär att kassa öden diskonteras till relevant värderingskurva.

Som ränteintäkt redovisas ränta beräknad enligt effektivräntemetoden

baserat på upplupet anskaffningsvärde. Det upplupna anskaffningsvärdet är det diskonterade nuvärdet av framtida betalningar, där diskonteringsräntan

.Skr 6 Bilaga

ÅRSREDOVISNING 2022

59

167

2022/23:130

168

ÅRET 2022

OM AP4

STRATEGI & VERKSAMHET

ÅRSREDOVISNING

FONDSTYRNING

HÅLLBARHETSDATA

→ NOTER

2022/23:130 .Skr 6 Bilaga

utgörs av den effektiva räntan vid anskaffningstidpunkten. Detta innebär att förvärvade över- och undervärden periodiseras under återstående löptid eller till nästa räntejusteringstillfälle och ingår i redovisad ränteintäkt. Värdeförändringar till följd av ränteförändringar redovisas under ettoresultat, räntebärande tillgångar, medan värdeförändringar till följd av valutakursför- ändringar redovisas under ettoresultat, valutakursförändringar.

Derivatinstrument

För derivatinstrument bestäms verkligt värde baserat på noteringar vid årets slut. de fall instrumenten inte handlas på en aktiv marknad och tillförlitliga marknadspriser inte finns att tillgå, värderas instrumentet med hjälp av allmänt vedertagna värderingsmodeller där indata utgörs av observerbara marknadsdata.

Derivatkontrakt med positivt verkligt värde per balansdagen redovisas som tillgångar medan kontrakt med negativt verkligt värde redovisas som skulder. Värdeförändringar till följd av valutakursförändringar redovisas i resultaträkningen under ettoresultat, valutakursförändringar medan övriga värdeförändringar redovisas som ettoresultat, derivatinstrument.

Återköpstransaktioner

Vid äkta återköpstransaktion, så kallad repa, redovisas såld tillgång fortsatt i balansräkningen och erhållen likvid redovisas som skuld. Det sålda värdepappret redovisas som ställd pant inom linjen i balansräkningen. Skillnaden mellan likvid i avistaledet och terminsledet periodiseras över löptiden och redovisas som ränta.

rde a er l n

Utlånade värdepapper redovisas i balansräkningen till verkligt värde medan erhållen ersättning för utlåningen redovisas som ränteintäkt i resultaträkningen. rhållna säkerheter för utlånade värdepapper kan bestå av värdepapper och eller kontanter. de fall AP har rätt att förfoga över erhållen kontantsäkerhet redovisas denna i balansräkningen som en tillgång och en motsvarande skuld. de fall AP inte förfogar över säkerheten redovisas den erhållna säkerheten inte i balansräkningen utan anges separat i not under rubriken Ställda panter, ansvarsförbindelser och åtaganden . Under denna rubrik redovisas även värdet av utlånade värdepapper, samt säkerheter för dessa.

Poster som redovisas direkt mot fondkapitalet

n- och utbetalningar som har skett mot pensionssystemet redovisas direkt mot fondkapitalet.

Provisionskostnader

Provisionskostnader redovisas i resultaträkningen som en avdragspost under rörelsens intäkter. De utgörs av e terna kostnader för förvaltningstjänster, såsom depåbanksarvoden och fasta arvoden till e terna förvaltare samt fasta avgifter för noterade fonder. Prestationsbaserade arvoden, som utgår när förvaltare uppnår en avkastning utöver överenskommen nivå där vinstdelning tillämpas, redovisas som avgående post under nettoresultat för aktuellt tillgångsslag i resultaträkningen.

Förvaltararvoden för onoterade aktier och andelar redovisas som anskaffningskostnad och kommer därmed ingå i det orealiserade resultatet.

Rörelsens kostnader

Samtliga förvaltningskostnader, e klusive courtage, arvoden till e terna förvaltare och depåbanksarvoden, redovisas under rörelsens kostnader. nvesteringar i inventarier samt egenutvecklad och förvärvad programvara som inte är av väsentlig betydelse kostnadsförs i normalfallet löpande.

Skatter

AP är befriad från all inkomstskatt vid placeringar i Sverige. Skatt på utdelningar och kupongskatter som påförs i vissa länder nettoredovisas i resultaträkningen under respektive intäktsslag.

AP är från och med 20 2 registrerad till mervärdesskatt och därmed skattskyldig till mervärdesskatt för förvärv från utlandet. AP har inte rätt att återfå betald mervärdesskatt. ostnadsförd mervärdesskatt inkluderas i respektive kostnadspost.

Belopp i miljoner kronor

elopp i miljoner kronor mkr , där inget annat anges.

Not 2. Räntenetto

2022 2021

Ränteintä ter

Obligationer och andra räntebärande tillgångar

Övriga ränteintäkter

ränteintä ter

Ränte ostn er

Övriga räntekostnader

ränte ostn er

RÄNTENETTO

Not 3. Nettoresultat, noterade aktier och andelar

2022 2021

Resultat noterade aktier och andelar

Avgår courtage

NETTORESULTAT, NOTERADE AKTIER OCH ANDELAR

ÅRSREDOVISNING 2022

ÅRET 2022

OM AP4

STRATEGI & VERKSAMHET

ÅRSREDOVISNING

FONDSTYRNING

HÅLLBARHETSDATA

→ NOTER

Not 4. Nettoresultat, onoterade aktier och andelar

2022 2021

Realiserat resultat

O

NETTORESULTAT, ONOTERADE AKTIER OCH

ANDELAR

terna förvaltarvoden management fees till onoterade tillgångar redovisas som en del av tillgångens anskaffningsvärde och belastar därmed orealiserat nettoresultat för onoterade tillgångar. terbetald management fee påverkar

följaktligen orealiserat resultat positivt. Under året har totalt 2		mkr
erlagts i förvaltararvoden avseende onoterade tillgångar, varav 2
mkr medger återbetalning. Under året har även 3	2 mkr återbetalats.
Det orealiserade resultatet för onoterade aktier och andelar har därmed
påverkats negativt netto med 223 negativt med	mkr.

Not 5. Provisionskostnader

2022

2021

Externa förvaltningsarvoden, noterade tillgångar

Övriga provisionskostnader, inklusive depåbanksarvoden

PROVISIONSKOSTNADER

provisionskostnader ingår inte prestationsbaserade arvoden. Prestations- baserade arvoden har under året uppgått till 2 - mkr och påverkar nettoresultatet för respektive tillgångsslag.

Not 6. Personal

Antal anställda

20222021

Totalt vinnor Totalt vinnor

Medelantal anställda

Antal anställda den 31 december

Antal personer i ledningsgruppen den 31 december

Löner och arvoden

Arvoden till styrelsen fastställdes senast 2020 av regeringen enligt regerings- beslut 2020-0 -0 F 2020 000 FP . Styrelsen fastställer anställnings- villkoren för vd, efter beredning av ersättningsutskottet. rsättning till vd,

ledande befattningshavare, F	samt cheferna för Riskkontroll respektive
ompliance utgörs av grundlön.	n e tern konsult gör årligen, på uppdrag

av styrelsen och ersättningsutskottet, en utredning av ersättningsnivåerna för ledande befattningshavare inom AP och styrelsen kan härigenom konstatera att AP följer regeringens riktlinjer för ledande befattningshavare i AP-fonderna. äs gärna mer om ersättningar i Fondstyrningsrapporten.

Rörliga ersättningar

Planen för rörlig ersättning utgör en del av AP s ersättningspolicy och fastställs årligen av styrelsen. Planen omfattar samtliga anställda förutom vd, ledande befattningshavare, F samt cheferna för Riskkontroll respektive

ompliance. Den grundläggande principen är att rörlig ersättning ska utgå för överavkastning i förhållande till jämförelse- och referensinde , under förutsättning att AP visar positivt totalresultat för räkenskapsåret. a imalt utfall för helårsanställd utgör två månadslöner.

Pensioner och liknande förmåner

Vd s anställningsavtal innehåller särskilda bestämmelser om pensions- förmåner och avgångsvederlag. rdinarie pensionsålder är år, men den

anställde har rätt att kvarstå i tjänst till utgången av den månad då	års
ålder uppnås.

Från och med 2023 har den anställde enligt ag om anställningsskydd AS rätt att vara kvar i tjänst till utgången av den månad års ålder

uppnås. För vd gäller en ömsesidig uppsägningstid om månader. Vid uppsägning som är påkallad av AP har vd dessutom rätt till avgångsvederlag motsvarande månadslöner. Avgångsvederlaget utbetalas månadsvis och avräknas mot annan inkomst av lön, uppdrag eller egen verksamhet.

edningsgruppen samt övriga anställda har individuella anställningsavtal där uppsägningstiden är enligt gällande kollektivavtal mellan A och SA . Pensionsrätten är antingen förmånsbestämd enligt gällande kollektivavtal mellan A och SA eller premiebestämd enligt AP s pensionspolicy som innebär en pensionspremie om 30 procent på lönedelar över , inkomstbasbelopp.

Alla anställda har rätt att göra lönevä ling av bruttolön mot pensions- premie. Pensionspremieinbetalningen uppräknas då med , procent som motsvarar skillnaden mellan kostnad för löneskatt och sociala avgifter. Förfarandet är kostnadsneutralt för AP . Samtliga anställda erbjuds

en sjukvårdsförsäkring som förmånsbeskattas enligt var tids gällande skatteregler. Anställda före januari 200 har förutom ersättning enligt kollektivavtalet en sjuklöneförsäkring som innebär att vid sjukdom längre än 3 månader utgår ersättningen med 0 procent på lönedelar under 20 basbelopp och 0 procent på lönedelar över 20 basbelopp. a beloppet är

0 basbelopp. Det utbetalda beloppet minskas med vad som utbetalas från Försäkringskassan, SPP och eventuella andra försäkringar.

Övriga förmåner

Alla anställda har möjlighet att teckna en sjukvårdsförsäkring och en grupplivförsäkring som förmånsbeskattas. AP har tio parkeringsplatser som anställda har kunnat använda utan förmånsbeskattning under första halvåret 2022, med anledning av covid- och Skattverkets beslut om tillfällig skattefrihet. Förmånsvärdet av förmånerna ovan uppgick 2022 totalt till 2

3 tkr.

.Skr 6 Bilaga

ÅRSREDOVISNING 2022

169

2022/23:130

170

ÅRET 2022

OM AP4

STRATEGI & VERKSAMHET

ÅRSREDOVISNING

FONDSTYRNING

HÅLLBARHETSDATA

→ NOTER

2022/23:130 .Skr 6 Bilaga

Not 6. Forts. Personal

Personalkostnader i tkr, 2022			Löner och	R rli		ensions	r v	Sociala
			rvo en ersättnin		r	kostnader	l nevä lin	kostnader2
t relse o		v
Styrelsens ordförande
Britta Burreau					-	-	-
Övriga styrelseledamöter1					-	-	-
Verkställande direktör Niklas
Ekvall					-
vri le	nin	s r
					-		-
R
N					-
	T	E			-
kommunikation Tobias Fransson					-		-
S
kvantitativ analys Magdalena
Högberg					-		-
		R			-		-
vri	nställ
Övriga personalkostnader
SUMMA PERSONALKOSTNADER

.nskilda ledamöters arvode redovisas i fondstyrningsrapporten.

2. sociala kostnader inkluderas även kostnad för löneskatt.

3. usterad rörlig ersättning avseende verksamhetsår 202 .

Personalkostnader i tkr, 2021			Löner och	R rli	r	ensions	r v	Sociala
			rvo en ersättnin			kostnader l	nevä lin	kostnader2
t relse o		v
Styrelsens ordförande
S					-	-	-
Styrelsens ordförande
B	B				-	-	-
Övriga styrelseledamöter1					-	-	-
Verkställande direktör Niklas
Ekvall					-
vri	le nin	s r
	3				-
N	R				-
	T	E			-
kommunikation Tobias Fransson					-		-
	S
& kvantitativ analys Marcus
B					-		-
	S
kvantitativ analys Magdalena					-		-
		R			-		-
vri	nställ

Övriga personalkostnader

SUMMA PERSONALKOSTNADER

.nskilda ledamöters arvode redovisas i fondstyrningsrapporten.

2. sociala kostnader inkluderas även kostnad för löneskatt.

3. annis itsakis övertog rollen som chef för Fundamentala aktier efter Per olleen vid årsskiftet 202 2022.

ÅRSREDOVISNING 2022

ÅRET 2022

OM AP4

STRATEGI & VERKSAMHET

ÅRSREDOVISNING

FONDSTYRNING

HÅLLBARHETSDATA

→ NOTER

Not 7. Övriga administrationskostnader

2022 2021

Lokalkostnader

Informations- och IT-kostnader

Köpta tjänster

Övriga administrationskostnader

SUMMA ÖVRIGA ADMINISTRATIONSKOSTNADER

osten	t t änster in r ersättnin till
revisionsbol
R

Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget,

ersättnin till revisionsbol

Not 8. Aktier och andelar, noterade

er li t vär e

er li t vär e

Not 8. Forts. Aktier och andelar, noterade

Fem största innehaven i svenska aktier

Antal	er li	t	it l	Röster,
aktier	vär	e	%	%

Lifco AB

B

Getinge AB

Swedish Orpham Biovitrum AB

Sagax AB

Getinge AB

Lifco AB

B

Sagax AB

Medicover AB

Fem största innehaven i utländska aktier

Antal	er li	t
aktier	vär	e

Apple Inc

I

I

Apple Inc

Alphabet Inc

I

Meta Platforms Inc

Svenska aktier

Andelar i svenska fonder

Andelar i utländska fonder

SUMMA AKTIER OCH ANDELAR,

NOTERADE

mfattningen av utlåning av värdepapper samt erhållna säkerheter för dessa framgår av not . Fullständig aktiespecifikation återfinns på AP s hemsida

.ap .se.

Not 9. Aktier och andelar, onoterade

er li	t	er li	t
vär	e	vär	e

Aktier i svenska intresseföretag

Aktier i utländska intresseföretag

Aktier och andelar i övriga svenska onoterade företag

Aktier och andelar i övriga utländska onoterade företag

SUMMA AKTIER OCH ANDELAR, ONOTERADE

ÅRSREDOVISNING 2022

171

2022/23:130 .Skr 6 Bilaga

172

ÅRET 2022

OM AP4

STRATEGI & VERKSAMHET

ÅRSREDOVISNING

FONDSTYRNING

HÅLLBARHETSDATA

→ NOTER

2022/23:130 .Skr 6 Bilaga

Not 9. Forts. Aktier och andelar, onoterade

tier i intresse ret		r nis	tions		Antal	it l	Röster,	er li	t	et
		n	er	äte	aktier	%	%	vär	e	it l Res lt t
tier i svens
intresse	ret
Vasakronan Holding AB				Stockholm
Rikshem Intressenter AB				Stockholm
Polhem Infra KB				Stockholm	-
4 to 1 Investments KB				Stockholm	-
inder Invest AB				Stockholm
4 to 1 Investments AB				Stockholm
AP4 Investment AB1				Stockholm
AP4 Alternative
Investments AB2				Stockholm
Polhem Infra AB				Stockholm
	tier i svens
intresse	ret
tier i	tlän s
intresse	ret
ASE Holdings II S.àr.l.				Luxemburg					E	E
ASE Holdings III S.à.r.l.				Luxemburg					E	E
ASE Holdings S.à.r.l.				Luxemburg					E	E
	tier i tlän s
intresse	ret

vri

inne

v

r

nis

tions

it

l

Röster, ns

nin

s

n

er

äte

%

%

vär

e

e

st

rst

inne

ven i

vri

tier o

n el r svens

onoter

e

ret

3

LSTH Svenska Handelsfastigheter AB

Stockholm

I

I

N

B

Stockholm

Alfvén & Didrikson AB

Stockholm

Areim Investment 3-5 AB

Stockholm

E

B

Stockholm

e

st

rst

inne

ven i

vri

tier o

n el r

tlän

s

onoter e

ret

3

I

E

S

S

Luxemburg

-

S

L

S

-

Generation IM Sustainable Solutions Fund III

B

L

Guernsey

-

I

E

S

S

Luxemburg

-

R

E

IV L

-

.

AP

och AP

nvestment A

samäger AP

nvestment

-

, där AP

har ett väsentligt in

ytande.

2.

AP

och AP

Alternative

nvestments A

samäger AP Alternative nvestments

-3

, där AP

har ett väsentligt in

ytande.

Verksamheten är, per 3

december 2022, i ett uppstartsskede.

3.

Avser AP s innehav i kommanditbolagsstrukturer och andra liknande strukturer där AP inte har ett väsentligt in ytande.

Fullständig aktiespecifikation återfinns på

.ap .se.

ÅRSREDOVISNING 2022

ÅRET 2022

OM AP4

STRATEGI & VERKSAMHET

ÅRSREDOVISNING

FONDSTYRNING

HÅLLBARHETSDATA

→ NOTER

Not 9. Forts. Aktier och andelar, onoterade

tier i intresse		r nis	tions		Antal	it l	Röster,	er li	t	et
ret		n	er	äte	aktier	%	%	vär	e	it l Res lt t
tier i svens
intresse	ret
Vasakronan Holding AB				Stockholm
Rikshem Intressenter
AB				Stockholm
Polhem Infra KB				Stockholm	-
4 to 1 Investments KB				Stockholm	-
I	B			Stockholm
4 to 1 Investments AB				Stockholm
Polhem Infra AB				Stockholm
AP4 Investment AB				Stockholm
	tier i svens
intresse	ret
tier i	tlän s
intresse	ret
ASE Holdings II S.àr.l.				Luxemburg					E	E
ASE Holdings III S.à.r.l.				Luxemburg					E	E
ASE Holdings S.à.r.l.				Luxemburg					E	E
	tier i tlän s
intresse	ret

vri

inne

v

r

nis

tions

it

l

Röster, ns

nin

s

n

er

äte

%

%

vär

e

e

st

rst

inne

ven i

vri

tier o

n

el r svens

onoter

e

ret

2

LSTH Svenska Handelsfastigheter AB

Stockholm

I

I

N

B

Stockholm

Alfvén & Didrikson AB

Stockholm

Areim Investment 3-5 AB

Stockholm

E

B

Stockholm

e

st

rst

inne

ven i

vri

tier o

n

el

r

tlän

s

onoter e

ret

2

I

E

S S

Luxemburg

-

Generation IM Sustainable Solutions

III

B

L

Guernsey

-

I

L

E

E R

S S

Luxemburg

-

R

E

IV L

-

E

T I

IV N

E

R S

S

Luxemburg

-

.

AP

och AP

nvestment A

samäger AP

nvestment

-

, där AP

har ett väsentligt in

ytande.

2.

Avser AP s innehav i kommanditbolagsstrukturer och andra liknande strukturer där AP inte har ett väsentligt in

ytande.

Fullständig aktiespecifikation återfinns på

.ap .se.

ÅRSREDOVISNING 2022

173

2022/23:130 .Skr 6 Bilaga

174

	ÅRET 2022	OM AP4	STRATEGI & VERKSAMHET	ÅRSREDOVISNING	FONDSTYRNING	HÅLLBARHETSDATA
				→ NOTER
Not 10. Obligationer och andra räntebärande tillgångar				Not 11. Derivatinstrument

2022/23:130 .Skr 6 Bilaga

er li t vär e

er li t vär e

r elnin er e ittent te ori

Svenska bostadsinstitut

S

Övriga utländska emittenter

SUMMA OBLIGATIONER OCH ANDRA RÄNTEBÄRANDE TILLGÅNGAR

r elnin er instr entt

Övriga obligationer

Förlagslån

Onoterade aktieägarlån

Andelar i utländska räntefonder

Övriga instrument	-
SUMMA OBLIGATIONER OCH ANDRA RÄNTEBÄRANDE TILLGÅNGAR
mfattningen av utlåning av värdepapper samt erhållna säkerheter för dessa framgår av not .

					er li t vär	e	er li t vär	e
					ositivt	e tivt	ositivt	e tivt
Aktierelaterade
Swappar				-
	tierel		ter	e
instr	ent
Ränterel ter		e instr		ent
Swappar						-		-
	ränterel		ter	e
instr	ent
l t	rel ter	e instr		ent
Optioner
Terminer
Swappar				-
	v l t rel ter			e
instr	ent

SUMMA DERIVATINSTRUMENT

Angående derivatinstrumentens användningsområden och riskhantering, se not 20.

ÅRSREDOVISNING 2022

ÅRET 2022

OM AP4

STRATEGI & VERKSAMHET

ÅRSREDOVISNING

FONDSTYRNING

HÅLLBARHETSDATA

→ NOTER

Not 11. Forts. Derivatinstrument

Löptidsanalys

erparten av AP s derivat har en löptid kortare än ett år. ndast ett antal valutaoptioner och cross currency basis s appar har en längre löptid och av dessa är det 20 20 kontrakt som har ett negativt verkligt värde. Dessa redovisas i tabellerna nedan.

Löptidsanalys derivatpositioner med negativt verkligt värde, överstigande 12 mån löptid, 2022

r llostr t r	> 1	> 3	> 5	> 10 år
ti	< 3 år	< 5 år	< 10 år
valutaoptioner		-	-	-
B
Swap
Total Return Swap
Valutaterminer		-	-	-

Not 12. Övriga tillgångar

Ej likviderade fordringar

Övriga tillgångar

SUMMA ÖVRIGA TILLGÅNGAR

Not 13. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

Övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

SUMMA FÖRUTBETALDA KOSTNADER OCH

UPPLUPNA INTÄKTER

Not 15. Förutbetalda intäkter och upplupna kostnader

Övriga upplupna kostnader

SUMMA FÖRUTBETALDA INTÄKTER OCH

UPPLUPNA KOSTNADER

Not 16. Fondkapital

INGÅENDE FONDKAPITAL

ettobet lnin r ot ensionss ste et

Inbetalda pensionsavgifter

Pensionsmyndigheten

Löptidsanalys derivatpositioner med negativt verkligt värde, överstigande 12 mån löptid, 2021

r llostr t r	> 1	> 3	> 5	> 10 år
ti	< 3 år	< 5 år	< 10 år
valutaoptioner		-	-	-
B
Swap

Not 14. Övriga skulder

Leverantörsskulder

Ej likviderade skulder

Övriga skulder

SUMMA ÖVRIGA SKULDER

E

Reglering av pensionsrätt

Administrationsersättning till

Pensionsmyndigheten

netto	tbet lnin r till
ensionss ste	et

rets res lt t

UTGÅENDE FONDKAPITAL

ÅRSREDOVISNING 2022

175

2022/23:130 .Skr 6 Bilaga

176

	ÅRET 2022	OM AP4	STRATEGI & VERKSAMHET	ÅRSREDOVISNING	FONDSTYRNING	HÅLLBARHETSDATA
				→ NOTER
Not 17. Ställda panter, ansvarsförbindelser och åtaganden				Not 18. Forts. Närstående

2022/23:130 .Skr 6 Bilaga

täll

nter o

nsv rs rbin elser

1

Ställda säkerheter avseende börsclearade derivatavtal

S

OT

2

tn en

Investeringsåtaganden om framtida betalningar för alternativa och strategiska investeringar

Teckningsåtagande, se not 18

.	rhållna säkerheter för utlånade värdepapper uppgår till		0	2	mkr.
2.	rhållna säkerheter avseende	-derivatavtal uppgår till	2 0	2 0	mkr.

Not 18. Närstående

Syftet med noten är att upplysa om hur AP s resultat och ställning har påverkats av transaktioner och utestående mellanhavanden, inklusive åtaganden, med närstående i enlighet med definitioner i AS 2 . Avseende löner och ersättningar till styrelse och ledande befattningshavare, se not . Som närstående till AP betraktas samtliga intresseföretag, se även not .

s ron n	ol	in
Ränteintäkter
Åtagande1
Rikshem Intressenter AB
Ränteintäkter
Åtagande1
ol in	s	r l
Ränteintäkter			-	-
Ägarlån

ol in s	r l
Ränteintäkter
Aktieägartillskott under året
Ägarlån	-

	ol in s	r l
Ränteintäkter
Aktieägartillskott under året
Ägarlån
Polhem Infra AB
Aktieägartillskott under året			-
Polhem Infra KB
Tillskott under året			-
in	er nvest
Aktieägartillskott under året
to	nvest	ents
Aktieägartillskott under året			-
to	nvest	ents
Tillskott under året
. AP	har åtagit sig att på Vasakronans respektive Rikshems begäran köpa företagscertifikat i bolaget upp till ett värde enligt ovan
angivet belopp.

ÅRSREDOVISNING 2022

ÅRET 2022

OM AP4

STRATEGI & VERKSAMHET

ÅRSREDOVISNING

FONDSTYRNING

HÅLLBARHETSDATA

→ NOTER

Not 19. Finansiella instrument, pris- och värderingshierarki

er	li t vär e					iv	iv	iv	Totalt
in	nsiell	till	n	r
Aktier och andelar, noterade
Aktier och andelar, onoterade						-		-
Obligationer och andra räntebärande
tillgångar
Derivatinstrument						-			-
	n	nsiell		till	n r
in	nsiell	s	l er
Derivatinstrument						-			-
	n	nsiell		s	l er
NETTO FINANSIELLA TILLGÅNGAR
		R

er	li t vär e					iv	iv	iv	Totalt
in	nsiell	till	n	r
Aktier och andelar, noterade
Aktier och andelar, onoterade						-		-
Obligationer och andra räntebärande
tillgångar
Derivatinstrument						-			-
	n	nsiell		till	n r
in	nsiell	s	l er
Derivatinstrument						-
	n	nsiell		s	l er
NETTO FINANSIELLA TILLGÅNGAR
		R

		Aktier och	Aktier och	bli	tioner
				och andra
	rän rin r i niv	andelar,	andelar,	räntebär n		e
		onoterade	noterade	till	n	r
n	en e b l ns
Investerat			-
Sålt/återbetalat
Realiserad värdeförändring
Orealiserad värdeförändring
		-	-			-
		-	-			-
t	en e b l ns

	Aktier och	Aktier och	bli	tioner
			och andra
rän rin r i niv	andelar,	andelar,	räntebär n		e
	onoterade	noterade	till	n	r

nen e b l ns

Investerat Sålt/återbetalat Realiserad värdeförändring Orealiserad värdeförändring

--

-

-

-

t en e b l ns

ÅRSREDOVISNING 2022

177

2022/23:130 .Skr 6 Bilaga

178

ÅRET 2022

OM AP4

STRATEGI & VERKSAMHET

ÅRSREDOVISNING

FONDSTYRNING

HÅLLBARHETSDATA

→ NOTER

Not 19. Forts. Finansiella instrument, pris- och värderingshierarki

2022/23:130 .Skr 6 Bilaga

Nivå 1. Instrument med publicerade prisnoteringar

Finansiella instrument som handlas på en aktiv marknad. arknaden bedöms aktiv om det finns noterade priser som regelbundet uppdateras med högre frekvens än en gång per vecka och om dessa priser används okorrigerat för avslut på marknaden. är återfinns ca 0 procent av AP s placeringstillgångar.

Nivå 2. Värderingstekniker baserade på observerbara marknadsdata

Finansiella instrument som handlas på en marknad som inte bedöms aktiv men där det finns noterade priser som används okorrigerat för avslut, eller observerbar indata som regelbundet uppdateras för indirekt värdering med allmänt vedertagna modeller. denna kategori återfinns hos AP främst marknadsnoterade aktiefonder som inte bedöms aktiva men där det finns observerbar indata som regelbundet uppdateras för indirekt värdering samt

-derivat såsom valutaterminer och räntes appar, men även ränteinstru- ment och fonder, innehållande ränterelaterade instrument, med låg likviditet.

-derivat värderas med hjälp av diskonteringskurvor som indirekt baseras på regelbundet uppdaterad, observerbar indata vilken interpoleras eller

etrapoleras för att beräkna ej observerbara räntor. ndata till dessa räntor som används för att diskontera instrumentets framtida kassa öden för värdering uppdateras regelbundet och är observerbar vilket dock inte gäller för räntorna. Därför klassificeras dessa instrument till nivå 2.

Nivå 3. Värderingstekniker baserade på icke observerbara marknadsdata

Finansiella instrument som värderas med ett inte oväsentligt inslag av ej observerbara data eller som i övrigt ej kan klassificeras till nivå eller 2. är återfinns i huvudsak onoterade aktier och ägarlån i direktägda fastighets- bolag samt onoterade aktier i riskkapitalbolag. För riskkapitalbolag används främst P V s principer som ramverk vilket innefattar ett ertal värderings- metoder såsom värdering baserat på faktiska transaktioner, multipelvärde- ring, substansvärdering och diskonterat kassa öde. För innehav i direktägda fastighetsbolag används främst principerna från PD Svenskt Fastighetsinde

som ramverk där två grundmetoder är rådande. Dessa är ortsprismetod och indirekt avkastningsmetod nuvärdesmetod . rtsprismetoden innebär att fastighetsinnehav jämförs med liknande objekt som sålts på öppen marknad medan indirekt avkastningsmetod innebär att framtida prognostiserade kassa öden diskonteras.

Känslighetsanalys

nligt FRS ska en känslighetsanalys presenteras med hjälp av en alternativ värdering för tillgångar som återfinns under nivå 3. Ur ett värderingstekniskt perspektiv är en alternativ värdering av dessa tillgångar förenad med stora svårigheter. Generellt kan sägas att för onoterade fastigheter är direktav- kastningskravet av central vikt, men även antaganden kring faktorer som vakanser, driftskostnader, marknads- och vinsttillvä t har stor betydelse. För riskkapitalbolag är vinsttillvä t och börsens multipelvärdering av betydelse.

Värderingarna i nivå 3 innehåller normalt en fördröjning som i positivt trendande marknad innebär en försiktig värdering och vice versa. n känslighetsanalys för AP s största fastighetsinnehav, Vasakronan, med ett verkligt värde för aktier och andelar på 2 , mdkr, det vill säga närmare 3 procent av onoterade aktier inom nivå 3, har tagits fram av fastighetsbolaget.

nligt analysen skulle en förändring av direktavkastningskravet med - 0,2 procentenheter förändra värdet på aktieinnehavet i Vasakronan med cirka -2, 3,2 mdkr.

För värderingen av AP s investeringar i riskkapitalbolag under onoterade aktier, motsvarande 30, mdkr, görs väsentliga antaganden om värdering- smultiplar och framtida kassa öden. m antagandet för multipeln på V

DA ändras med	- procent skulle värderingen av dessa investeringar
förändras med - 3	0 mkr. Vad gäller AP s högavkastande räntebärande

tillgångar under noterade aktier samt obligationer och andra räntebärande tillgångar, motsvarande 0, mdkr, baseras värderingen väsentligen på diskonteringsräntor för ränteintäkter och återbetalning av lån. n förändring av diskonteringsräntor med - procentenhet för alla löptider skulle medföra värderingsförändringar på - 2 0 mkr.

ÅRSREDOVISNING 2022

70

ÅRET 2022

OM AP4

STRATEGI & VERKSAMHET

ÅRSREDOVISNING

FONDSTYRNING

HÅLLBARHETSDATA

→ NOTER

Not 20. Risker

edan följer en beskrivning av hanteringen av verksamhetens huvudsakliga operativa och finansiella risker.

Operativa risker

ed operativa risker menas risken för förluster till följd av icke ändamålsen- liga eller misslyckade processer, mänskliga fel, felaktiga system eller e terna händelser . Definitionen inkluderar legal risk. empel på operativa risker kan vara medveten eller omedveten felaktig hantering, vilken kan vara orsakad av undermåliga rutiner eller instruktioner, inadekvata system, otillräcklig kontroll och revision samt genom brottsligt förfarande eller e terna händelser.

Det övergripande målet med hanteringen av operativa risker är att uppnå och upprätthålla en god kontrollkultur samt att reducera väsentliga operativa risker inom AP .

Fastställd och fondgemensam process och metodik

perativa risker inom AP ska hanteras genom en fastställd och fondgemensam process och metodik. Denna process omfattar processkart- läggning, identifiering och värdering av risker och ska genomföras för samtliga kartlagda processer. För alla väsentliga risker ska nyckelkontroller finnas, vilka så långt det är möjligt, minskar sannolikheten för att riskerna materialiseras eller lindrar konsekvenserna när oönskade händelser trots allt inträffar.

Vid värdering av risker ska befintliga nyckelkontroller kvalitetssäkras för att säkerställa att de har önskad funktionalitet och är effektiva.

nom riskhantering avseende operativa risker är det särskilt viktigt att utvärdera förändringsprocesser och dess effekter på verksamheten.

perativa risker utvärderas specifikt i samband med implementering av nya produkter, systemförändringar och organisationsförändringar.

För att minimera operativa risker ska en tydlig fördelning av ansvar och befogenheter vara dokumenterad i skriftliga regelverk. Gällande processer och rutiner ska dessa säkerställa en god intern kontroll samt vara dokumenterade genom relevanta instruktioner.

n ar

r an at n

inte äventyras. Vidare ansvarar samtliga enheter för att i den dagliga verksamheten leva upp till de krav som ställs på god intern kontroll samt att avsätta tillräckliga resurser för detta.

Verksamheten, med processägare som ansvarig, ska identifiera, värdera och hantera riskerna inom sitt verksamhetsområde. Risk verksamhetsstöd ansvarar för att stödja och samordna hanteringen av operativa risker inom hela AP . detta ansvar ingår att utveckla och tillhandahålla e pert och metodstöd samt att följa upp, utvärdera och utveckla riskhanteringspro- cessen. Vidare ansvarar Risk verksamhetsstöd för att minst årligen följa upp att den gemensamma metoden för riskhantering avseende operativa

risker har efterlevts för samtliga kartlagda processer inom AP .	otsvarande
gäller för väsentliga identifierade förändringsprocesser såsom t e	implemen-

tering av nya produkter, systemförändringar och organisationsförändringar. AP s juridikenhet ansvarar bland annat för legala riskaspekter i avtal och

liknande.

Finansiella risker

De finansiella riskerna, där främst marknads-, kredit- och likviditets- risker ingår, följs upp och kontrolleras av den oberoende enheten Risk verksamhetsstöd som rapporterar direkt till vd och styrelse. Förvaltningens mål är att endast ta positioner som förväntas generera god avkastning inom fastställda riskmandat. Därför bör de huvudsakliga risker som AP e ponerar sig mot bestå av transparenta finansiella risker och då främst marknadsrisker där det finns goda möjligheter för riskpremier att prognostiseras.

Marknadsrisker

arknadsrisk utgörs av risken för att värdet av ett instrument påverkas negativt på grund av variationer i aktiekurser, valutakurser eller marknads- räntor. Då AP s innehav i huvudsak består av noterade instrument med daglig prissättning på likvida marknader finns goda möjligheter att löpande mäta och rapportera marknadsrisker genom både prognostiserade och realiserade risktal. AP har som mål att hålla en hög andel noterade aktier och räntebärande instrument.

Aktieprisrisk

Ränterisk

ndast AP s räntebärande tillgångar ingår vid mätning av ränterisk som avser förväntad variation i marknadsvärdet på AP s räntebärande tillgångar orsakad av nominella ränterörelser på räntemarknaderna. AP hanterar ränterisk genom diversifiering över olika regioner och räntekurvor.

fter den finansiella krisen 200 -200 har regulatorer runt om i världen ökat kraven på hur referensräntor tas fram. Detta har bland annat inneburit

att den i ondon handlade interbankräntan				R har ersatts med alternativa
räntor. För G P ersätts			R av S A, för	P av	A samt F av
SAR	. USD	R kommer ersättas av S		FR från 30 juni 2023.
AP	hade per 3	december 2022 inga investeringar i räntebärande

värdepapper med koppling till de referensräntor som ersätts. Via derivatin-

strument hade AP per 3	december 2022 , 0,3 mdkr i e ponering
med referens till USD	R där löptiden ligger efter 30 juni 2023. Dessa

instrument har ännu inte uppdaterats till den nya referensräntan S FR.

Valutarisk

Valutarisk avser förväntad variation i valutakurser avseende tillgångar noterade i utländsk valuta. Valutarisk uppstår i samband med investeringar noterade i utländsk valuta. agen om allmänna pensionsfonder begränsar den totala valutae poneringen i AP till ma imalt 0 procentenheter. AP s placeringspolicy fastställer slutlig valutae ponering i D P.

Fastighetsprisrisk

ed fastighetsprisrisk avses förväntad variation i marknadsvärdet hos fastigheter. Fastighetsprisrisk hanteras genom diversifiering över fastighets- typer, såsom kontor, bostäder, industri etc. samt över regioner, i huvudsak inom Sverige men också via andra länder.

det dagliga arbetet ska samtliga chefer och medarbetare vara medvetna	ed aktieprisrisk avses förväntad variation i marknadsvärdet hos aktier.
om verksamhetens risker, dess nyckelkontroller samt agera på ett sådant	Aktieprisrisk hanteras genom diversifiering över regioner, länder och sektorer.
sätt att verksamheten, tillgångarna eller omvärldens förtroende för AP
ÅRSREDOVISNING 2022		71

179

2022/23:130 .Skr 6 Bilaga

180

ÅRET 2022	OM AP4	STRATEGI & VERKSAMHET	ÅRSREDOVISNING	FONDSTYRNING	HÅLLBARHETSDATA
			→ NOTER

Not 20. Forts. Risker

Placeringstillgångarnas risk

För beräkning av finansiella risker används riskmåttet Value at Risk VaR . Value at Risk definieras som den ma imala förlust, som kan uppstå med en given sannolikhet under en given tidsperiod. tabellen nedan används tidsperioden 2 mån och konfidensgraden procent om inget annat anges.

2022/23:130 .Skr 6 Bilaga

		inne	R e	nte	i r vol	tilitet	R e	nte
ill n s l	ss		vs	erio			inne vs	erio
			12 mån2		n	ort l		3
Globala aktier1
Svenska aktier
Defensiva aktier4
Globala räntor1
Svenska räntor
Reala tillgångar1
Valuta och Övrigt
l	erin still n r

inne	R e	nte	i r vol	tilitet	R e	nte
	vs	erio			inne vs	erio
ill n s l ss	12 mån2		n	ort l		3

Globala aktier1

Svenska aktier

Globala räntor1

Svenska räntor

Reala tillgångar1

Valuta och Övrigt

l erin still n r

.	För vissa av AP	s tillgångar saknas marknadsnoteringar av tillgångspriser med god periodicitet eller också saknas underliggande innehav till ett inde . Detta försvårar möjligheten till att prognosticera riskerna för dessa tillgångar på ett tillfredställande sätt i AP s risksystem
	arra. AP har därför valt att använda alternativa noterade värdepapper eller andra appro imationer för dessa innehav. otalt är det för 20,3 procent av tillgångarna som appro imationer används. Appro imationer har gjorts enligt följande För onoterade reala tillgångar,
	motsvarande	,3 procent, används en sammanvägning av tre faktorer en aktiefaktor, en fastighetsfaktor samt kassa. För onoterade aktier och högavkastande räntebärande, motsvarande ,0 procent, används ett europeiskt aktieinde respektive ett europeiskt högränteinde .
2.	För att bättre harmoniera riskmåttet Value at Risk VaR med dels riskmåttet volatilitet dels långsiktigheten i AP		s uppdrag presenteras VaR för en innehavsperiod på 2 mån istället för som tidigare 0 dagar.
3.	För att möjliggöra jämförelse med AP , AP2 och AP3 har AP även skattat VaR utifrån en endags innehavsperiod,		procents konfidensnivå samt en datalängd om ett år där observationerna ges lika vikt. är har en simuleringsmetod med historisk avkastningsfördelning
	använts för beräkningen.

. Defensiva aktier är ett nytt tillgångsslag som implementerades under 2022.

ÅRSREDOVISNING 2022

72

ÅRET 2022

OM AP4

STRATEGI & VERKSAMHET

ÅRSREDOVISNING

FONDSTYRNING

HÅLLBARHETSDATA

→ NOTER

Not 20. Forts. Risker

Valutaexponering

AP	valutasäkrar placeringstillgångarna med hjälp av valutaderivat i syfte att kontrollera AP									s öppna valuta-
e ponering. AP s öppna valutae ponering var vid årets utgång ,3 20,								procent.	nedanstående tabell presenteras
AP	s valutae ponering.
l	t	e	onerin
					USD	JPY	HKD	INR	GBP	CHF	vri
Aktier och andelar
Obligationer och andra
räntebärande tillgångar							-	-		-
Derivatinstrument, exkl
valutaderivat							-	-	-	-
Övriga fordringar och skulder,
netto								-
Valutaderivat								-
l	t	e	onerin	netto
l	t	e	onerin		USD	JPY	KRW	INR	TWD	GBP	vri
Aktier och andelar
Obligationer och andra
räntebärande tillgångar							-	-	-
Derivatinstrument, exkl
valutaderivat							-	-	-	-
Övriga fordringar och skulder,
netto								-	-
Valutaderivat
l	t	e	onerin	netto

red tr er

ed kreditrisk avses risken att en emittent eller motpart inte kan fullgöra sina betalningsförpliktelser. redite po- nering avser det värde som, genom avtal med motpart eller emittent, är utsatt för kreditrisk, d v s kredite ponering omfattar både emittent- och motpartse ponering. Den totala kreditrisken begränsas genom val av ränteinde i

DP och limiter per ratingkategori. reditrisk per emittentgrupp emittent begränsas av limiter vilka omfattar både emittent- och motpartsrisk.

Vd godkänner samtliga motparter vilka AP kan göra affärer, avseende både standardiserade och icke-standar-

diserade instrument. Vidare fastslås att vid handel med

-derivat ska SDA och SA finnas med samtliga större

motparter.

bli

tioner2,

e st n

r

iser

e

eriv

t

R tin

l sser1

er

li

t vär

e2

nt

sä

er

et

Resterande risk

e

onerin

AAA

-

-

-

AA

A

BBB

BB

-

-

-

Saknar rating3

-

-

-

re itris

e

onerin

bli

tioner2,

e st n

r

iser

e

eriv

t

R tin

l sser1

e

onerin

er

li

t vär

e2

nt

sä

er

et

Resterande risk

AAA

-

-

-

AA

A

BBB

BB

-

-

-

Saknar rating3

-

-

-

re itris

e

onerin

.	Presenterad kreditriskklassificering så kallad rating	avser en intern standard. edömningen i denna standard är under 2022 baserad
	på vald ratingleverantörs oody s Analytics U td	ratingbedömning.
2.	Verkligt värde, inklusive upplupen ränta.
3.	Avser förlagslån, obligationer samt aktieägarlån inom Alternativa investeringar och Fastigheter.
ÅRSREDOVISNING 2022			73

181

2022/23:130 .Skr 6 Bilaga

182

ÅRET 2022

OM AP4

STRATEGI & VERKSAMHET

ÅRSREDOVISNING

FONDSTYRNING

HÅLLBARHETSDATA

→ NOTER

2022/23:130 .Skr 6 Bilaga

Not 20. Forts. Risker

Hantering av derivat

AP använder derivat inom de esta förvaltningsmandaten. Derivaten har era olika användningsområden och syften där de viktigaste är följande

• Valutasäkring av AP s utländska placeringar, för vilket derivat är det enda alternativet.

• ffektivisering av inde förvaltningen, där derivat används för att minimera transaktionskostnader och förenkla hantering.

• ffektivisering av den aktiva förvaltningen, där derivat används för att de dels minimerar transaktionskostnader och förenklar hanteringen, dels ger möjlighet att ta positioner som inte kan skapas med andra instrument korta positioner, volatilitetspositioner med mera .

• Reglering av den operativa portföljens risk med hjälp av strategiska derivatpositioner.

pris än det marknadsnoterade priset. n stor del av AP s värdepapper är omedelbart omsättningsbara och belåningsbara. llikvida finansiella instrument förekommer främst i form av tillgångar i onoterade bolag och

fastigheter men även -derivat och kreditpapper kan från tid till annan vara illikvida och eller uppvisa stora skillnader mellan köp- och säljkurser.

ikviditetsrisken kan även vara hög om det krävs stora nettoutbetalningar från skuldsidan eftersom AP har betalningsförpliktelse mot Pensions- myndigheten. Det är då nödvändigt att hålla en stor andel likvida instrument.

dagsläget gör AP månatliga utbetalningar till Pensionsmyndigheten som i relation till befintligt kapital är relativt små, men eventuella förluster på valutaterminer och aktieinde terminer kan vara av betydande storlek och dagliga prognoser över likviditet i svenska kronor och valuta ska upprättas.

AP s likviditetsrisk i finansiella instrument begränsas av

placeringsuniversum samt limiter för aktiv risk i kombination med val av referensinde för räntebärande värdepapper och noterade aktier. Genom lagen om allmänna pensionsfonder begränsas likviditetsrisken dessutom genom att minst 20 procent av AP s totala marknadsvärde måste vara placerat i fordringsrätter med låg kredit-och likviditetsrisk.

styrelsens regelverk begränsas likviditetsrisker genom särskilda regler för investeringar i räntebärande tillgångar och genom noggrann uppföljning av kassatillgodohavanden. AP investerar en stor andel av portföljen i noterade aktier och statsobligationer med god likviditet. Sammantaget bedöms likviditetsrisken i AP som låg.

tabellen nedan presenteras en sammanställning över AP s likviditetsrisk i enlighet med förfallostruktur. bligationer och räntebärande instrument upptagna till verkligt värde, inklusive upplupen ränta.

Användningen av derivat begränsas både med avseende på nominellt underliggande värde och med avseende på marknadsrisk. Alla derivatposi- tioner och därmed sammanhängande risker ingår i den dagliga positions- och riskbevakningen.

Vd godkänner samtliga motparter med vilka AP kan göra affärer, avseende både standardiserade och icke-standardiserade instrument.

Vidare fastslås att vid handel med	-derivat ska SDA, nternational
S aps and Derivatives Association, och	SA, redit Support Anne , finnas
med samtliga större motparter. SDA-avtal avser ett standardavtal för

att reglera handel med derivat mellan två motparter. SA-avtal avser en

bilaga till ett	SDA-avtal. SA-avtalet reglerar hur säkerheter ska ställas för
utestående skulder i form av likvida medel eller värdepapper.
d tet r	er

ikviditetsrisker omfattar dels likviditetsrisker som avser kassa öden dels likviditetsrisker i finansiella instrument.

ikviditetsrisk i ett finansiellt instrument utgörs av risken för att instrumentet inte kan säljas eller endast kan säljas till ett väsentlig lägre

r	llostr	t	r	ti	< 1 år	1 < 3 år	3 < 5 år	5 < 10 år	> 10 år	Total
Nominellt stat
Nominellt kredit									-
Total
r	llostr	t	r	ti	< 1 år	1 < 3 år	3 < 5 år	5 < 10 år	> 10 år	Total
Nominellt stat
Nominellt kredit
Total
Samtliga skulder har en löptid understigande ett år förutom ett antal valutaterminer, valutaoptioner, cross currency basis s									ap och total return s	ap, se not

. Det sammanlagda marknadsvärdet på dessa kontrakt är dock begränsat och de har därför utelämnats i ovanstående tabell.

ÅRSREDOVISNING 2022

ÅRET 2022

OM AP4

STRATEGI & VERKSAMHET

ÅRSREDOVISNING

FONDSTYRNING

HÅLLBARHETSDATA

→ NOTER

Not 21. Finansiella tillgångar och skulder som nettas i balansräkningen eller lyder under nettningsavtal

elo

so

inte nett

s i b

l

nsrä

nin en

vittnin

v

Erhållna/

etto

r

tto

Nettade

etto

n

nsiell

belo

belo

instr

ent

lä

n e

e ter

vri

t1

i BR

belo

belo

i

R

i

R

enli

t

vt

l

sä er

eter

vittnin

ill

n

r

Derivatinstrument

-

-

l

er

Derivatinstrument

-

-

elo

so

inte nett

s i b

l

nsrä

nin en

vittnin

v

etto

r

tto

Nettade

etto

n

nsiell

Erhållna

belo

belo

instr

ent

e ter

vri

t1

i BR

belo

belo

i

R

i

R

enli

t

vt

l

sä er

eter

vittnin

ill

n

r

Derivatinstrument

-

-

abellen visar finansiella tillgångar och skulder som presenteras netto i balansräkningen eller som har rättigheter förknippade med rättsligt bindande ramavtal om kvittning eller liknande avtal. Finansiella tillgångar och skulder nettoredovisas i balansräkningen när AP har en legal rätt att netta under normala affärsförhållanden och i händelse av insolvens, och om det finns en avsikt att erlägga likvid netto eller realisera tillgången och erlägga likvid för skulden samtidigt. Finansiella tillgångar och skulder som lyder under rättsligt bindande ramavtal om kvittning eller liknande avtal som inte presenteras netto i balansräkningen är arrangemang som vanligtvis träder i laga kraft i händelse av insolvens men inte under normala affärsförhållanden eller arrangemang där AP inte har intentionen att avveckla positionerna samtidigt.

l er

Derivatinstrument

-

.vriga instrument i balansräkningen som inte lyder under avtal som tillåter kvittning.

ÅRSREDOVISNING 2022

75

183

2022/23:130 .Skr 6 Bilaga

184

ÅRET 2022

OM AP4

STRATEGI & VERKSAMHET

ÅRSREDOVISNING

FONDSTYRNING

HÅLLBARHETSDATA

→ N ERS RI TER

t relsens n ers ri ter

	to	ol	en	ebr ri			r revisionsberättelse	r lä n ts en	ebr ri
ritt	rre		rs	ber	Helén Eliasson		Helena Kaiser de Carolis		Peter Nilsson
Styrelseordförande		Vice ordförande					Auktoriserad revisor,	Auktoriserad revisor,
							förordnad av Regeringen	förordnad av Regeringen
oni	llin	Anders Johansson			enri	Rätt n
er tr	ber	n ri		erner	le s n	r
		i	l s	v ll

Verkställande direktör

ÅRSREDOVISNING 2022

2022/23:130 .Skr 6 Bilaga

ÅRET 2022	OM AP4	STRATEGI & VERKSAMHET	ÅRSREDOVISNING	FONDSTYRNING	HÅLLBARHETSDATA
			→ REVISIONSBERÄTTELSE

Revisionsberättelse

Rapport om årsredovisningen

Uttalanden

Vi har utfört en revision av årsredovisningen för Fjärde AP-fonden för år 2022. Fondens årsredovisning ingår på sidorna 3- i detta dokument.

nligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med ag 2000 2 om allmänna pensionsfonder AP-fonder och ger en i alla

väsentliga avseenden rättvisande bild av Fjärde AP-fondens finansiella ställning per den 3 december 2022 och av dess finansiella resultat för året enligt lagen om allmänna pensionsfonder. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att resultaträkningen och balansräkningen fastställes.

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt nternational Standards on Auditing SA och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till Fjärde AP-fonden enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Annan information än årsredovisningen

Detta dokument innehåller även annan information än årsredovisningen och denna återfinns på sidorna - 2 samt - 0 . Det är styrelsen och den verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information.

Vårt uttalande avseende årsredovisningen omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna andra information.

samband med vår revision av årsredovisningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifierats ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter.

m vi, baserat på det arbete som har utförts avseendedenna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen upprättas och att den ger en rättvisande bild enligt lagen om allmänna pensionsfonder. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.

Vid upprättandet av årsredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av fondens förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift.

Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkstäl- lande direktören avser att likvidera fonden, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta.

Revisorns ansvar

Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovis- ningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på misstag, och att lämna en revisions- berättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt SA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen.

Som del av en revision enligt SA använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom

• identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på misstag, eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll.

• skaffar vi oss en förståelse av den del av fondens interna kontroll som har betydelse för vår revision för att utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala oss om effektiviteten i den interna kontrollen.

• utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinciper som används och rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar.

• drar vi en slutsats om lämpligheten i att styrelsen och verkställande direktören använder antagandet om fortsatt drift vid upprättandet av årsredovisningen. Vi drar också en slutsats, med grund i de inhämtade revisions bevisen, om huruvida det finns någon väsentlig osäkerhets-

faktor som avser sådana händelser eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om fondens förmåga att fortsätta verksamheten. m

vidrar slutsatsen att det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor, måste

vii revisionsberättelsen fästa uppmärksamheten på upplysningarna i årsredovisningen om den väsentliga osäkerhetsfaktorer eller, om sådana upplysningar är otillräckliga, modifiera uttalandet om årsredovisningen. Våra slutsatser baseras på de revisionsbevis som inhämtas fram till datumet för revisionsberättelsen. Dock kan framtida händelser eller förhållanden göra att fonden inte längre kan fortsätta verksamheten.

• utvärderar vi den övergripande presentationen, strukturen och innehållet i årsredovisningen, däribland upplysningarna, och om årsredovisningen återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild.

.Skr 6 Bilaga

ÅRSREDOVISNING 2022

77

185

2022/23:130

186

ÅRET 2022	OM AP4	STRATEGI & VERKSAMHET	ÅRSREDOVISNING	FONDSTYRNING	HÅLLBARHETSDATA
			→ REVISIONSBERÄTTELSE

2022/23:130 .Skr 6 Bilaga

Vi måste informera styrelsen om bland annat revisionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Vi måste också informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland de eventuella betydande brister i den interna kontrollen som vi identifierat.

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar

Uttalanden

Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även granskat inventeringen av de tillgångar som Fjärde AP-fonden förvaltar. Vi har även granskat om det finns någon anmärkning i övrigt mot styrelsens och verkställande direktörens förvaltning av Fjärde AP-fonden för 2022.

Revisionen har inte givit anledning till anmärkning beträffande inventeringen av tillgångarna eller i övrigt avseende förvaltningen.

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till Fjärde AP-fonden enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna samt för förvaltningen av fondens tillgångar enligt lagen om allmänna pensionsfonder.

Styrelsen ansvarar för Fjärde AP-fondens organisation och förvaltningen av Fjärde AP-fondens angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma Fjärde AP-fondens ekonomiska situation och att tillse att Fjärde AP-fondens organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och Fjärde AP-fondens ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Den verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att Fjärde AP-fondens bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt.

Revisorns ansvar

Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om förvaltningen är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om det finns någon anmärkning mot styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Fjärde AP-fonden för räkenskapsåret 2022.

Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda anmärkning.

Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använder

viprofessionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Granskningen av förvaltningen grundar sig främst på revisionen av räkenskaperna.

Vilka tillkommande granskningsåtgärder som utförs baseras på vår professionella bedömning med utgångspunkt i risk och väsentlighet. Det innebär att vi fokuserar granskningen på sådana åtgärder, områden och förhållanden som är väsentliga för verksamheten och där avsteg och överträdelser skulle ha särskild betydelse för Fjärde AP-fondens situation. Vi går igenom och prövar fattade beslut, beslutsunderlag, vidtagna åtgärder och andra förhållanden som är relevanta för vårt uttalande om förvaltningen.

Stockholm den 23 februari 2023

Helena Kaiser de Carolis	Peter Nilsson
Auktoriserad revisor	Auktoriserad revisor
Förordnad av Regeringen	Förordnad av Regeringen

ÅRSREDOVISNING 2022

78

Skr. 2022/23:130 Bilaga 7

187

Skr. 2022/23:130 Bilaga 7

188

Skr. 2022/23:130 Bilaga 7

189

Skr. 2022/23:130 Bilaga 7

190

Skr. 2022/23:130 Bilaga 7

191

Skr. 2022/23:130 Bilaga 7

192

Skr. 2022/23:130 Bilaga 7

193

Skr. 2022/23:130 Bilaga 7

194

Skr. 2022/23:130 Bilaga 7

195

Skr. 2022/23:130 Bilaga 7

196

Skr. 2022/23:130 Bilaga 7

197

Skr. 2022/23:130 Bilaga 7

198

Skr. 2022/23:130 Bilaga 7

199

Skr. 2022/23:130 Bilaga 7

200

Skr. 2022/23:130 Bilaga 7

201

Skr. 2022/23:130 Bilaga 7

202

Skr. 2022/23:130 Bilaga 7

203

Skr. 2022/23:130 Bilaga 7

204

Skr. 2022/23:130

Bilaga 8

hållbarhetsredovisning	2022
Års- och

205

206

Innehåll

VERKSAMHETEN		ANSVARSFULLT ÄGANDE		ORGANISATION		HÅLLBARHETSINFORMATION		ÅRSREDOVISNING & ÅRSBERÄTTELSER
4	Vd-ord	14	AP7:s roll för hållbar utveckling	29	Medarbetare	36	Hållbarhetsinformation	46	Årsredovisning för Sjunde AP-fonden
6	Detta är AP7	16	AP7:s klimatarbete	31	Styrelsens arbete	40	GRI-index		(Förvaltningsberättelse)
								56
9	AP7:s kapitalförvaltning	20	AP7 som pådrivare för en		och fondens styrning				Årsberättelse för AP7 Aktiefond
				33				68
			hållbar utveckling		Styrelse				Årsberättelse för AP7 Räntefond
		24	AP7:s temaarbeten	35	Ledning			75	Definitioner och förklaringar
		28	På spararnas villkor					76	Svarta listan

Se AP7:s avkastningshistorik	Läs om AP7:s kapitalförvaltning	AP7:s arbete för en hållbar utveckling	AP7:s temaarbeten fortsätter	Läs om våra medarbetare
sidan 8	sidorna 9–13	sidorna 14–23	sidorna 24–27	sidorna 29–30

Text: Sjunde AP-fonden med stöd av Text Helene AB

Projektledning: Mikael Lindh Hök, AP7

Foto: Peter Knutson, sidorna 1–4, 6–11, 23, 25–26, 30–35. Henrik Skarstedt, sidan 28. Shutterstock, sidorna 2, 16–22, 26–28

Grafisk formgivning och original: Griller grafisk form AB

Prepress: Bildrepro

Tryck: Elanders

2022/23:130 .Skr 8 Bilaga

VERKSAMHETEN

ANSVARSFULLT ÄGANDE

ORGANISATION

HÅLLBARHETSINFORMATION

ÅRSREDOVISNING & ÅRSBERÄTTELSER

Sjunde AP-fonden Årsredovisning 2022

Organisationsnummer 802406-2302

207

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Samtliga belopp anges i tusental kronor

Sjunde AP-fondens uppdrag

I det svenska allmänna pensionssystemet ingår att en del av pensions- avgiften avsätts till premiepension och förvaltas i fonder efter individu- ella val av pensionsspararna. Premiepensionssystemet administreras av den statliga Pensionsmyndigheten. Sjunde AP-fonden (AP7), som också är en statlig myndighet, har i uppdrag att utveckla och förvalta de statliga alternativen inom premiepensionssystemet, framför allt det statliga förvalsalternativet.

Premiepensionssparare får sina medel placerade i AP7 Såfa (statens årskullsförvaltningsalternativ) och kan därefter aktivt välja att deras medel ska placeras i någon annan fond i premiepensionssystemet.

Denna förvaltningsberättelse behandlar verksamheten i ”fondbola- get” AP7, inklusive de produkter AP7 tillhandahåller via de två bygg- stensfonderna AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond.

Det statliga erbjudandet – sex ”produkter”

Det statliga erbjudandet består av sex olika investeringsalternativ; förvalsalternativet AP7 Såfa, de två byggstensfonderna AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond, samt tre fondportföljer med olika risknivåer, AP7 Försiktig, AP7 Balanserad och AP7 OŽensiv. Alla produkter är valbara hos Pensionsmyndigheten och kan kombineras med andra fonder i premiepensionssystemet.

Byggstensfonderna

AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond är de byggstensfonder som de övri- ga fyra AP7-produkterna AP7 Såfa och de tre fondportföljerna skapas med hjälp av. Fonderna tillförs årligen kapital, främst genom att Pen- sionsmyndigheten för över föregående års fastställda pensionsrätter

i fonder. För detaljerad information om utvecklingen för dessa fonder hänvisas till särskilda årsberättelser för fonderna.

AP7 Såfa

AP7 Såfa är ingen fond utan en instruktion till Pensionsmyndigheten som anger hur placeringar för respektive sparare ska fördelas mellan byggstensfonderna AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond. AP7 Såfa består av AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond i olika proportioner som föränd- ras över tiden enligt en livscykelprofil som grundas på spararens ålder.

Fram till och med 55 års ålder består AP7 Såfa av 100 procent AP7 Aktiefond. Mellan 56 års ålder och 75 års ålder trappas andelen AP7 Aktiefond årligen ned och ersätts med AP7 Räntefond. Från 75 års ålder är fördelningen konstant 33 procent AP7 Aktiefond och 67 procent AP7 Räntefond.

Tre statliga fondportföljer

Genom olika kombinationer av AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond skapas också tre fondportföljer med olika risknivåer. De tre statliga fondportföljerna är AP7 Försiktig, AP7 Balanserad och AP7 OŽensiv.

• AP7 Försiktig består av 33 procent 1) AP7 Aktiefond och 67 procent AP7 Räntefond

• AP7 Balanserad består av 50 procent 1) AP7 Aktiefond och 50 procent AP7 Räntefond

• AP7 OŽensiv består av 75 procent 1) AP7 Aktiefond och 25 procent AP7 Räntefond

Förvaltat kapital och avkastning

Förvaltat kapital 2022

Under 2022 placerade Pensionsmyndigheten premiepensionsmedel för 2021 års pensionsrätter. Totalt uppgick inflödet av kapital genom köp av andelar i fonderna till 44,6 miljarder kronor (46,4 miljarder kronor 2021). Utflödet av kapital genom inlösen av andelar, på grund av pensions- utbetalningar och att premiepensionssparare bytte till andra fonder, uppgick till sammanlagt cirka 13,7 miljarder kronor (25,2 miljarder kronor 2021) under året.

Vid utgången av 2022 förvaltade AP7 sammanlagt 905,2 miljarder kronor (966,9 miljarder kronor), varav 814,0 miljarder kronor i AP7 Aktiefond och 91,2 miljarder kronor i AP7 Räntefond. Minskningen av det totala förvaltade kapitalet förklaras av en negativ värdeutveckling under året till följd av nedgångar på de globala aktiemarknaderna.

Avkastning 2022

Inflationsutvecklingen och geopolitiska spänningar satte stark press på världens aktiemarknader under 2022, vilket ledde till stora kursrörelser och breda nedgångar på aktiemarknaderna. För AP7:s del motverkade dock den amerikanska dollarns förstärkning mot den svenska kronan delvis eŽekten av den breda nedgången eftersom AP7 har en stor andel amerikanska aktier under förvaltning.

För att dämpa inflationsutvecklingen höjde Riksbanken samtidigt styrräntan, vilket hade en negativ eŽekt på AP7 Räntefonds innehav av svenska obligationer.

AP7 Såfa har en livscykelprofil. Det innebär att fördelningen mellan aktie- och ränteplaceringar är olika för olika årskullar och därför blir också avkastningen olika för sparare i olika åldrar. För att få en rättvi- sande bild av värdetillväxten på individuella pensionskonton hänvisas sparare till sitt pensionskonto hos Pensionsmyndigheten 2). Utveckling- en av AP7:s totala kapital under förvaltning, där AP7 Såfa utgör 94,8 procent av kapitalet, har under 2022 haft en avkastning på –9,5 procent. Under samma period har de privata premiepensionsfonderna gett en avkastning på –15,1 procent i genomsnitt. Skillnaden förklaras bland an- nat av att AP7:s produkter har en högre valutaexponering än de privata premiepensionsfonderna, men utvecklingen för AP7:s investeringar i private equity och riskpremier har också bidragit positivt.

Risken (mätt som standardavvikelse under den senaste 24-månaders- perioden) har för AP7 varit 13,0 procent, jämfört med 13,5 procent för genomsnittet för de privata premiepensionsfonderna 3).

Sedan starten 2000 har förvalsalternativet 4) gett en genomsnittlig årlig avkastning på 7,4 procent, jämfört med 4,8 procent för de privata premiepensionsfonderna (tidsviktad avkastning).

En sparare som investerar i aktiemarknaden förväntas få en avkastning som långsiktigt överstiger en ränteplacering. En typisk premiepensions- sparare som sedan 2000 haft sitt kapital investerat hos AP7 har fått en kapitalviktad avkastning på 9,8 procent per år. Kapitalviktad avkastning anger genomsnittlig årlig utveckling för en genomsnittlig sparares konto och kan jämföras med utvecklingen för inkomstpensionen. AP7:s lång- siktiga ambition för avkastningen är att ett kontinuerligt sparande i förval- salternativet under hela arbetslivet ska ge en långsiktig överavkastning i förhållande till inkomstpensionen om minst 2 procentenheter per år. In- komstpensionens utveckling under perioden hade inneburit en utveckling motsvarande 3,3 procent per år. Under förvalsalternativets hittillsvarande livstid har denna avkastningsambition därmed överträŽats.

1) Fondportföljerna rebalanseras en gång per år i samband med Pensionsmyndighetens placering av pensionsrätter, vilket innebär att fördelningen mellan AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond kan avvika från fördelningen under året.

2) www.pensionsmyndigheten.se mina sidor

3) Pensionsmyndigheten beräknar index som återspeglar utvecklingen för fonder valbara på Pensionsmyndighetens fondtorg, exklusive AP7:s produkter. Rabatter på fondavgifter, myndighetens avgift och arvsvinster är inte medräknade.

4) Premiesparfonden t o m maj 2010 och därefter AP7 Såfa.

2022/23:130 .Skr 8 Bilaga

AP7 Års- och hållbarhetsredovisning 2022

46

VERKSAMHETEN

ANSVARSFULLT ÄGANDE

ORGANISATION

HÅLLBARHETSINFORMATION

ÅRSREDOVISNING & ÅRSBERÄTTELSER

208

Sjunde AP-fonden | Årsredovisning 2022

Statens fondportföljer har under 2022 gett följande avkastning:

• AP7 Försiktig –7,1 procent (85,9 procent sedan starten i maj 2010)

• AP7 Balanserad –7,8 procent (143,1 procent sedan starten i maj 2010)

• AP7 ensivO –8,8 procent (257,2 procent sedan starten i maj 2010)

Byggstensfonderna AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond har under 2022 gett följande avkastning:

• AP7 Aktiefond –9,9 procent (jämförelseindex –5,6 procent)

• AP7 Räntefond –5,9 procent (jämförelseindex –5,8 procent)

Ytterligare information om AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond ges i årsberättelserna för respektive fond.

Verksamheten

Resultat

Under 2022 uppgick AP7:s intäkter av rörelsen till 443,5 miljoner kronor (606,4 miljoner kronor). Minskningen av intäkterna beror på att fondav- giften sänktes med 0,025 procent per den 1 januari 2022. Kostnaderna, inklusive räntenetto, uppgick till 457,2 miljoner kronor (395,2 miljoner kronor). Resultatet blev således –13,7 miljoner kronor (211,2 miljoner kronor). Eget kapital vid årets slut var 1“381,2 miljoner kronor (1“395,6 miljoner kronor).

AP7:s intäkter är helt beroende av det förvaltade kapitalets storlek“5), medan kostnaderna är det till ungefär hälften. De kapitalberoende kostnaderna utgörs av avgifter till externa kapitalförvaltare och till depåbank.

Eftersom AP7:s intäkter beror på det förvaltade kapitalets storlek ska eventuella överskott i kapitalförvaltningsverksamheten tillfalla premie- pensionsspararna genom gradvis sänkning av förvaltningsavgifterna

i de fonder som förvaltas av AP7. Förvaltningsavgifterna utgör AP7:s enda intäktskälla, och hur stora dessa intäkter blir beror helt på det förvaltade kapitalets storlek. Vid en kraftig och ihållande nedgång på aktiemarknaderna kan därför en situation uppstå då intäkterna minskar så mycket att verksamheten inte kan bedrivas vidare utan att förvalt- ningsavgifterna höjs eller kostnaderna drastiskt sänks. För att minska denna risk har AP7:s styrelse beslutat att en bu—ert motsvarande två gånger genomsnittet av de kommande fem årens prognostiserade fasta kostnader ska byggas upp. AP7:s styrelse beslutade i december 2021 om en sänkning av förvaltningsavgiften för AP7 Aktiefond till 0,05 procent från och med den 1 januari 2022. Då de globala aktiemarkna- derna har varit vikande under året, och då AP7:s budget är i balans, kvarstår förvaltningsavgifterna för AP7 Aktiefond (0,05 procent) och AP7 Räntefond (0,04 procent) oförändrade under 2023.

Nyckeltal för AP7:s produkter – översikt

			Total risk
	Avkastning	Genomsnittlig års-	(standard-
	2020-12-31-	avkastning sedan	avvikelse
	2022-12-31	start (2010-05-21)	24-mån, %)
AP7 Aktiefond	–9,9 %	13,9 %	14,1 %
AP7 Räntefond	–5,9 %	0,4 %	2,4 %
AP7 Såfa 6)	–9,5 %	12,9 %	13,0 %
AP7 Försiktig	–7,1 %	5,0 %	5,9 %
AP7 Balanserad	–7,8 %	7,3 %	7,9 %
AP7 O—ensiv	–8,8 %	10,6 %	11,0 %
Privata fonder	–15,1 %	8,3 %	13,5 %

Avkastning för förvalsalternativet jämfört med genomsnittet för de privata premiepensionsfonderna

	Ackumulerad	Genomsnittlig	Genomsnittlig
	avkastning	årsavkastning	årsavkastning
	sedan start	sedan start	de senaste
	år 2000	år 2000	10 åren
Förvalsalternativet 7)	377,9 %	7,4 %	14,5 %
Privata fonder	180,0 %	4,8 %	9,6 %

Beslut om ändrade placeringsregler för AP7

I november 2022 fattade riksdagen beslut om ändrade placeringsregler för AP7. I och med ändringarna ges AP7 möjlighet att investera upp till 20 procent av fondkapitalet i alternativa tillgångsslag, vilket innebär att investeringar i fastigheter och infrastruktur kan göras, vid sidan

av de investeringar i private equity som AP7 gjort sedan många år. Utökningen av tillåtna tillgångsslag möjliggör en ytterligare diversifie- ring av AP7:s investeringar. Riksdagen har också fattat beslut om att AP7:s förvaltning, likt vad som gäller för övriga AP-fonder, ska ske på ett föredömligt sätt genom ansvarsfulla investeringar och ansvarsfullt ägande. Vid förvaltningen ska AP7 fästa särskild vikt vid hur en hållbar utveckling kan främjas utan att göra avkall på det övergripande målet om en långsiktigt hög avkastning.

Året 2022

Övergripande

Under året meddelade AP:s VD, Richard Gröttheim, att han avser att lämna sin anställning under 2023. Som en följd av detta inledde styrel- sen efter sommaren en rekryteringsprocess och i december anställdes Pål Bergström som ny VD för AP7. Pål Bergström tillträder sin tjänst senast den 1 juli, 2023. Richard Gröttheim kvarstår som VD tills dess Pål Bergström tillträder.

Under året har också en återgång till kontoret skett efter att arbetet under ett par år till stora delar bedrivits på distans till följd av covid 19- restriktioner. Anställda som så önskar kan, om arbetet medger, även fortsättningsvis förlägga delar av sin arbetstid till hemmet, men huvud- delen av arbetet ska utföras från kontoret.

Utöver den löpande verksamheten har arbetet under året koncen- trerats till utveckling enligt fastställd strategisk plan, vilket bland annat avser utökning av andelen gröna obligationer i ränteportföljen, utveck- ling och implementering av en omställningsportfölj som en del i AP7:s klimathandlingsplan, samt upphandling av ett nytt portföljförvaltnings- system. Mycket arbete har också lagts på att förbereda organisationen inför de möjligheter till investeringar i fastigheter och infrastruktur som följer av ny reglering för AP7.

Kapitalförvaltning

Under 2022 har kapitalförvaltningens arbete inriktats på utveckling och integrering av hållbarhetsfrågor i förvaltningen. Detta har dels gjorts genom att en så kallad omställningsportfölj tagits fram, där vissa bolag som bedöms ha trovärdiga omställningsplaner för att nå målet om net- tonollutsläpp 2050 ges ökad vikt i portföljen, dels genom att andelen gröna obligationer i ränteportföljen har ökats under året. Organisations- mässigt har detta område också förstärkts genom att en anställd inom kapitalförvaltningen har tilldelats rollen som ansvarig för hållbarhetsin- tegration i förvaltningen, samtidigt som en ränteförvaltare har anställts.

Utöver det har mycket arbete lagts ner på upphandlingar av externa förvaltare av globala aktie- och riskpremiemandat, samt på förstärk- ning av ett antal kärnprocesser i kapitalförvaltningsverksamheten, innefattande likviditetshantering och processer för säkerställande och aktieutlåning.

Kapitalförvaltningsorganisationen har också identifierat möjliga investeringsalternativ inom fastigheter och infrastruktur. De första in- vesteringarna i tillgångsslagen väntas göras under första halvåret 2023.

5) AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond

6) Avser AP7:s samtliga sparare som grupp och inkluderar inte rabatter.

7) Premiesparfonden t o m maj 2010 och därefter AP7:s samtliga produkter som grupp och inkluderar inte rabatter.

2022/23:130 .Skr 8 Bilaga

AP7 Års- och hållbarhetsredovisning 2022

47

209

VERKSAMHETEN	ANSVARSFULLT ÄGANDE		ORGANISATION	HÅLLBARHETSINFORMATION			ÅRSREDOVISNING & ÅRSBERÄTTELSER
Sjunde AP-fonden | Årsredovisning 2022
ESG		utvecklingen av fondens ledningssystem och ledningsprocesser.			fattas arbetet i en rapport till fondernas VD:ar, vilken även används som
Som universell ägare fokuserar AP7 på normutveckling och aktivit		Ansvariga för kontrollfunktionerna har deltagit i de fondgemensam-			underlag i Regeringens årliga utvärdering av AP-fonderna.
ägande i samverkan med andra likasinnade investerare för att nå		ma projekt som bedrivits under året och har därutöver genomfört de			Organisation
realekonomiska e•ekter i systemkritiska ESG-frågor. Under året har		års- och kontrollplaner som fastställts av styrelsen.
AP7 publicerat sin första klimathandlingsplan som redogör för fondens		Utöver det har ett projekt som avser styrningsformer under ny			Ledning
långsiktiga klimatstrategi för att utveckla både ägarstyrning och inves-		reglering initierats, och implementeringen av de slutsatser som följer			Verkställande direktören (VD) har inrättat en ledningsgrupp för verk-
teringar och bidra till att det globala målet om nettonollutsläpp 2050		kommer att hanteras under 2023.			samheten. Ledningsgruppen har ett strategiskt fokus och till lednings-
uppnås. Som en av 40 medlemmar i den internationella styrgruppen		Under året har kontrollfunktionerna bland annat sett över, och stärkt,			gruppens hjälp har VD inrättat ett antal kommitteér, vilkas huvudsakliga
TNFD (Taskforce on Nature-related Financial Disclosure) har fonden		processen kring uppföljning av utlagd verksamhet samt implementerat			uppgift är att bereda frågor inför beslut i ledningsgruppen. Lednings-
också deltagit aktivt på flera nivåer i utvecklingen av ett internationellt		processer för hantering av penningtvätts- och sanktionsfrågor.			gruppen består av:
ramverk för hantering och rapportering av risker relaterade till biologisk					•	VD
mångfald och naturkapital. Vidare lanserades världens första globala		HR			•	Chef kapitalförvaltning
standard för ansvarsfull klimatlobbying under 2022, efter många års		Under året har HR-funktionen följt upp och vidareutvecklat det arbete			•	Chef administration
internationellt investerarsamarbete där AP7 har varit drivande.		som sedan flera år bedrivits för att stärka AP7:s organisationskultur.			• Chef ESG och kommunikation
		Fokus har varit på ledarskap och samarbete.			•	HR-ansvarig
Adminstration		En uppföljning av det flexibla arbetssätt som införts i AP7:s verk-			•	Riskansvarig
Under året har en omfattande upphandling av nytt portföljförvalt-		samhet, med viss möjlighet till distansarbete, har gjorts genom en			•	Regelverksansvarig.
ningssystem gjorts och implementeringen av den lösning som väljs i		enkätundersökning. Resultatet av undersökningen visar att möjligheten
inledningen av 2023 kommer att pågå under hela det kommande året.		till distansarbete uppfattas mycket positivt av AP7:s anställda.			VD fattar beslut i ledningsgruppen efter samråd med övriga deltagare.
På systemsidan har också ett arbete bedrivits med att ta fram en ny		En större medarbetarundersökning har också genomförts under året			Ledningsgruppens medlemmar utgör AP7:s ledande befattningshavare.
lösning för systemintegration mellan AP7 och externa förvaltare, då		och resultatet visar i huvudsak på ett mycket gott arbetsklimat inom de
nuvarande lösning inte är långsiktigt hållbar. Dessutom har implemente-		olika verksamheterna på AP7.			Kapitalförvaltning
ringen av AP7:s nya risksystem genomförts under året och en databas		Utöver det har ett antal upphandlingar inom tjänstepensionsrådgiv-			Kapitalförvaltningsorganisationen bestod vid utgången av 2022 av 13
för datalagring har tagits i drift.		ning och HR- och internkommunikation genomförts.			tillsvidareanställda. Stora delar av det förvaltade kapitalet förvaltas av
Inom administrationen har också en översyn gjorts av processen för		HR har också bistått verksamhetsansvariga vid de rekryteringar som			externa förvaltare. Den interna förvaltningen arbetar huvudsakligen
hantering av flaggnings- och blankningsrapportering och de interna		genomförts under året.			med upprätthållande av beslutad exponeringsnivå, aktiv förvaltning av
rutinerna har förstärkts.		Som en årligt återkommande del i HR-funktionens arbete har också			svenska aktier, ränteförvaltning samt med hantering av AP7:s Private
Upphandlingar har gjorts avseende externa juridiska tjänster, arkiva-		lönekartläggning och lönerevision genomförts. Utbildningar för samtlig			Equity-portfölj.
rie/registrator och SOC-tjänst för övervakning av cyberhot. Dessutom		personal har hållits i frågor som rör penningtvätt och sanktioner, mark-				Eftersom en stor del av tillgångarna förvaltas externt lägger AP7
har en upphandling av ett e-arkiv initierats.		nadsmissbruk och GDPR.			ned ett betydande arbete för att systematiskt följa upp och utvärdera
Inom administrationen har resurser också lagts på vidareutveckling					de externa förvaltarna. Utvärderingen avser förvaltningsresultat och
av den operationella modellen, bland annat avseende alfaförvaltning,		Samverkan mellan AP-fonderna			efterlevnad av avtalsvillkor, samt även frågor som rör intern kontroll och
gröna obligationer och förvaltningens omställningsportfölj. En analys av		AP-fondernas Samverkansråd bildades 2016 för att utveckla samarbe-			efterlevnad av administrativa rutiner och bestämmelser.
regelverken som rör EU:s taxonomiförordning och öppenhetsdirektivet		tet och samverkan mellan AP1–AP4 samt AP7. Ordförandeskapet för
har också gjorts för att säkerställa att AP7 kan rapportera hållbarhets-		Samverkansrådet roterar mellan fonderna och under 2022 har det varit			Administration
relaterade frågor enligt de krav som kommer att gälla för AP7 från och		AP7 som innehaft den rollen. Syftet är att samverka inom områden			AP7:s administrativa enheter utgörs av fond- och värdepappersadmi-
med 2023.		utanför investeringsverksamheten med målet att uppnå kostnadse•ek-			nistration, risk och avkastning, IT och informationssäkerhet, a•ärs-
Inom IT och informationssäkerhetsområdet har åtgärder vidtagits en-		tivitet, e•ektivt resursutnyttjande, samt erfarenhets- och kunskapsut-			utveckling, ekonomi och rapportering, kontorsservice, registratur
ligt vad som följer av AP7:s strategiska plan och de handlingsplaner som		byte. Samarbetet sker i olika etablerade forum i form av samordnings-			och juridik. Vid utgången av 2022 var nitton (19) personer tillsvidare-
tagits fram. Därtill pågår utvecklingen av en dataplattform, för lagring,		grupper med varierande sammansättning av representanter från de			anställda inom administration.
bearbetning och analys av data.		olika AP-fonderna. Gemensamt för dessa samarbeten är att de drivs				För AP7 är e•ektivitetsaspekter av stor betydelse. Det betyder att
		utifrån det mervärde som samarbetet skapar för varje enskild fond och			externa tjänster nyttjas inom de områden där det är lämpligt för att
Kontrollfunktioner		för fonderna gemensamt. Varje samverkansgrupp formulerar årligen			säkerställa hög kompetens, låga kostnader och låg sårbarhet. Detta
Inom risk och regelefterlevnad har arbetet med att utveckla AP7:s risk-		en egen uppdragsbeskrivning och handlingsplan vilken följs upp och			innefattar bland annat ekonomi- och löneadministration, IT-drift,
kultur och processer för riskstyning och riskhantering fortsatt, liksom		rapporteras halvårsvis till Samverkansrådet. I slutet av året samman-			internrevision samt vissa juridiska tjänster. Denna modell innebär att det

2022/23:130 .Skr 8 Bilaga

AP7 Års- och hållbarhetsredovisning 2022

48

210

VERKSAMHETEN

ANSVARSFULLT ÄGANDE

ORGANISATION

HÅLLBARHETSINFORMATION

ÅRSREDOVISNING & ÅRSBERÄTTELSER

Sjunde AP-fonden | Årsredovisning 2022

.Skr 8 Bilaga

är en viktig uppgift för organisationen att fungera som en kvalificerad beställare och att bedriva en ektive och fortlöpande kvalitets- och kostnadskontroll över de utlagda uppdragen.

ESG och kommunikation

AP7 bedriver ett aktivt arbete för att fortlöpande utveckla informa- tionen till icke-väljarna i premiepensionssystemet. Inom området ägarstyrning hanteras frågor som rör hur AP7 som aktieägare kan påverka de bolag vi investerar i att ta ansvar för hållbarhet, etik och god bolagsstyrning i sin verksamhet. Vid utgången av 2022 var sex personer tillsvidareanställda inom ESG och kommunikation.

Kontrollfunktioner

AP7 arbetar utifrån principen om “tre försvarslinjer”, vilket innebär att verksamhetens risker ägs och kontrolleras av verksamheten själv, och att det riskarbete som utförs i verksamheten följs upp av fondens obe- roende funktioner för risk och regelefterlevnad. Som tredje försvarslinje fungerar fondens internrevisorer, vilka rapporterar till AP7:s styrelse. Vid utgången av 2022 var två personer anställda inom funktionerna risk och regelefterlevnad. Under året har vissa kontroller av regelefterlevnaden utförts av extern regelverkskonsult.

Som ett led i AP7:s strävan att stärka den interna kontrollen ska samtliga nyanställda bekräfta att de tagit del av fondens etiska riktlinjer, riktlinjer för hantering av intressekonflikter, samt riktlinjer för intern styrning och kontroll. Eventuella ändringar i dessa riktlinjer kommunice- ras till samtlig personal.

Medarbetare

AP7 är en relativt liten men högt kvalificerad organisation. Det inne- bär att det är av stor betydelse att AP7 kan attrahera och bibehålla personal med rätt kompetens för uppdraget. Stor vikt läggs därför vid kompetensutveckling. Detta uppnås dels genom att anställda i stor utsträckning ges möjlighet till externa utbildningsinsatser, dels genom en uttalad målsättning att öka de anställdas kunskap och förståelse för verksamheten genom internt kompetensutbyte. Genom en väl utvecklad process för medarbetarsamtal dokumenteras de anställdas utvecklingsbehov och utvecklingsplaner fastställs.

Stor vikt läggs också vid de anställdas fysiska och psykiska hälsa, lik- som vid en god arbetsmiljö. För att förebygga ohälsa erbjuds samtliga anställda ett friskvårdsbidrag på maximalt 5Ž000 kronor per år.

AP7 eftersträvar en jämn könsfördelning i verksamheten. Kön, köns- överskridande identitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosupp- fattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder eller annan grund som åtnjuter skydd enligt tillämplig lag får inte påverka lönesättningen. Under året har två personer anställts och två anställda har lämnat

organisationen. Vid utgången av 2022 var antalet tillsvidareanställda 42 personer (20 kvinnor och 22 män). Utöver det hade AP7 vid utgången av 2022 tre timanställda medarbetare. Personalomsättningen har under året uppgått till 2,5 procent och sjukfrånvaron till 0,99 procent.

Styrning och kontroll

Styrelsens arbete

Under året har styrelseledamoten Karolina Ekholm ersatts av Henrik Saxborn. Styrelsen hade under 2022 sex ordinarie sammanträden, samt ett extra sammanträde i december där beslut om ny VD fattades.

Styrelsen har inrättat ett arbetsutskott som består av ordföranden, vice ordföranden och VD. Arbetsutskottet beslutar i de frågor som styrelsen delegerar till utskottet, däribland exkludering av bolag AP7 inte investerar i enligt AP7:s riktlinjer för ägarstyrning. Arbetsutskottet fungerar också som ersättningskommitté, vilken har till uppgift att säkerställa att regeringens riktlinjer för anställningsvillkor till ledande befattningshavare efterlevs. I ersättningskommittén deltar inte VD i frå- gor som rör ersättning till VD och är i övriga frågor enbart adjungerad.

Som stöd och rådgivare åt VD vid olika verksamhetsbeslut och som rådgivande organ åt den interna kapitalförvaltningen har ett kapital- förvaltningsutskott inrättats. Kapitalförvaltningsutskottet bestod vid utgången av 2022 av fem styrelseledamöter och två anställda (VD och vice VD/kapitalförvaltningschefen). Styrelsens ordförande är ordföran- de i utskottet.

Styrelsen har också inrättat ett revisionsutskott, vilket bereder regelverksfrågor av väsentlig betydelse. Revisionsutskottet bestod under 2022 av fyra styrelseledamöter. Ledamoten Susanne Ekblom är ordförande i utskottet. Vid revisionsutskottets möten deltar intern- och externrevisorer när de har något att avrapportera, VD, chefen för admi- nistration, riskansvarig samt regelverksansvarig.

Under 2022 var de externa revisorerna närvarande vid ett styrelse- sammanträde.

Ägarfrågor

Med ägarfrågor avses hur AP7 ska utöva den ägarfunktion som följer av aktieinnehaven i AP7 Aktiefond. Som en del av verksamhetsplanen fastställs årligen riktlinjer för AP7:s ägarstyrning. I riktlinjerna anges hur AP7 ska utöva sin ägarfunktion i kraft av de stora aktieinnehaven.

AP7 tillämpar sedan 2012 riktlinjer som innebär att ägarstyrning genom röstning på bolagsstämma kan göras för utländska aktier. AP7 röstar regelmässigt på de bolagsstämmor där så är möjligt. AP7 är enligt lag normalt förhindrad att rösta för svenska aktier. AP7 arbetar i ägarstyrnings- och hållbarhetsfrågor med tre parallella ”teman” i treårs- cykler. Detta innebär att fördjupat arbete bedrivs inom särskilt utvalda fokusområden, vid sidan av de fyra verktyg som används i verksam-

heten (uteslutning, dialog, röstning och juridiska processer). Under 2023 kommer AP7 att arbeta med teman inom avskogning och biologisk mångfald, universell ägarstyrning samt styrelseansvar.

2022/23:130

AP7 Års- och hållbarhetsredovisning 2022

49

VERKSAMHETEN

ANSVARSFULLT ÄGANDE

ORGANISATION

HÅLLBARHETSINFORMATION

ÅRSREDOVISNING & ÅRSBERÄTTELSER

Sjunde AP-fonden | Årsredovisning 2022

RESULTATRÄKNING

	Not			2022	2021
			Rörelsens intäkter
			Förvaltningsavgifter	443 499	606 446
				443 499	606 446
			Rörelsens kostnader
		1	Personalkostnader	–94 062	–84 602
	2		Övriga externa kostnader	–100 779	–69 101
			Externa förvaltare och depåbank	–270 174	–239 302
			Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar	–423	–972
				–465 438	–393 977
			Rörelseresultat	–21 940	212 469
			Resultat från finansiella poster
		3	Ränteintäkter och liknande	8 885	–
4			Räntekostnader och liknande	–630	–1 256
				8 255	–1 256
			Resultat efter finansiella poster	–13 684	211 213
			Årets resultat	–13 684	211 213

Samtliga belopp anges i tusental kronor

BALANSRÄKNING

Not		2022	2021
	Tillgångar
	Materiella anläggningstillgångar
5	Inventarier	673	1 011
	Summa materiella anläggningstillgångar	673	1 011
	Summa anläggningstillgångar	673	1 011
	Omsättningstillgångar
6	Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	56 697	67 781
7	Övriga fordringar	3 226	3 151
	Kassa och bank	1ˆ492 379	1ˆ448 698
	Summa omsättningstillgångar	1•552 302	1•519 630
	Summa tillgångar	1•552 975	1•520 641
	Eget kapital och skulder
	Eget kapital
	Konst	40	–
	Utrangerad konst	–	–120
	Balanserat resultat	1ˆ395 556	1ˆ184 463
	Årets resultat	–13 684	211 213
	Summa eget kapital	1•381 912	1•395 556
	Skulder
8	Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	150 016	111 778
	Leverantörsskulder	9 232	4 612
	Övriga skulder	11 815	8 695
	Summa skulder	171 063	125 084
	Summa eget kapital och skulder	1•552 975	1•520 640
	Ställda panter	Inga	Inga
	Ansvarsförbindelser	Inga	Inga

2022/23:130 .Skr 8 Bilaga

211

AP7 Års- och hållbarhetsredovisning 2022

50

212

VERKSAMHETEN

ANSVARSFULLT ÄGANDE

ORGANISATION

HÅLLBARHETSINFORMATION

ÅRSREDOVISNING & ÅRSBERÄTTELSER

Sjunde AP-fonden | Årsredovisning 2022

.Skr 8 Bilaga

Redovisningsprinciper

Not 1 Personalkostnader

2022/23:130

AP7 följer de regler som finns i lagen (2000:192) om allmänna pen- sionsfonder (AP-fonder). Redovisningsprinciperna har inte ändrats i förhållande till föregående år.

Intäktsredovisning

Intäkterna består av fasta förvaltningsavgifter som erhålls från de för- valtade fonderna. Dessa intäktsförs löpande i den period de avser.

Avskrivningsprinciper för anläggningstillgångar Anläggningstillgångar värderas till anskaƒningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar. Avskrivning görs med procentsatser enligt nedan:

	2022	2021
Inventarier	20 %	20 %
Ombyggnad av hyrd lokal	30 %	30 %

Avskrivningar framgår av not för balansposten.

Värderingsprinciper m.m.

Tillgångar och skulder har värderats till anskaƒningsvärden om inget annat anges nedan. Fordringar och skulder i utländsk valuta har upp- tagits till balansdagens kurs.

Fordringar

Fordringar har upptagits till de belopp varmed de beräknas inflyta.

Samtliga belopp anges i tusental kronor

	2022	2021
Antal anställda
Medeltal anställda	43	40
Anställda per 31 december	45	42
Antal ledande befattningshavare
(per 31 december)	7	7
Löner och arvoden
Styrelseordförande	218	218
Styrelsen exkl. ordförande	846	931
VD	4 747	4 268
Ledningsgrupp exkl. VD	11 259	10 750
Övriga anställda	34 630	31 315
Summa	51 700	47 482
Pensionskostnader
VD	1 371	1 223
Ledningsgrupp exkl. VD	5 699	5 287
Övriga anställda	9 262	8 909
Summa	16 332	15 419
Sociala kostnader
Styrelseordförande	68	68
Styrelse exkl. Ordförande	266	293
VD	1 826	1 639
Ledningsgrupp exkl. VD	4 932	4 580
Övriga anställda	13 157	12 008
Summa	20 249	18 588
Ledande befattningshavare
Kvinnor	3	3
Män	4	4

Ersättning till ledande befattningshavare 2022

					Övriga	Pensions-
				Fast lön	förmåner	kostnader	Summa
			Verkställande direktör	4 747	7	1 371	6 125
			Vice verkställande direktör/
			chef förvaltning	3 017	6	890	3 913
			Administrativ chef	2 094	8	822	2 924
		Kommunikationschef		1 848	6	1 118	2 972
	Chef Compliance			1 568	6	1 018	2 592
			Chef Risk	1 490	6	1 101	2 597
			Personalchef	1 242	7	750	1 999
				16 006	46	7 070	23 122
			Ersättning till ledande befattningshavare 2021
					Övriga	Pensions-
				Fast lön	förmåner	kostnader	Summa
			Verkställande direktör	4 268	4	1 223	5 495
			Vice verkställande direktör/
	chef förvaltning			2 907	4	831	3 742
	Administrativ chef			2 012	4	848	2 864
	Kommunikationschef			1 715	4	1 009	2 728
	Chef Compliance			1 521	4	912	2 437
	Chef Risk			1 449	4	1 027	2 480
Personalchef				1 146	4	660	1 810
				15 018	28	6 510	21 556

AP7 tillämpar kollektivavtalet mellan BAO och JUSEK/CR/CF (SACO), samt regeringens riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare. Styrelsen för AP7 har beslutat om riktlinjer för ersättning för ledande befattningshavare och anställda.

Ingen anställd har lön som innehåller någon rörlig komponent. För VD, vice VD och den administrativa chefen gäller därutöver följande. Pensionsåldern är 65 år. VD, vice VD och den administrativa chefen undantas från den pensionsplan som gäller enligt kollektivavtalet och erhåller i stället individuella pensionsförsäkringar till en kostnad motsvarande 30 procent av den fasta lönen, i enlighet med regeringens riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare i företag med statligt ägande.

För VD och vice VD är uppsägningstiden sex månader. Om upp- sägning sker från arbetsgivarens sida kan, efter uppsägningstiden,

AP7 Års- och hållbarhetsredovisning 2022

51

VERKSAMHETEN

ANSVARSFULLT ÄGANDE

ORGANISATION

HÅLLBARHETSINFORMATION

ÅRSREDOVISNING & ÅRSBERÄTTELSER

Sjunde AP-fonden | Årsredovisning 2022

Not 1 Personalkostnader, forts.

avgångsvederlag utbetalas under 12 månader motsvarande den fasta månadslönen 8). Avräkning sker mot utgående lön och inkomst av förvärvsverksamhet.

För ledande befattningshavare, utom VD, vice VD och den administ- rativa chefen, kan pensionsavsättningarna överstiga 30 procent av lönen. Detta följer av tillämplig kollektivpensionsplan, BTP1 alternativt BTP2. BTP1 är premiebestämd medan BTP2 huvudsakligen är förmåns- bestämd.

I regeringens riktlinjer för ledande befattningshavare anges att ersättningar ska vara måttfulla och inte löneledande, samtidigt som de behöver vara konkurrenskraftiga för att inte utgöra ett hinder i kompe- tensförsörjningen. Denna målsättning uppnås genom en tydlig process där AP7:s ersättningskommitté (ordförande, vice ordförande och VD (adjungerad)) bereder löneramen för samtliga medarbetare, ersättning- ar till ledande befattningshavare, ansvariga för kontrollfunktionerna och övriga anställda med en ersättning som minst uppgår till ersättningen för någon av de ledande befattningshavarna, samt förhandlar lön och övriga villkor med VD. Hela styrelsen fattar beslut i ersättningsfrågor efter beredning av ersättningskommittén. Den nedre gränsen för ersätt- ningarnas konkurrenskraft påverkas av bland annat krav på senioritet och beställarkompetens. Kraven är i sin tur en följd av att verksam- heten bedrivs av en liten organisation och många underleverantörer. Ersättningsnivåerna för AP7:s anställda kan inte heller ligga väsentligt under de ersättningsnivåer som erbjuds av privata kapitalförvaltnings- bolag. Under 2022 genomfördes en jämförelsestudie av det oberoende internationella konsultföretaget Willis Tower Watson. Jämförelsestudien omfattar finansiella aktörer i Sverige i stort, där bland andra storbanker och övriga AP-fonder finns med. Resultaten visade att AP7:s ersätt- ningsnivåer är måttfulla och inte på något område löneledande.

Generellt ligger ersättningsnivån på medianen. AP7:s styrelse gör därför bedömningen att AP7:s ersättningsnivåer total sett ligger i nivå med de som erbjuds av de privata marknadsaktörerna och att regering- ens riktlinjer därmed har följts under 2022.

Styrelsens arvoden beslutas av regeringen. Utöver de av regeringen fastställda arvodena har sammanlagt 100 000 kronor utbetalats till de styrelseledamöter som också ingår i kapitalförvaltningsutskottet eller revisionsutskottet.

8) 18 månader för anställningsavtal som ingåtts senast den 31 december, 2016

213

Not 2 Övriga externa kostnader

	2022	2021
Revisionsuppdrag PwC	526	476
Lokalhyra	6 123	5 034
Information och data	36 448	30 609
Övriga externa tjänster	52 444	29 196
Övriga kostnader	5 238	3 786
Summa övriga externa kostnader	100 779	69 101
Arvoden till revisionsbolag
Revisionsuppdrag	526	476
Skatterådgivning	3 895	403
Övrig rådgivning	253	705
Summa arvoden	4 674	1 584

Med revisionsuppdrag avses revisors arbete med den lagstadgade revisionen.

Not 3 Ränteintäkter och liknande

	2022	2021
Realiserat resultat försäljning värdepapper	8 885	–
Summa ränteintäkter och liknande	8 885	–

Not 4 Räntekostnader och liknande

	2022	2021
Räntekostnader	–358	–850
Valutakursförluster	–272	–406
Summa räntekostnader och liknande	630	–1 256

Not 5	Inventarier
			2021
		2022
Ingående anska¤ningsvärde		5 044	4 645
Inköp		97	519
Utrangering inventarier		–37	–
Utrangering		–	–120
Utgående ackumulerade anska nings-
värden		5 104	5 044
Ingående avskrivningar		–4 033	–3 061
Återförda avskrivningar
utrangerade inventarier		25	–
Årets avskrivningar		–423	–972
Utgående ackumulerade avskrivningar		4 431	–4 033
Utgående bokfört värde		673	1 011

Not 6	Förutbetalda kostnader och
	upplupna intäkter
			2021
		2022
Upplupna fondavgifter		37 797	57 889
Övriga interimsfordringar		18 900	9 892
Förutbetalda kostnader och
upplupna intäkter		56 697	67 781

Not 7 Övriga fordringar

	2022	2021
Skattefordran	3 226	3 151

2022/23:130 .Skr 8 Bilaga

AP7 Års- och hållbarhetsredovisning 2022

52

VERKSAMHETEN

ANSVARSFULLT ÄGANDE

ORGANISATION

HÅLLBARHETSINFORMATION

ÅRSREDOVISNING & ÅRSBERÄTTELSER

214

Sjunde AP-fonden | Årsredovisning 2022

Not 8 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

		2022	2021
	Upplupna personalkostnader	5 011	5 389
	Upplupna kostnader externa förvaltare och
	depåbank	134 812	98 979
	Skatteskuld	3 958	3 654
	Övriga interimsskulder	6 235	3 756
	Summa upplupna kostnader och
förutbetalda intäkter		150 016	111 778

	Stockholm den 9 februari 2023
Per Frennberg	Emma Ihre	Susanne Ekblom
Ordförande	Vice ordförande
Tonika Hirdman	Henrik Saxborn	Mikaela Valtersson
Magnus Vesterlund	Roine Vestman	Anders Wihlborn
	Richard Gröttheim
	Verkställande direktör
	Vår revisionsberättelse har avgivits den 10 februari 2023
Helena Kaiser de Carolis		Peter Nilsson
Auktoriserad revisor		Auktoriserad revisor
Förordnad av regeringen		Förordnad av regeringen

2022/23:130 .Skr 8 Bilaga

AP7 Års- och hållbarhetsredovisning 2022

53

VERKSAMHETEN

ANSVARSFULLT ÄGANDE

ORGANISATION

HÅLLBARHETSINFORMATION

ÅRSREDOVISNING & ÅRSBERÄTTELSER

Revisionsberättelse

För Sjunde AP-fonden, organisationsnummer 802406-2302

Revisionsberättelsen avser den fullständiga lagstadgade årsredovisningen för Sjunde AP-fonden och är en kopia av den revisionsberättelse som lämnades den 2023-02-10.

Rapport om årsredovisningen

Uttalande

Vi har utfört en revision av årsredovisningen för Sjunde AP-fonden för år 2022.

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med Lag (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder) och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av Sjunde AP-fondens finan- siella ställning per den 31 december 2022 och av dess finansiella resultat för året enligt lagen om allmänna pensionsfonder. Förvaltningsberättel- sen är förenlig med årsredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att resultaträkningen och balansräkningen fastställes.

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder be- skrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållan- de till Sjunde AP-fonden enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ända- målsenliga som grund för våra uttalanden.

Styrelsens och den verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och den verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen upprättas och att den ger en rättvisande bild en- ligt lagen om allmänna pensionsfonder. Styrelsen och den verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

215

Vid upprättandet av årsredovisningen ansvarar styrelsen och den verk- ställande direktören för bedömningen av fondens förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift.

Revisorns ansvar

Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsre- dovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upp- täcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan upp- stå på grund av oegentligheter eller fel och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen.

Som del av en revision enligt ISA använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom utför vi följande moment:

• Vi identifierar och bedömer riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamål- senliga för att utgöra en grund för våra uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på fel, eftersom oegent- ligheter kan innefatta agerande i maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll.

• Vi ska‘ar oss en förståelse av den del av fondens interna kontroll som har betydelse för vår revision för att utforma granskningsåtgär- der som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala oss om e‘ektiviteten i den interna kontrollen.

• Vi utvärderar lämpligheten i de redovisningsprinciper som används och rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskatt- ningar i redovisningen och tillhörande upplysningar.

• Vi prövar lämpligheten i att styrelsen och verkställande direktören använder antagandet om fortsatt drift vid upprättandet av årsredo- visningen. Vi prövar, med grund i de inhämtade revisionsbevisen, om huruvida det finns någon väsentlig osäkerhetsfaktor som avser såda- na händelser eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om fondens förmåga att fortsätta verksamheten. Om vi drar slutsatsen att det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor, måste vi i revisionsberät- telsen fästa uppmärksamheten på upplysningarna i årsredovisningen om den väsentliga osäkerhetsfaktorn eller, om sådana upplysningar är otillräckliga, modifiera uttalandet om årsredovisningen. Våra slut- satser baseras på de revisionsbevis som inhämtas fram till datumet för revisionsberättelsen. Dock kan framtida händelser eller förhållan- den göra att fonden inte längre kan fortsätta verksamheten.

• Vi utvärderar den övergripande presentationen, strukturen och innehållet i årsredovisningen, däribland upplysningarna, och om årsredovisningen återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild.

Vi måste informera styrelsen om bland annat revisionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Vi måste också informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland de eventuella betydande brister i den interna kontrollen som vi identifierat.

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar

Uttalande

Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även granskat invente- ringen av de tillgångar som Sjunde AP-fonden förvaltar. Vi har även granskat om det finns någon anmärkning i övrigt mot styrelsens och den verkställande direktörens förvaltning av Sjunde AP-fonden för 2022.

2022/23:130 .Skr 8 Bilaga

AP7 Års- och hållbarhetsredovisning 2022

54

VERKSAMHETEN

ANSVARSFULLT ÄGANDE

ORGANISATION

HÅLLBARHETSINFORMATION

ÅRSREDOVISNING & ÅRSBERÄTTELSER

216

Sjunde AP-fonden | Årsredovisning 2022

Revisionen har inte givit anledning till anmärkning beträande invente-	fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen
ringen av tillgångarna eller i övrigt avseende förvaltningen.	ska skötas på ett betryggande sätt.

2022/23:130 .Skr 8 Bilaga

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är obero- ende i förhållande till Sjunde AP-fonden enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ända- målsenliga som grund för våra uttalanden.

Styrelsens och den verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och den verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna samt för förvaltningen av fondens tillgångar enligt lagen om allmänna pensionsfonder.

Styrelsen ansvarar för fondens organisation och förvaltningen av fondens angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpan- de bedöma fondens ekonomiska situation och att tillse att fondens organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och fondens ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Den verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att fondens bokföring ska

Revisorns ansvar

Vårt mål andebeträ revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om förvaltningen är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om det finns någon anmärkning mot styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Sjunde AP-fonden för räkenskapsåret 2022.

Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda anmärkning.

Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning un- der hela revisionen. Granskningen av förvaltningen grundar sig främst på revisionen av räkenskaperna. Vilka tillkommande granskningsåtgär- der som utförs baseras på vår professionella bedömning med utgångs- punkt i risk och väsentlighet. Det innebär att vi fokuserar granskningen på sådana åtgärder, områden och förhållanden som är väsentliga för verksamheten och där avsteg och överträdelser skulle ha särskild bety- delse för Sjunde AP-fonden situation. Vi går igenom och prövar fattade beslut, beslutsunderlag, vidtagna åtgärder och andra förhållanden som är relevanta för vårt uttalande om förvaltningen.

	Stockholm den 10 februari 2023
Helena Kaiser de Carolis	Peter Nilsson
Auktoriserad revisor	Auktoriserad revisor
Förordnad av regeringen	Förordnad av regeringen

AP7 Års- och hållbarhetsredovisning 2022

55

Skr. 2022/23:130

Bilaga 9

Utvärdering av AP-fondernas verksamhet 2022

Finansdepartementet

9 mars 2023

217

Skr. 2022/23:130
Bilaga 9
Innehållsförteckning
1	Sammanfattning ..............................................................................................	1
2	Observationer från årets utvärdering ............................................................	6
3	Angreppssätt för den årliga utvärderingen ...................................................	7
4	Fondgemensam utveckling ............................................................................	8
5	Grundläggande utvärdering av Första AP-fonden......................................	25
6	Grundläggande utvärdering av Andra AP-fonden ......................................	33
7	Grundläggande utvärdering av Tredje AP-fonden ......................................	41
8	Grundläggande utvärdering av Fjärde AP-fonden ......................................	50
9	Grundläggande utvärdering av Sjätte AP-fonden .......................................	61
10 Grundläggande utvärdering av Sjunde AP-fonden.....................................		70

McKinsey & Company

i

218

Skr. 2022/23:130

Bilaga 9

1 Sammanfattning

McKinsey & Company har på Regeringskansliets uppdrag genomfört en utvärdering av AP-fondernas verksamhet 2022. Årets utvärdering inkluderar en grundläggande utvärdering av AP-fondernas finansiella resultat och hållbarhetsarbete.

2022 har varit ett turbulent år på globala finansiella marknader, som påverkats av den ryska invasionen av Ukraina, globala produktions- och logistikproblem, fortsatta pandemieffekter i Kina, och andra störningar. En stark ökning av inflationen under årets andra hälft innebar slutet för låga eller negativa räntor och kvantitativa lättnader, som understött värderingar av finansiella tillgångarmed högre risk sedan den globala finanskrisen 2008. Marknadsutvecklingen har varit svag, och representativa marknadsindex för samtliga tillgångsslag uppvisar negativ avkastning under året.

Den svenska kronan har deprecierat mot amerikanska dollar och euro, och stod vid årets slut 13 respektive 8 procent lägre än vid start. Kronkursen har direkt och indirekt påverkan på värderingen av fondernas tillgångar, såväl räntor som aktier. Kronans negativa utveckling under året har understött avkastningen från tillgångar denominerade i andra valutor (till exempel globala aktier), och effekten av växelkursutvecklingen på portföljvärdet är positivt för samtliga AP-fonder. Samtidigt är fondernas exponering till valutakursrisk i lag begränsad till maximalt 40 procent av portföljvärdet, och fonderna använder valutasäkring för att begränsa växelkurseffekter på portföljvärdet, vilket under 2022 bidragit till ett svagare resultat.

Mot denna bakgrund har AP-fondernas sammantagna avkastning under 2022 varit negativ, med minusresultat för samtliga fonder utom Sjätte AP-fonden, som uteslutande investerar i onoterade tillgångar.

1.1 Första till Fjärde AP-fonderna

Första till Fjärde AP-fonderna förvaltade vid årets slut totalt tillgångar till ett värde av 1757 miljarder kronor, 180 miljarder mindre än vid årets start. Av dessa har 19 miljarder kronor transfererats till inkomstpensionssystemet. Fonderna hade totalt 265 anställda, varav 130 som arbetade med kapitalförvaltningen.

Första till Fjärde AP-fonderna redovisade negativ avkastning under 2022, och samtliga fonder presterade den lägsta avkastningen sedan finanskrisen 2008. Fonderna avkastade i genomsnitt -8,2 procent efter kostnader, motsvarande ett gemensamt negativt resultat för året om 161 miljarder kronor.

Samtliga fonder har definierat ett långsiktigt realt avkastningsmål eller avkastningsförväntan för att vägleda förvaltningen. Utvärderat sedan start 2001 överträffar Första, Tredje, och Fjärde AP-fonden det långsiktiga avkastningsmålet; Andra AP-fondens avkastningsförväntan är högre satt än övriga fonders. Över 10 års sikt överträffar samtliga AP-fonder målsättningen, medan Första, Andra och Fjärde AP- fondens avkastning är lägre än målen sett på 5 års sikt.

McKinsey & Company

1

219

Skr. 2022/23:130

Bilaga 9

Bild 1 – Avkastning och målsättning 2001–2022, Första till Fjärde AP-fonderna

1. Genomsnittlig årlig avkastning efter kostnader;

2. Nominell avkastning, justerat för inflation, definierat enligt KPI;

3. 1 juli 2001

Källa: Första till Fjärde AP-fonderna.

Utöver den negativa utvecklingen på finansiella marknader har 2022 års osedvanligt höga inflation (12,3 procent enligt KPI1) kraftigt bidragit till att fondernas reala (inflationsjusterade) avkastning är lägre än vid föregående utvärderingar, och till att avkastningen på vissa tidshorisonter inte når upp till de långsiktiga avkastningsmålen.

Jämfört med sex utvalda statliga pensionsfonder i Danmark, Norge, Nederländerna, Kanada och USA (se Bild 12 i kapitel 4.2.3 nedan) är fondernas resultat goda. Buffertfonderna (Första till Sjätte AP- fonderna) har presterat högre avkastning än gruppens genomsnitt under 2022, och under de senaste 5 och 10 åren.

Inom de av AP-fondslagen givna ramarna beslutar fonderna oberoende av varandra hur fondkapitalet ska allokeras mellan olika tillgångsslag (Bild 2 nedan). Den största allokeringsskillnaden mellan fonderna utgörs av andelen alternativa tillgångar, som varierar med 13 procentenheter mellan den högsta (Andra AP-fonden, 36 procent) och lägsta (Fjärde AP-fonden, 23 procent). Avkastningsbidraget från alternativa tillgångar har under året varit positivt för buffertfonderna, medan aktier och räntebärande tillgångar minskat i värde. Delvis som en effekt av detta har andelen alternativa tillgångar ökat något i samtliga fonders portföljer under året. Fondernas andel illikvida tillgångar – ett begrepp reglerat i lag som i huvudsak sammanfaller med fondernas egna definition av alternativa tillgångar – har därmed också ökat och utgör nu 29 procent av Första till Fjärde AP-fondens tillgångar (23 procent år 2021), som högst 34 procent för Tredje AP-fonden. Samtliga fonder ligger under laglimiten på 40 procent.

1 SCB KPI december 2022, procentuell förändring jämfört med motsvarande månad föregående år.

McKinsey & Company

2

220

Skr. 2022/23:130

Bilaga 9

Bild 2 – Tillgångsallokering 2022, Första till Fjärde AP-fonderna, procent

1. Avser tillgångar som är onoterade eller som av annan anledning inte är likvida. Från och med 2021 tillämpar alla fonder samma definition av illikvida tillgångar, men 2020 och tidigare skiljer sig fördelningen åt mellan fonderna vilket påverkar jämförbarheten

Källa: Första till Fjärde AP-fonderna

1.2 Sjätte AP-fonden

Sjätte AP-fonden är en av fem buffertfonder i det svenska inkomstpensionssystemet, men skiljer sig från de första fyra buffertfonderna i flera avseenden. Fonden investerar endast i onoterade tillgångar, och är stängd fond, vilket innebär att det inte sker några in- eller utflöden till pensionssystemet. Fonden förvaltade vid årets slut 69 miljarder kronor och hade vid årets utgång 34 anställda i organisationen.

Bild 3 – Genomsnittlig årlig avkastning efter totala kostnader, 1997–2022

1. Index bestående av 90% Burgiss All (motsvarande avkastningen för en medianfond inom onoterat) och 10% OMRX T-bill, för att representera fondens likviditetsbehov

Not: AP6 investeringsverksamhet avser resultat exklusive likviditetsförvaltning och valutasäkring.

Källa: Sjätte AP-fonden

År 2022 uppnådde Sjätte AP-fonden en avkastning på 1,9 procent. Avkastningen för investerings- verksamheten, exklusive likviditetsförvaltning och valutasäkring, uppgick till 15 procent.

McKinsey & Company

3

221

Skr. 2022/23:130

Bilaga 9

Sjätte AP-fonden har sedan 1997 avkastat i genomsnitt 7,5 procent per år, och under perioderna 2013– 2022 samt 2018–2022 uppgick avkastningen 13,0 procent respektive 16,8 procent (se Bild 3 ovan). Fondens femåriga avkastningsmål, som infördes 2021, har överträffats under den relevanta femårsperioden 2018–2022. Under 2022 eller perioden 2013–2022 var avkastningen lägre, delvis beroende på att fondens jämförelseindex i huvudsak är definierat i US-dollar, som under året kraftigt stigit i värde mot svenska kronan.

Fondens resultat påverkades under året negativt av valutasäkringar, kopplade till Sjätte AP-fondens lagkrav om maximalt 10 procents exponering mot utländsk valuta. Utöver direkta negativt resultateffekter har valutasäkringen tagit en stor del av fondens likviditetsbuffert i anspråk, vilket begränsat fondens handlingsutrymme för investeringar.

1.3 Sjunde AP-fonden

Sjunde AP-fonden är det statliga alternativet i premiepensionssystemet, och skiljer sig därmed från övriga AP-fonder i att det inte är en del av inkomstpensionssystemet. Pensionsmedlen fonden förvaltar kommer från sparare som aktivt valt någon av Sjunde AP-fondens produkter, eller avstått från att välja förvaltare i premiepensionssystemet. Fonden förvaltade vid årets slut 905 miljarder kronor och hade vid utgången av 2022 45 anställda, varav 11 arbetade inom kapitalförvaltningen.

Bild 4 – Avkastning och målsättning 2001–2022, Första till Fjärde AP-fonderna

1. Benchmark för AP7 SÅFA är den genomsnittliga avkastningen för fonderna i premiepensionssystemet exklusive AP7:s produkter. Benchmark för AP7 Aktiefond är MSCI ACWI, ett globalt aktieindex. Benchmark för AP7 Räntefond är HMT74, ett ränteindex publicerat av Handelsbanken.

Källa: Sjunde AP-fonden.

År 2022 genererade förvalsalternativet AP7 Såfa (förvalsalternativet i premiepensionssystemet och Sjunde AP-fondens mest populära produkt) en avkastning på -9,5 procent, vilket var högre än index för fondrörelsen (exklusive AP7) som uppgick till -15,1 procent. AP7 Såfa har även överträffat index för fondrörelsen under perioden 2018–2022 (9,8 procent och 7,4 procent). AP7 Aktiefond hade en avkastning om -9,9 procent år 2022. AP7 Räntefond avkastade –5,9 procent under 2022.

1.4 Hållbarhet

AP-fonderna arbetar, i enlighet med deras lagstadgade uppdrag, för att bidra till en hållbar utveckling genom sina investeringar och verksamhet. Fonderna utför en mängd aktiviteter på området, till exempel integration av hållbarhetsperspektiv i investeringsbeslut och styrningen av förvaltade bolag, rapportering och uppföljning av hållbarhetsdata, samarbete med andra kapitalförvaltare i Sverige och internationellt,

McKinsey & Company

4

222

Skr. 2022/23:130

Bilaga 9

med mera. Fonderna samarbetar också sinsemellan, bland annat genom Etikrådet, som granskar de förvaltade bolagen. Samtliga fonder följer upp resultaten av dessa genom kvantitativa och kvalitativa mål, vilka redovisas i detalj i kapitel 5–10.

Fondernas hållbarhetsarbete förs likt kapitalförvaltningen oberoende av varandra, men ett antal gemensamma trender förtjänar att belysas. Fonderna integrerar i allt större utsträckning hållbarhets- perspektiv och -faktorer i kapitalförvaltningen. De söker påverkan för klimatomställning genom aktivt ägande snarare än avyttrande av utsläppsintensiva bolag, och flera avsätter eller planerar att avsätta medel för hållbarhetstematiska investeringsportföljer. Fondernas engagemang och ledarskap i nationella och internationella samarbetsforum ökar, och ses, rätt använt, som ett viktigt verktyg för att bidra till reellt ägarinflytande och praktisk omställning i innehaven. Slutligen bedriver fonderna kontinuerlig utveckling av sina målsättningar och måluppföljning, och flera har genomfört förändringar för att målen ska bli än effektivare styrmedel i.

De totala koldioxidutsläppen (Scope 1 och 2-utsläpp) från Fösta till Fjärde AP-fondernas samlade noterade aktieportföljer har minskat med mer än en tredjedel från 2018 till 2022, och under 2022 har utsläppen minskat med 0,4 miljoner tCO2e.

Tillgången till utsläppsdata från onoterade tillgångar (jämfört med noterade aktier) försvårar uppskattningen av utsläpp från Sjätte AP-fondens portfölj. Beräknade totala koldioxidutsläpp i Sjätte AP- fondens portfölj uppgick 2022 till 101 000 tCO2e, jämfört med 69 000 tCO2e 2021. Större tillgång till uppmätt data jämfört med föregående år (ett resultat av branschinitiativ på området) innebär dock att en större andel av portföljen är inkluderat i analysen för 2022.

Totala koldioxidutsläpp i Sjunde AP-fondens portfölj uppgick 2022 till 4,1 miljoner tCO2e, en ökning från 4,0 miljoner tCO2e under 2021.

McKinsey & Company

5

223

Skr. 2022/23:130

Bilaga 9

2 Observationer från årets utvärdering

Årets utvärdering belyser vikten av långsiktighet i pensionsfondernas förvaltning. I en turbulent makro- ekonomisk miljö med stora nedgångar på svenska och internationell finansiella marknader, har även AP-fondernas avkastning varit negativ (med undantag för Sjätte AP-fonden som investerar i onoterade tillgångar och som uppnådde ett positivt resultat). Fonderna har följt sina långsiktiga strategier och förvaltningsprocesser, som medvetet tar höjd för att enskilda år kan ge negativa resultat. Fonderna har inte sökt parera volatilitet på marknaden med stora, snabba transaktioner eller andra omfattande förändringar i portföljförvaltningen, vilket ligger i linje med uppdraget och de mål som de formulerat. Fondernas avkastningsmål är i regel formulerade över 30- eller 40-åriga tidshorisonter, i syfte att uppnå generationsneutralitet i pensionssystemet, och det är i mot dessa mål som ändamålsenligheten i deras förvaltningsstrategier ska bedömas.

Avseende hållbarhet pekar årets utvärdering på ett antal trender och utvecklingar, som sammantaget pekar på en allt större mognad och ett mer aktivt förhållningssätt till hållbara investeringar och det lagfästa uppdraget om föredömlig förvaltning. Under året har de portföljviktade koldioxidutsläppen i fondernas noterade portföljer minskat något, eller ökat i vissa fonder; det senare reflekterar en starkare värdeutveckling för framför allt energibolag jämfört med andra bolag. Samtidigt minskar de relativa (omsättningsviktade) utsläppen inom bolagen i portföljerna. Även om det inte går att dra slutsatser om orsakssamband på kort sikt, ligger en minskning inom bolagen i linje med fondernas uttryckta ambitionshöjning, nya verktyg och arbetssätt, för att aktivt bidra till hållbar omställning genom sitt ägande. I takt med att fonderna bygger upp verktyg och kompetens har de god möjlighet att bidra till en grön omställning, i Sverige och internationellt, med god finansiell avkastning.

Slutligen konstaterar årets utvärdering att de lagkrav som reglerar AP-fondernas valutaexponering haft stor påverkan under året. Första till Fjärde samt Sjätte AP-fondernas valutaexponering är i lag begränsad till 40 respektive 10 procent av tillgångsvärdet. Under året, då svenska kronan fallit kraftigt i värde gentemot Euro och US-dollar, har kostnaden för valutasäkring för flera fonder utgjort det enskilt största negativa bidraget till årets avkastning. Sådana effekter kan delvis förväntas jämnas ut över tid, och fonderna skulle även annars i någon grad skulle säkra sig mot valutasvängningar. Likväl förtjänar frågan ytterligare utredning, om valutaexponering bäst regleras i lag eller inom ramarna för fondernas egna förvaltningsstrategi, och vilka transaktionskostnader och begränsningar i fondernas handlings- utrymme som är motiverade för att uppnå en ändamålsenlig valutasäkring. Särskilt stor effekt har denna begränsning på Sjätte AP-fonden, som har ett striktare exponeringskrav (maximalt 10 procent), och som

måste avsätta en avsevärd likviditetsbuffert endast för att hantera valutasäkring. Det kan i sammanhanget noteras att Sjätte AP-fondens nuvarande valutaexponeringsgräns motiverades ”[f]ör att markera Sjätte AP-fondens särskilda uppdrag att inrikta verksamheten mot placeringar i Sverige” (Prop.

2006/07:100 s.189). Idag sker huvuddelen av fondens investeringar utanför Sverige.

McKinsey & Company

6

224

Skr. 2022/23:130

Bilaga 9

3 Angreppssätt för den årliga utvärderingen

McKinsey & Company har på Regeringskansliets uppdrag genomfört den årliga utvärderingen av AP- fondernas verksamhet 2022. Nedan följer en redogörelse för hur utvärderingen har genomförts. Uppdraget avser en utvärdering av Första, Andra, Tredje, Fjärde, Sjätte och Sjunde AP-fondernas verksamhet, dels sedan fondernas respektive start, dels under rullande fem- respektive tioårsperioder.

Den grundläggande utvärderingen av Första till Fjärde AP-fondernas verksamhet 2022 beskriver fondernas verksamhet och viktiga händelser under 2022, samt fondernas strategiska beslut, aktiva förvaltning och resultat från juli 2001 till december 2022. Målet att fondmedlen ska förvaltas på ett föredömligt sätt genom ansvarsfulla investeringar och ansvarsfullt ägande följs också upp som en del av den grundläggande utvärderingen. Fokus för utvärderingen, och för denna rapport, ligger specifikt på utvecklingen under året snarare än på allmänna beskrivningar av fondernas arbete och funktion.

Första till Fjärde AP-fonderna har varit verksamma som buffertfonder sedan den 1:a januari 2001, men det dröjde till senare under 2001 innan fonderna implementerat sina långsiktiga investeringsportföljer. Första till Fjärde AP-fonderna utvärderas därför över perioden 1:a juli 2001 till 31:a december 2022.

Sjätte AP-fonden investerar framför allt i onoterade tillgångar. Fondens samtliga investeringsbeslut gällande utfästelser till nya fonder är att betrakta som strategiska beslut. Sjätte AP-fonden startade sin verksamhet i slutet av 1996 och utvärderas över perioden 1:a januari 1997 till 31:a december 2022. Första till Fjärde och Sjätte AP-fondernas gemensamma påverkan på inkomstpensionssystemet utvärderas över perioden 1:a januari 2001 till 31 december 2022.

Sjunde AP-fonden utvärderas som en värdepappersfond och jämförs med övriga värdepappersfonder i premiepensionssystemet samt utvecklingen av inkomstindex. I utvärderingen av Sjunde AP-fondens verksamhet 2022 utvärderas resultaten för fondens förvaltningsmodell under perioden 24:e maj 2010 till 31:a december 2022 samt resultaten från fondens förvalsalternativ under perioden 1:a januari 2001 till 31:a december 2022.

Utvärderingen av fondernas investeringsverksamhet baseras på material från fondernas interna resultatuppföljning, för att möjliggöra kartläggning av olika tillgångsslag och deras bidrag till den totala avkastningen. Detta innebär att det kan förekomma skillnader mot fondernas årligen redovisade resultat som en orsak av periodiseringar eller andra justeringar. Skillnaderna påverkar inte rapportens slutsatser. Vidare kan det finnas vissa skillnader i hur fonderna har rapporterat in andra organisationsspecifika uppgifter, såsom antal anställda. Rapporten har strävat efter att uppgifter och nyckeltal ska vara jämförbara i största möjliga mån.

Utöver AP-fondernas interna material har externa källor har också utnyttjats, till exempel för att sätta fondernas utveckling i relation till tillgångar och skulder i inkomstpensionssystemet, utvecklingen på kapitalmarknaderna och resultaten för utländska pensionsfonder. Källor redovisas i anslutning till respektive analys.

Utvärderingsarbetet har pågått från februari till mars 2023, och har genomförts i samarbete med representanter från fonderna och Finansdepartementet.

För att säkra jämförbarhet över tid följer 2022 års utvärdering en liknande struktur mot tidigare år, med vissa mindre förändringar i redovisade data. Sedan 2021 använder fonderna en gemensam klassificering av illikvida tillgångar, men under föregående år fram till och med 2020 förekommer mindre skillnader i inkluderade tillgångsslag mellan fonder.

McKinsey & Company

7

225

Skr. 2022/23:130

Bilaga 9

4 Fondgemensam utveckling

Nedan ges en översikt av AP-fondernas utveckling under 2022, över 5- och 10-åriga perspektiv, samt sedan start. Det innefattar en beskrivning av utvecklingen på de globala finansiella marknader AP- fonderna verkar på, Första till Fjärde AP-fondernas resultat och avkastning, buffertfondernas avkastning i jämförelse med ett urval av utländska statliga pensionsfonder, AP-fondernas roll och balansen i det inkomstpensionssystemet, ändringar i lagstiftning som styr fondernas arbete, fondernas hållbarhets- arbete, AP-fondernas samarbeten och gemensamma bolag, och en översikt av fondernas medlemskap i internationella samarbetsorganisationer.

4.1 Bakgrund: utvecklingen på de finansiella marknaderna 2022

2022 kännetecknades av stor volatilitet och svag utveckling på samtliga marknader där AP-fonderna är aktiva, med negativ avkastning omkring -20 procent för representativa marknadsindex.

Den globala ekonomin har påverkats kraftigt av den ryska invasionen av Ukraina, globala produktions- och logistikproblem, fortsatta pandemieffekter i Kina, och andra störningar. En stark ökning i inflation som inleddes under 2021 innebar under 2022 slutet för låga eller negativa räntor och kvantitativa lättnader, som understött värderingar av riskfyllda finansiella tillgångar sedan den globala finanskrisen 2008. Avkastningen på både aktier och räntor föll därför samtidigt under stora delar av året, vilket är ovanligt och försvårar för kapitalförvaltare att placera tillgångar med låg risk. Utvecklingen slog också igenom i den reala ekonomin, som saktade in jämfört med föregående år.

Bild 5 – Utveckling på underliggande marknader 2001–2022, index = 100 år 2001

1. Jan 2001.

2. Total Indexutveckling inklusive utdelning.

3. Aktier Stockholmsbörsen (SIX RX) i SEK, globala aktier (MSCI World) i USD, obligationsindex Sverige (Svenska Statsobligationer 5 år) i SEK, utländskt obligationsindex (US 5 year Government bonds) i USD, aktier i tillväxtmarknader (MSCI Emerging Markets) i USD.

Källa: Datastream

McKinsey & Company

8

226

Skr. 2022/23:130

Bilaga 9

Bild 5 beskriver utvecklingen på de underliggande finansiella marknaderna som AP-fonderna investerar i Svenska aktier presterade sämre än globala aktier, med en avkastning om -24 procent under 2022. Avkastningen har de senaste tio åren i huvudsak varit stark, och 2022 års negativa avkastning utgör därmed ett trendbrott. Samtidigt kan konstateras att fonderna i allt större utsträckning placerar medel i onoterade tillgångar, som idag utgör cirka 30 procent av buffertfondernas tillgångar (och hela Sjätte AP- fondens investeringsportfölj), som inte marknadsvärderas löpande och för vilka den underliggande värdeutvecklingen därför inte följas med stöd i konventionella marknadsindex.

4.1.1 Valutans utveckling och effekter

Bild 6 – Växelkursutveckling, SEK mot EUR och USD, 2018–2022, index = 100 år 2018

Källa: Datastream, Sveriges Riksbank

Den svenska kronan deprecierade under 2022 mot amerikanska dollar och euro, och stod vid årets slut 13 respektive 8 procent lägre än vid start. Kronkursen har direkt och indirekt påverkan på värderingen av fondernas tillgångar, såväl räntor som aktier. Kronans negativa utveckling under året har understött avkastningen från tillgångar denominerade i andra valutor (till exempel globala aktier), och effekten av växelkursutvecklingen på portföljvärdet är positivt (mätt i kronor) för samtliga AP-fonder. Samtidigt är Första till Fjärde AP-fondernas exponering till valutakursrisk enligt 4. kap. 10 § AP-fondslagen (2000:192) begränsad till maximalt 40 procent av portföljvärdet (respektive 10 procent i 3 kap. 2 § 3 st. Lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden), och fonderna använder valutasäkring för att begränsa växel- kurseffekter på portföljvärdet. Det kan konstateras att lagkravet på valutasäkring, under år med stora rörelser i kronkursen som 2022, kan bidra till ett svagare resultat än om fonderna haft större frihet att disponera sin valutaexponering.

Valutasäkringskravet påverkar också fondernas förvaltning. För Sjätte AP-fonden innebär lagkravet att valutasäkringar under 2022 tagit en väsentlig del av befintlig likviditetsbuffert i anspråk. Då fondens investeringar är illikvida och långsiktiga kan likviditet för valutasäkring inte frigöras från investeringsportföljen, utan kräver en likviditetsbuffert. Lagkravet om maximalt 10 procents utländsk valutaexponering innebär att fonden behövt en större likviditetsbuffert än annars vore nödvändigt, vilket i viss mån begränsat fondens handlingsutrymme för investeringar. Valutasäkring bidrog även under året till ett stort negativt avkastningsbidrag för Sjätte AP-fonden.

4.2 Första till Fjärde AP-fondernas utveckling 2022

Första till Fjärde AP-fonderna, de buffertfonder som har in- och utbetalningar till pensionssystemet, redovisade negativ avkastning under 2022, drivet av svag utveckling på finansiella marknader i Sverige och globalt. Samtliga fonder presterade den lägsta avkastningen sedan finanskrisen 2008. Totalt

McKinsey & Company

9

227

Skr. 2022/23:130

Bilaga 9

minskade fondernas sammantagna portfölj i värde med cirka 8,2 procent, eller cirka 161 miljarder kronor, under 2022 (inklusive nettoflöden till pensionssystemet).

Bild 7 – Avkastning och målsättning 2001–2022, Första till Fjärde AP-fonderna

1. Genomsnittlig årlig avkastning efter kostnader.

2. Nominell avkastning, justerat för inflation (avkastning / inflation), definierat enligt KPI

3. 1 juli 2001

Källa: Första till Fjärde AP-fonderna.

Fonderna definierar långsiktiga, reala avkastningsmål utifrån en samlad analys av inkomst- pensionssystemets behov. Dessa vägleder sedan fondernas långsiktiga investeringsstrategi och risktagande, och används inte som mål för att utvärdera förvaltningens kortsiktiga resultat. Samtliga målsättningar är oförändrade från föregående år.

Beräknat sedan starten 2001 har Första, Tredje, och Fjärde AP-fonderna vid slutet av 2022 presterat avkastningar som överstiger sina långsiktiga avkastningsmål. Andra AP-fonden har det högsta avkastningsmålet av de fyra AP-fonderna. Över 10 års sikt överträffar samtliga AP-fonder dessa mål. Över 5 års sikt är Första, Andra och Fjärde AP-fondens reala avkastning lägre än målen.

Utvecklingen under 2022 står i kontrast till föregående års utvärdering, då samtliga fonders avkastning överträffade den långsiktiga målsättningen över samtliga tidsperioder. Detta beror på årets svaga marknadsutveckling, som resulterat i negativ nominell avkastning för samtliga fonder, men påverkas också av den höga inflation (12,3 procent under 20222) som präglat året, vilket medfört att fondernas reala avkastning justeras nedåt. Utvecklingen för finansiella marknader och aktörers resultat på dessa marknader kan förväntas variera enskilda år, och långsiktig måluppfyllnad bör utvärderas utifrån långsiktiga resultat och på den tidshorisont som respektive fond definierat sina mål.

2 SCB KPI.

McKinsey & Company

10

228

Skr. 2022/23:130

Bilaga 9

4.2.1 Avkastning och risk

Fonderna eftersträvar hög avkastning till låg risk. Utvärdering av risk i fondernas portföljer är dock förenat med flera utmaningar – först och främst att definiera vad som avses som ’risk’. Risk kan i

kapitalförvaltningssammanhang tolkas som sannolikheten att värdet av en portfölj i framtiden avviker från det nuvarande värdet, och högre risktagande är i allmänhet associerad med högre långsiktig avkastning.

För AP-fonderna är dock risk framför allt kopplat till pensionssystemets balans, och behovet av att säkerställa systemets betalningsförmåga på lång sikt. Risk bör därmed ses i perspektivet av buffertkapitalets utveckling i relation till framtida skulder och tillgångar, och sannolikheten att en negativ värdeutveckling påverkar pensionsutbetalningar i närtid (genom den så kallade bromsen) eller den långsiktiga stabiliteten i pensionssystemet (genom att långsiktig avkastning understiger inkomstindex).

Statistiska mått beräknade utifrån en portföljs historiska volatilitet används inom kapitalförvaltning för att utvärdera förvaltares risktagande. Sharpekvoten är ett vanligt förekommande mätetal, som avser reflektera en portföljs avkastning justerad för dess risknivå, och presenteras nedan för att illustrera vissa aspekter av Första till Fjärde AP-fondernas risktagande med avseende på volatilitet. Statistiska mått på volatilitet reflekterar dock inte nödvändigtvis pensionssystemets behov. Hänsyn till risk definierad som kortsiktig volatilitet i de underliggande tillgångarna kan stå i konflikt med perspektivet på risk som pensionssystemets långsiktiga betalningsförmåga, då minimering av volatilitet eller maximering av volatilitetsjusterad avkastning inte nödvändigtvis resulterar i en långsiktig avkastning som möter pensionssystemets behov.

Utöver slutsatsen att statistiska volatilitetsmått inte reflekterar buffertfondernas större uppdrag finns metodologiska utmaningar i valet av statistiska riskmått, såsom kortsiktig tidshorisont (Sharpekvoten är beräknad utifrån dagliga portföljvärden) eller närvaron av allt större andelar illikvida tillgångar (vilka saknar dagliga värderingar, och vars värderingsrisk därmed inte reflekteras i Sharpekvoten). Portföljer med hög andel onoterade investeringar underskattar volatilitet och risk i portföljen och vice versa.

Bild 8 – Genomsnittlig Sharpekvot, Första till Fjärde AP-fonden

Not: Sharpekvot för den totala portföljen, inklusive noterade samt onoterade tillgångar. Före 2022 är Sharpekvoten beräknad på produkten av dagliga avkastningar före kostnader under handelsdagar, 12 månaders svensk skuldväxel för 2001–10, 2-årig svensk statsobligation för 2011–13, 1-årsnod på svenska staten-kurvan (YCGT0021) för 2014–20 (värdet för 2019 beräknat via interpolering mellan 6- och 24 månaders nod), samt antagande om 260 handelsdagar. Från 2021 anges Sharpekvot så som rapporterad av fonden. Avvikelser från rapporterade värden, med ursprung i beräkningsmetod avseende handelsdagar och / eller val av riskfri ränta, kan förekomma.

Sharpekvoten används trots problematiken i denna utvärdering med anledning av dess metodologiska enkelhet och allmänna utbredning inom kapitalförvaltning; genomsnittlig Sharpekvoten över tid är dock således ett mycket förenklat mått och bör endast ses som en indikation om fondernas riskjusterade avkastning över tid.

McKinsey & Company

11

229

Skr. 2022/23:130

Bilaga 9

Första till Fjärde AP-fondens faktiska resultat sedan starten 2001 är mycket nära varandra (se Bild 7). Skillnaderna i den genomsnittliga Sharpekvoten är ännu lägre, som framgår av Bild 8. Den lägre differensen mellan fondernas Sharpekvoter än mellan den faktiska avkastningen kan indikera ett visst samband mellan högre risktagande och högre avkastning.

Fondernas olika andel onoterade tillgångar försvårar tolkningen av Sharpekvoten då de värderas mindre frekvent, och därmed bidrar till att minska volatiliteten i den totala portföljen.

4.2.2 Tillgångsallokering och illikvida tillgångar

Bild 9 – Genomsnittlig tillgångsallokering1, 2001–2022, procent av fondernas portfölj, Första till Fjärde AP-fonderna

1. Avser årlig genomsnittlig tillgångsallokering (snitt av ingående och utgående kapital), varför totalt fondkapital skiljer sig från värden vid per den 31 december årligen

Källa: Första till Fjärde AP-fonderna.

Fonderna har under 2022 ökat allokeringen till alternativa tillgångar, vars portföljandel steg med 3 procentenheter till 28 procent av de samlade portföljerna (se Bild 9). Det är den största ökningen sedan 2008, och reflekterar dels en relativt bättre marknadsutveckling för vissa tillgångsslag i denna kategori, dels en långsiktig strategi från AP-fonderna för att långsiktigt bygga upp portföljer med alternativa tillgångar. Strategier i alternativa tillgångar, såsom fastigheter, skog, och private equity-tillgångar, tar lång tid att genomföra. Det kan dock även konstateras att värdeförändringar i onoterade tillgångar, som inte marknadsvärderas löpande, sker med en viss eftersläpning jämfört med noterade tillgångar, och att eventuella värdeminskningar i alternativa tillgångar därmed inte reflekteras fullt ut i 2022 års portföljdata. Andelen alternativa tillgångar har ökat på bekostnad av exponeringen mot räntebärande tillgångar och aktier.

Sammantaget minskade aktier från 48 procent 2021 till 46 procent av innehavet 2022, drivet av den negativa utvecklingen på många aktiemarknader och fondernas beslut att skifta allokeringen bort från dessa. Första och Tredje AP-fonderna har under året avslutat sina mandat i aktier i tillväxtmarknader, med bakgrund i en målsättning att minska beroendet av extern förvaltning (fonderna utnyttjar i stor utsträckning externa förvaltare på tillväxtmarknader). I Tredje AP-fondens fall genomförs en översyn av analysprocessen för investeringar i tillväxtmarknader generellt, bland annat på grund av Rysslands invasion av Ukraina. Aktier i tillväxtmarknader har därmed minskat med 2 procentenheter från 2021, och utgör nu 5 procent av de samlade portföljerna. Andelen räntebärande tillgångar har minskat med en procentenhet till 26 procent.

Utöver förändring i allokeringen mellan tillgångsslagen, har fonderna i respons till det volatila marknadsläget också förändrat innehavet på många sätt som inte reflekteras i den översiktliga jämförelsen av portföljallokeringen. Det omfattar till exempel ändringar i duration och valutasammansättning i ränteportföljer, förändrad allokering mellan sektorer på aktiemarknader, investeringar i nya strategier med avsikt att skydda mot inflation, med mera.

McKinsey & Company

12

230

Skr. 2022/23:130

Bilaga 9

Bild 10 – Tillgångsallokering, procent av total portfölj 31 december 2022, Första till Fjärde AP- fonderna

1. Avser tillgångar som är onoterade eller som av annan anledning inte är likvida. Från och med 2021 tillämpar alla fonder samma definition av illikvida tillgångar, men 2020 och tidigare skiljer sig fördelningen åt mellan fonderna vilket påverkar jämförbarheten

Källa: Första till Fjärde AP-fonderna.

Portföljallokeringen skiljer sig mellan de olika fonderna. Den största skillnaden ligger i andelen alternativa tillgångar, som varierar med 13 procentenheter mellan den högsta (Andra AP-fonden, 36 procent) och lägsta (Fjärde AP-fonden, 23 procent). Alternativa tillgångar har presterat väl under 2022 (Positiv eller neutral avkastning för Första till Fjärde AP-fonderna), och de fonder med störst allokering till alternativa tillgångar (Andra och Tredje AP-fonderna) har också större positiva avkastningsbidrag från tillgångsslaget.

Exponeringen mot svenska aktier, ett tillgångsslag med svag utveckling under 2022 relativt övriga tillgångsslag, varierar också mycket. Första och Fjärde AP-fonderna har båda dubbelt så stor andel av portföljen allokerad till svenska aktier som Andra AP-fonden. Som tidigare nämnt har både Första och Tredje AP-fonderna under 2022 avyttrat sina aktieinnehav i tillväxtmarknader.

Bild 11 – Fördelning av illikvida tillgångar, 31 december 2013–2022, Första till Fjärde AP- fonderna

1. Från och med 2021 tillämpar alla fonder samma definition av illikvida tillgångar, men 2020 och tidigare skiljer sig fördelningen åt mellan fonderna vilket påverkar jämförbarheten.

2. Avser tillgångar den 31 december årligen, och skiljer sig från det genomsnittliga kapitalet under respektive år.

Källa: Första till Fjärde AP-fonderna.

McKinsey & Company

13

231

Skr. 2022/23:130

Bilaga 9

AP-fondernas möjlighet att investera i illikvida tillgångar har ökat, och uppgår sedan 2019 till maximalt 40 procent av det förvaltade kapitalet3. Definitionen av illikvida tillgångar överlappar till stor del, men inte helt, med tillgångsslaget alternativa tillgångar.4 Från och med 2021 tillämpar Första till Fjärde AP-fonden vidare en gemensam definition av illikvida tillgångar som samstämmer med, men inte exakt motsvarar, den äldre definitionen, vilket bör tas i beaktning vid jämförelser över tid.

Andelen illikvida tillgångar av totalt fondkapital för Första till Fjärde AP-fonderna har ökat med 15 procentenheter, från 14 procent år 2013 till 29 procent vid utgången av 2022 (se Bild 11 ovan). Andelen varierar mellan 21 procent (Fjärde AP-fonden) och 34 procent (Tredje AP-fonden) av totalt fondkapital investerat i illikvida tillgångar, jämfört med den tillåtna allokeringen om maximalt 40 procent.

4.2.3 Internationell jämförelse

Buffertfondernas utveckling kan sättas i perspektiv mot jämförbara utländska pensionsfonder (se Bild 12). En direkt jämförelse av avkastningen ska dock göras med försiktighet på grund av skillnader i fondernas uppdrag, placeringsregler, risktolerans, valutaeffekter och marknadsutveckling på respektive hemmamarknad.

Bild 12 – Jämförelse med utländska pensionsfonder

1. Aritmetiskt medelvärde, exklusive buffertfonderna.

2. Alternativa tillgångar inkluderar bland annat private equity, fastigheter, infrastruktur, och derivat, och kan variera mellan fonder.

3. Avkastning för dessa är beräknad utifrån tillgängliga data, såsom kvartalsrapporter, och kan avvika från faktiska resultat.

4. Baserat på tillgängliga data kring innehav och/eller exponering från årsredovisningar eller kvartalsrapporter.

5. Avser genomsnittlig avkastning efter kostnader.

6. Nettoavkastning konstruerat från separat redovisning av portföljutveckling och förvaltningskostnader.

7. Estimerade värden för kapital och avkastning baserat på halvårsrapport 2022 och genomsnittliga kostnader 2012–2022.

8. Avser investeringsportföljen. ATP redovisar avkastning relaterat till bonuspotential, ~40 % av investeringsportföljens marknadsvärde. Avkastningarna är här i stället beräknade på genomsnittligt marknadsvärde för investeringsportföljen

Not: Beräkningen utgår från publicerad information, och avser nominell avkastning efter kostnader.

Källa: Årsredovisningar och kvartalsrapporter, Oanda

De svenska buffertfondernas avkastning jämfört med övriga fonder är god, och under 2022 har buffertfonderna i genomsnitt uppnått bättre resultat än de utländska jämförelsefonderna (-8,0 procent

3 Se 4 kap. § 5 Lag (2000:192) om allmänna pensionsfonder.

4 Ett exempel på skillnader mellan alternativa och illikvida tillgångar är aktier i noterade fastighetsbolag, som likt övriga noterade aktier anses likvida, men förvaltas tillsammans med andra fastighetstillgångar.

McKinsey & Company

14

232

Skr. 2022/23:130

Bilaga 9

jämfört -9,9 procent). De överträffar också jämförelsefondernas genomsnittliga avkastning på fem och tio års sikt. Endast Canada Pension Plan Investment Board (CPP IB) överträffar de svenska buffertfondernas avkastning på 10 års sikt.

Den övergripande tillgångsallokeringen varierar kraftigt mellan de utländska pensionsfonderna. Generellt har de, likt buffertfonderna, över tid ökat andelen alternativa investeringar, drivna av möjligheten till högre avkastning och diversifiering. Pensionsfonders långa investeringshorisont kan också innebära en konkurrensfördel på onoterade marknader, där likviditeten är låg och bindningstiden längre än för noterade tillgångar. Det är värt att notera att fonderna har olika definitioner av alternativa investeringar, vilket leder till att allokering inte är helt jämförbar mellan fonderna. Generellt är AP- fondernas sammantagna tillgångsallokering jämförbar med flera utländska pensionsfonder.

4.2.4 Buffertfonderna och inkomstpensionssystemet

Sveriges pensionssystem bygger på att de årliga inbetalningarna till inkomstpensionen finansierar pensionsutbetalningar till dagens pensionärer (ett så kallat ”pay as you go”-system). Syftet med Första

till Fjärde AP-fonderna är att agera som en buffert och jämna ut perioder av löpande över- och underskott mellan inbetalningar av pensionsavgifter och utbetalningar av pensioner. Fonderna ska även långsiktigt generera avkastning för att öka stabiliteten i inkomstpensionssystemet.

Denna utjämning uttrycks i nettoflödet mellan buffertfonderna och pensionssystemet. Ett negativt nettoflöde innebär att en del av kapitalet i fonderna betalas ut som inkomstpensioner. Sedan start 2001 har fondernas totala avkastning överstigit nettoflödet, som varit negativt sedan 2009. Mängden kapital som fonderna förvaltar har därmed ökat. 2022 transfererade fonderna cirka 19 miljarder kronor till pensionssystemet.

Bild 13 – Total avkastning efter kostnader samt nettoflöde till pensionssystemet, Första till Sjätte AP-fonderna, SEK miljarder

Källa: Första till Sjätte AP-fonderna, Pensionsmyndigheten

Inkomstpensionssystemets finansiella ställning uttrycks genom balanstalet, vilket definieras som systemets tillgångar (summan av framtida inbetalningar och buffertfondernas samlade fond- förmögenhet) dividerat med dess skulder (summan av framtida utbetalningar). När balanstalet överstiger 1, skrivs pensionsrätterna upp med den genomsnittliga löneökningstakten, som mäts genom inkomstindex. Understiger balanstalet 1,0 bedöms skulderna vara större än tillgångarna, och en automatisk balansering initieras, vilket innebär att värdet av pensionsrätterna skrivs upp med en lägre faktor än löneökningstakten.

McKinsey & Company

15

233

Skr. 2022/23:130

Bilaga 9

Bild 14 – Tillgångar, skulder och balans i inkomstpensionssystemet, HELSIDA

Not: Balanstalet fastställs av Pensionsmyndigheten baserat på årets resultat, men avser balansen två år framåt. Det 2022 beräknade värdet avser alltså balanseringsåret 2024, osv.

Källa: Första till Sjätte AP-fonderna, Pensionsmyndigheten

Sedan 2013 har avgiftstillgångarna varit större än skulderna och balanstalet har överstigit 1 (se Bild 14). Under 2022 ökade avgiftstillgången fortsatt i högre takt än skulderna, och balanstalet fastställdes till 1,1295, det högsta balanstal pensionssystemet uppvisat sedan start. Under finanskrisen 2008 och 2009 var systemet i obalans, då skulder växte snabbare än tillgångar. Detta ledde till att inkomstpensionen för 2010 och 2011 skrevs ned.

Buffertfonderna utgör en mindre del av tillgångssidan i pensionssystemet och förändringar i pensionsskulden och avgiftstillgångarna har en större påverkan på systemet som helhet. Buffertfondernas betydelse har dock ökat över tid och fonderna utgör en stigande andel av tillgångarna (från cirka 10 procent år 2001 till cirka 16 procent år 2022). Buffertfonderna har därför bidragit positivt till balansen i systemet under hela perioden 2001–2022. AP-fondernas negativa avkastning under 2022 innebär att deras andel av den totala pensionstillgången minskade under året.

Bild 15 – Total avkastning efter kostnader1 samt inkomstindex, Första till Sjätte AP-fonderna, Procent

1. Portföljviktat genomsnitt av rapporterad nettoavkastning, AP1-6.

2. Geometriskt genomsnitt.

McKinsey & Company

16

234

Skr. 2022/23:130

Bilaga 9

Källa: Första till Sjätte AP-fonderna, Pensionsmyndigheten

Sedan start har buffertfonderna genererat en genomsnittlig avkastning efter kostnader om 6,2 procent, vilket överstiger inkomstindex utveckling om 3,0 procent.

4.3 Förändringar i reglering och styrning av fonderna under 2022

Inga större ändringar har skett under året avseende Första till Fjärde AP-fondernas regelverk. Sjätte AP-fonden omfattas från och med den 1:a juli 2022 likt Första till Fjärde AP-fonderna av kravet om föredömlig förvaltning. Det stipulerar att fondmedlen ska förvaltas på ett föredömligt sätt, genom ansvarsfulla investeringar och ansvarsfullt ägande, och att särskild vikt fästas vid hur en hållbar utveckling kan främjas utan att göra avkall på det övergripande målet för placeringsverksamheten.

Lagändringen kräver också att Sjätte AP-fonden ska samarbeta med Första till Fjärde AP-fonderna i redovisningen av hur målet om föredömlig förvaltning uppnåtts. Detta krav omfattar från och med den 1 januari 2023 också Sjunde AP-fonden.

En ändring i Sjunde AP-fondens placeringsregler beslutades under 2022, med innebörden att fonden får placera upp till 20 procent av portföljvärdet i illikvida tillgångar, jämfört med 10 procent tidigare. Lagändringen trädde i kraft den 1 januari 2023.

4.4 Fondernas hållbarhetsarbete

AP-fonderna arbetar för att bidra till en hållbar utveckling genom sina investeringar och verksamhet. Sedan den 1:a januari 2019 är Första till Fjärde AP-fonderna enligt AP-fondslagen ålagda att fästa särskild vikt vid hur en hållbar utveckling kan främjas, utan att göra avkall på det övergripande målet om att uppnå hög avkastning till låg risk. Sedan den 1:a juli 2022 omfattas även Sjätte AP-fonden av kravet om föredömlig förvaltning, och från och med den 1:a januari 2023 också Sjunde AP-fonden. Fonderna ska också samarbeta kring redovisning av hållbarhetsarbetet.

4.4.1 Principer och trender för fondernas hållbarhetsarbete

Likt förvaltningsverksamheten bedriver fonderna hållbarhetsarbetet oberoende av varandra, och väljer också att prioritera olika frågor, fokusområden och målsättningar, och olika arbetssätt, till exempel på vilket sätt hållbarhet integreras i investeringsprocesser. Ett antal gemensamma teman och trender som präglar många av fondernas arbete, och som blivit allt viktigare de senaste åren, förtjänar dock att belysas.

Fonderna integrerar hållbarhetsperspektivet i kapitalförvaltningen. Detta uttrycks genom nyttjande av såväl kvantitativa hållbarhetsrelaterade mått som andra kvalitativa faktorer kopplade till hållbarhet i ordinarie investeringsstrategier, växande samarbete mellan hållbarhetsspecialister och förvaltare, och kompetens- och kunskapsbyggande arbete i hela förvaltningsorganisationen.

Fonderna vill påverka klimatomställning genom aktivt ägande. Fondernas strategier bygger i allt högre grad på ambitionen att påverka bolag att minska sina klimatavtryck. Fortsatt avyttring av utsläppsintensiva bolag betraktas därmed i allt högre grad som ett alternativ främst då påverkansarbete inte ger något resultat, eller om det bedöms saknas vilja och förutsättningar för omställning i innehaven. Fonderna ser ofta goda möjligheter att påverka för minskade utsläpp hos just de bolag som idag genererar störst utsläpp, genom långsiktigt och aktivt ägande.

Tematiska investeringsportföljer bidrar till omställningen. Flera fonder avsätter, eller planerar att avsätta, en andel av sitt kapital till strategier och direkta investeringar i bolag och tillgångar som prioriterar hållbarhet och bidrar till hållbar omställning. Detta kan innefatta räntebärande tillgångar (genom gröna eller sociala obligationer), aktier, eller alternativa tillgångar.

McKinsey & Company

17

235

Skr. 2022/23:130

Bilaga 9

Fonderna ökar sitt engagemang och ledarskap i svenska och internationella samarbeten för hållbar utveckling. Detta uttrycks genom aktivt medlemskap i eller stöd till fler organisationer och initiativ som samlar internationella kapitalförvaltare, till exempel med syfte att driva utveckling av standarder och metoder för hållbarhetsrapportering. Fonderna driver också i allt högre grad dialog med andra ägare i bolagen de investerar i, utanför allianser och organisationer. En översikt över fondernas medlemskap i dessa initiativ ges i sektion 3.4.4.

Fonderna driver fortsatt utveckling av sina målsättningar och måluppföljning. Fonderna utvecklar kontinuerligt sin kapacitet att driva och följa upp hållbarhetsfrågor, och de ser regelbundet över – och skärper – målsättningar. Fonder har till exempel valt att formulera målsättningar där mätmetoder ännu saknas, i förväntan om att deras och den externa utvecklingen ska möjliggöra uppföljning snart (genom tillgängliga data, rapporteringsstandarder, och utvecklade förmågor).

Det kan noteras att 2022 års Utvärdering av AP-fonderna, avseende år 2021, rekommenderade fonderna att vidareutveckla hållbarhetsredovisningen så att den blir mer resultatinriktad.5 Även om det fortsatt är svårt att få en helhetsbild av resultaten av hållbarhetsarbetet – vilket gäler hela området, ej bara fonderna – har flera fonder utvecklat och uppdaterat sina mål i denna riktning.

En mer detaljerad beskrivning av varje fonds hållbarhetsarbete och måluppfyllnad återfinns i den grundläggande utvärderingen av varje fond.

4.4.2 Fondernas koldioxidutsläpp

En helt central dimension för miljöaspekten av hållbarhetsarbetet är klimatfrågan. Därför mäter varje fond specifikt koldioxidutsläpp i portföljen, och följer upp förändringar för detta mått över tid.

Bild 16 – Totala koldioxidutsläpp i portföljen, Första till Fjärde AP-fonderna, miljoner tCO2e, 2018–2022

Not: Avser totala koldioxidutsläpp för noterade aktier, Scope 1 & 2-utsläpp. Notera att AP-fonderna har olika stora noterade innehav, som i huvudsak förklarar skillnaden i absoluta tal mellan fonderna. Förändringar i AP2:s beräkningsmetodik innebär att portföljutsläpp före 2019 är mer osäkra än efterföljande år

Källa: Första till Fjärde AP-fonderna

De totala koldioxidutsläppen från Första till Fjärde AP-fondernas samlade portfölj har minskat med över en tredjedel från 2018 till 2022, och under 2022 föll utsläppen i den samlade portföljen med 0,4 miljoner tCO2. Samtliga fonder har presterat en kontinuerlig minskning över perioden. Totala utsläpp i portföljen kan dock vara ett missvisande mätetal av flera anledningar. En ökad portföljstorlek kan medföra en ökning i totala utsläpp, även om ingående bolag och verksamheter individuellt presterar lägre utsläpp.

5 Finansdepartementet 2022: Utvärdering av AP-fondernas verksamhet 2021, s. 17

McKinsey & Company

18

236

Skr. 2022/23:130

Bilaga 9

Omvänt kan en förflyttning av ägande, genom avyttring av bolag med höga utsläpp och investering i verksamheter som genererar färre utsläpp resultera i sänkta koldioxidutsläpp i portföljen utan att någon reala utsläppsminskning skett. Kontinuerliga framsteg i mät- och redovisningsmetoder medför också förändringar i uppmätta utsläpp över tid.

Motsvarande utsläppsdata för Sjätte AP-fonden är inte fullt jämförbar och ingår därför ej i ovan sammanställning av buffertfondernas totala utsläpp.

Bild 17 – Portföljviktad koldioxidintensitet (TCFD) per fond, 2022, tCO2e per miljoner kronor

Not: Måttet summerar portföljbolagens respektive koldioxidintensitet, det vill säga ett bolags koldioxidutsläpp i förhållande till dess omsättning, viktat baserat på respektive bolags andel av portföljen. Avser endast den noterade aktieportföljen för Första till Fjärde AP-fonden. För Sjätte AP-fonden avses den onoterade portföljen.

Källa: Första till Sjunde AP-fonderna

Den portföljviktade koldioxidintensiteten beskriver portföljens genomsnittliga mängd koldioxid som produceras per miljoner kronor i omsättning. Det bör tolkas som portföljens exponering mot koldioxidintensiv verksamhet, och är ett av måtten som krävs av Task Force on Climate-related Financial Disclosure, TFCD. Bild 17 visar att koldioxidintensiteten under 2022 minskat i Första, Andra, och Fjärde

AP-fonderna, och ökat i Tredje, Sjätte och Sjunde AP-fonderna. Samtliga fonder redovisar dock att koldioxidintensiteten i de underliggande bolagen (i Bild 17 redovisat som posten ’Bolag i portföljen’)

minskar – ökad utsläppsintensitet härrör i stället i förändringar i portföljsammansättning, där mer koldioxidintensiva bolag utgör en större andel. Detta kan bland annat bero på resultatet av skillnader i värdeutveckling – fossila energibolag har presterat väl under 2022, mot bakgrunden av höga energipriser – eller ett skifte i portföljens sammansättning.

4.4.3 Etikrådet och samverkan kring hållbarhet

Fonderna samverkar kring flera aspekter av hållbarhet och föredömlig förvaltning. Inom ramarna för samverkansrådet (se 4.5.1. nedan) behandlas bland annat redovisning och rapportering på området, och fonderna deltar gemensamt i ett stort antal nationella och internationella foru tillsammans (se 4.4.4. nedan). Det viktigaste operativa forumet för hållbarhet är sedan 2007 Etikrådet, där Första, Andra, Tredje och Fjärde AP-fonden samarbetar för att effektivt driva påverkansarbete och uppnå större genomslagskraft än vad fonderna gjort var för sig. Etikrådet strävar efter att påverka bolag till att föra en mer hållbar verksamhet vad gäller miljö, sociala frågor och bolagsstyrning genom att engagera företag i dialog. Detta sker ofta tillsammans med andra kapitalägare, branschorganisationer, och liknande, och berör ofta flera företag samtidigt. Arbetet vägleds av lagstiftning som berör AP-fonderna, den svenska regeringsformen, och internationella konventioner och riktlinjer som Sverige står bakom, såsom konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter eller rättigheter FN:s globala hållbarhetsmål och United Nations Global Compact.

McKinsey & Company

19

237

Skr. 2022/23:130

Bilaga 9

Verksamheten bedriver dels proaktivt arbete för att konstruktivt bidra till positiv förändring och möta komplexa hållbarhetsutmaningar. Detta är organiserat i projekt med utvalda teman, som innefattar dialog med AP-fondsägda bolag som bedriver verksamhet som faller inom ramen för dessa. Under 2022 drevs åtta projekt: Techbolag och mänskliga rättigheter, Omställning i utsläppstunga branscher, Klimat

– för ökad transparens, Tvångsarbete inom bygg- och textil-industrier, Barnarbetare inom kakaobranschen, Biologisk mångfald och livsmedelsproduktion, avskogning, biologisk mångfald och klimatförändring och Antikorruption.

Verksamhetens andra pelare är det reaktiva arbetet, som syftar till att identifiera fondägda bolag som kränker internationella konventioner. Varje år genomlyser Etikrådet AP-fondernas bolag, och inleder dialoger med de bolag som är involverade i kränkningarna. Dialogerna följer ett förutbestämt ramverk, och pågår från det att en kränkning konstaterats tills det att bolaget genomfört åtgärder och uppvisat en fungerande strategi för att undvika ytterligare kränkningar. Etikrådet bedömer att det är avgörande för framgångsrikt påverkansarbete att dialogen förs i förtroende, och publicerar inte de identifierade kränkningarna. Vid årets slut pågick dialoger med 86 bolag om sociala frågor, miljöfrågor samt bolagsstyrning.

Under 2022 slutfördes en översyn av Etikrådets uppdrag, strategi och organisation, som resulterade i beslut om en utökad omfattning och resurser för rådet. Ett nytt kansli inrättas under 2023 med Tredje AP-fonden som värdmyndighet, och tre heltidsroller kommer att rekryteras, däribland en ny chef. Etikrådets arbete kommer också utökas till omfatta kreditinvesteringar och svenska innehav.

4.4.4 Medlemskap i organisationer, initiativ och samarbeten

AP-fonderna är medlemmar, undertecknare, sponsorer, eller liknande i en mängd organisationer, initiativ, allianser, standarder, med mera som samlar kapitalförvaltare i Sverige och globalt. Organisationernas mål och metoder varierar, men syftar ofta till att främja en hållbar utveckling eller förbättra kapitalförvaltningsarbete. Detta kan ske genom att samla kapitalförvaltare eller andra aktörer som söker påverka bolag och lagstiftare, utveckla och införa nya metoder och standarder för mätning och rapportering av påverkan på miljö, klimat, eller mänskliga rättigheter, påverka opinionen, med mera. Insatsen eller arbetet som krävs av dessa organisationer kan variera kraftigt. Se bild 18 för en översikt av fondernas medlemskap i initiativ och organisationer nedan.

McKinsey & Company

20

238

Skr. 2022/23:130

Bilaga 9

Bild 18a – Översikt av Organisationer, projekt och initiativ som AP-fonderna är medlemmar i eller stödjer, Första till Sjunde AP-fonderna (1/2)

Källa: Första till Sjunde AP-fonderna

McKinsey & Company

21

239

Skr. 2022/23:130

Bilaga 9

Bild 18b – Översikt av medlemskap i hållbarhetsinitiativ, Första till Sjunde AP-fonderna (2/2)

Källa: Första till Sjunde AP-fonderna

4.5 Samarbeten mellan fonderna

AP-fondernas delade uppdrag härstammar i en vilja att skapa riskspridning och diversifiering i kapitalförvaltningen. Samarbete uppmuntras om det kan öka kostnadseffektiviteten och möjliggöra utbyte av kunskap utan att fondernas självständighet påverkas eller att diversifieringen mellan deras olika förvaltningsmodeller minskar. Samarbete kan syfta till olika mål, såsom kostnadssynergier, kunskapsdelning, eller skapande av investeringsmöjligheter. Utöver Etikrådet, som berörs ovan, är AP- fondernas Samverkansråd det viktigaste organet för formellt samarbete. Därutöver samäger flera fonderna bolag för gemensamma investeringar, varav de relativt nyligen grundade bolagen för investeringar i riskkapital, 4 to 1 Investments och Polhem Infra.

4.5.1 Samverkansrådet

AP-fondernas Samverkansråd är det samlande organet för fondernas operativa arbete, och syftar till att skapa bättre och effektivare samarbeten inom områden som inte påverkar valet av investeringsstrategi. Arbetet bedrivs inom nio funktionsinriktade samverkansgrupper med ett övergripande fokus att identifiera områden där det finns tydlig samverkanspotential och där ett samarbete mellan fonderna kan medföra ökad kostnadseffektivitet för det svenska pensionssystemet. Det kan till exempel innefatta

McKinsey & Company

22

240

Skr. 2022/23:130

Bilaga 9

gemensamma upphandlingar, lagtolkning, med mera. Samarbetet inleddes av Första till Fjärde AP- fonderna, men Sjätte och Sjunde AP-fonderna deltar i allt större utsträckning, speciellt då båda fonder från 2023 omfattas av kraven på föredömlig förvaltning.

Fondernas unika uppdrag och struktur innebär att organisationerna delar gemensamma utmaningar, och ett ytterligare syfte med samverkan utöver synergier i form av besparingar är möjliggörandet av erfarenhetsutbyten och kunskapsöverföring för att ge AP-fonderna en bredare och större kunskapsbas.

Samverkansrådet säkerställer att det finns en tydlig struktur för samarbete mellan fonderna, samtidigt som forumet är flexibelt nog för att inte skapa överflödig administration. Rådet följer upp arbetsplaner två gånger per år, och rapporterar om gruppernas arbete och resultat till relevanta intressenter.

Under 2022 har Backoffice haft ett stort fokus på skattefrågor under året samt samarbete kring systemfrågor och hantering av CSDR kostnader och intäkter. Redovisning har arbetat med checklistor

vid uppsättning av nya instrument och genomgång och uppdatering av redovisningsprinciper. Kommunikation har arbetat mycket med mediefrågor kring hållbarhet, Etikrådets verksamhet samt

samordning av texter i fondernas årsrapporter. HR har haft diskussioner gällande återgång till kontoret efter Covid-19, frågeställningar kring flexibelt arbetssätt samt uppföljning av de gemensamma upphandlingarna från tidigare år. Risk & Performance har arbetat med erfarenhetsutbyte om hur risk i alternativa investeringar kan mätas. Compliance har fortsatt med regelbundna möten där aktuella frågor kring utbildning, kontrollplaner, marknadsmanipulation och amerikanska börsregler diskuteras. Systemförvaltning har haft diskussioner kring upphandling av system och kring Bloomberg funktionalitet som datalicens. IT har arbetat med informationssäkerhet. Juridik har arbetat upphandlings-frågor samt samordning av flertal upphandlingar.

4.5.2 Gemensamägda bolag

Första till Fjärde AP-fonderna är genom lagstiftning begränsade till att individuellt äga maximalt 35 procent av andelarna i onoterade bolag (med undantag för fastighetsbolag), vilket innebär att samägande med andra parter varit nödvändigt för att möjliggöra riskkapitalinvesteringar genom dotterbolag. Första till Fjärde AP-fonderna äger i dagsläget ett samägt investeringsbolag, 4 to 1 Investments. Första till Fjärde AP-fonderna äger också fastighetsbolaget Vasakronan som förvärvades av AP Fastigheter 2008. AP Fastigheter tog i samband med förvärvet över namnet Vasakronan. AP Fastigheter var sedan 2001 samägt av Första till Fjärde AP-fonderna. Första, Tredje och Fjärde AP- fonderna samäger därutöver Polhem Infra.

4 to 1 Investments

4 to 1 Investments har som målsättning att genomföra storskaliga investeringar i onoterade svenska eller nordiska bolag med påvisbar positiv samhällspåverkan. Bolaget bildades 2021, och genomförde samma år en investering i batteritillverkaren Northvolt i storleksordningen 3,4 miljarder SEK och har därefter gjort mindre tilläggsinvesteringar i samma bolag. Inga ytterligare investeringar är stundande.

Bolaget har en konsultanställd verksamhetschef och övrig bolagsdrift hanteras genom konsulttjänster (inga fast anställda), och kapitaliseras vid investeringstillfällen. Investeringar beslutas av styrelsen, där fonderna är representerade. Första till Fjärde AP-fonderna kontrollerar 25 procent av 4 to 1 Investments vardera, och 2022 värderades bolaget till ett värde av cirka 5,8 miljarder kronor.

Polhem Infra

Polhem Infra syftar till att genomföra investeringar och långsiktigt förvalta onoterade infrastrukturtillgångar i Norden. Bolaget bildades 2019, och har fram till och med genomfört investeringar i tre bolag: Solör Bioenergi, ett bolag som förvaltar små och medelstora fjärrvärmeanläggningar, Skaftåsens vindkraftpark, en vindenergianläggning med en kapacitet om 6,6 MW, och Arelion, en leverantör av datainfrastruktur.

McKinsey & Company

23

241

Skr. 2022/23:130

Bilaga 9

Infrastrukturinvesteringar är komplexa och kräver en specialiserad förvaltningsorganisation, varför möjligheten att samla kompetens och skala i ett gemensamt bolag ses som fördelaktigt. Polhem Infra leds av VD Karin Karlström, och har utöver VD ytterligare 3 anställda. Första, Tredje och Fjärde AP- fonderna kontrollerar en tredjedel av Polhem Infra vardera, och 2022 värderades bolaget till cirka 8,3 miljarder kronor.

McKinsey & Company

24

242

Skr. 2022/23:130

Bilaga 9

5 Grundläggande utvärdering av Första AP-fonden

Nedan presenteras resultaten från den grundläggande utvärderingen av Första AP-fondens verksamhet 2022. Den grundläggande utvärderingen beskriver fondens förvaltningsmodell, nyckelhändelser under det gångna året, den totala avkastningen och allokeringsförändringar, fondens andel illikvida tillgångar över tid, samt hållbarhetsarbete och målsättningar.

5.1 Första AP-fondens organisation och förvaltning under 2022

Första AP-fonden är en av fem buffertfonder i det svenska inkomstpensionssystemet, och förvaltade vid årets slut 421 miljarder kronor. Fonden införde 2020 en ny organisationsstruktur, och ingen förändring i organisationsstrukturen har skett sedan dess (se Bild 19). Vid utgången av 2022 hade organisationen 67 anställda, samma antal som vid utgången av 2021. Inom kapitalförvaltningen arbetade 30 personer.

Bild 19 – Första AP-fondens organisation 2022

Källa: Första AP-fonden

Volatiliteten på de finansiella marknaderna under 2022 har inneburit stora rörelser i portföljen och krävt ett aktivt beslutsfattande i portföljförvaltningen. Första AP-fonden har, inom ramarna för sin befintliga förvaltningsstruktur och långsiktiga strategi, omallokerat portföljen mer frekvent än tidigare, och även utvecklat sitt arbetssätt tvärs över tillgångsslag. För att skydda portföljen givet marknadsturbulensen har fonden minskat risktagandet genom att sänka aktieandelen, och anpassat duration och valutapositionering för att dra fördel av valutakursutvecklingen. Den höga inflationstakten har föranlett investeringar i bolag som erbjuder skydd mot prisutvecklingen, till exempel inom elkraftproduktion- och infrastruktursektorer.

En större transaktion skedde i december 2022, då Första AP-fonden avyttrade sin ägarandel i energibolaget Ellevio till AMF.

Första AP-fonden kommer under 2023 att genomföra en större översyn av sin kapitalförvaltningsmodell; detta arbete inleddes under 2022. Nuvarande förvaltningsmodell beslutades av styrelsen under 2013 och den initierade översynen är planerad utifrån en långsiktig utvärderingscykel som satts av styrelse och ledning för att säkerställa styrningens kvalitet. Vidare har fonden också förberett inför en större IT- migration till Microsoft 365, som är planerat att ske under 2023. Inför detta samt som svar på ökade omvärldsrisker genomför fonden ett omfattande arbete inom informationssäkerhet.

McKinsey & Company

25

243

Skr. 2022/23:130

Bilaga 9

I maj 2022 utsåg regeringen Annika Andersson och Erica Sjölander till nya ledamöter i Första AP- fondens styrelse.

5.2 Första AP-fondens portfölj och resultat 2001–2022

Avkastning och måluppfyllnad

Bild 20 – Första AP-fondens avkastning 2001–2022 och långsiktig målsättning

1. Provisions- och rörelsekostnader som andel av genomsnittet av årets ingående och utgående marknadsvärde (2001 baserat enbart på utgående marknadsvärde).

2. Per den 1 juli 2001.

3. Första AP-fondens långsiktiga målsättning är att nå en genomsnittlig årlig real avkastning om 4,0 procent över 40 år.

Källa: Första AP-fonden

Fonden har definierat sitt långsiktiga avkastningsmål som 4,0 procent över 40 år, med ett medelfristigt avkastningsmål om 3,0 procent genomsnittlig real avkastning efter kostnader per år, mätt över en rullande tioårsperiod. Det nuvarande långsiktiga målet sattes 2015 och har inte förändrats sedan dess.

Första AP-fondens totala kapital har sedan 1 juli 2001 ökat från 131 miljarder till 421 miljarder kronor. Fondens avkastning efter kostnader 2022 var -8,6 procent, jämfört med 20,8 procent år 2021. Sedan 2001 har Första AP-fonden avkastat i genomsnitt 6,1 procent årligen. Under de senaste 10 respektive 5 åren har Första AP-fonden avkastat i genomsnitt 8,2 procent respektive 6,7 procent (Bild 20).

Detta innebär att fondens genomsnittliga avkastning har överträffat det långsiktiga reala avkastnings- målet på tio års sikt, samt sedan 1 juli 2001, men att avkastningen under femårsperioden 2018–2022 har varit lägre än det långsiktiga avkastningsmålet. Fondens genomsnittliga nominella avkastning har varit högre än inkomstindex över samtliga tidsperioder.

2022 års höga inflation (12,3 procent enligt KPI6) har, i kombination med den negativa utvecklingen på finansiella marknader, lett till att den genomsnittliga reala avkastningen över 5- och 10 års sikt är betydligt lägre än vid föregående utvärderingar. Utvecklingen för finansiella marknader och aktörers resultat på dessa marknader kan förväntas variera enskilda år, och långsiktig måluppfyllnad bör utvärderas utifrån långsiktiga resultat, över den tidshorisont som fonden definierat.

6 SCB KPI december 2022, procentuell förändring jämfört med motsvarande månad föregående år.

McKinsey & Company

26

244

Skr. 2022/23:130

Bilaga 9

Bild 21 – Första AP-fondens riskjusterade avkastning (sharpekvot1) 2001–2022

1. Sharpekvot för den totala portföljen, inklusive noterade samt onoterade tillgångar. Sharpkvoten baseras på produkten av dagliga avkastningar före kostnader under veckodagar, 12 månaders svensk skuldväxel för 2001–2010, 2-årig svensk statsobligation för 2011–13, 1-årsnod på svenska staten-kurvan (YCGT0021) för 2014–20 (värdet för 2019 beräknat via interpolering mellan 6- och 24 månaders nod), samt antagande om 260 handelsdagar. Från 2021 anges Sharpekvot så som rapporterad av fonden. Avvikelser från rapporterade värden, med ursprung i beräkningsmetod avseende handelsdagar och / eller val av riskfri ränta, kan förekomma.

2. Genomsnitt beräknat utifrån faktiska värden, inklusive negativa.

Källa: Första AP-fonden

Sharpekvoten var under 2022 negativ, då avkastningen understeg den riskfria räntan. Genomsnittet av de årliga värdena under perioden 2013–2022 var 1,7, och under perioden 2018-2022 1,5. Sharpekvoten är ett statistiskt mått på avkastning i förhållande till risk uttryck i volatilitet, och som inte reflekterar fondens uppdrag i pensionssystemet. Se sektion 3.2.1 för en mer utförlig diskussion om Sharpekvoten och risk i pensionssystemet.

Avkastning per tillgångsslag

Bild 22 – Första AP-fondens avkastningsbidrag per tillgångsslag 2022, före kostnader

1. ’Övrigt’ inkluderar fondens totala valutaresultat efter övergripande allokeringsbeslut samt valutasäkring. Källa: Första AP-fonden

Fondens totala avkastning 2022 om -8,5 procent (exklusive kostnader) bidrog framför allt globala aktier (-6,9 procentenheter), svenska aktier (-4,2 procentenheter) samt räntor (-3.1 procentenheter). Alternativa tillgångar, som utgör en signifikant andel av portföljen, presterade relativt bättre än noterade aktier (se Bild 22).

McKinsey & Company

27

245

Skr. 2022/23:130

Bilaga 9

Det totala resultatet påverkades också positivt av valutaeffekter, då värdet på den svenska kronan minskat i jämförelse med andra valutor och en stor del av fondens portfölj utgörs av tillgångar denominerade i andra valutor (i huvudsak USD och EUR). Valutapåverkan är dock begränsad genom valutasäkring, som minskar effekten av växelkursförändringar. AP-fondernas öppna valutaexponering är i lagstiftning begränsad till maximalt 40 procent av den totala portföljen, vilket kräver användning av valutasäkring. När värdet på den svenska kronan faller relativt andra valutor innebär valutasäkring en

kostnad som minskar avkastningen på fondkapitalet. Den sammantagna effekten av valutakursförändring och valutasäkringen var positiv, och redovisas i ’Övrigt’ Bild 22.

Portföljallokering och tillgångsslag

Bild 23 – Första AP-fondens portföljallokering1 2001–2022

1. Den faktiska allokeringen den 31 december varje år.

2. Alternativa tillgångar inkluderar bland annat investeringar i fastigheter, PE och infrastruktur. Alternativa tillgångar, så som de definieras i fondens investeringsarbete, överlappar till stor del – men inte helt – med definitionen av illikvida tillgångar;

3. 1 juli 2001

Källa: Första AP-fonden

Relativt omfattande förändringar har under året gjorts avseende mellan olika (baserat på marknadsvärde). Andelen aktier i portföljen har sänkts, framför allt i tillväxtmarknader. Fonden har under året avslutat samtliga mandat inom tillgångsslaget, vilket inneburit att det minskat från 6,6 procent till 0. Det är resultatet av ett långsiktigt beslut att minska fondens externt förvaltade kapital, då aktier på tillväxtmarknader i huvudsak har förvaltats av externa förvaltare. Fonden bygger i stället upp en intern förvaltning av tillväxtmarknader, med avsikt att bättre kunna tillgodose fondens krav på avkastning, kostnadseffektivitet, likviditet och hållbarhetsaspekter, och avser återuppta investeringar i tillgångsslaget i framtiden.

Kapitalet allokerades i stället till globala aktier, alternativa tillgångar och räntor, som ökade med 3,0, 2,6 och 2,2 procentenheter (se Bild 23). Fonden har vidare gjort omfattande anpassningar i ränteportföljens duration samt valutasammansättning. Andelen svenska aktier minskades aktivt som konsekvens av en mer negativ syn på tillgångsslaget till följd av minskad riskaptit.

Sedan 2013 har de största ändringarna i portföljallokeringen varit en ökning i andelen alternativa tillgångar med 5,4 procentenheter, i huvudsak på bekostnad av en minskning av aktier i tillväxtmarknader med 9,6 procentenheter och räntebärande tillgångar med 5,7 procentenheter.

McKinsey & Company

28

246

Skr. 2022/23:130

Bilaga 9

Illikvida tillgångar

Bild 24 – Första AP-fondens illikvida tillgångar, 2013–2022

1. Inkluderar hedgefonder, high yield och alternativa strategier Källa: Första AP-fonden

Fondernas allokering till illikvida tillgångar är begränsad till högst 40 procent av fondens totala tillgångar. Illikvida tillgångar enligt lagens definition överlappar till stor del, men inte helt, med tillgångsslaget Alternativa tillgångar enligt fondernas interna definitioner.7 Från och med 2021 tillämpar Första till Fjärde AP-fonden vidare en gemensam definition av illikvida tillgångar som samstämmer med, men inte exakt motsvarar, den äldre definitionen, vilket bör tas i beaktning vid jämförelser över tid.

Första AP-fonden har sedan 2013 ökat allokeringen till illikvida tillgångar från 42,9 till 114,7 miljarder kronor, motsvarande en ökning i portföljandel från cirka 16 procent till cirka 27 procent År 2022 utgör den största delen av de illikvida tillgångarna (71,8 miljarder kronor) onoterade fastigheter, följt av riskkapital (33,4 miljarder kronor) (se Bild 24).

Externt förvaltade tillgångar

Bild 25 – Andel av Första AP-fondens kapital under extern förvaltning, 2013–2022

Källa: Första AP-fonden

7 Ett exempel på skillnader mellan alternativa och illikvida tillgångar är aktier i noterade fastighetsbolag, som likt övriga noterade aktier anses likvida, men förvaltas som andra fastighetstillgångar.

McKinsey & Company

29

247

Skr. 2022/23:130

Bilaga 9

Andelen kapital under extern förvaltning har minskat från 16 procent under 2021 till 10 procent under 2022, till stor del förklarat av fondens beslut att avsluta samtliga innehav i aktier i tillväxtmarknader. Detta är en del av en långsiktig strategi att minska Första AP-fondens användande av externa förvaltare, med syfte att förbättra förväntad avkastning och portföljstyrning och minska kostnader.

Förvaltningskostnader

Fondens förvaltningskostnadsandel8 under perioden 2001–2022 uppgick till i genomsnitt 0,14 procent av fondens kapital. Fondens kostnader 2022 uppgick till 0,06 procent av fondens kapital, vilket är lägre än 2021 då kostnaderna uppgick till 0,07 procent, och beror främst på fondens lägre kostnader. Det minskade fondkapitalet under 2022 påverkade kostnadsandelen i motsatt riktning. I kronor minskade fondens redovisade rörelse- och provisionskostnader från 292 miljoner kronor 2021 till 265 miljoner kronor 2022. Förvaltningskostnaderna bör dock inte analyseras isolerat, utan sättas i relation till den avkastning som fonderna skapar över tid9.

5.3 Första AP-fondens hållbarhetsarbete och -målsättningar under 2022

Principer för hållbarhetsarbetet

Första AP-fondens hållbarhetsarbete integreras i samtliga delar av fondens arbete under ledning av fondens hållbarhetsfunktion. Inom kapitalförvaltningen anpassas hållbarhetsarbetet till respektive tillgångsslag och förvaltningsstrategi – till exempel genom att utnyttja olika faktorer som berör utsläpp, klimatpåverkan eller resurseffektivitet i många kvantitativa strategier, eller genom fundamental hållbarhetsanalys i den svenska småbolagsstrategin.

Fondens hållbarhetsarbete vägleds av en ESG-strategi fastslagen av styrelsen, och fonden antar årligen en ESG-plan som detaljerar verksamhetens mål och arbete under det kommande året. Strategin beaktar samtliga ESG-dimensioner – miljö-, sociala-, och governance-frågor – och berör samtliga delar av fondens organisation och arbete. I förvaltningen uttrycks hållbarhet både i urvalsprocessen innan en investering, och i styrningen av bolaget efter förvärv. Fonden arbetar med ägarstyrning som en central kanal för att uppnå en positiv klimat- och miljöpåverkan.

Utöver detta har fondens styrelse också identifierat klimat som ett speciellt fokusområde, då klimatförändringen påverkar fondens möjligheter att bidra till långsiktigt värdeskapande över generationer. Detta innebär att fonden genomför projekt och aktiviteter med syfte att verka för en långsiktig minskning av klimatutsläpp i den reala ekonomin.

Aktiviteter under 2022

Under 2022 har Första AP-fonden arbetat för att omsätta de ändringar i verksamheten som den nya ESG-strategin från 2021 medförde, vilket inneburit ett närmre samarbete mellan hållbarhetsfunktionen och förvaltningen. Det har inkluderat nya arbetssätt och processer för att möjliggöra bättre hållbarhetsarbete, till exempel vidareutveckling av ett internt verktyg för att beräkna bolags koldioxid- utsläpp samt uppföljning av bolag med särskilt hög hållbarhetsrisk. Verktyget togs fram i syfte att öka förståelsen för portföljens exponering mot ESG-risker och används både vid investeringar och inom ägarstyrningen.

Ränteförvaltningen har fortsatt arbetet med integrering av ESG-analys för kreditportföljen. Ytterligare investeringar i Sustainability Linked Bonds (SLB), obligationer där emittenten knyter räntan till en rad

8 Redovisade rörelse- och provisionskostnader. Förvaltningsavgifter till externa förvaltare som redovisas på intäktssidan i fondens rapportering ej inkluderade.

9 En högre kostnad för till exempel provisioner till externa förvaltare bör anses motiverad om det genererar en meravkastning som överstiger den ökade kostnaden (allt annat lika).

McKinsey & Company

30

248

Skr. 2022/23:130

Bilaga 9

hållbarhetsrelaterade mål, har genomförts. Dessa syftar till att öka incitamentet för bolag att uppnå sina hållbarhetsmål, och möjliggör för kreditinvesterare att hålla bolag ansvariga mot sina hållbarhetsåtaganden.

Fonden har bedrivit bevakning och kunskapsarbete kring biologisk mångfald, med avsikt att möjliggöra en strukturerad integration av faktorer kopplade till detta i investeringsverksamheten10. Likt tidigare år har biologisk mångfald berörts i ägardialoger med förvaltade bolag.

Första AP-fonden har också vidareutvecklat uppföljningen av bolag som bedöms besitta särskilt hög hållbarhetsrisk, på grund av deras branschtillhörighet eller bolagsspecifika faktorer. Särskild uppmärksamhet läggs vid ESG-faktorer vid investeringar i dessa bolag.

Fonden har utvidgat beräkningen av portföljens koldioxidavtryck till att även omfatta statsobligationer, som ett led i att öka andelen av portföljen som omfattas av fondens uppföljning och redovisning. Under året tilldelades två utmärkelser, SFDR for Asset Owners Awards, för fondens arbete med att hantera portföljens klimatriskexponering och minska koldioxidavtrycket.

Fonden har varit aktiva och röstat i olika frågor på bolagsstämmor, där ersättningsfrågor varit ett återkommande tema i Sverige. Fonden har varit aktiva och delaktiga i att driva på bolagen att koppla ersättningar till hållbarhetsrelaterade mål och formulera ersättningsprogram som även omfattar icke- finansiella mål som påverkar bolagens långsiktiga lönsamhet.

Tematiska investeringar

Första AP-fonden har som målsättning att öka investeringar i tillgångar som främjar en hållbar utveckling. Dessa genomförs framför allt inom tillgångsslagen alternativa- och räntebärande tillgångar. Flera investeringar har genomförts under 2022, bland annat i fonder med fokus på biologiska läkemedel eller förnybar energi i USA, Storbritannien och Australien, samt i europeiska gröna och sociala obligationer. Samtliga nyinvesteringar inom riskkapitalfonder har också gjorts i strategier som syftar till att främja en hållbar utveckling. Vid årets slut uppgick de totala investeringarna av denna typ till cirka 87 miljarder kronor, en ökning med cirka 1 miljard kronor från 2021.

Koldioxidutsläpp

Bild 26 – Första AP-fondens portföljviktade koldioxidutsläpp, 2021–2022

Måttet summerar portföljbolagens respektive koldioxidintensitet, det vill säga ett bolags koldioxidutsläpp i förhållande till dess omsättning, viktat baserat på respektive bolags andel av portföljen.

Källa: Första AP-fonden

Totala koldioxidutsläpp i Första AP-fondens portfölj (Scope 1 och 2-utläpp i den noterade aktieportföljen) uppgick 2022 till 0,7 miljoner tCO2e, en minskning från 0,93 miljoner tCO2e under 2021. Fondens portföljviktade koldioxidintensitet, ett mått på exponering mot bolag med höga utsläpp av växthusgaser, minskade under 2022 med 0,9 tCO2e per miljoner kronor, främst till följd av minskade utsläpp hos bolag i portföljen men också till följd av en förflyttning mot bolag med lägre koldioxidutsläpp.

Mål och måluppfyllnad

10 Fonden driver sedan tidigare en egenutvecklad systematisk aktiestrategi med fokus på biologisk mångfald.

McKinsey & Company

31

249

Skr. 2022/23:130

Bilaga 9

Första AP-fonden har inte ändrat sina hållbarhetsmålsättningar sedan 2021. Uppfyllnadsgraden är i linje med eller högre än föregående år för samtliga mål. Målen är definierade mot kvantitativa mätetal, och är av kombinerad aktivitets- (till exempel att genomföra ett antal aktiviteter) och resultattyp (till exempel att uppnå ett visst utfall). Se Bild 27 för en översikt av Första AP-fondens mål och måluppfyllelse på hållbarhetsområdet.

Bild 27 – Första AP-fondens hållbarhetsmål och måluppfyllnad, 2022

Källa: Första AP-fonden

McKinsey & Company

32

250

Skr. 2022/23:130

Bilaga 9

6 Grundläggande utvärdering av Andra AP-fonden

I det här kapitlet presenteras resultaten från den grundläggande utvärderingen av Andra AP-fondens verksamhet 2022. Den grundläggande utvärderingen beskriver fondens förvaltningsmodell, nyckelhändelser under det gångna året, den totala avkastningen och allokeringsförändringar, fondens andel illikvida tillgångar över tid, samt hållbarhetsarbete och målsättningar.

6.1 Andra AP-fondens organisation och förvaltning under 2022

Andra AP-fonden är en av fem buffertfonder i det svenska inkomstpensionssystemet, och förvaltade vid årets slut 407 miljarder kronor. Fonden använder inget avkastningsmål, utan kommunicerar i stället en långsiktig förväntad avkastning. Den bedöms i reala termer vara 4,5 procent per år sett med 30 års horisont, vilket inkluderar 0,5 procentenheter i bidrag från aktiv förvaltning. Den långsiktiga avkastningsförväntningen har varit oförändrad sedan 2015.

Vid utgången av 2022 hade organisationen 69 anställda varav 38 inom kapitalförvaltningen, en ökning från 68 år 2021 (40 inom förvaltningen) (Bild 28).

Bild 28 – Andra AP-fondens organisation 2022

1. Ansvarig ingår i fondledningen Källa: Andra AP-fonden

Andra AP-fondens förvaltningsorganisation är indelad i sex funktioner: aktieförvaltning, strategi, kvantitativ förvaltning, MEFIX och alternativa investeringar. Under 2022 har fonden rekryterat en ny chef för kapitalförvaltning och en ny IT-chef. I övrigt har inga väsentliga förändringar gjorts i organisations- eller förvaltningsmodellen.

Bland större strategiska beslut kan framhållas, att fonden under 2022 beslutade att avsluta samtliga investeringar i kinesiska A-aktier. Dessa kommer att avvecklas under 2023. Fonden har under året också avyttrat samtliga kinesiska statsobligationer. En bredare strategiöversyn, inklusive utveckling av fondens förvaltningsmodell, kommer att tas fram utarbetas under 2023.

Mikael Bohman och Rikard Andersson utsågs av regeringen i maj 2022 till nya ledamöter i Andra AP- fondens styrelse. De efterträder Christer Käck och Johnny Capor.

McKinsey & Company

33

251

Skr. 2022/23:130

Bilaga 9

6.2 Andra AP-fondens portfölj och resultat 2001–2022

Avkastning och måluppfyllnad

Bild 29 – Andra AP-fondens avkastning 2001–2022 och långsiktig målsättning

1. Provisions- och rörelsekostnader som andel av genomsnittet av årets ingående och utgående marknadsvärde (2001 baserat enbart på utgående marknadsvärde

2. Per den 1 juli 2001.

3. Andra AP-fondens förväntan om genomsnittlig avkastning. 2006–2014 var förväntan 5 % i real avkastning, och från och med 2015 sänktes förväntan till 4,5 % i real avkastning.

Källa: Andra AP-fonden

Fondens totala kapital har sedan 1 juli 2001 ökat från 134 miljarder till 407 miljarder kronor den 31 december 2022. Fondens avkastning efter kostnader 2022 var -6,7 procent, jämfört med 16,3 procent år 2021.

Sedan 2001 har Andra AP-fonden avkastat i genomsnitt 6,0 procent efter kostnader, medan fonden under perioderna 2013–2022 och 2018–2022 avkastade 7,4 procent respektive 5,2 procent (se Bild 29). I reala termer innebär detta att fondens avkastning understiger avkastningsförväntan sedan start den 1:a juli 2001 och över perioden 2018–2022, men att avkastningen överstiger målet under perioden 2013–2022. Fondens genomsnittliga nominella avkastning efter kostnader har också varit högre än inkomstindex samtliga tidsperioder.

2022 års höga inflation (12,3 procent enligt KPI11) har, i kombination med den negativa utvecklingen på finansiella marknader, lett till att den genomsnittliga reala avkastningen över 5- och 10 års sikt är betydligt lägre än vid föregående utvärderingar. Utvecklingen för finansiella marknader och aktörers resultat på dessa marknader kan förväntas variera enskilda år, och långsiktig måluppfyllnad bör utvärderas utifrån långsiktiga resultat.

11 SCB KPI december 2022, procentuell förändring jämfört med motsvarande månad föregående år.

McKinsey & Company

34

252

Skr. 2022/23:130

Bilaga 9

Bild 30 – Andra AP-fondens riskjusterade avkastning (sharpekvot1) 2001–2022

1. Sharpekvot för den totala portföljen, inklusive noterade samt onoterade tillgångar. Sharpkvoten baseras på produkten av dagliga avkastningar före kostnader under veckodagar, 12 månaders svensk skuldväxel för 2001–10, 2-årig svensk statsobligation för 2011–13, 1-årsnod på svenska staten-kurvan (YCGT0021) för 2014–20 (värdet för 2019 beräknat via interpolering mellan 6- och 24 månaders nod), samt antagande om 260 handelsdagar. Från 2021 anges Sharpekvot så som rapporterad av fonden. Avvikelser från rapporterade värden, med ursprung i beräkningsmetod avseende handelsdagar och / eller val av riskfri ränta, kan förekomma.

2. Genomsnitt beräknat utifrån faktiska värden, inklusive negativa.

Källa: Andra AP-fonden

Sharpekvoten var under 2022 negativ, då avkastningen understeg den riskfria räntan. Genomsnittet av de årliga värdena under perioden 2013–2022 var 1,6, och under perioden 2018-2022 1,3. Sharpekvoten är ett statistiskt mått på avkastning i förhållande till risk uttryck i volatilitet, och som inte reflekterar fondens uppdrag i pensionssystemet. Se sektion 3.2.1 för en mer utförlig diskussion om Sharpekvoten och risk i pensionssystemet.

Avkastning per tillgångsslag

Bild 31 – Andra AP-fondens avkastningsbidrag per tillgångsslag 2022, före kostnader

1. Semi-strategisk allokering.

Not: Andra AP-fonden redovisar inte valutaeffekter separat från tillgångsslagens avkastningsbidrag. Då den svenska kronan under 2022 deprecierat gentemot flera globala valutor såsom USD och EUR, innebär detta att avkastningsbidragen för de individuella tillgångsslagen med stor exponering mot dessa valutor påverkas i positiv riktning jämfört med om valutaeffekter redovisats separat. Av samma anledning ger valutasäkringsposten ett negativt resultat för Andra AP-fonden, medan valuta- posten (eller ’övrigt’ för Första AP-fonden, som inkluderar valutaeffekter) ger ett positivt avkastningsbidrag för övriga fonder.

Källa: Andra AP-fonden

McKinsey & Company

35

253

Skr. 2022/23:130

Bilaga 9

Till fondens totala avkastning 2022 om -6,6 procent (exklusive kostnader) bidrog framför allt valutasäkringen och svenska aktier, med -5,3 respektive -2,0 procentenheter. Alternativa tillgångar var det enda tillgångsslag som levererade positiv avkastning, och bidrog med 3,5 procentenheter.

Det totala resultatet påverkades också positivt av valutaeffekter, då värdet på den svenska kronan minskat i jämförelse med andra valutor och en stor del av fondens portfölj utgörs av tillgångar denominerade i andra valutor (i huvudsak USD och EUR). Valutapåverkan är dock begränsad genom valutasäkring, som minskar effekten av växelkursförändringar, och bidrog till att minska Andra AP- fondens resultat med 5,3 procentenheter. AP-fondernas öppna valutaexponering är i lagstiftning begränsad till maximalt 40 procent av den totala portföljen, vilket kräver användning av valutasäkring. När värdet på den svenska kronan faller relativt andra valutor innebär valutasäkring en kostnad som minskar avkastningen på fondkapitalet.

Portföljallokering och tillgångsslag

Bild 32 – Andra AP-fondens portföljallokering1 2001–2022

1. ’Den faktiska allokeringen den 31 december varje år

2. Tillgångsfördelning 2001–2015 kan avvika från den redovisade fördelningen då terminsexponeringen summeras separat och ej som en del av tillgångsslagens marknadsvärden, för 2016–2020 är terminer allokerade över resterande tillgångsklasser

3. I Alternativa tillgångar ingår sedan 2013 kinesiska A-aktier

4. 1 juli 2001

Källa: Andra AP-fonden

Andra AP-fondens allokering till olika tillgångsslag, baserat på marknadsvärde, förändrades under 2022 framför allt genom en ökning i andelen alternativa tillgångar, som steg med totalt 6,5 procentenheter. Den ökade andelen alternativa tillgångar reflekterar fondens långsiktiga strategi att öka exponeringen mot tillgångsslagen, men förklaras också av tillgångsslagets starka utveckling under året - fondens alternativa tillgångar presterade ett positivt resultat om 15,4 miljarder kronor, samtidigt som övriga tillgångsslag utvecklades negativt.

Ökningen av andelen alternativa tillgångar skedde framför allt genom en minskning av globala aktier, räntebärande tillgångar, och svenska aktier, vars portföljandelar sjönk med -3,6, -1,4, respektive -1,4 procentenheter. Den relativa utvecklingen i de olika tillgångsslagen reflekterar i stort utvecklingen på de underliggande marknaderna. Allokeringen påverkas även av strategiska beslut, däribland att alla kinesiska statsobligationer avvecklades. (se Bild 32).

Sedan 2013 har de största ändringarna i portföljallokeringen varit en ökning i andelen alternativa tillgångar med 20,3 procentenheter, i huvudsak genom en minskning av globala aktier med 11,2 procentenheter och räntebärande tillgångar med 4,4 procentenheter.

McKinsey & Company

36

254

Skr. 2022/23:130

Bilaga 9

Illikvida tillgångar

Bild 33 – Andra AP-fondens illikvida tillgångar, 2013–2022

1. Inkluderar alternativa riskpremier och alternativa krediter

2. Jordbruk, skog och hållbar infrastruktur låg under Fastigheter innan 2021

3. Inkluderar även jordbrukstillgångar.

Källa: Andra AP-fonden

Fondernas allokering till illikvida tillgångar är begränsad till högst 40 procent av fondens totala tillgångar. Illikvida tillgångar enligt lagens definition överlappar till stor del, men inte helt, med tillgångsslaget Alternativa tillgångar enligt fondernas interna definitioner. Från och med 2021 tillämpar Första till Fjärde AP-fonden vidare en gemensam definition av illikvida tillgångar som samstämmer med, men inte exakt motsvarar, den äldre definitionen, vilket bör tas i beaktning vid jämförelser över tid.

Andra AP-fonden har sedan 2013 ökat allokeringen till illikvida tillgångar från 41,0 till 133,2 miljarder kronor, motsvarande en ökning i portföljandel från cirka 15 procent till cirka 33 procent. År 2022 utgör den största andelen av de illikvida tillgångarna (53,8 miljarder kronor) onoterade fastigheter, följt av riskkapital (49,0 miljarder kronor) (se Bild 33).

Externt förvaltade tillgångar

Bild 34 – Andel av Andra AP-fondens kapital under extern förvaltning, 2013–2022

Källa: Andra AP-fonden

Andelen kapital under extern förvaltning har ökat från 18 procent under 2021 till 21 procent under 2022. Detta har skett trots att fonden under året stängt ner ett antal externa mandat, som en del av strategin att förvalta en större andel internt. Den stigande andelen externt förvaltat kapital beror i stället på den

McKinsey & Company

37

255

Skr. 2022/23:130

Bilaga 9

relativa utvecklingen mellan tillgångsslag. Aktier, där användandet av extern förvaltning är låg, presterade relativt sämre än alternativa tillgångar, där andelen extern förvaltning är högre.

Förvaltningskostnader

Fondens förvaltningskostnadsandel under perioden 2001–2022 uppgick i genomsnitt till 0,15 procent av fondens kapital. Kostnadsandelen uppgick 2022 till 0,11 procent av fondens kapital, vilket är i linje med 2021 (0,11 procent). I kronor ökade rörelse- och provisionskostnader från 453 miljoner kronor 2021 till 463 miljoner kronor 2022. Förvaltningskostnaderna bör inte analyseras isolerat, utan sättas i relation till den avkastning som fonderna skapar över tid.

6.3 Andra AP-fondens hållbarhetsarbete och -målsättningar under 2022

Principer för hållbarhetsarbetet

Andra AP-fonden bedömer att hållbarhetsarbete är en tydlig del av uppdraget från Riskdagen samt en förutsättning för långsiktigt värdeskapande, och fonden integrerar hållbarhet i samtliga delar av organisationen och förvaltningen. Detta sker kvantitativt, till exempel genom utnyttjande av hållbarhetsfaktorer i kvantitativa strategier, och kvalitativt i fundamentala strategier. Hållbarhetsarbetet bedrivs utifrån principen om dubbel väsentlighet, vilket innebär hänsynstagande både till hur fondens investeringar påverkas av hållbarhetsrelaterade risker och möjligheter, och till hur fonden genom sina innehav påverkar människa och miljö. Hållbarhetsarbetet vägleds av Andra AP-fondens hållbarhetspolicy, som är antagen av fondens styrelse.

Hållbarhetsarbetet utgår huvudsakligen från fem fokusområden: klimat, biologisk mångfald, mänskliga rättigheter, mångfald, jämlikhet och inkludering, samt ägarstyrning. Fokusområdena har identifierats utifrån deras påverkan på fondens portfölj och avkastning, relevans för investeringsprocessen, och fondens potential att uppnå förändring genom sin portfölj och arbete. Varje område har också associerade hållbarhetsmål, vilka presenteras i Bild 36.

Aktiviteter under 2022

Andra AP-fondens har under 2022 uppdaterat fondens hållbarhetspolicy, vilket bland annat resulterade i att biologisk mångfald lades till de tidigare fyra fokusområdena och att området mångfald breddades till mångfald, jämlikhet och inkludering. Målsättning och mätetal kopplade till biologisk mångfald kommer fortsätta utvecklas under kommande år, möjliggjort av förbättrad rapportering och datatillgång. Varje fokusområde har också försetts med nya, långsiktiga målsättningar, vilka ersätter de mål som följts upp i tidigare utvärderingar.

Fondens hållbarhetsarbete har under 2022 utvecklats vidare, däribland genom framtagandet av kriterier för klassificering av skogsinvesteringar som riktade hållbarhetsinvesteringar, vilka innebär att Andra AP- fondens förvaltare av skogsfastigheter bland annat åläggs upprätthålla kolsänkor, bidra till biologisk mångfald, följa vissa rapporteringskrav, med mera. Fonden har också bedrivit kunskapsarbete för att bättre förstå och mäta bolags miljöpåverkan, med avsikt att möjliggöra uppföljning av riktade investeringars positiva påverkan och utvärdering av påverkansrisker i den bredare portföljen.

Fonden har också samarbetat med andra aktörer för att uppnå positiv påverkan, bland annat genom att bli utsedd som medlem i EU:s Högnivåexpertgrupp (HLEG) för Ökad hållbar finansiering i låg- och medelinkomstländer, och tillsammans med IÄF uppmanat svenska bolagsstyrelser att bygga in relevanta hållbarhetskriterier i sina rörliga ersättningsprogram.

Tematiska investeringar

Andra AP-fonden genomför förutom inkludering av hållbarhetsaspekter inom den ordinarie förvaltningsverksamheten också riktade hållbarhetsinvesteringar. Dessa ska uppfylla förutbestämda

McKinsey & Company

38

256

Skr. 2022/23:130

Bilaga 9

kriterier och utvärderas utifrån ramverket Operating Principles for Impact Management. Vid slutet av 2022 uppgick marknadsvärdet av fondens tillgångar i kategorin till 35,4 miljarder kronor, en ökning från 32,8 miljarder 2021.

Koldioxidutsläpp

Totala koldioxidutsläpp i Andra AP-fondens portfölj uppgick 2022 till 1,05 miljoner tCO2e, en minskning från 1,17 miljoner tCO2e under 2021. Fondens portföljviktade koldioxidintensitet, ett mått på exponering mot bolag med höga utsläpp av växthusgaser, minskade under 2022 med 1,3 tCO2e per miljoner kronor, till följd av minskade utsläpp hos bolag i portföljen.

Bild 35 – Andra AP-fondens portföljviktade koldioxidutsläpp, 2021–2022

Källa: Andra AP-fonden

Mål och måluppfyllnad

Andra AP-fondens målsättningar på hållbarhetsområdet har ändrats från 2021, och är organiserade efter fondens fem fokusområden. Utformningen av målsättning, mätetal och uppföljning är ännu inte färdigställd för mål 6–8, varför dessa inte följs upp i denna utvärdering. Fonden avser att utveckla målsättningen i takt med att metodutveckling och datatillgång möjliggör det. Målen är avsedda att vara medel- och långfristiga, och har därmed inga gränsvärden för året 2022. De fastslagna målen är definierade mot kvantitativa mätetal, och är av kombinerad aktivitets- (till exempel att genomföra ett antal aktiviteter) och resultattyp (till exempel att uppnå ett visst utfall).

Se Bild 36 för en översikt av Andra AP-fondens mål och måluppfyllelse på hållbarhetsområdet.

McKinsey & Company

39

257

Skr. 2022/23:130

Bilaga 9

Bild 36 – Andra AP-fondens hållbarhetsmål och måluppfyllnad, 2022

1. N/A = information saknas alt. ej relevant (ex. om målet inte fanns aktuellt år Källa: Andra AP-fonden

McKinsey & Company

40

258

Skr. 2022/23:130

Bilaga 9

7 Grundläggande utvärdering av Tredje AP-fonden

I det här kapitlet presenteras resultaten från den grundläggande utvärderingen av Tredje AP-fondens verksamhet 2022. Den grundläggande utvärderingen beskriver fondens förvaltningsmodell, nyckelhändelser under det gångna året, den totala avkastningen och allokeringsförändringar, fondens andel illikvida tillgångar över tid, samt hållbarhetsarbete och målsättningar.

7.1 Tredje AP-fondens organisation och förvaltning under 2022

Tredje AP-fonden är en av fem buffertfonder i det svenska inkomstpensionssystemet, och förvaltade vid årets slut 468 miljarder kronor. Fonden har definierat sitt långsiktiga avkastningsmål som 3,5 procent real avkastning över en period som överstiger tio år. Det nuvarande långsiktiga målet trädde i kraft 2020, efter att tidigare varit 4,0 procent.

Vid utgången av 2022 hade fondens organisation 67 anställda (med ett fåtal vakanser), varav 35 inom förvaltningen. År 2021 hade fonden 65 anställda (med ett fåtal vakanser), varav 30 arbetade inom förvaltningen.

Bild 37 – Tredje AP-fondens organisation 2022

1. I praktiken 67 godkända positioner vid utgången av 2022, men alla positioner inte tillsatta.

2. I praktiken 65 godkända positioner vid utgången av 2021, men alla positioner inte tillsatta.

Källa: Tredje AP-fonden

Kapitalförvaltningen är uppdelad på fyra enheter: CIO Office, Aktier, Räntor och valuta samt Alternativa investeringar (se Bild 37). Fondens portföljstruktur består av de fem övergripande tillgångsslagen aktier, räntor, alternativa investeringar och övriga strategier. Enligt förvaltningsmodellen ska kapitalförvaltningens organisation och ansvarsfördelning i huvudsak följa portföljstrukturen

En mindre justering i organisationsstrukturen genomfördes under året, då en ny funktion för hållbarhet och ägarstyrning, under ledning av fondens nyrekryterade hållbarhetschef införts. Vidare tillträdde Staffan Hansén den 31 oktober som ny VD, och efterträdde därmed Kerstin Hessius som lämnade Tredje AP-fonden efter 18 år vid VD-posten. Staffan Hansén var tidigare VD för SPP Pension & Försäkring och medlem i koncernledningen för Storebrand-koncernen.

Fonden har under 2022 genomfört en ALM-analys, för att utvärdera vilket risktagande i förvaltningen som är lämpligt för att undvika att inkomstpensionssystemet hamnar i obalans. Slutsatsen var att fondens risknivå och långsiktiga avkastningsmål är fortsatt lämpligt.

McKinsey & Company

41

259

Skr. 2022/23:130

Bilaga 9

Bland övriga strategiska beslut kan framhållas att fonden, bland annat till följd av Ryssland invasion av Ukraina, inledde en översyn av investeringar i tillväxtmarknader. Översynen genomförs i flera steg där det första innebar att samtliga innehav som låg hos externa förvaltare avyttrades. Därefter påbörjades arbetet med framtagandet av en ny analysprocess för hur fonden ska hantera de risker och möjligheter som investeringar i tillväxtmarknader innebär. Fonden planerar att under 2023 åter börja investera i tillväxtmarknader givet att arbetet med den nya processen är slutfört.

Slutligen kan noteras att fonden under året, tillsammans med Fjärde AP-fonden, färdigställt upphandling av det nya portföljförvaltningssystemet Poseidon, som kommer att integreras under 2023–2025.

7.2 Tredje AP-fondens portfölj och resultat 2001–2022

Avkastning och måluppfyllnad

Bild 38 – Tredje AP-fondens avkastning 2001–2022 och långsiktig målsättning

1. Provisions- och rörelsekostnader som andel av genomsnittet av årets ingående och utgående marknadsvärde (2001 baserat enbart på utgående marknadsvärde

2. Per den 1 juli 2001.

3. Målsättning om 3,5 % i real avkastning över 40 års sikt (4,0% 2019 och tidigare)

Källa: Tredje AP-fonden

Fondens totala kapital har sedan 1 juli 2001 ökat från 133 miljarder till 468 miljarder kronor. Fondens avkastning efter kostnader 2022 var -5,8 procent, jämfört med 20,7 procent år 2021. Sedan starten 2001 har Tredje AP-fonden avkastat i genomsnitt 6,7 procent per år, och under den senaste tio- och femårsperioden har fonden avkastat i genomsnitt 9,3 procent respektive 8,1 procent per år (Bild 38). Detta innebär i reala termer att fonden har överträffat sitt långsiktiga reala avkastningsmål på fem och tio års sikt, samt sedan 1 juli 2001. Fondens genomsnittliga nominella avkastning efter kostnader har även varit högre än inkomstindex över samtliga tidsperioder.

2022 års höga inflation (12,3 procent enligt KPI12) har, i kombination med den negativa utvecklingen på finansiella marknader, lett till att den genomsnittliga reala avkastningen över 5- och 10 års sikt är betydligt lägre än vid föregående utvärderingar. Utvecklingen för finansiella marknader och aktörers resultat på dessa marknader kan förväntas variera enskilda år, och långsiktig måluppfyllnad bör utvärderas utifrån långsiktiga resultat.

12 SCB KPI december 2022, procentuell förändring jämfört med motsvarande månad föregående år.

McKinsey & Company

42

260

Skr. 2022/23:130

Bilaga 9

Bild 39 – Tredje AP-fondens riskjusterade avkastning (sharpekvot1) 2001–2022

1. Sharpekvot för den totala portföljen, inklusive noterade samt onoterade tillgångar. Sharpkvoten baseras på produkten av dagliga avkastningar före kostnader under veckodagar, 12 månaders svensk skuldväxel för 2001–10, 2-årig svensk statsobligation för 2011–13, 1-årsnod på svenska staten-kurvan (YCGT0021) för 2014–20 (värdet för 2019 beräknat via interpolering mellan 6- och 24 månaders nod), samt antagande om 260 handelsdagar. Från 2021 anges Sharpekvot så som rapporterad av fonden. Avvikelser från rapporterade värden, med ursprung i beräkningsmetod avseende handelsdagar och / eller val av riskfri ränta, kan förekomma.

2. Genomsnitt beräknat utifrån faktiska värden, inklusive negativa.

Källa: Tredje AP-fonden

Sharpekvoten var under 2022 negativ, då avkastningen understeg den riskfria räntan. Genomsnittet av de årliga värdena under perioden 2013–2022 var 1,9, och under perioden 2018–2022 1,7. Sharpekvoten är ett statistiskt mått på avkastning i förhållande till risk uttryck i volatilitet, och som inte reflekterar fondens uppdrag i pensionssystemet. Se sektion 4.2.1 för en mer utförlig diskussion om Sharpekvoten och risk i pensionssystemet.

Avkastning per tillgångsslag

Bild 39 – Tredje AP-fondens avkastningsbidrag per tillgångsslag 2022, före kostnader

1.Semi-strategisk allokering. Källa: Tredje AP-fonden

Till fondens totala avkastning 2022 om -5,7 procent (exklusive kostnader) bidrog framför allt aktier i utvecklade länder och svenska aktier, vars avkastningsbidrag uppgick till -4,8 respektive -2,3 procentenheter (motsvarande -24,5 respektive -11,4 miljarder kronor) (se bild 39). Alternativa investeringar, som utgör en signifikant andel av portföljen (29 procent vid årets början) var det enda

McKinsey & Company

43

261

Skr. 2022/23:130

Bilaga 9

tillgångsslag som presterade en positiv avkastning, och genererade ett avkastningsbidrag om 2,6 procentenheter (13,1 miljarder kronor).

Det totala resultatet påverkades också positivt av valutaeffekter, då värdet på den svenska kronan minskat i jämförelse med andra valutor och en stor del av fondens portfölj utgörs av tillgångar denominerade i andra valutor (i huvudsak USD och EUR). Valutapåverkan är dock begränsad genom valutasäkring, som minskar effekten av växelkursförändringar. AP-fondernas öppna valutaexponering är i lagstiftning begränsad till maximalt 40 procent av den totala portföljen, vilket kräver användning av valutasäkring. När värdet på den svenska kronan faller relativt andra valutor innebär valutasäkring en kostnad som minskar avkastningen på fondkapitalet. Den sammantagna effekten av

valutakursförändring och valutasäkringen uppgick till 2,2 procentenheter, och redovisas i ’Valutaeffekter samt valutasäkring’ i Bild 39.

Portföljallokering och tillgångsslag

Bild 40 – Tredje AP-fondens portföljallokering1 2001–2022

1. Den faktiska allokeringen den 31 december varje år

2. Alternativa tillgångar består av tillgångsklasserna fastigheter, skog, riskkapitalfonder, infrastruktur, samt försäkringsrisker. Fram till 2018 var även aktier inom life science klassificerade som alternativa investeringar men från och med 2019 ingår de i utländska aktier exklusive tillväxt marknader

3. 1 juli 2001

Källa: Tredje AP-fonden

Tredje AP-fondens allokering till olika tillgångsslag, baserat på marknadsvärde, förändrades under 2022 framför allt genom en ökning i andelen alternativa tillgångar med totalt 6,1 procentenheter. Fonden har under många år haft en långsiktig strategi som inneburit att successivt öka exponeringen mot alternativa tillgångar, bland annat med avsikten att öka portföljdiversifieringen. Fonden anser att den alternativa portföljen nu har nått en vikt som av naturliga skäl innebär att den successiva tillväxten nu övergår till en mer aktiv förvaltning av den befintliga portföljen. Tillgångsslagets positiva avkastning, och övriga tillgångsslags negativa utveckling, bidrog också till förändringen. Fonden genomför översyn av sin strategi i tillväxtmarknader, och har under året avvecklat samtliga investeringar i dessa marknader.

Även kategorin räntebärande tillgångar steg med 0,2 procentenheter, förklarat av den relativt sämre utvecklingen i svenska och globala aktier. Andelarna i samtliga aktietyper minskade under året. Den relativa utvecklingen i de olika tillgångsslagen reflekterar i stort utvecklingen på de underliggande marknaderna.

McKinsey & Company

44

262

Skr. 2022/23:130

Bilaga 9

Sedan 2013 har de största ändringarna i portföljallokeringen varit en ökning i andelen alternativa tillgångar med 17,9 procentenheter, i huvudsak på bekostnad av räntebärande tillgångar och aktier i tillväxtmarknader, som minskat med 9,6 procentenheter respektive 5,6 procentenheter.

Illikvida tillgångar

Bild 41 – Tredje AP-fondens illikvida tillgångar, 2013–2022

1. Inkluderar främst onoterade försäkringspremier.

2. Avser onoterat fastighetsinnehav och kan därmed skilja sig från fondens totala redovisade värden för fastigheter.

Källa: Tredje AP-fonden

Fondernas allokering till illikvida tillgångar är begränsad till högst 40 procent av fondens totala tillgångar. Illikvida tillgångar enligt lagens definition överlappar till stor del, men inte helt, med tillgångsslaget Alternativa tillgångar enligt fondernas interna definitioner.13 Från och med 2021 tillämpar Första till Fjärde AP-fonden vidare en gemensam definition av illikvida tillgångar som samstämmer med, men inte exakt motsvarar, den äldre definitionen, vilket bör tas i beaktning vid jämförelser över tid.

Tredje AP-fonden har sedan 2013 ökat allokeringen till illikvida tillgångar från 37 till 157,1 miljarder kronor, motsvarande en ökning i portföljandel från cirka 14 procent till cirka 33 procent. Vid slutet av 2022 utgör den största delen av de illikvida tillgångarna onoterade fastigheter (81,5 miljarder kronor), följt av riskkapital (34,9 miljarder kronor) (se Bild 41).

13 Ett exempel på skillnader mellan alternativa och illikvida tillgångar är aktier i noterade fastighetsbolag, som likt övriga noterade aktier anses likvida, men förvaltas som andra fastighetstillgångar.

McKinsey & Company

45

263

Skr. 2022/23:130

Bilaga 9

Externt förvaltade tillgångar

Bild 42 – Andel av Tredje AP-fondens kapital under extern förvaltning, 2013–2022

Källa: Tredje AP-fonden

Andelen kapital under extern förvaltning har minskat från 31 procent under 2021 till 22 procent under 2022. Den minskande andelen externt förvaltat kapital reflekterar en strategi att minska användandet av externa förvaltare, för att sänka förvaltningskostnader, öka förmågan att aktivt styra risktagande och stärka integrationen av hållbarhet i kapitalförvaltningen. Under 2022 samtliga mandat inom tillgångsslaget aktier i tillväxtmarknader (där fonden varit beroende av externa förvaltare) vilket bidrog till utvecklingen.

Förvaltningskostnader

Fondens förvaltningskostnadsandel14 under perioden 2001–2022 uppgick till i genomsnitt 0,12 procent av fondens kapital. Kostnadsandelen uppgick 2022 till 0,08 procent av fondens kapital, i linje med fondens kostnadsandel 2021 (0,08 procent). I kronor minskade rörelse- och provisionskostnader från 376 miljoner kronor 2021 till 371 miljoner kronor 2022. Förvaltningskostnaderna bör inte analyseras isolerat, utan sättas i relation till den avkastning som fonden skapar över tid.15

7.3 Tredje AP-fondens hållbarhetsarbete och -målsättningar under 2022

Principer för hållbarhetsarbetet

Tredje AP-fondens hållbarhetsarbete strävar efter att verka som en röd tråd genom både organisationen och förvaltningen. Det innebär att fonden integrerar hållbarhets- och ägarstyrningsarbetet i förvaltningen så att det utgör en del av de analyser som ligger till grund för investeringsbeslut.

Arbetet leds av fondens hållbarhetsgrupp som jobbar tätt tillsammans med fondens förvaltare. Hållbarhetsanalyserna täcker alla aspekter av hållbarhetsfrågor, men Tredje AP-fonden jobbar systematiskt med fyra fokusområdena bolagsstyrning, klimat, mänskliga rättigheter och biologisk mångfald. Områdena samlar en mängd frågor som berör hela organisationen och förvaltningen, dels i det löpande arbetet, dels genom tidsbegränsade projekt eller aktiviteter. Fonden har under 2022 tagit fram mål för klimat och bolagsstyrning och kommer utveckla mål för mänskliga rättigheter och biologisk mångfald under 2023. Utöver dessa mål har fonden även en pågående process för att identifiera bolag som inte ska investeras i på grund av bristande hållbarhetsarbete.

14 Redovisade kostnader. Förvaltningsavgifter till externa förvaltare som redovisas på intäktssidan i fondens rapportering är ej inkluderade.

15 En högre kostnad för till exempel provisioner till externa förvaltare bör anses motiverad om det genererar en meravkastning som överstiger den ökade kostnaden (allt annat lika).

McKinsey & Company

46

264

Skr. 2022/23:130

Bilaga 9

Bolagsstyrning berör frågor om utformning av bolagens ersättningssystem, jämnare fördelning av styrelsepositioner bland män och kvinnor, värnande om bolagens kapitalstruktur, motverkande av ekonomisk brottslighet samt sunda arbetsförhållanden.

Klimat berör frågor om klimatrelaterade risker och möjligheter, fondens klimatstrategi, hur fonden kan påverka dess portföljbolag, vilka investeringar fonden kan göra som gynnar en omställning samt vilka bolag fonden ska undvika att investera i baserat på bristande klimatambitioner. Dessa frågor sammanställs i kvantifierbara långsiktiga mål.

Mänskliga rättigheter berör frågor om hur tredje AP-fonden kan ta ansvar för mänskliga rättigheter och hur fonden kan agera för att portföljen bolagen ska respektera mänskliga rättigheter i sin verksamhet. Ett särskilt fokusområde inom detta är särskilt utsatta grupper (tex barnarbete och tvångsarbete) som förekommer i bolagens leverantörskedjor. Här har fonden påbörjat ett arbete för att bidra till en

förändring. För att förstärka det egna arbetet har AP3 anslutit sig till investerarsamarbeten som adresserar dessa frågor (PRI Advance och Investor Alliance for Human Rights).

Biologisk mångfald berör frågor om hur bolagen de investerar i vidtar nödvändiga åtgärder för att skydda och återställa naturen och ekosystemet. Fonden fokuserar på nyckelsektorer som bedöms vara viktiga ur ett systemperspektiv för att nå fondens mål – dvs att bidra till att vända förlusten av natur och biologisk mångfald till 2030.

Aktiviteter under 2022

Under 2022 har fonden arbetat vidare med implementeringen av den hållbarhetspolicy som styrelsen fastslog 2021. Implementeringen har under året medfört en omorganisering, och hållbarhetsarbetet leds nu av en separat grupp, som består av tre medarbetare och leds av en nyrekryterad chef.

Tredje AP-fonden undertecknade två initiativ med fokus på biologisk mångfald - Finance for Biodiversity Pledge och Policy Dialogue on Deforestation (IPDD). Den nyetablerade hållbarhetsgruppen har

utarbetat målsättningar för påverkansarbetet inom fokusområdena klimat och bolagsstyrning.

Fonden har fattat beslut om att uppdatera och införa målsättningar för samtliga av fondens fyra fokusområden. Nya mål och mätetal har satts för områdena Klimat och Bolagsstyrning, och mål kommer utvecklas för Mänskliga rättigheter och Biologisk mångfald. Avsikten är att kvantifiera målsättningar, och knyta dem till specifika tidsspann.

Tredje AP-fonden har undertecknat flera globala initiativ inom hållbarhet. Dessa är Investor Alliance on Human Rights, en plattform och respekt för människors grundläggande rättigheter, Finance for Biodiversity Pledge, PRI Advance och Investor Policy Dialogue on Deforestation.

Koldioxidutsläpp

Bild 43 – Tredje AP-fondens portföljviktade koldioxidintensitet, tCO2e per miljoner kronor, 2021–2022

Källa: Tredje AP-fonden

Totala koldioxidutsläpp i Tredje AP-fondens portfölj uppgick 2022 till 0,8 miljoner tCO2e, vilket är i linje med utsläppen under 2021. Fondens portföljviktade koldioxidintensitet, ett mått på exponering mot bolag med höga utsläpp av växthusgaser, ökade under 2022 med 1,0 tCO2e/miljoner kronor, till följd av

McKinsey & Company

47

265

Skr. 2022/23:130

Bilaga 9

förändringen i portföljmix – bolagens faktiska koldioxidintensitet minskade med 0,3 tCO2e/miljoner kronor.

Energibolag med fossil verksamhet har presterat mycket väl under 2022, till följd av de höga gas- och oljepriser som utlösts av Rysslands invasion av Ukraina. Dessa bolag, vars verksamheter är koldioxidintensiva, upptar därmed en större andel av fondens portfölj, och bidrar till en högre portföljviktad koldioxidintensitet. En liknande påverkan har skett till följd av svag börsutveckling för vissa IT-bolag, framför allt i USA, vars verksamheter genererar låga utsläpp.

Mål och måluppfyllnad

Tredje AP-fonden har uppdaterat sina mål i samband med förändringarna i hållbarhetsarbetet som genomförts under 2022, och de är organiserade efter de identifierade fokusområdena. Målsättningar på områdena Mänskliga rättigheter och Biologisk mångfald är ännu inte definierade, men planeras införas under 2023. 5 av 6 definierade mål har följts upp under året. De fastslagna målen är definierade mot kvantitativa mätetal, och är av kombinerad aktivitets- (till exempel att genomföra ett antal aktiviteter) och resultattyp (till exempel att uppnå ett visst utfall). Målen är långsiktiga, och saknar gränsvärden under 2022.

Se Bild 44 för en översikt av Tredje AP-fondens mål och måluppfyllelse på hållbarhetsområdet.

McKinsey & Company

48

266

Skr. 2022/23:130

Bilaga 9

Bild 44 – Tredje AP-fondens hållbarhetsmål och måluppfyllnad, 2022

1. N/A = information saknas alt. ej relevant (ex. om målet inte fanns aktuellt år) Källa: Tredje AP-fonden

McKinsey & Company

49

267

Skr. 2022/23:130

Bilaga 9

8 Grundläggande utvärdering av Fjärde AP-fonden

I det här kapitlet presenteras resultaten från den grundläggande utvärderingen av Fjärde AP-fondens verksamhet 2022. Den grundläggande utvärderingen beskriver fondens förvaltningsmodell, nyckelhändelser under det gångna året, den totala avkastningen och allokeringsförändringar, fondens allokering av illikvida tillgångar över tid, samt hållbarhetsarbete och målsättningar.

8.1 Fjärde AP-fondens organisation och förvaltning under 2022

Fjärde AP-fonden är en av fem buffertfonder i det svenska inkomstpensionssystemet, och förvaltade vid årets slut 460 miljarder kronor. Fonden har ett långsiktigt avkastningsmål att i genomsnitt uppnå en real total avkastning om minst 3,5 procent per år (med en tidshorisont på 40 år). På medelfristig sikt (med en tidshorisont på tio år) har fonden ett mål om i genomsnitt 3,0 procent real avkastning per år, vilket trädde i kraft 201816.

Vid utgången av 2022 hade fonden 67 anställda varav 32 anställda inom kapitalförvaltningen, jämfört med 67 totalt och 30 inom förvaltningen 2021. Kapitalförvaltningen är organiserad i grupperna Fundamentala aktier, Räntor & valuta, Alternativa investeringar samt Strategisk allokering & kvantitativ analys (se Bild 45).

Bild 45 – Fjärde AP-fondens organisation 2022

1. Anställda per den 31:a december 2022. Ej justerad för anställningens omfattning. Källa: Fjärde AP-fonden

Organisationen är strukturellt oförändrad sedan tidigare år. På grund av den turbulenta utvecklingen på finansiella marknader har fonden dock anpassat processer och arbetssätt genom att gå upp i så kallat stabsläge, vilket för förvaltningen bland annat inneburit en mer samlad hantering av strategisk allokering och löpande drifthantering, ökad frekvens för möten inklusive tvärgruppsmöten och ändrade processer för handel på finansiella marknader, bland annat för att undvika onödigt höga transaktionsvolymer i en volatil marknad.

En översyn av förvaltningsstrukturen som påbörjades 2021 har slutförts under 2022, med den sammantagna slutsatsen att portföljstruktur och övergripande styrning fortsatt fungerar väl. Översynen identifierade dock flera förbättringsåtgärder. En åtgärd var att ett nytt tillgångsslag, Defensiva aktier, infördes i fondens dynamiska normalportfölj. Detta tillgångsslag består av aktier med utvalda

16 Målsättningen före 2018 var 4,5 procent långsiktig real avkastning per år.

McKinsey & Company

50

268

Skr. 2022/23:130

Bilaga 9

egenskaper (såsom stabila vinstmarginaler, låg volatilitet och höga utdelningar) och avser ge bättre egenskaper än aktiemarknaden i övrigt under perioder av osäkerhet och förhöjd inflation. Tillgångsslagets vikt är 5 procent, och ersätter minskade vikter för tillgångsslaget Globala aktier.

Fonden har under 2022 genomfört en uppdatering av verksamhetsstrategin inför 2023–2025, under rubriken ”I ständig framkant – genom mod, glädje och genomförandekraft” och med delområden och

identifierade förflyttningar inom bland annat investeringsverksamheten, hållbarhet, kompetens och samarbete.

Fonden påbörjade tillsammans med Tredje AP-fonden upphandlingen av ett nytt portföljförvaltnings- systemet.

Fjärde AP-fonden tilldelades under året utmärkelsen European Pension Fund of the Year, samt förstaplats i kategorierna Portfolio construction & Diversification och Public Pension Funds av branschpublikationen Investment & Pensions Europe (IPE). Fonden mottog också utmärkelsen Sovereign Wealth Fund of the Year vid Sustainable Investment Awards 2022, samt placerades på delad förstaplats inom kategorin hållbarhetsrapportering i Global Pension Transparency Benchmark.

Anders Johansson och Per Strömberg tillträdde som styrelseledamöter i maj 2022. De ersatte Göran Zettergren och Maj-Charlotte Wallin.

8.2 Fjärde AP-fondens portfölj och resultat 2001–2022

Avkastning och måluppfyllnad

Bild 46 – Fjärde AP-fondens avkastning 2001–2022 och långsiktig målsättning

1. Provisions- och rörelsekostnader som andel av genomsnittet av årets ingående och utgående marknadsvärde (2001 baserat enbart på utgående marknadsvärde)

2. Per den 1 juli 2001.

3. Fjärde AP-fondens medelsiktiga målsättning är 3,5 % real avkastning över 40 års sikt.

Källa: Fjärde AP-fonden

Fondens totala kapital har sedan 1 juli 2001 ökat från 132 miljarder kronor till 460 miljarder kronor. Fondens avkastning efter kostnader 2022 var -11,9 procent, jämfört med 19,2 procent för 2021. Sedan 2001 har Fjärde AP-fonden avkastat i genomsnitt 6,6 procent per år, och under perioderna 2013–2022 samt 2018–2022 har fonden i genomsnitt avkastat 9,2 procent respektive 6,9 procent per år (Bild 46). Detta innebär att fonden har överträffat sitt långsiktiga reala avkastningsmål på tio års sikt, samt sedan 1 juli 2001, men att avkastningen understigit den långsiktiga målsättningen under

McKinsey & Company

51

269

Skr. 2022/23:130

Bilaga 9

2022 och under perioden 2018–2022. Avkastningen har även varit högre än inkomstindex över samtliga tidsperioder, med undantag för 2022.

2022 års höga inflation (12,3 procent enligt KPI17) har, i kombination med den negativa utvecklingen på finansiella marknader, lett till att den genomsnittliga reala avkastningen över 5- och 10 års sikt är betydligt lägre än vid föregående utvärderingar. Utvecklingen för finansiella marknader och aktörers resultat på dessa marknader kan förväntas variera enskilda år, och långsiktig måluppfyllnad bör utvärderas utifrån långsiktiga resultat.

Bild 47 – Fjärde AP-fondens riskjusterade avkastning (sharpekvot1) 2001–2022

1. Sharpekvot för den totala portföljen, inklusive noterade samt onoterade tillgångar. Sharpkvoten baseras på produkten av dagliga avkastningar före kostnader under veckodagar, 12 månaders svensk skuldväxel för 2001–10, 2-årig svensk statsobligation för 2011–13, 1-årsnod på svenska staten-kurvan (YCGT0021) för 2014–20 (värdet för 2019 beräknat via interpolering mellan 6- och 24 månaders nod), samt antagande om 260 handelsdagar. Från 2021 anges Sharpekvot så som rapporterad av fonden. Avvikelser från rapporterade värden, med ursprung i beräkningsmetod avseende handelsdagar och / eller val av riskfri ränta, kan förekomma.

2. Genomsnitt beräknat utifrån faktiska värden, inklusive negativa.

Källa: Fjärde AP-fonden

Sharpekvoten var under 2022 negativ, då avkastningen understeg den riskfria räntan. Genomsnittet av de årliga värdena under perioden 2013–2022 var 1,7, och under perioden 2018-2022 1,4. Sharpekvoten är ett statistiskt mått på avkastning i förhållande till risk uttryck i volatilitet, och som inte reflekterar fondens uppdrag i pensionssystemet. Se sektion 3.2.1 för en mer utförlig diskussion om Sharpekvoten och risk i pensionssystemet.

17 SCB KPI december 2022, procentuell förändring jämfört med motsvarande månad föregående år.

McKinsey & Company

52

270

Skr. 2022/23:130

Bilaga 9

Avkastning per tillgångsslag

Bild 48 – Fjärde AP-fondens avkastningsbidrag per tillgångsslag 2022, före kostnader

Källa: Fjärde AP-fonden

Till fondens totala avkastning 2022 om -11,8 procent (exklusive kostnader) bidrog framför allt svenska aktier och aktier i utvecklade länder (-5,3 respektive -6,4 procentenheter). Samtliga tillgångsslag levererade negativ eller neutral avkastning. Räntebärande tillgångar och alternativa investeringar, som båda utgör signifikanta andelar av portföljen (28 respektive 23 procent) presterade relativt bättre än aktier.

Det totala resultatet påverkades också positivt av valutaeffekter, då värdet på den svenska kronan minskat i jämförelse med andra valutor och en stor del av fondens portfölj utgörs av tillgångar denominerade i andra valutor (i huvudsak USD och EUR). Valutapåverkan är dock begränsad genom valutasäkring, som minskar effekten av växelkursförändringar. AP-fondernas öppna valutaexponering är i lagstiftning begränsad till maximalt 40 procent av den totala portföljen, vilket kräver användning av valutasäkring. När värdet på den svenska kronan faller relativt andra valutor innebär valutasäkring en kostnad som minskar avkastningen på fondkapitalet. Den sammantagna effekten av valutakursförändring och valutasäkringen uppgick till 2,7 procentenheter, och redovisas i ’Valutaeffekter samt valutasäkring’ Bild 48.

McKinsey & Company

53

271

Skr. 2022/23:130

Bilaga 9

Portföljallokering och tillgångsslag

Bild 49 – Fjärde AP-fondens portföljallokering1 2001–2022

1. % av totala tillgångar den 31 december varje år.

2. 1 juli 2001

Källa: Fjärde AP-fonden

Fjärde AP-fondens allokering till olika tillgångsslag, baserat på marknadsvärde, förändrades under 2022 framför allt genom en ökad andel alternativa tillgångar, som inklusive fastigheter ökade med totalt 4,2 procentenheter. Då resultat i kategorin alternativa tillgångar mätt i kronor var nära noll, förklaras förändringen av tillgångsslagens andelar av de relativt svagare resultaten för övriga tillgångsslag. Fonden har sedan en tid en långsiktig avsikt att öka portföljens exponering mot alternativa tillgångar. Även exponeringen mot räntebärande tillgångar ökade med 1,3 procentenheter, trots ett negativt resultat. Den relativa utvecklingen i de olika tillgångsslagen reflekterar i stort utvecklingen på de underliggande marknaderna.

Sedan 2013 har de största ändringarna i portföljallokeringen varit en ökning i andelen alternativa tillgångar med 14,6 procentenheter, främst beroende på en ökad allokering till fastigheter. Detta har skett på bekostnad av en minskning i globala aktier med 7,9 procentenheter och räntebärande tillgångar med 4,2 procentenheter.

McKinsey & Company

54

272

Skr. 2022/23:130

Bilaga 9

Illikvida tillgångar

Bild 50 – Fjärde AP-fondens illikvida tillgångar, 2013–2022

1. Inkluderar främst onoterade krediter avseende 2011 till 2020. Källa: Fjärde AP-fonden

Fondernas allokering till illikvida tillgångar är begränsad till högst 40 procent av fondens totala tillgångar. Illikvida tillgångar enligt lagens definition överlappar till stor del, men inte helt, med tillgångsslaget Alternativa tillgångar enligt fondernas interna definitioner.18 Från och med 2021 tillämpar Första till Fjärde AP-fonden vidare en gemensam definition av illikvida tillgångar som samstämmer med, men inte exakt motsvarar, den äldre definitionen, vilket bör tas i beaktning vid jämförelser över tid.

Fjärde AP-fonden har sedan 2013 ökat allokeringen till illikvida tillgångar från 20,3 till 96,1 miljarder kronor, motsvarande en ökning i portföljandel från cirka 8 procent till cirka 21 procent. Vid slutet av 2021 utgör den största delen av de illikvida tillgångarna (52,0 miljarder kronor) onoterade fastigheter, följt av infrastruktur (18,5 miljarder kronor) (se Bild 50).

Externt förvaltade tillgångar

Bild 51 – Andel av Fjärde AP-fondens kapital under extern förvaltning, 2013–2022

18 Ett exempel på skillnader mellan alternativa och illikvida tillgångar är aktier i noterade fastighetsbolag, som likt övriga noterade aktier anses likvida, men förvaltas som andra fastighetstillgångar. Fjärde AP-fondens totala fastighetsinvesteringar, noterade och onoterade, uppgick till 68 respektive 65 mdkr vid utgången av 2021 respektive 2022.

McKinsey & Company

55

273

Skr. 2022/23:130

Bilaga 9

Källa: Fjärde AP-fonden

Andelen kapital under extern förvaltning har ökade från 16 procent under 2021 till 20 procent under 2022. Ökningen av andelen externt förvaltat kapital förklaras till stor del av den relativa utvecklingen mellan tillgångsslag med olika andel externt förvaltade tillgångar. Aktier, där användandet av extern förvaltning är låg, presterade relativt sämre än alternativa tillgångar, där utnyttjandet av externa förvaltare är högre.

Förvaltningskostnader

Fondens förvaltningskostnadsandel19 under perioden 2001–2022 uppgick till i genomsnitt 0,11 procent av fondens kapital. Kostnadsandelen uppgick 2022 till 0,08 procent av fondens kapital, vilket är i linje med fondens kostnadsandel 2021 (0,08 procent). I kronor minskade rörelse- och provisionskostnader minskade från 405 miljoner kronor 2021 till 399 miljoner kronor 2022. Förvaltningskostnaderna bör inte analyseras isolerat, utan sättas i relation till den avkastning som fonden skapar över tid.20

8.3 Fjärde AP-fondens hållbarhetsarbete och -målsättningar under 2022

Principer för hållbarhetsarbetet

Fjärde AP-fondens hållbarhetsarbete är integrerat i alla delar av organisationen och förvaltningen. Samtliga förvaltningsenheter tar hänsyn till hållbarhet i investeringsbeslut, till exempel genom aktiestrategier som tar hänsyn till data som beskriver koldioxidutsläpp och klimatpåverkan, analys av risker kopplade till hållbarhet som kan påverka avkastning, kravställningar på externa förvaltare att genomföra hållbarhetsanalyser, genomföra tematiska investeringar i onoterade tillgångar, med mera.

Fjärde AP-fonden adresserar i en bredd av hållbarhetsfrågor inom investeringsverksamheten: klimat och miljö (till exempel klimatförändringar, resurseffektivitet, biologisk mångfald, farliga utsläpp), sociala aspekter (till exempel mänskliga rättigheter och arbetstagares rättigheter), och bolagsstyrningsaspekter (till exempel aktieägares rättigheter, styrelsers sammansättning, ersättningsfrågor, transparens och affärsetiska aspekter som korruption).

Fjärde AP-fonden har fem huvudsakliga strategier för att bedriva hållbarhetsarbetet i investerings- portföljen, vilka beskrivs i fondens hållbarhetspolicy:

• Mäta och rapportera kring hållbarhet.

• Integrera hållbarhetsfaktorer i investeringsprocesser.

• Påverka som ägare, investerare och samhällsaktör:

• Reducera hållbarhetsrisker i portföljen:

• Investera i starka hållbarhetstrender.

Fondens har även identifierat två övergripande fokusområden, Klimat & Miljö samt Ägarstyrning. Fonden bedömer att dessa har en systematisk påverkan på en investeringsportfölj, är därför särskilt lämpade för en investerare att adressera. Det är områden som är finansiellt väsentliga och investeringsbara, och utgör därmed en betydande påverkansmöjlighet på en portföljs långsiktiga avkastnings- och riskegenskaper.

19 Redovisade kostnader. Förvaltningsavgifter till externa förvaltare som redovisas på intäktssidan i fondens rapportering är ej inkluderade.

20 En högre kostnad för till exempel provisioner till externa förvaltare bör anses motiverad om det genererar en meravkastning som överstiger den ökade kostnaden (allt annat lika).

McKinsey & Company

56

274

Skr. 2022/23:130

Bilaga 9

Inom ramen för dessa fokusområden samlas en mängd frågor, och samtliga delar av förvaltningen arbetar med dem, dels i det löpande arbetet, dels genom tidsbegränsade projekt eller aktiviteter. Fonden följer också upp mål inom varje fokusområde.

Ägarstyrning berör frågor som styrelsesammansättning, kapitalstruktur, utformning av långsiktiga ersättningsprogram, mångfald i humankapital, bolagens arbete med hållbarhetsfrågor, samt transparens i rapportering. Arbetet syftar till att främja de förvaltade bolagens långsiktiga utveckling, och utgår ifrån Fjärde AP-fondens Ägarpolicy.

Klimat & Miljö berör bland annat frågor kopplade till klimatförändringen, och fondens arbete inom fokusområdet avser bidra till minskande globala utsläpp. Fokusområdet rymmer även frågor som resurseffektivitet, biologisk mångfald och farliga utsläpp. Fonden bedömer att klimatförändring utgör en risk för den globala ekonomiska utvecklingen, och i förlängningen därigenom fondens möjlighet att generera avkastning. Aktiviteter på området inkluderar bland annat investeringsstrategier som tar hänsyn till utsläpp och annan miljörelaterade data, deltagande i organisationer och investerarinitiativ för att påverka bolag, utveckla metoder för att följa upp klimat- och miljöavtryck, påverkansdialoger med förvaltade bolag för att minska klimat- och miljöpåverkan, fondens rapportering av hållbarhetsredovisning, med mera.

Aktiviteter under 2022

Under 2022 har de två fokusområdena varit oförändrade, och fonden har fortsatt utveckla processer, verktyg och rapportering på hållbarhetsområdet. Fonden har också fortsatt arbetet med fundamentala bolagsurval, vilket görs i de sektorer där fonden bedömer att kvantitativa lågkoldioxidstrategier inte är tillräckliga. Det fundamentala bolagsurvalet syftar till att identifiera och investera i de bolag som utöver att ha konkurrenskraftiga affärsmodeller bedöms ha planer och mål i linje med Parisavtalet, samtidigt som bolag utan trovärdiga omställningsplaner väljs bort.

Under 2022 har en analys av transportsektorn genomförts, vilket bland annat ledde till att kapitalintensiva bolag inom sjöfrakt, flygbolag, och traditionell lastbilsfrakt valdes bort samtidigt som investeringar gjorts i järnvägsbolag samt speditörer. Arbetet inleddes under 2020, och tidigare har urval gjorts inom energi-, kraft-, och råvarusektorerna.

Två interna verktyg som utvecklats och tillämpats i fondens förvaltning under 2022 är AP4 Sustainability Screen och AP4 Alignment Score. ’Sustainability Screen’ identifierar bolag kopplade till överträdelser av internationella konventioner och hållbarhetsrisker, som gör att fonden inte vill vara ägare i dessa bolag. Dessa bolag exkluderas sedan 2022 ur de index som ingår i den dynamiska normalportföljen. Dessa bolag har tidigare varit inkluderade i normalportföljen och därmed varit till grund för utvärderingen av den operativa förvaltningen, trots att fonden inte har haft avsikt att investera i dem. Alignment Score är ett verktyg som kvantitativt uppskattar bolags närhet till att vara i linje med åtaganden i Parisavtalet, och används för bolagsurval i fondens globala, kvantitativa aktieförvaltning.

Tematiska investeringar

Fjärde AP-fonden har under 2022 genomför tematiska investeringar till ett belopp av 7,4 miljarder kronor inom temaområdena Energiomställning / Mobilitet, Resurseffektivitet, Förnyelsebart och Social hållbarhet (inkl. hälsa). Dessa investeringar gjordes under 2022 framför allt genom inom den onoterade portföljen, till exempel inom hållbar infrastruktur inklusive förnyelsebar energi.

McKinsey & Company

57

275

Skr. 2022/23:130

Bilaga 9

Koldioxidutsläpp

Bild 52 – Fjärde AP-fondens portföljviktade koldioxidintensitet, tCO2e per miljoner kronor, 2021–2022

Måttet summerar portföljbolagens respektive koldioxidintensitet, det vill säga ett bolags koldioxidutsläpp i förhållande till dess omsättning, viktat baserat på respektive bolags andel av portföljen.

Källa: Fjärde AP-fonden

Totala koldioxidutsläpp i Fjärde AP-fondens portfölj uppgick 2022 till 1,38 miljoner tCO2e, en minskning från 1,42 miljoner tCO2e under 2021. Fondens portföljviktade koldioxidintensitet, ett mått på exponering mot bolag med höga utsläpp av växthusgaser, minskade under 2022 med 0,5 tCO2e, främst till följd av minskade utsläpp hos bolag i portföljen. Energibolag med fossil verksamhet har presterat mycket väl under 2022, till följd av de höga gas- och oljepriser som utlösts av Rysslands invasion av Ukraina. Dessa bolag, vars verksamheter är koldioxidintensiva, upptar därmed en större andel av fondens portfölj, och bidrar till en högre portföljviktad koldioxidintensitet. En liknande påverkan har skett till följd av svag börsutveckling för vissa IT-bolag, framför allt i USA, vars verksamheter genererar låga utsläpp.

Mål och måluppfyllnad

Fjärde AP-fonden hållbarhetsmålsättningar är materiellt oförändrade från föregående år (förändringen i mål 1 avser endast målformulering). 9 av 11 mål är definierade mot kvantitativa mätetal, och samtliga mål är av kombinerad aktivitets- (till exempel att genomföra ett antal aktiviteter) och resultattyp (till exempel att uppnå ett visst utfall). Fonden bedömer att samtliga mål uppfyllts (i den mån de är definierade med gränsvärden för 2022).

Se Bild 53 för en översikt av Fjärde AP-fondens mål och måluppfyllelse på hållbarhetsområdet.

McKinsey & Company

58

276

Skr. 2022/23:130

Bilaga 9

Bild 53a – Fjärde AP-fondens hållbarhetsmål och måluppfyllnad, 2022, (1/2)

Källa: Fjärde AP-fonden

McKinsey & Company

59

277

Skr. 2022/23:130

Bilaga 9

Bild 53b – Fjärde AP-fondens hållbarhetsmål och måluppfyllnad, 2022, (2/2)

Källa: Fjärde AP-fonden

McKinsey & Company

60

278

Skr. 2022/23:130

Bilaga 9

9 Grundläggande utvärdering av Sjätte AP-fonden

I det här kapitlet presenteras resultaten från den grundläggande utvärderingen av Sjätte AP-fondens verksamhet 2022. Den grundläggande utvärderingen beskriver fondens förvaltningsmodell, nyckelhändelser under det gångna året, total avkastning och allokeringsförändringar, samt hållbarhetsarbete och målsättningar.

9.1 Sjätte AP-fondens organisation och förvaltning under 2022

Sjätte AP-fonden är en av fem buffertfonder i det svenska inkomstpensionssystemet, men skiljer sig från de första fyra buffertfonderna i flera avseenden. Sjätte AP-fondens lagstadgade uppdrag är att, inom ramen för vad som är till nytta för försäkringen för inkomstgrundad ålderspension, förvalta anförtrodda medel genom placeringar i riskkapitalmarknaden. Fondmedlen skall placeras så att kraven på långsiktigt hög avkastning och tillfredsställande riskspridning tillgodoses.21

Vidare är Sjätte AP-fonden en stängd fond, vilket innebär att det inte sker några in- eller utflöden till pensionssystemet. Detta gör att fonden behöver arbeta med likviditetsplanering för att kunna göra uppföljningsinvesteringar, nyinvesteringar i fonder, täcka löpande kostnader, hantera likviditetseffekter av fondens valutasäkringar, och förvalta likviditeten som kan variera över tid. Fonden förvaltade vid årets slut 67 miljarder kronor.

Antalet anställda i Sjätte AP-fonden uppgick till 34 personer 2022, jämfört med 32 år 2021. . Inga väsentliga förändringar gjordes i Sjätte AP-fondens organisation under året.

Bild 54 – Sjätte AP-fondens organisation 2022

Källa: Sjätte AP-fonden

Fonden genomför två typer av investeringar – fondinvesteringar, där kapital investeras i en extern fond som sedan agerar på onoterade marknader, och co-investeringar, där fonden parallellt gör investeringar i den externa fondens portföljbolag. Båda typer av investeringar är således indirekta. Fondinvesteringar kategoriseras i sin tur i Buyout, Venture Capital, Growth, och Secondaries. Fonden investerar globalt,

21 Lag (2000:193) om Sjätte AP-fonden.

McKinsey & Company

61

279

Skr. 2022/23:130

Bilaga 9

med ca. 13 procent exponering mot Sverige, 14 procent mot övriga Norden, 46 procent Europa, 26 procent USA, och 1 procent mot övriga världen.

Fonden genomförde 2022 en översyn av den portföljstrategiansats som antogs av styrelsen 2020. Översynen drog slutsatsen att strategin ger goda förutsättningar för att skapa en långsiktig stabil avkastning till en balanserad risk, och följdes av mindre justeringar i portföljstrukturen.

9.2 Sjätte AP-fondens portfölj och resultat 1997–2022

Resultat och måluppfyllnad

Bild 55 – Sjätte AP-fondens resultat och målsättning, 1997–2022

1. Index bestående av 90% Burgiss All (motsvarande avkastningen för en medianfond inom onoterat) och 10% OMRX T-bill, för att representera fondens likviditetsbehov. Observerat att Sjätte AP-fondens mål avser en rullande femårsperiod, medan andra tidsperioder här redovisas endast som jämförelse.

Not: AP6 investeringsverksamhet avser resultat exklusive likviditetsförvaltning och valutasäkring.

Källa: Sjätte AP-fonden

Sjätte AP-fondens portfölj utvärderas mot ett avkastningsmål definierat som ett index konstruerat från det onoterade marknadsindexet Burgiss All (med 90 procents vikt) och OMRX Treasury Bill Index (med 10 procent vikt) över fem år. Det senare ränteindexet inkluderas för att reflektera Sjätte AP-fondens

likviditetskrav. Avkastningsmålet är valt för att väl representera utvecklingen på onoterade marknader (fondens placeringsuniversum). Målet är viktat med 10 procent OMRX Treasury Bill Index för att

reflektera den likviditetsreserv som krävs.

Sjätte AP-fondens uppdrag och placeringsregler, samt att fonden är stängd, försvårar en direkt jämförelse med de övriga fonderna eller noterade marknadsindex. Onoterade tillgångar handlas inte öppet, och dagliga kurser existerar därmed inte, varför enskilda bolag värderas enligt branschpraxis.

Sjätte AP-fonden har sedan 1997 avkastat i genomsnitt 7,5 procent per år, och under perioderna 2013– 2022 samt 2018–2022 har fonden i genomsnitt avkastat 13,0 procent respektive 16,8 procent per år (Bild 55). År 2022 uppnådde Sjätte AP-fonden en avkastning på 1,9 procent.

Fondens femåriga avkastningsmål, som infördes 2021, har överträffats under tidsperioden 2018–2022. Under 2022 eller perioden 2013–2022 har avkastningen varit lägre. Resultatet från fondens investeringsverksamhet, alltså förvaltningen exklusive likviditetsförvaltning och valutasäkring, är högre, och har överstigit målet för den relevanta rullande femårsperioden 2018–2022. Även under 2013-2022 överträffades jämförelseindexet, men inte 2022. Burgiss All, indexet målet är konstruerat med, sträcker sig inte till 1997, varför en jämförelse sedan periodens start inte är möjlig (och är ej relevant för fondens

McKinsey & Company

62

280

Skr. 2022/23:130

Bilaga 9

egen målutvärdering, som avser en rullande femårsperiod – övriga tidsperioder redovisas här endast som jämförelse)..

Burgiss All består till stor del av tillgångar värderade i amerikanska dollar, vilket resulterar i att en del av skillnaden mellan Sjätte AP-fronden avkastning och avkastningsmål härrör ur den svenska kronans försvagning.

Fondens avkastning understeg inkomstindex 2022, men överträffar det över samtliga tidsperioder.

Resultat per tillgångsslag

Bild 56 – Sjätte AP-fondens resultatbidrag, miljarder kronor, 2022

Källa: Sjätte AP-fonden

Till fondens resultat om 1,3 miljarder kronor bidrog framför allt buyout fonder och buyout co-invest (4,6 respektive 2,5 miljarder kronor) (se Bild 56). Resultatet från investeringar utanför Sverige påverkades positivt av valutaexponeringen, då värdet på den svenska kronan minskat i jämförelse med andra valutor (i huvudsak USD och EUR). Detta innebar att fondens valutasäkring bidrog med ett negativt resultat om -5,9 miljarder kronor.

Det totala resultatet påverkades positivt av valutaeffekter, då värdet på den svenska kronan minskat i jämförelse med andra valutor och en stor del av fondens portfölj utgörs av tillgångar denominerade i andra valutor (i huvudsak USD och EUR).

För Sjätte AP-fonden innebär lagkravet att valutasäkringar under 2022 tagit en väsentlig del av befintlig likviditetsbuffert i anspråk. Då fondens investeringar är illikvida och långsiktiga kan likviditet för valutasäkring inte frigöras från investeringsportföljen, utan kräver en likviditetsbuffert. Lagkravet om maximalt 10 procents utländsk valutaexponering innebär att fonden behövt en större likviditetsbuffert än annars vore nödvändigt, vilket i viss mån begränsat fondens handlingsutrymme för investeringar. Valutasäkring bidrog även under året till ett negativt avkastningsbidrag om 5,9 miljarder kronor för Sjätte AP-fonden.

McKinsey & Company

63

281

Skr. 2022/23:130

Bilaga 9

Bild 57 – Sjätte AP-fondens resultat, investeringsverksamheten, 1997–2022

1. Kvarvarande portfölj utöver investeringsverksamheten utgörs av likviditetsförvaltning. Investeringsverksamheten inkluderar inte valutasäkring.

2. % Burgiss All, 10 % OMRX T-Bill.

Källa: Sjätte AP-fonden

Under 2022 genererade Sjätte AP-fondens investeringsverksamhet22 en avkastning om cirka 15 procent, vilket är lägre än år 2021 (50,6 procent). Under femårsperioden 2018–2022 genererade investeringsverksamheten en genomsnittlig avkastning om 24,1 procent per år, vilket är högre än fondens avkastningsmål för perioden (15,9 procent per år).

Avkastningen inom de olika marknadssegmenten har varierat kraftigt (se Bild 57). Buyout-segmentet, som motsvarar mogna bolag, genererade 2022 en avkastning om 16,3 procent, vilket är lägre än genomsnittsavkastningen för segmentet under samtliga tidigare perioder. Inom Buyout-segmentet har fondinvesteringar i genomsnitt presterat bättre än co-investeringar sedan 2013, men något sämre sedan start. Venture / Growth-segmentet, som motsvarar bolag i tidig fas och presterade portföljens högsta avkastning 2021, var 2022 det lägst presterande segmentet med en avkastning om 5,2 procent.

22 Investeringsverksamheten utesluter fondens likviditetsförvaltning och valutasäkring, varför avkastningen för investeringsverksamheten är högre än för fondens totala portfölj.

McKinsey & Company

64

282

Skr. 2022/23:130

Bilaga 9

Portföljallokering och tillgångsslag

Bild 58 – Sjätte AP-fondens illikvida tillgångar, 1996–2022

1. Posten inkluderar från och med 2022 värdet på valutaterminer.

2. De enskilda staplarna summerar inte till total på grund av avrundningsfel.

Källa: Sjätte AP-fonden

Per den 31 december 2022 var fondens kapital uppdelat över följande segment:

• 53,9 miljarder kronor inom Buyout-segmentet (jfr. 48,1 år 2021), varav o 29,5 miljarder kronor fondinvesteringar (25,3 år 2021)

o 22,4 miljarder kronor Co-investeringar (22,8 år 2021)

• 9,9 miljarder kronor inom Venture / Growth-segmentet (fondinvesteringar) (8,4 år 2021)

• 2,7 miljarder kronor inom Secondary-segmentet (fondinvesteringar) (2,3 år 2021)

• 2,2 miljarder kronor i likviditetsförvaltning (vilket inkluderar ett avdrag på -2,7 miljarder kronor av valutaterminer och övriga poster)

Förvaltningskostnader

Fondens redovisade kostnader, exklusive externa förvaltningskostnader för onoterade innehav, har sjunkit från 167 miljoner kronor 2010 (då motsvarande 0,88 procent av fondens kapital) till 104 miljoner kronor 2022, en ökning från 98 miljoner kronor 2021. Det motsvarar en andel av totalt kapital om 0,15 procent (0,17 procent 2021).

Fonden betalar även externa förvaltningsavgifter till fondförvaltare. Dessa uppgick 2022 till 1,2 procent av förvaltat kapital, vilket är högre än 2021 (1,1 procent), och uppgick till 881 miljoner kronor (677 miljoner kronor 2020). Fondförvaltningsavgifterna, som utgör en andel av förvaltat kapital, påverkas av andelen av Sjätte AP-fondens kapital som sysselsätts i fondinvesteringar. Kostnadsnivåerna bör ej jämföras med de övriga AP-fonderna, då det finns skillnader i hur fonderna redovisar dessa kostnader (dessa avgifter är till exempel ej medräknade i de redovisade kostnaderna för Första till Fjärde AP-

McKinsey & Company

65

283

Skr. 2022/23:130

Bilaga 9

fonderna).23 Investeringar i onoterade aktier är i regel kostsammare än investeringar i noterade värdepapper. Liksom för de andra AP-fonderna bör kostnaderna sättas i relation till avkastningen.

9.3 Sjätte AP-fondens hållbarhetsarbete och -målsättningar under 2022

Principer för hållbarhetsarbetet

Sjätte AP-fondens största hållbarhetspåverkan sker genom investeringsportföljen, och fonden integrerar ESG- och hållbarhetsfaktorer i förvaltningen. Hållbarhet är till exempel en av de sex dimensioner som utvärderas vid val av förvaltare. Fondens begräsning till onoterade tillgångar, och dess strategi att investera i sådana genom externa fonder eller i samarbete med andra förvaltare, innebär att hållbarhetsarbetet ofta sker i dialog med externa fondförvaltare. Hållbarhetsarbetet berör samtliga områden inom ESG. I tillägg har tre fokusområden identifierats: Klimat, Jämställdhet och mångfald, och Mänskliga rättigheter.

Varierande förutsättningar inom fondens olika segment innebär också att de optimala formerna för hållbarhetsarbete varierar. Ett sådant exempel är Venture / Growth-segmentet, där fonden kunnat anpassa hållbarhetsansatsen till de specifika förutsättningar som råder inom segmentet.

Fonden har portföljövergripande målsättningar och rapporterade mätetal inom 5 områden: ESG- integrering, Transparens, Klimat, Jämställdhet och mångfald, samt Mänskliga rättigheter.

Aktiviteter under 2022

Hållbarhetsarbetet under 2022 har präglats av ändringen av Lag (2000:193), som innebär att även Sjätte AP-fonden, likt Första till Fjärde AP-fonderna, omfattas av kravet om föredömlig förvaltning genom ansvarsfulla investeringar och ansvarsfullt ägande. Lagändringen trädde i kraft första juli 2022, och ställer krav på fondens hållbarhetsarbete, bland annat inom samarbete med övriga AP-fonder kring redovisning av målet om föredömlig förvaltning.

För att förtydliga Sjätte AP-fondens ambition inom hållbarhet och ansvarsfulla investeringar har fonden upprättat en policy för ansvarfulla investeringar och ansvarsfullt ägande, ett område som tidigare varit inkluderat i fondens uppförandekod. Fonden har också uppdaterat uppförandekod med syfte att klargöra AP6:s förhållningssätt både externt och internt. Dessa uppdaterade styrdokument bygger vidare på fondens etablerade hållbarhetsarbete, och har inte medfört några större förändringar i organisationen struktur eller processer.

Arbetet med ansvarsfulla investeringar har genomförts i enlighet med de mål och processer som etablerats. Fonden har också arbetat för ökad ESG-integrering inom venture-segmentet, bland annat genom deltagande i utvecklingen av en branschgemensam metodik för hållbarhetsgranskning av venture-förvaltare.

Tematiska investeringar

Sjätte AP-fonden ser integrering av hållbarhet i förvaltningen som en förutsättning för att uppnå avkastning till lämplig risk. Hållbarhetsaspekter beaktas därför i samtliga strategier. Sjätte AP-fonden har, genom den ordinarie investeringsprocessen, utfäst kapital till ett fåtal fonder med en specifik hållbarhetstematisk profil. Det innebär investeringar som utöver avkastningsmål också har ett syfte att skapa positiv påverkan på människor och miljö. Sjätte AP-fonden har också noterat ett ökande intresse hos flera förvaltare i portföljen för investeringar i specifika hållbarhetsteman.

23 Dessa avgifter bokförs sällan som en kostnad, utan i stället inom det orealiserade resultatet av en fondinvestering.

McKinsey & Company

66

284

Skr. 2022/23:130

Bilaga 9

Koldioxidutsläpp

Bild 59 – Sjätte AP-fondens portföljviktade koldioxidintensitet, 2021–2022, tCO2e per miljoner kronor

Källa: Sjätte AP-fonden

Totala koldioxidutsläpp i Sjätte AP-fondens portfölj uppgick 2022 till 101 tusen tCO2e, en ökning från 69 tusen tCO2e 2021. Fondens portföljviktade koldioxidintensitet, ett mått på exponering mot bolag med höga utsläpp av växthusgaser, steg under 2022 med 0,4 tCO2e per miljoner kronor, på grund av förändringar i bolagssammansättningen som ingick i analysen. Större tillgång till uppmätt data jämfört med föregående år (ett resultat av branschinitiativ på området) innebär att en större andel av portföljen är inkluderat i analysen, vilket bidragit till att öka den portföljviktade koldioxidintensiteten.

Mål och måluppfyllnad

Sjätte AP-fondens hållbarhetsmålsättningar genomgick 2021 en större översyn, vilket resulterade i nya mål som följs upp från och med 2022. Flera av ändringarna har medfört tidsbestämda gränsvärden på kort- (2022), medel- (2025) och långfristig sikt (2030+). De fastslagna målen är med ett undantag definierade mot kvantitativa mätetal, och är i huvudsak av resultattyp (till exempel att uppnå ett visst utfall).

Se Bild 60 för en översikt av Sjätte AP-fondens mål och måluppfyllelse på hållbarhetsområdet.

McKinsey & Company

67

285

Skr. 2022/23:130

Bilaga 9

Bild 60a – Sjätte AP-fondens hållbarhetsmål och måluppfyllnad, 2022, (1/2)

Källa: Sjätte AP-fonden

McKinsey & Company

68

286

Skr. 2022/23:130

Bilaga 9

Bild 60b – Sjätte AP-fondens hållbarhetsmål och måluppfyllnad, 2022, (2/2)

Källa: Sjätte AP-fonden

McKinsey & Company

69

287

Skr. 2022/23:130

Bilaga 9

10 Grundläggande utvärdering av Sjunde AP-fonden

I det här kapitlet presenteras resultaten från den grundläggande utvärderingen av Sjunde AP-fondens verksamhet 2022. Den grundläggande utvärderingen beskriver fondens förvaltningsmodell, nyckelhändelser under det gångna året, avkastning, samt hållbarhetsarbete och målsättningar.

10.1Sjunde AP-fondens organisation och förvaltning under 2022

Sjunde AP-fonden är det statliga alternativet i premiepensionssystemet, och skiljer sig därmed från övriga AP-fonder i att det inte är en del av inkomstpensionssystemet. Pensionsmedlen fonden förvaltar kommer från sparare som avstått från att välja fonder, eller som aktivt valt någon av Sjunde AP-fondens produkter, och fonden förvaltade vid årets slut 905 miljarder kronor. Sjunde AP-fonden erbjuder sex sparalternativ, baserat på de två byggstensfonderna: AP7 Aktiefond, en global aktiefond med hög risk, och AP7 Räntefond, en svensk räntefond med låg risk. Övriga fondalternativ är olika kombinationer av de två byggstensfonderna.

AP7 Såfa (Statens Årskullsförvaltningsalternativ) är premiepensionssystemets förvalsalternativ, och består av olika andelar av AP7 Räntefond och AP7 Aktiefond, baserat på spararens ålder. Fram till 55 års ålder består spararens innehav till 100 procent av AP7 Aktiefond, och balanseras sedan om till 67 procent AP7 Räntefond och 33 procent AP7 Aktiefond vid 75 års ålder. Målet för AP7 Såfa är dels att ett kontinuerligt sparande i AP7 Såfa under hela arbetslivet ska ge en långsiktig överavkastning i förhållande till inkomstpensionen om minst 2 procentenheter per år, dels att generera en avkastning som överstiger index för fondrörelsen, exklusive AP724.

AP7 Aktiefond fungerar som riskmotor i AP7 Såfa och är en diversifierad globalfond med riskhöjande inslag och ESG-profil. En majoritet av kapitalet förvaltas externt. AP7 Aktiefond har 99 procent av placeringarna utanför Sverige, och valutasäkrar normalt inte utländska tillgångar. Det innebär att valutarörelser på kort sikt kan få stor påverkan på fondens utveckling. Fondens målsättning är att långsiktigt överträffa avkastningen för jämförelseindex, som från 2019 är det globala aktieindexet MSCI ACWI (SEK).

AP7 Räntefond syftar till att erbjuda lägre risk än aktiefonden, och innehåller i huvudsak svenska ränterelaterade instrument med låg kreditrisk, till stor del av bostadsobligationer. Fondens målsättning är att långsiktigt överträffa avkastningen för jämförelseindex, Handelsbankens ränteindex HMT 74, som utgörs av svenska statsobligationer och säkerställda obligationer med en genomsnittlig duration av tre år.

AP7 Offensiv, AP7 Balanserad, och AP7 Försiktig är alla alternativ med en statisk mix25 av aktie- och räntefonden, och erbjuder olika risknivåer.

Vid utgången av 2022 hade fonden 45 anställda varav 11 arbetade inom kapitalförvaltningen, jämfört med 2021 då fonden hade 42 anställda varav 11 arbetade inom kapitalförvaltningen. Kapitalförvaltningsorganisationen består av funktionerna Exekvering, Strategi & Allokering, samt Alternativa investeringar (se Bild 61).

24 Index för fondrörelsen, exklusive AP7 definieras som den genomsnittliga fondavkastningen i premiepensionssystemet exklusive Sjunde AP-fondens produkter genom hela rapporten.

25 Rebalanseras årligen

McKinsey & Company

70

288

Skr. 2022/23:130

Bilaga 9

Bild 61 – Sjunde AP-fondens organisation 2022

Källa: Sjunde AP-fonden

Utöver löpande verksamhet har fonden fortsatt utveckling enligt den fastställda strategisk planen, vilket bland annat inneburit en utökning av andelen gröna obligationer i ränteportföljen, utveckling och implementering av en omställningsportfölj som en del i AP7:s klimathandlingsplan samt upphandling av ett nytt portföljförvaltningssystem. Fonden har också förberett organisationen inför det utökade mandatet att investera i fastigheter och infrastruktur, som följer av lagändringen för Sjunde AP-fonden som träder i kraft den första januari 2023.

Sjunde AP-fondens styrelse har under året genomfört en rekrytering av ny VD, Pål Bergström, då nuvarande VD Richard Gröttheim meddelat sin avgång. Pål tillträder som VD senast den 1 juli 2023. Richard Gröttheim kvarstår som VD fram till detta.

10.2Sjunde AP-fondens resultat 2001–2022

Avkastning och måluppfyllnad

Bild 62 – Sjunde AP-fondens resultat, 2018–2022, årlig avkastning; procent

1. Benchmark för AP7 SÅFA är den genomsnittliga avkastningen för fonderna i premiepensionssystemet exklusive AP7:s produkter. Benchmark för AP7 Aktiefond är MSCI ACWI (SEK), ett globalt aktieindex. Benchmark för AP7 Räntefond är HMT74, ett ränteindex publicerat av Handelsbanken.

McKinsey & Company

71

289

Skr. 2022/23:130

Bilaga 9

Källa: Sjunde AP-fonden

År 2022 genererade förvalsalternativet AP7 Såfa en avkastning på -9,5 procent, vilket var högre än index för fondrörelsen exklusive AP7 som uppgick till -15,1 procent. AP7 Såfa har även överträffat index för fondrörelsen exklusive AP7 under perioden 2018–2022 (9,8 procent och 7,4 procent).

AP7 Aktiefond hade en avkastning om -9,9 procent år 2022, vilket är lägre än jämförelseindex (-5,6 procent)26. Jämförelseindex för Aktiefonden är MSCI ACWI (SEK), ett globalt aktieindex, uttryckt i svenska kronor, vilket innebär att försvagningen av den svenska kronan bidrar till jämförelseindex relativt högre resultat.

Under perioden 2018–2022 avkastade Aktiefonden årligen 10,8 procent, vilket är något lägre än fondens jämförelseindex som avkastade 11 procent årligen under samma period.

Räntefonden avkastade –5,9 procent under 2022, vilket var i linje med jämförelseindex (-5,8 procent) men lägre än Räntefondens avkastning 2018–2022 (-1,2 procent).

Bild 63 – Utveckling för AP7 mot index 2000–2022, årlig avkastning; procent

1. Avser det samlade kapitalet för AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond

2. Per den 13 december 2000

3.Från Pensionsmyndighetens ’Månadsstatistik om premiepension’, och avser utvecklingen sedan 1999-12-31.

Källa: Sjunde AP-fonden, Pensionsmyndigheten

Sjunde AP-fondens avkastningsmål är att överstiga inkomstpensionen, uttryckt genom inkomstindex, med 2 procent. Över perioden 200027–2022 uppgick den kapitalviktade avkastningen för AP7 Såfa till 9,8 procent, vilket är 6,5 procentenheter högre än inkomstindex utveckling om 3,3 procent per år.

För perioden 2001–2022 har förvalsalternativet28 i genomsnitt avkastat 7,4 procent per år, jämfört med index för fondrörelsen, exklusive AP7, som i genomsnitt avkastat 4,8 procent (se Bild 63)

26 Benchmark för AP7 Aktiefond är MSCI ACWI.

27 Sedan december år 2000.

28 Premiesparfonden jan 2001-maj 2010 och AP7 Såfa maj 2010 - 2022.

McKinsey & Company

72

290

Skr. 2022/23:130

Bilaga 9

Bild 64 – Utvecklingen av kapitalet i premiepensionssystemet, 2001–2022

1. Förvaltningskostnader.

2. Förvaltningsavgift mot kund

3. Fondbolagets rörelsekostnader och courtage för aktiefonden i förhållande till totalt förvaltat kapital

4. Kostnad för premiepensionssystemet exkl. AP7, efter rabatter, i förhållande till kapital

Källa: Sjunde AP-fonden

Vid slutet av 2022 förvaltade Sjunde AP-fonden 905 miljarder kronor, motsvarande 49,5 procent av det totala premiepensionssystemets kapital. AP7 Aktiefond utgör 44,6 procentenheter, och AP7 Räntefond utgör 5,0 procentenheter av dessa. Sedan år 2010 har Sjunde AP-fondens andel av totala premiepensionssystemet ökat med totalt 22,6 procentenheter (Bild 65).

Sjunde AP-fondens faktiska kostnadsandel av förvaltat kapital29 var 2022 0,06 procent, något högre än kostnadsandelen för 2021 som var 0,04 procent, främst till följd av ett lägre förvaltat kapital. Förvaltningsavgiften till sparare för AP7 Aktiefond respektive AP7 Räntefond var 0,05 procent respektive 0,04 procent av fondens kapital (en minskning för AP7 Aktiefond från 0,075 procent). Genomsnittlig förvaltningsavgift hos de omkring 500 fonder som ingick i premiepensionssystemet 31 december 2022 var cirka 0,20 procent efter rabatter30.

10.3Sjunde AP-fondens hållbarhetsarbete och -målsättningar under 2022

Principer för hållbarhetsarbetet

Sjunde AP-fonden arbetar med ett integrerat hållbarhetsperspektiv i förvaltningen, både vid investeringsbeslut och i ägarstyrningen av förvaltade bolag. Fondens Klimathandlingsplan vägleder arbetet med investeringar och ägarstyrning rörande utsläpps-, klimat- och miljöfrågor. Handlingsplanen identifierar fyra områden där fonden kan agera för att påverka klimatutvecklingen: investeringar, aktivt ägande, offentlig policydialog, och transparens.

Fonden bedriver fördjupat aktivt ägande av bolag med stora utsläpp, och identifierar och avyttrar bolag som bedöms sakna omställningsplaner i linje med Parisavtalet eller på annat sätt inte bedriver ett

29 Fondbolagets rörelsekostnader samt courtageavgifter i relation till totalt förvaltat kapital.

30 Pensionsmyndigheten.

McKinsey & Company

73

291

Skr. 2022/23:130

Bilaga 9

trovärdigt hållbarhetsarbete. Detta har lett att 11 bolag uteslöts eller ”svartlistades” under 2022, till främst inom kolindustrin.31 Fonden använder ”svartlistning” som ett påverkansverktyg i dialog med bolagen.

Utöver det integrerade arbetet organiseras en del av fondens hållbarhetsarbete inom ramen för tre parallellt rullande treåriga fördjupningsteman. Fonden bedriver projekt inom ramen för temaområdena som syftar till att utveckla Sjunde AP-fondens och portföljbolagens hållbarhetsarbete (till exempel genom nya interna processer) och sprida kunskap om metoder för hur investerare kan bidra till angelägna hållbarhetsfrågor, till exempel genom att publicera rapporter och arrangera evenemang).

Temat Klimatomställning berör investerares bidrag till omställningen i de mest klimatpåverkande bolagen. Under 2022 publicerade Sjunde AP-fonden en handlingsplan för hur fonden ska arbeta för att bidra till nettonollutsläpp senast år 2050.

Temat Avskogning och biologisk mångfald rör två parallella och sammankopplade globala kriser: klimatet och förlusten av biologisk mångfald. Avskogning medför både ökade utsläpp av växthusgaser och en förlust av biologisk mångfald – Sjunde AP-fonden påbörjade därför temat med ägarstyrning i syfte att minska avskogning. Sedan starten har temat breddats till att handla mer generellt om biologisk mångfald, bland annat genom fondens samarbete med TFND (Task Force on Nature-related Financial Disclosures).

Temat Universell ägarstyrning är en plattform för att undersöka hur fonden bäst nyttjar sin roll som global ägare och använder sina resurser på bästa sätt. Under de tre år temat pågår arbetar fonden med att vidareutveckla och förfina sina ägarstyrningsaktiviteter. För att möjliggöra styrning av samtliga bolag i den breda portföljen utnyttjar fonden externa leverantörer vid röstning i globala förvaltade bolag.

Aktiviteter under 2022

2022 års hållbarhetsarbete har präglats av framtagandet av fondens klimathandlingsplan. Det övergripande syftet med klimathandlingsplanen är att fonden ska bidra till globala nettonollutsläpp 2050.

Inom planen har ett antal tidsatta mål fastställts. Målen är strukturerade i enlighet med den kategorisering som anges i The Investor Agendas ”Expectation ladder”.32 Styrt av klimathandlingsplanen

har Sjunde AP-fonden bland annat börjat kartlägga andelen bolag med trovärdiga omställningsplaner i portföljen, och har tagit fram en plan för att öka denna andel genom investeringar, svartlistning och ägarstyrning.

Sjunde AP-fonden har också skärpt kraven för svartlistning ytterligare, och svartlistar numera bolag med aktiviteter som berör utvinning och förbränning av kol som inte uppvisar trovärdiga omställningsplaner. Kraven omfattar även oljebolag med verksamhet inom oljesandsutvinning utan trovärdiga omställningsplaner.

AP7 har sedan 2015 samarbetat med investerarnätverk och för att utveckla en standard för positiv klimatlobbying, Global Standard on Responsible Climate Lobbying, vilken lanserade i mars. Standarden syftar till att vägleda företag i deras lobbying-aktiviteter och försäkra investerare att bolags lobbying är i linje med Parisavtalet.

Utöver detta så agerade Sjunde AP-fonden som pådrivare för en hållbar utveckling genom att fonden lade 2 motioner och röstade vid 4 523 av 4 578 möjliga bolagsstämmor, vilket motsvarar 99 procent samt var involverade i 18 pågående rättsprocesser tillsammans med andra institutionella investerare.

Fondens temaområden har under 2022 varit Klimatomställning (aktivt 2020–2022), Avskogning och biologisk mångfald (aktivt 2021–2023) och Universell ägarstyrning (aktivt 2022–2024). Klimatomställning avslutas och under 2023 kommer temat Styrelseansvar initieras. Sjunde AP-fonden

31 104 bolag nu är uteslutna ur Sjunde AP-fondens investeringsuniversum.

32 Se: theinvestoragenda.org

McKinsey & Company

74

292

Skr. 2022/23:130

Bilaga 9

har också publicerat en temarapport för 2019–2021 års temaområde Hållbar effektmätning, som sammanfattar fondens arbete och slutsatser på området.

Tematiska investeringar

Sjunde AP-fonden har sedan tidigare gröna investeringsmandat i samtliga tillgångsslag, men inte någon hållbarhetsportfölj eller annan tematisk investeringsstrategi specifikt inriktad på klimatomställning. Fonden har dock, som en följd av klimathandlingsplanen och i samband med utökandet av kravet om ansvarsfulla investeringar som från den första januari 2023 också omfattar Sjunde AP-fonden, under 2022 arbetat med att utveckla en omställningsportfölj för att investera i bolag som minskar utsläpp. Ambitionen är att uppnå globalt minskade utsläpp, genom att investera i och aktivt förvalta bolag med stora möjligheter att minska klimatavtryck.

Koldioxidutsläpp

Bild 66 – Sjunde AP-fondens portföljviktade koldioxidintensitet, tCO2e per miljoner kronor, 2021–2022

Måttet summerar portföljbolagens respektive koldioxidintensitet, det vill säga ett bolags koldioxidutsläpp i förhållande till dess omsättning, viktat baserat på respektive bolags andel av portföljen.

Källa: Sjunde AP-fonden

Totala koldioxidutsläpp i Sjunde AP-fondens portfölj uppgick 2022 till 4,1 miljoner tCO2e, en ökning från 4,0 miljoner tCO2e under 2021. Fondens portföljviktade koldioxidintensitet, ett mått på exponering mot bolag med höga utsläpp av växthusgaser, ökade under 2022 med 0,6 tCO2e/miljoner kronor. Detta till stor del på grund av en ökad portföljvikt, då aktieportföljens totala utsläpp var i linje med 2021. Energibolag med fossil verksamhet har presterat mycket väl under 2022, till följd av de höga gas- och oljepriser som utlösts av Rysslands invasion av Ukraina. Dessa bolag, vars verksamheter är koldioxidintensiva, upptar därmed en större andel av fondens portfölj, och bidrar till en högre portföljviktad koldioxidintensitet. En liknande påverkan har skett till följd av svag börsutveckling för vissa IT-bolag, framför allt i USA, vars verksamheter genererar låga utsläpp.

Mål och måluppfyllnad

Sjunde AP-fonden hållbarhetsmålsättningar är oförändrade från föregående år. Målen är av kombinerad aktivitets- (till exempel att genomföra ett antal aktiviteter) och resultattyp (till exempel< att uppnå ett visst utfall), och 6 av 15 mål är definierade mot kvantitativa mätetal (mål 1, 10, 11, 12, 13 och 15). Fonden bedömer att samtliga mål uppfyllts (i den mån de är definierade med gränsvärden för 2022).

Se Bild 67 för en översikt av Sjunde AP-fondens mål och måluppfyllelse på hållbarhetsområdet.

McKinsey & Company

75

293

Skr. 2022/23:130

Bilaga 9

Bild 67a – Sjunde AP-fondens hållbarhetsmål och måluppfyllnad, 2022 (1/2)

Källa: Sjunde AP-fonden

McKinsey & Company

76

294

Skr. 2022/23:130

Bilaga 9

Bild 67b – Sjunde AP-fondens hållbarhetsmål och måluppfyllnad, 2022 (2/2)

Källa: Sjunde AP-fonden

McKinsey & Company

77

295

Skr. 2022/23:130 Bilaga 9

296

Finansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 25 maj 2023

Närvarande: statsminister Kristersson, ordförande, och statsråden Busch, Billström, Svantesson, Ankarberg Johansson, Edholm, J Pehrson, Waltersson Grönvall, Strömmer, Roswall, Forssmed, Tenje, Slottner, M Persson, Wykman, Malmer Stenergard, Kullgren, Liljestrand, Brandberg, Pourmokhtari

Föredragande: statsrådet Wykman

Regeringen beslutar skrivelse Redovisning av AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2022

Skr. 2022/23:130

297