Regeringens skrivelse 2022/23:101

Årsredovisning för staten 2022

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 13 april 2023

Ulf Kristersson

Niklas Wykman (Finansdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse för det ekonomiska utfallet i staten 2022. Skrivelsen omfattar en uppföljning av de budgetpolitiska målen, utfallet på budgetens inkomsttitlar och anslag samt övriga finansiella befogenheter, resultat- räkning, balansräkning och finansieringsanalys, utvecklingen av statsskulden, redovisning och riskanalys av statliga garantier och utlåning samt nationellt intygande och avgifter till och bidrag från EU.

Vidare lämnas en sammanställning av Riksrevisionens granskningsrapporter från effektivitetsrevisionen under året och regeringens åtgärder med anledning av dessa. Slutligen redovisas vilka myndigheter som fått en modifierad revisionsberättelse från Riksrevisionen och skälen för detta.

1

 

Skr. 2022/23:101

 

Innehållsförteckning

 

Sammanfattning .........................................................................................................................

5

Inledning

...................................................................................................................................

12

1 Uppföljning av de budgetpolitiska målen....................................................................

15

1.1

Den offentliga sektorns finansiella sparande ..................................................

15

1.2

Utgiftstaket för 2022 ...........................................................................................

17

2 Utfallet för statens budget..............................................................................................

23

2.1

Saldot i statens budget 2022...............................................................................

23

2.2

Ändringar i statens budget 2022........................................................................

26

2.3Poster i statens budget som ska finansieras av Europeiska

 

faciliteten för återhämtning och resiliens.........................................................

32

2.4

Inkomster i statens budget 2022 .......................................................................

35

2.5

Utgifter i statens budget 2022............................................................................

56

2.6

Förändring av anslagsbehållningar....................................................................

70

2.7

Riksgäldskontorets nettoutlåning......................................................................

72

2.8

Kassamässig korrigering .....................................................................................

79

2.9

Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget .....................................

81

2.10

Realekonomisk fördelning av anslagen i statens budget ...............................

85

3 Utfall per utgiftsområde .................................................................................................

89

3.1

Utgiftsområde 1 Rikets styrelse .........................................................................

89

3.2

Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning............................

93

3.3

Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution .......................................................

98

3.4

Utgiftsområde 4 Rättsväsendet..........................................................................

99

3.5

Utgiftsområde 5 Internationell samverkan ....................................................

102

3.6

Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap..............................

103

3.7

Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd.........................................................

107

3.8

Utgiftsområde 8 Migration...............................................................................

111

3.9

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg ...........................

114

3.10

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och

 

 

funktionsnedsättning.........................................................................................

119

3.11

Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom .................................

123

3.12

Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn....................

125

3.13

Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering .....

128

3.14

Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv...........................................

130

3.15

Utgiftsområde 15 Studiestöd ...........................................................................

136

3.16

Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning.............................

138

3.17

Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid..........................

142

3.18

Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och

 

 

byggande samt konsumentpolitik....................................................................

147

3.19

Utgiftsområde 19 Regional utveckling ...........................................................

151

3.20

Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård ...........................................

153

3.21

Utgiftsområde 21 Energi ..................................................................................

156

3.22

Utgiftsområde 22 Kommunikationer .............................................................

159

3.23

Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel ....................

165

3.24

Utgiftsområde 24 Näringsliv............................................................................

169

3.25

Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner ......................................

175

3.26

Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. .....................................................

177

3.27

Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen....................................

180

4 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys ..........................................

183

4.1

Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar...........................................

183

4.2

Resultaträkning...................................................................................................

198

2

Skr. 2022/23:101

 

4.3

Balansräkning .....................................................................................................

202

 

4.4

Finansieringsanalys ............................................................................................

205

 

4.5

Noter....................................................................................................................

208

5

Utvecklingen av statsskulden.......................................................................................

293

 

5.1

Definition av statsskulden................................................................................

293

 

5.2

Statsskuldens fördelning och löptid................................................................

294

 

5.3

Statsskuldens kostnader....................................................................................

298

6

Redovisning och riskanalys av statliga garantier och utlåning................................

301

 

6.1

Statliga garantier.................................................................................................

301

 

6.2

Statlig utlåning med kreditrisk .........................................................................

315

 

6.3

Analys av väsentliga risker i statens utlåning och utställda garantier.........

322

7

Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU.....................................

327

7.1Redovisningsskyldighet för EU-medel i den svenska

 

statsförvaltningen...............................................................................................

327

7.2

Redovisning av samtliga EU-medel................................................................

332

7.3

Räkenskapssammanställning av EU-medel ...................................................

334

7.4

Ansvariga myndigheters bedömningar...........................................................

340

7.5Regeringens övergripande bedömning och nationella intygande

 

av EU-medel.......................................................................................................

346

Bilaga 1

Specifikation av inkomster i statens budget

 

Bilaga 2

Specifikation av utgifter i statens budget

 

Bilaga 3

Specifikation av ändringsbudgetar som påverkar anslagen

 

 

i statens budget

 

Bilaga 4

Beställningsbemyndiganden

 

Bilaga 5

Sammanställning av slutbehandlade effektivitetsrapporter

 

Bilaga 6

Tabellsamling

 

Bilaga 7

Statliga myndigheter

 

Bilaga 8

Ordlista

 

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 13 april 2023

 

3

Skr. 2022/23:101

Sammanfattning

Det ekonomiska utfallet för 2022

Den offentliga sektorns finansiella sparande 2022 uppgick till ca 44 miljarder kronor eller 0,7 procent av BNP. I förhållande till 2021 förbättrades det finansiella sparandet med 42 miljarder kronor.

Utgifterna under utgiftstaket uppgick till 26,3 procent av BNP. Överskottet i statens budget uppgick till 164 miljarder kronor, vilket är en förbättring med 86 miljarder kronor jämfört med 2021.

Resultaträkningen uppvisade ett överskott på 27 miljarder kronor. Jämfört med 2021 försämrades resultatet med 63 miljarder kronor.

Statsskulden minskade med 114 miljarder kronor till 1 031 miljarder kronor vid utgången av 2022. Som andel av BNP minskade statsskulden från 21,0 procent 2021 till 17,4 procent 2022.

I följande tabell redovisas några nyckeltal för det ekonomiska utfallet 2022 jämfört med 2021.

Tabell 0.1 Nyckeltal för det ekonomiska utfallet

Miljarder kronor

 

 

Procent av

 

Procent av

 

2022

BNP1

2021

BNP2

Den offentliga sektorns finansiella

 

 

 

 

sparande

44

0,7

1

0,0

 

 

 

 

 

Statens budgetsaldo

164

2,8

78

1,4

Utgiftstak

1 634

27,6

1 695

31,0

 

 

 

 

 

Takbegränsade utgifter

1 559

26,3

1 551

28,4

 

 

 

 

 

Statens nettoförmögenhet

113

1,9

117

2,1

Statsskuld

1 031

17,4

1 145

21,0

 

 

 

 

 

Årets överskott i resultaträkningen

27

0,5

90

1,6

 

 

 

 

 

Utlåning3

323

5,5

375

6,9

Garantiåtaganden4

2 657

44,8

2 413

44,2

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

1Preliminär BNP för 2022 uppgår till 5 926 miljarder kronor (löpande priser).

2Reviderad BNP för 2021 uppgår till 5 462 miljarder kronor (löpande priser).

3Inklusive utlåning till Riksbanken.

4Exklusive icke beloppssatta kapitaltäckningsgarantier och investerarskydd.

5

Skr. 2022/23:101

Den offentliga sektorns finansiella sparande

Tabell 0.2

Den offentliga sektorns finansiella sparande

 

 

Miljarder kronor

 

 

 

 

 

2022

2021

Inkomster

 

2 848

2 646

 

 

 

Skatter och avgifter

2 459

2 331

Övriga inkomster

389

315

 

 

 

 

Utgifter

 

2 804

2 645

 

 

 

Finansiellt sparande

44

1

varav staten

 

2

-39

 

 

 

varav ålderspensionssystemet

19

6

 

 

 

varav kommunala sektorn

22

34

Finansiellt sparande, bakåtblickande åttaårssnitt, procent av

 

 

BNP

 

0,2

-0,1

 

 

 

 

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

Källa: Statistiska centralbyrån.

Den offentliga sektorn redovisade 2022 ett finansiellt sparande som uppgick till ca 44 miljarder kronor eller 0,7 procent av BNP. I förhållande till 2021 ökade det finansiella sparandet med ca 42 miljarder kronor eller 0,7 procent av BNP. Förstärkningen mellan 2021 och 2022 förklaras till stor del av den höga inflationen som innebar att produktionsskatter växte kraftigt. Även kapitalinkomsterna ökade kraftigt mellan åren.

Regeringen bedömer att det bakåtblickande åttaåriga genomsnittet av det finansiella sparandet ligger strax under målnivån 2022. Denna avvikelse är dock motiverad av stabiliseringspolitiska skäl med anledning av de ekonomiska effekterna av spridningen av covid-19.

Utgiftstaket för staten

Tabell 0.3

Utgiftstaket för staten

 

 

Miljarder kronor

 

 

 

 

 

2022

2021

 

 

 

Utgiftstaket, ursprungligt fastställd nivå

1 502

1 430

Tekniska justeringar

2

6

 

 

 

Reella justeringar

130

259

 

 

 

Utgiftstak, slutligt fastställt

1 634

1 695

Takbegränsade utgifter

1 559

1 551

 

 

 

Budgeteringsmarginal

75

144

 

 

 

Budgeteringsmarginal, procent av takbegränsade utgifter

4,8

9,3

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

 

 

Det av riksdagen slutligt fastställda utgiftstaket för 2022 uppgick till 1 634 miljarder kronor. Enligt utfallet för statens budget uppgick de utgifter som omfattas av utgifts- taket till 1 559 miljarder kronor, dvs. 75 miljarder kronor lägre än det fastställda taket.

6

Skr. 2022/23:101

Utfallet för statens budget

Tabell 0.4 Utfallet för statens budget

Miljarder kronor

 

Statens budget1 2022

2022

2021

Totala inkomster

1 190

1 286

1 191

 

 

 

 

Statens skatteinkomster

1 220

1 308

1 235

Övriga inkomster

-31

-22

-44

 

 

 

 

Totala utgifter m.m.

1 137

1 123

1 113

 

 

 

 

Utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor

 

 

 

m.m.

1 191

1 211

1 216

 

 

 

 

Statsskuldsräntor m.m.

12

27

-1

 

 

 

 

Förändring av anslagsbehållningar

-7

 

 

Riksgäldskontorets nettoutlåning

-60

-111

-97

 

 

 

 

Kassamässig korrigering

0

-5

-4

 

 

 

 

Budgetsaldo

53

164

78

 

 

 

 

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

1Med statens budget menas den ursprungliga budgeten sammanställd av riksdagen i december 2021.

Inkomsterna i statens budget beräknades uppgå till 1 190 miljarder kronor. Utfallet blev 1 286 miljarder kronor, vilket var 97 miljarder kronor högre än beräknat. Skatteinkomsterna för staten blev knappt 88 miljarder kronor högre än beräknat och övriga inkomster blev 9 miljarder kronor högre än beräknat. De högre skatte- inkomsterna beror främst på högre inkomster från mervärdesskatt till följd av de kraftiga prisökningarna på hushållens konsumtion. Det beror också på högre intäkter från arbetsgivaravgifter, då lönesumman ökade mer än vad som antogs i beräkningarna till statens budget för 2022.

Utgifterna i statens budget uppgick till 1 123 miljarder kronor. Det var 14 miljarder kronor (1,3 procent) lägre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten. Med riksdagens beslut om ändringar i statens budget anvisades sammanlagt ytterligare 87 miljarder kronor. I förhållande till totalt anvisade medel (statens budget och ändringar i statens budget) blev utgifterna 101 miljarder kronor (8,3 procent) lägre.

Budgetsaldot visade för 2022 ett överskott på 164 miljarder kronor, vilket var en förbättring med 86 miljarder kronor jämfört med 2021.

7

Skr. 2022/23:101

Resultaträkning

Tabell 0.5

Resultaträkning

 

 

Miljarder kronor

 

 

 

 

 

2022

2021

Intäkter

 

 

 

 

 

 

 

Skatteintäkter

 

1 599

1 505

Övriga intäkter

 

150

136

 

 

 

Summa intäkter

1 749

1 641

 

 

 

 

 

 

 

 

Kostnader

 

 

 

 

 

 

Transfereringar m.m.

-1 345

-1 341

 

 

 

Statens egen verksamhet

-356

-315

Summa kostnader

-1 701

-1 656

 

 

 

 

 

 

Resultat från andelar i hel- och delägda

 

 

företag

 

20

98

 

 

 

Finansiella intäkter och kostnader, netto

-41

7

 

 

 

Årets överskott

27

90

 

 

 

 

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

Resultaträkningen för 2022 visade ett överskott om 27 miljarder kronor, vilket var 63 miljarder kronor lägre än 2021 då överskottet uppgick till 90 miljarder kronor.

Skatteintäkterna ökade med 94 miljarder kronor medan övriga intäkter ökade med 14 miljarder kronor.

Kostnaderna för transfereringar m.m. uppgick till 1 345 miljarder kronor, vilket var en ökning med 4 miljarder kronor jämfört med 2021.

Kostnaderna för statens egen verksamhet uppgick till 356 miljarder kronor vilket var en ökning med 41 miljarder kronor jämfört med 2021.

Resultat från andelar i hel- och delägda företag uppgick till 20 miljarder kronor, en minskning med nära 78 miljarder kronor jämfört med 2021.

Finansiella intäkter och kostnader, netto uppgick till -41 miljarder kronor, en minskning med 47 miljarder kronor jämfört med 2021. Nettokostnaden för stats- skulden och Övriga finansiella kostnader ökade kraftigt medan Övriga finansiella intäkter minskade något jämfört med 2021.

8

Skr. 2022/23:101

Balansräkning

Tabell 0.6

Balansräkning

 

 

Miljarder kronor

 

 

 

 

 

2022-12-31

2021-12-31

Tillgångar

 

 

 

 

 

 

Immateriella anläggningstillgångar

13

12

Materiella anläggningstillgångar

766

710

 

 

 

Finansiella anläggningstillgångar

564

627

 

 

 

 

Utlåning

 

323

375

Varulager m.m.

 

3

3

 

 

 

 

Fordringar

 

180

152

 

 

 

Periodavgränsningsposter

306

322

Kortfristiga placeringar

37

16

 

 

 

Kassa och bank

9

7

 

 

 

Summa tillgångar

2 200

2 225

 

 

 

Kapital och skulder

 

 

 

 

 

Nettoförmögenhet

113

117

 

 

 

 

Fonder

 

216

224

 

 

 

 

Avsättningar

 

376

371

 

 

 

 

Statsskulden

 

1 031

1 145

Skulder m.m.

 

347

263

 

 

 

Periodavgränsningsposter

117

106

 

 

 

Summa kapital och skulder

2 200

2 225

 

 

 

Garantiförbindelser

7

7

 

 

 

Övriga ansvarsförbindelser

87

107

 

 

 

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

 

 

Statens nettoförmögenhet, dvs. skillnaden mellan tillgångarnas och skuldernas bokförda värde (motsvarande eget kapital i ett företag), uppgick till 113 miljarder kronor vid utgången av 2022. I förhållande till 2021 minskade nettoförmögenheten med 4 miljarder kronor.

Den konsoliderade statsskulden minskade med 114 miljarder kronor till

1 031 miljarder kronor vid utgången av 2022. Lån i svenska kronor minskade med 85 miljarder kronor och lån i utländsk valuta minskade med 29 miljarder kronor.

9

Skr. 2022/23:101

Statliga garantier

Tabell 0.7

Statliga garantier

 

 

Miljarder kronor

 

 

 

 

 

2022-12-31

2021-12-31

Insättningsgarantin

2 131

1 917

 

 

 

Investerarskyddet

 

 

Kreditgarantier

 

305

291

 

 

 

Garantier om tillförsel av kapital

216

198

 

 

 

Pensionsgarantier

6

7

Totalt

 

2 657

2 413

 

 

 

 

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

De statliga garantiåtagandena ökade med 244 miljarder kronor jämfört med 2021 och uppgick till 2 657 miljarder kronor vid utgången av 2022. Som andel av BNP uppgick de statliga garantiåtagandena till 44,8 procent.

Insättningsgarantin uppgick till 2 131 miljarder kronor, vilket var en ökning med 213 miljarder kronor jämfört med 2021.

Kreditgarantierna inklusive exportkreditgarantier uppgick till 305 miljarder kronor, vilket var ökning med 14 miljarder kronor i förhållande till 2021. Garantier om tillförsel av kapital uppgick till 216 miljarder kronor, vilket var en ökning med

18 miljarder kronor jämfört med 2021.

Risken för stora förluster i den ordinarie portföljen och för stora förluster i form av direkta infrianden av insättningsgarantin bedöms vara måttlig.

Statlig utlåning

Tabell 0.8

Statlig utlåning

 

 

Miljarder kronor

 

 

 

Lån

 

2022-12-31

2021-12-31

CSN:s utlåning

 

238

228

 

 

 

Lån till Riksbanken

76

127

Övriga lån

 

9

20

 

 

 

 

Summa

 

323

375

 

 

 

 

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

Statens utlåning uppgick till 323 miljarder kronor. Centrala studiestödsnämndens utlåning för studielån och utlåningen till Riksbanken utgör huvuddelen av statens utlåning.

10

Skr. 2022/23:101

Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU

Det nationella intygandet grundas på ansvariga myndigheters intyganden och bedömningar om hanteringen av EU-medel, Riksrevisionens uttalande från granskningen av myndigheternas räkenskaper och deras interna styrning och kontroll samt ESV:s revisionsutlåtanden varpå regeringen lämnar följande intygande.

Rättvisande räkenskaper

Sammanställningen av EU-räkenskaperna, omfattande resultat- och balansräkning samt en kassamässig redovisning, har upprättats enligt god redovisningssed. Regeringen bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande.

Betryggande intern styrning och kontroll

Det finns ett ramverk för staten som syftar till att säkerställa en betryggande intern styrning och kontroll av EU-medlen.

Avgift till och bidrag från EU (kassamässigt)

Tabell 0.9 Avgift till och bidrag från EU (kassamässigt)

Miljarder kronor

 

2022

2021

Betalningar till EU

48

52

Betalningar från EU

16

15

 

 

 

Nettoflöde från statens budget

 

 

till EU

33

38

 

 

 

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

Sveriges avgift till EU uppgick till 48 miljarder kronor, vilket var en minskning med 4 miljarder kronor jämfört med 2021. Merparten av minskningen berodde på att den BNI-baserade avgiften blev lägre. Bidragen från EU uppgick till ca 16 miljarder kronor. Det kassamässiga nettoflödet från statens budget till EU uppgick till

33 miljarder kronor, vilket var en minskning med 5 miljarder kronor jämfört med 2021.

.

11

Skr. 2022/23:101

Inledning

Regeringen ska varje år senast den 15 april året efter budgetåret lämna en årsredovisning för staten till riksdagen.

Årsredovisningen för staten 2022 har upprättats i enlighet med bestämmelserna i budgetlagen (2011:203) och enligt god redovisningssed. Regeringen bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av det ekonomiska resultatet och ställningen samt förvaltningen av statens tillgångar.

Den konsoliderade redovisningen i årsredovisningen omfattar myndigheterna, inklusive affärsverken, under riksdagen och regeringen. Dessutom ingår Riksbankens grundfond som en tillgång hos staten.

Intäkter och kostnader, tillgångar och skulder samt betalningar som redovisas av Riksbanken och AP-fonderna ingår dock inte. Inte heller ingår premiepensions- systemets tillgångar och skulder med dess avkastning i konsolideringen.

Redovisningen omfattar all verksamhet i de ingående organisationerna oavsett finansiering och baseras på information som de statliga myndigheterna och affärsverken lämnar till statsredovisningen och information som presenteras i myndigheternas årsredovisningar. I fall där informationen inte varit tillräcklig har kompletterande information inhämtats. Underlaget har kompletterats med ekonomiska händelser som inte har redovisats av myndigheterna, framför allt beräkningar av skatteintäkter som ännu inte har debiterats.

Redovisningen utgår från vedertagna redovisnings- och värderingsprinciper som i så stor utsträckning som möjligt hålls oförändrade över tiden. En utveckling av den statliga redovisningen sker dock fortlöpande. Gällande principer och förutsättningar beskrivs i avsnitt 4.1 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar.

Resultaträkningen ger underlag för bedömning av statens samlade inflöde och förbrukning av resurser. Värdet av statens tillgångar och skulder per den 31 december 2022 redovisas i balansräkningen. Finansieringsanalysen visar statens betalningsflöden. I skrivelsen jämförs utfallet för 2022 i resultat- och balansräkningarna, finansierings- analys och noter med utfallet för 2021.

Statens budget omfattar alla inkomster och utgifter samt andra betalningar som påverkar statens lånebehov. I skrivelsen jämförs och kommenteras budgetens utfall för 2022 dels med inkomsterna och utgifterna i den av riksdagen beslutade ursprungliga budgeten för 2022, dels med utfallet för 2021.

Ekonomistyrningsverket och Riksgäldskontoret har lämnat underlag till denna skrivelse (Fi2023/01072).

Olika avgränsningar av staten

Statens ekonomiska utfall redovisas utifrån olika utgångspunkter beroende på att informationen har olika syften. Avgränsningen av staten kan därmed variera. Redovisningarna kan vidare skilja sig åt på grund av att olika principer tillämpas i räkenskaperna och vid framtagande av statens budget. Beroende på utgångspunkt kan en enskild ekonomisk händelse få delvis olika konsekvenser och utfallet kan därmed skilja sig åt mellan redovisningarna.

12

Skr. 2022/23:101

Informationen om det ekonomiska utfallet i staten utgör även underlag för nationalräkenskaperna som är en statistisk sammanställning i kontoform över den samlade svenska ekonomin.

Nationalräkenskapernas avgränsning av staten utgår från definitioner etc. som följer rekommendationer från FN samt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 549/2013 om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i Europeiska unionen. Nationalräkenskapernas avgränsning skiljer sig från årsredovisningen, bl.a. genom att affärsverken inte ingår i dess avgränsning av staten.

Underlag för och kvalitetssäkring av årets skrivelse

Årsredovisningen för staten bygger huvudsakligen på underlag som har lämnats av Ekonomistyrningsverket (ESV) och Riksgäldskontoret. ESV:s underlag omfattar utfallet för statens budget inklusive finansiella befogenheter i form av beställnings- bemyndiganden, garantier etc. Vidare omfattar det resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys, statsskuldens utveckling samt redovisning av avgifter till och bidrag från EU. Riksgäldskontorets underlag omfattar redovisning och riskanalys av statliga garantier och utlåning.

Redovisningen har i övrigt kompletterats eller tagits fram internt inom Regerings- kansliet. Det gäller t.ex. uppföljningen av de budgetpolitiska målen. När det gäller uppföljningen av överskottsmålet utgår denna dels från officiell statistik från Statistiska centralbyrån, dels från de indikatorer som regeringen använder för att följa upp överskottsmålet i budgetpropositionen och den ekonomiska vårpropositionen. Hur uppföljningen sker beskrivs närmare i regeringens skrivelse Ramverk för finanspolitiken (skr. 2017/18:207).

Kvaliteten i årsredovisningen för staten granskas dels genom Riksrevisionens årliga revision av myndigheterna och deras årsredovisningar, som ligger till grund för resultat- och balansräkningarna, finansieringsanalysen samt utfallet för statens budget, dels myndighetsledningarnas intygande om att respektive myndighets årsredovisning ger en rättvisande bild.

En kvalitetskontroll sker även genom etablerade kvalitetssäkringsrutiner i samband med ESV:s konsolideringsarbete och genom Regeringskansliets beredning av skrivelsen. Kvalitetssäkringen innefattar bl.a. kontroller av att myndigheternas rapporterade finansiella information överensstämmer med deras respektive årsredovisningar, formella kontroller, motpartsavstämning av mellanhavanden mellan myndigheter, rimlighetskontroller och analys av poster samt dokumenterade metoder för de beräkningar och förutsättningar som gäller för konsolideringsarbetet.

Riksrevisionens årliga revision

Granskning av myndigheternas årsredovisningar 2022

Riksrevisionen har inom ramen för den årliga revisionen granskat 221 myndigheters årsredovisningar för 2022.

För 2022 har Riksrevisionen lämnat revisionsberättelse med reservation för följande tretton myndigheter: Arbetsförmedlingen, Boverket, Försvarsmakten, Institutet för mänskliga rättigheter, Konstnärsnämnden, Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd, Myndigheten för psykologiskt försvar, Nationalmuseum, Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet, Sametinget, Statens centrum för arkitektur och design och Tillväxtverket.

13

Skr. 2022/23:101

En revisionsberättelse med reservation lämnas när Riksrevisionen drar slutsatsen att det finns väsentliga fel men att dessa inte är genomgripande för årsredovisningen eller när Riksrevisionen inte kunnat inhämta tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis men bedömer att de möjliga felen inte är genomgripande.

Av granskade myndigheter har en fått revisionsberättelse med upplysning.

I vissa fall lämnar Riksrevisionen en revisionsberättelse med standardutformning, men vill ändå lyfta fram viktig information och lämnar därför en upplysning i revisions- berättelsen.

De myndigheter som har fått en modifierad revisionsberättelse eller med upplysning återges även utgiftsområdesvis i avsnitt 3.

I tabellen nedan redovisas utvecklingen av antalet modifierade revisionsberättelser för 2018–2022. Myndigheternas årsredovisningar ger överlag en god och rättvisande bild av verksamheten.

Tabell 0.10 Antal modifierade revisionsberättelser 2018–2022

 

2018

2019

2020

2021

2022

Summa

20

9

12

10

13

 

 

 

 

 

 

14

Skr. 2022/23:101

1Uppföljning av de budgetpolitiska målen

1.1Den offentliga sektorns finansiella sparande

Det finansiella sparandet 2022

Den offentliga sektorn redovisade 2022 ett finansiellt sparande som uppgick till

ca 44 miljarder kronor eller 0,7 procent av BNP. I förhållande till 2021 förstärktes det finansiella sparandet med ca 42 miljarder kronor eller ca 0,7 procent av BNP (se tabell 1.1). I prognosen till budgetpropositionen för 2022 beräknades ett underskott på

37 miljarder kronor eller 0,7 procent av BNP. Det finansiella sparandet blev därmed ca 70 miljarder kronor högre än prognostiserat. Avvikelsen förklaras huvudsakligen av att inkomster från skatter blev högre än beräknat. Flertalet skatteslag ökade i större utsträckning än beräknat. En anledning är den höga inflationen som framför allt medförde att skatt på konsumtion underskattades i budgetpropositionen för 2022. Även utdelningar från statliga bolag blev högre än förväntat. Likaså blev övriga inkomster högre än beräknat, detta rör dock kapitalförslitningen som bruttoförs både på inkomst- och utgiftssidan och är neutral för det finansiella sparandet.

Förstärkningen av de offentliga finanserna i förhållande till beräkningarna i budget- propositionen rör samtliga sektorer, och blev störst i kommunsektorn. Detta beror bl.a. på att kapacitetsbegränsningar inom sektorn höll tillbaka utgifterna medan skatte- inkomsterna blev högre än beräknat.

Inkomster från skatter och avgifter samt kapital förstärkte även ålderspensions- systemets finanser i högre utsträckning än beräknat.

I staten blev det finansiella sparandet likaså högre än beräknat. Samtidigt som inkomsterna från skatter samt utdelningar från bolag blev högre än beräknat, ökade dock också utgifter mer än väntat. Den största avvikelsen rör transfereringar som beror dels på tillkommande ändringsbudgetar, dels på omklassificeringen av flaskhals- intäkter från näringslivet till staten. Även räntebetalningarna ökade oväntat mycket till följd av den högre räntenivån. Sammantaget togs avvikelserna för inkomster i stor utsträckning ut av att också utgifterna ökade.

Tabell 1.1 Den offentliga sektorns finansiella sparande

Miljarder kronor om annat inte anges

 

BP 2022

Utfall 2022

Utfall - BP22

Utfall 2021

 

 

 

 

 

Inkomster

2 697

2 848

151

2 646

Skatter och avgifter

2 359

2 459

100

2 331

 

 

 

 

 

Kapitalinkomster

83

104

21

66

 

 

 

 

 

Övriga inkomster

255

285

30

249

 

 

 

 

 

Utgifter

2 734

2 804

71

2 645

 

 

 

 

 

Transfereringar

953

988

35

962

 

 

 

 

 

Konsumtion

1 471

1 486

15

1 409

Räntor1

25

40

15

21

Investeringar m.m.2

284

290

5

253

Finansiellt sparande

-37

44

80

1

procent av BNP

-0,7

0,7

1,4

0,0

 

 

 

 

 

Stat

-21

2

23

-39

 

 

 

 

 

15

 

Skr. 2022/23:101

 

 

 

Ålderspensionssystem

9

19

11

6

 

 

 

 

 

Kommunsektorn

-24

22

47

34

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

1Inklusive kapital avkastning på pensionsrätter.

2Inklusive ofördelade utgifter.

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

De förändringar som tillkommit på ändringsbudgetar för att stärka Sverige och stötta Ukraina beräknas ha medfört att den offentliga sektorns inkomster blev något lägre än beräknat i budgetpropositionen för 2022. För utgifterna beräknas motsvarande förändringar vara betydligt större (se tabell 1.2). Den redovisningsmässiga revideringen av de stöd som betalats ut för att kompensera hushåll för höga elavgifter medförde avvikelser på 17,5 miljarder kronor både på inkomst- och utgiftssidan. Med dessa utgiftshöjande händelser beaktat blev utfallet för utgifterna lägre. Detta beror dels på att anvisade medel inom t.ex. migrationsområdet inte utnyttjades fullt ut, dels på att utgifter inom bl.a. arbetsmarknadsområdet blev lägre än förväntat (se avsnitt 2 och 3).

Tabell 1.2 Orsaker till avvikelser mot budgetpropositionen för 2022, offentliga sektorns finanser

Miljarder kronor

 

 

Ändrings-

Elstöd, NR

 

Utfall - totalt

 

 

BP22

budget 2022

redovisning1

Utfall 2022

anvisat 2022

Utfall 2021

Inkomster

2 697

-6

18

2 848

139

2 646

 

 

 

 

 

 

 

Utgifter

2 734

77

18

2 804

-24

2 645

 

 

 

 

 

 

 

Finansiellt sparande

-37

-83

0

44

-163

1

 

 

 

 

 

 

 

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. Effekten av inkomst- och utgiftsavvikelserna till följd av de extra ändringsbudgetarna skiljer sig från motsvarande på budgeten till följd av annorlunda redovisning enligt NR. Bl.a. innebär lån och åtgärder som innebär betalningsförskjutningar över tiden skillnader i redovisningarna.

1Enligt direktiv från Eurostat ska de stöd som betalats ut för att kompensera för de höga flaskhalsintäkterna redovisas som skatter resp. transfereringar till och från staten. Detta i sig medför att inkomster och utgifter brutto ökar i motsvarande grad och är neutrala för det finansiella sparandet.

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Likaså innebär kapacitetsbegränsningar i kommuner och regioner att utbetalda statsbidrag inte bedöms ha använts fullt ut, vilket bidrog till att det finansiella sparandet i offentlig sektor blev högre än beräknat.

Principer för uppföljning av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande

Målnivån för det finansiella sparandet (överskottsmålet) anger att sparandet i den offentliga sektorn i genomsnitt ska motsvara en tredjedels procent av BNP över en konjunkturcykel. Det strukturella sparandet innevarande och nästkommande år används för att bedöma måluppfyllelsen i förhållande till överskottsmålet i ett framåtblickande perspektiv. För att i efterhand utvärdera om överskottsmålet uppnåtts, och för att upptäcka systematiska avvikelser, används ett bakåtblickande åttaårigt genomsnitt av det faktiska finansiella sparandet. Det bakåtblickande genomsnittet ska dock inte styra finanspolitiken på kort sikt.

Avstämning av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande t.o.m. 2022

För att mildra lågkonjunkturen och för att begränsa smittspridningen av sjukdomen covid- 19 bedrev regeringen 2022 en expansiv finanspolitik. Regeringen bedömde i 2022 års budgetproposition att det förelåg en avvikelse från överskottsmålet, men att denna avvikelse var motiverad av stabiliseringspolitiska skäl med anledning av de ekonomiska effekterna av spridningen av covid-19. Bedömningen av avvikelsen

16

Skr. 2022/23:101

baseras på det strukturella sparandet, dvs. ett mått på offentliga sektorns finansiella sparande där den konjunkturella effekten räknats bort. Det strukturella sparandet har sedan dess reviderats upp, men både det strukturella sparandet 2022 och det bakåt- blickande genomsnittet av det finansiella sparandet för 2015–2022 bedöms ligga strax under målnivån 2022 (se tabell 1.3). Ramverket anger dock uttryckligen att det kan vara motiverat att bedriva en aktiv finanspolitik som försvagar sparandet av stabiliseringspolitiska skäl. Det betyder att även om finanspolitiken leder till en avvikelse från överskottsmålet kan politiken vara förenlig med det finanspolitiska ramverket.

Tabell 1.3 Finansiellt sparande i offentlig sektor samt indikatorer för avstämning mot målet för den offentliga sektorns finansiella sparande

Procent av BNP om annat ej anges

 

2015

2016

2017

2018

2019

2020

2021

2022

Finansiellt sparande

0,0

1,0

1,4

0,8

0,6

-2,8

0,0

0,7

Varav staten

0,1

1,4

1,6

1,3

1,3

-2,8

-0,7

0,0

Varav ålderspensions-

0,2

0,1

0,0

0,1

0,1

-0,2

0,1

0,3

systemet

 

 

 

 

 

 

 

 

Varav kommunala sektorn

-0,4

-0,6

-0,2

-0,7

-0,9

0,2

0,6

0,4

Bakåtblickande

-0,4

-0,6

-0,3

-0,2

0,0

-0,3

-0,1

0,2

åttaårssnitt

 

 

 

 

 

 

 

 

Strukturellt sparande1

-0,7

0,1

0,2

-0,1

0,1

-0,9

-0,1

0,0

BNP-gap2

0,9

0,7

1,3

1,2

1,2

-3,0

0,3

1,3

1Procent av potentiell BNP. Strukturellt sparande är justerat för BNP-gap, arbetslöshetsgap, skattebasernas sammansättning och för engångseffekter, se tabell 9.2 i 2023 års ekonomiska vårproposition. Till följd av den mycket höga inflationen har regeringen även valt att justera priseffekten vid beräkningen av BNP-gap. Engångseffekter för 2015 rör återbetalningen av försäkringspremier från AFA Försäkring. Engångseffekter 2015–2016 beror på periodiseringar av Sveriges avgift till Europeiska unionen. År 2015 inkluderar även en engångsvis skatteinbetalning från en internationell koncern.

2Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP.

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

1.2Utgiftstaket för 2022

Tabell 1.4

Utgiftstaket

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Miljarder kronor

 

2013

2014

2015

2016

2017

2018

2019

2020

2021

2022

Utgiftstaket, ursprungligt fastställd nivå

1 093

1 103

1 123

1 167

1 210

1 332

1 392

1 471

1 430

1 502

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Tekniska justeringar

2

4

2

7

12

5

10

10

6

2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Reella justeringar1

0

0

33

41

52

0

-51

262

259

130

Utgiftstak, slutligt fastställt

1 095

1 107

1 158

1 215

1 274

1 337

1 351

1 743

1 695

1 634

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Takbegränsade utgifter

1 067

1 096

1 135

1 184

1 229

1 282

1 308

1 501

1 551

1 559

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Budgeteringsmarginal

28

11

23

31

45

55

43

242

144

75

Budgeteringsmarginal, procent av takbegränsade utgifter

2,6

1,0

2,0

2,6

3,6

4,3

3,3

16,1

9,3

4,8

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Anm.: För 1997–2007 se Årsredovisningen för staten 2009 och för 2008–2012 Årsredovisningen för staten 2017. Utgiftstakets nivå för 2015, 2016 och 2017 höjdes med 33, 41 respektive 52 miljarder kronor efter förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2015. Nivån sänktes för 2019 och 2020 med 51 respektive 88 miljarder kronor i riksdagens beslut om statens budget för 2019. Nivån höjdes för 2021 med 9 miljarder kronor efter förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2019. Nivån höjdes för 2020 med 350 miljarder kronor efter förslag i Vårändringsbudget för 2020. Nivån höjdes för 2021 med

250 miljarder kronor och för 2022 med 130 miljarder kronor efter förslag i budgetpropositionen för 2021. Dessa ändringar av nivån är inte tekniska justeringar utan finanspolitiskt motiverade ändringar. Finanspolitiskt motiverade ändringar av utgiftstakets nivå medför en reell förändring av utgiftstakets begränsande effekt på de takbegränsade utgifterna.

Den statliga budgetprocessen kännetecknas av ett medelfristigt uppifrån- och nedperspektiv. Utgiftstaket är den övergripande restriktionen som i termer av totala utgifter begränsar budgetprocessen från det att utgiftstaket fastställs till dess att budgetåret är slut. Därmed understryks behovet av prioriteringar mellan olika utgifter. Det medelfristiga perspektivet skapar dessutom förutsättningar för att undvika att tillfälligt höga inkomster, t.ex. på grund av en god konjunktur, används för att finansiera permanent högre utgifter. I och med detta begränsas också möjligheterna

17

Skr. 2022/23:101

att bedriva en destabiliserande (procyklisk) finanspolitik på budgetens utgiftssida. Utgiftstaket infördes 1997 och fastställda utgiftstak har aldrig överskridits (se tabell 1.4 för slutligt fastställda utgiftstak samt budgeteringsmarginaler sedan 2013). Utgiftstaket är ett viktigt budgetpolitiskt åtagande som främjar budgetdisciplinen och stärker trovärdigheten i den ekonomiska politiken. Utgiftstaket kan användas som ett verktyg för att uppnå överskottsmålet och långsiktigt hållbara offentliga finanser.

Utgångspunkten är att de nivåer på utgiftstaket som riksdagen har beslutat om inte ska ändras till följd av andra orsaker än s.k. tekniska justeringar (se vidare i avsnitt om tekniska justeringar nedan) eller till följd av en ändrad inriktning på finanspolitiken efter att en ny regering tillträtt. Det finns dock inte några formella hinder för riksdagen att besluta om att ändra en tidigare fastställd nivå på utgiftstaket. Nivån kan exempelvis ändras om finanspolitiken behöver anpassas till betydande nya yttre förutsättningar, men detta bör endast ske i väldigt speciella undantagssituationer. I budgetpropositionen för 2021 föreslog regeringen en höjning av utgiftstakets nivå för 2022 med 130 miljarder kronor med anledning av det behov av åtgärder som spridningen av covid-19 förde med sig.

De takbegränsade utgifterna är summan av utgifterna under utgiftsområdena 1–25 och 27 samt utgifterna i ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget. De utgörs av faktiskt förbrukade anslagsmedel, vilket innebär att även myndigheternas utnyttjande av anslagssparande och anslagskredit ingår. De takbegränsade utgifterna omfattar därmed större delen av utgifterna i staten och ålderspensionssystemet. Utrymmet mellan utgiftstaket och de faktiska beräknade takbegränsade utgifterna kallas budgeteringsmarginalen.

Utfallet för de takbegränsade utgifterna

Enligt utfallet för statens budget 2022 uppgick de takbegränsade utgifterna till

1 559 miljarder kronor. Därmed underskreds det slutligt fastställda utgiftstaket med en marginal på 75 miljarder kronor (se tabell 1.5).

Tabell 1.5 Takbegränsade utgifter 2022

Miljoner kronor

 

 

 

 

Utfall -

Utfall -

 

 

Statens

Ändrings-

 

statens

totalt

 

 

budget

budget

Utfall

budget

anvisat

Utfall

 

2022

2022

2022

2022

2022

2021

Utgiftsområden exkl.

 

 

 

 

 

 

statsskuldsräntor m.m.

1 184 352

76 714 1 210 805

26 453

-50 261 1 216 046

 

 

 

 

 

 

 

Ålderspensionssystemet vid

 

 

 

 

 

 

sidan av budgeten

346 152

 

347 902

1 750

1 750

334 564

 

 

 

 

 

Takbegränsade utgifter

1 530 504

76 714 1 558 707

28 202

-48 512 1 550 609

 

 

 

 

 

 

 

Marginal till utgiftstaket

103 496

 

75 293

 

 

144 391

 

 

 

 

 

 

 

Utgiftstak

1 634 000

 

1 634 000

 

 

1 695 000

 

 

 

 

 

 

 

De takbegränsade utgifterna blev 28 miljarder kronor högre än den av riksdagen beslutade budgeten för 2022. Det är i första hand utgifterna på vissa utgiftsområden som blivit högre till följd av de åtgärder regeringen vidtagit med anledning av

covid- 19, insatser för att stötta Ukraina med anledning av Rysslands fullskaliga invasion samt stöd för att mildra effekterna av de höga elpriserna. Utgifterna för ålderspensions- systemet vid sidan av statens budget uppgick till 348 miljarder kronor, vilket var ca

2 miljarder kronor högre än enligt beräkningen i budgetpropositionen för 2022. I avsnitt 2 redovisas skillnader mellan utfall och budgeterade belopp för olika utgiftsområden och vissa anslag.

18

Skr. 2022/23:101

Tekniska justeringar av utgiftstakets nivå

Utgiftstakets ursprungliga nivå för 2022 fastställdes av riksdagen i december 2019 till 1 502 miljarder kronor. Därefter har utgiftstakets nivå justerats av tekniska och finanspolitiska skäl.

Tabell 1.6

Tekniska justeringar av utgiftstakets nivå

 

Miljarder kronor

 

 

 

 

2022

Ursprungligt fastställd nivå på utgiftstaket i budgetpropositionen för 2020

1 502

 

 

Tekniska justeringar i budgetpropositionen för 2021

 

 

 

Reglering kommunalekonomisk utjämning: sänkt skatt för personer över 65 år

2,23

 

 

Reglering kommunalekonomisk utjämning: ökade möjligheter till avsättningar till

 

periodiseringsfond

-0,17

 

 

Reglering kommunalekonomisk utjämning: justering förmånsvärden för

 

personbilar

 

-0,32

 

 

Finanspolitiskt motiverad ändring i budgetpropositionen för 2021

 

 

 

Åtgärder med anledning av covid-19

130

 

 

Ny nivå i budgetpropositionen för 2021

1 634

 

 

Tekniska justeringar i budgetpropositionen för 2022

 

Reglering kommunalekonomisk utjämning: skattelättnad för cykelförmån

0,04

 

 

Ny nivå i budgetpropositionen för 2022

1 634

 

 

Slutligt utgiftstak

1 634

 

 

Anm.: Tekniska justeringar görs i budgetpropositionen och avrundas enligt praxis till hela miljarder kronor.

 

Tekniska justeringar syftar till att utgiftstaket ska utgöra en lika stram begränsning för de offentliga utgifterna efter justeringen som före de förändringar som motiverar justeringen. För att motivera en teknisk justering av utgiftstaket ska den förändring som ger upphov till justeringen inte ha samma nettoeffekt på den konsoliderade offentliga sektorns utgifter eller det offentliga finansiella sparandet, som på de takbegränsade utgifterna. Sedan utgiftstaket infördes 1997 har nivåerna justerats regelbundet. Tekniska justeringar görs i budgetpropositionen och enligt praxis avrundas de årsvisa justeringarna till hela miljarder kronor.

Sammantaget har utgiftstakets nivå för 2022 höjts med 2 miljarder kronor till följd av tekniska justeringar (se tabell 1.6). Flera av dessa tekniska justeringar hänförs till budgetförändringar som motiverat justeringar av statsbidragen till kommuner och landsting. Framför allt har en höjning av det särskilda grundavdraget för personer över 65 år, benämnt sänkt skatt för personer över 65 år i tabell 1.6, lett till att kommunernas och landstingens skatteintäkter försämrats, vilket motiverat en höjning av statsbidraget till kommunsektorn i motsvarande mån. Detta har medfört en teknisk justering av utgiftstaket.

Utöver de tekniska justeringarna har utgiftstakets nivå för 2022 även ändrats av finanspolitiskt motiverade skäl. Ändringen motiverades av hanteringen av de ekonomiska konsekvenserna till följd av spridningen av covid-19. Förslaget lämnades i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 bet. 2020/21:FiU1, rskr. 2020/21:63). Finanspolitiskt motiverade ändringar av utgiftstakets nivå medför, till skillnad från tekniska justeringar, en reell förändring av utgiftstakets begränsande effekt på de takbegränsade utgifterna. De finanspolitiskt motiverade ändringarna innebar sammantaget en höjning av utgiftstakets nivå för 2022 med 130 miljarder kronor.

19

Skr. 2022/23:101

Budgeteringsmarginalens användning sedan utgiftstakets nivå för 2022 fastställdes

Utgiftstaket är en restriktion för hur mycket de statliga utgifterna som högst får uppgå till. Utgiftstakets nivå bör dock inte betraktas som ett mål för den faktiska utgiftsnivån eftersom denna behöver anpassas till bl.a. den makroekonomiska utvecklingen. I tabell 1.7 redovisas förändringen av budgeteringsmarginalen för 2022 från det att riksdagen fastställde nivån på utgiftstaket för 2022 i november 2019. Förändringen är uppdelad på ett antal kategorier baserat på motsvarande redovisning för 2022 i de budgetpropositioner och ekonomiska vårpropositioner som regeringen lämnat till riksdagen sedan nivån på utgiftstaket för 2022 fastställdes. Uppdelningen på de olika kategorierna i baseras på egna beräkningar.

Tabell 1.7 Förändring av budgeteringsmarginalen från fastställandet av utgiftstaket för 2022 till utfallet för 2022

Miljarder kronor

 

2022

Budgeteringsmarginal när utgiftstakets nivå fastställdes1

93,4

Reformer

-197,9

 

 

Reviderad pris- och löneomräkning

2,9

 

 

Övriga makroekonomiska förändringar

3,3

 

 

Volymförändringar

4,2

 

 

Övrigt2

39,4

Finanspolitiskt motiverad ändring av utgiftstakets nivå

130,0

 

 

Total förändring av budgeteringsmarginalen

-18,1

 

 

Budgeteringsmarginal i utfallet för 2022

75,3

 

 

Anm.: Negativt förändringstal innebär ianspråktagande av budgeteringsmarginalen, dvs. högre utgifter.

1Bet. 2019/20:FiU1, rskr. 2019/20:69.

2Inklusive förändring av anslagsbehållningar. Källa: Egna beräkningar.

När riksdagen ursprungligen fastställde utgiftstakets nivå för 2022 uppgick budgeteringsmarginalen till 93,4 miljarder kronor. I utfallet för 2022 uppgick marginalen till 75,3 miljarder kronor. Det betyder att budgeteringsmarginalen har blivit 18,5 miljarder kronor mindre sedan utgiftstaket för 2022 fastställdes. Det inkluderar den finanspolitiskt motiverade ändringen av utgiftstakets nivå.

Sammantaget har regeringen föreslagit och riksdagen beslutat om nya reformer för 197,9 miljarder kronor sedan utgiftstaket ursprungligen fastställdes. Budgeterings- marginalen har blivit motsvarande mindre. Beloppet avser reformer på budgetens utgiftssida och är en nettoeffekt, där beslut om finansiering genom minskade utgifter ingår. Dessa består delvis av ändringar i statens budget under 2022 som en följd av pandemin. Här redovisas budgeteffekterna i enlighet med redovisningen i Budget- propositionen för 2023. Budgeteffekten av en åtgärd bedöms i samband med att förslaget lämnas till riksdagen. I normalfallet gäller den ursprungligen redovisade budgeteffekten när utgifternas utveckling beskrivs i efterföljande propositioner. För några av de åtgärder för 2020–2022 som riksdagen fattat beslut om med anledning av pandemin har bedömningen av åtgärdernas faktiska utfall reviderats kraftigt. De aktuella åtgärderna är stöd vid korttidsarbete, omställningsstöd, stöd till enskilda näringsidkare, ökade resurser till hälso- och sjukvården för testning och merkostnader, tillfälligt stöd för hyreskostnader för vissa företag, stöd till handelsbolag och evenemangsstöd. I dessa synnerligen speciella fall, som har sin grund i de ekonomiska konsekvenserna av pandemin, är det motiverat att redovisa budgeteffekten av en åtgärd i enlighet med den nya bedömningen i de fall budgeteffekten av reformerna har bedömts vara mycket stor och skillnaden mot det faktiska utfallet blivit betydande.

20

Skr. 2022/23:101

Detta trots att regeringen inte har lämnat något nytt förslag till riksdagen. Se vidare Budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1, avsnitt 6.4).

Reviderade bedömningar av de makroekonomiska förutsättningarna har sammantaget medfört att budgeteringsmarginalen blivit ca 3,3 miljarder kronor större. En förklaring är att bedömningen av antalet personer som uppbar A-kassa 2022 successivt har reviderats ner. Utfallet 2022 var ca 67 000 personer, mätt som helårsekvivalenter, vilket är 14 procent lägre än beräkningen för 2022 i Budgetpropositionen för 2020. Nedrevidering har skett trots att arbetslösheten för 2022 under samma period reviderats upp. Orsaken är att sammansättningen av ersättningstagare inom arbetsmarknadsområdet har förändrats så att en lägre andel är berättigade till A-kassa. Ytterligare en förklaring är att budgeterade volymer i olika arbetsmarknadspolitiska program och insatser under perioden inte realiserats. Skillnaden mellan budgeterad volym och utfall redovisas här som en effekt av ändrade makroekonomiska förutsättningar. Sammantaget har detta bidragit till att utgifterna inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv blev ca 8 miljarder kronor lägre än bedömningen som låg till grund för utgiftsberäkningen när utgiftstaketför 2022 fastställdes i statens budget för 2020. Samtidigt motverkas de lägre utgifterna inom arbetsmarknads- området delvis av att utgifterna i ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten blivit högre. Det beror på att bedömningen av inkomstindex för 2022 successivt har reviderats upp sedan bedömningen i Budgetpropositionen för 2020 som låg till grund för utgiftsberäkningen när utgiftstaket fastställdes.

Reviderade bedömningar av volymerna i de olika statliga transfereringssystemen har medfört att budgeteringsmarginalen blivit ca 4,2 miljarder kronor större. Begreppet volym innefattar utgiftsförändringar till följd av bl.a. antal personer i transfererings- systemen, längden på den tid som en person finns i ett system samt förändringar av nivån på styckkostnader i transfereringssystemen som inte direkt kan kopplas till den makroekonomiska utvecklingen. Utgifterna inom utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn blev sammantaget ca 5 miljarder kronor lägre 2022 till följd av volymrelaterade utgiftsförändringar än vad som bedömdes för 2022 i Budgetpropositionen för 2020. Det förklaras bl.a. av att antalet ersatta föräldra- penningdagar 2022 uppgick till ca 48,6 miljoner, vilket är ca 15 procent mindre än vad som bedömdes i Budgetpropositionen för 2020. Vidare blev utgifterna inom utgifts- område 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering sammantaget

ca 3 miljarder kronor lägre 2022 än vad som ursprungligen bedömdes för 2022. Det beror på att genomsnittligt antal nyanlända som kommunerna får schablonersättning för uppgick till 26 400, vilket är 41 procent färre än vad beräkningen i Budget- propositionen för 2020 baserades på. Samtidigt har utgifterna inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning blivit högre för 2022 än vad som bedömdes i Budgetpropositionen för 2020 till följd av volymrelaterade utgiftsförändringar. Det beror bl.a. på att antalet ersatta dagar i systemet för sjuk- och rehabiliteringspenning uppgick till 52,6 miljoner vilket var 10 procent fler än den ursprungliga bedömningen. För antalet personer inom sjuk- och aktivitetsersättningen var motsvarande skillnad 9 procent fler.

Utgiftsförändringar till följd av övriga faktorer kan följa av nya prognosmetoder, justeringar till följd av ny information, korrigeringar av tidigare gjorda fel samt regeländringar utom regeringens direkta kontroll, t.ex. ändringar i EU:s regelverk. Sammantaget har förändringar till följd av övriga faktorer medfört att budgeterings- marginalen blivit 39,4 miljarder kronor större. Utfallet för 2022 har på flera områden blivit lägre, till följd av övriga faktorer, än ursprungligt anvisade medel för 2022. Orsakerna till att medel inte utnyttjats som planerat beskrivs i avsnitt 2 och 3. De utgiftsområden som uppvisar störst skillnad mellan anvisade medel och faktiskt utnyttjade medel, till följd av övriga faktorer, är 4 Rättsväsendet, 7 Internationellt

21

Skr. 2022/23:101

bistånd, 14 Arbetsmarknad och arbetsliv, 16 Utbildning och universitetsforskning, 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik, 19 Regional utveckling, 20 Allmän miljö- och naturvård 22 Kommunikationer, 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel samt 24 Näringsliv.

22

Skr. 2022/23:101

2 Utfallet för statens budget

I avsnitt 2 och 3 redovisas utfallet för statens budget och övriga finansiella befogenheter som regeringen har fått från riksdagen.

Redovisningen av budgeten avser inkomster, utgifter och saldot i statens budget. Redovisningen av skatteinkomster består både av skatteinkomster och skatteintäkter. Skillnaden mellan skatteinkomster och skatteintäkter är att inkomsterna avser den skatt som löpande har betalats in under året, intäkterna avser de skatter som ska hänföras till året, oavsett när i tiden de betalas. Redovisningen av utgifter görs dels i sammandrag, dels per utgiftsområde.

Dessutom ingår en redovisning av Riksgäldskontorets nettoutlåning, kassamässig korrigering samt förändringen av anslagsbehållningar. I avsnittet redovisas även saldot i statens budget, vilket är detsamma som statens lånebehov uttryckt med omvänt tecken. Ett positivt saldo innebär att staten har möjlighet att amortera på statsskulden. Ett negativt saldo innebär att staten behöver låna medel.

Med statens budget menas den ursprungliga av riksdagen beslutade budgeten för 2022 (bet. 2021/22:FiU10). Med totalt anvisade medel menas däremot summan av både statens ursprungliga budget och de beslut om ändringar i budgeten som riksdagen har fattat under året. Riksdagen beslutade om ändringar i budgeten i enlighet med vad som framgår av tabell 2.5 Ändringar i statens budget 2022.

En mer utförlig redovisning finns i bilaga 1 Specifikation av inkomster i statens budget och bilaga 2 Specifikation av utgifter i statens budget. I bilaga 3 specificeras samtliga ändringsbudgetar som påverkar anslagen i statens budget.

2.1Saldot i statens budget 2022

Saldot i statens budget blev 164 miljarder kronor 2022 (tabell 2.1) och statens låne- behov minskade därmed med motsvarande belopp. I budgeten beräknades saldot till 53 miljarder kronor. Saldot blev därmed 111 miljarder kronor högre än beräknat. Inkomsterna blev 97 miljarder kronor högre och utgifterna blev 14 miljarder kronor lägre än vad som beräknades i statens budget. Utfallet för statens budget 2022 påverkades i hög grad av bidrag till olika insatser för att stötta Ukraina med anledning av Rysslands fullskaliga invasion. Dessutom påverkades utgifterna av åtgärder för att mildra de negativa effekterna med anledning av spridningen av covid- 19. Att utgifterna blev lägre än beräknat beror på att inlåningen från Affärsverket svenska kraftnät ökade med 58 miljarder kronor, då inbetalningarna från kapacitetsavgifter ökade kraftigt. Denna post ingick inte i beräkningen av utgifterna i statens budget.

Tabell 2.1 Utfallet för statens budget 2022

Miljoner kronor

 

 

 

 

Utfall -

 

Statens

Ändrings-

Utfall

statens

 

budget

budget

2022

budget

 

 

 

 

 

Totala inkomster

1 189 513

 

1 286 133

96 619

 

 

 

 

 

Statens skatteinkomster

1 220 316

 

1 308 121

87 806

 

 

 

 

 

Övriga inkomster

-30 803

 

-21 989

8 814

 

 

 

 

 

Totala utgifter m.m.

1 136 720

87 214

1 122 503

-14 217

Utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor m.m.

1 190 965

76 714

1 210 805

19 840

 

 

 

 

 

23

Skr. 2022/23:101

 

 

 

 

Utfall -

 

Statens

Ändrings-

Utfall

statens

 

budget

budget

2022

budget

 

 

 

 

 

Statsskuldsräntor m.m.

12 155

10 500

27 155

15 000

 

 

 

 

 

Förändring av anslagsbehållningar

-6 681

 

 

6 681

 

 

 

 

 

Riksgäldskontorets nettoutlåning

-60 090

 

-110 926

-50 835

 

 

 

 

 

Kassamässig korrigering

371

 

-4 532

-4 903

Budgetsaldo

52 793

 

163 630

110 836

 

 

 

 

 

Statens skatteinkomster blev 88 miljarder kronor högre än beräknat

Inkomsterna i statens budget beräknades uppgå till 1 190 miljarder kronor. Utfallet blev 1 286 miljarder kronor, vilket är 97 miljarder kronor högre än beräknat. Skatteinkomsterna för staten blev knappt 88 miljarder kronor högre än beräknat och övriga inkomster blev 9 miljarder kronor högre än beräknat. De högre skatteinkomsterna beror främst på högre intäkter från mervärdesskatt till följd av de kraftiga prisökningarna på hushållens konsumtion. Det beror också på högre intäkter från arbetsgivaravgifter, då lönesumman ökade mer än vad som antogs i beräkningarna till statens budget för 2022. Periodiseringarna, dvs. skillnaden mellan statens skatteintäkter och statens skatteinkomster, har påverkat inkomsterna i statens budget positivt med 35 miljarder kronor, vilket är drygt 29 miljarder kronor högre än beräknat. Övriga inkomster blev knappt 9 miljarder kronor högre än den av riksdagen beslutade budgeten för 2022. Det beror främst på att inkomsterna av statens aktier, dvs. utdelningarna från statligt ägda bolag, blev 22 miljarder kronor högre än beräknat. Däremot blev bidragen från EU drygt 12 miljarder kronor lägre än beräknat.

I tabell 2.2 redovisas de utgifter som har mer än 1 miljard kronor i skillnad mellan statens budget och utfallet.

Tabell 2.2 Utgifter som skiljer sig mer än en miljard mot statens budget 2022

Miljoner kronor

 

 

 

 

 

Utfall -

 

 

Statens

Ändrings-

 

statens

 

Utgiftsområde

budget

budget

Utfall

budget

4

Rättsväsendet

62 919

130

61 496

-1 423

 

 

 

 

 

 

5

Internationell samverkan

2 235

1 206

3 381

1 146

 

 

 

 

 

 

6

Försvar och samhällets krisberedskap

76 571

4 481

83 541

6 970

 

 

 

 

 

 

7

Internationellt bistånd

51 940

-4 852

46 196

-5 744

 

 

 

 

 

 

8

Migration

8 541

10 300

11 730

3 188

 

 

 

 

 

 

9

Hälsovård, sjukvård och social omsorg

113 309

8 106

118 165

4 856

10

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och

 

 

 

 

 

funktionsnedsättning

97 428

19 107

114 340

16 912

 

 

 

 

 

 

11

Ekonomisk trygghet vid ålderdom

42 161

4 190

46 341

4 179

12

Ekonomisk trygghet för familjer och barn

99 847

2 423

101 067

1 220

 

 

 

 

 

 

14

Arbetsmarknad och arbetsliv

93 221

51

78 376

-14 845

 

 

 

 

 

 

15

Studiestöd

27 801

100

25 479

-2 323

 

 

 

 

 

 

16

Utbildning och universitetsforskning

95 384

89

92 965

-2 419

 

 

 

 

 

 

17

Kultur, medier, trossamfund och fritid

18 500

1 709

19 733

1 234

 

 

 

 

 

 

18

Samhällsplanering, bostadsförsörjning och

 

 

 

 

 

byggande samt konsumentpolitik

5 769

4 295

7 713

1 944

 

 

 

 

 

 

19

Regional utveckling

4 742

0

3 357

-1 385

 

 

 

 

 

 

21

Energi

3 255

9 063

11 862

8 608

22

Kommunikationer

76 965

1 479

72 878

-4 087

 

 

 

 

 

 

24

Skr. 2022/23:101

 

 

 

 

 

Utfall -

 

 

Statens

Ändrings-

 

statens

 

Utgiftsområde

budget

budget

Utfall

budget

 

 

 

 

 

 

24

Näringsliv

9 255

7 085

10 274

1 019

 

 

 

 

 

 

26

Statsskuldsräntor m.m.

12 155

10 500

27 155

15 000

 

 

 

 

 

 

 

Riksgäldskontorets nettoutlåning

-60 090

 

-110 926

-50 835

 

 

 

 

 

 

 

Kassamässig korrigering

371

 

-4 532

-4 903

 

Övriga utgifter

294 441

7 754

301 912

7 471

 

 

 

 

 

 

 

Summa utgifter m.m. i statens budget

1 136 720

87 214

1 122 503

-14 217

 

 

 

 

 

 

Utgifterna blev 14 miljarder kronor lägre än budgeterat

Utgifterna i statens budget uppgick till 1 123 miljarder kronor. Det är 14 miljarder kronor (1,3 procent) lägre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten och 101 miljarder kronor (8,3 procent) lägre än totalt anvisat. Inom 12 av de

27 utgiftsområdena blev utgifterna mer än 1 miljard kronor högre än vad som anvisades i statens budget. För 7 av utgiftsområdena blev utfallet mer än 1 miljard kronor lägre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten. Riksgäldskontorets nettoutlåning, som redovisas på utgiftssidan i statens budget, blev 51 miljarder kronor lägre än beräknat i den ursprungliga budgeten.

Utfallet för statens budget 2022 jämfört med 2021

I tabell 2.3 redovisas utfallet för statens budget för 2022 och 2021. Utfallet för statens budget visar för 2022 ett överskott på 164 miljarder kronor, vilket kan jämföras med ett överskott på 78 miljarder kronor för 2021. Överskottet i statens budget var därmed 86 miljarder kronor högre 2022 jämfört med 2021.

Tabell 2.3

Utfallet för statens budget 2022–2021

 

 

 

Miljoner kronor

 

 

 

 

 

 

Utfall

Utfall

Skillnad mot

 

 

2022

2021

2021

 

 

 

 

Totala inkomster

1 286 133

1 191 286

94 846

 

 

 

 

Statens skatteinkomster

1 308 121

1 235 074

73 048

 

 

 

 

Övriga inkomster

-21 989

-43 788

21 799

 

 

 

 

Totala utgifter m.m.

1 122 503

1 113 436

9 066

Utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor m.m.

1 210 805

1 216 046

-5 240

 

 

 

 

Statsskuldsräntor m.m.

27 155

-1 298

28 453

 

 

 

 

Riksgäldskontorets nettoutlåning

-110 926

-96 965

-13 961

 

 

 

 

Kassamässig korrigering

-4 532

-4 346

-186

 

 

 

 

 

Budgetsaldo

 

163 630

77 850

85 780

 

 

 

 

 

Statens inkomster ökade med 95 miljarder kronor

Statens skatteinkomster ökade med 73 miljarder kronor och övriga inkomster med 22 miljarder kronor.

Ökningen förklaras främst av högre intäkter från mervärdesskatt och är främst en effekt av de kraftiga prisökningarna på hushållens konsumtion under 2022 samtidigt som även konsumtionsvolymen ökade något. Intäkterna från arbetsgivaravgifter ökade med 39 miljarder kronor, vilket beror på att lönesumman beräknas ha ökat med

6,4 procent jämfört med 2021. En stor del av ökningen förklaras även av periodiseringseffekter som påverkat skillnaden mellan åren positivt med 20 miljarder kronor.

25

Skr. 2022/23:101

Ökningen av övriga inkomster beror främst på högre utdelningar av statens aktier som ökade med 29 miljarder kronor. Det beror framför allt på utdelningen från Vattenfall AB som uppgick till 23 miljarder kronor. Den högre utdelningen förklaras av två engångseffekter, kompensation för nedläggning av tysk kärnkraft och försäljning av elnätsbolaget Stromnetz till staden Berlin.

Utgifterna ökade med knappt 1 procent

Utgifterna i statens budget ökade med 9 miljarder kronor (0,8 procent) mellan 2021 och 2022. Att utgifterna ökade så lite beror till stor del på att Affärsverket svenska kraftnäts inlåning ökade med 41 miljarder kronor då inbetalningarna från kapacitetsavgifter ökade kraftigt. Riksgäldskontorets nettoutlåning minskar när inlåningen ökar, vilket minskar utgifterna i statens budget.

Tabell 2.4 visar de utgiftsområden, inklusive posten Riksgäldskontorets nettoutlåning och kassamässig korrigering, som hade störst förändringar av utfallet mellan 2021 och 2022.

Tabell 2.4 Utgifter för statens budget 2022–2021

Miljoner kronor

 

 

Utfall

Utfall

Skillnad mot

 

Utgiftsområde

2022

2021

2021

 

 

 

 

 

4

Rättsväsendet

61 496

57 168

4 329

 

 

 

 

 

6

Försvar och samhällets krisberedskap

83 541

70 518

13 023

 

 

 

 

 

8

Migration

11 730

8 224

3 505

 

 

 

 

 

9

Hälsovård, sjukvård och social omsorg

118 165

137 967

-19 803

 

 

 

 

 

11

Ekonomisk trygghet vid ålderdom

46 341

38 016

8 325

 

 

 

 

 

14

Arbetsmarknad och arbetsliv

78 376

91 947

-13 571

 

 

 

 

 

17

Kultur, medier, trossamfund och fritid

19 733

22 683

-2 950

 

 

 

 

 

18

Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande

 

 

 

 

samt konsumentpolitik

7 713

5 188

2 525

 

 

 

 

 

20

Allmän miljö- och naturvård

21 511

16 725

4 787

 

 

 

 

 

21

Energi

11 862

3 395

8 468

 

 

 

 

 

24

Näringsliv

10 274

30 407

-20 133

25

Allmänna bidrag till kommuner

157 022

153 235

3 787

 

 

 

 

 

26

Statsskuldsräntor m.m.

27 155

-1 298

28 453

 

 

 

 

 

27

Avgiften till Europeiska unionen

48 240

52 262

-4 022

 

 

 

 

 

 

Riksgäldskontorets nettoutlåning

-110 926

-96 965

-13 961

 

 

 

 

 

 

Övriga utgifter

530 269

523 966

6 304

 

 

 

 

 

 

Summa utgifter m.m. i statens budget

1 122 503

1 113 436

9 066

2.2Ändringar i statens budget 2022

Riksdagen har fattat beslut om ändringar i statens budget vid flera tillfällen under 2022. Till stor del innehåller ändringsbudgetarna bidrag till olika insatser för att stötta Ukraina med anledning av Rysslands invasion. Under första delen av året innehöll ändringsbudgetarna även åtgärder för att mildra de negativa effekterna med anledning av spridningen av sjukdomen covid-19.

Beslut om ändringar i statens budget 2022

Tabell 2.5 visar regeringens propositioner och riksdagsbeteckningarna för samtliga beslut som fattats om statens budget under 2022. Efter tabellen kommenteras de största förändringarna i ändringsbudgetarna.

26

Skr. 2022/23:101

Totalt har riksdagen anvisat ytterligare 87 214 miljoner kronor i ändringsbudget under 2022. Vidare har inkomsterna beräknats minska med 15 986 miljoner kronor i ändringsbudget. Riksdagen har även bemyndigat regeringen att ingå ytterligare ekonomiska åtaganden med 37 190 miljoner kronor som medför behov av framtida anslag efter 2022. Dessutom har riksdagen beslutat om ökade kreditgarantiramar med 250 000 miljoner kronor och 181,7 miljoner euro. Riksdagen har också bemyndigat regeringen att skänka försvarsmateriel till Ukraina till ett värde av högst 3 008 miljoner kronor vilket minskar statens tillgångar med samma belopp.

Tabell 2.5 Ändringar i Statens budget 2022

Miljoner kronor

 

 

 

 

 

Beställnings-

Kredit-

Riksdagsbeslut

Proposition/betänkande

Beteckning

Utgifter

Inkomster

bemyndiganden

garantiramar Övrigt

 

 

 

 

 

 

 

2022-02-02

Extra ändringsbudget för

Prop. 2021/22:86, bet.

 

 

 

 

 

2022 – Ersättningar på

2021/22:FiU16, rskr.

 

 

 

 

 

sjukförsäkringsområdet, stöd

2021/22:137–142

 

 

 

 

 

till företag, medel för testning

 

 

 

 

 

 

och smittspårning samt

 

 

 

 

 

 

andra åtgärder med

 

 

 

 

 

 

anledning av coronaviruset

 

18 405

 

 

 

2022-02-02

Extra ändringsbudget för

Prop. 2021/22:89, bet.

 

 

 

 

 

2022 – Fler åtgärder på

2021/22:FiU16, rskr.

 

 

 

 

 

skatteområdet med

2021/22:137–142

 

 

 

 

 

anledning av coronaviruset

 

 

-11 250

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2022-02-02

Ökade medel till

Bet. 2021/22:FiU16,

 

 

 

 

 

kultursektorn

rskr. 2021/22:169

820

 

 

 

2022-02-24

Extra ändringsbudget för

Prop. 2021/22:113,

 

 

 

 

 

2022 – Slopad karenstid för

bet. 2021/22:FiU44,

 

 

 

 

 

stöd vid korttidsarbete,

rskr. 2021/22:169–173

 

 

 

 

 

förstärkt evenemangsstöd

 

 

 

 

 

 

och andra åtgärder med

 

 

 

 

 

 

anledning av coronaviruset

 

 

 

 

 

 

samt kompensation till

 

 

 

 

 

 

hushållen för höga elpriser

 

10 291

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2022-02-28

Ändringar i statens budget

Bet. 2021/22:FiU40,

 

 

 

 

 

för 2022 – Ekonomiskt stöd

rskr. 2021/22:174–175

 

 

 

 

 

och utrustning till Ukraina

 

914

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2022-03-17

Extra ändringsbudget för

Prop. 2021/22:152,

 

 

 

 

 

2022 – Garanti till

bet. 2021/22:FiU45,

 

 

 

 

 

Internationella

rskr.2021/22:190

 

 

 

 

 

återuppbyggnads- och

 

 

 

 

 

 

utvecklingsbanken för lån till

 

 

 

 

 

 

Ukraina

 

 

 

 

EUR 44,7

 

 

 

 

 

 

 

2022-03-24

Ändringar i statens budget

Bet. 2021/22:FiU46,

 

 

 

 

 

för 2022 – Stöd till Ukraina

rskr. 2021/22:204

 

 

 

 

 

med efterfrågad

 

 

 

 

 

 

försvarsmateriel

 

205

 

 

 

2022-04-07

Extra ändringsbudget för

Prop. 2021/22:199,

 

 

 

 

 

2022 – Åtgärder för att

bet. 2021/22:FiU47,

 

 

 

 

 

stärka rikets militära försvar

rskr. 2021/22:226–228

 

 

 

 

 

och kompensation till

 

 

 

 

 

 

hushållen för höga elpriser

 

2 919

 

21 900

 

 

 

 

 

 

 

 

2022-04-27

Extra ändringsbudget för

Prop. 2021/22:221,

 

 

 

 

 

2022 – Tillfälligt sänkt skatt

bet. 2021/22:FiU39,

 

 

 

 

 

på bensin och diesel samt

rskr. 2021/22:248–250

 

 

 

 

 

hantering av överskott av

 

 

 

 

 

 

vaccindoser

 

 

-3 900

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2022-06-21

Extra ändringsbudget för

Prop. 2021/22:252,

 

 

 

 

 

2022 – Stöd till jordbruket

bet. 2021/22:FiU48,

 

 

 

 

 

och fiskerinäringen samt

rskr. 2021/22:436–439

 

 

 

 

 

kompensation för höga

 

 

 

 

 

 

energipriser

 

2 370

94

 

 

 

 

 

 

 

 

 

27

Skr. 2022/23:101

 

 

 

 

 

Beställnings-

Kredit-

 

Riksdagsbeslut

Proposition/betänkande

Beteckning

Utgifter

Inkomster

bemyndiganden

garantiramar

Övrigt

2022-06-21

Extra ändringsbudget för

Prop. 2021/22:258,

 

 

 

 

 

 

2022 – Åtgärder i samband

bet.2021/22:FiU48,

 

 

 

 

 

 

med rekapitalisering av SAS

rskr. 2021/22:436–439

 

 

 

 

 

 

AB

 

1 500

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2022-06-21

Investeringsstöd och

Bet. 2021/22:FiU48,

 

 

 

 

 

 

energieffektivisering av

rskr. 2021/22:436

 

 

 

 

 

 

flerbostadshus m.m.

 

4 291

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2022-06-22

Extra ändringsbudget för

Prop. 2021/22:269,

 

 

 

 

 

 

2022 – Vårändringsbudget

bet. 2021/22:FiU49,

 

 

 

 

 

 

för 2022 och stöd till Ukraina

rskr. 2021/22:459–470

32 018

-440

13 278

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2022-06-22

Ökade medel till anskaffning

Bet. 2021/22:FiU49,

 

 

 

 

 

 

av materiel och anläggningar

rskr. 2021/22:459

1 000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2022-06-22

Extra ändringsbudget för

Prop. 2021/22:270,

 

 

 

 

 

 

2022 – Retroaktivt sänkt

bet. 2021/22:FiU50,

 

 

 

 

 

 

skatt på diesel inom jord-,

rskr. 2021/22:471

 

 

 

 

 

 

skogs- och vattenbruk

 

 

-490

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2022-09-05

Ändringar i statens budget

Bet. 2021/22:FiU51,

 

 

 

 

 

 

för 2022 – Statliga

rskr. 2021/22:472

 

 

 

 

 

 

kreditgarantier för lån till

 

 

 

 

 

 

 

elproducenter

 

 

 

 

250 000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2022-11-17

Ändringar i statens budget

Bet. 2022/23:FiU27,

 

 

 

 

 

 

för 2022 – Försvarsmateriel

rskr. 2022/23:14

 

 

 

 

 

 

till Ukraina

 

 

 

 

 

3 008

 

 

 

 

 

 

 

 

2022-12-14

Höständringsbudget för

Prop. 2022/23:2, bet.

 

 

 

 

 

 

2022

2022/23:FiU11, rskr.

 

 

 

 

 

 

 

2022/23:52-59

12 482

 

2 013

EUR 137

70

 

 

 

 

 

 

 

 

Summa

 

 

87 214

-15 986

37 190

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Åtgärder med anledning av coronaviruset

Den 2 februari anvisade riksdagen ytterligare 6 153 miljoner kronor inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg framför allt till riktade statsbidrag för testning och smittspårning med anledning av spridningen av covid- 19. Inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning anvisade riksdagen ytterligare 8 775 miljoner kronor för främst ersättning för karensavdrag och höga sjuklönekostnader. Inom utgiftsområde 24 Näringsliv anvisades ytterligare 2 850 miljoner kronor, varav 2 000 miljoner kronor för omställningsstöd och 600 miljoner kronor för stöd till enskilda näringsidkare och handelsbolag samt 250 miljoner kronor till evenemangsstöd.

Utökade möjligheter till tillfälliga anstånd med att betala skatt och mervärdesskatt

Den 2 februari beslutade riksdagen även bl.a. om förändringar av regelverket om s.k. tillfälliga anstånd med inbetalning av dels avdragen preliminär skatt, dels mervärdes- skatt. Förslaget om utökade möjligheter till tillfälliga anstånd med inbetalning av skatt beräknades minska redovisningen mot inkomsttitel 1931 Anstånd med 10 800 miljoner kronor.

Ytterligare medel till kultursektorn med anledning av skärpta restriktioner

Den 2 februari beslutade riksdagen dessutom, enligt ett förslag som finansutskottet på eget initiativ lade fram, att anvisa ytterligare 820 miljoner kronor inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid för att mildra de ekonomiska konsekven- serna och möjliggöra verksamhet pga. skärpta restriktioner med anledning av spridningen av covid-19.

28

Skr. 2022/23:101

Kompensation för höga elpriser och förstärkt evenemangsstöd

Den 24 februari anvisade riksdagen ytterligare 7 500 miljoner kronor inom anslaget 1:12 Kompensation för höga elpriser inom utgiftsområde 21 Energi. Inom utgiftsområde 24 Näringsliv anvisades ytterligare 1 750 miljoner kronor inom anslaget

1:27 Evenemangsstöd.

Ekonomiskt stöd och utrustning till Ukraina

Den 28 februari beslutade riksdagen, enligt förslag som finansutskottet på eget initiativ lade fram, att anvisa anslaget 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet inom utgiftsområde 5 Internationell samverkan ytterligare 500 miljoner kronor för ekonomiskt bidrag till den ukrainska centralbankens fond till stöd för landets väpnade styrkor. Dessutom anvisades anslaget 1:3 Anskaffning av materiel inom utgiftsområde

6 Försvar och samhällets krisberedskap ytterligare 414 miljoner kronor för att återanskaffa materiel i form av pansarskott, hjälmar och skyddsvästar samt dygnsportioner av hållbara livsmedel som skänkts till Ukraina.

Garanti till IBRD för lån till Ukraina

Den 17 mars godkände riksdagen garantiavtalet med Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken (IBRD) och bemyndigade regeringen att under 2022 ställa ut en statlig garanti till banken som uppgår till högst 44,7 miljoner euro plus ränta för bankens kompletterande lån till Ukraina.

Pansarskott och minröjningsmateriel till Ukraina

Den 24 mars beslutade riksdagen, enligt förslag som finansutskottet på eget initiativ lade fram, att bemyndiga regeringen att skänka försvarsmateriel till Ukraina. Det handlade om upp till 5 000 pansarskott och fältarbetsmateriel inom området minröjning, som skulle kunna avvaras av Försvarsmakten under en begränsad tid, till ett värde om högst 205 miljoner kronor. Därför anvisade riksdagen anslag inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap med ytterligare 205 miljoner kronor för att återanskaffa skänkt materiel.

Medel till rikets militära försvar och kompensation för höga elpriser

Den 7 april anvisade riksdagen ytterligare 1 999 miljoner kronor inom utgiftsområde

6 Försvar och samhällets krisberedskap för att stärka Sveriges försvarsförmåga genom en snabbare upprustning av det militära försvaret. Dessutom höjdes beställningsbemyndigandena inom utgiftsområdet med 21 900 miljoner kronor. Anslaget 1:12 Kompensation för höga elpriser inom utgiftsområde 21 Energi anvisades ytterligare 920 miljoner kronor för att kompensera hushåll med hög elförbrukning under mars 2022.

Tillfälligt sänkt skatt på bensin och diesel

Den 27 april beslutade riksdagen att tillfälligt sänka energiskatten på bensin och diesel med 1 krona och 5 öre fr.o.m. den 1 maj t.o.m. den 30 september 2022. Därmed beräknades statens inkomster minska med 3 900 miljoner kronor.

Stöd till jordbruket och fiskerinäringen

Den 21 juni anvisade riksdagen ytterligare 1 770 miljoner kronor inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel för stöd till jordbrukare och fiskare som har drabbats av höjda priser på insatsvaror. Det ökade stödet påverkar även beräk-

29

Skr. 2022/23:101

ningen av inkomster som redovisas på inkomsttitel 6111 Gårdsstöd där inkomsterna beräknades öka med 94 miljoner kronor.

Rekapitalisering av SAS

Den 21 juni anvisade riksdagen även anslaget 1:17 Kapitalinsatser i statligt ägda företag inom utgiftsområde 24 Näringsliv ytterligare 1 500 miljoner kronor för att regeringen skulle kunna konvertera svenska statens befintliga hybridinstrument och utestående lånefordringar i konsortiet Scandinavian Airlines System Denmark–Norway– Sweden till nya aktier i SAS AB.

Investeringsstöd och energieffektivisering i flerbostadshus

Den 21 juni beslutade riksdagen dessutom, enligt förslag som finansutskottet på eget initiativ lade fram, att anvisa ytterligare 4 291 miljoner kronor inom utgiftsområde

18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik för investeringsstöd och energieffektivisering i flerbostadshus m.m.

Vårändringsbudgeten för 2022

Regeringen lämnade propositionen Vårändringsbudget för 2022 till riksdagen den 19 april 2022 (prop. 2021/22:99). Den 15 juni avslog riksdagen finansutskottets förslag till beslut om propositionen. Beslutet om avslag var en följd av att finansutskottet inte tog in ett kompromissförslag om pensioner i utskottets förslag. Regeringen lämnade den 17 juni propositionen Extra ändringsbudget för 2022 – Vårändringsbudget för 2022 och stöd till Ukraina. I och med riksdagens beslut om propositionen den 22 juni anvisade riksdagen ytterligare totalt 32 018 miljoner kronor, vilket medförde ändringar för 89 anslag inom 23 utgiftsområden. Bland annat anvisade riksdagen följande anslag ytterligare medel:

Anslaget 1:2 Ersättningar och bostadskostnader inom utgiftsområde 8 Migration anvisades ytterligare 9 800 miljoner kronor. Rysslands invasion av Ukraina och EU:s aktivering av rådets direktiv 2001/55/EG av den 20 juli 2001 om miniminormer för att ge tillfälligt skydd vid massiv tillströmning av fördrivna personer och om åtgärder för att främja en balans mellan medlemsstaternas insatser för att ta emot dessa personer och bära följderna av detta (massflyktsdirektivet) innebär att ett stort antal personer söker och förväntas söka skydd i Sverige.

Anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg anvisades ytterligare 1 736 miljoner kronor framför allt för att staten ska kunna ersätta regionerna för vaccinationer mot covid-19 om en fjärde dos blir rekommendation för hela befolkningen.

Anslaget 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader inom utgiftsområde

10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning anvisades ytterligare 5 800 miljoner kronor eftersom sjuklönekostnaderna blev högre än vad som tidigare hade beräknats.

Anslaget 1:1 Garantipension vid ålderdom inom utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom anvisades ytterligare 3 684 miljoner kronor då riksdagen beslutade att höja grundnivån för garantipension med 1 000 kronor per månad fr.o.m. den 1 augusti 2022.

Anslaget 1:2 Föräldraförsäkring inom utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn anvisades ytterligare 1 140 miljoner kronor eftersom utgifterna för tillfällig föräldrapenning och graviditetspenning blev betydligt högre än vad som tidigare beräknats som en följd av hög smittspridning av bl.a. covid- 19.

30

Skr. 2022/23:101

Anslaget 1:8 Klimatbonus inom utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård anvisades ytterligare 3 900 miljoner kronor eftersom försäljningen av framför allt elbilar ökade snabbare än förväntat.

I vårändringsbudgeten beslutade också riksdagen om tillfälligt sänkt skatt på diesel inom jord- skogs- och vattenbruk under perioden 1 juli 2022–30 juni 2023, vilket medförde att inkomsterna från energiskatt och koldioxidskatt på oljeprodukter beräknades minska med totalt 440 miljoner kronor.

Riksdagen ökade också regeringens befogenhet att ingå åtaganden för beställnings- bemyndiganden med totalt 13 278 miljoner kronor. Av detta belopp höjdes beställ- ningsbemyndigandet för anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur inom utgiftsområde 22 Kommunikationer med 7 400 miljoner kronor. Beställningsbe- myndigandet för anslaget 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg ökades med 2 997 miljoner kronor.

Försvarsmateriel till Ukraina

Den 22 juni beslutade riksdagen också, enligt förslag som finansutskottet på eget initiativ lade fram, att anvisa anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap ytterligare 1 000 miljoner kronor för att säkra mer försvarsmateriel som stöd till Ukraina då landet efterfrågar fortsatt stöd med försvarsmateriel i form av vapen och övrig personlig utrustning.

Retroaktivt sänkt skatt på diesel inom jord- skogs- och vattenbruksverksamheter

Den 22 juni beslutade riksdagen även om retroaktivt sänkt skatt på diesel som förbrukats i arbetsmaskiner m.m. inom jord- skogs- och vattenbruksverksamheter fr.o.m. den 1 januari 2022. Det beräknades minska statens inkomster från energiskatt och koldioxidskatt på oljeprodukter med totalt 490 miljoner kronor.

Kreditgarantier för lån till elproducenter

Den 5 september beslutade riksdagen, enligt förslag som finansutskottet på eget initiativ lade fram, att bemyndiga regeringen att ställa ut kreditgarantier om sammanlagt högst 250 000 miljoner kronor för lån till i första hand elproducenter, men vid behov även andra aktörer på elderivatmarknaden.

Försvarsmateriel till Ukraina

Den 17 november beslutade riksdagen, enligt förslag som finansutskottet på eget initiativ lade fram, att bemyndiga regeringen att under 2022 skänka försvarsmateriel i form av luftförsvarssystem, inklusive kvalificerad ammunition, personterrängbilar, personlig utrustning, inklusive vinterutrustning och kroppsskydd, riktmedel, tält och maskeringsnät till Ukraina. Den aktuella försvarsmaterielen behövs för statens verksamhet, men bedöms tillfälligt kunna avvaras som stöd till Ukraina. Värdet av den aktuella försvarsmaterielen uppgår till 3 008 miljoner kronor och minskar statens tillgångar med motsvarande belopp.

Höständringsbudget för 2022

Den 14 december beslutade riksdagen om höständringsbudgeten för 2022. I den budgeten anvisade riksdagen ytterligare 12 482 miljoner kronor vilket påverkade totalt

31

Skr. 2022/23:101

21 anslag inom 13 utgiftsområden. Bland annat anvisade riksdagen följande anslag ytterligare medel:

Anslaget 1:1 Räntor på statsskulden inom utgiftsområdet 26 Statsskuldsräntor m.m. anvisades ytterligare 10 500 miljoner kronor. Det beror framför allt på högre kurs- och valutaförluster än tidigare beräknat, bl.a. till följd av en försvagad svensk kronkurs gentemot euron och den amerikanska dollarn. Dessutom beräknades överkurser vid emissioner bli lägre till följd av högre marknadsräntor.

Anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning anvisades ytterligare

4 500 miljoner kronor bl.a. för att utgifterna för sjukpenning förväntades bli högre än tidigare beräknat.

Anslaget 1:1 Biståndsverksamhet inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd minskades i stället med 4 852 miljoner kronor.

Totalt höjdes sju beställningsbemyndiganden i höständringsbudgeten. Den största ökningen är på 1 000 miljoner kronor och rör anslaget 3:4 Rymdforskning och rymdverksamhet inom utgiftsområdet 16 Utbildning och universitetsforskning.

I höständringsbudgeten godkände riksdagen även avtalet med Europeiska kommissionen om en garanti för ett makrofinansiellt stöd till Ukraina till följd av Rysslands invasion av landet och bemyndigade regeringen att under 2022 ställa ut en statlig garanti till Europeiska unionen för ett makrofinansiellt stöd till Ukraina som uppgår till högst 137 miljoner euro.

Riksdagen bemyndigade också regeringen att ge Kungliga Dramatiska teatern AB en ny låneram för investeringar med 70 miljoner kronor.

En fullständig förteckning över samtliga ändringsbudgetar per anslag finns i bilaga 3 Specifikation av ändringar som påverkar anslagen i statens budget 2022.

2.3Poster i statens budget som ska finansieras av Europeiska faciliteten för återhämtning och resiliens

Den 12 februari 2021 beslutades Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/241 om inrättande av faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF). Återhämtningsfaciliteten inrättades för att stötta medlemsstaterna att hantera effekterna med anledning av spridningen av covid-19. Faciliteten utgör merparten av EU:s återhämtningsinstrument NextGenerationEU, som löper fram till utgången av 2026. Medlemsstater som ansöker om medel från RRF upprättar en nationell återhämtningsplan med en redogörelse för de reformer och offentliga investeringar som medlemsstaten avser söka finansiellt stöd för fram till 2026. Sveriges återhämtningsplan innehåller åtgärder som genomförs under perioden 2020–2026.

Regeringen ansvarar för den svenska återhämtningsplanen, men myndigheterna ansvarar för genomförandet av åtgärderna och har fått i uppdrag av regeringen att säkerställa att kraven i RRF-förordningen uppfylls. Myndigheterna finansierar åtgärderna med anslag i statens budget. Inbetalda medel från EU:s återhämtnings- facilitet kommer att redovisas mot inkomsttitel på statens budget. Faciliteten är resultatbaserad och inbetalning sker efter det att åtgärderna genomförts. Sverige ska skicka in en första betalningsansökan hösten 2023 som kommer att omfatta åtgärder som genomförts 2020, 2021 och 2022. I tabellen nedan visas utfallet för de poster i statens budget som kan utgöra underlag för Sveriges ansökan om medel från RRF givet att målen i återhämtningsplanen uppfylls. Utfallet för genomförda åtgärder för

32

Skr. 2022/23:101

2020 är inte särredovisade i statens budget, därför visar tabellen endast utfallet för de åtgärder som genomförts under 2021 och 2022. År 2022 uppgick utgifterna för åtgärderna till 6 582 miljoner kronor. De ackumulerade utgifterna för 2021 och 2022 uppgår till totalt 15 891 miljoner kronor.

Tabell 2.6 RRF-poster i statens budget 2021 – 2022

Miljoner kronor

 

 

 

Utgifter

Utgifter

 

UO

Anslag/Anslagspost/Delpost

Anslag/Anslagspost/Delpostnamn

2021

2022

Ackumulerat

9

4:5 ap.5

Stimulansbidrag och åtgärder inom

 

 

 

 

 

äldreområdet/Äldreomsorgslyftet RRF

2 781

-1 262

1 519

16

1:17 ap.2

Statligt stöd till vuxenutbildning /

 

 

 

 

 

Statligt stöd till vuxenutbildning RRF

374

435

809

 

 

 

 

 

 

16

1:19 ap.3

Statligt stöd till

 

 

 

 

 

yrkeshögskoleutbildning / Statligt stöd

 

 

 

 

 

för yrkeshögskoleutbildning m.m. RRF

307

346

653

 

 

 

 

 

 

16

2:3 ap.1 dp.2

Uppsala universitet: Utbildning på

 

 

 

 

 

grundnivå och avancerad nivå /

 

 

 

 

 

Takbelopp / Takbelopp RRF

70

80

150

 

 

 

 

 

 

16

2:5 ap.1 dp.2

Lunds universitet: Utbildning på

 

 

 

 

 

grundnivå och avancerad nivå /

 

 

 

 

 

Takbelopp / Takbelopp RRF

65

69

134

 

 

 

 

 

 

16

2:7 ap.1 dp.2

Göteborgs universitet: Utbildning på

 

 

 

 

 

grundnivå och avancerad nivå /

 

 

 

 

 

Takbelopp / Takbelopp RRF

62

75

137

 

 

 

 

 

 

16

2:9 ap.1 dp.2

Stockholms universitet: Utbildning på

 

 

 

 

 

grundnivå och avancerad nivå /

 

 

 

 

 

Takbelopp / Takbelopp RRF

56

67

122

 

 

 

 

 

 

16

2:11 ap.1 dp.2

Umeå universitet: Utbildning på

 

 

 

 

 

grundnivå och avancerad nivå /

 

 

 

 

 

Takbelopp / Takbelopp RRF

42

50

92

 

 

 

 

 

 

16

2:13 ap.1 dp.2

Linköpings universitet: Utbildning på

 

 

 

 

 

grundnivå och avancerad nivå /

 

 

 

 

 

Takbelopp / Takbelopp RRF

31

38

69

 

 

 

 

 

 

16

2:15 ap.1 dp.2

Karolinska institutet: Utbildning på

 

 

 

 

 

grundnivå och avancerad nivå /

 

 

 

 

 

Takbelopp / Takbelopp RRF

25

25

50

 

 

 

 

 

 

16

2:17 ap.1 dp.2

Kungl. Tekniska högskolan: Utbildning

 

 

 

 

 

på grundnivå och avancerad nivå /

 

 

 

 

 

Takbelopp / Takbelopp RRF

62

64

126

 

 

 

 

 

 

16

2:19 ap.1 dp.2

Luleå tekniska universitet: Utbildning

 

 

 

 

 

på grundnivå och avancerad nivå /

 

 

 

 

 

Takbelopp / Takbelopp RRF

16

20

35

 

 

 

 

 

 

16

2:21 ap.1 dp.2

Karlstads universitet: Utbildning på

 

 

 

 

 

grundnivå och avancerad nivå /

 

 

 

 

 

Takbelopp / Takbelopp RRF

25

33

58

 

 

 

 

 

 

16

2:23 ap.1 dp.2

Linnéuniversitetet: Utbildning på

 

 

 

 

 

grundnivå och avancerad nivå /

 

 

 

 

 

Takbelopp / Takbelopp RRF

31

36

68

 

 

 

 

 

 

16

2:25 ap.1 dp.2

Örebro universitet: Utbildning på

 

 

 

 

 

grundnivå och avancerad nivå /

 

 

 

 

 

Takbelopp / Takbelopp RRF

23

23

47

 

 

 

 

 

 

16

2:27 ap.1 dp.2

Mittuniversitetet: Utbildning på

 

 

 

 

 

grundnivå och avancerad nivå /

 

 

 

 

 

Takbelopp / Takbelopp RRF

15

16

31

 

 

 

 

 

 

16

2:29 ap.1 dp.2

Malmö universitet: Utbildning på

 

 

 

 

 

grundnivå och avancerad nivå /

 

 

 

 

 

Takbelopp / Takbelopp RRF

29

34

64

 

 

 

 

 

 

16

2:31 ap.1 dp.2

Mälardalens universitet: Utbildning på

 

 

 

 

 

grundnivå och avancerad nivå /

 

 

 

 

 

Takbelopp / Takbelopp RRF

23

26

49

 

 

 

 

 

 

33

Skr. 2022/23:101

 

 

 

Utgifter

Utgifter

 

UO

Anslag/Anslagspost/Delpost

Anslag/Anslagspost/Delpostnamn

2021

2022

Ackumulerat

16

2:33 ap.1 dp.2

Blekinge tekniska högskola: Utbildning

 

 

 

 

 

på grundnivå och avancerad nivå /

 

 

 

 

 

Takbelopp / Takbelopp RRF

9

10

18

 

 

 

 

 

 

16

2:35 ap.1 dp.2

Stockholms konstnärliga högskola:

 

 

 

 

 

Utbildning på grundnivå och

 

 

 

 

 

avancerad nivå / Takbelopp /

 

 

 

 

 

Takbelopp RRF

1

1

3

 

 

 

 

 

 

16

2:37 ap.1 dp.2

Gymnastik- och idrottshögskolan:

 

 

 

 

 

Utbildning på grundnivå och

 

 

 

 

 

avancerad nivå / Takbelopp /

 

 

 

 

 

Takbelopp RRF

4

6

10

 

 

 

 

 

 

16

2:39 ap.1 dp.2

Högskolan i Borås: Utbildning på

 

 

 

 

 

grundnivå och avancerad nivå /

 

 

 

 

 

Takbelopp / Takbelopp RRF

19

19

38

 

 

 

 

 

 

16

2:41 ap.1 dp.2

Högskolan Dalarna: Utbildning på

 

 

 

 

 

grundnivå och avancerad nivå /

 

 

 

 

 

Takbelopp / Takbelopp RRF

13

17

30

 

 

 

 

 

 

16

2:43 ap.1 dp.2

Högskolan i Gävle: Utbildning på

 

 

 

 

 

grundnivå och avancerad nivå /

 

 

 

 

 

Takbelopp / Takbelopp RRF

16

19

35

 

 

 

 

 

 

16

2:45 ap.1 dp.2

Högskolan i Halmstad: Utbildning på

 

 

 

 

 

grundnivå och avancerad nivå /

 

 

 

 

 

Takbelopp / Takbelopp RRF

14

15

30

 

 

 

 

 

 

16

2:47 ap.1 dp.2

Högskolan Kristianstad: Utbildning på

 

 

 

 

 

grundnivå och avancerad nivå /

 

 

 

 

 

Takbelopp / Takbelopp RRF

13

15

28

 

 

 

 

 

 

16

2:49 ap.1 dp.2

Högskolan i Skövde: Utbildning på

 

 

 

 

 

grundnivå och avancerad nivå /

 

 

 

 

 

Takbelopp / Takbelopp RRF

14

15

29

 

 

 

 

 

 

16

2:51 ap.1 dp.2

Högskolan Väst: Utbildning på

 

 

 

 

 

grundnivå och avancerad nivå /

 

 

 

 

 

Takbelopp / Takbelopp RRF

15

15

31

 

 

 

 

 

 

16

2:53 ap.1 dp.2

Konstfack: Utbildning på grundnivå

 

 

 

 

 

och avancerad nivå / Takbelopp /

 

 

 

 

 

Takbelopp RRF

4

4

8

 

 

 

 

 

 

16

2:55 ap.1 dp.2

Kungl. Konsthögskolan: Utbildning på

 

 

 

 

 

grundnivå och avancerad nivå /

 

 

 

 

 

Takbelopp / Takbelopp RRF

0

0

1

 

 

 

 

 

 

16

2:57 ap.1 dp.2

Kungl. Musikhögskolan i Stockholm:

 

 

 

 

 

Utbildning på grundnivå och

 

 

 

 

 

avancerad nivå / Takbelopp /

 

 

 

 

 

Takbelopp RRF

2

3

5

16

2:59 ap.1 dp.2

Södertörns högskola: Utbildning på

 

 

 

 

 

grundnivå och avancerad nivå /

 

 

 

 

 

Takbelopp / Takbelopp RRF

12

14

26

 

 

 

 

 

 

16

2:63 ap.1 dp.3

Enskilda utbildningsanordnare på

 

 

 

 

 

högskoleområdet / Chalmers Tekniska

 

 

 

 

 

Högskola AB / Utbildning på grundnivå

 

 

 

 

 

och avancerad nivå RRF

39

40

79

 

 

 

 

 

 

16

2:63 ap.3 dp.3

Enskilda utbildningsanordnare på

 

 

 

 

 

högskoleområdet / Stiftelsen

 

 

 

 

 

Högskolan i Jönköping / Utbildning på

 

 

 

 

 

grundnivå och avancerad nivå RRF

20

21

41

 

 

 

 

 

 

18

1:7 ap.4

Energieffektivisering av flerbostadshus

 

 

 

 

 

/ Energieffektivisering och renovering

 

 

 

 

 

av flerbostadshus RRF

40

265

305

 

 

 

 

 

 

18

1:8 ap.2

Investeringsstöd för anordnande av

 

 

 

 

 

hyresbostäder och bostäder för

 

 

 

 

 

studerande / Investeringsstöd för

 

 

 

 

 

anordnade av hyresbostäder och

 

 

 

 

 

bostäder för studerande RRF

 

1 100

1 100

 

 

 

 

 

 

34

Skr. 2022/23:101

 

 

 

Utgifter

Utgifter

 

UO

Anslag/Anslagspost/Delpost

Anslag/Anslagspost/Delpostnamn

2021

2022

Ackumulerat

20

1:14 ap.3

Skydd av värdefull natur / Skydd

 

 

 

 

 

värdefull natur - till NV - RRF

1 100

850

1 950

 

 

 

 

 

 

20

1:16 ap.2

Klimatinvesteringar / Stöd till

 

 

 

 

 

klimatinvesteringar - RRF

1 838

2 404

4 242

 

 

 

 

 

 

20

1:19 ap.1

Industriklivet / Industriklivet RRF

230

498

727

 

 

 

 

 

 

20

1:19 ap.2

Industriklivet / Minusutsläpp RRF

36

64

101

 

 

 

 

 

 

22

1:2 ap.2 dp.2

Vidmakthållande av statens

 

 

 

 

 

transportinfrastruktur /

 

 

 

 

 

Vidmakthållande järnväg / Drift,

 

 

 

 

 

underhåll och trafikledning på järnväg

 

 

 

 

 

RRF

377

432

809

 

 

 

 

 

 

22

2:5 ap.6

Driftsäker och tillgänglig elektronisk

 

 

 

 

 

kommunikation / Stöd för

 

 

 

 

 

bredbandsutbyggnad RRF

1 400

500

1 900

 

 

 

 

 

 

22

2:7 ap.1

Digital förvaltning /

 

 

 

 

 

Förvaltningsgemensam digital

 

 

 

 

 

infrastruktur RRF

55

79

134

 

 

 

 

 

Summa

 

9 309

6 582

15 891

 

 

 

 

 

 

2.4Inkomster i statens budget 2022

I inkomsterna i statens budget ingår kassamässiga skatteinkomster samt övriga inkomster. Skillnaden mellan skatteinkomster och skatteintäkter är att inkomsterna visar den skatt som betalas in respektive år, medan intäkterna redovisar skatterna det år de avser, dvs. det år den skattepliktiga händelsen äger rum. Statens skatteinkomster för 2022 är ett slutligt utfall, medan skatteintäkterna, som är periodiserade, till stor del är en prognos och blir definitiva först ett och ett halvt år efter budgetårets utgång. Detta gäller främst de årligt fastställda inkomstskatterna för individer och företag. En fullständig redovisning av utfallet på inkomsttitlar i statens budget finns i bilaga 1.

Prognosförutsättningar

Utfallet för inkomsterna för ett flertal skatter baseras på löpande debiteringar av skatter som avser flera inkomstår. I analysen av hur inkomsterna har utvecklats jämfört med budgeten beaktas utvecklingen av makroekonomin och förändringar i regelverken. Statens budget för 2022 omfattade skattereformer som sammanlagt bedömdes minska skatteintäkterna med 18,2 miljarder kronor, medan ändrings- budgetar för 2022 innehöll reformer som minskade skatteintäkterna med 5,9 miljarder kronor, se tabell 2.7.

Tabell 2.7 Skattereformer 2022 i statens budget för 2022 och i ändringsbudgetar för 2022

Miljarder kronor

Skatteintäkter som påverkats av beslut

SB 2022

ÄB 20221

Totalt

Skatt på arbete

-15,30

-0,06

-15,36

 

 

 

 

Skatt på kapital

0,55

0,00

0,55

 

 

 

 

Skatt på konsumtion och insatsvaror

-3,41

-4,83

-8,24

 

 

 

 

Övriga skatter

-0,07

-0,98

-1,05

 

 

 

 

Summa skattebeslut

-18,24

-5,87

-24,11

 

 

 

 

1Se bilaga 3 Specifikation av ändringsbudgetar i statens budget.

Skatteintäkterna har minskat till följd av de regeländringar som riksdagen beslutat om inför och under 2022. I huvudsak avser det intäkter från skatt på arbete som bedöms ha minskat med 15 miljarder kronor, vilket bl.a. beror på höjt jobbskatteavdrag för

35

Skr. 2022/23:101

låg- och medelinkomsttagare, höjt grundavdrag för pensionärer och en förstärkt skattereduktion för sjuk- och aktivitetsersättning. Intäkterna från skatt på konsumtion och insatsvaror bedöms ha minskat med 8 miljarder kronor och beror främst på beslut om sänkt skatten på drivmedel, dels i den ursprungliga budgeten för 2022, dels i ändringsbudget under 2022. Regeländringarna beräknas sammantaget ha minskat skatteintäkterna med 24 miljarder kronor 2022.

Makroekonomiska förutsättningar

Utvecklingen av skatteintäkterna följer i hög grad den underliggande ekonomiska utvecklingen. I tabell 2.8 redovisas några av de makroekonomiska förutsättningar som påverkar skatteintäkterna. I tabellen jämförs dessa med de makroantaganden som låg till grund för statens budget för 2022.

En viktig variabel för prognosen på skatt på arbete är utvecklingen av lönesumman. Lönesumman beräknas ha ökat med 6,4 procent, vilket är 2,0 procentenheter högre än i prognosen i budgetpropositionen för 2022.

Inflationstakten enligt konsumentprisindex (KPI) juni-juni påverkar skatteintäkterna både via grundavdraget och via skiktgränsen för statlig inkomstskatt då denna styrs av detta index plus 2 procentenheter. Om KPI ökar så ökar även skiktgränsen. KPI används även till att indexera skattesatserna för skatt på energi.

Hushållens konsumtionsutgifter ökade, främst till följd av prisökningarna, med

9,4 procent, vilket är 3,0 procentenheter högre än den prognos som låg till grund för statens budget för 2022. Hushållens konsumtionsutgifter, tillsammans med andra faktorer, påverkar intäkterna från mervärdeskatt.

Utfallet för den nominella BNP-tillväxten 2022 blev 2,9 procentenheter högre än vad som förväntades i statens budget för 2022. Även det förklaras främst av prisökningarna under 2022, justerat för prisökningarna blev dock utfallet

0,9 procentenheter lägre.

Tabell 2.8 Makroekonomiska förutsättningar och antaganden i utfallet för statens budget 2022 jämfört med budgetpropositionen för 2022

Procentuell utveckling om inget annat anges

 

2022

BNP, marknadspris1

8,4

Differens jämfört med budgeten

 

för 2022

2,9

 

 

Arbetade timmar2

2,4

Differens jämfört med budgeten

 

för 2022

-0,3

 

 

Timlön3

3,9

Differens jämfört med budgeten

 

för 2022

2,3

 

 

Utbetald lönesumma,

 

skatteunderlag

6,4

Differens jämfört med budgeten

 

för 2022

2,0

 

 

Arbetslöshet4

7,5

Differens jämfört med budgeten

 

för 2022

-0,2

 

 

Hushållens konsumtionsutgifter1

9,4

Differens jämfört med budgeten

 

för 2022

3,0

 

 

36

 

Skr. 2022/23:101

 

2022

Kommunal medelutdebitering5

32,2

Differens jämfört med budgeten

 

för 2022

-0,1

 

 

Statslåneränta5

1,4

Differens jämfört med budgeten

 

för 2022

0,9

 

 

KPI juni-juni

8,7

 

 

Differens jämfört med budgeten

 

för 2022

7,3

 

 

Inkomstbasbelopp6

71,0

Differens jämfört med budgeten

 

för 2022

0,6

 

 

Prisbasbelopp6

48,3

Differens jämfört med budgeten

 

för 2022

0,0

 

 

Inkomstindex

194,2

 

 

Differens jämfört med budgeten

 

för 2022

1,8

 

 

Skiktgräns7

540,7

Differens jämfört med budgeten

 

för 2022

0,0

 

 

1Löpande priser, procentuell förändring.

2Kalenderkorrigerat, anställda.

3Enligt Nationalräkenskapernas (NR) definition.

4Arbetslöshet 15–74 år.

5Medelvärde under året, procent.

6Statslåneräntan per den 30 november.

7Tusental kronor.

8Avser skiktgräns för statlig inkomstskatt. Tusental kronor.

Bedömningar om utfallet för 2022

För ett antal inkomsttitlar under inkomsttypen 1000, Statens skatteinkomster, är de redovisade beloppen bedömningar eftersom skatterna redovisas periodiserat och därmed inte är fastställda vid tidpunkten för publiceringen av denna skrivelse. Däremot är det totala beloppet för inkomsttypen 1000, Statens skatteinkomster, ett fastställt utfall för 2022 eftersom det avser de belopp som har betalats in till staten under året.

I tabell 2.9 nedan redovisas berörda inkomsttitelgrupper och tidpunkt för fastställt utfall. Om inte annat anges avses alla inkomsttitlar i inkomsttitelgruppen.

Tabell 2.9 Tidpunkter för fastställande av utfall för de inkomsttitlar som ännu saknar utfall för 2022

1100

Direkta skatter på arbete

 

 

 

 

1110

Inkomstskatter

Jan 2024

 

 

 

1120

Allmän pensionsavgift

Dec 2023

 

 

 

1140

Skattereduktioner

Dec 2023

 

 

 

1200

Indirekta skatter på arbete

 

 

 

 

1210

Arbetsgivaravgifter, 1218

Aug 2023

1240

Egenavgifter

Dec 2023

 

 

 

1270

Särskild löneskatt, 1274

Dec 2023

 

 

 

1280

Nedsättningar, 1283–1284

Feb 2024

 

 

 

1300

Skatt på kapital

 

 

 

 

37

 

Skr. 2022/23:101

 

 

 

 

1310

Skatt på kapital, hushåll

Dec 2023

 

 

 

1320

Skatt på företagsvinster

Dec 2023

 

 

 

1340

Avkastningsskatt, 1341–1342

Dec 2023

1350

Fastighetsskatt

Dec 2023

 

 

 

1400

Skatt på konsumtion och insatsvaror

 

 

 

 

1410

Mervärdesskatt, 1411

Sep 2023

1431

Skatt på elektrisk kraft

Mar 2023

 

 

 

1600

Restförda och övriga skatter

 

 

 

 

1620

Övriga skatter, hushåll

Apr 2024

1630

Övriga skatter, företag

Apr 2024

 

 

 

1800

Avgående poster, skatter till andra sektorer

 

 

 

 

1810

Skatter till andra sektorer

Dec 2023

1900

Periodiseringar

 

 

 

 

1910

Uppbördsförskjutningar

Apr 2024

 

 

 

1920

Betalningsförskjutningar

Dec 2023

Statens skatteintäkter och skatteinkomster 2022 och 2021

I tabellerna för skatter nedan jämförs utfallen med beräkningarna i statens budget för 2022 och 2021.

Tabell 2.10 Statens skatteintäkter och skatteinkomster

Miljarder kronor

 

 

 

 

Skillnad

Skillnad

 

 

 

 

mot

mot

 

 

Prognos/

Prognos/

statens

statens

 

 

utfall

utfall

budget

budget

 

 

2022

2021

2022

2021

1100

Direkta skatter på arbete

716,0

694,3

18,9

25,2

 

 

 

 

 

 

1200

Indirekta skatter på arbete

673,2

634,7

17,0

22,8

 

 

 

 

 

 

1300

Skatt på kapital

349,0

355,9

32,2

108,9

1400

Skatt på konsumtion och insatsvaror

692,9

651,0

23,6

39,9

 

 

 

 

 

 

1500

Skatt på import

9,3

7,3

2,3

0,7

 

 

 

 

 

 

1600

Restförda och övriga skatter

10,9

-5,0

-3,4

-20,6

 

 

 

 

 

 

1700

Avgående poster, skatter till EU

-9,3

-7,3

-2,3

-0,7

 

 

 

 

 

 

1800

Avgående poster, skatter till andra sektorer

-1 168,4

-1 110,5

-30,0

-32,9

 

 

 

 

 

 

 

Statens skatteintäkter

1 273,5

1 220,4

58,3

143,4

1900

Periodiseringar

34,6

14,6

29,5

-40,7

 

 

 

 

 

 

1000

Statens skatteinkomster

1 308,1

1 235,1

87,8

102,7

 

 

 

 

 

 

Statens skatteintäkter 5 procent högre än väntat

Statens skatteintäkter uppgick till 1 273,5 miljarder kronor 2022, vilket är

58,3 miljarder kronor (4,8 procent) högre än vad som beräknades i statens budgeten.

Jämfört med 2021 ökade intäkterna med 53,1 miljarder kronor (4,3 procent). Intäkterna från skatt på konsumtion och insatsvaror ökade med 41,9 miljarder kronor. Ökningen förklaras framför allt av kraftiga prisökningar på hushållens konsumtion samtidigt som konsumtionen ökade något under 2022. Intäkterna från indirekta skatter på arbete ökade med 38,5 miljarder kronor, vilket beror på att lönesumman beräknas ha ökat med 6,4 procent jämfört med 2021.

38

Skr. 2022/23:101

Statens skatteinkomster högre än budgeterat för 2022

Statens skatteinkomster 2022 blev 87,8 miljarder kronor (7,2 procent) högre än beräknat i statens budget.

Periodiseringarna, dvs. skillnaden mellan statens skatteintäkter och statens skatteinkomster, blev 34,6 miljarder kronor och har påverkat inkomsterna i statens budget positivt. Skillnaden jämfört med beräkningen till statens budget är

29,5 miljarder kronor. Periodiseringarna utgörs av de ytterligare inkomster, avräkningar eller andra justeringsposter som måste läggas till eller dras ifrån för att inkomsterna i statens budget på total nivå ska vara kassamässiga.

Uppbördsförskjutningen för 2022 blev positiv och uppgick till 52,6 miljarder kronor och beror på att de inkomster som redovisats löpande under 2022 blev större än den periodiserade intäkten avseende 2022. Uppbördsförskjutningen är skillnaden mellan å ena sidan intäkterna till kommuner, regioner, ålderspensionssystem och kyrkosamfund och å andra sidan de utbetalningar som sker under kalenderåret till dessa sektorer, och för företag och hushåll, skillnaden mellan in- respektive utbetalningar på samtliga skattekonton och debiterade skatter.

Betalningsförskjutningen dvs. skillnaden mellan betalad skatt och förväntad slutlig skatt som förskjutits mellan år, blev omvänt negativ och uppgick -14,5 miljarder kronor. Betalningsförskjutningen för företag och hushåll uppgick till -43,1 miljarder kronor vilket innebär att företag och hushåll har betalat in mindre skatt än vad de förväntas betala i slutlig skatt för 2022. Betalningsförskjutningen för kommuner och regioner blev omvänt positiv och uppgick till 28,0 miljarder kronor. Det beror på att lönesumman blev högre än när de kommunala uppräkningsfaktorerna fastställdes. Det innebar att de kommunala skatteintäkterna blev högre än vad staten betalat ut i förskott till kommuner och regioner under 2022.

För 2022 blev statens skatteinkomster 73,0 miljarder kronor (5,9 procent) högre än för 2021. Periodiseringarna blev 20,0 miljarder kronor högre. Uppbördsförskjutningarna blev 78,1 miljarder kronor högre (positiv) medan betalningsförskjutningarna blev 55,2 miljarder kronor lägre (negativ). Anstånden ökade med 3,0 miljarder kronor (negativt).

Skatt på arbete

Under inkomsthuvudgruppen Skatt på arbete redovisas dels direkta skatter på arbete som består av inkomstskatter, allmän pensionsavgift, särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. och skattereduktioner, dels indirekta skatter på arbete som består av arbetsgivaravgifter, egenavgifter och särskild löneskatt.

Tabell 2.11 Skatt på arbete

Miljarder kronor

 

 

 

 

Skillnad

Skillnad

 

 

 

 

mot

mot

 

 

Prognos/

Prognos/

statens

statens

 

 

utfall

utfall

budget

budget

 

 

2022

2021

2022

2021

 

 

 

 

 

 

1100

Direkta skatter på arbete

716,0

694,3

18,9

25,2

 

 

 

 

 

 

1110

Inkomstskatter

905,1

862,8

25,2

29,9

 

 

 

 

 

 

1111

Statlig inkomstskatt

58,9

56,3

4,3

6,5

 

 

 

 

 

 

1115

Kommunal inkomstskatt

846,2

806,4

20,9

23,3

1120

Allmän pensionsavgift

145,6

137,3

3,6

3,5

 

 

 

 

 

 

1130

Artistskatt

0,0

0,0

0,0

0,0

 

 

 

 

 

 

1140–1160

Skattereduktioner

-334,7

-305,8

-9,9

-8,1

 

 

 

 

 

 

39

Skr. 2022/23:101

 

 

 

 

Skillnad

Skillnad

 

 

 

 

mot

mot

 

 

Prognos/

Prognos/

statens

statens

 

 

utfall

utfall

budget

budget

 

 

2022

2021

2022

2021

1200

Indirekta skatter på arbete

673,2

634,7

17,0

22,8

 

 

 

 

 

 

1210

Arbetsgivaravgifter

669,4

630,0

18,7

24,3

 

 

 

 

 

 

1240

Egenavgifter

11,8

11,5

-2,2

-2,0

1260

Avgifter till premiepensionssystemet

-46,4

-43,2

-1,8

-1,5

 

 

 

 

 

 

1270

Särskild löneskatt

55,1

51,9

0,6

3,2

 

 

 

 

 

 

1280

Nedsättningar

-17,4

-16,0

1,6

-1,3

1290

Tjänstegruppliv

0,6

0,6

0,0

0,0

 

 

 

 

 

 

 

Skatt på arbete

1 389,2

1 329,1

35,9

48,0

 

 

 

 

 

 

Intäkter från skatt på arbete ökade mer än beräknat 2022

Skatt på arbete uppgick till 1 389,2 miljarder kronor, vilket är 35,9 miljarder kronor (2,7 procent) högre än i beräkningen till statens budget och 60,1 miljarder kronor

(4,5 procent) högre än 2021. Lönesumman beräknas ha ökat mer än vad som antogs i statens budget, 6,4 procent i stället för 4,4 procent.

För inkomståret 2022 beräknas de direkta skatterna på arbete uppgå till

716,0 miljarder kronor. Det är 18,9 miljarder kronor högre än vad som beräknades i statens budget. Intäkterna från statlig inkomstskatt beräknas ha uppgått till

58,9 miljarder kronor, före skattereduktioner. Det är 4,3 miljarder kronor högre än beräkningen i statens budget. Den kommunala inkomstskatten uppgick till

846,2 miljarder kronor. Det är en ökning med 20,9 miljarder kronor jämfört med beräkningen i statens budget. Skattereduktionerna, som minskar intäkterna från direkta skatter, blev 9,9 miljarder kronor högre än beräknat i den ursprungliga budgeten. Reduktionen för den allmänna pensionsavgiften blev 3,6 miljarder kronor högre och jobbskatteavdragen 2,4 miljarder kronor högre eftersom lönesumman utvecklades bättre än vad som antogs i beräkningen i statens budget. Skatte- reduktionen för installation av grön teknik blev 2,5 miljarder kronor högre än beräknat. Antalet hushåll som investerat i bl.a. solceller har ökat kraftigt under 2022, vilket främst beror på de kraftigt stigande elpriserna.

Indirekta skatter på arbete beräknas ha uppgått till 673,2 miljarder kronor, vilket är 17,0 miljarder kronor högre än vad som beräknades i statens budget. Av de indirekta skatterna är huvuddelen arbetsgivaravgifter, vilka uppgick till 669,4 miljarder kronor för inkomståret 2022. Det är 18,7 miljarder kronor högre jämfört med statens budget och beror på att lönesumman ökade mer än beräknat.

Intäkterna från skatt på arbete ökade jämfört med 2021

Jämfört med 2021 blev intäkterna från skatt på arbete 60,2 miljarder kronor

(4,5 procent) högre. Direkta skatter på arbete ökade med 21,7 miljarder kronor

(3,1 procent). Den kommunala inkomstskatten ökade med 39,7 miljarder kronor

(4,9 procent). Det förklaras främst av att lönesumman ökat med 6,4 procent. Timlönen ökade med 3,9 procent och antalet arbetade timmar med 2,4 procent mellan åren. Intäkterna från statlig inkomstskatt ökade med 2,6 miljarder kronor.

Skattereduktionerna beräknas ha ökat med 28,9 miljarder kronor jämfört med 2021. Det är främst reduktionen för den allmänna pensionsavgiften och jobbskatteavdragen som har ökat. Det beror i huvudsak beror på att lönerna ökat och att fler personer har inkomster från arbete men även på att jobbskatteavdraget för låg- och medelinkomst- tagare samt att det förhöjda grundavdraget för personer över 65 år höjdes 2022. Husavdragen uppgår till 19,2 miljarder kronor, vilket är en ökning med 0,3 miljarder

40

Skr. 2022/23:101

kronor jämfört med 2021. Skattereduktionen för installation av grön teknik ökade med 1,6 miljarder kronor och Skattereduktion för sjuk- och aktivitetsersättning med 2,5 miljarder kronor. Skattereduktion för sjuk- och aktivitetsersättning stärktes inför 2022, vilket förklarar hela ökningen.

Förstärkt nedsättning av arbetsgivaravgifter för unga 2022

Indirekta skatter på arbete ökade med 38,5 miljarder kronor (6,1 procent) jämfört med 2021. Arbetsgivaravgifterna ökade med 39,4 miljarder kronor, vilket beror på att löne- summan ökat med 6,4 procent jämfört med 2021. Nedsättningarna av arbetsgivar- avgifter ökade med 1,3 miljarder kronor. Det beror bl.a. på en förstärkning av de tillfälligt nedsatta arbetsgivaravgifterna för 19–23-åringar under perioden juni, juli och augusti 2022.

Skatt på kapital

Under inkomsthuvudgruppen Skatt på kapital redovisas företagsvinster, skatt på hushållens kapitalinkomster samt kommunal fastighetsavgift och statlig fastighetsskatt.

Tabell 2.12 Skatt på kapital

Miljarder kronor

 

 

 

 

Skillnad mot

Skillnad mot

 

 

Prognos/utfall

Prognos/utfall

statens budget

statens budget

 

 

2022

2021

2022

2021

 

 

 

 

 

 

1310

Skatt på kapital, hushåll

87,4

104,6

1,4

44,1

1320

Skatt på företagsvinster

181,7

183,6

14,8

58,0

 

 

 

 

 

 

1330

Kupongskatt

12,3

9,4

6,6

2,9

 

 

 

 

 

 

1340

Avkastningsskatt

8,0

6,7

0,5

1,0

1350

Fastighetskatt

37,5

36,1

1,6

0,7

 

 

 

 

 

 

1360

Stämpelskatt

15,8

15,5

1,0

2,3

 

 

 

 

 

 

1390

Riskskatt för kreditinstitut

6,3

 

6,3

 

1300

Skatt på kapital

349,0

355,9

32,2

108,9

 

 

 

 

 

 

Intäkter från skatt på kapital högre än beräknat men lägre än 2021

Intäkterna från skatt på kapital beräknas ha uppgått till 349,0 miljarder kronor 2022. Det är 32,2 miljarder kronor (10,2 procent) högre än i statens budget för 2022.

Skatt på hushållens kapitalinkomster blev 1,4 miljarder kronor (1,6 procent) högre och intäkterna från skatt på företagsvinster 14,8 miljarder kronor (8,9 procent) högre än beräknat. Intäkterna från Riskskatt för kreditinstitut beräknas uppgå till 6,3 miljarder kronor. Skillnaden mot statens budget i tabellen beror på att intäkten för riskskatten redovisades under inkomstgrupp 1320 Företagsvinster i budgetpropositionen för 2022 och beräknades uppgå till 6,3 miljarder kronor.

Intäkterna från kupongskatt blev 6,6 miljarder kronor högre än beräknat. Det beror på att utdelningarna blev högre än vad som antogs i beräkningarna till statens budget. Kupongskatt betalas av den som har fått utdelning på aktier från svenskt aktiebolag eller från andel i en svensk värdepappersfond eller en specialfond, och som är skattemässigt bosatt eller hemmahörande utomlands.

Jämfört med 2021 blev intäkterna från skatt på kapital 6,9 miljarder kronor

(1,9 procent) lägre. Till följd av nedgången på värdepappersmarknaden och i bostadspriser minskade intäkterna från skatt på hushållens kapitalinkomster med 17,2 miljarder kronor (16,4 procent). Intäkterna från skatt på utdelningsinkomster, som till största delen baseras på resultatet för 2021, har dock ökat jämfört med föregående år.

41

Skr. 2022/23:101

Intäkterna från skatt på företagsvinster beräknas ha minskat med 1,8 miljarder kronor. Minskningen beror på en tillfällig skattereduktion för investeringar och inventarie- inköp1 som beräknas uppgå till 5,5 miljarder kronor. Åt motsatt håll går intäkterna från nya riskskatten för 2022, som beräknas uppgå till 6,3 miljarder kronor.

Skatt på konsumtion och insatsvaror

Under inkomsthuvudgruppen Skatt på konsumtion och insatsvaror redovisas mer- värdesskatt och skatt på alkohol och tobak, skatt på energi och miljö samt skatt på vägtrafik och vissa andra skatter och avgifter.

Tabell 2.13 Skatt på konsumtion och insatsvaror

Miljarder kronor

 

 

 

 

Skillnad mot

Skillnad mot

 

 

Prognos/utfall

Prognos/utfall

statens budget

statens budget

 

 

2022

2021

2022

2021

1410

Mervärdesskatt

559,7

511,0

33,1

40,8

 

 

 

 

 

 

1420

Skatt på alkohol och tobak

29,7

28,7

1,2

0,8

1430

Energiskatt

44,7

53,8

-9,4

0,8

 

 

 

 

 

 

1440

Koldioxidskatt

21,2

21,9

-0,7

0,6

 

 

 

 

 

 

1450–

Övriga skatter på energi och

 

 

 

 

1460

miljö

8,1

5,4

0,9

-3,7

 

 

 

 

 

 

1470

Skatt på vägtrafik

22,5

22,5

-0,9

-1,2

 

 

 

 

 

 

1480

Övriga skatter

6,9

7,6

-0,7

1,9

1400

Skatt på konsumtion och

 

 

 

 

 

insatsvaror

692,9

651,0

23,6

39,9

 

 

 

 

 

 

Intäkterna från skatt på konsumtion och insatsvaror uppgick till 692,9 miljarder kronor, vilket är 23,6 miljarder kronor (3,5 procent) högre än beräkningen till statens budget. Jämfört med 2021 ökade skatten på konsumtion och insatsvaror med

41,9 miljarder kronor (6,4 procent).

Mervärdesskatt

Intäkterna från mervärdesskatten påverkas främst av hushållens konsumtion. Eftersom olika varu- och tjänstegrupper beskattas med olika mervärdesskattesatser beror intäkterna både på storleken på den totala konsumtionen och på samman- sättningen i konsumtionen. Mervärdesskatt tas ut på varor och tjänsters marknadspris, vilket medför att intäkterna också är starkt kopplade till prisökningar i ekonomin. Utöver hushållens konsumtion består skattebasen för mervärdesskatt även av investeringar och förbrukning i privat och offentlig sektor.

Högre intäkter från mervärdesskatt till följd av prisökningarna under 2022

Intäkterna av mervärdesskatt uppgick till 559,7 miljarder kronor, vilket är

33,1 miljarder kronor (6,3 procent) högre än beräknat i den beslutade budgeten. Det beror framför allt på de kraftiga prisökningarna under 2022. Hushållens konsumtions- utgifter ökade med 9,4 procent, vilket är 3,0 procentenheter högre än den beräkning som låg till grund för statens budget för 2022.

Jämfört med 2021 blev intäkterna från mervärdesskatt 48,7 miljarder kronor

(9,5 procent) högre. Intäkterna från mervärdesskatt på hushållens konsumtion ökade med 23,2 miljarder kronor och intäkterna från den offentliga konsumtionen ökade

1Lag (2021:931) om skattereduktion för investeringar i inventarier som anskaffas år 2021. Skattereduktionen tillgodoräknas vid fastställande av skatten för det beskattningsår som avslutas den 31 december 2022.

42

Skr. 2022/23:101

med 13,0 miljarder kronor. Enbart intäkterna från mervärdesskatt på el och fjärrvärme beräknas ha ökat med 5,2 miljarder kronor (20,6 procent) och är en direkt följd av högre priser under 2022. Intäkterna från mervärdesskatt på investeringar ökade med 7,3 miljarder kronor under 2022, varav intäkterna från mervärdesskatt på bostadsinvesteringar ökade med 4,5 miljarder kronor.

Punktskatter

Avsikten med flertalet punktskatter är att de ska kompensera för de negativa externa effekter för samhället som uppstår i samband med förbrukningen av vissa varor. Detta gäller t.ex. konsumtion av bensin, diesel, alkohol och tobak som ger negativa effekter på miljö och hälsa. Punktbeskattning används för att påverka konsumtionen i en för samhället önskvärd riktning, även om de också har en klar offentligfinansiell betydelse. Punktskatterna är i allmänhet fixerade till ett visst belopp per enhet av varan eller proportionell mot det innehåll i varan som är skadligt.

Skatt på alkohol och tobak

Intäkterna från skatt på alkohol och tobak uppgick till 29,7 miljarder kronor, vilket är 1,2 miljarder kronor (4,3 procent) högre än beräknat i budgeten och 1,1 miljarder kronor (3,7 procent) högre än 2021.

Intäkterna från skatt på tobak blev 0,8 miljarder kronor (6,6 procent) högre än budget och ökade med 1,1 miljard kronor (9,1 procent) jämfört med 2021. Under 2022 fattades beslut om att skatten på tobak skulle höjas från och med den 1 januari 2023, vilket medförde kraftigt ökade inköp av tobak i december 2022.

Tabell 2.14 Skatt på alkohol och tobak

Miljarder kronor

 

 

 

 

Skillnad mot

Skillnad mot

 

 

 

 

statens

statens

 

 

Prognos/utfall

Prognos/utfall

budget

budget

 

 

2022

2021

2022

2021

1421

Skatt på tobak

12,8

11,7

0,8

-0,8

 

 

 

 

 

 

1422

Skatt på etylalkohol

5,5

5,6

0,2

1,1

 

 

 

 

 

 

1423

Skatt på vin

6,4

6,5

-0,1

0,3

 

 

 

 

 

 

1424

Skatt på mellanklassprodukter

0,1

0,1

0,0

0,0

 

 

 

 

 

 

1425

Skatt på öl

4,6

4,5

0,1

0,1

 

 

 

 

 

 

1426

Privatinförsel av alkohol och tobak

0,0

0,0

0,0

0,0

 

 

 

 

 

 

1427

Skatt på vissa nikotinhaltiga produkter

0,4

0,2

0,2

0,1

 

 

 

 

 

 

1420

Skatt på alkohol och tobak

29,7

28,7

1,2

0,8

 

 

 

 

 

 

Skatt på energi och miljö

Intäkterna från skatt på energi och miljö uppgick till 74,0 miljarder kronor och blev därmed 9,2 miljarder kronor (11,1 procent) lägre än budgeterat. Jämfört med 2021 minskade intäkterna från skatt på energi och miljö med 7,1 miljarder kronor

(8,8 procent).

Minskad elförbrukning och sänkt skatt på bensin och diesel 2022

Intäkterna från energiskatt på bensin- och oljeprodukter blev 4,9 miljarder kronor lägre än budget. Det beror främst på tillfälligt sänkt skatt på bensin och diesel med

1 krona och 5 öre fr.o.m. den 1 maj t.o.m. den 30 september 2022. Jämfört med 2021 minskade intäkterna med 6,9 miljarder kronor. Det beror dels på den tillfälligt sänkta skatten i ändringsbudget, dels på att skatten på bensin och diesel sänktes i statens budget för 2022

43

Skr. 2022/23:101

Intäkterna från skatt på elektrisk kraft blev 4,0 miljarder kronor lägre än beräknat i statens budget och 2,2 miljarder kronor lägre än 2021. Under 2022 har elförbruk- ningen minskat med 5 procent, vilket dels beror på de höga elpriserna som fått hushållen att spara el, dels på att medeltemperaturen var högre än 2021.

Tabell 2.15 Skatt på energi och miljö

Miljarder kronor

 

 

 

 

Skillnad mot

Skillnad mot

 

 

Prognos/utfall

Prognos/utfall

statens budget

statens budget

 

 

2022

2021

2022

2021

1430

Energiskatt

44,7

53,8

-9,4

0,8

 

 

 

 

 

 

1431

Skatt på elektrisk kraft

25,0

27,2

-4,0

0,2

 

 

 

 

 

 

1432

Energiskatt bensin

9,3

11,5

-1,7

0,0

1433

Energiskatt oljeprodukter

10,2

14,9

-3,3

0,5

 

 

 

 

 

 

1434

Energiskatt övrigt

0,2

0,2

-0,5

0,0

 

 

 

 

 

 

1440

Koldioxidskatt

21,2

21,9

-0,7

0,6

1441

Koldioxidskatt bensin

7,2

7,3

-0,7

-0,1

 

 

 

 

 

 

1442

Koldioxidskatt oljeprodukter

13,7

14,3

-0,2

0,5

 

 

 

 

 

 

1443

Koldioxidskatt övrigt

0,3

0,4

0,1

0,2

 

 

 

 

 

1450–1460 Övriga skatter på energi och

 

 

 

 

 

miljö

8,1

5,4

0,9

-3,7

 

 

 

 

 

 

1451

Svavelskatt

0,0

0,0

0,0

0,0

 

 

 

 

 

 

1453

Särskild skatt mot försurning

0,1

0,1

0,0

0,0

 

 

 

 

 

 

1454

Skatt på bekämpningsmedel

0,1

0,1

0,0

0,0

 

 

 

 

 

 

1456

Avfallsskatt

0,3

0,3

0,1

0,1

1457

Avgifter till

 

 

 

 

 

Kemikalieinspektionen

0,0

0,0

0,0

0,0

 

 

 

 

 

 

1458

Övriga skatter

-0,1

0,3

-0,2

0,2

1459

Intäkter från EU:s handel

 

 

 

 

 

med utsläppsrätter

3,5

1,1

0,8

-0,4

 

 

 

 

 

 

1461

Kemikalieskatt

1,6

1,8

-0,1

-0,1

1462

Skatt på flygresor

1,1

0,5

0,4

-1,3

 

 

 

 

 

 

1463

Skatt på avfallsförbränning

0,6

0,5

0,1

-0,1

 

 

 

 

 

 

1464

Skatt på plastbärkassar

0,5

0,4

0,1

-0,1

 

 

 

 

 

 

1465

Intäkter från handel med

 

 

 

 

 

elcertifikat

0,3

0,4

-0,4

-2,0

 

 

 

 

 

 

 

Skatt på energi och miljö

74,0

81,1

-9,2

-2,3

 

 

 

 

 

 

Kraftig ökning av antalet flygresenärer 2022

Intäkterna från skatt på flygresor blev 0,4 miljarder kronor högre än beräknat i statens budget och beror på att antalet flygresenärer blev högre än väntat. Jämfört med 2021 har intäkterna från flygskatt ökat med 0,7 miljarder kronor. Flygresandet har ökat med 224 procent eller drygt 8,2 miljoner avgående resenärer under 2022 och börjar nu närma sig nivåerna före covid-19.

Skatt på vägtrafik

I gruppen Skatt på vägtrafik redovisas fordonsskatt, vägavgifter, trängselskatt och skatt på trafikförsäkringspremier. Intäkterna av skatt på vägtrafik uppgick till

22,5 miljarder kronor och blev därmed 0,9 miljarder kronor lägre än budgeterat. Intäkterna från fordonsskatt blev 0,6 miljarder kronor lägre än beräknat.

Jämfört med 2021 blev intäkterna av skatt på vägtrafik i stort sett oförändrade.

44

Skr. 2022/23:101

Övriga skatter

Övriga skatter består av inlevererade överskott från Svenska Spel AB och Systembolaget AB samt skatt på spel, lotteri, annonser och reklam m.m. Totalt beräknas dessa skatter uppgå till 6,9 miljarder kronor, vilket är 0,7 miljarder kronor lägre än beräkningen till statens budget. Inlevererat överskott från Svenska Spel AB avseende verksamhetsåret 2021 väntas uppgå till 2,0 miljarder kronor, vilket är 0,9 miljarder kronor lägre än beräknat.

Jämfört med 2021 är intäkterna från övriga skatter 0,7 miljarder kronor lägre 2022. Inlevererat överskott från Svenska Spel AB minskade med 0,9 miljarder kronor.

Skatt på import

Skatt på import består av tullmedel, jordbrukstullar och sockeravgifter. Tillsammans uppgick intäkterna till 9,3 miljarder kronor, vilket är 2,3 miljarder kronor högre än beräknat i den beslutade budgeten. Det beror främst på högre priser på import men även på att importen ökat under 2022. Jämfört med 2021 ökade intäkterna från skatt på import med 2,0 miljarder kronor (27,1 procent). De största ökningarna är inom varuområdena fisk, kläder och skor samt elektriska maskiner.

Restförda och övriga skatter

I denna inkomsthuvudgrupp redovisas bl.a. restförda skatter (uppbördsförluster), omprövningar, anstånd, skattetillägg, förseningsavgifter och intäkter som förs till fonder.

Tabell 2.16 Restförda och övriga skatter

Miljarder kronor

 

 

 

 

Skillnad mot

Skillnad mot

 

 

Prognos/utfall

Prognos/utfall

statens budget

statens budget

 

 

2022

2021

2022

2021

 

 

 

 

 

 

1610

Restförda skatter

-13,7

-16,1

-7,7

-10,8

 

 

 

 

 

 

1620

Övriga skatter, hushåll

7,7

-0,6

2,6

-6,8

 

 

 

 

 

 

1630

Övriga skatter företag

0,9

-3,4

1,4

-3,4

 

 

 

 

 

 

1640

Intäkter som förs till fonder

6,6

6,0

0,6

0,4

1650

Avgifter till public service

9,3

9,1

-0,2

0,1

 

 

 

 

 

 

1600

Restförda och övriga skatter

10,9

-4,9

-3,4

-20,6

 

 

 

 

 

 

Restförda och övriga skatter uppgick till 10,9 miljarder kronor för 2022, vilket är

3,4 miljarder kronor lägre än budgeterat. Utfallet för restförda skatter blev -13,7 miljarder kronor. Skillnaden mot budget är -7,7 miljarder kronor och beror på att befarade uppbördsförluster, framför allt för mervärdesskatt, blev högre än beräknat. Skatteverket har i dessa fall påfört företag mervärdesskatt men samtidigt restfört motsvarande belopp.

Jämfört med 2021 bedöms intäkterna öka med 15,8 miljarder kronor 2021. Befarade uppbördsförluster, främst för mervärdesskatt, har minskat med 2,5 miljarder kronor och övriga skatter, hushåll och företag, har ökat med 12,5 miljarder kronor. År 2021 minskade omprövningar av skattebeslut från tidigare år intäkterna med 5,0 miljarder kronor, medan de under 2022 ökade intäkterna med 2,3 miljarder kronor, vilket innebär en ökning med 7,3 miljarder kronor. Företagens anstånd med skatt minskade 2022, vilket ökat skatteintäkterna med 3,3 miljarder kronor.

Avgående poster och periodiseringar

I inkomsthuvudgruppen 1700 Avgående poster, skatter till EU görs avdrag för skatter till EU. Dessa läggs sedan till i inkomsttitelgruppen 7110 EU-skatter.

45

Skr. 2022/23:101

I inkomsthuvudgruppen 1800 Avgående poster, skatter till andra sektorer görs avdrag för kommunala inkomstskatter och avgifter till AP-fonder.

I inkomsthuvudgruppen 1900 Periodiseringar redovisas uppbördsförskjutningar, betalningsförskjutningar och anstånd, så att summan av skatterna blir kassamässig.

Tabell 2.17 Avgående poster och periodiseringar

Miljarder kronor

 

 

 

 

Skillnad

Skillnad

 

 

 

 

mot

mot

 

 

Prognos/

Prognos/

statens

statens

 

 

utfall

utfall

budget

budget

 

 

2022

2021

2022

2021

1700

Avgående poster, skatter till EU

-9,3

-7,3

-2,3

-0,7

 

 

 

 

 

 

1800

Avgående poster, skatter till andra sektorer

-1 168,4

-1 110,5

-30,0

-32,9

 

 

 

 

 

 

1811

Kommunala skatter

-867,6

-827,1

-21,8

-24,2

 

 

 

 

 

 

1812

Avgifter till AP-fonder

-300,9

-283,5

-8,2

-8,7

 

 

 

 

 

 

1900

Periodiseringar

34,6

14,6

29,5

-40,7

 

 

 

 

 

 

1910

Uppbördsförskjutningar

52,6

-25,6

56,8

-37,4

 

 

 

 

 

 

1920

Betalningsförskjutningar

-14,5

40,7

-10,6

33,2

 

 

 

 

 

 

1930

Anstånd

-3,5

-0,5

-16,8

-36,5

 

 

 

 

 

 

 

Avgående poster och periodiseringar

-1 143,2

-1 103,2

-2,9

-74,3

 

 

 

 

 

 

Avgående poster, skatter till andra sektorer

Totalt uppgick avgående poster, skatter till andra sektorer till 1 168,4 miljarder kronor. Det är 30,0 miljarder kronor högre än beräkningen till statens budget och

57,9 miljarder kronor högre avräkning än föregående år. Eftersom kommunsektorns och ålderspensionssystemets intäkter i huvudsak består av skatt på arbete (kommunal inkomstskatt, ålderspensionsavgifter och allmän pensionsavgift) beror avvikelsen mot budget främst på att lönesumman blev 2,0 procentenheter högre än beräknat i statens budget för 2022. Skillnaden mot 2021 förklaras av den starka utvecklingen av lönesumman, 6,4 procent under 2022.

Periodiseringar

Periodiseringarna för 2022 beräknas uppgå till 34,6 miljarder kronor, och har påverkat inkomsterna i statens budget positivt. I statens budget för 2022 beräknades periodiseringarna uppgå till 5,1 miljarder kronor. Skillnaden är 29,5 miljarder kronor.

Uppbördsförskjutningen för 2022 blev positiv och uppgick till 52,6 miljarder kronor och beror på att de inkomster som redovisats löpande under 2022 blev större än den periodiserade intäkten avseende 2022. Skillnaden mot statens budget är 56,8 miljarder kronor.

Betalningsförskjutningen blev negativ och uppgick till 14,5 miljarder kronor. Betalningsförskjutningen för företag och hushåll uppgick till -43,1 miljarder kronor, vilket innebär att företag och hushåll har betalat in mindre skatt, främst på kapital, än vad de förväntas betala i slutlig skatt för 2022. Betalningsförskjutningar gentemot kommuner och regioner, dvs. skillnaden mellan det som staten har betalat ut i förskott till kommunsektorn och den beräknade slutliga kommunalskatten, blev 28,0 miljarder kronor. Orsaken är att lönesumman har ökat mer än vad som antogs vid beräkningarna av de kommunala förskotten för 2022. Skillnaden mot betalningsförskjutningen i statens budget är -10,6 miljarder kronor.

Anstånden beräknas uppgå till -3,5 miljoner kronor, vilket 16,8 miljarder kronor lägre än vad som antogs i budgeten. Det beror främst på att en lägre andel av de tillfälliga

46

Skr. 2022/23:101

anstånd med att betala in skatt och som beviljades under 2020, har betalats in till skattekonto under 2022. Det beror bl.a. på att riksdagen under våren 2022 beslutade om att företag kunde förlänga anståndstiden till maximalt tre år, i stället för två år som gällde tidigare.

För 2022 blev periodiseringarna 20,0 miljarder kronor högre än för 2021. Uppbörds- förskjutningarna blev 78,1 miljarder kronor högre (positiv) medan betalningsför- skjutningarna blev 55,2 miljarder kronor lägre (negativ). Anstånden ökade med

3,0 miljarder kronor.

Behållningarna på skattekonto minskade 2022

Hushåll, men framför allt företag gör av olika skäl inbetalningar till skattekontot utöver vad som behövs för att täcka kommande skattedebiteringar s.k. över- insättningar, vilket påverkar statens skatteinkomster positivt. När dessa överinsättningar tas ut från skattekonto påverkas skatteinkomsterna negativt. För 2022 bedöms bolagens överinsättning på skattekonto ha minskat med 10 miljarder kronor, och har därmed påverkat statens skatteinkomster för 2022 negativt med samma belopp. Statens skatteintäkter påverkas inte av överinsättningar på skattekonto. Överinsättningarna utgör en del av Skatteverkets redovisade överskott på skattekonto.

Tabell 2.18 Saldot på skattekontot

Miljarder kronor

 

2018

2019

2020

2021

2022

Behållning på skattekontot

61

56

56

76

66

 

 

 

 

 

 

Påverkan på statens inkomster och

 

 

 

 

 

budgetsaldot

10

-5

0

20

-10

 

 

 

 

 

 

Källa: Ekonomistyrningsverket och Skatteverket

Övriga inkomster

Övriga inkomster omfattar inkomsttyperna Inkomster av statens verksamhet, Inkomster av försåld egendom, Återbetalning av lån, Kalkylmässiga inkomster och Bidrag m.m. från EU. Dessutom ingår inkomsttyperna Avräkningar i anslutning till skattesystemet och Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto. Det totala utfallet för övriga inkomster 2022 uppgick till -21 989 miljoner kronor och blev därmed 8 814 miljoner kronor högre än vad som beräknades i den ursprungliga budgeten. Övriga inkomster blev 21 799 miljoner kronor högre jämfört med föregående år.

Tabell 2.19 Övriga inkomster, sammanfattning

Miljoner kronor

 

 

 

 

Utfall -

 

 

 

Statens

 

statens

 

 

 

budget

Utfall

budget

Utfall

 

 

2022

2022

2022

2021

2000

Inkomster av statens verksamhet

44 456

71 949

27 493

43 280

 

 

 

 

 

 

3000

Inkomster av försåld egendom

5 000

941

-4 059

23

4000

Återbetalning av lån

529

1 380

851

1 060

 

 

 

 

 

 

5000

Kalkylmässiga inkomster

18 038

18 164

126

17 795

 

 

 

 

 

 

6000

Bidrag m.m. från EU

27 787

15 620

-12 166

14 609

7000

Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet

-126 613

-130 043

-3 430

-120 555

 

 

 

 

 

 

 

Övriga inkomster

-30 803

-21 989

8 814

-43 788

 

 

 

 

 

 

47

Skr. 2022/23:101

Inkomster av statens verksamhet

Inom inkomsttypen redovisas bl.a. rörelseöverskott från statliga affärsverk och Riksbanken samt överskott av statens fastighetsförvaltning. Dessutom redovisas ränteinkomster, aktieutdelningar från bolag med statligt ägande, offentligrättsliga avgifter, försäljningsinkomster, böter och övriga inkomster av statens verksamhet.

Tabell 2.20 Inkomster av statens verksamhet, översikt

Miljoner kronor

 

 

 

 

Utfall -

 

 

 

Statens

 

statens

 

 

 

budget

Utfall

budget

Utfall

 

 

2022

2022

2022

2021

2100

Rörelseöverskott

2 854

4 733

1 879

7 449

 

 

 

 

 

 

2200

Överskott av statens fastighetsförvaltning

501

263

-238

325

2300

Ränteinkomster

2 056

3 267

1 211

2 571

 

 

 

 

 

 

2400

Inkomster av statens aktier

24 000

46 207

22 207

17 577

 

 

 

 

 

 

2500

Offentligrättsliga avgifter

11 854

12 225

370

11 600

 

 

 

 

 

 

2600

Försäljningsinkomster

70

56

-14

69

 

 

 

 

 

 

2700

Böter m.m.

1 507

1 830

323

1 593

 

 

 

 

 

 

2800

Övriga inkomster av statens verksamhet

1 613

3 368

1 755

2 096

2000

Inkomster av statens verksamhet

44 456

71 949

27 493

43 280

 

 

 

 

 

 

Inkomsterna av statens verksamhet uppgick till 71 949 miljoner kronor, vilket är

27 493 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet 28 669 miljoner kronor (66,2 procent) högre.

Högre rörelseöverskott än beräknat i statens budget men lägre än föregående år

Rörelseöverskotten uppgick till 4 733 miljoner kronor, vilket är 1 879 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet dock

2 716 miljoner kronor (36,5 procent) lägre.

Tabell 2.21 Rörelseöverskott

Miljoner kronor

 

 

 

 

Utfall -

 

 

 

Statens

 

statens

 

 

 

budget

Utfall

budget

Utfall

 

 

2022

2022

2022

2021

 

 

 

 

 

 

2114

Luftfartsverkets inlevererade överskott

0

 

0

 

2116

Affärsverket svenska Kraftnäts inlevererade

 

 

 

 

 

utdelning och inleverans av motsvarighet till statlig

 

 

 

 

 

skatt

363

348

-15

404

2118

Sjöfartsverkets inlevererade överskott

0

 

0

 

 

 

 

 

 

 

2124

Inlevererat överskott av Riksgäldskontorets

 

 

 

 

 

garantiverksamhet

86

69

-17

113

2126

Inlevererat överskott av statsstödd exportkredit

0

 

0

 

 

 

 

 

 

 

2127

Inlevererat överskott från övriga myndigheter

406

417

11

132

 

 

 

 

 

 

2131

Riksbankens inlevererade överskott

2 000

3 900

1 900

6 800

2100

Rörelseöverskott

2 854

4 733

1 879

7 449

 

 

 

 

 

 

Riksbankens inlevererade överskott uppgick till 3 900 miljoner kronor, vilket är

2 900 miljoner kronor lägre än föregående år. Det inlevererade överskottet uppgår till 80 procent av Riksbankens genomsnittliga resultat som för de senaste fem åren, 2017 till 2021, uppgick till 4 834 miljoner kronor. Resultatet kan variera mycket från år till år, vilket kan ha stora effekter på genomsnittet. Affärsverket svenska kraftnäts inlevererade överskott uppgick till 348 miljoner kronor. Det är 55 procent av årets

48

Skr. 2022/23:101

resultat för koncernen 2021. Exportkreditnämndens (EKN) inlevererade överskott uppgick till 369 miljoner kronor, vilket är 237 miljoner kronor (179,7 procent) högre än 2021.

Överskott av statens fastighetsförvaltning blev lägre än beräknat i statens budget

Överskotten av statens fastighetsförvaltning uppgick till 263 miljoner kronor, vilket är 238 miljoner kronor lägre än beräknat i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet 61 miljoner kronor lägre. Under året har Statens fastighetsverk bl.a. avslutat försäljningen av Fysikhuset vid Albano i Stockholm.

Kostnadsränta på skattekontot högre än 2021

Ränteinkomster uppgick till 3 267 miljoner kronor. Det är 1 211 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget och 696 miljoner kronor (27,1 procent) högre än föregående år.

Tabell 2.22 Ränteinkomster

Miljoner kronor

 

 

 

 

Utfall -

 

 

 

Statens

 

statens

 

 

 

budget

Utfall

budget

Utfall

 

 

2022

2022

2022

2021

2320

Räntor på näringslån

0

0

0

0

 

 

 

 

 

 

2340

Räntor på studielån

21

19

-2

32

 

 

 

 

 

 

2390

Övriga ränteinkomster

2 035

3 249

1 213

2 539

 

 

 

 

 

 

2300

Ränteinkomster

2 056

3 267

1 211

2 571

 

 

 

 

 

 

I Övriga ränteinkomster ingår räntor på skattekonto som uppgick till 3 108 miljoner kronor, vilket är 695 miljoner kronor (28,8 procent) högre än 2021. Skillnaden jämfört med föregående år beror framför allt på att utfallet för kostnadsränta vid underskott på skattekonto blev 659 miljoner kronor högre.

Staten erhöll 46 207 miljoner kronor i aktieutdelning 2022

Inkomster av statens aktier består av utdelning och andra inkomster från statligt ägda bolag. Utdelningen baseras generellt på bolagens resultat från året innan. Inkomster av statens aktier uppgick till 46 207 miljoner kronor, vilket är 28 630 miljoner kronor (162,9 procent) högre än föregående år. Det beror framför allt på utdelningen från Vattenfall AB som uppgick till 23 414 miljoner kronor. Den högre utdelningen förklaras av två engångseffekter, kompensation för nedläggning av tysk kärnkraft och försäljning av elnätsbolaget Stromnetz till staden Berlin.

Tabell 2.23 Aktieutdelning m.m. 2022 och 2021

Miljoner kronor

 

Utfall 2022

Utfall 2021 Skillnad mot 2021

Akademiska hus AB

2 484

2 142

342

AB Svensk Bilprovning

71

58

13

 

 

 

 

Apoteket

449

0

449

 

 

 

 

Eurofima

1

1

0

Jernhusen AB

390

169

221

 

 

 

 

Lernia

36

0

36

 

 

 

 

Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB)

12 430

5 850

6 580

Metria (bolaget såldes i april 2022)

8

0

8

 

 

 

 

Nordiska investeringsbanken NIB

146

0

146

 

 

 

 

SBAB Bank

832

0

832

SOS Alarm Sverige AB (SOSAB)

0

14

-14

 

 

 

 

49

Skr. 2022/23:101

 

Utfall 2022

Utfall 2021 Skillnad mot 2021

Specialfastigheter Sverige AB

634

604

30

 

 

 

 

Sveaskog Holding AB

1 300

850

450

 

 

 

 

AB Svensk Exportkredit

414

290

124

Svevia AB

236

251

-15

 

 

 

 

Sweden House AB

0

2

-2

 

 

 

 

Telia Company AB

3 310

3 230

80

 

 

 

 

Teracom Group AB

52

66

-14

 

 

 

 

Vasallen AB

0

50

-50

 

 

 

 

Vattenfall AB

23 414

4 000

19 414

Totalt

46 207

17 577

28 630

 

 

 

 

Utdelningen från LKAB blev 12 430 miljoner kronor, vilket motsvarar 77 procent av årets resultat för bolaget. SBAB Bank delade ut 832 miljoner kronor. Under 2021 gav inte bolaget någon utdelning.

Inkomster från offentligrättsliga avgifter blev högre än 2021

Offentligrättsliga avgifter uppgick till 12 225 miljoner kronor, vilket är 370 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet

624 miljoner kronor (5,4 procent) högre. Det högre utfallet beror framför allt på högre avgifter för vägtrafikområdet, exempelvis för fordonsregistrering och registerhållning, som uppgick till 1 307 miljoner kronor, vilket är 160 miljoner kronor (14,0 procent) högre än 2021. Ökningen beror på att nybilsförsäljningen blev högre än föregående år. Inkomsterna från Böter m.m. uppgick till 1 830 miljoner kronor, vilket är 323 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget och 237 miljoner kronor (14,9 procent) högre än 2021, vilket beror på ett fåtal större sanktionsavgifter under 2022. Inkomsterna varierar mellan åren och ett fåtal stora böter påverkar kraftigt jämförelsen.

Återbetalning av statsbidrag

Övriga inkomster av statens verksamhet uppgick till 3 368 miljoner kronor, vilket är

1 755 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet 559 miljoner kronor (26,7 procent) högre. Det förklaras bl.a. av Skolverkets återkrav av statsbidrag för regional yrkesinriktad vuxenutbildning, bidragens omfattning har ökat senaste åren vilket har lett till större återkrav. Det beror också på att Länsstyrelsen i Örebro län har återbetalat 316 miljoner kronor av de medel som de erhållit med anledning av pandemin, i enlighet med regleringsbrev 2022.

Inkomster av försåld egendom

Under denna inkomsttyp redovisas bl.a. inkomster av försålda byggnader och maskiner, mark och annan egendom som exempelvis gruvegendom och aktier.

Tabell 2.24 Inkomster av försåld egendom

Miljoner kronor

 

 

 

 

Utfall -

 

 

 

Statens

 

statens

 

 

 

budget

Utfall

budget

Utfall

 

 

2022

2022

2022

2021

3000

Inkomster av försåld egendom

5 000

941

-4 059

23

 

 

 

 

 

 

50

Skr. 2022/23:101

Högre inkomster av försåld egendom jämfört med 2021

Inkomster av försåld egendom uppgick till 941 miljoner kronor, vilket är

4 059 miljoner kronor lägre än beräknat i statens budget. Det beräknade beloppet i statens budget utgör en beräkningsteknisk schablon på 5 000 miljoner kronor.

Jämfört med föregående år blev inkomsterna 918 miljoner kronor högre. Skillnaden beror till största delen på att staten under året sålde Metria AB till Sikri Holding. Inkomsterna som redovisades efter försäljningen uppgick till 713 miljoner kronor, vilket påverkar jämförelsen mellan åren. Dessutom redovisade Sveriges lantbruksuniversitet 202 miljoner kronor efter försäljning av fastigheten Gotland Follingbo Hallfrede samt den sista delen av fastigheten Ultuna 2:1.

Återbetalning av lån

Under inkomsttypen Återbetalning av lån redovisas återbetalningar av olika typer av lån där den största delen normalt är återbetalning av studielån.

Tabell 2.25 Återbetalning av lån

Miljoner kronor

 

 

 

 

Utfall -

 

 

 

Statens

 

statens

 

 

 

budget

Utfall

budget

Utfall

 

 

2022

2022

2022

2021

 

 

 

 

 

 

4100

Återbetalning av näringslån

0

0

0

0

 

 

 

 

 

 

4300

Återbetalning av studielån

298

271

-27

407

 

 

 

 

 

 

4500

Återbetalning av övriga lån

231

1 109

878

653

 

 

 

 

 

 

4000

Återbetalning av lån

529

1 380

851

1 060

 

 

 

 

 

 

Återbetalning av kapitaltillskott efter klagan till Europeiska kommissionen

Återbetalning av lån uppgick till 1 380 miljoner kronor, vilket är 851 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet

319 miljoner kronor (30,1 procent) högre. Återbetalning av studielån, som avser lån upptagna före 1989, blev 27 miljoner kronor lägre än beräknat i statens budget och 136 miljoner kronor lägre än 2021. Förändringen mellan åren beror främst på att amorteringarna för återkrav har minskat på grund av att fribeloppet slopades under 2020 med anledning av covid-19. Återbetalning av övriga lån blev 878 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget. Det beror på att Swedavia AB har återbetalat

879 miljoner kronor av kapitaltillskottet från staten. Totalt uppgick kapitaltillskottet till 2 500 miljoner kronor och betalades ut med anledning av covid-19. Efter en klagan till Europeiska kommissionen, som granskat det genomförda kapitaltillskottet, bedömde regeringen att 1 621 miljoner kronor kunde godkännas av Europeiska kommissionen, enligt EU:s gällande statsstödsregler. Jämfört med föregående år blev utfallet avseende återbetalningar av övriga lån 455 miljoner kronor (69,7 procent) högre.

Återbetalning av övriga lån avser också hemutrustningslån som uppgick till

111 miljoner kronor, vilket är 36 miljoner kronor lägre än föregående år. Från den 1 januari 2022 går det inte längre att ansöka om hemutrustningslån. Befintliga lån regleras allteftersom.

Kalkylmässiga inkomster

Inkomsttypen Kalkylmässiga inkomster består av vissa amorteringar och statliga pensionsavgifter.

51

Skr. 2022/23:101

Tabell 2.26 Kalkylmässiga inkomster

Miljoner kronor

 

 

 

 

Utfall -

 

 

 

Statens

 

statens

 

 

 

budget

Utfall

budget

Utfall

 

 

2022

2022

2022

2021

5100

Avskrivningar och amorteringar

0

 

0

 

 

 

 

 

 

 

5200

Statliga pensionsavgifter

18 038

18 164

126

17 795

5000

Kalkylmässiga inkomster

18 038

18 164

126

17 795

 

 

 

 

 

 

De statliga pensionsavgifterna blev högre än 2021

Statliga pensionsavgifter uppgick till 18 164 miljoner kronor, vilket är 126 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget. Avgifterna för statlig tjänstepensionering uppgick till 14 739 miljoner kronor, medan den särskilda löneskatten på pensions- kostnader uppgick till 3 473 miljoner kronor. Administrationskostnaderna för det statliga tjänstepensionssystemet blev 193 miljoner kronor. Jämfört med föregående år blev de statliga pensionsavgifterna 369 miljoner kronor (2,1 procent) högre. Det beror främst på att ett större antal premier för anställda har betalats ut och större retroaktiva premier.

Bidrag m.m. från EU

Under inkomsttypen Bidrag m.m. från EU redovisas bidrag från olika EU-fonder inom EU:s budget. De största enskilda bidragen kommer från Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Europeiska jordbruksfonden. Bidragen är främst kopplade till utgifter på anslag under utgiftsområde

14 Arbetsmarknad och arbetsliv, utgiftsområde 19 Regional utveckling, utgiftsområde

22 Kommunikationer samt utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel.

Tabell 2.27 Bidrag m.m. från EU

Miljoner kronor

 

 

 

 

Utfall -

 

 

 

Statens

 

statens

 

 

 

budget

Utfall

budget

Utfall

 

 

2022

2022

2022

2021

 

 

 

 

 

 

6100

Bidrag från EU:s jordbruksfonder

11 146

10 584

-562

10 160

6200

Bidrag från EU till fiskenäringen

294

151

-143

97

 

 

 

 

 

 

6300

Bidrag från Europeiska regionala

 

 

 

 

 

utvecklingsfonden

2 200

1 430

-770

1 185

6400

Bidrag från Europeiska socialfonden

2 771

1 284

-1 487

1 245

 

 

 

 

 

 

6500

Bidrag till transeuropeiska nätverk

150

794

644

506

 

 

 

 

 

 

6600

Bidrag från Europeiska faciliteten för återhämtning

 

 

 

 

 

och resiliens

10 513

 

-10 513

 

 

 

 

 

 

 

6900

Övriga bidrag från EU

713

1 376

663

1 416

 

 

 

 

 

 

6000

Bidrag m.m. från EU

27 787

15 620

-12 166

14 609

Inkomsterna uppgick till 15 620 miljoner kronor, vilket är 12 166 miljoner kronor (43,8 procent) lägre än beräknat i statens budget. Jämfört med 2021 blev inkomsterna 1 011 miljoner kronor (6,9 procent) högre.

Inga bidrag från RRF påverkar jämförelsen mot budget med 10,5 miljarder kronor

Bidragen från Europeiska faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF) beräknades uppgå till 10 513 miljoner kronor i statens budget för 2022. Det finns inget utfall för RRF under 2022. RRF utgör merparten av EU:s återhämtningsinstrument Next Generation EU som löper fram till utgången av 2026 och medlemsstater som ansöker

52

Skr. 2022/23:101

om medel upprättar en nationell återhämtningsplan. Sveriges återhämtningsplan innehåller en redogörelse för de reformer och offentliga investeringar som genomförs under perioden 2020–2026. Sverige ska skicka in en första betalningsansökan hösten 2023 som kommer att omfatta åtgärder som genomförts 2020–2022.

Bidragen från EU:s regionala och sociala fonder blev lägre än beräknat

Bidragen från Europeiska regionala utvecklingsfonden och Europeiska socialfonden blev 770 miljoner kronor respektive 1 487 miljoner kronor lägre än beräknat. De lägre utfallen beror främst på att flera EU-finansierade projekt inte fortskridit som beräknat framför allt med anledning av den fortsatta spridningen av covid-19 i början av året. De lägre utfallen i både regionala och sociala fonden för den nya programperioden 2021– 2027 uppgick sammantaget till 272 miljoner kronor, vilket är 553 miljoner kronor lägre jämfört med statens budget. Det beror främst på att programperioden fortfarande är i uppstartsfasen.

Tabell 2.28 Bidrag från EU:s jordbruksfonder

Miljoner kronor

 

 

 

 

Utfall -

 

 

 

Statens

 

statens

 

 

 

budget

Utfall

budget

Utfall

 

 

2022

2022

2022

2021

6110

Bidrag från Europeiska garantifonden för jordbruket

7 061

7 485

424

6 851

 

 

 

 

 

 

6111

Gårdsstöd

6 897

7 022

125

7 101

 

 

 

 

 

 

6113

Övriga interventioner

160

146

-14

131

6119

Övriga bidrag från Europeiska garantifonden för

 

 

 

 

 

jordbruket

4

317

313

-382

 

 

 

 

 

 

6120

Bidrag från EU till landsbygdsutvecklingen

4 085

3 099

-985

3 310

6124

Bidrag från Europeiska jordbruksfonden för

 

 

 

 

 

landsbygdsutveckling 2007 - 2013

-1

0

0

-1

 

 

 

 

 

 

6125

Bidrag från Europeiska jordbruksfonden för

 

 

 

 

 

landsbygdsutveckling 2014 - 2020

4 085

3 100

-985

3 311

 

 

 

 

 

 

6100

Bidrag från EU:s jordbruksfonder

11 146

10 584

-562

10 160

 

 

 

 

 

 

Bidragen från EU:s jordbruksfonder blev lägre än budget men högre än 2021

Bidragen från EU:s jordbruksfonder uppgick till 10 584 miljoner kronor, vilket är 562 miljoner kronor (5,0 procent) lägre än vad som beräknades i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet 424 miljoner kronor (4,2 procent) högre.

Bidragen från Europeiska garantifonden för jordbruket blev 424 miljoner kronor högre än beräknat och 635 miljoner kronor högre än föregående år. Det beror främst på att de övriga bidragen från Europeiska garantifonden för jordbruket blev

313 miljoner kronor högre än beräknat. Under inkomsttiteln redovisas framför allt de valutakursdifferenser som uppstår i den löpande redovisningen till EU:s jordbruks- fonder (garanti och landsbygd). Att utfallet blev högre beror på valutakursvinster som uppstått vid reglering mot förskottsinbetalade medel från EU. Valutakursvinsterna uppgick till 311 miljoner kronor under 2022, vilket är en skillnad på 699 miljoner kronor jämfört med föregående år då det i stället var valutakursförluster på

388 miljoner kronor. Bidragen från EU till landsbygdsutvecklingen blev däremot 985 miljoner kronor lägre än beräknat i statens budget.

Bidragen till transeuropeiska nätverk högre än 2021

Bidragen till transeuropeiska nätverk (TEN) uppgick till 794 miljoner kronor, vilket är 644 miljoner kronor högre än vad som beräknades i statens budget. Jämfört med 2021 ökade bidragen med 289 miljoner kronor, framför allt för högre medfinansiering från EU för fordonsutrustning kopplade till det EU-gemensamma signalsystemet

53

Skr. 2022/23:101

Europeiska systemet för trafikledning på järnvägsområdet (ERTMS) samt järnvägsprojektet Västlänken.

Övriga bidrag från EU blev 40 miljoner kronor (2,8 procent) lägre än föregående år. Det beror framför allt på att bidragen från Asyl-, migrations- och integrationsfonden (AMIF) blev 763 miljoner kronor lägre samtidigt som bidrag om 781 miljoner kronor betalades ut för första gången från Brexitjusteringsreserven. Reserven syftar till att ge ekonomiskt stöd för att motverka negativa konsekvenser av Storbritanniens utträde ur EU. Sveriges tilldelning beräknas uppgå till 137 miljoner euro utan krav på nationell medfinansiering och årets bidrag är de första som betalats ut av EU.

Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystem

Denna inkomsttyp omfattar tillkommande EU-skatter och utjämningsavgifter för kostnader enligt lagen 1993:387 om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS). Dessutom ingår olika avräkningar som avser intäkter som förs till fonder, kompensation för mervärdesskatt till statliga myndigheter och kommuner, avgifter till public service och fr.o.m. 2020 elcertifikat.

Tabell 2.29 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet

Miljoner kronor

 

 

 

 

Utfall -

 

 

 

Statens

 

statens

 

 

 

budget

Utfall

budget

Utfall

 

 

2022

2022

2022

2021

7100

Tillkommande skatter

11 669

14 255

2 587

11 835

 

 

 

 

 

 

7110

EU-skatter

6 950

9 362

2 412

7 119

 

 

 

 

 

 

7112

Tullmedel

6 950

9 362

2 412

7 119

7113

Jordbrukstullar och sockeravgifter

0

0

0

0

 

 

 

 

 

 

7120

Kommunala utjämningsavgifter

4 718

4 893

175

4 717

 

 

 

 

 

 

7121

Utjämningsavgift för LSS-kostnader

4 718

4 893

175

4 717

 

 

 

 

 

 

7200

Avräkningar

-138 281

-144 298

-6 017

-132 390

 

 

 

 

 

 

7210

Intäkter som förs till fonder

-6 042

-6 612

-570

-5 984

 

 

 

 

 

 

7220

Kompensation för mervärdesskatt

-121 760

-127 322

-5 563

-116 269

7221

Avräknad mervärdesskatt, statliga myndigheter

-40 009

-45 936

-5 927

-40 929

 

 

 

 

 

 

7222

Kompensation för mervärdesskatt, kommuner

-81 750

-81 387

364

-75 340

 

 

 

 

 

 

7230

Övriga avräkningar

-10 479

-10 363

116

-10 137

 

 

 

 

 

 

7231

Avgifter till public service

-9 813

-10 091

-278

-9 712

 

 

 

 

 

 

7232

Intäkter från handel med elcertifikat

-666

-272

394

-425

 

 

 

 

 

 

7000

Avräkningar m.m. i anslutning till

 

 

 

 

 

skattesystemet

-126 613

-130 043

-3 430

-120 555

 

 

 

 

 

 

I statens budget beräknades avräkningarna uppgå till -126 613 miljoner kronor. Utfallet blev -130 043 miljoner kronor. Skillnaden mot beräkningen i statens budget blev alltså -3 430 miljoner kronor. Avräknad kompensation för mervärdesskatt, statliga myndigheter blev 5 927 miljoner kronor högre, vilket beror på att myndigheternas konsumtionsutgifter, främst till följd av prisökningar, ökade mer än beräknat.

Jämfört med 2021 ökade Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet med

9 488 miljoner kronor. Kompensationen till kommuner och statliga myndigheter för mervärdesskatt ökade med 6 047 miljoner kronor respektive 5 007 miljoner kronor. De kommunala konsumtionsutgifterna ökade med 4,5 procent och de statliga med 8,2 procent under 2022.

54

Skr. 2022/23:101

Definitionen av statens skatteintäkter skiljer sig åt

Sedan 2006, då riksdagen godkände regeringens förslag om ändrade redovisnings- principer för statsbudgetens inkomstsida, ska statens budget och nationalräken- skaperna visa samma totala skatteintäkter för den offentliga sektorn. Nationalräken- skaperna styrs av det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet

(ENS 2010) i Europeiska unionen. Däremot finns skillnader mellan statens skatte- intäkter i statens budget och statens skatteintäkter i nationalräkenskaperna som beror på olika principer för avgränsningen av staten. Den största skillnaden förklaras av att den offentliga sektorns delsektorer inte får redovisa negativa skatter inom ramen för nationalräkenskaperna. Det innebär att större delen av de skattereduktioner som på budgeten redovisas bland statens skatteintäkter i stället redovisas i kommunsektorn. Den minskning av kommunernas skatteintäkter som då uppstår regleras med en bokföringsmässig transferering från staten till kommunerna.

En annan skillnad är att den kommunala fastighetsavgiften tillhör staten i national- räkenskaperna, eftersom det är staten som bestämmer villkoren för den kommunala fastighetsavgiften. Det innebär att den redovisas som en statlig skatteintäkt som transfereras till kommunsektorn. Motsvarande princip finns inte för statens budget där intäkterna för den kommunala fastighetsavgiften tillhör kommunerna, och inte staten. Detta leder till förhållandevis stora skillnader i sektoruppdelningen av skatteintäkterna, men det påverkar inte den samlade skatteintäkten för offentlig sektor.

Tabell 2.30 Förklaringsposter som visar skillnaden för skatteintäkterna mellan statens budget och nationalräkenskaperna 2020–2022

Miljoner kronor

 

2022

2021

2020

 

 

 

 

Statens skatteintäkter enligt Statens budget

1 273 522

1 220 437

1 079 305

 

 

 

 

Flaskhalsintäkter

17 500

-

-

 

 

 

 

Utdelat överskott från Svenska spel

-

-

-1 577

 

 

 

 

Olika definitioner av sektorerna

304 692

278 629

269 572

 

 

 

 

Övrigt (t.ex. avrundning)

0

0

-278

 

 

 

 

Statens skatteintäkter enligt nationalräkenskaperna

1 595 714

1 499 066

1 347 022

 

 

 

 

Totala skatteintäkter enligt nationalräkenskaperna

2 468 793

2 338 319

2 138 432

 

 

 

 

Källor: Ekonomistyrningsverket och Statistiska centralbyrån.

 

 

 

Utöver olika principer för hur staten ska avgränsas, finns skillnader som beror på att redovisningsprinciper förändrats under budgetåret. Eftersom statens budget ska följas upp mot den av riksdagen beslutade budgeten ska inte redovisningen av skatte- intäkterna justeras i efterhand för att de ska stämma överens med princip- förändringarna.

För 2020 finns en skillnad på 1 577 miljoner kronor avseende redovisningen av utdelat överskott från Svenska Spel AB. På grund av spridningen av covid-19 beslutade Svenska Spel AB under våren 2020 att dra tillbaka sitt förslag om utdelning för verksamhetsåret 2019. Den utdelningen beräknas i stället ingå i förslaget om utdelning avseende verksamhetsåret 2020 och redovisas i sin helhet som en intäkt under 2020 i utfallet för statens budget. I nationalräkenskaperna har den beräknade utdelningen redovisats på respektive år dvs. 2019 och 2020.

För 2022 finns en skillnad på 17 500 miljoner kronor. EU:s statistikmyndighet Eurostat har ställt upp riktlinjer för att harmonisera redovisningen av olika typer av elstöd i EU. De har beslutat att överskott från s.k. flaskhalsintäkter som uppstått till följd av de höga elpriserna och som betalats ut som stöd till hushåll under 2023 ska redovisas som en skatt och en transferering till hushållen i nationalräkenskaperna

55

Skr. 2022/23:101

under 2022. I statens budget redovisas flaskhalsintäkterna som en del av Affärsverket svenska kraftnäts konto i Riksgäldskontoret, vilket minskat Riksgäldskontorets nettoutlåning och påverkat saldot i statens budget positivt med samma belopp under 2022. Utbetalningen av elstöd till hushållen under 2023 görs av Försäkringskassan, vilket ökar Riksgäldskontorets nettoutlåning och minskar saldot på statens budget.

Denna skillnad på 17 500 miljoner kronor finns även mellan utfallet för statens budget i årsredovisning för staten 2022 och utfallet för 2022 i 2023 års ekonomiska vårproposition. Det beror på att redovisningen i den ekonomiska vårpropositionen följer nationalräkenskaperna vad gäller redovisning av statens skatteintäkter.

Skatteintäkterna skiljer sig åt i statens budget och i statens resultaträkning

Det finns även skillnader mellan redovisningen av skatteintäkter i statens budget och i statens resultaträkning. När statens årsredovisning lämnas till riksdagen är de periodiserade skatterna för innevarande år en prognos, som kommer att slutligt fastställas först ca ett år senare. Årets över- eller underskott fastställs då regeringen lämnar skrivelsen Årsredovisning för staten till riksdagen och därför redovisas eventuella senare revideringar av skatteintäkterna på kommande år. Eftersom utfallet för skatteintäkterna är definitivt i april andra året efter inkomståret kommer resultat- räkningen för det aktuella året att påverkas av ändrade skatter hänförliga till två tidigare år. Ändrade skatter för inkomståren 2020 och 2021 påverkar därför resultatet för staten 2022. Förutom skillnader i redovisningen av skatteintäkter förekommer det skillnader i avgränsningen av staten i resultaträkningen och i statens budget.

I resultaträkningen elimineras dessutom inomstatliga transaktioner.

För 2022 finns två ytterligare skillnader. Även i statens resultaträkning redovisas överskott från flaskhalsintäkter som uppstått till följd av höga elpriser, och som betalas ut som stöd till hushåll under 2023, som skatt med motsvarande transferering till hushållen 2022. Beloppet uppgår till 17,5 miljarder kronor. Lantmäteriet redovisar från och med 2022 upplupna intäkter för stämpelskatt. Skillnaden mellan den redovisade stämpelskatten i statens budget och den periodiserade skatteintäkten i resultaträkningen uppgick till 623 miljoner kronor 2022.

Tabell 2.31 Förklaringsposter som visar skillnaden för skatteintäkterna mellan statens budget och statens resultat- och balansräkning 2020–2022

Miljoner kronor

 

2022

2021

2020

Statens skatteintäkter i Statens budget

1 273 522

1 220 437

1 079 305

 

 

 

 

Skatter hänförliga till tidigare år

9 742

17 572

4 833

 

 

 

 

Avgränsningsskillnader

388 225

363 223

343 919

 

 

 

 

Elimineringar

-91 062

-84 162

-79 660

 

 

 

 

Flaskhalsintäkter från Affärsverket svenska kraftnät

17 500

-

-

 

 

 

 

Stämpelskatt, periodisering

623

-

-

 

 

 

 

Justering för reviderad skatteprognos

-

-12 245

-16 086

 

 

 

 

Totala skatteintäkter enligt resultaträkningen

1 598 550

1 504 824

1 332 310

 

 

 

 

Källor: Ekonomistyrningsverket och Statistiska centralbyrån.

 

 

 

2.5Utgifter i statens budget 2022

Utgifterna i statens budget är indelade i 27 utgiftsområden. Därutöver ingår även posterna Förändring av anslagsbehållningar, Riksgäldskontorets nettoutlåning och Kassamässig korrigering på budgetens utgiftssida.

56

Skr. 2022/23:101

Posten Förändring av anslagsbehållningar används endast vid budgetering. Utfallet påverkar anslagsbehållningarna för respektive anslag.

I tabell 2.32 jämförs utfallet för utgifterna, dvs. den faktiska förbrukningen, dels med ursprungligen anvisade medel (statens budget), dels med totalt anvisade medel (inklusive ändringar av budgeten). En högre förbrukning än anvisade medel möjliggörs genom utnyttjande av ett eventuellt ingående anslagssparande eller en anslagskredit.

Utgifterna påverkades av bidrag till Ukraina och åtgärder med anledning av covid-19

Utgifterna i statens budget 2022 påverkades av bidrag till olika insatser för att stötta Ukraina med anledning av Rysslands fullskaliga invasion. Dessutom påverkades utgifterna av åtgärder för att mildra de negativa effekterna med anledning av spridningen av covid-19. Den 1 april 2022 upphörde covid-19 att klassas som en allmänfarlig och samhällsfarlig sjukdom enligt smittskyddslagen (204:168). Riksdagen har fattat beslut om ändringar i statens budget vid flera tillfällen 2022. En kompletterande redovisning med anledning av detta finns i avsnitt 3 Ändringar i statens budget 2022 och bilaga 3 Specifikation av ändringsbudgetar som påverkar anslagen i statens budget 2022.

Utgifterna blev 101 miljarder kronor lägre än totalt anvisat

Utgifterna i statens budget uppgick till 1 122 503 miljoner kronor. Det är

14 217 miljoner kronor (1,3 procent) lägre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten och 101 431 miljoner kronor (8,3 procent) lägre än vad som anvisades totalt. Inom 12 av de 27 utgiftsområdena blev utgifterna mer än 1 miljard kronor högre än vad som anvisades i statens budget. För sju av utgiftsområdena blev utfallet mer än 1 miljard kronor lägre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten.

Tabell 2.32 Utgifter i statens budget 2022

Miljoner kronor

 

 

 

 

 

 

Utfall -

 

 

 

 

Ändrings-

 

 

statens

Utfall - totalt

 

Utgiftsområde

Statens budget

budget

Totalt anvisat

Utfall

budget

anvisat

1

Rikets styrelse

17 238

367

17 605

17 575

337

-30

2

Samhällsekonomi och finansförvaltning

17 971

14

17 985

17 340

-631

-645

 

 

 

 

 

 

 

 

3

Skatt, tull och exekution

12 830

102

12 932

12 841

11

-91

 

 

 

 

 

 

 

 

4

Rättsväsendet

62 919

130

63 049

61 496

-1 423

-1 553

 

 

 

 

 

 

 

 

5

Internationell samverkan

2 235

1 206

3 441

3 381

1 146

-60

 

 

 

 

 

 

 

 

6

Försvar och samhällets krisberedskap

76 571

4 481

81 052

83 541

6 970

2 489

 

 

 

 

 

 

 

 

7

Internationellt bistånd

51 940

-4 852

47 088

46 196

-5 744

-892

8

Migration

8 541

10 300

18 841

11 730

3 188

-7 112

 

 

 

 

 

 

 

 

9

Hälsovård, sjukvård och social omsorg

113 309

8 106

121 415

118 165

4 856

-3 250

 

 

 

 

 

 

 

 

10

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och

 

 

 

 

 

 

 

funktionsnedsättning

97 428

19 107

116 535

114 340

16 912

-2 195

 

 

 

 

 

 

 

 

11

Ekonomisk trygghet vid ålderdom

42 161

4 190

46 351

46 341

4 179

-11

 

 

 

 

 

 

 

 

12

Ekonomisk trygghet för familjer och barn

99 847

2 423

102 269

101 067

1 220

-1 202

 

 

 

 

 

 

 

 

13

Jämställdhet och nyanlända invandrares

 

 

 

 

 

 

 

etablering

6 152

30

6 182

5 447

-704

-734

 

 

 

 

 

 

 

 

14

Arbetsmarknad och arbetsliv

93 221

51

93 272

78 376

-14 845

-14 896

 

 

 

 

 

 

 

 

15

Studiestöd

27 801

100

27 901

25 479

-2 323

-2 423

 

 

 

 

 

 

 

 

16

Utbildning och universitetsforskning

95 384

89

95 473

92 965

-2 419

-2 508

 

 

 

 

 

 

 

 

17

Kultur, medier, trossamfund och fritid

18 500

1 709

20 208

19 733

1 234

-475

57

Skr. 2022/23:101

 

 

 

 

 

 

Utfall -

 

 

 

 

Ändrings-

 

 

statens

Utfall - totalt

 

Utgiftsområde

Statens budget

budget

Totalt anvisat

Utfall

budget

anvisat

 

 

 

 

 

 

 

 

18

Samhällsplanering, bostadsförsörjning och

 

 

 

 

 

 

 

byggande samt konsumentpolitik

5 769

4 295

10 064

7 713

1 944

-2 351

 

 

 

 

 

 

 

 

19

Regional utveckling

4 742

0

4 742

3 357

-1 385

-1 385

 

 

 

 

 

 

 

 

20

Allmän miljö- och naturvård

20 952

3 847

24 799

21 511

560

-3 287

 

 

 

 

 

 

 

 

21

Energi

3 255

9 063

12 318

11 862

8 608

-455

 

 

 

 

 

 

 

 

22

Kommunikationer

76 965

1 479

78 444

72 878

-4 087

-5 566

 

 

 

 

 

 

 

 

23

Areella näringar, landsbygd och livsmedel

21 645

2 794

24 439

21 935

290

-2 504

24

Näringsliv

9 255

7 085

16 340

10 274

1 019

-6 066

 

 

 

 

 

 

 

 

25

Allmänna bidrag till kommuner

156 498

600

157 098

157 022

524

-76

 

 

 

 

 

 

 

 

26

Statsskuldsräntor m.m.

12 155

10 500

22 655

27 155

15 000

4 500

 

 

 

 

 

 

 

 

27

Avgiften till Europeiska unionen

47 837

 

47 837

48 240

403

403

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Förändring av anslagsbehållningar

-6 681

 

-6 681

 

6 681

6 681

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Summa

1 196 439

87 214

1 283 653

1 237 960

41 521

-45 693

 

Riksgäldskontorets nettoutlåning

-60 090

 

-60 090

-110 926

-50 835

-50 835

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kassamässig korrigering

371

 

371

-4 532

-4 903

-4 903

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Summa utgifter m.m. i statens budget

1 136 720

87 214

1 223 934

1 122 503

-14 217

-101 431

 

 

 

 

 

 

 

 

Högre personalomsättning medför lägre utgifter för Rättsväsendet

Inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet blev utfallet 61 496 miljoner kronor, vilket är

1 423 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror bl.a. på lägre utgifter för Polismyndigheten inom it-området och även pga. att de prioriterat rekrytering till passverksamheten vilket medförde långa ledtider för rekrytering av annan kompetens. En annan orsak är att Kriminalvården har haft hög personalomsättning och svårt att ersätta personal som slutat.

Ekonomiskt stöd till Ukrainas väpnade styrkor

Utfallet för utgiftsområde 5 Internationell samverkan blev 3 381 miljoner kronor, vilket är 1 146 miljoner kronor högre än anvisat i den ursprungliga budgeten, men

60 miljoner kronor lägre än totalt anvisat. Att utfallet blev högre än den ursprungliga budgeten beror framför allt på att Sverige har lämnat stöd till Ukrainas väpnade styrkor i form av ekonomiskt bidrag till den Ukrainska centralbankens fond.

Försvarets materielverk (FMV) tidigarelade arbete för att stärka den svenska försvarsförmågan

Inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap blev utfallet 83 541 miljoner kronor, vilket är 6 970 miljoner kronor högre än anvisat i den ursprungliga budgeten och 2 489 miljoner kronor högre än totalt anvisat. Det beror främst på att Försvarets materielverk (FMV) har tidigarelagt arbete inom befintliga uppdrag för att kunna leverera materiel i den takt som krävs för att snabbare stärka den svenska försvarsförmågan enligt Försvarsbeslut 2020. Men också på att det försämrade säkerhetsläget, omvärldsutvecklingen och den svenska Nato-ansökan har inneburit en ökad aktivitet och beredskap i det svenska försvaret. Dessutom har Sverige stöttat Ukraina med ett flertal stödpaket med vapen, ammunition och utrustning.

Internationellt bistånd minskades då Sverige tog emot flyktingar från

Ukraina

Utfallet för utgiftsområde 7 Internationellt bistånd uppgick till 46 196 miljoner kronor, vilket är 5 744 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Till följd av

58

Skr. 2022/23:101

Rysslands invasion av Ukraina blev antalet asylsökande och de utgifter för asylmot- tagande som avräknas biståndsramen betydligt högre än vad som antogs i den ursprungliga budgeten. För att finansiera detta minskade riksdagen i ändringsbudget anslaget 1:1 Biståndsverksamhet med 4 838 miljoner kronor.

Flyktingar från Ukraina medförde högre utgifter för migration

Utfallet för utgiftsområde 8 Migration uppgick till 11 730 miljoner kronor, vilket är 3 188 miljoner kronor högre än vad som anvisades i statens budget, men

7 112 miljoner kronor lägre än totalt anvisat. Att utfallet blev högre beror på att det genomsnittliga antalet personer som är inskrivna i Migrationsverkets mottagnings- system blev 32 200 fler än beräknat, vilket är en direkt följd av Sveriges mottagande av flyktingar från Ukraina i enlighet med EU:s massflyktsdirektiv (2001/55/EG).

Covid-19 gav högre utgifter för testning och vacciner

Utfallet för utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg uppgick till

118 165 miljoner kronor, vilket är 4 865 miljoner kronor högre än vad som anvisades i statens budget, men 3 250 miljoner kronor lägre än totalt anvisat. Att utgifterna blev högre än beräknat beror framför allt på att utgifterna för testning för covid-19 blev högre än beräknat i den ursprungliga budgeten. Även utgifterna för covid-19- vaccin blev högre än beräknat i statens budget.

Ersättning för höga sjuklönekostnader blev 11 miljarder kronor högre än beräknat i den ursprungliga budgeten

Utfallet för utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktions- nedsättning uppgick till 114 340 miljoner kronor, vilket är 16 912 miljoner kronor högre än anvisat i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 19 107 miljoner kronor. Ersättningen för höga sjuklönekostnader uppgick till 11 751 miljoner kronor, vilket är 11 469 miljoner kronor högre än anvisat i den ursprungliga budgeten, men

1 456 miljoner kronor lägre än totalt anvisat. Det beror på att riksdagen beslutade att återinföra ersättningen för kostnader för sjuklön utöver det normala under perioden december 2021 till mars 2022 samt slopat krav för läkarintyg under perioden januari– mars med anledning av spridningen av covid-19.

Utfallet för anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. blev 46 175 miljoner kronor, vilket är 5 170 miljoner kronor högre än vad som anvisades i statens budget. Det beror på att antalet sjukpenningdagar blev högre. Riksdagen beslutade att återinföra vissa tillfälliga åtgärder på grund av spridningen av covid-19. Bland annat ersättning för karensavdrag, karensdagar till egenföretagare och ersättning för riskgrupper.

Höjd grundnivå för garantipension fr.o.m. augusti

Inom utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom blev utfallet 4 179 miljoner kronor högre än anvisat i statens budget. I ändringsbudget anvisades totalt 4 190 miljoner kronor. Det beror framför allt på att riksdagen beslutade att höja grundnivån för garanti- pension med 1 000 kronor per månad fr.o.m. den 1 augusti 2022.

Utgifterna för tillfällig föräldrapenning och graviditetspenning högre än beräknat

Utfallet för utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn blev

101 067 miljoner kronor, vilket är 1 220 miljoner kronor högre än anvisat i statens budget, men 1 202 miljoner kronor lägre än vad som totalt anvisats. Det beror främst på hög smittspridning av bl.a. covid-19 som medförde att utgifterna för tillfällig

59

Skr. 2022/23:101

föräldrapenning och graviditetspenning blev högre än beräknat. Utgifterna för omvårdnadsbidrag och vårdbidrag blev lägre än anvisat då vårdbidragen upphörde i snabbare takt än beräknat.

Lägre utgifter för Arbetsmarknad och arbetsliv än beräknat

Inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv blev utfallet 78 376 miljoner kronor, vilket är 14 845 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Det beror på utvecklingen på arbetsmarknaden som medfört ett lägre antal arbetslösa jämfört med vad som beräknades i statens budget. Antalet arbetslösa minskade med 14,2 procent mellan 2021 och 2022.

Utgifterna för studiemedel blev lägre än beräknat

Utfallet för utgiftsområde 15 Studiestöd blev 25 479 miljoner kronor, vilket är

2 323 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Anslaget 1:2 Studiemedel blev 1 918 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget eftersom färre än beräknat studerade med studiemedel.

Satsningar inom utbildningsområdet används inte i den utsträckning som beräknats

Inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning uppgick utfallet till 92 965 miljoner kronor, vilket är 2 419 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Det beror framför allt på att olika satsningar inte genomförts i den omfattning som beräknats i statens budget.

Stöd i ändringsbudget med anledning av covid-19 och Rysslands invasion av Ukraina

Utgifterna för utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid uppgick till 19 733 miljoner kronor, vilket är 1 234 miljoner kronor högre än anvisat i den ursprungliga budgeten, men 475 miljoner kronor lägre än som totalt var anvisat. Det beror främst på att Sveriges Riksidrottsförbund fått högre bidrag för att underlätta uppstart och ökat deltagande i idrottsverksamhet efter pandemin. Det beror också på att kultursektorn har fått olika stöd för att mildra de negativa konsekvenserna med anledning av spridningen av covid-19. De tillfälliga stöden betalades framför allt ut till aktörer verksamma inom musik och scenkonst, men även till konstnärer.

Inom utgiftsområdet har även bidrag betalats ut till vissa organisationer, bl.a. Sveriges Stadsmissioner, som arbetar med mottagande av människor från Ukraina som söker skydd i Sverige.

Högre utgifter för stöd till anordnande av bostäder

Inom utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik blev utfallet 7 713 miljoner kronor, vilket är 1 944 miljoner kronor högre än anvisat i den ursprungliga budgeten men 2 351 miljoner kronor lägre än totalt anvisat. Utfallet för anslaget 1:8 Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande blev 5 247 miljoner kronor, vilket är 1 197 miljoner kronor högre än anvisat i den ursprungliga budgeten, men 1 917 miljoner kronor lägre än totalt anvisat. Det beror på att många nya ansökningar lämnades in under slutet av 2021, då möjligheten att ansöka om stöd för energieffektivisering av flerbostadshus upphörde den 31 december 2021. Det innebar att behovet av anslag för att betala ut stöd blev större än ursprungligen beräknat. Riksdagen anvisade därför anslaget ytterligare

3 114 miljoner kronor i ändringsbudget.

60

Skr. 2022/23:101

Förseningar i EU-finansierade program medförde lägre utgifter

Utfallet för utgiftsområde 19 Regional utveckling blev 3 357 miljoner kronor, vilket är

1 385 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Utfallet för anslaget 1:4 Europeiska regionala utvecklingsfonden och Fonden för en rättvis omställning perioden 2021– 2027 blev 1 miljon kronor vilket är 649 miljoner kronor lägre än beräknat i statens budget. Det beror på att EU-kommissionen fattade beslut om programmen senare än beräknat. Utfallet för anslaget 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder blev 1 582 miljoner kronor, vilket är 479 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Det beror delvis på att programstarten för Fonden för en rättvis omställning försenats. Det beror också på att utgifterna för stöd till försäljningsställen för drivmedel i vissa landsbygdsområden blev lägre än beräknat.

Utgifterna för elpriskompensation blev nästan 9 miljarder kronor

Utfallet för utgiftsområde 21 Energi blev 11 862 miljoner kronor, vilket är

8 608 miljoner kronor högre än den ursprungliga budgeten. I ändringsbudget anvisades totalt ytterligare 9 063 miljoner kronor. Med anledning av att elpriserna höjdes kraftigt under hösten och vintern 2021/2022 anvisade riksdagen anslaget 1:12 Kompensation för höga elpriser 8 970 miljoner kronor i ändringsbudget, för att kompensera hushåll med hög elförbrukning. Utfallet för elpriskompensationen blev 8 915 miljoner kronor.

Utgifterna för Kommunikationer blev lägre än beräknat

Inom utgiftsområde 22 Kommunikationer blev utfallet 72 878 miljoner kronor, vilket är 4 087 miljoner kronor lägre än anvisat i den ursprungliga budgeten och

5 566 miljoner kronor lägre än totalt anvisat. Utgifterna för investeringar och andra åtgärder för att utveckla statens transportsystem blev 2 652 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Det beror framför allt på att vissa projekt har senarelagts.

Utgifterna för att vidmakthålla den befintliga infrastrukturen blev 1 296 miljoner kronor lägre än anvisat i den ursprungliga budgeten och 2 038 miljoner kronor lägre än totalt anvisat. Det beror på senareläggningar på grund av resursbrist kopplat till personal, maskiner och material.

Utökade stödpaket till följd av smittspridningen av covid-19

Utfallet för utgiftsområde 24 Näringsliv uppgick till 10 274 miljoner kronor, vilket är 1 019 miljoner kronor högre än anvisat i den ursprungliga budgeten, men

6 066 miljoner kronor lägre än totalt anvisat. Att utfallet blev högre än anvisat i statens budget beror främst på att riksdagen i ändringsbudget beslutade om det nya anslaget 1:24 Omställningsstöd i statens budget till följd av utökade stödperioder med anledningen av smittspridningen av covid-19. Utfallet för anslaget 1:17 Kapitalinsatser i statligt ägda företag 475 miljoner kronor högre än vad som anvisades i statens budget.

Utgifterna för räntor på statsskulden blev 15 miljarder kronor högre än beräknat

Utgifterna för anslaget 1:1 Räntor på statsskulden blev 27 088 miljoner kronor, vilket är 15 088 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget. Riksdagen anvisade anslaget ytterligare 10 500 miljoner kronor i ändringsbudget då den svenska kronan försvagades gentemot euron och den amerikanska dollarn. Dessutom blev marknads- räntorna högre, vilket medförde högre ränteutgifter än vad som beräknades i den ursprungliga budgeten. Utfallet blev 4 588 miljoner kronor högre än totalt anvisat belopp på 22 500 miljoner kronor. Regeringen har med stöd av 3 kap. 9 § budgetlagen (2011:203) beslutat att anslaget får överskridas för att fullgöra statens betalningsåtaganden.

61

Skr. 2022/23:101

Utfallet för nettoutlåningen blev 51 miljarder kronor lägre än beräknat

Utfallet för Riksgäldskontorets nettoutlåning blev -110 926 miljoner kronor. I statens budget beräknades nettoutlåningen bli -60 090 miljoner kronor, vilket innebär att utfallet blev 50 836 miljoner kronor lägre än beräknat. Affärsverket svenska kraftnät ökade sina behållningar i Riksgäldskontoret på grund av att kapacitetsavgifterna ökade kraftigt. Med anledning av detta minskade nettoutlåningen med 58 004 miljoner kronor. I budgeten saknades denna post. Lånen till Riksbanken minskade med

61 477 miljoner kronor under 2022, vilket är 477 miljoner kronor mer än vad som beräknades i statens budget.

Förklarande faktorer till avvikelsen mot statens budget

Utgifterna i statens budget blev 14,2 miljarder kronor lägre än i den budget som riksdagen ursprungligen fastställde. I detta avsnitt analyseras hur stor del av denna skillnad som berodde på reviderade bedömningar av dels de makroekonomiska förutsättningarna, dels antalet personer som tar emot ersättning från olika transfereringssystem (volym). Vidare redovisas hur stor del av skillnaden som beror på nya beslut. Det gäller sådana beslut som fattats av riksdagen eller Riksbanken. Resterande skillnad beror på andra förklaringsfaktorer och redovisas i kategorin Övrigt. Skillnaderna fördelas också på Utgiftsområden exkl. räntor, Statsskuldsräntor

m.m.och Riksgäldskontorets nettoutlåning. Resultatet sammanfattas i tabell 2.33 och kommenteras därefter.

Tabell 2.33 Skillnaden mellan utfall och budget för 2022

Miljarder kronor

 

Totalt

Volymer3

Makro4

Beslut

Övrigt5

Utgiftsområden, exklusive räntor1

26,5

8,8

-13,4

59,0

-27,9

Statsskuldsräntor m.m.

15,0

0,0

15,0

0,0

0,0

 

 

 

 

 

 

Riksgäldskontorets nettoutlåning2

-55,7

0,0

0,0

0,0

-55,7

Budgetens utgifter m.m.

-14,2

8,8

1,6

59,0

-83,6

 

 

 

 

 

 

1Utgiftsområden som omfattas av det statliga utgiftstaket.

2Riksgäldskontorets nettoutlåning och den kassamässiga korrigeringsposten.

3Begreppet volym innefattar utgiftsförändringar till följd av bl.a. antal personer i transfereringssystemen, längden på den tid som en person finns i ett system samt förändringar av nivån på styckkostnader i transfereringssystemen som inte direkt kan kopplas till den makroekonomiska utvecklingen.

4Utgiftsförändringar till följd av reviderade makroekonomiska förutsättningar.

5Under Utgiftsområden, exkl. räntor ingår förändring av anslagsbehållningar enligt ursprunglig budget.

Skillnader till följd av reviderade volymer i olika transfereringssystem

Utgifterna blev 8,8 miljarder kronor högre än i statens budget till följd av ändrade bedömningar av bl.a. antalet personer som tar emot ersättning från olika transfereringssystem (volymer). Det handlar bl.a. om att antalet sjukpenningdagar var 9 procent fler och antalet personer med sjukersättning 3 procent fler 2022 än vad som beräknades i statens budget för 2022. Vidare var det genomsnittliga antalet personer som är inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem fler än beräknat, vilket är en direkt följd av Sveriges mottagande av flyktingar från Ukraina i enlighet med EU:s massflyktsdirektiv (2001/55/EG).

Skillnader till följd av den makroekonomiska utvecklingen

Skillnader till följd av ändrade makroekonomiska förutsättningar medförde att utgifterna blev 1,6 miljarder kronor högre än i statens budget.

Utgifterna inom budgetens utgiftsområden, exklusive utgiftsområde

26 Statsskuldsräntor m.m., blev 13,4 miljarder kronor lägre än i statens budget till följd

62

Skr. 2022/23:101

av ändrade makro-ekonomiska förutsättningar. Den viktigaste förklaringen är att utvecklingen på arbetsmarknaden medförde att utgifterna för bidrag för arbetslöshetsersättning inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv blev lägre än vad som ursprungligen beräknades.

Utgifterna på anslaget för statsskuldsräntor blev 15,0 miljarder kronor högre till följd av ändrade makroekonomiska förutsättningar. Det förklaras främst av att marknads- räntorna och inflationen blev betydligt högre. Dessutom blev kronans växelkurs svagare mot både den amerikanska dollarn och euron, vilket också bidrar till att förklara att utgifterna för statsskuldsräntor blev högre än väntat.

Tabell 2.34 Makroekonomiska förutsättningar

 

SB 2022

Utfall 2022

Utfall-SB 2022

Utfall 2021

Procentuell förändring från föregående år:

 

 

 

 

 

 

 

 

 

BNP (fp)

3,5

2,6

-0,9

5,4

 

 

 

 

 

KPI (årsgenomsnitt)

1,4

8,4

7,0

2,2

 

 

 

 

 

Antal sysselsatta, 15–74 år

1,7

2,7

1,0

0,9

 

 

 

 

 

Nivåer:

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Arbetslöshet, 15–74 år, procent av arbetskraften

7,7

7,5

-0,2

8,8

SEK/Euro, årsgenomsnitt

10,1

10,6

0,5

10,1

 

 

 

 

 

SEK/USD, årsgenomsnitt

8,3

10,1

1,8

8,6

 

 

 

 

 

6 månaders statsskuldväxel, slutkurs

-0,2

2,6

2,8

-0,2

 

 

 

 

 

5-årig statsobligation, slutkurs

0,2

2,5

2,3

0,1

 

 

 

 

 

Anm.: fp=fasta priser, SB=Statens budget (se Budgetpropositionen för 2022 för de makroekonomiska förutsättningarna som ligger till grund för statens budget 2022).

Skillnader till följd av beslut

De totala utgifterna blev 59,0 miljarder kronor högre än i statens budget till följd av beslut fattade av riksdagen. Hela förändringen avser utgifterna för utgiftsområdena, exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. De högre utgifterna är en följd av riksdagens beslut om högre anslagsnivåer efter förslag i propositionerna om ändringar i statens budget (se avsnitt 2.2 Ändringar i statens budget 2022 och bilaga

3 Specifikation av ändringsbudgetar i statens budget).

Här redovisas budgeteffekterna i enlighet med redovisningen i Budgetpropositionen för 2023. Budgeteffekten av en åtgärd bedöms i samband med att förslaget lämnas till riksdagen. I normalfallet gäller den ursprungligen redovisade budgeteffekten när utgifternas utveckling beskrivs i efterföljande propositioner. För några av de åtgärder för 2020–2022 som riksdagen fattat beslut om med anledning av pandemin har bedömningen av åtgärdernas faktiska utfall reviderats kraftigt. De aktuella åtgärderna är stöd vid korttidsarbete, omställningsstöd, stöd till enskilda näringsidkare, ökade resurser till hälso- och sjukvården för testning och merkostnader, tillfälligt stöd för hyreskostnader för vissa företag, stöd till handelsbolag och evenemangsstöd. I dessa synnerligen speciella fall, som har sin grund i de ekonomiska konsekvenserna av pandemin, är det motiverat att redovisa budgeteffekten av en åtgärd i enlighet med den nya bedömningen i de fall budgeteffekten av reformerna har bedömts vara mycket stor och skillnaden mot det faktiska utfallet blivit betydande. Detta trots att regeringen inte har lämnat något nytt förslag till riksdagen, se vidare Budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1, avsnitt 6.4).

Skillnader till