Motion till riksdagen
2022/23:913
av Richard Jomshof m.fl. (SD)

Terrorism


Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förbud mot deltagande i, och samröre med, våldsbejakande organisationer och tillkännager detta för regeringen.
  1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om registrering av personer som sympatiserar med terrororganisationer, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
  1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förbud mot terrorpropaganda och tillkännager detta för regeringen.
  1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förbud mot rättfärdigande av terrorhandlingar och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Genom Tidöavtalet har Sverigedemokraterna tillsammans med Moderaterna, Krist­demokraterna och Liberalerna avtalat om ett stort antal kriminalpolitiska reformer. Inom ramen för terrorism, extremism och islamism finns dock förslag som inte omfattas av avtalet.

Förbud mot våldsbejakande organisationer

Förutom ärendet om förbud mot deltagande i terrororganisationer som pågår, och för­budet mot deltagande i kriminella organisationer som omfattas av Tidöavtalet, finns det skäl att utvidga vilka organisationer deltagande i, och samröre med, bör vara förbjudet för. Detta rör våldsbejakande organisationer vars primära mål eller medel är brottsligt. Deltagande i, eller samröre med, sådana organisationers verksamhet bör vara straff­belagt.

Registrering av personer som sympatiserar med terrororganisationer

Säkerhetspolisen har visat intresse för att tillåtas att registrera individer som sympati­serar med terrororganisationer. Polisdatalagen ger brottsbekämpande myndigheter verktyg att arbeta med brottsbekämpning när det gäller behandling av vissa person­uppgifter i underrättelsesyfte. Enligt Säkerhetspolisen kan det finnas en koppling mellan personer som kan begå terrorrelaterade brott och de som redan har IS-sympatier.

Reglerna omkring sådan registrering är dock osäkra, då det enligt 6 kap. 1 § krävs att sådana uppgifter behövs för att förebygga, förhindra eller upptäcka brottslighet som innefattar, i detta fall, terrorbrott. Problematiken härstammar i huruvida sådana upp­gifter alltid kan anses göra det, varför sådana registers laglighet är tveksam. Det borde således klargöras att register över personer som sympatiserar med terrororganisationer bör kunna föras, i syfte att ge Säkerhetspolisen fullgoda underlag för sin verksamhet.

Förbud mot terrorpropaganda

Propaganda för terrorism sprids i dag i sociala medier, i religiösa församlingar och i många andra sammanhang. Medan det är förbjudet att uppmana till terroristbrott enligt lagen om straff för offentlig uppmaning menar Sverigedemokraterna att det finns skäl att utreda hur man på ett mer omfattande plan kan förhindra propaganda för terrorism eller terrororganisationer. Det gäller exempelvis sådana fall där gärningsmannen inte uppmanar direkt till sådan brottslighet men ändå propagerar för deltagande i organisa­tioner som kan bedömas utgöra terrororganisationer.

Förbud mot rättfärdigande av terrorhandlingar

Medan ett förbud mot propaganda för terrorism på ett bredare sätt kan straffa dem som uppmanar och uppmuntrar till terrorism anser Sverigedemokraterna att vi även behöver titta närmare på de som rättfärdigar terrorhandlingar. Frankrike har exempelvis en sådan lagstiftning som nyttjades i samband med det senaste terrordådet för att gripa en politiker för det vänsterradikala partiet La France Insoumise som uttalade stöd för mordet på en fransk polis. Ett liknande lagförslag i Sverige är ett välbehövt komplement till nuvaran­de lagstiftning för att förhindra att terrorism normaliseras ytterligare.

 

 

Richard Jomshof (SD)

Adam Marttinen (SD)

Katja Nyberg (SD)

Pontus Andersson (SD)