Globalisering och digitalisering för människor närmare varandra och den digitala infrastrukturen är nödvändig för att det ska gå att arbeta och bo i hela landet. För Centerpartiet är it ”det femte transportslaget”, som vid sidan av väg, järnväg, sjöfart och flyg möjliggör liv, arbete och boende i hela landet. Över tid måste därför it-lösningar göras till ett valbart alternativ vid de åtgärdsvalsstudier (ÅVS) som Trafikverket gör, i syfte att öka tillgängligheten för människor i hela landet.
Centerpartiet anser att en logisk följd av detta borde vara att överväga att göra it, det femte transportslaget, till ett av Trafikverkets ansvarsområden för att på ett mer naturligt sätt få in it som en möjlig del av åtgärder i en ÅVS och som steg i fyrstegsprincipen. Det skulle förbättra möjligheterna till investeringar i – och underhåll av – it i samband med väg- och järnvägsbyggnation och underhåll samt bli en integrerad del av Trafikverkets anslag och budget.
Tack vare teknikutvecklingen ökar användningsområdena för telefoner och surfplattor. Ökad täckning och allt högre överföringshastighet efterfrågas för att möjliggöra att de internetbaserade tjänsterna ska kunna användas överallt. Framförallt i glesbefolkade områden kan trådlös infrastruktur bli ett mer ekonomiskt sätt att nå ut till alla bostäder och verksamhetsställen i avvaktan på att fast fiber byggs ut. En väl utbyggd infrastruktur för mobiltelefoni- och bredbandstjänster är en förutsättning för fortsatta möjligheter för människor att bo kvar, driva företag, delta i undervisning, utöva kultur och ha sociala kontakter också i landsbygdsdelarna av vårt land.
En av de tekniska egenskaper som avgör hur bra yttäckning en frekvens har är frekvensens vågutbredning. Frekvenser under 1 GHz har vågutbredningsegenskaper som lämpar sig väl för nationellt täckande nät. Det är i regel dyrare att bygga yttäckning i högre än lägre frekvensband. Frekvensbandet 470–790 MHz har egenskaper som gör det lämpligt för tjänster där yttäckning och inomhustäckning är önskvärda, exempelvis marksänd tv och mobil datakommunikation.
För Centerpartiet är en levande landsbygd oerhört viktigt och vi ser därför med stor oro på att digitaliseringen dröjer.
Regeringen måste skyndsamt ta fram en ny handlingsplan för att uppsatta mål ska nås och berätta hur och till vilken kostnad. Det rör sig om en rejäl satsning som krävs, enligt en rapport från PTS. År 2019 uppskattade PTS att kostnaden för att ansluta 95 procent av hushållen och företagen med fiber ända till huset uppgår till ca 40 miljarder kronor. Här räknar PTS med att marknaden skulle investera 17 miljarder kronor och att staten skulle gå in med ett ännu högre belopp.
Lika svårt ser det ut att vara att nå den tidigare regeringens bredbandsmål, det som tar sikte på att hela Sverige år 2025 bör ha tillgång till snabbt bredband. Enligt PTS uppskattning skulle det kosta ca 53 miljarder kronor att ansluta 99,9 procent av hushållen och företagen med fiber fram till tomtgränsen. För statens del skulle detta kräva betydande investeringar. Detta är en stor utmaning. Bedömningen från PTS delas även av branschföreningen IT & Telekomföretagen som i rapporten Snabbt bredband för sysselsättning och tillväxt i hela Sverige når slutsatsen att det krävs investeringar på 42 miljarder för att nå regeringens bredbandsmål.
Att Sverige tappar tempo i utbyggnaden av bredband är allvarligt. Digitaliseringen av hela landet är viktig när det gäller många sektorer i samhället, bland annat för jord- och skogsbruket, transportsektorn och hela logistikbranschen, och för möjligheten till distansundervisning samt hemmaarbete som aktualiserats i och med coronapandemin.
När det gäller de gröna näringarnas konkurrenskraft så bygger den på att teknikutvecklingen fortsätter, och då är snabb och stabil uppkoppling nödvändig. Det kan handla om autonoma fordon, smarta bevattningssystem och skördarteknik som kräver hög digital kapacitet. Till detta kommer att den nya 5G-tekniken kommer att implementeras framförallt i industriella sammanhang som redan idag finns över hela landet och som förutsätter snabba och stabila hastigheter.
Kommuner och regioner kan lokalt påverka den fortsatta utbyggnaden av mobilnäten men det kräver hjälp och resurser. I en rapport från 2020, ”Samverkan skapar förutsättningar för digital mobilitet i hela Sverige”, slår Bredbandsforum fast att berörd personal bör få stöttning av expertmyndigheter avseende mobil infrastruktur och mobilitetsmålet. Man landar också i slutsatsen – som Centerpartiet delar – att det är önskvärt att det mobila bredbandsmålet 2023 integreras i kommunala och regionala bredbandsstrategier och handlingsplaner.
Centerpartiet är av uppfattningen att ett kommersiellt tillgängliggörande av 700 MHz-bandet är, och har varit, en viktig del i att skapa högre bredbandstäckning i hela landet. För Centerpartiet är det av högsta prioritet att tillgodose såväl civilsamhället som blåljusmyndigheternas behov av nytt frekvensutrymme så snart som möjligt.
För att driva på it-utbyggnaden utanför tätorterna anser Centerpartiet att strukturen med de regionala bredbandskoordinatorerna ska fortsätta. Vi vill att finansieringen för regionala bredbandskoordinatorer förlängs till minst år 2025 med möjlighet till en ytterligare förlängning. Detta för att möjliggöra ett långsiktigt regionalt ansvarstagande för de långa processer som etablering av nya sändarplatser innebär.
Att it-utbyggnaden fortsätter är viktigt för jämställdheten. När det gäller distansundervisning så är en klar majoritet vid dessa studier kvinnor – sju av tio distansstudenter är kvinnor. En undersökning gjord av Högskoleverket visar att det är fler kvinnor än män med hemmavarande barn som distansstuderar. Eftersom en del distansundervisning bygger på en bra uppkoppling och möjlighet till både undervisning och studier tillsammans med kurskamrater, med mera, blir it viktigt. Högskoleverkets rapport visar också att kvinnor presterar bättre än män vid distansundervisning, med en prestationsgrad (genomförda studier) på 61 procent att jämföra med männen som noterade 46 procent.
Ett av de viktigaste sätten att ge förutsättningar för jobb, tillväxt och tillgång till välfärdstjänster i hela landet handlar om att bättre ta tillvara den digitala utvecklingen. Centerpartiet vill att alla hushåll och arbetsplatser, där efterfrågan finns, ska vara uppkopplade senast 2025. För att digitaliseringen av hela Sverige ska ta ytterligare fart krävs utbyggnad av fiber och annan modern kommunikationsteknik i hela landet. För att genomföra detta behövs kreativa lösningar som exempelvis samförläggning av bredbandsinfrastruktur med annan infrastruktur och ett mer snabbfotat tillgängliggörande av frekvenser för mobilt bredband.
Inom landsbygdsprogrammet år 2014–2020 avsattes 4,45 miljarder kronor för ökad utbyggnad av bredband på landsbygden. Så kallade byalagslösningar har, med stor ideell kraft, drivit på och inneburit en kostnadseffektiv utbyggnad. Intresset för dessa pengar har varit stort, vilket resulterat i att avsatta medel inte räcker till mer än cirka två tredjedelar av ansökningarna. Utöver ökade resurser krävs andra insatser för att påskynda och underlätta utbyggnaden av bredband. En sådan är att öka samkanalisationen av kablar i marken. Ytterligare åtgärder är att säkerställa att bredbandsstödet i första hand går till hushåll och företag (fastigheter) som inte finns i kommersiellt attraktiva områden. Vi tycker även att det bör ske en kartläggning av ansökningsprocessen av bredbandsstöden i syfte att effektivisera handläggningen.
För att öka möjligheterna till samkanalisation anser Centerpartiet att det bör ställas krav på Trafikverket och Svenska kraftnät, med flera, att planera för fiberutbyggnad samtidigt som man planerar för infrastruktur för elnät och vägar. Även näringslivet bör vara med i denna dialog. När det finns potential till samförläggning av bredbandsinfrastruktur med annan infrastruktur – till exempel när man bygger vägar eller drar elkablar – bör detta ske för att byggandet av samhällsinfrastruktur ska bli så kostnadseffektivt som möjligt. Ett exempel på hur detta kan göras är att myndigheter som Trafikverket och Svenska kraftnät ges en instruktion i regleringsbrev om att aktörer som så önskar ska få lägga bredband i deras väg- eller nätområde och att berörda myndigheter ska förverkliga det. Myndigheterna får sedan räkna av sin extrakostnad för detta via pengar som kommer från det generella anslaget för en ökad bredbandsutbyggnad.
När det gäller kanalisation så finns idag flera utmaningar: dels tidsåtgången för Trafikverket att ge besked, dels att man tar betalt för att upplåta vägområdet samt att myndigheten ibland upplevs som lite formell och icke-flexibel i kontakterna med entreprenörer och fiberföreningar.
Sverige är i skiftet från en vård byggd kring ett fåtal sjukhus till en utbyggd primärvård där välutrustade och välbemannade vårdcentraler blir navet i vården, där fler kan få hjälp med mer. Nya digitala verktyg öppnar inte bara för att patienter kan träffa vårdpersonal på distans eller själva följa upp värden med stöd av digital teknik hemifrån. Förutsättningarna för vårdpersonal att läsa journaler, få tillgång till kunskapsstöd eller ta kontakt med en specialist kan numera vara lika bra hemma hos patienter som på vårdcentralen. Helt nya möjligheter till mobil vård och omsorg öppnas upp, inte minst i glesare delar av Sverige.
En bättre mobil vård och omsorg måste också kunna använda tillförlitliga digitala beslutsstöd som snabbt och utan avbrott kan koppla upp sig mot journalsystem, register och kollegor många mil bort. Centerpartiet vill se ett uppkopplat Sverige med höga hastigheter i första hand via markbundet bredband. Detta är plattformen för att bygga ut den digitala vården i hem och hushåll. En fortsatt utbyggnad av markbundet bredband skapar också goda förutsättningar för att möjliggöra utbyggnad av 5G-nät. Det fasta bredbandsnätet byggs ut redan nu och Centerpartiet har de senaste åren sett till att i budgeten allokera betydande resurser. Målet är att 99,9 procent av hushåll och företag bör ha tillgång till minst 100 Mbit/s så fort som möjligt. Centerpartiet har i regleringsbrev till PTS ställt krav på att statliga stöd ska ta hänsyn till gleshet. Ett komplement i de allra mest glesa områdena blir mobilt bredband. Icke markbundet bredband kan vara viktigt för att säkerställa redundans, om det markbundna nätet går ner, inte minst inom digital vård.
Parallellt med den markbundna fibern bygger en del operatörer ut 5G-nätverken. Det återstår att se hur 5G kommer att användas. För den digital vården kan en del tjänster kräva hypersnabba hastigheter. 5G blir därför ett viktigt komplement. Centerpartiet driver linjen att 5G ska byggas ut både i storstadsområden och i glesbygd. Vi vill därför att den myndighet – PTS – som fördelar olika frekvenser ställer krav på operatörerna att inte bara bygga i storstadsmiljöer.
Centerpartiet vill också att vi ska ställa krav på myndigheterna. Regeringen skulle genom instruktioner, dialog och regleringsbrev till de myndigheter som är viktiga för bredbandsutbyggnaden kunna främja utbyggnadstakten. Det rör sig bland annat om Jordbruksverket, Lantmäteriet, Svenska kraftnät och Trafikverket. Det är till exempel ytterst angeläget att Trafikverket tydliggör vad som krävs för att en ansökan om att förlägga kanalisation ska kunna hanteras. Vidare måste handläggningstider ses över och kortas.
En viktig åtgärd för att fler ska få tillgång till bredband är att handläggningstider ses över och kortas. Trafikverkets långa handläggningstider och bristande förmåga att ge tydliga instruktioner för att förlägga ledningar i väg- och banområden har länge varit en stor utmaning för bredbandsbyggande aktörer. Dagens tillståndsprocesser upplevs som komplicerade och tidskrävande, vilket kan påverka investeringsviljan och utbyggnadstakten i negativ riktning och Trafikverkets hantering utgör idag en flaskhals i bredbandsutbyggnaden.
Det är ytterst angeläget att Trafikverket tydliggör vad som krävs för att en ansökan om att förlägga kanalisation – eller ledningar för bredband i vägområdet – ska kunna handläggas och vidare att Trafikverket förmår att hantera sådana ansökningar inom en månad från det att en fullständig ansökan har lämnats in.
Centerpartiet ser gärna att utbyggnaden av 5G inte nödvändigtvis utgår från de miljöer som idag har en säker och snabb uppkoppling utan att man beaktar hela landets och landsbygdens behov av snabbare bredband.
Under senare år har det pågått en nedmontering av det gamla statliga telefonikopparnätet, vilket påverkar tillgången till telefoni- och bredbandstjänster. Detta slår hårdast mot landsbygden där alternativen till en fast förbindelse, till exempel ett fibernät eller mobilt nät med hög överföringshastighet, inte finns eller är alltför kostsamma. För att förhindra att människor lämnas utan möjlighet till fungerande kommunikation anser Centerpartiet att den aktör som idag distribuerar telefoni- och bredbandstjänster inte ska tillåtas avbryta dem, om det inte finns en fullgod ersättning till en rimlig kostnad på plats.
I de mer tätbefolkade delarna av landet pågår det fortfarande en kommersiell utbyggnad av mobilnäten genom uppgraderingar av befintliga siter samt viss förtätning. Denna utbyggnad väntas bidra till bättre mobila tjänster i tätorter, utefter vägar med hög trafik och längs vältrafikerade järnvägsspår. I glesbebyggda områden väntas däremot bara en begränsad kommersiell utbyggnad fram t.o.m. 2023.
Alla aktörer måste bidra till en utbyggnad av bredband, anser Centerpartiet. Idag stoppar säkerhetsskyddslagen byggnation av mobilmaster på många platser i Sverige och bland annat upplever aktörer som bygger infrastruktur för mobilt bredband att byggtillstånd rutinmässigt nekas i områden där flyghinder gäller. Detta måste förbättras och en väg att gå är en fördjupad dialog mellan Försvarsmakten och de aktörer som bygger infrastruktur. Mobilitetsmålet måste kunna uppnås utan att det kommer i konflikt med rikets säkerhet. Vid avslag på inrådan av Försvarsmakten måste det gå att hitta acceptabla alternativa placeringar. Försvarsmakten måste ständigt utvecklas i sin dialog med de aktörer som bygger infrastruktur för bredband.
I de fall då kommersiella aktörer inte finner det lönsamt att uppföra en mobilmast på en sändarplats är uppförandet av en samhällsmast en möjlig lösning. Med samhällsmaster avses sändarplatser i mobilnäten som är helt eller delvis offentligt finansierade, i områden där det saknas kommersiella förutsättningar för operatörer att bygga ut sina mobilnät. Generellt sett bör reglering kring samhällsmaster utformas så att det inte hindrar konkurrensen. Praktiskt bör de dimensioneras så att det är möjligt för fler än en operatör att placera in sändarutrustning.
Centerpartiet anser att det i områden där kommersiella förutsättningar saknas för att uppföra en sändningsplats ska vara möjligt att överväga byggnationen av en samhällsmast (helt eller delvis offentligt finansierad). För att vägleda regioner och kommuner bör PTS ges i uppdrag att uppdatera sin tidigare rapport om samhällsmaster i syfte att följa upp den utveckling som skett sedan år 2015, inklusive den pågående utbyggnaden i 700 MHz-bandet.
Dagens tekniska utveckling inom det digitala området går fort. Idag erbjuder marknaden ett flertal olika tekniska lösningar för att förbättra digitala tjänster. Det är inte enkelt att ta ställning till vilka lösningar som på kort och lång sikt är att föredra. Även expertisen på området presenterar olika lösningar utan att nödvändigtvis sätta ner foten. Den kanske mest centrala frågan är i vilken utsträckning radiobaserad teknik kan ersätta nedgrävt bredband – och vilken slags radioteknik som då är bäst lämpad. Centerpartiet anser att lösningarna och de samhällskrav som ställs alltid ska ha fokus på funktionalitet i bredbandsutbyggnaden och inte på specifika teknikval.
Utbrottet av covid-19 under år 2020 har påvisat styrkorna med en utvecklad distansvård. När besök i fysiska lokaler måste begränsas, eller omöjliggörs av en kris, blir den digitala vården livsviktig. Centerpartiet vill därför att morgondagens sjukvård utvecklas för att också kunna bedrivas på andra sätt än i fysiska lokaler. Detta gör även att vården utvecklar en motståndskraft i fråga om såväl snabba förändringar av befolkningens behov som yttre kriser, hot och påfrestningar. Den digitala utvecklingen kommer i framtiden inte enbart att behöva stimuleras för rådgivning och besök utan även för monitorering, provtagning och behandling. En sjukvård som minskar sitt beroende av fysiska lokaler och institutioner kommer att vara mer effektiv och samtidigt mer motståndskraftig. För att säkerställa en säker och effektiv distansvård krävs stabila bredbandslösningar även långt utanför tätorter.
Välfärdstjänster och deras användning inom hälsovården, sjukvården och socialtjänsten beskrivs ofta med stora förhoppningar om förbättringar för individen och personalen och inte minst för verksamhetens planering, utförande och ekonomi. Tekniken som möjliggörare av förbättring av vården och omsorgen är beroende av att verksamheten och invånarna använder sig av dessa tekniska lösningar. Gränserna mellan hälsovård, sjukvård och omsorg är inte självklara och även de tekniska lösningarna överlappar och kompletterar varandra. Avancerad vård och omsorg som använder digital teknik förflyttas mer och mer till det egna hemmet. Hemmet blir mötesplatsen för olika vårdgivare.
Det handlar om att hela tiden utveckla digitala vård- och omsorgstjänster. Digitala vård- och omsorgstjänster kan indelas i fjärrbehandling, fjärrmonitorering (inklusive egenmonitorering med digitalt stöd/uppkoppling) och fjärrmöten. En fjärde kategori är nya digitala tjänster som till exempel informerar eller svarar på frågor via en app – till exempel fjärrstyrda ”måltidsautomater” i hemmet hos personer som inte kan tillaga mat själva.
Det är angeläget att it-infrastrukturens krav på robusthet bör vara större i ett nät som levererar välfärdstjänster, särskilt vad gäller redundans och batteribackuper. Det finns regioner som resonerar i dessa termer, till exempel Västra Götalandsregionen som talar i termer av ”välfärdsbredband” för att beskriva den nära kopplingen mellan snabb uppkoppling och en utvecklad hemmavård. För att säkerställa att detta ”välfärdsbredband” utvecklas i nära samband mellan de olika aktörerna vill centerpartiet se en utredning i frågan där både vårdsektorn, primärkommunerna och it- och telekombranschen samverkar.
Centerpartiet vil också lyfta frågan om delbetalning av anslutningsavgifter, även när det byggs med statligt stöd. Sedan år 2020 är det Post- och telestyrelsen som hanterar bredbandsstödet, och tidigare var det Jordbruksverket. I den modell som PTS nu tillämpar skulle det strida mot EU:s statsstödsregler att medge delbetalning. Centerpartiet vill se en översyn av de regler som gäller för när statligt stöd till bredbandsutbyggnad tolkas som statsstöd, inte minst sett mot bakgrund av att EU tydligt har tagit ställning till vikten av en snabb digitalisering i Europas glesare delar och betonat vikten av detta inom Återhämtningsfonden som upprättats i samband med pandemin.
Idag har bara 50–60 % av de trafikerade järnvägssträckorna god mobiluppkoppling, enligt Post- och telestyrelsen (PTS). Resenärer får därmed svårt att utnyttja restiden till jobb eller nöjen. Resultatet blir att många väljer bort tågen till förmån för flyg eller bil. Centerpartiet vill se flera åtgärder för ökad mobiltäckning i hela landet, för klimatet, jobbens och hela Sveriges bästa. Idag finns det redan ett mobiltelesystem på plats längs järnvägen, som används för att lokförarna ska kunna kommunicera med trafikledningen. Centerpartiet föreslår att Trafikverket låter mobiloperatörerna använda den digitala infrastruktur som redan finns på plats. På så sätt skulle mobiltäckningen kunna förstärkas kraftigt. Infrastrukturen finns redan på plats, men regeringen behöver ge Trafikverket i uppdrag att tillsammans med mobiloperatörerna öppna upp systemen.
Centerpartiet vill att det ska bli mer attraktivt att ta tåget. Alla ska kunna vara en del av klimatomställningen genom smarta val i vardagen. Bättre mobiltäckning på tågen är också en fråga om att kunna bo, leva och driva företag i hela landet.
|
Ulrika Heie (C) |
Anders Ådahl (C) |
|
Daniel Bäckström (C) |
Martin Ådahl (C) |
|
Helena Lindahl (C) |
Elisabeth Thand Ringqvist (C) |
|
Alireza Akhondi (C) |
Stina Larsson (C) |
|
Rickard Nordin (C) |
Helena Vilhelmsson (C) |
|
Niels Paarup-Petersen (C) |
|