Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda och stödja den lokala ekonomin för Sveriges landsbygder och tillkännager detta för regeringen.
Landsbygden i Sverige har ingen vedertagen gemensam definition; det finns däremot flera olika definitioner och det kan förstås leda till en viss möjlig missuppfattning. Den här motionen handlar dock inte om begreppet landsbygd utan om möjligheten till investeringar och kapital på landsbygderna och om den lokala ekonomins betydelse för landsbygderna.
Det är sannolikt också så att de flesta människor som bor i något slags landsbygd eller mindre kommun är medvetna om att de bor och lever just i någon av definitionerna om landsbygd.
Oavsett var vi lever och bor har vi en hel del gemensamt och bör även ha liknande möjligheter och villkor.
Förutsättningarna är dock olika och ojämna; om kapital och verksamheter koncentreras eller flyttas till större städer eller till centrum i en kommun så påverkar det hur utvecklingen och förutsättningarna blir i mer perifera områden.
På vissa platser, även i städer, görs det lokala ekonomiska kalkyler som kan lyfta fram effekterna av vad lokala företag och lokal konsumtion betyder för en plats; en LEA, lokal ekonomisk kalkyl, kan även användas för att förstå effekten av en ny etablering. LEA kan ge bra underlag för att visa vilka resurser som finns i bygden och var det finns potential för utveckling.
Lokala bankkontor och banker har varit betydelsefulla för människor och företag. Nu ser vi att många kommuner i Sverige har allt färre bankkontor; fler och fler kontor läggs ner samtidigt som företagandet i landsbygdskommunerna är beroende av kapital och trygghet.
Företag på olika landsbygder har svårare att få tillgång till kapital, och med färre och färre bankkontor tenderar den utvecklingen att öka.
Bankkoncentrationen ökar till städerna och är en av flera händelser som påverkar var resurserna finns. Den lokala banken och det lokala bankkontoret har oftast lokalkännedom om marknaden och företagen. Den kunskapen går förlorad när lokalkontor stängs ner och försämrar förutsättningarna för möjligheter till investeringar och lån.
Under åren har vi genom myndigheters förändringar och omorganisering upplevt hur myndighetskontor lagts ner, även om det samtidigt ökat takten i den digitala utvecklingen som på andra sätt öppnat nya möjligheter till kontakt.
Att det finns service i lokalsamhället är viktigt, att det finns mötesplatser är viktigt och att det finns företag och kapital är viktigt.
Det är av betydelse att det finns tillgång till kapital på våra landsbygder, att det finns möjligheter att investera i en bygd och att det finns flera delar som är viktiga så att kapital och människor satsar och kan ge möjligheter att utveckla sig och lokalsamhället.
I den här motionen nämner vi några utmaningar, några problem och några möjligheter. Det finns flera delar som är av betydelse för att devisen ”hela Sverige ska leva” ska bli verklighet; här tar vi endast upp något.
Lokal ekonomi är inte detsamma som att vi inte behöver utbyte, handel och internationellt samarbete.
Sammantaget vill vi med motionen lyfta den lokala ekonomins möjligheter till utveckling. Vi behöver genomföra en utredning om hur vi kan stärka den lokala ekonomin i samhället och om ökad lokal hållbarhet, för Sveriges landsbygder och hela landets möjligheter.
|
Nicklas Attefjord (MP) |
|