Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten till en ny företagsform som syftar till både vinst och samhällsnytta eller s.k. benefit corporations, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Det kan inte ha undgått någon att vi står inför stora sociala, ekonomiska, miljö- och klimatutmaningar som varken det offentliga, näringslivet eller civilsamhället kan lösa på egen hand. Arbetet inom ramen för Agenda 2030 kommer att vara viktigt för att möta dessa utmaningar. Den förra regeringen tog föredömligt initiativ till att välfärden inte bara ska mätas i strikta ekonomiska termer utan också utifrån andra värden. På europeisk nivå har det tagits flera liknande initiativ, däribland Green New Deal, för att stärka näringslivets roll i en mer hållbar riktning.
Det är viktigt att poängtera att många företag som är verksamma i Sverige redan idag tar ett stort ansvar för det allmännas bästa och inte enbart ser till sitt omedelbara vinstintresse. Det är glädjande och bör fortsatt uppmuntras.
Fler företag behöver följa dessa stigfinnare och vi behöver underlätta ytterligare för näringslivet att bidra till att lösa de svåra utmaningar som vårt samhälle står inför. Flera företag skulle säkerligen ta sådana steg om det var lättare att i sin bolagsordning också definiera sådana syften. Företag som vill skulle därmed kunna kombinera hållbarhet, ekonomi, ekologi och socialt ansvar. Det skulle dessutom ge bättre förutsättningar för kompetensförsörjning och fortsatt god välfärd, samtidigt som förutsättningarna för vårt samhälle att hålla ihop såväl socialt som ur miljö- och klimatsynpunkt stärks. Idag finns även en osäkerhet hos företag om huruvida man kan ha två syften i sin bolagsbeskrivning. För att underlätta för fler företag att ta ett samhällsansvar bör denna osäkerhet skingras. Det ska vara enkelt för företag som vill förena vinst med samhällsnytta att göra så.
I januari 2016 blev Italien det första landet i Europa som medger en särskild legal status för företag som utöver att se till sitt vinstintresse också möter särskilda åtaganden för det gemensammas bästa. Dessa bolag uppbär en mycket eftertraktad status som så kallade ”Società Benefit”, företag som är till gagn för värden som är större än det enskilda bolaget. Det är det italienska konkurrensverket (AGCM) som följer upp att bolag med denna status följer de åtaganden som de har gjort i bolagsordningen. Dessa ska även årligen återrapporteras i samband med årsredovisningen.
Sedan tidigare finns det även liknande former för företagande där inte bara vinstintresse står i fokus i USA. I amerikansk kontext talas det om Benefit Corporations. Även Frankrike samt ett antal länder i Sydamerika har infört denna typ av bolagsform. Storbritannien och Spanien med flera länder undersöker nu möjligheterna för bolagsformen.
Regeringen bör mot denna bakgrund se över möjligheterna att införa nödvändiga förändringar för att det även i en svensk kontext ska gå att driva företag som syftar både till vinst och till samhällsnytta. I en sådan översyn är inte minst det italienska exemplet mycket intressant. Att företag verksamma i Sverige redan idag självmant väljer att utöver vinstintresse också verka för det allmännas bästa är självklart bra, men om framtidens samhälle ska hålla samman behöver fler bidra mer. Inte bara i ord utan också i konkret handling. Ur företagssynpunkt behöver det bli både lättare och mer attraktivt att välja en väg som också gagnar vårt gemensamma bästa.
|
Nicklas Attefjord (MP) |
Janine Alm Ericson (MP) |
|
Rebecka Le Moine (MP) |
|