Motion till riksdagen
2022/23:731
av Anna Starbrink (L)

Frihet för hbtqi-personer


Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en ny könstillhörighetslag och tillkännager detta för regeringen.
  1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en förnyad utredning om värdmödraskap och ökad juridisk trygghet för barn och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Hbtqi-personers frihet behöver stärkas. Alltför många upplever svårigheter i sina liv genom diskriminering, brister i bemötande och olika hinder när det gäller att forma sitt eget liv, sina relationer och sin familjebildning. Det behövs många förändringar, varav den här motionen behandlar några.

Ny könstillhörighetslag som underlättar för transpersoner

För det första behövs ny lagstiftning som möjliggör för människor att ändra juridiskt kön. Människor som upplever att deras könsidentitet inte överensstämmer med det kön som framgår av folkbokföringen kan lida svårt av att inte erkännas på det sätt som de själva uppfattar sig. Den psykiska hälsan är hos många transpersoner mycket dålig, och suicidtankar är vanliga. Många transpersoner behöver en välfungerande hälso- och sjukvård, och de och deras familjer ett förstärkt psykosocialt stöd.

Det behövs därutöver en ny könstillhörighetslag. Trots löften från tidigare regering om en förändrad lagstiftning kom aldrig frågan att underställas riksdagen. Dock utarbetades en lagrådsremiss som bland annat tog upp förslag till ändring av det kön som framgår av folkbokföringen. Lagen bör ändras så att personer, även ungdomar under 18 år, själva kan få avgöra vilken könstillhörighet de har. Det finns ingen anledning att göra medicinska bedömningar för den enskilda människan, det borde räcka med att individen själv vet vilket kön hen identifierar sig med och att det är det könet som framgår av folkbokföringen. Risken att någon skulle fara illa av en sådan lagändring är mycket liten; om någon inser att den gjort ett misstag bör det juridiska könet kunna revideras.

Värdgraviditeter och barns rättigheter

Idag kommer fler barn till Sverige med hjälp av värdgraviditeter än genom internatio­nella adoptioner. Det har alltså blivit en vanligare väg till modern familjebildning, och nu är det dags att se över lagstiftningen på området. En ny utredning behöver tas fram med syftet att ta fram förslag om hur en lag som tillåter altruistiska värdgraviditeter kan utformas.

De barn som redan idag kommer till Sverige efter värdgraviditeter utomlands och växer upp här måste skyndsamt få ett betydligt starkare juridiskt skydd. Deras familjer behöver också bättre praktiska förutsättningar. Målet måste vara att inga barn från värdgraviditeter ska vara rättsligt föräldralösa.

 

 

Anna Starbrink (L)