Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att beakta Jönköping Universitys betydelse för regionens ekonomiska tillväxt, utveckling och välfärd samt att överväga att lärosätet får universitetsstatus och tillkännager detta för regeringen.
Jönköping University är ett lärosäte med en unik profil av internationalisering och entreprenörskap. Globalt konkurrenskraftig kunskap och kompetens med lokal handlingskraft bidrar i hög utsträckning till länets och samhällets utveckling.
Vårt land står inför stora utmaningar att, i konkurrens med andra, kunna producera värden som innebär att förutsättningarna för att kunna bibehålla och utveckla vårt välfärdssamhälle stärks. Ekonomisk tillväxt är regional till sin karaktär och gynnas av tillgång till kompetens. Med tanke på detta är det viktigt att forsknings- och utbildningspolitik kopplas samman med regional- och näringspolitiska målsättningar. Mot bakgrund av detta är det därför glädjande att den socialdemokratiska regeringen utökat antalet högskoleplatser inom kunskapslyftet – något som tillsammans med tidigare satsningar inom kunskapslyftet innebär att drygt 700 platser kommer att ha tillförts Jönköping University. I budgetpropositionen för 2022 aviserade regeringen en fortsatt utbyggnad av Kunskapslyftet samt införandet av ett nytt offentligt omställningsstudiestöd 2023.
I dag har vi tre storstadsregioner i landet som växer, men en stor del av svenskt näringsliv och offentliga verksamheter finns i andra regioner runt medelstora kommuner. Jönköpings län är, efter de tre storstäderna, Sveriges fjärde största exportlän med Jönköpings kommun som den tionde största kommunen i landet. Länet domineras av tillverkningsindustrin, där drygt 25 procent av de sysselsatta arbetar, enligt Arbetsförmedlingens rapport över arbetsmarknaden i länet. Inget annat län i Sverige har så hög andel sysselsatta inom industrin. Den långsiktiga uppbyggnaden av forskningskapacitet vid Jönköping University, särskilt inom teknik och IT för små och medelstora företag, är därför en nationell angelägenhet.
Andelen högutbildad arbetskraft i privat sektor i Jönköpings län ligger under det nationella genomsnittet. Detta gäller särskilt inom ekonomi, juridik, IT och teknik. I Jönköpings arbetsmarknadsregion behövs rejäla investeringar i uppbyggnad av näringslivsorienterad forsknings- och lärarkompetens vid högskolan.
För att möta behoven av utbildad personal i privat och offentlig sektor samt bidra till en hållbar ekonomisk tillväxt i denna region är det väsentligt att ha hög kvalitet i forskningen. Där forskningsanslagen finns, dit flyttar också duktiga forskare. Riksdagen beslutade förra året om en ny forskningsproposition för 2021–2024 där 3,4 miljarder kronor investeras redan 2022. Totalt innehåller forskningspropositionen 13,6 miljarder i ökade anslag under fyraårsperioden.
Jönköping University står sig väl vid jämförelse jämfört med existerande högskolor och nya universitet, vilket tydligt visas i statens fördelning av basanslag i förhållande till prestation. Regeringens satsningar på utbildning och forskning, tillsammans med Jönköping Universitys strategiska arbete, ger stor utväxling för varje skattekrona. En framtida universitetsstatus för lärosätet bör övervägas.
|
Carina Ödebrink (S) |
Johanna Haraldsson (S) |
|
Azra Muranovic (S) |
|