Motion till riksdagen
2022/23:694
av Azra Muranovic m.fl. (S)

Omlokalisering av myndigheter


Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fortsätta arbetet med att omlokalisera statliga myndigheter och beakta de län som har en låg lokaliseringskvot, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

Motivering

För att hela landet ska leva behöver också statlig närvaro finnas i hela landet. Det är en förutsättning för att landet ska hålla ihop och för att bygga det starka samhället. För att minska klyftorna mellan stad och land, och för att knyta ihop Sverige så behöver fler statliga myndigheter omlokaliseras från Stockholm till andra orter i vårt land.

I decennier har intresset för frågan om statlig service och statlig närvaro varit svalt och det har mer eller mindre varit en självklarhet att nya myndigheter ska placeras i Stockholms län. Detta har förstärkt urbaniseringens effekter och bidragit till att öka klyftan mellan stad och land. Statlig närvaro upplevs som ett viktigt symbolvärde, och de undersökningar som Statskontoret (2016:8) genomfört visar också att medborgarna anser att statliga myndigheter har betydelse för den egna kommunen. Samma under­sökningar visar också att medborgarna på landsbygden är positivt inställda till att flytta kontor från, och utvidga verksamheten utanför, Stockholmsområdet. Den statliga närvaron bidrar också till arbetstillfällen, tillväxt och utveckling för en region. Enligt Statskontoret (2016:8) arbetar ett stort antal statligt anställda i Uppsala, Norrbotten och Stockholms län, medan antalet som är statligt anställda i Smålandslänen är relativt få.

Jönköpings län är, enligt Länsstyrelsernas kartläggning av statlig närvaro och service 2021, ett län med lägre andel statlig närvaro i jämförelse med resten av Sverige, och har under de sista fem åren minskat antalet statliga arbetsställen. I Jönköpings län finns det statliga arbetsställen i 8 av länets 13 kommuner och med anledning av att det saknas statliga servicegivande myndigheter i flera av länets kommuner så varierar tillgängligheten för medborgarna beroende på var de bor. Jönköpings län hade år 2020 38 besökskontor hos de servicegivande myndigheterna, samt 25 myndigheter och 70 statliga arbetsställen. Sett till rikssnittet bör statliga arbetsställen utgöra 0,25 arbets­ställen per 1 000 invånare men länet kommer upp till 0,19 per 1 000 invånare (2021:81).

I förordningen (2007:713) om regionalt tillväxtarbete noteras de statliga myndig­heternas ansvar för den regionala tillväxten och på så vis även utvecklingskraften i alla delar av landet. För personer med högre utbildning uppfattas staten oftast som en intressant arbetsgivare. Samtidigt visar rapporten Statliga myndigheters lokalisering – ett samlat underlag (Statskontoret 2016:8) att få myndigheter tar uttalade hänsyn till den regionala utvecklingen i samband med beslut om lokalisering. Detta måste förändras.

Enligt Statskontoret (2016:8) arbetar ett stort antal statligt anställda i Uppsala, Norrbotten och Stockholms län, medan antalet som är statligt anställda i Smålandslänen är relativt få. Jönköpings län är enligt rapporten ett av länen med lägst lokaliseringskvot. Samtidigt ligger andelen högutbildad arbetskraft i privat sektor i Jönköpings län lägre än det nationella genomsnittet och Jönköpings län har få sysselsätta inom så kallade kunskapsintensiva tjänster.

Den statliga närvaron och servicen är viktiga för den lokala och regionala utveck­lingskraften och för att hela Sverige ska leva. Vi menar därför att arbetet med om­lokalisering av statliga myndigheter och arbetstillfällen behöver fortsätta och att detta arbete särskilt behöver beakta län med låg lokaliseringskvot. Detta inkluderar också ett arbete där befintliga myndigheters regionala organisation kan förstärkas. Hela Sverige ska leva.

 

 

Azra Muranovic (S)

Carina Ödebrink (S)

Johanna Haraldsson (S)

Niklas Sigvardsson (S)