Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att revideringen av den nationella förvaltningsplanen för storskarv ska ske skyndsamt och regionala förutsättningar noga ska beaktas och tillkännager detta för regeringen.
Beståndet av skarv växer i Sverige, trots regionala åtgärder i form av skyddsjakter som beviljas av länsstyrelserna. Skarven utgör ett hot mot fiskbeståndet och yrkes- och fritidsfisket längs våra kuster men är också ett sanitärt problem då den med sitt frätande avträde dödar växtlighet och sprider lukt på långt håll. Platserna för kolonierna lämnas vita och spöklika.
Riksdagen beslutade i november 2021 om ett tillkännagivande till den socialdemokratiskt ledda regeringen om att öka jakten på skarv genom att tillåta allmän skyddsjakt på skarv på eget initiativ och utreda möjligheterna till allmän jakttid. Tillkännagivandet innehöll också att överväga ytterligare åtgärder för att begränsa skarvstammens tillväxt. I våras fick Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten den socialdemokratiska regeringens uppdrag att revidera den nationella förvaltningsplanen för storskarv. Detta är mycket välkommet. Dock ska detta uppdrag slutredovisas senast den 30 november 2024, samtidigt som situationen är bekymmersam och många människor känner stor oro över dagens situation.
I Gävleborg finns en oro över skarvbeståndets utveckling, då delar av Gävleborgs län är mycket hårt drabbade av det växande skarvbeståndet. Det är av största vikt att åtgärder som kan begränsa beståndet av skarv utreds och genomförs skyndsamt, vad gäller både allmän jakt och andra metoder som komplement till den jakt som bedrivs med skjutvapen. Då delar av landet är olika hårt drabbade måste regionala förutsättningar noga beaktas i revideringen av den nationella förvaltningsplanen för skarv.
|
Jim Svensk Larm (S) |
Kristoffer Lindberg (S) |