Under riksdagsåret 2017/18 riktades ett antal tillkännagivanden från riksdagen till regeringen. Ett av dessa rörde gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker. Det har dock fortfarande inte genomförts.
Vi har länge fått läsa om hur de svenska bönderna får det allt svårare ekonomiskt. På grund av höga skatter, flertalet regler och en allt hårdare internationell konkurrens får svenska småjordbruk det allt svårare att hävda sig. Detaljmonopolet fick vara kvar efter att andra monopol på alkoholområdet avskaffades under 90-talet, vilket har missgynnat småskaliga alkoholproducenter i Sverige då Systembolaget kräver möjlighet att sälja en produkt i stora kvantiteter. En förändring på detta område behövde inte vara helt otänkbar för några år sedan, men som det ser ut med denna regering finns det inte mycket hopp, till landsbygdens, kulturvännernas och turistnäringens stora besvikelse.
Redan tidigare har olika remissinstanser visat sig vara positiva till att tillåta gårdsförsäljning. Viktiga instanser som Jordbruksverket, Tillväxtverket, Lantbrukarnas Riksförbund, Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare och Företagarnas Riksorganisation har alla fått säga sitt, vilket borde tydliggöra vilka möjligheter detta kan ge. Faktum är att detta förbud kan slå hårt mot olika näringsidkare och det gynnar inte möjligheten till att nya idéer blir verklighet. Långsiktigt blir det svårare att skapa nya arbetstillfällen inom området, vilket missgynnar tillväxten i områden som ofta behöver just mer företagsamhet och mer tillväxt. Utan att behöva bry sig om ett antal mellanhänder och krångliga regler kan producenter av egentillverkade alkoholdrycker distribuera sin produktion i det lokala samhället. Det är en miljövinst som dessutom kan göra den aktuella orten unik på olika sätt, och därför också gynna besöksnäringen som behöver utveckla områden som anses vara framtidsbranscher.
Gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker skulle gynna entreprenörer i hela Sverige och ytterligare sätta svensk mat- och dryckeskultur på kartan. Riksdagen bör därför på nytt ge regeringen i uppgift att återkomma med ett lagförslag där gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker tillåts för att främja en miljövänlig handel som gynnar företagande och turism.
Den svenska motbokstiden har kommit att påverka vårt samhälle på flera sätt än till dessa dagar. Ett tydligt exempel på det är det krav som idag finns på att restauranger måste sälja mat i samband med alkoholförsäljning, och inte vilken mat som helst: Det ska alltid finnas tillgång till ett varierat utbud av lagad eller på annat sätt tillredd mat (8 kap. 15 § alkohollagen). Maten måste tillagas i köket och den får inte bestå av endast prefabricerade ingredienser. Det finns ett undantag för dessa regler: Efter klockan 23.00 räcker det med ett fåtal enklare rätter, men matkravet som princip består.
Syftet med alkohollagen är att förhindra alkoholmissbruk. Rådande krav på att servera mat i samband med alkoholförsäljning bidrar dock inte till detta syfte, av den enkla anledningen att de flesta svenskar som idag nyttjar alkohol också kan ta ansvar för sin konsumtion. Det kan rimligen vara trevligt om det finns ett bra matutbud på ställen där det serveras alkohol, men överförmynderi kan aldrig vara nyckeln och det bidrar istället till en påtvingad servering där enkelhet i många fall präglar utbudet. Vidare finns det en risk att kravet kan leda till ett onödigt matsvinn. Den mat som idag måste finnas tillgänglig men som inte går åt slängs, helt i onödan.
Att hämma enskilda entreprenörer som själva torde veta vad kunderna efterfrågar leder inte till någonting gott. Kravet på ”ett varierat utbud av lagad eller på annat sätt tillredd mat” i samband med alkoholförsäljning bör därför tas bort.
|
Markus Wiechel (SD) |
Bo Broman (SD) |
|
Alexander Christiansson (SD) |
Pontus Andersson (SD) |