Fyra av fem nya jobb kommer ifrån småföretagen. Från de allra minsta företagen till de absolut största har det börjat med en idé som till slut blev verklighet som följd av att en eller flera personer trodde på något så mycket att de avdelade tid och ork till sitt nya projekt. I många fall handlar det om hårt slit, stora privata uppoffringar såväl socialt som ekonomiskt och naturligtvis tålamod för att få ett företag på fötter. De som försöker med detta förtjänar en eloge men också tacksamhet eftersom det är dessa som bygger Sverige. Det minsta vi från politikens sida då kan göra är att underlätta för dem och göra det enklare för fler att våga göra verklighet av sina idéer.
Ett av de stora stressmomenten som enskild näringsidkare eller småföretagare är processen kring bokföringen och deklarationen. Oavsett hur väl det går för företaget eller hur duktig och driven företagaren är kan många hålla med om detta som ett mycket jobbigt avsnitt av det annars mycket spännande bygget av ett livsverk. Det enklaste är i många fall att anlita ett externt företag som sköter bokföringen och kanske även deklarationen när det är dags. Problemet med detta är att många småföretagare lever på knappa resurser och inte har så mycket att röra sig med. Eftersom de dessutom ansvarar för att allt i slutändan är korrekt är det extra viktigt att de ser över arbetet när det är klart. Riksdagen bör därför ge regeringen i uppgift att återkomma med förslag som syftar till en enklare och eventuellt mer förmånlig hantering av bokföring och deklaration för småföretagare.
För de småföretagare som själva har hand om dessa delar borde det rimligtvis finnas en möjlighet att syssla med bokföring som per automatik sköter deklarationen när det är dags. Riksdagen bör därför ge regeringen i uppgift att låta Skatteverket se över möjligheten till en synkroniserad/integrerad bokföringstjänst på sin hemsida där deklarationen sker per automatik baserat på bokföringen.
Byråkrati behövs för att säkerställa någon form av ordning och förenkla vissa processer. Det är när den gör det motsatta som det blir till ett problem, och därför har begreppet byråkrati fått en negativ klang i vardagligt språk. Byråkratin måste hela tiden granskas för att det ska gå att upprätthålla en någorlunda stabil utveckling där den börda som är förknippad med det är värd mödan. Det får aldrig bli så att krånglet hindrar människor från att nå sina mål. Därför behövs tydliga, enkla, förutsägbara och ändamålsenliga regler som gynnar tillväxt snarare än tvärtom.
Tyvärr kan byråkratin bli svårhanterlig. På nationell nivå har vi till och med sett hur företagare kan tvingas att betala oproportionellt höga avgifter (inklusive skuldräntor) i de fall då vederbörande har råkat lämna in felaktiga eller försenade uppgifter. Det kan inte vara rimligt att de som offrar mycket för att få ett företag att fungera väl straffas när felaktiga uppgifter inte lämnats uppsåtligt eller för egen vinnings skull. Då bör företagaren enbart beläggas med en administrativ avgift.
Den 1 januari 2014 ändrades lagen så att även torg- och marknadshandeln tvingades att använda kassaregister. Vid denna tidpunkt fanns inga kassaregister som uppfyllde Skatteverkets egna krav (enligt 5 § SKVFS 2009:3), vilket av förklarliga skäl innebar ett stort problem.
Under hot om vite på upp till en kvarts miljon måste deltagarna använda kassaregister, trots att det idag i stor utsträckning saknas kassaregister ämnade för utomhusbruk (som följd av en förhållandevis tuff handelsmiljö) som till stor del lider av driftsstörningar. I värsta fall sker en sådan störning i samband med att en anonym kontroll sker.
Höga kontrollavgifter (som höjts från 10 000 och 20 000 kronor till 12 500 respektive 25 000 kronor) slår redan idag hårt mot torghandlare med små marginaler, vilket således kan öka oron för att bedriva den sortens verksamhet. En lagstiftning som inte bara gör det dyrare rent ekonomiskt utan även mer riskabelt rent rättsligt riskerar att sakta men säkert minska torghandeln i Sverige. Det vore en kulturell, social och ekonomisk förlust för hela samhället.
Nuvarande lagstiftning gör att en ägare av ett företag som bedriver handel på torg och marknader tvingas ta straffet för ett lagbrott som begås av någon annan, vilket går tvärs emot den rättspraxis som gemene man står bakom. För att rättssamhället ska fungera är det viktigt att skyldiga och inte oskyldiga straffas för överträdelser, varför det är orimligt att knallar ska hållas ansvariga för vad deras anställda gör på en helt annan position. Regeringen bör göra en översyn av kassaregisterlagen för att oskyldiga inte ska drabbas av andras misstag och förenkla arbetet för torghandel.
Det råder inget tvivel om att ett av våra värdefulla kulturarv i landets norra delar står inför svåra utmaningar. Fäbodverksamheten, som historiskt varit en viktig näring, finns än idag kvar men tyvärr i en förhållandevis liten skala. Denna verksamhet har olyckligtvis inte fått det enklare när byråkratin blivit inblandad och trots brist på elektricitet, mobiltäckning och internet finns det krav från Skatteverket på kassaregister. Som myndighet är det enkelt att bara förhålla sig till rådande regler, och i sammanhanget tas ingen hänsyn till behov av ständig tillsyn för exempelvis djur. För att upprätthålla de regler som finns hänvisas fäbodkullor till dieseldrivna eller solcellsdrivna aggregat för att möjliggöra tillräckligt med el. Med små marginaler kan en statlig myndighet få hårt arbetande människor på landsbygden att lägga ned sin verksamhet, då dessa alternativ är fullständigt orimliga. Resultatet är inte bara ett hårt slag mot kulturarvet och landsbygden, utan det bidrar även till färre arbetstillfällen och till ett större behov av bidrag till personer som i dag är självförsörjande. Regeringen bör göra en översyn av kassaregisterlagen för att förenkla arbetet för fäbodverksamhet.
|
Markus Wiechel (SD) |
Alexander Christiansson (SD) |