Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om översyn av gällande lagstiftning som berör Tullverket och tillkännager detta för regeringen.
Den 1 april 2019 trädde kustbevakningslagen (2019:32) i kraft som innehåller bestämmelser om Kustbevakningens direkta och indirekta brottsbekämpning. Enligt lagen får Kustbevakningen i ett enskilt fall ingripa, även om brottet inte ingår i den direkta brottsbekämpningen. Ett sådant ingripande får göras av en kustbevakningstjänsteman efter en förfrågan om biträde i ett enskilt fall från Kustbevakningen till Polismyndigheten eller Tullverket, eller Polismyndigheten eller Tullverket till Kustbevakningen.
I stort motsvarar dessa befogenheter även lagstiftningar och förordningar som reglerar Tullverkets verksamhet. Dock finns inga bestämmelser i smugglingslagen som motsvarar 3 kap. 9 § och 14 § kustbevakningslagen, som ger befogenhet att göra en undersökning, besluta om avspärrning och besluta om förbud att flytta föremål. Varken smugglingslagen eller någon annan författning som reglerar Tullverkets brottsbekämpande verksamhet innehåller bestämmelser om indirekt brottsbekämpning motsvarande 4 kap. kustbevakningslagen.
I arbetet med att bekämpa brottslighet och kriminalitet är det viktigt att samhällets samtliga myndigheter ges befogenheter att arbeta dels samfällt och organiserat, dels utifrån adekvat och effektiv lagstiftning. Tullverkets befogenheter bör således utvidgas till att även omfatta indirekt brottsbekämpning på samma sätt som Kustbevakningen.
|
Joakim Sandell (S) |
|