Under sommaren 2017 fick en vd på ett större svenskt företag sin identitet kapad och försattes i personlig konkurs. Så sent som våren 2019 utsattes ytterligare en vd för ett kommunalt ägt bolag för ett liknande försök. Det finns upprepade exempel på att privatpersoner kan försättas i personlig konkurs via falska ansökningar.
Personlig konkurs kan i sin tur få förödande konsekvenser för individen genom frysta tillgångar, förhindrande att utföra sitt arbete och anmärkningar hos kreditupplysningsföretag. Exempelvis kontaktar tingsrätterna Bolagsverket som tar bort personer i personlig konkurs från eventuella styrelseuppdrag.
På samma gång ökar antalet id-kapningar i Sverige. Enligt en undersökning från Sifo kan närmare tvåhundratusen svenskar ha blivit utsatta för någon form av id‑kapning.
Dagens kontroller vid ansökan om personlig konkurs är inte tillräckligt omfattande, med hänsyn tagen till de omfattande konsekvenser personlig konkurs kan medföra. Av den anledningen bör det ställas krav på utökad kontroll utav legitimation och att den sökande bekräftar sin ansökan. Med dagens teknik, genom exempelvis bank-id, kan enkelt en utökad kontroll av personers legitimation införas vid digitala ansökningar.
Landets tingsrätter bör få i uppdrag att vid en ansökan om personlig konkurs kontrollera huruvida det finns en polisanmälan om kapad identitet över personen ifråga. På så sätt kan enkelt fler falska ansökningar om personlig konkurs upptäckas innan det är för sent.
|
Jonny Cato (C) |
|