Olika typer av lotterier har länge funnits inom svenskt civilsamhälle som en finansieringskälla. Det har över tid bidragit till möjligheter att finansiera sin verksamhet på ett sätt som annars uteblivit. Över tid har dock ett antal stora aktörer etablerats inom ramen för det som gäller spellicenser för allmännyttiga ändamål. Lagstiftningens syfte kan knappast ha ansetts vara att detta ska bedrivas av stora aktörer på ett sätt som kan liknas vid en industri eller ett spelbolag eller att detta utan tydlig avsändare ska användas för att finansiera politiska partier.
Mindre lotterier ska givetvis fortsatt kunna vara en bra inkomstkälla för ideella föreningar och trossamfund. Den lokala kyrkobasaren, lotteriet under fotbollsmatchen eller lottringen som går runt på hembygdsföreningens årsmöte är självklart fortsatt ett fint nöje och finansiering. Det är däremot rimligt att sätta ett omsättningstak för att det inte ska bli en mångmiljonindustri att bedriva lotteriverksamhet för allmännyttiga ändamål.
Det är också viktigt med konsumentupplysning. Eftersom lotterierna säljs för allmännyttiga ändamål är det också viktigt att det i högre grad redovisas vart överskottet från lotterierna går. Även här är det rimligt att mindre lotterier helt undantas, men för större lotterier är det rimligt att redovisa vilka som tar del av vinsterna från lotteriet. På samma sätt som det är konsumentupplysning att redovisa en vinstplan är det minst lika viktigt att redovisa vart överskottet går. Det finns tydliga exempel på lotterier där detta inte alls är tydligt, vilket försvårare för konsumenter att göra ett upplyst val.
|
Rickard Nordin (C) |
|