Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en analys av byggnationen av Ostlänken bör ske skyndsamt med ambitionen att säkerställa sträckans långsiktiga behov av kraftigt förbättrade gods- och pendlingsflöden och tillkännager detta för regeringen.
Nya stambanor har diskuterats under mycket lång tid och behovet har de senaste decennierna blivit allt mer uppenbart med anledning av att såväl godstransporterna som persontrafiken har ökat. I stora delar av landet finns kapacitetsbrist och det kommande decenniet är det tvunget att staten bygger bort dessa flaskhalsar, inte minst för att underlätta den regionala pendlingen och skapa utrymme för godstrafik.
Stockholm, Södermanland och Östergötland är del av en växande och allt mer sammanknuten arbetsmarknadsregion och en upprustad järnväg som kortar pendlingstiden är därför avgörande för den regionala tillväxten.
Sedan den dåvarande regeringen 2012 meddelade att Ostlänken mellan Järna och Linköping skulle byggas som en del i nya stambanor för snabbtågstrafik har projektet försenats med flera år. Byggstarten beräknas nu ske 2024 med färdigställande av järnvägen 2034 så att den kan tas i trafik 2035. För att den tidsplanen ska hålla är det viktigt att den politiska viljan inte vacklar och på så sätt föranleder nya förseningar. Även om nya höghastighetsbanor för närvarande inte är en prioriterad infrastruktursatsning är det av yttersta vikt att Ostlänken inte försenas på grund av det.
John E Weinerhall (M) |
John Widegren (M) |
Susanne Nordström (M) |
|